POSTADRESS: BESÖKSADRESS: TELEFON: TELEFAX: E-POST: WWW: LINKÖPING Östgötagatan e.lst.

Transkript

1 Inventering av Förorenade områden

2 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Dnr FÖRORD I Östergötland är det flera näringsgrenar som är utmärkande för den utveckling som skett i länet. Det är genom olika naturgivna grundförutsättningar, som jordbruk, skogs- och träindustri, gruvverksamhet samt en omfattande textil- och verkstadsindustri har format vår historia. På flera sätt har dessa verksamheter givit Östergötlands kommuner en god grund för näringslivsutveckling, sysselsättning, boende samt natur- och kulturupplevelser. En annan sida är att det också finns en problematik förknippad med föroreningar i anslutning till de områden och verksamheter som varit en del i utvecklingen. Detta är något som uppmärksammats inom miljöområdet och som lett fram till ett rikstäckande arbete med förorenade områden. Denna rapport beskriver arbetet med och resultaten av inventeringen av förorenade områden i Östergötland till och med Den är ett resultat av ett stort systematiskt arbete som pågått sen 1996 i länet. Genom att identifiering av länets förorenade områden blev klar under 2005, uppnådde vi ett regionalt delmål med koppling till miljömålet Giftfri miljö. Resultatet ger ett betydande kunskapsunderlag för miljöarbetet och för samhällsplaneringen. Det är ett underlag som specifikt kan användas för att prioritera miljöåtgärder och sanering av områden där hot mot hälsa och miljö föreligger. Förhoppningen är att vi skall kunna säkerställa att mark- och vattenområden samt byggnader, där skadliga ämnen och föroreningar förekommer, i framtiden inte längre utgör de risker man idag kan se. Rapporten är skriven av Josefin Larsson och Geira Torjusen på Miljövårdsenheten, Länsstyrelsen Östergötland. Linköping i augusti 2006 Miljövårdsdirektör Länsstyrelsen Östergötland POSTADRESS: BESÖKSADRESS: TELEFON: TELEFAX: E-POST: WWW: LINKÖPING Östgötagatan lansstyrelsen@e.lst.se e.lst.se Rapport nr: 2006:24 ISBN:

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING SYFTE/MÅL ORGANISATION METOD DEFINITIONER IDENTIFIERING INVENTERING ENLIGT MIFO NOLLKLASSNING INFORMATIONSINSAMLING DATAHANTERING RESULTAT LÄNSÖVERGRIPANDE BOXHOLMS KOMMUN FINSPÅNGS KOMMUN KINDA KOMMUN LINKÖPINGS KOMMUN MJÖLBY KOMMUN MOTALA KOMMUN NORRKÖPINGS KOMMUN SÖDERKÖPINGS KOMMUN VADSTENA KOMMUN VALDEMARSVIKS KOMMUN YDRE KOMMUN ÅTVIDABERGS KOMMUN ÖDESHÖGS KOMMUN FORTSATT ARBETE REFERENSER

4 1. INLEDNING Länsstyrelsen Östergötland har, liksom övriga län i landet, arbetat med att kartlägga platser där föroreningar kan utgöra tänkbara hot mot hälsa och miljö. Denna rapport är en sammanställning av den identifiering och inventering av förorenade områden i länet, och dess 13 kommuner, som pågått sen Innehållet omfattar resultaten av arbetet fram till och med år 2005, då identifieringen av förorenade områden i länet färdigställdes. I samband med resultaten, redogörs för de avgränsningar och den bakgrund som är specifik för varje kommun. I rapporten ingår också en beskrivning av hur arbetet organiserats och den metod som har använts i enlighet med MIFOmodellen (Metodik för Inventering av Förorenade Områden) (Naturvårdsverket 1999). Innehållet utgör ett underlag för kommunerna och andra som har intresse av att ta del av mer detaljerade resultat och beskrivningar och för den som vill skaffa sig en bakgrund och överblick över länsstyrelsens arbete med förorenade områden i Östergötland. Arbetet går, i och med färdigställandet av identifieringen, in i en ny fas. Inventeringen kommer hädanefter att fokusera på de branscher och områden som bedöms utgöra störst risk för hälsa och miljö. Närmast i tid kommer arbetet att bestå av inventering av kemtvättar och av objekt inom branschklass ett. Samarbetet med kommunerna och andra parter har varit, och kommer även fortsättningsvis att vara, en viktig del i arbetet. 4

5 2. SYFTE/MÅL Rapporten syftar till att ge en överblick över resultaten och av arbetet med inventeringen av förorenade områden i Östergötland fram t.o.m För mer ingående uppgifter om och platsbestämning av specifika objekt är resultaten tillgängliga i en databas (MIFO-databasen, se vidare kap. 4.5) och i digitala kartskikt (GIS; Geografiskt InformationsSystem). Rapporten kan också fungera som komplement till detta. Resultatet av arbetet kan användas vid exempelvis fysisk planering, anläggandet av nya vägar eller byggnader samt andra projekt där ett områdes hälso- och miljömässiga status är av betydelse. De områden som är i fokus är platser som på olika sätt exponerats för miljö- och hälsoskadliga ämnen. Det gäller byggnader, mark, grundvatten eller sediment som är så förorenade av en punktkälla att halterna påtagligt överskrider lokal/regional bakgrundshalt. Syftet med att identifiera och inventera förorenade områden är också att arbetet skall ligga till grund för prioritering av åtgärder avseende efterbehandling och sanering av områden där tänkbara hot mot hälsa och miljö föreligger. Det är dessutom ett verktyg för att nå de nationella och regionala delmålen som anknyter till miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Miljömålet för Giftfri miljö anger att; Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden (Naturvårdsverkets hemsida). Vidare finns av riksdagen följande nationella delmål fastställda: Efterbehandling av förorenade områden (2010) Samtliga förorenade områden som innebär akuta risker vid direktexponering och sådana förorenade områden som i dag, eller inom en nära framtid, hotar betydelsefulla vattentäkter eller värdefulla naturområden skall vara utredda och vid behov åtgärdade vid utgången av år 2010 (Naturvårdsverkets hemsida). Efterbehandling av förorenade områden ( /2050) Åtgärder skall under åren ha genomförts vid så stor andel av de prioriterade förorenade områdena att miljöproblemet i sin helhet i huvudsak kan vara löst allra senast år 2050 (Naturvårdsverkets hemsida). En förutsättning för att lyckas uppfylla det nationella miljömålet är att identifiera och inventera de förorenade områdena i länet. Enligt ett av riksdagen tidigare fastställt delmål för Giftfri miljö, angavs bland annat att förorenade områden skulle vara identifierade senast år Det var även ett av Östergötlands regionala miljömål. Länsstyrelsen uppnådde detta miljömål och denna rapport är en del i att sprida kunskapen om de identifierade områdena i länet. 5

6 3. ORGANISATION Inventeringen av förorenade områden har pågått sedan 1996 i Östergötland. Den största delen av inventerings- och identifieringsarbetet har utförts av miljövårdsenheten vid Länsstyrelsen Östergötland med medel från Naturvårdsverket. Medel har även under kortare perioder vidareförmedlats till Norrköpings och Linköpings kommun för inventering av utvalda prioriterade områden inom respektive kommun. Det finns även aktörer som själva inventerar sina förorenade områden och dessa är Försvaret, SPIMFAB (Svenska Petroleum Industrins Miljösaneringsfond AB), Banverket och Vägverket. 4. METOD 4.1 Definitioner De objekt som benämns som inventerade är objekt som är genomgångna och riskklassade enligt MIFO-modellen, som beskrivs närmare nedan. De objekt som benämns som identifierade objekt är sådana objekt där endast vissa begränsade uppgifter lagts in i MIFO-databasen (se vidare kap. 4.5) och klassats utifrån den bransch som nuvarande eller tidigare verksamheter på platsen tillhör. För att ett objekt ska betraktas som identifierat har länsstyrelsen fastställt ett antal minimiuppgifter som måste finnas. Dessa uppgifter är namn, branschklass, bransch, koordinater och fastighetsbeteckning. 4.2 Identifiering 2004 kom Naturvårdsverket ut med en manual, Efterbehandling av förorenade områden Kvalitetsmanual för användning och hantering av bidrag till efterbehandling och sanering (Naturvårdsverket 2006). I en bilaga till kvalitetsmanualen, finns en lista (branschlistan) över vilka branscher som skall identifieras. Dessa branscher är indelade i 4 branschklasser, BKL. I BKL 1 finns de branscher där man kan förvänta sig störst risker för föroreningar som t ex pappers- och massaindustri, sulfidmalmsgruvor och kloralkaliindusri. I BKL 4 finns de branscher där risken för föroreningar är relativt liten, som t.ex. tillverkning av tegel och keramik eller avloppsreningsverk. Branschklassen anger den MIFO-riskklass där större delen av objekten inom branschen förväntas hamna. I branschlistan anges också vilka branscher som sen ska inventeras, vilka branscher som i första hand skall identifieras av andra aktörer samt vilka branscher som inte ska identifieras alls, såsom t.ex. livsmedelsindustri och tandläkare. 4.3 Inventering enligt MIFO Inventeringen utförs enligt MIFO Metodik för Inventering av Förorenade Områden (Naturvårdsverket 1999). Arbetet delas upp i 2 faser. Fas 1 är en orienterande studie som bland annat bygger på arkivstudier, platsbesök och intervjuer och som ligger till grund för en riskklassning, RK. Bedöms objektet efter fas 1 som angeläget att undersöka vidare initieras MIFO-fas 2 som innebär översiktliga miljötekniska undersökningar. Undersökningarna ligger sedan till grund för en ny klassning, fas 2-klassning, och en bedömning av om fördjupade undersökningar och eventuell efterbehandling bör genomföras. I riskklassningen delas objekten in i 4 riskklasser: Riskklass 1 Mycket stor risk Riskklass 2 Stor risk Riskklass 3 Måttlig risk Riskklass 4 Liten risk 6

7 Riskklassningen bygger på en sammanvägd bedömning av: Föroreningens farlighet: bedömning av miljö- och hälsofarligheten hos de ämnen som förekommer eller misstänks förekomma på objektet. Föroreningsnivån: bedömning av hur förorenat objektet är av olika ämnen eller ämnesgrupper. Halter och mängder bedöms i grova drag. I de fall analysdata finns att tillgå jämförs dessa med riktvärden, bakgrundshalter eller andra typer av jämförvärden. Spridningsförutsättningar: bedömning av förutsättningar för spridning av föroreningar i aktuellt område samt till omgivningen. Här spelar bland annat geologi, hydrologi och föroreningens egenskaper in liksom annat, t.ex. närvaro av ledningsgravar. Känslighet och skyddsvärde: bedömning av känslighet i mänskligt perspektiv och skyddsvärde i naturmiljöperspektiv. En plats där människor bor permanent är exempelvis mer känslig än en plats där människor bara vistas tillfälligt. På samma sätt bedöms ett naturreservat ha större skyddsvärde än t.ex. vanlig produktionsskog. 4.4 Nollklassning Länsstyrelsen Östergötland använder sig, utöver riskklass 1-4, även av riskklass 0. Nollklassning är ett eget system som används för att hantera objekt där inventering påbörjats men där det inte framkommit tillräckligt med information för att en MIFO-riskklassning ska kunna göras. Detta är främst objekt där det inte bedömts att risken för människors hälsa eller miljön är speciellt stor och det därför inte har ansetts rimligt att lägga ytterligare tid på att leta fram uppgifter till underlag för MIFO-riskklassning. Nollklassning används även för objekt, som enligt Naturvårdsverkets branschlista ej ska MIFO-riskklassas, för att markera att det är utrett vilka olika verksamheter som funnits på platsen. Branschklassen hänvisar då till den verksamheten där risken för förorening bedöms som störst. Nollklassningen är med andra ord ett sätt att markera att dessa objekt är genomgångna men nedprioriterade. Nollklassade objekt räknas som endast branschklassade i statistiken under respektive kommunavsnitt. 4.5 Informationsinsamling Inom inventeringen och framförallt inom identifieringen är informationsinsamling en stor del av arbetet. En lång rad källor används för att få fram information om platser och verksamheter. Vilka källor som har använts redogörs för under resultatdelen i denna rapport. Insamlat arbetsmaterial sparas på länsstyrelsen. I de fall där identifiering och inventering genomförts parallellt har litteraturstudier kombinerats med platsbesök och intervjuer, så att oklarheter i bristfälligt skriftligt material kunnat klargöras. I de fall där enbart identifiering gjorts har det oftast inte funnits utrymme för annat än litteraturstudier och att översiktligt besöka en del områden. Detta innebär att det kan finnas en del oklarheter t.ex. i exakt platsangivelse för identifierade objekt. Inventerade, riskklassade objekt har dessutom i de flesta fall kommunicerats med berörda och därigenom har det materialet kvalitetssäkrats. I de flesta kommuner finns det även objekt där inte alla minimiuppgifter gått att hitta under identifieringsarbetet. Listor över dessa objekt finns sparade och går att återkomma till i inventeringsarbetet. 7

8 4.6 Datahantering All insamlad data om de potentiellt förorenade områdena läggs in i en databas, MIFO-databasen. MIFO-databasen är en accessbaserad databas utformad efter Naturvårdsverkets rapport 4918, Metodik för Inventering av Förorenade Områden. Databasen består av 7 blanketter (A-F) för att beskriva och riskbedöma förorenade objekt. Databasen finns på länsstyrelsen och kopior finns på kommunernas miljökontor. Alla uppdateringar sker i nuläget på länsstyrelsen men uppdaterade versioner skickas ut till kommunerna vid behov. Länsstyrelsen ansvarar för att hålla en regional MIFO-databas. Därför finns även inventeringar gjorda av andra aktörer, såsom försvaret och SPIMFAB, inlagda för att få en så heltäckande bild över länet som möjligt. Länsstyrelsen använder sig av GIS (Geografiskt Informations System) i sitt arbete. Samtliga identifierade och inventerade objekt finns samlade i ett punkttema. Detta punkttema finns även tillgängligt via länsstyrelsens hemsida ( 8

9 5. RESULTAT 5.1 Länsövergripande Arbetsgång 1995 gav Naturvårdsverket ut en rapport, Branschkartläggningen En översiktlig kartläggning av efterbehandlingsbehovet i Sverige (Naturvårdsverket 1995). Denna branschkartläggning genomfördes i samarbete mellan Naturvårdsverket och landets länsstyrelser med syfte att kartlägga ett 60-tal industribranscher och verksamheter där man antog att det förelåg ett efterbehandlingsbehov. Till en början användes denna branschkartläggning som grund för inventeringen i Östergötland och objekt tilldelade branschklass 1 och 2 inventerades. Kartläggning var dock inte heltäckande utan efterföljande inventeringsarbete inriktades på att komplettera i utvalda branscher och med branscher som ej tagits med i kartläggningen. De branscher som är genomgångna i samtliga kommuner är träskydds- och gruvbranschen. I träskyddsbranschen har samtliga kända träskyddsanläggningar (tryckimpregnering och doppning) inventerats. Samtliga kända gruvförekomster har inventerats och arbetet var en del i en förstudie av gruvavfall i länet. Resultaten ifrån denna förstudie finns sammanställda i en rapport som länsstyrelsen gav ut 2004 (Länsstyrelsen Östergötland 2004). Under 2002 identifierades samtliga skjutbanor i länet. Identifieringen utgick från en skjutbaneinventering gjord 1978 (Länsstyrelsen 1978) som uppdaterades och lades in i databasen. I kommunerna Mjölby, Boxholm, Finspång, Motala, Ödeshög och Linköping har dessutom skjutbanorna inventerats. I dessa kommuner har även verkstadsindustrier (inkluderar metallverk, mekaniska verkstäder, ytbehandling av metaller, lackerare och gjuterier) gåtts igenom. Bland verkstadsindustrierna har samtliga ytbehandlare och gjuterier inventerats samt mekaniska verkstäder och lackerare där klorerade lösningsmedel hanterats alternativt stora mängder andra kemikalier, såsom skärvätskor och lösningsmedel använts. Under 2005 lades strategin för länsstyrelsens arbete om, från att tidigare ha varit inriktat på att inventera och identifiera parallellt, till att enbart omfatta identifiering. Detta för att klara miljömålet att identifiera alla förorenade områden t.o.m Identifieringen har gjorts utifrån den branschlista som Naturvårdsverket gav ut som bilaga till Kvalitetsmanualen 2004 (Naturvårdsverket 2006). Branschlistan har följts i stort men en del egna avgränsningar inom vissa branscher har krävts då listan oftast inte innehåller precisa definitioner för vad som skall gälla varje enskild bransch. Det bedömdes dessutom att tidsåtgången för att identifiera samtliga objekt inom vissa branscher skulle bli för stor i jämförelse med vilken miljöpåverkan branschen bedömdes ha. En del avgränsningar som gjorts har också varit beroende av vilket material som funnits att tillgå för identifiering i de olika kommunerna. Detta har lett till att avgränsningarna skiljer sig till viss del mellan de olika kommunerna. Generellt kan sägas att det är i de större städerna, framförallt Norrköping och Linköping, som behovet av avgränsningar varit störst. Det har via gamla företags-, industri- och telefonkataloger gått att hitta stora mängder verksamheter i olika branscher. Att identifiera allt hade tagit alldeles för lång tid så avgränsningar har varit nödvändiga. I mindre kommuner och på landsbygden har det varit lättare då materialet inte varit alls lika omfattande. I och med det att avgränsningarna skiljer sig till viss del är resultaten inte helt jämförbara mellan kommunerna. Även om bedömningen är att de objekt med störst föroreningspotential har identifierats, är resultaten för vissa branscher inte lika heltäckande i de större kommunerna som i de mindre. Tabellen nedan (tabell 1) redogör för de källor som är genomgångna för samtliga kommuner. De källor som använts utöver dessa samt vilka avgränsningar som gjorts i de olika kommunerna finns sammanställt under respektive kommunavsnitt. 9

10 Tabell 1: Generella källor som använts vid identifierings- och inventeringsarbetet Länsstyrelsens arkiv, Olika branscher som Länsstyrelsen har/har haft Allt material genomgånget. Planeringsavdelningennaturvårdsenheten tillsyn på. Länsstyrelsen, Olika branscher som Länsstyrelsen har/har haft Allt material genomgånget. Miljövårdsenhetens arkiv Kemikalieinspektionens listor för företag som beviljats dispens för trikloretylen Uddeholms Kundregister 1975 Kartor 1940, 70/80-tal Sågverksindustrins miljöskyddsproblem, sammanställning tillsyn på. 2002, 2003 Trikloretylenanvändare (Mekaniska verkstäder och industrier) 60- och 70- tal Trikloretylenanvändare (Mekaniska verkstäder och industrier) Exempelvis sågverk, tegelbruk, kvarnar, fabriker, träindustri, betong- och cementindustri Sågverk Listor på trikloretylen- och metylenkloridanvändare. Kopior på listorna finns sparade på Länsstyrelsen Östergötland, miljövårdsenheten Ekonomisk karta, flygfotografi genomförd 1945, slutförd 1948 samt genomförd 1978, slutförd 1981/ (82,83) Pärm; Sågverksindustrins miljöproblem, Miljövårdsenheten - Förorenad mark, Länsstyrelsen i Östergötland Kvarninventering, 1900-tal Kvarnar (betning av utsäde) Länsstyrelsens tillsynsobjekt Länsstyrelsen, 1984 Telefonkatalogen Kemtvättar Samtliga kataloger Aktuella sidor beställdes från Kungliga biblioteket i Stockholm Länsstyrelsen arbetar också med att löpande föra in resultat från gamla inventeringar eller inventeringar gjorda av andra aktörer för att få en så heltäckande bild över efterbehandlingsbehovet i länet som möjligt. En äldre inventering som finns med är en kartläggning av avfallsupplag i Östergötland som gjordes av länsstyrelsen 1990 (Länsstyrelsen Östergötland 1990). De aktörer som själva inventerar sina förorenade områden är Försvaret, SPIMFAB (Svenska Petroleum Industrins Miljösaneringsfond AB), Banverket och Vägverket. Försvaret har inventerat sina miljöfarliga lämningar (Försvarsmakten högkvarteret 2001). De har gjort en egen riskklassning som inte är gjord helt enligt MIFO då de t.ex. låtit ansvarsförhållanden och prioriteringsordning påverka klassningen. SPIMFAB undersöker och vid behov sanerar nedlagda bensinstationer. Programmet omfattar fastigheter där försäljning av drivmedel bedrivits och där verksamheten upphört mellan den 1 juli 1969 och den 31 december Arbetet pågår fortfarande och databasen uppdateras utifrån årliga rapporter från SPIMFAB. Banverkets har tidigare gjort en inventering/identifiering av f.d. impregneringsanläggningar i landet (SGI 2001). Banverkets inventering av övriga förorenade områden beräknas vara klar under Inga resultat från Vägverkets inventeringar finns ännu tillgängliga via länsstyrelsens databas. De resultat från andra aktörer som lagts in i databasen är medräknade i totala antalet identifierade objekt som redovisas nedan samt i kommunavsnitten. 10

11 Sammanfattning av resultat Totalt 4044 objekt har identifierats i Östergötland varav 891 är riskklassade enligt MIFO (inkl försvaret). Av tabell 2 framgår fördelningen av dessa inom varje riskklass för respektive fas 1 och fas 2. Dessutom redovisas i tabellen fördelningen inom varje branschklass för de återstående objekten som identifierats och branschklassats men ännu ej riskklassats. Tabell 2: Redovisning av resultaten av identifiering och riskklassning i Östergötland fram till och med år 2005 Totalt antal Riskklassade Ej riskklassade identifierade Fas 1 Fas 2 BKL 1 BKL 2 BKL 3 BKL 4 RK1 RK2 RK3 RK4 RK1 RK2 RK3 RK identifierade objekt saknar både RK och BKL Dessa är försvarets objekt samt deponier. Av figur 1 framgår fördelningen av objekten mellan länets 13 kommuner. Siffran inom parentes anger andelen riskklassade objekt. Figur 1: Kartbilden visar det totala antalet identifierade objekt samt andelen riskklassade i varje kommun. Föredelningen av objekt mellan olika branschgrupper och olika kommuner redogörs för i tabell 3. Sammanställningen anger också hur många riskklassade objekt som finns inom varje branschgrupp i varje kommun. På många objekt har fler verksamheter i olika branscher funnits men tabellen redogör endast för den bransch för varje objekt som har den högsta branschklassen. 11

12 Östergötland 360 (10) 633 (40) 816 (155) 295 (51) 133 (22) 153 (7) 358 (15) 506 (53) 437 (431) 232 (72) Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala Norrköping Söderköping Vadstena Valdemarsvik Ydre Åtvidaberg Ödeshög 1 26 (3) (1) (6) (1) 149 (14) (1) 183 (22) (2) 5 (3) 48 (19) 36 (1) 188 (44) 46 (15) 153 (27) 191 (30) 24 (1) 17 (1) 46 (2) (2) 27 (10) 3 (1) 27 (8) 52 (6) 34 (4) 21 (8) 36 (5) 40 (5) (3) 13 (3) 34 (6) 14 (2) (2) 5 (3) (16) (1) (7) (5) 6 (2) 58 (1) 138 (5) (2) (5) 31 (3) 50 (3) 61 (8) 22 (10) 55 (6) 137 (10) (7) (1) 10 2 (1) 148 (148) - 12 (12) - 50 (49) 88 (86) 45 (45) - 43 (43) - 49 (47) - 7 (1) 13 (10) (13) 10 (5) 34 (16) 52 (21) 9 (1) (5) Kommun Bilverkstad, biltvätt, billackering, åkeri Drivmedelshantering, oljedepå, oljegrus- och astfaltsverk, tjärtillverkning, gasverk Verkstadsindustri, ytbehandling av metaller, gjuteri, varv, järn- stål manufaktur, metallverk, ferrolegering Sågverk, träimpregnering, snickeri, ytbehandling av trä, pappersmassaindustri, fiberskivetillverkning Kloralkaliindustri, övrig organisk och oorganisk kemisk industri, tillverkning av plast, tvätt och rengöringsmedel, färgindustri, gummiproduktion Handelsträdgård, plantskola, betning av utsäde, kvarn, livsmedelsindustri Textilindustri, kemtvätt, garveri, grafisk industri, tryckeri Bilskrot, skrothandel, deponi, anläggning för miljöfarligt avfall, förbränningsanläggning, avloppsreningsverk Gruvor och upplag Skjutbana, motorbana, flygplats, hamnar, brandövningsplats Tabell 3: Fördelning av objekt mellan branschgrupper. Anger det totala antalet (identifierade + inventerade). Antal inventerade visas inom parentes. 121 (34) - 10 (3) 3 (1) 14 (5) (23) (1) Övrigt (t ex glasindustri, tegelbruk, betongindustri, 2 7 (1) 1 elektroteknisk industri) 12

13 I Mjölby och Boxholms kommuner bedöms arbetet med inventering och identifiering vara klart. Detta innebär att samtliga objekt som enligt Naturvårdsverkets branschlista ska inventeras är genomgångna. I resterande kommuner är allt identifieringsarbete klart men en del inventering kvarstår. Hur långt länsstyrelsen kommit med arbetet i dessa kommuner redogörs närmare för under respektive kommunavsnitt. Här beskrivs även översiktligt kommunens industrihistoriska utveckling samt källor och avgränsningar som utmärker arbetet i den aktuella kommunen. 13

14 5.2 Boxholms kommun Boxholm är ursprungligen namn på en gård som finns kvar än i dag, Boxholms säteri. Så småningom övertogs namnet Boxholm av järnbruket (grundat 1754) och vid 1800-talets slut växte ett samhälle upp i anslutning till bruket. Bruket har omfattat mycket mer än ståltillverkning och förädling. Här har genom åren bedrivits bland annat lantbruk och osttillverkning. Under många år har också funnits sågverksdrift. Skogarna i kommunens södra del har exploaterats för skogsindustrins räkning men tidigare århundraden avverkades skog till största delen till träkol för brukets räkning. Än i dag är ståltillverkning en viktig näring, men med tiden har ett stort antal små företag växt fram vid sidan av bruket. Boxholms kommun har idag ett expansivt näringsliv som omfattar småföretag och marknadsledande internationella företag (Boxholms kommuns hemsida). Arbetsgång I Boxholms kommun har inventeringen, i ett tidigt skede, främst berört Boxholms bruksområde och intilliggande sågverksområde. Detta beror på att den mer omfattande industriverksamheten i kommunen varit lokaliserad här. I resterande delar av Boxholms kommun genomfördes identifiering och inventering parallellt under 2004 och kommunen bedöms färdiginventerad. Detta innebär att samtliga objekt som enligt Naturvårdsverkets branschlista ska inventeras är genomgångna. Underlaget består bland annat av uppgifter från arkiv och tillsynsregister från Miljökontoret på Mjölby kommun (Mjölby och Boxholms kommuner har gemensamt miljökontor), Länsstyrelsen Östergötlands arkiv m.m. Uppgifter har även inhämtats via intervjuer med personer på kommunen, hembygdsföreningar, företag etc. En specificering av källor som har använts i arbetet redovisas i tabell 4. Tabell 4: Källor och avgränsningar för Boxholms kommun Arkiv, Miljökontoret Olika branscher Kommunens pågående tillsynsobjekt Mjölby kommun Tillsynsregister, Olika branscher Listor över B-, C- och U-anläggningar Miljökontoret Mjölby kommun Byggnadsnämndens Information om olika branscher t.ex. Boxholms kommun protokoll bensinstationer, skjutbanor, verkstadsindustrier Hälsovårdsnämndens Boxholms kommun protokoll Inventering av miljöfarligt gods i Östergötland Inventering ytbehandlares luft- och ytvattenutsläpp Frågeformulär- Inventering av verkstadsindustrin 1974 och 1982 Olika branscher med omfattande kemikaliehantering Länsstyrelsen Östergötlands arkiv - Inventering av transporter av miljöfarligt gods (mängder, lager etc.) till olika företag i länet 1970 Ytbehandlingsindustrin Länsstyrelsens arkiv arkivmaterial före 1971, arkivkartong E1A 2004 Verkstadsindustri Utskick till alla pågående verkstadsindustrier i kommunen Arbetet under 2004 påbörjades delvis innan Naturvårdsverkets branschlistor utkom, så därför har identifiering inte skett utifrån denna till en början. En del kompletteringar har skett i efterhand men en del luckor i materialet kan finnas. Branscher där identifieringen inte är komplett är t.ex. kvarnar, handelsträdgårdar, mindre sågverk och tegelbruk. Bedömningen är ändå att de områden, där störst risk för förorening finns, är inventerade. Att förhållandevis få objekt identifierats och inventerats i Boxholms kommun beror troligtvis även på att många verksamheter varit lokaliserade till bruksområdet och att dessa då hanterats inom detta objekt. 14

15 Sammanfattning av resultat Sammanlagt har totalt 49 potentiellt förorenade områden identifierats i Boxholms kommun. Av dessa har 11 stycken riskklassats enligt MIFO och fördelningen mellan olika riskklasser kan ses i tabell 5. Utav ej riskklassade objekt i branschklass 2 är 9 objekt inom branschen drivmedelshantering, vilken är den enda branschen i branschklass 2 som ej ska inventeras. Resterande har tilldelats riskklass 0. Tabell 5: Översikt över inventerade och identifierade objekt i Boxholms kommun Totalt antal Riskklassade Ej riskklassade identifierade Fas 1 Fas 2 BKL 1 BKL 2 BKL 3 BKL 4 RK1 RK2 RK3 RK4 RK1 RK2 RK3 RK identifierade objekt saknar både RK och BKL Dessa är försvarets objekt samt deponier Figur 2: Karta över identifierade och inventerade förorenade områden i Boxholm med omgivningar 15

16 5.3 Finspångs kommun Finspång är en utpräglad industrikommun med många yrkesverksamma inom tillverkningsindustrin idag. Den goda tillgången på skog, vatten och malm gav förutsättningar för en tidig industrialisering. Skogsindustrin har varit betydande med många träindustrier och sågverk. Malmbrytningen och järnvarutillverkningen i bruksorterna omkring Finspång har en historia som sträcker sig tillbaka till medeltiden. På och 1600-talet anlades de första bruken, Sonstorp och Finspång kan nämnas som ett par av de tidigaste. Andra viktiga bruksorter var Hävla, Igelfors, Borggård och Grytgöl. För att kunna konkurrera specialiserade sig bruken och Finspångs bruk var under lång tid en av Sveriges viktigaste vapensmedjor med tillverkning av kanoner ända fram till början av 1900-talet. I Rejmyre utvecklades tidigt ett glasbruk som tidvis har varit ett av de ledande i landet. Idag präglas näringslivet i Finspångs kommun av både mindre och större företag bl.a. inom metallindustrin och inom energisektorn (Finspångs kommuns hemsida). Arbetsgång Den länsvisa inventeringen av objekt i klass 1 och 2, enligt den gamla branschkartläggningen, samt träskyddsinventeringen resulterade i cirka 15 inventerade objekt i Finspångs kommun. Förutom träimpregneringsanläggningar inventerades exempelvis flera av de större bruken som funnits i kommunen (Finspång-, Hävla-, Borggård- m.fl.). Samtliga inventerade objekt under denna period tilldelades riskklass 1 eller 2 och ett flertal av dessa objekt har under senare år undersökts vidare. Under 2002 fortsatte inventeringsarbetet med inventering av skjutbanor och verkstadsindustrier. De verkstäder valdes ut där ytbehandlig förekommit, klorerade lösningsmedel och/eller stora mängder skärvätskor använts etc. Detta resulterade i ett tjugotal riskklassade objekt. En del identifiering gjordes också av mindre verksamheter såsom plåtslagerier och smedjor där endast små mängder kemikalier hanterats. Totalt 12 skjutbanor har funnits i kommunen. För 2 har inte gått att hitta någon annan information än ungefärlig plats men resterande 10 banor har inventerats. Arbetet med identifiering enligt Naturvårdsverkets branschlista genomfördes och slutfördes i huvudsak under Underlaget består av uppgifter från kommunens och Länsstyrelsen Östergötlands arkiv, kartmaterial, flygbilder, äldre telefonkataloger, företagskataloger, Internet samt muntliga uppgifter genom intervjuer. En mer detaljerad sammanställning av källor, för både inventering och identifiering, återfinns i tabell 6. Tabell 6: Källor och avgränsningar för Finspångs kommun Länsstyrelsen Östergötland Flygbilder 60-talet Olika branscher Finns i kartrummet på Miljövårdsenheten Inventering av miljöfarligt gods i Östergötland 1974 och 1982 Olika branscher med omfattande kemikaliehantering Inventering av transporter av miljöfarligt gods (mängder, lager etc.) till olika företag i länet Frågeformulär- Inventering av verkstadsindustrin 2002 Verkstadsindustri Utskick till alla pågående verkstadsindustrier i kommunen Tillsynskampanj ytbehandlare 1975, 1976, 1987 Ytbehandlingsindustrier Tillsynskampanj för ytbehandlare i Östergötland, länsstyrelsen RYT 1975 Inventering ytbehandlares luftoch ytvattenutsläpp 1970 Ytbehandlingsindustrier Arkivmaterial före 1971, arkivkartong E1A Finspångs kommun Rapporter och anmälningar till kommunen Bensinstationer och övriga branscher Anmälningar om miljöfarlig verksamhet och rapporter vid saneringar Listor på cisterner i mark Före 2005 Bensinstationer och övriga branscher Endast cisterner >10 kbm identifierades Uppgifterna från räddningstjänsten Arkiv Olika branscher Kommunens tillsynsobjekt 16

17 Övrigt Källa Årtal Branscher samt övrigt material Olsson, Lars-Eric, Tegelbruk i Sverige-En branschinventering Rapport RAÄ 1987:5. Stockholm Kulturgeografiska institutionen, Stockholms Universitet Rapport om arbetstillfällen och företag i Finspångs kommun Finspångs tekniska verk Spillvatteninventering Boken om Lotorp, Andra boken om Lotorp, Tredje boken om Lotorp, Se och Upplev. Kulturmiljöer i Finspångs Kommun Christer Öjring, Glesbygd i förändringens tid Före 1970 Tegelbruk Kommentar/avgränsningar Finns i arkivet på Östergötlands Länsmuseum 1982 Olika branscher Källan finns i Finspångsrummet på Finspångs Bibliotek 2004 Olika branscher Beskriver olika verksamheters lokalisering samt spillvattenutsläpp Finns i Östgötarummet på Linköpings Stadsbibliotek Projektet - Produkt och Bild Finspång Före 2005 Olika branscher Ett samverkansprojekt mellan Östergötlands länsmuseum, Kulturarv Östergötland och Finspångs kommun Företagsfakta 2005 Olika branscher Finns även på nätet, Figur 3: Karta över identifierade och inventerade förorenade områden i Finspång med omgivningar 17

18 Sammanfattning av resultat Sammanlagt har totalt 358 potentiellt förorenade områden identifierats i Finspångs kommun. Av de identifierade områdena har 194 stycken riskklassats enligt MIFO och fördelningen mellan olika riskklasser kan ses i tabell 7. Tabell 7: Översikt över inventerade och identifierade objekt i Finspångs kommun Totalt antal Riskklassade Ej riskklassade identifierade Fas 1 Fas 2 BKL 1 BKL 2 BKL 3 BKL 4 RK1 RK2 RK3 RK4 RK1 RK2 RK3 RK identifierade objekt saknar både RK och BKL Dessa är deponier 18

19 5.4 Kinda kommun I Kinda, med Kisa som huvudort, består landskapet av betydande skogsmarker och talrika sjöar. Jordbruk, boskapsskötsel samt skogsbruk är kännetecknande för näringslivet i kommunen. Av de äldre verksamheterna är talrika, ofta betydliga sågar, kvarnar och tegelbruk utmärkande. Även en del garverier förekom fram till 1900-talets första hälft (Kinda härads hemsida). Skogs- och sågverksindustrin har utgjort en viktig del i kommunens utveckling. Här finns också ett rikt sjösystem kring Kinda kanal med sjöarna Åsunden och Sommen som förutsättning för sjötrafik och hamnar. Sysselsättningen idag präglas av bland annat tillverkningsindustri, handel, jord- och skogsbruk (Kinda kommuns hemsida). Arbetsgång Den länsvisa inventeringen under åren resulterade i cirka 10 inventerade objekt i Kinda kommun. Dessa objekt tillhör främst träskyddsbranschen men även en skrot och verkstadsindustri. Av träskyddsindustrierna har 2 objekt på senare år prioriterats för vidare undersökningar. Arbetet med identifiering enligt Naturvårdsverkets branschlista genomfördes och slutfördes i huvudsak under 2005, som en del i ett examensarbete av Kristine Bergius, Miljövetarprogrammet på högskolan i Kalmar (Bergius 2005). Underlaget består av uppgifter från kommunens och Länsstyrelsen Östergötlands arkiv sen 1950-talet och framåt. Dessutom har kartor (1940- och 1980-tal), intervjuer, litteratur och Internet använts vid insamlingen av underlagsmaterialet. En begränsning har varit att det, för vissa äldre identifierade verksamheter, saknats uppgift om exakt plats och annan mer detaljerad information. För flera av sågverken, är informationen begränsad till att omfatta platsbestämning. Sammanfattning av resultat Sammanlagt har totalt 237 potentiellt förorenade områden identifierats i Kinda kommun. Av de identifierade områdena har 12 stycken riskklassats enligt MIFO och fördelningen mellan olika riskklasser kan ses i tabell 8. Tabell 8: Översikt över inventerade och identifierade objekt i Kinda kommun Totalt antal Riskklassade Ej riskklassade identifierade Fas 1 Fas 2 BKL 1 BKL 2 BKL 3 BKL 4 RK1 RK2 RK3 RK4 RK1 RK2 RK3 RK identifierade objekt saknar både RK och BKL. Dessa är deponier 19

20 Figur 4: Karta över identifierade och inventerade förorenade områden i Kisa med omgivningar 20

21 5.5 Linköpings kommun I Linköping hade industrialiseringsprocessen sin början decennierna kring Näringslivet dominerades de första decennierna av i princip fyra lika stora branscher; metall, trä-, textil- och livsmedel. Den inbördes relationen förändrades dock kraftigt med början runt Metallsektorn ökade gradvis och trä- och livsmedelsbranschen gick relativt sett tillbaka. Textilföretagen expanderade något under och 1930-talen, för att därefter minska. Tendenserna ökade och efter 1945 var metallsektorn den klart dominerande branschen. Verkstadsindustrin sysselsatte % av arbetarna i Linköping. Både träindustrin, främst inriktad på möbeltillverkning, och textilföretagen drabbades vid mitten av 1960-talet av nedläggningar. När det gäller industrins lokalisering i Linköping var den fram till 40-talet främst lokaliserad till innerstaden, bara mycket markkrävande företag låg utanför. Arbetsplatser och bostäder låg så nära varandra som möjligt. Under krigstiden insåg stadsplanerarna att den snabba industrialiseringen tillsammans med den stora inflyttningen till innerstaden var ohållbar. Industrierna i innerstaden behövde flytta ut utanför staden. Det resulterade i att det skapades industriområden. Förutom Steninge i norr och Råberga i öst, som är två större sammanhängande industriområden som båda har sitt ursprung från sekelskiftet, planlades nuvarande Industrigatan på 40-talet just för att tömma innerstaden på industrier. Det ständigt växande markbehovet och miljökravet att industriområden skulle ligga avskilda från bostäder resulterade i att även området runt slakthuset och Kallerstad skulle byggas ut i slutet av 50-talet (Kolsgård 1982). I Linköpings tätort finns idag flera större industriområden. Näringslivet i Linköping har traditionellt haft många inriktningar. Livsmedel, grafisk industri och kunskapsintensiva hightechföretag är exempel på nutida, starka branscher. (Linköpings kommuns hemsida). Arbetsgång Den länsvisa inventeringen av objekt i klass 1 och 2, enligt den gamla branschkartläggningen, samt träskyddsinventeringen resulterade i cirka 15 inventerade objekt i Linköpings kommun. Förutom träskyddsanläggningar omfattade inventeringen en del kemtvättar och verkstadsindustrier. Linköpings kommun tilldelades 2000 medel för en inventering av Stångåstråket och Järnvägsgatan- Industrigatan i Linköping. Inventeringen omfattade områden närmast Stångån inom Linköpings stad d v s från Hjulsbro till åns mynning i Roxen, samt områden längs norra sidan av Järnvägsgatan och del av Industrigatan (till korsningen med Bergsgatan) i centrala Linköping. Projektet begränsades till arkivstudier p.g.a. de stora arealerna att inventera. Platsbesök och intervjuer ingick inte. Resultaten och underlagsmaterialet i sin helhet finns i rapporten ( Slutredovisning-Inventering av gamla industriområden, Stångåstråket och Järnvägsgatan - Industrigatan i Linköpings kommun ) som finns tillgänglig hos miljökontoret på Linköpings kommun samt hos länsstyrelsen. Under fortsatte arbetet på länsstyrelsen med inventering av verkstadsindustrier. De verkstäder valdes ut där ytbehandlig förekommit, klorerade lösningsmedel och/eller stora mängder skärvätskor använts etc. Detta resulterade i ett fyrtiotal riskklassade objekt. Under 2005 var fokus endast på identifieringen som slutfördes inför årsskiftet 2005/2006. De olika källor som utgjort underlag för resultaten består av uppgifter från bibliotek, arkiv, kartor, föreningar, företag, organisationer, myndigheter samt intervjuer och muntliga källor vid platsbesök. En specificering av källor som har använts i inventerings- och identifieringsarbetet redovisas i tabell 9. En avgränsning som gjorts i Linköping är att vissa objekt, tillhörande branscher som inte ansågs innebära så stor miljöfara, inte har lagts in i databasen om adressen bara förekommit en gång och i en källa. Det förhållandet gäller för; målare, bleck- och plåtslagare, sliperier, smidesverkstäder, bilverkstäder, åkerier och snickerier/möbelmakare. Om företaget/adressen däremot fanns med i flera olika källor eller om olika företag fanns på samma adress vid olika tidsperioder så är de inlagda i databasen. 21

22 Tabell 9: Källor och avgränsningar för Linköpings kommun Länsstyrelsen Östergötland Tillsynskampanj ytbehandlare Inventering ytbehandlares luft- och ytvattenutsläpp 1975, 1976, 1987 Kartor 1900, 1914, 1940, 1960, 1970/80- tal. Nutida Ytbehandlingsindustrier 22 Tillsynskampanj för ytbehandlingsindustrin slutrapport NV rapport 3407, (1987) Tillsynskampanj för ytbehandlare i Östergötland, länsstyrelsen RYT 1975, Ytbehandlingsindustrier Länsstyrelsen Östergötlands arkiv arkivmaterial före 1971, arkivkartong E1A Exempelvis; Sågverk, tegelbruk, kvarnar, fabriker, träindustri, betong- och cementindustri För lokalisering av adresser/fastigheter Topografiska kartor; början av tal, början av 1970-tal Ekonomiska kartor; 1940-tal, 1970/80- tal Ekonomisk karta/flygfotografi genomförd 1945, slutförd 1948 samt genomförd 1978, slutförd 1981/ (82,83). Stadskartor; 1900/1914), kommunkartor; 1940-tal/1960- tal/1970-tal, nutida Linköpings kommun Slutredovisning- Inventering av gamla industriområden, Stångåstråket och Järnvägsgatan - Industrigatan i Linköpings kommun Olika branscher Stångåstråket och Järnvägsgatan- Industrigatan Kommunens arkiv Olika branscher Kommunens tillsynsobjekt Kommunens tillsynslistor Olika branscher Kommunens tillsynsobjekt Länsmuseet Olsson, Lars-Eric, Tegelbruk i Sverige-En branschinventering Rapport RAÄ 1987:5. Stockholm Kvarninventering, Länsmuseet Östergötland, Kvarninventering, Länsstyrelsen, 1984 Industriinventering Slutet tal början av 1900 Före 1970 Tegelbruk Finns i arkivet på Östergötlands Länsmuseum Kvarnar (betning av utsäde) Kvarnar (betning av utsäde) Sågverk, tegelbruk, kvarnar, fabriker, bruk Finns i arkivet på Östergötlands Länsmuseum Länsstyrelsens tillsynsobjekt Finns i arkivet på Östergötlands Länsmuseum; boxkartotek (sockenvis) Länsmuseets industriminnes-inventering Olika branscher Utdrag ur Brandförsäkringsregister Linköpings kommun (pärm) Linköpings Stadsbibliotek Telefonkataloger (1902-), Olika branscher 1902 till viss del, 1909, 1933, 1943, 1953, 1963, 1971, 1977 Svensk Industrikalender , 1929, 1941, 1950 Linköpings adress- och (1910) yrkesregister Adresskalender för 1928 Linköping 1928 Östgöta länskalender 1912 Kvarnar, sågar, tegelbruk Sveriges Privata Företagare 1942 Exempelvis; Fabriker och mekaniska verkstäder Beskrivning över Linköping med omnejd, A. Wendel,

23 Byar och gärdar i Landeryd del Hackefors Linköpings Historia Glimtar från Tannefors, Tannefors Hembygdsförening Övrigt Telefonkatalog Kemisk tekniska fabriker Företagsfakta Östergötland 2005 Olika branscher Finns även på nätet, Kompass Sverige 1982, 1987 Olika branscher Kulturarv Östergötland Bl a bilddatabas med bilder från förr Sammanfattning av resultat Sammanlagt har totalt 678 potentiellt förorenade områden identifierats i Linköpings kommun. Av de identifierade områdena har 108 stycken riskklassats enligt MIFO och fördelningen mellan olika riskklasser kan ses i tabell 10. Tabell 10: Översikt över inventerade och identifierade objekt i Linköpings kommun Totalt antal Riskklassade Ej riskklassade identifierade Fas 1 Fas 2 BKL 1 BKL 2 BKL 3 BKL 4 RK1 RK2 RK3 RK4 RK1 RK2 RK3 RK identifierade objekt saknar både RK och BKL Dessa är deponier Figur 5: Karta över identifierade och inventerade förorenade områden i Linköping med omgivningar 23

24 5.6 Mjölby kommun Huvudorten i kommunen är Mjölby, men Skänninge är en av landets första betydande städer vilket kan märkas i stadsbilden (Hemsida - Kulturarv Östergötland). Den industriella utvecklingen i Mjölby kommun har byggts upp kring olika näringar. Sådana branscher har historiskt varit kvarnar, flertalet sågverk, trävaruindustri, textilindustri och verkstadsindustri. Kvarnar har funnits i trakten i hundratals år och spannmålshanteringen var en av de tidigaste och viktigaste rörelserna. Kring Svartån och andra vattendrag uppfördes ett stort antal kvarnar (Mjölby kommuns hemsida). De stora skogarna i söder gav upphov till en livaktig trävaruindustri med mängder av snickerier och andra träindustrier som periodvis sysselsatt många (Hemsida - Kulturarv Östergötland). Även textilindustrin har sysselsatt stora delar av arbetskraften. Företag finns idag i form av småföretag och mindre industrier men också stora internationella företag. Verkstadsindustrin har varit och är betydande i kommunen. Arbetsgång Det är främst objekt i träskyddsbranschen samt ett bruksområde som inventerats i ett tidigt skede i Mjölby kommun. Urvalet gjordes, liksom i övriga delar av länet, utifrån den gamla branschkartläggningen. 2 av 6 inventerade objekt under denna period har på senare tid prioriterats för vidare undersökningar. Under 2004 fortsatte arbetet i Mjölby kommun. Identifiering och inventering genomfördes under denna tid parallellt och kommunen bedöms färdiginventerad. Detta innebär att samtliga objekt som enligt Naturvårdsverkets branschlista ska inventeras är genomgångna. Underlaget består bland annat av uppgifter från arkiv och tillsynsregister från Miljökontoret på Mjölby kommun, Mjölby kommuns centralarkiv, Länsstyrelsen Östergötlands arkiv m.m. Uppgifter har även inhämtats via intervjuer med personer på kommunen, hembygdsföreningar, företag etc. En specificering av källor som har använts i arbetet redovisas i tabell 11. Tabell 11: Källor och avgränsningar för Mjölby kommun Arkiv, Miljökontoret Olika branscher Kommunens pågående tillsynsobjekt Mjölby kommun Tillsynsregister, Olika branscher Listor över B-, C- och U-anläggningar Miljökontoret Mjölby kommun Byggnadsnämndens Information om olika branscher t ex Mjölby kommuns centralarkiv protokoll bensinstationer, skjutbanor, verkstadsindustrier Hälsovårdsnämndens Mjölby kommuns centralarkiv protokoll Inventering av miljöfarligt gods i Östergötland Tillsynskampanj ytbehandlare Inventering ytbehandlares luft- och ytvattenutsläpp Frågeformulär- Inventering av verkstadsindustrin Projektet Produkt och bild Mjölby 1974 och 1982 Olika branscher med omfattande kemikaliehantering Länsstyrelsens arkiv - Inventering av transporter av miljöfarligt gods (mängder, lager etc) till olika företag i länet 1975, 1976 Ytbehandlingsindustrier Länsstyrelsen Östergötlands arkiv - Tillsynskampanj för ytbehandlare i Östergötland, länsstyrelsen RYT 1975, Ytbehandlingsindustrin Länsstyrelsen Östergötlands arkiv arkivmaterial före 1971, arkivkartong E1A 2004 Verkstadsindustri Utskick till alla pågående verkstadsindustrier i kommunen Olika branscher Ett samverkansprojekt mellan Östergötlands länsmuseum, Kulturarv Östergötland och Mjölby kommun pob/pob/ 24

25 Mjölbyminnen Per Andersson, 1980; Mjölby Socken, A Brogren, 1915; Mjölby Stad En bildkavalkad 1970; Gamla Mjölby 3 Mjölbybor berättar Skeninge Stads Historia 1970 Olika branscher Böcker och skrifter som finns i Östgötarummet på Linköpings stadsbibliotek Arbetet under 2004 påbörjades delvis innan Naturvårdsverkets branschlistor utkom, så därför har identifiering inte skett utifrån denna till en början. En del kompletteringar har skett i efterhand men en del luckor i materialet kan finnas. Branscher där identifieringen inte är komplett är t.ex. kvarnar, handelsträdgårdar, mindre sågverk och tegelbruk. Bedömningen är ändå att de områden, där störst risk för förorening finns, är inventerade. Sammanfattning av resultat Sammanlagt har totalt 154 potentiellt förorenade områden identifierats i Mjölby kommun. Av de identifierade områdena har 42 stycken riskklassats enligt MIFO och fördelningen mellan olika riskklasser kan ses i tabell 12. Utav ej riskklassade objekt i branschklass 2 är 24 objekt inom branschen drivmedelshantering, vilken är den enda branschen i branschklass 2 som ej ska inventeras. Resterande har tilldelats riskklass 0. Tabell 12: Översikt över inventerade och identifierade objekt i Mjölby kommun Totalt antal Riskklassade Ej riskklassade identifierade Fas 1 Fas 2 BKL 1 BKL 2 BKL 3 BKL 4 RK1 RK2 RK3 RK4 RK1 RK2 RK3 RK identifierade objekt saknar både RK och BKL Dessa är deponier Figur 6: Karta över identifierade och inventerade förorenade områden i Mjölby med omgivningar 25

26 5.7 Motala kommun Motala kommun har präglats av en livskraftig tillverkningsindustri i och omkring staden. Verkstads-, textil och pappersindustrin har varit betydande inslag i Motalas näringsliv. Mycket aktivitet har försiggått längs med Motala Ström och Göta kanal och en del av industrin har legat utmed Vättern (Motalaviken/Mörtviken, Tegelviken och Pariserviken). Med industrins närvaro är det troligt att vatten och sediment varit recipienter för olika föroreningar. En äldre brukskultur med stångjärnssmedjor, sågverk och kvarnar samt tegelbruk kan återfinnas i litteratur och kartor över området. Kopplat till utvecklingen vid sidan om de större industrierna och bruken finns också många mindre verkstäder med olika inriktning, där mekaniska verkstäder, bilverkstäder, grafisk industri m.m. är några av dem som varit tongivande. I trakten finns också relativt många gruvor och upplag varav ett område med rödfyr (alunskiffer) ligger i Borensberg. Arbetsgång Den länsvisa inventeringen av objekt i klass 1 och 2, enligt den gamla branschkartläggningen, samt träskyddsinventeringen resulterade i cirka 10 inventerade objekt i Motala kommun. Förutom träskyddsanläggningar inventerades exempelvis större verkstadsindustrier samt slaggtippar. Under 2003 fortsatte arbetet med inventering av skjutbanor och verkstadsindustrier. De verkstäder valdes ut där ytbehandlig förekommit, klorerade lösningsmedel och/eller stora mängder skärvätskor använts etc. Detta resulterade i ca 25 riskklassade objekt. En del identifiering gjordes också av mindre verksamheter såsom plåtslagerier och smedjor där endast små mängder kemikalier hanterats. Totalt 12 skjutbanor har funnits i kommunen. För några av dessa har det inte gått att hitta någon annan information än ungefärlig plats, men 8 banor har inventerats. Under 2005 har fokus endast varit identifiering som slutfördes samma år. Underlaget består av uppgifter från Länsstyrelsen Östergötlands arkiv, kommunen, bibliotek, kartor, föreningar, företag, organisationer, arkiv, samt intervjuer och muntliga källor vid platsbesök m.m. Tidsmässigt är det i första hand verksamheter under 1900/2000-talet som ingår med överlapp från senare delen av 1800-talet då verksamheter startade upp och då bruken var igång. För några objekt saknas information om verksamhetens omfattning och karaktär. Det rör sig om sågverk och kvarnar som funnits med i äldre kartor, åkerier och mindre verkstäder ur telefonkataloger samt uppgifter ur böcker om äldre nedlagda verksamheter. I dagsläget redovisas endast placeringen av dessa verksamheter. De använda källorna i inventerings- och identifieringsarbetet framgår ur tabell 13. Tabell 13: Källor och avgränsningar för Motala kommun Länsstyrelsen Östergötland Kartor 1940, 1960-, 1970/80-tal, nutida Inventering av miljöfarligt gods i Östergötland Tillsynskampanj ytbehandlare Inventering ytbehandlares luft- och ytvattenutsläpp Frågeformulär- Inventering av verkstadsindustrin Exempelvis sågverk, tegelbruk, kvarnar, fabriker, träindustri, betong- och cementindustri. Avloppsreningsverk, industriområden och andra lokala uppgifter. För lokalisering av adresser/fastigheter 26 Ekonomisk karta, flygfotografi genomförd 1945, slutförd 1948 samt genomförd 1978, slutförd 1981/ (82,83) Stadskarta 1962 Turistkarta; 1979, och 1982 Olika branscher med omfattande Inventering av transporter av miljöfarligt kemikaliehantering gods (mängder, lager etc.) till olika företag i länet 1975, 1976, Ytbehandlingsindustrier Tillsynskampanj för ytbehandlingsindustrin 1987 slutrapport NV rapport 3407, (1987); Tillsynskampanj för ytbehandlare i Östergötland, länsstyrelsen RYT 1975, Ytbehandlingsindustrier Arkivmaterial före 1971, arkivkartong E1A 2003 Verkstadsindustri Utskick till alla pågående verkstadsindustrier i kommunen

27 Motala kommun Industriinventeringen, Motala kommun 1989 Olika branscher Arkivet; Miljö- och hälsoskyddskontoret, Motala kommun. Kommunens tillsynslistor 2005 Olika branscher Tillsynsobjekt, adresser och verksamhetstyp. C- och U Fastighetsarkivet: Miljö- och hälsoskyddskontoret Rapporter och anmälningar till kommunen Muntliga uppgifter, Motala kommun. Arkivet; Miljö- och Hälsoskyddsenheten: Lista (1967) i mapp (industriavloppsinvent ering 1962). Mest senare tid (2000-tal) Olika branscher och anmälningar, företag som upphört; lista verksamheter Olika anmälningar om efterbehandling 2005 Lokal historia. Kartläggning av äldre tiders industriverksamhet och platser. 1962, 1967 Större industrier där avloppssituationen varit av intresse Lista trianvändare 1990 Trianvändare i Motala kommun 1990 Årsförbrukning i mängder Länsmuseet Olsson. Lars-Eric. Tegelbruk i Sverige- En branschinventering Rapport RAÄ 1987:5. Stockholm Kvarninventering, Länsmuseet, Östergötland (1978) Före 1970 Tegelbruk Finns i arkivet på Östergötlands Länsmuseum tal Kvarnar (Betning av utsäde) Finns i arkivet på Östergötlands Länsmuseum Industriinventering Slutet 1800-tal början av 1900 Sågverk, tegelbruk, kvarnar, fabriker och bruk Finns i arkivet på Östergötlands Länsmuseum; boxkartotek (sockenvis) Linköpings stadsbibliotek Telefonkataloger Alla förekommande verksamheter som har annonserats ut för respektive bransch Sveriges privata företagare Östergötlands och Gotlands län, 1942 (1800-tal), tal Industri och fabriker Årtal; 1920, 1929, 1949, 1959, 1970, 1980/81, 1990, 2002, En viss avgränsning har gjorts; snickerier och mindre åkerier (villaadress, enmansföretag) har inte tagits med Uppgifter om start och utbyggnader m.m. Boken finns i Östgötarummet på Linköpings stadsbibliotek. Övrigt Telefonkatalog Kemisk tekniska fabriker Litteratur; (Årspogram för Motala Musei- och Hembygdsförening) (1800) 1900-tal- Utveckling från sågverk till gjuteri och bilvårdsanläggning. Beskrivning av kvarter/fastigheter; olika verksamheter beskrivs för specifikt område. Finns en del sparade i identifieringsunderlaget men Motala Bibliotek har en större samling av skrifterna. Företagsfakta 2005 Olika branscher Information om antal anställda, adress, Internet (söksidor, företags hemsidor m.m.) Nätbaserad karta; E- gis/ ArcMap-ArcView 2005 Olika branscher (häradskarta)/n utid Handelsträdgårdar, sågverk, kvarnar, bilskrotar, betong- och cementindustri, mekanisk industri m.m. branschtyp Kartorna ger platsspecifik information om dåtida placering och omfattning av verksamheten. 27

28 Sammanfattning av resultat Sammanlagt har totalt 619 potentiellt förorenade områden identifierats i Motala kommun. Av de identifierade områdena har 105 stycken riskklassats enligt MIFO och fördelningen mellan olika riskklasser kan ses i tabell 14 nedan. Tabell 14: Översikt över inventerade och identifierade objekt i Motala kommun Totalt antal Riskklassade Ej riskklassade identifierade Fas 1 Fas 2 BKL 1 BKL 2 BKL 3 BKL 4 RK1 RK2 RK3 RK4 RK1 RK2 RK3 RK identifierade objekt utan RK och BKL. Dessa är transformatorstationer. Figur 7: Karta över identifierade och inventerade förorenade områden i Motala med omgivningar 28

29 5.8 Norrköpings kommun I Norrköping skedde det industriella genombrottet redan under mitten på talet med järnpappers- och sockerbruk, varv och mekaniska verkstäder. Störst betydelse hade dock textilindustrin. I slutet på 1800-talet anläggs Holmens pappersbruk och sulfitfabrik samtidigt som järnbruket läggs ner och tillverkningen koncentreras till papper och textil. Textilindustrin kom sedan att dominera Norrköping. Tusentals människor arbetade med spinning och vävning av ylle och bomull i fabrikerna. På 50-talet slog textilkrisen hårt mot staden och de gamla textilfabrikerna lades ned en efter en. Därefter dominerades näringslivet av verkstads-, elektronik- och plastindustri. De flesta fabrikerna kom till mellan 1850 och 1920 men Strömmens forsar och fall har utnyttjats sedan medeltiden (Norrköpings kommuns hemsida). Betydande för näringslivet har också hamnen och anslutande verksamheter, t ex trävaruindustrier, mekaniska verkstäder, kolupplag och kemikalieindustri, varit. Med tanke på Norrköpings långa industrihistoria är det troligt att det förekommer markföroreningar inom de flesta av de gamla industrikvarteren i staden. Stora mängder kemikalier har också släppts ut i Motala Ström. Norrköpings kommun har satsat på att bevara området i det gamla industrilandskapet som idag blivit centrum för bland annat kunskapsföretag och universitet. Industriverksamhet av olika slag har eftersom kommit att förläggas till de områden som ligger i omgivningarna utanför själva stadskärnan. Arbetsgång Arbetet med inventering och identifiering i Norrköpings kommun har utförts på olika sätt i olika omgångar. I ett tidigt skede inventerades bland annat oljedepåer, gasverk och träskyddsanläggningar. Totalt ett tjugotal områden riskklassades och samtliga tilldelades riskklass 1 eller 2. År 2000 tilldelades Miljö- och hälsoskyddskontoret, Norrköpings kommun, medel för att genomföra en översiktlig inventering av området Saltängen (se figur 8). De källor som utgjort underlag är äldre telefonkataloger, Bostadsräkningen (ca 1948) samt handlingar från Gasverksmuseet och kommunarkiv. I samband med identifieringsarbetet av hela Norrköpings kommun under 2005, har området kompletterats med objekt enligt branschlistan. Norrköpings kommun har även gjort en inventering av verksamheter i Industrilandskapet 1998 (se figur 8). Resultatet från denna inventering har lagts in i MIFO-databasen av länsstyrelsen under Under inventerade länsstyrelsen området Södra hamnen i Norrköping (se figur 8). Detta område är mycket grundligt genomgånget och samtliga fastigheter har riskklassats enligt MIFO. Arbetet finns sammanställt i ett arbetsdokument, MIFO-fas 1 Inventering av förorenade områden, Norrköpings kommun, Södra Hamnen och intilliggande industriområden. I sammanställningen framgår vilka källor som använts, personer som intervjuats, dokumentation från platsbesök m.m. Efter att arbetet med Södra hamnen avslutats påbörjades en liknande genomgång av industriområdena Karlsro, Butängen, Risängen och Borg. I dessa områden fanns dock inte tid för en lika grundlig genomgång utan endast större verkstadsindustrier har valts ut och riskklassats enligt MIFO. Resterande platser har endast identifierats. 29

30 Figur 8: Områdesvisa inventeringar: 1 Saltängen, 2 Industrilandskapet, 3 Södra hamnen Under 2005 har arbetet inriktats på att endast identifiera områden enligt branschlistan. Arbetet har utförts av länsstyrelsen förutom i en del av kommunen där identifieringen gjorts som en del i ett examensarbete. Examensarbetet är skrivet av David Lundqvist, Miljö- och hälsoskyddsprogrammet, Umeå Universitet och omfattar östra kommundelen, vilken inbegriper Kolmården och Vikbolandet (Lundqvist 2005). Han har också tittat närmare på branschen småbåtshamnar och har MIFO-riskklassat samtliga dessa i kommunen. Vid inventering och identifiering används ett stort underlag från bibliotek, arkiv, föreningar, organisationer, myndigheter och intervjuer och muntliga källor vid platsbesök. En sammanställning av genomgångna källor i både inventerings- och identifieringsarbetet redovisas i tabell 15. För att lokalisera äldre verksamheter har bland annat gamla företagskataloger, industrikalendrar och telefonkataloger använts. I dessa källor har det funnits en stor mängd information och avgränsningar har varit nödvändiga. Vilka avgränsningar som gjorts kan ses i tabell 15. Exempelvis har Företagsregister över Norrköpings kommun 1967 och 1978 endast redovisat företag med mer än 5 anställda vilket gjort att mindre företag ej identifierats under denna tidsperiod. Över innerstaden har ett gediget kartmaterial samlats in för att kunna koppla ihop samtliga objekt med rätt adress och rätt fastighet. En hel del förändringar har skett i Norrköping genom åren. En del kvarter med många fastigheter har slagits ihop och bytt namn. Objekten har då i så stor utsträckning som möjligt även den äldre fastighetsbeteckningen inskrivet i blanketten samt årtal för den karta som anger den äldre fastighetsbeteckningen. Även många adresser har ändrats under åren, gator har bytt namn och ibland har en förskjutning av numreringen skett. Trots avgränsningar har materialet som samlats in över Norrköping varit stort och man har inte haft möjlighet att hitta alla platser som haft bristfälliga uppgifter om fastigheter och adresser. När 30

31 identifiering och inventering gjordes parallellt kombinerades arkivstudier med platsbesök och intervjuer, så att oklarheter i bristfälligt skriftligt material klargjordes. Under det sista året av identifiering har det inte funnits utrymme för annat än arkivstudier och att översiktligt besöka en del områden. Objekt som sorterats bort och som inte kunnat prioriteras finns sparade i excellistor hos Länsstyrelsen Östergötland och går att återkomma till vid inventering. Tabell 15: Källor och avgränsningar för Norrköpings kommun Länsstyrelsen Östergötland Kartor 1879, 1908, 1930, 1941, 1950, 1957, 1964, 1977, 1979, 1981, 2005 Sågverk, tegelbruk, kvarnar, fabriker och övriga branscher För lokalisering av adresser/fastigheter Ekonomisk karta/flygfotografi genomförd 1945, slutförd 1948 samt genomförd 1978, slutförd 1981/ (82,83) Stadskartor Flygbilder 60-talet Olika branscher Finns i kartrummet på Miljövårdsenheten Tillsynskampanj ytbehandlare 1975, 1976, 1987 Ytbehandlingsindustrier Inventering ytbehandlares luft- och ytvattenutsläpp Frågeformulär- Inventering av södra hamnen, Karlsro, Butängen, Risängen och Borg Tillsynskampanj för ytbehandlingsindustrin slutrapport NV rapport 3407, (1987) Tillsynskampanj för ytbehandlare i Östergötland, länsstyrelsen RYT 1975, Ytbehandlingsindustrier Länsstyrelsens arkiv arkivmaterial före 1971, arkivkartong E1A Olika branscher Utskick till alla pågående verksamheter inom områdena Norrköpings kommun Inventering av industrilandskapet Rapporter och anmälningar till kommunen Bygglovskontorets arkiv INTYG " Kasserade Cisterner A_Ösamt STG" Kommunens tillsynslistor 1998 Textilindustri och övriga branscher Samtliga fastigheter är genomgångna men bara de fastigheter där det funnits branscher som ska identifieras har lagts in i databasen Bensinstationer och övriga branscher Ej godkända SPIMFAB-ärenden, Anmälningar om miljöfarlig verksamhet Före 2005 Bensinstationer och övriga branscher Endast cisterner >10 kbm har identifierats Uppgifterna från räddningstjänsten 2005 Olika branscher C- och U verksamheter Länsmuseet Olsson, Lars-Eric, Tegelbruk i Sverige-En branschinventering Rapport RAÄ 1987:5. Stockholm Före 1970 Tegelbruk 31

32 Norrköpings stadsbibliotek, Norrköpingsrummet Norrköpings affärs och industrikalendrar 1915/16 I katalog/kalender vanligt förekommande branscher 1, samt oljegrossister, repslagare, snörmakare Telefonkatalog 1926, 1935 I katalog/kalender vanligt förekommande branscher 1, samt tapetfabriker, kartongfabriker, tjära, asfalt, gummiverkstäder, ljus- och lackfabrik, oljor, sågverk, maskinremmar, järntråd. Sveriges privata företagare Östergötlands och Gotlands län, 1942 Förteckning över industriföretag i Norrköping Företagsregister, Norrköpings kommun Pärmar med Nedlagda företag i Norrköping, A- Ö, I och II av Gunnar Wallentin Företagskatalog, Norrköpings kommun 40-tal Ackumulatorindustri, verkstadsindustri, Kem- tekn. fabriker 1952 Metallindustri, textil och beklädnadsindustri, träindustri, Livsmedelsindustri (fabriker och kvarnar), pappers- och grafisk industri, Kemisk-teknisk industri, Läder- och gummivaruindustri, jord och stenindustri 1967, 1975, 1978 Före , 1993/94 I katalog/kalender vanligt förekommande branscher 1, samt tillverkning av andra kemiska produkter (ej gödsel och plast), kemikalie-, gödselmedels- och plasttillverkning, övrig kemisk industri, gummivarutillverkning, Grafisk industri, mekaniska verkstäder, verkstadsindustri, kemisk-tekniska fabriker, etc. I katalog/kalender vanligt förekommande branscher 1, samt lim och limämnen, plaster, elektroteknisk industri, regummering, asfaltverk, repslageri, försäljning och distr. av petroleumprodukter Norrköpings Stadsmuseum Endast stora tryckerier. Ej modell- och möbelsnickerier, åkerier, bleck-och plåtslagerier, smeder, lump och skråvaruhandlare, samt kvarnar Endast stora tryckerier. Ej bleckplåtslagerier, smeder, modellsnickare, lump och skråvaruhandlare, handelsträdgårdar, åkerier Mer detaljerad information går att läsa i denna bok. I referenslistan på MIFOblanketten finns oftast en sidhänvisning. I registren från 1967 och 1978 finns företag som har fler än 5 anställda. I register från 1975 finns företag med fler än 10 anställda. Bostadsräkningen 1948 Olika branscher Användes vid identifieringen i saltängen Övrigt Telefonkatalog Kemisk tekniska fabriker Riskavstånd 2004 Anläggning för miljöfarligt avfall, de stora industrierna En rapport från räddningsverket om riskavstånd, hittas på bilaga_b.pdf Företagsfakta 2005 Olika branscher Finns även på nätet, 1. Bensinstationer, bilvårdsanläggningar (mek. verkstäder), verkstadsindustrier, gjuterier, tryckerier, åkerier, pappersbruk, pappersindustrier, garvare, färgerier, kemisk-tekniska fabriker, båtbyggare, varv, snickerier, plantskola, handelsträdgård, bilskrot- och skrothandel och betong- och cementindustri 32

33 Sammanfattning av resultat Sammanlagt har totalt 1055 potentiellt förorenade områden identifierats i Norrköpings kommun. Av de identifierade områdena har 236 stycken riskklassats enligt MIFO och fördelningen mellan olika riskklasser kan ses i tabell 16. Tabell 16: Översikt över inventerade och identifierade objekt i Norrköpings kommun Totalt antal Riskklassade* Ej riskklassade identifierade Fas 1 Fas 2 BKL 1 BKL 2 BKL 3 BKL 4 RK1 RK2 RK3 RK4 RK1 RK2 RK3 RK identifierade objekt utan RK och BKL. Dessa är deponier Figur 9: Karta över identifierade och inventerade förorenade områden i Norrköping med omgivningar 33

34 5.9 Söderköpings kommun Söderköping är en av våra äldsta städer och staden är belägen cirka en halv mil ovanför Göta Kanals utlopp i Slätbaken. Kommunen omfattar sen 1974, utom tätorten, också Aspvedens och Stegeborgs kommuner. Historiskt viktiga var Storån, Lillån och Korsån som förenade sina vatten vid Slätbaken och Söderköping var tidigt en viktig mötes- och handelsplats. Idag är småbåtshamnar och skärgårdstrafik karakteristiska näringar vid vattnet. Inne i staden uppstod under slutet av talet flera hantverksföretag och småindustrier. I början av 1900-talet var Söderköping inget industrisamhälle i egentlig mening. En industri som inledningsvis var relativt betydande var tillverkning av motorbåtar som bedrevs vid flera båtbyggerier. Andra tidiga verksamheter som märktes var armaturfabriker, bilverkstäder, möbelsnickerier och fabrikstillverkning av barnvagnar (Söderköpings kommuns hemsida). Arbetsgång I Söderköpings kommun har huvuddelen av inventerings- och identifieringsarbetet genomförts under Tidigare har endast 1 objekt, en ytbehandlingsindustri, inventerats från den gamla branschkartläggningen. Identifiering under 2005 genomfördes som en del i ett examensarbete av Anna-Sara Josefsson på Miljövetarprogrammet, Linköpings Universitet (Josefsson 2006). Resultaten från identifieringen har även sammanställts i en separat rapport, Översiktlig inventering av potentiellt förorenade områden i Söderköping 2005, som beskriver arbetet närmare (Josefsson 2005). Det som legat till grund för resultatet är genomgång av arkiv hos kommunen och Länsstyrelsen från 1971 och framåt samt inventeringar från Östergötlands Länsmuseum. Dessutom har kartor (1940- tal), intervjuer, litteratur och Internet använts vid insamlingen av underlagsmaterialet. En begränsning har varit att det, för vissa äldre identifierade verksamheter, saknats uppgift om exakt plats och annan mer detaljerad information och detta har tillsammans med tidsbrist har gjort att dessa objekt inte kunnat identifieras. Det har heller inte funnits tid till platsbesök varför koordinater för objekten ofta är angivna för fastighetens mittpunkt i stället för den exakta plats på fastigheten där verksamheten legat. Sammanfattning av resultat Sammanlagt har totalt 150 potentiellt förorenade områden identifierats i Söderköpings kommun. Av de identifierade områdena har 47 stycken riskklassats enligt MIFO och fördelningen mellan olika riskklasser kan ses i tabell 17. Tabell 17: Översikt över inventerade och identifierade objekt i Söderköpings kommun Totalt antal Riskklassade Ej riskklassade identifierade Fas 1 Fas 2 BKL 1 BKL 2 BKL 3 BKL 4 RK1 RK2 RK3 RK4 RK1 RK2 RK3 RK identifierade objekt utan RK och BKL. Dessa är deponier 34

35 Figur 10: Karta över identifierade och inventerade förorenade områden i Söderköping med omgivningar 35

36 5.10 Vadstena kommun Vadstena ligger beläget vid en vik av Vättern och är som stad känd sedan medeltiden även om mycket tyder på ännu äldre ursprung. Staden hade sen 1800-talet och in på 1900-talet en ångbåtsförbindelse med Stockholm och Göteborg med kajplats vid slottets vallgrav. Även idag finns hamnar och sjötrafik i Vadstena (Hemsida Hjulångaren E Nordevall ). Från år 1753 och in på 1800-talet hade staden ett linneväveri som sysselsatte många personer. Man kan i kommunen återfinna verksamheter som gjuterier, smidesverkstäder, möbel- och murbruksfabrik i ett tidigt skede av 1900-talet. Kommunen präglas idag av ett kultur- och handelsliv i kombination med ett växande småföretagande. Näringslivet, består också av medelstora industrier som arbetar över hela världen med Vadstena som huvudkontor (Vadstena kommuns hemsida). Arbetsgång I Vadstena kommun har huvuddelen av inventerings- och identifieringsarbetet genomförts under Tidigare har endast 1 objekt, en ytbehandlingsindustri, inventerats från den gamla branschkartläggningen. Arbetet under 2005 genomfördes som en del i ett examensarbete av Ann Bäck, Biologstuderande på Linköpings universitet (Bäck 2005). Underlaget för uppgifterna har till stor del byggt på arkivmaterial från Miljö- och Hälsonämndens arkiv i Vadstena kommun samt länsstyrelsens äldre och nyare arkiv. Andra källor till identifieringen har varit gamla telefonkataloger, Vadstenas bibliotek och samtal med äldre lokalbor. Figur 11: Karta över identifierade och inventerade förorenade områden i Vadstena med omgivningar 36

37 Sammanfattning av resultat Sammanlagt har totalt 79 potentiellt förorenade områden identifierats i Vadstena kommun. Av de identifierade områdena har 1 stycken riskklassats enligt MIFO och fördelningen mellan olika riskklasser kan ses i tabell 18. Tabell 18: Översikt över inventerade och identifierade objekt i Vadstenas kommun Totalt antal Riskklassade Ej riskklassade identifierade Fas 1 Fas 2 BKL 1 BKL 2 BKL 3 BKL 4 RK1 RK2 RK3 RK4 RK1 RK2 RK3 RK identifierade objekt utan RK och BKL. Dessa är deponier. 37

38 5.11 Valdemarsviks kommun I Valdemarsvik har industrin historiskt präglats av Gusums bruk med start redan på 1600-talet samt kopparverket vid Vammarsmålaån från mitten av 1800-talet. Vid tiden för kopparverkets nedläggning på 1870-talet utvecklades ett av de många små garverierna. Utvecklingen ledde till Lundbergs Läderfabrik, ett storföretag som kom att utgöra samhällets kärnverksamhet med 600 anställda. Fabriken lades ner under 1960-talet. Idag dominerar verkstadsmekanisk industri och servicenäring. Läget vid Valdemarsviken utgör grunden för den sjötrafik och de hamnar som också finns i kommunen (Valdemarsviks kommuns hemsida). Arbetsgång Den länsvisa inventeringen av objekt i klass 1 och 2, enligt den gamla branschkartläggningen, samt träskyddsinventeringen resulterade i cirka 15 inventerade objekt i Valdemarsviks kommun. Förutom träimpregneringsanläggningar inventerades bland annat bruksområdet i Gusum samt garveri med tillhörande deponier. Ett flertal av dessa objekt har under senare år prioriterats för vidare undersökningar. Under 2005 fortsatte arbetet med identifieringen av Valdemarsviks kommun. Underlaget består av genomgånget material från Länsstyrelsens arkiv, kommunens arkiv samt material från Länsmuseet, såsom äldre industriinventeringar etc. Dessutom har kartor, flygfoton, intervjuer, litteratur och Internet använts och fältbesök har gjorts. En mer detaljerad källförteckning återfinns i tabell 19. De verksamheter som av olika anledningar inte kunnat identifieras, t.ex. på grund av brist i information om exakt lokalisering, finns listade hos Länsstyrelsen Östergötland. Här finns också information som samlats in med gallrats bort på grund av avgränsningar i vissa branscher t.ex. mindre småbåtshamnar utan vinteruppläggningsplats. Tabell 19: Källor och avgränsningar för Valdemarsviks kommun Länsstyrelsen Östergötland Arkiv Före 1971 Flygbilder Olika branscher Finns i kartrummet på Inventering av miljöfarligt gods i Östergötland Tillsynskampanj ytbehandlare Inventering ytbehandlares luft- och ytvattenutsläpp Miljökontorets arkiv Miljökontorets arkiv Pärmar Miljöskyddstillsyn Industrier 1 och 2 Miljökontorets arkiv hängmappar för och 90-tal 1974 och 1982 Kvarninventering, Länsmuseet Östergötland, 1978 Industriinventering Slutet tal början av Olika branscher med omfattande kemikaliehantering Miljövårdsenheten Inventering av transporter av miljöfarligt gods (mängder, lager etc.) till olika företag i länet 1975 Ytbehandlingsindustrier Tillsynskampanj för ytbehandlare i Östergötland, länsstyrelsen RYT 1975, Ytbehandlingsindustrier Länsstyrelsens arkiv arkivmaterial före 1971, arkivkartong E1A Valdemarsviks kommun Deponier, skjutbanor, bensinstationer, avloppsreningsverk Olika branscher Olika branscher Övrigt Kvarnar (betning av utsäde) Sågverk, tegelbruk, kvarnar, fabriker, bruk Kommunens tillsynsobjekt Kommunens tillsynsobjekt Finns i arkivet på Östergötlands Länsmuseum Finns i arkivet på Östergötlands Länsmuseum; boxkartotek (sockenvis) 1900 Tidningsartiklar Finns i arkivet på Östergötlands Länsmuseum 38

39 Bondebygd och Bruksbygd Ringarums socken genom tiderna, 1970; Tryserums socken 1, Manne Hofrén, 1957; Gryt Förr och nu, Gryts hembygdsförening, 1981; En bok om Valdemarsvik, Ernst och Gustaf Malmberg, 1943; Valdemarsviks köping i Östergötlands Län Olika branscher Böcker och skrifter som finns i Östgötarummet på Linköpings stadsbibliotek Kulturarv Östergötland Företagsfakta 2005 Olika branscher Finns även på nätet, Sammanfattning av resultat Sammanlagt har totalt 198 potentiellt förorenade områden identifierats i Valdemarsviks kommun. Av de identifierade områdena har 59 stycken riskklassats enligt MIFO och fördelningen mellan olika riskklasser kan ses i tabell 20. Tabell 20: Översikt över inventerade och identifierade objekt i Valdemarsviks kommun Totalt antal Riskklassade Ej riskklassade identifierade Fas 1 Fas 2 BKL 1 BKL 2 BKL 3 BKL 4 RK1 RK2 RK3 RK4 RK1 RK2 RK3 RK identifierade objekt utan RK och BKL. Dessa är deponier och kvarnar Figur 12: Karta över identifierade och inventerade förorenade områden i Valdemarsvik med omgivningar 39

40 5.12 Ydre kommun Ydre kommun som nybildades 1952 utgjordes till drygt en tredjedel av jord- och skogsbruk och flera industrier hade anknytning till dessa näringar. Sågverken och snickerifabrikerna var många och betydande i Ydre framförallt under 1950, 60- och 70-talen. En av de större industrierna i Österbymo var en metallfabrik som tillverkade och slipade bestick i rostfritt stål. Verksamheten började i liten skala och 1970-tal lades metallsliperiet ned för att senare övertas av andra. En annan större verksamhet är aluminiumfiltertillverkning. I den södra delen av samhället var också en cement- och takpannefabrik verksam fram till början av 1980-talet (Filén 1960). Arbetsgång I Ydre kommun har huvuddelen av inventerings- och identifieringsarbetet genomförts under Tidigare har 3 träskyddsanläggningar inventerats. Tiden som identifieringen avser är i första hand 1900-tal och med överlapp från senare delen av 1800-talet. Underlaget består av genomgång av litteratur om Ydre, industridossierer ur Länsstyrelsen Östergötlands arkiv (E1B:126, E1B:224, E1B:380) samt kommundossier (E1B:69-71). Dessutom har kontakt med miljökontoret i Ydre kommun varit en del i arbetet och besök har gjorts på en del platser i kommunen. En del av de identifierade objekten bygger på muntliga uppgifter och är möjligen något osäkra. Figur 13: Karta över identifierade och inventerade förorenade områden i Österbymo med omgivningar 40

41 Sammanfattning av resultat Sammanlagt har totalt 109 potentiellt förorenade områden identifierats i Ydre kommun. Av de identifierade områdena har 3 stycken riskklassats enligt MIFO och fördelningen mellan olika riskklasser kan ses i tabell 21. Tabell 21: Översikt över inventerade och identifierade objekt i Ydre kommun Totalt antal Riskklassade Ej riskklassade identifierade Fas 1 Fas 2 BKL 1 BKL 2 BKL 3 BKL 4 RK1 RK2 RK3 RK4 RK1 RK2 RK3 RK identifierade objekt utan RK och BKL. Dessa är deponier 41

42 5.13 Åtvidabergs kommun I Åtvidabergs kommun har verkstadsindustrin dominerat i den centrala tätorten och man har haft en omfattade gruvindustri. Av de många gruvorna är Bersbo och Mormorsgruvan exempel på de riktigt stora. Tätortens industri var tidigt koncentrerad kring vad man kallar det Centrala Industriområdet med bland annat Åtvidabergs kopparsmältverk, sågverksområde och virkesupplag. Även tillverkning av bland annat möbler och räknemaskiner skedde här under en stor del av talet. Under senare tid har nya industriområden uppstått i Fågelsången och Prästängen där flera branscher finns representerade. Nedströms Åtvidaberg ligger Håcklasjön vars vatten och sediment under långa tider tagit emot metallhaltiga flöden, bland annat. I Falerum, en ort sydost om tätorten, har också många tidigare verksamheter funnits. Två äldre pappersbruk, kvarnar, sågverk, ett garveri och ett ler- och tegelbruk är exempel på äldre industri i orten. Arbetsgång Den länsvisa inventeringen av objekt i klass 1 och 2, enligt den gamla branschkartläggningen, samt träskyddsinventeringen resulterade i cirka 10 inventerade objekt i Åtvidabergs kommun. Förutom träskyddsanläggningar så har t.ex. Åtvidabergs centrala industriområde inventerats. Delar av detta område sanerades under Under 2005 var arbetet helt inriktat på identifieringen som slutfördes inför årsskiftet 2005/2006. Tiden som identifieringen avser är i första hand 1900-tal och med överlapp från senare delen av 1800-talet. De olika källor som utgjort underlag för resultaten består av uppgifter från kommunens och Länsstyrelsens arkiv, kartmaterial 1940-/1980-tal, muntliga uppgifter genom intervjuer, samt telefonkataloger, Internet och företagskataloger. För att bland annat säkerställa placering gjordes platsbesök i de industriområden som ligger i centralorten samt i en del av de mindre orterna (Björsäter, Grebo, Falerum, Hannäs, Holmbo/Kvarnvik) i kommunen. För några objekt saknas information om verksamhetens omfattning och karaktär. Det rör sig om sågverk och kvarnar som funnits med i äldre kartor, åkerier och mindre verkstäder ur telefonkataloger samt uppgifter ur böcker om äldre nedlagda verksamheter. I dagsläget redovisas endast placeringen av dessa verksamheter. Källor som använts i inventerings- och identifieringsarbetet framgår ur tabell 22. Tabell 22: Källor och avgränsningar för Åtvidabergs kommun Länsstyrelsen Östergötland Kartor 1940, 70/80-tal, nutida Exempelvis; Sågverk, tegelbruk, kvarnar, fabriker, träindustri, betong- och cementindustri För lokalisering av adresser/fastigheter Ekonomisk karta, flygfotografi genomförd 1945, slutförd 1948 samt genomförd 1978, slutförd 1981/ (82,83) Turistkarta 2004/2005 Nutida stadskarta Åtvidaberg kommun Arkivhandlingar - Bygg- och Miljökontoret 1900-tal Förorenade markobjekt, bensinstationer, avloppsreningsverk Information om lokalisering, tider och verksamhetsinnehåll Kommunens tillsynslistor Rapporter och anmälningar till kommunen Muntliga uppgifter, intervjuer 2005 Industrier, transport av FA, bekämpningsmedelsanvändning Olika anmälningar om efterbehandling Tillsynsobjekt, adresser och verksamhetstyp, C- och U verksamheter 2005 Mindre verksamheter, deponering och liknande Uppgifter som inte har gått att finna i andra källor. Hjälp vid lokalisering av verksamheter med begränsade adressuppgifter. 42

43 Länsmuseet Olsson, Lars-Eric, Tegelbruk i Sverige- En branschinventering Rapport RAÄ 1987:5. Stockholm Före 1970 Tegelbruk Finns i arkivet på Östergötlands Länsmuseum Kvarninventering, Länsmuseet, Östergötland (1978) Kvarninventering, Länsstyrelsen Östergötland tal Industriinventering Slutet tal början av 1900 Kvarnar (Betning av utsäde) Kvarnar (Betning av utsäde) Sågverk, tegelbruk, kvarnar, fabriker och bruk Finns i arkivet på Östergötlands Länsmuseum Länsstyrelsens tillsynsobjekt Finns i arkivet på Östergötlands Länsmuseum; boxkartotek (sockenvis) Linköpings stadsbibliotek Telefonkataloger Alla förekommande verksamheter som har annonserats ut för respektive bransch Sveriges privata företagare Östergötlands och Gotlands län, 1942 (1800-tal), tal Industri och fabriker Årtal; 1920, 1929, 1949, 1959, 1970, 1980/81, 1990, 2002, En viss avgränsning har gjorts; snickerier och mindre åkerier (villaadress, enmansföretag) har inte tagits med Uppgifter om start och utbyggnader m.m. Boken finns i Östgötarummet på Linköpings stadsbibliotek.. Övrigt Telefonkatalog Kemisk tekniska fabriker Företagsfakta 2005 Olika branscher Hjälp att söka plats för verksamheter samt information om produktion, antal anställda, branschtyp Internet (företags hemsidor, ) Nätbaserad karta; E- gis/ ArcMap-ArcView 2005 Olika branscher Hjälp att söka plats för verksamheter samt information om produktion, antal anställda, branschtyp (häradskarta )/nutid Handelsträdgårdar, sågverk, kvarnar, bilskrotar, betong- och cementindustri, mekanisk industri m.m. Kartorna ger platsspecifik information om dåtida placering och omfattning av verksamheten. Sammanfattning av resultat Sammanlagt har totalt 249 potentiellt förorenade områden identifierats i Åtvidabergs kommun. Av de identifierade områdena har 55 stycken riskklassats enligt MIFO och fördelningen mellan olika riskklasser kan ses i tabell 23. Tabell 23: Översikt över inventerade och identifierade objekt i Åtvidabergs kommun Totalt antal Riskklassade Ej riskklassade identifierade Fas 1 Fas 2 BKL 1 BKL 2 BKL 3 BKL 4 RK1 RK2 RK3 RK4 RK1 RK2 RK3 RK identifierade objekt utan RK och BKL. Dessa är deponier samt Håcklasjön 43

44 Figur 14: Karta över identifierade och inventerade förorenade områden i Åtvidaberg med omgivningar 44

45 5.14 Ödeshögs kommun Ödeshögs kommun har haft en del större industrier i centrala tätorten, bland annat möbel- och verkstadsindustri, som pågått sen början eller under mitten av 1900-talet. I övrigt har Ödeshög också haft exempelvis kvarnar, en del mindre mekaniska verkstäder och tillverkningsindustrier. Hästholmen är den största orten utöver Ödeshög centralort i kommunen. I Hästholmen finns en båthamn vid Vättern. Mindre verkstadsindustri och ett par handelsträdgårdar är andra saker som utmärker orten. Försvaret har haft en del skjutverksamhet strax söder om Hästholmen under drygt 70 års tid. Arbetsgång I Ödeshögs kommun fanns inga objekt med i den gamla branschkartläggningen från Inte heller några träskyddsanläggningar har identifierats i denna kommun. Under 2002 inventerades dock verkstadsindustrier och skjutbanor i kommunen. De verkstäder valdes ut där ytbehandlig förekommit, klorerade lösningsmedel och/eller stora mängder skärvätskor använts etc. Detta resulterade i ca 10 riskklassade objekt. En del identifiering gjordes också av mindre verksamheter såsom plåtslagerier och smedjor där endast små mängder kemikalier hanterats. Totalt 5 skjutbanor har funnits i kommunen. För 1 skjutbana har det inte gått att hitta någon annan information än ungefärlig plats, men resterande banor har inventerats. Under 2005 var arbetet helt inriktat på identifieringen som slutfördes inför årsskiftet 2005/2006. Tiden som identifieringen avser är i första hand 1900-tal och med överlapp från senare delen av 1800-talet. Underlaget består t ex av uppgifter från kommunens och Länsstyrelsen Östergötlands arkiv, nutida kartmaterial samt 1940-/1980-tal, genom kontakt med kommunen samt telefonkataloger, Internet och företagskataloger. En mer detaljerad förteckning över källor för inventerings- och identifieringsarbetet framgår ur tabell 24. För några objekt saknas information om verksamhetens omfattning och karaktär. Det rör sig om sågverk och kvarnar som funnits med i äldre kartor, åkerier och mindre verkstäder ur telefonkataloger samt uppgifter ur böcker om äldre nedlagda verksamheter. I dagsläget redovisas endast placeringen av dessa verksamheter. Tabell 24: Källor och avgränsningar för Ödeshög kommun Länsstyrelsen Östergötland Kartor 1940, 70/80-tal, nutida Inventering av miljöfarligt gods i Östergötland Frågeformulär- Inventering av verkstadsindustrin 1974 och 1982 Exempelvis; Sågverk, tegelbruk, kvarnar, fabriker, träindustri, betong- och cementindustri För lokalisering av adresser/fastigheter Olika branscher med omfattande kemikaliehantering 45 Ekonomisk karta, flygfotografi genomförd 1945, slutförd 1948 samt genomförd 1978, slutförd 1981/ (82,83) Stadskartor; Ödeshög, Hästholmen 1983 (Fritidskontoret) Nutida stadskarta Ödeshög Inventering av transporter av miljöfarligt gods (mängder, lager etc.) till olika företag i länet 2002 Verkstadsindustri Utskick till alla pågående verkstadsindustrier i kommunen Ödeshögs kommun Kommunens 2005 Olika branscher C- och U verksamheter tillsynslistor Kommunarkivet 1900-tal Olika företag i kommunen Miljötekniska förvaltningen, Ödeshög Rapporter och anmälningar till kommunen Efterbehandling Inkommer till Länsstyrelsen från kommunen Muntliga uppgifter 2005 Platsspecifik information (kvarn, möbelindustri) Uppgifter som inte gått att finna i andra källor. Hjälp vid lokalisering av verksamheter med begränsade adressuppgifter.

46 Länsmuseet Olsson. Lars-Eric. Tegelbruk i Sverige- En branschinventering Rapport RAÄ 1987:5. Stockholm Före 1970 Tegelbruk Finns i arkivet på Östergötlands Länsmuseum Kvarninventering, Länsmuseet, Östergötland (1978) Kvarninventering, Länsstyrelsen Östergötland tal Industriinventering Slutet tal början av 1900 Kvarnar (Betning av utsäde) Kvarnar (Betning av utsäde) Sågverk, tegelbruk, kvarnar, fabriker och bruk Finns i arkivet på Östergötlands Länsmuseum Länsstyrelsens tillsynsobjekt Finns i arkivet på Östergötlands Länsmuseum; boxkartotek (sockenvis) Linköpings stadsbibliotek Telefonkataloger Alla förekommande verksamheter som har annonserats ut för respektive bransch Årtal; 1920, 1929, 1949, 1959, 1970, 1980/81, 1990, 2002, Sveriges privata företagare Östergötlands och Gotlands län, 1942 (1800-tal), tal Industri och fabriker Uppgifter om start och utbyggnader m.m. Boken finns i Östgötarummet på Linköpings stadsbibliotek. Övrigt Telefonkatalog Kemisk tekniska fabriker Företagsfakta 2005 Olika branscher Hjälp att söka plats för verksamheter samt information om produktion, antal anställda, branschtyp Internet (företags hemsidor) Nätbaserad karta; E- gis/ ArcMap-ArcView 2005 Olika branscher Hjälp att söka plats för verksamheter samt information om produktion, antal anställda, branschtyp (häradskarta )/nutid Handelsträdgårdar, sågverk, kvarnar, bilskrotar, betong- och cementindustri, mekanisk industri m.m. Kartorna ger platsspecifik information om dåtida placering och omfattning av verksamheten. Sammanfattning av resultat Sammanlagt har totalt 109 potentiellt förorenade områden identifierats i Ödeshög kommun. Av de identifierade områdena har 18 stycken riskklassats enligt MIFO och fördelningen mellan olika riskklasser kan ses i tabell 25. Tabell 25: Översikt över inventerade och identifierade objekt i Ödeshögs kommun Totalt antal Riskklassade* Ej riskklassade identifierade Fas 1 Fas 2 RK1 RK2 RK3 RK4 RK1 RK2 RK3 RK4 BKL 1 BKL 2 BKL 3 BKL * RK inkl försvaret 46

47 Figur 15: Karta över identifierade och inventerade förorenade områden i Ödeshög med omgivningar 6. Fortsatt arbete Av de totalt ca 3000 objekt som identifierats som ej är riskklassade i länet tillhör ca 1300 branscher som, enligt Naturvårdsverkets branschlista, skall inventeras. Arbetet kommer att fortsätta på länsstyrelsen och under 2006 kommer objekt i branschklass 1 att inventeras samt objekt i kemtvättsbranschen, som tillhör branschklass 2. Därefter fortsätter arbetet med övriga i branschklass 2, exempelvis textilindustrin, verkstadsindustri samt anläggningar för miljöfarligt avfall. Samtliga objekt i branschklass 2, förutom drivmedelshantering, skall inventeras och inom branschklass 3 är det t ex bilskrotar, viss kemiindustri och grafisk industri som skall inventeras. Av de ca 1300 objekt som återstår att inventera är det många som är små och där kan det vara svårt att hitta tillräcklig information om äldre verksamheter för att göra en MIFO-riskklassning. Detta innebär att fortsatt inventering troligtvis inte kommer att resultera i 1300 nya riskklassade objekt. Under inventeringen finns tid för mer noggrann genomgång av källor från identifieringen och fler källor kommer att användas, liksom platsbesök och intervjuer i större utsträckning än under identifieringen. Detta kan resultera i att nya objekt hittas och att andra tidigare identifierade objekt faller bort. 47