KN SV-C ISBN BYRÅN FÖR EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS OFFICIELLA PUBLIKATIONER. L-2985 Luxembourg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KN-45-02-240-SV-C ISBN 92-894-4032-5 BYRÅN FÖR EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS OFFICIELLA PUBLIKATIONER. L-2985 Luxembourg"

Transkript

1 3 13 KN SV-C ISBN BYRÅN FÖR EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS OFFICIELLA PUBLIKATIONER L-2985 Luxembourg

2 Broschyr 2002 sv Strukturpolitik och regioner i Europa

3 Europeiska kommissionen tackar för alla bidrag från offentliga organ (nationella, regionala, lokala), organisationer och privatpersoner som gjort det möjligt att sammanställa all nödvändig information för denna publikation. Fotografier (sídor): Mike St Maur Sheil (1, 2-3, 4, 8, 11, 13, 15, 17, 18, 21, 26, 31, 39, 40, 43), LODIS (6, 11), Université de Valenciennes (7), Euregio Egrensis (12) Salzburg AG (14), Finnish Rail Administration (16), Région autonome du Val d Aoste (19), Vienna-Györ Cooperation (20), Fachhochschule Münster (22), Gilbert Heymes (23), Per Pettersson (24), Institución Ferial de Zafra (25), Sächsisches Staatsministerium für Wirtschaft und Arbeit (27), Association Espoir (28), Öresundskomiteen (29), Provincie Oost-Vlaanderen (30), Regione Autonoma Friuli Venezia Giulia (33), David Suwala (34), Vision Planet (35, 45), Provincie Limburg (36), CBPHC (37), SNCB (38), Camara Navarra (39), CCI Auvergne (42), Chris Heymans (41, 44). Omslag: Guadiana-bron förenar Spanien och Portugal. En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på Internet via Europa-servern (http://europa.eu.int) och på hemsidan Inforegio (http://europa.eu.int/comm/regional_policy/index_se.htm). Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, 2002 ISBN Europeiska gemenskaperna, 2002 Kopiering tillåten med angivande av källan. Idé, utförande: AEIDL Journalistik: Pierre Ergo, Jean-Luc Janot, Eamon O Hara Printed in Belgium TRYCKT PÅ ICKE KLORBLEKT PAPPER

4 Innehållsförteckning Förord av Michel Barnier 5 Gräns- & nationsöverskridande samverkan 6 Verktyg för allt längre driven regional integration inom och bortom unionen 7 Speciella utmaningar vid yttre gränsområden 11 Transporter och telekommunikationer 14 Gränslös miljö 18 Ekonomiskt samarbete 22 Utbildning och sysselsättning 26 Kultur, turism, information 30 Gemensam administration och drift 34 Nationsöverskridande samverkan 38 Liten ordlista för gränsöverskridande, nationsöverskridande och interregional samverkan 47

5 4

6 5 Förord De europeiska marknadernas gränsområden har länge burit sina historiska kännemärken: Sedan länge isolerade från sina huvudstäder var de ofta symboler för den gamla världsdelens splittring och centra för de territoriella konflikter som sargade den. Uppbyggnaden av Europa har bidragit till att ändra deras status. Avlägsnandet av ekonomiska gränser inom europeiska unionen och den fria rörligheten har givit nya möjligheter till samverkan över nationsgränserna. Den europeiska regionalpolitiken syftar särskilt till att begränsa gränseffekterna och ett speciellt gemenskapsinitiativ Interreg har tagits för samverkan mellan regioner på ömse sidor om en nationsgräns. Som politiskt vald under tjugosex år i Savojen, en gränsregion med Piemonte och Aostadalen på den italienska sidan, har jag en särskild känsla för betydelsen av samverkan mellan grannar från olika länder. Trots skillnader i kultur, språk eller administrativa och juridiska system har vi med hjälp från EU lyckats genomföra gemensamma projekt som i hög grad gynnat befolkningen på båda sidor om den fransk-italienska gränsen. I och med att Europa utvidgas uppkommer en ny utmaning för gränsområdena i vissa medlemsstater liksom för regioner som gränsar till kandidatländer. Denna fundamentala geopolitiska förändring i Europa gör det nödvändigt att förbereda sig väl, vilket förklarar varför samarbete inletts över gränserna redan innan kandidatländerna fått medlemskap. Ett speciellt finansiellt stöd riktat till kandidatländerna har införts i och med tillkomsten av underprojektet samverkan över gränserna inom Phareprogrammet. Helt nyligen har dessa åtgärder förstärkts inom ramen för ett särskilt program för gränsöverskridande åtgärder som kommissionen antog 2001 efter initiativ av Günter Verheugen och mig själv, varvid tilläggsanslag och en särskild fokusering skall bidra till integration och maximalt utnyttjande av utvidgningens fördelar. Medvetenheten om nya gränser och frukterna av fortsatt samarbete mellan Europas regioner står i centrum för den stora debatt jag startade 2001 om samverkanspolitikens framtid i Europa. I samband med denna debatt är det av största betydelse att visa på nyttan av samverkan efter det att Interreg funnits i tio år. De projekt som beskrivs i denna broschyr illustrerar värdet av denna nytta och viljan hos alla Europas regioner att utbyta sina bästa metoder, att lära känna varandra bättre och att gemensamt genomföra projekt. De har också medfört ett storslaget mervärde för Europeiska unionen. Bland alla dessa erfarenheter är de utvalda projekten de som man nått längst med, som är mest innovativa och inspirerande. Michel Barnier Kommissionsledamot med ansvar för regionalpolitik och reform av institutionerna

7 6 Gräns- & nationsöverskridande samverkan Gränsområdena upptar 40 % av de femton medlemsstaternas territorier och 25 % av deras befolkning ( 1 ). Utvecklingen inom dessa är en nyckelfaktor i den europeiska integrationen liksom i den ekonomiska och sociala anpassningen, och betydliga framsteg har gjorts de senaste åren som en följd av den enhetliga marknaden och den ekonomiska och monetära unionen samt tack vare regionala utvecklingsprogram och samarbete över gränserna. Regioner belägna nära unionens inre gränser, dvs. gränserna mellan de femton medlemsstaterna, är en heterogen grupp som motsvarar 27 % av ytan och 18 % av befolkningen. Där finns områden som är prioriterade av den europeiska regionalpolitikens strukturfonder (s.k. Mål 1 ) ( 2 ), t.ex. områden med gles befolkning som i norra Sverige och Finland eller i jordbruksområdet vid södra gränsen mellan Portugal och Spanien. Hit hör också isolerade bygder med traditionell industri i gränsområdet mellan Beneluxländerna och Tyskland. interregionalt. Transportpolitik, hantering av miljö och naturresurser eller tillgång till allmänna nyttigheter och teknologi har betydelse långt över gränserna och påverkar i hög grad den regionala utvecklingen. Snart tillhör områden som i dag ligger utanför gränserna den gemensamma marknaden och kommer att ligga betydligt efter i utvecklingen jämför med de femton. På samma sätt kommer nya regioner till vid det utvidgade Europas gränser (den planerade utvidgningen medför 15 nya yttre gränser och 9 inre gränser). Regioner i unionens yttre gränsområden tillhör ofta de minst gynnade, och ett stort antal av dem prioriteras som Mål 1 av strukturfonderna. Så är till exempel arbetslösheten i vissa tyska områden nära polska gränsen dubbelt så stor som genomsnittet för Europa. Det finns emellertid undantag: i Italiens gränsområde mot Slovenien är arbetslösheten bara hälften så stor. Gränsområdena har för övrigt speciella svårigheter p.g.a. sitt perifera läge, sin glesa befolkning (75 invånare per km 2 i genomsnitt i gränsområdena jämfört med 145 i övrigt inom unionen), naturliga nackdelar (berg- eller kustområden) liksom p.g.a. begränsad infrastruktur i fråga om transporter. Till dessa svårigheter kommer brist på samordning vad beträffar hanteringen av gränsöverskridande ekofaktorer vatten och luft känner inte av gränser på kartan. Numera kan ingen region inom Europa med dess gemensamma valuta och enhetliga marknad betrakta sin utveckling i strikt nationellt perspektiv. För att möta framtiden måste hänsyn tas inte bara till regioner i det närmaste grannskapet, utan också till andra mer avlägsna, och samarbete krävs över gränser och mellan stater liksom (1) Gränsområdena definieras på NUTS 3-nivå (se ordlistan). (2) Beträffande strukturfonder och prioriterade mål se ordlistan.

8 Gräns- & nationsöverskridande samverkan 7 Verktyg för allt längre driven regional integration inom och bortom unionen Gränsöverskridande projekt: en utmaning för förvaltning i samverkan Samarbete utan gränser är en besvärlig process som sällan genomförs spontant. Berörda myndigheter och strukturer saknar sedan länge vana vid att verka tillsammans på sina olika nivåer i fråga om makt och befogenheter. Även om en del historiskt betingade komplex försvunnit återstår många viktiga hinder att komma över. De beror på skillnader i politiska institutioner, administrativa system och procedurer, juridiska strukturer och lagstiftning, tekniska och miljöbetingade normer, till vilka givetvis kan läggas språkliga och kulturella skillnader samt geografiska hinder såsom berg, floder och hav. Finansiellt stöd från Europa för samverkan över gränserna började ges under 70-talet, till områdena längs Rhen mellan Beneluxländerna, Frankrike och Tyskland, för att senare utvecklas efterhand som banden mellan de europeiska länderna stärktes och unionen utvidgades. Gemenskapsinitiativet Interreg lanserades Poängen med projektet var följande: det europeiska stödet skulle inte nödvändigtvis ges till stater eller regioner, utan fick ges till speciella gränsöverskridande strukturer som t.ex. euroregioner eller euregios (framför allt utvecklade mellan Belgien, Nederländerna, Tyskland, Luxemburg och Frankrike). En av de viktigaste aspekterna på denna gränslösa samverkan är den hävstångseffekt som dess resultat visat sig få, den energi som den mobiliserat och den erfarenhet som kunnat samlas. Efter det att Interreg nu byggts upp under tio år är det uppenbart att denna samverkan varit framgångsrik. Det återstår emellertid svårigheter att definiera gemensamma strategier och praktisk samverkan, särskilt ur juridiska och finansiella aspekter. Den viktigaste utmaningen är för närvarande att etablera ordentliga gemensamma och integrerade samverkansstrukturer för gemensamt utarbetande och genomförande av program. En rad europeiska instrument för gränslös samverkan För att tillförsäkra gränsområdena konkurrenskraft och hjälpa dem att dra nytta av de möjligheter den gränslösa samverkan erbjuder, tillhandahåller unionen en rad instrument. I de minst gynnade gränsområdena tar strukturfonderna hänsyn till det geografiska läget vid bestämningen av sina övergripande mål. Interreg strävar alltså efter att Produktkonstruktion på distans: Transtech har bildat ett nätverk med nyskapande företag i Tyskland, Grekland, Frankrike och Portugal.

9 8 Gräns- & nationsöverskridande samverkan Organisation av det europeiska landområdet: politisk samordning I maj 1999 antog medlemsstaterna ett informellt dokument om regional planering i europeiskt perspektiv (ESDP) ( 1 ) med syfte att ge de nationella och regionala beslutsfattarna ett europeiskt idéunderlag för organisation och utveckling av landområdet. Det är nämligen så, att även om inte organisationen av territoriet hör till unionens direkta uppgifter, så är den en växande utmaning för de europeiska integrationssträvandena. ESDP innehåller inga tvingande politiska riktlinjer för medlemsstaterna men kan bidra till en bättre samordning av sektorsvisa åtgärder inom samma region, bättre utnyttjande av geografiska förutsättningar eller ekonomiska, sociala och kulturella likheter i vissa trakter som sträcker sig över regionala eller nationella gränser. ( 1 ) Se ordlistan. mildra gränseffekten, att gynna integration av områden på ömse sidor om en gräns och en mer harmonisk organisation av det europeiska landområdet. Detta är ett av de huvudsakliga instrumenten för regional samverkan. Interreg har successivt fått större uppgifter och större budget. Interreg III (för perioden ) har en budget på 5,180 miljarder euro (2002 års priser). Utöver rent finansiellt stöd medför programmet även en metodik som underlättar genomförande med hänsyn till och i takt med europeiska prioriteringar såsom lika möjligheter, uthållig utveckling eller förnyelse. Det gynnar vidare ett optimalt utnyttjande av resurser (finansiella, institutionella, teknologiska, mänskliga) liksom ett effektivt deltagande av intressenter av många olika slag. Boulogne-sur-Mer deltar i nätverket Befästa städer. övriga områden. De kan komplettera samverkansprojekten över gränserna i två särskilda avseenden: den nationsöverskridande samverkan (avdelning B med ungefär 27 % av disponibla medel) och den interregionala samverkan (avdelning C med 6 % av disponibla medel). Interreg III B innefattar fortsättningsvis alla åtgärder för nationsöverskridande samverkan, varvid nationella, regionala och lokala myndigheter liksom andra socioekonomiska intressenter medverkar. Syftet är att verka för territoriell integration inom de stora europeiska regionerna och även bortom de femton, mellan medlemsstaterna, kandidatländerna och andra grannländer, för att på så sätt gynna en varaktig, balanserad och harmonisk utveckling av unionen. Speciell uppmärksamhet ägnas åt de mest avlägsna och isolerade områdena. Stöd till gränslös samverkan: Interreg III A Samverkan mellan gränsregioner Interreg III avdelning A förblir den viktigaste delen i initiativet på grund av dess dominerande roll för integration inom unionen och dess framtida medlemmar. Den etablerar gemensamma strategier som tillåter utveckling av regioner eller områden med ekonomiska och sociala beroenden över gränserna. Berörda områden är de som är belägna längs unionens inre eller yttre gränser, men också vissa kustområden. Vissa åtgärder som inte direkt berör dessa men angränsande områden kan också få finansiellt stöd. I regel skapas ett enda program per mellanstatlig gräns. Interreg III A ger stöd till 53 program för perioden , varav 14 avser kandidatländers gränsområden. Andra samverkansnivåer: Interreg III B och C Om än det gränsöverskridande samarbetet är en dominerande satsning från unionen och mottar största delen av Interregs anslag (omkring 67 % av disponibla medel), så berör de övriga två avdelningarna av gemenskapsinitiativet gränsområdena i sin helhet liksom Stödet via Interreg III B ges till hela unionsområdet och även till angränsande länder. Ett program har utarbetats för var och en av följande regionala sammanslagningar: Västra Medelhavet Sydosteuropa Alperna Nordosteuropa Atlantområdet Nordsjöområdet Östersjöområdet Polartrakterna CADSES (Centraleuropa, Adriatiska havet, Donau och Sydosteuropa) Arkimedes (Grekland, Sicilien, Kalabrien, Apulien, Basilicata (f.d. Lukanien)) Azorerna Kanarieöarna Madeira Karibien (Guadeloupe, Guyana, Martinique) Indiska oceanen (Réunion) Alla Europas regioner inklusive gränstrakter är med i dessa sammanhang.

10 Gräns- & nationsöverskridande samverkan 9 De 53 programmen under Interreg III A ( ) 1. FIN/RU - Karelia 2. FIN/EE - Suomi-Finland/Eesti 3. FIN/S - Kvarken-Mittskandia 4. FIN/S - Skärgården 5. FIN/RU - South-East Finland/Russia 6. S/NO - Sverige/Norge 7. FIN/S/NO/RU - Nord 8. DK/S - Öresund 9. DK/D - Fyn/KERN 10. DK/D - Storstrøm/Ostholstein und Hansestadt Lübeck 11. DK/D - Sønderjylland/Shleswig 12. IRL/UK - Ireland/Northern Ireland 13. IRL/UK - Ireland/Wales 14. D/NL - Ems-Dollart Region 15. D/NL - EUREGIO/Euregio Rhein-Waal/ Euregio Rhein-Maas-Nord 16. B/NL - Grensregio Vlaanderen-Nederland 17. B/D/NL - Euregio Maas-Rhein 18. B/F/L - Wallonie/Lorraine/ Luxembourg 19. B/D/L - Deutschland/Luxembourg/ Deutschsprachige Gemeinschaft Belgiens 20. B/F - France/Wallonie/Vlaanderen 21. F/UK - Kent - Sussex/Nord Pas-de-Calais - Picardie 22. D/F - PAMINA 23. D/F/CH - Oberrhein-Mitte-Süd 24. D/F - Saar/Lor/Westpfalz 25. D/PL - Mecklenburg-Vorpommen/Polska 26. D/PL - Brandenburg/Polska 27. D/PL - Sachsen/Polska 28. D/CZ - Sachsen/Ceska Republika 29. D/CZ - Bayern/ Ceska Republika 30. D/A - Bayern /Österreich 31. D/A/CH - Alpenrhein-Bodensee-Hochrhein 32. A/CZ - Österreich/Ceska Republika 33. A/SK - Österreich/Slovenska Republika 34. A/HU - Österreich/Magyarorszag 35. A/SI - Österreich/Slovenija 36. I/A - Italia/ Österreich 37. I/SI - Italia/ Slovenija 38. I/CH - Italia/Switzerland 39. F/I (Alpes) - ALCOTRA 40. F/CH - France/Suisse 41. F/I - Italia/France (îles) 42. E/F - España/France 43. E/P - España/Portugal 44. E/MA - España/Maroc 45. UK/MA - Gibraltar/Maroc 46. Italia/Balkans 47. I/AL - Italia/Albania 48. EL/I - Ellada/Italia 49. EL/AL - Ellada/Albania 50. EL/MK - Ellada/PJRM 51. EL/BG - Ellada/Balgarija 52. EL/CY - Ellada/Kypros 53. EL/TR - Ellada/Türkiye EuroGéographics Association for the administrative boundaries

11 10 Gräns- & nationsöverskridande samverkan De 13 Interreg III B-programmen ( )

12 Gräns- & nationsöverskridande samverkan 11 Interreg III C lämnar stöd till samverkan mellan aktörer i hela Europa och inte nödvändigtvis enbart till dem i angränsande regioner. Programmet är till för att åstadkomma effektivare politik och verktyg för regional utveckling genom brett utbyte av information och erfarenheter samt inrättande av strukturer för samverkan mellan regioner. Aktörer från alla regioner inom unionen kan dra nytta av detta stöd. Åtgärderna faller under fyra program: Nord, Öst, Väst och Syd. Regioner inom kandidatländer och andra länder är välkomna att delta i dessa program. Övriga gemenskapsinitiativ och regionala program för innovativa åtgärder Vid sidan av Interreg III spelar andra gemenskapsinitiativ en särskild roll i gränsområdena: Urban, Leader+ och Equal. De regionala programmen för innovativa åtgärder ger möjligheter att pröva de nyaste idéerna (se ordlistan). Speciella utmaningar vid yttre gränsområden Alla regioner i kandidatländerna inom Central- och Östeuropa (CÖE) har med få undantag en avsevärt lägre inkomst per capita (i termer av BNP) och lägre produktivitet än regioner i allmänhet inom de femton medlemsstaterna. I regioner som ligger vid de femtons yttre gränser har utvecklingen nått enbart hälften så långt som hos deras grannar i unionen. Till detta kommer att deras grundläggande infrastruktur (transporter, energiförsörjning, avlopps- och sophantering) har stora brister. Det Gröna tåget bidrar till utvecklingen av turismen på Sardinien. Renovering av Chesters historiska stadskärna inom ramen för det europeiska projektet LODIS.

13 12 Gräns- & nationsöverskridande samverkan Kompletterande handlingsplan för regioner vid unionens gränser mot kandidatländer Sybillenbad: tack vare projektet Euregio Egrensis har det blivit möjligt att modernisera fyra kurorter i Bayern och i Böhmen. Stöd till Central- och Östeuropa CÖE-länderna får redan tre viktiga typer av utvecklingsstöd i avvaktan på medlemskap ( avvaktande stöd). Det viktigaste är Phare, som tillkom 1990 till stöd för länder i ekonomisk och politisk omvandling, och som i dag främst syftar till utveckling av institutioner, stöd till investeringar och ekonomisk och social anpassning. Sedan år 2000 bidrar det avvaktande stödet till finansieringen av en övergripande struktur för miljöskydd och transporter, medan det speciella kandidatprogrammet för jordbruk och landsbygdsutveckling (Sapard) främst verkar genom kampanjer. Programmet Phare-CBC (Cross-Border Co-operation) är motsvarigheten till Interreg då det gäller samverkan över gränserna i kandidatländer. Införandet av gränsöverskridande program för angränsande regioner i unionen och kandidatländerna (men också för regioner som endast berör kandidatländer) är en ny erfarenhet som för varje år ger faktiska resultat. Så ger t.ex. stödet till CÖE-länderna och deras gränsområden konkreta erfarenheter av metoder och regler för gemenskapsarbete, och förbereder alltså för nya gränsöverskridande program och regional utveckling efter anslutningen. Unionens gränsområden mot kandidatländer Det är inom regioner som ligger vid unionens gränser mot kandidatländer i Tyskland, Finland, Grekland och Italien som utbytet kommer att intensifieras vid unionens utvidgning. Kommissionen har för den skull lagt fram en kompletterande handlingsplan (se inramad text) som knyter an till befintliga gränsöverskridande program. I sitt meddelande angående effekterna i kandidatländernas gränsområden har kommissionen föreskrivit en samordning av speciella åtgärder för berörda regioner, liksom utgivning av bättre information om mål och fördelar för de regioner som genom utvidgningen blir större. Handlingsplanen till förmån för en harmonisk utveckling av gränsregionerna finansieras från en budget som totalt uppgår till 245 miljoner euro, varav 50 miljoner är reserverade för kandidatländernas gränsregioner. De föreslagna åtgärderna kan uppdelas i fyra kategorier: 150 miljoner euro anslås till nya transeuropeiska transportvägar. Ett extra stöd på 15 miljoner euro går till erfarenhetsutbyte och fadderprojekt i regi av små- och medelstora företag på olika sidor av gränserna. En ökning med 10 miljoner euro av budgeten för det europeiska programmet för stöd till ungdom väntas bli ägnade åt projekt i dessa regioner. Disponibla anslag omfördelas. I första hand rör det sig om att under perioden ge medlemsstaterna möjlighet att öka stödet till gränsregionerna för att förbereda dem för utvidgningen. Därutöver anslås 20 miljoner euro av Interregs medel för samverkansprojekt i dessa regioner. Bättre samordning av olika politiska åtgärder i Europa för att tillgodose behoven i gränsregionerna skall garanteras: bättre samordning mellan Phare-CBC och Interreg, möjlighet för medlemsstaterna till samordning med statsstöd till regionerna i samråd med kommissionen och i enlighet med reglerna på detta område. Som komplement till dessa subventioner skall Europeiska investeringsbanken lämna extra lån för att stimulera till investeringar inom miljö och transportväsen i kandidatländernas gränsregioner. 50 miljoner euro kommer att anslås till detta under Phareprogrammet.

14 Gräns- & nationsöverskridande samverkan 13 Samverkan med övriga länder Då det gäller unionens områden som gränsar mot övriga länder (Kroatien, Jugoslavien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Albanien, Marocko och Ryssland) har samverkan över gränserna en helt annan innebörd: för det första handlar det inte om kandidatländer; vidare uppvisar dessa regioner mycket större olikheter i utveckling än CÖEländerna; slutligen har närmandet mellan unionen och dessa övriga grannländer och däribland Medelhavsländerna växande politisk betydelse. Medelhavsområdet (Meda) till stöd för ekonomiska och sociala reformer i övriga länder inom Medelhavsområdet samt gemenskapsstödet för återuppbyggnad, utveckling och stabilitet i det gamla Jugoslavien (Cards). De 32 exempel på gränslös samverkan som lämnats i denna skrift (24 gränsöverskridande, 8 nationsöverskridande) ger en konkret föreställning om variationen hos programmen och om vilken energi och vilka mänskliga resurser de sätter i verksamhet. De finansiella instrumenten för samarbetet är bl.a. programmet för teknikstöd till oberoende stater (Tacis), överenskommelsen om utveckling inom Konstruktionen av fördämningar i floden Nestos för energi och bevattning har gynnats av Interreg-samarbetet mellan Grekland och Bulgarien.

15 14 Transporter och telekommunikationer Transporter och telekommunikationer Biljett för en euregio Euregio Salzburg Berchtesgaden Traustein som tillkom 1995 (samma år som Österrike blev unionsmedlem) hade alla goda kännetecken på en attraktiv och dynamisk gränsöverskridande region. Tanken uppstod genast att integrera transportnätet på ömse sidor om gränsen. Det var ett betydande företag, eftersom det handlade om totalt olika transportsystem, det österrikiska under ledning av Salzburger Verkehrsverbund och det tyska av Regionalverkehr Oberbayern Betrieb Berchtesgaden. En överenskommelse mellan de båda regionerna ledde 1997 till en förvaltning i samverkan över gränsen, utan att man behövde teckna avtal på statsnivå. Idag kan man resa genom euregion på en biljett utfärdad var som helst och byta buss så ofta man vill samt korsa gränsen som man vill. Initiativet har medfört att folk i större utsträckning använder kollektiva samfärdsmedel, att geografiska förhållanden och turistmål mer kommer till sin rätt och att banden för samverkan stärks. transportnät med tusentals vägar, införa ett standardiserat system för tariffzoner och anpassa vissa juridiska, ekonomiska och fiskala bestämmelser. Förutom en del infrastrukturella problem kunde man genomföra projektet utan större svårigheter. Bland annat kom man lätt överens om taxorna. Systemet omfattade till en början bussar och tåg i det österrikiska Salzburgområdet (och en del av Övre Österrike), bussar i Berchtesgadenområdet för att senare omfatta även Traunsteinområdet och de tyska järnvägarna. Nationalparken i Salzburg fick en busslinje för besökande från andra sidan gränsen och nattbussarna erbjuder billiga resor för de unga som går på diskotek eller andra kulturella evenemang. För att uppnå detta fick man installera samma biljettautomater i alla bussar och biljettkontor inom euregion, anpassa turerna och matarbussar i ett EuRegio Salzburg Berchtesgadener Land Traunstein Sägewerkstr. 3 D Freilassing Tfn ( ) Fax ( ) E-post: Internet: Program: Interreg II A Tyskland/Österrike Projekt: Kollektivtransporter Salzburg/Berchtesgaden Totalkostnad: euro Europeiska unionens bidrag: euro

16 Transporter och telekommunikationer 15 Tåg över gränsen: samkörning funkar! För några år sedan framkallade tanken på en tågresa mellan Belfast och Dublin en resignerad suck, så obekväm var den och så dålig var servicen. Numera går resan fortare, säkrare och är mer bekväm i moderna och propra vagnar, vilket lett till att allt flera företar resan. Angelägna om att ömsesidigt anpassa förbindelsen mellan de två huvudstäderna inledde de båda järnvägsbolagen (Iarnrod Eireann i Irland och Northern Ireland Railways) 1988 en gemensam studie för utarbetande av en investeringsplan. Projektet hade inte kommit på räls i början av 90-talet utan finansiellt bidrag från Europa för utveckling av transportväsendets infrastruktur inom ramen för det transeuropeiska nätet. Genomförandet gjorde det nödvändigt att bygga om 182 km räls och modernisera den (numera helsvetsad utan skarvar), att skapa funktionella datoriserade signalsystem, att ersätta 50 broar, viadukter och korsningar vid stationerna samt att bygga om stationerna i Drogheda och Dundalk. På linjen går nu nya helt automatiserade och luftkonditionerade vagnar. Tågen har på vissa sträckor en hastighet av 150 km/tim och restiden har förkortats med ungefär en kvart. Såtillvida att en resa med stopp vid bara en station tar 1 timme och 50 minuter, medan en resa där tåget stannar vid alla stationer tar runt 2 timmar. Trots nya kraftfullare lok kan man inte köra med maximal hastighet hela vägen på grund av geografiska hinder som raviner, viadukter och snäva kurvor, och på grund av hastighetsbegränsningar vid Drogheda och mellan Lisburn och gränsen. Den dagliga turfrekvensen har ändå ökat och antalet passagerare årligen har ökat från under 1993 till omkring under 1997 för att numera uppgå till En motsvarande ökning av inrikestrafiken har registrerats av järnvägsbolagen på båda sidor om gränsen. En signifikant aspekt av projektet är anpassningen av servicen: gemensam drift, gemensam marknadsföring, samma uniform för all personal. Skapad 1997 är den nya servicen Enterprise mönsterbildande för samverkan över gränserna och utgör ryggraden i utvecklingen av öns järnvägsnät. Såväl från humanitär som ekonomisk synpunkt illustrerar denna tekniska bedrift väl gränsöverskridandets möjligheter, då den inte bara förbättrar avsättningsmarknaderna på ömse sidor om gränsen, utan också stärker de sociala kontakter mellan de två huvudstäderna och städerna längs järnvägslinjen. Department of Public Enterprise Setanta Centre 4 th Floor Nassau St. Dublin 2 Irland Tfn (353-1) Fax (353-1) Internet: Program: Interreg II A Irland/Nordirland Projekt: Enterprise Totalkostnad: euro Europeiska unionens bidrag: euro

17 16 Transporter och telekommunikationer Helsingfors närmare St Petersburg Den viktigaste järnvägslinjen mellan Finland och Ryssland är den mellan Helsingfors och St Petersburg med konstant ökande person- och godsbefordran. Antalet passagerare årligen mellan städerna, som 1992 knappt översteg , kommer enligt prognoserna att bli år 2010, och på den planerade inrikes sträckan Helsingfors Lahtis räknar man med att komma i närheten av 4,3 miljoner. Godstrafiken på St Petersburg har tredubblats på 25 år för att tillsvidare stanna vid 10 miljoner ton. Direktlinjen Helsingfors Kerava Lahtis, som är en integrerande del av det transeuropeiska nätet, håller på att byggas och skall stå färdig Den kommer att sakna plankorsningar och omgärdas av barriärer i befolkade områden. Större delen av järnvägssträckan sammanfaller med motorvägen till Lahtis, vilket gör att den inkräktar mindre på miljön. Förbättrade knutpunkter längs linjen kommer dessutom att gynna utvecklingen av ekonomiska centra i östra Finland. Från Lahtis till Vainikkala i riktning mot Ryssland förbereds en förbättring av linjen som också kommer att göra resan snabbare. Bland annat planeras en utökning till dubbelspårig elektrifierad järnväg på sträckan Luumäki Vainikkala. Avvaktande planer finns även för sträckor längre bort, mellan Vainikkala i Finland och Buslovskaja i Ryssland (där det kommer att krävas betydande infrastrukturella arbeten för att eliminera trånga passager vid gränsen). I de påbörjade eller planerade åtgärderna för förbättring ingår anpassning av avståndet mellan skenorna (som skiljer sig något mellan länderna), utökning till dubbelspår, fysiskt skydd, knutpunkter, elektrifiering och inte minst signal- och säkerhetssystem, kontroll och järnvägsutrustning. I ett senare skede planeras ett separat spår för höghastighetståg. Även andra arbeten diskuteras för att bättre betjäna St Petersburgs omgivningar. Då dessa omfattande arbeten slutförts kommer restiden mellan Helsingfors och St Petersburg, som redan minskat från 6 timmar och 30 minuter till 4 timmar och 20 minuter vid slutet av år 2000, att ha reducerats till 3 timmar år Olika studier har genomförts för att bedöma inverkan på miljön, bl.a. i anslutning till två finländska platser som ingår i Natura 2000-programmet: Ohkoladalen och urskogen vid Vähäjärvi. : Regional Council of South Karelia Raatimiehenkatu 18 FIN Lappeenranta Tfn (358-5) Fax (358-5) E-post: Internet: Banförvaltningscentralen, PB 185 (Brunnsgatan 6) FIN Helsingfors Tfn (358-9) Fax (358-9) E-post: Internet: Inrikesministeriet, PB 257, FIN Helsingfors Tfn (358-9) Fax (358-9) (29 12) E-post: Program: Interreg II A sydöstra Finland Projekt: 1) Utveckling av gränsövergången vid Vainikkala, 2) Utvecklingsstudie för den gränsöverskridande sträckan Vainikkala Buslovskaja Luzaika En integrerad linje i det europeiska transportnätverket. Totalkostnad: euro Europeiska unionens bidrag: euro

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet EUROPAPARLAMENTET 1999 Budgetutskottet 2004 8 november 2001 PE 306.835/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Francesco Turchi (PE 306.835) Transeuropeiska nät - årsrapport 1999 enligt artikel

Läs mer

Hjälp att rekrytera i EU

Hjälp att rekrytera i EU Hjälp att rekrytera i EU Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik Europeiska kommissionen 1 Eures: Hjälp att rekrytera i EU Vill ditt företag bygga upp en mångkulturell, flerspråkig

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel 21/VIII/2007 K(2007) 3926 slutlig KOMMISSIONENS BESLUT av den 21/VIII/2007 om genomförande av rådets beslut 2007/435/EG med avseende på antagandet av strategiska

Läs mer

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna IP/08/836 Bryssel den 3 juni 2008 EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna Europeiska kommissionen intensifierar i dag sina ansträngningar för att främja användningen av det kostnadsfria

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN LULEÅ KOMMUN 1(5) INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN 1. INLEDNING Internationaliseringen är en av de viktigaste förändringarna av samhället under senare år. Ökade möjlighet för information, kunskap,

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen Produktivitet, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling Konkurrenskraftens utveckling ses ofta som ett av de viktigaste bevisen för politikens framgång eller misslyckande. I litteraturen kopplas begreppet

Läs mer

Väktare av EU:s finanser

Väktare av EU:s finanser SV Väktare av EU:s finanser EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN Granskning av EU-medel i hela världen Europeiska revisionsrätten är en EU institution som grundades 1977 och ligger i Luxemburg. Revisionsrätten har

Läs mer

EUROPA PÅ KARTAN. Till läraren. Landområdeskartorna

EUROPA PÅ KARTAN. Till läraren. Landområdeskartorna EUROPA PÅ KARTAN Till läraren Europa på kartan riktar sig mot det centrala innehållet Geografins metoder, begrepp och arbetssätt i ämnet geografi i Lgr11. Framförallt passar materialet för åk 4-6 då Europas

Läs mer

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Vad kan du köpa för tio euro? Kanske två cd-singlar, eller varför inte din favorittidning i en månad? Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU

Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU 1(6) 2010-06-18 Landsbygdsavdelningen Roland Sten Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU Varje land har minst ett landsbygdsprogram Varje medlemsland i EU har ett eller flera program för utveckling av landsbygden.

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2001) 716 SLUTLIG/2 BRYSSEL DEN 11.6.2001 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2001 AVSNITT III - KOMMISSIONEN DEL B Corrigendum: Annule et remplace le texte précédent.

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

Fusioner och delningar över gränserna

Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster INLEDNING Bakgrund Med det här samrådet vill vi

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

DITT FÖRSTA EURESJOBB

DITT FÖRSTA EURESJOBB DITT FÖRSTA EURESJOBB Vanliga frågor Allmänt Var hittar jag information om Ditt första Euresjobb (Your first Eures job, YfEj)? Du kan hämta information från EURES-portalen: http://eures.europa.eu eller

Läs mer

Program för det internationella arbetet i Umeå kommun 2001.

Program för det internationella arbetet i Umeå kommun 2001. 1 Program för det internationella arbetet i Umeå kommun 2001. Bakgrund Den ökade internationaliseringen av ekonomi och samhällsliv har under 1990-talet inneburit att även regioner och kommuner berörs alltmer

Läs mer

SV 1 SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN BRYSSEL DEN 18/11/2013

SV 1 SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN BRYSSEL DEN 18/11/2013 EUROPEISKA KOMMISSIONEN ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2013 AVSNITT III KOMMISSIONEN AVDELNING 01, 02, 03, 04, 05, 06, 07, 08, 09, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 25, 26, 27, 28, 29,

Läs mer

Youth in Action Europeiska unionens ungdomsprogram på lättläst svenska

Youth in Action Europeiska unionens ungdomsprogram på lättläst svenska Youth in Action Europeiska unionens ungdomsprogram på lättläst svenska Europeiska unionens ungdomsprogr Youth in Action, gemensam verksamhet för ungdomar Vill du resa och träffa andra ungdomar i ett annat

Läs mer

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Sälja och köpa tjänster inom EU samma villkor som hemma Inom EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. För dig och ditt företag

Läs mer

Gränsöverskridande livssituationer i EU

Gränsöverskridande livssituationer i EU GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Gränsöverskridande livssituationer i EU En jämförande studie om civilståndshandlingar

Läs mer

Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel

Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel 543 svar Ange inom vilken sektor som företaget huvudsakligen är verksamt D - Tillverkning 133 24,50% G - Partihandel och

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2013

Internationell prisjämförelse 2013 Priser kostnader 2014 Internationell prisjämförelse 2013 Stora skillnader mellan priser som europeiska konsumenter betalade år 2013 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika

Läs mer

Valencia Charter svensk översättning april 2006

Valencia Charter svensk översättning april 2006 V alenciastadgan o m de eur opeiska regi o n ernas roll i miljöpolitiken antagen av Miljökonferensen för Europas regioner (ENCORE) i Valencia, Spanien, den 21 november 1995 och uppdaterad av ENCORE i Åre,

Läs mer

Hitta ett arbete i den utvidgade unionen

Hitta ett arbete i den utvidgade unionen Hitta ett arbete i den utvidgade unionen Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik CMI/Digital Vision Europeiska kommissionen 1 Var kan jag söka arbete? Den fria rörligheten

Läs mer

Program för det internationella arbetet i Umeå kommun.

Program för det internationella arbetet i Umeå kommun. 1 Program för det internationella arbetet i Umeå kommun. Bakgrund Den ökade internationaliseringen av ekonomi och samhällsliv har under 1990-talet inneburit att även regioner och kommuner berörs alltmer

Läs mer

Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare

Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Att köra buss och lastbil i sitt yrke är ett ansvarsfullt arbete som ställer höga krav på kunskap och skicklighet. För att säkerställa att alla förare har den

Läs mer

BILAGA. till. förslag till rådets beslut

BILAGA. till. förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.3.2015 COM(2015) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslag till rådets beslut om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av avtalet

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2011

Internationell prisjämförelse 2011 Priser kostnader 2012 Internationell prisjämförelse 2011 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2011 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

25 ÅR EFTER MURENS FALL: ÖSTTYSKLAND FORTFARANDE OUTFORSKAT LAND FÖR MÅNGA SVENSKA FÖRETAG

25 ÅR EFTER MURENS FALL: ÖSTTYSKLAND FORTFARANDE OUTFORSKAT LAND FÖR MÅNGA SVENSKA FÖRETAG Pressmeddelande 25 ÅR EFTER MURENS FALL: ÖSTTYSKLAND FORTFARANDE OUTFORSKAT LAND FÖR MÅNGA SVENSKA FÖRETAG Även 25 år efter murens fall är få svenska företag etablerade i området som utgjorde det gamla

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2010

Internationell prisjämförelse 2010 Priser kostnader 2011 Internationell prisjämförelse 2010 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2010 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer I slutet av 1999 påbörjade European Agency ett projekt för att undersöka processen för övergången från skola till arbetsliv runt om i Europa.

Läs mer

Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE

Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska kommissionen Vetenskap och samhälle Handlingsplan VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska området för forskningsverksamhet INLEDNING Samtidigt som allmänheten generellt sett respekterar forskare,

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest

IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest Det mångkulturella biblioteket nyckeln till ett kulturellt mångfaldssamhälle i dialog Människor i dag lever i ett alltmer heterogent samhälle. Det finns mer än

Läs mer

Innovativa Mindre Life Sciencebolag

Innovativa Mindre Life Sciencebolag Innovativa Mindre Life Sciencebolag Innovativa Mindre Life Science bolag, IML, är en sammanslutning av mindre och medelstora svenska företag som bedriver avancerad forskning inom läkemedel och medicinteknik.

Läs mer

I det visionära planerandet finns ofta ett glapp mellan hur människor är och hur de borde vara. Den moderna visionen hoppas på en framtida människa

I det visionära planerandet finns ofta ett glapp mellan hur människor är och hur de borde vara. Den moderna visionen hoppas på en framtida människa I det visionära planerandet finns ofta ett glapp mellan hur människor är och hur de borde vara. Den moderna visionen hoppas på en framtida människa (Arnstberg och Bergström 2001) Planering för framsteg

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

Säkerhet och god ljudmiljö i det urbana stationssamhället. Presentation av förstudie 2015-03-27

Säkerhet och god ljudmiljö i det urbana stationssamhället. Presentation av förstudie 2015-03-27 Säkerhet och god ljudmiljö i det urbana stationssamhället Presentation av förstudie 2015-03-27 Förstudie Studien är en kartläggning av regelverk och aktörers roller. Förstudie Studien är en kartläggning

Läs mer

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 MEDLESSTAT: Finland FOND: Återvändandefonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2008 ÅTGÄRDER FÖR

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för regional utveckling 14.10.2009 2009/0072(CNS) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regional utveckling till utskottet för kultur och utbildning över förslaget

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

SV 1 SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN BRYSSEL DEN 05/11/2010 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2010 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNINGARNA 01, 29

SV 1 SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN BRYSSEL DEN 05/11/2010 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2010 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNINGARNA 01, 29 EUROPEISKA KOMMISSIONEN BRYSSEL DEN 05/11/2010 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2010 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNINGARNA 01, 29 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC 55/2010 euro MEDLEN ÖVERFÖRS FRÅN KAPITEL - 2902

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC)

Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) Datum Diarienummer 2012-02-17 811-2011-6663 as p Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) Förutsättningar Swedish National

Läs mer

prometheus Clustering to increase Green Energy SMEs

prometheus Clustering to increase Green Energy SMEs Ökad konkurrenskraft Clustering to increase med av gröna thekluster competiveness of Green Energy SMEs energitjänsteföretag Att samla leverantörer av gröna energitjänster och produkter till kluster för

Läs mer

Deadlines EU-program

Deadlines EU-program Uppdaterad av Janna Wellander 2006-09-29 Deadlines EU-program INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. UTBILDNING 2. KULTUR 3. UNGDOM 4. INFORMATIONSTEKNOLOGI 5. SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALA FRÅGOR 6. MILJÖ OCH ENERGI 7.

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Kort om Europeiska investeringsbanken

Kort om Europeiska investeringsbanken Kort om Europeiska investeringsbanken Som EU:s bank erbjuder vi finansiering och expertkunskaper till solida och hållbara investeringsprojekt i och utanför Europa. Banken ägs av EU:s 28 medlemsstater och

Läs mer

Ett vildare Europa. Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe. Text: Kicki Lind. 36 Inspiration

Ett vildare Europa. Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe. Text: Kicki Lind. 36 Inspiration Ett vildare Europa Text: Kicki Lind Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe 36 Inspiration GNM_No11_Wonders.indd 36 2013-08-08 22:45 Genom att kombinera naturskydd med ekonomisk

Läs mer

En kort guide om euron

En kort guide om euron En kort guide om euron Ekonomi och finans Om euron Euron såg dagens ljus 1999, men användes först bara på lönebesked, räkningar och fakturor. Den 1 januari 2002 började eurosedlar och euromynt för första

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 29.10.2009 KOM(2009)608 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Republiken Estland och Republiken Slovenien att tillämpa en åtgärd

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands

Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands IP/08/1144 Bryssel den 15 juli 2008 Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands Siffror som Europeiska kommissionen offentliggjorde idag

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2005) 479 SLUTLIG BRYSSEL DEN 15.04.2005 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2005 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNING 01 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC11/2005 OBLIGATORISKA

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-22. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2007/2206(INI) 4.3.2008

EUROPAPARLAMENTET ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-22. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2007/2206(INI) 4.3.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2007/2206(INI) 4.3.2008 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-22 Den Dover (PE400.662v02-00) Kvinnor och vetenskap (2007/2206(INI)) AM\712026.doc

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 19.2.2009 KOM(2009) 72 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som Europeiska gemenskapen ska inta i AVS EG-ministerrådet beträffande

Läs mer

Nationellt finansierade utgifter uppgår till 103 000 euro. Lån som beviljas av fonden för jordbrukets utveckling uppgår till 610 000 euro.

Nationellt finansierade utgifter uppgår till 103 000 euro. Lån som beviljas av fonden för jordbrukets utveckling uppgår till 610 000 euro. EUROPEISKA KOMISSIONEN Bryssel den 23.01.2001 SG(2001) D/ 285315 Ärende: Statligt stöd - Finland Stöd nr N 43/2000 Investeringsstöd för renhushållning och naturnäring Herr Minister, Jag har äran att meddela

Läs mer

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader SAMMANFATTNING Befolkningens hälsa har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande råder stor ojämlikhet i hälsostatus såväl inom som mellan länderna. Sedan 1990 har den förväntade livslängden vid födseln

Läs mer

Europa i ett nötskal

Europa i ett nötskal Europa i ett nötskal Vad är Europeiska unionen? Den är europeisk Den är en union = unionen ligger i Europa. = den förenar länder och människor. Kom så tar vi en närmare titt. Vad har alla européer gemensamt?

Läs mer

SEAT Service Mobility

SEAT Service Mobility SEAT Service Mobility Var som helst. När som helst. SEAT SERVICE enjoyneering var som helst, när som helst. SEAT Service Mobility SEAT Service Mobility garanterar dig en fullständig och pålitlig servicehjälp

Läs mer

BUDGETFÖRFARANDET FÖR

BUDGETFÖRFARANDET FÖR EUROPAPARLAMENTET 1999 Budgetutskottet 2004 BUDGETFÖRFARANDET FÖR 2004 2 juli 2003 ARBETSDOKUMENT om transeuropeiska nät (TEN) Budgetutskottet Föredragande: Jan Mulder och Franz Turchi DT\498696.doc PE

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Anne Graf. Kommunikation

Anne Graf. Kommunikation Anne Graf Kommunikation Norrbottens och Västerbottens direktlänk till EU www.northsweden.eu Rådgivning Påverkan Information INTRESSEBEVAKNING PROGRAMBEVAKNING Håll koll på Bryssel Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

Hur kan LIFE+ hjälpa lokala och regionala myndigheter i EU?

Hur kan LIFE+ hjälpa lokala och regionala myndigheter i EU? Hur kan LIFE+ hjälpa lokala och regionala myndigheter i EU? LIFE+ är EU:s program för finansiering av miljöprojekt i de 27 medlemsländerna. Genom publikationen LIFE and local authorities: Helping regions

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005 2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning - fjärde kvartalet 2005 Sidan 2 (10) Innehåll 1. Inledning...5

Läs mer

NYA NARKOTIKAFÖRETEELSER

NYA NARKOTIKAFÖRETEELSER NYA NARKOTIKAFÖRETEELSER En europeisk handbok för tidig information om nya Narkotikaföreteelser I denna sammanfattning redovisas de viktigaste resultaten av ett europeiskt samarbete kring hur man snabbare,

Läs mer

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar

Läs mer

Xerox Remote Services. Automatisk påfyllnad av förbrukningsmaterial Kundfördelar

Xerox Remote Services. Automatisk påfyllnad av förbrukningsmaterial Kundfördelar Xerox Remote Services Automatisk påfyllnad av förbrukningsmaterial Kundfördelar Bekräftelse av registreringen för automatisk påfyllnad av förbrukningsmaterial Uppfyller kundens behov av större effektivitet

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

IUC Sverige det operativa innovationsnätverket

IUC Sverige det operativa innovationsnätverket IUC Sverige det operativa innovationsnätverket IUC är ett fungerande innovationsnätverk för utveckling IUC Sverige bidrar tillsammans med kompletterande regionala och nationella organisationer till att

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.9.2009 KOM(2009) 468 slutlig 2009/0126 (ACC) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande och ingående av ett frivilligt partnerskapsavtal mellan Europeiska

Läs mer

Nokian Tyres delårsrapport januari juni 2014

Nokian Tyres delårsrapport januari juni 2014 PRESSINFORMATION 2014-08-08 Nokian Tyres delårsrapport januari juni 2014 Stark tillväxt på västmarknader motvind i Ryssland NOKIAN TYRES PLC Januari-juni 2014 01-06/13 % Omsättning 681,5 MEUR 752,2 MEUR

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer