Trollhättebygdens fornminnesförening och Forngården

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Trollhättebygdens fornminnesförening och Forngården"

Transkript

1 Trollhättebygdens fornminnesförening och Forngården Trollhättan augusti 2015 Annika Hjortkap

2 Fornminnesföreningen 2 18 juni 1926 träffades fjorton personer vid Hojums bankar efter att ett upprop hade publicerats i ortens tidningar av några personer med 2) 3) 15) 18) Gustaf Lundén i spetsen. Hojums stenar Bildkälla: Innovatums bildarkiv Han frågade om de närvarande var intresserade att bilda en fornminnesförening för trollhättebygden. Och eftersom dessa var det beslöt man att välja en interimsstyrelse, vars uppdrag blev att komma med förslag till namn och stadgar för föreningen. Styrelsen skulle även välja ett lämpligt antal kommitterade, som skulle inventera och 2) 3) 18) nedteckna befintliga minnen av olika slag. Ledamöter i interimsstyrelsen blev järnvägstjänstemannen Gustaf Lundén (sammankallande), bokhållare Werner Henriksson, redaktör Carl Frendberg, folkskoleinspektör Oskar Hellner, stadsfiskal Martin Winlöf och schaktmästare Johan Åberg. Efter två veckor utsågs preliminärt Lundén till ordförande och Frendberg till sekreterare i avvaktan på förening och årsmöte. Dessutom valdes vid sidan om Lundén och Frendberg Nils Karlsson och Fritz Borg in i kommittén 2) 3) 18) för arkeologiska forskningar. I februari 1927 hade kommittén för arkeologi noterat 241 stenåldersföremål och flera tusen mynt från olika tidsperioder. Kommittén för hembygds- och kulturminnesvård i historisk tid föreslog att en

3 forngård skulle inrättas. Kart- och bokkommittén överlämnade en förteckning över äldre kartor i kanalverkets arkiv. 2) Bildandet av föreningen 19 mars 1927 bildades Trollhättebygdens fornminnesförening vid ett 2) 3) 15) 18) sammanträde i Lilla stadsfullmäktigesalen. Styrelsens ordinarie ledamöter bestod av sju personer 3 Ordförande Vice ordförande Sekreterare Vice sekreterare Kassör och med suppleanter Gustaf Lundén Werner Henriksson Carl Frendberg Birger Fogel Fritz O Borg Claes Olsson på Ängen J Albin Björkman i Höga Arvid Carlsson August Stenström 2) 3) 18) Johan Åberg Fornminnesföreningens första styrelse, Sittande från vänster: Carl Frendberg, Gustaf Lundén, Fritz O Borg, J Albin Björkman i Höga. Stående från vänster: Karl Pehrson (ledamot år 1930), Verner Henrikson, Birger Fogel, Arvid Carlsson, Claes Olsson på Ängen, Simon Stenström och Johan Åberg. Bildkälla: Innovatums bildarkiv.

4 Denna styrelse innehöll många skickliga och erfarna personer från olika samhälls- och intresseområden. Dessa blev många gånger ett nödvändigt komplement till Gustaf Lundén, som ofta hade bra idéer och kunde tala och skriva om dem. Han var däremot inte särskilt praktiskt lagd och hans ordningssinne var inte så välutvecklat. Då fick andra män rycka in och tillsammans med Gustaf Lundén bildade de ett bra arbetslag. 18) De första frågorna som behandlades i föreningen var bland annat att skaffa ett område för en blivande forngård, inköp av Betty Backs stuga och andra äldre byggnader samt konservering av Gärdhems kyrkoruin. 2) Efter ett halvår hade föreningen 131 medlemmar. 18) Enligt stadgarna skulle föreningens ändamål vara att verka för en närmare kännedom om Trollhättans stad och till staden angränsande socknar i arkeologiskt, historiskt och etnografiskt avseende samt i 2) 15) 18) 22) övrigt verka för hembygdsvård och naturskydd. 4 Gustaf Lundén vände sig i september till stadsfullmäktige och anhöll om ett bidrag för år 1928 på 500 kronor för den nybildade föreningen, men det kom inte med i budgeten. Senare återtogs anhållan och i stället begärde Gustaf Lundén kronor av räntemedlen ur Holms donationsfond. 3) I början av april 1928 hade fornminnesföreningen ett mycket välbesökt möte i Sveasalen i avsikt att få föreningen mera känd. Gustaf Lundén höll ett föredrag om fornminnen i trollhättebygden och 3) 18) visade skioptikonbilder. I maj samma år rapporterade tidningen att en fornborg hade hittats i närheten av Flottbergsströmmen av bokhållare Walter Göransson på Kraftverket. Gustaf Lundén intervjuades och han sade sig tidigare ha studerat ett tjugotal så kallade fornborgar primitiva befästningar som befolkningen skaffat som skydd i förhistorisk tid. Den nu funna borgen visade likheter med dem och man behövde inte befara några misstag om fyndets karaktär. 3)

5 Gustaf Lundén var föreningens ordförande fram till sin död Efter honom tog dåvarande stadsingenjören Arne Arodell vid. Båda dessa personer var inflyttade trollhättebor som hade fängslats av Trollhättan och dess historia. Efter Arne Arodells bortgång 1986 blev rektor Ingvar Frisk ny ordförande. Han var infödd trollhättebo. 22) Under 1920-talet ökade medlemssiffran och 1945 hade föreningen 995 medlemmar. Senare pendlade medlemsantalet i allmänhet mellan 750 och 800 personer. 22) Inom fornminnesföreningen började man dryfta planer om en särskild forngård för Trollhättan, som en lokal motsvarighet till Skansen i Stockholm. Kanaldirektör A Norman visade sig förstående för dessa planer och tillsammans med honom såg representanter för föreningen på olika platser som kunde vara lämpliga för en forngård. Tidningen hade en uppgift om att bästa platsen skulle vara öster om Nohabs järnväg (övre Drottninggatan). 3) Det fanns också en idé om att Forngården och en blivande ny idrottsplats skulle placeras inom samma parkområde. Då skulle man kunna ordna gemensam vakthållning, vilket skulle hålla driftskostnaderna nere. 3) 3 juni 1928 hölls en sommarfest i Hjulkvarnsparken för att samla in medel till en forngård. Huvudtalare var landshövding Axel von Schneidern. Det hela inleddes med synnerligen högstämd prolog. Göta älvdalens körförbund sjöng under Hilmer Perssons ledning. 18) Föreningen började ordna utfärder för att ge medlemmarna och andra intresserade trollhättebor undervisning om bygden. 18) 1930-talet I början av år 1930 lade en stadsparkskommitté fram ett förslag om placeringen av en fornminnesgård. Det lämpligaste området angavs vara egendomen Källstorp. Den ägdes av Stridsberg & Biörck och omfattade m 2 och kunde inköpas för kronor. 4) Så här entusiastiskt uttryckte sig kommittén: Skogsterrängen som på tre sidor omsluter ett jämnare fält, har befunnits vara synnerligen lämplig för placerandet av de mindre byggnader av kulturhistoriskt värde, som genom fornminnesföreningen efter hand kunna förvärvas Den jämna marken är tillräcklig för idrottsplats med alla behövliga utrymmen, träningsplan, lekfält och tennisplaner m.m., och en genom området ledande bäck kan med lätthet uppdämmas för att tagas i bruk som fågeldamm, för placering av en mindre kvarn av äldre typ e d. 4) 5

6 Men drätselkammaren gick inte på kommitténs linje. Det fanns möjlighet till idrottsplats på Hjulkvarn och till forngård i naturparken intill Strömsberg. Ärendet återremitterades till de kommitterade i fortsättningen skulle hänsyn tas till möjligheten att förlägga stadsparken till Strömsberg och naturparken där intill. För första gången påpekas det i protokollet - från detta novembersammanträde år att ljusbilder visades. Det var ordförande Carl Frendberg som på detta sätt orienterade om andra stadsparker och forngårdar inom landet. 4) Under ett veckoslut i augusti 1930 var en västsvensk hembygdskonferens förlagd till Trollhättan. Den leddes av professor Hjalmar Lindroth från Göteborg och till andra vice ordförande utsågs Gustaf Lundén. Framför allt dryftades byte och deposition av museiföremål. Gustaf Lundén höll ett föredrag om Trollhättan genom tiderna. Deltagarna gjorde en utfärd till tunhemsbygden i 18 bilar och två bussar och efter resan återkom han och illustrerade vad han berättat om med 35 skioptikonbilder. Nästa dag ordnades en bilresa till Bohus. Konferensen betecknades av många deltagare som den mest lyckade dittills, rapporterade tidningen. 5) En vecka före jul bildades ett Fornminnes- och hembygdsförbund för Västergötland. Det skedde i Falköping och i styrelsen valdes bland andra Gustaf Lundén in. 6) Fornminnesföreningen köpte en ryggåsstuga från Norra Björke. Gustaf Lundén förklarade i en intervju i april 1931 var den kunde sättas upp. Det fanns tre förslag Prästskedesholmarna, området vid Skrälleberg och västra älvstranden vid Gröna Plan. Spikön hade också nämnts, men de planerna hade strandat på att Vattenfall ställt sig avvisande. 7) I slutet av 1931 tog frågan om Forngården att stort steg framåt. Västergötlands Hembygdsförbund hade genom sitt arbetsutskott tillstyrkt att den skulle placeras i naturparken väster om älven, det som tidigt kallades för Gröna plan. Något ekonomiskt stöd kunde dock inte fornminnesföreningen räkna med från hembygdsförbundet. 8) Den 29 december blev Trollhättebygdens fornminnesförening uppmärksammat med ett reportage i tidningen. Det handlade om Betty Backs stuga i kvarteret Jupiter. Sedan sommaren förvarades föreningens samlingar i den. Många av de dyrbaraste föremålen fanns emellertid hemma hos styrelsens ledamöter. Vid sidan av Gustaf Lundén nämndes styrelsens ej mindre energiska kassör hälsovårdstillsynesman Fr Borg samt elektrikern F Nordén. 8) I november 1932 tog föreningen initiativet till att Slottsön blev föremål för en undersökning. Där fanns, visste man, lämningar efter 6

7 det medeltida Ekholms slott. Utgrävningarna ledde till intressanta 9) 15) fynd av framför allt vapen och rustningar. Eftersom det låg ett hus mitt på öns topp blev inte utbytet av nya kunskaper just då särskilt stort. 19) 7 Sommarvillan på Slottsön byggdes ursprungligen av länsman August Duo Berggren cirka Virket togs från Strömsbergs gamla kvarn. Herman Nydqvist köpte villan som sommarbostad omkring år Den överläts till Svensk Godtemplar Ungdoms lokalavdelning nr 88 i Trollhättan som använde villan som sommarhem. Virket förföll så småningom och villan revs år 1960 enligt artikel i Tidningen Trollhättan 5 oktober Hällkistan vid Skälsbo som Gustaf Lundén funnit år 1925 blev 1932 utgrävd och restaurerad av honom tillsammans med bröderna Erik och Gunnar Nordén under överinseende av museiintendenten 15) 20) Nils Niklasson i Göteborg resulterade föreningens arbete i upptäckten av många stenåldersboplatser på Stallbackaöarna. Då gjordes fynd av flint- och diabasverktyg. 15) På fornminnesföreningens årsmöte år 1934 redovisades 237 årsmedlemmar och 7 ständiga medlemmar. 11) Sommaren 1934 tog forngårdsfrågan ett stort steg framåt. Planteringsarbeten utfördes i den naturpark som utsetts till plats för Forngården. Inom fornminnesföreningen valdes en särskild kommitté som skulle arbeta med detta. Den bestod av kamrer Arvid Carlsson, stadsingenjör Karl Pehrsson, elektriker E Nordén och förrådsförvaltare

8 J Detterberg. Uppdraget var att förbereda flyttningen av de gamla byggnaderna som redan var i föreningens ägo. Det gällde Fors sockens gamla klockstapel, en ryggåsstuga från Åsaka och Betty Backs stuga. De skulle placeras vid eller på Gröna plan. Man hade i augusti 1934 goda förhoppningar om att frågan om Forngården skulle vara klar nästkommande år. 12) 8 I januari 1935 höll Forngården på att färdigställas och detta var angelägenhet som det arbetades vidare med. Framstötarna från fornminnesföreningen var många. På våren 1933 hade en överenskommelse gjorts med Vattenfallsstyrelsen om upplåtelse av mark på västra älvstranden. Rivning och uppsättning planerades av härbret. Klockstapeln och ryggåsstugan var klara på hösten Då återstod att flytta härbret, som togs från Prässebo. Därefter var det Betty Backs stugas tur. Föreningen fick full äganderätt till stugan genom beslut av fullmäktige i maj Iordningställandet av Forngårdens område till naturpark ordnades som statskommunalt reservarbete. 10)

9 9 Kvarteret Jupiter utmed Österlånggatan, norra delen av Hebeskolans gård. I bakgrunden skymtar Röda kvarnfastigheten. Den lilla stugan till höger är Betty Backs stuga, som år 1937 flyttades till Forngården. På denna plats byggdes senare brandstationen, vilken var färdig år Källa: Innovatums bildarkiv. Många i fullmäktige stödde fornminnesföreningen. Ändå kunde det bli trögt med anslagen, eftersom man inte riktigt visste varifrån pengarna skulle tas. 10) Fornminnesföreningens årsmöte 1936 blev utgångspunkten för uppmärksammande arkeologiska undersökningar. Föreningen vände sig till riksantikvarien och anhöll om att få göra utgrävningar av de fyndplatser som fanns på öarna i älven vilket beviljades. De första fynden där hade gjorts redan på våren 1934 av Gustaf Lundén och E Nordén. Utgrävningarna skedde under hösten De leddes av intendenten Nils I Svensson från Åmål och läroverksadjunkten H Thomasson från Trollhättan. Undersökningarna koncentrerades till ett kvadratiskt område med 20 meters sida på nordvästra stranden av Lövön. Det konstaterades att det där funnits en lång tids bebyggelse för cirka år sedan. Grävningarna gav en rik skörd av fynd. 13)

10 10 Utgrävning på Lövön år Den grävande mannen i svart kostym, hatt och vit skjorta är Gustaf Lundén. Foto: Erik Björnänger. Källa: Innovatums bildarkiv. Den framväxande Forngården på gamla Gröna Plan fortsatte att intressera allmänheten. På våren 1936 fraktades det jord dit och gräs såddes. Besökande uppmanades av tidningen att inte beträda gräsmattorna. Bronsåldersröset intill Villa Skogsstjärnan började restaureras. I Tidningen Trollhättan den 11 september kunde man läsa: Vid grävningen i resterna av röset under gårdagen sållades jorden synnerligen noggrant, varvid en del kol och brända ben anträffades jämte en bältehake av brons samt två ornamenterade 14) 15) bronsfragment som möjligen tillhört något vapen. 15) 21) Forngården invigdes i augusti talet Fornminnesföreningen började redan år 1932 att diskutera restaurering och konservering av Gärdhems kyrkoruin hade föreningen samlat ihop medel för att kunna utföra arbetet. 15)

11 11 Ruinen av gamla kyrkan i Gärdhem. Kyrkan byggdes i mindre format troligen redan på 1100-talet och blev senare tillbyggd. Ruinen restaurerades år Detta var Trollhättans första kyrka. Om det har funnits någon tidigare kyrka har den sannolikt varit av trä. Platsen torde i hednisk tid ha varit en kultplats. Från början var kyrkan liten och oansenlig förlängdes kyrkan, koret utvidgades och en sakristia byggdes till på norra sidan. År 1872 beslutades om att bygga en ny kyrka. Ritningarna utfördes av arkitekten professor Fredrik Wilhelm Scholander och kyrkan invigdes 10 augusti Foto: Walter Göransson år Källa: Innovatums bildarkiv. Naglums kyrka raserades på 1790-talet. Ruinen iordningställdes år 1943 sedan kyrkorådet i Vassända-Naglums församling hade anslagit medel till detta. 15) 1960-talet återupptogs utgrävningarna av Ekholms slott på Slottsön med Sune Östlund som utgrävningsledare under landsantikvarie Sven Axel Hallbäcks ledning. Och nu kunde förhållandena kring den medeltida borgen 2) 19) klarläggas.

12 Resor 12 Fornminnesföreningen har sedan år 1927 anordnat resor för medlemmarna till sevärdheter i Västergötland, Bohuslän och Dalsland. Mestadels har det varit bussresor, men under krigsåren från 1940 skedde resorna per cykel. 15) Under och 1950-talen filmades utfärderna. Det finns en videofilm att låna på biblioteket om dessa. 30) En utflykt gick till Kinnekulle. Första stoppet var vid Storebergs herrgård i Lidköpings kommun. Därefter hade man picknick i det gröna. Resan fortsatte sedan till Råbäck och Apostlagrottan. 30) Nästa resa var till Bohuslän. Först stannade man vid Stenehed i Svarteborg och for sedan vidare till Alaska. På denna resa hann man även med ett stopp vid Blomsholm, där det lär finnas många fornminnen från stenåldern och fram till medeltiden. 30) Man cyklade också till Gärdhems kyrkoruin. 30) 15 september 1974 gjorde föreningen en uppskattad utflykt till några av öarna i älven. Ett nittiotal besökare fick åka nästan i skytteltrafik med passagerarbåten Frida till Slottsön, Grötholmen och Lövön. 17)

13 13 Clary Andersson och Karin Rex. Foto: Annika Hjortkap år Arne Arodell. Foto: Annika Hjortkap år På Slottsön berättade Arne Arodell då föreningens ordförande om Ekholms slott. Karin Rex skildrade stenåldersfynden på öarna. 17) Föreningen idag Föreningens främsta uppgift är att vårda Forngården, som den gör med all ära. Stugorna brukar vara öppna för allmänheten på söndagar under juli och augusti och på Fallens dagar mellan kl I samband med årsmötet hålls det ett uppskattat föredrag.

14 14 Arbetskväll på Forngården 21 juni Foto: Annika Hjortkap En gång om året en försommarkväll brukar medlemmar hjälpas åt att göra i ordning stugorna för säsongen. Trollhätterosen, som finns på Forngården Foto: Annika Hjortkap år 2010.

15 Forngården 15 Byggnader och föremål Nuförtiden kostar det inget att strosa omkring på Forngården, men tidigare har det tydligen funnits ett biljettsystem.

16 Huvudingången ramas in av en portal av gamla ekstockar, funna vid byggandet av nya kraftstationen på 1930-talet som sjunktimmer 1) 16) på botten av Håjums varp. Stockarna är många hundra år gamla. 16 Foto cirka år Källa: Innovatums bildarkiv. Foto: Annika Hjortkap år 2010.

17 Klockstapeln har stått vid Fors kyrka i Sjuntorps samhälle. I den hade Fors lilla klocka hängt i minst 130 år, när den år 1914 flyttades till en ny stapel. Den gamla stapeln sedan länge obrukad skänktes av Fors kommun och flyttades år 1935 till Forngården. Den nu synliga klockan är den brandklocka, som sedan 1800-talet hade hängt på gamla brandstationsbyggnaden vid Karl Johans torg. Vid nyårsfirandet nyttjas den ofta för klockringning som inledning till det stora fyrverkeri, som bränns av 1) 15) 16) varje nyårsnatt framför stapeln. 17 Foto cirka år Källa: Innovatums bildarkiv. Foto: Annika Hjortkap år Ryggåsstugan, ett soldattorp från Väne-Åsaka från 1700-talet, är typisk 2) 16) 23) för bebyggelsen i Västgötabygden i äldre tider. Stugan har fått sitt namn av att särskilt innertak saknas, så rummet når upp till takåsen. Denna stuga kommer från torpet Hästhagen i Åsaka by.

18 Den uppfördes före år 1834 och var länge bebodd av gumman Maja-Lena, som frisk och rask under hela sitt nittioåriga liv avled där Hon spann ullgarn och stickade strumpor och låg aldrig någon annan till last. Under sängen hade hon vintertid hönsen bakom en hönsgrind. Stugan köptes av fornminnesföreningen för ett billigt pris och kom till Forngården 1) 2) 15) 16) år På platsen för ryggåsstugan lär det ha hittats lämningar efter en flintverkstad. 18 Foto av okänt datum. Källa: Innovatums bildarkiv. Foto: Annika Hjortkap år Härbret kommer från Prässebo i Ale-Skövde socken och byggdes ) Det innehåller gamla vagnar och slädar m m. 1) Även härbret köptes av 2) 15) 16) fornminnesföreningen billigt och det kom till Forngården år 1938.

19 19 Fyllekärran. Foto: Annika Hjortkap år I härbret finns överkonstapel Wiiks fyllekärra. I Trollhättan hade polisen besvär med att transportera överförfriskade personer. Då tillverkade ovan nämnda överkonstapel en två meter lång kärra med skalmar. Ekipaget var format som en låda och baktill försett med dörrar som gick att regla. Översidan kunde lyftas som två lock och invändigt var kärran madrasserad. I denna skulle man kunna placera våldsverkare och sedan lägga på locken. När vederbörande skulle plockas ut låstes bakdörren upp. En enda gång lär överkonstapel Wiiks kärra ha använts, eftersom den visade sig vara för otymplig. Det fanns bland annat risk för att kärran 16) 25) skulle sjunka i leran på Storgatan och då bli för tung.

20 20 Foto: Annika Hjortkap, den övre bilden år 2015 och den nedre år Gröna Plan är den öppna platsen mellan härbret, ryggåsstugan och klockstapeln. Fynd har visat att det under stenåldern legat en boplats här. 1)

21 21 Foto: Annika Hjortkap år Bronsåldersröset har ursprungligen legat på denna plats, men har senare restaurerats på föreningens initiativ efter riksantikvariens medgivande. Det täcker en gammal bronsåldersgrav. I slutet på talet, när turistvägarna på västra stranden av älven gjordes i ordning förstördes röset. 1) Det gjorde även de bronsåldersrösen som tidigare hittats i närheten.

22 22 Foto: Annika Hjortkap år Relief i brons finns på en berghäll mittemot bronsåldersröset. Den är gjord till minne av Gustaf Lundén som i särskilt hög grad har varit fornminnesvårdens främjare i denna del av Göta älvdalen. 1) Skulptör var Erik Sand från Strängnäs. Reliefen avtäcktes av stadsfullmäktiges dåvarande ordförande Artur Lundqvist och landsantikvarien Sven Axel Hallbäck vid en ceremoni 22 maj )

23 23 Foto cirka år Källa: Innovatums bildarkiv. Foto: Annika Hjortkap år Foto: Annika Hjortkap år 2015.

24 24 Betty Backs stuga är nog den av stugorna som är det är mest skrivet om i litteraturen om Trollhättan. Betty Back var dotter till mjölnaren Petter Back. Hon föddes år 1839 och dog 3 februari Betty lär ha varit en liten och krokig gumma, som var mycket snäll och som man hade stor respekt för. Betty hade en tid en futt vid verkstaden där hon sålde kaffe och annat. Hon livnärde sig bland annat också på knäckkokning. Stugan låg alldeles i närheten av Hebeskolan och barnen där var hennes största kunder. Det berättas om, att om de lämnade en gammal skrivbok till henne kunde Betty använda de 16) 24) 27) blålinjerade bladen till knäckomslag. Erik Wengström berättar om att på Betty Backs stugas ena vägg fanns ett litet hål, som kanske var en kvadratdecimeter stort. Betty kylde sina knäckar där innanför. Ett burklock av plåt hade spikats framför gluggen för att förebygga snatteri. I plåten fanns emellertid ett hål och det kunde hända att den vassa ändan av en knäckstrut hängde ut genom hålet. Då kunde man lyfta upp varandra för att smaka på godbiten. 24) Betty Backs far Petter Back föddes år Petters far avled före år 1818, varför Petters mor Lisa Jakobsdotter och Petter själv var bosatta hos Lisas far Jakob Back i stugan nära Malgön. Jakob Back var nattvakt på den Wikströmska sågen nr 3. Petter fick gå i Götiska Förbundets Fattigfriskola, där han slutade 24 juni Jakob Back avled 15 juni 1821 och kvar i stugan bodde Petter Back med 26) 27) sin mor och mormor. Jakob ( ) gift med Kerstin Nilsdotter fick bland andra en dotter Lisa Jakobsdotter ( ). Lisa gifte sig med soldaten Nils Pettersson. Lisa och Nils fick sonen Petter. 27) Petter ( ) var först sågare på såg nr 3. År 1826 gifte han sig med Maria Bengtsdotter ( ) och fick fyra barn varav Betty hon döptes till Brita - var ett av dem. Under åren 1843 till 1858 var Petter dagvakt hos Sam. Andersson på Dicksonska sågarna. År 1827 dog Petters mor och mormor. Själv levde han till 1 mars Hans änka Maria dog 26) 27) som fattighjon år Betty bodde ensam kvar i stugan efter föräldrarnas död. När Betty dog år 1918 ombesörjdes dödsannonsen av hennes syster Johanna och Johannas 26) 27) barn.

25 25 Erik Wengström uppger att stugan ursprungligen stått vid Börsle. År 1825 köptes den av sågaren Petter Back och flyttades då till Trollhättan. 24) Jag undrar varifrån Erik Wengström har fått den uppgiften. Werner Johnsson har en helt annan uppfattning om stugans ursprung. Enligt Werner Johnsson var stugan i början av 1800-talet belägen vid brovaktstugan nära bron över kanalen. År 1803 arrenderades tomten av David Jochnick och övergick år 1804 till Jacob Back. År 1822 måste stugan flytta då den var i vägen för reparationsarbeten av Kafledammen. Eftersom Backs befanns vara 26) 27) i torftiga omständigheter fick de flytthjälp. År 1823 fick Petter Back arrendekontrakt på tomten Jupiter 4. I augusti 1864 flyttades stugan återigen denna gång till Jupiter 6 då den var i 26) 27) vägen för Nya Gymnastik och Festivitetsbyggnaden (träskolan). Som ägare till stugan år 1870 stod en A H Myrin från Hullsjö och år 1889 övertog kommunen tomten och stugan. Det behövdes utrymme till uthus 26) 27) åt skolan. Trots det lär det mellan åren 1918 och 1930 ha funnits hyresgäster. Men eftersom stugan efter år 1920 inte längre ansågs lämplig som bostad blev den från 1930 förrådsrum för fornminnesföreningens samlingar. År 1936 skänkte stadens folkskolestyrelse stugan till föreningen. År 1937 flyttades den till Forngården och år 1938 restes den som ett intressant exemplar av 1) 2) 15) 26) 27) ett sågaretorp från kanske slutet av 1700-talet. Det fanns en bild på stugan i Ny Tid på 1940-talet, och där råkade bilden hamna upp och ned. Stugan stod alltså med grunden upp och skorstenen ned. Underskriften till bilden var Betty Backs stuga i sitt nuvarande skick på Gröna Plan. 27) På platsen där Betty Backs stuga står idag ska det ha hittats två eldstäder vid uppförandet av stugan.

26 26 Foto år Källa: Innovatums bildarkiv. Foto: Annika Hjortkap år 2010.

27 Malöga Kassaregårdens (även kallad Persgården) manbyggnad, troligen från 1700-talets slut, stod fram till år 1943 inom Flygmotors (nuvarande GKN Aerospace Sweden AB) industriområde, bakom huvudkontoret. Den representerar en relativt välbärgad bys allmogekultur. Vindsutrymmet innehåller ett stort antal åskådligt upplagda föremål av skilda slag från staden och bygden. Tapeterna i stugan är handmålade. 1) 2) 15) 16) Kassaregården var en gåva från Svenska Flygmotor AB. 27 Foto: Annika Hjortkap år Kassare betyder troligen gårdfarihandlare eller knalle. Eftersom huset låg nära ett viktigt färjeställe mellan Malöga och Naglum, kan det också ha varit ett härbärge för sådana vägfarande och alltså inte enbart en 1) 16) bondgårdsbyggnad. Dörrlåset från Malgöns kraftstation på Kassaregården. Foto: Annika Hjortkap år 2010.

28 28 Invigning av Ryttartorpet år Från vänster: Arvid Carlsson, landsantikvarie Sven- Axel Hallbäck, stadsingenjör Karl Pehrsson, föreningens ordförande Arne Arodell, stadsvaktmästare Peter Carlsson och lantbrukare Karl Eriksson. Källa: Innovatums bildarkiv. Foto: Annika Hjortkap år Ryttaretorpet från Malöga by stod fram till 1959 vid vägen SAAB- Bollsäng. Gården var ursprungligen rusthållarboställe under Kongl Vestgötha Cavalleri enligt en skylt ovanför dörren. 1)

29 29 Foto: Annika Hjortkap år Malöga by var rätt välbärgad. Byns ryttare och två soldater fick därför efter 1840 års laga skifte - var sin ny stuga som var flera kvadratmeter 1) 16) större än vad som då var vanligt samt åtta tunnland jord (4 hektar). Den sista soldaten som bodde där var Meijer med hustru och en stor barnaskara. De bodde där fram till i början av 1900-talet berättar Agnes Green om. Hennes familj flyttade in i stugan år ) Ryttaretorpet har med sakkunnig hjälp möblerats så stilriktigt som möjligt och anses vara en i sitt slag mycket fin enhet. 1) Elfsborgs läns annonsblad 15 juli 1961.

30 30 Skvaltkvarnen uppfördes. Personer från vänster: Gunnar Johansson, Einar Heed och Sigurd Larsson. Arne Arodells foto år Källa: Innovatums bildarkiv. Foto: Annika Hjortkap år Trollhetta quarn är en skvaltkvarn som byggdes av medlemmar i Trollhätte-Gillet under år Virket är återanvänt från fastigheten i

31 kvarteret Gripen 3B, Österlånggatan 60 B som revs i oktober Under vintern förvarades det på gårdsplanen vid Stridsberg & Biörcks fabriker. På våren startade bygget av kvarnen under slöjdlärare Gunnar Johanssons ledning. När kvarnen var färdig revs den igen för att den 21 juni föras till Forngården. Där gick uppbyggandet snabbt eftersom stockarna denna gång var märkta. På taket lades torv från Edsäter. 29) 1 september 1982 invigdes kvarnen. De som byggde kvarnen överlämnade den då till Trollhätte-Gillet och Trollhätte-Gillet lät gåvan föras vidare till fornminnesföreningen. 29) Hur kvarnen användes kan den intresserade läsa om inne i själva byggnaden. 31 Daskebackens kvarn i Hjärtum på dess ursprungliga plats i Sollumsån. På bilden Birger Fogel och Sigurd Detterberg. Foto av John Detterberg år1943. Källa: Innovatums bildarkiv.

32 32 Foto: Annika Hjortkap år Daskebackens kvarn från 1700-talet 23) kommer från trakten av Hjärtums kyrka. Kvarnen inrymmer alla till en vattendriven kvarn hörande föremål jämte en del jordbruksredskap. 1)16) Den skänktes av stärbhusdelägarna efter mjölnare Karl Johansson och kom till Forngården år Staden bidrog med kronor till utförande av detta arbete. 15) På Forngården finns också stora samlingar av husgeråd, verktyg, möbler med mera lär samlingarna ha omfattats av cirka föremål och 2) 15) 22) 1977 cirka föremål.

33 33 Den nuvarande örtagården vid Betty Backs stuga Foto: Annika Hjortkap år De gamla ekstockarna. Foto: Annika Hjortkap år 2010.

34 Vid Gröna Plan. Foto: Annika Hjortkap år

35 Foto: Annika Hjortkap år

36 36 Allsång på Forngården 29 juli Foto: Annika Hjortkap. Hänvisningar 1) 2) 3) 4) 5) 6) 7) 8) 9) 10) 11) 12) 13) 14) 15) 16) 17) 18) 19) 20) 21) 22) Fornminnesföreningens skrift om Forngården Trollhättebygdens Fornminnesförening Guldtid och Kristid sidan Guldtid och Kristid sidan 159 Guldtid och Kristid sidan 187 Guldtid och Kristid sidan 188 Guldtid och Kristid sidan 189 Guldtid och Kristid sidan 191 Guldtid och Kristid sidan 194 Guldtid och Kristid sidan Guldtid och Kristid sidan 240 Guldtid och Kristid sidan 241 Guldtid och Kristid sidan Guldtid och Kristid sidan 249 Trollhättebygdens fornminnesförening Trollhättebygden i forna tider Artikel i TT och artikel i ELA Gustaf Lundén sidan 17 Gustaf Lundén sidan 21 Gustaf Lundén sidan 22 Trollhättans utveckling årtal och händelser, sidan 24 Trollhättan - samhälle i expansion, sidan 82-83

37 23) 24) 25) 26) 27) 28) 29) 30) 37 Trollhättan Kraftstad Industristad Turiststad, sidan 21 Trollhättan ung stad, sidan Trollhättan ung stad, sidan 177 Trollhättan i bild förr och nu, Artikel Betty Backs stuga, sidan Historia och Historier om Stranna, bok 1, Artikel Betty Backs stuga, sidan Historia och Historier om Stranna, bok 9, Artikel Malöga min barndoms by, sidan Historia och Historier om Stranna, bok 9, Artikel Skvaltkvarnen ett nybygge för att bevara en gången tid för framtiden, sidan Videofilm Fornminnesföreningens utflykter under talen En av ingångarna till Forngården. Foto: Annika Hjortkap år Källor Fornminnesföreningens skrift om Forngården Trollhättebygden i forna tider, Lindström, Bengt Video Fornminnnesföreningens utflykter under talen Trollhättebygdens fornminnesförening, Lundén, Gustaf, 1947 Trollhättan Kraftstad Industristad Turiststad, 1948

Titta själv och tyck till! Ewa

Titta själv och tyck till! Ewa För jämförelsens skull har jag gjort två olika layoutförslag. Här kommer det andra. Det är en bok i liggande A4. (Det andra förslaget, som du kanske redan har sett, är i stående A5). Den här layouten gör

Läs mer

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Må nu icke Talmannen och hans Karlar ångra sitt beslut att Eder dubba till Skogskarlar. Bevisa för Karlarna att de fattat rätt beslut genom att under kommande årsrunda

Läs mer

Ekalyckan och Klockarebolet

Ekalyckan och Klockarebolet Ekalyckan och Klockarebolet Föreningen har tre byggnader, Ekalyckan, Klockarebolet och Mölarps kvarn, som genom många frivilliga arbetstimmar har iordningställts och nu vårdas. I början av december hålls

Läs mer

Detta foto av Annie Wallén från år 1913 visar dragvägsmurning utmed Österlånggatan vid Riddaregatan. Innovatums bildarkiv, bild nr TBTK-006-392, år

Detta foto av Annie Wallén från år 1913 visar dragvägsmurning utmed Österlånggatan vid Riddaregatan. Innovatums bildarkiv, bild nr TBTK-006-392, år Detta foto av Annie Wallén från år 1913 visar dragvägsmurning utmed Österlånggatan vid Riddaregatan. Innovatums bildarkiv, bild nr TBTK-006-392, år 1916. Innovatums bildarkiv, bild nr TBWG-003-077d, år

Läs mer

Farmor Gerda Theresia Larsson, född Gustafsson (Farmor till Gunnel, Gerd och Kjell)

Farmor Gerda Theresia Larsson, född Gustafsson (Farmor till Gunnel, Gerd och Kjell) Farmor Gerda Theresia Larsson, född Gustafsson (Farmor till Gunnel, Gerd och Kjell) Gerda föddes den 1 september 1882 i Östra Kannebäck. Hon var tredje dottern i familjen. Hennes föräldrar var sjökaptenen

Läs mer

Kort sida utan klickbara rubriker bara att scrolla ner för sidan titta och läsa!

Kort sida utan klickbara rubriker bara att scrolla ner för sidan titta och läsa! A 1. Knivaledet Kort sida utan klickbara rubriker bara att scrolla ner för sidan titta och läsa! Publicering från sidan på www.facebook.com/varnhemshistoria hittar du också här på sidan klicka här! Klicka

Läs mer

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson Hildur Elisabeth Nilsson föddes i nr. 2 Gamla Köpstad i Träslövs församling fredagen den 30 april 1909. Hon var det näst yngsta av 6 syskon. Fyra bröder och två systrar. En av bröderna, Oskar Gottfrid

Läs mer

4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt:

4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt: 4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt: framåt Johan Eriksson Thor (f. 1848-05-12) 12) och hans hustru Maria Nilsdotter (f. 1852-11-15) 15)från Filipstad köpte den 10 juni 1901

Läs mer

Virestads Hembygdsförening. http://nya.hembygd.se/virestad. Arkiv 2011

Virestads Hembygdsförening. http://nya.hembygd.se/virestad. Arkiv 2011 Arkiv 2011 Verksamhetsberättelse 2011 för Virestads Hembygdsförening Styrelsen: Ordförande Harry Eriksson, Sedingehult Vice Ordförande Magnus Björkman, Kvarnatorp Kassör Ingvar Johansson Virestad Sekreterare/

Läs mer

Strädelängan. 1700-talet

Strädelängan. 1700-talet Strädelängan. 1700-talet 1700-talet. Ur scouternas redogörelse till Scoutförbundet 1952: Kommunen har ställt en gammal 1700-talsstuga till disposition som scoutlokal och detta hus har både praktiskt och

Läs mer

Hansta gård, gravfält och runstenar

Hansta gård, gravfält och runstenar Hansta gård, gravfält och runstenar Gården Hägerstalund som ligger strax bakom dig, fick sitt namn på 1680-talet efter den dåvarande ägaren Nils Hägerflycht. Tidigare fanns två gårdar här som hette Hansta.

Läs mer

Lillstugan från Erikslund, flyttades hit Foto Stefan Jansson.

Lillstugan från Erikslund, flyttades hit Foto Stefan Jansson. Småbruket Erikslund En av stugorna på Tingshustomten i Västerhaninge kallas Erikslund. Den flyttades hit från den lilla gården uppe i Tyrestaskogen av entusiastiska medlemmar och står nu intill stugan

Läs mer

Fiskarebo. Lundholmen

Fiskarebo. Lundholmen Fiskarebo Lundholmen Sida 52 Backstuga under Lundholmen. Nu tillhör marken Sunnerby Ågård. Sista inv. Johan August Karlsson, f. 1861 i Moheda, och hustrun Eva Nilsdotter, f. 1868 i Blädinge. De flyttade

Läs mer

Torpvandring. Backstugan Ånstorp, Lilla Multna, Kina och Gammelbråten. Lördagen den 21 augusti 2010 kl. 13.00. Utsikt från Backstugan Ånstorp

Torpvandring. Backstugan Ånstorp, Lilla Multna, Kina och Gammelbråten. Lördagen den 21 augusti 2010 kl. 13.00. Utsikt från Backstugan Ånstorp Torpvandring Backstugan Ånstorp, Lilla Multna, Kina och Gammelbråten Lördagen den 21 augusti 2010 kl. 13.00 Utsikt från Backstugan Ånstorp Lerbäcks hembygdsförening Torpinventeringskommittén Bertil Engdahl

Läs mer

Slottet i Sunne är en konsekvens av och faktor av betydelse för den framväxande orten, och tar plats som dess mest betydande märkesbyggnad.

Slottet i Sunne är en konsekvens av och faktor av betydelse för den framväxande orten, och tar plats som dess mest betydande märkesbyggnad. S l o t t e t f r å n n o r d ö s t, t r o l i g t v i s p å 1 8 7 0 e l l e r 1 8 8 0 - t a l e t. L a n t e r n i n e n s ä g s h a t i l l k o m m i t u n d e r J o h n s s o n s t i d p å S l o t t

Läs mer

Marken avstyckad från Solhaga Marklanda 1:54. Trädgården. uppbyggdes med början när Solhagahuset var byggt 1938. Ägaren där,

Marken avstyckad från Solhaga Marklanda 1:54. Trädgården. uppbyggdes med början när Solhagahuset var byggt 1938. Ägaren där, MARKLANDA NORRA BYS FASTIGHETER Av Gunnar Fröberg 2014 Solhaga trädgård Marklanda 1:68 Marken avstyckad från Solhaga Marklanda 1:54. Trädgården uppbyggdes med början när Solhagahuset var byggt 1938. Ägaren

Läs mer

Gudrun Henrikssons släktbok 81 82 BRÄNNEBRONA. J A Lundins farfars släkt i Holmestad. Brännebrona motell vid E20 har en extremt modern exteriör.

Gudrun Henrikssons släktbok 81 82 BRÄNNEBRONA. J A Lundins farfars släkt i Holmestad. Brännebrona motell vid E20 har en extremt modern exteriör. Gudrun Henrikssons släktbok 81 82 BRÄNNEBRONA J A Lundins farfars släkt i Holmestad Brännebrona motell vid E20 har en extremt modern exteriör. 82 Brännebrona... 1 Anor till Nils* Magnusson Lundin... 2

Läs mer

Vimpelås. Torp 324. Foto från 2001

Vimpelås. Torp 324. Foto från 2001 Vimpelås. Torp 324 Foto från 2001 Anders Bengtsson född den 11/9 1843 i Hägnen och hans hustru Christina Olausdotter född 23/10 1845 på Stensgård i Kärrsgärde, båda i Sätila socken. Paret gifter sig år

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

Barchaeus bodde av förklarliga skäl inte på bruket under sina första år som ägare. Han avvaktade tills karaktärsbyggnaden blivit återuppbyggd.

Barchaeus bodde av förklarliga skäl inte på bruket under sina första år som ägare. Han avvaktade tills karaktärsbyggnaden blivit återuppbyggd. Gästvillan vid Orrefors bruk ålder och tillkomst Bilden visar Patronsbyggnaden, nuvarande Gästvillan, i Orrefors. När bilden togs på vintern 1916/17 fanns fortfarande kontor på nedre våningen och bostad

Läs mer

Selma Josefina gifte sig med Sven i Holmia.

Selma Josefina gifte sig med Sven i Holmia. Buchau - Bochou Carlsson Christiansson Johansson Eriksson Det sägs att det kom två vandrande gesäller någon gång på 1600-tal från Tyskland med efternamnet Buchau. Senare troligen stavat både Buchou, Bouchow

Läs mer

Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30

Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Född 29 maj 1831, Hemmansägare i Ryd, Åsa. Död i Hjälmseryd 19 oktober 1915. Gift med Britta Katrina Andersdotter född 5 oktober 1837 i Hjärtlanda

Läs mer

Bilder Rösebo. Vår Bygd Scrolla eller ta neråtpil för att komma till nästa bild

Bilder Rösebo. Vår Bygd Scrolla eller ta neråtpil för att komma till nästa bild Vår Bygd 1891 Bilder Rösebo Scrolla eller ta neråtpil för att komma till nästa bild För att läsa om de olika gårdarna i Rösebo, ur boken Vår Bygd 1891, kan du klicka här. Medlemmar i logen Dalslands Sköld

Läs mer

Östgötadagarna 2014 6-7 Sept Mem Sjövillan

Östgötadagarna 2014 6-7 Sept Mem Sjövillan Östgötadagarna 2014 6-7 Sept Mem Sjövillan Så var det dags igen för Östgötadagarna. Vikbolandet satsar för fullt för att ta emot alla intresserade, hungriga och köpsugna. Som vanligt tror jag att det blev

Läs mer

Per Johan Liljeberg 1844-12-21 1921-10-16

Per Johan Liljeberg 1844-12-21 1921-10-16 Per Johan Liljeberg 1844-12-21 1921-10-16 David Rickard Arne Sjöstedt 1916 2006 Eugenia Josefina Liljeberg 1876 1938 Ulrika Josefina Söderström 1850-1889 Per Johan Liljeberg 1844-1921 Margreta Carlsdotter

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Granhammars herrgård Granhammars herrgård avbildad i en litografi av Alexander Nay ur Uplands herregårdar från 1881. Herrgård från 1700-talet med rötter i medeltiden

Läs mer

Kapitel 3. Från Kråset till Damsängen

Kapitel 3. Från Kråset till Damsängen Kapitel 3 Från Kråset till Damsängen Kråset mot Åsvallehult Efter Vriggebodammen kommer vi fram till Hjälmarydsbron i Sveagatans förlängning, norr om den finns Kråset som under en lång tid varit en omtyckt

Läs mer

De skånska landskapens historiska och arkeologiska förening Utflykt till södra Halland Laholmsbygden den 28 augusti 2010 Exkursionsguide

De skånska landskapens historiska och arkeologiska förening Utflykt till södra Halland Laholmsbygden den 28 augusti 2010 Exkursionsguide De skånska landskapens historiska och arkeologiska förening Utflykt till södra Halland Laholmsbygden den 28 augusti 2010 Exkursionsguide Östra Karups kyrka 0 Ale-utflykt med buss i södra Halland Laholmsbygden

Läs mer

En resa till de sahlinska bruken i Dalsland

En resa till de sahlinska bruken i Dalsland En resa till de sahlinska bruken i Dalsland Åmål är den naturliga startpunkten. Allt vad sahlinarna ägde ligger i vad som nu kallas Åmåls kommun. Varför inte starta med en övernattning? Det finns bra hotell

Läs mer

Kistan IPS 1863 från Haketorp och Nykulla som följt bl a min mor och som nu står i Rättvik.

Kistan IPS 1863 från Haketorp och Nykulla som följt bl a min mor och som nu står i Rättvik. I mitt föräldrahem stod en kista målad av okänd målare (finns en likadan från Berg) som jag visste att mor hade haft med sig från sitt barndomshem i Nykulla. För några år sedan forskade jag på kistan och

Läs mer

Malltavlor och lite annat smått och gott. Mallresning är en gammal tradition för att ära brudparet

Malltavlor och lite annat smått och gott. Mallresning är en gammal tradition för att ära brudparet Malltavlor och lite annat smått och gott. Mallresning är en gammal tradition för att ära brudparet 1883 Margareta Maggi Lind s farmors föräldrars Bröllopstavla 1914 Adolf Eriksson Lima och Anna Jonsdotter

Läs mer

Kockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström

Kockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström Kockumsslingan Rosengårds herrgård Svedin Karström Första gången platsen kallas Rosengård är 1811 då en man som hette Svedin Karström köpte marken. Det fanns en gård som tillhörde marken och låg sidan

Läs mer

Nedan följer lite bilder från byavandringen. Bossagården Här sätts stolpe och namnbricka upp vid Bossagården.

Nedan följer lite bilder från byavandringen. Bossagården Här sätts stolpe och namnbricka upp vid Bossagården. Byavandring i Svansjömåla 11 maj 2013 Söndagen den 11 maj var det byavandring i Svansjömåla. Ett tjugotal personer hade mött upp i ett vackert väder med strålande solsken. 14 15 stycken gamla torp besöktes

Läs mer

J A Lundins morfars släkt

J A Lundins morfars släkt 84 RALLATORP J A Lundins morfars släkt Skylten utanför Rallatorps gård i Forshem 84 RALLATORP... 1 Anor till Stina Johansdotter... 2 Olof Göransson... 3 Johannes Olofsson... 3 Lars Olofsson... 4 Rallatorp

Läs mer

Foto från Myran i kvarteret Fisken 1. Foto och text från Walter Göranssons bildsamling.

Foto från Myran i kvarteret Fisken 1. Foto och text från Walter Göranssons bildsamling. Innovatums bildarkiv, bild nr TBWG-003-094a, år 1916. Kungsgatan med kvarteret Fågeln närmast till vänster och därefter kvarteret Duvan. Till höger kvarteren Oxen, Eken och Pilen. Foto från Myran i kvarteret

Läs mer

KLASATORPET Förslag Klass 1

KLASATORPET Förslag Klass 1 Skala 1:2 000 KLASATORPET Förslag Klass 1 Skogslandets jordbruk: Torpmiljö med koppling till prästgården, idag med ålderdomliga byggnader och bevarad linugn (stensatt grop) Berättelserna: Kopplingen till

Läs mer

Till vänster: Bagare Fritz Bergkvist framför lusthuset, ca Foto: Karl Pettersson. Text: Mariann Odelhall och Klas Påhle

Till vänster: Bagare Fritz Bergkvist framför lusthuset, ca Foto: Karl Pettersson. Text: Mariann Odelhall och Klas Påhle Till vänster: Bagare Fritz Bergkvist framför lusthuset, ca 1915. Foto: Karl Pettersson. Text: Mariann Odelhall och Klas Påhle betydligt större bostadsyta. Trähuset hyrdes ut när familjen inte hade användning

Läs mer

Kallmossen 1. Efter kom Nordströms hit ifrån Gäddsjö.

Kallmossen 1. Efter kom Nordströms hit ifrån Gäddsjö. Kallmossen 1 1. 1869 kom bysmeden Anders Hällström f 1840, hit ifrån Österfärnebo, med hustru Johanna Öbrink f 1842, fick sonen Axel och dotter Katarina. 1872 kom smeddrängen Per Lundberg hit ifrån Torsåker.

Läs mer

Johanna Charlotta Kraft 1856-12-26

Johanna Charlotta Kraft 1856-12-26 Johanna Charlotta Kraft 1856-12-26 Elsa Elvira Kraft 1908 1985 Svea Linnea Kraft 1909 1953 Elis Georg Kraft 1915 1980 Carl Georg Kraft 1881 1922 Johanna Charlotta Kraft 1856 Jan (Johan) Erik Kraft 1825

Läs mer

Kerstinbo "Hällarna"

Kerstinbo Hällarna Kerstinbo "Hällarna" 1. Torpgrund, kallades "Klaras" på senare år, tidigare kallat "Hällarna". Här bodde i slutet på 1700:talet dagkarlen Lars Olsson f 1760. Han var gift två gånger, först med Karin f

Läs mer

FINNSAM-konferens i Gåsborn-Rämmen 1-3 juni 2007

FINNSAM-konferens i Gåsborn-Rämmen 1-3 juni 2007 FINNSAM-konferens i Gåsborn-Rämmen 1-3 juni 2007 Text: Arne Vannevik Foto: Elisabeth Thorsell Fredag 1 juni De tre första dagarna i juni månad samlades ungefär 45 FINNSAM:are, flertalet svenskar men hela

Läs mer

AVTRYCK. Tid, ting, minne

AVTRYCK. Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne Vad är historia? Historia är de människor som har levt före oss. Människor som har lämnat spår efter sig överallt. Spåren är avtryck som kan berätta om

Läs mer

Kapitel 4. Från Damsängen till Stadshusbron

Kapitel 4. Från Damsängen till Stadshusbron Kapitel 4 Från Damsängen till Stadshusbron Damsängen. Här promenerade man förbi torpet Dämsängen när man gick stora eller lilla jorden runt. Östanåbron, Så här såg den gamla bron ut som gick över till

Läs mer

Bilder Trombäljen. Vår Bygd 1891. Scrolla eller ta neråtpil för att komma till nästa bild

Bilder Trombäljen. Vår Bygd 1891. Scrolla eller ta neråtpil för att komma till nästa bild Vår Bygd 1891 Bilder Trombäljen Scrolla eller ta neråtpil för att komma till nästa bild För att läsa om de olika gårdarna i Trombäljen, ur boken Vår Bygd 1891, kan du klicka här. Huset i Hagen f.d. "Rotostugan",

Läs mer

Utflykt till flydda tider

Utflykt till flydda tider Utflykt till flydda tider Söndagen den 25 september gjorde Västernorrlands Regementes Kamratförening en utflykt till flydda tider. Föreningen besökte då bosättningar i området Västra-Spannsjön, Pommacvägskälet

Läs mer

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Jönköpings stads historia 1284-1700 Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Bild 1 Jönköping från södra änden av Munksjön omkring 1690. Kopparstick av Erik Dahlbergh. Bild 2 Medeltida vägnät. Bild

Läs mer

Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka

Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka Kyrkbyn Under medeltiden (1060-1520) fanns det en kyrkby i Västra Skrävlinge. Man kallade kyrkbyn för byhem eftersom alla gårdarna låg samlade runt kyrkan.

Läs mer

Från RAÄ. Lau kyrkas södra stiglucka. Foto: Einar Erici 1915.

Från RAÄ. Lau kyrkas södra stiglucka. Foto: Einar Erici 1915. Från RAÄ. Lau kyrkas södra stiglucka. Foto: Einar Erici 1915. Denna stiglucka leder från stora landsvägen in till Lau kyrka. Stigluckan är inte medeltida, men står ungefär på samma plats som den medeltida

Läs mer

I 21 Kamratförenings utflykt till Helgums hembygdsgård.

I 21 Kamratförenings utflykt till Helgums hembygdsgård. I 21 Kamratförenings utflykt till Helgums hembygdsgård. Den 5 juli gjorde I 21 kamratförening en utflykt till Helgums hembygdsgård. Helgums hembygdsgård ligger i Gransjö by på norra sidan av Helgumssjön.

Läs mer

Och skylten på grannhuset: "Eskilstunaboden", " Järnhandel, Fritz Pettersson". Källa: Innovatums bildarkiv.

Och skylten på grannhuset: Eskilstunaboden,  Järnhandel, Fritz Pettersson. Källa: Innovatums bildarkiv. Det gamla huset där apotekare Björklund hade sitt apotek från år 1867 till 1906. Skyltarnas text: "Häggners Bleck och Plåtslageri", "Selma Andersson Sybehör och Manufakturaffär". Och skylten på grannhuset:

Läs mer

Gårdarna runt Mörtsjön

Gårdarna runt Mörtsjön 1 Gårdarna runt Mörtsjön Uthuset Munter-Gustav byggde av locken från salttunnorna vid Morshyttans station 2 När farsan, Sten Bylén, fyllde 90 år, den 12 juni 2004, lovade jag honom en utflykt till Mörtsjön,

Läs mer

Nilsbygget??????? Horveryds Västragård. Korpral Per Axel Johan Nilsson Gräns (1834-1923). Flyttade 1887 till Bäckarydet.

Nilsbygget??????? Horveryds Västragård. Korpral Per Axel Johan Nilsson Gräns (1834-1923). Flyttade 1887 till Bäckarydet. Nilsbygget??????? Horveryds Västragård Sida 201 År Boende Korpral Per Axel Johan Nilsson Gräns (1834-1923). Flyttade 1887 till Bäckarydet. 1892 Grenadjär Klaes Emil Gustavsson Gräns. Flyttade hit från

Läs mer

Sveriges befolkning 1900 Sida 1

Sveriges befolkning 1900 Sida 1 Sveriges befolkning 1900 Sida 1 Post 1264496 Allan Sixten f. 1897 i Post 1264492 Anders Fredrik Rutger f. 1898 i Post 1264498 Andersson, Svante Bärare f. 1846 i Väne-Ryr (Älvsborgs län, Västergötland)

Läs mer

KLASATORPET Förslag Klass 1

KLASATORPET Förslag Klass 1 Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning

Läs mer

Karlshöjdbrons Historia

Karlshöjdbrons Historia Karlshöjdbrons Historia Förlösa Hembygdsförening Kjell Juneberg har gjort denna sammanställning 2015, över byggnationen av bro och väg vid Karlshöjd åren 1942 1944 År 1940 påbörjades två stora torrläggningsföretag

Läs mer

Örnanäs. Skånes första kulturreservat

Örnanäs. Skånes första kulturreservat Örnanäs Skånes första kulturreservat Om kulturreservatet Örnanäs Läge: Osby kommun, ca 9 kilometer nordost om Sibbhult och 9 kilometer söder om Lönsboda. Se karta. Yta: 70 hektar land Länsstyrelsen är

Läs mer

Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen.

Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen. Åbo Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen. Sida 302 1776 Karl (1736- ), Stina (1745- ), Stina (1781- ) och Katrina.

Läs mer

Huseby - undersökning av en gränsbygd

Huseby - undersökning av en gränsbygd Bilaga 9 2 3 Huseby - undersökning av en gränsbygd Huseby bruk Skatelövs socken Alvesta kommun Pedagogiska enheten - Avdelningen för Kulturarv Smålands museum - Sveriges glasmuseum Omslagsbild: Årskurs

Läs mer

GAMMELSTADS KYRKSTAD ETT VÄRLDSARV

GAMMELSTADS KYRKSTAD ETT VÄRLDSARV GAMMELSTADS KYRKSTAD ETT VÄRLDSARV GAMMELSTADS KYRKSTAD ETT VÄRLDSARV Gammelstads kyrkstad är ett världsarv från och med 1996 och ett uppskattat besöksmål för människor från hela världen. Gemensamt för

Läs mer

Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård

Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård Antikvarisk kontroll Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård Schaktarbeten för el-ledningar på Södra Hestra kyrkogård Södra Hestra socken i Gislaveds kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM

Läs mer

Skvalbäcken. Träskomakare Jonas Gustav Svensson

Skvalbäcken. Träskomakare Jonas Gustav Svensson Skvalbäcken Från början hette stället Sven Håkanstorpet, men genom först delning och sedan sammanslagning blev det Skvalbäcken 1:28. Skvalbäcken ligger inom södra Slätaflys marker. Vägen mellan Skärgöl

Läs mer

S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12

S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12 S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12 Gustav Petersson Gustav föddes 1864-03-01 som fjärde barnet av åtta på gården Börje Börsgård, Nygård i Träslövs församling. De två äldsta syskonen dog dock inom en vecka

Läs mer

DiG. Samlade vykort från Gullaskruv. DiG Dokumentation i Glasbruksbygd DiG

DiG. Samlade vykort från Gullaskruv. DiG Dokumentation i Glasbruksbygd DiG DiG Samlade vykort från Gullaskruv DiG Dokumentation i Glasbruksbygd DiG 201. Kyrkan i Hälleberga Kyrkan uppfördes 1819 1821 under Peter L. Sellergrens tid. Byggnaden hade korsformad plan med torn i väster

Läs mer

KULTURHISTORISKA BYGGNADER I MUSEIPARKEN

KULTURHISTORISKA BYGGNADER I MUSEIPARKEN KULTURHISTORISKA BYGGNADER I MUSEIPARKEN HÖGLOFTSTUGAN Byggnaden stod ursprungligen i Sundranäs i Angelstads socken och var arrendetorp under överstelöjtnantsbostället Sundranäs. Under namnet Skogstorp

Läs mer

Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun

Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2003:18 Anette Lund 2 Innehåll Sida INLEDNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK

Läs mer

Kvarter D. på 1950-talet. Allmän karaktär

Kvarter D. på 1950-talet. Allmän karaktär 18 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2008:20 Kvarter D Allmän karaktär Kvarter D är det södra av de tre kvarteren på den moderna halvan av begravningsplatsen. Kvarteret är ännu inte taget i bruk och innehåller därför

Läs mer

Erik Martin Douhan

Erik Martin Douhan Erik Martin 1866-05-21 1918-09-05 Brita Cajsa Andersdotter 1827-1833 Jan 1813-1876 Maria Kristina Hermansson 1861-1924 Erik Martin 1866-1918 Nils Herman 1885-1965 Maria Katarina 1889-1918 Erik Johan 1890-1961

Läs mer

SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN

SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN EN BILDBERÄTTELSE OM SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SJÖN SOMMEN EIJE FASTH Kapitel 1 Från Säbysjön till Vriggebo En bildberättelse om Svartån från Säbysjön till sjön Sommen

Läs mer

Köar till EB KOMMANDE EVENEMANG. Här finns texter som köar till kommande EB. Bläddra vidare.

Köar till EB KOMMANDE EVENEMANG. Här finns texter som köar till kommande EB. Bläddra vidare. Köar till EB Här finns texter som köar till kommande EB KOMMANDE EVENEMANG Bläddra vidare www.ersnas.se 1 Familjenytt Födda xxx och xxx har fått en xxx. xxx föddes den xxx och vägde xxx gr och var xxx

Läs mer

Anders Herman och Klara Josefina Alm

Anders Herman och Klara Josefina Alm Sid 1 av 5 Torpinventering i Stora Åby socken Nr. 84 i inventeringen. Torpets namn: Torp på Bro ägor Tillhört gården: Bro. Torpets art: Backstuga. Siste brukare av torpet: Före detta grenadjären Anders

Läs mer

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård STOCKHOLM RAÄ 103 Arkeologisk förundersökning Kerstin Söderlund, John Wändesjö (foto) Kerstin Söderlund (text) Omslagsbild: Karta över Kungsholmens församling 1847. Stadsmuseet

Läs mer

Pånvallen en bosättning vid Smalpån

Pånvallen en bosättning vid Smalpån Pånvallen en bosättning vid Smalpån Pånvallen är ett torpställe, som under 1800-talet beboddes av sk dagsverkstorpare. År 1823 hörde Pånvallen under Tunvågens by och finns med på avvittringskartan över

Läs mer

Lötänsen torp under Arnö fideikommis Nikolai socken Södermanlands län.

Lötänsen torp under Arnö fideikommis Nikolai socken Södermanlands län. Lötänsen torp under Arnö fideikommis Södermanlands län. Från dia.? vl t'.ur\t i u, Lötängen omnämnes redan i husfiirhörslängder frän 1734. Till torpet hörde 7 tunnland åker, och man hade 3 kor och en häst,

Läs mer

En guidad bussresa till historiska platser i Kolbäck, Säby, Strömsholm, Borgåsund och Mölntorp torsdag 13 maj 2010

En guidad bussresa till historiska platser i Kolbäck, Säby, Strömsholm, Borgåsund och Mölntorp torsdag 13 maj 2010 En guidad bussresa till historiska platser i Kolbäck, Säby, Strömsholm, Borgåsund och Mölntorp torsdag 13 maj 2010 Borgby skans Kolbäck & Säby hembygdsförening Herrevadsbro År 1251 utkämpades här det omtalade

Läs mer

Aboud en stad med en urgammal kristen församling

Aboud en stad med en urgammal kristen församling Aboud en stad med en urgammal kristen församling Ordens ståthållare i Sverige, H. E. Carl Falck, reste till det Heliga landet i november och besökte bl a staden Aboud. Den kristna skolan i Aboud stöds

Läs mer

EKHOLMENS HISTORIA Del 1-4

EKHOLMENS HISTORIA Del 1-4 EKHOLMENS HISTORIA Del 1-4 L 21 Vår styrelseledamot och medlem i L21, Kjell Karlsson, har i Infobladet under 2010 berättat om Ekholmens historia. Det har varit ett mycket uppskattat inslag. Här kommer

Läs mer

Inspirationsartikel 1 (5) 2014-02-18

Inspirationsartikel 1 (5) 2014-02-18 2014-02-18 1 (5) Inspirationsartikel Barn- och utbildningsförvaltningen har fått i uppdrag att ta fram ett inspirationsdokument för skolor och ungdomar att arbeta vidare med. Inspirationsdokumentet ska

Läs mer

TRÄDRISTNINGAR. TEXT och FOTO: INGE NILSSON

TRÄDRISTNINGAR. TEXT och FOTO: INGE NILSSON TRÄDRISTNINGAR I Dalarnas skogar är det sedan länge känt att det finns gott om trädristningar utförda av vallkullor under 1700- och 1800-talen. Men vilka var de? Ingen Nilsson har forskat vidare och berättar

Läs mer

Kyrkogården 1:1, Prästgården 1:1 Vamlingbo socken Gotland. Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-4938-06. Ann-Marie Pettersson 2007

Kyrkogården 1:1, Prästgården 1:1 Vamlingbo socken Gotland. Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-4938-06. Ann-Marie Pettersson 2007 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kyrkogården 1:1, Prästgården 1:1 Vamlingbo socken Gotland Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-4938-06 Ann-Marie Pettersson 2007 2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kyrkogården 1:1,

Läs mer

Lägg märke till alla gårdsnamn som slutar på -sta i betydelsen boplats eller ställe.

Lägg märke till alla gårdsnamn som slutar på -sta i betydelsen boplats eller ställe. Vikingaturen Vikingaturen Cykla två vikingaleder som slingrar sig fram genom jordbrukslandskapet exakt på samma plats i dag som för tusen år sedan. Dessa rid- och vandringsleder gick högt på grusåsarna

Läs mer

Soldattorp nr 59 under Slögestorp

Soldattorp nr 59 under Slögestorp torp nr 59 under Slögestorp torp nummer 59 - Mossestugan under Slögestorp: Kartposition N: 6410130 O: 1412550. torpet tillhörde kompani 1 - Livkompaniet vid Jönköpings Regemente. Gården Slögestorp var

Läs mer

Stugan lämnades därefter åt sitt öde.

Stugan lämnades därefter åt sitt öde. Här och var finner vi resterna av backstugorna, företrädesvis på Hallandsåsens sluttning. Det är blott murarna som finns kvar, takstolen och stugans framsida har för länge sedan rasat ihop. Vi frågar oss:

Läs mer

Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1

Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1 uv öst rapport 2008:18 kulturhistoriskt planeringsunderlag Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1 Bispmotala tegelbruk Motala stad och kommun Östergötland Dnr 421-605-2008 Annika

Läs mer

Ordföranden har ordet

Ordföranden har ordet Verksamhetsberättelse 2014 Ordföranden har ordet Under år 2014 anordnade Vaksala hembygdsförening flera aktiviteter för medlemmarna i föreningen. Jag vill tacka alla Er som deltagit i arrangemangen och

Läs mer

Söklista gravbok Björketorps församling

Söklista gravbok Björketorps församling 2014-05-07 12:04:24 X Visa gravplatser utan gravrätter Ytkod: (inget) Skyltad: 2012-06-01-2014-05-07 Kultur: (inget) 1 4 32 1 Pettersson, Georg Pettersson Georg 1 5 37 1 Jakobsson, Anders Jakobsson Johanna

Läs mer

Sjöviks Industri AB. Bild nr: 748 i Östad Hembygdsförenings fotosamling. Bildbehandling: Thomas Svensson Text: Tage Sundvall S.

Sjöviks Industri AB. Bild nr: 748 i Östad Hembygdsförenings fotosamling. Bildbehandling: Thomas Svensson Text: Tage Sundvall S. I Sjöviks Industri AB hörnet av Hampes väg Utängsvägen ligger Granova husen idag, där fanns förr en ladugård med kor och grisar. 1947 köpte Börje Pedersen som var kemi ingenjör ladugården och byggde om

Läs mer

Denna polygonpunkt var still going strong 41 år efter att jag hade borrat ett hål, slagit ner ett järnrör och huggit en triangel runt om röret.

Denna polygonpunkt var still going strong 41 år efter att jag hade borrat ett hål, slagit ner ett järnrör och huggit en triangel runt om röret. Käringön 2005-10-08 Käringön har alltid utövat en viss lockelse för mig och det beror på alla minnen från den tid jag arbetade på ön. Jag kom dit första gången den 24 mars 1964 för att börja med kartläggningsarbetet

Läs mer

Foto Berne Gustafsson. SÖDRA KYRKOGÅRDEN år

Foto Berne Gustafsson. SÖDRA KYRKOGÅRDEN år Foto Berne Gustafsson SÖDRA KYRKOGÅRDEN 1863-2013 150 år Foto över Södra kyrkogården 150 års jubileum Södra kyrkogården Lördag den 7september kl. 11.00-14.00 Kl. 11.00 Musikstund utmot havet intill röda

Läs mer

PROTOKOLL FÖRT VID ORDINARIE ÅRSMÖTE I HALLANDS LÄKARFÖRENING

PROTOKOLL FÖRT VID ORDINARIE ÅRSMÖTE I HALLANDS LÄKARFÖRENING PROTOKOLL FÖRT VID ORDINARIE ÅRSMÖTE I HALLANDS LÄKARFÖRENING 2009-02-04 Närvarande: Charlotte Ståhl, Gunilla Augustsson, Bengt Augustsson, Anne-Marie Bruno, Kaj Josefsson, Carl-Eric Thors, Niclas Holmberg,

Läs mer

Affärerna i Hällevik

Affärerna i Hällevik Affärerna i Hällevik Materialet till denna text är hämtat ur Jan Erik Hardebos En historisk bildserie om affärerna i Hällevik som han välvilligt ställt till hembygdsföreningens förfogande. Det kan tyckas

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Texthäfte till delprov B

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Texthäfte till delprov B Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Texthäfte till delprov B Årskurs 6 Vikingatiden 1 Den här bilden visar vad som fanns i en grav från 900-talet. Graven hittades i staden Birka och innehöll skelettet

Läs mer

Sakajärvi. Källa: Anteckningar till Gellivare sockens tidigare historia av Jöran Grapenson. Till 200-års minnet

Sakajärvi. Källa: Anteckningar till Gellivare sockens tidigare historia av Jöran Grapenson. Till 200-års minnet Sakajärvi Jag har själv aldrig besökt byn Sakajärvi, men jag har ändå mina rötter i byn. Några av mina anfäder och anmödrar har bott och verkat i byn, under årens gång. Saka är lapska, med saka menas ett

Läs mer

Olerums Frälsehemman 1/6 mantal Sammanlagt minst 273 År i släktens ägo

Olerums Frälsehemman 1/6 mantal Sammanlagt minst 273 År i släktens ägo 1 Olerums Frälsehemman 1/6 mantal Sammanlagt minst 273 År i släktens ägo Släktforskningen har inte kommit längre bak i tiden uppgifter saknas. Lars Eriksson Bonde i Olerum 1.sta generationen Bonde 1736-1800

Läs mer

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 John Hedlund Omslagsbild: Arboga kök 1962 fotograferat från ONO av Lennart af Petersens (SSM F68682). Stadsmuseet Box 15025 104 65

Läs mer

NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet.

NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet. 1(6) NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet. LÄGE Koordinater: (RT90) S/N 6462879 V/Ö 1498219 För Whbf 2014-10-17/ HH Utsnitt ur

Läs mer

HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR

HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR 1905 för mer än 100 år sedan födde Vilma Grahn en pojke som fick namnet Johan Gunnar. Gunnar var min far. Vilma hette Forsberg som ogift, men var nu gift med Frans

Läs mer

Norrbo kom landbonden Erik Isaksson f 1848 och Maria Olsdotter f 1851, hade fyra döttrar, familjen flyttade 1902 till Bro.

Norrbo kom landbonden Erik Isaksson f 1848 och Maria Olsdotter f 1851, hade fyra döttrar, familjen flyttade 1902 till Bro. Norrbo 1. En gård på gränsen mot Hedesunda socken. I början på 1800:talet, brukades gården av landbonden Nils Olsson f 1784 och Stina Olsdotter f 1782, hade tre söner och två döttrar, flyttade till Sälja

Läs mer

HISTORISK STADSBILDSÖVERSIKT 1. Älvmynningens bosättningar i forntiden 3. Förstäder, hamnar, manufakturer från tullen till Klippan Det fiskrika området kring Göta Älvs mynning har varit attraktivt för

Läs mer

KILINGE 1:3. Kilinge efter nybyggnaden

KILINGE 1:3. Kilinge efter nybyggnaden KILINGE 1:3 Kilinge efter nybyggnaden 1908-1910. Hit kom Anders Olsson, född 1795 i Boberg och hustrun Johanna Nilsdotter, född 1799 i Restad, från Boberg 1824. De fick 2 barn Maja Lena född 1822 och Olof

Läs mer

Fotografier av Piteå under 150 år Rättelser och tillägg till del 1-4

Fotografier av Piteå under 150 år Rättelser och tillägg till del 1-4 BEVARADE ÖGONBLICK Fotografier av Piteå under 150 år Rättelser och tillägg till del 1-4 Vid arbetet med fotoböckerna har mycket arbete lagts ned för att kontrollera källmaterialet till bildtexterna. Trots

Läs mer