INFORMATION FRÅN VARBERGS KOMMUN. Hej!

Transkript

1 Nummer 1,

2 Hej! och välkommen till första numret av Varberg Kreativa Tidningen du just nu har börjat läsa kommer från Varbergs kommun. Till form och etikett kan Varberg Kreativa kallas informationstidning, men vi vill gärna se den som en inspirationstidning! Kreativitet är ett brett begrepp och ska så vara. Kreativitet är inte något som finns till för några få utan är inom räckhåll för alla människor. Alla kan vara kreativa, inom sitt område och efter sina förutsättningar. I den här tidningen vill vi berätta om, och inspirera till, kreativa verksamheter som finns runt om i hela Varberg både i kommunen som geografiskt område och i kommunen som organisation. I november fattade fullmäktige beslutet att Varberg har en vision: År 2025 ska Varbergs kommun vara Västkustens kreativa mittpunkt. Visionen ger en riktning och är en signal om att även om vi är en förhållandevis kreativ kommun redan idag, så måste vi vidare och framåt! Alla omvärldsanalyser visar att i det föränderliga samhälle vi lever i, så klarar sig de företag, organisationer, länder, städer - och individer - bäst som kan vara kreativa och anpassa sig efter nya förutsättningar. Ända sedan december 2011 har arbetet pågått för fullt med att förankra visionen internt i kommunens organisation. Visionens verksamhetsidé: Vi ska förenkla människors vardag och inspirera dem att uppnå sina drömmar riktar sig direkt till alla cirka medarbetare inom kommunkoncernen. Kommunen är en komplex organisation och i och med visionen har den fått en gemensam och tydlig målstyrning. Tydlighet och struktur är också många gånger grogrunden för kreativitet! Det övergripande målet med visionen är att skapa förutsättningar i Varberg för att alla ska få just sin kreativitet att blomstra. Därför är visionen i sin helhet helt enkelt till för alla som vill vara med. Vi är snart människor som bor i Varbergs kommun. Kan vi samla oss och gå åt samma håll, finns en oerhörd kraft som kan ta Varberg hur långt som helst. Vi önskar er en inspirerande läsning och en fin sommar! Jörgen Warborn, KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Annbritt Ulfgren, kommundirektör Vi behöver dina synpunkter och idéer! Kontakt: E-post: kreativa@varberg.se Webbplats: Projektledare: Kristina Hylander, tel Vision Västkustens kreativa mittpunkt Varberg har unika möjligheter med sitt läge, havet och naturen. För att utnyttja den fulla potentialen ska Varberg utvecklas till Västkustens kreativa mittpunkt. För att lyckas krävs nytänkande, framåtanda, kunskap och mod. Visionen skapar förutsättningar för tillväxt i hela kommunen och en fantastisk livsmiljö. 2 Verksamhetsidé Vi ska förenkla människors vardag och inspirera dem att uppnå sina drömmar. Förhållningssätt Hållbarhet Vi ska tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Delaktighet Vi har ett öppet klimat och ett inkluderande förhållningssätt som kännetecknas av mångfald, inflytande och omtanke.

3 FRAMÅTANDA. Madelene Andersson, Daniel Spetz och Ronny Andreasson hade inga problem med att komma på nya idéer. Vi är ganska vana att arbeta på det här sättet, konstaterar Daniel. Varbergs Bostad jobbar med vision Varberg 2025 Hur kan just vi, i vårt arbetslag, förenkla människors vardag? Den frågan kommer alla anställda i Varbergs kommunkoncern att ställa sig under året. I maj var det Madelenes, Ronnys och Daniels tur. Det är inte alltid lätt att vara kreativ på beställning, men det tar inte många minuter förrän tankeverksamheten är i gång hos Madelene Andersson, områdesreceptionist, Ronny Andreasson, stabsamordnare och Daniel Spetz, miljö- och kvalitetschef alla tre från Varbergs Bostad. Till sin hjälp har de en arbetsbok med visionens ledord: Mod, Framåtanda, Nytänkande, Kunskap och Inspiration. Att som hyresgäst kunna beställa tvättid från lägenheten, eller från mobilen, det tror jag skulle underlätta många människors vardag, säger Ronny och får medhåll från samtliga. Tekniken finns, så det är inte omöjligt, konstaterar Daniel. En bilpool, fyller Madelene i. Tänk om ett bostadsområde kunde ha en bilpool så att den hyresgäst som bara behöver bil nån gång ibland, kanske för att storhandla en gång i Á veckan, kunde få tillgång till det. Det skulle både förenkla människors vardag och värna om hållbarheten! Förslagen fortsätter droppa in. Om Varbergs Bostad kunde erbjuda flytthjälp? Eller fönsterputsning och andra tjänster? Om varje områdeskontor blev den boendes motsvarighet till hotellobbyn där man kan hitta allt man behöver? I dag spånar man fritt! Att undersöka om förslagen är realistiska eller inte är en senare del i processen. Dagens lilla grupp hör egentligen inte till samma arbetslag, de är sammanförda till ett uppsamlingsheat eftersom de inte kunde vara med just den dag deras eget arbetslag träffades. Daniel Spetz har som chef varit med på flera träffar. Det har fungerat väldigt bra tycker jag, säger han. Vi är ganska vana att arbeta på det idé här sättet på Varbergs Bostad: i grupp och på tvärs i organisationen. I samtliga kommunala förvaltningar och bolag arbetar man med visionens verksamhetsidé: Vi ska förenkla människors vardag och inspirera dem att uppnå sina drömmar. I barn- och utbildningsförvaltningen har dessutom arbetet spridit sig till att inte endast omfatta personalen, utan också många av kommunens alla barn och ungdomar. På så sätt får kommunledningen en direktkontakt med unga människors tankar och idéer om hur Varberg kan utvecklas. Det interna arbetet med visionen satte igång redan före jul och arbetet beräknas fortsätta under hösten. När samtliga arbetslag i kommunkoncernen är färdiga kommer allt material att sammanställas till Varbergs kommuns visionsguide. TEXT CECILIA WERNER FOTO MARIE HIDVI 3

4 Sörse söderlyckans förskola 4

5 Positiva kuber Hållbarhet Vi ska tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Fastighetsägare Mats Rydholm och arkitekt Josefine Kastberg har en husvision: Vad? Tre positiva kuber i Varberg Innehåll? 50 nya lägenheter Placering? På Söderlyckan, mittemellan Sörse och Påskbergsskogen Målsättning? Hus som är så energisnåla att de i bästa fall kan tillföra energi Varberg går en kubistisk framtid till mötes. På ängen mellan Söderlyckans förskola och husen på Sörse planeras för tre kubformade hus: en stor, en mittemellan och en liten. Om allt går enligt planerna kan inflyttning ske Mellankuben blir ett trygghetsboende, alltså lägenheter för människor över 70, berättar Mats Rydholm, vd på Maleryd Fastigheter som just tecknat avtal om markanvisning med Varbergs kommun. På Sörse finns hyresgäster i alla åldrar och mycket barn, och på Söderlyckans förskola alldeles i närheten finns också barn. Jag tror det kommer passa fint för äldre människor att bo mittemellan! Varför då kubiska hus? Kuben är den volym som, näst efter sfären, har minst omslutande area i förhållande till volymen man får ut på insidan. Omslutande area på ett hus är ju tak och väggar, det vill säga de ytor där det läcker energi. Ju mindre sådan yta ju mindre energiläckage, berättar arkitekt Josefine Kastberg. Rent estetiskt så kommer de strama kuberna accentuera övergången till naturen i Påskbergsskogen, och samtidigt bli en modernistisk fortsättning på Söderhöjd och Sörsedammsbebyggelsen. Mats Rydholm har döpt byggprojektet till Det Positiva Huset. I ordet positiv ligger många saker: närheten till skogen, närheten till havet, möjligheten för äldre att få ett tryggt boende med mera. Men ordet positiv syftar också på att husen ska bli så energisnåla som det bara är möjligt. Ett positivt hus är ett hus som gått flera steg längre än de så kallade passivhusen: de ger inte bara ett plus-minus-nollresultat i energiförbrukning, de tillför energi till elnätet och går plus. Nu kanske vi inte når enda fram, med tanke på att det är hyreshus vi bygger, hus som till exempel kräver hissar, trapphusbelysning och annat som inte en privatvilla behöver. Men ambitionen är att husen ska vara positiva även i energimening! Och om vi inte lyckas ska de i vart fall vara passiva, det vill säga ha en väldigt låg energiförbrukning, säger Mats Rydholm. 50 lägenheter kommer det att bli sammanlagt, minst hälften hyresrätter och resten bostadsrätter. Kuberna ska placeras i ytterkanterna av den gröna ängen mellan Söderlyckans förskola och den närmaste Sörselängan, så att så mycket som möjligt av det gröna blir kvar. Garagelängorna mot förskolan kommer fungera som vindskydd men vara så pass låga att de inte skuggar barnens gård. Josefine Kastberg var med och ritade husen på Söderhöjd. Då arbetade hon på Wingårdh Arkitektkontor i Göteborg. Sedan dess har hon flyttat hem till Varberg och öppnat eget. Det var dags att styra själv! konstaterar hon. Mats Rydholms bolag Maleryd Fastigheter har som affärsidé att äga, utveckla och förvalta fastigheter i Varbergs kommun. I just detta KUBERNA är ritade av arkitekt Josefine Kastberg: Kuben är den volym som näst efter sfären ger minst omslutande area, vilket betyder att man kan minska energiläckaget, berättar hon. projekt medverkar också Jonas och Claes Rydholm. Jag fick veta på omvägar att Josefine hade öppnat här i Varberg, och då tog jag kontakt med henne, berättar Mats Rydholm. Nu har vi detta enormt spännande projekt tillsammans. Till att börja med det kan nog bli fler! TEXT CECILIA WERNER FOTO MARIE HIDVI POSITIVT PÅ FLERA SÄTT. Första kuben som byggs ska bli ett trygghetsboende. Jag tror det kommer passa fint för äldre människor att bo här, säger Mats Rydholm. 5

6 SÄTTER SPÅR. Vårt förhållande till tid sätter avtryck överallt i vår visuella kultur, säger konstnären Ann-Louise Sandahl, blivande doktor i konstvetenskap. PORTRÄTT: Hur påverkar ny informationsteknik våra föreställningar om tiden? Och hur gestaltar människan tid idag? Spännande men inte helt enkla frågor! Svaren kan komma i konstnären Ann- Louise Sandahls doktorsavhandling. En del av hjärnan som dras mot fantasi och experimentellt skapande. Och en annan del som söker struktur och logiskt sammanhang. Så beskriver Ann-Louise Sandahl kortfattat sin egen kreativitet. Som bildkonstnär är hon välkänd för många varbergare: sedan hon gick ut Hovedskous målarskola 1989 har hon haft inte mindre än 26 separatutställningar runt om i landet. För att kunna vara kreativ så måste jag också ha struktur, mål och mening. Är de villkoren uppfyllda finns möjlighet att ta intryck, känna och göra nytt, berättar hon. En tydlig göra-nytt-period i Ann-Louises konstnärskap var i slutet av 90-talet, då hon gick kursen Konstnärer vid datorn på Ljudoch Bildskolan. Det slutade med att hon utbildade sig till intranetutvecklare och inlemmade ny teknik i sitt skapande. Den strukturella delen av hjärnan blev extra högljudd Då började Ann-Louise studera konst- och bildvetenskap. Jag kände väldigt tydligt att jag behövde sätta in konsten i ett sammanhang och undersöka vad konsten gör, det räckte inte längre att bara utöva den. Det som skulle bli en grundkurs och kanske lite mer blev till sist en master och nu, sen ett år tillbaka, en forskartjänst vid Göteborgs Universitet där Ann-Louise arbetar på sin kommande doktorsavhandling: Om tid och temporalitet i nätverkssamhällets visuella kultur. Tiden i sig är ett ämne som fascinerat henne ända sedan 80-talet. Då såg jag filmen Koyaanisqatsi på Hagabion i Göteborg. Koyaanis betyder på hopiindianernas språk ur balans, kaotisk och qatsi betyder liv. Budskapet i filmen är att naturens tid inte alls är densamma som civilisationens och den moderna människans tid. Filmen gestaltar mötet mellan de två. Den gjorde ett djupt intryck på mig och har funnits kvar någonstans i mitt medvetande ända sedan dess. Människans förhållande till tid förändras så oerhört snabbt, och det intresserar mig. Dels hur detta påverkar oss, dels hur vår förståelse av tid avspeglas och gestaltas i olika visuella medier. Att vårt förhållande till tid sätter avtryck i vår visuella kultur, i konst, film och reklam, syns tydligt, säger Ann-Louise. Och börjar man tänka, radar exemplen upp sig, till exempel i filmens värld: vi har filmen In Time, som beskriver en värld där tid är den enda valutan, Inception där handlingen ibland utspelar sig i drömmar som har en alldeles egen tid, Benjamin Buttons otroliga liv, som handlar om en man vars liv utspelar sig baklänges Tid gestaltas på olika sätt överallt, om man bara tittar efter, säger Ann-Louise och berättar om ett monument som just nu skapas i Texas: en enorm klocka som ska gå i år. Den heter The Clock of the Long Now. Klockan är insprängd i berget och oavsett om människan dör ut, så kommer den att gå, och slå, i år En av upphovsmännen bakom klockan menar att den kommer att få oss att sätta in vår tid på jorden i ett nytt sammanhang och tänka i ett långsiktigare tidsperspektiv än vi vanligtvis gör. Det tycker jag både är svindlande och fascinerande att tänka på. TEXT CECILIA WERNER FOTO HENRI KOKKO 6

7 sibbarp/dagsås är en kreativ bygd! Det finns ingen by att prata om. Det går ingen allfarväg förbi. Men här finns förskola, skola, affär och ett företag i varje buske. Följ med till Sibbarp-Dagsås. En plats där idérikedom och handlingskraft är något lika självklart som att bokskogen grönskar! Läs mer 7

8 Där stod en kvinna från trakten och sa att Vi är åtta stycken och vi vill yoga! Nu har vi klasser fyra dagar i veckan. Emma Öberg, som driver Dagsås Yoga Mangalam FORTS FRÅN FÖREGÅENDE SIDA. Det är så vackert att man bara häpnar. Det är lätt att förstå varför människor vill bo här. Men grönskande bokskogar i all ära: de ger ingen självklar försörjning. Ändå är det precis så många människor i bygden har börjat: viljan att bo just här kom först arbetet och försörjningen sen. Vi åkte runt i trakten 2006 och kände båda att här, precis här, vill vi både bo och arbeta, berättar Emma Öberg, som driver Dagsås Yoga Mangalam tillsammans med sin man Jesper Lundqvist. Och allt bara föll på plats. Snabbare än två djupa andetag fick Emma och Jesper veta att den gamla skolan i Klef var ledig. På hösten flyttade de in och inte en dag har de ångrat sig. Här kommer vi, yogamänniskor och vegetarianer, och slår oss ner mitt bland köttbönderna. Det hade ju inte varit jättekonstigt om folk varit skeptiska till oss, men det har varit precis tvärtom, konstaterar Jesper och bjuder på te med ekologisk honung från Brita Bengtson i Ästad. Från början hade Jesper och Emma tänkt att Yoga Mangalam enbart skulle vara en retreat och erbjuda yogalärarutbildning. Men en kväll knackade det på dörren: Där stod en kvinna från trakten och sa att Vi är åtta stycken och vi vill yoga! Nu har vi klasser fyra dagar i veckan, berättar Emma. Idag har Dagsås Yoga Mangalam ett nätverk med både korta och långa trådar. Kopplingen till trakten är självklar, inte bara med yogaklasser utan också ett nära samarbete med lokala producenter. När Mangalam har kurser och retreat bjuder de in kockar som är specialiserade på vegetariskt och rawfood, alla råvaror ska vara ekologiska och närproducerade. Och det är aldrig några problem! Folkaredsaffären i Sibbarp ger oss det mesta vi behöver. Dessutom finns här mängder med lokala odlare, som Susanne i Källdalen där vi köper kryddor, berättar Emma (mer om Susanne snart). Det internationella nätverket rymmer yogalärare och kockar från olika världsdelar och elever från hela norra Europa som kommer för att ta del av den högkvalitativa yoga de vet finns här. I Dagsås. Här känns ingenting omöjligt. Människor vill och vågar. Första responsen på en ny idé är oftast: Ja, det gör vi! Det finns spår av Ja, det gör vi-andan finns överallt. De rikskända Öströö fårfarm och Ästad Bondgård givetvis, men här, i trakten med olika postnummer och riktnummer, finns också företag som tillverkar allt från tvålar till sadlar, kryddor och honung. Här finns IT-företag, byggfirmor och bakom varannan krök skyltas det om bed and breakfast. Men här finns också sådant som många små samhällen bara kan drömma om: en förskola, en skola, en affär, en lunchrestaurang, ett väl uppbyggt fibernät, en egen lokal utvecklingsplan, en egen hemsida och en egen tidning. Nästa stopp blir därför hos Lisbet Sandén Svensson, redaktör för tidningen SIDa:n (SIDA = Sibbarp- Dagsås) som kommit ut fyra gånger om året i nio år. Lisbet samlar in materialet till tidningen som produceras av en redaktionskommitté på sju personer. Layouten görs numera i In Design, efter ett bidrag från Sparbanksstiftelsen. 8

9 Layoutprogrammet Pagemaker var för stökigt, konstaterar Lisbet, 73. Hon kom hit på 60-talet och var i många år en engagerad bonnakäring av den gamla sorten, med stort engagemang i LRF och olika studiecirklar. Här har både SIDa:n, SIDnet och Sibbarp-Dagsås Föreningsråd (som står bakom både tidning och hemsida) sett dagens ljus, berättar Lisbet och pekar på matsalsbordet bredvid kakelugnen. Att Sibbarp-Dagsås ligger som det gör, lite vid sidan av, tror Lisbet är en av förutsättningarna för kreativiteten i bygden: Ska något hända, ja då får man göra det själv! Färden går nu vidare till Källdalens Trädgårdar. Där möts vi av Susanne Lundberg med sekatör i hand och ett prunkande växthus och odlingar i bakgrunden. Sen 2006 driver hon tillsammans med John Söderberg en ekologisk kryddoch grönsaksodling. Ibland beskrivs kreativitet som förmågan att anpassa sig efter ständigt skiftande förutsättningar. Det är en beskrivning som skulle passa in på alla odlare! Vi har en årsplan, en veckoplan och en dagsplan för våra odlingar. Men väder, vind och oförutsedda händelser gör att man alltid är beredd att förändra, anpassa och improvisera, konstaterar Susanne. Susanne, som är sjuksköterska och har en magisterexamen i folkhälsovetenskap, kommer snart att införliva sin andra profession i den nya: tillsammans med två andra företagare, en sjuksköterska och en psykiater, ska de erbjuda grön rehabilitering till både privat och offentlig verksamhet. En bra sak med Sibbarp-Dagsås är att människor är lojala och hjälper varandra. Man ser inte varandra som hot och konkurrenter utan som tillgångar och vänner, säger Susanne. Sista stoppet på dagens turné görs hos Annelie och Bengt Andersson på Karlsbergs gård. För sex år sen vände de båda sina yrkesliv 180 grader och la ner sin djurhållning som var för liten för att vara tillräckligt lönsam. Idag har Bengt ett vanligt jobb och Annelie har huvudansvaret för Karlsbergs gård. En gård som för dagen gästas av sju damer från Horred, en syjunta som hållit ihop i 40 år (fast det där med att sy la de ner för fem år sen). Idag är de här för att baka bröd i den 150 år gamla stenugnen i brygghuset. På Karlsbergs gård kan man bo som privatperson eller åka på minikonferens med sitt företag. Bak och matlagning, badtunnebad, åkturer i häst och vagn är bara några av gårdens aktiviteter. Annelie är dessutom både coach och feng shui-konsult. Många driftiga kvinnor (och en och annan man!) har Sibbarp- Dagsås visat upp denna dag. Annelie har en teori om varför så många kvinnor hittar kreativa försörjningsvägar i denna bygd: Många av oss kom hit för att vi gifte oss med en bonde. Och det är inte lätt för en bonde att bara ta sin gård under armen och flytta Då får fruarna istället göra det bästa av situationen! Vi lämnar Sibbarp-Dagsås för den här gången. Bokskogen skimrar i sin sommargrönska. Här är verkligen så vackert att man bara häpnar. TEXT CECILIA WERNER FOTO MARIE HIDVI 9

10 här gror vilj Allt från hamnen till minsta lilla parkblomster (och däremellan Västra Vallgatan!) Hamn- och gatuförvaltningen har ett minst sagt brett ansvarsområde. Och allt vi gör syns det är det roligaste, säger enhetschef Jenny Bergström. Jenny Bergström har arbetat på förvaltningen i tio år vilket faktiskt inte är så lång tid i hamnoch gatasammanhang. Det har alltid funnits en stor stolthet över det arbete vi gör och människor trivs. Då tänker man inte i första hand på att byta jobb, säger Jenny som själv är enhetschef och bland annat ansvarar för kommunens egna växthus. Men det senaste året har det skett två tydliga förändringar på förvaltningen som gjort arbetsplatsen ännu bättre, anser hon. Det första är att vi idag tänker mer på vilka vi är till för. Vårt arbete handlar inte om att bara klippa gräs eller laga ett hål i gatan, utan vi arbetar för att utveckla och skapa sådant som är bra och kommer till nytta för alla som bor, arbetar i eller besöker Varbergs kommun. Det andra är att jag upplever att vårt arbetssätt förändrats. Vi är inte lika uppdelade i 10 fack som tidigare, där var och en gjorde sitt. Nu har vi en öppnare dialog med exempelvis andra avdelningar och med hamnen. Det tycker jag är stimulerande! Hamn- och gatuförvaltningen har på kort tid fått nya personer på två betydelsefulla poster. För drygt ett år sedan började stadsträdgårdsmästare Liv Sonntag från Göteborg, tätt följd av förvaltningschefen Stefan Eglinger från Örby. När Liv och Stefan började inleddes naturligt nog en period av frågeställningar: Vem gör vad på förvaltningen? Hur? Och varför? Jag tror att det generellt sett är viktigt att ofta ställa den typen av frågor i en organisation för att skapa en grogrund för kreativitet, säger Liv Sonntag. Att det är blandat folk på förvaltningen, allt från urvarbergare till sådana som henne själv och Stefan, tror Liv är bra. Fördelen när man kommer utifrån är att man delvis har nya ögon. Jag minns när jag gjorde praktik i min hemkommun Borlänge, hur traditionellt jag såg på saker och att jag var ganska blind för sådant som skulle kunna göras. Alla tre, Stefan, Liv och Jenny, betonar vikten av att lyfta blicken i det dagliga arbetet. Vi kan inte betrakta varje projekt som en avskärmad liten tårtbit utan allt måste ses som en del i ett större sammanhang. Vi måste vidga perspektivet och tänka strategiskt. Hela tiden ställa frågor som varför gör vi detta? Vad är målet? Vilka blir konsekvenserna? konstaterar Stefan. Det ligger många projekt som rör hela kommunens utveckling i startgroparna hos förvaltningen: en ny trafikplan, en ny grönplan,

11 a och vision OVAN. Det händer saker på hamn- och gatuförvaltningen. Fr v stadsträdgårdsmästare Liv Sonntag, förvaltningschef Stefan Eglinger och enhetschef Jenny Bergström är överens om en sak: Varberg har en fantatisk historia men en ännu större potential! TILL VÄNSTER. I kommunens egna växthus prunkar det. Här föds och vårdas ömt alla blomster som ska pryda staden i sommar. hamnområdets framtida utveckling, en skatepark, en livligare och mer attraktiv Östra Långgatan, temalekplatser både i centralorten och serviceorterna och mycket mer Allt kommer påverka kommunens invånare, på ena eller andra sättet. Det är en av sakerna som gör arbetet här extra roligt allt vi gör syns och märks och blir en angelägenhet för alla som vistas i Varberg, säger Jenny. Att visionen om Varberg som Västkustens kreativa mittpunkt landat väl hos just denna trio går inte att ta miste på: Visionen är perfekt. Den är utmanande och vi behöver utmaningar, säger Stefan Eglinger och tillägger: Varberg har en fantastisk historia, och fantastiska traditioner. Men en ännu mer fantastisk potential! TEXT CECILIA WERNER FOTO MARIE HIDVI 11

12 varberg är det nya havanna Livsglädje! Det är vad man uttrycker i salsan! Varbergsbon Christina Bok är ett enda stort leende när hon kliver ut ur kurslokalen efter en danstimme under Guillermo Gutierrez Relés ledning. Det är en torsdagskväll på Borgmästaregatan. I nya Dansa Studio sjuder det av latinorytmer och kreativitet. Fötterna rör sig ilsnabbt mot parketten, höfterna vickar, axlarna skakar. Det är mjukt, det är vackert och ibland blir det alldeles tokigt. Salsa är svårt för nybörjare men inte omöjligt för någon, menar Kubafödde läraren Guillermo. Alla kan lära sig. Det tar bara längre tid för en del, säger han. Stockholmsparet Guillermo Gutierrez Relé och Lisa Widegren ville vidare i livet. De funderade och funderade. Och så kom de på det! Guillermo är bra på att dansa. Jag är bra på administration. Och så tyckte vi om Varberg med det öppna havet. Det är lite som i Havanna, säger Lisa. De bestämde sig för att flytta ner på prov ett år och försöka leva helt på dansen. Det blev företaget Salsakurs, ett radhus i Tvååker och en framtid som kommuninvånare och företagare i Varberg. Nu har Lisa och Guillermo bott här i två och ett halvt år. Det känns som att Varberg är en kommun som satsar på kulturen, säger Lisa, som hoppas att nästa satsning blir på en kommunal dansstudio, som kan hyras ut timvis till olika föreningar och företag. I skrivande stund har Salsakurs 450 deltagare på olika kurser förutom skollektioner och enstaka arrangemang. Det är salsa och zumba, samba och bachata. Rueda de Casino, reggaeton, merengue, cumbia 12 Guillermo leder de flesta passen men Salsakurs har även anställt några danslärare för en del av kurserna. Det finns en kurs för nästan varje livsfas: gravidsalsa, babysalsa, Zumbatronic för både förskolebarn och större killar och tjejer, tonårssalsa, vuxenkurser och Zumba Gold i pensionärstempo. Guillermo är särskilt nöjd med att ett gäng 83-åriga damer har hittat till zumban i Varberg. Och med familjen där alla medlemmar går i någon form av latinsk dans fast på olika pass. Han tycker också att det är roligt att se utvecklingen hos blyga barn när självförtroendet växer i takt med att stegen börjar sitta. Från början hade vi bara salsa men efter hand har vi kommit på en massa nya idéer. Många av dem har vi kvar att förverkliga, säger Guillermo och ger som exempel planerna på att starta rullstolszumba. Att få män att våga ta steget ut på dansgolvet är en utmaning. Lisa och Guillermo funderar på hur de ska knäcka den nöten. Bugg är ju väldigt populärt här. Om man kunde få killarna att förstå att salsa också är en väldigt rolig dans med många snurrar, säger Lisa. Kanske blir det en kurs bara för män. En del vill inte dansa med tjejer förrän de kan lite mer, säger Guillermo. Men innan dess väntar en lång, het sommar i Sveriges eget Havanna. TEXT KARIN HYLANDER FOTO MARIE HIDVI Från början hade vi bara salsa men efter hand har vi kommit på en massa nya idéer. Många av dem har vi kvar att förverkliga, till exempel rullstolszumba Guillermo Gutierrez Relés

13 Kreativ Historia Varberg går en kreativ framtid till mötes. Men kommunen har också en kreativ historia! Möt konstnärer, entreprenörer och nyskapare från förr. stenpampig entréprenör Hugo Gerlach Människor som kan Varbergs historia brukar vara överens: det finns en som betytt mer än någon annan för stadens utveckling. Mannen, myten, legenden är förstås Hugo Gerlach, vars pampiga hus på Västra Vallgatan blev offer för 70-talets rivningshysteri. Men Hugo var mycket mer än sitt hus. Den driftige bayraren kom till Sverige som stenhuggare som 25-åring. Under sin livstid skapade han en enorm förmögenhet inom stenindustrin och var inblandad i det mesta som hände i Varberg. Gerlachska huset. Foto: B. Peterson Han var konstmecenat, han jagade, han idkade välgörenhet och han var kommunalpolitiker. Han var initiativtagare till stadens elektrifiering, till vattentornet, till sjukhuset, till brandkåren, till det moderna avloppsnätet Och det är ändå bara ett axplock. Hugo var gift två gånger. En pikant detalj är att hustrurna båda hade namn som började på A. Det var praktiskt, för på så sätt behövde man inte byta ut bokstaven i det utsirade monogram som prydde taket i Gerlachska huset. startade cykelfabrik Birger Svensson Birger Svenssons liv är som en klassisk amerikansk framgångssaga: fosterbarnet från Gödestad som blev hela Sveriges cykelmonark. 18 år gammal öppnade han lanthandel i Hunnestad. Två år senare tog han hem ett antal cyklar på prov, de sålde bra och resten är historia. Birgers företag växte och frodades genom två världskrig. När han avled 1944 hade Monark anställda. Idag ingår Monark i Grimaldiindustrier. Birgers söner bytte namn till Warborn. Låter namnet bekant? Birger Svensson var kommunalrådet Jörgen Warborns morfars far. själavårdsmottagning Abela Gullbransson Abela gifte sig tidigt med en handlare och hjälpte sin man i hans verksamhet, men hon hittade också en plats för sitt eget intresse: religion och trosfrågor. I anslutning till handelsboden hade hon en egen mottagning för människor som behövde själavård. En slags privat terapimottagning med kristna förtecken. Abelas rykte spred sig och hennes hem på Drottninggatan i Varberg blev på ett sätt centrum för den halländska väckelsen. Abela skrev också sånger och dikter. Efter hennes död trycktes hennes alster i inte mindre än 12 upplagor vykort Adina Sand Adina arbetade som ung på posten hemma i Eksjö, men satt mest och ritade tomtar för att få tiden att gå. Hon fick möjlighet att studera och tog examen på Högre Konstindustriella skolan i Stockholm år gammal kom Adina till Varberg och här arbetade hon som teckningslärare i 34 år en av få kvinnor på den tiden som försörjde sig på sin utbildning. Första tiden i Varberg hyrde hon ett rum i Villa Wäring. Det är också Adinas konstnärliga sinne som färgsatt undervåningen i grålila/rostrött och olivgrönt/vinrött. Under sitt liv målade Adina inte mindre än vykort, de flesta julkort (tomtarna kom tillbaka!) och påskkort. framkallade rösträtt Mathilda Ranch år gammal tog hon över sin pappas fotografateljé. Ung, driftig och inte ens myndig. Matilda var en av Varbergs första egna kvinnliga företagare. Hon hade många anställda, tre filialer och flera av hennes adepter blev sedermera själva duktiga fotografer. Hon var fastighetsägare, en förkämpe för kvinnlig rösträtt och en social medelpunkt, både för sina systrar och syskonbarn och för sina vänner i Varberg. Hur orkade hon? Brevväxling visar att utbrändhet inte är något nytt: 36 år gammal blev hon så överansträngd att hon beordrades en månads vila. visslande handlare Adolf Lundquist Utan Adolf hade förmodligen Varbergs Sparbank inte haft sin slottliknande byggnad. Handlaren var en av initiativtagarna till det pampiga bygget och han höll fast vid planerna trots att det blev dyrt och tog tid. Adolf, som beskrivs som initiativrik och energisk var som så många andra män på den tiden engagerad i den lokala politiken. Han bodde i Lundquistska huset (JC-huset) som naturligtvis är döpt efter honom, och han hade ett mycket kreativt kontaktsätt: Om han fick syn på någon på torget från sitt fönster som han vill prata med, så öppnade han och blåste i en visselpipa. Sen pekade han ut personen som snällt fick gå upp till lägenheten. Vem behöver mobiltelefon? 13