Swot stockholm på väg mot världens främsta huvudstad 2012:6 ISSN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Swot stockholm 2012. på väg mot världens främsta huvudstad 2012:6 ISSN 1654-1758"

Transkript

1 Swot stockholm 2012 på väg mot världens främsta huvudstad Rapport 2012:6 ISSN

2 Strävan efter världsklass Fungerande städer som Stockholm driver tillväxt och social utveckling. De är centrum för mångfald, innovation och lockar till sig kreativa människor. Det går bra för Stockholm och huvudstadsregionen. Ekonomin växer, vi är omskrivna i internationella medier, vi hamnar högt på rankningar över städers attraktivitetet och konkurrenskraft. Många flyttar hit och än fler väljer att komma hit på besök. Vi har all anledning att känna oss stolta över Stockholm. Frågar vi stockholmarna och Stockholmsföretagen så tycker också de att Stockholm är en attraktiv stad. De som bor här trivs i stort sätt bra och här finns något som gör att många kan tänka sig att flytta hit. Det är inte så konstigt. Fungerande städer som Stockholm driver tillväxt och social utveckling. De är centrum för mångfald, innovation och lockar till sig kreativa människor. För många handlar det naturligtvis om studier eller jobb, men det är också en fråga om livsstil. För att vara en globalt konkurrenskraftig region måste Stockholm därför vara en spännande stad att leva i såväl som en stad med många attraktiva företag, jobb och lärosäten. Huvudstadsregionen har uppenbara styrkor. Annars hade naturligtvis utvecklingen sett annorlunda ut. Men även solen har fläckar och det finns frågor som kan komma att utvecklas till riktigt stora hot. Det är bakgrunden till varför Stockholms Handelskammare valde att göra SWOT Stockholm och presentera vår bild av regionens styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Rapporten är en viktig grund för vår agenda för hur Stockholm ska kunna bli en av världens bästa huvudstäder. Stockholm, november 2012 Maria Rankka VD Stockholms Handelskammare Fokus Stockholm Bo Leva Studera och arbeta Driva företag

3 Fokus Stockholm Städernas utveckling har hamnat i centrum i debatten om hållbar tillväxt. Samtidigt är urbaniseringen den kanske främsta kraften bakom förändringarna i den globala ekonomin. Städer som växer smart får bättre förutsättningar att konkurrera globalt om såväl kompetens som kapital och företag. Globaliseringen påverkar både individ- och näringslivsklimatet i huvudstadsregionen. Den innebär en hårdare konkurrens på världsmarknaden och fler valmöjligheter för individerna. Stockholmarna är mobila och kan i växande utsträckning välja den stad som erbjuder högst livskvalitet och spännande karriärmöjligheter. Där människorna och kompetensen finns, där finns även företagen. I en modern stad som Stockholm är individ- och näringslivsklimatet intimt sammankopplade. De städer, regioner eller länder som misslyckas med att skapa goda förutsättningar för sina invånare kommer också att misslyckas med sin ekonomiska tillväxt. I en allt tuffare global konkurrens har inte Stockholm råd att tappa marknadsandelar i termer av människor, företag och kapital. SWOT Stockholms syfte är att sätta fokus på Stockholm, förstå stadens styrkor och svagheter samt identifiera frågor och politiska åtgärder som behöver prioriteras. Målet är att Stockholm stärker sin position i konkurrensen med andra storstadsregioner i världen. SWOT Stockholm kartlägger och analyserar Stockholm utifrån två perspektiv: individernas och företagens. Rapporten baseras på internationella rankningar, en enkätundersökning av Demoskop och Handelskammarens egen analys. Individer och företag är naturligtvis ömsesidigt beroende av varandra. Därför kommer ett antal faktorer igen i analysen för både individ- och näringslivsklimatet. Läs mer om metoden för SWOT Stockholm på sidan 9. SWOT Stockholm ger inget vetenskapligt svar på vad som gör Stockholm attraktivt eller inte. Den är ett försök till att ge en mer mångfacetterad och komplex bild av huvudstadsregionens styrkor och svagheter och ett försök till en prioriteringsordning utifrån de hot och möjligheter vi står inför. DefinitionER Stockholm är i första hand definierat som Stockholms län. I de fall då analysen utgår från Stockholms stads gränser förtydligas det i texten. Individklimatet är ett samlat begrepp för samtliga faktorer som påverkar individens vardag i Stockholm. Det omfattar såväl hårda som mjuka värden och faktorer. Individklimatet är intimt kopplat till begreppet livskvalitet, men livskvalitet är inte synonymt med individklimat. Näringslivsklimatet är ett samlat begrepp för näringslivets möjligheter att verka och utvecklas i Stockholm. Vad är en SWOT? En SWOT (Strenght, Weakness, Opportunity, Threat) är ett, i första hand, företagsekonomiskt verktyg för att analysera företag, organisationer, institutioner och platser i relation till deras omvärld. Metoden går ut på att identifiera styrkor och svagheter (nuläge), samt möjligheter och hot (framtid). Resultatet sammanställs sedan i en fyrfältsmatris som kallas för SWOT. 3

4 SWOT för individklimatet Livskvaliteten i Stockholm håller en hög nivå utifrån ett internationellt perspektiv. Det visar internationella rankningar och det säger Stockholmsföretagen samt stockholmarna själva när man frågar dem. Sex av tio stockholmare anser att Stockholm är bättre att leva i jämfört med andra städer i Europa. De tre främsta styrkorna för Stockholms individklimat är tillgång till arbete och karriärmöjligheter, natur och grönområden samt trygghet och säkerhet. Stockholm har även ett försprång i jämförelse med omvärlden vad gäller bland annat befolkningens åldersstruktur och kollektivtrafik. Något motsägelsefullt betraktar stockholmarna själva utbudet av restauranger, nöjen, kultur och shopping som Stockholms främsta styrka, samtidigt som Stockholms kulturliv får ljumma omdömen i internationella jämförelser. Stockholms främsta svagheter vad gäller individklimatet är tillgången på bostäder, levnadsomkostnader och framkomligheten i trafiken. Även skattenivån är en uppenbar stor svaghet för Stockholm. S O Trygghet och säkerhet. Tillgång till arbete och karrärmöjligheter. Befolkningstillväxt. Utbildningsnivå. Förtätningsmöjligheter. Befolkningsprognos. Marknadsföringssatsningar kan ge näring till kulturlivet. Möjligheter till ett balanserat liv. Grönområden och vatten. Mångfald. Boendekvalitet. Livskvalitet. Fysiska miljön. Utbud av restauranger, nöjen och shopping. Stockholmarna är stolta över sin stad - goda ambassadörer. Spännande näringsliv och arbetsmöjligheter. Stadens utformning och arkitektur. Kollektivtrafik. Åldersstruktur. Kvalitet i utbildningen. Skyddat från naturkatastrofer. Norra Europas nav. Ekonomisk och finansiell stabilitet. SWOT står för Strenght, Weakness, Opportunity och Threat och presenteras därför i en fyrfältsmatris. Överst till vänster illustreras styrkorna och överst till höger illustreras svagheterna. I den nedre vänstra rutan illustreras möjligheterna och i den nedre högra rutan illustreras hoten. 4

5 Namn: Birgitta Bergman Ålder: 71 år Favoritplats i Stockholm: fjällgatan Därför bor jag här: här är jag född Skattenivå. Turism. Levande kultur. Tillgång på studentbostäder. WLönenivå Kändisfaktor. Geografiska läget. Klimatet. Språket. Urbanisering leder till skräp, föroreningar, högre belastning på staden. Framkomlighet i trafiken. Segregation. Lönenivå. Eftersatta infrastrukturinvesteringar. Tillgång på bostäder. Levnadsomkostnader. Kunskaper i matematik och naturvetenskapliga ämnen. Utbildningssystemets kvalitet minskar i jamförelse med omvärlden. Ackumulerad bostadsbrist. Sverige och Danmark har högst skattetryck av OECD-länderna. Källa: OECD. Givet Stockholms relativt höga livskvalitet är förutsättningarna och möjligheterna för att öka den globala konkurrenskraften stora. Stockholms kunskapsintensiva och diversifierade näringsliv lockar kompetens och individer med spännande arbetsmöjligheter medan den ekonomiska och finansiella stabiliteten kan komma att vara attraktiv i en omvärld där det råder stor osäkerhet. De möjligheter till ett balanserat liv för individer och familjer som Stockholm kan erbjuda är också en viktig möjlighet. De för individklimatet största hoten mot Stockholms framtida konkurrenskraft och utveckling är bostadsbristen, eftersatta infrastruktur- investeringar och växande osäkerhet kring utbildningssystemets kvalitet. Trots allvarliga svagheter, hot och utmaningar är det viktigt att konstatera att det allmänna omdömet om livskvaliteten i Stockholm är mycket bra. Internationella rankningar och vår Demoskopundersökning talar här ett entydigt språk: Stockholm är en attraktiv stad att bo i. Utmaningen är att bygga vidare på det som är bra och inte låta de hot som finns utvecklas till svagheter. s s T 5

6 SWOT för näringslivsklimatet Även näringslivsklimatet i Stockholm får ett högt betyg. Både i internationella rankningar och när företagen själva får svara får Stockholm genomgående positiva omdömen. De tre främsta styrkorna för Stockholms näringslivsklimat är tillgången till kvalificerad arbetskraft, ett gynnsamt entreprenörsklimat och bra IToch telenät. 73 procent av Stockholmsföretagen tycker att IT- och telenäten i Stockholm är bra eller mycket bra. Näringslivsklimatets svagheter är i första hand rigida arbetsmarknadsregler, gränssnittet mellan näringslivet och politiken, utdragna kommunala beslutsprocesser, lagar och myndighetsregler, samt dialog med politiker, och skattenivån. Från ett internationellt perspektiv är även internationella flygförbindelser dåliga för Stockholms attraktivitet som affärsstad. Liksom för individklimatet innebär det överlag goda omdömet för Stockholms näringslivsklimat att staden har goda förutsättningar att bli ännu vassare i den globala konkurrensen om företagsetableringar och tillväxt. Den ekonomiska och finansiella stabiliteten är fortsatt en viktig styrka, även om vår omvärld återgår till något mer normalt. S O Tillgång till kvalificerad arbetskraft. IT- och telenät. Diversifierat näringsliv. Känd miljöstad. Entreprenörsklimat. Befolkningstillväxt. Befolkningsprognos. Norra Europas nav. Utbildningsnivå. Innovation. Satsningar på forskning och utveckling (FoU). Marknadsföringssatsningar. Förtätningsmöjligheter. Tillgänglighet till kunder. Kollektivtrafik. Kvalitet i utbildningen. Tillgänglighet till marknader. Tillgång till lokaler. Åldersstruktur. Stor ITmognad och vana internetanvändare. Ekonomisk och finansiell stabilitet. SWOT står för Strenght, Weakness, Opportunity och Threat och presenteras därför i en fyrfältsmatris. Överst till vänster illustreras styrkorna och överst till höger illustreras svagheterna. I den nedre vänstra rutan illustreras möjligheterna och i den nedre högra rutan illustreras hoten. 6

7 Gränssnittet mellan näringslivet och politiken. - Lagar och myndigheter. - Kommunala beslutsprocesser. - Dialog med politiker. WSkattenivå. T Bristande samverkan mellan näringslivet och akademin. Internationella flygförbindelser. Geografiska läget. Brain drain. Huvudkontoren flyttar. Kommersialisering av innovation. Eftersatta infrastrukturinvesteringar. Kunskaper i matematik och naturvetenskapliga ämnen. Regler för företagsetablering. Segregation. Kompetensbrist på högutbildade. Arbetsmarknadsregler. Externt riskkapital. Utbildningssystemets kvalitet minskar i jämförelse med omvärlden. Ackumulerad bostadsbrist. Lyckas vi bättre med att kommersialisera och få utväxling av satsningarna på forskning och utveckling (FoU) skulle näringslivsklimatet stärkas. Det finns också en anledning att se Stockholms geografiska läge som en potentiell styrka. Det geografiska läget har historiskt inte varit huvudstadsregionens stora styrka, men vi är i dag ett potentiellt nytt centrum i en ekonomiskt dynamisk region. Vi skulle kunna bli norra Europas nav. Stockholm är överlag en bra stad att driva företag i. Samtidigt är företagen oroliga för ett antal påtagliga hot. Det enskilt största hotet handlar om den kompetensbrist som kan förväntas bli akut inom femton till tjugo år. Det finns också en risk att, precis som för individklimatet, utbildningssystemets kvalitet försämras i jämförelse med omvärlden. Andra stora hot är den ackumulerade bostadsbristen och eftersatta infrastrukturinvesteringar. Att företagen uttrycker stor oro över bostadssituationen visar hur de akuta utmaningarna för individklimatet blir likvärdigt stora utmaningar för näringslivsklimatet. s s 7

8 Tempen på Stockholm I Demoskopundersökningen har vi bett företag betygsätta Stockholms attraktivitet både vad gäller att driva företag och utifrån deras egen livskvalitet. Enligt resultatet rankar Stockholms företagare näringslivsklimatet något bättre än individklimatet. Näringslivsklimatet Individklimatet Det bästa med Stockholm är närheten till vattnet och naturen. Hisnande vacker sommarstad Företagens bedömning av hur attraktivt Stockholm är vad gäller näringslivsklimat och individklimat. Även allmänheten i Stockholm har fått bedöma Stockholms attraktivitet avseende livskvalitet. Allmänheten är något positivare än företagen till individ klimatet och livskvaliteten. Stockholmarna rankar livskvaliteten i staden till 80 på en 100-gradig skala, jämfört med företagarnas Dyrt men tryggt Genom en så kallad drivkraftsanalys kan vi i Demoskopundersökningen identifiera de faktorer som är viktigast och påverkar attraktiviteten mest. Det svarar på var ytterligare insatser kan göra störst nytta för att stärka Stockholms attraktivitet, Stockholm är världens vackraste huvudstad, tycker jag. Dessutom är den lagom stor. men också var försummelse kan leda till störst skada. Som framgår av figuren nedan är lev nadsomkostnader en viktig faktor för attraktiviteten och ett område där Stockholm uppfattas som svagt. Levnadsomkostnaderna anses också höga både i nationella som internationella mått. Utifrån den här drivkraftsanalysen kan vi konstatera att levnadsomkostnaderna dessutom är ett betydande hot mot en Figuren visar vilka frågor som är viktigast för Stockholms individklimat och hur väl huvudstaden klarar sig på respektive område Stockholm har en blandning mellan det lilla och det stora. positiv utveckling av individklimatet. Överlag uppfattas Stockholm som en trygg och säker stad för dess in vånare, en viktig faktor som bidrar starkt positivt till regionens attraktivitet. Men skulle situationen förändras skulle det också få stor betydelse. Det är med andra ord en styrka som snabbt kan bli ett hot. Därför är det av stor vikt att kontinuerligt jobba för en trygg och säker stad. Trygghet och säkerhet Levnadsomkostnader Natur och grönområden Stadens utformning och arkitektur Öppenhet och tolerans (religion, etnicitet, sexualitet med mera) Bra Godkänt Dåligt 8

9 Andra faktorer som har stor påverkan på Stockholms attraktionskraft och individklimatet är tillgången till natur och grönområden, stadens utformning och arkitektur, samt öppenhet och tolerans. Samtliga av dessa aspekter anses redan i dag tillhöra Stockholms styrkor. Lyckas vi bevara och stärka dessa ytterligare finns det stora möjligheter att öka attraktionskraften, attrahera ny begåvning och kompetens, men även att stimulera turismen. Gränssnittet är en utmaning Lagar och myndighetsregler har störst påverkan på hur företag be dömer Stockholms attraktivitet och näringslivsklimat. Därefter kommer entreprenörsklimat och tillståndsgivning från kommuner och myndigheter. En kritisk fråga för att förbättra Stockholms attraktionskraft är därför att förbättra kommunala beslutsprocesser, dialogen med politiska beslutsfattare, tillståndsgivning, lagar och myndighetsregler. Utbildningsnivån har en stor påverkan på Stockholms näringslivsklimat. I dag är det en av Stockholms styrkor. Men osäkerheten kring kvaliteten i grundskola samt kunskapsnivån avseende matematik och naturvetenskapliga ämnen är ett växande hot mot Stockholms framtida kompetensförsörjning och attraktivitet Lagar och myndighetsregler Entreprenörsklimat Tillståndsgivning från kommuner och myndigheter Dialogen med politiska beslutsfattare Utbildningsnivå Bra Godkänt Dåligt Den enskilt viktigaste åtgärden för att öka Stockholms attraktivitet för företagande är att få ned kostnadsläget för arbetskraft och boende i Stockholm. Figuren visar vilka frågor som är viktigast för Stockholms näringslivsklimat och hur väl huvudstaden klarar sig på respektive område. Metod för SWOT Stockholm Stockholms Handelskammares SWOT av Stockholm har kartlagt Stockholms attraktivitet utifrån å ena sidan ett individperspektiv och å andra sidan ur ett näringslivsperspektiv. Individer och företag verkar utifrån olika förutsättningar och preferenser, men är samtidigt ömsesidigt beroende av varandra. Har inte företagen goda förutsättningar att erbjuda spännande arbetstillfällen och ett dynamiskt näringsliv vill inte människorna vara här. Finns inte människorna här klarar inte företagen kompetensförsörjningen. En framgångsrik huvudstad förutsätter att båda områdena utvecklas och stärks tillsammans. Stockholms individ- och näringslivsklimat analyseras utifrån tre delar: Andras uppfattning om Stockholm. Handelskammaren har framför allt utgått från två internationella rankningar om städers attraktions- och konkurrenskraft: Cities of Opportunities 2011 (PwC) och European Cities Monitor 2011 (Cushman & Wakefield). Cities of Opportunities rankar 26 västerländska städer och European Cities Monitor rankar 36 europeiska städer. Anledningen till varför vi har valt just dessa två rankningar är att de täcker både relevanta städer, individ- och näringslivsrelaterade faktorer, men också att de är väletablerade och renommerade. Stockholmarnas och StockholmSföretagens uppfattning om Stockholm. Demoskop har genomfört en undersökning på uppdrag av Handelskammaren, som är uppdelad i två delar. Den ena riktar sig till Stockholms näringsliv och bedömer Stockholms attraktivitet att driva företag i. Den andra riktar sig till privatpersoner i Stockholms län och belyser Stockholms attraktivitet vad gäller livskvalitet. I individundersökningen ingår statistiskt slumpmässigt valda webbintervjuer med personer i åldern år boende i Stockholms län. Undersökningen genomfördes under perioden 30 maj 8 juni Undersökningen bland företagen genomfördes med 402 telefonintervjuer med företagets vd eller av vd utsedd person, under perioden 29 maj 15 juni handelskammarens uppfattning om Stockholm. För att komplettera och stärka rankningarna och undersökningarna har vi använt våra egna analyser, rapporter och slutsatser som underlag. 9

10 10 Bo Svaret på varför man väljer att bo i Stockholm är inte helt självklart utan beror naturligtvis på en kombination av flera faktorer, som exempelvis kön, social status, nationalitet, ålder och utbildning. Enligt Demoskopundersökningen väljer varannan stockholmare i första hand att bo i Stockholm på grund av närhet till familj och vänner. Valet av boende påverkas även av faktorer som arbetsmöjligheter, studier och drömmen om storstadens livsstil.

11 Stockholm leder Europas urbaniseringsliga I Stockholms stad bor det i dag ungefär invånare. Räknar vi med övriga kommuner i Stockholms län uppgår befolkningen till cirka 2,1 miljoner invånare. Sett till folkmängdens storlek är Stockholm en, med internationella mått, relativt liten stad. Den är dessutom relativt glesbefolkad. I Economist Intelligence Units senaste rankning över världens bästa städer tappar Stockholm exempelvis två platser (till sjätte plats) på grund av just spridd bebyggelse och stadsutbredning, så kallad urban sprawl. 1 Med detta sagt är Stockholm också en av de snabbast växande städerna i Europa. Både staden och länet hade en befolkningstillväxt på mer än två procent under Med andra ord växer Stockholms läns befolkning med två fullsatta SL-bussar varje dag. År 2011 svarade Stockholms län för hela Vilket är det allra viktigaste skälet för dig att bo i Stockholm? % Närhet till familj och vänner Arbetsmöjligheter Livsstil och utbud av t ex nöjen, kultur och shopping Möjlighet att studera Annat 55 procent av Sveriges totala befolkningsökning. Fram till 2020 väntas Stockholms stad växa med 17,3 procent. Motsvarande siffra för länet är 16,9 procent. Tillsammans med Oslo har vi därmed också den snabbaste prognostiserade befolkningstillväxten i Europa. 2 Fler är bättre Den starka befolkningstillväxten är till delar ett kvitto på Stockholms attraktivitet och en mycket viktig konkurrensfördel. Den bidrar till allt större och växande marknader, mångfald och innovation. Tack vare befolkningstillväxten kan Stockholm erbjuda en tillräckligt stor kritisk massa för företagande, forskning och kultur. Befolkningskoncentrationen, givet att staden blir tätare, skapar också skalfördelar, möjligheter till mindre utsläpp och miljöinnovationer. s s Vad är det bästa med Stockholm? Källa: DemoskopundersökningeN. Att det finns mycket vatten och grönområden, och ett stort och varierat utbud av kultur och museer. Att det ligger vid vatten och att kollektivtrafiken är bra. Oslagbar sommarstad. Blandningen mellan nytt och gammalt. Att Stockholm är den mest mångkulturella staden. Här finns de bästa utbildningarna och därför många av de mest intressanta jobben. Närheten till vatten och natur och samtidigt storstadens puls. 1 Urban sprawl innebär att en stad sprider ut sig till mer avlägsna områden. Ofta förknippas begreppet med ineffektiv eller okontrollerad stadsutveckling, långa avstånd till jobb och centrum, höga infrastrukturkostnader, ökad biltrafik och miljöförstöring samt brist på offentliga miljöer. 2 SCB, TMR Stockholms läns landsting. 11

12 Antal invånare med utländsk bakgrund i Stockholms stad Norden Irak/Iran/ Turkiet/ Libanon/ Syrien Källa: Stockholms stad, SCB. Inrikes född med två utrikes födda föräldrar Utrikes född Sydamerika Afrika Övriga världen Stockholmarna allt äldre För Stockholm, som för de allra flesta städer i västvärlden, utgör den åldrande befolkningen en stor utmaning. I dag har varje person i arbetsför ålder (20 64 år) i Stockholms län 0,65 personer i icke arbetsför ålder att försörja, det vill säga barn och äldre. Lägst försörjningsbörda i Stockholms län har kommunerna Stockholm, Solna och Sundbyberg, med drygt 0,50 personer att försörja. Högst är försörjningsbördan i Danderyd och Lidingö, med 0,94 respektive 0,85 personer i ickearbetsför ålder. Försörjningsbördan väntas öka både i länet och Stockholms stad de kommande åren. 4 Attraktiv mångfald Att Stockholm är en av de snabbast växande städerna i Europa är i grunden bra och tyder på att staden är attraktiv. Men det är också viktigt att se hur befolkningstillväxten är fördelad. Utöver ett stort födelseöverskott, visar strukturen på befolkningstillväxten att en stor del är flyktingar, anhörighetsinvandring och återflyttning från utlandet. Av den totala nettoinflyttningen till Stockholms län 2011 stod inflyttade från utlandet för cirka 74 procent, varav ungefär tolv procent var flyktingar (2 231 flyktingar). 3 Det ställer stora krav på integrationspolitiken, som rätt hanterad kan bidra till tillväxt och internationalisering. Stockholm har tagit emot cirka 30 procent av Sveriges totala invandring sedan början av 2000-talet. Topp fem snabbast växande kommuner, prognos Solna 2. Nacka 3. Nykvarn 4. Vallentuna 5. Vaxholm Stockholms stad hamnar på 17:e plats. Länet Staden Europa/ Nordamerika Födelseöverskott Nettoinflyttning från övriga Sverige Länet mer internationaliserat Nettoinflyttning från utlandet Källa: SCB, TMR Stockholms läns landsting (2011).. Källa: TMR Stockholms läns landsting (2011), SCB Migrationsverket, Länsstyrelsen i Stockholms län. 4 SCB, TMR Stockholms läns landsting (2011).

13 Yngre än Europa Samtidigt som den åldrande befolkningen i Stockholm är ett växande hot väntas Stockholms stad befolkningsmässigt få en signifikant högre ökningstakt för gruppen arbetsföra jämfört med andra städer i Europa. Mellan 2010 och 2020 väntas antalet yrkesaktiva att öka med nästan 15 procent i Stockholms stad. Motsvarande siffra för München är 8,6 procent, London 7,6 procent, Hamburg 5,0 procent, Frankfurt 4,2 procent och Amsterdam 2,0 procent. 5 Prognos 2030: 22,6 procent av totalbefolkningen är 65+ Prognos 2050: 25,6 procent av totalbefolkningen är 65+ Källa: SCB Total nettoinflyttning Källa: SCB samt TMR Stockholms läns landsting (2011). 12,5 % 3,2 % Tillväxt i nettoinflyttning sedan Peter Stein och Stockholms Handelskammare (2011). 6 Arbetsför ålder beräknad år. Ta kommando över autopiloten För att Stockholm ska kunna fortsätta växa och förbli en attraktiv stad, både för individer och företag, krävs det en genomtänkt och uthållig politik. Stockholms befolkning och demografi utgör både en styrka, en svaghet, en möjlighet och ett hot. Styrka i den meningen att staden är tillräckligt stor för att vara en attraktiv plats och marknad för företagen och en plattform för mångfald och möten mellan människor. I dag är Stockholm dessutom en av de snabbast växande städerna i Europa och har en relativt stor andel av befolkningen i aktiva åldrar. Demografin är en svaghet i termer av att vi, i internationell jämförelse, har en relativt liten befolkning. I en del avseenden är det inte realistiskt att Stockholm kan konkurrera med riktigt stora städer som London eller Paris. Samtidigt är det en svaghet som är svår att åtgärda på kort sikt. Det kan också vara så att befolkningstillväxten i Stockholm inte är tillräckligt stor. Den starka befolkningstillväxten och den allt högre koncentrationen av människor skapar också möjligheter, för företagen, människorna, staden och miljön. Urbaniseringen skapar expansionsmöjligheter för företagen i och med en växande marknad och efterfrågan. Som tidigare nämnts leder koncentrationen av människor även till skalfördelar vilket ger effektivare energianvändning och därmed mindre 65 % Andel av befolkningen i arbetsför ålder 6 i Stockholms stad. Prognos 2020: 64 % 35 % Andel av befolkningen mellan år i Stockholms stad. Källa: SCB. TMR STOCKHOLM LÄNS LANDSTING (2011). Den typiska Stockholmskvinnan föder fler barn än riksgenomsnittet. 1,98 jämfört med 1,9 barn per kvinna. Källa: SCB. utsläpp. De positiva befolkningsprognoserna innebär dessutom att Stockholm får ett visst demografiskt försprång jämfört med övriga Europa avseende tillväxttakt och åldersstruktur, även om situationen även här är pressad. Ett påtagligt hot är att Stockholm håller på att växa ur sin fysiska kostym. Trängsel på vägar, i kollektivtrafiken, på bostadsmarknaden, i förskolorna och i sjukvården hotar att bromsa befolkningsutvecklingen. Dagens välfärdssystem hamnar under press när befolkningen blir äldre i och med växande efterfrågan på vårdtjänster och minskat skatteunderlag. Trots att befolkningskoncentration i grunden är resurseffektivt riskerar urbanisering, utan anpassning av stadens funktioner och infrastruktur, att öka pressen på stadens natur och resultera i mer skräp och föroreningar. Att balansera en förtätning som skapar otvetydiga värden mot befintliga grönområden som redan i dag värdesätts högt är en utmaning. 13 s s

14 Kamini Singam- Kristensen: Allt är inte lätt här Namn: Kamini Singam- Kristensen Ålder: 35 år Favoritplats i Stockholm: Kungsholmen Därför bor jag här: Min mans arbete l Kamini Singam-Kristensen, 35 år, har bott i Stockholm i fem år. Hon kom hit med sin man som är norrman. Han är affärsjurist på en brittisk bank med stationering i Stockholm. Kamini är född och uppvuxen i Kuala Lumpur i Malaysia, har bott i Brisbane i Australien, London och Oslo. Så hon, om någon, kan jämföra storstäder. Stockholm är en fantastisk stad. Men allt är inte lätt här. Vi har kunnat hyra bostad i andra städer. Här var vi tvungna att köpa en, trots att vi visste att vi bara skulle vara här tillfälligt. Nästa kalldusch kom när vi skulle ha barnomsorg. Jag fick veta att vi borde ha ställt vår son i kö när han var sex månader. Men då bodde vi ju inte ens här, men det ordnade sig. Jag är också jurist, har arbetat med bolagsrätt. Här har jag inte kunnat göra det, utan har undervisat en del. Alla städer har bra och dåliga sidor. Stockholm har bra sjukvård och jag gillar Öppna förskolan. Vi bor bra på Kungsholmen. Men stockholmarna är så blyga. När jag var ute och joggade i Brisbane så var det självklart att man sa hej till varandra i joggingspåret. Stockholmarna tyckte nog att jag var tokig i början, när jag log och hejade på alla jag mötte, det blev lite av en kulturkrock. Vi har fått jättefina svenska vänner, men vi kommer inte att stanna här. Nästa gång vi flyttar blir det nog till Asien.

15 Bostäder är nyckeln Stockholm växer rekordartat. Storstadens puls, en bred arbetsmarknad och mångfald lockar. Vid internationella jämförelser rankas Stockholms bostadssituation högt, till stor del tack vare den höga boendekvaliteten. Men boendekvalitet är en sak och tillgång på bostäder är en annan. Situationen på bostadsmarknaden är mycket ansträngd till följd av regleringar, svag nyproduktion av bostäder och en dålig rörlighet inom det befintliga bostadsbeståndet. Den svaga tillgången på bostäder utgör ett hinder för många att överhuvudtaget söka jobb eller utbildning i regionen. Inte minst försvårar den för unga vuxna att flytta hemifrån och bidrar till att fler familjer blir mer trångbodda. För få bostäder I vår Demoskopundersökning anser stockholmarna att tillgången på bostäder är Stockholms i särklass främsta svaghet. Bostadsbyggandet i länet släpar efter sedan lång tid tillbaka. Bara de senaste åren hade produktionen behövt vara tre gånger så hög för att hålla jämna steg med befolkningsutvecklingen. Bostadsbristen bostäder saknas i Stockholm. 68 % av stockholmarna tycker att tillgången på bostäder är dålig eller mycket dålig. Källa: Demoskopundersökningen. i Stockholms län har blivit ett stort och allvarligt problem och kanske det allra största hotet mot en långsiktig positiv utveckling för huvudstaden. Enligt Handelskammarens beräkningar saknas det i dag cirka bostäder i länet. Om alla som är i behov av en bostad räknas in är den faktiska bostadsbristen sannolikt ännu större. Dessutom finns det stora skillnader i länets 26 kommuner vad gäller ambition och vilja att växa, men också i förmågan att hantera planprocesser och markfrågor på ett effektivt sätt. Fast i stor villa Stockholms bostadsmarknad kännetecknas av en låg rörlighet i det befintliga bostadsbeståndet vilket framför allt beror på en kombination av hyresregleringar och flyttskatter. I det hyrda beståndet är det svårt att komma över förstahandskontrakt, många hyresrätter står tomma eller hyrs ut i andra hand när man blir sammanboende. Även hyresregleringen leder till ett sämre utnyttjande av det befintliga beståndet personer i bostadskö i Stockholms stad i slutet av Hög standard Stockholm rankas på 5:e plats i kategorin boende i Cities of Opportunities till 7 år genomsnittlig kötid för bostad i Stockholms stad. Många bor kvar i för stora bostäder i det ägda beståndet därför att de inte skulle minska sina boendekostnader eller frigöra mer kapital om de flyttade till ett mindre boende. Utöver att lägenhetsaffärer alltid inbegriper flyttomkostnader och mäklararvoden, så är det framför allt reavinstbeskattningen som gör det olönsamt att anpassa boendet när exempelvis vuxna barn flyttar ut stockholmhushåll skulle flytta om reavinstskatten var betydligt lägre än i dag. Källa: Stockholms Handelskammare (2011b). Sverige bygger hälften så många bostäder per person som våra nordiska grannländer. Källa: SCB, Boverket och de nordiska motsvarigheterna. 15 s s

Stockholm attraherar arbetskraften

Stockholm attraherar arbetskraften 2013:3 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares rapport Stockholm attraherar arbetskraften Västeuropas snabbast växande storstadsregion till 2030 Attraktiva städer växer Stockholm är en av Västeuropas

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

https://bostad.stockholm.se/statistik/bostadsformedlingen-statistik-bostadskon-2014/, 4

https://bostad.stockholm.se/statistik/bostadsformedlingen-statistik-bostadskon-2014/, 4 Bostadsutskottet: Motion gällande: Hur kan vi lösa bostadsbristen bland ungdomar i Stockholm? Inledning: Boverket varnar för förvärrad bostadsbrist 1. Att ha en egen bostad är en självklarhet för många,

Läs mer

Foto: Karl Gabor UPPSALA HANDELSKAMMARES ANALYS: BEFOLKNINGSÖKNINGEN UTMANAR UPPSALA

Foto: Karl Gabor UPPSALA HANDELSKAMMARES ANALYS: BEFOLKNINGSÖKNINGEN UTMANAR UPPSALA Foto: Karl Gabor UPPSALA HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-05 BEFOLKNINGSÖKNINGEN UTMANAR UPPSALA 400 000 invånare i Uppsala län inom tio år Sveriges befolkning ökar rekordartat. Nästa år kommer Sverige med

Läs mer

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN STOCKHOLMSREGIONEN. Framtidsinvesteringar i jobben går före

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN STOCKHOLMSREGIONEN. Framtidsinvesteringar i jobben går före SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN BOSTADSPLAN FÖR JÄRFÄLLA FÖR STOCKHOLMSREGIONEN Framtidsinvesteringar i jobben går före Små hyresrätter nya skattesänkningar för unga och studenter Vår bostadsplan för

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet INriktningsmål 2014 Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål för

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Befolkningsprognos 2014-2017

Befolkningsprognos 2014-2017 1 Kommunledningsstaben Per-Olof Lindfors 2014-03-19 Befolkningsprognos 2014-2017 Inledning Sveriges befolkning ökade med ca 88971 personer 2013. Folkökningen är den största sedan 1946. Invandringen från

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Arena för Tillväxt. En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige

Arena för Tillväxt. En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige Arena för Tillväxt En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige Primär målgrupp: lokala och regionala beslutsfattare inom privat och offentlig sektor Vad gör vi? Omvärldsbevakning

Läs mer

nya bostäder under nästa mandatperiod

nya bostäder under nästa mandatperiod Socialdemokraterna i Stockholm Stockholm 2010-08-10 50 000 nya bostäder under nästa mandatperiod En bostadspolitisk rapport från Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Stockholmsregionen

Läs mer

På väg mot vision 2020 87+13 10+13= 65+76+73+74+74+89+87+93+95+97+100 15+99+20+10+8+24+50+56+45+10+100 50+40+10+ 12+11+5+1,7% 30+47=

På väg mot vision 2020 87+13 10+13= 65+76+73+74+74+89+87+93+95+97+100 15+99+20+10+8+24+50+56+45+10+100 50+40+10+ 12+11+5+1,7% 30+47= kista SCIENCE CITY Statistik 2012 På väg mot vision 2020 87+13 128 195 24 000 775 10+13= 17 300 000 65+76+73+74+74+89+87+93+95+97+100 15+99+20+10+8+24+50+56+45+10+100 30+47= 50+40+10+ 12+11+5+1,7% INNEHÅLL

Läs mer

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från Svenskt Näringsliv som publicerades i

Läs mer

Via Nordica 2008 session 7

Via Nordica 2008 session 7 Via Nordica 2008 session 7 Lisbeth Wester Informationschef Lunds Tekniska Högskola, LTH Lunds universitet 1 Åldersgruppen 19 åringar i Sverige 1990-2020 2 Den nya generationen studenter och medarbetare.

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Studenters boende 213 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Undersökningsmetod 3 Hur bor studenter? 3 Minskad andel studenter bor

Läs mer

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009 Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun Johan Kreicbergs April 2009 Inledning 1 Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från som publicerades i slutet av 2007

Läs mer

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN En ändrad inställning gentemot andrahandsuthyrning och inneboende kan halvera dagens bostadsbrist. Det visar en ny undersökning utförd av Nepa på uppdrag

Läs mer

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Remissvar avseende kommunikationer och infrastruktur RTN 2006-0047

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Remissvar avseende kommunikationer och infrastruktur RTN 2006-0047 Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm 2008-11-27 Dnr V-2008-0522 Doss 22 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Remissvar avseende kommunikationer

Läs mer

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås

Läs mer

Bostadsunderskott i Uppsala hotar tillväxten

Bostadsunderskott i Uppsala hotar tillväxten 2010 : 4 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Bostadsunderskott i Uppsala hotar tillväxten Bilaga till analysen: Rekordstort underskott på bostäder hotar Stockholms tillväxt, 2010:3 Svagt bostadsbyggande

Läs mer

Visionen- vad jag tycker är bra

Visionen- vad jag tycker är bra Visionen- vad jag tycker är bra Utveckling framåtanda- satsning Vacker stad levande centrum, mysigt, bilfritt, Rekreationsmöjligheter parker, planteringar, natur, bad, friluftsliv Boendemiljö byggnader,

Läs mer

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Stockholmsregionens styrkor och utmaningar Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Det går bra för Stockholms län Ur ett tillväxtperspektiv står sig Stockholm i varje jämförelse 24 000 nystartade företag 2011

Läs mer

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin (Det talade ordet gäller) Inledningsanförande Sten Nordin Stockholmsmötet 2010, 100531 utveckling, och ett utmärkt tillfälle för nätverkande och utbyte av idéer mellan regionens näringsliv och politiska

Läs mer

Tillväxt, miljö och regionplanering

Tillväxt, miljö och regionplanering En världsledande region Europas snabbast växande stad Stockholms Handelskammare Världens främsta ICT stad Networked Society City Index Världens 2 tech hub efter Sillicon Valley The Telgraph Världens 5

Läs mer

Alla har rätt till en bra bostad!

Alla har rätt till en bra bostad! Alla har rätt till en bra bostad Bostadspolitiskt program Hyresgästföreningen Södertälje/Nykvarn Bostadsbrist Idag råder det bostadsbrist i Södertäljes och Nykvarns kommuner och framför allt saknas det

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Befolkningsprognos 2016-2019

Befolkningsprognos 2016-2019 1 Kommunledningsstaben Per-Olof Lindfors 2016-04-12 Befolkningsprognos 2016-2019 Inledning Sveriges befolkning ökade med 103662 personer 2015. Folkökningen är den största någonsin. Främsta skälet är en

Läs mer

Befolkningsutveckling 2016

Befolkningsutveckling 2016 170221 Befolkningsutveckling 2016 Innehållsförteckning Sammanfattande beskrivning... 2 Befolkningsutveckling 2016... 3 Befolkningen i Kronobergs län ökade med 3 259 personer under 2016... 3 Befolkningen

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Bygg för unga och studenter

Bygg för unga och studenter Bygg för unga och studenter Sida 1 (7) Bygg för unga och studenter Det socialdemokratiska löftet till Stockholms unga och studenter är att vi ska bygga 12 000 hyresrätter anpassade för unga och studenter

Läs mer

Akuta lösningar för fler studentbostäder i Sverige

Akuta lösningar för fler studentbostäder i Sverige Akuta lösningar för fler studentbostäder i Sverige Svår bostadssituation för unga Bostadssituationen för unga människor är tuff i hela landet. I år bedömer 119 kommuner att de har brist på bostäder 1.

Läs mer

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun 2014-06-26 Ks 1014/2012 Tillväxtrådet Näringslivsprogram Örebro kommun Förord Det här programmet beskriver Örebro kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott

Läs mer

Till ännu bättre framtidsutsikter

Till ännu bättre framtidsutsikter JA! Till ännu bättre framtidsutsikter TROSA KOMMUN www.alliansfortrosa.se Ja till länsbyte är ett ja till ännu bättre framtidsutsikter Allians för Trosa kommun förordar ett länsbyte till Stockholm län.

Läs mer

Regional tillväxt 2015

Regional tillväxt 2015 Regional tillväxt 2015 Wolfgang Pichler 13 maj 2016 Tjänstemannaforum Utgångspunkter Utgångspunkter Funktionella analysregioner (FA-regioner) Indelning i regiongrupper (stad och land) Ett långsiktigt tidsperspektiv

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

Det handlar om Linköpings framtid.

Det handlar om Linköpings framtid. Det handlar om Linköpings framtid. Tre förslag från Socialdemokraterna för att få igång bostadsbyggandet i Linköping. Det byggs för lite i Linköping. Under flera år har antalet färdigställda bostäder underskjutit

Läs mer

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2014-1 122 000 BOSTÄDER SAKNAS I STOCKHOLMS LÄN

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2014-1 122 000 BOSTÄDER SAKNAS I STOCKHOLMS LÄN STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2014-1 122 000 BOSTÄDER SAKNAS I STOCKHOLMS LÄN Bostadsbristen hotar regionens tillväxt och utveckling FLER BOSTÄDER KRÄVS FÖR EN VÄXANDE STORSTAD Det saknas 121 975

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

En kommentar till Finanspolitiska rådets rapport om marknadshyror. Pär Svanberg

En kommentar till Finanspolitiska rådets rapport om marknadshyror. Pär Svanberg En kommentar till Finanspolitiska rådets rapport om marknadshyror Pär Svanberg par.svanberg@hyresgastforeningen.se Vad är det för marknad? Rätten till bostad är inskriven i 2 av regeringsformen av en anledning:

Läs mer

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 Översyn år 2014 Kommunledningskontoret 2014-05-12 - Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 - Översyn år 2014 Per-Erik Mårtensson,

Läs mer

PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE

PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Sverige har enligt alla bedömare bostadsbrist idag. Det innebär en stor ekonomisk och social kostnad

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Studenters boende och strategier för framtiden

Studenters boende och strategier för framtiden 1 Studenters boende och strategier för framtiden Rapport framtagen på uppdrag av Sthlm6+ Almedalen 2014-06-30 2 Innehåll Konkurrensen om bostäderna skärps Student och ung vuxen samtidigt Studenternas bostadssituation

Läs mer

Beräkning av bostadsbehovet i Stockholmsregionen går det att göra? Så här gjorde vi

Beräkning av bostadsbehovet i Stockholmsregionen går det att göra? Så här gjorde vi Beräkning av bostadsbehovet i Stockholmsregionen går det att göra? Så här gjorde vi Regional bedömning av behovet av nya bostäder Genomfördes juni-dec 2012 av SLL Tillväxt, miljö och regionplanering Tillväxt,

Läs mer

Skånes befolkningsprognos

Skånes befolkningsprognos Skånes befolkningsprognos 2012 2021 Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 5 Fler inflyttare

Läs mer

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder Sverigebygget 150 000 100 000 nya bostäder Nya Moderaterna vill nå 150 000 nya bostäder Nya Moderaterna presenterar i dag ytterligare åtgärder för mer och snabbare bostadsbyggande. Vi vill öka tillgången

Läs mer

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Maria Pleiborn, WSP Analys & Strategi Bostadsmötet 2014-10-01 Svenskarnas flyttningar Vi flyttar ungefär 10 gånger i livet i genomsnitt och varje

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

Bostaden är lösningen - en helhetssyn på bostadsfrågan. Lotta Jaensson 140407

Bostaden är lösningen - en helhetssyn på bostadsfrågan. Lotta Jaensson 140407 Bostaden är lösningen - en helhetssyn på bostadsfrågan Lotta Jaensson 140407 Bostadsmarknaden i ett sammanhang Befolkningsökning. Industrisamhället ersatts med tjänstesamhälle. Urbanisering. Utflyttning

Läs mer

Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010

Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010 Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010 Fortsatt rekordhög befolkningsökning men bostadsbyggandet hänger inte med. Bostadsbristen förvärras 2006 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver

Läs mer

Bostadspolitik. för tillväxt och rättvisa. Tillväxt kräver rättvisa! Bostadspolitiskt program för Socialdemokraterna i Sundsvall 2012-2016

Bostadspolitik. för tillväxt och rättvisa. Tillväxt kräver rättvisa! Bostadspolitiskt program för Socialdemokraterna i Sundsvall 2012-2016 Bostadspolitik för tillväxt och rättvisa Tillväxt kräver rättvisa! Utvecklingen i en kommun är beroende av en aktiv bostadspolitik så även i Sundsvall Fem förslag för utveckling och rättvisa! 1 2 3 4 5

Läs mer

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsanalyser Dialog med

Läs mer

NCC. Den inkluderande staden

NCC. Den inkluderande staden NCC Den inkluderande staden 1 Om undersökningen Digital enkät utskickad till panelister via Cint Deltagare i huvudstadsregionerna i Sverige, Norge, Danmark och Finland, i åldern 18-65 med representativa

Läs mer

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 Det är 30 % fler som arbetar i Malmö/Lund än som bor där - effektiv pendling med kollektivtrafik är nödvändig! kåne är en region med 1,3 miljoner invånare,

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

När vinstintresset tar över...

När vinstintresset tar över... När vinstintresset tar över... - En rapport om högerns planer på att sälja ut 3000 hem i Södertälje. 2(8) Inledning Sedan ska man betala för allt, som när en liten plastdetalj på torkskåpet går sönder,

Läs mer

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden.

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. Det går bra för Stockholmregionen, men vi står också inför stora utmaningar.

Läs mer

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet PM 2008: RI (Dnr 305-2465/2008) Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår

Läs mer

studentbostadsmarknad

studentbostadsmarknad Vägen till en väl fungerande studentbostadsmarknad - ett bostadsfilosofiskt åtgärdsprogram från Utmaningar Planering Förvaltning Nybyggnation Sverige är unikt. När det gäller utbildning Sverige är unikt

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi Bilaga 1 Mått och uppföljning Skellefteå 2030 är en strategi som syftar till att göra vårt lokala samhälle starkare och mer attraktivt, och för att veta om utvecklingen går åt rätt håll måste den mätas.

Läs mer

FÖR FLER JOBB OCH HÖGRE KOMPETENS

FÖR FLER JOBB OCH HÖGRE KOMPETENS BYGGSTART SVERIGE EN NY STAMBANA Alla är överens om att Sveriges infrastruktur behöver rustas för framtiden. Inte minst i Skåne, som dras med flaskhalsar försenade tåg och andra störningar. Men även på

Läs mer

Tillväxtstrategi för Halland

Tillväxtstrategi för Halland Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020 Det regional uppdraget Region Halland har uppdraget att leda det regionala utvecklingsarbetet Skapa en hållbar tillväxt och utveckling i Halland Leda och samordna

Läs mer

Medborgardialog ÖP-boden

Medborgardialog ÖP-boden Medborgardialog ÖP-boden Sammanfattning av svar från alla orter 2016-07-26 Nordanstig Naturligtvis Här förverkligar du dina livsdrömmar Den viktigaste frågan när det gäller kommunikationer är att Satsa

Läs mer

SVERIGES REKORDSNABBA BEFOLKNINGSTILLVÄXT OCH FASTIGHETSMARKNADER I STORSTADSREGIONERNA

SVERIGES REKORDSNABBA BEFOLKNINGSTILLVÄXT OCH FASTIGHETSMARKNADER I STORSTADSREGIONERNA SVERIGES REKORDSNABBA BEFOLKNINGSTILLVÄXT OCH FASTIGHETSMARKNADER I STORSTADSREGIONERNA Peter Stein, Stein Brothers AB Januari 2016 Förord Ett områdes demografiska utveckling påverkar förutsättningarna

Läs mer

Bygg mer och gärna på min backyard!

Bygg mer och gärna på min backyard! Boende i storstadsområden i ny studie om bostadsbristen: Bygg mer och gärna på min backyard! 1 Nu måste det byggas! Boverket rapporterade nyligen att 595 000 nya bostäder behöver byggas till år 2025 och

Läs mer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Förslag till Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen, RUFS

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Förslag till Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen, RUFS SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Förslag till Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen, RUFS Föredragande landstingsråd: Christer G Wennerholm ÄRENDET Regionplanenämnden förslag till Regional

Läs mer

Sammanfattande slutsatser

Sammanfattande slutsatser Sammanfattande slutsatser Det byggs nu mer än på länge Fler kommuner bygger mer nya förutsättningar och ambitioner 41 500 bostäder påbörjades 2013 2015 15 000 bostäder färdigställdes under 2015 På väg

Läs mer

Regeringsuppdrag bostadsbehov. Dnr LS 1206-0914

Regeringsuppdrag bostadsbehov. Dnr LS 1206-0914 Regeringsuppdrag bostadsbehov Dnr LS 1206-0914 RUFS 2010 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen Antogs/Godkändes 2010 av Stockholms läns landstings och Länsstyrelsen i Stockholms län VISION Europas

Läs mer

Utmaningar för bostadsbyggandet. KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL

Utmaningar för bostadsbyggandet. KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL Utmaningar för bostadsbyggandet KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL Läget Det byggs enligt många för få bostäder i Sverige. Samtidigt sjunker nivåerna för påbörjade bostäder i nyproduktionen År 2012

Läs mer

Bostadsförmedlingen har mycket att erbjuda er som är fastighetsägare. HITTA DIN HYRESGÄST ENKLARE MED HJÄLP AV OSS

Bostadsförmedlingen har mycket att erbjuda er som är fastighetsägare. HITTA DIN HYRESGÄST ENKLARE MED HJÄLP AV OSS Bostadsförmedlingen har mycket att erbjuda er som är fastighetsägare. HITTA DIN HYRESGÄST ENKLARE MED HJÄLP AV OSS VI VILL VARA ETT NAV PÅ HYRESMARKNADEN Stockholm växer så det knakar. Regionen utvecklas,

Läs mer

Tuff demografisk utveckling med utmaningar och möjligheter. Reglab 31 oktober2012 Per Sandgren

Tuff demografisk utveckling med utmaningar och möjligheter. Reglab 31 oktober2012 Per Sandgren Tuff demografisk utveckling med utmaningar och möjligheter Reglab 31 oktober2012 Per Sandgren Demografi Vetenskapen om en befolknings fördelning, storlek och sammansättning Källa: Dagens Nyheter 30 okt.

Läs mer

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:

Läs mer

Flermålsanalys. Stockholms placeringar i olika rankingar (bilaga 2)

Flermålsanalys. Stockholms placeringar i olika rankingar (bilaga 2) Flermålsanalys Stockholms placeringar i olika rankingar (bilaga 2) Innovation* (nummer 1 av 131) Best city to locate business (nummer 13 av 36) Congress & convention participants (nummer 16 av 44) Investment*

Läs mer

Bygg för fler bostäder och tillväxt i hela Sverige

Bygg för fler bostäder och tillväxt i hela Sverige Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3210 av Ola Johansson m.fl. (C) Bygg för fler bostäder och tillväxt i hela Sverige Sammanfattning En hållbar utveckling och tillväxt med fler jobb, växande

Läs mer

HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. en avstämning från Moderaterna

HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. en avstämning från Moderaterna HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING en avstämning från Moderaterna FÖRORD Tack vare att så många röstade på Alliansen i landstingsvalet 2010 har vården och kollektivtrafiken blivit bättre och tryggare.

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Regionbildning södra Sverige Regional utveckling 6 november 2013

Regionbildning södra Sverige Regional utveckling 6 november 2013 Regionbildning södra Sverige Regional utveckling 6 november 2013 Uppdragsbeskrivningen Analysera förutsättningarna samt föreslå konkreta insatser för ett utvecklat samarbete mellan Skåne, Kronoberg, Blekinge

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur.

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur. Antagen av distriktskongressen 30 november 2013 2 (10) 3 (10) Om vi ska klara framtidens välfärd måste fler jobba. Därför har vi socialdemokrater satt upp ett mål om att Sverige senast år 2020 ska ha EU:s

Läs mer

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter - betalningsvilja för kontor, stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i

Läs mer

Låt oss skapa livskraftiga storstäder

Låt oss skapa livskraftiga storstäder Enligt Boverkets prognos växer Sveriges befolkning med nära 1 miljon människor fram till 2025. Hela 80% av ökningen förväntas ske i Stockholm, Göteborg och Malmö Låt oss skapa livskraftiga storstäder När

Läs mer

Regional tillväxt 2015

Regional tillväxt 2015 Regional tillväxt 2015 Wolfgang Pichler 13 maj 2016 Konferens - Hållbar regional utveckling Utgångspunkter En nationell strategi för hållbar tillväxt och attraktionskraft 2015 2020 Utmaningar Klimat, miljö

Läs mer

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014 Haningeborna tycker om stadskärnan 204 Förord Innehåll En attraktiv stadskärna växer fram Den här rapporten är en redovisning och en analys av hur Haningeborna ser på stadskärnan. Haningebornas tankar

Läs mer

Äldre på bostadsmarknaden

Äldre på bostadsmarknaden Äldre på bostadsmarknaden Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar

Läs mer

Södertörns UtvecklingsProgram 2013 DE VIKTIGASTE REGIONALA UTVECKLINGSFRÅGORNA FÖR INSATSER DE NÄRMASTE ÅREN

Södertörns UtvecklingsProgram 2013 DE VIKTIGASTE REGIONALA UTVECKLINGSFRÅGORNA FÖR INSATSER DE NÄRMASTE ÅREN Södertörns UtvecklingsProgram 2013 DE VIKTIGASTE REGIONALA UTVECKLINGSFRÅGORNA FÖR INSATSER DE NÄRMASTE ÅREN 1 DET HÄR VILL VI UPPNÅ VISIONEN OM SÖDERTÖRN 2025 Södertörn är en attraktiv del av Stockholm

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Sigtuna kommun diarie: KS/2011:452-008 Remisssvar från Sigtuna kommun Förslag till handlingsprogram Kunskapsregion Stockholm Att tillgodose behovet av högutbildad arbetskraft SIG100, v2.0, 2010-02-26 UTBILDNINGS-

Läs mer

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04 Rapport Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen Bil Sweden 213--4 Förord BilSweden bedriver ett aktivt opinionsarbete. I frågor som rör attityd och behov av bil, parkering och framkomlighet

Läs mer