Swot stockholm på väg mot världens främsta huvudstad 2012:6 ISSN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Swot stockholm 2012. på väg mot världens främsta huvudstad 2012:6 ISSN 1654-1758"

Transkript

1 Swot stockholm 2012 på väg mot världens främsta huvudstad Rapport 2012:6 ISSN

2 Strävan efter världsklass Fungerande städer som Stockholm driver tillväxt och social utveckling. De är centrum för mångfald, innovation och lockar till sig kreativa människor. Det går bra för Stockholm och huvudstadsregionen. Ekonomin växer, vi är omskrivna i internationella medier, vi hamnar högt på rankningar över städers attraktivitetet och konkurrenskraft. Många flyttar hit och än fler väljer att komma hit på besök. Vi har all anledning att känna oss stolta över Stockholm. Frågar vi stockholmarna och Stockholmsföretagen så tycker också de att Stockholm är en attraktiv stad. De som bor här trivs i stort sätt bra och här finns något som gör att många kan tänka sig att flytta hit. Det är inte så konstigt. Fungerande städer som Stockholm driver tillväxt och social utveckling. De är centrum för mångfald, innovation och lockar till sig kreativa människor. För många handlar det naturligtvis om studier eller jobb, men det är också en fråga om livsstil. För att vara en globalt konkurrenskraftig region måste Stockholm därför vara en spännande stad att leva i såväl som en stad med många attraktiva företag, jobb och lärosäten. Huvudstadsregionen har uppenbara styrkor. Annars hade naturligtvis utvecklingen sett annorlunda ut. Men även solen har fläckar och det finns frågor som kan komma att utvecklas till riktigt stora hot. Det är bakgrunden till varför Stockholms Handelskammare valde att göra SWOT Stockholm och presentera vår bild av regionens styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Rapporten är en viktig grund för vår agenda för hur Stockholm ska kunna bli en av världens bästa huvudstäder. Stockholm, november 2012 Maria Rankka VD Stockholms Handelskammare Fokus Stockholm Bo Leva Studera och arbeta Driva företag

3 Fokus Stockholm Städernas utveckling har hamnat i centrum i debatten om hållbar tillväxt. Samtidigt är urbaniseringen den kanske främsta kraften bakom förändringarna i den globala ekonomin. Städer som växer smart får bättre förutsättningar att konkurrera globalt om såväl kompetens som kapital och företag. Globaliseringen påverkar både individ- och näringslivsklimatet i huvudstadsregionen. Den innebär en hårdare konkurrens på världsmarknaden och fler valmöjligheter för individerna. Stockholmarna är mobila och kan i växande utsträckning välja den stad som erbjuder högst livskvalitet och spännande karriärmöjligheter. Där människorna och kompetensen finns, där finns även företagen. I en modern stad som Stockholm är individ- och näringslivsklimatet intimt sammankopplade. De städer, regioner eller länder som misslyckas med att skapa goda förutsättningar för sina invånare kommer också att misslyckas med sin ekonomiska tillväxt. I en allt tuffare global konkurrens har inte Stockholm råd att tappa marknadsandelar i termer av människor, företag och kapital. SWOT Stockholms syfte är att sätta fokus på Stockholm, förstå stadens styrkor och svagheter samt identifiera frågor och politiska åtgärder som behöver prioriteras. Målet är att Stockholm stärker sin position i konkurrensen med andra storstadsregioner i världen. SWOT Stockholm kartlägger och analyserar Stockholm utifrån två perspektiv: individernas och företagens. Rapporten baseras på internationella rankningar, en enkätundersökning av Demoskop och Handelskammarens egen analys. Individer och företag är naturligtvis ömsesidigt beroende av varandra. Därför kommer ett antal faktorer igen i analysen för både individ- och näringslivsklimatet. Läs mer om metoden för SWOT Stockholm på sidan 9. SWOT Stockholm ger inget vetenskapligt svar på vad som gör Stockholm attraktivt eller inte. Den är ett försök till att ge en mer mångfacetterad och komplex bild av huvudstadsregionens styrkor och svagheter och ett försök till en prioriteringsordning utifrån de hot och möjligheter vi står inför. DefinitionER Stockholm är i första hand definierat som Stockholms län. I de fall då analysen utgår från Stockholms stads gränser förtydligas det i texten. Individklimatet är ett samlat begrepp för samtliga faktorer som påverkar individens vardag i Stockholm. Det omfattar såväl hårda som mjuka värden och faktorer. Individklimatet är intimt kopplat till begreppet livskvalitet, men livskvalitet är inte synonymt med individklimat. Näringslivsklimatet är ett samlat begrepp för näringslivets möjligheter att verka och utvecklas i Stockholm. Vad är en SWOT? En SWOT (Strenght, Weakness, Opportunity, Threat) är ett, i första hand, företagsekonomiskt verktyg för att analysera företag, organisationer, institutioner och platser i relation till deras omvärld. Metoden går ut på att identifiera styrkor och svagheter (nuläge), samt möjligheter och hot (framtid). Resultatet sammanställs sedan i en fyrfältsmatris som kallas för SWOT. 3

4 SWOT för individklimatet Livskvaliteten i Stockholm håller en hög nivå utifrån ett internationellt perspektiv. Det visar internationella rankningar och det säger Stockholmsföretagen samt stockholmarna själva när man frågar dem. Sex av tio stockholmare anser att Stockholm är bättre att leva i jämfört med andra städer i Europa. De tre främsta styrkorna för Stockholms individklimat är tillgång till arbete och karriärmöjligheter, natur och grönområden samt trygghet och säkerhet. Stockholm har även ett försprång i jämförelse med omvärlden vad gäller bland annat befolkningens åldersstruktur och kollektivtrafik. Något motsägelsefullt betraktar stockholmarna själva utbudet av restauranger, nöjen, kultur och shopping som Stockholms främsta styrka, samtidigt som Stockholms kulturliv får ljumma omdömen i internationella jämförelser. Stockholms främsta svagheter vad gäller individklimatet är tillgången på bostäder, levnadsomkostnader och framkomligheten i trafiken. Även skattenivån är en uppenbar stor svaghet för Stockholm. S O Trygghet och säkerhet. Tillgång till arbete och karrärmöjligheter. Befolkningstillväxt. Utbildningsnivå. Förtätningsmöjligheter. Befolkningsprognos. Marknadsföringssatsningar kan ge näring till kulturlivet. Möjligheter till ett balanserat liv. Grönområden och vatten. Mångfald. Boendekvalitet. Livskvalitet. Fysiska miljön. Utbud av restauranger, nöjen och shopping. Stockholmarna är stolta över sin stad - goda ambassadörer. Spännande näringsliv och arbetsmöjligheter. Stadens utformning och arkitektur. Kollektivtrafik. Åldersstruktur. Kvalitet i utbildningen. Skyddat från naturkatastrofer. Norra Europas nav. Ekonomisk och finansiell stabilitet. SWOT står för Strenght, Weakness, Opportunity och Threat och presenteras därför i en fyrfältsmatris. Överst till vänster illustreras styrkorna och överst till höger illustreras svagheterna. I den nedre vänstra rutan illustreras möjligheterna och i den nedre högra rutan illustreras hoten. 4

5 Namn: Birgitta Bergman Ålder: 71 år Favoritplats i Stockholm: fjällgatan Därför bor jag här: här är jag född Skattenivå. Turism. Levande kultur. Tillgång på studentbostäder. WLönenivå Kändisfaktor. Geografiska läget. Klimatet. Språket. Urbanisering leder till skräp, föroreningar, högre belastning på staden. Framkomlighet i trafiken. Segregation. Lönenivå. Eftersatta infrastrukturinvesteringar. Tillgång på bostäder. Levnadsomkostnader. Kunskaper i matematik och naturvetenskapliga ämnen. Utbildningssystemets kvalitet minskar i jamförelse med omvärlden. Ackumulerad bostadsbrist. Sverige och Danmark har högst skattetryck av OECD-länderna. Källa: OECD. Givet Stockholms relativt höga livskvalitet är förutsättningarna och möjligheterna för att öka den globala konkurrenskraften stora. Stockholms kunskapsintensiva och diversifierade näringsliv lockar kompetens och individer med spännande arbetsmöjligheter medan den ekonomiska och finansiella stabiliteten kan komma att vara attraktiv i en omvärld där det råder stor osäkerhet. De möjligheter till ett balanserat liv för individer och familjer som Stockholm kan erbjuda är också en viktig möjlighet. De för individklimatet största hoten mot Stockholms framtida konkurrenskraft och utveckling är bostadsbristen, eftersatta infrastruktur- investeringar och växande osäkerhet kring utbildningssystemets kvalitet. Trots allvarliga svagheter, hot och utmaningar är det viktigt att konstatera att det allmänna omdömet om livskvaliteten i Stockholm är mycket bra. Internationella rankningar och vår Demoskopundersökning talar här ett entydigt språk: Stockholm är en attraktiv stad att bo i. Utmaningen är att bygga vidare på det som är bra och inte låta de hot som finns utvecklas till svagheter. s s T 5

6 SWOT för näringslivsklimatet Även näringslivsklimatet i Stockholm får ett högt betyg. Både i internationella rankningar och när företagen själva får svara får Stockholm genomgående positiva omdömen. De tre främsta styrkorna för Stockholms näringslivsklimat är tillgången till kvalificerad arbetskraft, ett gynnsamt entreprenörsklimat och bra IToch telenät. 73 procent av Stockholmsföretagen tycker att IT- och telenäten i Stockholm är bra eller mycket bra. Näringslivsklimatets svagheter är i första hand rigida arbetsmarknadsregler, gränssnittet mellan näringslivet och politiken, utdragna kommunala beslutsprocesser, lagar och myndighetsregler, samt dialog med politiker, och skattenivån. Från ett internationellt perspektiv är även internationella flygförbindelser dåliga för Stockholms attraktivitet som affärsstad. Liksom för individklimatet innebär det överlag goda omdömet för Stockholms näringslivsklimat att staden har goda förutsättningar att bli ännu vassare i den globala konkurrensen om företagsetableringar och tillväxt. Den ekonomiska och finansiella stabiliteten är fortsatt en viktig styrka, även om vår omvärld återgår till något mer normalt. S O Tillgång till kvalificerad arbetskraft. IT- och telenät. Diversifierat näringsliv. Känd miljöstad. Entreprenörsklimat. Befolkningstillväxt. Befolkningsprognos. Norra Europas nav. Utbildningsnivå. Innovation. Satsningar på forskning och utveckling (FoU). Marknadsföringssatsningar. Förtätningsmöjligheter. Tillgänglighet till kunder. Kollektivtrafik. Kvalitet i utbildningen. Tillgänglighet till marknader. Tillgång till lokaler. Åldersstruktur. Stor ITmognad och vana internetanvändare. Ekonomisk och finansiell stabilitet. SWOT står för Strenght, Weakness, Opportunity och Threat och presenteras därför i en fyrfältsmatris. Överst till vänster illustreras styrkorna och överst till höger illustreras svagheterna. I den nedre vänstra rutan illustreras möjligheterna och i den nedre högra rutan illustreras hoten. 6

7 Gränssnittet mellan näringslivet och politiken. - Lagar och myndigheter. - Kommunala beslutsprocesser. - Dialog med politiker. WSkattenivå. T Bristande samverkan mellan näringslivet och akademin. Internationella flygförbindelser. Geografiska läget. Brain drain. Huvudkontoren flyttar. Kommersialisering av innovation. Eftersatta infrastrukturinvesteringar. Kunskaper i matematik och naturvetenskapliga ämnen. Regler för företagsetablering. Segregation. Kompetensbrist på högutbildade. Arbetsmarknadsregler. Externt riskkapital. Utbildningssystemets kvalitet minskar i jämförelse med omvärlden. Ackumulerad bostadsbrist. Lyckas vi bättre med att kommersialisera och få utväxling av satsningarna på forskning och utveckling (FoU) skulle näringslivsklimatet stärkas. Det finns också en anledning att se Stockholms geografiska läge som en potentiell styrka. Det geografiska läget har historiskt inte varit huvudstadsregionens stora styrka, men vi är i dag ett potentiellt nytt centrum i en ekonomiskt dynamisk region. Vi skulle kunna bli norra Europas nav. Stockholm är överlag en bra stad att driva företag i. Samtidigt är företagen oroliga för ett antal påtagliga hot. Det enskilt största hotet handlar om den kompetensbrist som kan förväntas bli akut inom femton till tjugo år. Det finns också en risk att, precis som för individklimatet, utbildningssystemets kvalitet försämras i jämförelse med omvärlden. Andra stora hot är den ackumulerade bostadsbristen och eftersatta infrastrukturinvesteringar. Att företagen uttrycker stor oro över bostadssituationen visar hur de akuta utmaningarna för individklimatet blir likvärdigt stora utmaningar för näringslivsklimatet. s s 7

8 Tempen på Stockholm I Demoskopundersökningen har vi bett företag betygsätta Stockholms attraktivitet både vad gäller att driva företag och utifrån deras egen livskvalitet. Enligt resultatet rankar Stockholms företagare näringslivsklimatet något bättre än individklimatet. Näringslivsklimatet Individklimatet Det bästa med Stockholm är närheten till vattnet och naturen. Hisnande vacker sommarstad Företagens bedömning av hur attraktivt Stockholm är vad gäller näringslivsklimat och individklimat. Även allmänheten i Stockholm har fått bedöma Stockholms attraktivitet avseende livskvalitet. Allmänheten är något positivare än företagen till individ klimatet och livskvaliteten. Stockholmarna rankar livskvaliteten i staden till 80 på en 100-gradig skala, jämfört med företagarnas Dyrt men tryggt Genom en så kallad drivkraftsanalys kan vi i Demoskopundersökningen identifiera de faktorer som är viktigast och påverkar attraktiviteten mest. Det svarar på var ytterligare insatser kan göra störst nytta för att stärka Stockholms attraktivitet, Stockholm är världens vackraste huvudstad, tycker jag. Dessutom är den lagom stor. men också var försummelse kan leda till störst skada. Som framgår av figuren nedan är lev nadsomkostnader en viktig faktor för attraktiviteten och ett område där Stockholm uppfattas som svagt. Levnadsomkostnaderna anses också höga både i nationella som internationella mått. Utifrån den här drivkraftsanalysen kan vi konstatera att levnadsomkostnaderna dessutom är ett betydande hot mot en Figuren visar vilka frågor som är viktigast för Stockholms individklimat och hur väl huvudstaden klarar sig på respektive område Stockholm har en blandning mellan det lilla och det stora. positiv utveckling av individklimatet. Överlag uppfattas Stockholm som en trygg och säker stad för dess in vånare, en viktig faktor som bidrar starkt positivt till regionens attraktivitet. Men skulle situationen förändras skulle det också få stor betydelse. Det är med andra ord en styrka som snabbt kan bli ett hot. Därför är det av stor vikt att kontinuerligt jobba för en trygg och säker stad. Trygghet och säkerhet Levnadsomkostnader Natur och grönområden Stadens utformning och arkitektur Öppenhet och tolerans (religion, etnicitet, sexualitet med mera) Bra Godkänt Dåligt 8

9 Andra faktorer som har stor påverkan på Stockholms attraktionskraft och individklimatet är tillgången till natur och grönområden, stadens utformning och arkitektur, samt öppenhet och tolerans. Samtliga av dessa aspekter anses redan i dag tillhöra Stockholms styrkor. Lyckas vi bevara och stärka dessa ytterligare finns det stora möjligheter att öka attraktionskraften, attrahera ny begåvning och kompetens, men även att stimulera turismen. Gränssnittet är en utmaning Lagar och myndighetsregler har störst påverkan på hur företag be dömer Stockholms attraktivitet och näringslivsklimat. Därefter kommer entreprenörsklimat och tillståndsgivning från kommuner och myndigheter. En kritisk fråga för att förbättra Stockholms attraktionskraft är därför att förbättra kommunala beslutsprocesser, dialogen med politiska beslutsfattare, tillståndsgivning, lagar och myndighetsregler. Utbildningsnivån har en stor påverkan på Stockholms näringslivsklimat. I dag är det en av Stockholms styrkor. Men osäkerheten kring kvaliteten i grundskola samt kunskapsnivån avseende matematik och naturvetenskapliga ämnen är ett växande hot mot Stockholms framtida kompetensförsörjning och attraktivitet Lagar och myndighetsregler Entreprenörsklimat Tillståndsgivning från kommuner och myndigheter Dialogen med politiska beslutsfattare Utbildningsnivå Bra Godkänt Dåligt Den enskilt viktigaste åtgärden för att öka Stockholms attraktivitet för företagande är att få ned kostnadsläget för arbetskraft och boende i Stockholm. Figuren visar vilka frågor som är viktigast för Stockholms näringslivsklimat och hur väl huvudstaden klarar sig på respektive område. Metod för SWOT Stockholm Stockholms Handelskammares SWOT av Stockholm har kartlagt Stockholms attraktivitet utifrån å ena sidan ett individperspektiv och å andra sidan ur ett näringslivsperspektiv. Individer och företag verkar utifrån olika förutsättningar och preferenser, men är samtidigt ömsesidigt beroende av varandra. Har inte företagen goda förutsättningar att erbjuda spännande arbetstillfällen och ett dynamiskt näringsliv vill inte människorna vara här. Finns inte människorna här klarar inte företagen kompetensförsörjningen. En framgångsrik huvudstad förutsätter att båda områdena utvecklas och stärks tillsammans. Stockholms individ- och näringslivsklimat analyseras utifrån tre delar: Andras uppfattning om Stockholm. Handelskammaren har framför allt utgått från två internationella rankningar om städers attraktions- och konkurrenskraft: Cities of Opportunities 2011 (PwC) och European Cities Monitor 2011 (Cushman & Wakefield). Cities of Opportunities rankar 26 västerländska städer och European Cities Monitor rankar 36 europeiska städer. Anledningen till varför vi har valt just dessa två rankningar är att de täcker både relevanta städer, individ- och näringslivsrelaterade faktorer, men också att de är väletablerade och renommerade. Stockholmarnas och StockholmSföretagens uppfattning om Stockholm. Demoskop har genomfört en undersökning på uppdrag av Handelskammaren, som är uppdelad i två delar. Den ena riktar sig till Stockholms näringsliv och bedömer Stockholms attraktivitet att driva företag i. Den andra riktar sig till privatpersoner i Stockholms län och belyser Stockholms attraktivitet vad gäller livskvalitet. I individundersökningen ingår statistiskt slumpmässigt valda webbintervjuer med personer i åldern år boende i Stockholms län. Undersökningen genomfördes under perioden 30 maj 8 juni Undersökningen bland företagen genomfördes med 402 telefonintervjuer med företagets vd eller av vd utsedd person, under perioden 29 maj 15 juni handelskammarens uppfattning om Stockholm. För att komplettera och stärka rankningarna och undersökningarna har vi använt våra egna analyser, rapporter och slutsatser som underlag. 9

10 10 Bo Svaret på varför man väljer att bo i Stockholm är inte helt självklart utan beror naturligtvis på en kombination av flera faktorer, som exempelvis kön, social status, nationalitet, ålder och utbildning. Enligt Demoskopundersökningen väljer varannan stockholmare i första hand att bo i Stockholm på grund av närhet till familj och vänner. Valet av boende påverkas även av faktorer som arbetsmöjligheter, studier och drömmen om storstadens livsstil.

11 Stockholm leder Europas urbaniseringsliga I Stockholms stad bor det i dag ungefär invånare. Räknar vi med övriga kommuner i Stockholms län uppgår befolkningen till cirka 2,1 miljoner invånare. Sett till folkmängdens storlek är Stockholm en, med internationella mått, relativt liten stad. Den är dessutom relativt glesbefolkad. I Economist Intelligence Units senaste rankning över världens bästa städer tappar Stockholm exempelvis två platser (till sjätte plats) på grund av just spridd bebyggelse och stadsutbredning, så kallad urban sprawl. 1 Med detta sagt är Stockholm också en av de snabbast växande städerna i Europa. Både staden och länet hade en befolkningstillväxt på mer än två procent under Med andra ord växer Stockholms läns befolkning med två fullsatta SL-bussar varje dag. År 2011 svarade Stockholms län för hela Vilket är det allra viktigaste skälet för dig att bo i Stockholm? % Närhet till familj och vänner Arbetsmöjligheter Livsstil och utbud av t ex nöjen, kultur och shopping Möjlighet att studera Annat 55 procent av Sveriges totala befolkningsökning. Fram till 2020 väntas Stockholms stad växa med 17,3 procent. Motsvarande siffra för länet är 16,9 procent. Tillsammans med Oslo har vi därmed också den snabbaste prognostiserade befolkningstillväxten i Europa. 2 Fler är bättre Den starka befolkningstillväxten är till delar ett kvitto på Stockholms attraktivitet och en mycket viktig konkurrensfördel. Den bidrar till allt större och växande marknader, mångfald och innovation. Tack vare befolkningstillväxten kan Stockholm erbjuda en tillräckligt stor kritisk massa för företagande, forskning och kultur. Befolkningskoncentrationen, givet att staden blir tätare, skapar också skalfördelar, möjligheter till mindre utsläpp och miljöinnovationer. s s Vad är det bästa med Stockholm? Källa: DemoskopundersökningeN. Att det finns mycket vatten och grönområden, och ett stort och varierat utbud av kultur och museer. Att det ligger vid vatten och att kollektivtrafiken är bra. Oslagbar sommarstad. Blandningen mellan nytt och gammalt. Att Stockholm är den mest mångkulturella staden. Här finns de bästa utbildningarna och därför många av de mest intressanta jobben. Närheten till vatten och natur och samtidigt storstadens puls. 1 Urban sprawl innebär att en stad sprider ut sig till mer avlägsna områden. Ofta förknippas begreppet med ineffektiv eller okontrollerad stadsutveckling, långa avstånd till jobb och centrum, höga infrastrukturkostnader, ökad biltrafik och miljöförstöring samt brist på offentliga miljöer. 2 SCB, TMR Stockholms läns landsting. 11

12 Antal invånare med utländsk bakgrund i Stockholms stad Norden Irak/Iran/ Turkiet/ Libanon/ Syrien Källa: Stockholms stad, SCB. Inrikes född med två utrikes födda föräldrar Utrikes född Sydamerika Afrika Övriga världen Stockholmarna allt äldre För Stockholm, som för de allra flesta städer i västvärlden, utgör den åldrande befolkningen en stor utmaning. I dag har varje person i arbetsför ålder (20 64 år) i Stockholms län 0,65 personer i icke arbetsför ålder att försörja, det vill säga barn och äldre. Lägst försörjningsbörda i Stockholms län har kommunerna Stockholm, Solna och Sundbyberg, med drygt 0,50 personer att försörja. Högst är försörjningsbördan i Danderyd och Lidingö, med 0,94 respektive 0,85 personer i ickearbetsför ålder. Försörjningsbördan väntas öka både i länet och Stockholms stad de kommande åren. 4 Attraktiv mångfald Att Stockholm är en av de snabbast växande städerna i Europa är i grunden bra och tyder på att staden är attraktiv. Men det är också viktigt att se hur befolkningstillväxten är fördelad. Utöver ett stort födelseöverskott, visar strukturen på befolkningstillväxten att en stor del är flyktingar, anhörighetsinvandring och återflyttning från utlandet. Av den totala nettoinflyttningen till Stockholms län 2011 stod inflyttade från utlandet för cirka 74 procent, varav ungefär tolv procent var flyktingar (2 231 flyktingar). 3 Det ställer stora krav på integrationspolitiken, som rätt hanterad kan bidra till tillväxt och internationalisering. Stockholm har tagit emot cirka 30 procent av Sveriges totala invandring sedan början av 2000-talet. Topp fem snabbast växande kommuner, prognos Solna 2. Nacka 3. Nykvarn 4. Vallentuna 5. Vaxholm Stockholms stad hamnar på 17:e plats. Länet Staden Europa/ Nordamerika Födelseöverskott Nettoinflyttning från övriga Sverige Länet mer internationaliserat Nettoinflyttning från utlandet Källa: SCB, TMR Stockholms läns landsting (2011).. Källa: TMR Stockholms läns landsting (2011), SCB Migrationsverket, Länsstyrelsen i Stockholms län. 4 SCB, TMR Stockholms läns landsting (2011).

13 Yngre än Europa Samtidigt som den åldrande befolkningen i Stockholm är ett växande hot väntas Stockholms stad befolkningsmässigt få en signifikant högre ökningstakt för gruppen arbetsföra jämfört med andra städer i Europa. Mellan 2010 och 2020 väntas antalet yrkesaktiva att öka med nästan 15 procent i Stockholms stad. Motsvarande siffra för München är 8,6 procent, London 7,6 procent, Hamburg 5,0 procent, Frankfurt 4,2 procent och Amsterdam 2,0 procent. 5 Prognos 2030: 22,6 procent av totalbefolkningen är 65+ Prognos 2050: 25,6 procent av totalbefolkningen är 65+ Källa: SCB Total nettoinflyttning Källa: SCB samt TMR Stockholms läns landsting (2011). 12,5 % 3,2 % Tillväxt i nettoinflyttning sedan Peter Stein och Stockholms Handelskammare (2011). 6 Arbetsför ålder beräknad år. Ta kommando över autopiloten För att Stockholm ska kunna fortsätta växa och förbli en attraktiv stad, både för individer och företag, krävs det en genomtänkt och uthållig politik. Stockholms befolkning och demografi utgör både en styrka, en svaghet, en möjlighet och ett hot. Styrka i den meningen att staden är tillräckligt stor för att vara en attraktiv plats och marknad för företagen och en plattform för mångfald och möten mellan människor. I dag är Stockholm dessutom en av de snabbast växande städerna i Europa och har en relativt stor andel av befolkningen i aktiva åldrar. Demografin är en svaghet i termer av att vi, i internationell jämförelse, har en relativt liten befolkning. I en del avseenden är det inte realistiskt att Stockholm kan konkurrera med riktigt stora städer som London eller Paris. Samtidigt är det en svaghet som är svår att åtgärda på kort sikt. Det kan också vara så att befolkningstillväxten i Stockholm inte är tillräckligt stor. Den starka befolkningstillväxten och den allt högre koncentrationen av människor skapar också möjligheter, för företagen, människorna, staden och miljön. Urbaniseringen skapar expansionsmöjligheter för företagen i och med en växande marknad och efterfrågan. Som tidigare nämnts leder koncentrationen av människor även till skalfördelar vilket ger effektivare energianvändning och därmed mindre 65 % Andel av befolkningen i arbetsför ålder 6 i Stockholms stad. Prognos 2020: 64 % 35 % Andel av befolkningen mellan år i Stockholms stad. Källa: SCB. TMR STOCKHOLM LÄNS LANDSTING (2011). Den typiska Stockholmskvinnan föder fler barn än riksgenomsnittet. 1,98 jämfört med 1,9 barn per kvinna. Källa: SCB. utsläpp. De positiva befolkningsprognoserna innebär dessutom att Stockholm får ett visst demografiskt försprång jämfört med övriga Europa avseende tillväxttakt och åldersstruktur, även om situationen även här är pressad. Ett påtagligt hot är att Stockholm håller på att växa ur sin fysiska kostym. Trängsel på vägar, i kollektivtrafiken, på bostadsmarknaden, i förskolorna och i sjukvården hotar att bromsa befolkningsutvecklingen. Dagens välfärdssystem hamnar under press när befolkningen blir äldre i och med växande efterfrågan på vårdtjänster och minskat skatteunderlag. Trots att befolkningskoncentration i grunden är resurseffektivt riskerar urbanisering, utan anpassning av stadens funktioner och infrastruktur, att öka pressen på stadens natur och resultera i mer skräp och föroreningar. Att balansera en förtätning som skapar otvetydiga värden mot befintliga grönområden som redan i dag värdesätts högt är en utmaning. 13 s s

14 Kamini Singam- Kristensen: Allt är inte lätt här Namn: Kamini Singam- Kristensen Ålder: 35 år Favoritplats i Stockholm: Kungsholmen Därför bor jag här: Min mans arbete l Kamini Singam-Kristensen, 35 år, har bott i Stockholm i fem år. Hon kom hit med sin man som är norrman. Han är affärsjurist på en brittisk bank med stationering i Stockholm. Kamini är född och uppvuxen i Kuala Lumpur i Malaysia, har bott i Brisbane i Australien, London och Oslo. Så hon, om någon, kan jämföra storstäder. Stockholm är en fantastisk stad. Men allt är inte lätt här. Vi har kunnat hyra bostad i andra städer. Här var vi tvungna att köpa en, trots att vi visste att vi bara skulle vara här tillfälligt. Nästa kalldusch kom när vi skulle ha barnomsorg. Jag fick veta att vi borde ha ställt vår son i kö när han var sex månader. Men då bodde vi ju inte ens här, men det ordnade sig. Jag är också jurist, har arbetat med bolagsrätt. Här har jag inte kunnat göra det, utan har undervisat en del. Alla städer har bra och dåliga sidor. Stockholm har bra sjukvård och jag gillar Öppna förskolan. Vi bor bra på Kungsholmen. Men stockholmarna är så blyga. När jag var ute och joggade i Brisbane så var det självklart att man sa hej till varandra i joggingspåret. Stockholmarna tyckte nog att jag var tokig i början, när jag log och hejade på alla jag mötte, det blev lite av en kulturkrock. Vi har fått jättefina svenska vänner, men vi kommer inte att stanna här. Nästa gång vi flyttar blir det nog till Asien.

15 Bostäder är nyckeln Stockholm växer rekordartat. Storstadens puls, en bred arbetsmarknad och mångfald lockar. Vid internationella jämförelser rankas Stockholms bostadssituation högt, till stor del tack vare den höga boendekvaliteten. Men boendekvalitet är en sak och tillgång på bostäder är en annan. Situationen på bostadsmarknaden är mycket ansträngd till följd av regleringar, svag nyproduktion av bostäder och en dålig rörlighet inom det befintliga bostadsbeståndet. Den svaga tillgången på bostäder utgör ett hinder för många att överhuvudtaget söka jobb eller utbildning i regionen. Inte minst försvårar den för unga vuxna att flytta hemifrån och bidrar till att fler familjer blir mer trångbodda. För få bostäder I vår Demoskopundersökning anser stockholmarna att tillgången på bostäder är Stockholms i särklass främsta svaghet. Bostadsbyggandet i länet släpar efter sedan lång tid tillbaka. Bara de senaste åren hade produktionen behövt vara tre gånger så hög för att hålla jämna steg med befolkningsutvecklingen. Bostadsbristen bostäder saknas i Stockholm. 68 % av stockholmarna tycker att tillgången på bostäder är dålig eller mycket dålig. Källa: Demoskopundersökningen. i Stockholms län har blivit ett stort och allvarligt problem och kanske det allra största hotet mot en långsiktig positiv utveckling för huvudstaden. Enligt Handelskammarens beräkningar saknas det i dag cirka bostäder i länet. Om alla som är i behov av en bostad räknas in är den faktiska bostadsbristen sannolikt ännu större. Dessutom finns det stora skillnader i länets 26 kommuner vad gäller ambition och vilja att växa, men också i förmågan att hantera planprocesser och markfrågor på ett effektivt sätt. Fast i stor villa Stockholms bostadsmarknad kännetecknas av en låg rörlighet i det befintliga bostadsbeståndet vilket framför allt beror på en kombination av hyresregleringar och flyttskatter. I det hyrda beståndet är det svårt att komma över förstahandskontrakt, många hyresrätter står tomma eller hyrs ut i andra hand när man blir sammanboende. Även hyresregleringen leder till ett sämre utnyttjande av det befintliga beståndet personer i bostadskö i Stockholms stad i slutet av Hög standard Stockholm rankas på 5:e plats i kategorin boende i Cities of Opportunities till 7 år genomsnittlig kötid för bostad i Stockholms stad. Många bor kvar i för stora bostäder i det ägda beståndet därför att de inte skulle minska sina boendekostnader eller frigöra mer kapital om de flyttade till ett mindre boende. Utöver att lägenhetsaffärer alltid inbegriper flyttomkostnader och mäklararvoden, så är det framför allt reavinstbeskattningen som gör det olönsamt att anpassa boendet när exempelvis vuxna barn flyttar ut stockholmhushåll skulle flytta om reavinstskatten var betydligt lägre än i dag. Källa: Stockholms Handelskammare (2011b). Sverige bygger hälften så många bostäder per person som våra nordiska grannländer. Källa: SCB, Boverket och de nordiska motsvarigheterna. 15 s s

Stockholm attraherar arbetskraften

Stockholm attraherar arbetskraften 2013:3 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares rapport Stockholm attraherar arbetskraften Västeuropas snabbast växande storstadsregion till 2030 Attraktiva städer växer Stockholm är en av Västeuropas

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN STOCKHOLMSREGIONEN. Framtidsinvesteringar i jobben går före

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN STOCKHOLMSREGIONEN. Framtidsinvesteringar i jobben går före SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN BOSTADSPLAN FÖR JÄRFÄLLA FÖR STOCKHOLMSREGIONEN Framtidsinvesteringar i jobben går före Små hyresrätter nya skattesänkningar för unga och studenter Vår bostadsplan för

Läs mer

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN En ändrad inställning gentemot andrahandsuthyrning och inneboende kan halvera dagens bostadsbrist. Det visar en ny undersökning utförd av Nepa på uppdrag

Läs mer

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi Bilaga 1 Mått och uppföljning Skellefteå 2030 är en strategi som syftar till att göra vårt lokala samhälle starkare och mer attraktivt, och för att veta om utvecklingen går åt rätt håll måste den mätas.

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2014-1 122 000 BOSTÄDER SAKNAS I STOCKHOLMS LÄN

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2014-1 122 000 BOSTÄDER SAKNAS I STOCKHOLMS LÄN STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2014-1 122 000 BOSTÄDER SAKNAS I STOCKHOLMS LÄN Bostadsbristen hotar regionens tillväxt och utveckling FLER BOSTÄDER KRÄVS FÖR EN VÄXANDE STORSTAD Det saknas 121 975

Läs mer

Studenters boende och strategier för framtiden

Studenters boende och strategier för framtiden 1 Studenters boende och strategier för framtiden Rapport framtagen på uppdrag av Sthlm6+ Almedalen 2014-06-30 2 Innehåll Konkurrensen om bostäderna skärps Student och ung vuxen samtidigt Studenternas bostadssituation

Läs mer

Visionen- vad jag tycker är bra

Visionen- vad jag tycker är bra Visionen- vad jag tycker är bra Utveckling framåtanda- satsning Vacker stad levande centrum, mysigt, bilfritt, Rekreationsmöjligheter parker, planteringar, natur, bad, friluftsliv Boendemiljö byggnader,

Läs mer

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Maria Pleiborn, WSP Analys & Strategi Bostadsmötet 2014-10-01 Svenskarnas flyttningar Vi flyttar ungefär 10 gånger i livet i genomsnitt och varje

Läs mer

Alla har rätt till en bra bostad!

Alla har rätt till en bra bostad! Alla har rätt till en bra bostad Bostadspolitiskt program Hyresgästföreningen Södertälje/Nykvarn Bostadsbrist Idag råder det bostadsbrist i Södertäljes och Nykvarns kommuner och framför allt saknas det

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

Via Nordica 2008 session 7

Via Nordica 2008 session 7 Via Nordica 2008 session 7 Lisbeth Wester Informationschef Lunds Tekniska Högskola, LTH Lunds universitet 1 Åldersgruppen 19 åringar i Sverige 1990-2020 2 Den nya generationen studenter och medarbetare.

Läs mer

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (5) Dnr 2012-05-14 17-0604/12 Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder (Ju2012/3159/L1) Detta remissyttrande avser förslagen i den inom Regeringskansliet

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Näringslivets förutsättningar i den regionala kärnan Täby-Arnige samt visionen för Stockholm Nordost. Presentation 2011-02-22 Maria Lindqvist

Näringslivets förutsättningar i den regionala kärnan Täby-Arnige samt visionen för Stockholm Nordost. Presentation 2011-02-22 Maria Lindqvist Näringslivets förutsättningar i den regionala kärnan Täby-Arnige samt visionen för Stockholm Nordost Presentation 2011-02-22 Maria Lindqvist Hur växer Nordost? Svag sysselsättningstillväxt i Nordost Stockholms

Läs mer

Bygg för unga och studenter

Bygg för unga och studenter Bygg för unga och studenter Sida 1 (7) Bygg för unga och studenter Det socialdemokratiska löftet till Stockholms unga och studenter är att vi ska bygga 12 000 hyresrätter anpassade för unga och studenter

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Det handlar om Linköpings framtid.

Det handlar om Linköpings framtid. Det handlar om Linköpings framtid. Tre förslag från Socialdemokraterna för att få igång bostadsbyggandet i Linköping. Det byggs för lite i Linköping. Under flera år har antalet färdigställda bostäder underskjutit

Läs mer

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Ökad inflyttning är positivt för Eksjö kommun Invandring är idag den största tillväxtfaktorn för befolkningsutvecklingen i vår kommun. Utan den skulle

Läs mer

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Studenters boende 213 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Undersökningsmetod 3 Hur bor studenter? 3 Minskad andel studenter bor

Läs mer

"STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL"

STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL EN BOSTADSMARKNAD I FÖRÄNDRING HYRESRÄTTENS ANDEL AV BESTÅNDET 1990-2014 "STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL" Syftet med denna rapport är att

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013 Resultat Politikerpanelen - Kommun Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner

Läs mer

Bygg mer och gärna på min backyard!

Bygg mer och gärna på min backyard! Boende i storstadsområden i ny studie om bostadsbristen: Bygg mer och gärna på min backyard! 1 Nu måste det byggas! Boverket rapporterade nyligen att 595 000 nya bostäder behöver byggas till år 2025 och

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet

Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet 2014-08-27 Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet Socialdemokraternas vallöfte för bostadsbyggande Sverige behöver en bostadspolitik och ett mål för bostadsbyggandet i Sverige. Bostadsbristen är

Läs mer

Flyttstudie Skövde Kommun

Flyttstudie Skövde Kommun Flyttstudie Skövde Kommun GÖTEBORG: Kungsgatan 56, tfn 0708-32 32 18 STOCKHOLM: Målargatan 7, tfn 0766-28 07 48 www.hanneklarssen.se Om undersökningen Syfte Syftet med undersökningen är att kartlägga;

Läs mer

PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE

PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Sverige har enligt alla bedömare bostadsbrist idag. Det innebär en stor ekonomisk och social kostnad

Läs mer

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder Sverigebygget 150 000 100 000 nya bostäder Nya Moderaterna vill nå 150 000 nya bostäder Nya Moderaterna presenterar i dag ytterligare åtgärder för mer och snabbare bostadsbyggande. Vi vill öka tillgången

Läs mer

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 Peter Blid Tel: 0739 403922 Peter.blid@novusgroup.se Annelie Önnerud Åström Tel: 0739 403761

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Vad kostar det låga bostadsbyggandet?

Vad kostar det låga bostadsbyggandet? Vad kostar det låga bostadsbyggandet? En konsekvensanalys för Stor-Göteborg WSP Analys & Strategi på uppdrag av HSB och Västsvenska Handelskammaren Sandra Zätterström 031-83 59 92 sandra.zatterstrom@handelskammaren.net

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Stockholms län som bor i egen bostad har minskat från 50 procent 2009

Läs mer

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Fredrik Meurman, Avdelningschef Ulrika Palm, Regionplanerare Regeringsuppdrag

Läs mer

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter - betalningsvilja för kontor, stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus Danderyds kommun PL-621 PL-622 PL-623 PL-624 PL-625 PL-626 PL-627 PL-628 PL-629 Enebyberg Danderyds K:a Mörby Centrum Danderyds Sjukhus Mörbyskogen Stocksund Ekeby-Ösby Djursholm Danderydsberg 1 Kommentarer

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna 0 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna EN RAPPORT OM BOSTADSBRISTEN BLAND UNGA 1 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna Sammanfattning... 1 Undersökningsmetod... 2 Inledning... 3 Ökad brist på bostäder

Läs mer

Skåne bygger för framtiden. Nu går vi från ord till handling.

Skåne bygger för framtiden. Nu går vi från ord till handling. Skåne bygger för framtiden Nu går vi från ord till handling. Förord från initiativtagarna Trots att Skånes befolkning växer med cirka 10 000 människor per år så ökar inte bostadsbyggandet i Skåne i motsvarande

Läs mer

Befolkningsprognos för åren 2013-2017. Kommunprognos. Sammanfattning

Befolkningsprognos för åren 2013-2017. Kommunprognos. Sammanfattning 1(7) Befolkningsprognos för åren 2013-2017 Kommunprognos Sammanfattning Prognosen antar att de tre senaste årens mönster kan vara vägledande för hur utvecklingen blir de fem kommande åren. Befolkningsprognosen

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Inrikes persontransport en handlingsplan

Inrikes persontransport en handlingsplan Inrikes persontransport en handlingsplan Framtagen inom Sjöfartsforums strategiprocess för det maritima klustret, av arbetsgruppen för Närsjöfart och inrikes sjöfart. Arbetsgruppen har bestått av representanter

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Påverkar bostadsbristen viljan att söka och ta jobb i storstadsregionerna? EN UNDERSÖKNING AV HUR JOBBSÖKANDE PÅVERKAS AV BOSTADSBRIST 1 (5)

Påverkar bostadsbristen viljan att söka och ta jobb i storstadsregionerna? EN UNDERSÖKNING AV HUR JOBBSÖKANDE PÅVERKAS AV BOSTADSBRIST 1 (5) Påverkar bostadsbristen viljan att söka och ta jobb i storstadsregionerna? EN UNDERSÖKNING AV HUR JOBBSÖKANDE PÅVERKAS AV BOSTADSBRIST 1 (5) (5) Sammanfattning Enligt en undersökning genomförd av TNS SIFO

Läs mer

Fakta och myter om Peak Car

Fakta och myter om Peak Car Fakta och myter om Peak Car Text och produktion: Scantech Strategy Advisors 2014. Finns Peak Car? I samhällsdebatten förekommer ibland uttrycket Peak Car. Betydelsen av Peak Car varierar, men syftet är

Läs mer

Äldre på bostadsmarknaden

Äldre på bostadsmarknaden Äldre på bostadsmarknaden Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE Sammanfattning Landets fastighetsägare delar ekonomkårens förväntan om att den svenska ekonomin är inne i en återhämtningsfas. Förutsättningarna

Läs mer

Bostadspolitiskt program

Bostadspolitiskt program Bostadspolitiskt program 2014 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 11-13 april 2014, Växjö. Programmet redogör för Centerstudenters syn på bostadsmarknaden, stadsplanering

Läs mer

110 000 bostäder saknas i huvudstadsregionen. Bostadsbristen hotar regionens tillväxt och utveckling 2012:05. Stockholms Handelskammares analys

110 000 bostäder saknas i huvudstadsregionen. Bostadsbristen hotar regionens tillväxt och utveckling 2012:05. Stockholms Handelskammares analys 2012:05 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys 110 000 bostäder saknas i huvudstadsregionen Bostadsbristen hotar regionens tillväxt och utveckling Bygg för en snabbt växande huvudstadsregion

Läs mer

Sätt fart på Sverige

Sätt fart på Sverige Sätt fart på Sverige Länsstyrelser vill investera mer Rapport från 6F fackförbund i samverkan juni 2015 Länsstyrelser ger regeringen underkänt Sveriges länsstyrelser är eniga. Regeringens satsningar på

Läs mer

Till ännu bättre framtidsutsikter

Till ännu bättre framtidsutsikter JA! Till ännu bättre framtidsutsikter TROSA KOMMUN www.alliansfortrosa.se Ja till länsbyte är ett ja till ännu bättre framtidsutsikter Allians för Trosa kommun förordar ett länsbyte till Stockholm län.

Läs mer

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken Minusjobben 2 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken En analys av de växande mörkertalen i officiell svensk statistik om gränsregioner Inledande sammanfattning Vissa använder

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO ÖrebroBostäders medlemskap i Fastighetsägarna MittNord är inte bara ett banbrytande steg för Örebro utan är också

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan Strävar du efter att skapa rörlighet på bostadsmarknaden eller att få in unga på bostadsmarknaden? Eller vill du

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland Länsplan för Västmanland ska säkra en långsiktigt hållbar tillväxt för hela länet - satsningar utifrån gemensamma mål och prioriteringar ger

Läs mer

Förslag till mål och inriktning för budget 2011

Förslag till mål och inriktning för budget 2011 Yrkande Förslag till mål och inriktning för budget 2011 Byggnadsnämnden Fastighetsnämnden Trafiknämnden Moderata Samlingspartiet Folkpartiet Liberalerna Kristdemokraterna Medborgarnas behov och intressen

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Malmö och Lund som bor i egen bostad har minskat från 64 procent 2003

Läs mer

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Sveriges Nya Geografi Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Strukturella attraktivitetsfaktorer kartlagd Befolkning Befolkningsutveckling 2013 Arbetsmarknad Förändring

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

VAD HINDRAR NYPRODUKTIONEN I GÖTEBORG?

VAD HINDRAR NYPRODUKTIONEN I GÖTEBORG? VAD HINDRAR NYPRODUKTIONEN I GÖTEBORG? INLEDNING OCH SAMMANFATTNING De senaste decennierna har inflyttningen från landsbygd till stad ökat. Det gör att Sveriges befolkning och produktion allt mer koncentreras

Läs mer

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9)

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) 2 (9) Sammanfattning Undersökningsföretaget SKOP har på uppdrag av Hyresgästföreningen frågat ansvariga på 50 av de 100 största arbetsplatserna

Läs mer

Sandviken. Huvudresultat Attitydundersökning 2014

Sandviken. Huvudresultat Attitydundersökning 2014 Sandviken Huvudresultat Attitydundersökning 2014 Disposition presentation 9/4 2014 Metod 2 Varumärkesmodell 4 Associationer till Sandviken 7 Sevärdheter/attraktioner 11 Kännedom om Sandviken 14 Identitet

Läs mer

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04 Rapport Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen Bil Sweden 213--4 Förord BilSweden bedriver ett aktivt opinionsarbete. I frågor som rör attityd och behov av bil, parkering och framkomlighet

Läs mer

VILKA REFORMFÖRSLAG FINNS FÖR EN MER DYNAMISK BOSTADSMARKNAD HENRIK TUFVESSON FASTIGHETSÄGARNA STOCKHOLM

VILKA REFORMFÖRSLAG FINNS FÖR EN MER DYNAMISK BOSTADSMARKNAD HENRIK TUFVESSON FASTIGHETSÄGARNA STOCKHOLM VILKA REFORMFÖRSLAG FINNS FÖR EN MER DYNAMISK BOSTADSMARKNAD HENRIK TUFVESSON FASTIGHETSÄGARNA STOCKHOLM PROBLEMBILDEN VÄLKÄND Kraftig urbanisering städerna växer Bostadsbrist särskilt hyresrätter i centrala

Läs mer

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Lars Westin Professor I Regionalekonomi Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet NÅGRA

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

STOC K HOLM S S O PPAN

STOC K HOLM S S O PPAN STOC K HOLM S S O PPAN SAMVERKAN FÖR STOCKHOLMSREGIONEN Stockholm behöver mer samverkan Stockholmssoppan är ett samarbete mellan sju näringslivs- och fackliga organisationer som sedan år 2000 samarbetar

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden.

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. Det går bra för Stockholmregionen, men vi står också inför stora utmaningar.

Läs mer

Förslag till handlingsprogram Kunskapsregion Stockholm

Förslag till handlingsprogram Kunskapsregion Stockholm Stockholms Handelskammares Service AB Box 16050, 103 21 Stockholm Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 9 Telefon: 08-555 100 00 Telefax: 08-566 316 00 E-post: info@chamber.se www.chamber.se Org. 556095-7952

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Ett starkt Stockholm där alla kan växa. Allians för Stockholms femton prioriteringar för framtidens Stockholm

Ett starkt Stockholm där alla kan växa. Allians för Stockholms femton prioriteringar för framtidens Stockholm Ett starkt Stockholm där alla kan växa Allians för Stockholms femton prioriteringar för framtidens Stockholm Augusti 2010 Fyra år med Allians för Stockholm Vi kan konstatera att Stockholm har blivit bättre

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 Titel: Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl Plan- och bostad

Läs mer

Attraktiv stadsmiljö. Antoni Research. @RudolfAntoni

Attraktiv stadsmiljö. Antoni Research. @RudolfAntoni Attraktiv stadsmiljö Antoni Research @RudolfAntoni STADEN FÖRÄNDRAS Människor mer rörliga och flyttbenägna Koncentration till allt större städer Staden är inte bara en handelsplats mötesplats, arena

Läs mer

Vision och utvecklingsprogram för hållbar utveckling till 2020

Vision och utvecklingsprogram för hållbar utveckling till 2020 Här finns alltid något att göra, alltid en förening att gå med i, alltid någon idrott att delta i, alltid något kulturellt att gå till. Boshra Rizkallah, Hovsjö, säljare på konditori Vision och utvecklingsprogram

Läs mer

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN Mäklarsamfundet granskar trögrörligheten på bostadsmarknaden JULI 2015 VI HAR FRÅGAT DE ÄLDRE VAD DE SJÄLVA VILL! FAKTA OM GRANSKNINGEN TNS Sifo har ställt

Läs mer

HÖST 2013. Norge bromsar in Sverige fortsätter stabilt Danmark förstärks gradvis. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

HÖST 2013. Norge bromsar in Sverige fortsätter stabilt Danmark förstärks gradvis. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden HÖST 2013 Norge bromsar in Sverige fortsätter stabilt Danmark förstärks gradvis Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight, hösten 2013 Nordic Housing Insight är en återkommande

Läs mer

betalningsvilja för SMÅHUS Värdering av stadskvaliteter Betalningsvilja för småhus och genomförandet av stadsutveckling i regionen

betalningsvilja för SMÅHUS Värdering av stadskvaliteter Betalningsvilja för småhus och genomförandet av stadsutveckling i regionen betalningsvilja för SMÅHUS Värdering av stadskvaliteter Betalningsvilja för småhus och genomförandet av stadsutveckling i regionen Stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen... 3 1. Tillgänglighet

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer