Naranjo de Bulnes en stor kalkstenssak i Spanien. Bouldering i Uppsala slättens små dolda stenskatter. Åland finsk sisuklättring

Transkript

1 Naranjo de Bulnes en stor kalkstenssak i Spanien Bouldering i Uppsala slättens små dolda stenskatter Åland finsk sisuklättring SM i det offentliga rummet när bouldering-sm flyttade utomhus 8 Svenska Klätterförbundet #3 september 2004 Pris: 50 sek.

2 Said Belhaj plockar hem skatteåterbäring Bouldering i Uppsala slättens små dolda stenskatter Artikelserie: Nyturer del 1 av 4 sportklätterturer Drömmen om Peak Lenin Dream it, Plan it, Do it Naranjo de Bulnes en stor kalkstenssak i Spanien Åland trad och boulder i Finland SM i det offentliga rummet när bouldering-sm flyttade utomhus Förbundsnytt & Nyheter Incidentrapport: Niklas möter troll Utrustning: farliga karbiner och säkra selar Jon Smedsaas bouldrar på Hamburgön. Läs mer om Hamburgö i decembernumret av Bergsport. Bild: Alvaro Susena.

3 Bergsport utges av Svenska Klätterförbundet, SKF Redaktörerna är Alvaro Susena & Rikard Andreasson För layouten står Johan Ljungström Formgivningen togs fram av Alvaro Susena Prepress SG Zetterqvist Annonsbokning Raimo Wuollet tel: fax: , e-post: Produceras av ZetterQvist Förlag AB Box 9045, Göteborg tel: fax: Vd ZetterQvist Förlag AB Thomas Molin, tel: Trycket blir så snyggt på SG Zetterqvist, Göteborg bergsport kommer ut med fyra nummer per år. Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material. Texter redigeras och kortas efter behov. Åsikter i artiklar och debattinlägg är författarens och inte redaktionens. Omslagsbild Abby Watkins klättrar upp och ner på The Low Down 25, Castle Crag, Mount Arapiles, Victoria, Australien. Bild: Simon Carter/Onsight Photography

4 ledaren Hårdare än granit Det är dags för en annan Perro Viejo att göra comeback på redaktörsstolen. Det känns roligt och som en riktig utmaning. Många kanske räds att Bergsport ska bli som en del av Brant, men var inte oroliga. Bergsport är och förblir SKFs tidskrift och den blir vad ni medlemmar gör den till. Välkomna att höra av er med artiklar och bilder, debattinlägg och råd. Tillsammans kan vi göra Bergsport till vad den bör vara, Sveriges bästa magasin för hard core klättrarna. För de som tycker att klättringen är det bästa som finns. Så ge dig ut och klättra hårt och glöm inte din favorittidskrift som behöver dig. Alvaro El Perro Viejo Susena Det du håller i din hand är det första numret av Bergsport i sin nya regi. I en strävan att förbättra Bergsport och göra produktionen av tidningen ännu bättre, ingick styrelsen och Zetterqvist Förlag ett samarbetsavtal i våras om den framtida produktionen av Bergsport och det är resultatet av det du nu läser. Vi hoppas att Bergsport på det här sättet får ett större utrymme att utvecklas och vi ser fram emot den nya tidningen med Alvaro Susena som gör comeback på redaktörsposten. Samtidigt vill vi rikta ett enormt tack till Ewa Hellström-Boström som under sin tid som chefredaktör för Bergsport gjorde ett superjobb med de resurser som funnits inom förbundet. Trots den nya formen för produktionen är Bergsport fortfarande förbundets medlemstidning. Bergsport är din tidning och det är hit du som medlem ska skicka in artiklar, rese berättelser, bilder, debattinlägg, åsikter och funderingar. Ju mera bidrag från medlemmarna ute i landet, desto bättre och intressantare blir tidningen. Så fortsätt att bidra till en bra tidning genom att skicka in material från världens alla hörn! I förbundet avlöser hösten sommaren. Landslagen har haft en supersommar och framförallt juniorlandslaget skördade stora framgångar i Bulgarien på Europacupen för juniorer med tre finalplatser varav Magnus Högström slutade på en fjärde plats. Ett stort grattis! Tävlingskalendern för den kommande säsongen är lagd och planeringen för hösten är i full gång. Utbildningskommittén har planerat in höstens kurs- och examinationstillfällen i Tunaberg respektive Häggsta och det finns platser kvar för dig som känner att du vill uppgradera dina kunskaper. Handslagsprojektet rullar på liksom Nollvisionen och Krabatprojektet och sen naturligtvis all verksamhet i de olika kommittéerna. Slutligen förbundet utgörs av sina medlemmar. Aktiviteten inom förbundet är idag högre än någonsin och därmed behövs allas insatser. Känner du att du som medlem vill engagera dig i någon av förbundets alla projektgrupper eller kommittéer så hör av dig, dina åsikter och ditt engagemang behövs. Hör av dig till kansliet. Kör hårt i höst på klipporna. När kylan kommer blir sticket bara bättre! Årets klätter- BILD Skicka din bästa bild och vinn med Bergsport och C2. Vi vet att det är massor med klättrare som sitter på snygga bilder. Skicka dina till oss och var med om att vinna schyssta priser från C2 (se nedan). Tävlingen är öppen för alla som inte anser sig själva vara proffsfotografer. Bidragen skall vara Bergsport tillhanda senast den 10 november. Du får gärna skicka bilderna digitalt eller i original. Skriv ditt namn, namn på klättraren, leden och plats. 1:a pris 2:a pris Jetboils senaste überkök Värde 979:- Techtrail Summit. Digital kompass, höjdmätare, barometer, klocka m m. Värde 1895:- 3:e pris Pannlampa Petzl Myo LED 5. Värde 735:- Magnus Andersson Ordförande Svenska Klätterförbundet

5

6 förbundsnytt/notiser Kort info från Utbildningskommitténs inomhussektion om höstens aktiviteter Examination Utomhusklätterinstruktör 2 3 oktober Häggsta, Stockholm Jonas Andrae Johansson, tel , e-post: jonas.johansson@ bildning.habo.se Inomhusklätterinstruktör Lördagen 23/10 Stockholm Lördagen 20/11 Lund Instruktörskurs Inomhusklätterinstruktör Söndagen 24/10 Stockholmstrakten För information Se hemsidan eller hör av dig till Panda Ekvall, tel , e-post: panda@gnejs.se Ralph Höobakk på Grönland på 60-talet. Bild: Jack Berg Ralph Höobakk kommer till Stockholm Toppen nådd! Den 18:e juni kunde Michael Lundell nå toppen av det meter höga berget Nanga Parbat i Pakistan. Han deltog i en tysk expedition till berget. Expeditionen klättrade längs Kinshofer-leden. Mer information om resa finns att läsa på expedition_02.html du förutsätts kunna tyska. Lördagen den 23 oktober kommer Ralph Höobakk till Stockholm och underhåller oss med ett föredrag om sitt rika och omfattande klätterliv. Ralph är en av Norges mest kända klättrare och det säger inte så lite. Ralph har en diger bestig ningslista i både Norge och utomlands. Tillsammans med Arne Randers Heen gjorde han förstabestigningen av Trollryggen i Romsdal Han besteg Tirich Mir 1964 tillsammans med Anders Opdahl (förstabestigning) och han nådde toppen av Everest Han är den 9:e personen i världen som har gjort Seven Summits. Plats: Kungsholmens gymnasium, Hantverkargatan i Stockholm. Tid: 23 oktober klockan (prick). Pris: 100 kr per person inklusive fika i pausen. Anmälan: senast den 10 oktober till Jack Berg, tel , eller e-post: jack.berg@telia.com Arrangörer: Svenska Fjällklubben och Svenska Klätterförbundet Välkommen! Gubbamalen friad på nytt Erik Massih lyckades i somras repetera LYNET på Gubba malen. Den är 8+ och friades första gången 1991 av Peter Harremös och har sedan dess varit orepeterat. Det fanns ett vad på fyra flaskor sprit som dansken, Thøger Vilstrup, som driver hemsidan Realclimb.com, har utlyst om någon lyckades repetera leden innan han gjorde det. Erik har lyckats och det finns filmbevis. Leden är kilsäkrad och Erik klättrade den utan tejp, 40 grader överhängande, finger-, hand- och fistjam blandat med lite layback. Martin Jakobsson Bergsport redaktionen har självklart kontaktat Thøger om ryktet. Ja, det er sandt! Erik får 4 flasker, så snart jeg ser ham. Jeg har selv forsøgt at føre den 2 gange, men har været uheldig med vejret og en flabber på fingeren. Jeg håper det lykkes for mig næste gang. UIAA Safety Commission UIAA Safety Commission avhöll juni sitt planerade möte i Abisko i god ordning. Cirka 20 personer deltog både representanter för de stora tillverkarna av klätter utrustning och nationella delegater från flera stora klätternationer, däribland Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Schweiz, Italien, Canada och USA. Mötet låg i år långt från kontinentala allfartsvägar och deltagarna fick som omväxling till de tidigare rätt urbana mötesplatserna istället uppleva lite vild nordisk natur. Förutom vissa logistiska komplikationer med osynkade tidtabeller för olika transporter till och från Sverige har bara positiva kommentarer hörts från dem som deltog. Mer info om själva mötet kommer i Bergsports decembernummer. Magnus Nilsson 6

7 Bergsport _3 Act Sida 1 SATSA PÅ ETT DUBBELARBETANDE UNDERSTÄLL. För att du ska kunna finsnickra egenskaperna i din lager-på-lagerklädsel, ger vi dig tre program tekniska underställ att välja på. Haglöfs Actives 010, 020 och 030. Alla sys i olika kvaliteter av Polartec Power Dry, som är ett rent polyestermaterial. Det är inte det billigaste, men från minst två viktiga synpunkter det bästa för tekniska underställ. Medan många andra material bara låter fukten passivt dunsta genom materialet, arbetar Polartec Power Dry aktivt för att transportera bort svetten från kroppen. Därigenom klarar den baslagrets huvuduppgift med bravur: Att hjälpa kroppen att hålla sig torr vid hårda fysiska aktiviteter. Det är det ena. Den andra stora fördelen upptäcker du när du tar det lugnt. Actives 020 Q Roundneck Materialet i samtliga Actives-program är stickat i dubbla lager med en patenterad bi-komponent-teknik. Det gör att de värmer skönt även vid stillsammare aktiviteter eller när du tar paus. Du får med andra ord ett dubbelarbetande baslager, som fungerar lika bra i vila som i rörelse. De tre programmen har ett antal gemensamma, komforthöjande nämnare: Alla plagg har flyttade sömmar vid känsliga partier som axlar, gren, sidor och ärmslut. Linningen på tights och shorts är elastisk, med resår i en mjuk tunnelkonstruktion. Alla sys med skonsamma flatlocksömmar, som gör dem mjuka och sköna mot huden. Använd programmen efter eget huvud och rådande omständigheter. Handlar det om lugnare vinteraktiviteter? Då är sannolikt Actives 030 ett bra val. Något tuffare övningar? Prova 020. Hårdkörning, oavsett årstid? Då är det förmodligen Actives 010 som gäller. STRIX / FOTO: LARS THULIN OUTSTANDING OUTDOOR EQUIPMENT

8 Ingela Nilsson kammar hem segern på det sjunde finalproblemet. Publiken håller andan. PICASSO BUMLING Boulder SM 2004 i Halmstad Halmstad visade sig från sin soligaste sida. Det var den 5 juni och många av oss som reste hit för att se på SM i bouldering trodde att denna dag var starten på en varm och solig sommar. Ack vi bedrog oss. Ovetande om den regniga sommaren som väntade försökte jag få så mycket skydd som möjligt från den starka solen som föll över Picassoparken och de boulderväggarna som Halmstads Klätterklubb hade rest där. Jag hinner nog att sola senare, var tanken. Bumling Open 2004, tillika SM i bouldring, hade flyttats utomhus, mitt i stan och klättrarna invaderade det offentliga rummet. Spännande värre att se de oinvigdas reaktioner på vuxna människor som tar i allt vad de kan för att kunna ta sig upp ett par meter över marknivå. Innan tävlingen startat träffade jag Eva Olsson från Halmstads KK, en av eldsjälarna bakom tävlingen. Hon förklarade hur de kom på idén att hålla tävlingen i det fria. Vi ville arrangera en riktigt bra klättertävling och samtidigt passa på att visa sporten för Halmstadborna, därför valde vi att vara utomhus där det rör sig mycket folk. Vår egen klätterlokal må vara charmig, men den är för liten framför allt för publiken. Andra förslag som kom upp var Tylösand och Stora Torg. Att vara utomhus gav oss större flexibilitet i hur tävlingsområdet skulle användas, berättade Eva. Både vädret, klättrarna och publiken gav arrangörerna rätt. Bumling Open 2004 blev den roligaste klättertävlingen jag sett. Inte minst på grund av reaktionerna från publiken runt omkring. Massor med folk som aldrig sett en klättertävling förut satt eller stod på gräsmattan runt tävlingsområdet och höll andan när klättraren laddade, suckade djup av besvikelse om klättraren missade eller applåderade häftigt när någon satt catchen eller nådde slutjuggen. Tanken var också att mycket publik sporrar klättrarna och jag tror att klättrarna själva trivdes bra i den friska havsluften istället för kritdammet i klätterlokalen, säger Eva. Kval och final gick samma dag och det fanns bara två klasser, damer och herrar. Startfältet var riktigt starkt. I stort sett hela svenska tävlingseliten var på plats. Problembyggarna var Stefan Pettersson och Chris Ellis, två riktigt hårda bouldrare, som byggde roliga och dynamiska problem som de flesta var riktigt nöjda med, inte minst publiken. Segraren, Said Belhaj, sade i en intervju i Hallandsposten att denna var... en av de bästa tävlingarna någonsin. Det tyckte också arrangörerna. Vi är väldigt nöjda! Det bästa var naturligtvis klättrarna själva. De bjöd publiken på enorma prestationer. De tävlande verkar själva ha uppskattat både lederna och evenemanget och det känns jättebra det är ju först och främst för dem som vi arrangerar det hela. Att solen sken var förstås också väldigt skönt. En del av klättrarna verkade dock ha underskattat västkustsolen och fick sig lite juste raggarbränna på köpet. Tävlingarna flöt på smidigt och alla som hjälpte till från Halmstad Klätterklubb gjorde ett kanonjobb, säger Eva. Både herrarna och damerna bjöd på jämn kamp och ingen av finalerna var avgjorda förrän det sjunde och sista problemet. Men favoriterna höll för trycket och det blev inga oväntade resultat. På dam sidan blev Ingela Nilsson etta, Anja Hodann tvåa och Angelika Lind trea. Said Belhaj tog segern bland herrarna, följd av fjolårets segrare Stefan Rasmussen och Magnus Högström på tredje plats. Förhoppningsvis får vi åka till Picassoparken igen nästa år för en lika trevlig utomhustävling. You never know...än så länge har vi inte bestämt hur det blir med Bumling Open Men vi tycker om att arrangera tävlingar även om det är ett hästjobb som ligger bakom, säger en nöjd Eva. Text och bild: Alvaro Susena 8

9 Said Belhaj samlar poäng under kvalet. Picassostatyn och Timo Kero tittar på. Resultatlista Damer 1 Ingela Nilsson 2 Anja Hodann 3 Angelica Lind 4 Malin Stämberg 5 Elisabet Magnusson 6 Malin Perk 7 Kinna Nilsson 8 Lotta Jansson 9 Jenny Bäckström 10 Mizuho Ingre Här kommer alla känslorna på en och samma gång... Gyllene Tider Herrar 1 Said Belhai 2 Stefan Rasmussen 3 Magnus Högström 4 Henrik Sennelöv 5 Björn Strömberg 6 Johan Gross 7 Peter Magnusson 8 Mattias Hamlin 9 Daniel Andersson 10 Fredrik Nilstorp 11 Timo Kero 12 Johan Magnusson Till vänster: Stefan Rasmussen still going strong. Ovan: Anja Hodann tar en flygtur. Nedan: Ledbyggarna Stefan Petersson och Chris Ellis i sällskap av Peter Bosma, på väg till stora dåd i Frankrike. 9

10 Förnya er klättervägg med nya rep och klättergrepp! SM i svårighet Jenny Bäckström på väg till en tredje plats. Bilder: Henrik Johansson Shukan 10.6 mm. Nytt vidareutvecklat topprepsrep av allra högsta kvalitet med avseende på både vikt och slitstyrka. Vi har ett komplett sortiment av klättergrepp från Citywall och Freestone. Kolla in vår webbplats för att se fler av våra tillbehör till klätterväggar. Crux Klätter- och Säkerhetsutrustning AB Seminariegatan 33, SE Uppsala, Sweden Tel crux@crux.se SM i svårighet 2004 hölls på Klätterverket lördagen den 10 juni. Det fanns planer på att även denna SM skulle hållas utomhus, i alla fall finalen. Men vädret tillät det inte och det hela avgjordes i Klätterverkets nya lokaler i Nacka. Tävlingen var ändå en stor succé för både deltagare och åskådare. I damklassen visade Eugenia, Anita och Jenny att gammal är äldst då de tog första, andra respektive tredje platsen. Samtliga är 30 plus. I herrklassen å andra sidan visade ungdomarna var skåpet ska stå, då Magnus, Oskar och Eric är alla 20 år gamla eller yngre. Jag vill tacka alla som gjorde tävlingen möjlig, säger Trevor Cooper-Williams (mister Klätterverket himself). Trevor knep en delad fjärde plats och visade att han fortfarande är ung i sinnet. Dom som gjorde tävlingen möjlig är: Ledbyggarna (Stefan, Johan Luhr, Robin, Crell och Linda). Domarna ( Peter, Tomas, Leif, Marcus, Charlotte, Clara, Anna, Lotta). Säkrare (Robin, Robin, James, Maria, Jessica). Övriga funktionärer (Rod, Calle, Adam), speaker (Fredrik och Miguel) samt deltagarna. 10

11 Trevor Cooper-Williams solar sig i glansen av Klätterverket. Resultatlista Damer 1 Eugenia Bolander 33,2 Libby Illy 33,0 2 Anita Rostén 31,0 3 Jenny Bäckström 25,0 4 Sandra Törnquist 19,1 5 Sara Henriksson 19,0 Herrar 1 Magnus Högström 23,0 2 Oskar Rådström 17,0 3 Eric Carlsson 15,0 4 Björn Strömberg 14,2 Trevor Cooper-Williams 14,2 Dylan Smith 14,0 5 Mattias Hamlin 11,2 11

12 EM 2004 LeCCO Italien När det drar ihop sig till ett större mästerskap, så är förväntningarna och spänningen lite större på de aktiva och vi som åskådare förväntar oss att storfavoriterna skall vinna. Redan innan tävlingen imponeras jag över arrangörens kontroll över hela arrangemanget. Man har även byggt upp en separat vägg till Speedtävlingen, som man många gånger annars låter köra på samma vägg som difficulty körs på. Själv så är jag där för att göra mitt sista praktiska domartest i disciplinerna speed och bouldering och jag fick även vara med att döma difficulty. EM-veckan börjar med Speedtävlingen och arrangörerna oroas av ett regnväder som cirkulerar över Lecco och visst, det regnar stundtals, men tävlingen genomförs och som väntat är det ryssarna som dominerar grenen. Ryssarna kniper fem av sex möjliga medaljer. Vi får hoppas att Kristina Nilsson fortsätter att träna speed så att vi kan få någon annan än alla ryskor på pallen. När Bouldertävlingen drog igång, var jag fullt övertygad att storfavoriten Sandrine Levet skulle vinna, men hon tog sig inte ens till final och slutade på en 13:e plats. I finalen imponerade Olga Bibik från Ryssland stort och stod sedan överst på pallen när tävlingen var slut. På herrsidan var det fransmannen Daniel Dulac, som körde de första problemen i sin fina hatt, som visade sig vara den starkaste. Av de svenskar som deltog, så var det Johan Gross som imponerade mest på mig, men tyvärr kom han lite i obalans efter vad som skulle vara ett felaktigt domslut. När Difficulty drar igång så ser jag att inte Muriel Sarkany finns med på startlistan och henne hade jag nog satt en peng på. Men vad jag fick höra senare var att hon i år endast satsar på världscupen och väljer då bort detta mästerskap, vilket jag tycker är synd. Även här så klättrar Sandrine bort sig och tar sig inte till final. Angela Eiter, som var en av storfavoriterna drar en fot runt kanten i finalen och missar också en pallplats. Under herrarnas final var jag övertygad att Alexandre Chabott skulle vinna tävlingen, men fick fel där också, även om Alexandre hittade den underbara vilan där han hänger uppochner i taket i sina fötter för att via. Det såg länge ut som om Tomás Mrázek skulle vinna, men som Angela gjorde, placerade Tomás en fot runt kanten och missade därmed guldet. I det hela var hela EM-veckan en fantastisk upplevelse på många sätt, välorganiserat med otroligt många duktiga funktionärer, spännande, underbara väggar i alla discipliner och ledbyggare som gjorde ett strålande arbete. Text och bild: Peter Allansson 12

13 Alexander Chabot hittar en bekväm vila under EM i Lecco. Resultatlista Herrar, difficulty 1. Ramón Julián Puigblanque, ESP 2. Alexandre Chabot, FRA 3. François Auclair, FRA 22. Said Belhaj, SWE Damer, difficulty 1. Bettina Schöpf, AUT 2. Natalija Gros, SLO 3. Katharina Saurwein, AUT 34. IngelaNilsson, SWE Damer, bouldering 1. Olga Bibik, RUS 2. Anna Stöhr, AUT 3. Corinne Theroux, FRA Herrar, bouldering 1. Andrew Earl, GBR 3. Gabriele Moroni, ITA 42. Johan Gross, SWE 50. Peter Bosma, SWE 57. Henrik Sennelöv, SWE Herrar, speed complete result 1. Alexandre Pechekhonov, RUS 2. Maxim Stenkovoi, UKR 3. Alexandre Chaoulsky, RUS Damer, speed complete result 1. Anna Saoulevitch, RUS 2. Valentina Yurina, RUS 3. Maia Piratinskaia, RUS 13. Kristina Nilsson, SWE 13

14 Olhava Finsk sisuklättring Ta ett gott råd, boka en biljett med färja över Kvarken och ge dig ut på en tur Österut. Att Finland har bastu och en massa sjöar är ju välkänt. Men kolla in guideboken över klippklättringen, den är inte tjock! Dock har landet begåvats med Olhava. Ett strålande granitområde endast två timmar med bil från Helsingfors. Ovan: Båtburen säkringsman i Olhava. Ovan: Finsk granit när den är som bäst. En billig bilfärja med någon av rederierna mellan Stockholm och Helsinki köps loss för en spottstyver och väljer du rätt rederi så kan till och med gammal hederlig taxfree upplevas på Åland. Olhava ligger i ett naturreservat och sista biten av vägen är numera bommad. Med lite Finsk brytning och rätt telefonnummer så kan denna dock låsas upp, alternativt passar man på att få en trevlig promenad om en timma från parkeringen. Väl framme vid klätterområdet ligger ett trevligt vindskydd bredvid en lika trevlig sjö, något som är relativt påtagligt för hela klätterlivet här: Ett flertal av lederna nås bara genom båt, alternativt att man firar ner till insteget. Men då det finns två charmiga små ekor så är instegsproblemet inte något egentligt problem. Klättringen i sig består av relativt brant granit med klockrena spricklinjer där den traditionella säkringstekniken kommer väl till pass. Ett fåtal bultade linjer finns dock att tillgå. Graderingen ligger mellan 4 upp till 7+/8- och väggen är upp till 50 meter hög. Klockan börjar närma sig 02:00 och jag måste villigt erkänna att bilåkningshumöret börjar sjunka, mina finska bil/ kartläsare har tydligtvis irrat bort sig totalt och på nåt sätt så känner jag att det är dags att börja gripa in. Var är vi? Efter en del spekulerande och frikostigt inläsande på diverse bilkartor så kommer vi fram till att vi är fel! Ja, det krävs ju ingen Einstein för att räkna ut. Men slutligen, efter ytterligare ett par liter bensin så siktar vi parkeringen som förkunnar att vi är framme. En del hastigt ompackande för att få med all mat och apostlarna får ta vid, cirka en timme att gå resonerar vi. Resan som börjat kl 06:00 från Kiruna börjar kännas i kroppen och en liten middag skulle kännas fint, snart framme!? Så här i mitten av maj så har dagarna hunnit bli relativt långa och fågelsången gör ju sitt till, det är faktiskt riktigt trivsamt. När så vindskyddet siktas har humöret åter igen kommit på topp och glada i 14

15 hågen börjar vi att planera vilken led som ska bli den första. Förra besöket avlsutades i lätt snöfall, men nu surrar myggen lite prövande runt huvudet. Ett moget beslut tas om att vi nog först behöver lite te och ett par timmars sömn. Men sedan är det handen i kritpåsen som gäller. De flesta linjerna håller högsta kvalitet men Routsalainen Retti (Svenskvägen) är en klassiker som inte bör missas, liksom Kantti och Super Finn. Tre dagar går ju rätt snabbt, dessutom ligger ju landet en timma före, så passligt till att sista Karjhalan har tagit slut så är det dags att styra hemåt, men med förhoppning om att komma tillbaka än en gång. Avslutnigsvis så finns det även ett gott utbud av vandringsstigar och cykel vägar (grusvägar) att varva med. Eller Rasta mutta simulainen... Text och bild: Krister Jonsson 15

16 Mest rep för pengarna! Altea Magic 10,5 mm, vikt 68 gram/meter, 10 UIAA-fall. Pris från kr Rocky 9,8 mm, vikt 65 gram/meter, 7 UIAA-fa l. Pris från Viper 9,7 mm, vikt 61 gram/meter, 6 UIAA-fall. Pris från kr kr Känslig svaklättring på finskt vis. LANEX -EXTREMT PRISVÄRDA REP När du köper ett nytt rep så bör du titta på mer än bara diameter och längd. Hur kommer du att använda repet? På gymmet eller på klippa? Topprep, sportturer eller långa turer? Sommar eller vinter? Både och? Oavsett hur du kommer att använda repet så har Lanex rep som passar dina klätterbehov till priser som kommer att göra dig glatt överraskad. Du kan välja mellan standard- och totalimpregnerade rep i längder mellan 50 och 70 meter. Kontakta din närmaste klätterbutik eller oss på Granitbiten för mer information. LANEX FINNS DÄR DU KÖPER BRA KLÄTTERUTRUSTNING. MARKNADSFÖRS I SVERIGE AV GRANITBITEN TEL info@granitbiten.com Fakta: Olhava Att hitta: Till Olhava kör du från Helsingfors först med riksväg nr: 7 mot Bårgå, sedan förbi Bårgå och viker av med riksväg nr: 6 mot Kouvola. Från Kouvola kör man vidare med riksväg nr: 15. med denna väg kör man cirka 15 km och viker sedan av mot Vekarajärvi. Efter detta hittar du lättast fram med köranvisningarna som du hittar på adressen Sidorna är på finska, men om du gör ungefär enligt följande så hittar du en körbeskrivning och topona: Under rubriken finns i svart skrivet Kiipeilypaikat, det är en länk som du skall trycka på, då kommer alla klätterställen som är listade på sidorna att komma fram. Sidan under visar nu en massa text först, där finns tvärgående streck (kanske fler), under det andra tvärgående strecket står rubriken Kalliokiipeilypaikat alueittain och här finner du en lista med blåa länkar, sök upp den där det står Kouvola ja ympäristö och tryck på den. Då flyttas du framåt på sidan, sedan är det bara att välja länken OLHAVANLAMMEN som är blå och understräckad. tryck på den länken och du får fram topon av OLHAVA! Lycka till. 16

17 GrANIt- BLOCk på Åland Klättrare: Fredrik Arlbrant Plats: Djupviken Fredrik på samma överhängande problem som Nikki Haager (se nästa sida). Mycket tejp och blodiga finger toppar utlovas! Klättrare: Magnus Råström Plats: Fågelberget Klättrare: Magnus Råström Plats: Fågelberget Den här catchen hittar vi av en slump på ett annat problem. Avsatsen som du börjar vid är två stycken sprickor med cirka en halvmeters mellanrum, och sedan en flygtur på cirka 1,5 meter. Magnus trycker in nävarna i den översta sprickan och flyger iväg som en missil. Händerna sitter som fastnitade i hyllan, och han häver sig upp utan problem. Vi, lite kortare personer som försökte, halkade av som om klippan bestod av såpa, resultat av söndernötta handflator. Magnus bouldrar ett problem med sittstart. Utformningen på problemet är så att du sitter med varsin hand och fot på vardera sida av kammen och ska klättra upp över hyllan upp på stenen. 17

18 Klättringen består av relativt brant granit med klockrena spricklinjer Klättrare: Jonathan Hjelm Plats: Djupviken Jonathan bouldrar ett svårt problem på en flat vägg med endast små crimpar att hålla dig fast vid. Leden ledde till utnätta fingertoppar och vackra poser av klättrare. Klättrare: Nikki Haager Passare: Magnus Råström Plats: Djupviken Nikki klättar ett svårare problem på ett gigantiskt överhängande block. Efter ett x antal misslyckade försök och timmar som runnit iväg, så svär hon något oförståeligt på tyska och gör ett sista försök. Hon glider snabbt och enkelt fram till den sista catchen och samlar sina sista krafter och sattsar för fullt! Handen sitter som gjuten över kanten, glad men trött kommer hon ner och beskådar det avklarade problemet. Klättrare: Andreas Elmqvist Plats: Fågelberget Text och bild: Johan Ståhlberg Förvirrat så letar vi runt på området efter några roliga problem, då vi ser denna catch. Efter att vi andra misslyckats på våra försök och lämnat våra märken så bestämmer sig Andreas för att försöka. Efter några försök och graciösa moves så står Andreas och kollar ner på oss andra med skadeglada ögon. 18

19 All Cébés expertis kan ni finna i denna nya modell. Den är framtagen speciellt för klättring och övrig aktiv sport både för män och kvinnor som är på jakt efter en tuff båge som ger den bästa kombinationen av skydd för ögonen, optimal komfort och passform. Crux har avtagbara sidoskydd integrerat i bågen som hindrar ljus från sidan och är därmed ett perfekt val om du är på ett snötäckt fjäll. Antislip näsparti som garanterar perfekt fäste. Helt flexparti i näsdelen för optimal passform för ALLA ansiktsformer. Crux fås både med polykarbonat lins, CB2000 (100% UV, 74% IR), och den ultralätta minerallinsen, CB4000 (100% UV, 97% IR) som stänger ute hela 94% och 95% av det visuella ljuset. Pris: från 1295:-/1495:- Distribueras av Cébé Scandinavia AB. Tlf: Mail: info@cebe.se

20 Ny supersäker sele från Metolius När man är ute och jobbar som klätterinstruktör ja i och för sig när man är ute och klättrar för sitt eget nöjes skull också händer det då och då att man både ser och tvingas rycka in och avvärja en del olyckor som varit på väg att inträffa. Det har varit folk som har kopplat in firningsbromsen i bara det ena repet när de ska fira på dubbelt rep, det har varit folk som har toppsäkrat med repet direkt genom slingan. Andra har varit på väg att fira ut över kanten utan att se att den ena repänden slutar flera meter över backen. Åter andra har tänkt fira med bromsen kopplad till selens utrustningsslingor, glömt att avsluta åttaknuten eller inte trätt tillbaka bandet genom selens spänne. Vid en handfull av de här tillfällena är jag helt övertygad om att det bara varit mitt eller någon annan närvarande klättrares rådiga ingripande som förhindrat en dödsolycka. Men det är ju inte alltid det finns någon mer erfaren klättrare i närheten som kan påpeka misstagen, och det är mycket med sådana tillfällen i åtanke som Metolius nu tagit fram selen Safe Tech. Folket på Metolius gav sig sjutton på att åstadkomma en sele där man så långt möjligt eliminerar konsekvenserna av de misstag som kan uppkomma i anslutning till just användning av selen. Spännet på midjebältet är, precis som på flera andra fabrikat, präglat med ordet Danger så att man ser om man missat att trä tillbaka bandet. Bandet har också olika mönster på fram- och baksida så att det blir tydligt om bandet är trätt tillbaka genom spännet eller inte. Sådana åtgärder är standard, och knappast några nyheter, men de har inte nöjt sig med det. Spännet är konstruerat så, att midjebältet håller 10 kn även om man inte trätt bandet tillbaka genom det. För att eliminera risken för att man stänger midjebältet med kardborrebandet och helt glömmer att använda spännet har de helt sonika tagit bort kardborren. Selen sitter inte uppe om inte spännet är stängt. Lite irriterande i praktisk användning kanske, men säkerhetsmässigt är ju tanken helt korrekt och man vänjer sig faktiskt ganska fort. Den här selen riktar sig antagligen i första hand till tradklättrare, för den har fyra rejäla utrustningsöglor på midjebältet. Lite irriterande tycker jag det är att utrustningsslingorna är olika stora. De bakre är mindre än de främre, vilket jag tycker är lite ologiskt eftersom man gärna vill ha huvuddelen av prylarna längre bak där de är mer ur vägen. Jag saknar också en femte utrustningsslinga mitt bak för repbroms, skruvkarbiner, prusikslingor och annat som man inte behöver under själva klättringen. I linje med selens grundidé är utrustningsslingorna lika uppbiffade som resten av selen. De är av Spectra och håller för 10 kn. De flesta selar har en liten bandstump insydd i bukten vid benslingornas inknytningspunkt. Den är till för att hålla repet innanför slitskyddet som är fastsytt runt benslingorna just där. Men om man skulle slarva och trä repet runt detta lilla band när man knyter in sig är det oftast inte mycket att ha. På Safe Tech är detta lilla band även det av Spectra och håller för 16 kn. Med andra ord går det an att klanta till inknytningen rätt rejält utan allvarliga konsekvenser. Baktill på selen finns en hissögla, men skulle någon vilja koppla in den för att exempelvis fira med ansiktet utåt (varför man nu skulle vilja det) så går det bra. Den håller också för 16 kn. Till och med de stroppar som håller upp benslingorna baktill är kraftigt överdimensionerade för sin uppgift och håller för 6,6 kn. Naturligtvis finns det inga snabbspännen av plast som håller så mycket, och därför har man tvingats slopa dem. Det gör att stropparna inte går att koppla loss från midjebältet, vilket annars kan vara rätt praktiskt när naturbehov uppstår. Benslingorna är justerbara, både vad gäller storlek och avstånd till midjebältet. Det senare är en rätt bra finess eftersom det gör att man kan påverka den position man kommer att hänga i efter ett fall. Av beskrivningen av den här selen kan man lätt få intrycket att den är både tung och klumpig, men det är den ingalunda. Den är förvånansvärt lätt och smidig. En sele i storlek L väger inte mer än cirka 500 gram. Som jag ser det är det här den ultimata nybörjar-, kurs- och guideselen. Det är klart att om man är både trött, frusen, fumlig, förvirrad och rädd kan risken vara ganska stor att man gör ett ödesdigert misstag eftersom det finns så många saker man kan göra fel. Men då kommer det i alla fall inte att ha med selen att göra. Jag minns en gång i Verdon när vi skulle fira ner en klättrare så att han kunde klättra tillbaka upp med toppsäkring. Med 300 meter luft under sig blev han så skärrad att han glömde ropa när han var vid ledens start och vi firade ner honom för långt, ut över ett överhäng. Det var ett litet helsike att få upp honom eftersom det här var före kamraträddningskursernas tid och han saknade prusikslingor. När han kom upp förklarade han att han haft skräckvisioner av att sömmarna i selens enda inknytningsögla repade upp sig. Man ska ha en sele med åtta inknytningspunkter, förklarade han uppskakat. Jag tror att om han hade haft en Safe Tech hade han kunnat släppa sin upptagenhet med selen. Så till selens funktioner kanske man ska lägga ännu en: nervlugnande. Text: Per Calleberg 20