Innehållsförteckning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehållsförteckning"

Transkript

1

2 2 Innehållsförteckning Föreningen och dess utgångspunkter 3 Prioriterade områden 4 Prioriterade målgrupper 4 NTF Örebro läns styrelse 5 Äldrerådets verksamhet 6 Yrkesförarrådets verksamhet 7 NTF Örebro läns kansli Centrala projekt 8 VMN projekt 22 Övriga projekt 22 Regionala projekt 24 Slutord 25

3 3 NTF Örebro län får härmed avge följande verksamhetsberättelse för 2009 Föreningen NTF och dess utgångspunkter NTF är en folkrörelsebaserad paraplyorganisation och utgör en gemensam plattform för det frivilliga trafiksäkerhetsarbetet i Sverige. NTF är också en samordnare av trafiksäkerhetsarbetet mellan den ideella och den offentliga sektorn. NTFs nätverk består av ett 40-tal medlemsorganisationer. I NTF Örebro län finns ett 10-tal lokala grupper eller trafiksäkerhetsföreningar. Föreningarna består vanligen av intresserade tjänstemän eller politiker från kommuner, polisen, medlemsorganisationer och enskilda medborgare. Föreningarnas existens garanterar den lokala förankringen och ger NTF-förbundet möjlighet att bedriva verksamhet i en större del av länet. Att mobilisera många människor för en idé och gemensamma handlingar är en förutsättning för framgång. I rollen som paraplyorganisation krävs för detta en kontinuerlig kommunikation mellan länsförbund och med medlemmarna. En förutsättning för att kommunikationen ska fungera är att NTF, både på nationell och regional nivå, skapar former för att möjliggöra medlemsorganisationernas delaktighet i planeringen och genomförandet av det frivilliga trafiksäkerhetsarbetet. Medlemsorganisationerna och länsförbunden ger NTFs roll som paraplyorganisation, både på nationell och regional nivå, legitimitet. NTFs medlemsorganisationer besitter inom sina verksamhetsområden en unik kompetens. Detta förhållande ska NTF som paraplyorganisation, både på nationell och regional nivå, tillvarata på bästa sätt. NTFs roll som förespråkare av trafiksäkerhet och som samarbetspartner mellan människors behov och intresse av trafiksäkerhet och myndigheters och företags trafiksäkerhetsarbete är unik. Ett effektivt genomförande av paraplyrollen kräver ett samarbete med andra organisationer, samhällsinstitutioner, företag och enskilda på både nationell och regional nivå. Hos såväl den enskilda människan som hos myndigheten/företaget/organisationen är trafiksäkerhet något som ofta konkurrerar med andra intressen medan NTF alltid för trafiksäkerhetens talan. För framtiden krävs att trafiksäkerhetsarbetet bedrivs i samverkan, både mellan olika aktörer och med samordning av olika typer av aktiviteter. Forskning har visat att synlig samverkan mellan olika åtgärder för samma mål producerar synergieffekter leder till större framgångar än om åtgärderna vidtas separat. En utgångspunkt i NTFs arbete är därför att man ska söka samordning och samverkan så långt det är möjligt. Under kommande år ska NTF stärka sitt arbete via medlemsorganisationer och nätverk och effektivisera NTF-kansliets och förbundens verksamhet. För att trafiksäkerhetsarbetet inom hela föreningen ska bedrivas på en hög och professionell nivå har NTF följande mål: Hög kompetens i hela NTF-organisationen Goda kontakter med och hög service till trafiksäkerhetsaktiva medlemsorganisationer och nätverk Aktivering av medlemsorganisationer som inte bedriver något direkt trafiksäkerhetsarbete Fler medlemsorganisationer och utökade nätverk, speciellt ungdomar, kvinnor och nya svenskar Yngre och aktivare styrelsemedlemmar Ökat frivilligarbete i verksamheten

4 4 Prioriterade områden 2009 I dokumentet NTF anser identifieras 26 områden inom vilka NTF genom våra ställningstaganden verkar och formar opinion. NTF prioriterar under en verksamhetsperiod vissa områden för att kraftsamla och genomföra nationella projekt. Hur de konkreta projekten utformas anges inte i detta dokument utan beskrivs närmare i en verksamhetsplan som uppdateras varje år. År 2006 dödades 445 personer i trafiken. I ett såväl kort som långt perspektiv är det absolut nödvändigt att systemutformare tar ansvar för utformning av trafiksystemet i vid mening, d v s utformning av regelsystem, gator och vägar, fordon, förarutbildning, trafiksäkerhetsarbete i skolan, upphandling av transporter mm. Det är också avgörande att trafikanter får förutsättningar att efterleva gällande lagar bättre. Om alla fordonsförare alltid körde med laglig hastighet, alltid körde nyktra och alltid använde bälte skulle vi ha kommit väldigt långt i minskningen av antalet dödade och skadade. En hundraprocentig laglydnad kan dock endast uppnås genom en kombination av åtgärder där olika angreppssätt stödjer varandra. Trafikantutbildning i skolan och körkortsutbildning kan kombineras med övervakning, utformning av vägar och mer eller mindre tvingande teknik i fordonen såsom hastighetsbegränsare, alkolås och bältespåminnare. Körkortsutbildningen är i ett utvecklingsskede där olika nya komponenter kommer att kunna bidra till ökad säkerhet. Olika tekniker för förarstöd är på frammarsch och NTF och andra aktörer driver på utvecklingen. NTF måste driva både ett kortsiktigt och ett långsiktigt arbete för att på sikt uppnå det trafiksäkra samhället enligt Nollvisionens intentioner. En reformerad trafiksäkerhetsutbildning i skolorna och i förarutbildningen är mycket viktiga komponenter för att uppnå detta. En fortsatt stark tillväxt av vägtransporterna kommer att göra det svårt att nå de trafikpolitiska målen för både trafiksäkerhet och miljö. NTF vill därför på sikt verka för att behovet av vägtransporter minskas och att vägtransporterna i möjligaste mån förs över till säkrare och miljövänligare alternativ. NTF och Vägverket har utfört beräkningar av effekter av förändrade beteenden på olika områden. Följande tre områden är viktigast att fokusera på: 1. Sänkta hastigheter Arbeta för en minskning av medelhastigheten på landsbygden med cirka 10 km/tim och i tätorter med cirka 5 km/tim. Detta beräknas ge ett minskat antal dödade med personer per år. Verka för en anpassning av hastighetsgränserna och därmed krockvåldet vid olyckor till vägmiljön. 2. Ökad trafiknykterhet, drogfrihet och minskad trötthet Målet är att öka trafiknykterheten. Kraftfulla insatser, t ex att driva frågan om att Sverige blir försöksland i EU för obligatoriskt alkolås i nya bilar, är nödvändiga för att motverka den ökning av antalet rattfylleribrott som konstateras i Sverige och vända trenden. 3. Ökad användning av skyddssystem (bälten, bilbarnstolar, hjälmar) Målet är en ökning av bältesanvändningen och rätt användning av bilbarnstolar med 5 procentenheter och av cykelhjälmsanvändningen med 50 procentenheter. Detta beräknas ge ett minskat antal dödade med personer per år. Prioriterade målgrupper Det är viktigt att se de prioriterade områdena som beteenden som inte etablerar sig hos trafikanter automatiskt. De är alla i högre eller mindre grad symtom eller uttryck för någon underliggande process, medveten genom aktiva beslut eller omedveten genom glömska eller ouppmärksamhet. Graden och arten av dessa felhandlingar och hur man drabbas av dem varierar kraftigt mellan olika trafikantgrupper. Olika målgruppsanpassade metoder behövs därför för att komma tillrätta med problemet. I NTFs arbete står därför ofta speciella målgrupper i fokus. I dokumentet NTF anser finns 11 olika grupper omnämnda där NTF uttrycker åsikter om vad som bör göras. Liksom för de prioriterade områdena här ovan har också prioriteringar gjorts av målgrupper där störst fokus ska läggas under kongressperioden.

5 5 Dessa målgrupper är: Barn 0-17 år De yngre barnen, upp till 12 år, är en särskilt utsatt grupp där ansvaret för deras säkerhet ligger på föräldrarna. Antalet skadade och dödade barn ökar med ökad ålder. De yngsta drabbas mest av olyckor där de suttit i bil med felaktigt monterade skydd. De något äldre, cirka år, blir nya förare på cykel och moped och utsätts för de nybörjarrisker som forskningen tydligt visat finns. Förutom barnen själva är deras föräldrar en viktig målgrupp. Unga bilförare år Unga bilförare har en kraftigt förhöjd risk jämfört med äldre. Detta har att göra med att de är oerfarna, att de är unga och att dessa två samverkar. Det är stora skillnader mellan män och kvinnor, både när det gäller körbeteende och olycksrisk. Kvinnor klarar sig betydligt bättre än män i den här åldersgruppen. Andelen yngre i den aktuella åldersgruppen kommer att öka de närmaste åren, vilket troligen innebär att antalet unga körkortstagare också kommer att öka. Det är angeläget att motverka den ökning av skadade och dödade i trafikolyckor som detta sannolikt medför. Äldre Andelen äldre kommer att öka kraftigt i framtiden. En påtaglig skillnad kommer att märkas redan om 10 år. Det innebär också att allt fler äldre kommer att finnas i transportsystemet. Äldre är speciellt utsatta som oskyddade trafikanter och i komplicerade situationer i bil. Det har också visats att vissa medicinska diagnoser innebär nedsatt förmåga att köra bil. Utvecklingen går mot att läkare och trafikmedicinska centra får ett större ansvar för de äldre som bilförare. Många åtgärder införs också när det gäller utformning av gator och vägar, t ex säkring av övergångsställen och införande av 30 km/tim i tätortsområden. Det är angeläget att medverka till att förbättringar för äldre genomförs i snabbare takt. Nya svenskar Av Sveriges befolkning är cirka 12 procent utlandsfödda. Nyare forskning visar att det bland dessa nya svenskar finns grupper som är drabbade av högre olycksrisk än svenskfödda. Två huvudförklaringar finns till detta. Den ena är att man inte får någon systematisk information om hur det svenska transportsystemet fungerar och det andra är att många kommer från länder där man inte kommit så långt som Sverige i utvecklingen av trafiksäkerhetsområdet. Yrkesförare Tunga fordon är inblandade i en mycket stor del av trafikolyckorna. Olika förklaringar finns till detta, t ex höga hastigheter där det visats att en mycket stor del av trafiken körs över gällande hastighetsgräns. Andra förklaringar som förts fram är trötthet, stress och långa arbetstider. Många företag och åkerier har tagit problemen på allvar och säkrat sina transporter. Det är angeläget att detta arbete fortsätter så att normerna för trafiksäkert beteende inom yrkestrafiken förbättras på bred front. NTF Örebro läns styrelse 2009 Under 2009 har NTF:s styrelse haft 7 protokollförda sammanträden: 2 mars, 15 april, 21 april (konstituerande) 2 juni, 24 augusti, 20 oktober och 10 december. Ordinarie ledamöter Lisa Dahlpil, ordförande Joakim Larsson, vice ordförande Madelen Hasselwander Stig Rengman Kalle Wallin Eva Jonsson Charlotte Edberger Jangdin Christina Wilhelmsson

6 6 Ann-Britt Boström Suppleanter Ann-Helen Alsätra Torbjörn Nilsson Mårten Blomqvist Tomas Eklund Vilton Gustavsson Hjärt Johansson Lasse Blomberg Christer Karlsson Revisor: Gerry Ohlsson och Eva Gustafsson, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, Örebro Revisorsuppleant: Kerstin Englund, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, Örebro Valberedning: Ingemar Karlsson, Bo Astvald och May Pettersson har utgjort valberedning. Äldrerådets verksamhet Äldrerådet har bestått av följande ledamöter 2009: Ordförande: Vice ordförande: Lasse Blomberg (SPF) Vilton Gustafsson (PRO) Sten Gustavsson (PRO), avgick under året på grund av sjukdom Kaisa Lamu (SFP) Egon Marklund (SKPF) Barbro Janzén (SKTF) Kurt Eriksson (SPF) Johnny Pärnarp (SPRF) Bengt Averin (PRO) Elow Hilmersson (RPG) Charlie Lindblad (SKPF) Bo Gustafsson (SPF) Margareta Bäck (PLR) Knuth Hansson (SPRF) Lasse Blomberg har suttit i NTF Örebro läns styrelse på mandat av Äldrerådet. NTF Örebro läns Äldreråds styrelse har utökats med en organisation under året. Det är Pensionerade lärares riksförbund (PLR) som har tillkommit. NTF Örebro läns Äldreråd har haft sju protokollförda möten under Ett av dessa sju möten var Äldrerådets årsmöte. Förutom de protokollförda mötena har några planeringsmöten hållits, med anledning av temadagen. Alla mötena, utom ett, har hållits i NTF Örebro läns lokaler. Decembermötet var förlagt till Örebro slott och detta möte avslutades med den sedvanliga jullunchen. Vid jullunchen avtackades Eva Andersson, handläggare för det centrala Äldrerådet, som sagts upp från sin tjänst och kommer att sluta under våren 2010.

7 7 De olika äldreorganisationerna har haft centrala konferenser under året. NTF Örebro läns Äldreråd har haft representanter vid dessa konferenser. NTF Örebro läns Äldreråd har också deltagit i en tvådagarsutbildning om Rätt fart i staden på Ålandsbåten oktober Speciellt utvalda personer med så kallad spetskompetens deltog också vid denna kurs. Kursen genomfördes tillsammans med NTF Västmanland och NTF Uppsala län. Den planerade temadagen flyttades till våren Under sommaren var Kurt Eriksson ute och gjorde hastighetsmätningar på den tunga trafiken. Det visade på nedslående resultat. Mätningarna har vidarebefordrats till NTF Örebro läns Yrkesförarråd. NTF Örebro läns Äldreråd har under året arbetat med en projektansökan för projektet Samarbete för ökad kunskap och insikt om äldres samt funktionshindrades förutsättningar och behov i trafiken. Projektet har också startats upp under året och redovisas under en egen punkt i denna verksamhetsberättelse. NTF Örebro läns äldreråd har också arbetat med nya projektidéer under året, som kommer att resultera i projektansökningar under Handläggare för Äldrerådet Maria Persson Yrkesförarrådets verksamhet Yrkesförarrådet har bestått av följande ledamöter 2009: Ordförande: Christer Karlsson (Transport) May Pettersson Mikael Bertilsson (Transport) Björn Robertsson (Transport) Patrick Kihlberg (Transport), avgick under året pga ändrade arbetsförhållanden Mats Hellkvist (Transport) Peter Johansson (Transport) Bengt Majberg (Busslink) Lars-Gustaf Schill (Kommunal) Ingemar Svensson (Kommunal) Christer Karlsson har suttit i NTF Örebro läns styrelse på mandat av Yrkesförarrådet. NTF Örebro läns Yrkesförarråd har haft fem protokollförda möten under Alla mötena, utom ett, har hållits i NTF Örebro läns lokaler. Decembermötet var förlagt till Transports lokaler och detta möte avslutades med den sedvanliga jullunchen, som detta år inmundigades på Sommarro. Handläggare för NTF Örebro läns Yrkesförarråd Maria Persson NTF Örebro läns kansli 2009 Chefkonsulent Roger Andersson Konsulent Peter Öbro Projektledare Maria Persson Projektledare Lasse Lundberg Projektledare Matz Rysjö (- jan 09) Materialsamordnare/vaktmästare Tina Karlsson (- febr 09)

8 8 Ekonomihanteringen har under 2009 köpts från NTFs gemensamma kansli på konsultbasis. NTF Örebro läns kansli har varit förlagt till Återbruksvägen 7A, Mellringestaden i Örebro Centrala projekt Samverkan för ökad cykelhjälmsanvändning i tätort Bakgrund Antalet dödade cyklister har under 2000-talet haft en positiv utveckling. År 2000 omkom 47 personer och 2006 endast 26, men 2007 steg antalet till 33 personer. Åldersfördelningen visar tydligt att det i första hand var vuxna som dog, varav hälften är över 65 år. Bland svårt skadade (polisrapporterade olyckor) är dock spridningen större; ungefär 60% är vuxna, 15% är barn och 25% är äldre. Utvecklingen över svårt skadade cyklister har även den varit positiv, men under de senaste åren har utvecklingen stagnerat. Det är viktigt att vara medveten om att denna statistik bygger på polisrapporterade olyckor, vilket gör att siffrorna troligen är betydligt högre i verkligheten. Åren 2004, 2005 och 2006 har antalet svårt skadade cyklister enligt polisrapport varit cirka 350 per år. Enligt totala STRADA (dvs. polisen samt de sjukhus som finns med), uppgick antalet dödade och svårt skadade år 2007 till knappt 640 personer. Det finns anledning att tro att antalet skadade cyklister är betydligt större. Det allvarligaste problemet bland såväl dödade som svårt skadade cyklister är skallskador, vilka skulle kunna undvikas, alternativt mildras, om en cykelhjälm hade använts. Enligt VTIs mätningar hösten 2007 skattas den totala cykelhjälmsanvändningen till 27 procent. De observationsstudier som VTI genomfört visar att cykelhjälmsanvändningen har ökat med drygt 10 procentenheter sedan Den största ökningen har skett under de senaste fem åren. Framförallt har lagen om cykelhjälmsanvändning för barn under 15 år som trädde i kraft den 1 januari 2005 bidragit till en kraftig ökning bland barn till och med 10 år. Det finns inga större skillnader i hjälmanvändningen mellan kvinnor och män. (Vägverkets rapport: Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet publikation 2008:31) Sedan 1988 har VTI, på uppdrag av Vägverket, utfört cykelhjälmsmätningar i ett antal städer. Mätningarna har i huvudsak utförts av Sveriges Kvinnliga Bilkårister. Sammanfattningsvis visar resultaten från 2007 års observationsstudie att hjälmanvändning åter ökar bland yngre barn (6-12 år) jämfört med år 2006, från 61 % till 69 %. Resultat från studier av skadehändelser med cyklister visar att cykelhjälm reducerar risken för dödliga skallskador med omkring 40 procent. (Vägverkets rapport: Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet publikation 2008:31) Våren 2008 genomfördes de första mätningarna på länge i NTFs regi, men då inte i hela landet. Jämförelser görs med dessa mätningar samt VTIs nationella mätningar. År 2010 och 2011 kan jämförelser göras även på lokal nivå. Syfte Öka andelen cyklister som använder cykelhjälm i tätort. Trafiksäkerhetsmål Projektet beräknas leda till ökad trafiksäkerhet genom en högre cykelhjälmsanvändning.

9 9 Processmål NTFs länsförbund genomför cykelhjälmsmätningar med hjälp av observationer. Totalt genomförs ca observationer i hela landet. Varje NTF-förbund genomför observationerna utanför minst 3 grundskolor (där det även finns elever i skolår 6-9) och ett cykelstråk i 1-2 kommuner, totalt minst 500 cyklister per kommun. NTF Örebro Län genomför mätningar i 2 kommuner NTF Örebro Län genomför mätningar utanför 6 grundskolor NTF Örebro Län genomför mätningar vid 2 cykelstråk NTFs länsförbund gör minst 1 medieaktivitet med resultatet av cykelhjälmsmätningen som utgångspunkt. NTF Örebro Län gör 1 medieaktivitet Med resultaten av mätningarna som grund genomförs totalt i landet minst 50 lokala informationsträffar i samverkan med skolor, föräldraföreningar, pensionärsföreningar, NTFs lokala äldreråd med flera. NTF Örebro Län genomför 2 lokal informationsträff Metod På samma sätt som NTF med framgång mätt bilbältesanvändningen ska cykelhjälmsanvändningen mätas, spridas via media och förstärkas av informationsinsatser. Under förutsättning att Vägverket fortsätter att upphandla cykelhjälmsmätningar från VTI, ska NTF-förbundens mätningar komplettera VTIs och använda dessa som jämförelse. VTI genomför sina årliga mätningar i september. Det dröjer innan resultatet från dessa mätningar finns tillgängliga och eftersom det är mycket svårt att nå ut med cykelhjälmsstatistik mitt i vintern, genomförs NTFs mätningar och utspel i media under våren (april-maj). NTFs siffror skall ändå kunna komplettera VTIs mätningar från föregående år (dvs. september året innan). Utgångspunkten för påverkan av trafikanterna är att cykelhjälmsmätningar genomförts. Underlagen gör att påverkansarbetet kan utgå ifrån lokala mätunderlag vilket är en stor fördel i kommunikationen med trafikanterna. Dessutom efterfrågas resultaten av massmedia och det gör att det lokala artikelutrymmet, både för redovisning av mätresultaten men också för att kunna skapa artiklar om lokala exempel, ökar. Det kan handla om de som drabbats av att inte använt cykelhjälm alternativt räddats då man använt hjälm, vilket har förutsättningar att påverka trafikanternas syn på cykelhjälmsanvändning. Resultaten av cykelhjälmsmätningarna ger också förutsättningar för att kunna utläsa beteendeförändringar hos trafikanterna. Varje NTF-förbund ansvarar för att mätningar genomförs i tätorter, utanför minst 3 grundskolor (valda skolor ska ha elever i skolår 6-9, välj om möjligt F-9 skola) samt 1 cykelstråk per kommun, i 1-2 kommuner. Totalt observeras minst 500 cyklister per kommun. Observationerna ska följa de riktlinjer som finns utarbetade och som utgår från pärmen Att mäta trafiksäkerhet (1997; Vägverket, Rikspolisstyrelsen, Svenska Kommunförbundet, NTF). Cykelhjälmsmätningarna genomförs i samverkan med NTFs medlemsorganisationer. I detta projekt handlar det om ett 10-tal organisationer. Mätinstruktioner skickas ut separat. Mätningarna genomförs under vecka NTF-förbunden ansvarar för sammanställningen av cykelhjälmsmätningarna. Mätresultat skickas till NTF för nationell sammanställning senast 11 maj, enligt separata instruktioner. För att skapa en plattform för påverkansinsatserna presenteras resultaten till media så att de skapar ett medialt nyhetsvärde. Exempel på presentation av resultat är läns- och kommungenomsnitt, könsfördelning m.m. Att det finns ett regelbundet medialt intresse för NTFs mätresultat framgår av det mediagenomslag som årligen sammanställs från såväl bältesmätningar som hastighetsmätningar. Medieutspel kan med fördel inriktas mot målgruppen barn under 15 år, alltså de som omfattas av

10 10 hjälmlagen. Informationsinsatser till cyklande barn görs i första hand via skolor till lärare och föräldrar i samverkan med NTFs medlemsorganisationer. Detta sker med fördel i samband med ordinarie föräldramöten respektive ordinarie lärarsammankomster. Även andra vuxengrupper, som fritidspersonal, idrottsledare, skolsköterskor med flera kan utgöra målgrupp för informationsinsatserna. Generellt är det fördelaktigt att välja tillfällen då dessa grupper har ordinarie möten och då komplettera mötena med information om barn, cykling och cykelhjälm. Informationsinsatser till äldre cyklister (65 år+) sprids med fördel via lokala äldreråd och pensionärsorganisationer. Informationsinsatser kan även göras på ställen och vid tillfällen där äldre oorganiserade personer finns. Det finns sedan tidigare en hel del cykelhjälmsmaterial, därför ska inget nytt informationsmaterial tas fram. Däremot bör en inventering av det som redan finns göras. Eventuellt kan det bli aktuellt med nytryck av redan befintligt material. Intressenter Samarbete sker med ett flertal av NTFs medlemsorganisationer på regional nivå, liksom skolor, föräldraråd, föräldraföreningar, pensionärsorganisationer samt NTFs lokala äldreråd. NTF har det ekonomiska ansvaret för projektet. Stöd från NTF:s kansli NTF skickar ut gemensamma mätinstruktioner. NTF inventerar befintligt material. NTF sammanställer mätningarna på nationell nivå. NTF tar fram underlag för pressmeddelande. Utvärdering Som stöd för uppföljning och utvärdering av projektets kvantifierbara processmål har en kompletterande blankett tagits fram. Blanketten fylls i kontinuerligt och ska ses som en del av projektets helårsrapportering. Jämföra förändringen i cykelhjälmsanvändningen från 2008 till 2009 görs centralt. Lokala jämförelser görs där så är möjligt. Resultat Under våren genomförde vi cykelhjälmsmätning i två av länets kommuner (Örebro och Karlskoga) med hjälp av våra medlemsorganisationer, Degerfors Karlskoga MHF, PRO Centrala Karlskoga, Cykelfrämjandet, Almby IK och Axberg Tysslinge MHF. Mätningarna genomfördes på tre skolor i Karlskoga och tre skolor i Örebro. På alla skolor mätte vi högstadiet och på två av Örebroskolorna dessutom låg- och mellanstadiet. Resultatet visar att 30% av tjejerna och 25% av killarna använder hjälm på högstadiet och att Örebro är klart bättre än Karlskoga när det gäller hjälmanvändandet i denna kategori. Bland de yngre eleverna ligger hjälmanvändandet på 75% bland killar och över 80% tjejerna. Tanken i projektet var sedan att följa upp detta med en lokal information i respektive kommun. I Örebro genomförde vi träffen som planerat med inbjudna föräldrar på en av skolorna där vi genomförde mätningen. Ett 20-tal föräldrar kom till träffen. Den andra träffen som skulle genomförts i Karlskoga blev inställd och flyttad till våren. Vi valde då istället att prata cykelhjälm vid två andra tillfällen, i Askersund respektive Kumla. I Askersund inbjöds föräldrar, politiker och boende i närområdet till Närlundaskolan. Intresset var svalt och bara 8 personer kom till träffen. I Kumla lade vi träffen i samband med att en arbetsgrupp skulle diskutera trafikmiljön ur ett äldreperspektiv. Här fick cykling och cykelhjälm en framträdande roll och en intressant diskussion inför ett fortsatt arbete. Diskussion Vi har nått de mål vi satte upp i projektet med undantag för att det inte blev någon träff i Karlskoga.

11 11 Det man kan fundera på är värdet av detta arbete. Små resurser gör att resultatet blir därefter. Visst får man en bild av hur cykelhjälmsanvändandet ser ut, frågan är om inte underlaget är för litet. Det vore intressant att få göra en mer omfattande undersökning och att i ännu högre grad styra upp denna. Infoträffar och diskussioner i alla ära, men liksom i andra sammanhang är det de redan frälsta som kommer till träffen. De är givetvis viktiga, men behöver inte påverkas. Ska vi lyckas vända och öka hjälmanvändandet så krävs det helt andra insatser och för det krävs det resurser, något som vi saknar idag. Äldre som ambassadörer för säkra och miljöanpassade hastigheter Bakgrund För höga hastigheter är Sveriges största trafiksäkerhetsproblem. NTFs kongress har därför antagit som inriktning att medelhastigheten i trafiken ska sänkas med 10 km/tim på landsvägar respektive 5 km/tim i tätorter. Detta skulle resultera i att det årliga antalet dödade skulle minska med personer, vilket också anges i NTF s verksamhetsinriktning och att antalet svårt skadade personer skulle minska med uppemot personer och antalet lindrigt skadade med personer/år. Om medelhastigheten sänks som ovan angivits, kommer koldioxidutsläppen att minska med ca ton per år och drivmedelsförbrukningen med drygt 200 miljoner liter ton utgör bara 2-3 procent av vägtransporternas koldioxidutsläpp, men är av samma storlek som de totala utsläppen från inrikesflyget eller från den inrikes sjöfarten. Det finns också starka speciella skäl till varför äldre ska engageras för att få sänkta verkliga hastigheter i trafiken. Äldre är den enda trafikantgrupp som i stort klarat målet att halvera antalet dödade i trafiken mellan åren 1996 och 2007, som var det första etappmålet för Nollvisionen. De är också bäst på att följa de tre enkla fundamentala reglerna för en säker trafik: kör nykter, använd bilbälte och kör aldrig fortare än hastighetsgränsen, vilket innebär att äldre lever upp till sin del av det delade ansvaret mellan trafikanter och systemutformare vilket är grunden i Nollvisionen. Trots detta så drabbas de äldre värst då olyckan är framme. Följande tabell visar detta. Dödade/100 skadade. Polisrapporterade skador åren Ålder Personbil 1,32 2,27 4,90 Cykel 0,88 4,80 8,50 Gående 2,66 6,41 10,34 Tabellen visar hur dödsrisken vid inträffad personskada varierar med åldern för bilister, cyklister och gående. För bilister är dödsrisken för åldersgruppen år 1,7 gånger så hög (2,27/1,32=1,7) och för åldersgruppen 75+ 3,7 gånger så hög (4,90/1,32=3,7) som för åldersgruppen år. Motsvarande siffror för cyklister är 5,4 (4,80/0,88=5,4) och 9,7 (8,50/0,88=9,7) och för gående 2,4 (6,41/2,66=2,4) och 3,9 (10,34/2,66=3,9). Den ökade dödsrisken vid olyckor för äldre beror på deras större skörhet. Nollvisionen kommer därför aldrig att kunna realiseras om inte synsättet ändras och vägtrafiken anpassas till en åldrande befolkning. Under de senaste åren har åldersgruppen 65+ ökat med personer/år, men under perioden kommer den att öka med personer/ år. Om ingenting görs kommer detta att innebära ett ökat antal dödade och skadade äldre. En anpassning av trafiken till en åldrande befolkning kan i princip göras antingen genom att bilar och vägar görs ännu mer förlåtande eller genom att farten i trafiken sänks. Att komma tillräckligt långt

12 12 genom den fortsatta utvecklingen av bilar och vägar kostar mycket pengar, tar lång tid och kommer sannolikt att strida mot ökade miljökrav på bilparken. Den bästa vägen är därför att sänka hastigheten för att minska våldet i de olyckor som sker och även minska antalet olyckor. Många äldre bilförare gör detta redan i dag genom att köra långsammare än fartgränserna. En förare som kör 10 procent långsammare än fartgränsen minskar krafterna på den egna kroppen vid en eventuell singelolycka med ca 20 procent och ökar därmed chansen att överleva olyckan med minst lika mycket. Krockar den långsammare föraren med en som kör fortare äts dock hela eller del av fördelen upp. Detta mönster i äldreolyckorna framgår tydligt av Senior-OLA som visar att dödade äldre bilförare är underrepresenterade i singelolyckor men överrepresenterade i olyckor där man krockat med ett annat fordon. Regeringen har ökat möjligheten att anpassa hastighetsgränserna till vägarna och gatorna genom att tillåta även gränserna 40, 60, 80, och 120 km/tim förutom de nuvarande gränserna. Vägverket ser nu över gränserna på de statliga huvudvägarna och senare kommer länsstyrelser och kommuner att se över gränserna på övriga vägar och gator. Detta kommer framförallt att påverka stora delar av det lokala väg- och gatunätet. Det är viktigt att denna översyn leder till en påtaglig sänkning av den totala hastighetsnivån och att man är mycket restriktiv med höjningar. Mycket viktigt är också att man tar hänsyn till de äldre i trafiken. Enligt en klausul i Nollvisionen är det de svagaste som ska vara dimensionerande. NTF ser det därför som ett ypperligt tillfälle att förverkliga den del i Nollvisionen som tidigare haft låg prioritet. De äldre måste därför ges möjlighet att till exempel i referensgrupper i kommunerna ges goda möjligheter att lämna sina synpunkter på kommande hastighetsgränser. De äldre kan därför komma att bli en mycket viktig påtryckargrupp i syfte att åstadkomma den sänkning av den totala hastighetsnivån som efterstävas. Syfte Projektets syfte är att mobilisera äldre till att bli en påtryckargrupp för säkra och miljöanpassade hastigheter för alla trafikanter. Trafiksäkerhetsmål -Att utbilda äldre i hastighetens betydelse för trafiksäkerheten -Att ge äldre möjlighet att påverka i de beslutsprocesser som pågår för vilka hastighetsgränser som sätts på gator och vägar, framförallt i kommunerna -Att verka för att de genom sin ökade kunskap ska medverka till att antalet debattartiklar, insändare och inslag i lokalradio/tv ökar, samt -Att ovan nämnda åtgärder bidrar till att medelhastigheten på landsbygden minskar med ca 10km/tim och i tätort med ca 5 km/tim ) i enlighet med NTFs verksamhetsinriktning). Processmål Projektets centrala mål för tre år framåt är: - att utbilda NTF-förbundens 22 Äldreråd - att utbilda ca 1000 lokala trafiksäkerhetsombud - att genomföra 100 studiecirklar med lokala TS-ombud som cirkelledare - att ca 75 TS-ombud får möjlighet att vara med och påverka i den lokala beslutsprocess som pågår runt om i landet - att varje Äldreråd medverkar till att minst en artikel/insändare införs i lokaltidningar, inom länet, etc - att minst en lokal opinionsgrupp/län aktivt medverkar i projektet Förbundets lokala mål för tre år framåt är: - att utbilda Äldrerådets 15 ledamöter i projektet - att utbilda 100 antal lokala TS-ombud - att genomföra 20 antal studiecirklar - att 80 antal TS-ombud får vara med och påverka, etc - att Äldrerådet medverkar till att minst 10 antal artiklar /insändare införs, etc - att minst 10 antal lokala opinionsgrupper medverkar aktivt i projektet Det centrala målet för år 2009 är: - att ta fram ett centralt utbildningsmaterial

13 - att ta fram ett anpassat studiecirkelmaterial -att informera om framtaget material på fem centrala konferenser med pensionärsorganisationerna 13 Förbundets lokala mål för 2009 är: - att genomföra en kartläggning av hur beslutsprocessen ser ut - att genomföra en inventering av olika grupper/konstellationer där diskussion och beslut fattas - att genomföra 3 antal träffar med väghållare för att informera om projektet och komma överens om var i beslutsprocessen de äldre kan vara med och påverka. -att utbilda Äldrerådets 15 ledamöter i länet -att ge 5 antal TS-ombud en behovsanpassad spetskompetensutbildning Metod 1. Utbildning a. Inventering av det faktamaterial som idag finns dokumenterat om hastigheten och dess betydelse för trafiksäkerheten inom såväl NTF-organisationen som inom Vägverket och kommunerna (SKL:s handbok: Rätt fart i staden). Detta anpassas till projektets syfte och mål och förpackas till ett lämpligt utbildningsmaterial att användas vid de utbildningar som genomförs av NTF och dess pensionärsorganisationer. Ansvariga: NTF centralt b. Framtagning av ett anpassat studiecirkelmaterial baserat på befintligt material, bl.a SKL:s Rätt fart i staden, att användas av pensionärsorganisationernas medlemmar. Ansvariga: NTF centralt i samarbete med Centrala Äldrerådet c. Information om och utbildning på framtaget material vid de centrala konferenser som äger rum med pensionärsorganisationernas ordinarie distriktsombud en gång per år. Ansvariga: NTF centralt i samarbete med de Centrala Pensionärsorganisationerna. d. Endagsutbildning av pensionärsorganisationernas 250- ca.300 distriktsombud vilka sitter i NTFförbundens lokala Äldreråd, samt av utsedda TS-ombud vilka senare skall få en behovsanpassad spetskompetensutbildning. (se även under punkt 1g) Utbildningen föreslås innehålla: Hastighetens grunder; fakta hämtade från SKL:s bok Rätt fart i staden ; beslut om hastighetsgränser; förbättrad hastighetsefterlevnad; mediapåverkan; samt genomgång av framtaget utbildningsmaterial för TS-ombuden. Utbildningen sker i samverkan med projektet Samverkan för bättre hastighetsefterlevnad, delprojekt 1b. Ansvariga: NTF-förbunden NTF Örebro län avser att utbilda NTF Örebro läns Äldreråd, men den utbildningen finns i projektet "Samverkan för bättre hastighetsefterlevnad". e. Endagsutbildning för ca av de lokala trafiksäkerhetsombud som finns i pensionärsorganisationernas olika föreningar och avdelningar. Syftet med utbildningen är att de lokala ombuden ska kunna gå ut och verka som ambassadörer för säkra och miljöanpassade hastigheter bland sina medlemmar genom att bl.a sprida information på medlemsmötena, väcka debatt i media, samt starta upp studiecirklar i ämnet. Ansvariga: Planeringen av utbildningen sker gemensamt av NTF-förbunden i samarbete med de lokala Äldreråden och dess ansvariga distriktsombud. f. Genomförande av studiecirklar i samarbete med studieförbunden och med stöd av framtaget centralt studiecirkelmaterial. Ansvariga: Pensionärsorganisationernas lokala TS-ombud ansvarar för att studiecirklar startas upp bland medlemmarna för att sprida hastighetsbudskapet vidare. g. NTF Örebro län avser att välja ut minst 5 trafikombud med speciellt stort intresse och engagemang för frågan att deltaga i utbildning, även denna utbildning ligger i projektet "Samverkan för bättre hastighetsefterlevnad".

14 14 Dessa deltar i den endagsutbildning som genomföres för de lokala Äldreråden (se punkt 1d. Därefter får de vid behov en anpassad spetskompetensutbildning för att på olika sätt kunna vara med och påverka i de olika beslutsprocesser som sker på olika nivåer i kommunerna, samt även kunna få fungera som någon form av remissinstans. Eftersom utbildningens innehåll anpassas efter behovet av kompetens bland de utvalda kan utformningen av utbildningen komma att variera från förbund till förbund. Ansvariga: NTF-förbunden 2. Påverkan i beslutsprocessen a. NTF Örebro län genomför en kartläggning av hur beslutsprocessen ser ut där de olika besluten fattas för vilka hastighetsgränser som sätts på gator/vägar. Samordning sker med det arbete som pågår inom ramen för regional/lokal samling, samt inom projektet Samverkan för bättre hastighetsefterlevnad. Ansvariga: NTF centralt och NTF lokalt. b. NTF Örebro län genomför en inventering av olika grupper/konstellationer där diskussion och beslut fattas, i syfte att kunna vara med och påverka i beslutsprocessen. Exempel på sådana grupper är: lokala trafiksäkerhetsråd, Lots-grupper, landstingens pensionärsråd (LPR) och kommunernas pensionärsråd (KPR). Saknas färdiga grupper kan TS-ombuden bilda egna referensgrupper som kan få vara med och svara på remisser och dylikt. NTF-förbunden bör i de remissvar som ges inom projektet Samverkan för bättre hastighetsefterlevnad ta med Äldrerådens synpunkter. Ansvariga: NTF centralt och NTF lokalt. c. NTF Örebro län ger stöd åt utsedda TS-ombud så att de lokalt med sin kunskap och erfarenhet ges möjlighet att påverka i de diskussioner som förs och i de beslut som kommer att tas. Utsedda personer bör vara väl insatta i fakta om hastighet som tagits fram. Stödet kan t.ex innebära att verka för att de blir representerade i olika trafiksäkerhetsråd, NTF-grupper etc. som finns lokalt i kommunerna, att underlag tas fram för skrivelser som kan skickas till ansvariga i kommunerna, att färdiga debattartiklar finns tillgängliga, etc. Ansvariga: NTF-förbunden och dess lokala Äldreråd tillsammans med NTF centralt och det Centrala Äldrerådet. d. De ombud som fått en behovsanpassad spetskompetens och som givits möjlighet att påverka i de olika beslutsprocesser som pågått avrapporterar till Äldreråden om de diskussioner som förts och om de beslut som fattats. Äldreråden i sin tur avrapporterar till det centrala Äldrerådet. Ansvariga: Utsedda TS-ombud. Lokala Äldreråd. e. Utsedda TS-ombud kontaktar befintliga lokala opinionsgrupper för att sprida information och kunskap. Asvariga: Utsedda TS-ombud. Det lokala Äldrerådet har samordningsansvar. 3. Mediekontakter En viktig del i projektet är att förändra attityder och beteenden till hastighet och höga farter. Kontakter med media är därför ett viktigt inslag Utbildade TS-ombud kontaktar, i samråd med NTF, media i syfte att påverka dem till - att skriva debattartiklar, - att ta in insändare - att göra intervjuer med personer ansvariga för de beslutsprocesser som pågår, samt - att låta sig intervjuas så att de med sin kunskap och erfarenhet kan medverka till att NTF s hastighetsbudskap sprids. Viktigt är också att ta kontakt med redaktionen på den egna medlemstidningen så att artiklar och insändare även tas in i denna. För att nå framgång hos media kan det vara lämpligt att inventera vilka av TS-ombuden som redan har bra upparbetade kontakter med media och att låta dessa personer få uppdraget att ta kontakt med media. Vid de endagsutbildningar som äger rum tas även inslag om media med. Ansvariga: NTF centralt är behjälplig med att ta fram färdiga underlag för insändare och debattartiklar. NTF-förbunden lokalt stöttar ombuden i deras kontakter med media.

15 Samverkan sker inom ramen för projektet Samverkan för bättre hastighetsefterlevnad Information till Väghållare och Länsstyrelser Vägverket, Länsstyrelserna och de tekniska förvaltningarna i kommunerna bör i ett tidigt skede kontaktas för att informera om projektet och dess tillvägagångssätt. Lämpligt är då, att i samråd med dem komma överens om var i beslutsprocessen och på vilket sätt de äldre kan få vara med och påverka. Stora lokala variationer förekommer varför det är viktigt att ta reda på hur det fungerar på olika nivåer inom respektive län. Ansvariga: NTF-förbunden. Utvärdering Följande dokumenteras för att utvärdera om målen har uppnåtts: -Antal Äldreråd som utbildats -Antal utbildade TS-ombud, på såväl distrikts som lokalnivå -Antal genomförda studiecirklar -Antal distriktsombud som fått möjlighet att vara med och påverka i beslutsprocessen -Antal beslut som utsedda TS-ombud varit delaktiga i -Antal införda artiklar och insändare -Antal inslag i lokalradio och lokal tv -Antal opinionsgrupper som aktivt medverkat i projektet Som stöd för uppföljning och utvärdering av projektets kvantifierbara processmål har en kompletterande blankett tagits fram. Blanketten fylls i kontinuerligt och ska ses som en del av projektets helårsrapportering. Resultat NTF Örebro län har kartlagt hur beslutsprocessen ser ut samt genomfört inventering av olika grupper där diskussion och beslut fattas. NTF Örebro län har utbildat vårt Äldreråd i "Rätt fart i staden" och mediekunskap. Denna utbildning har skett tillsammans med NTF Västmanland och NTF Uppsala. Sju TS-ombud fick spetskompetens genom att de deltog vid ovanstående utbildning. NTF Örebro läns Äldrerådsordförande och tjänstemän har deltagit vid träffar med kommunernas trafikingenjörer, representant för Vägverket region Mälardalen samt representanter för Räddningstjänsten för att berätta om projektet samt lyfta frågan om hur viktigt det är att äldresidan får vara med i remissförfarandet vad det gäller arbetet med "Rätt fart i staden". Arbetet med "Rätt fart i staden" lyfts i de lokala trafiksäkerhetsgrupper som NTF Örebro län driver/deltager i. I dessa grupper finns det också representation från de lokala äldreföreningarna. Lokala trafiksäkerhetsgrupper finns det i fem kommuner i Örebro län. Totalt har vi alltså deltagit i sex grupper, några vid flera tillfällen, där frågan om äldre och "Rätt fart i staden" lyfts. Ännu så länge har arbetet med "Rätt fart i staden" inte tagit riktig fart i kommunerna. Örebro kommun har kommit längst där en konsult genomför arbetet i den centrala delen av Örebro kommun. I en referensgrupp angående detta har en tjänsteman från NTF Örebro län deltagit. Resultatet har bland annat blivit att man stärkt det tidigare politiska beslutet att genomföra 30 km/h som bashastighet i Örebro tätort. Då arbetet med "Rätt fart i staden" inte kommit igång ordentligt har vi inte haft några artiklar eller insändare ännu i frågan. Diskussion 2009 har varit ett inledande år i projektet. Det stora arbetet i projektet för NTF Örebro län kommer att ske under 2010 då alla studiecirklar skall genomföras. Kommunerna kommer förhoppningsvis igång med sitt arbete med "Rätt fart i staden" så vi kan börja arbeta mer aktivt med remissvar mm. Detta kommer att innebära mer riktat arbete mot media under 2010 än under 2009.

16 16 NTF Örebro län har många ingångar i projektet men Äldrerådet är de som ansvarar för projektet. Vi har förmånen att ha föreningsrepresentanter i de lokala trafiksäkerhetsgrupper som finns i fem av våra kommuner och de kommer att fungera som remissinstans på ett naturligt sätt. I den södra delen av länet skall arbetet med "Rätt fart i staden" genomföras på ett intressant sätt, fyra kommuner går ihop och samarbetar i frågan. Ännu har de dock inte kommit fram till hur detta samarbete skall gå till utan bara att det skall ske. Lägre hastigheter för ökad trafiksäkerhet och minskad miljöpåverkan Bakgrund Riksdagens etappmål för Nollvisionen var att till år 2007 minska antalet trafikdödade till högst 270. Detta mål nåddes inte utan antalet omkomna var klart högre än etappmålet. Under 2008 kommer nya etappmål att formuleras. Dessa kommer att omfatta både dödade och allvarligt skadade. Mål-året kommer att vara Transportsektorns etappmål gällande koldioxidutsläpp innebär att koldioxidutsläppen år 2010 inte ska vara högre än nivån var år Vägverket har också i sitt regleringsbrev för år 2007 haft kravet att genomföra åtgärder som leder till en minskning av utsläppen av koldioxid från vägtransportsektorn med minst ton (Vägverket, 2008a). Till år 2004 hade transportsektorns utsläpp av koldioxid ökat med fem procent i jämförelse med 1990 års utsläpp (SIKA, 2005). För att koldioxidmålet ska nås måste mycket kraftfulla åtgärder vidtas menar SIKA, Statens institut för kommunikationsanalys. SIKA har också formulerat en lägsta ambitionsnivå som innebär att vägtransportsektorn bör minska sina utsläpp till år 2020 med 10 procent jämfört med 1990 (Vägverket, 2008a). Höga hastigheter är den enskilt mest avgörande orsaken till att så många omkommer eller skadas i trafiken. Om medelhastigheten sänks med 10 procent, minskas antalet svårt skadade med ca 30 procent och antalet dödade med ca 40 procent (Nilsson, 2000). Höga hastigheter har också stor betydelse för trafikens miljöpåverkan, bl.a. när det gäller bränsleförbrukning, avgasutsläpp och buller. Den som kör i 100 km/tim förbrukar cirka 1 dl mer bränsle per mil än den som kör i 90 km/tim. Utsläppet av koldioxid beror på bränsleförbrukningen och ökar därmed lika mycket. Av varje liter bensin som förbränns släpps 2,4 kg koldioxid ut, något mera när det gäller diesel. Avgasutsläppen av bland annat kväveoxider ökar ännu mer. Koldioxid bidrar till växthuseffekten, medan kväveoxider bidrar till försurning och övergödning. Bullerökningen mellan 90 km/tim och 100 km/tim är cirka 25 procent. (Vägverket, 2008b; Spolander, 2007) För att trafiksäkerhetsmål och miljömål om koldioxidutsläpp ska kunna uppfyllas är sänkta hastigheter i vägtransportsystemet en förutsättning. Lägre hastigheter i vägtrafiken är ett kostnadseffektivt sätt att minska koldioxidutsläppen, samtidigt som antalet dödade och skadade också minskar. Syfte Projektets syfte är att för trafikanter och beslutsfattare, bland annat kommuner, regionpolitiska organ och väghållare, tydliggöra sambanden mellan hastighet trafiksäkerhet och hastighet - miljö och demonstrera de positiva synergieffekter som finns att vinna på lägre hastigheter. Trafiksäkerhetsmål Målet är att hastighetsgränserna på det statliga vägnätet - etapp 2- och det kommunala i största möjliga mån ska beslutas utifrån trafiksäkerhet och miljö.

17 Processmål a) NTF Örebro län genomför hastighetsmätningar på två statliga vägsträckor som ingår i etapp 2. b) NTF Örebro län, tillsammans med Naturskyddsföreningen, genomför uppvaktningar - som berör respektive vägsträcka - med regionalpolitiska organ, länsstyrelse, berörda kommunpolitiker samt Vägverket. c) NTF Örebro län distribuerar underlag och slutsats på mätningarna till massmedia. 17 d) NTF Örebro län publicerar resultat och slutsatser på egen hemsida. e) NTF Örebro län verkar för att ett debattprogram kring de nya hastighetsgränserna, NTFs och Naturskyddsföreningens resultat och analyser, genomförs i Sveriges Radios lokalradiostationer. f) NTF Örebro län bevakar olika former av forum där hastighets- och miljöfrågan debatteras. Detta sker även nationellt. g) NTF Örebro län säljer in en debattartikel till nyckelpersoner i det egna länet samt till lämplig tidning. Metod Projektets beståndsdelar är hastighetsmätningar, koldioxidberäkningar och kommunikation via media. Målgruppen för projektet är beslutsfattare i form av kommun- och regionalpolitiska organ, väghållare och trafikanter. a) NTF Örebro län väljer tillsammans med Vägverksregionen ut 2 statliga vägsträckor. De valda vägsträckorna ska vara olycksdrabbade, vara pendlarsträckor eller att det utifrån andra tidigare mätningar finns uppgifter om höga medelhastigheter. Vägsträckorna ska ingå bland lagda förslag i den andra etappen av Vägverkets hastighetsöversyn och vara sträckor vars hastighet ska sänkas. NTF Örebro län mäter hastigheten på minst 1000 fordon med SDR-radar på respektive vägsträcka. De fordon som mäts är personbilar utan släp. Hastighetsmätningarna genomförs vid torrt vägunderlag och ingen nederbörd, förhållandena ska vara så lika som möjligt så att mätningarna inte påverkas av andra yttre faktorer. Naturskyddsföreningen får tillgång till mätdata och omräknar de uppmätta hastigheterna till klimatpåverkan avseende koldioxidutsläpp på den aktuella vägsträckan. NTF ansvarar för att trafiksäkerhetskonsekvenser tas fram. Syftet med underlaget från den inledande mätningen är främst att kunna påverka de processer som genomförs både på tjänstemannanivå och politisk nivå när det gäller beslut om hastighet. På samma vägsträckor mäts hastigheten vid ytterligare ett tillfälle. Huvudsyftet med denna mätning är att gentemot trafikanterna kunna redovisa utfallet av en sänkt hastighetsgräns. Den generella kunskapen om effekterna av en hastighetssänkning via omskyltning är känd, men på detta sätt får vi lokala underlag som direkt kan ha påverkan på trafikanterna. Den första mätningen sker senast i mitten av april 2009 och den efterföljande motsvarande tidpunkt Utifrån de uppmätta hastigheterna kan således både en trafiksäkerhetskonsekvens och en miljökonsekvens beräknas. Den första mätningen konstaterar utgångsläget dvs. hur stort koldioxidutsläppet är på den aktuella vägsträckan, medelhastighet och hur stor andel av personbilstrafiken som är över hastighetsgräns. Den efterföljande mätningen fokuserar även på förändringar som skett och om det finns ytterligare potential som trafikanterna kan ta ansvar för. När det gäller beräkning av trafiksäkerhetskonsekvens används potensmodellen som utvecklats vid VTI (Nilsson, 2000). Ur STRADA hämtas uppgifter om skadade och dödade på den aktuella vägsträckan för en längre tidsperiod.

18 18 b) Konsekvenserna kommuniceras efter den första mätningen till kommunpolitiker och regionalpolitiska organ, väghållare och trafikanter. Representanter från NTF Örebro län och Naturskyddsföreningen genomför en direkt dialog med kommunpolitiker och regionalpolitiska organ, väghållaren, dvs. Vägverket om resultaten från de aktuella vägsträckorna. Budskapet kan vara att hastighetsgränsen behöver sänkas eller på annat sätt säkras för att förbättra trafiksäkerheten och miljön för att förbättra människors livsvillkor. c) Kommunikationen till trafikanterna sker via olika typer av lokala media. Underlaget är de mätningar som genomförts men också historiska data över olycksutfallet på berörd sträcka. Naturskyddsföreningen ansvarar för att skapa mediaunderlag med anknytning till vilka miljökonsekvenser, i form av koldioxidutsläpp, som hastighetsöverträdelserna medfört. NTF och Naturskyddsföreningen ska också arbeta för att, i möjligaste mån, till massmedia lyfta fram enskilda personer, familjer, barn som är bosatta längs berörda vägsträckor och som på olika sätt drabbas av höga hastigheter. Detta kan leda till intervjuer i lokala radio- och tv-kanaler och en kontakt ut mot allmänheten. Huvudsakligen genomförs medieaktiviteterna gemensamt av NTF och Naturskyddsföreningen. d) NTF Örebro län lägger också ut resultat och slutsatser på de egna hemsidorna. e) Tillsammans ska också NTF Örebro län och Naturskyddsföreningen verka för att få till stånd ett debattprogram i de lokala radiostationerna där trafikolyckor och miljökonsekvenser debatteras. f) NTF och Naturskyddsföreningen bevakar olika former av forum där hastighets- och miljöfrågan debatteras, på både nationell nivå och länsnivå. Det kan handla om debatter och omröstningar både i tryckt media som i nättidningar. g) Dessutom avser NTF Örebro län engagera lokala nyckelpersoner såsom beslutsfattare, organisationsföreträdare att stå bakom en gemensam debattartikel, i en utvald tidning, om rätt hastighet på skylten utifrån vägstandarden. Tidplan Jan Avstämnings- och projektledarmöte Jan-Febr Dialog om val av vägsträckor Mars-Dec Bevakning av debattforum Mars-April Hastighetsmätningar April Analys av hastighetsmätningarna Maj Genomförande av politikeruppvaktning Maj-Juni Media erhåller pressmeddelande av mätresultaten och analyserna Maj-Juni Genomförande av debattprogram Augusti Publicering av debattartikel Intressenter Naturskyddsföreningen, Vägverket, NTFs medlemsorganisationer, massmedia, polisen Stöd från NTF:s kansli I projektet ger NTFs centrala kansli följande stöd: * Analys och sammanställning av mätresultat på berörda vägsträckor. * Ramprogram och förslag till power-point serie till uppvaktningen av beslutsfattare. * Framtagning av debattartikel Resurser NTF Örebro läns kanslilokaler NTF Örebro läns bilar NTF Örebro läns SDR-radar NTF Örebro läns övriga utrustning

19 19 I projektet har det budgeterats för 5 frivilliga i 20 timmar. Det har även planerats för 95 timmar av NTFanställd personal. Utvärdering Som utvärdering av projektet används resultatet från mätningarna eftersom det blir en föremätning och en eftermätning. Publicitet i media dokumenteras och används som ett mått på genomslagskraft. Dokumentation och resultat av direkta kontakter med väghållare ingår också i utvärderingen, samt vilka åtgärder som vidtagits med anledning av hastighetsmätningarna på de i projektet ingående vägsträckorna. Som stöd för uppföljning och utvärdering av projektets kvantifierbara processmål har en kompletterande blankett tagits fram. Blanketten fylls i kontinuerligt och ska ses som en del av projektets helårsrapportering. Resultat NTF Örebro län har genomfört mätningar på totalt fyra vägsträckor då mätutrustningen var uppsatt samtidigt som Vägverket kom med nya direktiv. Vi använde endast två av dessa mätningar i projektet. Uppvaktningar av kommuner och regionförbund m.fl. har genomförts av tjänstemän från NTF Örebro län. Då mätningarna visade att de flesta inte körde speciellt fort redan idag, men att de som kör för fort körde väldigt mycket för fort, och alla instanser var överens om att vägsträckorna behöver sänkas var det inte så lätt att få media på detta arbete. Vi fick in en debattartikel som vi skrev tillsammans med Naturskyddsföreningen i berörd tidning och som också ligger ute på NTF Örebro läns hemsida. När det gäller radioinslag så blev det att vi deltog radioprogrammet "Rakt på sak" där lyssnare får ringa in och debattera olika frågor. Detta innebar att det inte var våra två mätsträckor specifikt som debatterades utan hastighet och hastighetsändringar i allmänhet. Resultatet av mätningarna kom inte med i annan form än i debattartikeln. Båda sträckorna vi arbetade med sänktes till 80 km/h. Diskussion Samarbetet med Naturskyddsföreningen har inte fungerat fullt ut. Detta har berott på båda parter. I början verkade det som om länets representant från Naturskyddsföreningen inte riktigt hade klart för sig sin roll i projektet. Detta gjorde att NTF Örebro län rapporterade direkt till honom om mätningarna och de fördes inte vidare. I uppvaktningsdelen så genomfördes den i samband med andra besök hos kommuner och regionförbund m.fl. vilket gjorde det svårt för Naturskyddsföreningens representant att kunna deltaga, bland annat på grund av kort varsel. Vi var tvungna att åka ut när beslutsfattarna kunde ta emot oss. Naturskyddsföreningen är en ny bekantskap för oss och det tar lite tid att få samarbetet att löpa helt friktionsfritt. Nästa gång vi skall samarbeta så vet vi lite mer om varandra så då skall det nog bli lite bättre. NTF Konsument 2009 Bakgrund NTF har bedrivit konsumentupplysning på ett eller annat sätt sedan starten I dag är konsumenten, till skillnad från förr, van att själv söka information. Dagens konsument har lärt sig att

20 20 kritiskt granska produkter och tjänster inom de flesta områden men behöver ofta opartisk kunskap för att kunna göra sitt val. NTF har, med sitt breda kontaktnät av interna och externa experter och status som oberoende aktör en unik möjlighet att driva en högkvalitativ nationell konsumentupplysning. Syfte NTF Konsuments uppgift är att skapa en säkrare trafik genom att stimulera efterfrågan på det som är bra och se till att det som är dåligt försvinner. Processen drivs genom är att ge konsumenten kunskap, trygghet och självförtroende att ställa egna krav samt underlätta valet av de trafiksäkraste alternativen vare sig det rör sig om produkter, tjänster eller säker trafikmiljö. Trafiksäkerhetsmål Att minska antalet trafikolyckor och dess konsekvenser, genom att stötta och ge konsumenter kunskap att efterfråga och på rätt sätt använda de mest trafiksäkra produkterna, tjänsterna och vägoch gatumiljöerna. Processmål Gemensamma mål att öka utbudet av marknadsöversikter med minst en aktuell marknadsöversikt att komplettera och uppdatera befintliga marknadsöversikter att öka antalet besökare/användare av med minst 10 % att öka andelen besökare som klickar i svaret "Ja, jag hade nytta av denna information" när de söker information i svarsbanken med minst 10 % att öka antalet möten med konsumenter via telefon, faktiska besök hos NTF och/eller genom externa utbildningar och aktiviteter med 10 % NTF Örebro län kommer att bidra till de gemensamma målen på följande sätt; Obligatoriska metoder 1. Genomför den nationella undersökningen i samtliga kommuner samt minst fyra stickprover i marknadsöversikterna. 2. Redovisar antal konsumentkontakter förbundet har under året via besök/telefon. Frivilliga metoder 3. NTF Örebro län har som mål att genomföra fyra stycken utbildningar för att på så sätt nå cirka 60 personer med konsumentinformation. 4. NTF Örebro läns nätverk kommer att dela ut information kring nya plustestet, barn i bil och NTF Konsument foldrar till föräldrar vid tillfällen när det är många barnfamiljer i rörelse. Metod 1. Nationell undersökning och stickprover (Obligatorisk metod) Under 2009 kommer NTF Konsument att fokusera på barnsäkerhet i buss. NTF Örebro län kontaktar samtliga kommuner i länet och med hjälp av uppgifterna kommer marknadsöversikten Kommunala trafiksäkerhetskrav vid upphandling av skolskjuts uppdateras. Denna gång med tillägg kring hur riktlinjerna ser ut för transport av barn 1-3 år inom förskoleverksamheten. Särskilt fokus läggs på den här kategorin barn eftersom det idag saknas både lagstiftning inom området och ett praktiskt sätt att transportera barn under 3 år i buss. Inom ramen för denna obligatoriska del av projektet genomför NTF Örebro län även fyra stickprover bland lokala företag som återfinns i någon av NTF Konsuments marknadsöversikter. NTF Örebro län räknar antalet kontakter genom att under en genomsnittsmånad räkna alla besök och telefonsamtal och uppskattar därefter antalet per år. NTF Örebro län besvarar dessutom frågorna i de samtal vi får rörande konsumenttrafiksäkerhetsfrågor.

Verksamhetsinriktning för perioden 2006-2007

Verksamhetsinriktning för perioden 2006-2007 Verksamhetsinriktning för perioden 2006-2007 Fastställd av NTFs kongress den 16 april 2005 Verksamhetsinriktningen är uppdelad i tre delar: Inledande kommentarer. med NTFs verksamhetsidé och grundläggande

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2008 NTF KALMAR LÄN

VERKSAMHETSPLAN 2008 NTF KALMAR LÄN 1. UPPDRAG VERKSAMHETSPLAN 2008 NTF KALMAR LÄN Nuläge NTF Kalmar län har som uppgift att förena organisationer, företag och myndigheter i det frivilliga trafiksäkerhetsarbetet samt planera, leda och samordna

Läs mer

Hur gör man? Handledning för dig som skall arbeta med Nationell och regional samling. NATIONALFÖRENINGEN FÖR TRAFIKSÄKERHETENS FRÄMJANDE

Hur gör man? Handledning för dig som skall arbeta med Nationell och regional samling. NATIONALFÖRENINGEN FÖR TRAFIKSÄKERHETENS FRÄMJANDE Hur gör man? Handledning för dig som skall arbeta med Nationell och regional samling. NATIONALFÖRENINGEN FÖR TRAFIKSÄKERHETENS FRÄMJANDE Hur gör man? Goda råd & tips på upplägg vid besök hos aktör Nationell,

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE NTF GÄVLEBORG 2009 1/7

VERKSAMHETSBERÄTTELSE NTF GÄVLEBORG 2009 1/7 VERKSAMHETSBERÄTTELSE NTF GÄVLEBORG 2009 1/7 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Ordförande har ordet 2010... 3 NTF borg... 4 NTF:s övergripande verksamhetsidé... 4 Styrelsen... 4 Revisorer...

Läs mer

Cykelhjälmsanvändning i Stockholms län

Cykelhjälmsanvändning i Stockholms län Cykelhjälmsanvändning i Stockholms län En observationsstudie utförd vid cykelstråk och grundskolor i fem kommuner Jennie Averby Nils-Anders Welander RAP. 1 Maj 2009 2 3 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING

Läs mer

Transportudvalget 2013-14 TRU Alm.del Bilag 111 Offentligt. Introduktion om Sverige och Trafikverket

Transportudvalget 2013-14 TRU Alm.del Bilag 111 Offentligt. Introduktion om Sverige och Trafikverket Transportudvalget 2013-14 TRU Alm.del Bilag 111 Offentligt Introduktion om Sverige och Trafikverket Sverige Befolkning 9,453,000 (2011) Area 450,000 km² Befolkningstäthet 23 pers/km Allmänna vägar 98,500

Läs mer

Nollvisionen 10 år över 600 sparade liv Nils Petter Gregersen

Nollvisionen 10 år över 600 sparade liv Nils Petter Gregersen Nollvisionen 10 år över 600 sparade liv Nils Petter Gregersen Inledning För precis 10 år sedan tog riksdagen beslutet om Nollvisionen. Nollvisionen är bilden av en framtid där människor inte dödas eller

Läs mer

kmkreklam.se NTFs verksamhetsinriktning 2008-2009 NATIONALFÖRENINGEN FÖR TRAFIKSÄKERHETENS FRÄMJANDE

kmkreklam.se NTFs verksamhetsinriktning 2008-2009 NATIONALFÖRENINGEN FÖR TRAFIKSÄKERHETENS FRÄMJANDE kmkreklam.se NTFs verksamhetsinriktning 2008-2009 NATIONALFÖRENINGEN FÖR TRAFIKSÄKERHETENS FRÄMJANDE Innehåll Föreningen NTF och dess utgångspunkter 3 NTFs verksamhetsidé 3 Nollvisionen 3 Trafi ksäkerhet

Läs mer

På G i NTF Sörmland rapport till styrelsen maj 2011

På G i NTF Sörmland rapport till styrelsen maj 2011 På G i NTF Sörmland rapport till styrelsen maj 2011 NATIONELLA PROJEKT NTF Konsument Metod: NTF har bedrivit konsumentupplysning på ett eller annat sätt sedan starten 1934. I dag är konsumenten, till skillnad

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN NTF GÄVLEBORG 2012

VERKSAMHETSPLAN NTF GÄVLEBORG 2012 VERKSAMHETSPLAN NTF GÄVLEBORG 2012 Verksamhetsplan för NTF Gävleborg NTF Gävleborg är ett av 20 fristående länsförbund inom Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande (NTF). Nollvisionen utgör

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör lastbil ska hålla hastighetsgränserna och

Läs mer

Nya hastighetsgränser Rätt hastighet för en attraktiv kommun.

Nya hastighetsgränser Rätt hastighet för en attraktiv kommun. Nya hastighetsgränser Rätt hastighet för en attraktiv kommun. ERBJUDANDE OM KOMMUNIKATIONSMATERIAL FÖR KOMMUNER Innehåll Inledning 3 Kommunernas information 4 Folder 4 Annons 6 Affisch 7 Rollup 8 Webbanner

Läs mer

TRAFIKSÄKERHETSPOLICY

TRAFIKSÄKERHETSPOLICY TRAFIKSÄKERHETSPOLICY Rev. 2004-10-01 Rev. 2005-11-14 Rev. 2007-09-19 Rev. 2008-03-03 1 TRAFIKSÄKERHETSPOLICYPROGRAM FÖR LINDBERGS BUSS AB. Lindbergs Buss AB bedriver linje- och beställningstrafik. Under

Läs mer

Hjälmanvändning cyklande skolelever

Hjälmanvändning cyklande skolelever Hjälmanvändning cyklande skolelever Håkan Ter-Borch RAP. 6 Oktober 2007 2 (12) Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...5 BAKGRUND...7 SYFTE...7 METOD...7 URVAL...7 GENOMFÖRANDE...8 RESULTAT...8 SLUTSATS

Läs mer

Kraftsamling för ökad trafiksäkerhet i Stockholms län

Kraftsamling för ökad trafiksäkerhet i Stockholms län Minnesstolpar från konferens Kraftsamling för ökad trafiksäkerhet i Stockholms län Bakgrund Vägverket Region Stockholm bjöd tillsammans med NTF Stockholms län, Sveriges Kommuner och Landsting samt Stockholms

Läs mer

Verksamhetsberättelse NTF Jämtlands län 2006

Verksamhetsberättelse NTF Jämtlands län 2006 Verksamhetsberättelse NTF Jämtlands län 2006 1 Verksamhetsberättelse NTF Jämtlands län 2006 Förord NTF Jämtlands läns tredje verksamhetsår har präglats av expansion såväl personellt som verksamhetsmässigt.

Läs mer

NTF Stockholms län 5 NTF Stockholms läns verksamhet 2009 7 1. Nätverk och medlemsorganisationer 9 2. Konsumentupplysning 14 3. Opinionsbildning 15

NTF Stockholms län 5 NTF Stockholms läns verksamhet 2009 7 1. Nätverk och medlemsorganisationer 9 2. Konsumentupplysning 14 3. Opinionsbildning 15 Verksamhetsplan 2009 Innehållsförteckning NTF Stockholms län 5 NTF Stockholms läns verksamhet 2009 7 1. Nätverk och medlemsorganisationer 9 1.1 Styrelsen 9 1.2 Yrkestrafikrådet 9 1.3 Äldres trafiksäkerhetsråd

Läs mer

Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242

Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242 Tekniska förvaltningen Gatu- och trafikkontoret Tjänsteskrivelse 1(6) Erik Nilsgart 046-3555232 erik.nilsgart@lund.se Tekniska nämnden Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242 Sammanfattning

Läs mer

Minnesanteckningar från GNS Vägs möte nr 147

Minnesanteckningar från GNS Vägs möte nr 147 [] 1(5) Minnesanteckningar från GNS Vägs möte nr 147 Tid: 2014-06-02. Start med samling kl 09.30 och avslut ca kl 17.00 Plats: Comfort hotell, Carlsgatan 10c, 211 20 Malmö. Lokal: Studio 3 Deltagare: Maria

Läs mer

SÄKER TRAFIK Nollvisionen på väg

SÄKER TRAFIK Nollvisionen på väg SÄKER TRAFIK Nollvisionen på väg Nollvisionen är bilden av en framtid där människor inte dödas eller skadas för livet i vägtrafiken. Nollvisionen är också grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige,

Läs mer

NTF-Bladet nr 14 2012

NTF-Bladet nr 14 2012 NTF-Bladet nr 14 2012 Informationsblad för verksamma i NTF-organisationen. 2012-09-27 VD har ordet ISO 39001 en viktig milstolpe Att arbeta för en säkrare trafik handlar väldigt mycket om att ständigt

Läs mer

INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET. ISA ISA-presentation OH nr 1

INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET. ISA ISA-presentation OH nr 1 INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET -presentation OH nr 1 BEHÖVS? -presentation OH nr 2 FARTEN DÖDAR Risk att dö (%) Kollisionshastighet (km/tim) -presentation OH nr 3 STORSKALIGT FÖRSÖK Fyra

Läs mer

policy Riksidrottsförbundets policy FÖR TRAFIKSÄKRA OCH MILJÖANPASSADE TR ANSPORTER INOM IDROTTEN

policy Riksidrottsförbundets policy FÖR TRAFIKSÄKRA OCH MILJÖANPASSADE TR ANSPORTER INOM IDROTTEN policy Riksidrottsförbundets policy FÖR TRAFIKSÄKRA OCH MILJÖANPASSADE TR ANSPORTER INOM IDROTTEN Mellan fyra och fem procent av varje årskull av svenska befolkningen dör eller invalidiseras till följd

Läs mer

Djupstudier av trafikolyckor. Analys av material från 196 dödsolyckor i Mälardalen 1997-99

Djupstudier av trafikolyckor. Analys av material från 196 dödsolyckor i Mälardalen 1997-99 TØI rapport 499/2000 Forfattere: Fridulv Sagberg, Terje Assum Oslo 2000, 63 sider Sammandrag: Djupstudier av trafikolyckor. Analys av material från 196 dödsolyckor i Mälardalen 1997-99 Vägverket genomför

Läs mer

Lastbilsförares bältesanvändning

Lastbilsförares bältesanvändning Lastbilsförares bältesanvändning En undersökning genomförd av NTF Väst på uppdrag av Volvo Trucks Malin Lundgren Bältesanvändning i Sverige Trots att Sverige har hög bältesanvändning visar studier av dödsolyckor

Läs mer

Motionssvar NTF kongressen 2015

Motionssvar NTF kongressen 2015 Motionssvar NTF kongressen 2015 Svar från NTF:s styrelse på SMC:s motion Säkrare räcken för oskyddade trafikanter SMC har i sin motion lyft fram ett mycket allvarligt problem som handlar om räcken, dess

Läs mer

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Rätt hastighet för en attraktiv kommun Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Konkreta förslag för intern och extern kommunikation en vägledning Framtaget av Jenny Appelgren

Läs mer

Verksamhetsberättelse NTF Blekinge

Verksamhetsberättelse NTF Blekinge Verksamhetsberättelse NTF Blekinge Styrelsen får härmed avge föreningens verksamhetsberättelse för år 2010. INLEDNING Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande är en folkrörelseförankrad organisation

Läs mer

OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013. Matteo och Johan

OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013. Matteo och Johan OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013 Matteo och Johan 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Antal mc i trafik kontra trafikarbetet

Läs mer

Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar

Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar Resultat av observationer 2003 Kjell Cronvall September 2003 2003 Notat 0302 Förord NTF Stockholms län har i samarbete med Yrkestrafikrådet 1 studerat

Läs mer

IT-projektet ya svenskar i trafiken

IT-projektet ya svenskar i trafiken Bakgrund och fakta IT-projektet ya svenskar i trafiken Pågått sedan 2004 i samarbete mellan FMK, NTF, Bilkåren och Vägverket Mål: ge kunskap om svensk trafiklag + påverka attityder och beteenden när det

Läs mer

Ett tryggare Tidaholm 2011-2014. Handlingsplan för kommunens skade- och olycksfallsförebyggande arbete

Ett tryggare Tidaholm 2011-2014. Handlingsplan för kommunens skade- och olycksfallsförebyggande arbete Ett tryggare Tidaholm 2011-2014 Handlingsplan för kommunens skade- och olycksfallsförebyggande arbete Innehåll 1 Inledning... 3 Syfte... 3 Vision... 3 Övergripande mål... 3 Organisation... 3 Uppföljning...

Läs mer

KOMMUNALTEKNISKA FÖRENINGEN TRAFIKKOMMITTÉN

KOMMUNALTEKNISKA FÖRENINGEN TRAFIKKOMMITTÉN KOMMUNALTEKNISKA FÖRENINGEN TRAFIKKOMMITTÉN Möte Stockholm 17 februari 1999 Närvarande: Hans Eberfors Sören Flodin Maria Karlsson Håkan Johansson Per Öhgren Mats Fager Ej närvarande: Fredrik Forssell Lars

Läs mer

Skadade i trafiken 2009

Skadade i trafiken 2009 Skadade i trafiken 2009 Olyckor i vägtrafiken är ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige. Olyckorna orsakar död och skada på människor och egendom. En förutsättning för trafiksäkerhetsarbete är

Läs mer

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9 Våren 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Syfte... 2 3. Metod... 2 4. Resultat... 3 5. Jämförelse mellan resultaten 2009 och 2015...

Läs mer

Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten?

Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten? Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten? Prof. András Várhelyi, Prof. Christer Hydén, Doc. Åse Svensson, Trafik & väg, Lunds Universitet Bilen är ett flexibelt transportmedel som tillfredsställer

Läs mer

Cover Page. Cover Page. Job ID: AdobePDF8-134. Title: Microsoft Word - Remissvar Transports. Requesting User: Lotta

Cover Page. Cover Page. Job ID: AdobePDF8-134. Title: Microsoft Word - Remissvar Transports. Requesting User: Lotta Cover Page Job ID: AdobePDF8-134 Requesting User: Lotta Title: Microsoft Word - Remissvar Transports Cover Page 2008-09-08 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Transportstyrelsen ansvarslag

Läs mer

Metodbeskrivning för effektivisering av hastighetsnedsättande insatser och åtgärder

Metodbeskrivning för effektivisering av hastighetsnedsättande insatser och åtgärder Metodbeskrivning för effektivisering av hastighetsnedsättande insatser och åtgärder Metod för effektivisering av för effektivisering av hastighetsnedsättande insatser och åtgärder Den metod som vi arbetat

Läs mer

Trafiksäkerhet en arbetsmiljöfråga. 2009-01-27 Ditriktet i Malmö

Trafiksäkerhet en arbetsmiljöfråga. 2009-01-27 Ditriktet i Malmö Trafiksäkerhet en arbetsmiljöfråga 1 Vi arbetar för att minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetslivet och att förbättra arbetsmiljön ur ett helhetsperspektiv. 2 Arbetsmiljöverkets avdelning för

Läs mer

De olika faserna förändringscykeln

De olika faserna förändringscykeln Utmaningarna! Utmaningen Drastiskt ändrade ekonomiska förutsättningar Beroende av få aktörer (regering och VV) Leveransbrister Kvalitetsbrister Potential för kompetensutveckling Förtroende och aktivitetsgap

Läs mer

Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar

Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar Resultat av observationer 24 Kjell Cronvall Juni 24 24 Rapport 42 Förord NTF Stockholms län har i samarbete med Yrkestrafikrådet 1 studerat bilbältesanvändningen

Läs mer

FASTSTÄLLD 2005-04-21. Vad anser NTF? Policy 2006-2007

FASTSTÄLLD 2005-04-21. Vad anser NTF? Policy 2006-2007 FASTSTÄLLD 2005-04-21 Vad anser NTF? Policy 2006-2007 Varför en policy? NTFs medlemsorganisationer representerar breda intressegrupper som arbetar för det gemensamma målet: en trygg och säker trafik. Målet

Läs mer

ISA. för ett ökat samhällsansvar och ökad konkurrenskraft

ISA. för ett ökat samhällsansvar och ökad konkurrenskraft ISA för ett ökat samhällsansvar och ökad konkurrenskraft Det finns många skäl till att trafiken på våra vägar ska vara trygg och säker. Skälen kan vara allt från att barnen ska färdas tryggt till och från

Läs mer

Trafiksäkerhets- och resepolicy för NTF Stockholms län 2005-2006

Trafiksäkerhets- och resepolicy för NTF Stockholms län 2005-2006 Trafiksäkerhets- och resepolicy för NTF Stockholms län 2005-2006 2 Omfattning Denna policy gäller alla de resor som företas i tjänsten och betalas av NTF. Avsteg från policyn kan göras efter beslut av

Läs mer

Stadgar. Stadgar för NTF Normalstadgar för NTF förbunden. (Fastställda av NTF:s kongress 2015 04 16)

Stadgar. Stadgar för NTF Normalstadgar för NTF förbunden. (Fastställda av NTF:s kongress 2015 04 16) Stadgar Stadgar för NTF Normalstadgar för NTF förbunden (Fastställda av NTF:s kongress 2015 04 16) INNEHÅLL 1 NTF:s Ändamål 1 2 Föreningens säte 1 3 Organisatorisk uppbyggnad 1 4 Medlemskap 1 5 Medlemsavgifter

Läs mer

Mål och riktlinjer 2015-2017. Justerat enligt kongressbeslut

Mål och riktlinjer 2015-2017. Justerat enligt kongressbeslut Mål och riktlinjer 2015-2017 Justerat enligt kongressbeslut 1 Mål och Riktlinjer 2015 2017 Sveriges Pensionärsförbund, SPF, går in i en ny kongressperiod, visare och än mer kompetent i frågor som rör seniorer

Läs mer

Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen

Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen Fotgängarnas förening (FOT) är positiva till att Stockholm stad tagit fram

Läs mer

Äldre är överrepresenterade i skadestatistiken, men inte i brottsstatistiken. Olyckor, skador och otrygghet bland äldre medför

Äldre är överrepresenterade i skadestatistiken, men inte i brottsstatistiken. Olyckor, skador och otrygghet bland äldre medför Uppdraget Att ge förslag på en handlings-och åtgärdsplan för äldres säkerhet (fall, trafik, brand, drunkning, suicid, våld och andra brott) Ett regeringsuppdrag i samverkan mellan Socialstyrelsen, MSB,

Läs mer

Policy. Regler och riktlinjer för resor och trafiksäkerhet. Sida 1/5

Policy. Regler och riktlinjer för resor och trafiksäkerhet. Sida 1/5 Sida 1/5 Regler och riktlinjer för resor och trafiksäkerhet Syfte Tjänsteresor och transporter ska företas så kostnadseffektivt som möjligt med hänsyn till verksamhetens krav och medarbetarnas individuella

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE. 611 39 Nyköping Fax: 0155-29 02 28 E-post: sormland@n.se

VERKSAMHETSBERÄTTELSE. 611 39 Nyköping Fax: 0155-29 02 28 E-post: sormland@n.se VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2010 NTF Sörmland Blommenhovsvägen 26 Tel: 0155-29 02 29 Hemsida: www.n.se/sormland 611 39 Nyköping Fax: 0155-29 02 28 E-post: sormland@n.se Verksamhetsberättelse för år 2010 sida

Läs mer

Nordiska invånares syn på trafiksäkerhet

Nordiska invånares syn på trafiksäkerhet Nordiska invånares syn på trafiksäkerhet Resultat från en enkätundersökning genomförd av Nordiska Trafiksäkerhetsrådet våren 2010 i Danmark, Finland, Färöarna, Norge och Sverige 1 2 Förord Den här studien

Läs mer

Schenker AB Lars Andreen - Trafiksäkerhetsansvarig. Sveriges ledande transport- och logistikföretag.

Schenker AB Lars Andreen - Trafiksäkerhetsansvarig. Sveriges ledande transport- och logistikföretag. Schenker AB Lars Andreen - Trafiksäkerhetsansvarig Sveriges ledande transport- och logistikföretag. 1 Schenker AG - ledande leverantör av integrerade logistiktjänster Med en omsättning på 6,225 miljoner

Läs mer

NTF är en renodlad trafiksäkerhetsorganisation

NTF är en renodlad trafiksäkerhetsorganisation Varför en policy? NTFs medlemsorganisationer representerar breda intressegrupper som arbetar för det gemensamma målet: en trygg och säker trafik. Målet ska nås, bland annat med hjälp av en oberoende och

Läs mer

Vad NTF? anser. NTFs Policy 2006-2007 NATIONALFÖRENINGEN FÖR TRAFIKSÄKERHETENS FRÄMJANDE

Vad NTF? anser. NTFs Policy 2006-2007 NATIONALFÖRENINGEN FÖR TRAFIKSÄKERHETENS FRÄMJANDE Vad anser NTF NTFs Policy 262 NATIONALFÖRENINGEN FÖR TRAFIKSÄKERHETENS FRÄMJANDE Innehållsförteckning Trafi ksäkerhet är folkhälsa 6 Ett jämställt transportsystem Hastighet 8 Alkohol och droger 9 Trötthet

Läs mer

TRAFIKSÄKERHETSPOLICY OCH ANVISNINGAR

TRAFIKSÄKERHETSPOLICY OCH ANVISNINGAR TRAFIKSÄKERHETSPOLICY OCH ANVISNINGAR Trafiksäkerhetspolicy reviderad 2005-12-14 TRAFIKSÄKERHETSPOLICY Inom Sjöfartsverket ska vi sträva efter att alla anställda ska få en trygg och säker arbetsmiljö.

Läs mer

Innehållsförteckning. 7. Trafiknykterhet 20 7.1 Don t Drink and Drive 20 7.2 Länge Leve Livet 21 8. Äldres trafiksäkerhet 21 8.1 Äldre bilförare 21

Innehållsförteckning. 7. Trafiknykterhet 20 7.1 Don t Drink and Drive 20 7.2 Länge Leve Livet 21 8. Äldres trafiksäkerhet 21 8.1 Äldre bilförare 21 Verksamhetsplan 2008 Innehållsförteckning NTF Stockholms län 5 NTF Stockholms läns verksamhet 2008 7 1. Nätverk och medlemsorganisationer 9 1.1 Styrelsen 9 1.2 Yrkestrafikrådet 9 1.3 Äldres trafiksäkerhetsråd

Läs mer

Sveriges trafiksäkerhet i ett 100-årigt perspektiv

Sveriges trafiksäkerhet i ett 100-årigt perspektiv 1 (9) Sveriges trafiksäkerhet i ett 100-årigt perspektiv Ulf Brüde (f.d. trafiksäkerhetsforskare på VTI) Ett förskräckligt år År 1911 var ett fasansfullt år vad gäller svensk trafiksäkerhet. Hela 148 personer

Läs mer

Trafiksäkerhet för barn och unga

Trafiksäkerhet för barn och unga Trafiksäkerhet för barn och unga Skadade i Luleå 2003-2006 Tekniska förvaltningen, Luleå Kommun Gata & Trafik 2008 Hanna Ahnlund Inledning Det finns en oro bland föräldrar över a släppa ut sina barn i

Läs mer

En dynamisk modell för att prediktera antalet trafikdödade

En dynamisk modell för att prediktera antalet trafikdödade Ö Hallberg 2009-05-26 B 1 En dynamisk modell för att prediktera antalet trafikdödade Örjan Hallberg, Hallberg Independent Research, Trångsund Inledning Statistiska Centralbyrån har sedan 1960-talet utgivit

Läs mer

Hastighets gränser. ur ett. svenskt. perspektiv. Trafikdag

Hastighets gränser. ur ett. svenskt. perspektiv. Trafikdag Hastighets gränser ur ett svenskt perspektiv Trafikdag 2012 TIDIGARE HASTIGHETSSYSTEM I SVERIGE UTOM TÄTTBEBYGGT OMRÅDE: kommunen beslutar om tättbebyggt område generellt 70 km/tim och på motorväg 110

Läs mer

NTF anser NATIONALFÖRENINGEN FÖR TRAFIKSÄKERHETENS FRÄMJANDE

NTF anser NATIONALFÖRENINGEN FÖR TRAFIKSÄKERHETENS FRÄMJANDE NTF anser NATIONALFÖRENINGEN FÖR TRAFIKSÄKERHETENS FRÄMJANDE 2 NTFs DEKLARATION 2008-2009 Innehåll Föreningen NTF och dess utgångspunkter 5 Hastighet 10 Alkohol, droger och trötthet 12 Bilbälte och bilbarnskydd

Läs mer

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON UPPHANDLINGS- KRITERIER OMFATTNING TUNGA För att vara säker på att du använder senaste versionen av detta dokument besök www.msr.se/kriterier/. Där finns också mer information om Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier.

Läs mer

VÄSTERNORRLAND Box 218, 871 25 Härnösand Vasternorrland@ntf.se

VÄSTERNORRLAND Box 218, 871 25 Härnösand Vasternorrland@ntf.se VÄSTERNORRLAND Box 218, 871 25 Härnösand Vasternorrland@ntf.se Verksamhetsberättelse 2009 10 03 04 LR INNEHÅLL SIDA I. FÖRBUNDETS SYFTE 3 II. VERKSAMHETSIDÉ 3 III. FÖRBUND OCH STYRELSE 4 IV. TRAFIKOLYCKSFALLSUTVECKLINGEN

Läs mer

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken 2009-05-14 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling.

Läs mer

Bra arbetsmiljö på väg

Bra arbetsmiljö på väg Bra arbetsmiljö på väg Trafiksä en arb Många anställda har vägar och gator som sin arbetsplats. Förutom yrkesförarna rör det sig bland annat om hemtjänst- och hemsjukvårdspersonal, väktare, hantverkare

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Styrelsen för Sveriges Ingenjörer distrikt Norrbotten, får härmed avge följande redogörelse för verksamhetsåret 2010.

Styrelsen för Sveriges Ingenjörer distrikt Norrbotten, får härmed avge följande redogörelse för verksamhetsåret 2010. VERKSAMHETSBERÄTTELSE DISTRIKT NORRBOTTENS Styrelsen för Sveriges Ingenjörer distrikt Norrbotten, får härmed avge följande redogörelse för verksamhetsåret. Årets som gick 2 Distriktsverksamheten 3 Distriktstyrelsens

Läs mer

Drift och underhåll för cyklisters säkerhet

Drift och underhåll för cyklisters säkerhet Drift och underhåll för cyklisters säkerhet Anna Niska NVF-seminarium Silkeborg, 4 juni 2015 Nollvisionen En förlåtande vägmiljö Photo: Hejdlösa bilder (vänster), Mikael Andersson (höger) Foto: Krister

Läs mer

Trafiknytt från SKL. Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj. Patrik Wirsenius, SKL

Trafiknytt från SKL. Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj. Patrik Wirsenius, SKL Trafiknytt från SKL Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj Patrik Wirsenius, SKL Aktuella SKL-projekt inom trafik - TRAST 3, ny utgåva 2014-15 - Gångbar stad, ny handbok - Trafiksäkra staden, ny handbok

Läs mer

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 2013-11-26 Madeleine Sjöstrand Dnr: KSL/13/0111 Ärendegång: KSLs styrelse Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 Förslag till beslut 1. Styrelsen beslutar

Läs mer

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Vi behöver arbeta långsiktigt För att människor inte ska omkomma

Läs mer

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2003-03-31

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2003-03-31 ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2003-03-31 Denna policy gäller för medarbetare, inhyrd medarbetare, och förtroendevalda inom Eslöv kommun

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

REGLER OCH RUTINER FÖR GUPP OCH ANDRA FARTHINDER I BÅSTADS KOMMUN

REGLER OCH RUTINER FÖR GUPP OCH ANDRA FARTHINDER I BÅSTADS KOMMUN 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen den 3 mars 2010, 53. Dnr: 160/10-352 REGLER OCH RUTINER FÖR GUPP OCH ANDRA FARTHINDER I BÅSTADS KOMMUN Trafiksäkerhet - farthinder Båstads kommun arbetar ständigt med att

Läs mer

IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015

IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015 IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015 IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015 Producerat av IOGT-NTO:s kommunikationsenhet 2009 Tryck: Sandvikens Tryckeri AB IOGT-NTO:s strategiska inriktning

Läs mer

Motormännen och Sveriges vägar

Motormännen och Sveriges vägar Motormännen och Sveriges vägar 27 maj 2014 Jon Stenbeck, informationschef Motormännens Riksförbund Bildades 1922 117.000 medlemmar Inga offentliga bidrag Medlemsavgift 440 kr/år Partipolitiskt obunden

Läs mer

Allvarligt skadade motorcyklister och mopedister. Underlag 2.0

Allvarligt skadade motorcyklister och mopedister. Underlag 2.0 Allvarligt skadade motorcyklister och mopedister Underlag 2.0 Andel allvarligt skadade (medicinsk invaliditet 1 %) trafikanter fördelat på färdsätt (18 118 allvarligt skadade) 9% 4% 8% 39% I personbil

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Riktlinjer för resor

Riktlinjer för resor RIKTLINJER Diarienummer KS13-205-021 1(7) Riktlinjer för resor Dokumentnamn Riktlinjer för resor Fastställd/upprättad av Kommunstyrelsen Dokumenttyp Riktlinje 2015-01-07 Diarienummer KS13-205-021 Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Styrelsen för Örebro länsförening av Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka får härmed avge följande berättelse för verksamhetsåret 2010.

Styrelsen för Örebro länsförening av Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka får härmed avge följande berättelse för verksamhetsåret 2010. Verksamhetsberättelse Styrelsen för Örebro länsförening av Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka får härmed avge följande berättelse för verksamhetsåret 2010. Styrelsen Ordförande Vakant Vice ordförande

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2011

Verksamhetsberättelse 2011 Verksamhetsberättelse 20 Härmed lämnas redogörelse för föreningens verksamhet under ovanstående period. Föreningens styrelse har under verksamhetsåret 20 haft följande sammansättning: Ordförande Marinette

Läs mer

Kommunerna och Nollvisionen

Kommunerna och Nollvisionen Magnus Andersson Kommunerna och Nollvisionen Trafiksäkerhetspolitik i Sveriges 10 största kommuner Cajoma Consulting 2004 1 Cajoma Consulting, Uppsala, 2004 Omslagsbild: Malgorzata Sheiki-Binkowska Fotografier:

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2005 -NTFs centrala yrkesförarråd-

Verksamhetsberättelse 2005 -NTFs centrala yrkesförarråd- Jönköping 2006-03-13 Verksamhetsberättelse 2005 -NTFs centrala yrkesförarråd- Allmänt I februari 2005 fick Centrala Yrkesförarrådet en ny sekreterare/handläggare. Mattias Holmqvist ersatte Lasse Holm som

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 040.1

FÖRFATTNINGSSAMLING 040.1 1 (5) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 040.1 RESEPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2004-11-25, 156 Denna policy gäller alla resor som sker inom tjänsten och betalas av Västerviks

Läs mer

BILAGA 1 Beräkning av sannolikhet för olycka med farliga ämnen och farligt gods (frekvensberäkningar)

BILAGA 1 Beräkning av sannolikhet för olycka med farliga ämnen och farligt gods (frekvensberäkningar) 1 RISKANALYS INFÖR DETALJPLAN KRISTINEBERSOMRÅDET, VALLENTUNA KOMMUN RISKANALYS MED AVSEENDE PÅ HANTERING OCH TRANSPORT AV FARLIGA ÄMNEN KRING DETALJPLANEOMRÅDET BILAGA 1 Beräkning av sannolikhet för olycka

Läs mer

Kriskommunikationsplan Båstads kommun

Kriskommunikationsplan Båstads kommun Kriskommunikationsplan Båstads kommun Januari 2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Mål... 3 1.3 Syfte... 3 1.4 Målgrupper... 3 2. Uppdraget... 5 2.1 Krisinformationsorganisationen...

Läs mer

Början på en grönare resa. Väg- och järnvägsdata. ISA för smidigare, grönare. och tryggare transporter

Början på en grönare resa. Väg- och järnvägsdata. ISA för smidigare, grönare. och tryggare transporter 000100010000111101010111000111110000101000010011100000100101110000100000010001111100010101010100011110000100001111100011111000010100001001110000 000100000010001111100010101011110101000010001000011110101011100011111000010100001001110011110101000010001000011110101011100011111000010100001001110

Läs mer

Hållbara familjer i Gävle

Hållbara familjer i Gävle 2008-08-21 Sid 1 (6) Projektbeskrivning Hållbara familjer i Gävle Ö V E R G R I P A N D E P L A N E R I N G Kommunledningskontoret, 801 84 Gävle, Sverige Besöksadress Drottningg 22 Tfn 026-17 80 00 (vx),

Läs mer

1. INLEDNING 2. ORGANISATION NTF KRONOBERG

1. INLEDNING 2. ORGANISATION NTF KRONOBERG 2 1. INLEDNING NTF KRONOBERG Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande (NTF) är en folkrörelseförankrad paraplyorganisation som utgör en gemensam plattform för det frivilliga trafiksäkerhetsarbetet

Läs mer

Yrkeshögskoleutbildning med nationell kursplan Trafiklärare. Plan över yrkeshögskolepoäng för utbildning till trafiklärare

Yrkeshögskoleutbildning med nationell kursplan Trafiklärare. Plan över yrkeshögskolepoäng för utbildning till trafiklärare Yrkeshögskoleutbildning med nationell kursplan Trafiklärare Plan över yrkeshögskolepoäng för utbildning till trafiklärare Kunskapsområde Trafiklärare Kurs Yrkeshögskolepoäng Arbetsmiljö och ansvar 12 Fordonssäkerhet

Läs mer

En god ljudmiljö i Örebro kommun

En god ljudmiljö i Örebro kommun En god ljudmiljö i Örebro kommun Örebro kommuns åtgärdsprogram mot buller enligt förordningen om omgivningsbuller (SFS 2004:675) Bullerseminarium 26 mars 2013 Tidplan 11 maj 2012: Kartläggningen presenterades

Läs mer

Inom vår verksamhet ska vi ha en policy och dokumenterade rutiner för hur arbetsmiljöarbetet ska utföras.

Inom vår verksamhet ska vi ha en policy och dokumenterade rutiner för hur arbetsmiljöarbetet ska utföras. Arbetsmiljöpolicy Inom vår verksamhet ska vi ha en policy och dokumenterade rutiner för hur arbetsmiljöarbetet ska utföras. Upprättad trafiksäkerhetspolicy skall alltid följas, samt rutiner för olyckfallsanmälningar

Läs mer

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Bra luft och hållbar utveckling Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Sveriges Kommuner och Landsting 2007 118 82 Stockholm Tfn 08-452 70 00 E-post: kerstin.blom.bokliden@skl.se

Läs mer

FFI Resultatkonferens 2013-04-23. Drowsy Driver

FFI Resultatkonferens 2013-04-23. Drowsy Driver FFI Resultatkonferens 2013-04-23 Drowsy Driver Susanna Leanderson Olsson 1 2013-04-26 Innehåll Bakgrund Trötthet i trafiken Introduktion till projektet Fokusområden Summering och resultat Måluppfyllnad

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

Trafikanternas respekt för 30-skylten vid skolor i Västsverige

Trafikanternas respekt för 30-skylten vid skolor i Västsverige Trafikanternas respekt för -skylten vid skolor i Västsverige NTF Västs undersökning Väst inledning INNEHÅLL Alla 16 kommuner Inledning...........................................................................................

Läs mer

Alkohol och tung trafik Hur kommer vi åt problemen med alkoholpåverkade förare? Lars Olov Sjöström Trafiksäkerhetschef, MHF

Alkohol och tung trafik Hur kommer vi åt problemen med alkoholpåverkade förare? Lars Olov Sjöström Trafiksäkerhetschef, MHF Alkohol och tung trafik Hur kommer vi åt problemen med alkoholpåverkade förare? Lars Olov Sjöström Trafiksäkerhetschef, MHF Fakta om rattfylleri i Sverige Totalt beräknas andelen nyktra förare i trafiken

Läs mer

Funktion Ordinarie ledamöter Suppleanter

Funktion Ordinarie ledamöter Suppleanter FUB Sundsvall VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 Funktion Ordinarie ledamöter Suppleanter Ordförande Vakant Vice ordf Carin Mellberg Rita Carlsson Ann-Britt Sundström Mikael Svedberg Daniel Jönsson Elin Vesterlund

Läs mer