Innehållsförteckning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehållsförteckning"

Transkript

1

2 2 Innehållsförteckning Föreningen och dess utgångspunkter 3 Prioriterade områden 4 Prioriterade målgrupper 4 NTF Örebro läns styrelse 5 Äldrerådets verksamhet 6 Yrkesförarrådets verksamhet 7 NTF Örebro läns kansli Centrala projekt 8 VMN projekt 22 Övriga projekt 22 Regionala projekt 24 Slutord 25

3 3 NTF Örebro län får härmed avge följande verksamhetsberättelse för 2009 Föreningen NTF och dess utgångspunkter NTF är en folkrörelsebaserad paraplyorganisation och utgör en gemensam plattform för det frivilliga trafiksäkerhetsarbetet i Sverige. NTF är också en samordnare av trafiksäkerhetsarbetet mellan den ideella och den offentliga sektorn. NTFs nätverk består av ett 40-tal medlemsorganisationer. I NTF Örebro län finns ett 10-tal lokala grupper eller trafiksäkerhetsföreningar. Föreningarna består vanligen av intresserade tjänstemän eller politiker från kommuner, polisen, medlemsorganisationer och enskilda medborgare. Föreningarnas existens garanterar den lokala förankringen och ger NTF-förbundet möjlighet att bedriva verksamhet i en större del av länet. Att mobilisera många människor för en idé och gemensamma handlingar är en förutsättning för framgång. I rollen som paraplyorganisation krävs för detta en kontinuerlig kommunikation mellan länsförbund och med medlemmarna. En förutsättning för att kommunikationen ska fungera är att NTF, både på nationell och regional nivå, skapar former för att möjliggöra medlemsorganisationernas delaktighet i planeringen och genomförandet av det frivilliga trafiksäkerhetsarbetet. Medlemsorganisationerna och länsförbunden ger NTFs roll som paraplyorganisation, både på nationell och regional nivå, legitimitet. NTFs medlemsorganisationer besitter inom sina verksamhetsområden en unik kompetens. Detta förhållande ska NTF som paraplyorganisation, både på nationell och regional nivå, tillvarata på bästa sätt. NTFs roll som förespråkare av trafiksäkerhet och som samarbetspartner mellan människors behov och intresse av trafiksäkerhet och myndigheters och företags trafiksäkerhetsarbete är unik. Ett effektivt genomförande av paraplyrollen kräver ett samarbete med andra organisationer, samhällsinstitutioner, företag och enskilda på både nationell och regional nivå. Hos såväl den enskilda människan som hos myndigheten/företaget/organisationen är trafiksäkerhet något som ofta konkurrerar med andra intressen medan NTF alltid för trafiksäkerhetens talan. För framtiden krävs att trafiksäkerhetsarbetet bedrivs i samverkan, både mellan olika aktörer och med samordning av olika typer av aktiviteter. Forskning har visat att synlig samverkan mellan olika åtgärder för samma mål producerar synergieffekter leder till större framgångar än om åtgärderna vidtas separat. En utgångspunkt i NTFs arbete är därför att man ska söka samordning och samverkan så långt det är möjligt. Under kommande år ska NTF stärka sitt arbete via medlemsorganisationer och nätverk och effektivisera NTF-kansliets och förbundens verksamhet. För att trafiksäkerhetsarbetet inom hela föreningen ska bedrivas på en hög och professionell nivå har NTF följande mål: Hög kompetens i hela NTF-organisationen Goda kontakter med och hög service till trafiksäkerhetsaktiva medlemsorganisationer och nätverk Aktivering av medlemsorganisationer som inte bedriver något direkt trafiksäkerhetsarbete Fler medlemsorganisationer och utökade nätverk, speciellt ungdomar, kvinnor och nya svenskar Yngre och aktivare styrelsemedlemmar Ökat frivilligarbete i verksamheten

4 4 Prioriterade områden 2009 I dokumentet NTF anser identifieras 26 områden inom vilka NTF genom våra ställningstaganden verkar och formar opinion. NTF prioriterar under en verksamhetsperiod vissa områden för att kraftsamla och genomföra nationella projekt. Hur de konkreta projekten utformas anges inte i detta dokument utan beskrivs närmare i en verksamhetsplan som uppdateras varje år. År 2006 dödades 445 personer i trafiken. I ett såväl kort som långt perspektiv är det absolut nödvändigt att systemutformare tar ansvar för utformning av trafiksystemet i vid mening, d v s utformning av regelsystem, gator och vägar, fordon, förarutbildning, trafiksäkerhetsarbete i skolan, upphandling av transporter mm. Det är också avgörande att trafikanter får förutsättningar att efterleva gällande lagar bättre. Om alla fordonsförare alltid körde med laglig hastighet, alltid körde nyktra och alltid använde bälte skulle vi ha kommit väldigt långt i minskningen av antalet dödade och skadade. En hundraprocentig laglydnad kan dock endast uppnås genom en kombination av åtgärder där olika angreppssätt stödjer varandra. Trafikantutbildning i skolan och körkortsutbildning kan kombineras med övervakning, utformning av vägar och mer eller mindre tvingande teknik i fordonen såsom hastighetsbegränsare, alkolås och bältespåminnare. Körkortsutbildningen är i ett utvecklingsskede där olika nya komponenter kommer att kunna bidra till ökad säkerhet. Olika tekniker för förarstöd är på frammarsch och NTF och andra aktörer driver på utvecklingen. NTF måste driva både ett kortsiktigt och ett långsiktigt arbete för att på sikt uppnå det trafiksäkra samhället enligt Nollvisionens intentioner. En reformerad trafiksäkerhetsutbildning i skolorna och i förarutbildningen är mycket viktiga komponenter för att uppnå detta. En fortsatt stark tillväxt av vägtransporterna kommer att göra det svårt att nå de trafikpolitiska målen för både trafiksäkerhet och miljö. NTF vill därför på sikt verka för att behovet av vägtransporter minskas och att vägtransporterna i möjligaste mån förs över till säkrare och miljövänligare alternativ. NTF och Vägverket har utfört beräkningar av effekter av förändrade beteenden på olika områden. Följande tre områden är viktigast att fokusera på: 1. Sänkta hastigheter Arbeta för en minskning av medelhastigheten på landsbygden med cirka 10 km/tim och i tätorter med cirka 5 km/tim. Detta beräknas ge ett minskat antal dödade med personer per år. Verka för en anpassning av hastighetsgränserna och därmed krockvåldet vid olyckor till vägmiljön. 2. Ökad trafiknykterhet, drogfrihet och minskad trötthet Målet är att öka trafiknykterheten. Kraftfulla insatser, t ex att driva frågan om att Sverige blir försöksland i EU för obligatoriskt alkolås i nya bilar, är nödvändiga för att motverka den ökning av antalet rattfylleribrott som konstateras i Sverige och vända trenden. 3. Ökad användning av skyddssystem (bälten, bilbarnstolar, hjälmar) Målet är en ökning av bältesanvändningen och rätt användning av bilbarnstolar med 5 procentenheter och av cykelhjälmsanvändningen med 50 procentenheter. Detta beräknas ge ett minskat antal dödade med personer per år. Prioriterade målgrupper Det är viktigt att se de prioriterade områdena som beteenden som inte etablerar sig hos trafikanter automatiskt. De är alla i högre eller mindre grad symtom eller uttryck för någon underliggande process, medveten genom aktiva beslut eller omedveten genom glömska eller ouppmärksamhet. Graden och arten av dessa felhandlingar och hur man drabbas av dem varierar kraftigt mellan olika trafikantgrupper. Olika målgruppsanpassade metoder behövs därför för att komma tillrätta med problemet. I NTFs arbete står därför ofta speciella målgrupper i fokus. I dokumentet NTF anser finns 11 olika grupper omnämnda där NTF uttrycker åsikter om vad som bör göras. Liksom för de prioriterade områdena här ovan har också prioriteringar gjorts av målgrupper där störst fokus ska läggas under kongressperioden.

5 5 Dessa målgrupper är: Barn 0-17 år De yngre barnen, upp till 12 år, är en särskilt utsatt grupp där ansvaret för deras säkerhet ligger på föräldrarna. Antalet skadade och dödade barn ökar med ökad ålder. De yngsta drabbas mest av olyckor där de suttit i bil med felaktigt monterade skydd. De något äldre, cirka år, blir nya förare på cykel och moped och utsätts för de nybörjarrisker som forskningen tydligt visat finns. Förutom barnen själva är deras föräldrar en viktig målgrupp. Unga bilförare år Unga bilförare har en kraftigt förhöjd risk jämfört med äldre. Detta har att göra med att de är oerfarna, att de är unga och att dessa två samverkar. Det är stora skillnader mellan män och kvinnor, både när det gäller körbeteende och olycksrisk. Kvinnor klarar sig betydligt bättre än män i den här åldersgruppen. Andelen yngre i den aktuella åldersgruppen kommer att öka de närmaste åren, vilket troligen innebär att antalet unga körkortstagare också kommer att öka. Det är angeläget att motverka den ökning av skadade och dödade i trafikolyckor som detta sannolikt medför. Äldre Andelen äldre kommer att öka kraftigt i framtiden. En påtaglig skillnad kommer att märkas redan om 10 år. Det innebär också att allt fler äldre kommer att finnas i transportsystemet. Äldre är speciellt utsatta som oskyddade trafikanter och i komplicerade situationer i bil. Det har också visats att vissa medicinska diagnoser innebär nedsatt förmåga att köra bil. Utvecklingen går mot att läkare och trafikmedicinska centra får ett större ansvar för de äldre som bilförare. Många åtgärder införs också när det gäller utformning av gator och vägar, t ex säkring av övergångsställen och införande av 30 km/tim i tätortsområden. Det är angeläget att medverka till att förbättringar för äldre genomförs i snabbare takt. Nya svenskar Av Sveriges befolkning är cirka 12 procent utlandsfödda. Nyare forskning visar att det bland dessa nya svenskar finns grupper som är drabbade av högre olycksrisk än svenskfödda. Två huvudförklaringar finns till detta. Den ena är att man inte får någon systematisk information om hur det svenska transportsystemet fungerar och det andra är att många kommer från länder där man inte kommit så långt som Sverige i utvecklingen av trafiksäkerhetsområdet. Yrkesförare Tunga fordon är inblandade i en mycket stor del av trafikolyckorna. Olika förklaringar finns till detta, t ex höga hastigheter där det visats att en mycket stor del av trafiken körs över gällande hastighetsgräns. Andra förklaringar som förts fram är trötthet, stress och långa arbetstider. Många företag och åkerier har tagit problemen på allvar och säkrat sina transporter. Det är angeläget att detta arbete fortsätter så att normerna för trafiksäkert beteende inom yrkestrafiken förbättras på bred front. NTF Örebro läns styrelse 2009 Under 2009 har NTF:s styrelse haft 7 protokollförda sammanträden: 2 mars, 15 april, 21 april (konstituerande) 2 juni, 24 augusti, 20 oktober och 10 december. Ordinarie ledamöter Lisa Dahlpil, ordförande Joakim Larsson, vice ordförande Madelen Hasselwander Stig Rengman Kalle Wallin Eva Jonsson Charlotte Edberger Jangdin Christina Wilhelmsson

6 6 Ann-Britt Boström Suppleanter Ann-Helen Alsätra Torbjörn Nilsson Mårten Blomqvist Tomas Eklund Vilton Gustavsson Hjärt Johansson Lasse Blomberg Christer Karlsson Revisor: Gerry Ohlsson och Eva Gustafsson, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, Örebro Revisorsuppleant: Kerstin Englund, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, Örebro Valberedning: Ingemar Karlsson, Bo Astvald och May Pettersson har utgjort valberedning. Äldrerådets verksamhet Äldrerådet har bestått av följande ledamöter 2009: Ordförande: Vice ordförande: Lasse Blomberg (SPF) Vilton Gustafsson (PRO) Sten Gustavsson (PRO), avgick under året på grund av sjukdom Kaisa Lamu (SFP) Egon Marklund (SKPF) Barbro Janzén (SKTF) Kurt Eriksson (SPF) Johnny Pärnarp (SPRF) Bengt Averin (PRO) Elow Hilmersson (RPG) Charlie Lindblad (SKPF) Bo Gustafsson (SPF) Margareta Bäck (PLR) Knuth Hansson (SPRF) Lasse Blomberg har suttit i NTF Örebro läns styrelse på mandat av Äldrerådet. NTF Örebro läns Äldreråds styrelse har utökats med en organisation under året. Det är Pensionerade lärares riksförbund (PLR) som har tillkommit. NTF Örebro läns Äldreråd har haft sju protokollförda möten under Ett av dessa sju möten var Äldrerådets årsmöte. Förutom de protokollförda mötena har några planeringsmöten hållits, med anledning av temadagen. Alla mötena, utom ett, har hållits i NTF Örebro läns lokaler. Decembermötet var förlagt till Örebro slott och detta möte avslutades med den sedvanliga jullunchen. Vid jullunchen avtackades Eva Andersson, handläggare för det centrala Äldrerådet, som sagts upp från sin tjänst och kommer att sluta under våren 2010.

7 7 De olika äldreorganisationerna har haft centrala konferenser under året. NTF Örebro läns Äldreråd har haft representanter vid dessa konferenser. NTF Örebro läns Äldreråd har också deltagit i en tvådagarsutbildning om Rätt fart i staden på Ålandsbåten oktober Speciellt utvalda personer med så kallad spetskompetens deltog också vid denna kurs. Kursen genomfördes tillsammans med NTF Västmanland och NTF Uppsala län. Den planerade temadagen flyttades till våren Under sommaren var Kurt Eriksson ute och gjorde hastighetsmätningar på den tunga trafiken. Det visade på nedslående resultat. Mätningarna har vidarebefordrats till NTF Örebro läns Yrkesförarråd. NTF Örebro läns Äldreråd har under året arbetat med en projektansökan för projektet Samarbete för ökad kunskap och insikt om äldres samt funktionshindrades förutsättningar och behov i trafiken. Projektet har också startats upp under året och redovisas under en egen punkt i denna verksamhetsberättelse. NTF Örebro läns äldreråd har också arbetat med nya projektidéer under året, som kommer att resultera i projektansökningar under Handläggare för Äldrerådet Maria Persson Yrkesförarrådets verksamhet Yrkesförarrådet har bestått av följande ledamöter 2009: Ordförande: Christer Karlsson (Transport) May Pettersson Mikael Bertilsson (Transport) Björn Robertsson (Transport) Patrick Kihlberg (Transport), avgick under året pga ändrade arbetsförhållanden Mats Hellkvist (Transport) Peter Johansson (Transport) Bengt Majberg (Busslink) Lars-Gustaf Schill (Kommunal) Ingemar Svensson (Kommunal) Christer Karlsson har suttit i NTF Örebro läns styrelse på mandat av Yrkesförarrådet. NTF Örebro läns Yrkesförarråd har haft fem protokollförda möten under Alla mötena, utom ett, har hållits i NTF Örebro läns lokaler. Decembermötet var förlagt till Transports lokaler och detta möte avslutades med den sedvanliga jullunchen, som detta år inmundigades på Sommarro. Handläggare för NTF Örebro läns Yrkesförarråd Maria Persson NTF Örebro läns kansli 2009 Chefkonsulent Roger Andersson Konsulent Peter Öbro Projektledare Maria Persson Projektledare Lasse Lundberg Projektledare Matz Rysjö (- jan 09) Materialsamordnare/vaktmästare Tina Karlsson (- febr 09)

8 8 Ekonomihanteringen har under 2009 köpts från NTFs gemensamma kansli på konsultbasis. NTF Örebro läns kansli har varit förlagt till Återbruksvägen 7A, Mellringestaden i Örebro Centrala projekt Samverkan för ökad cykelhjälmsanvändning i tätort Bakgrund Antalet dödade cyklister har under 2000-talet haft en positiv utveckling. År 2000 omkom 47 personer och 2006 endast 26, men 2007 steg antalet till 33 personer. Åldersfördelningen visar tydligt att det i första hand var vuxna som dog, varav hälften är över 65 år. Bland svårt skadade (polisrapporterade olyckor) är dock spridningen större; ungefär 60% är vuxna, 15% är barn och 25% är äldre. Utvecklingen över svårt skadade cyklister har även den varit positiv, men under de senaste åren har utvecklingen stagnerat. Det är viktigt att vara medveten om att denna statistik bygger på polisrapporterade olyckor, vilket gör att siffrorna troligen är betydligt högre i verkligheten. Åren 2004, 2005 och 2006 har antalet svårt skadade cyklister enligt polisrapport varit cirka 350 per år. Enligt totala STRADA (dvs. polisen samt de sjukhus som finns med), uppgick antalet dödade och svårt skadade år 2007 till knappt 640 personer. Det finns anledning att tro att antalet skadade cyklister är betydligt större. Det allvarligaste problemet bland såväl dödade som svårt skadade cyklister är skallskador, vilka skulle kunna undvikas, alternativt mildras, om en cykelhjälm hade använts. Enligt VTIs mätningar hösten 2007 skattas den totala cykelhjälmsanvändningen till 27 procent. De observationsstudier som VTI genomfört visar att cykelhjälmsanvändningen har ökat med drygt 10 procentenheter sedan Den största ökningen har skett under de senaste fem åren. Framförallt har lagen om cykelhjälmsanvändning för barn under 15 år som trädde i kraft den 1 januari 2005 bidragit till en kraftig ökning bland barn till och med 10 år. Det finns inga större skillnader i hjälmanvändningen mellan kvinnor och män. (Vägverkets rapport: Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet publikation 2008:31) Sedan 1988 har VTI, på uppdrag av Vägverket, utfört cykelhjälmsmätningar i ett antal städer. Mätningarna har i huvudsak utförts av Sveriges Kvinnliga Bilkårister. Sammanfattningsvis visar resultaten från 2007 års observationsstudie att hjälmanvändning åter ökar bland yngre barn (6-12 år) jämfört med år 2006, från 61 % till 69 %. Resultat från studier av skadehändelser med cyklister visar att cykelhjälm reducerar risken för dödliga skallskador med omkring 40 procent. (Vägverkets rapport: Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet publikation 2008:31) Våren 2008 genomfördes de första mätningarna på länge i NTFs regi, men då inte i hela landet. Jämförelser görs med dessa mätningar samt VTIs nationella mätningar. År 2010 och 2011 kan jämförelser göras även på lokal nivå. Syfte Öka andelen cyklister som använder cykelhjälm i tätort. Trafiksäkerhetsmål Projektet beräknas leda till ökad trafiksäkerhet genom en högre cykelhjälmsanvändning.

9 9 Processmål NTFs länsförbund genomför cykelhjälmsmätningar med hjälp av observationer. Totalt genomförs ca observationer i hela landet. Varje NTF-förbund genomför observationerna utanför minst 3 grundskolor (där det även finns elever i skolår 6-9) och ett cykelstråk i 1-2 kommuner, totalt minst 500 cyklister per kommun. NTF Örebro Län genomför mätningar i 2 kommuner NTF Örebro Län genomför mätningar utanför 6 grundskolor NTF Örebro Län genomför mätningar vid 2 cykelstråk NTFs länsförbund gör minst 1 medieaktivitet med resultatet av cykelhjälmsmätningen som utgångspunkt. NTF Örebro Län gör 1 medieaktivitet Med resultaten av mätningarna som grund genomförs totalt i landet minst 50 lokala informationsträffar i samverkan med skolor, föräldraföreningar, pensionärsföreningar, NTFs lokala äldreråd med flera. NTF Örebro Län genomför 2 lokal informationsträff Metod På samma sätt som NTF med framgång mätt bilbältesanvändningen ska cykelhjälmsanvändningen mätas, spridas via media och förstärkas av informationsinsatser. Under förutsättning att Vägverket fortsätter att upphandla cykelhjälmsmätningar från VTI, ska NTF-förbundens mätningar komplettera VTIs och använda dessa som jämförelse. VTI genomför sina årliga mätningar i september. Det dröjer innan resultatet från dessa mätningar finns tillgängliga och eftersom det är mycket svårt att nå ut med cykelhjälmsstatistik mitt i vintern, genomförs NTFs mätningar och utspel i media under våren (april-maj). NTFs siffror skall ändå kunna komplettera VTIs mätningar från föregående år (dvs. september året innan). Utgångspunkten för påverkan av trafikanterna är att cykelhjälmsmätningar genomförts. Underlagen gör att påverkansarbetet kan utgå ifrån lokala mätunderlag vilket är en stor fördel i kommunikationen med trafikanterna. Dessutom efterfrågas resultaten av massmedia och det gör att det lokala artikelutrymmet, både för redovisning av mätresultaten men också för att kunna skapa artiklar om lokala exempel, ökar. Det kan handla om de som drabbats av att inte använt cykelhjälm alternativt räddats då man använt hjälm, vilket har förutsättningar att påverka trafikanternas syn på cykelhjälmsanvändning. Resultaten av cykelhjälmsmätningarna ger också förutsättningar för att kunna utläsa beteendeförändringar hos trafikanterna. Varje NTF-förbund ansvarar för att mätningar genomförs i tätorter, utanför minst 3 grundskolor (valda skolor ska ha elever i skolår 6-9, välj om möjligt F-9 skola) samt 1 cykelstråk per kommun, i 1-2 kommuner. Totalt observeras minst 500 cyklister per kommun. Observationerna ska följa de riktlinjer som finns utarbetade och som utgår från pärmen Att mäta trafiksäkerhet (1997; Vägverket, Rikspolisstyrelsen, Svenska Kommunförbundet, NTF). Cykelhjälmsmätningarna genomförs i samverkan med NTFs medlemsorganisationer. I detta projekt handlar det om ett 10-tal organisationer. Mätinstruktioner skickas ut separat. Mätningarna genomförs under vecka NTF-förbunden ansvarar för sammanställningen av cykelhjälmsmätningarna. Mätresultat skickas till NTF för nationell sammanställning senast 11 maj, enligt separata instruktioner. För att skapa en plattform för påverkansinsatserna presenteras resultaten till media så att de skapar ett medialt nyhetsvärde. Exempel på presentation av resultat är läns- och kommungenomsnitt, könsfördelning m.m. Att det finns ett regelbundet medialt intresse för NTFs mätresultat framgår av det mediagenomslag som årligen sammanställs från såväl bältesmätningar som hastighetsmätningar. Medieutspel kan med fördel inriktas mot målgruppen barn under 15 år, alltså de som omfattas av

10 10 hjälmlagen. Informationsinsatser till cyklande barn görs i första hand via skolor till lärare och föräldrar i samverkan med NTFs medlemsorganisationer. Detta sker med fördel i samband med ordinarie föräldramöten respektive ordinarie lärarsammankomster. Även andra vuxengrupper, som fritidspersonal, idrottsledare, skolsköterskor med flera kan utgöra målgrupp för informationsinsatserna. Generellt är det fördelaktigt att välja tillfällen då dessa grupper har ordinarie möten och då komplettera mötena med information om barn, cykling och cykelhjälm. Informationsinsatser till äldre cyklister (65 år+) sprids med fördel via lokala äldreråd och pensionärsorganisationer. Informationsinsatser kan även göras på ställen och vid tillfällen där äldre oorganiserade personer finns. Det finns sedan tidigare en hel del cykelhjälmsmaterial, därför ska inget nytt informationsmaterial tas fram. Däremot bör en inventering av det som redan finns göras. Eventuellt kan det bli aktuellt med nytryck av redan befintligt material. Intressenter Samarbete sker med ett flertal av NTFs medlemsorganisationer på regional nivå, liksom skolor, föräldraråd, föräldraföreningar, pensionärsorganisationer samt NTFs lokala äldreråd. NTF har det ekonomiska ansvaret för projektet. Stöd från NTF:s kansli NTF skickar ut gemensamma mätinstruktioner. NTF inventerar befintligt material. NTF sammanställer mätningarna på nationell nivå. NTF tar fram underlag för pressmeddelande. Utvärdering Som stöd för uppföljning och utvärdering av projektets kvantifierbara processmål har en kompletterande blankett tagits fram. Blanketten fylls i kontinuerligt och ska ses som en del av projektets helårsrapportering. Jämföra förändringen i cykelhjälmsanvändningen från 2008 till 2009 görs centralt. Lokala jämförelser görs där så är möjligt. Resultat Under våren genomförde vi cykelhjälmsmätning i två av länets kommuner (Örebro och Karlskoga) med hjälp av våra medlemsorganisationer, Degerfors Karlskoga MHF, PRO Centrala Karlskoga, Cykelfrämjandet, Almby IK och Axberg Tysslinge MHF. Mätningarna genomfördes på tre skolor i Karlskoga och tre skolor i Örebro. På alla skolor mätte vi högstadiet och på två av Örebroskolorna dessutom låg- och mellanstadiet. Resultatet visar att 30% av tjejerna och 25% av killarna använder hjälm på högstadiet och att Örebro är klart bättre än Karlskoga när det gäller hjälmanvändandet i denna kategori. Bland de yngre eleverna ligger hjälmanvändandet på 75% bland killar och över 80% tjejerna. Tanken i projektet var sedan att följa upp detta med en lokal information i respektive kommun. I Örebro genomförde vi träffen som planerat med inbjudna föräldrar på en av skolorna där vi genomförde mätningen. Ett 20-tal föräldrar kom till träffen. Den andra träffen som skulle genomförts i Karlskoga blev inställd och flyttad till våren. Vi valde då istället att prata cykelhjälm vid två andra tillfällen, i Askersund respektive Kumla. I Askersund inbjöds föräldrar, politiker och boende i närområdet till Närlundaskolan. Intresset var svalt och bara 8 personer kom till träffen. I Kumla lade vi träffen i samband med att en arbetsgrupp skulle diskutera trafikmiljön ur ett äldreperspektiv. Här fick cykling och cykelhjälm en framträdande roll och en intressant diskussion inför ett fortsatt arbete. Diskussion Vi har nått de mål vi satte upp i projektet med undantag för att det inte blev någon träff i Karlskoga.

11 11 Det man kan fundera på är värdet av detta arbete. Små resurser gör att resultatet blir därefter. Visst får man en bild av hur cykelhjälmsanvändandet ser ut, frågan är om inte underlaget är för litet. Det vore intressant att få göra en mer omfattande undersökning och att i ännu högre grad styra upp denna. Infoträffar och diskussioner i alla ära, men liksom i andra sammanhang är det de redan frälsta som kommer till träffen. De är givetvis viktiga, men behöver inte påverkas. Ska vi lyckas vända och öka hjälmanvändandet så krävs det helt andra insatser och för det krävs det resurser, något som vi saknar idag. Äldre som ambassadörer för säkra och miljöanpassade hastigheter Bakgrund För höga hastigheter är Sveriges största trafiksäkerhetsproblem. NTFs kongress har därför antagit som inriktning att medelhastigheten i trafiken ska sänkas med 10 km/tim på landsvägar respektive 5 km/tim i tätorter. Detta skulle resultera i att det årliga antalet dödade skulle minska med personer, vilket också anges i NTF s verksamhetsinriktning och att antalet svårt skadade personer skulle minska med uppemot personer och antalet lindrigt skadade med personer/år. Om medelhastigheten sänks som ovan angivits, kommer koldioxidutsläppen att minska med ca ton per år och drivmedelsförbrukningen med drygt 200 miljoner liter ton utgör bara 2-3 procent av vägtransporternas koldioxidutsläpp, men är av samma storlek som de totala utsläppen från inrikesflyget eller från den inrikes sjöfarten. Det finns också starka speciella skäl till varför äldre ska engageras för att få sänkta verkliga hastigheter i trafiken. Äldre är den enda trafikantgrupp som i stort klarat målet att halvera antalet dödade i trafiken mellan åren 1996 och 2007, som var det första etappmålet för Nollvisionen. De är också bäst på att följa de tre enkla fundamentala reglerna för en säker trafik: kör nykter, använd bilbälte och kör aldrig fortare än hastighetsgränsen, vilket innebär att äldre lever upp till sin del av det delade ansvaret mellan trafikanter och systemutformare vilket är grunden i Nollvisionen. Trots detta så drabbas de äldre värst då olyckan är framme. Följande tabell visar detta. Dödade/100 skadade. Polisrapporterade skador åren Ålder Personbil 1,32 2,27 4,90 Cykel 0,88 4,80 8,50 Gående 2,66 6,41 10,34 Tabellen visar hur dödsrisken vid inträffad personskada varierar med åldern för bilister, cyklister och gående. För bilister är dödsrisken för åldersgruppen år 1,7 gånger så hög (2,27/1,32=1,7) och för åldersgruppen 75+ 3,7 gånger så hög (4,90/1,32=3,7) som för åldersgruppen år. Motsvarande siffror för cyklister är 5,4 (4,80/0,88=5,4) och 9,7 (8,50/0,88=9,7) och för gående 2,4 (6,41/2,66=2,4) och 3,9 (10,34/2,66=3,9). Den ökade dödsrisken vid olyckor för äldre beror på deras större skörhet. Nollvisionen kommer därför aldrig att kunna realiseras om inte synsättet ändras och vägtrafiken anpassas till en åldrande befolkning. Under de senaste åren har åldersgruppen 65+ ökat med personer/år, men under perioden kommer den att öka med personer/ år. Om ingenting görs kommer detta att innebära ett ökat antal dödade och skadade äldre. En anpassning av trafiken till en åldrande befolkning kan i princip göras antingen genom att bilar och vägar görs ännu mer förlåtande eller genom att farten i trafiken sänks. Att komma tillräckligt långt

12 12 genom den fortsatta utvecklingen av bilar och vägar kostar mycket pengar, tar lång tid och kommer sannolikt att strida mot ökade miljökrav på bilparken. Den bästa vägen är därför att sänka hastigheten för att minska våldet i de olyckor som sker och även minska antalet olyckor. Många äldre bilförare gör detta redan i dag genom att köra långsammare än fartgränserna. En förare som kör 10 procent långsammare än fartgränsen minskar krafterna på den egna kroppen vid en eventuell singelolycka med ca 20 procent och ökar därmed chansen att överleva olyckan med minst lika mycket. Krockar den långsammare föraren med en som kör fortare äts dock hela eller del av fördelen upp. Detta mönster i äldreolyckorna framgår tydligt av Senior-OLA som visar att dödade äldre bilförare är underrepresenterade i singelolyckor men överrepresenterade i olyckor där man krockat med ett annat fordon. Regeringen har ökat möjligheten att anpassa hastighetsgränserna till vägarna och gatorna genom att tillåta även gränserna 40, 60, 80, och 120 km/tim förutom de nuvarande gränserna. Vägverket ser nu över gränserna på de statliga huvudvägarna och senare kommer länsstyrelser och kommuner att se över gränserna på övriga vägar och gator. Detta kommer framförallt att påverka stora delar av det lokala väg- och gatunätet. Det är viktigt att denna översyn leder till en påtaglig sänkning av den totala hastighetsnivån och att man är mycket restriktiv med höjningar. Mycket viktigt är också att man tar hänsyn till de äldre i trafiken. Enligt en klausul i Nollvisionen är det de svagaste som ska vara dimensionerande. NTF ser det därför som ett ypperligt tillfälle att förverkliga den del i Nollvisionen som tidigare haft låg prioritet. De äldre måste därför ges möjlighet att till exempel i referensgrupper i kommunerna ges goda möjligheter att lämna sina synpunkter på kommande hastighetsgränser. De äldre kan därför komma att bli en mycket viktig påtryckargrupp i syfte att åstadkomma den sänkning av den totala hastighetsnivån som efterstävas. Syfte Projektets syfte är att mobilisera äldre till att bli en påtryckargrupp för säkra och miljöanpassade hastigheter för alla trafikanter. Trafiksäkerhetsmål -Att utbilda äldre i hastighetens betydelse för trafiksäkerheten -Att ge äldre möjlighet att påverka i de beslutsprocesser som pågår för vilka hastighetsgränser som sätts på gator och vägar, framförallt i kommunerna -Att verka för att de genom sin ökade kunskap ska medverka till att antalet debattartiklar, insändare och inslag i lokalradio/tv ökar, samt -Att ovan nämnda åtgärder bidrar till att medelhastigheten på landsbygden minskar med ca 10km/tim och i tätort med ca 5 km/tim ) i enlighet med NTFs verksamhetsinriktning). Processmål Projektets centrala mål för tre år framåt är: - att utbilda NTF-förbundens 22 Äldreråd - att utbilda ca 1000 lokala trafiksäkerhetsombud - att genomföra 100 studiecirklar med lokala TS-ombud som cirkelledare - att ca 75 TS-ombud får möjlighet att vara med och påverka i den lokala beslutsprocess som pågår runt om i landet - att varje Äldreråd medverkar till att minst en artikel/insändare införs i lokaltidningar, inom länet, etc - att minst en lokal opinionsgrupp/län aktivt medverkar i projektet Förbundets lokala mål för tre år framåt är: - att utbilda Äldrerådets 15 ledamöter i projektet - att utbilda 100 antal lokala TS-ombud - att genomföra 20 antal studiecirklar - att 80 antal TS-ombud får vara med och påverka, etc - att Äldrerådet medverkar till att minst 10 antal artiklar /insändare införs, etc - att minst 10 antal lokala opinionsgrupper medverkar aktivt i projektet Det centrala målet för år 2009 är: - att ta fram ett centralt utbildningsmaterial

13 - att ta fram ett anpassat studiecirkelmaterial -att informera om framtaget material på fem centrala konferenser med pensionärsorganisationerna 13 Förbundets lokala mål för 2009 är: - att genomföra en kartläggning av hur beslutsprocessen ser ut - att genomföra en inventering av olika grupper/konstellationer där diskussion och beslut fattas - att genomföra 3 antal träffar med väghållare för att informera om projektet och komma överens om var i beslutsprocessen de äldre kan vara med och påverka. -att utbilda Äldrerådets 15 ledamöter i länet -att ge 5 antal TS-ombud en behovsanpassad spetskompetensutbildning Metod 1. Utbildning a. Inventering av det faktamaterial som idag finns dokumenterat om hastigheten och dess betydelse för trafiksäkerheten inom såväl NTF-organisationen som inom Vägverket och kommunerna (SKL:s handbok: Rätt fart i staden). Detta anpassas till projektets syfte och mål och förpackas till ett lämpligt utbildningsmaterial att användas vid de utbildningar som genomförs av NTF och dess pensionärsorganisationer. Ansvariga: NTF centralt b. Framtagning av ett anpassat studiecirkelmaterial baserat på befintligt material, bl.a SKL:s Rätt fart i staden, att användas av pensionärsorganisationernas medlemmar. Ansvariga: NTF centralt i samarbete med Centrala Äldrerådet c. Information om och utbildning på framtaget material vid de centrala konferenser som äger rum med pensionärsorganisationernas ordinarie distriktsombud en gång per år. Ansvariga: NTF centralt i samarbete med de Centrala Pensionärsorganisationerna. d. Endagsutbildning av pensionärsorganisationernas 250- ca.300 distriktsombud vilka sitter i NTFförbundens lokala Äldreråd, samt av utsedda TS-ombud vilka senare skall få en behovsanpassad spetskompetensutbildning. (se även under punkt 1g) Utbildningen föreslås innehålla: Hastighetens grunder; fakta hämtade från SKL:s bok Rätt fart i staden ; beslut om hastighetsgränser; förbättrad hastighetsefterlevnad; mediapåverkan; samt genomgång av framtaget utbildningsmaterial för TS-ombuden. Utbildningen sker i samverkan med projektet Samverkan för bättre hastighetsefterlevnad, delprojekt 1b. Ansvariga: NTF-förbunden NTF Örebro län avser att utbilda NTF Örebro läns Äldreråd, men den utbildningen finns i projektet "Samverkan för bättre hastighetsefterlevnad". e. Endagsutbildning för ca av de lokala trafiksäkerhetsombud som finns i pensionärsorganisationernas olika föreningar och avdelningar. Syftet med utbildningen är att de lokala ombuden ska kunna gå ut och verka som ambassadörer för säkra och miljöanpassade hastigheter bland sina medlemmar genom att bl.a sprida information på medlemsmötena, väcka debatt i media, samt starta upp studiecirklar i ämnet. Ansvariga: Planeringen av utbildningen sker gemensamt av NTF-förbunden i samarbete med de lokala Äldreråden och dess ansvariga distriktsombud. f. Genomförande av studiecirklar i samarbete med studieförbunden och med stöd av framtaget centralt studiecirkelmaterial. Ansvariga: Pensionärsorganisationernas lokala TS-ombud ansvarar för att studiecirklar startas upp bland medlemmarna för att sprida hastighetsbudskapet vidare. g. NTF Örebro län avser att välja ut minst 5 trafikombud med speciellt stort intresse och engagemang för frågan att deltaga i utbildning, även denna utbildning ligger i projektet "Samverkan för bättre hastighetsefterlevnad".

14 14 Dessa deltar i den endagsutbildning som genomföres för de lokala Äldreråden (se punkt 1d. Därefter får de vid behov en anpassad spetskompetensutbildning för att på olika sätt kunna vara med och påverka i de olika beslutsprocesser som sker på olika nivåer i kommunerna, samt även kunna få fungera som någon form av remissinstans. Eftersom utbildningens innehåll anpassas efter behovet av kompetens bland de utvalda kan utformningen av utbildningen komma att variera från förbund till förbund. Ansvariga: NTF-förbunden 2. Påverkan i beslutsprocessen a. NTF Örebro län genomför en kartläggning av hur beslutsprocessen ser ut där de olika besluten fattas för vilka hastighetsgränser som sätts på gator/vägar. Samordning sker med det arbete som pågår inom ramen för regional/lokal samling, samt inom projektet Samverkan för bättre hastighetsefterlevnad. Ansvariga: NTF centralt och NTF lokalt. b. NTF Örebro län genomför en inventering av olika grupper/konstellationer där diskussion och beslut fattas, i syfte att kunna vara med och påverka i beslutsprocessen. Exempel på sådana grupper är: lokala trafiksäkerhetsråd, Lots-grupper, landstingens pensionärsråd (LPR) och kommunernas pensionärsråd (KPR). Saknas färdiga grupper kan TS-ombuden bilda egna referensgrupper som kan få vara med och svara på remisser och dylikt. NTF-förbunden bör i de remissvar som ges inom projektet Samverkan för bättre hastighetsefterlevnad ta med Äldrerådens synpunkter. Ansvariga: NTF centralt och NTF lokalt. c. NTF Örebro län ger stöd åt utsedda TS-ombud så att de lokalt med sin kunskap och erfarenhet ges möjlighet att påverka i de diskussioner som förs och i de beslut som kommer att tas. Utsedda personer bör vara väl insatta i fakta om hastighet som tagits fram. Stödet kan t.ex innebära att verka för att de blir representerade i olika trafiksäkerhetsråd, NTF-grupper etc. som finns lokalt i kommunerna, att underlag tas fram för skrivelser som kan skickas till ansvariga i kommunerna, att färdiga debattartiklar finns tillgängliga, etc. Ansvariga: NTF-förbunden och dess lokala Äldreråd tillsammans med NTF centralt och det Centrala Äldrerådet. d. De ombud som fått en behovsanpassad spetskompetens och som givits möjlighet att påverka i de olika beslutsprocesser som pågått avrapporterar till Äldreråden om de diskussioner som förts och om de beslut som fattats. Äldreråden i sin tur avrapporterar till det centrala Äldrerådet. Ansvariga: Utsedda TS-ombud. Lokala Äldreråd. e. Utsedda TS-ombud kontaktar befintliga lokala opinionsgrupper för att sprida information och kunskap. Asvariga: Utsedda TS-ombud. Det lokala Äldrerådet har samordningsansvar. 3. Mediekontakter En viktig del i projektet är att förändra attityder och beteenden till hastighet och höga farter. Kontakter med media är därför ett viktigt inslag Utbildade TS-ombud kontaktar, i samråd med NTF, media i syfte att påverka dem till - att skriva debattartiklar, - att ta in insändare - att göra intervjuer med personer ansvariga för de beslutsprocesser som pågår, samt - att låta sig intervjuas så att de med sin kunskap och erfarenhet kan medverka till att NTF s hastighetsbudskap sprids. Viktigt är också att ta kontakt med redaktionen på den egna medlemstidningen så att artiklar och insändare även tas in i denna. För att nå framgång hos media kan det vara lämpligt att inventera vilka av TS-ombuden som redan har bra upparbetade kontakter med media och att låta dessa personer få uppdraget att ta kontakt med media. Vid de endagsutbildningar som äger rum tas även inslag om media med. Ansvariga: NTF centralt är behjälplig med att ta fram färdiga underlag för insändare och debattartiklar. NTF-förbunden lokalt stöttar ombuden i deras kontakter med media.

15 Samverkan sker inom ramen för projektet Samverkan för bättre hastighetsefterlevnad Information till Väghållare och Länsstyrelser Vägverket, Länsstyrelserna och de tekniska förvaltningarna i kommunerna bör i ett tidigt skede kontaktas för att informera om projektet och dess tillvägagångssätt. Lämpligt är då, att i samråd med dem komma överens om var i beslutsprocessen och på vilket sätt de äldre kan få vara med och påverka. Stora lokala variationer förekommer varför det är viktigt att ta reda på hur det fungerar på olika nivåer inom respektive län. Ansvariga: NTF-förbunden. Utvärdering Följande dokumenteras för att utvärdera om målen har uppnåtts: -Antal Äldreråd som utbildats -Antal utbildade TS-ombud, på såväl distrikts som lokalnivå -Antal genomförda studiecirklar -Antal distriktsombud som fått möjlighet att vara med och påverka i beslutsprocessen -Antal beslut som utsedda TS-ombud varit delaktiga i -Antal införda artiklar och insändare -Antal inslag i lokalradio och lokal tv -Antal opinionsgrupper som aktivt medverkat i projektet Som stöd för uppföljning och utvärdering av projektets kvantifierbara processmål har en kompletterande blankett tagits fram. Blanketten fylls i kontinuerligt och ska ses som en del av projektets helårsrapportering. Resultat NTF Örebro län har kartlagt hur beslutsprocessen ser ut samt genomfört inventering av olika grupper där diskussion och beslut fattas. NTF Örebro län har utbildat vårt Äldreråd i "Rätt fart i staden" och mediekunskap. Denna utbildning har skett tillsammans med NTF Västmanland och NTF Uppsala. Sju TS-ombud fick spetskompetens genom att de deltog vid ovanstående utbildning. NTF Örebro läns Äldrerådsordförande och tjänstemän har deltagit vid träffar med kommunernas trafikingenjörer, representant för Vägverket region Mälardalen samt representanter för Räddningstjänsten för att berätta om projektet samt lyfta frågan om hur viktigt det är att äldresidan får vara med i remissförfarandet vad det gäller arbetet med "Rätt fart i staden". Arbetet med "Rätt fart i staden" lyfts i de lokala trafiksäkerhetsgrupper som NTF Örebro län driver/deltager i. I dessa grupper finns det också representation från de lokala äldreföreningarna. Lokala trafiksäkerhetsgrupper finns det i fem kommuner i Örebro län. Totalt har vi alltså deltagit i sex grupper, några vid flera tillfällen, där frågan om äldre och "Rätt fart i staden" lyfts. Ännu så länge har arbetet med "Rätt fart i staden" inte tagit riktig fart i kommunerna. Örebro kommun har kommit längst där en konsult genomför arbetet i den centrala delen av Örebro kommun. I en referensgrupp angående detta har en tjänsteman från NTF Örebro län deltagit. Resultatet har bland annat blivit att man stärkt det tidigare politiska beslutet att genomföra 30 km/h som bashastighet i Örebro tätort. Då arbetet med "Rätt fart i staden" inte kommit igång ordentligt har vi inte haft några artiklar eller insändare ännu i frågan. Diskussion 2009 har varit ett inledande år i projektet. Det stora arbetet i projektet för NTF Örebro län kommer att ske under 2010 då alla studiecirklar skall genomföras. Kommunerna kommer förhoppningsvis igång med sitt arbete med "Rätt fart i staden" så vi kan börja arbeta mer aktivt med remissvar mm. Detta kommer att innebära mer riktat arbete mot media under 2010 än under 2009.

16 16 NTF Örebro län har många ingångar i projektet men Äldrerådet är de som ansvarar för projektet. Vi har förmånen att ha föreningsrepresentanter i de lokala trafiksäkerhetsgrupper som finns i fem av våra kommuner och de kommer att fungera som remissinstans på ett naturligt sätt. I den södra delen av länet skall arbetet med "Rätt fart i staden" genomföras på ett intressant sätt, fyra kommuner går ihop och samarbetar i frågan. Ännu har de dock inte kommit fram till hur detta samarbete skall gå till utan bara att det skall ske. Lägre hastigheter för ökad trafiksäkerhet och minskad miljöpåverkan Bakgrund Riksdagens etappmål för Nollvisionen var att till år 2007 minska antalet trafikdödade till högst 270. Detta mål nåddes inte utan antalet omkomna var klart högre än etappmålet. Under 2008 kommer nya etappmål att formuleras. Dessa kommer att omfatta både dödade och allvarligt skadade. Mål-året kommer att vara Transportsektorns etappmål gällande koldioxidutsläpp innebär att koldioxidutsläppen år 2010 inte ska vara högre än nivån var år Vägverket har också i sitt regleringsbrev för år 2007 haft kravet att genomföra åtgärder som leder till en minskning av utsläppen av koldioxid från vägtransportsektorn med minst ton (Vägverket, 2008a). Till år 2004 hade transportsektorns utsläpp av koldioxid ökat med fem procent i jämförelse med 1990 års utsläpp (SIKA, 2005). För att koldioxidmålet ska nås måste mycket kraftfulla åtgärder vidtas menar SIKA, Statens institut för kommunikationsanalys. SIKA har också formulerat en lägsta ambitionsnivå som innebär att vägtransportsektorn bör minska sina utsläpp till år 2020 med 10 procent jämfört med 1990 (Vägverket, 2008a). Höga hastigheter är den enskilt mest avgörande orsaken till att så många omkommer eller skadas i trafiken. Om medelhastigheten sänks med 10 procent, minskas antalet svårt skadade med ca 30 procent och antalet dödade med ca 40 procent (Nilsson, 2000). Höga hastigheter har också stor betydelse för trafikens miljöpåverkan, bl.a. när det gäller bränsleförbrukning, avgasutsläpp och buller. Den som kör i 100 km/tim förbrukar cirka 1 dl mer bränsle per mil än den som kör i 90 km/tim. Utsläppet av koldioxid beror på bränsleförbrukningen och ökar därmed lika mycket. Av varje liter bensin som förbränns släpps 2,4 kg koldioxid ut, något mera när det gäller diesel. Avgasutsläppen av bland annat kväveoxider ökar ännu mer. Koldioxid bidrar till växthuseffekten, medan kväveoxider bidrar till försurning och övergödning. Bullerökningen mellan 90 km/tim och 100 km/tim är cirka 25 procent. (Vägverket, 2008b; Spolander, 2007) För att trafiksäkerhetsmål och miljömål om koldioxidutsläpp ska kunna uppfyllas är sänkta hastigheter i vägtransportsystemet en förutsättning. Lägre hastigheter i vägtrafiken är ett kostnadseffektivt sätt att minska koldioxidutsläppen, samtidigt som antalet dödade och skadade också minskar. Syfte Projektets syfte är att för trafikanter och beslutsfattare, bland annat kommuner, regionpolitiska organ och väghållare, tydliggöra sambanden mellan hastighet trafiksäkerhet och hastighet - miljö och demonstrera de positiva synergieffekter som finns att vinna på lägre hastigheter. Trafiksäkerhetsmål Målet är att hastighetsgränserna på det statliga vägnätet - etapp 2- och det kommunala i största möjliga mån ska beslutas utifrån trafiksäkerhet och miljö.

17 Processmål a) NTF Örebro län genomför hastighetsmätningar på två statliga vägsträckor som ingår i etapp 2. b) NTF Örebro län, tillsammans med Naturskyddsföreningen, genomför uppvaktningar - som berör respektive vägsträcka - med regionalpolitiska organ, länsstyrelse, berörda kommunpolitiker samt Vägverket. c) NTF Örebro län distribuerar underlag och slutsats på mätningarna till massmedia. 17 d) NTF Örebro län publicerar resultat och slutsatser på egen hemsida. e) NTF Örebro län verkar för att ett debattprogram kring de nya hastighetsgränserna, NTFs och Naturskyddsföreningens resultat och analyser, genomförs i Sveriges Radios lokalradiostationer. f) NTF Örebro län bevakar olika former av forum där hastighets- och miljöfrågan debatteras. Detta sker även nationellt. g) NTF Örebro län säljer in en debattartikel till nyckelpersoner i det egna länet samt till lämplig tidning. Metod Projektets beståndsdelar är hastighetsmätningar, koldioxidberäkningar och kommunikation via media. Målgruppen för projektet är beslutsfattare i form av kommun- och regionalpolitiska organ, väghållare och trafikanter. a) NTF Örebro län väljer tillsammans med Vägverksregionen ut 2 statliga vägsträckor. De valda vägsträckorna ska vara olycksdrabbade, vara pendlarsträckor eller att det utifrån andra tidigare mätningar finns uppgifter om höga medelhastigheter. Vägsträckorna ska ingå bland lagda förslag i den andra etappen av Vägverkets hastighetsöversyn och vara sträckor vars hastighet ska sänkas. NTF Örebro län mäter hastigheten på minst 1000 fordon med SDR-radar på respektive vägsträcka. De fordon som mäts är personbilar utan släp. Hastighetsmätningarna genomförs vid torrt vägunderlag och ingen nederbörd, förhållandena ska vara så lika som möjligt så att mätningarna inte påverkas av andra yttre faktorer. Naturskyddsföreningen får tillgång till mätdata och omräknar de uppmätta hastigheterna till klimatpåverkan avseende koldioxidutsläpp på den aktuella vägsträckan. NTF ansvarar för att trafiksäkerhetskonsekvenser tas fram. Syftet med underlaget från den inledande mätningen är främst att kunna påverka de processer som genomförs både på tjänstemannanivå och politisk nivå när det gäller beslut om hastighet. På samma vägsträckor mäts hastigheten vid ytterligare ett tillfälle. Huvudsyftet med denna mätning är att gentemot trafikanterna kunna redovisa utfallet av en sänkt hastighetsgräns. Den generella kunskapen om effekterna av en hastighetssänkning via omskyltning är känd, men på detta sätt får vi lokala underlag som direkt kan ha påverkan på trafikanterna. Den första mätningen sker senast i mitten av april 2009 och den efterföljande motsvarande tidpunkt Utifrån de uppmätta hastigheterna kan således både en trafiksäkerhetskonsekvens och en miljökonsekvens beräknas. Den första mätningen konstaterar utgångsläget dvs. hur stort koldioxidutsläppet är på den aktuella vägsträckan, medelhastighet och hur stor andel av personbilstrafiken som är över hastighetsgräns. Den efterföljande mätningen fokuserar även på förändringar som skett och om det finns ytterligare potential som trafikanterna kan ta ansvar för. När det gäller beräkning av trafiksäkerhetskonsekvens används potensmodellen som utvecklats vid VTI (Nilsson, 2000). Ur STRADA hämtas uppgifter om skadade och dödade på den aktuella vägsträckan för en längre tidsperiod.

18 18 b) Konsekvenserna kommuniceras efter den första mätningen till kommunpolitiker och regionalpolitiska organ, väghållare och trafikanter. Representanter från NTF Örebro län och Naturskyddsföreningen genomför en direkt dialog med kommunpolitiker och regionalpolitiska organ, väghållaren, dvs. Vägverket om resultaten från de aktuella vägsträckorna. Budskapet kan vara att hastighetsgränsen behöver sänkas eller på annat sätt säkras för att förbättra trafiksäkerheten och miljön för att förbättra människors livsvillkor. c) Kommunikationen till trafikanterna sker via olika typer av lokala media. Underlaget är de mätningar som genomförts men också historiska data över olycksutfallet på berörd sträcka. Naturskyddsföreningen ansvarar för att skapa mediaunderlag med anknytning till vilka miljökonsekvenser, i form av koldioxidutsläpp, som hastighetsöverträdelserna medfört. NTF och Naturskyddsföreningen ska också arbeta för att, i möjligaste mån, till massmedia lyfta fram enskilda personer, familjer, barn som är bosatta längs berörda vägsträckor och som på olika sätt drabbas av höga hastigheter. Detta kan leda till intervjuer i lokala radio- och tv-kanaler och en kontakt ut mot allmänheten. Huvudsakligen genomförs medieaktiviteterna gemensamt av NTF och Naturskyddsföreningen. d) NTF Örebro län lägger också ut resultat och slutsatser på de egna hemsidorna. e) Tillsammans ska också NTF Örebro län och Naturskyddsföreningen verka för att få till stånd ett debattprogram i de lokala radiostationerna där trafikolyckor och miljökonsekvenser debatteras. f) NTF och Naturskyddsföreningen bevakar olika former av forum där hastighets- och miljöfrågan debatteras, på både nationell nivå och länsnivå. Det kan handla om debatter och omröstningar både i tryckt media som i nättidningar. g) Dessutom avser NTF Örebro län engagera lokala nyckelpersoner såsom beslutsfattare, organisationsföreträdare att stå bakom en gemensam debattartikel, i en utvald tidning, om rätt hastighet på skylten utifrån vägstandarden. Tidplan Jan Avstämnings- och projektledarmöte Jan-Febr Dialog om val av vägsträckor Mars-Dec Bevakning av debattforum Mars-April Hastighetsmätningar April Analys av hastighetsmätningarna Maj Genomförande av politikeruppvaktning Maj-Juni Media erhåller pressmeddelande av mätresultaten och analyserna Maj-Juni Genomförande av debattprogram Augusti Publicering av debattartikel Intressenter Naturskyddsföreningen, Vägverket, NTFs medlemsorganisationer, massmedia, polisen Stöd från NTF:s kansli I projektet ger NTFs centrala kansli följande stöd: * Analys och sammanställning av mätresultat på berörda vägsträckor. * Ramprogram och förslag till power-point serie till uppvaktningen av beslutsfattare. * Framtagning av debattartikel Resurser NTF Örebro läns kanslilokaler NTF Örebro läns bilar NTF Örebro läns SDR-radar NTF Örebro läns övriga utrustning

19 19 I projektet har det budgeterats för 5 frivilliga i 20 timmar. Det har även planerats för 95 timmar av NTFanställd personal. Utvärdering Som utvärdering av projektet används resultatet från mätningarna eftersom det blir en föremätning och en eftermätning. Publicitet i media dokumenteras och används som ett mått på genomslagskraft. Dokumentation och resultat av direkta kontakter med väghållare ingår också i utvärderingen, samt vilka åtgärder som vidtagits med anledning av hastighetsmätningarna på de i projektet ingående vägsträckorna. Som stöd för uppföljning och utvärdering av projektets kvantifierbara processmål har en kompletterande blankett tagits fram. Blanketten fylls i kontinuerligt och ska ses som en del av projektets helårsrapportering. Resultat NTF Örebro län har genomfört mätningar på totalt fyra vägsträckor då mätutrustningen var uppsatt samtidigt som Vägverket kom med nya direktiv. Vi använde endast två av dessa mätningar i projektet. Uppvaktningar av kommuner och regionförbund m.fl. har genomförts av tjänstemän från NTF Örebro län. Då mätningarna visade att de flesta inte körde speciellt fort redan idag, men att de som kör för fort körde väldigt mycket för fort, och alla instanser var överens om att vägsträckorna behöver sänkas var det inte så lätt att få media på detta arbete. Vi fick in en debattartikel som vi skrev tillsammans med Naturskyddsföreningen i berörd tidning och som också ligger ute på NTF Örebro läns hemsida. När det gäller radioinslag så blev det att vi deltog radioprogrammet "Rakt på sak" där lyssnare får ringa in och debattera olika frågor. Detta innebar att det inte var våra två mätsträckor specifikt som debatterades utan hastighet och hastighetsändringar i allmänhet. Resultatet av mätningarna kom inte med i annan form än i debattartikeln. Båda sträckorna vi arbetade med sänktes till 80 km/h. Diskussion Samarbetet med Naturskyddsföreningen har inte fungerat fullt ut. Detta har berott på båda parter. I början verkade det som om länets representant från Naturskyddsföreningen inte riktigt hade klart för sig sin roll i projektet. Detta gjorde att NTF Örebro län rapporterade direkt till honom om mätningarna och de fördes inte vidare. I uppvaktningsdelen så genomfördes den i samband med andra besök hos kommuner och regionförbund m.fl. vilket gjorde det svårt för Naturskyddsföreningens representant att kunna deltaga, bland annat på grund av kort varsel. Vi var tvungna att åka ut när beslutsfattarna kunde ta emot oss. Naturskyddsföreningen är en ny bekantskap för oss och det tar lite tid att få samarbetet att löpa helt friktionsfritt. Nästa gång vi skall samarbeta så vet vi lite mer om varandra så då skall det nog bli lite bättre. NTF Konsument 2009 Bakgrund NTF har bedrivit konsumentupplysning på ett eller annat sätt sedan starten I dag är konsumenten, till skillnad från förr, van att själv söka information. Dagens konsument har lärt sig att

20 20 kritiskt granska produkter och tjänster inom de flesta områden men behöver ofta opartisk kunskap för att kunna göra sitt val. NTF har, med sitt breda kontaktnät av interna och externa experter och status som oberoende aktör en unik möjlighet att driva en högkvalitativ nationell konsumentupplysning. Syfte NTF Konsuments uppgift är att skapa en säkrare trafik genom att stimulera efterfrågan på det som är bra och se till att det som är dåligt försvinner. Processen drivs genom är att ge konsumenten kunskap, trygghet och självförtroende att ställa egna krav samt underlätta valet av de trafiksäkraste alternativen vare sig det rör sig om produkter, tjänster eller säker trafikmiljö. Trafiksäkerhetsmål Att minska antalet trafikolyckor och dess konsekvenser, genom att stötta och ge konsumenter kunskap att efterfråga och på rätt sätt använda de mest trafiksäkra produkterna, tjänsterna och vägoch gatumiljöerna. Processmål Gemensamma mål att öka utbudet av marknadsöversikter med minst en aktuell marknadsöversikt att komplettera och uppdatera befintliga marknadsöversikter att öka antalet besökare/användare av med minst 10 % att öka andelen besökare som klickar i svaret "Ja, jag hade nytta av denna information" när de söker information i svarsbanken med minst 10 % att öka antalet möten med konsumenter via telefon, faktiska besök hos NTF och/eller genom externa utbildningar och aktiviteter med 10 % NTF Örebro län kommer att bidra till de gemensamma målen på följande sätt; Obligatoriska metoder 1. Genomför den nationella undersökningen i samtliga kommuner samt minst fyra stickprover i marknadsöversikterna. 2. Redovisar antal konsumentkontakter förbundet har under året via besök/telefon. Frivilliga metoder 3. NTF Örebro län har som mål att genomföra fyra stycken utbildningar för att på så sätt nå cirka 60 personer med konsumentinformation. 4. NTF Örebro läns nätverk kommer att dela ut information kring nya plustestet, barn i bil och NTF Konsument foldrar till föräldrar vid tillfällen när det är många barnfamiljer i rörelse. Metod 1. Nationell undersökning och stickprover (Obligatorisk metod) Under 2009 kommer NTF Konsument att fokusera på barnsäkerhet i buss. NTF Örebro län kontaktar samtliga kommuner i länet och med hjälp av uppgifterna kommer marknadsöversikten Kommunala trafiksäkerhetskrav vid upphandling av skolskjuts uppdateras. Denna gång med tillägg kring hur riktlinjerna ser ut för transport av barn 1-3 år inom förskoleverksamheten. Särskilt fokus läggs på den här kategorin barn eftersom det idag saknas både lagstiftning inom området och ett praktiskt sätt att transportera barn under 3 år i buss. Inom ramen för denna obligatoriska del av projektet genomför NTF Örebro län även fyra stickprover bland lokala företag som återfinns i någon av NTF Konsuments marknadsöversikter. NTF Örebro län räknar antalet kontakter genom att under en genomsnittsmånad räkna alla besök och telefonsamtal och uppskattar därefter antalet per år. NTF Örebro län besvarar dessutom frågorna i de samtal vi får rörande konsumenttrafiksäkerhetsfrågor.

Verksamhetsinriktning för perioden 2006-2007

Verksamhetsinriktning för perioden 2006-2007 Verksamhetsinriktning för perioden 2006-2007 Fastställd av NTFs kongress den 16 april 2005 Verksamhetsinriktningen är uppdelad i tre delar: Inledande kommentarer. med NTFs verksamhetsidé och grundläggande

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2008 NTF KALMAR LÄN

VERKSAMHETSPLAN 2008 NTF KALMAR LÄN 1. UPPDRAG VERKSAMHETSPLAN 2008 NTF KALMAR LÄN Nuläge NTF Kalmar län har som uppgift att förena organisationer, företag och myndigheter i det frivilliga trafiksäkerhetsarbetet samt planera, leda och samordna

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN. 611 39 NYKÖPING Fax: 0155-29 02 28 Hemsida: www.n.se/sormland

VERKSAMHETSPLAN. 611 39 NYKÖPING Fax: 0155-29 02 28 Hemsida: www.n.se/sormland VERKSAMHETSPLAN 2011 NTF Sörmland Blommenhovsvägen 26 Tel: 0155-29 02 29 E-postadress: sormland@n.se 611 39 NYKÖPING Fax: 0155-29 02 28 Hemsida: www.n.se/sormland Verksamhetsplan för år 2011 sida sida

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning 2 Innehållsförteckning Föreningen och dess utgångspunkter 3 Prioriterade områden 3 Prioriterade målgrupper 4 NTF Örebro läns styrelse 5 Äldrerådets verksamhet 6 Yrkesförarrådets verksamhet 7 NTF Örebro

Läs mer

Användning av cykel- och mopedhjälm 2016 NTF RAPPORT 2016:3

Användning av cykel- och mopedhjälm 2016 NTF RAPPORT 2016:3 Användning av cykel- och mopedhjälm 2016 NTF RAPPORT 2016:3 Resultat från NTF:s mätning av cykel- och mopedhjälmsanvändning 2016. Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 3 3 Metod 3 4 Finansiering

Läs mer

Verksamhetsplan 2011 NTF Jämtlands län Redigerad 2010-05-24

Verksamhetsplan 2011 NTF Jämtlands län Redigerad 2010-05-24 Verksamhetsplan 2011 NTF Jämtlands län Redigerad 2010-05-24 2011-03-24 MN 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. ORGANISATION... 3 2. BASVERKSAMHET... 3 2.1 OPINION... 3 2.2 KUNSKAP... 3 2.3 INFORMATION... 3 3. NATIONELLA

Läs mer

Användning bilbälte 2016 NTF RAPPORT 2016:4

Användning bilbälte 2016 NTF RAPPORT 2016:4 Användning bilbälte 2016 NTF RAPPORT 2016:4 Resultat för NTF:s mätning av bilbältesanvändning 2016. Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 3 3 Metod 3 4 Finansiering 3 5 Resultat 4 6 Diskussion

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2010 NTF BLEKINGE

VERKSAMHETSPLAN 2010 NTF BLEKINGE VERKSAMHETSPLAN 2010 NTF BLEKINGE 1. INLEDNING 1.1 Bakgrund/Nuläge NTF Blekinge har som uppgift att förena organisationer, företag och myndigheter i trafiksäkerhetsarbetet, samt planera, leda, utveckla

Läs mer

motorc för åren 2010-2020, version 1.0

motorc för åren 2010-2020, version 1.0 tning t a f n a m m a S å p t e h r e k ä s d a Ök d e p o m h c o l e k y motorc för åren 2010-2020, version 1.0 trategi s Gemensam Samverkan för gemensam strategi Både motorcyklar och mopeder fyller

Läs mer

Verksamhetsberättelse NTF Jämtlands Län 2011

Verksamhetsberättelse NTF Jämtlands Län 2011 Verksamhetsberättelse NTF Jämtlands Län 2011 Innehållsförteckning FÖRORD... 3 ORGANISATION OCH ARBETSSÄTT... 4 SAMARBETEN... 4 STYRELSE... 4 LOKALA PROJEKT... 5 NTF:S KONGRESS 2011... 5 TRAFIKSÄKERHETSTRÄFF...

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning 2 Innehållsförteckning Föreningen och dess utgångspunkter 3 Prioriterade områden 3 Prioriterade trafikantgrupper 4 NTF:s arbetsmetoder 4 NTF Örebro läns styrelse 6 Äldrerådets verksamhet 6 Yrkesförarrådets

Läs mer

Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng

Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng Nationell strategi Polisavdelningen Polisavdelningen 2006-04-11 STRATEGI 2 (7) Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng INNEHÅLL

Läs mer

Hastighetsmätning i samband med polisens övervakning

Hastighetsmätning i samband med polisens övervakning Hastighetsmätning i samband med polisens övervakning NTF RAPPORT 2017:1 Hastighetsmätningar och ökad polisövervakning på fem platser inom Polisregion Väst www.ntf.se Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

11 punkter för ökad trafiksäkerhet

11 punkter för ökad trafiksäkerhet Promemoria 1999-04-09 Näringsdepartementet 11 punkter för ökad trafiksäkerhet 1. En satsning på de farligaste vägarna 2. Säkrare trafik i tätort 3. Trafikantens ansvar betonas 4. Säker cykeltrafik 5. Kvalitetssäkring

Läs mer

Trafiksäkerhetsprogram En del av handlingsprogramet Trygghet och säkerhet

Trafiksäkerhetsprogram En del av handlingsprogramet Trygghet och säkerhet Trafiksäkerhetsprogram 2015-2020 En del av handlingsprogramet Trygghet och säkerhet Beslutat av kommunstyrelsen den 9 september 2015 147 Trafiksäkerhetsprogram 2015-2020 Trafiksäkerhetsprogrammet är ett

Läs mer

Cykelhjälmsanvändning i Stockholms län

Cykelhjälmsanvändning i Stockholms län Cykelhjälmsanvändning i Stockholms län En observationsstudie utförd vid cykelstråk och grundskolor i fem kommuner Jennie Averby Nils-Anders Welander RAP. 1 Maj 2009 2 3 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING

Läs mer

SmartFart. - din hastighet gör skillnad

SmartFart. - din hastighet gör skillnad SmartFart - din hastighet gör skillnad 2 SmartFart är en del av Trafikverkets samarbete med kommuner. Tillsammans arbetar vi långsiktigt och systematiskt för att få fler ansvarsfulla förare i lagliga hastigheter.

Läs mer

NTF Skånes Verksamhetsplan 2006

NTF Skånes Verksamhetsplan 2006 Skåne NTF Skånes Verksamhetsplan 2006 Innehållsförteckning Sida 1. Förord 3 2. Inledning: 2.1 Verksamhetsidé 4 2.2 Mål och inriktning 4 3. Organisation 3.1 Styrelsen 5 3.2 Media 5 3.3 Medlemmar 6 3.4 Råd

Läs mer

Nollvisionen 10 år över 600 sparade liv Nils Petter Gregersen

Nollvisionen 10 år över 600 sparade liv Nils Petter Gregersen Nollvisionen 10 år över 600 sparade liv Nils Petter Gregersen Inledning För precis 10 år sedan tog riksdagen beslutet om Nollvisionen. Nollvisionen är bilden av en framtid där människor inte dödas eller

Läs mer

Transportudvalget 2013-14 TRU Alm.del Bilag 111 Offentligt. Introduktion om Sverige och Trafikverket

Transportudvalget 2013-14 TRU Alm.del Bilag 111 Offentligt. Introduktion om Sverige och Trafikverket Transportudvalget 2013-14 TRU Alm.del Bilag 111 Offentligt Introduktion om Sverige och Trafikverket Sverige Befolkning 9,453,000 (2011) Area 450,000 km² Befolkningstäthet 23 pers/km Allmänna vägar 98,500

Läs mer

Hur gör man? Handledning för dig som skall arbeta med Nationell och regional samling. NATIONALFÖRENINGEN FÖR TRAFIKSÄKERHETENS FRÄMJANDE

Hur gör man? Handledning för dig som skall arbeta med Nationell och regional samling. NATIONALFÖRENINGEN FÖR TRAFIKSÄKERHETENS FRÄMJANDE Hur gör man? Handledning för dig som skall arbeta med Nationell och regional samling. NATIONALFÖRENINGEN FÖR TRAFIKSÄKERHETENS FRÄMJANDE Hur gör man? Goda råd & tips på upplägg vid besök hos aktör Nationell,

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör lastbil ska hålla hastighetsgränserna och

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE NTF GÄVLEBORG 2009 1/7

VERKSAMHETSBERÄTTELSE NTF GÄVLEBORG 2009 1/7 VERKSAMHETSBERÄTTELSE NTF GÄVLEBORG 2009 1/7 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Ordförande har ordet 2010... 3 NTF borg... 4 NTF:s övergripande verksamhetsidé... 4 Styrelsen... 4 Revisorer...

Läs mer

På G i NTF Sörmland rapport till styrelsen februari 2011

På G i NTF Sörmland rapport till styrelsen februari 2011 På G i NTF Sörmland rapport till styrelsen februari 2011 NATIONELLA PROJEKT NTF Konsument Metod: NTF har bedrivit konsumentupplysning på ett eller annat sätt sedan starten 1934. I dag är konsumenten, till

Läs mer

Underlag till. Förslaget om nya hastigheter

Underlag till. Förslaget om nya hastigheter Underlag till Förslaget om nya hastigheter Nya hastigheter Bakgrund Hastighetsgränser infördes i Sverige första gången 1907, då var högsta tillåtna hastighet 15 km/tim under dagtid och 10 km/tim efter

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Linda Almljung Törngren Anders Håkman

Handläggare Datum Ärendebeteckning Linda Almljung Törngren Anders Håkman Handläggare Datum Ärendebeteckning Linda Almljung Törngren Anders Håkman 2015-05-19 2015-2085 Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Ärende: Trafikrådets handlingsplan 2015-2018 för ett trafiksäkert beteende

Läs mer

NTF:s Verksamhetsinriktning Förslag till Kongressen 2017

NTF:s Verksamhetsinriktning Förslag till Kongressen 2017 NTF:s Verksamhetsinriktning 2017-2019 Förslag till Kongressen 2017 NTF:s styrande dokument NTF arbetar med utgångspunkt i tre styrande dokument. Ett av dem har varit Strategisk plan för 2015-2017 som beskrev

Läs mer

Hjälmanvändning cyklande skolelever

Hjälmanvändning cyklande skolelever Hjälmanvändning cyklande skolelever Håkan Ter-Borch RAP. 6 Oktober 2007 2 (12) Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...5 BAKGRUND...7 SYFTE...7 METOD...7 URVAL...7 GENOMFÖRANDE...8 RESULTAT...8 SLUTSATS

Läs mer

Oskyddade Trafikanter

Oskyddade Trafikanter Oskyddade Trafikanter Inledning I vårt arbete om gruppen oskyddade trafikanter det vill säga alla de som befinner sid vid eller på en väg som inte färdas eller tar sig fram i ett fordon som är stängt och

Läs mer

Innehållsförteckning. Utbildning 34. Slutord 35

Innehållsförteckning. Utbildning 34. Slutord 35 1 2 Innehållsförteckning Inriktning och mål 3 Föreningen och dess utgångspunkter 3 Prioriterade områden 7 Prioriterade målgrupper 7 NTF Örebro läns styrelse 9 Äldrerådets verksamhet 9 Yrkesförarrådets

Läs mer

TRAFIKSÄKERHETSPOLICY

TRAFIKSÄKERHETSPOLICY TRAFIKSÄKERHETSPOLICY Rev. 2004-10-01 Rev. 2005-11-14 Rev. 2007-09-19 Rev. 2008-03-03 1 TRAFIKSÄKERHETSPOLICYPROGRAM FÖR LINDBERGS BUSS AB. Lindbergs Buss AB bedriver linje- och beställningstrafik. Under

Läs mer

Trafiksäkerhetsläget. Skellefteå 2010 04 24 Nils Petter Gregersen

Trafiksäkerhetsläget. Skellefteå 2010 04 24 Nils Petter Gregersen Trafiksäkerhetsläget Skellefteå 2010 04 24 Nils Petter Gregersen 2010: 25+7+15 dödade; Påsk 2 dödade 18 fria dagar Dödade + motorfordon 5000 4500 4000 3500 3000 2007: 440 2008: 397 2009: 355 1927: 322

Läs mer

Vikten av målstyrning och Nollvisionen. TMALL 0141 Presentation v 1.0. Anders Lie, Specialist, Trafikverket

Vikten av målstyrning och Nollvisionen. TMALL 0141 Presentation v 1.0. Anders Lie, Specialist, Trafikverket Vikten av målstyrning och Nollvisionen TMALL 0141 Presentation v 1.0 Anders Lie, Specialist, Trafikverket Vägtransportsystemet är ett öppet och komplext system Infrastruktur Fordon Trafikanter Transporter

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör buss ska hålla hastighetsgränserna och de

Läs mer

NYA HASTIG- HETER I UPPSALA KOMMUN GENOMFÖRANDEPLAN

NYA HASTIG- HETER I UPPSALA KOMMUN GENOMFÖRANDEPLAN NYA HASTIG- HETER I UPPSALA KOMMUN GENOMFÖRANDEPLAN 1 NYA HASTIGHETER I UPPSALA KOMMUN 2013 beslutade Gatu- och samhällsmiljönämnden att påbörja en översyn av kommunens hastigheter i tättbebyggt område.

Läs mer

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! 1a Är Du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 1b Hur gammal är Du? 1

Läs mer

Sammanställning av aktörsmätningar hastighet

Sammanställning av aktörsmätningar hastighet RAPPORT Sammanställning av aktörsmätningar hastighet 2007 2011 Slutrapport Dokumenttitel: Sammanställning av aktörsmätningar hastighet. 2007-2011 Skapat av: Liselott Söderström, Trivector Traffic Dokumentdatum:2011-11-30

Läs mer

TILLSAMMANS FÖR NOLLVISIONEN

TILLSAMMANS FÖR NOLLVISIONEN TILLSAMMANS FÖR NOLLVISIONEN I Tillsammans för Nollvisionen arbetar vi alla företag, organisationer och myndigheter gemensamt för att nå målet att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken. Läs

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör taxi ska hålla hastighetsgränserna och de

Läs mer

På G i NTF Sörmland rapport till styrelsen maj 2011

På G i NTF Sörmland rapport till styrelsen maj 2011 På G i NTF Sörmland rapport till styrelsen maj 2011 NATIONELLA PROJEKT NTF Konsument Metod: NTF har bedrivit konsumentupplysning på ett eller annat sätt sedan starten 1934. I dag är konsumenten, till skillnad

Läs mer

Arbetspendlare på cykel

Arbetspendlare på cykel Arbetspendlare på cykel Observationsstudie av cykelhjälmsanvändning Håkan Ter-Borch RAP. 3 juni 2007 Innehållsförteckning ARBETSPENDLARE PÅ CYKEL...4 BAKGRUND...4 GENOMFÖRANDE...4 PLATSER...4 RESULTAT...4

Läs mer

I Infrastrukturdag Västmanland 30 oktober 2012

I Infrastrukturdag Västmanland 30 oktober 2012 I Infrastrukturdag Västmanland 30 oktober 2012 Åtgärdsvalsstudier fyrstegsprincipen i praktiken Krav på effektivare planeringsprocesser, enklare, tydligare Krav på väl fungerande transportsystem, multimodalt,

Läs mer

Äldre oskyddade trafikanter

Äldre oskyddade trafikanter Äldre oskyddade trafikanter Sammanställning av utvärdering av informationsträffar Per-Åke Tjärnberg 2001 Notat 2 Sammanfattning Denna skrift är en sammanställning av enkätsvar från medverkande på informationsträffar

Läs mer

Nya hastighetsgränser Rätt hastighet för en attraktiv kommun.

Nya hastighetsgränser Rätt hastighet för en attraktiv kommun. Nya hastighetsgränser Rätt hastighet för en attraktiv kommun. ERBJUDANDE OM KOMMUNIKATIONSMATERIAL FÖR KOMMUNER Innehåll Inledning 3 Kommunernas information 4 Folder 4 Annons 6 Affisch 7 Rollup 8 Webbanner

Läs mer

policy Riksidrottsförbundets policy FÖR TRAFIKSÄKRA OCH MILJÖANPASSADE TR ANSPORTER INOM IDROTTEN

policy Riksidrottsförbundets policy FÖR TRAFIKSÄKRA OCH MILJÖANPASSADE TR ANSPORTER INOM IDROTTEN policy Riksidrottsförbundets policy FÖR TRAFIKSÄKRA OCH MILJÖANPASSADE TR ANSPORTER INOM IDROTTEN Mellan fyra och fem procent av varje årskull av svenska befolkningen dör eller invalidiseras till följd

Läs mer

kmkreklam.se NTFs verksamhetsinriktning 2008-2009 NATIONALFÖRENINGEN FÖR TRAFIKSÄKERHETENS FRÄMJANDE

kmkreklam.se NTFs verksamhetsinriktning 2008-2009 NATIONALFÖRENINGEN FÖR TRAFIKSÄKERHETENS FRÄMJANDE kmkreklam.se NTFs verksamhetsinriktning 2008-2009 NATIONALFÖRENINGEN FÖR TRAFIKSÄKERHETENS FRÄMJANDE Innehåll Föreningen NTF och dess utgångspunkter 3 NTFs verksamhetsidé 3 Nollvisionen 3 Trafi ksäkerhet

Läs mer

HUR EFFEKTIVT ÄR TRAFIKSÄKERHETSARBETET?

HUR EFFEKTIVT ÄR TRAFIKSÄKERHETSARBETET? Tylösandsseminariet augusti 2004 HUR EFFEKTIVT ÄR TRAFIKSÄKERHETSARBETET? En sammanställning av Polisens och Vägverkets arbete inom trafiksäkerhetsområdet För att nå framgång i Nollvisionen krävs handlingskraft

Läs mer

INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET. ISA ISA-presentation OH nr 1

INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET. ISA ISA-presentation OH nr 1 INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET -presentation OH nr 1 BEHÖVS? -presentation OH nr 2 FARTEN DÖDAR Risk att dö (%) Kollisionshastighet (km/tim) -presentation OH nr 3 STORSKALIGT FÖRSÖK Fyra

Läs mer

Hastigheter i Stockholm

Hastigheter i Stockholm Hastigheter i Stockholm Resultat av hastighetsmätningar 1986-2000 Anna-Sofia Holmquist November 2000 2000 Rapport 4 Förord Hastigheten har stor betydelse för såväl risken för trafikolyckor som skadornas

Läs mer

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! 1. Är Du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 2. Vilket år är du född?

Läs mer

Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010

Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010 PM Ärendenr: [Ärendenummer] Trafikverket Till: Från: 2010-12-28 Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010 1(27) Innehåll Sammanfattning... 3 Relativ utveckling av omkomna i väg- och järnvägstrafik och trafikmängd...

Läs mer

En miljö- och trafiksäkerhetssatsning i din kommun

En miljö- och trafiksäkerhetssatsning i din kommun En miljö- och trafiksäkerhetssatsning i din kommun MöTs inriktning Arbetet bedrivs i nära samarbete mellan Vägverket och kommunerna och ska involvera kommuninvånarna. Nyckelord i projektet är samordningsvinster,

Läs mer

HANDBOKENS UPPBYGGNAD. Globala och lokala motiv Nuvarande kunskapsläge Processen

HANDBOKENS UPPBYGGNAD. Globala och lokala motiv Nuvarande kunskapsläge Processen HANDBOKENS SYFTE Ett processinriktat arbetssätt, Peka ut prioriterade insatsområden, Lyfta fram mål och mått, Ange effektiva åtgärder, Skapa delaktighet, Lyfta fram kvalitetssäkring Medverka till att nå

Läs mer

Skolmaterial för dialog och reflektion om alkohol och droger i trafiken. Högstadiet. Pratmanus till föräldramöte

Skolmaterial för dialog och reflektion om alkohol och droger i trafiken. Högstadiet. Pratmanus till föräldramöte Skolmaterial för dialog och reflektion om alkohol och droger i trafiken Högstadiet. Pratmanus till föräldramöte 1. Don t drink & drive startades av Vägverket år 2003 och syftar till att göra ungdomar uppmärksamma

Läs mer

Lastbilsförares bältesanvändning

Lastbilsförares bältesanvändning Lastbilsförares bältesanvändning En undersökning genomförd av NTF Väst på uppdrag av Volvo Trucks Malin Lundgren Bältesanvändning i Sverige Trots att Sverige har hög bältesanvändning visar studier av dödsolyckor

Läs mer

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9 Våren 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Syfte... 2 3. Metod... 2 4. Resultat... 3 5. Jämförelse mellan resultaten 2009 och 2015...

Läs mer

2006-03-10 Vägverket 1. Kraftsamling för ökad trafiksäkerhet i Stockholms län

2006-03-10 Vägverket 1. Kraftsamling för ökad trafiksäkerhet i Stockholms län Vägverket 1 Kraftsamling för ökad trafiksäkerhet i Stockholms län Vägverket 2 Etappmålet En säker trafik Antalet döda och svårt skadade till följd av vägtrafikolyckor skall minska och antalet dödade i

Läs mer

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Rätt hastighet för en attraktiv kommun Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Konkreta förslag för intern och extern kommunikation en vägledning Framtaget av Jenny Appelgren

Läs mer

År 2020 Fler rör sig i staden

År 2020 Fler rör sig i staden År 2020 Fler rör sig i staden Men färre skadas i trafiken Trafiksäkerhetsprogrammet 2010 2020 antogs av Trafiknämnden i december 2009. Programmet ger inriktningen för det gemensamma trafiksäkerhetsarbetet

Läs mer

Ett tryggare Tidaholm 2011-2014. Handlingsplan för kommunens skade- och olycksfallsförebyggande arbete

Ett tryggare Tidaholm 2011-2014. Handlingsplan för kommunens skade- och olycksfallsförebyggande arbete Ett tryggare Tidaholm 2011-2014 Handlingsplan för kommunens skade- och olycksfallsförebyggande arbete Innehåll 1 Inledning... 3 Syfte... 3 Vision... 3 Övergripande mål... 3 Organisation... 3 Uppföljning...

Läs mer

1. Inledning...3 1.1 Organisationen NTF:s utgångspunkter... 3 NTF:s verksamhetsidé... 3 Nollvisionen... 3 2. Inriktning för NTF Uppsala län...5 2.

1. Inledning...3 1.1 Organisationen NTF:s utgångspunkter... 3 NTF:s verksamhetsidé... 3 Nollvisionen... 3 2. Inriktning för NTF Uppsala län...5 2. Verksamhetsplan för år 2010 1. Inledning...3 1.1 Organisationen NTF:s utgångspunkter... 3 NTF:s verksamhetsidé... 3 Nollvisionen... 3 2. Inriktning för NTF Uppsala län...5 2.1 Basverksamhet... 5 Verksamhetsstödet...

Läs mer

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! 1. Är Du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 2. Hur gammal är Du? 1

Läs mer

STRADA Värmland 2007 2012

STRADA Värmland 2007 2012 Personskador i trafiken STRADA Värmland 2007 2012 Registrerade i STRADA av polisen och hälso- och sjukvården i Värmland 2 Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 4 Notera Exempel på användning av STRADA-data

Läs mer

Justering av hastighetsgränser för ökad trafiksäkerhet (Regionala hastighetsanalyser)

Justering av hastighetsgränser för ökad trafiksäkerhet (Regionala hastighetsanalyser) TMALL 0141 Presentation v 1.0 Justering av hastighetsgränser för ökad trafiksäkerhet (Regionala hastighetsanalyser) Fortsatt anpassning av hastigheterna - Fastställelse av plan 2014 Denna plan ska bidra

Läs mer

Minnesanteckningar från GNS Vägs möte nr 147

Minnesanteckningar från GNS Vägs möte nr 147 [] 1(5) Minnesanteckningar från GNS Vägs möte nr 147 Tid: 2014-06-02. Start med samling kl 09.30 och avslut ca kl 17.00 Plats: Comfort hotell, Carlsgatan 10c, 211 20 Malmö. Lokal: Studio 3 Deltagare: Maria

Läs mer

OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013. Matteo och Johan

OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013. Matteo och Johan OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013 Matteo och Johan 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Antal mc i trafik kontra trafikarbetet

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN NTF GÄVLEBORG 2012

VERKSAMHETSPLAN NTF GÄVLEBORG 2012 VERKSAMHETSPLAN NTF GÄVLEBORG 2012 Verksamhetsplan för NTF Gävleborg NTF Gävleborg är ett av 20 fristående länsförbund inom Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande (NTF). Nollvisionen utgör

Läs mer

Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242

Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242 Tekniska förvaltningen Gatu- och trafikkontoret Tjänsteskrivelse 1(6) Erik Nilsgart 046-3555232 erik.nilsgart@lund.se Tekniska nämnden Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242 Sammanfattning

Läs mer

Frågor och svar Datum: 2007-02-02 Reviderad 2007-02-07, 2007-02-23

Frågor och svar Datum: 2007-02-02 Reviderad 2007-02-07, 2007-02-23 Försök med 40 och 60 km/tim i tätort Frågor och svar Datum: 2007-02-02 Reviderad 2007-02-07, 2007-02-23 Praktisk information kring projektet Tidplan 15/3-2007 Sista dag för ansökan om undantag från VVFS

Läs mer

Trafiksäkerhetsprogram 2014-2017

Trafiksäkerhetsprogram 2014-2017 Trafiksäkerhetsprogram 2014-2017 för Sävsjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2014-11-17 18 Trafiksäkerhetsprogram 2014-2017 Sid 1 Innehållsförteckning 1 Förord... 3 2 Nuläge... 3 3 Vad påverkar trafiksäkerheten...3

Läs mer

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 1 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Grundläggande begrepp.. 3 1.2 Bakgrund. 3 1.3 Nulägesbeskrivning 3 2 Syfte,

Läs mer

Effekter på landsbygd: Hastigheter Trafiksäkerhet Miljö. Anna Vadeby, Åsa Forsman Mohammad-Reza Yahya, Arne Carlsson Urban Björketun

Effekter på landsbygd: Hastigheter Trafiksäkerhet Miljö. Anna Vadeby, Åsa Forsman Mohammad-Reza Yahya, Arne Carlsson Urban Björketun Effekter på landsbygd: Hastigheter Trafiksäkerhet Miljö Anna Vadeby, Åsa Forsman Mohammad-Reza Yahya, Arne Carlsson Urban Björketun Delprojektet syftar till att redovisa 1. Verkliga hastighets- och tidsavståndsförändringar

Läs mer

FRÅN PROBLEMINRIKTADE TILL

FRÅN PROBLEMINRIKTADE TILL FRÅN PROBLEMINRIKTADE TILL MÅLSTYRDA KOMMUNALA TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM ROGER JOHANSSON SWECO, SE TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM - FÖR ATTRAKTIVA STADSRUM OCH ETT RIKT STADSLIV 1. Planering i tidigare skeden 2.

Läs mer

Innehållsförteckning. Sid. Övergripande mål 1. Organisation 2. Finansiering, olycksstatistik, utskott och råd 3. Mål 2008 4. Personal 7.

Innehållsförteckning. Sid. Övergripande mål 1. Organisation 2. Finansiering, olycksstatistik, utskott och råd 3. Mål 2008 4. Personal 7. Innehållsförteckning Övergripande mål 1 Organisation 2 Finansiering, olycksstatistik, utskott och råd 3 Mål 2008 4 Personal 7 Avslutning 8 Sid Verksamhetsplan 2008 NTF Väst är ett av 23 NTF-förbund i

Läs mer

NTF-Bladet nr 14 2012

NTF-Bladet nr 14 2012 NTF-Bladet nr 14 2012 Informationsblad för verksamma i NTF-organisationen. 2012-09-27 VD har ordet ISO 39001 en viktig milstolpe Att arbeta för en säkrare trafik handlar väldigt mycket om att ständigt

Läs mer

Uppföljning av hastighetsmätningar på landsbygd, etapp 1 (nationella vägar)

Uppföljning av hastighetsmätningar på landsbygd, etapp 1 (nationella vägar) Uppföljning av hastighetsmätningar på landsbygd, etapp 1 (nationella vägar) Anna Vadeby Åsa Forsman Mohammad-Reza Yahya VTI är projektledare för utvärderingsprojektet som genomförs tillsammans med Vectura

Läs mer

Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna

Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna Juli 2013 Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna I dagsläget har det kommit in ca.170 st synpunkter och en del frågor på hastighetsplanen. Här kommer

Läs mer

Remissvar angående Vägverket förslag till nya hastighetsgränser på det statliga vägnätet i Västra Götalands län

Remissvar angående Vägverket förslag till nya hastighetsgränser på det statliga vägnätet i Västra Götalands län 2009 Sid 1(5) Remissvar angående Vägverket förslag till nya hastighetsgränser på det statliga vägnätet i Västra Götalands län Vägverket region Västs beteckning: TR10-B 2009:31268 SMC Väst lämnar härmed

Läs mer

Verksamhetsberättelse NTF Jämtlands län 2006

Verksamhetsberättelse NTF Jämtlands län 2006 Verksamhetsberättelse NTF Jämtlands län 2006 1 Verksamhetsberättelse NTF Jämtlands län 2006 Förord NTF Jämtlands läns tredje verksamhetsår har präglats av expansion såväl personellt som verksamhetsmässigt.

Läs mer

Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar

Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar Resultat av observationer 2003 Kjell Cronvall September 2003 2003 Notat 0302 Förord NTF Stockholms län har i samarbete med Yrkestrafikrådet 1 studerat

Läs mer

Prel. Verksamhetsplan 2012

Prel. Verksamhetsplan 2012 LR 12 03 05 Prel. Verksamhetsplan 2012 Verksamheten under 2012 innefattar förutom verksamhetsområdet Organisation, Nätverk och Medlemsservice totalt hittills 15 olika projekt och uppdrag. Verksamhetsområde

Läs mer

NTF Stockholms län 5 NTF Stockholms läns verksamhet 2009 7 1. Nätverk och medlemsorganisationer 9 2. Konsumentupplysning 14 3. Opinionsbildning 15

NTF Stockholms län 5 NTF Stockholms läns verksamhet 2009 7 1. Nätverk och medlemsorganisationer 9 2. Konsumentupplysning 14 3. Opinionsbildning 15 Verksamhetsplan 2009 Innehållsförteckning NTF Stockholms län 5 NTF Stockholms läns verksamhet 2009 7 1. Nätverk och medlemsorganisationer 9 1.1 Styrelsen 9 1.2 Yrkestrafikrådet 9 1.3 Äldres trafiksäkerhetsråd

Läs mer

Kraftsamling för ökad trafiksäkerhet i Stockholms län

Kraftsamling för ökad trafiksäkerhet i Stockholms län Minnesstolpar från konferens Kraftsamling för ökad trafiksäkerhet i Stockholms län Bakgrund Vägverket Region Stockholm bjöd tillsammans med NTF Stockholms län, Sveriges Kommuner och Landsting samt Stockholms

Läs mer

Metodbeskrivning för effektivisering av hastighetsnedsättande insatser och åtgärder

Metodbeskrivning för effektivisering av hastighetsnedsättande insatser och åtgärder Metodbeskrivning för effektivisering av hastighetsnedsättande insatser och åtgärder Metod för effektivisering av för effektivisering av hastighetsnedsättande insatser och åtgärder Den metod som vi arbetat

Läs mer

Hjälmanvändning cyklande skolelever

Hjälmanvändning cyklande skolelever Hjälmanvändning cyklande skolelever Håkan Ter-Borch RAP. 3 Oktober 2006 1 (9) 2 (9) Innehållsförteckning BAKGRUND...4 SYFTE...4 METOD...4 URVAL...4 GENOMFÖRANDE...4 RESULTAT...5 SLUTSATS DISKUSSION...5

Läs mer

SÄKER TRAFIK Nollvisionen på väg

SÄKER TRAFIK Nollvisionen på väg SÄKER TRAFIK Nollvisionen på väg Nollvisionen är bilden av en framtid där människor inte dödas eller skadas för livet i vägtrafiken. Nollvisionen är också grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige,

Läs mer

Sammanställning av aktörsmätningar - hastighet

Sammanställning av aktörsmätningar - hastighet RAPPORT Sammanställning av aktörsmätningar - hastighet 2007-2012 Slutrapport Dokumenttitel: Sammanställning av aktörsmätningar hastighet. 2007-2012 Skapat av: Robin Billsjö, Liselott Söderström och Annika

Läs mer

Verksamhetsplan SPF Seniorerna Bohusdistriktet

Verksamhetsplan SPF Seniorerna Bohusdistriktet Verksamhetsplan 2016-2017 SPF Seniorerna Bohusdistriktet 1 Mål och inriktning 2016-2017 Vår verksamhetsplan tar utgångspunkt i Mål och Riktlinjer för kongressperioden 2015-2017 som beslöts av SPF Seniorernas

Läs mer

Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten?

Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten? Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten? Prof. András Várhelyi, Prof. Christer Hydén, Doc. Åse Svensson, Trafik & väg, Lunds Universitet Bilen är ett flexibelt transportmedel som tillfredsställer

Läs mer

Djupstudier av trafikolyckor. Analys av material från 196 dödsolyckor i Mälardalen 1997-99

Djupstudier av trafikolyckor. Analys av material från 196 dödsolyckor i Mälardalen 1997-99 TØI rapport 499/2000 Forfattere: Fridulv Sagberg, Terje Assum Oslo 2000, 63 sider Sammandrag: Djupstudier av trafikolyckor. Analys av material från 196 dödsolyckor i Mälardalen 1997-99 Vägverket genomför

Läs mer

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor) Potentiella risksituationer i trafiken och på motorbanan Lärandemål Målet är att deltagarna skall få kännedom om vilka de statistiskt vanligaste potentiella risksituationerna som kräver flest liv i trafiken.

Läs mer

Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar

Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar Resultat av observationer 24 Kjell Cronvall Juni 24 24 Rapport 42 Förord NTF Stockholms län har i samarbete med Yrkestrafikrådet 1 studerat bilbältesanvändningen

Läs mer

Att spara tid eller spara liv

Att spara tid eller spara liv VECTURA Att spara tid eller spara liv En rapport om andelen utfärdade och betalade fortkörningsböter till svenskregistrerade och utlandsregistrerade lastbilar och bussar under 29 Haglund Helene 211-5-29

Läs mer

Stadens godsflöden, en vit fläck eller ett svart får. Förutsättningar för en godsflödesstudie på lokal och regional nivå

Stadens godsflöden, en vit fläck eller ett svart får. Förutsättningar för en godsflödesstudie på lokal och regional nivå Stadens godsflöden, en vit fläck eller ett svart får. Förutsättningar för en godsflödesstudie på lokal och regional nivå Mona Pettersson WSP Analys & Strategi WSP Analys & Strategi WSP Analys & Strategi

Läs mer

Motionssvar NTF kongressen 2015

Motionssvar NTF kongressen 2015 Motionssvar NTF kongressen 2015 Svar från NTF:s styrelse på SMC:s motion Säkrare räcken för oskyddade trafikanter SMC har i sin motion lyft fram ett mycket allvarligt problem som handlar om räcken, dess

Läs mer

Forskning för ökad säkerhet bland Hjulburna oskyddade trafikanter. Henriette Wallén Warner, VTI

Forskning för ökad säkerhet bland Hjulburna oskyddade trafikanter. Henriette Wallén Warner, VTI Forskning för ökad säkerhet bland Hjulburna oskyddade trafikanter Henriette Wallén Warner, VTI henriette.wallen.warner@vti.se Nollvisionen Inga döda eller svårt skadade* på svenska vägar Svårt skadade*:

Läs mer

KOMMUNALTEKNISKA FÖRENINGEN TRAFIKKOMMITTÉN

KOMMUNALTEKNISKA FÖRENINGEN TRAFIKKOMMITTÉN KOMMUNALTEKNISKA FÖRENINGEN TRAFIKKOMMITTÉN Möte Stockholm 17 februari 1999 Närvarande: Hans Eberfors Sören Flodin Maria Karlsson Håkan Johansson Per Öhgren Mats Fager Ej närvarande: Fredrik Forssell Lars

Läs mer

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor) Potentiella risksituationer i trafiken och på motorbanan Lärandemål Målet är att deltagarna skall få kännedom om vilka de statistiskt vanligaste potentiella risksituationerna som kräver flest liv i trafiken.

Läs mer

Publikation 2001:33. Trafik. säkerhet. Resultat från 2000 års enkätundersökning

Publikation 2001:33. Trafik. säkerhet. Resultat från 2000 års enkätundersökning Publikation 1:33 Trafik säkerhet Resultat från års enkätundersökning 1-5 Titel: Resultat från års trafiksäkerhetsenkät Författare: Helena Mujagic och Galip Bozkurt, Statistiska centralbyrån Kontaktperson:

Läs mer

Cover Page. Cover Page. Job ID: AdobePDF8-134. Title: Microsoft Word - Remissvar Transports. Requesting User: Lotta

Cover Page. Cover Page. Job ID: AdobePDF8-134. Title: Microsoft Word - Remissvar Transports. Requesting User: Lotta Cover Page Job ID: AdobePDF8-134 Requesting User: Lotta Title: Microsoft Word - Remissvar Transports Cover Page 2008-09-08 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Transportstyrelsen ansvarslag

Läs mer