Kurs 4 Elinympäristömme

Transkript

1 Kurs 4 Elinympäristömme Varför inte! -oppimateriaalisarjan neljännen kurssin tavoitteena lisätä erityisesti tekstin ymmärtämisen valmiuksia erilaisten ymmärtävän lukemisen strategioiden avulla. Kurssin aiheina ovat luonto, ympäristö, tekniikka ja viestintä. Kieliopista kerrataan erityisesti verbejä ja sanajärjestystä. Del 1 Inledning 1. Viktoria Tolstoy s. 9 1) Översätt till svenska 1. Viktoria Tolstoy älskar att uppträda. 2. På scenen sjunger hon med hela sitt hjärta för sin publik. 3. Framför allt tror hon på sig själv och lyssnar till/på sin inre röst. 4. Hon hör till dem som har gått sin egen väg. 5. Hon tycker att det gäller att ta för sig. 6. Viktoria har inte låtit andra påverka sin musik. 7. Som nioåring sjöng hon Carola Häggkvists låtar med hög röst/högt. 8. Professorspappan brydde sig inte om att / var inte irriterad fast flickan sjöng dag och natt. Substantiivilausekkeen muodostus 3 a) Böj adjektivet och substantivet i singularis och pluralis både i obestämd och bestämd form. 1. en folkkär artist den folkkära artisten folkkära artister de folkkära artisterna 2. en ung sångerska den unga sångerskan unga sångerskor de unga sångerskorna 3. en envis treåring den envisa treåringen envisa treåringar de envisa treåringarna 4. en säljande platta den säljande plattan säljande plattor de säljande plattorna 5. den senaste låten de senaste låtarna 6. en rysk morfar den ryska morfadern ryska morfäder de ryska morfäderna 7. en söt barnvisa den söta barnvisan söta barnvisor de söta barnvisorna 8. en stor scen den stora scenen stora scener de stora scenerna 9. ett trevligt dagis det trevliga dagiset trevliga dagis de trevliga dagisen 10. ett tidigt år det tidiga året tidiga år de tidiga åren 11. ett intressant tema det intressanta temat intressanta teman de intressanta temana 12. ett känt förlag det kända förlaget kända förlag de kända förlagen 13. ett personligt ämne det personliga ämnet personliga ämnen de personliga ämnena 14. ett svenskt mästerskap det svenska mästerskapet b) Böj substantivfraserna i singularis eller pluralis. sg.: all fin musik sg.: sin speciella röst svenska mästerskap de svenska mästerskapen 1

2 sg.: Viktorias egen väg sg.: hela svenska folket pl.: universitetets roliga studentkretsar sg.: varje lyckat uppträdande pl.: de här lysande recensionerna sg.: samma kloka professor pl.: en massa entusiastiska beundrare sg.: ett sådant fantastiskt liv 2. Minns du från kurs 3? s. 10 1) Länge leve skillnaderna! 1. Ovanligt ofta får min 1. finlandssvenska (suomenruotsalainen) kompis översätta sin svenska för sina svenska vänner. Skillnaderna mellan rikssvenskan och finlandssvenskan är 2. som störst (suurimmillaan) när det gäller mat. I Sverige äter man kyckling och broiler 3. talar man (puhua) bara om när det gäller politiker. En finländare i Sverige 4. saknar/längtar efter (kaivata) blå länk och lördagskorv. Man måste bara 5. nöja sig (tyytyä) med den heliga falukorven, som enligt oss 6. innehåller (sisältää) för litet kött för att ens få bli 7. kallad (kutsua) korv! Det finns många roliga historier om de missförstånd som uppstått när 8. en finländare (suomalainen) har bett om en semla i Sverige. Där 9. betyder (tarkoittaa) ordet bara fastlagsbulle. Att beställa en semla och en öl 10. låter (kuulostaa) barbariskt. Ett ord som 11. väcker (herättää) skratt hos svenskarna är örfil. Deras lika formade bakverk 12. kallas (kutsua) kanelbulle. Okända finska delikatesser i Sverige är 13. karelska piroger (karjalanpiirakat), mjöd, 14. leverlåda (maksalaatikko) och 15. vispgröt (vispipuuro). 16. Däremot (sitä vastoin) frossar man i blodpalt, rotmos och gul 17. ärtsoppa (hernekeitto)! Svenskarna dricker choklad och fikar när de dricker kaffe. Och vill man ha 18. småbröd (pikkuleipä) till kaffet så ska man fråga efter en kaka. Och 19. kom ihåg (muistaa) att svenskarna inte går i butiken 20. utan (vaan) de handlar. Och i 21. fickan (tasku) har de mynt i stället för 22. småpengar (kolikko/pikkurahaa)! 2) Fortsätt satserna! 1. Berätta för mig hur det är att vara finländare. 2. Svårt att säga eftersom jag inte har bott här särskilt länge. 3. Bertol Brecht sade i alla fall att vi är ett folk som tiger på två språk. 4. Sardem hade en svår barndom vilket fortfarande orsakar honom mardrömmar. 5. Jag undrar om han någonsin kan glömma allt vad han upplevde/fick uppleva. 6. Det är synd att vi har fördomar som ofta beror på rädsla. 2

3 7. Caisa är ett kulturcentrum där man bygger / det byggs broar mellan olika kulturer. s. 11 3) Fyll i med rätt preposition! Mohammid är en trespråkig finländare. Han klarar sig 1. på svenska, finska och somali. 2. I Finland lärde han sig svenska först därför att det var den lättaste vägen att komma in 3. i samhället. Mohammid säger att finlandssvenskar alltid blir så glada när de hör att man talar svenska. De välkomnar en 4. med öppna armar. När Mohammid som tjugoåring kom 5. till Finland fick han först gå två år sysslolös 6. i väntan 7. på asyl (turvapaikka). Sedan började han läsa svenska och matematik 8. på Borgå folkhögskola. Skolan är känd 9. för att den gärna tar 10. emot invandrare. Mohammid lärde sig att tala svenska 11. på ett år och efter Borgå fortsatte han med studier 12. på yrkeshögskolan Sydväst i Åbo. 13. Om ett år är han färdig datanom och har planer 14. på att fortsätta 15. vid Åbo Akademi. Nyckeln 16. till att bli integrerad i samhället är 17. enligt Mohammids åsikt att man lär sig ett av de inhemska språken så bra att det går att studera 18. på det. Det finns EU-finansierade invandrarprojekt och klubbar samt olika sammankomster. Men Mohammid tycker att det är ingen lösning 19. på utlänningars problem att de träffas en gång 20. i veckan och sjunger tillsammans. 21. I stället borde man satsa mera 22. på språkundervisning. Finland med norska ögon s. 12 4a) FACIT s. 14 5b) a) vatten, skog, storstäder, bastu, vinterkriget, Edith Södergran, Lahti, tusen sjöar, Jean Sibelius, design, Nokia, Kalevala, renar, dubbla vokaler, sprit, högertrafik s. 15 6) Skriv årtalen som saknas medan du lyssnar. Erlend Loe bor och arbetar i Oslo född 69 svensk sambo och sonen Max debuterade som skönlitterär författare 1993 med Tatt av kvinnen (översatt till svenska 2001: Blåst). blev berömd med sin roman Naiv Super år 1996 Andra romaner: L 1999 och Fakta om Finland 2002 en av Norges främsta nutida författare 3

4 har tilldelats bl.a. Cappelenpriset och de norska bokhandlarnas pris skriver romaner, barnböcker och filmmanus s ) Översätt följande stser till svenska. 1. Mannen påstod att Finland är ett stort land. 2. Hur beskrev Kalle sin resa? 3. Boken handlar om vanliga finländare (finnar= suomenkielisiä). 4. Jag har aldrig besökt/varit i Norge. 5. Kan man skydda den finska kulturen? / Kan den finska kulturen skyddas? 6. Tidigare hatade jag tidiga morgnar. 7. Att resa i Norden betyder enormt mycket för oss nordbor. 8. Skolan har förändrats mycket på 2000-talet. 9. Är du rädd för långa, mörka vintrar? 10. Jag träffade Erlend på bokmässan/en bokmässa. 8) Verbien taivutus I prata jutella, fråga kysyä, börja alkaa, förknippa liittää jhk, titta katsoa, kalla kutsua, basta saunoa, piska piiskata, jobba työskennellä, förbruka kuluttaa, fuska fuskata IIa räcka riittää, besöka käydä jossain, tänka ajatella, upptäcka löytää, keksiä, gifta sig mennä naimisiin IIb gälla koskea, olla kyse, nämna mainita, behöva tarvita, trivas viihtyä, leva elää, köra ajaa s. 16 9a) Översätt verben till svenska. bli komma blir kommer blev kom blivit kommit ta tar tog tagit ha har hade haft vara är var varit säga säger sade sagt göra gör gjorde gjort få får fick fått bjuda bjuder bjöd bjudit heta heter hette hetat se ser såg sett dricka dricker drack druckit sätta ställa lägga sätter ställer lägger satte ställde lade satt ställt lagt 4

5 skryta skryter skröt skrutit veta vet visste vetat låta låter lät låtit kunna kan kunde kunnat stå står stod stått springa springer sprang sprungit sjunga sjunger sjöng sjungit be ber bad bett b) uusi facit s ) a) Skriv alla former av följande hjälpverb och översätt dem till finska. böra bör borde (bort) täytyä, olla tarpeen få får fick fått saada kunna kan kunde kunnat voida, pystyä måste måste - - täytyä, pitää skola skall skulle täytyä, pitää, kuulua vilja vill ville velat haluta, tahtoa - lär - - kuulua må olkoon, kunpa s b) Översätt satserna till svenska 1. Måste du alltid tala så mycket? 2. Nu får det räcka! 3. Jag kan inte fråga någonting. 4. Kalles meil måste gälla veckoslutet. 5. Jag tänker besöka Island på sommaren / i sommar. 6. Du måste börja banta genast! 7. Han lär/ska ha fått en lottovinst. 8. Du får inte förknippa honom med problemet. 9. Jag behöver inte titta på tv varje kväll. 10. Vi kan kalla hunden Pontus. 11. Du borde/bör tänka noga på saken. 12. Vår familj har alltid velat bada bastu på lördagarna. 13. Jag måste/var tvungen att piska mattan länge. 14. Jag tänker upptäcka en ny ö i Åbo skärgård. 15. Jag hoppas att Lisa trivs/bara Lisa skulle trivas i sin nya skola! 16. De måste/ska arbeta mera. 5

6 17. Vi kunde/lyckades/förmådde leva hela veckan utan potatis. 18. Du ska inte förbruka för mycket energi. 19. Var och en fuskar säkert/torde/måste fuska åtminstone en gång i sitt liv. 20. De lär ha gift sig redan förra sommaren. 21. Tänkte du köra hem ännu i kväll? 10 c) Översätt satserna till finska borde kunna lär måste skola tänka verka vilja 1. Naturen i Norge lär vara fantastiskt. 2. Jag vet att man inte ska ha fördomar. 3. Erlend Loe måste ha varit i Finland. 4. Författaren lär/verkar ha en konstig bild av vårt land. 5. Han tänkte egentligen inte skriva en broschyr om Finland. 6. Jag skulle faktiskt vilja berätta vissa fakta om bastun för honom. 7. Erlend Loe kan inte mena allvar. 8. Enligt Loe borde/måste de tusen sjöarna, Sibelius och Nokia locka hit norska turister. 9. Kan man få låna boken Fakta om Finland? 10. Visst, boken lär vara skriven med en speciell humor. 3. Norge s. 22 1) Komplettera texten. 1. I Nordnorge kan du få annorlunda upplevelser. 2. I detta midnattssolens land möter du universitetsstaden Tromsö. 3. Du kan starta i gränsstationerna i Sverige eller Finland. 4. Tromsö har både hav och fjäll som nära grannar. 5. Inom Tromsö finns fiskebyar, jordbruksbygder och renbetesmarker. 6. Ishavsfisket har varit en viktig näring i över 200 år. 7. Numera har även universitet, handel och service stor betydelse. 8. Resan norrut bjuder på öppna kustlandskap och djupa fjordar. 9. I Alta kan du välja den kortaste vägen eller ta den långa men vackra vägen över Kautokeino och Karasjok. 10. Gör gärna en avstickare till Hammerfest, världens nordligaste stad som varit en livlig handelsplats i århundraden. 11. Den så kallade Samevägen, riksväg 93 från Alta till Kautokeino går genom det största samedistriktet i Norge. 12. Vägen följer den vackra Kautokeinoelva, som är mycket populär bland sportfiskare. 13. Från Kautokeino går nu resan till Karasjok där du kan besöka De Samiske Samlinger, ett intressant museum som speglar samekulturen. 14. Resan till Nordkap går över milsvida vidder och längs djupa fjordar. 15. Prova gärna på en av älvarna, som är rika både på lax och öring. 6

7 16. Snart kommer du till Nordkap, den nordligaste punkten i Europa. Fjället reser sig 307 meter över havsytan, 71 grader nordlig bredd. s. 23 2) Vilken översättning är rätt? Böj ordet! vuono = fjord 2 joki = å 2 meri = hav 5 kylä = by 2 lakeus = vidd 3 tunturi = fjäll 5 3) Översätt meningarna till svenska. 1. Det var ett verkligt nöje att göra en resa till/i Nordnorge. 2. I Nordkap var naturens skönhet något alldeles otroligt / naturen alldeles otroligt vacker. 3. De karga fjällväggarna speglade sig i djupa blå(a) fjordar. 4. De små fiskarbyarna låg vackert till vid världshavet. 5. Från fjällen är det fantastiska vyer/utsikter till både vidderna och havet. 6. Det är gott om fisk i älvarna/åarna / Älvarna är rika på fisk; med god tur kan du få både lax och öring. 7. Fast vi reste i juni var alla fjordar ännu inte isfria. 8. Till arealen/ytan är Tromsö större än huvudstaden Oslo. Määräysmuodot 4) Skriv substantivfraserna i rätt form. 1. Resan är om några veckor. Har du pass (passi)? Norge hör ju inte till EU. 2. Hur så? I Norden har ju alla nordbor fått resa fritt sedan 50-talet (50-luku). 3. Däremot har jag problem med ryggsäcken (reppu). Den är litet trasig efter vandringen (vaellus) i Lappland i somras. 4. Också skidorna (sukset) är i dåligt skick. 5. Ibland kan man köpa skidor (sukset) otroligt billigt utanför sportlovssäsongen. 6. Är du säker på att det finns snö (lumi) på fjällen den här tiden på året (vuosi)? 7. På stationen (asemalla) finns en skomakare (suutari) som lagar ryggsäckar. 8. Jag har skrivit ner allt man ska komma ihåg: pjäxor (monot), skidor (sukset), solglasögon, (aurinkolasit), kamera (kamera), termosflaska (termospullo). 9. Biljetterna (liput) måste hämtas och betalas nästa vecka. 10. Du har väl inget emot om jag sover på nedre bädden i hytten (hytissä)? s. 24 5) Rätt eller fel? Korrigera de felaktiga påståendena. 1. F / Edvard Munck 2. F / olja och oljeprodukter 3. R 7

8 4. R 5. F 6. F 7. R 8. F / Till Danmark 9. F / R 6) Läs högt beskrivningen turvis och gissa vad det är fråga om. 1. Hammarfest 2. vikingar 3. getost 4. olja 5. telemarkstilen 6. ett troll 7. Hurtigrutten 8. Henrik Ibsen/Dockhemmet 9. Thor Heyerdahl 10. Holmenkollen s. 26 7) Svara på frågorna. 1.Hur märks det att det finns så många svenskar i Oslo? Man hör mycket svenska överallt i stan. En övervägande del av personalen på restauranger, kaféer och i servicebutiker är svenskar. 2.Hurdana arbetare är svenskarna enligt norska arbetsgivare? Svenska ungdomar är populära. De är serviceinriktade och pratar bra engelska. De är duktiga på att jobba. Svenskarna tar jobben som norrmännen inte vill ha. 3.Vad sägs om norska ungdomar? De är bortskämda. De går hellre på restaurang än jobbar där själva. Ungdomarna har större valmöjligheter än vad svenskarna har i. De väljer bort jobb som inte har goda villkor ( lockande, bra betalda). 4.Hurdana tror du att finska ungdomar är som medarbetare? 5.Skulle du kunna tänka dig att söka arbete i Norge? 8

9 DEL 2 Mediernas makt 1. Medier vårt dagliga bröd? s. 28 1) Fyll i imperativ! 1. Läs 2. Lyssna 3. Titta 4. Surfa 5. Sug 6. Tro 7. Njut 8. Tvivla 9. Tänk 10. Diskutera 11. Bilda 2. Nyheter! Ja tack, men helst gratis! s. 28 1) Läs texten och svara på frågorna 1. Ennen uutiset luettiin lehdestä aamukahvipöydässä, nyt uutisia luetaan pitkin päivää eri lähteistä. Nykyään ehkä uutisista maksaminen aamulehden muodossa alkaa olla kyseenalaista, koska uutiset ovat vielä vanhoja, edellispäivältä. 2.Printtimediat ovat alkaneet panostaa nettisivuihin ja sosiaaliseen mediaan. 3.Hyvää journalismia tarvitaan työstämään tietomäärää lukijoille. 4.ammattitaitoa, oikeaa asennetta ja innostusta. 5.Sunnuntailiitteissä on analyyttisiä tekstejä, jotka kiinnostavat lukijoita netin normaalin pikaluettavan materiaalin asemasta. 6.Niiden pitää kehittää tuotteitaan niin, että ne koetaan merkityksellisiksi ja tarpeellisiksi. s. 30 2) Fyll i texten enligt anvisningarna. Svenska Dagbladet ska göras om, säger 1. chefredaktören i en 2. intervju i dagensmedia.se. Vi har sett hur 3. läsandet har förändrats och gett oss en enorm digital tillväxt. Hälften av våra läsare läser tidningen 4. digitalt. Därför kan vi inte vända oss till papperstidningen för att hitta vårt 9

10 nya koncept. Hon 5. förtydligar att papperstidningens roll som överordnad gått förlorad men det finns ett värde för 6. kvalitetsjournalistiken även digitalt. Vi måste helt enkelt släppa bilden av en 7. morgontidning såsom den ser ut idag. I vårt företag har vi en lång 8. tradition av att jobba med öppen innovation när vi 9. skapar något nytt. Vi bjuder in 10. läsare och 11. annonsörer och det ska vi även göra den här gången. Att vi inte låser in oss i ett 12. hemligt rum skulle jag säga är en förklaring till vår 13. framgång. Ryktena som florerat om att 14.kulturdelen ska skrotas tillbakavisar chefredaktören bestämt. Nya Svenska Dagbladet kommer även i fortsättningen att präglas av kultur, 15. opinion och nyheter. Det är en stark del av 16. varumärket och kommer att ha en framträdande roll. Enligt henne behöver kulturen stärkas i det digitala uttrycket. Det har vi allt att 17. vinna på. Vi ska bli rätt tidning med 18. rätt innehåll i rätt kanal och vid rätt tidpunkt. Jag tror att det här konceptet har många 19. fördelar för annonsörerna. Det kommer att bli lättare att förstå var man ska sätta 20. sin annons för att nå de läsare som är 21. i målgruppen. 22. Samtidigt med omorganiseringen arbetar SvD med att skapa fram nya sätt att 23. prenumerera på tidningen för att 24. gynna digital läsning. s. 32 Verbimuodot 5 a) Jobba i par. Läs texten och fyll i luckorna tillsammans. 1. ta 2. tycka 3. att räcka till 4. att vara 5. citerades 6. har hänt 7. lyssna, berätta 8. att bli sedd 9. räcker 10. ska växa 11. lär sig 12. att efterapa / att imitera 13. att reagera 14. att protestera 15. finna 16. sätter 17. förhållande 18. datorspel 19. sändningstid 20. stäng 21. begränsa 22. acceptera 23. att låta 24. bojkotta 25. borde 10

11 26. möts 27. hoppas 28. lägga s. 35 6) Besvara frågorna med hjälp av tabellen. a. De söker nyheter. b. De slår upp ord. c. T.ex. skriver blogg, betalar räkningar, köper resor d. Tittar på TV, söker jobb eller kommenterar något i forum e. 2% f. 16% g. a) skriver och läser e-post b) skriver och läser e-post Adjektiivit Vertailu Adverbit 8) Vad använder du din mobil till? Studera tabellen och besvara frågorna. 1. tee vastaukset Verbien taivutus, Infinitiivi, Passiivi s ) Läs texten och skriv verben i rätt form, du får hjälp av ordlistan. Att blogga är enklare än du tror! Ordet blogg nämns numera titt som tätt men har du förstått vad det egentligen betyder? En blogg, eller webblogg som det också 1. kallas (kutsua), är en webbplats som 2. uppdateras (päivittää) ungefär som en dagbok. Typiskt för en blogg är att de olika inläggen 3. presenteras (esittää) i omvänd kronologisk ordning med de nyaste inläggen överst. Ofta går de olika inläggen också 4. att kommentera (kommentoida) av hugade besökare men det är något bloggpublicisten, alltså den som 5. startat upp (aloittaa) bloggen, har möjlighet 6. välja (valita) bort. 7. Att starta (aloittaa) en egen webblogg är 8. att bli (tulla) sin egen publicist, chefredaktör, faktagranskare, skribent och layoutare allt i ett. Vem som helst som vill 9. skaffa sig (hankkia) sig en extra röst kan starta en egen blogg och det enda som 10. behövs (tarvita) är en dator och en Internetuppkoppling. 11. Att lägga upp (laatia) sidan är sedan både gratis och enkelt och låter sig dessutom göras i en handvändning. Bloggen går att 12. fylla (täyttää) med vilket innehåll som helst, att 13. läsas (lukea) av vem som helst. Somliga bloggar 14. handlar (käsitellä) om flera olika ämnen medan andra fokuserar på ett 11

12 enda. 15. Det finns (olla) bloggar om djur, dataprogram, sport och samhällsfrågor, bloggar 16. skrivs (kirjoittaa) av politiker och andra kändisar. I USA har bloggandet 17. blivit (tulla) ett viktigt politiskt hjälpmedel. Nu 18. finns det (olla) till och med mobloggar, det vill säga fotobloggar med bilder från mobilkamera. Bloggar och andra sätt att yttra sig på nätet 19. ger (antaa) både ungdomar och vuxna en möjlighet att 20. uttrycka sig (ilmaista itsensä). Men som alltid när 21. det gäller (olla kyse) Internet, är det viktigt att 22. tänka på (ajatella) att vara försiktig med att lägga ut personuppgifter och foton av sig själv. s. 38 Prepositiot om ja på 11) Översätt till svenska. 1. Det är bäst att strunta i skräpposten. 2. Har du snackat/pratat med mamma om att köpa en ny telefon/mobil? 3. Jag vill inte höra/lyssna på struntprat om Facebook! 4. Några människor brukar ljuga om sina privatsaker på chattar/i forum. 5. I allmänhet är människor(na) dåliga på att fuska. 6. Mig kan du inte övertyga om att det är roligare att blogga än att träffa människor! s ) Vilka fraser hör ihop? Alla gillar faktiskt inte datorspel. = Nähä! Fler kvinnor än män använder Internet i dag. = Jaha! Gjorde du dig illa? = Aj! Titta på min nya nalle! = Oj! Vet du, jag tappade hela adressboken när datorn pajade. = Usch! Har jag talat om för dig att jag har chattat med Peter Franzén? = Det var inte så dåligt! Jag chattade i går med väldens intressantaste kille men raderade av misstag hans e-postdress! = Sånt är livet! Jag undrar om det är en god idé att skriva till kändisar. = Hur så? Pappa påstår att han inte vill lära sig att använda Internet. = Dumheter! Vad står det på deras webbplats? = Välkommen till kändischatten! Är du inte rädd för att få en massa otrevliga e-brev i en så konstig chatt? = Ingen fara! Du tar väl säkerhetskopior av filerna? = Visst, lita på mig. Sitt inte så mycket vid datorn, det är inte bra för ryggen. = Nej, det är det visst inte. Hackare kan ha en framtid som datasäkerhetsexperter bara de vill. = Ja, varför inte! 12

13 Jag har tänkt starta en egen chatt för kattägare. = Menar du allvar? Surfande på nätet tar nog för mycket tid av allt annat roligt. = Tja, det beror på. Jag såg på teven att s ) Översätt de ord som du inte känner till. en TV, TV:n = televisio en teve (television 3) = telkkari en digital-tv = digi-tv sätta/knäppa på = laittaa tv päälle/sulkea tv stänga av TV:n =sulkea tv zappa= vaihtaa kanavaa visa= näyttää ett program= ohjelma ett drama 3 = en spel-, action-, splatter-, skräckfilm 3. = elokuva, toimintaelokuva, splätteri, kauhuelokuva en rysare 5a = jännitysfilmi en såpa/såpopera 1 = saippuaooppera en dokusåpa= tosi-tv-ohjelma underhållning= viihde en pratshow 3 = juontajavetoinen keskusteluohjelma ett aktualitetsprogram 5 = ajankohtaisohjelma en dokumentär 3 = dokumenttiohjelma en nyhetssändning= uutislähetys en frågesport= kyselyohjelma en väderrapport= sääennuste fjärrkontroll = kaukosäädin avsnitt / del = (sarjan) osa/jakso värd = isäntä intervjua = haastatella en intervju med ngn = haastattelu jonkun kanssa en hallåa = kuuluttaja en anmälare = kuuluttaja s ) Gå igenom följande dialog med din kompis. Bilda hela satser med hjälp av tipsen. Kom ihåg att du kan säga innehållet i repliken på många olika sätt! Såg du den där rysaren i går kväll? Ja, den var himla spännande. Jag kunde inte somna efter den och tittade ännu på ett aktualitetsprogram om växthuseffekten. Var du trött i skolan? Lite, men det var ändå nyttigt för skolarbetet/plugget. TV(:n) är inte bara underhållning. Man kan t.ex. lära sig mänskliga relationer från såpor. Det stämmer / du har rätt! Tittade du på / såg du det där avsnittet där Peter skiljde sig från sin 13

14 fru? Nej. I kväll kommer det andra avsnittet ur serien som presenterar nya uppfinningar. Jag måste absolut se den. Jag hoppas det kommer något underhållande på kanal 5. Jag orkar inte med något annat. s a ) Översätt följande påståenden till svenska. 1. De bästa programmen visas alltid för sent. 2. De flesta amerikanska filmer(na) innehåller för mycket våld. 3. De nya kanalerna förbättrar programutbudet i Finland. 4. Sportsändningar(na) stör ofta andra program. 5. Filmer är bäst på/som video. 6. Underhållningsprogrammen är de viktigaste programmen på TV:n. 7. Det kommer för ofta nyhetssändningar på teve(n). 8. Frågesporter(na) hör till de mest omtyckta programmen på TV/teve. Kvinnliga sportjournalister s ) Lyssna på fortsättningen av Kvinnliga sportjournalister och sammanfatta innehållet på finska med hjälp av följande stödord. Skriv en enhetlig text. Jag vill pusha på tjejer att satsa på sportjournalistyrket. Det är skitkul! Samhället håller väl ändå på att förändras så småningom även om det inte alltid verkar så. Tjejer är mer delaktiga inom idrottsvärlden och då borde det även finnas fler som skulle vilja bli sportjournalister. När hon var journalistpraktikant och lite under 25 år, tyckte hon att miljön på sporten var väldigt sexistisk. När jag kom in bland massa män i årsåldern som var väldigt äckliga. Det var mycket snack och sexuella anspelningar tills jag sa ifrån. Då la de av och många andra kom och tackade mig. De tyckte att det var skönt att slippa vara balla och snacka om alla brudar de hade. Så redaktionen blev bättre av att jag satt där. Det var en chock för många i hennes klass i journalisthögskolan att hon valde att rikta in sig på sport. Där talade alla om att avslöja maktens korruption. En sportjournalist hade en så låg status för de andra att de blev helt förskräckta. Mycket har hänt under de 22 åren som jag har jobbat som sportjournalist. I början när jag var ung och folk inte visste vem jag var kunde jag möta en del fördomar. Det fanns en konstig klappapå-huvudet- och lilla-gumman-attityd. Någon gång hände det också att lyssnarna bad att få prata med en riktig reporter en manlig reporter. Men så är det inte så ofta nu. Hon tycker att dagens sportjournalister är mer seriösa. 14

15 Förr i världen söp alla som svin på resor och betedde sig som svin. De gamla gubbarna var kanske mera kompisar. Ibland hände det t.o.m. att de skrev varandras artiklar när den ena var för bakfull för att kunna göra det. Jag tycker att den nya sportjournalistiken är mycket bättre. Men på vissa områden står utvecklingen still. Hon tycker att det behövs fler kvinnliga chefer och en attitydförändring. De gamla gubbarna som finns kvar på redaktionerna har en jävligt pissig kvinnosyn och det är det stora problemet. Orsaken till att många kvinnor har slutat är klimatet på redaktionerna. Det är inte heller säkert att det kommer fler tjejer som vill arbeta inom sportjournalistiken i framtiden. Det ställs så höga krav på en tjej som kommer, inte minst på kvällstidningsredaktionerna. --- I mitt frågeformulär fick jag olika svar på frågan hur man ska locka fler kvinnor till sporten. Dels ville man förändra sportsidorna och få med mer personliga reportage och mindre referat. Kanske också mer hälsa och motion. Men några tyckte att ledningen på redaktionerna måste bli mindre kvinnofientlig och att kvinnorna behöver kvinnliga förebilder och mer stöd från högre chefer. Konkreta förslag gällde arbetstiderna: man ska se till att det funkar att ha familj och ett socialt liv utan att få dåligt samvete för jobbet eller för arbetet. Ur Sofie Sjöstedt: Media i fokus, Pocket tidskriften. Alussa ilmapiiri toimituksessa oli inhottava, naisista puhuttiin seksistisesti. Monet opiskelijatoverit olivat ihmeissään uravalinnasta, koska urheilutoimittajalla oli alhainen status. Urheilujournalismi on kehittynyt parempaan suuntaan, mutta enemmän naisia kaivattaisiin alalle, jotta asenteet muuttuisivat. Naistoimittajien yleistyminen on epävarmaa, koska toimituksissa on edelleen huono ilmapiiri ja naistoimittajilta vaaditaan niin paljon. Alalle voisi houkutella lisää naisia urheilusivuja kehittämällä, vaihtamalla toimituksien johdon vähemmän naisvihamielisiksi ja naisia tukeviksi. Naiset tarvitsevat myös naisia esikuvikseen. Konkreettiset ehdotukset koskivat työaikoja. Alternativ Svara på frågorna! 1. Varför ville hon skriva om de kvinnliga sportjournalisterna? 2. Vad mötte hon på redaktionen? 3. Varför blev hennes yrkesval en överraskning för de andra på journalistutbildningen? 4. Hurdana fördomar mötte hon i början av karriären? 5. Hur har sportjournalistiken förändrats? 6. Vad har inte förändrats och vad har det lett till? 7. Hur ska man locka fler kvinnor till sporten? 15

16 DEL 3 Allting i universum består av energi 1. Allting i universum består av energi s. 51 1) Vad föreställer bilden? Skriv en bildtext eller berätta om bilden på finska. Saasteet muodostavat eräänlaisen katon ilmakehään ja aurinkoenergia läpäisee katon. Osa energiasta ei pääse säteilemään takaisin avaruuteen ja sen seurauksena maapallon keskilämpötila nousee. Föroreningarna bildar ett slags tak i atmosfären och solenergin kommer in genom taket. En del av den hindras dock att stråla ut i rymden igen. Som följd stiger medeltemperaturen på jorden. s. 52 2b) Gör en fråga till varje avsnitt. Hurdana energikällor finns det? Varför är energi skadlig för miljön? Varför kan jorden jämföras med ett växthus? Hur förstärker människan växthuseffekten? Vilka följder har ökad koldioxidhalt i atmosfären? / Vad har redan hänt? När blir situationen värst? / Vilka drabbas värst? s. 54 3) Översätt satserna till finska. 1. Energiaa ei voi luoda tai tuhota. Se voi vain muuttua muodosta toiseen. 2. Öljyn ja muiden fossiilisten polttoaineiden polttaminen vaikuttaa osaltaan useimpiin ympäristöongelmiin. 3. Maata voidaan verrata kasvihuoneeseen, jossa lasiseinät vastaavat ilmakehää. 4. Luonnollinen kasvihuoneilmiö on edellytys kaikelle elämälle maan päällä. 5. Ihminen vahvistaa kasvihuoneilmiötä mm. kuivaamalla soita ja tuhoamalla sademetsiä. 6. Kaikki fossiiliset polttoaineet aiheuttavat hiilidioksidipäästöjä. 7. Ilmakehä päästää sisään kaiken aurinkoenergian mutta estää osaa heijastumasta takaisin avaruuteen. 8. Huonoiten käy niille ihmisille, jotka asuvat kolmannessa maailmassa. 4) Fyll i korsordet. 16

17 1. ENORM 2. VINDKRAFT 3. KÄRNKRAFT 4. ATMOSFÄREN 5. HAVSYTAN 6. REGNSKOGAR 7. KLIMATET 8. FÖRNYBARA 9. EINSTEIN s. 55 Epäsuora kysymys 5) Översätt till svenska. 1. Vet du om energi kan skapas eller förstöras? 2. Stod det i texten om Einstein fick Nobelpris? 3. Kan du säga om vinden hör till förnybara energikällor? 4. Jag skulle vilja veta vilka energikällor som inte är förnybara / som är icke-förnybara. 5. Jag undrar hur vårt jordklot ser ut om hundra år. 6. Vet du om vetenskapsmän kan spå hurdant vårt klimat då är? 7. Det är ändå svårt att säga om de har rätt eller fel. 6) Fråga och svara på svenska 1. Hur ser din hemmiljö ut? Beskriv den. 2. Finns det förorenande industri nära dig? / Finns det industri som förorenar luften nära dig? 3. Har du sopsortering hemma? / Sorterar du dina sopor hemma? Hur många sopbehållare /sopkorgar har ni under diskbänken? 4. Lider du någon gång av avgaser och buller? Var befinner du dig då? / Var är du då? 5. Vilka saker bidrar till / påverkar växthuseffekten? / Vad orsakar växthuseffekten? 6. Vilka följder har växthuseffekten? Har du märkt några av dem i Finland? s. 56 7) Välj det alternativ som passar i texten. Minska din energianvändning vid resor! De två största miljöbovarna (bov 2 = roisto, konna) när det gäller (drabbas, gäller, ingår) resor är bilen och flyget. Det kan vara svårt att minska (möta,mata, minska) energianvändningen vid resor. Ofta känns (märks,känns, behövs) det som om bilen och flyget är det enda alternativet. Men genom att planera sina resor kan man kanske förändra (förändra, omvandla, växla) vanorna. Kan du gå eller cykla i stället för att åka bil kortare sträckor (sträckor, längder, ankomster)? 17

18 Kan du åka (köra, gå med, åka) metro eller buss i stället för bil? Att åka kollektivt (regelbundet, kollektivt, förgäves) är klokt med tanke på miljön. Går det kanske tåg i stället för flyg till semester orten (orten, order, orden)? Kan du samåka (sällskapa, samåka, sammanfatta) med grannar eller vänner? Om du måste åka bil så finns det möjligheter att köra bensin- snålare (lösare, rikare, snålare)? Det gör man genom att hålla (hindra, hålla, hälla) hastighetsbegränsningarna, kolla däcktrycket (renkaiden ilmanpaine) så att det inte är för lågt, ta av lasträcket (kattoteline) och skidboxen och inte använda luftkonditioneringen i onödan (nöden, nöjet, onödan). s. 57 8a) Fyll i luckorna! Vårt klimat blir regnigare I framtiden kommer vi att få flera stormar och 1.översvämningar (tulva) som kommer att kosta ännu mer än tidigare. Det varnar Europas miljöcentral för i en färsk rapport. Det kommer att bli 2. våtare (märempi) i kontinentens nordliga delar och 3. torrare (kuivempi) i de sydliga. Extrema väderhändelser blir generellt sett 4. allmännare (yleisempi) sägs det i rapporten som offentliggjordes i Köpenhamn den 18 augusti. Rapporten innehåller fakta som bevisar att 5. klimatförändringen (ilmastonmuutos) redan är här och har vittgående konsekvenser. Påföljderna märks också i form av betydande 6. ekonomiska (taloudellinen) kostnader. Europa borde därför axla en ledande roll i kampen mot 7. utsläpp (päästö) av växthusgaser. Det 8. behövs (tarvita) strategier på europeisk, regional, national och 9. lokal (paikallinen) nivå för att vi ska kunna anpassa oss till förändringarna. 10. Européerna (eurooppalaiset) får räkna med fler och intensivare värmeböljor än tidigare. Speciellt 11. (de) gamla och (de) sjuka (vanhat, sairaat) blir värmeböljornas offer. Miljöcentralen 12. påminner (muistuttaa) om att mänsklig aktivitet inte minst bruket av fossila 13. bränslen (polttoaine) har orsakat de stigande temperaturerna och ökande utsläppen av främst 14. koldioxid (hiilidioksidi). s. 58 9b) Sök verbfraserna i övningen. Skriv satser som innehåller fraserna och följande ord: en stor telefonräkning, svag is, på våren, kallare vintrar, senare somrar, tandläkaren. 1. varoittaa jstk = varna I för ngt 2. sopeutua jhk = anpassa I sig till ngt 3. varautua jhk = räkna I med ngt 4. muistuttaa jstk = påminna I om ngt Esim. 1. På våren varnas det ofta för svag is. 2. Vi måste anpassa oss till kallare vintrar och senare somrar. 18

19 3. Efter din resa får jag räkna med en stor telefonräkning. 4. Kom ihåg att påminna mig om tandläkaren nästa vecka! s c) Komplettera texten medan du lyssnar. Visste du att...92 procent av de svenska 1. utsläppen av koldioxid kommer från 2. förbränning av olja, kol och gas i industrier, värmeverk samt bilar och bussar....av den 3. solstrålning som når jorden går 30 procent tillbaka direkt ut i 4. rymden....usa 5. svarar för hela 45 procent av OECD-ländernas koldioxidutsläpp. Andra stora utsläppare är Japan, Tyskland och Storbritannien....det enda sättet att 6. minska koldioxidutsläppen och människans 7. påverkan på klimatet är att använda mindre olja, 8. kol och naturgas. Vi måste helt enkelt minska vår totala energiförbrukning. Genom att minska vår 9. energiförbrukning bidrar vi till en bättre och 10. miljövänligare framtid. s ) Skriv imperativformerna med hjälp av de finska tipsen. 1.Duscha 2.Stäng av 3.Lägg 4.Använd 5.Tina 6.Använd 7.Byt 8.Släck 9.Undvik 10.Vädra Om hållbar utveckling s ) Komplettera texten medan du lyssnar. 1. en utveckling 2. äventyra 3. tillgodose 5. består av 6. cirka 0,3 7. generationerna 8. energi 9. diskuterades 10. deltog 11. förbrukade 12. per person 19

20 13. motsvarar 14. hållbar utveckling s ) Översätt till svenska. 1. Hållbar utveckling består bl.a. av ekonomisk och social hållbarhet. 2. Hur många människor fanns det på jorden vid Jesu födelse? 3. Vi måste också tänka på de kommande generationerna och deras behov. 4. Hur kan vi använda energi och samtidigt ta hänsyn till hållbar utveckling? 14a) Fyll i texten med rätt ord i rätt form. Visst går det att festa ekologiskt! Tänker du ordna (järjestää) fest i en nära framtid? Du fyller kanske snart (pian) 18? Det måste man absolut fira (juhlia)! Men varför inte göra det ekologiskt? Helsingfors stads ungdomscentral har publicerat (julkaista) på Internet en guide som kan hjälpa dig. Guiden ger t.ex. tips på hur man kan undvika (välttää) att använda engångsförpackningar eller plastdekorationer på festen (juhlissa). Man kan bjuda (tarjota) maten från ätbara kärl och köpa så litet färdigtpackade (valmiiksi pakattu) produkter som möjligt. Dekorationer kan man göra t.ex. av färggranna grönsaker som kan ätas (syödä) upp doftande (tuoksuva) blad från träd eller vackra kvistar i vas är utmärkta (erinomainen) naturmaterial som piggar upp festlokalen. Guiden varken predikar eller målar upp hotbilder av vad som sker/händer (tapahtua) om vi struntar i (vähät välittää) hållbar utveckling. I stället vill man visa hur vi alla kan göra världen litet bättre (parempi) genom små (pieni) handlingar. Den ekologiska guiden finns på Helsingfors stads webbsidor. s. 62 Adjektiivi, adverbi 15) Fyll i rätt adjektiv och adverb Så här reser du miljövänligt Det finns1.flera olika sätt att resa på. Vissa sätt är 2.miljövänligare /mer miljövänliga än andra. Bilar och flygplan är de fordon som släpper ut flest 3.farliga ämnen i luften. Hur mycket en resa påverkar miljön beror på flera saker t.ex. vilket fordon du reser med, hur 4. ofta du reser och hur 6. långt du reser. Låt bli att ta bilen I stället för att åka bil så kan du välja att promenera, cykla eller åka kollektivtrafik.7. Nästan hälften av alla bilresor som vi gör är 8. kortare än fem kilometer. Det är 9. onödigt att åka bil om du inte ska så 10.långt. 20