Utvidgning av Strömstads stadskärna

Transkript

1 Utvidgning av Strömstads stadskärna - med ett maritimt resecentrum En djupstudie av Johanna Eriksson och Åsa Johansson

2 Centrum Torskholmen Uddevallvägen Strömstad idag Strömstad kommun saknar idag en plan för hur dess hårt belastade centrumkärna skall kunna utvidgas. I nuläget växer staden fram med låg exploaterade områden i dess utkanter. Dessa områden är dåligt relaterade till befintlig bebyggelse och kollektivtrafik, vilket skapar ett bilberoende samtidigt som det splittrar känslan av en stark stadskärna. I detta fördjupningsprojekt har en struktur tagits fram för att visa hur Strömstad centrum skulle kunna expandera på ett hållbart sätt i sydlig riktning längs med Uddevallavägen. Strömstads södra entré Karta över centrala Strömstad och Uddevallvägen

3 Brister i staden Idag lider Strömstad av bostadsbrist. Detta strider mot stadens mål att växa med runt 170 personer varje år. För att råda bot på detta problem måste nya bostäder byggas. De centrala delarna av Strömstad är de mest populära och här är bostadstrycket extra hårt. Ett annat problem är det årliga trafikkaoset som uppstår i stadens centrumkärna under högsäsong. Nya bostäder behövs byggas för att lösa dagens rådande bostadsbrist

4 Kosterfärjornas centrala placering i Strömstad är en av bidragande orsaker till det trafikkaos som uppstår i staden under sommarmånaderna Många av de turister som besöker Strömstad färdas vidare till ön Koster. Kosterfärjornas nuvarande centrala placering i norra hamnen leder in stora mängder trafik in till centrumkärnan och är därmed en stor bidragande orsak till infarkten på vägarna i centrum sommartid. Dessa färjor är också dåligt länkade till annan kollektivtrafik så som buss och tåg och uppmuntrar därför inte till att lämna bilen hemma.

5 På Torskholmen finns aktiviteter som lockar till sig stora mängder människor under högsäsong Under sommaren expanderar Strömstads centrum i riktning mot Torskholmen. Båtturister skänker liv åt hamnområdet där bland annat restauranger, en fiskauktion ock en nattklubb drar till sig stora folkmassor. Vintertid är Torskholmen däremot en stadens baksida som kvällstid upplevs som ett otryggt område att vistas i.

6 Dagens södra entré in till Strömstad är dåligt definierad Dagens södra entré in till Strömstad via Uddevallavägen är I dagsläget dåligt definierad. Avsaknaden av gestaltning i detta vägrum är påtaglig. Taggtrådsstängsel och tjocka omoderna vägräcken stjäl fokus från den annars slående vackra havsvyn. Bilister tenderar att köra snabbt i dessa typer av dåligt definierade vägrum, vilket utgör fara för de mjuka trafikanterna (gång- och cykel-). Uddevallavägen i kombination med parallelltgående järnvägen skapar en stark barriär mellan dagens befintliga bebyggelse och havet. Dessutom omöjliggör järnvägens placering exploatering av nya bostäder i stora delar av angränsande områden.

7 Färjeterminalen Färjeterminalen söder om Torskholen är ett genuint element som bidrar till den maritima känslan i området. Dess närhet till centrum möjliggör ett bilfritt resande mellan Sverige och Norge.

8 Kosterfärjorna Torskholmen Norgefärjorna Strömstad i framtiden Det är av troligt att anta att Strömstad likt många andra städer kommer att växa längs med stadens infrastruktur. Snart skall E6an renoveras, för att skapa en tryggare väg, och en ny infart till södra Strömstad skall börja byggas. I kombination med utvecklingen av dagens infrastruktur i södra Strömstad är det viktigt att belysa den nya infartens placering och dess möjlighet att skapa en vacker entré åt staden. I södra utkanten av stadskärnan finner vi också nuvarande järnvägs- och busstation samt båtterminalen för Norgefärjorna. Dessa element är starka argument för att stadskärnan bör expandera i södergående riktning. Kontorshuset Sardinen Ny entrésituation Dagens södra entré in till Strömstad är dåligt definierad

9 Området längs med Uddevallavägen från dagens centrum ner till Kontorsbyggnaden Sardinen är mycket attraktiv mark för nya bostäder på grund av dess centrala läge och fina kontakt med havet.

10 Staden expanderar i två etapper Etapp ett I första etappen flyttas Järnvägsstationen cirka 150 meter söderut till det gamla trankokeriet, en gul träbyggnad precis invid spåret. Ny attraktiv mark frigörs, för stadskärnan att expandera på. Den nya bebyggelsen här länkar Torskholmen till dagens stadskärna och gör området attraktivt året om, och Torskholmens idag outnyttjade ytor förtätas med en kvarterstruktur. Stationens förflyttning och uppförandet av den nya bebyggelsen sker parallellt för att bibehålla järnvägens centrala placering i staden. Centrum expanderar i södergående riktning

11 Områdets utformning Den nya bebyggelsen kopplas till den gamla i och med att gamla byggnadstraditioner ligger till grund för det nya områdets utformning. Den nya bebyggelsen erbjuder bekväma vindskyddade promenadstråk med varierande aktiviteter och dramatiska, vackra vyer, samtidigt som den lekfullt uttrycker områdets utsatta position angränsande ett stort hav. Den nya bebgyyelsen erbjuder sköna läplatser

12 Utformningen av det nya området har hämtat inspiration från gamla byggnadstraditioner i de västkustska samhällena

13 Vy över taklandskap i smögen Torskholmen och delar av marken under Udevallavägen består av ett konstgjort landskap uppbyggt med utfyllnadsmaterial. Det studerade området med sin onaturliga platthet skiljer sig således från det annars kuperade landskapet. För att åstadkomma det oregelbundna taklandskap som återfinns i angränsande traditionell bebyggelse skiftar hushöjden något mellan de olika byggnaderna med som mest tre våningar. Husens täta placering skapar unika rum i området.

14 Den nya bebyggelsens utformning hämtar inspiration från gamla byggnadstraditioner i de Bohuslänska kustsamhällena Sedan lång tid tillbaka har bostadshusen i Bohuslän varit småskaliga och belägen nära havet för att underlätta vardagsarbetet. Relationen båt- bryggasjöbod följt av ett gytter av bostadshus i dess bakkant är det klassiska mönster kustsamhällena i Bohuslän byggts upp enligt. Byggnadstraditionen har vuxit fram ur århundradens erfarenhet av det håra klimat som råder vid havets kustzoner. Tätheten och den oregelbundna placeringen av bebyggelsen bryter vinden och skapar goda utomhusmiljöer i det vindpinade landskapet. Husen har rests med största försiktighet och följer landskapets form, där bergen alltid utgjort det dominerande elementet i stadens siluett.

15 Vy över det nya, förtätade Torskolmen De nya bostadsområdena består av flerbostadshus med lägenheter i varierande storlek, med verksamheter insprängda i bottenvåningarna. Husen byggs upp av olika, lokala byggherrar och här finns blandade upplåtelseformer.

16 Torg Det nya bostadskvarteret på Torskholmen skänker liv och ljus under mörka vinterkvällar och får det tidigare otrygga området att kännas säkert året om. En ny torgplats blir en viktig kopplande länk mellan Torskholmen och gamla stadskärnan. De genuina marina aktiviteterna, såsom fiskauktionen och båtaffären, bevaras. Båtaffärens utställningsgård mot Uddevallavägen glasas in vilket skyddar mot trafiken samtidigt som utställningsobjekten synliggörs mot gatan. Taket över gården utgör en terrass till nattklubben i samma hus. Härifrån har man god kontakt med den nya torgplatsen. Den nya bostäderna förvandlar Torskholmen till en attraktiv stadsdel året om Sommartid flyttas kosterfärjorna till Torskholmen.

17 Hedvigsholmen på Marstrand är ett lyckat exempel på förtätning i ett kustsamhälle

18 Material och färgskala i det nya området har hämtats med inspiration från naturen och gamla byggnadstraditioner i de västkustska samhällena

19 Etapp två - med ett maritimt resecentrum I den andra etappen flyttas järnvägsstationen söder ut till nuvarande kontorshuset Sardinen, 500 meter från dagens befintliga station. Detta frigör ytterligare ytor för staden att expandera på. Restmaterial från pågående ombyggnation av E6an används som utfyllnad vid bygget av ny pir och mark invid Sardinen. Piren blir en del av en ny hamn och den nya marken blir en yta för havsnära bostäder. I detta nya område skapas ett maritimt resecentrum med tåg, bussar, färjor och cyklar för uthyring samlade på ett och samma ställe i staden. centrum expanderar ytterligare i södergående riktning

20 Vy över den nya bebyggelsen med ett inkluderat maritimt resecentrum Den nya bebyggelsen skapar urbanitet och definierar Strömstads södra entré. Uddevallavägens gatubredd minskar från denna punkt vidare norr ut mot gamla stadskärnan.

21 Torg med intilliggande saluhall I samband med att järnvägsstationen flyttas söder ut byter det gamla trankokeriet funktion igen. Nu blir det Saluhall. Här säljs lokalt odlade och förädlade varor. Saluhallen blir ett viktigt element vid torget och takterrassen från etapp ett. Länken mellan gamla och nya bebyggelsen särks ytterligare. Nya affärer i området möjliggör att gränshandeln kombineras med kvalitativ detaljhandel. Färjenära gränshandel minskar norrmännens behov att ta med sig bilen på färjan.

22 På marknadsplatsen kan man köpa Förädlade lokala varor

23 Uddevallavägen transformeras till en levande stadsgata med verksamheter i bottenvåningen av den nya bebyggelsen. Detta skapar en levande blandstad för både turister och helårsboende. Här blandas olika åldersgrupper och identiteter, mindre företag, sjukmottagningar, dagis, pubar, restauranger och ett nytt marint resecentrum.

24 Den nya stationen blir en viktig del I ett marint resecentrum där tåg, bussar och båtar möts. Här finns också cyklar för uthyrning. Det nya resecentrat förenklar och möjliggör bilfria semestrar för sommargästerna. Dess lokalisering motverkar också att onödiga trafikströmmar leds in i centrum.

25 Resenärer som anländer till Strömstad landar här direkt i en marin miljö. De välkomnas av den slående vackra vyn över havet där alla sinnen stimuleras. Här hör man vågornas skvalpande ljud mot piren och känner doften av det salta havet. Varför inte röra sig ända ner till vattnet och känna på dess temperatur? Resenärerna kan rent av fortsätta sin resa på vattnet härifrån.

26 Nattvy över den nya piren, hamnen och resecentrumet Från det maritima resecentrumet avgår båtar till destinationerna Tjärnö, Råssö, Lidö, Ursholmen och Väderöarna, såväl som till Hvalen, Fredrikstad och Halden i Norge. Härifrån avgår också lokala färjor som skeppar resenärerna vidare till strategiska platser i staden, så som de olika hamnarna och vidare norr ut till Nötholmen/Kebal. Sommartid flyttas även Kosterfärjorna hit. Om man föredrar att cykla kan man hyra cyklar vid resecentrets cykeluthyrning. Mellan den nya piren vid Sardinen och Torskholmen skapas fina siktlinjer med visuell kontakt mellan de två hamnarna.

27 Den befintliga tegelbyggnaden Sardinen blir en viktig del i det nya marina centrumet i söder. Dagens företagsverksamhet i byggnaden sprids ut i bottenvåningarna av den nya blandstaden, för att ge plats åt ett efterlängtat kulturhus och en folkhögskola med marin inriktning. Det strategiska läget med närhet till havet, befintliga båtvarv, Tjärnös marinbiologiska institution och det kommande naturreservatet på Koster utgör goda skäl för folkhögskolans placering. Lokstallet invid Sardinen bibehålls som utställningshall. I det nya maritima centrat i söder blandas marin konst med magasin fyllda av båtbyggande elever.

28 Magasinsbyggnader vid Gellersborgsskolan har stått som inspiriration för utformningen av den nya bebyggelsen vid piren vid Strömstads nya södra entré

29 Dagens Norgefärjeterminal bibehåller sin position. Terminalen ses som ett genuint maritimt element som skapar en puls i området. Fem gånger per dygn blockeras den annars fria horisonten av en stor färja som fraktar resenärer vidare till Norge. Dess centrala placering är mycket väsentlig då den uppmuntrar resenärer att lämna bilen hemma.

30 Taggtrådsstängslet som idag separerar färjeområdet från Uddevallavägen byts ut mot en glasvägg som sträcker sig söder ut ner till Lokstallet. Glasväggen skapar ett bättre microklimat i vägrummet för fotgängare och cyklister, vilka kan njuta av den vackra havsvyn utan störande vind. Den möjliggör också anläggning av en ny mindre park som kopplar det nya södra centrumet med den gamla staden i norr.

31 Ny väggräns Det lyckade projektet med sommarparkeringar i stadens utkanter får här ett mera centralt tillskott i dalgången norr om recesentrat. Kosterbor får förslagsvis fasta p-platser här för att underlätta deras pendlande. I denna punkt skapas en ny väggräns för turister sommartid. Endast bofasta, färjeresenärer till Norge samt godstransporter tillåts passera denna gräns vidare norrut mot gamla centrum. På detta sätt har en semifri bilzon skapats i den utvidgade stadskärnan, vilket skapar ett bättre klimat i stadsrummet för de mjuka trafikanterna.

32 En självförsörjande stadsdel Gamla byggnadstraditioner i kombination med modern teknik såsom vindkraftverk på Röseberget gör det nya området självförsörjande samtidigt som det ger uppmärksamhet till dagens rådande miljöproblem. Vindkraftverken ramar dessutom in den södra entrén och blir ett statement för det nya Strömstad -en stad i strävan mot en hållbar framtid.

33 De vackra vindkraftverken förstärker den visuella kontakten mellan Röseberget och Laholmen, vilket mentalt förkortar avståndet mellan gammal och ny bebyggelse. Detta är viktigt då det uppmuntrar stadens invånare till gång och cykel vilket i sin tur kan skapa fler möten mellan människor i staden.

34 Värstascenario Pågående klimatförändring och troliga framtidsscenarier är viktiga att ha i åtanke vid planering av nya områden. Det blir betydelsefullt att försöka förutsäga effekten av höjda vattennivåer och kraftiga stormar. Det studerade områdes väldigt sårbara position precis invid kusten, på bara två meters höjd över havet, genererar frågor om bottenvåningar som kan hantera översvämningar. Gamla Bohuslänska byggnadstraditioner med sjöbodar på pelarkonstruktioner i vattnet, och moderna lösningar med goda fuktspärrar som tillåter att bottenvåningen vattenfylls och inte används längre, men att övriga våningar klarar sig oskadda, utgör lösningar för detta område. Vid vattennivåhöjning betongfylls husens bottenvåning, och husen får nya entréer som angörs via flytbryggor.

35 Referenser Bygg med känsla Sotenäs Kommun Bygga Bohuslänskt Dixon Tomas, Isacsson Arne, Lilienberg Per, Lundbohm Otto, Åkesson Tony Hedvigsholmen Marstrand Holmstarnad Stig, Nyström Curt, Göransson Jonas Småhus vid Bohuskusten -att bygga morderna hus i ett särpräglat kulturlandskap Altby Sara Öppet för sol och skyddat för vind Gustén Jan, Nordfeldt Gunnar Kustsamhällets arkitektur Småhusbyggande och gestaltningsstrategier i Bohuslän Rosenhall Fredrik Lokaltradition och centraldirigering i kustbebyggelse Hasselöf Olof Sjöbodar och magasin i Bohuslän Lind Helena, Leandersson Bert