Så skrev Carl von Linné när han landsteg på Öland den 1 juni 1741.

Transkript

1 Ölands strand hade vi knappt rört, förrän vi märkte att, detta land var helt annorledes än de andre Sveriges provinser; satte oss därför i sinnet att desto nogare uppteckna allt vad på denna ö föreföll. Så skrev Carl von Linné när han landsteg på Öland den 1 juni

2 Öland är en ö i Östersjön och gränsar i väster till Småland via Kalmarsund, förbundet med fastlandet genom Ölandsbron. Ön är Sveriges näst största, efter Gotland, och har ca kända fornlämningar. Södra Öland domineras av den stäppartade och trädlösa ca 10 km breda slätten Stora Alvaret. Hela Öland utgör landskapet med samma namn, och är Sveriges minsta landskap. Öland är indelat i två kommuner, Mörbylånga och Borgholm. Vår vackra ö är även sommarresidens för den svenska Kungafamiljen. 2

3 1

4 ÖLAND Snabbfakta 3 Ölandsbron 4 Ölands klimat 5 Solligan 7 Natur 8 Geologi 10 Historia 12 Borgholms Slott 16 Karta över Öland 18 Världsarv 20 Kultur och sevärdheter 22 Näringsliv 26 Service och kommunikationer 29 Bra att veta 32 Kommunledningskontor 34 Näringslivskontor 35 Turistinformation 36 2

5 SNABBFAKTA Landsdel Götaland Län Kalmar län Kommuner Borgholm, Mörbylånga Stift Växjö stift Yta km2 Kustlinje ca 500 km Största bredd 16 km Längd 137 km Folkmängd totalt (2010) Befolkningstäthet 18,4 inv/kvm2 (2010) Högsta punkt Rösslösa i Kastlösa socken, 57,7 möh Största sjö Hornsjön i Högby socken Landskapsvapen Hjort Landskapsblomma Ölandssolvända Landskapsdjur Näktergal Landskapsfågel Näktergal Landskapsfisk Skrubbskädda Landskapsinsekt Rosenvingad gräshoppa Landskapssten Ortoceratitkalksten Landskapsmossa Slät klockmossa Landskapssvamp Vårmusseron Landskapsäpple Ölands kungsäpple Landskapsgrundämne Jod Landskapsrätt Kroppkakor, Lufsa Ölandssolvända 3

6 ÖLANDSBRON Planen på en fast förbindelse, mellan Öland och fastlandet, hade funnits länge och lett till ett flertal riksdagsmotioner och utredningar. Det första konkreta förslaget redovisades Det var dock inte förrän den 18 november 1966 som regeringen fastställde en plan för byggande av storbroar och i den planen ingick Ölandsbron. Första spadtaget togs av dåvarande kommunikationsministern Svante Lundkvist den 30 december Bron invigdes den 30 september 1972 och var ända till 1998 Europas längsta bro. Bron är meter lång och har en segelfri höjd på 36 meter samt en fri brobredd på 13 meter. Högsta höjd är 41,69 meter, lägsta höjd är 6,65 meter. Bron är byggd av armerad betong i 155 spann varav högbrodelen i 6 spann om 130 meters spännvidd. Bron är Sveriges längsta bro, om man räknar de brodelar som befinner sig på svenskt territorium. Öresundsbron är längre totalt, men den del som ligger i Sverige är kortare än Ölandsbron. Över Ölandsbron går länsväg 137 som ansluter till E22 på fastlandet, och länsväg 136 på Öland. Källa: Litteraturförteckning: Ekstam, U., Jacobsson, R., 1984, Ölands och Gotlands växtvärld. SNA 1992, 1996, Hav och Strand. 4

7 ÖLANDS KLIMAT Öland är sol och vind. Det är de två element som ger förutsättningarna för det fina sommarväder som ön är känd för, och som gör att många turister söker sig hit. På ön undgår man oftast den ibland så tryckande sommarvärmen, som kan uppstå i inlandet. Vid kusten finns ju nästan alltid vinden som tar udden av den värsta hettan. Vattentemperaturen är ofta badvänlig långt in i september. Öland har ett maritimt klimat. Orsaken är det omgivande havsvattnet som tar lång tid att värma upp på våren, men som bibehåller sin värme långt in under hösten och vintern. Vindarna blåser i huvudsak från väst och sydväst och bär med sig varm luft från de stora, varma atlantiska havsströmmarna. Under vissa delar av året förekommer dock kalla nord- och nordostvindar som i samband med snö kan ge upphov till den beryktade ölandsfåken. Eftersom Öland ligger i regnskugga från sydsvenska höglandet är nederbörden, den kanske allra lägsta i landet, normalt cirka 450 mm per år. Öland är alltså ett mycket torrt område, där regnet ofta är ojämnt fördelat. En bidragande orsak till det torra klimatet är naturligtvis de starka vindarna som gör att fuktigheten snabbt avdunstar. 5

8 6

9 SOLLIGAN 2011 SOLLIGAN Öland tog hem fjärdeplatsen i Solligan 2011 med 437 timmar. Luleå 513 Visby 465 Umeå 444 Ölands norra udde 437 Stockholm 409 Karlstad 395 Norrköping 387 Borlänge 374 Öland har vunnit Solligan 2006 (rekord med 680 timmar), 2004, 2002, 2001, 2000 och Mätveckorna sträcker sig från midsommar och sju veckor framåt. Källa: SVT och Per Holmgren. 7

10 NATUR Öland är Sveriges minsta landskap. Trots sin litenhet har ön en mycket skiftande natur. Från lummiga lövskogar och bördiga fält till trädlös och till synes ofruktbar alvarmark och strama tallskogar. Många har fascinerats av det speciella ljus, som det öppna landskapet och närheten till havet ger. Även Carl von Linné tyckte att denna soliga och blåsiga ö utmärkte sig bland Sveriges alla landskap. De långa vita sandstränderna i norr är som gjorda för bad-, sol- och vattendyrkare. I öster ligger de ändlösa, böljande gröna sjömarkerna, ett eldorado för fåglar, insekter och allehanda småkryp. I nordväst har vi den karga stenkusten som söderut övergår i en av landets bördigaste jordbruksbygder. Oavsett jordens bördighet, är Öland den strävsamma bondens ö, ett utpräglat jordbrukslandskap där spår efter människors möda syns överallt i landskapet. Den kalkhaltiga, kontinuerligt betade marken, och torkan, gör att Öland har en mycket speciell flora. Flera arter växer ingen annanstans och andra kanske återfinns först långt nere i Sydeuropa eller på den arktiska tundran. 8

11 Vid Byrum på norra Ölands västra kust finns öns enda raukområde. Stenstoderna är ungefär 120 stycken och den högsta är fyra meter. På några andra ställen längs västra kusten står också s k halvraukar, bl a vid Gillberga och norr om Neptuni åkrar. Det finns många anledningar till att dessa märkliga naturformationer uppkommit, som t ex vertikala sprickor i kalkstenen, olika lerhalt i kalkstenslagren och att vågorna eroderar berget. En fjärdedel av Ölands yta upptas av alvarmark. Det största området är Stora alvaret på södra delen av ön. På Öland finns mindre alvar i stort sett i varje socken. Det är lätt att finna sin egen alvarmark att njuta av, oberoende av var man befinner sig på ön. Storleken och den långvariga betningen gör Stora alvaret unikt, inte bara i Europa utan troligen också i hela världen. Alvar finns bara på ett fåtal platser i världen bl a på Öland och Gotland. Växterna som trivs på de öländska alvaren är små, ofta nästan dvärgvuxna, men de är många. Här kan man hitta 23 olika växtarter på en enda kvadratdecimeter, en yta stor som en handflata! (källa: Upplev Sverige/Åsa och Mats Ottosson) 9

12 10 GEOLOGI Öland började skapas för 570 miljoner år sedan. Vid den tidpunkten fanns redan den plana urbergsyta, där sedan olika bergarter började att pålagras. Den baltiska urbergsskölden, som Öland ligger på, hade då glidit från Sydpolen och befann sig ungefär vid södra vändkretsen. Urbergsskölden med det som så småningom skulle bli Öland förflyttades sakta norrut, och under årmiljonernas gång bildades de bergarter som utgör Ölands grund. De landformer som man kan se på Ölands yta skapades under den senaste stora nedisningen som började för år sedan. Landisen började släppa sitt grepp om södra delen av Sverige för ungefär år sedan. När isen smälte föll allt infruset material till marken eller sjönk i havet. Öland låg vid den här tiden under vattenytan men så småningom, för ungefär år sedan, höjde sig landet. De delar av ön som först steg ur havet var de mellersta och södra delarna. Berggrunden på Öland består av sedimentära (lagrade) bergarter. På en urbergsplatå har sandsten, lerskiffer och kalksten lagrats. De lager som går i dagen är kalksten och på vissa ställen skiffer. Genom fossilinlagringen kan man se att berglagren har bildats på stort djup i ett tropiskt hav. Förklaringen ligger i kontinentalförskjutningen. Kontinenterna vandrar, och för 500 miljoner år

13 sedan befann sig landområdet som en gång skulle bli Sverige, långt söderut, ungefär vid ekvatorn. Kalkstenen har olika färg beroende på syretillgången vid bildandet. Berggrunden byggdes upp under perioderna kambrium och ordovicium, för ungefär miljoner sedan. De olika lagren har namn efter de fossiler som inlagrades. Kalkstenslagren brukar sammanfattas under namnet Ortocerkalksten. Av skiffrarna märks framförallt alunskiffer som är det översta skifferlagret. I alunskiffern kan man hitta s k orsten. Om man skrapar på stenen känns en frän lukt av olja. Ölands berggrund stupar (lutar) svagt åt öster vilket innebär att man finner de yngsta pålagringarna i östlig riktning. Östersjöområdet kan liknas vid en skål, där ena sidan utgörs av smålandskusten och den motsatta av Karelska näset. (källa: 11

14 HISTORIA De första ölänningarna De äldsta bosättningarna på Öland är mellan år gamla och tillhör jägarstenålderns början. De små lägerplatserna ger sig tillkänna genom fynd av slagen flinta och stenyxor. Under denna tid låg kustlinjen ca meter över nuvarande havsnivå och stora delar av norra Öland var således vattentäckt. Dåtidens norra udde låg i närheten av Bruddesta i Alböke socken. Stenåldersbönder (ca f.kr.) Under bondestenåldern etablerades nya bygder på det tidigare glest befolkade Öland. Folkmängden på ön ökade avsevärt, troligen genom nykolonisation. Bronsålder ( f.kr.) Från den öländska bronsåldern finns ett omfattande fyndmaterial, som visar att Öland haft en rik och utåtriktad kultur, främst under yngre bronsålder. Här kan man ana en upptrappning inför den storhetstid som kommer på Öland under romersk järnålder. Vår första metall, bronsen, var dock en dyrbar importvara och användes därför länge endast till finare vapen och smycken. Järnålder (500 f.kr-1050 e.kr.) Ungefär 500 f.kr. vidtar Ölands mest betydelsefulla förhistoriska period, järnåldern, även kallad Ölands guldålder. Sten och brons ersätts efterhand av järn. Konsten att utvinna järn är en av mänsklighetens stora uppfinningar som inte minst kom att gynna Öland och ölänningarna. 12

15 På Öland finns drygt 20 fornborgar, de flesta av s.k. ringborgstyp. Alla öländska borgar verkar ha anlagts under äldre järnåldern. Att man fruktade anfall och sökte skydd bakom de flera meter höga borgmurarna är uppenbart. Totalundersökningen av fornborgen vid Eketorp har givit viktiga kunskaper om anläggningens funktion och datering. Eketorp har bland annat fungerat som permanent befäst bondby med boningshus och fähus ordnade i kvarter innanför den runda kalkstensmuren. Av de andra fornborgarna är Ismantorp med sina 88 husgrunder och nio portar, Gråborg, öns största fornborg och Bårby borg, intill västra landborgsbranten, de mest kända. Medeltid ( ) Tidens gång, : Vikingarna hade gjort många färder, koloniserat och härjat i länderna österut, men vid den här tiden slår folk från andra sidan havet tillbaka. Med sitt utsatta läge får Öland utstå svåra plundringar. Mot slutet av 1100-talet var striderna som häftigast, och för att försvara sig byggde man befästningar. Större delen av 1200-talet var det goda tider på Öland. Jordbruket utökades med nyodlingar, befolkningen levde och mådde väl. På Borgholms slott bodde konungens fogde. Ölands befolkning skulle sörja för att fogden och hans knektar försågs med livsmedel och andra förnödenheter. 13

16 Tidens gång, : 1350 drabbades hela Norden av digerdöden. På Öland slog farsoten hårt och hela bygder ödelades. Århundraden senare berättades att i Persnäs socken överlevde så få att de rymdes stående på gravstenen Digerflisa, som idag är en trappsten utanför södra kyrkdörren. Tidens gång, : Det rådde oenighet om vem som skulle styra i riket utbröt öppet krig och danska flottan seglade in i Östersjön där svenskar och danskar drabbade samman i Stockholms skärgård. Danskarna drog sig tillbaka och på vägen söderut skövlade de längs kusterna. Den öländske bonden rustade sig till försvar. När dansken nådde den öländska kusten och försökte landstiga, försvarade sig ölänningen med förtvivlat mod, så till den grad att danska flottan lättade ankar och seglade mot Gotland. Till följd av Sveriges oavbrutna strider med Danmark och Tyskland under åren som gick, förvandlades Öland till ett ödelagt och fattigt landskap, vilket det också förblev under lång tid. Nya tiden Den nya tiden inleds när Gustav Vasa blir kung i Sverige 1523 och medeltiden avslutas. Under hans regeringstid övergår kyrkans lära i Sverige från katolsk till protestantisk. År 1568 blev Johan III kung i Sverige och Öland blev samma år anslaget till Lifgeding åt hans polska gemål Catarina Jagellonica. Under den här tiden påbörjades ombyggnaden av Borgholms slott. 14

17 Djurgårdsinrättningen Den öländska Djurgårdsinrättningen inrättades efter önskemål av Johan III, och lade en död hand över landskapet i över 200 år. Efter förebild från kontinentala adelsherrar ville han ha en kunglig jaktpark. Den 7 april 1569 utfärdade han därför ett kungligt brev för detta ändamål, där all jakt på högvilt på Öland förbjöds för allmänheten. Han ansåg Öland vara en av ålder för konungen fredkallad trakt. Djurgårdsinrättningen förhindrade det mesta av utvecklingen på Öland och i slutet av 1700-talet kom flera vädjanden till Kunglig majestät om avskaffande av inrättningen. Detta skedde slutligen genom ett kungligt brev av den 12 maj Än i dag finns det spår av djurgårdsinrättningen, bland annat halsbandet på hjorten i landskapsvapnet. Öland väderkvarnarnas ö Genom tiderna har Öland kallats vid många olika namn. Det mest kända idag är solens och vindarnas ö, men Nordens Capri är också en benämning som har använts. Trots det, är nog väderkvarnarnas ö den benämning som alltid stämmer, oavsett vilket väder som härskar. Det stora antalet kvarnar gör Öland till en unik turistattraktion, men dessa kulturminnesmärken är också för evigt förknippade med den öländska naturen och dess gamla odlingsstruktur. Kvarnarnas storhetstid var dock på 1800-talet, då var gård skulle ha sin egen kvarn. Vid 1800-talets slut fanns drygt 2000 kvarnar på ön i dag finns ca 355. (källa: Kalmar Läns Museum) 15

18 16 BORGHOLMS SLOTT 900 år av svensk historia Borgholms Slott Nordens skönaste ruin hör till de byggnadsverk som knappast lämnar någon besökare oberörd. Slottets storlek är överväldigande och läget fascinerande. Sällan har natur och arkitektur smält samman till en sådan enhet som här, och som framhävdes ytterligare när slottet år 1806 härjades av en stor brand och det endast blev kalkstensmurarnas nakna former kvar av all den forna härligheten. Borgholms Slott idag är ruinen av det storslagna barockpalats som Karl X Gustav lät bygga vid mitten av 1600-talet. Han är den ende av Sveriges kungar som bott sammanhängande under en längre tid på slottet. På Borgholms Slott har det genom seklerna myllrat av människor: kungar med sina familjer, arkitekter, slottsfogdar och vaktmanskap, fångar och fångvaktare, industrifolk och torpare. Man får inte heller glömma byggfolk som till exempel murare, kalkbrännare och kalkrörare, timmermän, smeder, stenhuggare och stenläggare, snickare, ställningsbyggare, glasmästare och målare, men också ditkommenderade bönder, fångar och militärer. Långt ifrån alla var svenskar och vissa perioder talades mer danska och tyska än svenska på borgen. Idag är Borgholms Slott ett av regionens största turistmål. Det ger oss en unik vandring i svensk, nordisk och europeisk historia som sträcker sig över 900 år! Borgholms Slott är en del av vårt gemensamma

19 kulturarv och förvaltas av Statens fastighetsverk. Borgholms kommun ansvarar för verksamheten på slottet. (källa: Tro det eller ej Vita frun går i korridorerna på Borgholms slott. Det är Märta Trulsdotter, som 1671 hittades framför Köpings prästgård med eld i handen. Prästgården var nedbrunnen, dock hade ingen kommit till skada. Men det hade gjort detsamma för präst-aset, sa Märta. Märta dömdes till döden, men hon var gravid, så hon fängslades, och fick sitta i fängelsehålorna på Borgholms slott i sex månader. När hon fött sitt barn halshögg man henne på Köpings klint och brände henne nere på stranden. Idag går hon igen i salarna för att berätta vad hon har varit med om. (källa: 17

20 ÖVERSIKTSKARTA ÖVER ÖLAND Byxelkrok Sandvik Södvik Köpingsvik Borgholm Böda Löttorp Kårehamn 18

21 Stora Rör Algutsrum Färjestaden Skogsby Vickleby Mörbylånga Kastlösa Degerhamn Grönhögen Ottenby Norra Möckleby Gårdby På Ölands Turistbyrå hittar du detaljerade kartor över södra och norra Öland. 19

22 VÄRLDSARV Hela södra Öland från Färjestaden och söderut är upptaget på UNESCO:s lista över Världsarv. Några av de mest kända Världsarven är Pyramiderna vid Gize och Taj Mahal i Indien. Vårt världsarv på södra Öland är ett kulturarv. Det är kontinuiteten av det nära samspelet mellan människa och natur som ligger till grund för utmärkelsen Världsarv. Många förknippar Världsarvet med Ölands stora naturvärden, vilket bara delvis är sant. Det är förutom klimatet och berggrunden, människans hand som skapat det Stora Alvar vi ser idag. Trots att Alvaret kan ge intryck av att vara opåverkat av människan är betesdjuren helt nödvändiga för att vår unika miljö skall kunna finnas kvar. I minst år har människor levt på Öland. Sedan stenåldern har markanvändningen inte förändrats mycket, åkerbruk och boskapsskötsel är fortfarande den dominerande näringen. Den odlade jorden och de betade markerna är fortfarande indelade på samma sätt som på medeltiden. Från medeltiden härstammar också de många radbyarna på södra Öland. 20

23 Kalkberggrunden och betesdjuren är de viktigaste orsakerna till att så många växter och djur trivs på Öland. Flera växter är unika för Öland, som Ölandssolvändan och Alvarmalört. Det finns även 32 olika arter av orkidéer på Öland. Odlingslandskapet, radbyarna, borgarna och gravfälten, de unika växterna, fåglarna och insekterna, alvaret, sjömarkerna och fågellivet, bildar tillsammans världsarvet på södra Öland! Södra Ölands odlingslandskap fördes in på världsarvslistan år Världsarvskommitténs motivering: Södra Ölands landskap är präglat av dess långa kulturhistoria och anpassningen till de naturliga förutsättningarna i form av platsens geologi och topografi. Södra Öland är ett unikt exempel på mänsklig bosättning där de olika landskapstyperna på en enskild ö tagits till vara på ett optimalt sätt. Mer information om världsarvet hittar du på www. sodraoland.com, eller på Länsstyrelsens sida om världsarvet. (källa: Mörbylånga kommun, Riksantikvarieämbetet) 21

24 KULTUR OCH SEVÄRDHETER Många imponerande fornminnen på Öland, som till exempel runstenarna, härstammar från vikingatiden. Fornborgarna på Öland är märkvärdiga på grund av sina planlösningar och byggnadstekniska utföranden. De skiljer sig från alla andra kända förhistoriska borgar. Totalt finns 15 säkra fornborgar på Öland. Endast i ett fåtal har man gjort arkelogiska undersökningar. Alla de öländska fornborgarna verkar ha anlagts under äldre järnåldern. I flera av dem finns en noga planerad bebyggelse där husens stenmurar bevarats. Alla fornborgarna är kallmurade, det vill säga det finns inget murbruk som bindemedel i murarna. I flera fall är murarna uppförda helt i kalksten, i andra är kalkstenen uppblandad med stora gråstensblock. Ursprungligen har många av ringmurarna varit upp till 7 meter höga och troligen avslutade med krenelerade bröstvärn. I de borgar där det innanför ringmuren funnits en planerad bebyggelse har man utnyttjat den begränsade ytan så långt det varit möjligt. Husen har gemensamma långmurar och påminner på många sätt om modern radhusbebyggelse. Det är tillgången på bra byggnadsmaterial, kalksten, och kontakter med det romerska riket som gjort att ölänningarna kunnat planera och bygga dessa försvarsanläggningar som tillhör vårt lands äldsta bevarade monumentalarkitektur. 22

25 Eketorps borg, 40 km söder om Färjestaden, är den enda fornborg i landet som har grävts ut i sin helhet och sedan rekonstruerats. Idag reser sig ringmuren återigen runt återskapade hus från järnålder till medeltid. I borgens museum visas några av de föremål som hittades under utgrävningarna. Ett unikt inslag i det öländska kulturlandskapet är de hundratals väderkvarnarna av trä, de är dock betydligt färre än för hundra år sedan. Kvarnarna åtnjuter idag kulturminnesskydd och har blivit kännetecken för landskapet. Långa rader av kvarnar bredvid varandra finns i till exempel i byarna Lerkaka i Runsten, Störlinge i Gärdslösa och i Vickleby kyrkby. Sedan tidigt 1900-tal har Öland tack vare sin naturoch kulturmiljö och sina luft- och ljusförhållanden, varit en uppskattad plats för konstnärer, där till exempel den välkände Per Ekström var det största namnet. Under Andra världskriget etablerades på södra ön den bekanta Konstnärskolonin på Bo Pensionat i Vickleby. Capellagården, Carl Malmstens skola för gestaltande arbete på Öland, startade 1960 helårsutbildningar vid skolan som fram till idag har utbildat fler än 100 möbelsnickargesäller. Capellagårdens trädgård och trädgårdsbutik är ett populärt besöksmål under odlingssäsongen, och på sommaren kan man se utställningar med slöjd, möbler, textil och keramik som tillverkats av skolans elever. 23

26 invigdes Himmelsberga friluftsmuseum, idag Ölands Museum i Långlöt, som är mer än ett museum. Det omfattar större delen av den mycket idylliska och välbevarade öländska radbyn Himmelsberga. Bara att vandra omkring bland de kringbyggda gårdarna från och 1800-talen i sällskap med skrockande höns och bökande lantrasgrisar är en upplevelse. Andra exempel på sevärda museer på Öland är Borgholms Slott, Borgholms Stadsmuseum, VIDA Konstmuseum, Skäftekärr, J.A.G.S. museum. ÖLANDSFAVORITER: Vickleby alvar när Adam och Eva blommar Eketorps Borg Fågellivet vid Ottenby Sollidens Slott Barfotavandring längs Bödabuktens milslånga strand Borgholms Slott En promenad genom Himmelsberga Vida museum och konsthall Solnedgång vid Äleklinta Ölands Skördefest Fyren Långe Jan på Ölands södra udde Fyren Långe Erik på Ölands norra udde FEM FINA BADSTRÄNDER Köpingsvik och Böda är inte de enda öländska badparadisen. Prova också: Byrums Sandvik, västkusten 70 km NNO Färjestaden Haga Park, västkusten 10 km S Färjestaden Näsbybadet, ostkusten 45 km S Färjestaden Sandbybadet Löttorp, ostkusten 65 km NNO Färjestaden Stenåsabadet, ostkusten 20 km SO Färjestaden

27 ÖLÄNDSK NATURORDLISTA Alvar: Ett öppet landskap med ett tunt kalkrikt jordtäcke direkt på den platta kalkstensberggrunden. Finns bara på Öland och Gotland, i Västergötland och i Estland. Landborgen: Den branta kant eller kustklint som löper från norr till söder på västra Öland. Mosse: Inte en myr utan en grund sjö på alvaret. Orde: Ett annat ord för udde. Sjömarker: De öppna betesmarkerna på östra Öland mellan byarnas åkrar och havsstranden. Vät: Mindre vattensamling på alvaret som torkar ut under sommaren. Som landskapsflagga för Öland används allmänt en duk med Ölands officiella landskapsvapen från 1560-talet: en blå duk med en gående hjort av guld med rött halsband, röd krona och röda hovar. På privat initiativ har även en korsflagga för landskapet tagits fram. 25

28 NÄRINGSLIV Öland är ett utpräglat småföretagarsamhälle där de flesta företag i öns privata näringsliv har färre än ett dussintal anställda. Öland är ett av Sveriges mest företagstäta områden och har ett stort antal av Sveriges mest företagsamma kvinnor. Nyföretagandet talar sitt tydliga språk här finns framtidstro. Många mindre Ölandsföretag är verksamma inom besöksnäring, lantbruk, byggsektor och konsulttjänster. Två markanta tillväxtsektorer på Öland är upplevelseturism och förädling av livsmedel. Industrin har tidigare dominerats av några stora företag inom kalkstensförädling och cementtillverkning. Numera växer även andra företag fram, bland annat har mindre företag som bygger sin produktion på design och kvalitet expanderat sin verksamhet. Jordbruket är en viktig basnäring där cirka 24% av de yrkesverksamma på Öland direkt eller indirekt är beroende av jordbruket. Den småskaliga livsmedelsproduktionen växer och skapar nya jobb inom 26

29 förädlingen. Gårdsbutiker med både basvaror och delikatesser finns därför spridda över hela ön. Öland är Sveriges ledande KRAV-landskap och har även fått en egen Slow Food-förening. De öländska livsmedelsproducenterna arbetar med lokala råvaror och slutprodukterna är av hög kvalitet. Av alla produkter som odlas på Öland är vi kanske mest kända för lök, jordgubbar, sparris och bruna bönor. Bruna bönor från Öland har fått EU-skyddet SGB, Skyddad geografisk beteckning. Skyddet omfattar de fyra traditionella bönsorterna Bonita, Karin, Katja och Stella I, som odlas och torkas på Öland. Odlingen omfattar 650 hektar och de 30 odlarna förser hela landet med bönor. Lite kuriosa i sammanhanget är att Öland är ett av Sveriges kotätaste landskap. Turismen är en viktig del av det öländska näringslivet. Det stora antalet besökare har medfört att ett stort antal företag vuxit fram inom denna näring, som spänner över allt från boendeanläggningar till olika slags aktiviteter som djur- och nöjespark, vinprovning och kamelridning. 27

30 28 Inom upplevelseturismen är geoturism ett nytt och spännande spår. Det finns nu ett antal utbildade geo-guider som i sann entreprenöranda kommer att bidra till nya upplevelser för både besökare och åretrunt-boende. Dessutom utvecklas upplevelserna med planerade kulturevenemang i stenbrott anpassade för ändamålet. Ölands Näringslivskontor arbetar för att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för att det lokala näringslivet ska fortsätta sin positiva utveckling. Kontoret informerar om, marknadsför och utvecklar Öland som en självklar etableringsort för företag. En av Ölands Näringslivskontors viktigaste uppgifter är att bistå de i kommunerna verksamma företagen med information, råd och kontakter. Det kan gälla olika kommunala frågor eller handla om vad andra myndigheter och organ kan bistå med, exempelvis ALMI, Tillväxtverket, Regionförbundet m.m. Ölands Näringslivskontor anordnar också företagsträffar i form av frukostmöten, seminarier eller andra sammankomster för att företagare inom olika områden skall kunna få information och knyta nya kontakter med andra företagare. Läs mer om Ölands Näringslivskontor på ALMI Företagspartner: Tillväxtverket: Regionförbundet: Landstinget: Länsstyrelsen:

31 SERVICE KOMMUNIKATIONER MED BUSS Kalmar läns trafik, KLT kör trafik till och från Öland. I Kalmar utgår samtliga bussar från Resecentrum. Under sommaren kan man köpa ett sommarkort som gäller för obegränsat antal resor i hela länet. KLTtaxan gäller för alla resor inom KLT:s linjelagda kollektivtrafik. Cykel kan tas med i mån av utrymme om bussen har särskild utrustning för det (se nedan). KLT:s trafikupplysning nås på tfn (måfr , lö-sö ), e-post: upplysningen@klt.se, hemsida: Till och från Öland/Kalmar och Stockholm går även långfärdsbussar i privat regi, såsom HB Silverlinjen, som består av två Ölandsföretag Silverstrands och Tomas Buss, läs mer på MED CYKEL Ölandsbron är endast till för motortrafik. Under vår och höst utgår cykelbussar från brofästet på fastlandet respektive Träffpunkt Öland på ösidan där man polleterar sin cykel och åker över bron. Vill man ta cykeln till Öland under vinterhalvåret gör man det med hjälp av ordinarie busstrafik. Kontakta KLT (se ovan) för mer information. För den som vill cykla på Öland finns flera möjligheter. Det går att hyra cykel och genom turistbyrån kan man boka cykelpaket. Sommartid är trafikintensiteten på väg 136 mycket hög. Den som vill cykla gör klokast i att välja andra och mindre vägar. 29

32 30 Det finns tre större cykelleder på ön: Ölandsleden är en 45 mil lång och skyltad cykelled över hela ön. Det finns gott om alternativ för den som är sugen på längre eller kortare turer. Ekoparkcykelleden går i Böda kronopark på norra ön och är ca 4 mil lång. Sverigeleden administreras av Svenska Cykelsällskapet. Den öländska delen av denna led går mellan Ölands Turistbyrå vid brofästet upp till Grankullavik. MED FÄRJA Färjeförbindelse mellan Kalmar och Färjestaden har öppnats åter under På färjan finns plats för 118 passagerare. Cyklar transporteras i ställ på akterdäck, som har plats för 50 cyklar. Biljetter kan köpas i automater på kajen i Kalmar och Färjestaden, rabattkort av besättningen ombord. Trafiken pågår från mitten av juni till slutet av augusti och under denna tid går ej Cykelbussen. För tidtabeller se MED BIL Det går utmärkt att åka bil på Öland. Vägarna är emellertid smala och hårt trafikerade under turistsäsongen. Tänk på hastighetsbegränsningarna! Vid parkering är det extra viktigt att visa hänsyn till annan trafik och den känsliga naturen. MED FLYG Öland har tre flygfält för den som vill besöka ön med eget flygplan. Ölanda i Byxelkrok, Borglanda i Borgholm,

33 Sandvik flygfält Mellanlanda. Sandvik flygfält (ESFS) ligger 30 km norr om Borgholm. (Koordinater: N, E) Vid mycket regnande blir fältet vattensjukt i den södra delen, varför stor försiktighet ska iakttas. Ring för fältkontroll, tel , Claes Isakson. Flygplats Kalmars flygplats ligger endast cirka 5 km från Kalmar centrum. Flygbussen avgår från Kalmar flera gånger under dagen via linje 402 Kalmar Smedby. För att komma vidare till Öland åker du linje 404, 103, 101 eller 106. Se Länstrafikens hemsida för tidtabell, Sträckan Kalmar-Stockholm (Arlanda) trafikeras med flera avgångar åt båda håll (dock ej lördagar). Läs mer på Med Kalmarflyg kan du välja att flyga Kalmar- Stockholm (Bromma). Kalmarflyg flyger ALLA dagar i veckan till/från Stockholm Bromma flygplats. Flygplanet som trafikerar Kalmar-Bromma är 33-sitsigt Saab 340. Läs mer på 31