BILFRI STAD? MOT ETT GÅNGVÄNLIGT TIDAHOLM. Camille Benoit Aldina Eriksson Lorena Gismodi Pett Sara Johansson
|
|
- Rut Bergström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 BILFRI STAD? MOT ETT GÅNGVÄNLIGT TIDAHOLM Camille Benoit Aldina Eriksson Lorena Gismodi Pett Sara Johansson 1
2 2
3 SAMMANFATTNING Fokus för det här projektet är att visa hur en övergång från bilberoende till ett mer hållbart sätt att resa kan se ut. Utgångspunkten för projektet är staden Tidaholm. Första steget var en ingående analys av trafiksituationen. Detta gjordes med hjälp av enkäter, kartläggning av tidsavstånd för gång, cykel och bil, trafikräkning och intervjuer. Vi identifierade också yttre trender och genomförde en litteraturstudie som underlag för projektet. Projektet har ett tidsperspektiv av 30 år, och visar förändringar i transportsystemet såväl som i människors livsstil. Vi har planerat en strategi för att göra staden bilfri med nya noder och gator med nya utformningar. Strategin består av att utvidga det bilfria området succesivt från stadskärnan till hela staden. Vi har försökt att göra projektet realistiskt men det är väldigt beroende av yttre faktorer. Ett projekt av denna typ behöver implementeras under lång tid och resultatet beror på människors beteende och den globala utvecklingen. 3
4 OM HÄFTET Detta häfte är slutresultatet av ett fördjupningsprojekt i kursen: Planning and Design for Sustainable Development in a Local Context som tillhör masterprogrammet Design for Sustainable development (MPDSD). Skrivet av: Camille Benoit, Aldina Eriksson, Lorena Gismondi Pett, Sara Johansson. Bilderna är skapade av författarna. 4
5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 3 Om häftet 4 Innehållsförteckning 5 Tack till 6 INTRODUKTION 7 Gruppen 8 Bakgrund 9 Projektet - vad? 10 Projektet - varför? 11 Bilberoende 12 Historiskt perspektiv av trafi kplanering 13 Bilens kostnader 14 Andra transportsätt 15 Kollektivtrafi k 16 ANALYS 19 Besök i Tidaholm 20 Tidskarta - gång 21 Tidskarta - cykel 22 Tidskarta - bil 23 Enkät 24 Resultat 25 Trafi kfördelning 26 Trafi k vid noder 27 Aktivitetskarta 28 Parkeringsplatser 29 Avstånd till byar 30 Slutsatser 31 FÖRSLAG 33 Koncept 34 Kollektivtrafi k 35 Nod - till Falköping 36 Stegvis strategi 40 Parkering 47 Aspelundsgatan hastighet 48 Aspelundsgatan - bilfri 49 Norra kungsvägen hastighet 50 Norra kungsvägen - bilfri 51 Visioner 52 Cykelväg - Madängsholm 53 Stallängsvägen - bilfri 54 Västra drottningvägen - bilfri 55 Nya torget 56 Bibliotekets parkering 57 Tidslinje - världen 58 Tidslinje - Tidaholm 60 Tidslinje - familj 62 DISKUSSION 65 Diskussion 67 Referenser 69 5
6 TACK TILL Vi vill tacka Tidaholms kommun för att ha gett oss möjligheten att utföra detta projekt. Ett extra tack till Sara Sardari och Else-Marie Sjögren för att ha bidragit med information. Ett stort tack till de invånare som deltog i vår undersökning. Vi vill också tacka vår handledare Anna Kaczorowska för alla goda råd, du hjälpte oss mycket! Tack till våra lärare Lena Falkheden och Björn Malbert för allt stöd. // The transportation team 6
7 INTRODUKTION Kapitlet innehåller projektets syfte och bakgrundsinformation som är relevant för projektet. 7
8 GRUPPEN CAMILLE, 22 ALDINA, 25 LORENA, 27 SARA, 24 KANDIDAT ARKITEKTUR MASTER VÄG- OCH VATTENINGENJÖR KANDIDAT ARKITEKTUR KANDIDAT ARKITEKTUR OCH KONSTRUKTION KANDIDAT VÄG- OCH VATTENINGENJÖR 8
9 SKARA SKÖVDE BAKGRUND Tidaholm är en liten kommun med invånare. Kommunen består av en stad, Tidaholm, och ett antal byar. Anslutningarna inom kommunen och till resten av regionen är till stor del anpassade efter bilen. När det gäller kollektivtrafik är Tidaholm isolerat från järnvägsnätet (se bild). Anslutningarna med buss är få, speciellt på helger. FALKÖPING TIDAHOLM Inom Tidaholms stad är avstånden korta. Detta är en stor styrka för staden, då det tillåter människor att röra sig till fots eller med cykel. Så är inte fallet idag. I de största korsningarna i staden är flödet av bilar högt. En del av förklaringen kan vara stadens bilkultur. Statistik visar att bilinnehavet är 544 bilar per 1000 invånare i Tidaholm, vilket är högre än genomsnittet i Sverige. Körsträcka per person är också högre än rikets genomsnitt (SCB, 2013). JÖNKÖPING 9
10 PROJEKTET - VAD? NUVARANDE SITUATION Skövde Vårt projekt syftar till att visa en framgångsrik övergång till ett bilfritt Tidaholm inom ringleden, och en kommun som är betydligt mindre bilberoende. För att denna förändring ska kunna ske, bestämde vi oss från början att arbeta med fyra stora knutpunkter, enligt de strategier som tagits fram tidigare i kursen. Hjo Projektet innehåller en tidslinje som visar hur övergången ska kunna ske, trender på en global nivå samt hur en fiktiv familj som bor i Tidaholm reagerar på och anpassar sig till förändringarna. Vi bestämde oss för att arbeta med ett tidsperspektiv av 30 år. Falköping Jönköping Vår definition av BILFRI är: Ett minimum av bilar. Varutransporter och utryckningsfordon är tillåtna och funktionsnedsatta, äldre samt gravida får köra bil i staden (kommunen utfärdar tillstånd vid behov). Dock gäller cykelfartsbegränsningen 15 km/h (med undantag av utryckningsfordon). SITUATION I FRAMTIDEN Skövde Hjo 10 Falköping Jönköping
11 PROJEKTET - VARFÖR? FÖRDELAR MED ATT MINSKA BILANVÄNINGEN Mindre beroende av olja Mindre direkta och indirekta kostander Tryggare och säkrare miljö Mindre utsläpp (koldioxid) Bättre luftkvalitet Mindre buller Hälsosammare invånare Mer demokratisk stad Ökad social kontakt Mindre utbredd stad Möjligheter att marknadsföra Tidaholm som en hållbar stad (Bennet, 2012) Att förflytta sig på det sätt Tidaholmare gör idag är inte hållbart: I analysdelen av kursen formulerades gemensamma mål varav ett var det ekologiska fotavtrycket för en genomsnittlig Tidaholmare är under 1. För att nå detta mål är det viktigt att ändra resvanor och använda andra transportmedel. Andra viktiga mål som är relevanta för projektet är Tidaholmare väljer att gå och cykla i staden och i Tidaholm är det enkelt att ta sig till jobbet på ett hållbart sätt. Forskning visar ett tydligt samband mellan antalet bilar på en gata och antalet bekantskaper mellan människor som bor på den gatan (Planka.nu, 2011). Enligt undersökningen innebär färre bilar att folk är mer bekanta med varandra. Projektet skulle således också bidra till målet att människor i Tidaholm träffas mer. 11
12 BILBEROENDE 80 % av all persontransport sedan 60-talet har skett med personbil i Sverige, och vårt moderna samhälle är till stor del byggt för bilen. Det är en stor utmaning att bryta sig loss från bilberoendet och både politiker och planerare måste ta en tydlig ställning i frågan. En ny typ av planering är nödvändig och cyklister, fotgängare och kollektivtrafik måste prioriteras i städer (Lundberg, 2012). Många människor tror att tekniska lösningar och nya innovationer kommer tillåta oss att köra bil på samma sätt som vi gör nu. I ett dokument undertecknat av ledarena av Sveriges transportmyndigheter står det att även förändringar i beteende är nödvändigt för att nå Sveriges miljömål (Naturvårdsverket, 2007). Ett viktigt steg är att minska på onödiga bilresor. Över hälften av alla bilresor i Sverige är under 5 km, och dessa är enkla att ersätta med till exempel cykel (Trafikverket, 2013a). Det är viktigt att komma ihåg att det inte bara är enskilda individer som bär ansvaret för att sluta köra bil, vårt samhälle behöver också en ny slags utformning (Andersson, 2009). 12
13 HISTORISKT PERSPEKTIV AV TRAFIKPLANERING Planering enligt SCAFT (Renström, 2013) Trenden under 2000-talet (Renström, 2013) Efter kriget var Sveriges välfärd hög, liksom tilltron till ny teknik. Nybyggnationer anpassades till stor del till bilar. Bilens inträde på marknaden skedde samtidigt som stora bostadsområden byggdes under miljonprogrammet. På den tiden var det största problemet med bilar alla trafikolyckor. Den tidens experter såg bara en lösning, att separera bilar från annan trafik. Detta ledde till miljöer som idag anses vara otrygga, t.ex. tunnlar och vägar utan trottoarer (Andersson, 2009). Lösningarna presenterades i planeringsdokumentet SCAFT som skapades på 70-talet. SCAFT behandlade inte alls lösningen att minska antalet bilar för att på så vis minska antalet olyckor, vilket är en av anledningarna till att det blivit hårt kritiserat. Under 2000-talet uppstod en motsatt trend; att blanda olika trafikslag på homogena gator. I detta scenario sprids negativa effekter såsom buller, utsläpp och olyckor ut på alla gator och staden blir mer livlig. Att sprida ut trafiken innebär att alla gator behöver vara lika säkra, instället för att fokusera på säkerheten på huvudgatorna, såsom SCAFT föreslog (Renström, 2013). Idag är lösningen att blanda de två sätten att tänka genom att ha ett antal huvudgator med högre trafikflöden, samt lugnare gator i stadskärnor och bostadsområden. Lösningar som gåfartsgator tillåter olika trafikslag att mötas i säkra miljöer. Denna typ av planering sker med hjälp av handboken TRAST Trafik för en attraktiv stad. Det finns också ett separat dokument för att planera kollektivtrafik; Kol-TRAST. Dokumenten innehåller kunskap om hur kvaliteter som stadens karaktär, säkerhet, trygghet, tillgängliget och miljöpåverkan kan balanseras (Trafikverket, 2013b). Sverige ville bygga ett modernt samhälle, och lyckades med det. Problemet är att bilar alltid har prioriterats som det huvudsakliga transportsättet. Nu när vi har denna struktur är det svårt att bryta trenden, vilket är den största utmaningen när det kommer till att minska antalet bilar (Andersson, 2009). 13
14 BILENS KOSTNADER Kostnader kan delas upp i direkta och indirekta kostnader. Direkta kostnader av transport är enkla att mäta, till exempel drivmedel, parkering och försäkring. Men det finns även andra kostnader än de som föraren betalar; hela samhället betalar för bilar på olika sätt. En stor del av kostnaderna är inte synliga för bilägarna vid körtillfället, som underhåll och värdeminskning. Systemet är arrangerat på så vis att när man väl äger en bil, verkar kostnaden av att köra ytterligare sträckor låg. Detta uppmuntrar ökad bilkörning. De flesta bilägarna underskattar kostnaden av att äga en bil. De externa kostnaderna kan vara svåra att mäta. Bilar har kostnader som fördelas ut på exempelvis grannar och globala ekosystem, dessa inkluderar (Crawford, 2000): Dödsfall och skador i trafiken Hot för fotgängare och cyklister Minskad frihet för barn Underhållskostnader Minskad tillgång till kollektivtrafik Buller Luftföroreningar och klimatförändringar Minskad skönhet Uträkningar som baseras på en körstäcka av mil/år och som innefattar kostander som försäkring och värdeminskning visar att en äldre bil kostar runt kr/år och att en ny bil kan kosta kr/år (Institutet för privatekonomi, 2013). 14
15 ANDRA TRANSPORTSÄTT POSITIVA EFFEKTER AV CYKLISM Må bättre och öka hälsan Spara pengar Uppleva mer För miljön cyklar förorendar inte och använder inte drivmedel Det är kul att cykla! (Svensk cykling, 2009) POSITIVA EFFEKTER AV KOLLEKTIVTRAFIK Kunna använda tiden till något annat - läsa, vila, sova m.m. Positiva hälsoeffekter - människor tvingas ta sig till busshållplatsen Minskat behov att skjutsa familjemedlemmar Minskat behov av två bilar per familj Mindre oro - behöver inte tänka på parkeringsplats eller böter Det är ett bekvämt och enkelt sätt att resa Mindre olje- och bilberoende Ökad livskvalitet för invånare Mindre utsläpp Mindre trängsel och ökad tillgängligjet för kommersiella transporter Attraktivare miljöer som till exempel bilfria stadsdelar Mer jämlikt transportsystem ökade möjligheter för alla att röra sig Mer jämlikt samhälle ökad tillgång till arbetsmarknad och utbildning för alla (SKL et al, 2012) 15
16 KOLLEKTIVTRAFIK En välfungerande kollektivtrafik är viktigt för hållbar utveckling. Resenärer behöver uppleva att kollektivtrafik är en attrativ, prisvärd form att resa på jämfört med andra transportsätt. Vilka faktorer är viktiga för att kollektivtrafik ska vara konkurenskraftigt och få potentiella resenärer att lämna bilen hemma? Studier har visat att kollektivtrafik bör uppfylla de flesta av följande för att kunna tävla mot privat bilism (SKL et al, 2012): Snabb (kort resetid och få byten) Pålitlig (regelbunden och i tid) Säker Många avgångar Bekväm (bekväma fordon och hållplatser/stationer) Lätt att förstå och använda Rimligt biljettpris 16
17 KOLLEKTIVTRAFIK HUR MAN ÖKAR SNITTHASTIGHETEN FÖR BUSSAR Särskilda körfält för bussar Skapa ett system som gör det lätt att gå på, gå av och att betala biljetten. Det är bäst om denna kan betalas innan man kliver på. Att hitta en kompromiss mellan antalet stop: för få ger en får låg tillgång, för många sänker snitthastigheten. Bussar bör ha låga golv, breda dörrar och en väl anpassad interiör. Detta gör det snabbare att gå på och av. Hållplatsens utformning och information kan minska tiden vid busshållsplatsen. (SKL et al, 2012) 17
18 18
19 ANALYS Kapitlet innehåller den analys som gjorts; inventeringar, enkäter och resultat, kartläggningar o.s.v. 19
20 BESÖK I TIDAHOLM Vi åkte till Tidaholm för att ta reda på hur det är att röra sig på olika sätt. Vi kartlagde hur lång tid det tar att cykla, gå och köra bil i Tidaholm. Vi gjorde en enkät och frågade 100 personer om deras vanor. Vi räknade bilar, cyklister och gående under en timme i centrum. Vi räknade också bilar på de fyra noderna vi hade valt. 20
21 TIDSKARTA - GÅNG En promenad på fem minuter till en hållplats är acceptabelt (Trafikverket, 2013b), så vi ville ta reda på hur långt vi kunde nå genom fem minuters promenad från noderna och den centrala busshållplatsen. Våra promenader täckte en stor del av centrala staden. 21
22 TIDSKARTA - CYKEL Vi cyklade i staden för att se hur lång tid det tog. Staden är liten och platt; perfekt för att cykla i! 2 min 44 8 min 50 7 min 54 9 min 7 min 44 2 min 45 Madängsholm 16 min 22
23 TIDSKARTA - BIL Vi ville också testa att köra bil. Både i staden men också till byarna. Stenstorp 20 min. 70km/h Ekedalen 7 min. 70km/h 2 min. 3 min. 4 min. 3 min. 1 min. Madängsholm 5 min. 70km/h 23
24 Bekvämlighet 3 - Är du beredd att ändra dina levnadsvanor med tanke på 2 - Välj den faktor (endast en) som är viktigast för dig när du 4 - Tror du att du kommer kunna köra bil i framtiden? 1- Använder du följande transportmedel i Tidaholm? Om ja, Gånger/vecka: Gånger/vecka: Gånger/vecka: Undersökning av resvanor Peak Oil och klimatförändring? Kostnad Nej Nej Nej Nej Nej hur många gånger i veckan? väljer transportform? Kvinna Man Varför: Ja Annat : Ja Ja Ja Annat : Ja Tid Ålder: Cykel Buss Vem är du? Bil ENKÄT För att kunna påverka folks vanor ville vi ta reda på hur de rör sig i Tidaholm idag och varför. Det visade sig att många människor är beredda att ändra sina vanor, men de tror inte att det kommer vara nödvändigt. 24
25 RESULTAT Vilken faktor är viktigast när du väljer transportform? % kostnad tid bekvämlighet kostnad tid kostnad Beteende i relation till peak oil och klimatförändringar % bekvämlighet tid JA bekvämlighet Vilket transportsätt använder du i Tidaholm? % bil buss cykel bil buss cykel bil cykel buss JA NEJ 100 Är du redo att ändra dina vanor? Tror du att du kommer kunna köra bil i framtiden? 50 NEJ
26 TRAFIKFÖRDELNING Västra Drottningvägen är den mest centrala gatan i Tidaholm och också den med högst trafikflöde. Under en timme, mellan 11:40 och 12:40 räknade vi bilar, cyklar och gående för att se fördelningen mellan dessa. Det var en klar majoritet av bilar, och de flesta förarna var män. När det kom till gående och cyklister var det jämnare, men majoriteten var kvinnor. I 75 % av alla bilar var föraren ensam i bilen. GATANS ANVÄNDARE % 100 bilister ENSAMMA FÖRARE 75 % 50 0 fotgängare cyklister STREET NAME DAY & TIME TOTAL BILISTER FOTGÄNGARE CYKLISTER MEN WOMEN % 100 % 100 % 100 SINGLE DRIVERS TOTAL MEN WOMEN CHRILDREN MEN TOTAL 0 män kvinnor 0 män kvinnor 0 män kvinnor 26 WOMEN CHRILDREN
27 TRAFIK VID NODER Vi räknade trafiken en morgon mellan 07:30 och 8:30 vid de fyra noderna Flödet av bilar in mot staden var högre än det ut från staden. Detta tyder på att fler människor pendlar in till Tidaholm från landsbygden med bil än de som pendlar ut från Tidaholm till andra städer med bil exampl CARS e BIKE trian Pedes
28 AKTIVITETSKARTA För att ta reda på vart folk är mest benägna att promenera ville vi kartlägga de olika aktiviteterna i Tidaholm. Många av dessa ligger centralt. 1 UTBILDNING 1 Forsenskolan 2 Kungsbroskolan 3 Kulturskolan Smedjan 4 Rudbecksgymnasiet 5 Familjescentrum 6 Resursteam 7 SFI 8 Hökensås KOMMUNALA TJÄNSTER 1 Stadshus 2 Polis 3 Apotek 4 Systembolaget 5 Turistcentrum 6 Tandläkare 7 Vårdcentral 8 Bibliotek KULTUR 1 Minizoo 2 Konstmuseum och café 3 Sportmuseum 4 Tidaholms museum 5 Lithografi workshop 6 Lithografi museum 7 Hellidens slott SPORT 1 Simhall, sporthall, bowling 2 Barnens hus 3 Kanotuthyrning 4 Sporthall 5 Tidaholms fiskecentrum 6 Sporthall 7 Tidaholms fiskecentrum
29 PARKERINGSPLATER Det finns många parkeringsplatser i centrala Tidaholm, över 900. De tar upp mycket plats och dessa områden går inte att använda i annat syfte som det är idag. 29
30 AVSTÅND TILL BYAR Folk är i allmänhet beredda att arbetspendla mellan 10 och 15 km med cykel om det finns goda möjligheter till detta (Koucky et al, 2005). För att ta reda på om det är ett realistiskt alternativ att cykla till byarna mätte vi avstånden. Kungslena ligger längst bort, 12.5 km. Madängsholm är nämst, bara 5,1 km bort. Vi provade att cykla till Madängsholm, det tog 15 minuter. Kungslena 12,5 km Fröjered 8,8 km Ekedalen 8,0 km Tidaholm Folkabo 11,1 km Madängsholm 5,1 km 30
31 SLUTSATSER Hela staden täcktes inte av våra femminuters promenader. Därför behövs ytterligare två busshållplatser utöver de fyra noderna. I staden tar det ungefär dubbelt så lång tid att cykla som att köra bil. Det är inte mycket med tanke på de korta avstånden, och det är inte otänktbart att folk kan cykla istället för att köra bil inom ringleden. Enkäten visade att tid och kostnad är viktigast för ungdomar, tid är viktigast för åldersgruppen och för de äldre är det viktigast med komfort i valet av transportmedel. Människor är beredda att ändra sina vanor med tanke på peak oil och klimatförändringar, särskilt ungdomar. Enkäten visade också att nästan alla tror att de kommer kunna fortsätta köra bil i framtiden, och vi såg en hög tilltro till tekniska lösningar. Enkäten bekräftade att bilen är det vanligaste transportmedlet i Tidaholm, detta gäller alla åldersgrupper. Andelen ensamma förare är stor i Tidaholm. Vägen till Falköping är den mest trafikderade enligt vår undersökning. De flesta aktiviteterna finns i centrala Tidaholm, detta är förmodligen där folk promenerar mest. Detta område behöver vara säkert och attraktivt för fotgängare. Den stora mängden parkering i centrala Tidaholm uppmuntrar förmodligen till att köra bil. Det verkar orimligt att ha så mycket pakering i staden. Avståenden till byarna är tillräckligt korta för att det ska vara rimligt att pendla med cykel om det finns bra cykelvägar. 31
32
33 FÖRSLAG I detta kapitel förklarar vi våra strategier för att nå målet med ett gångvänligt Tidaholm. Det inkluderar ett detaljerat förslag av en transportnod, framtidsvisioner och en tidslinje som visar förändringarna. 33
34 KONCEPT Idag går alla vägar som knyter Tidaholm till kringliggande byar genom stadskärnan. Ringvägen är till för att trafiken ska ledas runt men vi anser att den inte används till dess fulla potential. Detta kan bero på svårigheter med orienteringen eller att det i förarnas tankar är snabbare att åka igenom staden än runt den. Våra analyser visar att tidsskillnad mellan alternativen är nära noll och vi har försökt att hitta olika sätt att styra trafiken på ett bättre sätt. Skövde DAGENS SITUTATION Hjo Ett steg är att tydligt markera ut huvudkorsningarna (i grått i bilden situation i framtiden) för att folk lättare ska kunna forma en mental bild av platsen. Dessa korsningar fungerar också som transportnoder för byte från ett transportsätt till ett annat. Från dessa noder har vägar som leder in till stadskärnan en lägre hastighetsbegränsning. Den andra åtgärden är en stegvis process för att förvandla staden innanför ringvägen till en cyklistoch fotgängarprioriterad zon, eventuellt utan någon privat biltrafik alls. Speciella leveranser, kommunala tjänster, biltrafik för äldre och funktionsnedsatta samt busstrafik är undantag. Falköping Jönköping SITUATION I FRAMTIDEN Skövde Hjo 34 Falköping Jönköping
35 KOLLEKTIVTRAFIK till Skövde till Fröjered till Hjo Förutom huvudkorsningarna, har vi valt två till punkter samt den existerande busstationen som busshållplatser. I och med det täcks nästan hela stadskärnan av gångcirklar med en radie på 500 m. 500 m valdes då studier har visat att detta är ett avstånd folk är villiga att gå till en busshållsplats. (PPIAF, 2006). En av huvudanledningarna vi fann till att Tidaholmare inte tar bussen idag är missnöje med turtätheten. En negativ spiral bildas när färre och färre resenärer ger lägre och lägre lönsamhet och därmed färre bussar. Men en motsatt riktning är också möjlig. En början på lösningen skulle kunna vara att minska storleken på bussarna och ha fler avgångar. Ett stigande bensinpris kommer troligtvis också att driva på utvecklingen då privatbilism kan bli väldigt dyrt, och buss blir därmed ett konkurrenskraftigt alternativ. Vid de fyra huvudkorsningarna bör det finnas en bilpoolsparkering, bushållplatser och cykelparking. Vid de två mindre busshållplatserna vid ringvägen bör det finnas cykelparkering. Alla dessa noder skulle i framtiden kunna vara del av ett cykeluthyrningssystem. till Falköping/Madängsholm till Jönköping / Mullsjö Gångavstånd radie 500m 35
36 NOD - TILL FALKÖPING Transportnoden vid vilken man svänger av mot Falköping hade i vår undersökning det högsta flödet av trafik. Vi bestämde oss därmed för att jobba med den, med intentionen att samma principer kan appliceras även vid de andra noderna. Vi utgick från ett scenario där pendlare passerar noderna för att byta transportsätt. Resenärerna anländer till noden med cykel eller buss. Där kan de enkelt parkera sin cykel på en välbelyst plats under tak och avståndet till busshållplatsen och bilpoolsparkeringen är kort, vilket ger flera val om t.ex. bussen är sen eller en bil full. För pendlare som kommer in till staden sker det omvända, möjligtvis med ett system av hyrcyklar inkluderat. bild 2 Cykelparkering Cykelparkering bild 3 Busshållplats Bilpoolsparkering bild 1 36
37 VISION TYDLIG SKYLTNING BILPOOLSPARKERING CYKELPARKERING BUSSHÅLLPLATS bild 1 37
38 IDENTITET I skissandet av denna nod sökte vi i Tidaholms historia efter idéer och fann tändsticksindustrin. Denna fick ge inspiration till rondellen och cykelparkingen. Vi ville också hitta en tydlig symbol för ringvägen samt stödja det rika fågellivet i staden och använde oss därmed av en enkel röd ring för lampor som går längs med hela ringvägen samt för fågelmatare som hängs i rondellens tändstickor. De andra huvudnoderna planeras med samma funktioner och inslag av röda ringar men med en egen design för att underlätta orienteringen. JÄTTETÄNDSTICKOR I RONDELL MED FÅGELMATARE. STATION FÖR CYKEL- REPARATION. RINGVÄGENS LAMPOR Bild 2 Fågelmatare som hänger från tändstickorna 38 Cykelställ längs väggen
39 NODERNA - FRAMTID? FRAMTIDA VÄXTHUS OCH SOLENERGI- SAMLARE FRÅN SCIENCE FICTION, TILL SCIENCE, TILL SAMHÄLLSNYTTA Vem vet vad framtiden har i sitt sköte. Kanske kommer noderna utvecklas till minicentrum med fler funtioner än transport. Efter att ha läst på om materialet grafen och pratat med en forskare på Chalmers tog vi fram en framtidsvision för ett energiproducerande växthus. Grafen är ett material bestående av enbart ett atomlager som har visat sig vara förvånansvärt starkt, flexibelt, genomskinligt och konduktivt. Solpaneler är en av många förutspådda användningsområden liksom batterier och datorskärmar. I dagsläget brottas dock forskare med hur framställningen ska göras kostnadseffektiv och därför är vårt förslag ännu science fiction. Vi inspirerades av the Eden project vilket är ett växthuskomplex i Cornwall, Stor Brittanien, som består av ett flertal kupoler klädda i hexagonala och pentagonala paneler, tillverkade av tunna lager ETFE film. Kanske skulle ett lager grafen kunna göra så att dessa växthus fyller dubbla funktioner; en lämplig miljö för tropiska växter samtidigt som det är en energikälla för t.ex. små elektriska bilar. Cykelställ från ovan Grafen- ett atomlager tjockt material 39
40 STEGVIS STRATEGI Strategin för att gå mot en bilfri stad består av sex steg utspridda över 30 år. För varje område av staden inom ringvägen finns i sin tur tre steg från det nuvarande tillståndet till ett bilfritt tillstånd. Först utförs ett experiment där symboler och skyltar visar på en reducerad hastighetsbegränsning på 15 km/h (ungefärlig cykelhastighet). Detta är gjort med hjälp av projekt i skolorna. Vi tror att det kan vara ett bra sätt att involvera de yngsta som i sin tur kan öka sina föräldrars medvetenhet. I det följande steget implementeras några fysiska förändringar i form av växter och stenläggning som visuellt bidrar till en sänkning av farten. Det tredje och sista steget innebär att gatan blir bilfri. När en gata blir bilfri är det fortfarande tillåtet för dess invånare att parkera hemma hos sig fram tills nästa område når den bilfria fasen. Vår defi nition av BILFRI: Ett minimum av bilar. Varutransporter och utryckningsfordon är tillåtna och funktionsnedsatta, äldre samt gravida får köra bil i staden (kommunen utfärdar tillstånd vid behov). Dock gäller cykelfartsbegränsningen 15 km/h (med undantag av utryckningsfordon). 40
41 STEG 1 Hastighetsbegränsningen i stadskärnan sänks till 15 km/h ( gator markerade i grönt) steg 1 41
42 STEG 2 Stadskärnan är bilfri och stadsdelen söder om Vulcanön har en hastighetsbegränsning på 15 km/h. En alternativ väg (i rött) används för att passera stadskärnan steg 1 steg 2 42
43 STEG 3 Hela området ifyllt i grönt är bilfritt, dess omfång har valts med tanke på den höga koncentrationen av offentliga rum och aktiviteter i området (se aktivitetskarta i analysdel). En alternativ väg (i rött) leder om trafiken och en hastighetsbegränsning av 15 km/h söder och norr om området skapar en buffertzon steg 1 steg 2 steg 3 43
44 STEG 4 Den nord-sydliga axeln är bilfri med en alternativ väg runt och de västra och östra bostadsområdena inom ringvägen har en hastighetsbegränsning på 15 km/h. Samtidigt inrättas nya parkeringsplatser runt ringvägen steg 1 steg 2 steg 3 steg 4 44
45 STEG 5 Hela staden inom ringvägen är bilfri, noderna är aktiva med effektiva byten mellan cykel, bil och buss steg 1 steg 2 steg 3 steg 4 steg 5 45
46 STEP 6 Vi tror att denna process av hastighetsbegränsning följd av bilfri fas kan utökas till att inkludera hela staden. De som bor utanför ringvägen kommer inte att kunna änvända bilen för att nå innerstaden då den är bilfri och vi hoppas att även de kommer att ändra sitt beteende gradvis mot att använda bilen mindre och kollektivtrafik och cykel mer steg 1 steg 2 steg 3 steg 4 steg 5 46
47 PARKERING Då den bilfria zonen expanderar kan parkeringsplatser omvandlas till parker, lekplatser, cykelparkeringar o.s.v. Extra parkeringsplatser kommer att implementeras längs med ringvägen (rosa område i bilden). Då varje bostadsområde inom ringvägen inte är längre än 5-6 min gångväg ifrån ringvägen finns det tillgång till bilar vid behov. Möjliga parkeringsreferenser 47
48 VISIONER ASPELUNDSGATAN HASTIGHETSBEGRÄNSNING Dessa tre steg illustrerar möjliga förändringar från det nuvarande tillståndet till den nya planen. Det första steget för varje gata är ett experiment för att reducera hastigheten. För att stödja detta byts asfalten mot en markläggning som släpper igenom vatten. Till slut läggs det till stadsmöbler, växter o.s.v. för att skapa en mer attraktiv miljö för fotgängare och cyklister. Vi visar exempel på hur dessa steg kan se ut på Aspelundsgatan, som ligger i ett bostadskvarter och Norra Kungsvägen, en huvudgata som passerar genom stadskärnan. 48
49 VISIONER ASPELUNDSGATAN- BILFRI 49
50 VISIONER NORRA KUNGSVÄGEN -HASTIGHETSBEGRÄNSNING 50
51 VISIONER NORRA KUNGSVÄGEN- BILFRI 51
52 VISIONER I de följande visionerna har vi försökt att föreställa oss hur Tidaholm skulle kunna se ut i framtiden med den nya gatutypen samt omvandlingen av parkeringsplatser till parker med lekplatser, caféer och andra aktiviteter. Vi har också samlat några inspirationsbilder för uthyrningsbara cyklar och alternativa transportsätt. Bland dem en cykelskolbuss från Holland som föräldrarna turas om att köra och som plockar upp barnen hemma hos sig (se bilder nedanför). 52
53 VISIONER CYKELVÄG- MADÄNGSHOLM Cykelförbindelsen till Madängsholm bör förbättras, och bredare cykelfält alternativt en separat gång- och cykelväg föreslås. Förslaget innegåller också bättre skylning, belysning på hela sträckan, inslag av konst längst vägen samt bänkar. Samma principer kan tillämpas till de andra byarna. 53
54 VISIONER STALLÄNGSVÄGEN - BILFRI 54
55 VISIONER VÄSTRA DROTTNINGVÄGEN- BILFRI 55
56 VISIONER NYA TORGET 56
57 VISIONER BIBLIOTEKETS PARKERING 57
58 TIDSLINJE - VÄRLDEN BERÄKNAD PRODUKTION AV FOSSILA BRÄNSLEN (Heinberg, 2007) Transition movement: Peak car 2016 (Chamberlin, 2009) Transition movement: Lägre hastighetsgränser för bilar Transition movement: - Utsläpp, buller och trafikolyckor har minskat mycket - Stort intresse för att gå och cykla - Bättre intrastruktur för ovan nämnda - Fler människor på gatorna Transition movement: - I genomsnitt en elbil per 10 hushåll - Att köra bensindrivna bilar har blivit ett nöje för de rika -85% av resor mellan städer är med tåg och buss -0 koldioxid -Miljön har blivit mer trivsam
59 Europeiskt mål Att nå tvågradersmålet, utsläpp av växthusgaser ska vara så lågt som två ton per person i industrialiserade länder. (Genomsnittet i Sverige idag är ca 10 ton per person).) Svenskt mål: - Bilpark obereonde av fossila bränslen En fortsatt ökning, liksom under de senaste årtiondena, av bilkörande, köttätande och flygningar kommer ge en 30% ökning av utsläpp år (Mistra Urban Futures, 2013) Transition movement: -Bilägande är inte längre normen - Billiga flygbiljetter finns inte längre att tilllgå. Svenskt mål: - Inga nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären (Naturvårdsverket)
PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)
2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.
Läs merSthlm Eltramp Maj Kontaktperson: Sara Nilsson
Sthlm Eltramp Maj 2018 Kontaktperson: Sara Nilsson 3 (15) Sammanfattning Under våren 2018 genomförde Klimatsmarta stockholmare Sthlm Eltramp en kampanj med syfte att uppmuntra hållbart resande. Tio vanebilister
Läs merSå här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken
Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken Miljövänliga transporter Lastcyklar har idag en kapacitet på 300 kg och är ett alternativ till varutransporter i tätort. Bilfria gator Gator fri från
Läs merFramkomlighetsstrategin Sammanfattning
Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka
Läs merFördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3
Energibesparing och hållbara transporter Stödpapper 3 Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3 Hållbara transporter är snabba och flexibla Nästan hälften av alla bilresor i Europa är kortare
Läs merRegionala systemanalyser
PM 2008-06-02 Regionala systemanalyser Jämställdhetsperspektiv: funktioner - åtgärder Jämställdhet i investeringsplaneringar handlar om att: Både män och kvinnor ska kunna påverka fördelningen av samhällets
Läs merChecklista för Europeiska Trafikantveckan
1(5) Checklista för Europeiska Trafikantveckan Se denna checklista som ett stöd i planering och genomförande av Europeiska Trafikantveckan och/eller I stan utan min bil!. Checklistan är alltså inget facit
Läs mer3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID
3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 3 / 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 21/ SLUTSATSER Ön Sanden är en fantastisk och attraktiv plats
Läs merBesvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!
Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! 1a Är Du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 1b Hur gammal är Du? 1
Läs merSveriges bästa cykelstad
Miljöpartiets förslag för hur Uppsala kan bli Sveriges bästa cykelstad Att fler cyklar är bra för både människor och miljön. För en bråkdel av vad det kostar att bygga nya bilvägar kan satsningar på cykeltrafiken
Läs merCYKLA ÄR NÖDVÄNDIGT! 2016-01-14 Av: Stadens utmaningar. Text och foto: Anneli Andersson-Berg
CYKLA ÄR NÖDVÄNDIGT! 2016-01-14 Av: Stadens utmaningar Text och foto: Anneli Andersson-Berg Bilens dominans i stadsrummet och dess förtur på stadens gator ifrågasätts idag allt oftare. Många av Sveriges
Läs merEn sammanställning av dialogmötet 9 januari 2018
Hur vill du resa i Sigtuna kommun? En sammanställning av dialogmötet 9 januari 2018 www.sigtuna.se Dialogmöte 9 januari 2018 Den 9 januari 2018 bjöd Sigtuna kommun in till ett dialogmöte för att diskutera
Läs merPiteåPanelen. Samhällsbyggande. Rapport 22. Maj 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret
PiteåPanelen Rapport 22 Samhällsbyggande Maj 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret Samhällsbyggnad Piteå kommun har påbörjat arbetet med en ny Översiktsplan. En översiktsplans syfte är att ge vägledning
Läs merGå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN
Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver
Läs mertokiga transporter SPN-uppdrag
HUVUDUPPGIFT: Hur reser vuxna egentligen? 1. Hur reser vuxna egentligen? Välj ut en vuxen i din närhet som du litar på och träffar ofta. Välj ut tre dagar under arbetsveckan (måndag till fredag) då du
Läs merRenare luft i Umeå. Umeå kommun arbetar kontinuerligt med att förbättra luftkvaliteten i centrala Umeå. Tillsammans tar vi stegen mot en renare luft!
Renare luft i Umeå Umeå kommun arbetar kontinuerligt med att förbättra luftkvaliteten i centrala Umeå. Tillsammans tar vi stegen mot en renare luft! Höga halter av luftföroreningar i Umeå Idag är luften
Läs merKLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!
vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande
Läs merRätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten
Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör lastbil ska hålla hastighetsgränserna och
Läs merIntroduktion till kurspaketet Energibesparing och hållbara transporter
1 till kurspaketet Energibesparing och hållbara transporter Denna introduktion till ämnet energibesparing och hållbara transporter riktar sig till personer som arbetar med invandrare, och som vill stödja
Läs merInnovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden. SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014
Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014 MILJÖSTADSDELEN NORRA DJURGÅRDSSTADEN 2030 ; 12 000 lägenhet och 35 000 arbetsplatser Några övergripande miljömål;
Läs merTESTRESENÄR Uppföljningsmöte torsdag 25 mars
TESTRESENÄR Uppföljningsmöte torsdag 25 mars Uppföljningsmöte 18.30 Mötet börjar med smörgåstårta 18.45 Framtidsvägen presenterar delar av resultat och synpunkter från enkäter 19.00 Skelleftebuss besvarar
Läs merInkomna synpunkter till Trafikplanen
Inkomna synpunkter till Trafikplanen Mitt förslag är en fortsättning av gång och cykelvägen längs med Stenskogsvägen ända ut till Backagården Jag bor med min familj i Yxnaholma vi och många med oss skulle
Läs merDet är också vanligare att ha bil om man bor utanför tätorterna. Bland boende utanför storstadsområdena har 91 procent minst en bil i hushållet.
1 2 Svenskar om bilen Sverige behöver bilen, det är ett faktum. Utan bilen skulle vi inte få ihop livspusslet eller kunna sköta våra arbeten. Utan bil och buss skulle vi inte hinna med våra fritidssysselsättningar
Läs merSvevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning
Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning April 2011 1 Inledning 2009 dödades 358 personer i trafiken. 74 procent av dem var män och endast 26 procent var kvinnor. Den höga andelen män kan
Läs merBesvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!
Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! 1. Är Du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 2. Hur gammal är Du? 1
Läs merHandledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan
Sida 1 av 6 Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Bakgrund För tredje året i rad arrangeras Europeiska Mobilitetsveckan, mellan den 16:e och 22:e september.
Läs merVar rädd om våra barn i trafiken!
Var rädd om våra barn i trafiken! Du är förälder till ett barn som just har börjat skolan Nacka kommun arbetar aktivt med trafiksäkerheten och tryggheten runt skolorna. Idag skjutsar många föräldrar sina
Läs merSammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall
Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Med vilka färdmedel skulle du vilja resa sträckan Njurunda-Sundsvall? Pendeltåg Cykla, pendeltåg, buss Cykel och
Läs merEN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT
EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och
Läs merINNEHÅLL VARNHEM EKOBYN. INTRODUKTION - sammanfattning. Klimatförändringar. Funktioner. Projektmål. Ekoby - vad och varför?
INNEHÅLL 4 INTRODUKTION - sammanfattning Projektmål Lokalt sammanhang Lokala utvecklingsmål 6 VARNHEM Klimatförändringar Ekoby - vad och varför? 12 EKOBYN Funktioner Designkriterier 16 23 27 Illustrationsplan
Läs merRätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten
Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör buss ska hålla hastighetsgränserna och de
Läs merSmartFart. - din hastighet gör skillnad
SmartFart - din hastighet gör skillnad 2 SmartFart är en del av Trafikverkets samarbete med kommuner. Tillsammans arbetar vi långsiktigt och systematiskt för att få fler ansvarsfulla förare i lagliga hastigheter.
Läs merSärö Väg- & Villaägareföreningar
Trafikverket trafikverket@trafikverket.se; karin.danielsson@trafikverket.se no2 gällande planerad GC-väg på Guntoftavägen Diarienummer TRV 2012/8805 Med anledning av det möte som hölls den 18/11 med Karin
Läs merTidsstudie Cykel, elcykel, buss eller bil. Vilket alternativ väljer du?
Tidsstudie Cykel, elcykel, buss eller bil. Vilket alternativ väljer du? Av: Sommarpraktikanter Nelly Dahlstedt Karp och Joakim Wallin, trafik- och stadsmiljöavdelningen, tekniska förvaltningen 2013-07-05
Läs merSom gående blir man luttrad
HORNSTULL Det är stor skillnad mellan cykelbanor och cykelfält. Mellan Ansgariegatan och Hornstull fungerar det och känns säkert och bra. Viveka, cyklist Som gående blir man luttrad Annelie passerar över
Läs merSammanställning av utvärderingar i Västra Götaland
Sammanställning av utvärderingar i Västra Götaland 18 kommuner i Västra Götaland deltog, med eller utan kontrakt, i I stan utan min bil! 2001. Här följer en sammanfattning av resultat från de utvärderingar
Läs merTrafikplan Hässleholms stad, remiss. Remiss mars 2017 Drygt 20 inkomna synpunkter Sammanställning och kommentarer
Trafikplan Hässleholms stad, remiss Remiss mars 2017 Drygt 20 inkomna synpunkter Sammanställning och kommentarer Synpunkter Länsstyrelsen ingen formell roll Positivt att arbeta kontinuerligt med översiktlig
Läs merBusshållplatserna och tågens plattformar är viktiga målpunkter som ska var lätta att hitta och trygga att uppehålla sig på.
Resecentrum är den viktigaste noden för kommunikation i Uppsala. Här möts tåg, buss, cykel och gångtrafik. I resecentrums förlängning ingår även Vretgränd och Kungsgatan på den västra sidan och Stationsgatan
Läs merPitePanelen. Rapport 3. - Vad tycker panelen om gångfartsområden efter Storgatan
PitePanelen Rapport 3 - Vad tycker panelen om gångfartsområden efter Storgatan April 2009 Anna Lena Pogulis Ekonomikontoret 1.0 Inledning I Storgatans ombyggnad har två etapper genomförts vilket innebär
Läs merUnderlag till. Förslaget om nya hastigheter
Underlag till Förslaget om nya hastigheter Nya hastigheter Bakgrund Hastighetsgränser infördes i Sverige första gången 1907, då var högsta tillåtna hastighet 15 km/tim under dagtid och 10 km/tim efter
Läs merResvaneundersökning kommunanställda hösten 2011
Resvaneundersökning kommunanställda hösten 2011 Resvaneundersökning kommunanställda hösten 2011 I det följande kommer du att få frågor kring dels de resor du gör i tjänsten och dels kring dina resor till
Läs merRapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04
Rapport Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen Bil Sweden 213--4 Förord BilSweden bedriver ett aktivt opinionsarbete. I frågor som rör attityd och behov av bil, parkering och framkomlighet
Läs merResevaneundersökning- Kvarteret Forsete
Resevaneundersökning- Kvarteret Forsete Kön A. Man 38 38 B. Kvinna 6 6 Total 100 100 98% (100/10) Ålder A. -18 0 0 B. 18-4 11 10,8 C. 5-34 33 3,4 D. 35-44 4 3,5 E. 45-54 0 19,6 F. 55-64 13 1,7 G. 65+ 1
Läs merTrafikverket Resvanor Partille Kommun 2017
Trafikverket Resvanor Partille Kommun 217 1 Sammanfattning Bakgrundsvariabler: Det är något fler män än kvinnor som svarat på undersökningen och ungefär hälften av respondenterna är mellan 45-64 år. Cirka
Läs merTMALL 0141 Presentation v 1.0. Stefan Engdahl Planeringsdirektör
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Stefan Engdahl Planeringsdirektör 2 Transportsystemet och samhällsutveckling 3 Ett tillgängligt Sverige Megatrender som förändrar samhället Fler bor i växande stadsregioner
Läs merTestresenär Avslutningsmöte Vår 2015. Page 1
Testresenär Avslutningsmöte Vår 2015 Page 1 Testresenär vår 2015 Page 2 Syfte Att introducera bussen för bilister Att få fler att prova åka buss Att få fler att pendla med buss Att få synpunkter från ovana
Läs merKlimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa
KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från
Läs merMin skolväg Djupadalsskolans temavecka
Min skolväg Djupadalsskolans temavecka Dag 1 Undersökningar och experiment kring energi. Skolår 1-3 gör dessa studier på skolan Skolår 4-5 åker till Klimat-X halva dagen och diskuterar olika sätt för dem
Läs merVad kan man göra för att få fler att åka kollektivt?
1 Vad kan man göra för att få fler att åka kollektivt? Inledning.3 Bakgrund.3 Syfte 3 Metod...4 Resultat 4 Slutsats 4 Felkällor... 5 Avslutning...5 Datum: 21/5-2010 Handledare: Gert Alf Namn: Lukas Persson
Läs merVår skala är 1:1000 Vi har många bostadshus nära till affär, skola och dagis. Husen är flerfamiljshus som flera familjer kan bo i. Våra höghus har trädgårdar på taket där man kan odla, vilket främjar jordbruk
Läs merraka cykelvägen för Uppsala.
raka cykelvägen för Uppsala. Uppsala kommuns arbete för ökad cykeltrafik Majoriteten av kommunens invånare bor i Uppsala, det vill säga ungefär 150 000. Flera mindre tätorter i kommunen ligger dessutom
Läs merEnkät om samåkning Urshult (hela församlingen)
Enkät om samåkning Urshult (hela församlingen) Bakgrund Utskick till 812 hushåll inom församlingen 90 svar (14 via webben, 76 papper) Svarsfrekvens 11% 50 Vilka resesätt använder du idag när du tar dig
Läs merCykelplanering en fråga om makt och politik Till Koglin FM Kulturgeografi, Doktorand
Cykelplanering en fråga om makt och politik Till Koglin FM Kulturgeografi, Doktorand HASTA Program för kunskaps- och kompetensuppbyggnad rörande den Hållbara och Attraktiva Stadstrafiken Vid Institutionen
Läs merSå skapar vi en attraktiv cykelstad
Så skapar vi en attraktiv cykelstad Cykelprogram för en nära storstad 2015-2025 Malin Månsson, trafikkontoret Göteborg 2035 150 0000 Fler invånare 70 000 80 000 nya bostäder 80 000 nya arbetstillfällen
Läs merETT HÅLLBART LIV I TIDAHOLM - Hanna Olsson
ETT HÅLLBART LIV I TIDAHOLM - Hanna Olsson Gamla torget Taxi Busshållplats 1/25 KONCEPT & VISION Varför ska vi bygga och leva hållbart? Hur kan vi styra Tidaholm mot en hållbar framtid? I mitt förslag
Läs merNYA RESVAL TILL OCH FRÅN JOBBET
VI BYGGER 16 NYA STATIONER I SKÅNE OCH SMÅLAND så att fler kan ta tåget till arbete, skola och fritid PROJEKT PÅGATÅG NORDOST OCH KRÖSATÅG Kommer du också att ta tåget? NYA RESVAL TILL OCH FRÅN JOBBET
Läs merRätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten
Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör taxi ska hålla hastighetsgränserna och de
Läs mer1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?
Svar från Folkpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? När staden växer och förtätas behövs fler parker, lekplatser och
Läs merSam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun
Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4
Läs merInfrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten
1 (13) Køge Kyst Team Vandkunsten Infrastruktur Visioner Trafiken i Køge ska bidra till den önskade stadsutvecklingen. Det är en utmaning att skapa en hållbar urban mobilitet, som prioriterar gång-, cykeloch
Läs merHandbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken
Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken Beställare: Lars-Erik Pedersén, Västtrafik AB, Infra Konsult: Atkins Sverige AB Uppdrag: Uppdragsnummer - 2011284 Sökväg: www.vt-pool.com
Läs merSnABbT, snyggt och hållbart
Snabbt, snyggt och hållbart 2017-05-27 1 SnABbT, snyggt och hållbart KuLtUR -och DemOKratiMiniStER AliCE BaH KuHnKE, bostads- och digitaliseringsminister PetER ErIKsSON och miljöminister KaroliNA SkOG,
Läs merHållplats En attitydundersökning om mobilitet, nu och i framtiden.
Hållplats 2018 En attitydundersökning om mobilitet, nu och i framtiden. Så tycker Västra Götaland. Hållplats 2018 är en undersökning av attityder till mobilitet bland invånare i Västra Götalandsregionen.
Läs merFOTGÄNGARNAS FÖRENING; FOT
FOTGÄNGARNAS FÖRENING; FOT FOT främjar fotgängarnas intressen i samhällsplaneringen Människan till fots ska vara utgångspunkt för utvecklingen av staden och trafiken. Särskild hänsyn ska tas till funktionshindrade,
Läs merSida 1 1 Sida2 2 Sida 3 Som vi såg illustrerat i videon så är det ofta en huggsexa om vem som ska norpa en ledig parkering. Det beror på att dagens parkeringssystem bygger på den planekonomiska modellen,
Läs merErfarenhet av cykel.
Erfarenhet av cykel. - Kommunal erfarenhet i 12 år. Påverka internt att prioritera cykling, påverka innevånarna att cykla. - Fyra år på regional nivå i Trafikverket för att öka hållbart resandet. 1 2012-12-13
Läs merBesvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!
Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! 1. Är Du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 2. Vilket år är du född?
Läs merOm cykelkartan. Liten smal väg med minimal trafik.
1 Om cykelkartan Att cykla är hälsosamt, miljövänligt, ekonomiskt och ofta avkopplande. Runt tätorterna finns det gott om cykelvägar för alla typer av cyklande. Välkommen till vår karta för cyklister!
Läs merResvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap
Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap KORTVERSION Resultat av enkät genomförd 1-15 juni 27 Göteborg 27-9-27 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning
Läs merVandrande skolbussar Uppföljning
Fariba Daryani JANUARI 2007 Vandrande skolbussar Uppföljning När man börjat blir man fast (Förälder i Vandrande skolbuss) Att gå med Vandrande skolbussen är något vi ser fram emot (Barn i Vandrande skolbuss)
Läs merBILFRITT. because they re worth it
BILFRITT because they re worth it BILFRI MÅNAD SÄKER SKOLVÄG Trafiksituationen är farlig för våra barn och det är främst vi föräldrar som är orsaken till detta när vi skjutsar barnen till och från skolan.
Läs merSammanställning av enkät om umebornas kännedom om luft och deras attityder kring olika åtgärder
Sammanställning av enkät om umebornas kännedom om luft och deras attityder kring olika åtgärder Bakgrund Under maj 6 skickade Miljö- och hälsoskydd ut en enkät till umebor för att ta reda på vad de känner
Läs merResultatet av trafikenkät Sturebyskolan
Resultatet av trafikenkät Sturebyskolan Trafikenkät vt 2012 Trafikenkäten fylldes i av elever och föräldrar 415 enkäter sammanställdes(av 950 elever totalt) Ganska jämt fördelat i ålder, men flest i åk
Läs merKommentar till Dialog PM om Trafik i centrum
Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum Storstad Linköping Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum Om storstad Linköping Storstad Linköping är en oberoende intresseorganisation som arbetar för
Läs merDen nya gröna vågen. Lovisa Parke
Den nya gröna vågen Lovisa Parke Under 1970-talets grönavågenrörelse flyttade människor samman i kollektiv I det här förslaget föreslås den nya gröna vågen som ska öka och förbättra det kollektiva resandet
Läs merResvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken 2013-04-22
Resvan i Flyinge En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken Analys gjord av: Roozbeh Hashemi Nejad hashemi.roozbeh@gmail.com +46(0) 706 083 193 Daniel Svensson karldanielsvensson@gmail.com
Läs merHÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0
HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD Version 1.0 Ett verktyg för att underlätta att hållbart resande prioriteras i planeringen. November 2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merLänk till presentationen som hölls: content/väg Esarps- by.pdf. Kontaktpersoner Esarps Bygdelags väggrupp:
Väg 798 genom Esarp Denna rapport är framtagen av Esarps Bygdelags väggrupp baserat på det bymöte som hölls 2010-12- 14 i Esarps Skola med anledning av samrådshandlingen från Trafikverket daterad 2010-11-
Läs merCYKLANDET MINSKAR I SVERIGE
CYKLANDET MINSKAR I SVERIGE Hur vänder man utvecklingen? Erik Stigell, PhD Trafikkonsult Våga prova nya saker och experimentera, det har varit en av framgångsfaktorerna i Nederländerna. - André Pettinga,
Läs merENKÄT FÖR PLATSRUNDVANDRING
SVENSKA STADSKÄRNORS BID-MODELL samverkan på frivilliga grunder ENKÄT FÖR PLATSRUNDVANDRING AV BID-OMRÅDET UTIFRÅN 5 FOKUSOMRÅDEN PLATSVARUMÄRKE FOKUSOMRÅDE 2 UTBUD AKTIVITETER, UPPLEVELSER & SERVICE UTBUD
Läs merTITTA! EN TILL SOM JUST LÄRT SIG GÅ! KAMPANJEN FÖR ETT VETTIGARE SÄTT ATT RÖRA SIG I GÖTEBORGSTRAFIKEN
TITTA! EN TILL SOM JUST LÄRT SIG GÅ! KAMPANJEN FÖR ETT VETTIGARE SÄTT ATT RÖRA SIG I GÖTEBORGSTRAFIKEN Det går knappast att öppna en tidning eller sätta på teven utan att larmrapporterna strömmar ut vi
Läs merKv. Rosen. Trafik. Utredare. Iterio AB Östgötagatan 12 116 25 Stockholm 08 410 363 00 info@iterio.se www.iterio.se. Therese Nyman Linda Lundberg
Kv. Rosen Trafik Utredare Therese Nyman Linda Lundberg STOCKHOLM 2015-01-23 Bakgrund befintliga vägrum Kvarteret Rosen angränsas av St. Göransgatan och Liljegatan. St. Göransgatan har en karaktär av en
Läs merCykelplanering en fråga om makt och politik Till Koglin FM Kulturgeografi, Doktorand
Cykelplanering en fråga om makt och politik Till Koglin FM Kulturgeografi, Doktorand HASTA Program för kunskaps- och kompetensuppbyggnad rörande den Hållbara och Attraktiva Stadstrafiken Vid Institutionen
Läs mer2. Är bilen du har tillgång till en miljöbil (enligt Skatteverkets definition)? (ja/nej/kan ej svara)
Webbenkät resvanor Frågor som alla svarar på är numrerade. Större delen av frågorna är följdfrågor som ställs utifrån hur man har svarat på de numrerade frågorna. Gulmarkerat är särskilt intressant för
Läs merHandledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan
1(7) Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Bakgrund Varje år arrangeras European Mobility Week, mellan den 16:e och 22:e september. Deltagande europeiska
Läs merBeskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY. Liveability - sida 1. Utfallsindikatorer
Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY Aspekt Liveability Utfallsindikatorer Objektiv SO/Li-I-O1 Antal rapporterade överfall som skedde i transportsystemet
Läs merNya hastigheter. i östra Mölndal. Rätt fart för en attraktiv stad
Nya hastigheter i östra Mölndal Rätt fart för en attraktiv stad Mölndal skyltar om 2007 beslutade riksdagen att hastigheten på Sveriges vägar nu kunde sättas i steg om 10 km/tim. Syftet var att öka trafiksäkerheten,
Läs merFramkomlighetsstrategin
Sammanfattning Framkomlighetsstrategin på väg mot ett Stockholm i världsklass www.stockholm.se/trafiken 1 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms
Läs merNovember 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik
November 2013 September 2013 Medborgarpanel 6 Kollektivtrafik 1 Inledning Landstinget Kronoberg har utöver det huvudsakliga uppdraget att bedriva hälso- och sjukvård även uppdrag inom andra områden, som
Läs merHÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga Motionsfrågor (Underurval Motion)
HÄLSA 2011 Undersökning finländarnas hälsa och funktionsförmåga Motionsfrågor (Underurval Motion) 1 T4017, ruotsi SVARSANVISNINGAR Svara genom att ringa in det alternativ som bäst beskriver Er egen situation
Läs merGör inte som alla andra
Gör inte som alla andra Två gånger om dagen, på exakt samma tid, sätter vi oss i varsin bil och ger oss ut i trafiken. Resultatet är en trång och stökig stad. Och flockmentaliteten är inte bara negativ
Läs merUngdomars resor. - Ungdomars upplevelser av transportsystem. Linda Hallenberg
Ungdomars resor - Ungdomars upplevelser av transportsystem Linda Hallenberg RAP. 6 juli 2005 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...5 2 SYFTE...6 3 METOD...6 4 RESULTAT...6 4.1 T-BANAN ÄR EN OTRYGG OCH
Läs merStrategi för mer cykling
Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:1318 av Stina Bergström m.fl. (MP) Strategi för mer cykling Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av
Läs merSå här kan framtidens kollektivtrafik se ut
Så här kan framtidens kollektivtrafik se ut Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag 80 personer anställda Kontor i Lund, Stockholm, Göteborg Arbetar inom hela området trafikplanering Inget annat än hållbara
Läs merKOMMUNIKATIONER. Kommunikationer 6
Kommunikationer 91 92 KOMMUNIKATIONER Skurups kommun ligger i ett bra kommunikationsläge, med goda möjligheter att resa både in- och utrikes. Köpenhamn nås inom en timme med tåg och från hamnarna i Trelleborg
Läs merSå här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna
Juli 2013 Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna I dagsläget har det kommit in ca.170 st synpunkter och en del frågor på hastighetsplanen. Här kommer
Läs merTransportforum 10-11 Januari 2007 Linköping
Transportforum 10-11 Januari 2007 Linköping En vanlig vardag cyklar ungefär 3100 personer över Göta Älvbron i Göteborg. Tänk dig att de skulle ta var sin bil istället. Bilköerna skulle förlängas med drygt
Läs merTransport. have a. We will not. society. Margaret Mead. Transport 33
Transport We will not have a society if we destroy the environment. Margaret Mead Transport 33 Åsa Pettersson Mänskligheten har aldrig varit lika global som den är idag. Förutom att vi vill resa jorden
Läs merTrafikutredning för Särö 1:477
Förvaltningen för Teknik 2017-12-18 Utges av December 2017 Innehåll 1 Bakgrund och syfte 7 2 Nulägesbeskrivning 8 2.1 Biltrafik... 8 2.2 Gång- och cykeltrafik... 9 2.3 Kollektivtrafik... 10 2.4 Parkering...
Läs merGrupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i
Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Umeå kommun? Lägg ner kollektivtrafiken 7 Öka kollektivtrafiken Bygg bort cykelvägarna 5 Gör det enkelt att cykla Öppna gamla
Läs mer