BILFRI STAD? MOT ETT GÅNGVÄNLIGT TIDAHOLM. Camille Benoit Aldina Eriksson Lorena Gismodi Pett Sara Johansson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BILFRI STAD? MOT ETT GÅNGVÄNLIGT TIDAHOLM. Camille Benoit Aldina Eriksson Lorena Gismodi Pett Sara Johansson"

Transkript

1 BILFRI STAD? MOT ETT GÅNGVÄNLIGT TIDAHOLM Camille Benoit Aldina Eriksson Lorena Gismodi Pett Sara Johansson 1

2 2

3 SAMMANFATTNING Fokus för det här projektet är att visa hur en övergång från bilberoende till ett mer hållbart sätt att resa kan se ut. Utgångspunkten för projektet är staden Tidaholm. Första steget var en ingående analys av trafiksituationen. Detta gjordes med hjälp av enkäter, kartläggning av tidsavstånd för gång, cykel och bil, trafikräkning och intervjuer. Vi identifierade också yttre trender och genomförde en litteraturstudie som underlag för projektet. Projektet har ett tidsperspektiv av 30 år, och visar förändringar i transportsystemet såväl som i människors livsstil. Vi har planerat en strategi för att göra staden bilfri med nya noder och gator med nya utformningar. Strategin består av att utvidga det bilfria området succesivt från stadskärnan till hela staden. Vi har försökt att göra projektet realistiskt men det är väldigt beroende av yttre faktorer. Ett projekt av denna typ behöver implementeras under lång tid och resultatet beror på människors beteende och den globala utvecklingen. 3

4 OM HÄFTET Detta häfte är slutresultatet av ett fördjupningsprojekt i kursen: Planning and Design for Sustainable Development in a Local Context som tillhör masterprogrammet Design for Sustainable development (MPDSD). Skrivet av: Camille Benoit, Aldina Eriksson, Lorena Gismondi Pett, Sara Johansson. Bilderna är skapade av författarna. 4

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 3 Om häftet 4 Innehållsförteckning 5 Tack till 6 INTRODUKTION 7 Gruppen 8 Bakgrund 9 Projektet - vad? 10 Projektet - varför? 11 Bilberoende 12 Historiskt perspektiv av trafi kplanering 13 Bilens kostnader 14 Andra transportsätt 15 Kollektivtrafi k 16 ANALYS 19 Besök i Tidaholm 20 Tidskarta - gång 21 Tidskarta - cykel 22 Tidskarta - bil 23 Enkät 24 Resultat 25 Trafi kfördelning 26 Trafi k vid noder 27 Aktivitetskarta 28 Parkeringsplatser 29 Avstånd till byar 30 Slutsatser 31 FÖRSLAG 33 Koncept 34 Kollektivtrafi k 35 Nod - till Falköping 36 Stegvis strategi 40 Parkering 47 Aspelundsgatan hastighet 48 Aspelundsgatan - bilfri 49 Norra kungsvägen hastighet 50 Norra kungsvägen - bilfri 51 Visioner 52 Cykelväg - Madängsholm 53 Stallängsvägen - bilfri 54 Västra drottningvägen - bilfri 55 Nya torget 56 Bibliotekets parkering 57 Tidslinje - världen 58 Tidslinje - Tidaholm 60 Tidslinje - familj 62 DISKUSSION 65 Diskussion 67 Referenser 69 5

6 TACK TILL Vi vill tacka Tidaholms kommun för att ha gett oss möjligheten att utföra detta projekt. Ett extra tack till Sara Sardari och Else-Marie Sjögren för att ha bidragit med information. Ett stort tack till de invånare som deltog i vår undersökning. Vi vill också tacka vår handledare Anna Kaczorowska för alla goda råd, du hjälpte oss mycket! Tack till våra lärare Lena Falkheden och Björn Malbert för allt stöd. // The transportation team 6

7 INTRODUKTION Kapitlet innehåller projektets syfte och bakgrundsinformation som är relevant för projektet. 7

8 GRUPPEN CAMILLE, 22 ALDINA, 25 LORENA, 27 SARA, 24 KANDIDAT ARKITEKTUR MASTER VÄG- OCH VATTENINGENJÖR KANDIDAT ARKITEKTUR KANDIDAT ARKITEKTUR OCH KONSTRUKTION KANDIDAT VÄG- OCH VATTENINGENJÖR 8

9 SKARA SKÖVDE BAKGRUND Tidaholm är en liten kommun med invånare. Kommunen består av en stad, Tidaholm, och ett antal byar. Anslutningarna inom kommunen och till resten av regionen är till stor del anpassade efter bilen. När det gäller kollektivtrafik är Tidaholm isolerat från järnvägsnätet (se bild). Anslutningarna med buss är få, speciellt på helger. FALKÖPING TIDAHOLM Inom Tidaholms stad är avstånden korta. Detta är en stor styrka för staden, då det tillåter människor att röra sig till fots eller med cykel. Så är inte fallet idag. I de största korsningarna i staden är flödet av bilar högt. En del av förklaringen kan vara stadens bilkultur. Statistik visar att bilinnehavet är 544 bilar per 1000 invånare i Tidaholm, vilket är högre än genomsnittet i Sverige. Körsträcka per person är också högre än rikets genomsnitt (SCB, 2013). JÖNKÖPING 9

10 PROJEKTET - VAD? NUVARANDE SITUATION Skövde Vårt projekt syftar till att visa en framgångsrik övergång till ett bilfritt Tidaholm inom ringleden, och en kommun som är betydligt mindre bilberoende. För att denna förändring ska kunna ske, bestämde vi oss från början att arbeta med fyra stora knutpunkter, enligt de strategier som tagits fram tidigare i kursen. Hjo Projektet innehåller en tidslinje som visar hur övergången ska kunna ske, trender på en global nivå samt hur en fiktiv familj som bor i Tidaholm reagerar på och anpassar sig till förändringarna. Vi bestämde oss för att arbeta med ett tidsperspektiv av 30 år. Falköping Jönköping Vår definition av BILFRI är: Ett minimum av bilar. Varutransporter och utryckningsfordon är tillåtna och funktionsnedsatta, äldre samt gravida får köra bil i staden (kommunen utfärdar tillstånd vid behov). Dock gäller cykelfartsbegränsningen 15 km/h (med undantag av utryckningsfordon). SITUATION I FRAMTIDEN Skövde Hjo 10 Falköping Jönköping

11 PROJEKTET - VARFÖR? FÖRDELAR MED ATT MINSKA BILANVÄNINGEN Mindre beroende av olja Mindre direkta och indirekta kostander Tryggare och säkrare miljö Mindre utsläpp (koldioxid) Bättre luftkvalitet Mindre buller Hälsosammare invånare Mer demokratisk stad Ökad social kontakt Mindre utbredd stad Möjligheter att marknadsföra Tidaholm som en hållbar stad (Bennet, 2012) Att förflytta sig på det sätt Tidaholmare gör idag är inte hållbart: I analysdelen av kursen formulerades gemensamma mål varav ett var det ekologiska fotavtrycket för en genomsnittlig Tidaholmare är under 1. För att nå detta mål är det viktigt att ändra resvanor och använda andra transportmedel. Andra viktiga mål som är relevanta för projektet är Tidaholmare väljer att gå och cykla i staden och i Tidaholm är det enkelt att ta sig till jobbet på ett hållbart sätt. Forskning visar ett tydligt samband mellan antalet bilar på en gata och antalet bekantskaper mellan människor som bor på den gatan (Planka.nu, 2011). Enligt undersökningen innebär färre bilar att folk är mer bekanta med varandra. Projektet skulle således också bidra till målet att människor i Tidaholm träffas mer. 11

12 BILBEROENDE 80 % av all persontransport sedan 60-talet har skett med personbil i Sverige, och vårt moderna samhälle är till stor del byggt för bilen. Det är en stor utmaning att bryta sig loss från bilberoendet och både politiker och planerare måste ta en tydlig ställning i frågan. En ny typ av planering är nödvändig och cyklister, fotgängare och kollektivtrafik måste prioriteras i städer (Lundberg, 2012). Många människor tror att tekniska lösningar och nya innovationer kommer tillåta oss att köra bil på samma sätt som vi gör nu. I ett dokument undertecknat av ledarena av Sveriges transportmyndigheter står det att även förändringar i beteende är nödvändigt för att nå Sveriges miljömål (Naturvårdsverket, 2007). Ett viktigt steg är att minska på onödiga bilresor. Över hälften av alla bilresor i Sverige är under 5 km, och dessa är enkla att ersätta med till exempel cykel (Trafikverket, 2013a). Det är viktigt att komma ihåg att det inte bara är enskilda individer som bär ansvaret för att sluta köra bil, vårt samhälle behöver också en ny slags utformning (Andersson, 2009). 12

13 HISTORISKT PERSPEKTIV AV TRAFIKPLANERING Planering enligt SCAFT (Renström, 2013) Trenden under 2000-talet (Renström, 2013) Efter kriget var Sveriges välfärd hög, liksom tilltron till ny teknik. Nybyggnationer anpassades till stor del till bilar. Bilens inträde på marknaden skedde samtidigt som stora bostadsområden byggdes under miljonprogrammet. På den tiden var det största problemet med bilar alla trafikolyckor. Den tidens experter såg bara en lösning, att separera bilar från annan trafik. Detta ledde till miljöer som idag anses vara otrygga, t.ex. tunnlar och vägar utan trottoarer (Andersson, 2009). Lösningarna presenterades i planeringsdokumentet SCAFT som skapades på 70-talet. SCAFT behandlade inte alls lösningen att minska antalet bilar för att på så vis minska antalet olyckor, vilket är en av anledningarna till att det blivit hårt kritiserat. Under 2000-talet uppstod en motsatt trend; att blanda olika trafikslag på homogena gator. I detta scenario sprids negativa effekter såsom buller, utsläpp och olyckor ut på alla gator och staden blir mer livlig. Att sprida ut trafiken innebär att alla gator behöver vara lika säkra, instället för att fokusera på säkerheten på huvudgatorna, såsom SCAFT föreslog (Renström, 2013). Idag är lösningen att blanda de två sätten att tänka genom att ha ett antal huvudgator med högre trafikflöden, samt lugnare gator i stadskärnor och bostadsområden. Lösningar som gåfartsgator tillåter olika trafikslag att mötas i säkra miljöer. Denna typ av planering sker med hjälp av handboken TRAST Trafik för en attraktiv stad. Det finns också ett separat dokument för att planera kollektivtrafik; Kol-TRAST. Dokumenten innehåller kunskap om hur kvaliteter som stadens karaktär, säkerhet, trygghet, tillgängliget och miljöpåverkan kan balanseras (Trafikverket, 2013b). Sverige ville bygga ett modernt samhälle, och lyckades med det. Problemet är att bilar alltid har prioriterats som det huvudsakliga transportsättet. Nu när vi har denna struktur är det svårt att bryta trenden, vilket är den största utmaningen när det kommer till att minska antalet bilar (Andersson, 2009). 13

14 BILENS KOSTNADER Kostnader kan delas upp i direkta och indirekta kostnader. Direkta kostnader av transport är enkla att mäta, till exempel drivmedel, parkering och försäkring. Men det finns även andra kostnader än de som föraren betalar; hela samhället betalar för bilar på olika sätt. En stor del av kostnaderna är inte synliga för bilägarna vid körtillfället, som underhåll och värdeminskning. Systemet är arrangerat på så vis att när man väl äger en bil, verkar kostnaden av att köra ytterligare sträckor låg. Detta uppmuntrar ökad bilkörning. De flesta bilägarna underskattar kostnaden av att äga en bil. De externa kostnaderna kan vara svåra att mäta. Bilar har kostnader som fördelas ut på exempelvis grannar och globala ekosystem, dessa inkluderar (Crawford, 2000): Dödsfall och skador i trafiken Hot för fotgängare och cyklister Minskad frihet för barn Underhållskostnader Minskad tillgång till kollektivtrafik Buller Luftföroreningar och klimatförändringar Minskad skönhet Uträkningar som baseras på en körstäcka av mil/år och som innefattar kostander som försäkring och värdeminskning visar att en äldre bil kostar runt kr/år och att en ny bil kan kosta kr/år (Institutet för privatekonomi, 2013). 14

15 ANDRA TRANSPORTSÄTT POSITIVA EFFEKTER AV CYKLISM Må bättre och öka hälsan Spara pengar Uppleva mer För miljön cyklar förorendar inte och använder inte drivmedel Det är kul att cykla! (Svensk cykling, 2009) POSITIVA EFFEKTER AV KOLLEKTIVTRAFIK Kunna använda tiden till något annat - läsa, vila, sova m.m. Positiva hälsoeffekter - människor tvingas ta sig till busshållplatsen Minskat behov att skjutsa familjemedlemmar Minskat behov av två bilar per familj Mindre oro - behöver inte tänka på parkeringsplats eller böter Det är ett bekvämt och enkelt sätt att resa Mindre olje- och bilberoende Ökad livskvalitet för invånare Mindre utsläpp Mindre trängsel och ökad tillgängligjet för kommersiella transporter Attraktivare miljöer som till exempel bilfria stadsdelar Mer jämlikt transportsystem ökade möjligheter för alla att röra sig Mer jämlikt samhälle ökad tillgång till arbetsmarknad och utbildning för alla (SKL et al, 2012) 15

16 KOLLEKTIVTRAFIK En välfungerande kollektivtrafik är viktigt för hållbar utveckling. Resenärer behöver uppleva att kollektivtrafik är en attrativ, prisvärd form att resa på jämfört med andra transportsätt. Vilka faktorer är viktiga för att kollektivtrafik ska vara konkurenskraftigt och få potentiella resenärer att lämna bilen hemma? Studier har visat att kollektivtrafik bör uppfylla de flesta av följande för att kunna tävla mot privat bilism (SKL et al, 2012): Snabb (kort resetid och få byten) Pålitlig (regelbunden och i tid) Säker Många avgångar Bekväm (bekväma fordon och hållplatser/stationer) Lätt att förstå och använda Rimligt biljettpris 16

17 KOLLEKTIVTRAFIK HUR MAN ÖKAR SNITTHASTIGHETEN FÖR BUSSAR Särskilda körfält för bussar Skapa ett system som gör det lätt att gå på, gå av och att betala biljetten. Det är bäst om denna kan betalas innan man kliver på. Att hitta en kompromiss mellan antalet stop: för få ger en får låg tillgång, för många sänker snitthastigheten. Bussar bör ha låga golv, breda dörrar och en väl anpassad interiör. Detta gör det snabbare att gå på och av. Hållplatsens utformning och information kan minska tiden vid busshållsplatsen. (SKL et al, 2012) 17

18 18

19 ANALYS Kapitlet innehåller den analys som gjorts; inventeringar, enkäter och resultat, kartläggningar o.s.v. 19

20 BESÖK I TIDAHOLM Vi åkte till Tidaholm för att ta reda på hur det är att röra sig på olika sätt. Vi kartlagde hur lång tid det tar att cykla, gå och köra bil i Tidaholm. Vi gjorde en enkät och frågade 100 personer om deras vanor. Vi räknade bilar, cyklister och gående under en timme i centrum. Vi räknade också bilar på de fyra noderna vi hade valt. 20

21 TIDSKARTA - GÅNG En promenad på fem minuter till en hållplats är acceptabelt (Trafikverket, 2013b), så vi ville ta reda på hur långt vi kunde nå genom fem minuters promenad från noderna och den centrala busshållplatsen. Våra promenader täckte en stor del av centrala staden. 21

22 TIDSKARTA - CYKEL Vi cyklade i staden för att se hur lång tid det tog. Staden är liten och platt; perfekt för att cykla i! 2 min 44 8 min 50 7 min 54 9 min 7 min 44 2 min 45 Madängsholm 16 min 22

23 TIDSKARTA - BIL Vi ville också testa att köra bil. Både i staden men också till byarna. Stenstorp 20 min. 70km/h Ekedalen 7 min. 70km/h 2 min. 3 min. 4 min. 3 min. 1 min. Madängsholm 5 min. 70km/h 23

24 Bekvämlighet 3 - Är du beredd att ändra dina levnadsvanor med tanke på 2 - Välj den faktor (endast en) som är viktigast för dig när du 4 - Tror du att du kommer kunna köra bil i framtiden? 1- Använder du följande transportmedel i Tidaholm? Om ja, Gånger/vecka: Gånger/vecka: Gånger/vecka: Undersökning av resvanor Peak Oil och klimatförändring? Kostnad Nej Nej Nej Nej Nej hur många gånger i veckan? väljer transportform? Kvinna Man Varför: Ja Annat : Ja Ja Ja Annat : Ja Tid Ålder: Cykel Buss Vem är du? Bil ENKÄT För att kunna påverka folks vanor ville vi ta reda på hur de rör sig i Tidaholm idag och varför. Det visade sig att många människor är beredda att ändra sina vanor, men de tror inte att det kommer vara nödvändigt. 24

25 RESULTAT Vilken faktor är viktigast när du väljer transportform? % kostnad tid bekvämlighet kostnad tid kostnad Beteende i relation till peak oil och klimatförändringar % bekvämlighet tid JA bekvämlighet Vilket transportsätt använder du i Tidaholm? % bil buss cykel bil buss cykel bil cykel buss JA NEJ 100 Är du redo att ändra dina vanor? Tror du att du kommer kunna köra bil i framtiden? 50 NEJ

26 TRAFIKFÖRDELNING Västra Drottningvägen är den mest centrala gatan i Tidaholm och också den med högst trafikflöde. Under en timme, mellan 11:40 och 12:40 räknade vi bilar, cyklar och gående för att se fördelningen mellan dessa. Det var en klar majoritet av bilar, och de flesta förarna var män. När det kom till gående och cyklister var det jämnare, men majoriteten var kvinnor. I 75 % av alla bilar var föraren ensam i bilen. GATANS ANVÄNDARE % 100 bilister ENSAMMA FÖRARE 75 % 50 0 fotgängare cyklister STREET NAME DAY & TIME TOTAL BILISTER FOTGÄNGARE CYKLISTER MEN WOMEN % 100 % 100 % 100 SINGLE DRIVERS TOTAL MEN WOMEN CHRILDREN MEN TOTAL 0 män kvinnor 0 män kvinnor 0 män kvinnor 26 WOMEN CHRILDREN

27 TRAFIK VID NODER Vi räknade trafiken en morgon mellan 07:30 och 8:30 vid de fyra noderna Flödet av bilar in mot staden var högre än det ut från staden. Detta tyder på att fler människor pendlar in till Tidaholm från landsbygden med bil än de som pendlar ut från Tidaholm till andra städer med bil exampl CARS e BIKE trian Pedes

28 AKTIVITETSKARTA För att ta reda på vart folk är mest benägna att promenera ville vi kartlägga de olika aktiviteterna i Tidaholm. Många av dessa ligger centralt. 1 UTBILDNING 1 Forsenskolan 2 Kungsbroskolan 3 Kulturskolan Smedjan 4 Rudbecksgymnasiet 5 Familjescentrum 6 Resursteam 7 SFI 8 Hökensås KOMMUNALA TJÄNSTER 1 Stadshus 2 Polis 3 Apotek 4 Systembolaget 5 Turistcentrum 6 Tandläkare 7 Vårdcentral 8 Bibliotek KULTUR 1 Minizoo 2 Konstmuseum och café 3 Sportmuseum 4 Tidaholms museum 5 Lithografi workshop 6 Lithografi museum 7 Hellidens slott SPORT 1 Simhall, sporthall, bowling 2 Barnens hus 3 Kanotuthyrning 4 Sporthall 5 Tidaholms fiskecentrum 6 Sporthall 7 Tidaholms fiskecentrum

29 PARKERINGSPLATER Det finns många parkeringsplatser i centrala Tidaholm, över 900. De tar upp mycket plats och dessa områden går inte att använda i annat syfte som det är idag. 29

30 AVSTÅND TILL BYAR Folk är i allmänhet beredda att arbetspendla mellan 10 och 15 km med cykel om det finns goda möjligheter till detta (Koucky et al, 2005). För att ta reda på om det är ett realistiskt alternativ att cykla till byarna mätte vi avstånden. Kungslena ligger längst bort, 12.5 km. Madängsholm är nämst, bara 5,1 km bort. Vi provade att cykla till Madängsholm, det tog 15 minuter. Kungslena 12,5 km Fröjered 8,8 km Ekedalen 8,0 km Tidaholm Folkabo 11,1 km Madängsholm 5,1 km 30

31 SLUTSATSER Hela staden täcktes inte av våra femminuters promenader. Därför behövs ytterligare två busshållplatser utöver de fyra noderna. I staden tar det ungefär dubbelt så lång tid att cykla som att köra bil. Det är inte mycket med tanke på de korta avstånden, och det är inte otänktbart att folk kan cykla istället för att köra bil inom ringleden. Enkäten visade att tid och kostnad är viktigast för ungdomar, tid är viktigast för åldersgruppen och för de äldre är det viktigast med komfort i valet av transportmedel. Människor är beredda att ändra sina vanor med tanke på peak oil och klimatförändringar, särskilt ungdomar. Enkäten visade också att nästan alla tror att de kommer kunna fortsätta köra bil i framtiden, och vi såg en hög tilltro till tekniska lösningar. Enkäten bekräftade att bilen är det vanligaste transportmedlet i Tidaholm, detta gäller alla åldersgrupper. Andelen ensamma förare är stor i Tidaholm. Vägen till Falköping är den mest trafikderade enligt vår undersökning. De flesta aktiviteterna finns i centrala Tidaholm, detta är förmodligen där folk promenerar mest. Detta område behöver vara säkert och attraktivt för fotgängare. Den stora mängden parkering i centrala Tidaholm uppmuntrar förmodligen till att köra bil. Det verkar orimligt att ha så mycket pakering i staden. Avståenden till byarna är tillräckligt korta för att det ska vara rimligt att pendla med cykel om det finns bra cykelvägar. 31

32

33 FÖRSLAG I detta kapitel förklarar vi våra strategier för att nå målet med ett gångvänligt Tidaholm. Det inkluderar ett detaljerat förslag av en transportnod, framtidsvisioner och en tidslinje som visar förändringarna. 33

34 KONCEPT Idag går alla vägar som knyter Tidaholm till kringliggande byar genom stadskärnan. Ringvägen är till för att trafiken ska ledas runt men vi anser att den inte används till dess fulla potential. Detta kan bero på svårigheter med orienteringen eller att det i förarnas tankar är snabbare att åka igenom staden än runt den. Våra analyser visar att tidsskillnad mellan alternativen är nära noll och vi har försökt att hitta olika sätt att styra trafiken på ett bättre sätt. Skövde DAGENS SITUTATION Hjo Ett steg är att tydligt markera ut huvudkorsningarna (i grått i bilden situation i framtiden) för att folk lättare ska kunna forma en mental bild av platsen. Dessa korsningar fungerar också som transportnoder för byte från ett transportsätt till ett annat. Från dessa noder har vägar som leder in till stadskärnan en lägre hastighetsbegränsning. Den andra åtgärden är en stegvis process för att förvandla staden innanför ringvägen till en cyklistoch fotgängarprioriterad zon, eventuellt utan någon privat biltrafik alls. Speciella leveranser, kommunala tjänster, biltrafik för äldre och funktionsnedsatta samt busstrafik är undantag. Falköping Jönköping SITUATION I FRAMTIDEN Skövde Hjo 34 Falköping Jönköping

35 KOLLEKTIVTRAFIK till Skövde till Fröjered till Hjo Förutom huvudkorsningarna, har vi valt två till punkter samt den existerande busstationen som busshållplatser. I och med det täcks nästan hela stadskärnan av gångcirklar med en radie på 500 m. 500 m valdes då studier har visat att detta är ett avstånd folk är villiga att gå till en busshållsplats. (PPIAF, 2006). En av huvudanledningarna vi fann till att Tidaholmare inte tar bussen idag är missnöje med turtätheten. En negativ spiral bildas när färre och färre resenärer ger lägre och lägre lönsamhet och därmed färre bussar. Men en motsatt riktning är också möjlig. En början på lösningen skulle kunna vara att minska storleken på bussarna och ha fler avgångar. Ett stigande bensinpris kommer troligtvis också att driva på utvecklingen då privatbilism kan bli väldigt dyrt, och buss blir därmed ett konkurrenskraftigt alternativ. Vid de fyra huvudkorsningarna bör det finnas en bilpoolsparkering, bushållplatser och cykelparking. Vid de två mindre busshållplatserna vid ringvägen bör det finnas cykelparkering. Alla dessa noder skulle i framtiden kunna vara del av ett cykeluthyrningssystem. till Falköping/Madängsholm till Jönköping / Mullsjö Gångavstånd radie 500m 35

36 NOD - TILL FALKÖPING Transportnoden vid vilken man svänger av mot Falköping hade i vår undersökning det högsta flödet av trafik. Vi bestämde oss därmed för att jobba med den, med intentionen att samma principer kan appliceras även vid de andra noderna. Vi utgick från ett scenario där pendlare passerar noderna för att byta transportsätt. Resenärerna anländer till noden med cykel eller buss. Där kan de enkelt parkera sin cykel på en välbelyst plats under tak och avståndet till busshållplatsen och bilpoolsparkeringen är kort, vilket ger flera val om t.ex. bussen är sen eller en bil full. För pendlare som kommer in till staden sker det omvända, möjligtvis med ett system av hyrcyklar inkluderat. bild 2 Cykelparkering Cykelparkering bild 3 Busshållplats Bilpoolsparkering bild 1 36

37 VISION TYDLIG SKYLTNING BILPOOLSPARKERING CYKELPARKERING BUSSHÅLLPLATS bild 1 37

38 IDENTITET I skissandet av denna nod sökte vi i Tidaholms historia efter idéer och fann tändsticksindustrin. Denna fick ge inspiration till rondellen och cykelparkingen. Vi ville också hitta en tydlig symbol för ringvägen samt stödja det rika fågellivet i staden och använde oss därmed av en enkel röd ring för lampor som går längs med hela ringvägen samt för fågelmatare som hängs i rondellens tändstickor. De andra huvudnoderna planeras med samma funktioner och inslag av röda ringar men med en egen design för att underlätta orienteringen. JÄTTETÄNDSTICKOR I RONDELL MED FÅGELMATARE. STATION FÖR CYKEL- REPARATION. RINGVÄGENS LAMPOR Bild 2 Fågelmatare som hänger från tändstickorna 38 Cykelställ längs väggen

39 NODERNA - FRAMTID? FRAMTIDA VÄXTHUS OCH SOLENERGI- SAMLARE FRÅN SCIENCE FICTION, TILL SCIENCE, TILL SAMHÄLLSNYTTA Vem vet vad framtiden har i sitt sköte. Kanske kommer noderna utvecklas till minicentrum med fler funtioner än transport. Efter att ha läst på om materialet grafen och pratat med en forskare på Chalmers tog vi fram en framtidsvision för ett energiproducerande växthus. Grafen är ett material bestående av enbart ett atomlager som har visat sig vara förvånansvärt starkt, flexibelt, genomskinligt och konduktivt. Solpaneler är en av många förutspådda användningsområden liksom batterier och datorskärmar. I dagsläget brottas dock forskare med hur framställningen ska göras kostnadseffektiv och därför är vårt förslag ännu science fiction. Vi inspirerades av the Eden project vilket är ett växthuskomplex i Cornwall, Stor Brittanien, som består av ett flertal kupoler klädda i hexagonala och pentagonala paneler, tillverkade av tunna lager ETFE film. Kanske skulle ett lager grafen kunna göra så att dessa växthus fyller dubbla funktioner; en lämplig miljö för tropiska växter samtidigt som det är en energikälla för t.ex. små elektriska bilar. Cykelställ från ovan Grafen- ett atomlager tjockt material 39

40 STEGVIS STRATEGI Strategin för att gå mot en bilfri stad består av sex steg utspridda över 30 år. För varje område av staden inom ringvägen finns i sin tur tre steg från det nuvarande tillståndet till ett bilfritt tillstånd. Först utförs ett experiment där symboler och skyltar visar på en reducerad hastighetsbegränsning på 15 km/h (ungefärlig cykelhastighet). Detta är gjort med hjälp av projekt i skolorna. Vi tror att det kan vara ett bra sätt att involvera de yngsta som i sin tur kan öka sina föräldrars medvetenhet. I det följande steget implementeras några fysiska förändringar i form av växter och stenläggning som visuellt bidrar till en sänkning av farten. Det tredje och sista steget innebär att gatan blir bilfri. När en gata blir bilfri är det fortfarande tillåtet för dess invånare att parkera hemma hos sig fram tills nästa område når den bilfria fasen. Vår defi nition av BILFRI: Ett minimum av bilar. Varutransporter och utryckningsfordon är tillåtna och funktionsnedsatta, äldre samt gravida får köra bil i staden (kommunen utfärdar tillstånd vid behov). Dock gäller cykelfartsbegränsningen 15 km/h (med undantag av utryckningsfordon). 40

41 STEG 1 Hastighetsbegränsningen i stadskärnan sänks till 15 km/h ( gator markerade i grönt) steg 1 41

42 STEG 2 Stadskärnan är bilfri och stadsdelen söder om Vulcanön har en hastighetsbegränsning på 15 km/h. En alternativ väg (i rött) används för att passera stadskärnan steg 1 steg 2 42

43 STEG 3 Hela området ifyllt i grönt är bilfritt, dess omfång har valts med tanke på den höga koncentrationen av offentliga rum och aktiviteter i området (se aktivitetskarta i analysdel). En alternativ väg (i rött) leder om trafiken och en hastighetsbegränsning av 15 km/h söder och norr om området skapar en buffertzon steg 1 steg 2 steg 3 43

44 STEG 4 Den nord-sydliga axeln är bilfri med en alternativ väg runt och de västra och östra bostadsområdena inom ringvägen har en hastighetsbegränsning på 15 km/h. Samtidigt inrättas nya parkeringsplatser runt ringvägen steg 1 steg 2 steg 3 steg 4 44

45 STEG 5 Hela staden inom ringvägen är bilfri, noderna är aktiva med effektiva byten mellan cykel, bil och buss steg 1 steg 2 steg 3 steg 4 steg 5 45

46 STEP 6 Vi tror att denna process av hastighetsbegränsning följd av bilfri fas kan utökas till att inkludera hela staden. De som bor utanför ringvägen kommer inte att kunna änvända bilen för att nå innerstaden då den är bilfri och vi hoppas att även de kommer att ändra sitt beteende gradvis mot att använda bilen mindre och kollektivtrafik och cykel mer steg 1 steg 2 steg 3 steg 4 steg 5 46

47 PARKERING Då den bilfria zonen expanderar kan parkeringsplatser omvandlas till parker, lekplatser, cykelparkeringar o.s.v. Extra parkeringsplatser kommer att implementeras längs med ringvägen (rosa område i bilden). Då varje bostadsområde inom ringvägen inte är längre än 5-6 min gångväg ifrån ringvägen finns det tillgång till bilar vid behov. Möjliga parkeringsreferenser 47

48 VISIONER ASPELUNDSGATAN HASTIGHETSBEGRÄNSNING Dessa tre steg illustrerar möjliga förändringar från det nuvarande tillståndet till den nya planen. Det första steget för varje gata är ett experiment för att reducera hastigheten. För att stödja detta byts asfalten mot en markläggning som släpper igenom vatten. Till slut läggs det till stadsmöbler, växter o.s.v. för att skapa en mer attraktiv miljö för fotgängare och cyklister. Vi visar exempel på hur dessa steg kan se ut på Aspelundsgatan, som ligger i ett bostadskvarter och Norra Kungsvägen, en huvudgata som passerar genom stadskärnan. 48

49 VISIONER ASPELUNDSGATAN- BILFRI 49

50 VISIONER NORRA KUNGSVÄGEN -HASTIGHETSBEGRÄNSNING 50

51 VISIONER NORRA KUNGSVÄGEN- BILFRI 51

52 VISIONER I de följande visionerna har vi försökt att föreställa oss hur Tidaholm skulle kunna se ut i framtiden med den nya gatutypen samt omvandlingen av parkeringsplatser till parker med lekplatser, caféer och andra aktiviteter. Vi har också samlat några inspirationsbilder för uthyrningsbara cyklar och alternativa transportsätt. Bland dem en cykelskolbuss från Holland som föräldrarna turas om att köra och som plockar upp barnen hemma hos sig (se bilder nedanför). 52

53 VISIONER CYKELVÄG- MADÄNGSHOLM Cykelförbindelsen till Madängsholm bör förbättras, och bredare cykelfält alternativt en separat gång- och cykelväg föreslås. Förslaget innegåller också bättre skylning, belysning på hela sträckan, inslag av konst längst vägen samt bänkar. Samma principer kan tillämpas till de andra byarna. 53

54 VISIONER STALLÄNGSVÄGEN - BILFRI 54

55 VISIONER VÄSTRA DROTTNINGVÄGEN- BILFRI 55

56 VISIONER NYA TORGET 56

57 VISIONER BIBLIOTEKETS PARKERING 57

58 TIDSLINJE - VÄRLDEN BERÄKNAD PRODUKTION AV FOSSILA BRÄNSLEN (Heinberg, 2007) Transition movement: Peak car 2016 (Chamberlin, 2009) Transition movement: Lägre hastighetsgränser för bilar Transition movement: - Utsläpp, buller och trafikolyckor har minskat mycket - Stort intresse för att gå och cykla - Bättre intrastruktur för ovan nämnda - Fler människor på gatorna Transition movement: - I genomsnitt en elbil per 10 hushåll - Att köra bensindrivna bilar har blivit ett nöje för de rika -85% av resor mellan städer är med tåg och buss -0 koldioxid -Miljön har blivit mer trivsam

59 Europeiskt mål Att nå tvågradersmålet, utsläpp av växthusgaser ska vara så lågt som två ton per person i industrialiserade länder. (Genomsnittet i Sverige idag är ca 10 ton per person).) Svenskt mål: - Bilpark obereonde av fossila bränslen En fortsatt ökning, liksom under de senaste årtiondena, av bilkörande, köttätande och flygningar kommer ge en 30% ökning av utsläpp år (Mistra Urban Futures, 2013) Transition movement: -Bilägande är inte längre normen - Billiga flygbiljetter finns inte längre att tilllgå. Svenskt mål: - Inga nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären (Naturvårdsverket)

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Med vilka färdmedel skulle du vilja resa sträckan Njurunda-Sundsvall? Pendeltåg Cykla, pendeltåg, buss Cykel och

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 3 / 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 21/ SLUTSATSER Ön Sanden är en fantastisk och attraktiv plats

Läs mer

ETT HÅLLBART LIV I TIDAHOLM - Hanna Olsson

ETT HÅLLBART LIV I TIDAHOLM - Hanna Olsson ETT HÅLLBART LIV I TIDAHOLM - Hanna Olsson Gamla torget Taxi Busshållplats 1/25 KONCEPT & VISION Varför ska vi bygga och leva hållbart? Hur kan vi styra Tidaholm mot en hållbar framtid? I mitt förslag

Läs mer

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten 1 (13) Køge Kyst Team Vandkunsten Infrastruktur Visioner Trafiken i Køge ska bidra till den önskade stadsutvecklingen. Det är en utmaning att skapa en hållbar urban mobilitet, som prioriterar gång-, cykeloch

Läs mer

Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden. SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014

Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden. SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014 Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014 MILJÖSTADSDELEN NORRA DJURGÅRDSSTADEN 2030 ; 12 000 lägenhet och 35 000 arbetsplatser Några övergripande miljömål;

Läs mer

Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3

Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3 Energibesparing och hållbara transporter Stödpapper 3 Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3 Hållbara transporter är snabba och flexibla Nästan hälften av alla bilresor i Europa är kortare

Läs mer

Checklista för Europeiska Trafikantveckan

Checklista för Europeiska Trafikantveckan 1(5) Checklista för Europeiska Trafikantveckan Se denna checklista som ett stöd i planering och genomförande av Europeiska Trafikantveckan och/eller I stan utan min bil!. Checklistan är alltså inget facit

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Folkpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? När staden växer och förtätas behövs fler parker, lekplatser och

Läs mer

Tidsstudie Cykel, elcykel, buss eller bil. Vilket alternativ väljer du?

Tidsstudie Cykel, elcykel, buss eller bil. Vilket alternativ väljer du? Tidsstudie Cykel, elcykel, buss eller bil. Vilket alternativ väljer du? Av: Sommarpraktikanter Nelly Dahlstedt Karp och Joakim Wallin, trafik- och stadsmiljöavdelningen, tekniska förvaltningen 2013-07-05

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

Var rädd om våra barn i trafiken!

Var rädd om våra barn i trafiken! Var rädd om våra barn i trafiken! Du är förälder till ett barn som just har börjat skolan Nacka kommun arbetar aktivt med trafiksäkerheten och tryggheten runt skolorna. Idag skjutsar många föräldrar sina

Läs mer

Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY. Liveability - sida 1. Utfallsindikatorer

Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY. Liveability - sida 1. Utfallsindikatorer Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY Aspekt Liveability Utfallsindikatorer Objektiv SO/Li-I-O1 Antal rapporterade överfall som skedde i transportsystemet

Läs mer

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken 2013-04-22

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken 2013-04-22 Resvan i Flyinge En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken Analys gjord av: Roozbeh Hashemi Nejad hashemi.roozbeh@gmail.com +46(0) 706 083 193 Daniel Svensson karldanielsvensson@gmail.com

Läs mer

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från

Läs mer

tokiga transporter SPN-uppdrag

tokiga transporter SPN-uppdrag HUVUDUPPGIFT: Hur reser vuxna egentligen? 1. Hur reser vuxna egentligen? Välj ut en vuxen i din närhet som du litar på och träffar ofta. Välj ut tre dagar under arbetsveckan (måndag till fredag) då du

Läs mer

Greenbook är tjänsten som vill inspirera och utmana skeptiska bil användare att åka kollektivt, de ska inte se det som ett måste utan något som de

Greenbook är tjänsten som vill inspirera och utmana skeptiska bil användare att åka kollektivt, de ska inte se det som ett måste utan något som de Greenbook är tjänsten som vill inspirera och utmana skeptiska bil användare att åka kollektivt, de ska inte se det som ett måste utan något som de verkligen vill göra. Kollektiv åkning kommer nu att bli

Läs mer

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Umeå kommun? Lägg ner kollektivtrafiken 7 Öka kollektivtrafiken Bygg bort cykelvägarna 5 Gör det enkelt att cykla Öppna gamla

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Centerpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Parker och grönområden utgör välbehövlig plats för återhämtning

Läs mer

Sammanställning av enkät om umebornas kännedom om luft och deras attityder kring olika åtgärder

Sammanställning av enkät om umebornas kännedom om luft och deras attityder kring olika åtgärder Sammanställning av enkät om umebornas kännedom om luft och deras attityder kring olika åtgärder Bakgrund Under maj 6 skickade Miljö- och hälsoskydd ut en enkät till umebor för att ta reda på vad de känner

Läs mer

Cykelstrategi. Cykelstrategi. för Falköpings kommun

Cykelstrategi. Cykelstrategi. för Falköpings kommun Cykelstrategi för Falköpings kommun Innehållsförteckning Inledning 3 dokument 3 Nulägesanalys 4 Vision Falköping som cykelkommun 6 Åtgärdsområden 6 Infrastruktur 6 Säkerhet och trygghet 7 Drift och underhåll

Läs mer

Vision Ett bilfritt Vänersborg

Vision Ett bilfritt Vänersborg Vision Ett bilfritt Vänersborg Vi är två ungdomar som under fyra veckor har jobbat med Agenda 21 och folkhälsa i Vänersborgs kommun. Vi har valt att rikta in oss på hållbar transport ur både miljö- och

Läs mer

Fakta och myter om Peak Car

Fakta och myter om Peak Car Fakta och myter om Peak Car Text och produktion: Scantech Strategy Advisors 2014. Finns Peak Car? I samhällsdebatten förekommer ibland uttrycket Peak Car. Betydelsen av Peak Car varierar, men syftet är

Läs mer

Korta bilresor och deras miljöeffekter - Potential att använda cykel av Annika Nilsson, Lunds Tekniska Högskola

Korta bilresor och deras miljöeffekter - Potential att använda cykel av Annika Nilsson, Lunds Tekniska Högskola Korta bilresor och deras miljöeffekter - Potential att använda cykel av Annika Nilsson, Lunds Tekniska Högskola Problem och syfte Resandet har ökat och med det koldioxidutsläppet som bidrar till växthuseffekten.

Läs mer

Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen

Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen Fotgängarnas förening (FOT) är positiva till att Stockholm stad tagit fram

Läs mer

Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ

Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ FÖRORD Vi står vid ett vägval i en global värld med en pågående urbanisering. Städerna växer och fler slåss om gaturummet. Om städerna ska vara framkomliga

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende. Henrik Petzäll Trafikkontoret

Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende. Henrik Petzäll Trafikkontoret Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende Henrik Petzäll Trafikkontoret VISION Attraktiv cykelstad för alla Attraktiv cykelstad Tillgång till cykelbanor Trivsamma, trygga, rena & snygga cykelvägar

Läs mer

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap KORTVERSION Resultat av enkät genomförd 1-15 juni 27 Göteborg 27-9-27 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning

Läs mer

Satsa på cykeln i Norrtälje

Satsa på cykeln i Norrtälje Satsa på cykeln i Norrtälje Program för hur Norrtäljecentern vill satsa på cykeln C Man kan även cykla på vintern om det finns bra snöröjda och grusade cykelvägar Cykelleder genom staden Cykelfil Bergsgatan

Läs mer

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun 2012-10-29 Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun -bland boende i området runt Vindelälven och Tväråbäck med omnejd i Vännäs kommun Enligt uppdrag av Vännäs kommun

Läs mer

Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö

Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö Platsen vid sjöarna där vägarna möts Växjös ursprungliga betydelse. Där vägar

Läs mer

Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242

Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242 Tekniska förvaltningen Gatu- och trafikkontoret Tjänsteskrivelse 1(6) Erik Nilsgart 046-3555232 erik.nilsgart@lund.se Tekniska nämnden Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242 Sammanfattning

Läs mer

PARKERINGSPOLICY I SVERIGE. Karin Neergaard, Trivector Traffic

PARKERINGSPOLICY I SVERIGE. Karin Neergaard, Trivector Traffic PARKERINGSPOLICY I SVERIGE Karin Neergaard, Trivector Traffic TRIVECTOR TRAFFIC Konsulttjänster och forskning inget annat än hållbara transporter Lund, Stockholm, Göteborg Klimat, energi och miljö Kollektivtrafik

Läs mer

Det goda livet 2013-09-16. TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? TRIVECTOR TRAFFIC.

Det goda livet 2013-09-16. TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? TRIVECTOR TRAFFIC. Välkommen till TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? Det goda livet TRIVECTOR TRAFFIC Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag 90 anställda, Traffic 50 Kontor i Lund,

Läs mer

Vi får ingen cykelrevolution trots att samhället säger sig vilja ha det

Vi får ingen cykelrevolution trots att samhället säger sig vilja ha det 1 Vi får ingen cykelrevolution trots att samhället säger sig vilja ha det 2 Vår tes: Vi gör fel saker och är inte tillräckligt modiga Alla trafikslag ska inte få ökad framkomlighet Vi måste våga prioritera

Läs mer

Mål: Lära oss vilken sorts energi som människor, växter, djur och fordon behöver. Mål: Förstå att resor och transporter påverkar klimatet och miljön

Mål: Lära oss vilken sorts energi som människor, växter, djur och fordon behöver. Mål: Förstå att resor och transporter påverkar klimatet och miljön 2011-06-30 Miljö - Hälsa - Trafiksäkerhet Grön flagg Grön Flagg är en miljöcertifiering och ett verktyg som många skolor i Örebro använder för att arbeta med miljö och hållbar utveckling. Skolans arbete

Läs mer

CYKELBOKSLUT 2012-13. Tekniska förvaltningen Borås Stad

CYKELBOKSLUT 2012-13. Tekniska förvaltningen Borås Stad CYKELBOKSLUT 2012-13 Tekniska förvaltningen Borås Stad INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 1 Genomförda åtgärder under 2012/2013... 2» Utbyggnad av cykelvägnätet... 2 Ny GC-väg, Landerigatan och Fabriksgatan,

Läs mer

Unga tankar om framtidens resor

Unga tankar om framtidens resor 2011-03-24 Unga tankar om framtidens resor Specialutgåva kring gångtrafik! Idéer och illustrationer: Elever vid Thorildsplans gymnasium Stefan Myhrberg, Fariba Daryani Stockholms stad, Trafikkontoret Så

Läs mer

Tips om hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan

Tips om hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan 1(7) Tips om hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Introduktion Flera projekt, i en lång rad länder, har genomförts för att se på hur barns skolvägar kan bli säkrare,

Läs mer

Trafikföringen i centrum, Inre ringen

Trafikföringen i centrum, Inre ringen 1(17) Tjänsteskrivelse Falu kommun Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Datum 2015-09-14 Diarienummer MSN0522/15 Handläggare Mathias Westin Telefon 023-827 39 E-post: mathias.westin@falun.se Miljö-

Läs mer

värm upp på vägen föräldrainformation om smartare resor till och från träningen1

värm upp på vägen föräldrainformation om smartare resor till och från träningen1 värm upp på vägen föräldrainformation om smartare resor till och från träningen1 Alla vinner på smartare idrottsresor kontakt Katarina Bååth, katarina.baath@regionorebro.se Energikontoret Regionförbundet

Läs mer

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04 Rapport Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen Bil Sweden 213--4 Förord BilSweden bedriver ett aktivt opinionsarbete. I frågor som rör attityd och behov av bil, parkering och framkomlighet

Läs mer

Miljöbladet. en informationskampanj

Miljöbladet. en informationskampanj Miljöbladet en informationskampanj Miljöbladet ska vara en informationskampanj med målet att informera de flesta människor om trafikens inverkan på miljön och att påverka dem att resa och färdas miljövänligare.

Läs mer

Koncept för elcykelpooler för VGR

Koncept för elcykelpooler för VGR Koncept för elcykelpooler för VGR Projektbeskrivning Pilotprojektet CykelDelaren syftar till att etablera en cykelpool med elcyklar för allmänheten i de deltagande kommunerna i Västra Götaland. Regionen

Läs mer

TITTA! EN TILL SOM JUST LÄRT SIG GÅ! KAMPANJEN FÖR ETT VETTIGARE SÄTT ATT RÖRA SIG I GÖTEBORGSTRAFIKEN

TITTA! EN TILL SOM JUST LÄRT SIG GÅ! KAMPANJEN FÖR ETT VETTIGARE SÄTT ATT RÖRA SIG I GÖTEBORGSTRAFIKEN TITTA! EN TILL SOM JUST LÄRT SIG GÅ! KAMPANJEN FÖR ETT VETTIGARE SÄTT ATT RÖRA SIG I GÖTEBORGSTRAFIKEN Det går knappast att öppna en tidning eller sätta på teven utan att larmrapporterna strömmar ut vi

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

Vi älskar kollektivtrafiken!

Vi älskar kollektivtrafiken! Vi älskar kollektivtrafiken! Varför en skattefinansierad kollektivtrafik? En förutsättning för en ökad tillväxt och utveckling i Västra Götaland är att människor kan bo bra och lätt ta sig till och från

Läs mer

Konsten att sälja hållbart resande. - på en eftermiddag

Konsten att sälja hållbart resande. - på en eftermiddag Konsten att sälja hållbart resande - på en eftermiddag hans@arby.se Handboken: Om att bygga samverkan Handledningen: Om att möta kunden på en eftermiddag: Körschema Vem är du, vilket är uppdraget? Drivkrafter

Läs mer

Tänk dig att var du än är kan få tag på en miljöbil som är ren, fräsh, och modern som du har tillgång till dygnet runt. Det spelar ingen roll var du

Tänk dig att var du än är kan få tag på en miljöbil som är ren, fräsh, och modern som du har tillgång till dygnet runt. Det spelar ingen roll var du Tänk dig att var du än är kan få tag på en miljöbil som är ren, fräsh, och modern som du har tillgång till dygnet runt. Det spelar ingen roll var du är, eller var du är på väg det finns alltid en bil i

Läs mer

Cykelstrategi för Mölndals stad 2010-2014

Cykelstrategi för Mölndals stad 2010-2014 Cykelstrategi för Mölndals stad 2010-2014 Antagen av gatunämnden 22 mars, 2010 Förord Alla människor har ett behov av rörelse för att förflytta oss, underhålla vår kropp och vår själ. För att få ihop det

Läs mer

Resvaneundersökning kommunanställda hösten 2011

Resvaneundersökning kommunanställda hösten 2011 Resvaneundersökning kommunanställda hösten 2011 Resvaneundersökning kommunanställda hösten 2011 I det följande kommer du att få frågor kring dels de resor du gör i tjänsten och dels kring dina resor till

Läs mer

Parkeringsnorm för Eslövs kommun

Parkeringsnorm för Eslövs kommun December 2013 1 INNEHÅLL INLEDNING 3 NULÄGES BESKRIVNING 4 Ansvar Bilinnehav Zonindelning PARKERINGSNORM FÖR CYKEL 5 PARKERINGSNORM FÖR BIL 6 FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER 7 PARKERINGSNORM: TABELLER 8 Parkeringsnorm

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör lastbil ska hålla hastighetsgränserna och

Läs mer

Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand I samband med detaljplan, Alingsås kommun

Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand I samband med detaljplan, Alingsås kommun Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand Beställare: ALINGSÅS KOMMUN Beställarens representant: Job van Eldijk Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria

Läs mer

Sida 1 1 Sida2 2 Sida 3 Som vi såg illustrerat i videon så är det ofta en huggsexa om vem som ska norpa en ledig parkering. Det beror på att dagens parkeringssystem bygger på den planekonomiska modellen,

Läs mer

När du ska korsa en gata

När du ska korsa en gata När du ska korsa en gata Information från Örebro kommun I den här broschyren finns exempel som beskriver hur du som går, cyklar eller kör ett fordon ska bete dig vid olika typer av korsningar enligt trafiklagstiftningen.

Läs mer

Regeringens proposition 2012/13:25

Regeringens proposition 2012/13:25 CYKEL Vad säger propen och vad gör Trafikverket? Anna Wildt-Persson Trafikverket Region Syd Regeringens proposition 2012/13:25 Regeringens bedömning: Åtgärder för ökad och säker cykeltrafik har potential

Läs mer

tokiga transporter Fakta

tokiga transporter Fakta Inför briefingmötet Inför briefingmötet behöver alla grupper inom er SPN-avdelning göra en noggrann undersökning. Ta reda på mer om transporter: hur vi reser, om utsläpp, om våra ekologiska fotavtryck

Läs mer

Spårtaxis ekonomi, ett räkneexempel

Spårtaxis ekonomi, ett räkneexempel Spårtaxis ekonomi, ett räkneexempel När man debatterar för spårtaxi är det vanligaste motargumentet man hör att det blir för dyrt. Detta är helt fel. I stället kan spårtaxisystem vara självfinansierande

Läs mer

Sammanfattning av resultatet från webbenkäten gällande cykelsituationen i Örnsköldsvik

Sammanfattning av resultatet från webbenkäten gällande cykelsituationen i Örnsköldsvik Sammanfattning av resultatet från webbenkäten gällande cykelsituationen i Örnsköldsvik Syfte och metod Örnsköldsviks kommun arbetar med en cykelplan för Örnsköldsviks centralort. Cykelplanen ska vara långsiktig

Läs mer

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning

Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning April 2011 1 Inledning 2009 dödades 358 personer i trafiken. 74 procent av dem var män och endast 26 procent var kvinnor. Den höga andelen män kan

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

TESTRESENÄR Uppföljningsmöte torsdag 25 mars

TESTRESENÄR Uppföljningsmöte torsdag 25 mars TESTRESENÄR Uppföljningsmöte torsdag 25 mars Uppföljningsmöte 18.30 Mötet börjar med smörgåstårta 18.45 Framtidsvägen presenterar delar av resultat och synpunkter från enkäter 19.00 Skelleftebuss besvarar

Läs mer

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum AB Handelns Utredningsinstitut September 2010 Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum Förord AB Handelns Utredningsinstitut, HUI, har på uppdrag av Växjö kommun Tekniska

Läs mer

Cykelfrågor riksdagsvalet 2014

Cykelfrågor riksdagsvalet 2014 Cykelfrågor riksdagsvalet 2014 - alla frågor Inloggad som. Logga ut Cykelfrågor riksdagsvalet 2014 Alla frågor från enkäten Cykelfrämjandet och Uppsala cykelförening vill gärna ställa några frågor till

Läs mer

Agenda. Om resvaneundersökningen. Tillgång till körkort och bil. Tillgång till busskort. Piteåinvånarnas resor under en dag

Agenda. Om resvaneundersökningen. Tillgång till körkort och bil. Tillgång till busskort. Piteåinvånarnas resor under en dag Resvaneundersökning Piteå kommun Genomgång och diskussion av resultat 2012-03-12 Marie Karlsson, Sweco 1 Agenda Om resvaneundersökningen Tillgång till körkort och bil Tillgång till busskort Piteåinvånarnas

Läs mer

MM Öresund 20140327 1

MM Öresund 20140327 1 1 Samhället vill att vi ska cykla för klimat och miljö för att skapa en attraktiv stad för folkhälsan Vi har cykelplaner och cykelstrategier Vi genomför cykelkampanjer och cykelaktiviteter Vi ger tips

Läs mer

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön juni 2011 Beredningen för infrastruktur och boende Innehåll 1 Uppdrag 5 1.1 Bakgrund, syfte...5 1.2 Metod och genomförande...5 1.3 Resultat...5

Läs mer

Cykelsatsningen i Gävle. Helena Werre Marie Wallström

Cykelsatsningen i Gävle. Helena Werre Marie Wallström Cykelsatsningen i Gävle Helena Werre Marie Wallström Utgångspunkter Nationella och regionala mål Transportpolitiska mål Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt

Läs mer

Detta är Västsvenska paketet

Detta är Västsvenska paketet Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och

Läs mer

FÖR? Fakta och argument om parkeringsnormer, bostadsbrist och byggande

FÖR? Fakta och argument om parkeringsnormer, bostadsbrist och byggande VEM BYGGER VI FÖR? Fakta och argument om parkeringsnormer, bostadsbrist och byggande Varför pratar vi om parkeringsnormer? Ökad nyproduktion av bostäder och förnyelse av bostadsbyggandet, så att det också

Läs mer

GO:SMART. Projektmål A+ utveckla och testa en innova9v tjänst som underlä+ar och premierar hållbara resor i urban miljö.

GO:SMART. Projektmål A+ utveckla och testa en innova9v tjänst som underlä+ar och premierar hållbara resor i urban miljö. GO:SMART Projektmål A+ utveckla och testa en innova9v tjänst som underlä+ar och premierar hållbara resor i urban miljö. GO:SMART vision Storstadshushåll väljer 9llgång 9ll mobilitet istället för bilägande

Läs mer

Cykelplan för Sollentuna kommun KORTVERSION. www.sollentuna.se

Cykelplan för Sollentuna kommun KORTVERSION. www.sollentuna.se Cykelplan för Sollentuna kommun KORTVERSION www.sollentuna.se Cykla är lycka Undersökningar visar att cyklister är lyckligare än bilister. Hela tre gånger lyckligare faktiskt. Majoriteten av alla bilresor

Läs mer

Smarta resor och transporter

Smarta resor och transporter Smarta resor och transporter Läs mer... om blandning av olika funktioner i program D. Vi behöver smarta resor och transporter för ett hållbart samhälle. I Luleå ska vi ha bra förutsättningar för invånare

Läs mer

Testresenär Avslutningsmöte Vår 2015. Page 1

Testresenär Avslutningsmöte Vår 2015. Page 1 Testresenär Avslutningsmöte Vår 2015 Page 1 Testresenär vår 2015 Page 2 Syfte Att introducera bussen för bilister Att få fler att prova åka buss Att få fler att pendla med buss Att få synpunkter från ovana

Läs mer

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik November 2013 September 2013 Medborgarpanel 6 Kollektivtrafik 1 Inledning Landstinget Kronoberg har utöver det huvudsakliga uppdraget att bedriva hälso- och sjukvård även uppdrag inom andra områden, som

Läs mer

NYA RESVAL TILL OCH FRÅN JOBBET

NYA RESVAL TILL OCH FRÅN JOBBET VI BYGGER 16 NYA STATIONER I SKÅNE OCH SMÅLAND så att fler kan ta tåget till arbete, skola och fritid PROJEKT PÅGATÅG NORDOST OCH KRÖSATÅG Kommer du också att ta tåget? NYA RESVAL TILL OCH FRÅN JOBBET

Läs mer

Roadbook för BMW eventet Vättern runt 2012. Datum: 18-19:e Augusti.

Roadbook för BMW eventet Vättern runt 2012. Datum: 18-19:e Augusti. Roadbook för BMW eventet Vättern runt 2012. Datum: 18-19:e Augusti. Bakgrund: Liksom förra året är även 2012 års upplaga ett 2 dagars event. Övernattningen sker i år på Aspa Herrgård som ligger ca 13 km

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖVERENSKOMMELSE OM CYKELPENDLING

HANDLINGSPLAN FÖR ÖVERENSKOMMELSE OM CYKELPENDLING HANDLINGSPLAN FÖR ÖVERENSKOMMELSE OM CYKELPENDLING Bakgrund För att nå klimatmålet om en fossilfri ekonomi år 2030 krävs en omställning till ett hållbart transportsystem. En överflyttning av fler arbetsresor

Läs mer

Minnesanteckningar från medborgardialog om Miljöstrategi samt elevhearing

Minnesanteckningar från medborgardialog om Miljöstrategi samt elevhearing MINNESANTECKNINGAR Robert Hagström robert.hagstrom@vargarda.se Minnesanteckningar från medborgardialog om Miljöstrategi samt elevhearing Medborgardialog Medborgardialogen genomföres den 4 november i hus.

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

11/10/2013 HÅLLBARA BESÖKSRESOR TILL KÖPCENTRA ÄR DET MÖJLIGT? INKÖPSRESORNA IDAG 2 INKÖPSRESORNAS OMFATTNING. Fler VARFÖR KÖPCENTRA?

11/10/2013 HÅLLBARA BESÖKSRESOR TILL KÖPCENTRA ÄR DET MÖJLIGT? INKÖPSRESORNA IDAG 2 INKÖPSRESORNAS OMFATTNING. Fler VARFÖR KÖPCENTRA? HÅLLBARA BESÖKSRESOR TILL KÖPCENTRA ÄR DET MÖJLIGT? Caroline Ljungberg SKL s Trafik- och gatudagar 2013 INKÖPSRESORNA IDAG 2 INKÖPSRESORNAS OMFATTNING HUR MAN RESER FÖR ATT HANDLA - ANTAL RESOR PER PERSON

Läs mer

Planeten ska med! Hållbar mobilitet, SWEPOMM

Planeten ska med! Hållbar mobilitet, SWEPOMM Planeten ska med! Hållbar mobilitet, SWEPOMM Kort om Riksbyggen Bygger fastigheter med bostadsrätt Skapar bostadsrättsföreningar Förvaltar fastigheterna åt bostadsrättsföreningarna Antal anställda ca 2

Läs mer

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan? Innehållsförteckning 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?... 1 2 Hur använder jag Min Klimatpåverkan?... 2 3 Hur beräknas mitt hushålls fotavtryck?... 2 4 Hur kan jag samarbeta med SEI för att vidareutveckla

Läs mer

Resvaneundersökning Göteborgs Universitet - Gemensam förvaltning

Resvaneundersökning Göteborgs Universitet - Gemensam förvaltning Resvaneundersökning Göteborgs Universitet - Gemensam förvaltning Resultat av enkät genomförd 2 27 oktober 2006 Göteborg 2006-11-20 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning Göteborgs Universitet

Läs mer

Klimat och transporter

Klimat och transporter 2010-03-19 Klimat och transporter Jannica Schelin Processledare för Hållbart Resande i Norrköpings kommun Hållbart Resande Hållbart Resande och Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar

Läs mer

Synen på att pendla kollektivt. December 2014

Synen på att pendla kollektivt. December 2014 Synen på att pendla kollektivt December 2014 2 Undersökning om synen på att pendla kollektivt Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Projektledare: Markus Lagerqvist Datum: 2014-12-19

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

RENARE STADSLUFT. Ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrala Skellefteå

RENARE STADSLUFT. Ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrala Skellefteå RENARE STADSLUFT Ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrala Skellefteå RENARE STADSLUFT ETT FÖRORD Bakgrund Åtgärdsprogram Nuläget 2009 Mål, renare stadsluft KORTSIKTLIGA

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll Bilaga 1; Bakgrund Innehåll KOMMUNEN... 2 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 2 ÖRESUND SOM CYKELREGION... 3 CENTRALORTEN... 4 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 4 BRISTER... 5 MARKNADSFÖRING... 6 HISTORISKT ARV... 6 UNDERSÖKNINGAR...

Läs mer

Elementkurerna Jord Vatten Luft Eld

Elementkurerna Jord Vatten Luft Eld Jord Vatten Luft Eld Du kommer vilja vänta på bussen! Människor är transportberoende varelser. Transporterna ska ske snabbare, billigare, bekvämare och numera till en lägre miljöpåverkan. För att påverka

Läs mer

Vad kan man göra för att få fler att åka kollektivt?

Vad kan man göra för att få fler att åka kollektivt? 1 Vad kan man göra för att få fler att åka kollektivt? Inledning.3 Bakgrund.3 Syfte 3 Metod...4 Resultat 4 Slutsats 4 Felkällor... 5 Avslutning...5 Datum: 21/5-2010 Handledare: Gert Alf Namn: Lukas Persson

Läs mer

Huddinge planerar för framtidens trafik tyck till och påverka

Huddinge planerar för framtidens trafik tyck till och påverka Huddinge planerar för framtidens trafik tyck till och påverka TRAFIKSTRATEGI FÖR HUDDINGE KOMMUN Huddinges befolkning ökar precis som antalet transporter. Dagens och morgondagens växande behov kräver ett

Läs mer

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg Välkommen hem Äppelträdgården är inget vanligt bostadsområde, hastigt hoprafsat för att tjäna snabba pengar. Så vill vi inte jobba. Därför började vi med att verkligen tänka efter: hur ser ett optimalt

Läs mer

Prediktiva analyser i digitala kanaler främjar innovation och samhällsnytta

Prediktiva analyser i digitala kanaler främjar innovation och samhällsnytta Prediktiva analyser i digitala kanaler främjar innovation och samhällsnytta Digitaliseringen skapar nya förutsättningar men också nya förväntningar. Människans beteende och livsstil har förändrats, digitaliseringen

Läs mer

SKOLRESEPLAN En mall för skolreseplan på din skola

SKOLRESEPLAN En mall för skolreseplan på din skola SKOLRESEPLAN En mall för skolreseplan på din skola Innehåll Inledning 1 Skolreseplan 2 - Varför en skolreseplan? - Genomförande av Skolreseplan? Syfte 4 - Mål Arbetsgrupp 5 Tidplan 6 Nulägesbeskrivning

Läs mer