Demenskonferens 2016 Harmoni och balans. Harmoni och balans Att stärka sinnet när minnet sviker

Transkript

1 Harmoni och balans Att stärka sinnet när minnet sviker Dokumentation från demenskonferens den 11 november

2 Charlotte Barouma Över 250 deltagare var med på årets demenskonferens. Demenskonferensen är en årlig återkommande och uppskattad konferens. Temat för i år var harmoni och balans att stärka sinnet när minnet sviker. Ordet demens betyder utan sinne. Men idag ska det handla om personcentrerad vård och att använda sig av det vardagliga, som måltider och musik, för att skapa en positiv känsla som sitter kvar i kroppen även om man inte minns händelsen, säger Charlotte Barouma, allmänläkare som grundat Wästerläkarna i Göteborg och dagens moderator. Vårdcentralerna har ansvar för den basala utredningen vid minnesstörning, medicinering och övrig behandling samt uppföljning. De ska också fungera som stöd till kommunernas chefer och personal, säger hon. Charlotte Barouma. Arbetsgruppen bakom konferensen: Ann- Sofie O Dwyer, Silviasyster och vårdutvecklare Susanne Lundin, demenssjuksköterska Pernilla Edström, enhetschef Karin Westberg, GR Lena Janmarker (ej på bild), demenssjuksköterska 2

3 Ola Polmé Demenskonferens 2016 Harmoni och balans Busiga vårdtagare Många säger att vi behöver fler fötter och två sockerbitar i kaffet, då får han det varje dag händer inom vården men det är en tills han dör. Kanske blir det ett misstag på sommaren när det är vikarier och han får tre socker- skymf mot personalen, vi behöver mer hjärna, säger Ola Polmé, sjuksköterska och författare med bitar en dag. Men det blir ofta en positiv respons lång erfarenhet av arbete inom äldreomsorgen. på en sådan förändring. Kurt kanske blir lite Han ska prata om personcentrerad omvårdnad, men för vem ska den vara så mitt råd är att våga testa lite ibland. piggare och tycker att kaffet är godare den dagen, personcentrerad vårdtagaren Jag skulle önska att vi inom vård- och eller personalen? omsorg var lite wild and crazy någon Personalen frågar ofta varandra behöver du hjälp med Korttidsminnet sitter också i gång! något, när det finns så många hjärnans yttre skikt. Det kan bli ett multipla sjuka på våra boenden. arbetsmiljöproblem, tjatbeteendet som Tänk det scenariot på HM, två många demenssjuka får. Ta till exempel en kvinna som vill kissa hela tiden. expediter kommer fram till dig men frågar varandra om de Då går ofta personalen fram och säger behöver hjälp med något. Sätt dig hos Ulla och håll hennes hand en stund om du har tid över på ett arbetspass. Ola Polmé. OLA MENAR ATT VÅRDKVALITET och arbetsmiljö hänger tätt ihop. Nattpersonalen på många boenden jag har jobbat på ringer ofta till varandra och undrar vilka som har jobbat kväll, inte hur många som har jobbat utan vilka. Ibland när de kommer in kan det vara kaos och både personalen och de boende är stimmiga och skriker åt varandra, en annan kväll med annan personal kan det vara jättelugnt. Då undrar man ju, vad är det för skillnad? Jag tror att vi tänker för lite på oss själva inom vård- och omsorg. Jämför med flygpersonal på en flygresa, skriker de till varandra någon gång? Nej, det händer inte. De vet att om de beter sig så har de ett helt flygplan med oroliga resenärer som de får ta hand om resten av flighten. Där tror jag att vi har mycket att lära av andra branscher. Han ritar upp bilden av en hjärna och de olika delarna som styr vår våra beteenden. I hjärnans yttre skikt, cortex, sitter vårt intellekt och kunskap som inhämtas via våra sinnen. Det uppdateras och förändras hela tiden, även för demenssjuka. Kurts sambo säger att han vill ha men Astrid du var ju nyss på toa. Det är det dummaste man kan göra, hon vet ju inte att hon har varit det. Det är som att säga till en blind se dig för. Astrid kan bli aggressiv och ledsen. Vad kan man göra då? Man kan få henne att känna sig värdefull och behövd. Fråga henne något som hon kan. Då kan man få bort mycket av det här tjatbeteendet. OLA PRATAR OM VÅRA KÄNSLOR som ligger centralt i hjärnan. Skadar man hjärnan på något sätt läcker känslorna ut, som till exempel hos demenssjuka. Men känslomässigt är de helt sanna. Därför är det ofta dumt att bemöta dem med en intellektuell tillrättavisning. Jag hade en man som slog till mig när jag skulle ta på honom skorna, att säga till honom fungerade inte men reagerade jag med gråt och överdriven smärta blev han väldigt omhändertagande och ångerfull. Skydda inte demenssjuka från livet, de måste leva också! är hans sista råd. På finns Olas böcker att beställa, Busiga vårdtagare och Hur ska vi bemöta demenssjuka bland annat. 3

4 Gerd Faxén Irving Hur mat, måltid och miljö kan stimulera ätandet Gerd Faxén Irving, leg dietist och docent, Karolinska Institutet, har jobbat med demensfrågor och hur maten och miljön kan stimulera ätandet i 30 år. Viktminskning är vanligt, framförallt vid Alzheimers sjukdom, och det kan påverka sjukdomstillståndet negativt. Men det går att åtgärda om det upptäcks i tid. Luktsinnet försämras i tidigt skede av demenssjukdomen, det påverkar smakupplevelsen mer än smaksinnet. Ganska tidigt i sjukdomen blir det också svårt att klara av dagliga aktiviteter som att handla och hitta i sitt kök vilket bidrar till att man äter mindre och sämre. Gerd ger exempel på hur man kan använda dukningen och måltidsmiljön för att stimulera ätandet. Använd kontrasterande färger i dukningen, vit fisk på en vit tallrik kan vara svårt att se till exempel. Forskning visar att en hemlik måltidsmiljö och måltider i små grupper underlättar Gerd Faxén Irving har arbetat fram riktliner för demenssjukdomar och nutrition. ätandet. Man kan använda sig av lugn musik, belysning och dofter för att skapa en trevlig miljö. HON PRATAR OM FAMM five aspects of meal model när det gäller måltidsmiljön. Modellen är ursprungligen framtagen för att restauranggäster ska uppleva nöjdhet och känna sig bekväma under en måltid. Det handlar om betydelsen av de fem faktorerna rummet, mötet, maten, styrsystemet samt måltidsmiljön. Glöm inte bort vikten av en god efterrätt, det behöver inte vara något komplicerat, men är en trevlig avslutning på en måltid. Röda livsmedel ger en positiv association så kanske lite röda bär och frukter, säger hon. Gerd har varit med i en internationell grupp ESPEN för att ta fram riktlinjer gällande demenssjukdomar och nutrition. Läs mer om riktlinjerna från ESPEN på Lästips! Geriatrisk nutrition av Gerd. Boken har ambitionen att täcka såväl teoretiska som praktiska aspekter på de specifika nutritionsproblem som följer med åldrandet. 4

5 Leif Mannerström Demenskonferens 2016 Harmoni och balans Servera ingen dålig mat Jag förstår inte varför man inte lägger lite extra omsorg på maten och dukningen, då blir det ju bra. Jag skulle aldrig komma på tanken att servera till andra det jag inte vill äta själv, säger Leif Mannerström, mästerkock som är engagerad i frågan om matens kvalitet på äldreboenden. Han berättar en historia från inspelningen av TV-programmet Sveriges bästa äldreboende. Det var på ett äldreboende i Norrland. De hade en god vilja men de fick ta maten från det närliggande sjukhuset. Jag skulle få äta fläsk med löksås där men kände så fort jag kom in i matsalen att det luktade fruktansvärt illa av härsket fläsk. Löksåsen var som välling med lökpulver i. De hade blivit tillsagda att använda fläsket för att bli av med det. Jag blev så förbannad och åkte och handlade själv. Jag hade 15 kr till varje person och enligt deras upphandlingsregler skulle jag köpa svindyr oxfärs, men det struntade jag i. Jag lyckades laga en måltid för 13,80 kr per person som de gamla älskade! FRÅGOR FRÅN PUBLIKEN Är det farligt med kryddor för äldre? Salt är ju alla rädda för. Mixer som innehåller konstiga saker skulle jag inte använda. Ta kryddor som de äldre känner igen som kryddpeppar och lagerblad. Det doftar gått också och dofterna gör mycket. Man kanske inte ska äta för mycket smör och salt som ung men när man är äldre ser jag inte hur det kan vara farligt. Leif Mannerström är engagerad i maten på äldreboenden. Inom hemtjänsten finns massor att göra, maten för våra äldre som bor kvar hemma ser jag som ett stort problem. Vad tänker du om det? Det stämmer, jag har hört det länge om matlådorna. Men lägger man ner riktigt god mat i matlådorna så blir det bra, det har inte så mycket med matlådan att göra. Man ska vara kritisk mot stora matleverantörer och ställa krav. Man ska klaga om man inte är nöjd. Anser du att kvaliteten på maten har blivit bättre de senaste åren? På vissa sätt ja men på andra inte. Det hänger endast på politikerna som bestämmer och personalen som arbetar på boendena, om den får med sig resten av personalen. Precis som på vilken restaurang som helst. Tycker man om att jobba med det man gör så blir det bättre mat helt enkelt. Fokuserar vi för mycket på pengar och för lite på engagemang? Ja, det tror jag absolut. Jag hör ofta det, vi har inga resurser. Men det är inte sanningen, det går att laga mat med engagemang och vilja som inte kostar mer. Man ska väl kunna leva som vanligt på ett äldreboende, lite vin till maten kanske till och med. Är det gott så är det nyttigt, tänker jag! 5

6 Utställare under dagen Demensteamet Kungsbacka Hisingens demensförening ErgoNova Brighter AB Music Doll Cultura Demensföreningen Mölndal Härryda Svensk demensförening Anhörigcenter väst Posifon Somna AB Rullstolsplatta 6

7 Sebastian Palmqvist Demenskonferens 2016 Harmoni och balans Senaste nytt inom utredning och diagnos Demens har tagits bort som diagnos i diagnosmanualen DSM, nu heter det istället kognitiv sjukdom och det är ett steg bort från det stigmatiserande tänket som förhoppningsvis kommer leda till en bättre syn på sjukdomen. Kognitiv sjukdom beskriver att kognitionen har blivit så pass försämrad att den påverkar den dagliga funktionsförmågan och att tillståndet antingen kan bli sämre, hålla sig stabilt eller bli bättre med tiden. Så det är inte lika oåterkalleligt längre, säger Sebastian Palmqvist, docent i neurovetenskap vid Lunds universitet samt läkare på Skånes universitetssjukhus. Han pratar om vikten av att få rätt diagnos. Tyvärr går man inte så ofta vidare och kopplar till rätt bakomliggande sjukdom efter att man har fått diagnosen demens och forskning visar att om man inte får en diagnos blir omhändertagandet sämre. Demens UNS, utan närmare specifikation, är den vanligaste diagnosen och upp till 50 procent av de som får en diagnos får fel diagnos. DET FINNS NYA DIAGNOSTISKA metoder för att tidigt upptäcka Alzheimers sjukdom. En där patienten får ett särskilt ämne som binder in till ett proteinämne, beta-amolyid, i hjärnan. Beta-amyloid, som är orsaken till Alzheimer, kan sedan visualiseras med en PET-kamera. Med hjälp av en ännu nyare PET-kamerametod kan man nu även kartlägga den andra viktiga sjukdomsmekanismen vid Alzheimer; tau patologin. Det går framåt inom andra demensområden också nya läkemedel. Nu är vi förhoppningsvis nära att ha botande eller bromsande behandling till Alzheimers sjukdom. Det är världens dyraste sjukdom och många är drabbade, därför är det angeläget att hitta en medicin, säger Sebastian. Aducanumab är ett av de läkemedel som testas. Det är en naturlig, mänsklig antikropp mot beta-amyloid som redan visat positiv resultat. Om ett par år kommer mer definitiva resultat. Då har vi eventuellt en medicin som tvättar bort placken i hjärnan och bromsar upp sjukdomen. Verubecestat är ett annan lovande läkemedel. Den jobbar mot enzymerna som klyver ett protein så att beta-amyloid bildas. Människor Nu är vi förhoppningsvis nära en läkemedelsrevolution, säger Sebastian Palmqvist. som har en naturlig mutation mot detta drabbas i princip aldrig av Alzheimers. Studien har inte kommit lika långt men har hittills väldigt goda resultat, berättar han. Om sjukdomen fördröjs med 5 år så har man halverat förekomsten av sjukdomen, eftersom man får den i så sen ålder. Fördröjer man den i 10 år så har man minskat förekomsten med 95 procent. Och nu är vi förhoppningsvis nära en stor läkemedelsrevolution, avslutar Sebastian. 7

8 Katarina Lindblad Musik som omvårdnad Vad har musik inom demensvården att göra, frågar Katarina Lindblad, musikterapeut fil mag och projektledare för Musik som omvårdnad på demensboende. När publiken har fått dansa en stund berättar hon om musikens och dansens betydelse. Musik aktiverar hela hjärnan, det finns inget specifikt musikcentrum. Nervbanorna mellan de olika delarna i hjärnan stärks. Musik påverkar både vid oro och vid nedstämdhet, stressreducerande hormoner aktiveras av musik. Spegelneuroner i hjärnan gör också att man kan uppleva det någon annan gör eller upplever, så även de som sitter och tittar på dans blir aktiverade. Projektet Musik som omvårdnad på demensboende hade som syfte att utveckla en modell för hur vårdpersonal kan använda musik i sitt yrke. Projektet ledde fram till en FoU-rapport och en webbutbildning som finns kostnadsfritt på Gå tillbaka till jobbet och gör en Spotify-lista med de äldres favoritmusik! Personligt vald musik stärker självkänslan, känslan av vem jag är. Testa vad de gillar om de inte kan uttrycka det själva, säger Katarina. Lästips! Rapporten Musik som omvårdnad på demensboende hittar du på Katarina Lindblad. Musikern Andreas Lundin spelade i pauserna. 8 Text: Maja Milch Sabelsjö, GR Foto: Tony Dahl, GR