Kryssuppgifter 5, Inledande diskret matematik D/DI, HT2016 Lösningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kryssuppgifter 5, Inledande diskret matematik D/DI, HT2016 Lösningar"

Transkript

1 Kryssuppgifter, Inledande diskret matematik D/DI, HT2016 Lösningar Basuppgifter 1. Det finns två fall: FALL 1: Styrelsen har kvinnor och 3 män. I så fall finns det ) val för kvinnorna och ( 9 ) val för männen. Enligt multiplikationsprincipen finns det då möjliga styrelser. 3 FALL 2: Styrelsen har 3 kvinnor och män. I så fall finns det val för kvinnorna och ( 9 ) ) val för männen. Enligt multiplikationsprincipen finns det då möjliga styrelser. 3 Slutligen ) innebär ( additionsprincipen att det totala antalet möjliga styrelser är + 13 ) 3 = (a) Det finns 9 bokstäver och däribland 2 förekomster av var och en av M, A och T. Antalet ord är således 9! (2!) 3 = 360. (b) Låt oss subtrahera antalet ord som har två A i rad. I dessa ord kan de två A:en betraktas som en bokstav. I så fall har vi8 bokstäver, däribland två 8! förekomster av M och T. Så antalet sådana ord är = Antalet ord utan två A i rad är således = (c) Bokstäverna A, E, A, I ska placeras i de fyra första platserna. Antalet sätt att göra detta är! = 12. Bokstäverna M, T, M, T, K ska placeras i de fem 2!! sista platserna och antalet sätt att göra detta är = 30. Antalet möjliga ord är således = 360. (d) Om det ska finnas två vokaler i de två sista platserna så finns det 7 möjligheter för hur dessa plaster ska fyllas, nämligen AA, AE, EA, AI, IA, EI och IE. I var och ett av de fem första fallen, finns det7bokstäver kvar, däribland2förekomster av både M och T. Så antalet möjliga ord i dessa fall är 7! = I de två sista fallen har vi bland de återstående7bokstäverna 7! också 2 förekomster av A, och således = 630 möjliga ord. Det totala (2!) 3 anrtalet ord som uppfyller villkoret är alltså = Givet är att talet ska innehålla sex siffror, att fem av dessa ska vara 1,1,3,8,8 och att den sjätte ska vara något annat, dvs ett av0,2,,,6,7,9. Dessutom kan talets ledande siffra ej vara noll.

2 2 (a) Vi betraktar två fall beroende på huruvida den sjätte siffran är den ledande siffran eller ej. FALL 1: Den sjätte siffran är den ledande siffran. I så fall finns det 6 val för den siffran. De återstående fem siffrorna är1,1,3,8,8 så antalet sätt att placera ut dessa är! = 30. Så antalet möjliga tal är6 30 = 180. FALL 2: Den sjätte siffran är inte den ledande siffran. I så fall finns det 7 val för den siffran samtval för var den ska placeras. Antalet möjliga tal är nu 7 30 = 100. Sammanlagt finns det alltså = 1230 möjliga tal. (b) Vi betraktar tre fall, beroende på huruvida den sista siffran är en av ettorna, trean eller en annan udda siffra (,7 eller 9). FALL 1: Den sista siffran är en av ettorna. Vi har kvar att placera ut1,3,8,8 samt en femte siffra. Givet positionerna av1,3,8,8 så finns det! = 12 sätt 2! att permutera dem. Som i del (a) får inte den ledande siffran vara noll. Om den femte siffran är den ledande siffran så finns det 6 val för den och således 6 12 = 72 möjliga tal. Om den femte siffran inte är den ledande siffran finns det 7 val för den samt möjliga platser (ty den sista platsen är redan tagen av en etta). Så det blir 7 12 = 336 möjliga tal nu. Sammanlagt finns det = 08 möjligheter i Fall 1. FALL 2: Den sista siffran är trean. Skillnanden mellan detta fall och Fall 1 är att det finns nu! = 6 inbördes permutationer av 1,1,8,8. Så antalet möjligheter blir exakt hälften (6/1 så många som i Fall 1, alltså 08/2 = 20 möjliga tal. FALL 3: Den sista siffran är en annan udda siffra. I så fall finns det3val för den siffran och! = 30 sätt att placera ut 1,1,3,8,8. Så antalet möjliga tal är 3 30 = 90. Sammanlagt har vi = 702 möjliga tal.. (a) För att ta sig direkt från översta vänstra hörnet till nedersta högra hörnet så måste man gå6steg totalt, av vilka tre ska vara H och tre ska vara N. Valet man ( har är alltså vilka tre av de sex stegen som ska vara H. Så det finns 6 ) 3 = 20 möjliga vägar. (b) Om det finns k kolumner och r rader så måste man ta totalt k +r steg och k av dessa ska vara H. Så det finns ( ) k+r k möjliga vägar.

3 3 Extrauppgifter 1. (a) Vi söker antalet lösningar till ekvationen m 1 + +m 38 = 31, m i Z +. Som vi såg på föreläsningarna är detta samma sak som antalet sätt att placera31 identiska bollar i38 åtskiljbara lådor och således lika med ( ) ( 31 = 68 31) (b) Vi tänker i termer av bollar och lådor. Villkor (i) innebär att de första fem lådorna står tomma, så vi ska placera 31 bollar i 33 lådor. Villkor (ii) innebär att 1 låda ska få bollar. Det finns till att börja med ( 33 1) = 33 val för denna låda. Sedan har vi kvar 27 bollar och 32 lådor. Villkor (iii) säger att sex lådor ska få 2 bollar var. Det finns ( 32 6) = val för dessa lådor. Hittills har vi haft = valmöjligheter. Det återstår att placera1 bollar i26 lådor. Vi vet att varje återstående låda ska få antingen 0, 1 eller 3 bollar. Låt x, y, z beteckna antalet lådor som får resp. 0, 1, 3 bollar. Då gäller att x+y +z = 26, (1) y +3z = 1. ( Ekv. ( medför direkt att0 z och eliminering avxgerx = 11+2z. Så det finns sex olika möjligheter, som vi måste bektrakta separat. FALL 1: z = 0. Då är x = 11 och y = 1. Det gäller att välja ut vilka 11 av de26 lådorna som får inga bollar, och det finns ( 26 11) = möjligheter. FALL 2: z = 1. Då är x = 13 och y = 12. Det finns ( 26 1) = 26 val för lådan med tre bollar och sedan ( 2 1 = val för lådorna med en boll var. Så totalt = möjligheter. FALL 3: z = 2. Då är x = 1 och y = 9. Det finns ( 26 = 32 val för lådorna med tre bollar var och sedan ( 2 9) = val för lådorna med en boll var. Så totalt = möjligheter. FALL : z = 3. Då är x = 17 och y = 6. Det finns ( 26 = 2600 val för lådorna med tre bollar var och sedan ( 23 6) = val för lådorna med en boll var. Så totalt = möjligheter. FALL : z =. Då är x = 19 och y = 3. Det finns ( 26 ) = 190 val för lådorna med tre bollar var och sedan ( 22 = 10 val för lådorna med

4 en boll var. Så totalt = möjligheter. FALL 6: z =. Då är x = 21 och y = 0. Det finns ( 26 ) = 6780 val för lådorna med tre bollar var. Lägger vi ihop dessa sex fall får vi totalt = möjligheter för att fylla de sista26 lådorna. Kom ihåg att vi hade möjligheter för de sju första lådorna. Sammanlagt finns det alltså möjligheter för Suarez målfacit. Man kan jämföra med svaret i del (a) och konstatera att antalet möjligheter har reducerats till en faktor av circa 1/ Det finns totalt ) händer. Sannolikheten för en viss typ av hand är antalet sätt att få den handen delat med ). (a) Vi följer tipset och skjuter upp detta till sist. (b) Först finns det 13 val för parets värde. Sedan finns det ( val för parets färger. De återstående tre korten måste ha olika värden och inte samma värde som paret. Så det finns ( 12 val för dessa tre korts värden, sedan val per kort. Så sannolikheten för ett par är 13 ( ( 12 ) 3 3 ) = (c) Det finns val för parens värden, sedan ( val av färger per par, sedan val för det sista kortet. Så sannolikheten för tvåpar blir 2 ) ( ) 2 2 ) = (d) Det finns 13 val för trissets värde, sedan ( = val för dess tre färger. De återstående två korten måste ha olika värden och inte samma värde som trisset. Så ( 12 val för värdena och sedan val per kort. Sannolikheten för triss är således 13 ( ) ) =

5 (e) Steget börjar i ett av Ess, 2,..., 10, så 10 val här. Sedan val per kort. Här har vi dock även räknat färgstegen och royal flushes. Så subtrahera svaren från deluppgifter (i) och (j) nedan. Sannolikheten för stege blir 10 0 ) = (f) Det finns val för färgen och sedan ) val för korten. Även här måste vi subtrahera svaren från (i) och (j) dock, så sannolikheten för färg blir ) 0 ) = (g) Det finns 13 val för trissets värde och sedan 12 val för parets värde. Det finns ( ( = val för trissets färger och = 6 val för parets färger. Så sannolikheten för kåk är ) = (h) Det finns 13 val för fyrtalets värde och sedan 8 val för det femte kortet. Så sannolikheten för fyrtal är 13 8 ) = (i) Det finns 10 val för var steget börjar och val för dess färg. Men vi måste räkna bort royal flushes, så det finns 36 färgstegen. Sannolikheten för färgstege blir då (j) Det finns royal flushes så sannolikheten för detta är Slutligen går vi tillbaka till (a). Antalet händer som ger inget är ( ) = Så sannolikheten för inget är Den traditionella rankingen av pokerhänder är rimlig ty svaren till deluppgifter (a)-(j) utgör en strängt avtagande följd av sannolikheter.

6 6 3. Vägar som uppfyller de givna villkoren kallas för Dyckvägar (Dyck paths). Låt U beteckna ett steg som är uppåt och till höger, och N ett steg som är neråt och till höger. n = 1: Enda vägen är UN såc 1 = 1. n = 2:C 2 = 2 ty UNUN eller UUNN. n = 3:C 3 = ty UNUNUN, UNUUNN, UUNNUN, UUNUNN, UUUNNN. n = : Man kan kolla attc = 1. n = : Man kan kolla attc = 2. Talföljden (C n ) n=1 är känd som Catalantalen (Catalan numbers) och det finns en hel del skriven om dem. Den allmänna formeln, som man kanske hade kunnat gissa 1 utifrån datan ovan, är C n = 1 n+1 ( ) 2n. ( n För att beräkna Catalantal är följande rekursionsformel användbart: C n = n C m 1 C n m, därc 0 := 1 per definition. () m=1 För att se varifrån rekursionen kommer, betrakta (2m, 0) som första platsen där en väg tangerar x-axeln. Det finns C n m möjligheter för hur vägen sedan fortsätter till (2n, 0). Första delen av vägen måste hålla sig strängt över x- axeln mellan(1, 1) och(2m, 1) och kan således betraktas som en Dyckväg med 2m 2 steg. Så det finnsc m 1 möjligheter för den biten av vägen. Tillämpa då multiplikations- och additionsprinciperna för att härleda (). Rekursionsformeln kan också användas för att bevisa (, men det är ett mycket mer komplicerat bevis än de vi stötte på under Kapitel (för att rekursionen själv är mer komplicerad). Det finns dock snyggare bevis, t.ex. följande: Bevis av (: Formeln kan skrivas som ( ) 2n C n = n ( ) 2n. n 1 Det finns totalt ( 2n n) U/N vägar från(0, 0) till(2n, 0) för man ska välja vilkanav de 2n stegen som är U. Så det återstår att bevisa att ( 2n n 1) av dessa vägar korsar (dvs tar sig under) x-axeln. Först notera att det finns en 1 1 korrespondens mellan vägar som korsar x-axeln och U/N vägar från (0, 1) till (2n, 1) som antingen korsar eller tangerar x-axeln: korrespondensen fås genom att flytta hela vägen ett snepp uppåt. Betrakta nu en sådan väg från(0, 1) till(2n, 1). Det finns 1 Internets bästa databas av heltalsföljder ärhttps://oeis.org/

7 7 en första punkt(p, 0) då den tangerarx-axeln. Den biten av vägen fram till(p, 0) kan speglas ix-axeln för att få en väg från(0, 1) till(2n, 1) i stället. Om man tänker en stund så ser man att olika vägar av första typen kommer alltid att speglas till olika vägar av andra typen. M.a.o. det finns en 1 1 korrespondens mellan dåliga U/N vägar (1, 1) (2n, 1) och alla U/N vägar (0, 1) (2n, 1). Men antalet sådana vägar är just ( 2n n 1) för det gäller att välja vilkan 1 steg som är N och vilka n+1 steg som är U. Detta slutför beviset av (. ANMÄRKNING: Ideen i detta bevis kallas för André s reflection principle.

Tentamen TMV210 Inledande Diskret Matematik, D1/DI2

Tentamen TMV210 Inledande Diskret Matematik, D1/DI2 Tentamen TMV20 Inledande Diskret Matematik, D/DI2 208-0-27 kl. 4.00 8.00 Examinator: Peter Hegarty, Matematiska vetenskaper, Chalmers Telefonvakt: Anton Johansson, telefon: 5325 (alt. Peter Hegarty 070-5705475)

Läs mer

Lösningar till Algebra och kombinatorik

Lösningar till Algebra och kombinatorik Lösningar till Algebra och kombinatorik 091214 1. Av a 0 = 1 och rekursionsformeln får vi successivt att a 1 = 1 + a 0 1 a 0 = 1 + 1 1 1 = 2, a 2 = 1 + a 1 1 a 0 + 1 a 1 = 1 + 2 1 + 1 = 4, 2 a 3 = 1 +

Läs mer

, S(6, 2). = = = =

, S(6, 2). = = = = 1 Matematiska Institutionen KTH Lösningar till tentamensskrivning på kursen Diskret Matematik, moment A, för D2 och F, SF161 och SF160, den 17 april 2010 kl 09.00-14.00. Examinator: Olof Heden. DEL I 1.

Läs mer

Lösningar till utvalda uppgifter i kapitel 6

Lösningar till utvalda uppgifter i kapitel 6 Lösningar till utvalda uppgifter i kapitel 6 6.10. (a Om vi bortser från villkoret så nns det ( 1 5 olika arbetsgrupper. Ifrån detta tal får vi sedan subtrahera det antal grupper som innehåller både Herr

Läs mer

Lösningar till övningstentan. Del A. UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Styf. Övningstenta BASKURS DISTANS

Lösningar till övningstentan. Del A. UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Styf. Övningstenta BASKURS DISTANS UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Styf Övningstenta BASKURS DISTANS 011-0-7 Lösningar till övningstentan Del A 1. Lös ekvationen 9 + 5x = x 1 ( ). Lösning. Genom att kvadrera ekvationens led

Läs mer

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR KOMBINATORIK I kombinatoriken sysslar man huvudsakligen med beräkningar av antalet sätt på vilket element i en given lista kan arrangeras i dellistor. Centrala frågor i kombinatoriken är: " Bestäm antalet..."

Läs mer

Lösning av tentamensskrivning i Diskret Matematik för CINTE och CMETE, SF1610, tisdagen den 27 maj 2014, kl

Lösning av tentamensskrivning i Diskret Matematik för CINTE och CMETE, SF1610, tisdagen den 27 maj 2014, kl 1 Matematiska Institutionen KTH Lösning av tentamensskrivning i Diskret Matematik för CINTE och CMETE, SF1610, tisdagen den 27 maj 2014, kl 14.00-19.00. Examinator: Olof Heden Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

KOMBINATORIK. Exempel 1. Motivera att det bland 11 naturliga tal finns minst två som slutar på samma

KOMBINATORIK. Exempel 1. Motivera att det bland 11 naturliga tal finns minst två som slutar på samma Explorativ övning 14 KOMBINATORIK Kombinatoriken används ofta för att räkna ut antalet möjligheter i situationer som leder till många olika utfall. Den används också för att visa att ett önskat utfall

Läs mer

Vidare får vi S 10 = 8,0 10 4 = 76, Och då är 76

Vidare får vi S 10 = 8,0 10 4 = 76, Och då är 76 Ellips Sannolikhet och statistik lösningar till övningsprov sid. 38 Övningsprov.. i) P(:a äss och :a äss och 3:e äss och 4:e äss ) P(:a äss) P(:a äss :a äss) P(3:e äss :a och :a äss) antal P(4:a äss :a

Läs mer

4x 1 = 2(x 1). i ( ) får vi 5 3 = 5 1, vilket inte stämmer alls, så x = 1 2 är en falsk rot. Svar. x = = x x + y2 1 4 y

4x 1 = 2(x 1). i ( ) får vi 5 3 = 5 1, vilket inte stämmer alls, så x = 1 2 är en falsk rot. Svar. x = = x x + y2 1 4 y UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Styf Prov i matematik BASKURS DISTANS 011-03-10 Lösningar till tentan 011-03-10 Del A 1. Lös ekvationen 5 + 4x 1 5 x. ( ). Lösning. Högerledet han skrivas

Läs mer

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson LÄSANVISNINGAR VECKA 36 VERSION 1. ARITMETIK FÖR RATIONELLA OCH REELLA TAL, OLIKHETER, ABSOLUTBELOPP ADAMS P.1 Real Numbers and the Real

Läs mer

Övningshäfte 2: Induktion och rekursion

Övningshäfte 2: Induktion och rekursion GÖTEBORGS UNIVERSITET MATEMATIK 1, MMG200, HT2017 INLEDANDE ALGEBRA Övningshäfte 2: Induktion och rekursion Övning D Syftet är att öva förmågan att utgående från enkla samband, aritmetiska och geometriska,

Läs mer

Kappa 2014, lösningsförslag på problem 5

Kappa 2014, lösningsförslag på problem 5 Kappa 2014, lösningsförslag på problem 5 Lag Spyken Roger Bengtsson, Sten Hemmingsson, Magnus Jakobsson, Susanne Tegler Problemet I det här problemet betraktas m n stora rektangulära rutnät, där m avser

Läs mer

Lösningsförslag till övningsuppgifter, del II

Lösningsförslag till övningsuppgifter, del II Lösningsförslag till övningsuppgifter del II Obs! Preliminär version! Ö.1. För varje delare d till n låt A d var mängden av element a sådana att gcd(a n = d. Partitionen ges av {A d : d delar n}. n = 6:

Läs mer

SF2715 Applied Combinatorics// Extra exercises and solutions, Part 2

SF2715 Applied Combinatorics// Extra exercises and solutions, Part 2 SF2715 Applied Combinatorics// Extra exercises and solutions, Part 2 Jakob Jonsson April 5, 2011 Ö Övningsuppgifter These extra exercises are mostly in Swedish. If you have trouble understanding please

Läs mer

Kombinatorik. Kapitel 2. Allmänt kan sägas att inom kombinatoriken sysslar man huvudsakligen med beräkningar av

Kombinatorik. Kapitel 2. Allmänt kan sägas att inom kombinatoriken sysslar man huvudsakligen med beräkningar av Kapitel 2 Kombinatorik Allmänt kan sägas att inom kombinatoriken sysslar man huvudsakligen med beräkningar av det antal sätt, på vilket elementen i en given mängd kan arrangeras i delmängder på något sätt.

Läs mer

Lösning till tentamensskrivning i Diskret Matematik för CINTE, CL2 och Media 1, SF1610 och 5B1118, onsdagen den 17 augusti 2011, kl

Lösning till tentamensskrivning i Diskret Matematik för CINTE, CL2 och Media 1, SF1610 och 5B1118, onsdagen den 17 augusti 2011, kl Matematiska Institutionen KTH Lösning till tentamensskrivning i Diskret Matematik för CINTE, CL och Media, SF60 och 5B8, onsdagen den 7 augusti 0, kl 4.00-9.00. Examinator: Olof Heden Hjälpmedel: Inga

Läs mer

3, 6, 9, 12, 15, 18. 1, 2, 4, 8, 16, 32 Nu är stunden inne, då vill vill summera talen i en talföljd

3, 6, 9, 12, 15, 18. 1, 2, 4, 8, 16, 32 Nu är stunden inne, då vill vill summera talen i en talföljd I föreläsning 18 bekantade vi oss med talföljder, till exempel eller 3, 6, 9, 1, 15, 18 1,, 4, 8, 16, 3 Nu är stunden inne, då vill vill summera talen i en talföljd och 3 + 6 + 9 + 1 + 15 + 18 1 + + 4

Läs mer

Lösningar till Algebra och kombinatorik

Lösningar till Algebra och kombinatorik Lösningar till Algebra och kombinatorik 090520 1. Av a 0 = 0, a 1 = 1 och rekursionsformeln får vi successivt att a 2 = 1 4 a 1 a 0 + 3 2 = 1 4 1 0 + 32 = 4, a 3 = 1 4 a 2 a 1 + 3 2 = 1 4 4 1 + 32 = 9,

Läs mer

Catalantal för gymnasieelever

Catalantal för gymnasieelever Institutionen för naturvetenskap och teknik Catalantal för gymnasieelever Emma Nimelius Örebro universitet Institutionen för naturvetenskap och teknik Matematik C Catalantal för gymnasieelever Emma Nimelius

Läs mer

Kapitel 2. Grundläggande sannolikhetslära

Kapitel 2. Grundläggande sannolikhetslära Sannolikhetslära och inferens II Kapitel 2 Grundläggande sannolikhetslära 1 Att beräkna en sannolikhet I många slumpförsök gäller att alla utfall i S är lika sannolika. Exempel: Tärningskast, slantsingling.

Läs mer

Matematik klass 1. Vår-terminen

Matematik klass 1. Vår-terminen Matematik klass 1 Vår-terminen Rita din matematik-bild Skriv ditt namn i rutan Måla alla rutor där svaret blir 10 3+2 1+9 5+4 6+4 3+7 5+5 4-4 8+4 3+7 9+0 2+8 2+4 7+3 7-6 5+2 5+5 4+4 3+7 6-2 6+4 8+3 6+1

Läs mer

1. 20 identiska bollar skall delas ut till fem flickor och fem pojkar. På hur många olika sätt kan detta ske om

1. 20 identiska bollar skall delas ut till fem flickor och fem pojkar. På hur många olika sätt kan detta ske om 1 Matematiska Institutionen KTH Lösning till några övningar inför lappskrivning nummer 4 Diskret matematik för D och F vt0 1 0 identiska bollar skall delas ut till fem flickor och fem pojkar På hur många

Läs mer

Kvalificeringstävling den 30 september 2008

Kvalificeringstävling den 30 september 2008 SKOLORNAS MATEMATIKTÄVLING Svenska Matematikersamfundet Kvalificeringstävling den 30 september 2008 Förslag till lösningar Problem 1 Tre rader med tal är skrivna på ett papper Varje rad innehåller tre

Läs mer

Tentamensskrivning i Diskret Matematik för CINTE och CMETE, SF1610, onsdagen den 20 augusti 2014, kl

Tentamensskrivning i Diskret Matematik för CINTE och CMETE, SF1610, onsdagen den 20 augusti 2014, kl 1 Matematiska Institutionen KTH Tentamensskrivning i Diskret Matematik för CINTE och CMETE, SF1610, onsdagen den 20 augusti 2014, kl 14.00-19.00. Examinator: Olof Heden Hjälpmedel: Inga hjälpmedel är tillåtna

Läs mer

Något om kombinatorik

Något om kombinatorik Något om kombinatorik 1. Inledning Kombinatoriken är den gren av matematiken som försöker undersöka på hur många olika sätt något kan utföras. Det kan vara fråga om mycket olika slag av problem. Kombinatoriska

Läs mer

Kapitel 2. Grundläggande sannolikhetslära

Kapitel 2. Grundläggande sannolikhetslära Sannolikhetslära och inferens II Kapitel 2 Grundläggande sannolikhetslära 1 Kursinformation 13 föreläsningar: Måns Thulin, mans.thulin@statistik.uu.se 3 h: normalt 2 h föreläsning + 1 h räknestuga 7 räkneövningar:

Läs mer

Explorativ övning 5 MATEMATISK INDUKTION

Explorativ övning 5 MATEMATISK INDUKTION Explorativ övning 5 MATEMATISK INDUKTION Syftet med denna övning är att introducera en av de viktigaste bevismetoderna i matematiken matematisk induktion. Termen induktion är lite olycklig därför att matematisk

Läs mer

Kontinuitet och gränsvärden

Kontinuitet och gränsvärden Kapitel Kontinuitet och gränsvärden.1 Introduktion till kontinuerliga funktioner Kapitlet börjar med allmänna definitioner. Därefter utvidgar vi successivt familjen av kontinuerliga funktioner, genom specifika

Läs mer

TATA42: Föreläsning 5 Serier ( generaliserade summor )

TATA42: Föreläsning 5 Serier ( generaliserade summor ) TATA42: Föreläsning 5 Serier ( generaliserade summor ) Johan Thim 0 januari 207 En funktion s: N R brukar kallas talföljd, och vi skriver ofta s n i stället för s(n). Detta innebär alltså att för varje

Läs mer

DEL I. Matematiska Institutionen KTH

DEL I. Matematiska Institutionen KTH 1 Matematiska Institutionen KTH Lösning till tentamensskrivning på kursen Diskret Matematik, moment A, för D2 och F, SF1631 och SF1630, den 25 mars 2008. DEL I 1. (3p Bestäm antalet binära ord av längd

Läs mer

MA2047 Algebra och diskret matematik

MA2047 Algebra och diskret matematik MA2047 Algebra och diskret matematik Något om kombinatorik Mikael Hindgren 24 september 2018 Vad är kombinatorik? Huvudfråga: På hur många sätt kan en viss operation utföras? Några exempel: Hur många gånger

Läs mer

Föreläsning 2. Kapitel 3, sid Sannolikhetsteori

Föreläsning 2. Kapitel 3, sid Sannolikhetsteori Föreläsning 2 Kapitel 3, sid 47-78 Sannolikhetsteori 2 Agenda Mängdlära Kombinatorik Sannolikhetslära 3 Mängdlära Används för att hantera sannolikheter Viktig byggsten inom matematik och logik Utfallsrummet,

Läs mer

Repetition kapitel 1, 2, 5 inför prov 2 Ma2 NA17 vt18

Repetition kapitel 1, 2, 5 inför prov 2 Ma2 NA17 vt18 Repetition kapitel,, 5 inför prov Ma NA7 vt8 Prov tisdag 5/6 8.00-0.00 Algebra När man adderar eller subtraherar uttryck, så räknar man ihop ensamma siffror för sig, x-termer för sig, och eventuella x

Läs mer

Hur många registreringsskyltar finns det som inte innehåller samma tecken mer än en

Hur många registreringsskyltar finns det som inte innehåller samma tecken mer än en Föreläsning 10 Multiplikationsprincipen Additionsprincipen Permutationer Kombinationer Generaliserade permutationer och kombinationer. Binomialsatsen Multinomialsatsen Lådprincipen (Duvslagsprincipen)

Läs mer

SF2715 Tillämpad kombinatorik, 6hp

SF2715 Tillämpad kombinatorik, 6hp SF75 Tillämpad kombinatorik, 6hp Fortsättningskurs i matematik 7 mars 7 maj 009 Kursledare: Jakob Jonsson Upplägg 6 hp = p enligt gamla systemet 8 dubbeltimmar med teori och problemlösning Kursbok och

Läs mer

Kombinatorik. Författarna och Bokförlaget Borken, 2011. Kombinatorik - 1

Kombinatorik. Författarna och Bokförlaget Borken, 2011. Kombinatorik - 1 Kombinatorik Teori Multiplikationsprincipen..2 Teori Permutationer 3 Teori Kombinationer...5 Modell Dragning utan återläggning & sannolikheter 8 Teori Duvslageprincipen 11 Teori Pascals triangel & Mosertal...13

Läs mer

Lösningar och lösningsskisser

Lösningar och lösningsskisser Lösningar och lösningsskisser Diskret matematik för gymnasiet, :a upplagan, Liber AB Kapitel, Sannolikhetslära och Kombinatorik 0. a) ( ) ( ) h!! ( )!!! 9!! 9!!! h! ( h)!! h! ( h)!! h! ( h)! Likheten är

Läs mer

Resträkning och ekvationer

Resträkning och ekvationer 64 Resträkning och ekvationer Torsten Ekedahl Stockholms Universitet Beskrivning av uppgiften. Specialarbetet består i att sätta sig in i hur man räknar med rester vid division med primtal, hur man löser

Läs mer

SF1661 Perspektiv på matematik Tentamen 24 oktober 2013 kl Svar och lösningsförslag. z 11. w 3. Lösning. De Moivres formel ger att

SF1661 Perspektiv på matematik Tentamen 24 oktober 2013 kl Svar och lösningsförslag. z 11. w 3. Lösning. De Moivres formel ger att SF11 Perspektiv på matematik Tentamen 4 oktober 013 kl 14.00 19.00 Svar och lösningsförslag (1) Låt z = (cos π + i sin π ) och låt w = 1(cos π 3 + i sin π 3 ). Beräkna och markera talet z11 w 3 z 11 w

Läs mer

1, 2, 3, 4, 5, 6,...

1, 2, 3, 4, 5, 6,... Dagens nyhet handlar om talföljder, ändliga och oändliga. Talföljden 1,, 3, 4, 5, 6,... är det första vi, som barn, lär oss om matematik över huvud taget. Så småningom lär vi oss att denna talföljd inte

Läs mer

gränsvärde existerar, vilket förefaller vara en naturlig definition (jämför med de generaliserade integralerna). I exemplet ovan ser vi att 3 = 3 n n

gränsvärde existerar, vilket förefaller vara en naturlig definition (jämför med de generaliserade integralerna). I exemplet ovan ser vi att 3 = 3 n n TATA42: Föreläsning 5 Serier ( generaliserade summor ) Johan Thim 5 mars 208 En funktion s: N R brukar kallas talföljd, och vi skriver ofta s n i stället för s(n). Detta innebär alltså att för varje heltal

Läs mer

Om plana och planära grafer

Om plana och planära grafer KTH Matematik Bengt Ek April 2006 Material till kursen 5B1118 Diskret matematik för CL3: Om plana och planära grafer I många sammanhang (t.ex. vid konstruktion av elektriska kretsar) är det intressant

Läs mer

Prov 1 2. Ellips 12 Numeriska och algebraiska metoder lösningar till övningsproven uppdaterad 20.5.2010. a) i) Nollställen för polynomet 2x 2 3x 1:

Prov 1 2. Ellips 12 Numeriska och algebraiska metoder lösningar till övningsproven uppdaterad 20.5.2010. a) i) Nollställen för polynomet 2x 2 3x 1: Ellips Numeriska och algebraiska metoder lösningar till övningsproven uppdaterad.. Prov a) i) ii) iii) =,, = st 9,876 =,9876,99 = 9,9,66,66 =,7 =,7 Anmärkning. Nollor i början av decimaltal har ingen betydelse

Läs mer

Lars-Daniel Öhman Lördag 2 maj 2015 Skrivtid: 9:00 15:00 Hjälpmedel: Miniräknare, lock till miniräknare

Lars-Daniel Öhman Lördag 2 maj 2015 Skrivtid: 9:00 15:00 Hjälpmedel: Miniräknare, lock till miniräknare Umeå universitet Tentamen i matematik Institutionen för matematik Introduktion till och matematisk statistik diskret matematik Lars-Daniel Öhman Lördag 2 maj 2015 Skrivtid: 9:00 15:00 Hjälpmedel: Miniräknare,

Läs mer

Lösning till tentamensskrivning i Diskret Matematik, SF1610 och 5B1118, torsdagen den 21 oktober 2010, kl

Lösning till tentamensskrivning i Diskret Matematik, SF1610 och 5B1118, torsdagen den 21 oktober 2010, kl Matematiska Institutionen KTH Lösning till tentamensskrivning i Diskret Matematik, SF6 och 5B8, torsdagen den 2 oktober 2, kl 4-9 Examinator: Olof Heden Hjälpmedel: Inga hjälpmedel är tillåtna på tentamensskrivningen

Läs mer

Diskret matematik: Övningstentamen 1

Diskret matematik: Övningstentamen 1 Diskret matematik: Övningstentamen 1 1. Bevisa att de reella talen är en icke-uppräknelig mängd.. För två mängder av positiva heltal A och B skriver vi A C B, om det är så att A innehåller ett heltal som

Läs mer

Explorativ övning 5 MATEMATISK INDUKTION

Explorativ övning 5 MATEMATISK INDUKTION Explorativ övning 5 MATEMATISK INDUKTION Syftet med denna övning är att introducera en av de viktigaste bevismetoderna i matematiken matematisk induktion. Termen induktion är lite olycklig därför att matematisk

Läs mer

1. (3p) Ett RSA-krypto har de offentliga nycklarna n = 33 och e = 7. Dekryptera meddelandet 5. a b c d e. a a b c d e

1. (3p) Ett RSA-krypto har de offentliga nycklarna n = 33 och e = 7. Dekryptera meddelandet 5. a b c d e. a a b c d e 1 Lösning till MODELLTENTA DISKRET MATEMATIK moment B FÖR D2 och F, SF1631 resp SF1630. DEL I 1. (3p) Ett RSA-krypto har de offentliga nycklarna n = 33 och e = 7. Dekryptera meddelandet 5. Lösning: Vi

Läs mer

Övningshäfte 6: 2. Alla formler är inte oberoende av varandra. Försök att härleda ett par av de formler du fann ur några av de övriga.

Övningshäfte 6: 2. Alla formler är inte oberoende av varandra. Försök att härleda ett par av de formler du fann ur några av de övriga. GÖTEBORGS UNIVERSITET MATEMATIK 1, MAM100, HT2005 MATEMATISK BASKURS Övningshäfte 6: Syftet med övningen är att utforska strukturen hos talsystemen under addition respektive multiplikation samt sambandet

Läs mer

FACIT 2008 års kalender

FACIT 2008 års kalender 1. 100 = 111 11 är den enda kända lösningen. FACIT 2008 års kalender 2. Kurt och Ola har lika många nötter och Kurt har lika många valnötter som Ola kokosnötter, så om vi tar alla valnötter från Kurt och

Läs mer

Träd och koder. Anders Björner KTH

Träd och koder. Anders Björner KTH 27 Träd och koder Anders Björner KTH 1. Inledning. Det är i flera sammanhang viktigt att representera information digitalt (d.v.s omvandla till sviter av nollor och ettor). Beroende på vilka villkor som

Läs mer

Grundläggande 1 övningar i kombinatorik

Grundläggande 1 övningar i kombinatorik UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Vera Koponen Baskurs i matematik Grundläggande 1 övningar i kombinatorik Se till att ni klarar av dessa uppgifter innan ni går vidare till svårare uppgifter

Läs mer

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 1.1

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 1.1 Lösningar och kommentarer till uppgifter i 1.1 1106 d) 1107 d) 5t(t t 1) t (t 3) + t 3 5t 3 10t 5t (t 3 3t ) + t 3 5t 3 10t 5t t 3 + 3t + t 3 6t 3 7t 5t Kommentarer: Starta med att multiplicera in faktorerna

Läs mer

Känguru Student (gymnasiet åk 2 och 3) sida 1 / 6

Känguru Student (gymnasiet åk 2 och 3) sida 1 / 6 Känguru Student (gymnasiet åk 2 och 3) sida 1 / 6 NAMN KLASS/GRUPP Poängsumma: Känguruskutt: Lösgör svarsblanketten. Skriv ditt svarsalternativ under uppgiftsnumret. Lämna rutan tom om du inte vill besvara

Läs mer

Repetition av matematik inför kurs i statistik 1-10 p.

Repetition av matematik inför kurs i statistik 1-10 p. Karlstads universitet Leif Ruckman Summasymbolen. Repetition av matematik inför kurs i statistik 1-10 p. I stället för att skriva en lång instruktion att vissa värden skall summeras brukar man använda

Läs mer

2. Förkorta bråket så långt som möjligt 1001/

2. Förkorta bråket så långt som möjligt 1001/ Nästan vanliga tal 1. Beräkna1 2+3 4+5 2000+2001 Lösning. 1 + ( 2 + 3) + ( 4 + 5) +... + ( 2000 + 2001) = 1+ 142 +... 43 + 1 = 1001 2. Förkorta bråket så långt som möjligt 1001/10000001 1000 gnr Lösning.

Läs mer

DATORÖVNING 3: EXPERIMENT MED

DATORÖVNING 3: EXPERIMENT MED DATORÖVNING 3: EXPERIMENT MED SLUMPMÄSSIGA FÖRSÖK. I denna övning skall du med hjälp av färdiga makron simulera två olika försök och med hjälp av dessa uppskatta sannolikheter för ett antal händelser (och

Läs mer

också en lösning: Alla lösningar, i detta fall, ges av

också en lösning: Alla lösningar, i detta fall, ges av H009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic TRIGONOMETRISKA EKVATIONER A) Ekvationen sin( x ) = a (och liknande ekvationer) Ekvationen sin( x ) = a har lösningar endast om a (eftersom sin( x )

Läs mer

Kombinatorik. Bilder: Akvareller gjorda av Ramon Cavallers, övriga diagram och foton av Nils-Göran. Nils-Göran Mattsson och Bokförlaget Borken, 2011

Kombinatorik. Bilder: Akvareller gjorda av Ramon Cavallers, övriga diagram och foton av Nils-Göran. Nils-Göran Mattsson och Bokförlaget Borken, 2011 Kombinatorik Teori Multiplikationsprincipen..2 Teori Permutationer 3 Teori Kombinationer...5 Modell Dragning utan återläggning & sannolikheter 8 Teori Duvslageprincipen 11 Teori Pascals triangel & Mosertal...13

Läs mer

a = a a a a a a ± ± ± ±500

a = a a a a a a ± ± ± ±500 4.1 Felanalys Vill man hårddra det hela, kan man påstå att det inte finns några tal i den tillämpade matematiken, bara intervall. Man anger till exempel inte ett uppmätt värde till 134.78 meter utan att

Läs mer

Kvalificeringstävling den 28 september 2010

Kvalificeringstävling den 28 september 2010 SKOLORNS MTEMTIKTÄVLING Svenska Matematikersamfundet Kvalificeringstävling den 28 september 2010 Förslag till lösningar Problem 1 En rektangel består av nio smårektanglar med areor (i m 2 ) enligt figur

Läs mer

MYSTERIER SOM ÅTERSTÅR

MYSTERIER SOM ÅTERSTÅR Matematiska institutionen Stockholms universitet C.G. Matematik med didaktisk inriktning 2 Problem i Algebra, geometri och kombinatorik Snedsteg 6 MYSTERIER SOM ÅTERSTÅR Mysteriet med matrisinversen. Det

Läs mer

Algoritmer, datastrukturer och komplexitet

Algoritmer, datastrukturer och komplexitet Algoritmer, datastrukturer och komplexitet Övning 6 Anton Grensjö grensjo@csc.kth.se 4 oktober 2017 1 Idag Algoritmkonstruktion (lite blandat) Redovisning och inlämning av labbteori 3 2 Uppgifter Uppgift

Läs mer

Om plana och planära grafer

Om plana och planära grafer Matematik, KTH Bengt Ek november 2017 Material till kurserna SF1679 och SF1688, Diskret matematik: Om plana och planära grafer I många sammanhang (t.ex. vid konstruktion av elektriska kretsar) är det intressant

Läs mer

Binomialtal. Olof Bergvall. Algebra och Kombinatorik Stockholms Universitet 1 / 13

Binomialtal. Olof Bergvall. Algebra och Kombinatorik Stockholms Universitet 1 / 13 1 / 13 Olof Bergvall Algebra och Kombinatori Stocholms Universitet 2 / 13 Definition: Antalet sätt att välja en delmängd med element ur en mängd med n element betecnas. Talen ( n ) allas binomialtal eller

Läs mer

Problem 1 I en familj fanns fem barn. När barnen väger sig flera åt gången får de följande resultat:

Problem 1 I en familj fanns fem barn. När barnen väger sig flera åt gången får de följande resultat: EXTRA PROBLEM TILL ALMA Problem 1 I en familj fanns fem barn. När barnen väger sig flera åt gången får de följande resultat: Ann + Carolina = 65 kg Erik + David = 75 kg David + Ann = 85 kg Ann + Magnus

Läs mer

Lösningsförslag till övningsuppgifter, del V

Lösningsförslag till övningsuppgifter, del V Lösningsförslag till övningsuppgifter, del V Obs! Preliminär version! Ö.1. (a) Vi kan lösa uppgiften genom att helt enkelt räkna ut avståndet mellan vart och ett av de ( 7 ) = 1 paren. Först noterar vi

Läs mer

MATEMATIK GU. LLMA60 MATEMATIK FÖR LÄRARE, GYMNASIET Analys, ht 2014. Block 5, översikt

MATEMATIK GU. LLMA60 MATEMATIK FÖR LÄRARE, GYMNASIET Analys, ht 2014. Block 5, översikt MATEMATIK GU H4 LLMA6 MATEMATIK FÖR LÄRARE, GYMNASIET Analys, ht 24 I block 5 ingår följande avsnitt i Stewart: Kapitel 2, utom avsnitt 2.4 och 2.6; kapitel 4. Block 5, översikt Första delen av block 5

Läs mer

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic H009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic ABSOLUTBELOPP Några exempel som du har gjort i gymnasieskolan: a) b) 0 =0 c) 5 5 Alltså x Absolutbeloppet av ett tal x är lika med själva talet x om

Läs mer

Tentamen TMV210/MMGD10 Inledande Diskret Matematik, D1/GU

Tentamen TMV210/MMGD10 Inledande Diskret Matematik, D1/GU Tentamen TMV210/MMGD10 Inledande Diskret Matematik, D1/GU 2015-10-24 kl. 8.30 12.30 Examinator: Peter Hegarty, Matematiska vetenskaper, Chalmers Telefonvakt: Matteo Molteni, telefon: 0703 088 304 Hjälpmedel:

Läs mer

Linnéuniversitetet Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik Per-Anders Svensson

Linnéuniversitetet Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik Per-Anders Svensson Linnéuniversitetet Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik Per-Anders Svensson Tentamen i Matematikens utveckling, 1MA163, 7,5hp fredagen den 28 maj 2010, klockan 8.00 11.00 Tentamen består

Läs mer

Om konvergens av serier

Om konvergens av serier Om konvergens av serier Anders Källén MatematikCentrum LTH anderskallen@gmail.com Sammanfattning I den här artikeln diskuteras några av de grundläggande satserna som hjälper oss att avgöra om en serie

Läs mer

a (och liknande ekvationer). a har lösningar endast om 1 a 1 (eftersom 1 sin( x ) 1). 3 saknar lösningar.

a (och liknande ekvationer). a har lösningar endast om 1 a 1 (eftersom 1 sin( x ) 1). 3 saknar lösningar. TRIGONOMETRISKA EKVATIONER A) Ekvationen sin( x) a (och liknande ekvationer) Ekvationen sin( x) a har lösningar endast om a (eftersom sin( x ) ) Exempelvis, ekvationen sin( x) saknar lösningar Uppgift

Läs mer

Jongleringsteori. Hans Lundmark, MAI. TATA40 Matematiska utblickar (feb 2017)

Jongleringsteori. Hans Lundmark, MAI. TATA40 Matematiska utblickar (feb 2017) Jongleringsteori Hans Lundmark, MAI TATA40 Matematiska utblickar (feb 2017) Siteswap Siteswap är en matematisk modell och notation för att beskriva jongleringsmönster, eller rättare sagt vissa aspekter

Läs mer

1 Duala problem vid linjär optimering

1 Duala problem vid linjär optimering Krister Svanberg, april 2012 1 Duala problem vid linjär optimering Detta kapitel handlar om två centrala teoretiska resultat för LP, nämligen dualitetssatsen och komplementaritetssatsen. Först måste vi

Läs mer

Svar och arbeta vidare med Student 2008

Svar och arbeta vidare med Student 2008 Student 008 Svar och arbeta vidare med Student 008 Det finns många intressanta idéer i årets Känguruaktiviteter. Problemen kan inspirera undervisningen under flera lektioner. Här ger vi några förslag att

Läs mer

(N) och mängden av heltal (Z); objekten i en mängd behöver dock inte vara tal. De objekt som ingår i en mängd kallas för mängdens element.

(N) och mängden av heltal (Z); objekten i en mängd behöver dock inte vara tal. De objekt som ingår i en mängd kallas för mängdens element. Grunder i matematik och logik (2017) Mängdlära Marco Kuhlmann 1 Grundläggande begrepp Mängder och element 2.01 En mängd är en samling objekt. Två standardexempel är mängden av naturliga tal (N) och mängden

Läs mer

kl Tentaupplägg

kl Tentaupplägg Tentaupplägg TIPS 1: Läs igenom ALLA uppgifterna. Välj den du känner är lättast först. Det kan gärna ta 10-20 minuter. Försök skriva saker som kan vara problem i uppgifterna. Är det något du absolut kommer

Läs mer

MATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS BESKRIVNING AV GODA SVAR

MATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS BESKRIVNING AV GODA SVAR MATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS 6..019 BESKRIVNING AV GODA SVAR Examensämnets censorsmöte har godkänt följande beskrivningar av goda svar. Av en god prestation framgår det hur examinanden har kommit fram

Läs mer

Kapitel 4. Funktioner. 4.1 Definitioner

Kapitel 4. Funktioner. 4.1 Definitioner Kapitel 4 Funktioner I det här kapitlet kommer vi att undersöka funktionsbegreppet. I de första sektionerna genomgås definitionen av begreppet funktion och vissa egenskaper som funktioner har. I slutet

Läs mer

MATEMATISK INDUKTION. Syftet med denna övning är att introducera en av de viktigaste bevismetoderna i matematiken

MATEMATISK INDUKTION. Syftet med denna övning är att introducera en av de viktigaste bevismetoderna i matematiken Explorativ övning LMA100 ht 2002 MATEMATIS INDUTION Syftet med denna övning är att introducera en av de viktigaste bevismetoderna i matematiken matematisk induktion. Termen induktion är lite olycklig därför

Läs mer

Föreläsning 6: Spelteori II

Föreläsning 6: Spelteori II Föreläsning 6: Spelteori II Litteratur: Resnik, Choices, kap. 5 1# Viktiga begrepp Först lite allmänt om spelteori: Spelteorin har främst utvecklats inom matematiken och nationalekonomin, och är fortfarande

Läs mer

TAMS79: Föreläsning 1 Grundläggande begrepp

TAMS79: Föreläsning 1 Grundläggande begrepp TMS79: Föreläsning 1 Grundläggande begrepp Johan Thim 31 oktober 2018 1.1 Begrepp Ett slumpförsök är ett försök där resultatet ej kan förutsägas deterministiskt. Slumpförsöket har olika möjliga utfall.

Läs mer

Jongleringsteori. Hans Lundmark, MAI. TATA40 Matematiska utblickar (sept 2017)

Jongleringsteori. Hans Lundmark, MAI. TATA40 Matematiska utblickar (sept 2017) Jongleringsteori Hans Lundmark, MAI TATA40 Matematiska utblickar (sept 2017) Siteswap Matematisk modell & notation för jongleringsmönster. (Vissa aspekter av vissa typer av mönster.) Utvecklades på 1980-talet.

Läs mer

Bonusmaterial till Lära och undervisa matematik från förskoleklass till åk 6. Ledning för att lösa problemen i Övningar för kapitel 5, sid 138-144

Bonusmaterial till Lära och undervisa matematik från förskoleklass till åk 6. Ledning för att lösa problemen i Övningar för kapitel 5, sid 138-144 Bonusmaterial till Lära och undervisa matematik från förskoleklass till åk 6 Ledning för att lösa problemen i Övningar för kapitel 5, sid 138-144 Avsikten med de ledtrådar som ges nedan är att peka på

Läs mer

Algoritmer, datastrukturer och komplexitet

Algoritmer, datastrukturer och komplexitet Algoritmer, datastrukturer och komplexitet Övning 6 Anton Grensjö grensjo@csc.kth.se 9 oktober 2015 Anton Grensjö ADK Övning 6 9 oktober 2015 1 / 23 Översikt Kursplanering Ö5: Grafalgoritmer och undre

Läs mer

Betingad sannolikhet och oberoende händelser

Betingad sannolikhet och oberoende händelser Kapitel 5 Betingad sannolikhet och oberoende händelser Betrakta ett försök med ett ändligt utfallsrum Ω och en händelse A vid detta försök. Definitionsmässigt gäller att A Ω och försökets utfall ligger

Läs mer

29 Det enda heltalet n som satisfierar båda dessa villkor är n = 55. För detta värde på n får vi x = 5, y = 5.

29 Det enda heltalet n som satisfierar båda dessa villkor är n = 55. För detta värde på n får vi x = 5, y = 5. Tentamenskrivning MATA15 Algebra: delprov 1, 6hp Lördagen den 3 november 01 Matematikcentrum Matematik NF LÖSNINGSFÖRSLAG 1 a) Lös den diofantiska ekvationen 9x + 11y 00 b) Ange alla lösningar x, y) sådana

Läs mer

Hjalpmedel: Inga hjalpmedel ar tillatna pa tentamensskrivningen. 1. (3p) Los ekvationen 13x + 18 = 13 i ringen Z 64.

Hjalpmedel: Inga hjalpmedel ar tillatna pa tentamensskrivningen. 1. (3p) Los ekvationen 13x + 18 = 13 i ringen Z 64. Matematiska Institutionen KTH Losning till tentamensskrivning i Diskret Matematik, SF och B8, torsdagen den oktober, kl.-.. Examinator Olof Heden. Hjalpmedel Inga hjalpmedel ar tillatna pa tentamensskrivningen.

Läs mer

Starta med att läsa avsnitt 2.1 i [J] från sidan 56 (64) [76] till och med exempel (2.1.3) [2.1.5] på sidan 57 (65) [79].

Starta med att läsa avsnitt 2.1 i [J] från sidan 56 (64) [76] till och med exempel (2.1.3) [2.1.5] på sidan 57 (65) [79]. Block 1 Algebra och Diskret Matematik A BLOCK INNEHÅLL Referenser Inledning 1. Mängder 2. Multiplikationsprincipen 3. Mera om mängder Venn-diagram Mängdoperationer 4. Additions- och sållningsprincipen

Läs mer

Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 3000 kurs C, kapitel 1

Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 3000 kurs C, kapitel 1 Kompletterande lösningsförslag oc ledningar, Matematik 000 kurs C, kapitel Här presenteras förslag på lösningar oc tips till många uppgifter i läroboken Matematik 000 kurs C Komvu som vi oppas kommer att

Läs mer

Student för elever på kurs Ma 4 och Ma 5

Student för elever på kurs Ma 4 och Ma 5 Till läraren Välkommen till Kängurutävlingen Matematikens hopp 16 mars 2017 Student för elever på kurs Ma 4 och Ma 5 Tävlingen genomförs under perioden 16 24 mars. Uppgifterna får inte användas tidigare.

Läs mer

inte följa någon enkel eller fiffig princip, vad man nu skulle mena med det. All right, men

inte följa någon enkel eller fiffig princip, vad man nu skulle mena med det. All right, men MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Christian Gottlieb Gymnasieskolans matematik med akademiska ögon Induktion Dag 2. Explicita formler och rekursionsformler. Dag mötte vi flera talföljder,

Läs mer

Vektorgeometri för gymnasister

Vektorgeometri för gymnasister Vektorgeometri för gymnasister Per-Anders Svensson http://homepage.lnu.se/staff/psvmsi/vektorgeometri/gymnasiet.html Fakulteten för teknik Linnéuniversitetet Linjära avbildningar II Innehåll Repetition:

Läs mer

Tentaupplägg denna gång

Tentaupplägg denna gång Några tips på vägen kanske kan vara bra. Tentaupplägg denna gång TIPS1: Läs igenom ALLA uppgifterna. Välj den du känner är lättast först. Det kan gärna ta 10-20 minuter. Försök skriva saker som kan vara

Läs mer

Lutande torn och kluriga konster!

Lutande torn och kluriga konster! Lutande torn och kluriga konster! Aktiviteter för barn under Vetenskapsfestivalens skolprogram 2001 Innehåll 1 Bygga lutande torn som inte faller 2 2 Om konsten att vinna betingat godis i spel 5 3 Den

Läs mer

Block 2 Algebra och Diskret Matematik A. Följder, strängar och tal. Referenser. Inledning. 1. Följder

Block 2 Algebra och Diskret Matematik A. Följder, strängar och tal. Referenser. Inledning. 1. Följder Block 2 Algebra och Diskret Matematik A BLOCK INNEHÅLL Referenser Inledning 1. Följder 2. Rekursiva definitioner 3. Sigmanotation för summor 4. Strängar 5. Tal 6. Övningsuppgifter Referenser Följder, strängar

Läs mer

INNEHÅLL XYZ. Hösten 2011 provpass 2 12 provpass Våren 2012 provpass 3 20 provpass Övningsprovet 28 KVA

INNEHÅLL XYZ. Hösten 2011 provpass 2 12 provpass Våren 2012 provpass 3 20 provpass Övningsprovet 28 KVA INNEHÅLL XYZ Hösten 2011 provpass 2 12 provpass 4 16 Våren 2012 provpass 3 20 provpass 5 24 Övningsprovet 28 KVA Hösten 2011 provpass 2 32 provpass 4 36 Våren 2012 provpass 3 40 provpass 5 44 Övningsprovet

Läs mer