Sparas och medtages till kommunfullmäktige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sparas och medtages till kommunfullmäktige"

Transkript

1 SAMMANTRÄDESHANDLINGAR TILL KALLELSE Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Sammanträdande organ Kommunstyrelsen Tid Onsdag den 28 mars 2012, klockan 8.15 Plats KTS-salen, Vita Huset SAMMANTRÄDESHANDLINGAR Ärenden till kommunfullmäktige Årsredovisning och bokslut 2011 för Katrineholms kommun Sparas och medtages till kommunfullmäktige KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41, Gröna Kulle Org.nummer Telefon: KATRINEHOLM Telefax: E-post:

2 Årsredovisning Kommunfullmäktige

3 Krafttag för fler jobb och fler invånare 2011 är sjunde året i rad som Katrineholms kommun trots stora ekonomiska påfrestningar under innevarande år kan redovisa ett positivt bokslut. Vi lever just nu i en omvärld av stor ekonomisk och även politisk oro. Globalisering och teknikutveckling strukturomvandlar näringslivet. Allt detta påverkar nationen Sverige och därmed alla kommuner. Arbetslösheten i vår kommun är alldeles för hög. Kostnaderna för försörjningsstödet ökar. Nödvändiga kommunala insatser sätter ekonomisk press framförallt på social-, bildnings- och service- och tekniknämnden. Kommunen har också under år 2011 ett ekonomiskt avbräck av engångskaraktär, framförallt på grund av pensioner. Dessutom måste kvaliteten på kostnadsuppföljningen i fortsättningen avsevärt förbättras i förvaltningarna. Kommunen har mött utmaningarna 2011 med beslut om ny samhällsbyggnadsförvaltning, omställningar, effektiviseringar och nya initiativ. Den 9 augusti 2011 invigdes och driftsattes en av de absolut största investeringarna i Katrineholms kommuns historia, nämligen den nya vattenförsörjningen. Katrineholms vattenverk i Forssjö togs i drift samtidigt som Kerstinboda vattenverk i Katrineholm togs ur bruk. Katrineholms Logistikcentrum utvecklas planenligt steg för steg. Norra Terminalen, en av Skandinaviens största kombiterminaler, invigdes i augusti 2011 av infrastrukturministern. Etableringsmark ställs i ordning för näringslivsutveckling. Avgörande för tillväxt och utveckling är att vi får fler företag till kommunen. Men det är också viktigt att befintliga företag växer. Fler jobb är en förutsättning för att förverkliga målet om betydligt fler invånare. Allt detta är nödvändigt för att klara de utmaningar och den ekonomi kommunen står inför de närmaste åren. Nya bostadsområden planeras och växer fram, vilket är nödvändigt av flera skäl. Det finns en akut bostadsbrist som måste hanteras. Förutsättningen för att kunna växa och attrahera fler invånare är också att vi kan erbjuda bostäder. Dessutom ska det helst vara ett varierat utbud av bostäder. Katrineholm utvecklas som ett delregionalt centrum. Det hittills tydligaste uttrycket för det är en växande handel. Kommunen håller en hög servicegrad vid etableringar. Vi ser också nya kedjor och butiker som söker handelsposition i Katrineholm. Syftet med initiativet och beslutet att anslå tolv miljoner kronor till projekt Arbetslinjen är att kommunen ska anställa ca 100 personer på 75- procentstjänster under minst ett halvår. Av de 100 tjänsterna ska en tredjedel vara ungdomar. Mot bakgrund av den höga arbetslösheten tar kommunen med projektet Arbetslinjen krafttag för att få ut fler i arbete. Målet med projektet är att fler av kommuninvånarna har ett arbete och därmed kan försörja sig själva. I tider av oro och påfrestningar är det viktigt att ha en tydlig framtidsinriktning. Bokslutet för 2011 visar att vår ledstjärna är Vision 2025 och Kommunplan Bokslutet är också en plattform för den framtidstro som präglar utvecklingsbudgeten för Göran Dahlström och Infrastrukturministern Catharina Elmsäter-Svärd Göran Dahlström (S) Kommunstyrelsens ordförande Lars Härnström (M) Kommunstyrelsens vice ordförande 2

4 Innehållsförteckning Krafttag för fler jobb och fler invånare... 2 Förvaltningsberättelse... 5 Mandatfördelning... 5 Organisationsöversikt... 5 Kommunens styrsystem och planeringscykel... 7 Fem år i sammandrag... 8 Kommunkoncernen... 9 Ekonomisk översikt och finansiell analys Driftsredovisning Investeringsredovisning Personal Vinstmål Framtiden Verksamhetsområden Samhällsutveckling Fritid och kultur Pedagogisk verksamhet för barn Pedagogisk verksamhet för vuxna och särskilt inriktade insatser Vård och omsorg: äldre och personer med funktionsnedsättning Individ- och familjeomsorg Jämställdhet, Folkhälsa och Tillgänglighet Kommunövergripande interna funktioner Räkenskaper Resultaträkning (tkr) Balansräkning (tkr) Finansieringsanalys (tkr) Noter (tkr) Sammanställd redovisning resultaträkning Sammanställd redovisning balansräkning Sammanställd redovisning noter Redovisningsprinciper

5 Ord- och begreppsförklaringar Redovisning av uppdrag Uppdrag från Övergripande plan med budget Uppdrag som kommunfullmäktige och kommunstyrelsens beslutat om och som gäller under planperioden Överförda uppdrag från Tillkommande politiska uppdrag från kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och nämnderna Bilagor Bilaga 1: Personalbokslut 2011 Bilaga 2: Begäran om ombudgetering 4

6 Förvaltningsberättelse Mandatfördelning Mandatfördelning Kommunfullmäktige Socialdemokraterna Moderaterna Folkpartiet Centerpartiet Vänsterpartiet Miljöpartiet Kristdemokraterna Sverigedemokraterna 23 mandat 8 mandat 6 mandat 4 mandat 2 mandat 4 mandat 2 mandat 2 mandat Organisationsöversikt Kommunkoncernen 5

7 Kommunens organisation Kommunfullmäktige Revision Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen Ledning, utveckling, ekonomi, upphandling, personalfrågor, information, juridik, folkhälsa, IT, näringspolitik, översiktlig planering, bostads- och markförsörjning. Överförmyndaren Tillsyn över gode män, förmyndare och förvaltare Samhällsbyggnadsförvaltningen Byggnadsnämnden Översikts- och detaljplanering, bygglov och tillsyn. Skyddsrum, obligatorisk ventilationskontroll, energideklarationer. Karthållning, adress-, byggnads- och lägenhetsregister. Byggnadsarkiv. Bildningsnämnden Förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kulturskola, fritidsgårdar på landsbygden. Bildningsförvaltningen Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskydd, tillsyn av dricksvatten och livsmedel, energi- och klimatrådgivning. Kultur- och turismnämnden Bibliotek, kulturverksamhet, utställningar, Ung Kultur och Fritid, turismverksamhet, konstnärlig utsmyckning. Kultur- och turismförvaltningen Service- och teknikförvaltningen Service- och tekniknämnden Gator, vägar, parker, fritid, Sportcentrum, måltidsverksamhet, transportservice, personliga ombud, konsumentfrågor, växel. Socialnämnden Socialtjänst, försörjningsstöd, missbruksvård, stöd till familjer och enskilda, familjerättsärenden, ungdomsmottagning, serveringstillstånd. Socialförvaltningen Viadidakt Viadidaktnämnden* Vuxenutbildning, integration och arbetsmarknadsinsatser i Katrineholm och Vingåker. Personalutbildning. Vård- och omsorgsnämnden Äldreomsorg, handikappomsorg, anhörigstöd, hemsjukvård, färdtjänst, bostadsanpassning, personliga ombud. Vård- och omsorgsförvaltningen Valnämnden Allmänna val, folkomröstningar. * Gemensam nämnd med Vingåkers kommun. 6

8 Kommunens styrsystem och planeringscykel Planeringscykeln Kommunens långsiktiga planering ska enligt styrsystemet styras av kommunens vision och den kommunplan som ska tas fram för varje mandatperiod. Kommunplanen tas fram med start efter valet och anger övergripande mål, prioriteringar och större investeringar för perioden. Kommunplanen fastställs av kommunfullmäktige och ligger till grund för planeringen för alla år under mandatperioden. Planeringen för ett enskilt år påbörjas under våren då planeringsdirektivet med nämndernas ramar fastställs av kommunstyrelsen. Planeringsdirektivet går ut till nämnder och bolag som svarar upp med åtaganden kopplade till de övergripande målen i kommunplanen. Nämndens underlag för övergripande plan med budget lämnas i slutet av augusti. I september sker beredning av övergripande plan med budget som behandlas i kommunstyrelsen i oktober och fastställs i kommunfullmäktige i november. Därefter fastställer nämnder och bolag sin planering med budget. I den övergripande planen med budget fastställs de ekonomiska ramarna för nämnder, bolag och kommunalförbund. I den övergripande planen med budget anges också mål och kriterier för god ekonomisk hushållning, både avseende finansiella mål och verksamhetsmål. Jämställdhetsintegrerad styrning En viktig utgångspunkt för styrsystemet i Katrineholms kommun är att styrningen ska vara genusmedveten. Jämställdhetsintegrering är den strategi som vi använder för att styrningen ska bidra till ökad jämställdhet mellan könen. Det innebär att jämställdhet ska integreras som ett perspektiv i de ordinarie verksamheterna, såväl i alla led i beslutsprocessen som i utförande och i uppföljning. Orienteringskartan för styrning Styrsystemet i Katrineholms kommun utgår från att styrningen omfattar fyra steg, som visas i de fyra rutorna i orienteringskartan nedan Orienteringskartan kan ses som en tankemodell för att tydliggöra att styrningen måste ta fasta på vårt uppdrag och dem vi är till för. Styrningen har olika syften och ger svar på olika frågor i de fyra stegen: Vinst: Resultat: Produktion: Resurser: Vad får kommunmedlemmarna? Vad ger vi kommunmedlemmarna? Hur ska vi göra det? Vad behöver vi tillföra? Planering behövs för alla fyra stegen i orienteringskartan. Uppföljning i olika tidsperspektiv I styrsystemet anges hur verksamheterna ska följas upp i olika tidsperspektiv och i förhållande till orienteringskartan för styrning. Uppföljningen utgör ett viktigt underlag för planeringen. Under det löpande verksamhetsåret görs uppföljning i form av månadsuppföljning och delårsrapport. I månadsuppföljningen till kommunstyrelsen redovisas ekonomiskt läge och väsentliga verksamhetsavvikelser. Vidare följs ett antal nyckeltal från de olika verksamheterna. Uppföljningen av ett enskilt år görs i årsredovisning och bokslut. I samband med bokslutsberedningen presenterar nämnder och bolag en analys av föregående år för kommunstyrelsen. Den långsiktiga uppföljningen koncentreras till stegen resultat och vinst i orienteringskartan och fokuserar framför allt på verksamheternas effekter i förhållande till de övergripande målen. Alla verksamheter ska redovisa en långsiktig uppföljning i kommunstyrelsen vid något tillfälle per år. 7

9 Fem år i sammandrag Allmänt Antal invånare den 31/ Kommunal utdebitering 1) 21,98 21,98 21,98 22,18 22,18 Total utdebitering 1) 31,70 31,70 32,35 32,35 32,35 Ekonomiskt resultat/resultatutveckling Resultat efter skatteint och finansnetto (mnkr) 69,9 77,9 71,0 60,9 49,3 exkl avskrivningar Verksamhetens nettokostn i % av skatteint 97% 97% 97% 98% 98% Resultat efter skatteintäkter och 0,8% 1,3% 1,5% 1,0% 0,4% finansnetto/skatteintäkter Årets resultat (tkr) Årets resultat/eget kapital 1,1% 2,0% 2,4% 1,7% 0,6% Tillgångar och skulder Totala tillgångar / invånare (kr) Totala skulder / invånare (kr) Eget kapital / invånare (kr) Nettoinvesteringar (mnkr) 130,0 115,9 79,4 97,4 119,0 Långfr lån i % av anläggningstillgångar 6,0% 5,8% 10,1% 7,5% 12,6% Självfinansieringsgrad av nettoinvesteringar 8,3% 16,6% 29,3% 17,0% 5,4% (Res efter finansnetto/nettoinvesteringar) Balanslikviditet (omsättn.tillg/kortfr skuld) 55% 75% 80% 68% 80% Soliditet enligt balansräkningen 68% 66% 58% 61% 60% Soliditet inkl ansvarsförbindelser 5,8% 6,2% 5,4% 8,1% 3,1% Personal Antal anställda per 31/ D:o omräknat till heltidsanställda per 31/ Total lönekostnad enl. RR (mnkr) Personalförsäkringsavgifter enl. RR (mnkr) Pensionskostnader enl. RR (mnkr) ) Kommunen höjde skatten med 45 öre år 2007 och landstinget höjde skatten med 65 öre år Skatteväxling av 20 öre skedde mellan kommunen och landstinget fr.o.m Kyrkans avgifter är exkluderade. 8

10 Kommunkoncernen Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en samlad bild av kommunens ekonomiska ställning oberoende av i vilken juridisk form verksamheten bedrivs. I den sammanställda redovisningen ingår bolag med ett kommunalt ägande om minst 20% och med betydande omslutning, 2% av kommunens skatteintäkter. En omsättning högre än 2% av kommunens skatteintäkter motsvarar en omsättning överstigande 32,9 mnkr. I den sammanställda redovisningen ingår två helägda bolag, Katrineholms Fastighets AB och Katrineholm Vatten och Avfall AB och ett delägt bolag, Logistikposition Katrineholm AB. Dessutom ingår det delägda kommunalförbundet, Västra Sörmlands Räddningstjänstförbund. Resterande bolag har uteslutits på grund av lågt ägande eller omsättning understigande 2% av kommunens skatteintäkter. Verksamheter i annan juridisk person Nedan lämnas en kort beskrivning över den kommunala verksamheten som bedrivs av annan juridisk person än kommunen oavsett om kommunen har ett reellt inflytande eller inte. Helägda bolag Bolag där kommunen äger alla aktier. Katrineholms Fastighets AB (KFAB) KFAB ägs till 100% av Katrineholms kommun. Bolaget svarar för uthyrning av bostäder av god standard och boendealternativ för olika skeenden i livet. Bolaget ska tillämpa ett affärsmässigt och marknadsorienterat synsätt i sin verksamhet. KFAB tillhandahåller också lokaler för kommunal verksamhet där bolaget ska eftersträva att hyra ut till lägsta möjliga självkostnad. Bolaget förvaltar 2024 lägenheter. Arean av uthyrningsbara lokaler är m 2. Antalet fast anställda är 46 personer fördelat på 36 män och 10 kvinnor. KFAB redovisar ett resultat om tkr, inklusive KIAB. KFAB är i sin tur 100% ägare till Katrineholms Industrihus AB (KIAB) som erbjuder lokaler till närings- och föreningslivet. Bolaget är en väsentlig aktör när sysselsättningsskapande verksamheter ska etableras. Bolaget äger och förvaltar 23 st fastigheter samt förvaltar 39 st fastigheter för Katrineholms kommun. Vid årets utgång ägde KIAB en total uthyrningsbar lokalarea om m 2. Bolagets uthyrningsgrad har under 2011 varit 95%. Antal anställda är 3 personer, fördelat på 2 män och 1 kvinna. Årets resultat är tkr. Katrineholm kommuns aktiekapital i KFAB är 40,1 mnkr. Katrineholm Vatten och Avfall AB (KVAAB) Bolaget ägs till 100% av Katrineholms kommun. KVAAB har till uppgift att äga Katrineholm kommuns vatten-, avlopps- och avfallsanläggningar. Verksamheten startade 2009 och är taxefinansierad. Bolaget är i sin tur delägare i Sörmlands Vatten och Avfall AB som ansvarar för VA-verksamheten inom Katrineholm, Flen och Vingåker. Sörmlands Vatten och Avfall AB ägs till lika delar av Katrineholms, Flens och Vingåkers helägda bolag. Verksamheten redovisar för 2011 ett överskott efter finansnetto uppgående till tkr. Katrineholm kommuns aktiekapital i Katrineholms Vatten och Avfall AB är 4 mnkr Delägda bolag Bolag där kommunen äger bolaget ihop med andra aktörer. Länstrafiken i Sörmland AB Katrineholms kommun äger aktier á 50 kr styck i Länstrafiken Sörmland AB, till ett värde av 1,5 mnkr. Länstrafiken har ansvaret för kollektivtrafiken i Sörmland. Bolaget ägs till hälften av landstinget och till hälften av kommunerna i länet. I Sverige finns lagstiftning som reglerar att det ska finnas ett länstrafikbolag i varje län som ska ansvara för den lokala och regionala linjetrafiken. I Sörmland har Länstrafiken i Sörmland AB det uppdraget. KFV Marknadsföring AB Sveriges Lustgård Katrineholms kommun äger 30 aktier á kr i KFV Marknadsföring AB, till ett värde av kr. Resterande aktier är fördelade mellan företagare/företagarorganisationer och aktiekapitalet i bolaget uppgår till totalt kr. Bolagets bildades 2008 och dess verksamhet är marknadsföring, försäljning och marknadsutveckling av platsen Katrineholm och övriga KFV regionen, med syfte att stärka varumärket Sveriges Lustgård. Bolaget verkar också för att ge god service till besökare i Katrineholm samt marknadsföra destinationen i natur, kultur- och sportperspektiv för att få fler besökare till Katrineholm. 9

11 Katrineholms entreprenörcentrum AB (Katec) Katec ett utvecklingsbolag som ägs till 49% av Katrineholms Kommun och till 51% av näringslivet. Bolaget ska vara en resurs för människor, företag och samhälle för utveckling av nya produkter, tjänster och företag. Katrineholms kommuns aktiekapital i Katrineholms entreprenörcentrum AB är kr. Logistikposition Katrineholm AB Katrineholms kommun äger 49% av aktierna i Logistikposition Katrineholm AB resterande 51% ägs av Brinova Fastigheter AB. Bolaget uppför, hyr ut och förvaltar logistikfastigheter, samt utvecklar logistikområdet. För 2011 redovisar bolaget ett resultat om tkr. Katrineholms kommuns aktiekapital i Logistikposition Katrineholm AB är kr. Katrineholms Railpoint AB Katrineholm Rail Point AB ägs av Katrineholms kommun, Sörmlast AB och Svensk Logistikpartner AB. Katrineholm Rail Point AB sköter driften av terminalen inom Katrineholms Logistikcentrum. Bolaget ska vara ett logistiknav för alla slags transportlösningar och de ska erbjuda kostnadseffektiva och miljövänliga logistiklösningar. Katrineholms kommun äger 32% av Katrineholms Railpoint AB, vilket motsvarar kr. Katrineholms Tekniska College AB Katrineholms Tekniska College AB ägs av Katrineholms kommun och KTC Intressenter, ideell förening. Bolaget bedriver utbildning inom naturvetenskap, teknikvetenskap, industriteknik, el- och energivetenskap samt fordons- och transportvetenskap. Katrineholms kommun äger 51% av bolagets aktier till ett insatt kapital av kr. Stiftelser Installatörernas (IUC) Utbildningscentrum Installatörernas Utbildningscentrum är ett utbildningsföretag inom installationsbranschen Företaget tillhandahåller yrkesinriktad grundutbildning och fortbildning, vidareutbildning och certifiering inom teknik och ledarskap. Ägare är VVS Företagen, Svensk Ventilation, Kyl & Värmepumpföretagen, Svenska Värmepumpföreningen och Katrineholms kommun. Förbund Västra Sörmlands Räddningstjänst (VSR) Västra Sörmlands Räddningstjänst är ett kommunalförbund mellan Vingåker och Katrineholm kommuner och förbundet har funnits sedan VSR ansvarar för räddningstjänsten i Katrineholm och Vingåker. Förbundets huvuduppgift är att arbeta förebyggande och stödja den enskilde så att denne kan ta sitt ansvar för att eliminera, förhindra och begränsa olyckor. Antalet anställda vid VSR var vid årets slut 79 personer, varav 36 heltid och 43 deltid. Årets resultat slutar på ett överskott om 63 tkr. Vårdförbundet Sörmland Vårdförbundet Sörmland är ett kommunalförbund med samtliga kommuner i Sörmland som medlemmar. Vårdförbundet är huvudman för viss verksamhet inom socialtjänsten och driver behandlingshem för vuxna missbrukare, familjerådgivning och familjehemsvård för barn och ungdomar. Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Sörmland är en mötesplats för att samordna och utveckla regionala frågor. Medlemmar i Regionförbundet Sörmland är Landstinget Sörmland och de nio kommunerna i länet. Övriga Energikontoret i Mälardalen AB Katrineholms kommun äger 320 aktier á 100 kr i Energikontoret i Mälardalen AB. Energikontoret i Mälardalen AB är ett regionalt energikontor med verksamhet i tre län, Södermanland, Västmanland och Uppsala. Deras huvudsakliga uppgift är att som kompetensresurs för kommunerna arbeta för en hållbar energiutveckling i Mälardalen genom att bidra till ökad medvetenhet om och agerande för energi- och klimatfrågor. Vid sidan av aktieägandet förutsätts intressenterna bidra till energikontorets årliga basfinansiering, i första hand i förhållande till kommunens folkmängd. Under 2011 uppgick denna kostnad till kr. 10

12 Sörmlands turismutveckling AB Katrineholms kommun äger 7 aktier á kr i Sörmlandsturism AB. Sörmlandsturism AB är den regionala länsturistorganisationen i Sörmland. Sörmlandsturism bedrivs i aktiebolagsform och ägs av Landstinget Sörmland samt länets nio kommuner och drygt 100 företag. Sörmlandsturisms uppgift är att tillsammans med kommuner och näringsliv samt övriga regionala organisationer i Sörmland, genom marknadsföring och produktutveckling, verka för ökad omsättning inom besöksnäringen i länet. Samordningsförbundet RAR Samordningsförbundet RAR i Sörmland har till uppgift att inom det geografiska området för kommunerna Eskilstuna, Strängnäs, Flen, Katrineholm, Nyköping, Oxelösund och Trosa svara för en finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet mellan försäkringskassa, länsarbetsnämnd, landsting och kommun i syfte att underlätta och uppnå en effektiv resursanvändning. Kommunerna betalar en insats per år till RAR baserad på folkmängden, för Katrineholms kommun uppgick denna insats under 2011 till kr. SKL Kommentus AB Katrineholms kommun äger 23 aktier á 100 kr i SKL Kommentus AB. Aktierna införskaffades i samband med att kommunen gick in som delägare i Kommunaktiebolaget som det då hette. Antal aktier i bolaget uppgår till totalt st. SKL Kommentus AB ägs till 98% av SKL Företag AB övriga aktier ägs av 256 kommuner. SKL Kommentus AB driver sedan 1927 verksamhet inom affärsområdena Upphandling och Förlag. Kunderna återfinns huvudsakligen inom kommunala och landstingskommunala sektorn. Kommentus Upphandling, genomför samordnade upphandlingar på nationell nivå inom utvalda varu- och tjänsteområden såsom IT, fordon och energi samt ger stöd och kvalificerad rådgivning i upphandlingsfrågor. Kommentus Förlag producerar och distribuerar såväl elektronisk som tryckt information. Kommentus verksamhet är i alla delar utsatta för konkurrens och bedrivs på rent affärsmässiga grunder. Kommuninvest Ek. förening Kommunen är sedan 1995 medlem i Kommuninvest ekonomiska förening. Kommuninvest är en frivillig medlemsorganisation för Sveriges kommuner och landsting. Syftet med föreningen är att ordna så fördelaktiga finansieringslösningar som möjligt för medlemmarnas investeringar. Medlemmarna i den ekonomiska föreningen har tecknat borgen för Kommuninvests samtliga åtaganden. Affärerna genomförs i det helägda aktiebolaget Kommuninvest i Sverige AB. Kreditgarantiföreningen Sörmland Kreditgarantiföreningen (KGF) vänder sig till små och medelstora företag i Sörmland. Föreningen har bildats för att garantera en del av företagens lån hos banker och andra kreditinstitut. På detta sätt kan små och medelstora företag i Sörmland få billigare lån och lättare tillgång till lånekapital. Under 2010 togs beslut om att avveckla Kreditgarantiföreningen i Sverige (SKGF) då regeringen stoppade fortsatt stöd från tillväxtverket. Kreditgarantiföreningen Sörmland begärde utträde ur SKGF och kvarstod som förening. Vid föreningsstämma i juni 2011 beslutades om likvidation av KGF Sörmland. Lerbo bygdegårdsförening Kommunen har andelar i Lerbo bygdegårdsförening till ett värde av kr. Strångsjö fastighetsägarförening Kommunen har andelar i Strångsjö fastighetsägarförening till ett värde av 600 kr. 11

13 Ekonomisk översikt och finansiell analys Väsentliga händelser Omvärld Den ekonomiska utvecklingen har varit ytterligt svag under 2011 i stora delar av Europa. Den svaga utvecklingen har bidragit till ett påtagligt fall i svensk export och industriproduktion. Trots detta uttrycker många industriföretag idag en större optimism om framtiden än tidigare. Även andra tecken tyder på att oron för eurons framtid och risken för en akut skuldkris har lättat något. Skatteunderlaget för kommunerna ökade under 2011 med 3,0 procent. För 2010 var motsvarande ökning 2,16 procent. Den starkare utvecklingen av skatteintäkter avspeglas även i arbetslösheten i riket som 2010 uppgick till 8,4 procent att jämföras med 7,6 procent för För 2012 tror man dock att arbetslösheten kommer att stiga något till 7,9 procent som en följd av en svagare ekonomisk tillväxt under Utveckling i Katrineholm Den 18 april antog kommunfullmäktige Katrineholms nya vision, Katrineholm - Läge för liv & lust. Samtidigt antogs även den första kommunplanen för Katrineholm gällande mandatperioden Året har till viss del präglats av ledarskapsförändringar. Kommunchefens roll har förändrats med en ökad fokusering på kommunövergripande frågeställningar. Nya förvaltningschefer har under året rekryterats till bildningsförvaltningen, kommunledningsförvaltningen, samhällsbyggnadsförvaltningen, service- och teknikförvaltningen och Viadidakt samt ny VD för Katrineholms Fastighets AB. Det ekonomiska läget är bekymmersamt för flera av kommunens verksamheter. Både bildningsnämnden, service- och tekniknämnden och socialnämnden redovisar kraftiga negativa budgetavvikelser för I Katrineholm var 9,9 procent av befolkningen arbetslösa i december Bland ungdomar är det ännu mer bekymmersamt, hela 17 procent av ungdomar mellan år var utan arbete. Eftersom ungdomar, i högre grad än den övriga befolkningen, inte hunnit kvalificera sig till a-kassan, innebär den höga ungdomsarbetslösheten även höga kostnader för försörjningsstöd. Under 2011 uppgick utbetalningarna av försörjningsstöd till 51,1 mnkr, vilket är 4 mnkr högre än året innan. Även historiskt är årets nivå av utbetalt försörjningsstöd högre än på mycket länge. Antalet ärenden inom försörjningsstöd har fortsatt att öka under 2011 med 13 procent. För närvarande finns ingen stor nyinvandring till Katrineholm. De flesta elever som kommer är asylsökande och avvisas efter några månader. I Katrineholm bor emellertid i dagsläget föräldrar, som sammantaget har ca 300 barn på annan ort, varav de flesta befinner sig i olika flyktingläger i Afrika. En lagändring från den 1 juli 2012 innebär att dessa barn kan återförenas med sina familjer och komma till Katrineholm. Kommunen har sedan 1/ infört LOV, lagen om valfrihet inom hemtjänsten. Under året har den egna hemtjänsten arbetat med att ställa om verksamheten utifrån de nya förutsättningarna. Totalt hade 522 personer hemtjänst vid årsskiftet, varav 47 personer hade en extern utförare helt, 37 personer delar utförare mellan kommun och extern. Utvecklingen av Katrineholms Logistikcentrum fortsätter och i augusti invigdes Norra Terminalen/KLC av infrastrukturministern Catharina Elmsäter-Svärd inför 200 inbjudna gäster. Katrineholm har därmed en av de största terminalerna i Skandinavien. Ekonomisk översikt Kommunen ska enligt kommunallagen ha en god ekonomisk hushållning i verksamheterna. Detta handlar bland annat om att värdesäkra det egna kapitalet och bygga upp reserver för kommande investeringar, liksom att dagens skattebetalare på ett hållbart sätt ska konsumera med hänsyn taget till kommande generationer. Det innebär utöver ekonomisk hållbarhet även social och miljömässig hållbarhet. God ekonomisk hushållning Det är nödvändigt att kommunen är väl förberedd för att kunna möta kraven på den kommunala verksamheten genom att se till att både verksamhet och ekonomi genomsyras av en god ekonomisk hushållning i både ett kort och långsiktigt perspektiv. En god ekonomisk hushållning med en ekonomi i balans är en viktig förutsättning för att kunna utföra sina verksamheter på ett effektivt sätt. Balanskravet anger endast en miniminivå för resultatet. Måluppfyllelse För de finansiella målen uppnås två av tre uppsatta målen. Resultatmålet om en procent uppnås inte, däremot ligger nettokostnadsökningen lägre än skatteintäkterna. Även målet om att avskrivningarna ska uppta max 3 procent av driftbudgeten uppfylls. 12

14 Verksamhetsmålen tar sikte på kommunens förmåga att bedriva verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Verksamhetsmål finns för äldreomsorg, handikappomsorg, förskoleverksamhet, grundskola, gymnasium, socialtjänst, och vuxenutbildning. Måluppfyllelsen varierar mellan olika verksamhetsområden. Mot bakgrund av att flera nämnder redovisar underskott samtidigt som måluppfyllelsen inom främst utbildningsområdet varit otillfredsställande blir bedömningen att kommunen inte överlag kan sägas haft ett effektivt resursutnyttjande. Inom vård och omsorg är bedömningen mer positiv. Den sammantagna bedömningen utifrån de finansiella målen och verksamhetsmålen är att kommunen både behöver förbättra kvaliteten i verksamheterna och effektiviteten i resursutnyttjandet för att uppnå en god ekonomisk hushållning. Vidare behövs ett fortsatt utvecklingsarbete för att hitta mått som i ännu större grad redovisar nyttan för kommuninvånarna. Finansiella mål Måluppfyllelse Status Avsättningar för framtida bruk Målet uppnås inte då resultatet för 2011 (6,4 Mnkr) motsvarar 0,4% av skatteintäkterna. Resultatet ska uppgå till en procent av skatteintäkterna. Om målet att resultatet ska uppgå till en procent av skatteintäkterna uppfylls, ska överskju- Inte aktuellt eftersom resultatet understiger en procent. tande del användas för att jämna ut kommande kostnadsökningar avseende pensioner. Nettodriftskostnaden Målet uppnås för 2011 då nettodriftskostnaden ökat med Nettodriftskostnaderna ska inte öka snabbare 3,1% jämfört med skatteintäkterna som ökat med 3,5%. än skatteintäkterna Investeringar Avskrivningar bör under planperioden inte ta mer än tre procent av driftbudgeten. Målet uppnås för Avskrivningarna uppgår till 2,5% av driftbudgeten för Verksamhetsmål Måluppfyllelse Status Förskola: Andelen nöjda föräldrar som upplever att förskolan stimulerar barnens lust att lära ska vara fortsatt hög och gärna öka ytterligare. Grundskola: Andelen elever med gymnasiebehörighet ska öka. Gymnasiet: Andelen elever som erhållit slutbetyg inom fyra år ska öka nov medelvärde 4, mars medelvärde 3,27 I brukarundersökningen 2009 var skalan femgradig, men 2011 har skalan förändrats från femgradig till fyragradig pga önskemål från SKL. Värdena går således inte att jämföra mellan åren, men det kan utläsas att det bland föräldrar finns en fortsatt stark tilltro till att barnens utveckling och lärande tillgodoses i kommunens förskolor Resultatet har försämrats med tre procentenheter mellan 2010 och 2011 (från 85% till 82%). Vi ligger under riksgenomsnittet som varit 87% både 2010 och Resultatet exklusive IV programmet har minskat från 89% till 87% från För riket är siffran 83% båda åren, därmed ligger vi över rikssnittet. Resultatet inklusive IV programmet var % och %. För riket var det 76% för båda åren. Även här har Katrineholms resultat försämrats även om vi ligger över riksgenomsnittet om vi enbart tittar på de nationella programmen. Både när det gäller gymnasiebehörighet och andelen elever med slutbetyg har resultaten försämrats jämfört 13

15 Andelen elever som beräknas nå kunskapsmålen i svenska, matematik och engelska i skolår 3 ska öka. Att öka andelen med minst betyget godkänt inom vuxenutbildningen (Sv A, Ma A, Eng A) med totalt minst 5 procentenheter. (Källa: Skolverkets statistik 2008/2009: Sv 81 %, Ma 93 % resp Eng 63 %) Att minst 85 procent av eleverna inom SFI spår 2 och spår 3 ska ha minst betyget godkänt inom 2 resp 1 år. (Källa: Viadidakts statistik) Alla unga vuxna (16-24 år) som hänvisas till Vägvisarna ska erbjudas praktik inom 14 dagar. Att andelen deltagare upp t.o.m. 26 år som gått vidare till studier eller arbete inom arbetsmarknadsinsatser är minst 34 procent (källa: Viadidakts statistik). Nyckeltalet bygger på kommunal arbetsmarknadsstatistiks genomsnittsvärde, enligt SKL (Sveriges kommuner och landsting). Andel som känner sig trygga med att Fixar- Malte finns att tillgå ska öka från 91 procent till 92 procent. Mäts vartannat år. Andelen trygga i sitt boende inom handikappomsorgen (HO) ska öka från 87 procent till målnivå 88 procent i brukarindex. Mäts vartannat år. Andelen trygga i sin bostad inom äldreomsorgen (ÄO) ska öka från 93 procent till målnivå 94 procent i kvalitetsbarometern. Mäts vartannat år. Personalkontinuiteten inom hemtjänsten ska öka. Från 17 (antal personal i genomsnitt under 14 dagar) till 15, år 1. med En förklaring kan vara att en allt större andel elever går på introduktionsprogrammet (tidigare IV). Mellan åren har andelen elever på IV ökat från 10,1% till 10,2% (för riket är siffran 8% båda åren). Under perioden har andelen nyanlända ungdomar ökat, varav många har en begränsad skolbakgrund. Matematik har ökat från 71% läsåret 09/10 till 75% läsåret 2010/2011 Svenska har minskat från 78% läsåret 09/10 till 77% läsåret 2010/2011 Engelska är inte redovisat i kvalitetsredovisningarna Resultatet för 2010 uppgick till 79% godkända i Sv A, 87% godkända i Ma A och 82% godkända i Eng A. Pedagoger vidareutbildades inom läs-, räkne- och skrivstöd. Inom samtliga utbildningsformer erbjuds särskilt stöd för räkna, skriva och läsa. Resultat senaste mätning (2010): Andelen elever som fått minst godkänt på kurs 2b var 33 %, kurs 2c 44 %, kurs 3c 59 % och kurs 3d 68 % Jämförelse (genomsnitt för riket 2010): Andel som fått minst godkänt på kurs 2b var 35 %, kurs 2c 33 %, kurs 3c 34 % och kurs 3d 47 % Stödverksamhet för tal, läs och skriv inom sfi har startats. Vägvisarna lades ner från första oktober eftersom inflödet under året har varit för lågt gick 32% av de deltagande ungdomarna år vidare till studier eller arbete. Samverkansprojekt Ciceron har påbörjats för att fånga upp ungdomar som mår psykiskt dåligt och projekt Palladium har integrerats i den ordinarie verksamhet Ungdomstorget. Viadidakt samverkar med bildningsförvaltningen i Katrineholm runt studieavbrott i ungdomsgymnasiet. Resultat av årets mätning uppgår till 91%. Resultat av årets mätning uppgår till 89%. Resultat av årets mätning uppgår till 87%. Brukarundersökning har genomförts i hemtjänsten hösten Resultatet är ännu inte presenterat. Arbetet med analys och åtgärder utifrån kvalitetsbarometern ska fortgå under En handlingsplan ska upprättas där förutsättningar utifrån LOV beaktas. Brukarundersökning inom SÄBO genomförs under Arbete med åtgärder och utvecklingsarbete utifrån tidigare undersökning ska fortgå. Resultat av årets mätning uppgår till 13 personal i genomsnitt under 14 dagar. 14

16 NBI /HO höjs från värdet 75 till målnivå 76. Mäts vartannat år. Alla personer aktuella för försörjningsstöd ska ha en genomförandeplan inom tre månader. Alla utredningar avseende vuxna ska ske via ASI 1. Familjehemmen ska besökas av socialsekreterarna en gång per kvartal. Standardkostnaden för äldreomsorgen ska ligga under eller i nivå med beräknad kostnad. Kostnaderna för LSS i relation till antal personer och antal insatser ska ligga under eller i nivå med jämförbara kommuner. Resultat av årets mätning uppgår till 74. Stickprov har utförts på fem ärenden varje månad. I december fanns genomförandeplan i ett ärende. En kvinna av fyra hade genomförandeplan dock hade inte mannen i urvalet någon genomförandeplan. Alla utredningar som blir aktuella bedöms med hjälp av ASI. Uppföljningar görs minst var sjätte månad. Besök görs hos familjehemmen regelbundet. Vissa familjehem besöks oftare än en gång per kvartal beroende på behov. I årets öppna jämförelser har standardkostnaden sjunkit från -7,0% till -7,3% dvs ett positivt resultat utifrån kostnader. Möten och ekonomiska uppföljningar har genomförts under Under hösten 2011 har genomgång av hemtjänstens ekonomi med åtgärdsplaner och täta uppföljningar varit i fokus. Kostnaderna för LSS ligger 2% under jämförbara kommuner. Löpande analys görs av nyckeltal hur Handikappomsorgens kostnader för insatser ligger i förhållande till andra kommuner. Handikappomsorgen använder sig bla. av en egen statusrapport för att lista volymförändringar och kostnadsförändringar. 1 ASI, Addiction Severity Index, är en strukturerad intervju som används för bedömning av alkohol- och narkotikarelaterade problem. 15

17 Mnkr Finansiell analys Resultatutveckling (före extraordinära poster) 23, ,5 10,7 19,2 23,3 19,0 16, Kommunen Koncernen 13,8 6,4 Kommunkoncernen redovisar ett positivt resultat före extraordinära poster på 13,8 mnkr. Katrineholms Fastighets AB (KFAB) inkl. Katrineholms Industrihus AB (KIAB) redovisar ett positivt resultat på 2,9 Mnkr, Västra Sörmlands Räddningstjänst (VSR) redovisar ett resultat 63 tkr, Logistikposition Katrineholm AB (LPK) redovisar 6,7 mnkr (kommundel 49%) och Katrineholms Vatten och Avfall AB (KVAAB) redovisar ett resultat 1,2 mnkr. Samtliga resultat för koncernbolagen avser före extraordinära poster. Kommunens resultat för 2011 uppgår till 6,4 mnkr. Detta är en försämring jämfört med föregående år med 10,1 mnkr. Dock visar kommunen ett positivt resultat för sjunde året i rad. Resultat på 6,4 mnkr är dock 11,8 mnkr sämre än det budgeterade resultatet på 18,2 mnkr. Nämndernas resultat gentemot budgeten visar en negativ avvikelse på -39,8 mnkr vilket är mycket alarmerande. För att klara en budget i balans under kommande år måste flera nämnder vidta kraftiga åtgärder för att uppnå balans. Bildningsnämnden står för den största negativa avvikelsen jämfört med budget (-18 mnkr). Därefter följer service- och tekniknämnden som redovisar en negativ avvikelse på -15 mnkr. Negativ avvikelse redovisar även socialnämnden på -12,3 mnkr. Sammanlagt utgör dessa tre nämnder 56% av nämndernas nettokostnader vilket innebär att mer än hälften av kommunens verksamheter är i obalans. Övriga nämnder redovisar mindre överskott eller underskott jämfört med sina budgetar. Finansieringsverksamheten redovisar en positiv avvikelse gentemot budget på totalt 28 mnkr. Den största avvikelsen visar skatteintäkterna och statsbidragen, med +21,6 mnkr. Under året sänktes arbetsgivaravgifterna och detta tillsammans med den lägre arbetsgivaravgiften för unga och äldre samt en mindre ökning av semesterlöneskulden bidrog till en positiv avvikelse med 18 mnkr. Kommunens kostnader för pensioner visar en avvikelse med -25 mnkr jämfört med budget. Orsakerna är den sänkning av diskonteringsräntan för kommunens pensionsskuld (-11 mnkr)som gjordes under året samt ändrad redovisning av kostnader för framtida pensioner för kommunens förtroendevalda (-8 mnkr). Även utbetalningarna till dagens pensionärer blev högre än budgeterat med 3,5 mnkr. Avskrivningarna blev 7,7 mnkr lägre än budgeterat. Resultatutredning, mnkr 2011 Resultat ,5 Nettokostnadsökning -50,1 Skatteintäktsökning 35,0 Kommunalekonomisk utjämning 20,2 Finansnetto -15,2 Resultat ,4 Långsiktig kapacitet Kommunens finansiella uthållighet på lång sikt handlar om faktorer som tillräcklig betalningsberedskap, en bra utveckling av soliditeten och en rimlig skuldsättningsgrad. För att utveckla kapaciteten på lång sikt måste intäkterna överstiga kostnaderna. Detta uttrycks i kommunallagen i form av det så kallade balanskravet. Balanskravet innebär att kommunens resultat måste överstiga noll, vilket är lägsta godtagbara nivå för kommunens resultat på kort sikt. På längre sikt räcker inte ett nollresultat för att bevara den långsiktiga kapaciteten. Avstämning mot balanskravet Årets resultat 16,5 6,4 Omställningskostnader 1,8 Reavinst vid försäljning -0,3-1,4 Jämförelsestörande poster 17,7 Balanskravsresultat 18,0 22,8 Avgår öronmärkningar Välfärdsutmaningar -12,0-17,0 Tillväxtprojekt -5,0-4,8 Justerat resultat, mnkr 1,0 1,0 16

18 % Vid avstämning av balanskravet läggs två jämförelsestörande poster till. Det handlar om sänkningen av diskonteringsräntan för kommunens pensionsskuld på 11 mnkr samt avsättning för pensioner för förtroendevalda tom på 6,7 mnkr. Från balanskravsresultatet avgår reavinsterna på 1,4 mnkr. Därmed uppgår kommunens balanskravsresultat till 22,8 mnkr för Kommunen står inför stora välfärdsutmaningar de kommande åren. För att kunna möta dessa utmaningar och ha en fortsatt bra kvalitet i verksamheterna öronmärks 17 mnkr för detta ändamål. Medel öronmärks även till tillväxtprojekt, 4,8 mnkr. Intäkter och kostnader inom kommunen Nettokostnadernas andel av skatteintäkter 98,0% och utjämning 97,9% 97,5% 97,8% 97,3% 97,0% 96,9% 96,7% 96,0% Ett sätt att analysera förhållandet mellan kostnader och intäkter är att mäta hur stor del av de löpande kostnaderna (exkl. avskrivningar) tar i anspråk av skatteintäkter och generella stadsbidrag. För 2011 uppgick andel till 97,8%, vilket är mycket nära utfallet för 2010 (97,9%). Generellt sätt kan man säga att nettokostnadsandel inte ska överstiga 98%. 8,0 6,0 4,0 2,0 0, Relativ utveckling av skatteintäkter/generella statsbidrag och nettokostnader 7,0 6,5 4,9 4,0 1,7 1,7 4,7 4,6 3,5 3, Ökn skattemedel/utjämning Ökn nettokostnader Skatteintäkterna och de generella statsbidragen i form av utjämningsbidragen är kommunens största inkomstkälla och svarar under 2011 för 82,5% av kommunens samtliga driftsintäkter. Den relativa ökningen av dessa inkomstkällor jämfört med ökningen av nettodriftskostnaderna ger en bild av kommunens ekonomiska utveckling. Mellan åren 2010 och 2011 har skatteintäkterna och de generella statsbidragen ökat med 55,2 mnkr från mnkr till mnkr. Som framgår av diagrammet ovan är ökningen 3,5% för 2011, detta kan jämföras med 2010 då ökningen var 4,6%. Dock påverkas utfallet 2010 av det tillfälliga konjunkturstödet som kommunerna fick. Om konjunkturstödet exkluderas är ökningen för 2010 endast 2,4%. Kostnadsutvecklingar (driftskostnader inkl. avskrivningar) har sedan dec 2010 ökat med 3,1% och har därmed varit något lägre än utvecklingen av skatteintäkterna och de generella statsbidragen. Finansnetto Finansnettot består av finansiella intäkter minus finansiella kostnader. Ett positivt finansnetto är viktigt för kommunen eftersom det tillför medel till den löpande verksamheten. Kommunens finansnetto för 2011 uppgår till 12,7 mnkr, för 2010 uppgick finansnettot till 27,9 Mnkr. Förklaringen till det lägre finansnettot i år är att de finansiella kostnaderna ökat jämfört med föregående år. Det är framför allt den sänkning av diskonteringsräntan för kommunens pensionsskuld som påverkar utfallet. Även kommunen lånevolym har ökat sedan Pensioner och pensionsskulden Mnkr Ansvarsförbindelse Avsättningar i BR Individuell pension Summa Kommunens totala åtagande för pensioner har ökat mellan 2010 och Ökningen beror på att ansvarsförbindelsen, dvs. de intjänade pensionerna före 1998, har ökat kraftigt. Detta är en effekt av den sk. bromsen som slog till under Bromsen innebar att kommunens kostnader för utbetalning av pensioner (från ansvarsförbindelsen) sjönk under Effekten för 2011 blev dock den motsatta, dvs. att kostnaderna ökade. Även sänkningen av diskonteringsräntan har inneburit att pensionsskulden har ökat under Effekten av räntesänkning för ansvarsförbindelsen uppgår till 66 mnkr och för avsättningen till 11 mnkr. På lång sikt kommer kommunens åtagande för framtida pensioner att minska. Den största delen av 17

19 Mnkr % pensionen som intjänas idag förvaltas av de anställda själva. Det är endast pensionsunderlag på löner över 7,5 basbelopp som inte ingår i den generella pensionsavsättningen för individuell förvaltning utan ligger kvar som ett kommunalt åtagande. Även pensionsåtaganden för kommunens förtroendevalda ligger kvar i kommunens balansräkning. Investeringar Investeringarna under året uppgår till 119 mnkr. Avskrivningarna för samma period uppgår till 42,8 mnkr. Största enskilda investeringar under året är inom Katrineholms Logistikcentrum (KLC) och uppgår till 50,5 mnkr. Investeringar i Lokstallarna uppgår till 8 mnkr under Exploateringarna under året uppgår till 28,2 mnkr och även där finns de största insatserna vid industriområdet vid KLC. Kommunen har sedan några år tillbaka haft relativt höga investeringsnivåer, men för en långsiktig hållbar situation måste investeringsvolymen minska. Likviditet Nettoinvesteringar och avskrivningar Nettoinvesteringar Likviditet anger betalningsförmåga på kort sikt. Likvida medel binds i betalningssystemet och behövs för att utjämna tidsskillnader mellan in- och utbetalningar. Likviditet kan också ge viss säkerhet vid oväntade händelser. Den 31/12-11 uppgick de likvida medlen i kommunen till 22 mnkr. Detta är en minskning jämfört med årsskiftet 2010 då de likvida medlen uppgick till 76 mnkr. Lån, räntor och amorteringar Avskrivningar Kommunens låneskuld uppgår vid årets slut till 180 mnkr. Under året har kommunens långsiktiga lån ökat med 80 mnkr. Den ökade upplåningen har använts till kommunens investeringar samt till infrastrukturbidrag till Vägverket. Soliditet Soliditeten anger hur stor del av de totala tillgångarna som är finansierade med eget kapital, dvs. inte finansierade genom lån. Soliditeten mäter det egna kapitalet i förhållande till de totala tillgångarna. Soliditeten uttrycker den finansiella styrkan på lång sikt. Ju högre soliditet desto lägre utgifter för räntor och amorteringar. De faktorer som påverkar soliditeten är resultatutvecklingen och tillgångarnas förändring. En oförändrad soliditet pekar på att det egna kapitalet och tillgångarna utvecklas i samma takt. Kommunens soliditet, enligt balansräkningen, har minskat med 1,0 procentenhet från 61% till 60% från årsskiftet 10/11. Med hänsyn taget till ansvarsförbindelserna har soliditeten minskat med 5,0 procentenheter från 8% till 3%. Denna kraftiga minskning beror på att ansvarsförbindelsen har ökat kraftigt mellan 2010 och 2011 beroende på effekter av sk bromsen samt sänkning av diskonteringsräntan. Skuldsättningsgrad Soliditetens utveckling % Avsättningar till pensioner Avsättningar till statlig infrastruktur Kortfristiga skulder Långfristiga skulder Total skuldsättnings grad Skuldsättningsgraden visar i vilken utsträckning kommunen finansierat sina tillgångar med främmande kapital. Låga värden indikerar god finansiell styrka. Kommunen har ökat sin skuldsättningsgrad under 2011 med en procentenhet. Detta beror på att både de långfristiga skulderna ökat, bl.a. till följd av att Soliditet exkl ansvarsförb Soliditet inkl ansvarsförb 18

20 nya lån upptagits under året. De kortfristiga skulderna har minskat medan avsättning till pensioner har ökat. Finansiell risk Kommunen behöver bl.a. kontrollera sin ränterisk. Med ränterisk avses risken för förändringar i räntenivån. Kommunen ska arbeta för att klara eventuella räntenivåjusteringar. Kommunens räntespridning är vid årsskiftet 100% fast ränta med bindningstid på 1, 2 respektive 3 år. I dagsläget har kommunen valt att inte ha några lån med rörlig ränta. Borgensåtagande mnkr Borgensåtagande 519,9 702,0 831,9 -varav dotterbolag 510,9 694,2 823,0 -varav föreningar 6,7 7,6 7,4 -varav förlustansvar egnahem 2,3 0,3 1,5 I kommunens dotterbolag ingår fr.o.m även borgensåtagandens avseende Katrineholms Vatten och Avfall AB (KVAAB) och Katrineholms Railpoint AB (KRPAB). Ansvarsförbindelsen har ökat med 130 mnkr från årsskiftet 10/11. Detta har skett som en effekt av den så kallade bromsen vilket gör att kommunens pensionsutbetalningar från ansvarsförbindelsen minskade initialt 2010 för att sedan öka under Även sänkningen av diskonteringsräntan har ökat ansvarsförbindelsen. KFAB inkl. KIAB hade vid årsskiftet utnyttjat 638 mnkr av total beviljad borgensram på 810 mnkr. KVAAB hade vid årsskiftet utnyttjat 185 mnkr av total beviljad borgensram på 246 mnkr. Borgensåtagandena för egna hem och småhus utgör 40% av den utestående skulden vid förlusttillfället. Vid årsskiftet uppgick detta åtagande till 1,5 mnkr. Från och med år 2010 infördes en borgensavgift på 0,2% gentemot kommunens bolag. Känslighetsanalys Händelse mnkr Ränteförändring lån 50 mnkr, 1% 0,5 Löneförändring 1% 12,2 Försörjningsstöd 1% 0,5 Befolkningsförändring 100 pers (skatteeffekt) 10 heltidstjänster 4,0 (33 000/mån inkl. PO) 4,0 Kommunens förutsättningar för verksamheten påverkas av omständigheter i omvärlden såväl som lokalt. Ekonomin påverkas med viss känslighet av olika händelser. Ovan framgår effekter av några händelser, vilket visar betydelsen av planering, prognoser, styrning och kontroll av verksamheten. 19

21 Driftsredovisning Redovisat 2011 Budget Budget- Redovisat Intäkter Kostnader Netto 2011 avvikelse 2010 Kommunfullmäktige/politisk ledning Bildningsnämnden Byggnadsnämnden Kommunstyrelsen Kultur- och turismnämnden Miljö- och hälsosskyddsnämnden Service- och tekniknämnden Socialnämnden Viadidaktnämnden Vård- och omsorgsnämnden Summan nämnder KS medel till förfogande Personalomkostnadspålägg och semesterlöneskuld Pensioner Intäkter Viadidakt Vingåker Kapitalomkostnadsintäkter Avskrivningar Skatter och statsbidrag Finansiering, utdelningar mm Jobbcentrum Räddningstjänsförbund Summa finans RESULTAT Driftredovisningen visar nämndernas nettokostnader i förhållande till tilldelad budget. Utfallet kan även jämföras med samma period föregående år. Som framgår av den ekonomiska analysen, så har kommunens nettokostnader ökat med 3,1% mellan 2010 och Under samma period har skatteintäkterna och utjämningen ökat med 3,5%. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och utjämning visar samma sak, då 97,8% av kommunens skatteintäkter och utjämning är bundna till nettokostnader. Detta medger mycket lite handlingsutrymme för det oförutsedda. Flera nämnder visar kraftiga negativa avvikelser för Sammanlagt visar nämnderna prognoser på ett överskridande jämfört med budget på 39,8 mnkr. Störst avvikelse visar bildningsnämnden med -18 mnkr, vilket motsvarar 3% av nettobudgeten. Nämnden har inte uppnått förväntade kostnadsef- 20

22 fekter av det personalomställningsarbete som genomförts under året. Verksamhetsförändringarna har varit kopplade till elevval, demografi samt ändringar i lagstiftning. Det som kan ses som allvarligt är att nämndens nuvarande prognosverktyg och uppföljningsrutiner inte varit tillräckliga vilket har gjort att prognoser under året, kraftigt underskattade det faktiska läget. Service- och tekniknämnden redovisar en negativ budgetavvikelse om 15 mnkr, vilket motsvarar 9% av nettobudgeten. Orsakerna till underskottet är flera, både uteblivna planerade besparingar samt höga kostnader för vinterväghållning. Nämndens viktigaste fokus under 2012 kommer att vara att nå en ekonomi i balans. Såväl strukturella som personella åtgärder kommer att krävas för att uppnå det målet. Även socialnämnden visar en kraftig negativ avvikelse jämfört med budget med -12,3 mnkr, vilket motsvarar 10% av nettobudgeten. Orsaken till det kraftiga underskottet är höga utbetalningar av försörjningsstöd. Utbetalningarna har uppgått till 51,1 mnkr under året, vilket är 4 mnkr mer än under Av nämndens avvikelse är -9,3 mnkr knutet till försörjningsstöd. Även institutionsplaceringar visar fortsatt höga kostnader. Det är framförallt institutionsvård för vuxna som har ökat kraftigt. Vård- och omsorgsnämnden visar på en positiv avvikelse om 2,5 mnkr, vilket är 0,5% av nettobudgeten. Avvikelsen beror på att den buffert som nämnden har om 2,5 mnkr inte har utnyttjats under året. Äldreomsorgen visar på en negativ budgetavvikelse på -3,9 mnkr. Underskottet finns främst inom hemtjänsten där verksamheten inte kunnat ställa om utifrån de nya förutsättningarna i LOV. Man har under hösten tagit fram en åtgärdsplan och uppföljning av vidtagna åtgärder sker kontinuerligt. Handikappomsorgen visar på en positiv avvikelse om 3 mnkr. Resultatet beror på ett tillfälligt statsbidrag från Migrationsverket, ej utnyttjat betalningsansvar samt lägre datakostnader. Kommunstyrelsen prognostiserar en positiv avvikelse om 0,5 mnkr, vilket är 0,5% av nettobudgeten. Avvikelsen beror på vakanser på flera av kommunledningsförvaltningens kontor under året. Finansförvaltningen totalt visar på en positiv avvikelse jämfört med budget på 28 mnkr. Den största avvikelsen visar skatteintäkterna och statsbidragen, med +21,6 mnkr. Under året sänktes arbetsgivaravgifterna och detta tillsammans med den lägre arbetsgivaravgiften för unga och äldre samt en mindre ökning av semesterlöneskulden än budgeterat bidrog till en positiv avvikelse med 18 mnkr. Kommunens kostnader för pensioner visar en avvikelse med -25 mnkr jämfört med budget. Orsakerna är den sänkning av diskonteringsräntan för kommunens pensionsskuld (-11 mnkr)som gjordes under året samt ändrad redovisning av kostnader för framtida pensioner för kommunens förtroendevalda (-8 mnkr). Även utbetalningarna till dagens pensionärer blev högre än budgeterat med 3,5 mnkr. Avskrivningarna blev 7,7 mnkr lägre än budgeterat. Under 2011 har den första av två utbetalningar till Trafikverket avseende trafikplats Finntorp gjorts och därmed har kommunen också börjat lösa upp den avsättning som gjorts avseende infrastrukturinvesteringen. När det gäller Citytunneln så har reglering av indexuppräkning gjort under Kostnader på totalt 5,4 mnkr belastar därmed årets resultat. Vidare finns det ett antal reavinster och engångsintäkter på sammanlagt 5,3 mnkr. Avsatta medel till årets löneökningar ser ut att visa ett överskott om 2 mnkr. 21

23 Investeringsredovisning Totala inv Total Budget Budget- Redovisat avvikelse 2010 Kommunfullmäktige/politisk ledning Bildningsnämnden Byggnadsnämnden Kommunstyrelsen inkl. Exploateringar Varav Kompetensplaneringssystem Varav Lokstallet Varav KLC Varav intranät Kultur- och turismnämnden Varav Lokstallet Varav Skatepark Miljö- och hälsosskyddsnämnden Service- och tekniknämnden Varav Industrigatan Varav Tennishall Varav Backavallen vatten Socialnämnden Viadidaktnämnden Vård- och omsorgsnämnden Varav aktivitespark Varav larm särskilda boenden Varav utrustning och larm Lövåsen Finansen SUMMA NÄMNDER EXPLOATERINGAR varav Lövåsen/Sandbäcken ink.terminalgatan varav KLC varav Knorran varav Djulönäset varav Trollestrand varav Linnéan varav Kv Hunden varav Kv Lejonet varav Luvsjön varav Strandvägsområdet varav Mogetorp

24 Personal Väsentliga händelser Kommunen har under tre år drivit ett kompetensplaneringsprojekt, vilket kommer att fortsätta under Projektet syftar till att Katrineholm kommun ska arbeta strategiskt med inventering och planering av kompetensbehovet. Under 2011 har projektet Communis startat vilket ska leda fram till en ny kommunikationsplattform som ersätter dagens intranät, Forum. Ett nytt projekt har inletts där heltid ska vara en rättighet för kommunens anställda och deltid ska vara en möjlighet för de som önskar. Projektet kommer att pågå fram till maj Katrineholms kommun har som mål att vara en attraktiv arbetsgivare. Traineeprogrammet, Framtidens chefer och ledare i Katrineholms kommun, ska ge medarbetare chansen att fortsätta utvecklas inom kommunen. Ett annat sätt att attrahera och locka nya medarbetare är genom Storytellning. Medarbetare berättar om händelser i deras vardag i ett antal korta filmer. Inom ledarskapsområdet har under året ett antal aktiviteter genomförts. Här kan nämnas grundläggande kompetensutvecklingsprogram, ledarskapsdagar med seminarier och behovsstyrda utvecklingsinsatser. Ett nytt IT-stöd för chefer i rehabiliteringsprocessen har införts. Tanken är att snabba upp processen och återgång till arbete. Under 2011 har ett tiotal medarbetare sagts upp på grund av arbetsbrist inom bildningsförvaltningen. Övertaligheten berodde på demografiska och ekonomiska förändringar i omvärlden och i verksamheten. Personalstruktur Antal anställda Den 31 december 2011 hade kommunen anställda med månadslön, vilket innebär en minskning med 24 personer jämfört med året innan. Minskningen förklaras främst av att avvecklingen av kommunens städverksamhet avslutats under året samt att delar av ansvaret för introduktion av flyktingar har flyttats över från kommunen och Viadidakt till Arbetsförmedlingen. Inom bildningsförvaltningen har en minskning av personalen skett på grund av arbetsbrist. Sedan 2008 har antalet anställda med månadslön minskat med totalt 157 personer vilket motsvarar en minskning med fem procent. Omräknat motsvarar kommunens månadsavlönade årsarbetare, detta är en minskning mot föregående år med 27 stycken. Antal månadsavlönade medarbetare, Av de anställda med månadslön är stycken tillsvidareanställda, eller 90,7 procent. 9,3 procent är anställda på viss tid det vill säga på vikariat eller annan tidsbegränsad anställning. Andelen tillsvidareanställda den sista december 2010 var 90,0 procent. 23

25 Antal månadsavlönade medarbetare per förvaltning, könsuppdelad Antal Förändring Förvaltning medarbetare jämfört med Andel Kvinnor Män Bildningsförvaltningen % 21% Kommunstyrelsens förvaltningar Kommunchef med ledning % 50% Förvaltningen för Näringsliv och tillväxt % 67% Kommunledningsförvaltningen % 30% Kultur- o turismförvaltningen % 36% Miljöförvaltningen % 41% Service- och teknikförvaltningen % 39% Socialförvaltningen % 21% Stadsarkitektkontoret % 45% Viadidakt % 34% Vård- och omsorgsförvaltningen % 11% Totalt antal månadsavlönade: % 20% I sammanställningen ovan kan en medarbetare finnas medräknad fler än en gång då ett antal av våra medarbetare innehar samtidiga anställningar på olika förvaltningar. I sammanställning saknas även en medarbetare anställd inom avtalet AB som arbetar som handläggare hos överförmyndaren. Från och med 1 september 2011 utgör Kommunchef med ledningen en egen organisation. Gruppen som består av kommunchef, kommunledningshandläggare samt förvaltningschefer tillhörde tidigare Kommunledningsförvaltningen. För jämförbarhetens skull har justering gjorts retroaktivt i sammanställningen. Könsfördelning, medarbetare och chefer 80 procent av kommunens medarbetare är kvinnor vilket är oförändrad nivå sedan föregående år. Av kommunens 131 chefer är 66 procent kvinnor. Under 2010 hade kommunen 134 chefer varav andelen kvinnliga chefer var 64 procent. Den enskilda chefen arbetsleder i genomsnitt knappt 21 stycken tillsvidareanställda medarbetare. Timavlönade medarbetare Timavlönade medarbetare arbetade sammanlagt timmar under 2011, vilket motsvarar knappt 215 årsarbetare. Under 2010 motsvarade de timavlönade drygt 213 årsarbetare. Antalet arbetade timmar som utförts av timavlönad personal har ökat något inom vård- och omsorgsförvaltningen, kulturoch turismförvaltningen, socialförvaltningen samt kommunledningsförvaltningen. Sysselsättningsgrad Medelsysselsättningsgraden bland kommunens medarbetare med månadslön var 90,3 procent vid utgången av år Kvinnornas medelsysselsättningsgrad var 89,2 procent mot männens 94,6 procent. Medelsysselsättningsgraden har minskat 0,3 procentenheter sedan december Jämfört med slutet av 2009 har dock medelsysselsättningsgraden ökat med 0,9 procentenheter. Enligt medarbetarundersökningen 2011 är 87 procent av de som svarat nöjda med sin sysselsättningsgrad. 7 procent av de som svarat skulle vilja arbeta fler timmar per vecka och 6 procent skulle vilja arbeta färre timmar per vecka. I 2010-års medarbetarenkät var det 84 procent av medarbetarna som var nöjda med sin sysselsättningsgrad. 24

26 Åldersstruktur, månadsavlönade Medelålder Medelåldern bland kommunens medarbetare med månadslön är 46,7 år. Kvinnornas medelålder är 46,5 år och männens 47,3 år. I slutet av 2010 låg medelåldern på 46,6 år. Medelåldern har med andra ord ökat marginellt under det senaste året. De yngsta medarbetarna är 20 år (4 stycken) och den äldsta medarbetare är 72 år. Totalt arbetar 38 månadsavlönade medarbetare som är 66 år eller äldre. Sjukfrånvaro Pensionsavgångar Kommunen har 528 medarbetare som är 60 år eller äldre. Det innebär att knappt 18 procent av kommunens totala antal medarbetare som är månadsavlönade kommer att gå i pension under de kommande 5 till 7 åren. Under 2011 var den genomsnittliga faktiska pensionsåldern 64,6 år. Totalt gick 60 stycken tillsvidareanställda medarbetare i pension under året. Personalomsättning Personalomsättningen för tillsvidareanställda medarbetare inklusive pensionsavgångar uppgick under 2011 till 8,0 procent vilket innebär en minskning jämfört med föregående år då personalomsättningen var 10,6 procent. Pensionsavgångarnas andel av den totala personalomsättningen för 2011 är 28 procent. Förändringen mellan 2011 och 2010 förklaras främst av att kommunens städverksamhet under föregående år flyttades över till det externa bolaget Sodexo. År 2009 låg personalomsättningen inklusive pensionsavgångar på 9,4 procent. I den följande redovisningen av sjukfrånvaron ingår samtliga medarbetare inom Katrineholms kommun. I uppgifterna finns även tim avlönade medarbetare och personer anställda på PAN och Beredskapsavtalet med Totalt % 5,40 5,35 Över 60 dagar 42,01 40,69-29 år % 4,86 2, år % 4,61 5, år % 6,22 5,81 Kvinnor 5,67 5,75 Män 4,46 3,90 Förändring av sjukfrånvaron under 2011 Den totala sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbetstid har under 2011 ökat marginellt jämfört med året innan, från 5,35 procent till 5,40 procent. Kvinnor har minskat sin sjukfrånvaro något medan männen ökat från 3,90 procent till 4,46 procent. Sjukfrånvaro över 60 dagar har också ökat marginellt. Medarbetare med ingen rapporterad sjukfrånvaro Under 2011 har 33,9 procent av de månadsavlönade medarbetarna inte haft någon inrapporterad sjukfrånvaro alls. Föregående år låg detta värde på 34,4 procent. I snitt hade kvinnorna 1,5 sjuktillfällen under året mot männens 1,0 sjuktillfällen. Yrkesgrupper med högst respektive lägst sjukfrånvaro Nedan följer de yrkesgrupper som har haft högst respektive lägst sjukfrånvaro under Urvalet är baserat på befattningar med minst 10 medarbetare per yrkesgrupp och avser sjukfrånvarons andel av den totala ordinarie arbetstiden. 25

27 Befattning Högst sjukfrånvaro 2011 Befattning Lägst sjukfrånvaro 2011 Vårdbiträde i hemtjänst 15,65 % Förvaltningschef 0,70 % Distriktssköterska 10,07 % Lärare grundskolan Ma/No 0,65 % Boendestödjare 10,02 % Grundskollärare åk 4-9 1,00 % Fritidsledare 9,42 % Lärare - lågstadiet 1,40 % Sjuksköterska 8,97 % Modersmålslärare 1,47 % Lärare spec.pedagogik 8,46 % SFI Lärare 1,55 % Personlig assistent 8,14 % Områdeschef 1,65 % Kockassistent 7,98 % Musiklärare 1,75 % Vaktmästare 7,93 % Lärare 2,10 % Dagbarnvårdare 7,91 % Bibliotekarie 2,19 % Kostnader för personal Personalkostnaderna omfattar kostnader för lön till medarbetare, arvoden till förtroendevalda, pensioner och sociala avgifter samt personalsociala kostnader för samtliga anställda och uppdragstagare i Katrineholms kommun. Under 2011 uppgick personalkostnaderna till 1,26 miljarder kronor. Kostnader för personal utgör cirka 65 procent av verksamhetens totala kostnader Lön, arvode Sociala avgifter Pensionskostnader Tillägg Sjuklön Personalsociala kostnader Kostnadsersättningar 8 7 Utökad tid 7 7 Övrigt -7 6 Totalt Totalt ökade personalkostnaderna med 19 miljoner kronor, eller cirka 1,5 procent jämfört med Kostnaderna för lön och arvode exklusive sociala avgifter ökade med 8 miljoner kronor det vill säga cirka 1,0 procent. Löneöversynen för 2011 resulterade i generella löneökningar motsvarande 2,14 procent för april och framåt. Det faktiska utfallet har blivit lägre på grund av att antalet anställda minskat samt att den genomsnittliga sysselsättningsgraden sjunkit något under året. Pensionskostnaderna har ökat under Kommunen har avsatt pensionsmedel för arvoderade. förtroendevalda med sysselsättningsgraden 40 procent eller mer på cirka 8,0 miljoner kronor samt att den så kallade bromsen, som skall balansera tillgångar och skulder i det generella pensionssystemet, påverkat våra kostnader negativt. Även sjuklönekostnaderna har ökat med anledning av att den totala sjukfrånvaron ökat jämfört med hur det såg ut Beloppet -7 miljoner kronor under Övrigt beror huvudsakligen på ändrade redovisningsprinciper avseende förändringen av semesterlöneskulden 26

28 Vinstmål Övergripande mål för Katrineholms kommun fastställdes i Övergripande plan med budget 2011 och plan De övergripande mål som har ett externt perspektiv utgör steget vinst i orienteringskartan för styrning. Övergripande vinstmål Lärande, näringsliv och arbetsliv i dynamisk utveckling Attraktiva stadsmiljöer och levande landsbygd Medborgaren i centrum den trygga vardagskommunen. Det innebär: o Professionellt bemötande från kommunen o En bättre utvecklad medborgardialog o En ökad känsla av säkerhet o En ökad känsla av trygghet o En ökad tillgänglighet Katrineholm ska ligga långt framme med att skapa en hållbar utveckling för kommande generationer 27

29 Framtiden Katrineholm Läge för liv & lust. Det är visionen för Katrineholm och vår gemensamma utmaning. Kommunens framtid är beroende av att vi omsätter visionen i praktiken, att utvecklingen i samhället bevakas och att initiativ tas för en positiv utveckling. Idag bygger vi Katrineholm 2025 tillsammans. Katrineholm står inför flera stora utmaningar som är svåra att planera inför. I närtid är det angeläget att hantera de utmaningar som finns med migrationen men också att se de möjligheter som finns. En övergripande bild finns för hur en eventuell anhöriginvandring 2012 kan påverka kommunen där också vikten av samverkan mellan kommun, föreningsliv och övriga samhällsaktörer blir betydande för en god integration och ett inkluderande samhälle. De kommunala insatserna ska ge möjligheter åt kvinnor och män, flickor och pojkar att försörja sig och bli delaktig i det svenska samhället. För att skapa bättre förutsättningar för skolans kunskaps- och värdegrundsuppdrag behöver vi hela tiden utmana oss själva och anpassa organisationen efter gällande villkor. Stora ungdomskullar, en hög ungdomsarbetslöshet och det ökade antalet personer med behov av försörjningsstöd i kommunerna innebär ett ökat tryck på flera av kommunens verksamheter. Den största orsaken till att man söker försörjningsstöd är att man är utan arbete. Arbetsförmedlingens prognos är att arbetslösheten beräknas stiga i riket de närmaste åren, en utmaning som Sverige delar med stora delar av Europa. Vidare har vi tagit fram Case 2020 som är en scenariobeskrivning över hur vård- och omsorgsförvaltningens verksamheter utvecklats och hur behoven ser ut år Beslut om framtagandet av en internationell strategi ökar förutsättningarna för ett medvetet agerande på den internationella arenan och i att bevaka, påverka och öka förutsättningar för delfinansiering. Den ökande förändringstakten i samhället ställer också krav på att i högre grad arbeta med ständiga utvecklingsprocesser som en del av det dagliga arbetet istället för att bedrivas som särskilda utvecklingssteg. Utmaningen är utveckling av delaktighet och medskapande bland medarbetare och kommunmedlemmar. Katrineholms Logistikcentrum fortsätter att vara ett strategisk fråga och ger tillsammans med den grundläggande infrastrukturen förutsättningar till en positiv utveckling för Katrineholms kommun. Överlämnandet av ägandet och ansvaret för skötseln av genomfarterna i kommunen innebär en beräknad tillkommande kostnad men också möjliggörande till stadsförnyelse. Detta i och med att man göra om de gamla genomfarterna till stadsgator. Vi behöver redan idag planera för morgondagens Katrineholm och Katrineholmare. I den kommunala översiktsplanen skissar vi på nya bostäder, infrastruktur och hur staden kan gestaltas. Visionen visar vår ambition och vi vet att handling tillsammans med vision kan förändra världen. 28

30 Verksamhetsområden Samhällsutveckling Resultatmål Resultatmål/uppdrag God och säker infrastruktur Väl fungerande kommunikationer för att lätt nå bl.a. jobb och utbildning genom pendling God tillgång på lokaler och mark för näringslivsändamål Bra verksamhetslokaler Bostadsbyggandet ska fortsätta att utvecklas med olika boendealternativ Utveckling av stadsmiljön i centrum Fortsatt handelsutveckling Kransortsutveckling God tillgång till rent vatten Hållbar utveckling Fler jobb Ökad attraktionskraft Medborgarna stolta över sin kommun Väsentliga händelser I juni beslutades om att bilda en gemensam förvaltning för samhällsbyggnadsfrågor där stadsarkitektkontoret, miljöförvaltningen, näringsliv och tillväxt samt delar av service- och teknikförvaltningen ingår. Ny samhällsbyggnadschef tillträdde i oktober. Initialt var uppdraget att i samverkan med personalen och de fackliga organisationerna arbeta med genomförandeplanen för att skapa den nya organisation som driftsattes den 1 januari Flera stora infrastrukturprojekt pågår och planeras kring Katrineholm. Som exempel kan nämnas Östra förbifarten, 2+1-väg mellan Valla och Flen samt ombyggnad av korsningen Vingåkersvägen/Mejerigatan. Infrastrukturplanering och verkställighet har genomförts i enlighet med nationell plan, länets regionala plan och kommunens, till Regionförbundet Sörmland inlämnade 3-årsplan. Arbetet med Östra förbifarten har gått snabbare än ursprunglig tidplan, invigning sker den 1 oktober Norra terminalen inom Katrineholms Logistikcentrum har färdigställts under året. Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Swärd invigde terminalen i augusti. Inom väghållningen blev vintersäsongen i början av 2011 snörik och gav upphov till omfattande insatser och höga kostnader. Slutet av året blev snöfattig med ett par snöröjningsinsatser men desto mer halkbekämpning. En utdragen överklagandeprocess gällande upphandling av asfalt har gjort att beläggningsunderhåll inte har kunnat utföras enligt beläggningsprogrammet. Arbetet med kollektivtrafiken har siktat mot den 1 januari 2012, då den nya kollektivtrafiklagen trädde i kraft. Översynen av framtidens kollektivtrafik i Sörmland har genomförts. Ny regional kollektivtrafikmyndighet har inrättats. Arbetet med länets trafikförsörjningsprogram har inletts. Den politiska handlingsprocessen om ny ansvars- och finansieringsmodell inleddes i slutet av året. Uthyrningsgraden hos KIAB har ökat till 95 procent (87 procent förra året). Efterfrågan på lokaler har således varit god under Konjunkturen är dock svårbedömd och kan påverka den framtida uthyrningssituationen då det råder stor finansiell oro på världsmarknaden. Bolagets höga uthyrningsgrad har möjliggjort en högre underhållsnivå än tidigare år. En kundundersökning, Nöjd Kund Index (NKI), visar att NKI-talet ökat från 62, år 2008 till 64, år En förklaring till den positiva utvecklingen är att hyresgästerna är nöjda med de åtgärder som vidtagits för att förbättra den yttre miljön. Det strategiska målet för 2011 att uppnå ett NKI-tal om 67 uppnåddes inte. KIAB planerar att stärka organisationen för att förbättra kontroll och återkoppling av utförda arbeten. Katrineholms Fastighets AB (KFAB) har inom affärsområdet verksamhetslokaler kraftigt höjt NKI-talet från 52, år 2008 till 63, år Det bekräftar att omorganisationen med inriktning på 29

31 service och drift och med ett uttalat kundfokus gett resultat. Målet för 2011 var att höja NKI-talet till 60. Nya brandlarm har installerats vid Järvenhallen, Sandbäcksskolan, Skogsborgsskolan, Lindengymnasiet, Julita skola, och Björkvik skola. För att möta arbetsmiljökraven har hissar kompletterats med dubbla dörrar i flera byggnader. Om- och tillbyggnad av Lövåsens sjukhem påbörjades i februari och pågår i etapper fram till Antalet tomma lägenheter har under året minskat från 33 till 23 stycken, vilket ger en vakansgrad på 1,3 procent. Målsättningen att sänka vakansgraden till 1,5 procent har därmed uppnåtts. NKI-talet har sänkts något från 73, år 2008 till 72, år Enkäten visar att hyresgästerna är fortsatt nöjda med bolagets bemötande och service. För att möta hyresgästernas behov av en ökad tillgänglighet planerar KFAB att under 2012 samla alla kundnära processer till ett nytt kundcenter. Renoveringen av Kv. Kärnan har slutförts. Totalt har 95 lägenheter renoverats, vilket motsvarar ca 15 procent av bolagets miljonprogramslägenheter. Genom att fyra trapphus har försetts med hiss har tillgängligheten i bostadsbeståndet ökat. Vidare har renoveringen medfört en trivsammare boendemiljö och energieffektivare byggnader. Även i Kv. Kontoristen har investeringar färdigställts. Den kalla och snörika vintern 2010/2011 medförde högre kostnader för snöröjning än normalt. Till följd av vädret har även underhållskostnaderna för reparation av tak och fasader ökat. Dock har kostnaderna för snöröjning och uppvärmning varit lägre de sista månaderna än förväntat pga den milda avslutningen av året. Den 2 maj 2011 trädde en ny plan- och bygglag i kraft. I den nya lagen ställs högre krav på både sökande och byggnadsnämnden. För byggnadsnämndens del innebär förändringarna ökade krav när det gäller kommunikation med sökande samt att beslut om lov måste tas inom 10 veckor från det att kompletta handlingar kommit in. Byggnadsnämnden ska vidare i varje lovärende, där det inte kan anses obehövligt, göra minst ett arbetsplatsbesök och dessutom genomföra ett slutsamråd på plats. Kommunfullmäktige fastställde en ny plan- och bygglovtaxa anpassad till nya lagen i april Under 2011 har det formella arbetet med den fördjupade översiktsplanen (FÖP) omfattande Stora Djulö säteri med omgivningar fortsatt. Byggnadsnämnden beslutade i november att godkänna planen samt att överlämna den till kommunfullmäktige för antagande. Tre detaljplaner har antagits under året. Fyra detaljplaner har varit ute på samråd. Detaljplanen för Trollestrand- etapp 1 har varit utställd. Byggnadsnämnden har under året gett stadsarkitektkontoret åtta planuppdrag, bland annat för bostäder i Jägareparken och för vidare exploatering av handelsområdet Lövåsen. Under året har bygglov beviljats för nio enbostadshus och sex fritidshus. Lokaliseringsprövning har under samma period genomförts för sju enbostadsoch fritidshus. Bland övriga bygglovsansökningar som har beviljats under året finns nybyggnation av radhus i kv Hästen, industribyggnad (växthus, lager, förråd) på fastigheten Snickeriet 4 samt nybyggnad av solhus för konferens och enklare café med växthusdel på fastigheten Gersnäs 3:17. Inom arbetet för kransortsutveckling har Projektet Hållbara servicelösningar, i samarbete med riksorganisationen Hela Sverige ska leva fortlöpt under år Björkvik ingår som en av orterna i projektet som syftar till att skapa och utveckla servicepunkter. Katrineholms kommun har tillsammans med Norrköpings kommun och Finspångs kommun, fått beviljat EU-stöd till ett sammanbindande fibernät mellan kommunerna. Syftet med fibernätet är dels att få bredband på landsbygden, men även att minska risken för avbrott i internetförbindelsen för Katrineholms kommun. Kommunen har även fått EUstöd för att förse landsbygden mot Björkvik samt landsbygden kring Strångsjö med bredband. För båda EU-ansökningarna motsvarar de beviljade medlen 60 procent av kostnaden. Resterande del är upphandlat sedan tidigare att finansieras av stadsnätsleverantören. Invigningen av Katrineholms nya vattenförsörjning den 9 augusti var en stor och unik händelse för kommunen som uppmärksammades lokalt, regionalt och nationellt. Det nya vattenverket i Forssjö togs därmed i drift. För Sörmland Vatten och Avfall AB innebar detta också mycket förebyggande information till kunderna samt beredskap för avvikelser. Det nya vattenverket har en säker och hög reningsteknik. Det är också byggt med hög säkerhet avseende sabotage och skadegörelse. Anmärkningar på vattenkvaliteten har minskat sedan det nya vattenverket tagits i drift. 30

32 Ett samarbete med Vingåkers kommun i syfte att förbättra sjön Öljarens vattenkvalitet har inletts. Uppföljning av tidigare inventeringar av enskilda avlopp i Stora Malm och Östra Vingåkers socknar har genomförts. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har också deltagit i ett nationellt projekt om kemikalier i lantbruket (hantering av växtskyddsmedel). Projektet skedde på initiativ av Kemikalieinspektionen. Totalt har 69 gårdar besökts. Under året har Miljö- och hälsoskyddsnämnden bedrivit tillsyn på samtliga förskolor med fokus på hygienhantering. Från och med 2011 har miljö- och hälsoskyddsnämnden tillsyn över läkemedel bortsett från apoteken. Samtliga objekt har besökts under året. En plan för energieffektivisering har tagits fram, med stöd av bidrag från energimyndigheten. Ett samarbete med SISU- idrottsutbildarna har skett med inriktning att hjälpa idrottsorganisationer att effektivisera sin energiförbrukning. Inom KFAB har nya mål tagits fram gällande energianvändningen i linje med de nationella målen. Energianvändningen ska minska med 20 procent fram till år 2020 med basår Vissa energibesparingar i form av minskad el- och värmeanvändning har redan gjorts. Under 2010 gick KFAB:s leverantör av bioproducerad värme i konkurs och KFAB förvärvade anläggningarna. För 2011 har detta inneburit högre kostnader för drift och skötsel av biobränsleanläggningarna. Kommunledningsförvaltningen har under året börjat bygga upp sin kunskap kring elektronisk arkivering. Avsikten är att kunna presentera ett underlag för ställningstagande kring uppbyggande av e- arkivering i Katrineholms kommun. I maj beslutade kommunstyrelsen om sammansättning och formulering av näringslivsrådets syfte. Näringslivsrådet består av tolv representanter från näringslivet i Katrineholms kommun. Ordförande är Lars Härnström och vice ordförande är Harriet Nilsson, VD för KFV Marknadsföring AB. Lansering av Företagslotsen på Facebook har skett under hösten. En referensgrupp har bildats med Företagarna, Västra Sörmlands näringsliv och Svensk handel i Katrineholm med fokus på att arbeta med näringslivsutveckling, kommunens rankingposition avseende företagsklimat och attityder till företagande. Viadidakt har ökat satsningarna på uppsökande verksamhet till företag i Katrineholm och Vingåker när det gäller kompetensutvecklingsinsatser och arbetskraftsförsörjning. Ett gemensamt EUfinansierat projekt (Aktiv Ledarskapsutveckling för Företag, ALF) har initierats tillsammans med AUcentrum i Flens kommun. Projektet beräknas starta Via Skolverket har medel för lärlingsutbildning sökts i samarbete med regionens näringsliv och AU-centrum i Flen. Tilldelningen blev dock avsevärt mindre än beräknat. För ökad attraktionskraft har kommunen varit en aktiv part i satsningar som Körslaget, Allsångskvällar i Katrineholm, filmproduktionen "The Girl With the Dragon Tattoo" och Diggiloo 2011 som alla utvecklats positivt och genererat ett stort mervärde för Katrineholm. Certifieringarna av Katrineholms Tekniska College och Katrineholms vård- och omsorgscollege, deltagandet i Ung Företagsamhet och yrkes-vm samt införandet av IT-konceptet 1-1 i gymnasieskolan är exempel på insatser inom bildningsnämndens område som har bidragit till ökad attraktionskraft för kommunen. Inom parkunderhållet löpte uppdraget med skötsel av utemiljö åt KFAB ut den sista september. Ny upphandling genomfördes och hela uppdraget gick till en entreprenör. Service- och teknikförvaltningen överklagade beslutet och det resulterade i att förvaltningsrätten gav förvaltningen rätt i överklagan. Beslutet innebär att upphandlingen görs om. Större investeringar som avslutats under perioden är upprustning av lekplats i Nävertorpsparken, upphöjd gångbana på Stortorget, nollvisionsåtgärder i korsningen Vingåkersvägen/Djulögatan samt hastighetssäkring av övergångsställe i korsningen Kungsgatan/Köpmangatan. Det offentliga konstverket "3 Malanganer" av konstnären Lenny Clarhäll har invigts vid infarten till St Djulö. 31

33 Åtaganden Åtaganden Utfall Målvärde Senaste kommentaren I översikts- och detaljplaneringen skapa förutsättningar för goda och säkra transporter i samarbete med andra nämnder. Byggnadsnämnden Arbeta med förbättrad kollektivtrafik på landsbygden genom anropsstyrd trafik. Kommunstyrelsen Hålla en god markberedskap för långsiktig utveckling Kommunstyrelsen I översikts- och detaljplaneringen skapa förutsättningar för god tillgång på lokaler och mark, för näringslivets behov (verksamhetslokaler), i samarbete med andra nämnder. Byggnadsnämnden Nöjd Kund Index för verksamhetslokaler är 60 eller högre Kommunstyrelsen I översikts- och detaljplaneringen skapa förutsättningar för ett varierat bostadsbyggande i samarbete med andra nämnder med inriktningen att bjuda in byggföretag och enskilda för exploateringen. Byggnadsnämnden I översikts- och detaljplaneringen skapa förutsättningar för utvecklingen av stadsmiljön i centrum i samarbete med andra nämnder. Byggnadsnämnden Minst ett nytt offentligt konstverk per år i kommune. Kultur- och turismnämnden Hur är luftens kvalitet och tillstånd i kommunen och stadsmiljön? Redovisas vartannat år. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Att under planperioden tillgänglighetsanpassa minst 2 av 20 övergångsställen per år. Service- tekniknämnden Att uppfylla åtagandena för att nå kvalitetskraven som är uppställda vad gäller ren och välvårdad Trädgårdsstad i Sveriges Lustgård. Service- tekniknämnden Aktivt arbeta för fler etableringar inom handeln främst på Lövåsens etableringsområde NKI 2011 = 63 Arbetet sker löpande vid framtagande av planer. Länstrafiken arbetar tillsammans med kommuner och landsting med översyner av busstrafiken i länet Uppfylld. Markförvärv genomförd vid Trollestrand. Arbetet sker löpande vid framtagande av planer. KFAB har under hösten 2011 genomfört en NKI-undersökning. NKI för verksamhetslokaler är 63 enligt undersökningen Motsvarande siffra 2008 var 52 och 2005 var den 53. Arbetet sker löpande vid framtagande av planer. Arbetet sker löpande vid framtagande av planer. 1st 1st Det offentliga konstverket "3 Malanganer" av konstnären Lenny Clarhäll invigs vid infarten till St Djulö. Data hämtas från Södermanlands luftvårdsförbund. Aktuella data från luftvårdsförbundet saknas. 2st 2st Två övergångsställen har tillgänglighetsanpassats under % 100% Åtagandet har uppfyllts under året, men på grund av den höga skötselnivån dras verksamheten med underskott. Exploateringsavtal tecknat med Buffin Real Estate Sweden AB avseende etablering av Biltemavaruhus. Optionsavtal med Hansen Retail Con- 32

34 Kommunstyrelsen I översikts- och detaljplaneringen skapa förutsättningar för fortsatt handelsutveckling i samarbete med andra nämnder. Byggnadsnämnden Behålla avgiftsfri parkering i centrum. Service- tekniknämnden Att tillsammans med Trafikverket medverka till att minst en busshållplats tillgänglighetsanpassas. Service- tekniknämnden I översikts- och detaljplaneringen skapa förutsättningar för god tillgång till rent dricksvatten i samarbete med andra nämnder. Byggnadsnämnden Bevilja 90 tillstånd för enskilda avlopp, målvärde 90 godkännanden. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Utföra årliga kontroller av vattenverken inklusive skyddsområdena. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Förbättring av Nyköpingsåns vattenkvalitet. Redovisas vart 3:e år, start sulting AB avseende handel med inriktning av restaurang- och drivmedelsförsäljning, ca kvm i anslutning till nya cirkulationsplatsen Lövåsen. Optionsavtal Sjaelsö Sverige AB avseende ca kvm för handelsändamål i korsningen Österleden/Uppsalavägen. Iordningställande av kvm etableringsmark samt väg m m vid Logistikcentrum. Grovterassering av kvm etableringsmark vid cirkulationsplats Lövåsen. Arbetet sker löpande vid framtagande av planer. Parkeringen i centrum är fortsatt avgiftsfri. Åtagandet har ej kunnat uppfyllas under Arbetet sker löpande vid framtagande av planer. 119st 90st Målet har uppnåtts då det under året har beviljats 119 avloppstillstånd. 100% 100% Målvärdet på 100 % har uppnåtts. Redovisning sker genom jämförelse mellan två av Nyköpingåarnas vattenvårdsförbunds mätpunkter. Den ena vid Genne och den andra vid Åkforsån. Detta ger ett bra mått på påverkan från Katrineholms kommun. Totalmängden av totalfosfor och totalkväve i respektive punkt under 2011var: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Att i dagvattenpolicyn undersöka lämpligt nyckeltal och procentsats för att mäta minskning av utsläpp avseende dagvatten i vattendrag. Service- tekniknämnden KLC möjliggör överflyttning av långa transporter från lastbil till järnväg Indikator: CO2 ton/km Kommunstyrelsen I översikts- och detaljplaneringen skapa förutsättningar för en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för Ämne Genne Åkforsån Totalfosfor ton 4,6 6,5 Totalkväve ton En policy är antagen, arbetet i övrigt pågår i samarbete med miljökontoret och Sörmland vatten. Daglig trafik, 5 dagar/vecka, från Herne till Katrineholm t o r med 38 trailer eller 40 fots container. Det motsvarar trailers/år som flyttas från väg till järnväg och utsläppen minskar med ca ton CO2. Arbetet sker löpande vid framtagande av planer. 33

35 människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Byggnadsnämnden Utföra miljötillsyn. Planerad i förhållande till utförd verksamhet, målvärde: 100 procent. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Utföra miljötillsyn. Antal objekt utan extra debitering i förhållande till antal besökta objekt. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Förbättra företagsklimatet Nyckeltal: Svenskt Näringslivs ranking, målvärde plats 145 i rankingen 2013 (en höjning från plats 225 i rankingen 2010). Nöjd-Kund-Index, målvärde 70 i mätningen 2011 (en höjning från NKI 63 i mätningen 2009) Kommunstyrelsen Ökad dialog med näringslivet för att kunna erbjuda en behovsanpassad och behovsstyrd utbildning inför framtida kompetensförsörjning. Nyckeltal är inte möjligt att redovisa. Aktiviteter kommer att redovisas. Viadidaktnämnden Antalet besökare i skateparken ska utvecklas positivt. Kultur- och turismnämnden Att ta fram ett nyckeltal under 2011 som mäter hur stor andel mat som lagas från grunden. Andelen mat som lagas från grunden ska under planperioden öka. Service- tekniknämnden Att rusta upp minst en parkanläggning per år. Service- tekniknämnden Att bibehålla och på sikt öka andelen inom befolkningen år med 3-årig gymnasial utbildning eller eftergymnasial utbildning. Viadidaktnämnden Genomförande av nationell plan och Sörmlands regionala plan för infrastukturen Delta i beredningsgrupper och arbetsgrupper med målet att driva kommunens prioriterade infrastrukturfrågor. 96% 100% Målet nåddes inte fullt ut då det gjordes tillsyn vid 96% av de verksamheter som skulle ha tillsyn under året. Inga objekt hade extra debitering under året. Referensgrupp formerad tillsammans med Företagarna, Västra Sörmlands näringlivs och Svensk handel i Katrineholm med fokus på att arbete med näringslivsutveckling, rankingposition och attityder till företagande. Möten med referensgruppen har skett under året 7 ggr. Företagslotsen på Facebook har startat under hösten Marknadsföring av utbildningsutbud och Viadidakts tjänster om uppdragsutbildning pågår kontinuerligt. Uppsökande verksamhet i företag samt påbörjat kompetensutvecklingsprojekt i samverkan med AU-centrum i Flens kommun. Skateparken försenad pga. planarbeten En modell för mätning har tagits fram, och andelen mat som lagas från grunden har ökat under året. Arbetet med att rusta upp parkanläggning är pågående. Information om utbildningsmöjligheter genomförs, bl.a. med en av Sveriges största jobb- och utbildningsmässor Viadidakt deltar i arbetet med Vårdomsorgscollege och Katrineholms tekniska college. Planeringsarbete inför ny kollektivtrafiklag. Kommunal 3-årsplan "Plan för investeringar i infrastruktur och kollektivtrafikåtgärder" är insänd 17/ till Regionförbundet Sörmland. Beredning pågår av Cykelstrategi för Sörmland Kommunyttrande över Trafikverkets Kapacitetsutredning har lämnats 26/ Infrastrukturförslag kopplade till 34

36 projektet KLC är under beredning Kommunstyrelsen Att under planperioden revidera trafiksäkerhetsprogrammet. Service- tekniknämnden Genomförande av nya kollektivtrafiklagen och Sörmlands kollektivtrafikvision: Regional och lokal kollektivtrafik (tåg och buss). Delta i beredningsgrupper och arbetsgrupper med aktivt arbete för kommunens intresse. Kommunstyrelsen Tillse att färdigberedd etableringsmark finns tillgänglig med fokus på nyetablering av fler handelsmöjligheter både i centrum och vid infarterna. Indikatorer: Byggklar etableringsmark, markberedd. Byggklar etableringsmark, ej markberedd Kommunstyrelsen Medverkan i Citysamverkan och Handelscentrum för att stödja och stimulera handel Kommunstyrelsen Lotsning och vägledning. Indikator: Antal lotsärenden Kommunstyrelsen Att under planperioden tillskapa minst tre parkeringsplatser i centrum per år. Service- tekniknämnden Fördela medel ur bygdepeng Kommunstyrelsen Det meröppna biblioteket i Sköldinge. Ökat antal besök 50 procent och utlån 25 procent. Kultur- och turismnämnden Det meröppna biblioteket i Björkvik. Ökat antal besök med 50 procent och utlån med 25 procent. Kultur- och turismnämnden Antal inkomna ansökningar, avlopp. Miljö- och hälsoskyddsnämnden KLC lägger förutsättningar för att hantera stora godsflöden genom att tillhandahålla en effektiv logistik med miljöprofil Indikator: Godsflöde Kommunstyrelsen Genomförandeprojekt Östra förbifarten pågår, avslutas hösten 2012 Arbetet med trafiksäkerhetsprogrammet är pågående, men har blivit något försenat och kommer att vara klart under första halvåret Översyn av framtidens kollektivtrafik i Sörmland genomförd. Planering och beredning för beslut om ny regional kollektivtrafikmyndighet och trafikförsörjningsprogram för länet. Ny ansvarsoch finansieringsmodell är under beredning. ca kvm färdigberedd mark i Lövåsen Både markberedd och ej markberedd etableringsmark finns färdigställt. Samtal har under hösten inletts för en nystart av Citysamverkangruppen. 17 genomförda lotsärenden under andra halvåret, totalt för året 49 st. Starta Eget 3 st, Etablering 7 st, Lokaler och Mark 9 st, Information näringslivet 15 st, Tillstånd ansökningar 3 st, Blandad information 11 st. 3st 3st Åtagandet är uppfylld och tre parkeringsplatser har hittills tillskapats i centrum under ,1% 100% kr i form av grundbidrag och särskilda bidrag är fördelade av totalt % Projektet "Det Meröppna biblioteket" ej startat då EU-bidrag inte beviljades. 0% Åtagandet påbörjades hösten 2010 men pga organisatoriska svårigheter har åtagandet ej kunnat genomföras. Under året har 170 ansökningar om enskilt avlopp kommit in till miljö- och hälsoskyddsnämnden. Godsflödena har under hela året varit 45% högre jämfört med föregående år. 35

37 Antalet e-tjänster ska vara 30 vid utgången av st 30st Projekt Katrin e-holm har avslutats i dec Projektet har pågått ett år och projektet har tagit fram 25 e-tjänster för Katrineholms kommuns medborgare. 22 e-tjänster är lanserade till och med dec 2011, men ytterligare tre e-tjänster är beställda och under arbete. Lanseringen är dock försenad till mars månad. Det är följande e-tjänster: e-boka, e-faktura och e-vigsel. Kommunstyrelsen Bidra till utveckling av och stöd till befintliga företag Indikator: Lönsamhetstal Kommunstyrelsen Aktivt arbeta för nyetableringar Indikator: Antal inkomna förfrågningar. Antal proaktiva aktiviteter. Kommunstyrelsen Stödja nyföretagandet Indikator: Nya företag (varannan månad) Kommunstyrelsen Att mot bakgrunden av genomförd trafiknätsanalys föreslå minst tre investeringsåtgärder varje år under planperioden Service- tekniknämnden Driva exploateringen av bostadsområdena: Luvsjön, Trollestrand och Djulönäset. Indikator: Byggklara tomter för småhus i centralorten. Byggklara tomter för småhus i kransorter. Kommunstyrelsen Åtagande Lissabonstrategin: Öka antal arbetsgivare med LOV (Lagen om valfrihetssystem). Vård- och omsorgsnämnden Utöver det pågår restarbete med att uppdatera och återinföra Bygglov. Kommunen ska även införa betalväxel på serveringstillstånd och ansökan till tomtkö. Det innebär att kunden kan betala avgiften direkt i anslutning till e- tjänsten. Denna kommer även införas på e-boka där kunden via kommunens bokningssystem kan se lediga tider på Tennishallen, boka en tid, betala direkt och sedan få en kod via sms. Koden går till dörrlåsen på Tennishallen. Under året har 54 riktade företagsbesök skett inom olika branschområden i kommunen. 100% Etableringsgruppen har inte varit aktiv under året. Katrineholms kommun har nyregistrerat 143 st företag under år 2011, en ökning med 25,4% jämfört med år st av dessa 143 st företag har haft kontakt med NyföretagarCentrum Västra Sörmland i Katrineholm. 3st 3st Fler än tre investeringsåtgärder har föreslagits under Avvaktar Byggnadsnämndens detaljplaneläggning. Utöver sedvanliga köp och upplåtelser har tre exploateringsavtal tecknats avseende bostadsbyggnation om totalt ca 35 lägenheter i form av parhus och villor. Avser områdena kv. Hunden, Jägarparken samt kv. Lejonet. Antalet arbetsgivare utifrån LOV har ökat med 9. 36

38 Att öka medvetenheten hos studerande och deltagare kring miljöfrågor Viadidaktnämnden Kommunstyrelsen Vissa studiebesök förekommer. En miljödag för samtliga deltagare och studerande planeras till Beställning ligger sedan tidigare hos ITkontoret om dubbelsidig utskrift som standard. Utskriftskontrollsystem har införts för varje användare. Källsortering har införts på alla arbetsplatser under våren och en översyn genomfördes under hösten

39 Fritid och kultur Resultatmål Resultatmål/uppdrag Bra ungdomsverksamhet med inriktning både på sport och kultur i tätort och på landsbygd Kulturhuset Ängeln och filialbiblioteken erbjuder mötesplatser Ökad attraktivitet för besöksnäringens tillväxt Kultur, sport och fritid viktig tillväxt- och folkhälsofaktor Stark samverkan med föreningslivet Väsentliga händelser Under året har samverkan ökat mellan olika förvaltningar kring frågor angående fritid och kultur för barn och unga. En kulturplan för barn och unga har tagits fram i samverkan med kultur- och turismnämnden, bildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden. En gemensam arbetsgrupp tillsattes för att utveckla arbetet och samarbetet utifrån nämndernas beslut. Kulturplanen lanserades den 5 oktober med en sk. flash mob. En verksamhetsledare för UKF (ung, kultur och fritid) har anställts och verksamheten arbetar i dialog med ungdomar utifrån de mål som nämnden beslutat om för verksamheten. Byggnadsarbetena i lokstallarna med upprustning och iordningställande av ungdomslokaler har fortskridit. I maj startade projektet Baltic Young Musicians in an International Context (BYMIC), ett gemensamhetsprojekt mellan Katrineholms kommun/swedish Duo Competition och Emil Darzins musikskola i Riga, Lettland. Projektet finansieras av EU. Kulturhusundersökningen i början av året visade att mer än 70 procent av besökarna var nöjda med utbudet och mer än 80 procent var nöjda med bemötandet. L 4 det nya barnbiblioteket färdigställdes under året, ett helt nytt bibliotek i kulturhuset för barnoch ungdom. Vuxenbiblioteket modifierades/ byggdes om för att bättre motsvara kommuninvånarnas behov och önskemål. Bibliotekets nya webbplats Arena lanserades under året. I den har bibliotekets katalog och "vanliga" webb integrerats. En lösning som innebär bättre tillgång till bibliotekets digitala tjänster och som inbjuder till delaktighet, interaktion och inspiration. Inom ramen för DigiDel Katrineholm har kurser, vägledningar, workshops samt föredrag anordnats i samverkan mellan flera förvaltningar med biblioteket som nav. Syftet är att öka den digitala delaktigheten bland kommunens invånare. Språkcafé har startats i Katrineholm i samverkan med biblioteket. Medborgarutbildningar för invandrarmän och -kvinnor genomförs i samverkan med Kulturföreningen Fogelstad. Under våren genomfördes en stor innebandyturnering som i år växte från 72 till ca 130 lag. Att genomföra en sådan turnering är krävande, framförallt med avseende på boende och mat. Genom ett starkt engagemang, även från föreningsliv, kunde turneringen hållas vilket bidrog till att stärka kommunens besöksnäring. Ett investeringsprojekt som genomförts under året är gymnastikhallsbygget. Arbetet har skett i samarbete med, och med hjälp av, berörda föreningar. Anläggningen kommer att vara en tillgång i den fortsatta lägerverksamheten. På Backavallen genomfördes projektet med egen varmvattenproduktion och energioptimering. Rivningen av skadade delar i Aquarena har genomförts. Återuppbyggnad pågår och planeras vara färdigställd sommaren Nyinvigning av Äventyrsbadet (tidigare Aquarena) planeras till hösten Intresset bland föreningar och kommunmedlemmar för Katrineholm 3.0 har varit lågt, utvecklingen avbröts därför. Den information som samlades in genom Katrineholm 3.0 användes dock i Katrineholmsappen 0150 för Android som lanserades under augusti månad. En slutrapport om vad projektet med geotaggning och Katrineholm 3.0 har gett är inlämnad. I rapporten finns redovisat vilka delar som idag nyttjas via samt via appar med mera. Nyttjande av den uppbyggda plattformen avvaktar föreningsutredningen, där det ska framkomma hur föreningar och kommunen kan samverka. 38

40 Åtaganden Åtagande Utfall Målvärde Senaste kommentar Utveckla samverkan och samordning med bygde- och sockenråd samt företagarföreningar Indikator: Antal genomförda aktiviteter i handelsplanen Kommunstyrelsen Det meröppna biblioteket i Björkvik. Ökat antal besök 50 procent och utlån 25 procent. Kultur- och turismnämnden Vi har en stark samverkan med föreningslivet för att kvinnor och män, pojkar och flickor ska få den service som kommunfullmäktige har beslutat. Samordnat föreningsstöd, målnivå är 100 procent. Föreningarna har möjlighet att synliggöra sina aktiviteter genom Katrineholm 3.0, målnivå är 100 procent. Kommunstyrelsen Andelen ungdomar som är nöjda med Ung Kultur och Fritids (UKF) verksamhet ska senast 2013 uppgå till 80 procent. Mäts i enkätundersökningar årligen. Kultur- och turismnämnden Förvaltningens ungdomsverksamhet ska baseras på en dialog och medbestämmande med ungdomar år. Utvärdering av verksamheten sker årligen. Målnivå 75 procent nöjda av delaktiga ungdomar. Kultur- och turismnämnden Under 2011 undersöka möjligheterna till en bättre samordning i kommunen gällande ungdomsverksamheten. Samtliga nämnder Att upprätta ett idrottspolitiskt program så att hänsyn tas till genus och hållbar utveckling Service- och tekniknämnden Erbjuda attraktiva miljöer och ett kvalitativt varierat utbud av verksamheter. Mäts i kulturundersökningar vartannat år. 70 procent av de besökande ska uttrycka att de är nöjda med utbudet på Kulturhuset. 80 procent av de besökande ska uttrycka att de uppfattar bemötandet på Kulturhuset som bra eller mycket bra. Kultur- och turismnämnden Omsättningen inom besöksnäringen ska under en treårsperiod öka från 234 mkr till 275 mkr. Inom samma period ska sysselsättningen öka från 203 årssysselsatta till 250 årssysselsatta. Kultur- och turismnämnden Tillsyn och provtagning av alla strandbad och bassängbad. Planerad i förhållande till utförd verksamhet. Målvärde: 100 procent. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Regelbundna möten med Björkvik, Valla och Julitas sockenråd och/eller företagarföreningar genomförs på plats. Aktivitetsplaner med tydlig ansvarsfördelning finns. Projektet "Det Meröppna biblioteket" ej startat då EU-bidrag inte beviljades. 80% 80% Målet är uppnått. 83% 75% Målet uppnått. En förvaltningsövergripande grupp i ungdomsfrågor har bildats. Det idrottspolitiska programmet har påbörjats under 2011, och kommer att färdigställas under % 70% Ny mätning kommer att genomföras hösten Rapporten från TEM (Turismekonomisk mätning) kommer i mars % 100% Målvärdet på 100 % har uppnåtts. 39

41 Att öka antalet besökare med 10 procent i kommunens ägda idrotts- och fritidsanläggningar under planperioden. Service- och tekniknämnden Ett aktivt kulturliv bidrar till turismen och därmed till tillväxt. De kultursatsningar som görs ska bidra till en ökad omsättning inom besöksnäringen. Under en treårsperiod ska omsättningen öka från 234 mkr till 275 mkr. Inom samma period ska sysselsättningen, inom besöksnäringen, öka från 203 till 250 sysselsatta. Mäts årligen genom TEM (turismekonomisk mätning) Kultur- och turismnämnden Antal aktiviteter i samverkan med föreningslivet ska under en 3-års period öka med 25 procent. Kultur- och turismnämnden Antalet gemensamma arrangemang med studieförbunden ska öka med 25 procent under en 3-års period. Kultur- och turismnämnden Att upprätta ett idrottspolitiskt program så att hänsyn tas till genus och hållbar utveckling Service- och tekniknämnden Att öka samverkan med studieförbund och föreningsliv inom arbetsmarknadsåtgärder och integrationsinsatser Viadidaktnämnden Kommer att öka när äventyrsbadet blir färdigbyggt. Mätningen är endast möjlig i simhallen. Rapporten från TEM ((Turismekonomisk mätning)kommer i mars 2012 Delmålet är uppnått. 50% 25% Delmålet är uppnått. Det idrottspolitiska programmet har påbörjats under 2011, och kommer att färdigställas under Flyktingguideverksamhet startade under hösten Föreningar har bjudits in till Viadidakt arbetsmarknad och sfi för att presentera sina verksamheter. I Katrineholm har språkcaféverksamhet startats i samverkan med biblioteket och verksamheten utökas även till Vingåker med start i januari

42 Pedagogisk verksamhet för barn Resultatmål Resultatmål/uppdrag De pedagogiska verksamheterna ska motsvara högt ställda krav och barns, elevers och föräldrarnas förväntningar De pedagogiska verksamheterna ska utvecklas kontinuerligt och ha en strategi för att möta framtidens utmaningar Alla elever ska tidigt ges förutsättningar att tillgodogöra sig kunskapsmålen Verksamheten bidrar till att öka kommunens attraktionskraft Behålla de små skolorna på landsbygdenhelge08 Väsentliga händelser Under året har omfattande arbetsinsatser bedrivits för att implementera förändringar till nytt förändrat uppdrag fr.o.m. läsåret 2011/12: Ny skollag Ny programstruktur inom gymnasieskolan Nytt betygssystem med flera betygsskalor Nya läroplaner för gymnasiet och grundskolan, reviderad läroplan för förskolan Nya regler för pedagogisk omsorg (familjedaghem) Ändrade regler för skolskjutsar till friskolor Antalet nyanlända barn från andra länder med uppehållstillstånd i Katrineholm har minskat i förhållande till de senaste tre åren. Under året har 85 barn/ungdomar tagits emot av den interkulturella enheten, varav 13 flyttat/återvänt. Kvar vid årets utgång var 22 barn i förskoleålder, 36 barn i grundskoleålder samt 14 ungdomar i gymnasieålder. IT-kontoret har under året haft stora problem med leveransen till den pedagogiska verksamheten. Detta har delvis berott på brist på personal och bristande samordning av tekniker. Under våren och sommaren har därför extra resurser i form av externa konsulter varit inne i omgångar för att fokusera på den pedagogiska verksamheten. Under året har arbete med att gå igenom IT-stöd och nätverk genomförts på kommunens skolor. Valla skola, Interkulturella enheten, Skogsborgsskolan, Södra skolan och Sköldinge skola har fått nytt spridningsnät inom skolan. Valla skola, Interkulturella enheten och Skogsborg har även fått nya datorer som är migrerade i nya domänen. Kostverksamhetens arbete under 2011 har till betydande del präglats av att hitta arbetsformer till följd av den nya skollagen som säger att maten måste vara näringsriktig, i enlighet med Livsmedelsverkets rekommendationer. Detta ställer nya krav på kvalitetssäkring och möjlighet att redovisa matens näringsinnehåll. Under året har följande större kompetensinsatser bedrivits inom bildningsnämndens verksamhetsområde: Lärarlyftet/förskolelyftet, statlig utbildning som finansierats med både statliga och kommunal medel Statlig rektorsutbildning Utbildningssatsningen Praktisk ITmediakunskap (PiM), en treårig satsning i vilken all pedagogisk personal inom bildningsförvaltningen ska delta Samverkan kring "kommunens informationsansvar" (kommunens skyldighet att följa upp och erbjuda aktiviteter för ungdomar som inte är inskrivna i ungdomsgymnasiet) har upprättats mellan bildningsförvaltningen och Viadidakt. Det pågår ett arbete med att ta fram ett samverkansavtal mellan socialförvaltningen och bildningsförvaltningen. Syftet är att utveckla samverkan för att ge de enskilda eleverna bättre stöd samt att utveckla ett gemensamt förebyggande arbete. Katrineholms kommun har under 2011 uppfyllt lagkravet att inom en tidsram om fyra månader erbjuda plats i förskola/pedagogisk omsorg. Tätorten Katrineholm utgör ett gemensamt upptagningsområde. Efterfrågan på plats i förskola har ökat samtidigt som efterfrågan på plats i pedagogisk omsorg minskat. Antalet barn med omsorg på tider utöver ordinarie öppettider har ökat. Vid utgången av år 2011 hade barn plats i förskola (29 barn i extern regi) och snittet per avdelning var 19,5 barn/avdelning. Nyttjandegraden ligger dock betydligt lägre och är ojämnt fördelad under året, till 41

43 exempel vid helger och perioder med hög sjukfrånvaro, då den är betydligt lägre. Förskolecheferna anpassar där så är möjligt personalstyrkan utifrån dessa variationer. Enligt den brukarundersökning som gjorts finns det bland föräldrarna en fortsatt stark tilltro till att barnens utveckling och lärande tillgodoses i kommunens förskolor. Under 2011 har kommunen utökat modersmålsstödet i förskolan. Det finns dock fortsatt behov av fler modersmålsstödjare. Sedan 1 juli 2009 har förälder rätt till förskoleplats i annan kommun om särskilda skäl föreligger. Med särskilda skäl avses bland annat att förälder har arbete i annan kommun/bor nära kommungränsen. Under 2011 har nio katrineholmsbarn haft förskoleplats i annan kommun, samtidigt som Katrineholms kommun tagit emot sex barn från andra kommuner. Elevunderlaget för grundskolan är inte längre sjunkande. Läsåret 2011/12 hade Katrineholms kommun betalningsansvar för grundskoleelever, vilket kan jämföras med elever läsåret 2009/10. Rörligheten har ökat till följd av såväl elevval av kommunala skolor som val av friskolor. Flodabygdens friskola har fr.o.m. läsåret 2011/12 fått tillstånd att bedriva undervisning för senare årskurser. Antalet elever i kommunens grundskolor har minskat från elever läsåret 2009/10 till elever läsåret 2011/12. Andelen elever med gymnasiebehörighet har minskat sedan föregående år och ligger under genomsnittet för riket. Under året har riktade satsningar till grundskoleelever gjorts inom matematik och språk. Inom grundskolan finns idag 41 olika språkgrupper. Kommunen tillhandahåller modersmålsundervisning i 20 olika språk. I förhållande till föregående läsår har antalet som erhåller modersmålsstöd i grundskolan ökat med 30 elever. Höstterminen 2011 fick 620 grundskoleelever modersmålsundervisning av totalt 926 berättigade, dvs. 67 procent. Läsåret 2008/09 var andelen elever som fick modersmålsundervisning 46 procent av de berättigade. Under året genomfördes en ombyggnation av Södra skolan. Efterfrågan på plats i fritidshem har varit ökande de senaste åren. I genomsnitt fanns det fritidshemsplatser under 2011, att jämföra med platser Antalet elever med skolskjuts har minskat, främst beroende på utökat antal elever i friskolor/annan skola för vilka kommunen ej svarar för skolskjuts. Inom gymnasieskolan har elevminskningen fortsatt. Antalet elever i Katrineholms gymnasieskolor minskade från elever läsåret 2010/11 till elever läsåret 2011/12. Andelen katrineholmselever som söker gymnasieprogram på annan ort ligger på samma nivå (19 procent) som föregående år, likaså är andelen elever i kommunens gymnasieskolor som reser in till Katrineholm från andra kommuner oförändrad (27 procent). Inom gymnasieskolan har det under 2011 skett stora förändringar. En ny gymnasieskola har startats, Katrineholms Tekniska College (KTC), som profilerar sig mot teknik och naturvetenskap. KTC drivs i samarbete mellan kommunen och företagen i KFV-regionen och är inrymd i Duveholmsgymnasiets lokaler. Detta har medfört att program har flyttats mellan skolorna för att skapa en tydligare profil. Vidare har den nya gymnasiereformen inneburit att programmens innehåll förändrats. Under våren certifierades ett regionalt Vård och Omsorgscollege i KFV-regionen, med sikte på att uppnå lokal certifiering under projektet har genomförts på samtliga gymnasieskolor. Det innebär att varje elev och lärare har fått tillgång till en bärbar dator som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen. Andelen elever som fullföljer gymnasiet inom fyra år har minskat sedan föregående år, dock ligger nivån över riksgenomsnittet. I samverkan mellan bildningsförvaltningen och Viadidakt har ett arbete påbörjats med att upprätta individuella studieplaner för elever med särskilda behov inom ungdomsgymnasiet (Individuellt alternativ) som kan gå vidare inom vuxenutbildningen. Även inom gymnasiesärskolan har programförändringar gjorts. Antalet elever har ökat från 54 till 61 elever. En mindre andel av eleverna än tidigare kommer från andra kommuner. Antalet elever på Kulturskolans ämneskurser i musik, bild & form samt musikal har ökat till totalt 785 elever. Kulturskolan har också bedrivit verksamhet i samarbete med förskolor och grundskolor, uppdragsutbildningsverksamhet samt konsert- och föreställningsverksamhet (totalt ca 100 föreställningar). All personal i Kulturskolan har under tiden mars 2010-augusti 2011 deltagit i en omfattande satsning på kompetensutveckling inom Puffimok 42

44 (Personlig Utveckling För Framtiden i Musik- och Kulturskolor) i samarbete med 33 musik- och kulturskolor i östra Mellansverige. Projektet bekostades av ESF-medel. Åtaganden Åtaganden Utfall Målvärde Senaste kommentar Förskola: Andelen medarbetare som är nöjda med sin delaktighet i utvecklingsarbetet ska öka. Prioriterade utvecklingsområden tas årligen fram i förskolornas kvalitetsredovisningar. Bildningsnämnden Andelen nöjda föräldrar som upplever att förskolan stimulerar barnens lust att lära ska vara fortsatt hög och gärna öka ytterligare. Bildningsnämnden Andelen elever med gymnasiebehörighet ska öka. Bildningsnämnden Andelen elever som erhållit slutbetyg inom fyra år ska öka Bildningsnämnden Att under planperioden medverka till att fyra skolor arbetar med SA- PERE-metoden, sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider. Service- och tekniknämnden Upplevelsen av delaktighet ligger på samma nivå som vid mätningen 2009 (70%). Mot bakgrund av den reviderade läroplanen där förskollärarna lyfts fram i relation till barnskötarna är det positivt att läget inte försämrats, vilket skulle kunna varit fallet. Ytterligare en faktor som förklarar att upplevelsen av delaktighet inte ökat är de stora omställningarna som genomförts under 2011 i förskolan nov medelvärde 4, mars medelvärde 3,27 I brukarundersökningen 2009 var skalan femgradig, men 2011 har skalan förändrats från femgradig till fyragradig pga önskemål från SKL. Värdena går således inte att jämföra mellan åren, men det kan utläsas att det bland föräldrar finns en fortsatt stark tilltro till att barnens utveckling och lärande tillgodoses i kommunens förskolor. Resultatet har försämrats med tre procentenheter mellan 2010 och 2011 (från 85% till 82%). Vi ligger under riksgenomsnittet som varit 87% både 2010 och Resultatet exklusive IV programmet har minskat från 89% till 87% från För riket är siffran 83% båda åren, därmed ligger vi över rikssnittet. Resultatet inklusive IV programmet var % och %. För riket var det 76% för båda åren. Även här har Katrineholms resultat försämrats även om vi ligger över riksgenomsnittet om vi enbart tittar på de nationella programmen. Både när det gäller gymnasiebehörighet och andelen elever med slutbetyg har resultaten försämrats jämfört med En förklaring kan vara att en allt större andel elever går på introduktionsprogrammet (tidigare IV). Mellan åren har andelen elever på IV ökat från 10,1% till 10,2% (för riket är siffran 8% båda åren). Under perioden har andelen nyanlända ungdomar ökat, varav många har en begränsad skolbakgrund. 2st 4st Målnivån för antal skolor har sänkts. Två skolor arbetar efter 2011 med SAPEREmetoden. 43

45 Grundskola: Andelen medarbetare som är nöjda med sin delaktighet i utvecklingsarbetet ska öka. Prioriterade utvecklingsområden tas årligen fram i skolornas kvalitetsredovisningar. Bildningsnämnden Gymnasiet: Andelen medarbetare som är nöjda med sin delaktighet i utvecklingsarbetet ska öka. Prioriterade utvecklingsområden tas årligen fram i skolornas kvalitetsredovisningar. Bildningsnämnden Andelen elever som beräknas nå kunskapsmålen i svenska, matematik och engelska i skolår 3 ska öka Bildningsnämnden Andelen elever som beräknas nå kunskapsmålen i övriga ämnen i skolår 5 ska öka Bildningsnämnden Andelen elever med G på nationella prov i skolår 3 ska öka Bildningsnämnden Bildningsförvaltningen ska aktivt bidra till att göra Katrineholm till en attraktiv ort att bo och leva igenom att erbjuda en god förskola, grundskola och gymnasieskola. Upplevelsen av delaktighet har ökat i grundskolan, från 66% 2009 till 72% Förvaltningens satsningar på ledarskapet kan vara en del av förklaringen till den positiva utvecklingen. Upplevelsen av delaktighet i utvecklingsarbetet har ökat från 62% 2009 till 69% Matematik har ökat från 71% läsåret 09/10 till 75% läsåret 2010/2011 Svenska har minskat från 78% läsåret 09/10 till 77% läsåret 2010/2011 Engelska är inte redovisat i kvalitetsredovisningarna Andelen elever som uppnått kunskapsmålen i alla ämnen har ökat från 62% läsåret 2009/2010 till 64,7% läsåret 2010/2011 Se ovan, Andelen elever som beräknas nå kunskapsmålen i svenska, matematik och engelska i skolår 3. I engelska finns det inte nationella prov i år 3. Under 2011 har följande genomförts som gynnar resultatmålet: omfattande arbete med implementering av nya styrdokument (skollag och läroplan) i nätverk över hela kommunen Projektering av förskola Arbete med att tydliggöra skolornas profiler Upprättande av språkutvecklingsplan för alla barn/elever Deltagande i UF Julmässa med Ung företagsamhet (UF) i Safiren Upprättande av Kulturplan Certifiering av Katrineholms vård- och omsorgscollege (VOC) Ny gymnasieskola i samarbete med lokala företag (KTC) Certifiering av Katrineholms tekniska College (KTC) Arbetsplatsförlagd praktik (APU) utomlands för elever på Ellwynska skolan Deltagande i mässa i samband 44

46 med kommunens julfest Bildningsnämnden Kommunstyrelsen Kultur- och turismnämnden Andelen elever och föräldrar som kan rekommendera de pedagogiska verksamheterna i kommun till andra ska öka. Bildningsnämnden Samarbetet med lokalt näringsliv ska öka. Bildningsnämnden Antalet skolor utanför tätorten ska inte minska. Bildningsnämnden Införande att IT konceptet 1-1 i gymnasieskolan Deltagande i yrkes-vm, i år i i London, än en gång med stor framgång Ingen statistik för 2011 finns tillgänglig. Under året har KTC (Katrineholms tekniska college) startat. I verksamheten arbetas det med olika koncept som syftar till att öka samverkan såsom Kometföretag, Trampolinen, Snilleblixtar och UFföretag. Målet är uppfyllt. 45

47 Pedagogisk verksamhet för vuxna och särskilt inriktade insatser Resultatmål Resultatmål/uppdrag En kvalitativ och behovsanpassad utbildning ska erbjudas för att åstadkomma fler individers egen försörjning och möjligheter till ett aktivt medborgarskap Som ett led i arbetslinjen ska samlade aktiva insatser erbjudas för gruppen unga vuxna utan arbete och utbildning Väsentliga händelser Under 2011 har arbete bedrivits för att öka samverkan mellan Viadidakt, socialförvaltningen och bildningsförvaltningen. Exempel på samverkan är projekten Ciceron och Palladium. Ciceron är ett länsövergripande projekt med syftet att genom samverkan öka ungas möjligheter att närma sig arbete och/ eller studier. Syftet med ungdomsprojektet Palladium har varit att främja kompetensutveckling och motverkar utanförskap. Projektet avslutades 2011 och verksamheten har integrerats i den ordinarie verksamheten Ungdomstorget. Samverkan med bildningsförvaltningen har bland annat skett genom pedagogresurs som ska finnas på plats på Ungdomstorget för att motivera ungdomar att fortsätta studera. Ett antal ungdomar har beretts möjlighet att studera på "Loftet" läs- och skrivcenter. Åtaganden Utveckling av svenska för invandrare, SFI, och samhällsorientering i samband med den nya etableringslagen har påverkat utformningen av verksamheten. Det stora intresset från andra kommuner att ansluta sig till Viadidakts koncept för samhällsorientering för nyanlända har inneburit ökad verksamhet inom området. En enhet för särskilda insatser för vuxna personer med läs- och skrivsvårigheter inom SFI har inrättats under året. På grund av att antalet ärenden till Vägvisarna har varit lågt lades vägvisarmetoden ned från oktober I början av året gjordes en migrering av hela Viadidakts IT-miljö till en ny pedagogisk domän. Vissa komplikationer uppstod i arbetet och det har krävts mycket resurser för att nå en IT-miljö som uppfyller Viadidakts verksamhetsbehov. Åtaganden Utfall Målvärde Senaste kommentar Lär mer om IT, mäts genom antalet deltagare under perioden Under perioden ska 400 personer ha genomgått utbildningen varav minst 40 procent ska vara kvinnor. Kultur- och turismnämnden Kommunstyrelsen Att ta emot minst 5 olika praktikantkategorier varje år. Sett över planperioden ska antalet praktikanter huvudsakligen vara kvinnor på mansdominerande arbetsplatser och tvärtom. Service- och tekniknämnden Att öka och utveckla samverkan med socialförvaltningen. Viadidaktnämnden Socialnämnden Projektet har fått ny inriktning under året. Ingår i DigiDel Katrineholms Under 2011 deltog 252 personer varav 70 % var kvinnor. Tydlig definition av "praktikantkategori" saknas, men vi gör bedömningen att vi mottagit praktikanter inom så många olika områden så att åtagandet med största sannolikhet är uppfyllt. Viadidakt och socialförvaltningen ingår i olika grupper på olika nivåer för att öka samverkan och utveckla samarbetet. Vi samverkar i projekten Ciceron, Palladium och Yrkessvenskan. Samverkan sker också vad det gäller lokala överenskommelser för nyanlända inom etableringsformen. 46

48 Att öka andelen med minst betyget godkänt inom vuxenutbildningen med totalt minst 5 procentenheter. Viadidaktnämnden Att öka antalet språkpraktikplatser inom kommunens förvaltningar, föreningsliv och företag. Från 30 platser till 35. Samtliga nämnder Att öka medvetenheten hos studerande och deltagare kring ett aktivt medborgarskap. Viadidaktnämnden Minst 85% av eleverna inom sfi spår 2 och spår 3 ska ha lägst betyget godkänt inom 2 resp 1 år. Viadidaktnämnden Att ta emot minst 5 olika praktikantkategorier varje år. Sett över planperioden ska antalet praktikanter huvudsakligen vara kvinnor på mansdominerande arbetsplatser och tvärtom. Service- och tekniknämnden Att andelen deltagare upp t.o.m. 26 år som gått vidare till studier eller arbete inom arbetsmarknadsinsatser är minst 34 procent. Viadidaktnämnden Att genomföra uppsökande verksamhet för att nå ungdomar utanför studier och arbete, i ett tidigare skede. Viadidaktnämnden Pedagoger vidareutbildades inom läs-, räkne- och skrivstöd. Inom samtliga utbildningsformer erbjuds särskilt stöd för räkna, skriva och läsa. Förutom vård-sfi finns ej ekonomiska förutsättningar att utöka yrkesspår inom sfi. Omfördelning har skett för ytterligare en arbetsmarknadscoach som arbetar med språkpraktikplatser. Kontakter med företag och förvaltningar sker fortlöpande. Inom ramen för FogelstadAkademin har en medborgarutbildning för män och ytterligare en grupp för kvinnor genomförts. Denna utbildning har implementerats inom ordinarie sfi-verksamhet. Andelen studerande som klarar målen i svenska för invandrare, SFI, ska öka. Målnivå: Andelen elever inom SFI spår 2 och spår 3 som får minst betyget godkänt ska öka. Källa: SCB Resultat senaste mätning (2010): Andelen elever som fått minst godkänt på kurs 2b var 33 %, kurs 2c 44 %, kurs 3c 59 % och kurs 3d 68 % Jämförelse (genomsnitt för riket 2010): Andel som fått minst godkänt på kurs 2b var 35 %, kurs 2c 33 %, kurs 3c 34 % och kurs 3d 47 % Stödverksamhet för tal, läs och skriv inom sfi har startats. Tydlig definition av "praktikantkategori" saknas, men vi gör bedömningen att vi mottagit praktikanter inom så många olika områden så att åtagandet med största sannolikhet är uppfyllt. Att öka andelen deltagare som gått vidare till studier eller arbete inom arbetsmarknadsinsatser. Öka med två procentenheter från föregående år. (ungdomar år) Samverkansprojekt Ciceron har påbörjats för att fånga upp ungdomar som mår psykiskt dåligt och projekt Palladium har integrerats i den ordinarie verksamhet Ungdomstorget. Viadidakt samverkar med bildningsförvaltningen i Katrineholm runt studieavbrott i ungdomsgymnasiet. Uppsökande verksamhet sker genom projekt Ciceron i samverkan med Bildningsförvaltningen. Alla ungdomar erbjuds aktiviteter på Ungdomstorget. 47

49 Vård och omsorg: äldre och personer med funktionsnedsättning Resultatmål Resultatmål/uppdrag Verksamheten bidrar till att öka kommunens attraktionskraft Gott liv för medborgarna för hälsa och trygghet i vardagen / Kvalitet och brukarsäkerhet är grunden i äldre- och handikappomsorgen Dialogtillfällen för medborgarna i samband med inriktningsplaneringen av äldre- och handikappomsorgen Brukarinflytandet och brukarmedverkan stärks i äldre- och handikappoms. Handikappomsorgen byggs ut utifrån behov Stärkt och utvecklat folkhälsoarbete i syfte att uppnå en jämlik hälsa i äldre- och handikappomsorgen Väsentliga händelser Äldreomsorgen fortsätter att utveckla det hälsofrämjande förhållningssättet. Projektet sker i samverkan med FoU i Sörmland. Som en del av det hälsofrämjande arbetet har arbetet med djur i vården utökats. Projektet Matutveckling har genomförts i samarbete mellan vård- och omsorgsförvaltningen och service- och teknikförvaltningen. Projektet har haft två delar; "Laga ekologisk mat till våra äldre" och "Kartläggning av undernäring inom hemsjukvården". Två äldreboenden har ingått i projektet. Vidare har de två årliga nattfastemätningarna i äldreomsorgen sammanställts. Man kan se att det skett en förbättring. Ett samarbetsprojekt mellan Katrineholms kommun, Nova Med Tech och KATEC, "Katrineholmsmodellen från problem i vardagen till nytt värde i verksamheten", har påbörjats. Projektet är en fortsättning på tidigare projekt om innovationer i vården. Teknikprojektet i samarbete med Nova Med Tech har avslutats under året. Kommunikationshjälpmedlet Ippi har provats på Igelkottens dagverksamhet och inom två av handikappomsorgens gruppbostadsområden i samarbete med FoU i Sörmland. Äldreomsorgen har deltagit i projektet "Framtidens välfärdstjänster" i samarbete med FoU i Sörmland. Registrering sker i nationella kvalitetsregister; Senior Alert och Palliativa registret. Kvalitetsbarometern är genomförd inom hemtjänsten. Anhöriggrupper har varit en av äldreomsorgens anhörigstöds huvudsakliga aktiviteter under året. Sociala aktiviteter och utbildningar har anordnats på anhörigcentralen. Uppsökande verksamhet erbjuds alla 80-åringar i form av hembesök. Projektet för anhörigstöd inom handikappomsorgen fortlöper till hösten 2012 och har genomfört en kartläggning av behov av anhörigstöd som redovisas våren Under året var antalet ansökningar till särskilt boende (SÄBO) inom äldreomsorgen 179 stycken varav 156 fick bifall och 23 avslag. Lövåsen har haft flera avbrott på data- och telenätet under pågående ombyggnation. Arbetsmiljöverket har påbörjat tillsynsbesök vid kommunens särskilda boenden. Många sociala aktiviteter har genomförts inom SÄBO under året. Äldrekulturveckan var ett uppskattat inslag med mycket aktiviteter. Om- och tillbyggnaden av Lövåsens vårdboende påbörjades i februari och kommer att pågå i etapper fram till juli I april hölls invigning av "nya" Lövåsen i Vingåker. Beläggningen på korttidsboendet har periodvis varit låg men har stabiliserat sig i slutet av året. Negativa synpunkter har inkommit om matens kvalitet. Ett utvecklingsarbete har gjorts och under senhösten har det blivit en klar förbättring. Inom projektet Katrineholms Trygghetsmodell har planeringsdagar genomförts med personal på Lövåsens korttidsboende. En översyn har gjorts av korttidsverksamhetens inriktning. Projektet har skett i samverkan med FoU i Sörmland. Lagen om valfrihet (LOV) infördes den 1 januari Antalet hemtjänstärenden var 522 ärenden under Kommunens hemtjänst hade 438 ärenden i egen regi. Externa företag hade 47 ärenden. I 37 ärenden var kommunen huvudutförare och externa företag delutförare. Under året har hemtjänsten arbetat med att ställa om verksamheten utifrån de nya förutsättningarna i LOV. Möten/utbildningar med externa utförare har genomförts. 48

50 Hemtjänsten har under året haft svårt att få till optimal planering på grund av problem med uppföljnings- och planeringsverktyget TES. Under hösten har det fungerat bättre. Verksamheten har gått med underskott. Åtgärdsplan för ekonomin är framtagen och ekonomisk uppföljning har skett regelbundet. En översyn av hemtjänsten har gjorts med hjälp av extern konsult. Det har varit 355 bostadsanpassningsärenden under året. Ärendena har blivit mer omfattande och kostnadskrävande, framförallt gäller det yngre nyskadade och barnärenden. Kostnaderna för hjälpmedel har också ökat kraftigt. Inom handikappomsorgen har arbetet med kostprojektet Sapere Rätten till din smak fortsatt och varit uppskattat av involverade brukare. Under våren 2012 kommer samtliga verksamheter inom handikappomsorgen ha fått möjlighet att fortbildas inom sinnesträning som arbetsmetod. Även andra omfattande utbildnings-/fortbildningsaktiviteter har genomförts under året. I februari startade en ny gruppbostad med fem platser på Rönngatan. Beslut har fattats om utbyggnad och delning av Tallhedens korttidshem. Personlig assistans har tagit emot brukare med mera komplexa funktionsnedsättningar än tidigare. Inom socialpsykiatrin pågår ett arbete med planering för hemtagning av brukare till Katrineholm, vilka vistats flera år på behandlingshem. Arbetet med att införa ICF 2 pågår enligt projektplan. Brukarråd har införts inom alla verksamheter inom handikappomsorgen som ett led i att förstärka brukarinflytandet. Brukarrevisioner planeras. Telefonlinjen handikappomsorgen direkt startade den 1 april. En förändrad modell för beräkning av habiliteringsersättning trädde i kraft november Handikappomsorgen har varit med och anordnat uppmärksamhetsveckan i Katrineholm för fysisk aktivitet och matvanor för personer med funktionsnedsättning. Ett teaterprojekt genomfördes under våren I samverkan med KAIK (Katrineholms allmänna idrottsklubb) har ett handbollslag startats. En översyn av ledningsorganisationen inom vårdoch omsorgsförvaltningen pågår. En översyn av sjuksköterskeorganisationen och dess ledningsstruktur har genomförts under året. Ett arbete med att ta fram en ny servicenivåöverenskommelse mellan vård- och omsorgsförvaltningen och kommunens IT-kontor har skett. Nationell Patientöversikt (NPÖ) har införts. NPÖ gör det möjligt för behörig vårdpersonal att med patientens samtycke ta del av journalinformation som registrerats hos andra vårdgivare. Införande av ett nytt verksamhetssystem pågår. Närvårdsskolan har under våren bedrivit utbildning i palliativ vård och demensvård. Under hösten har en ny utbildning i salutogent förhållningssätt/värdegrundsarbete genomförts. Under hösten bedrevs även utbildning i demensvård. Beslut om att förlänga Närvårdsskolan ytterligare till 2014 har tagits av styrgruppen. Praktik- och handledarorganisationen har under året vidareutvecklats. Ett intentionsdokument och en handlingsplan har upprättats där det finns en tydlig bild av vilka kvalitetskrav högskolan ställer på handledningen inom vårdoch omsorgsförvaltningen. Under året har ett systematiskt brandskyddsarbete skett i samråd mellan vård- och omsorgsförvaltningen och Räddningstjänsten. Arbetsmiljöarbetet inom vård- och omsorgsförvaltningen har under året inriktats på utbildningar, råd och stöd, kartläggningar och riktlinjer/rutiner. Rutiner kring hanteringen av vård- och omsorgsförvaltningens ekonomiarbete har uppdaterats. En kartläggning av avgiftshanteringen har påbörjats. Planerings- och uppföljningsverktyget Stratsys har införts i hela vård- och omsorgsförvaltningen. Det har möjliggjort månadsrapporter till nämnden med mer verksamhetsinformation utöver ekonomisk redovisning. Kommunsekretariatet har övergått till säkra elektroniska ID-kort och utfärdar numera ID-kort som är både SIS-godkända och uppfyller säkerhetskraven för informationsåtkomst inom hälso- och sjukvården (SITHS-kort). Vård- och omsorgsförvaltningen har varit den första verksamheten som beställt och fått de nya ID-korten levererade till all personal som behöver dessa i sin yrkesutövning. ICF = Internationell klassificering av funktionsnedsättning, funktionshinder och hälsa 49

51 Åtaganden Åtaganden Utfall Målvärde Senaste kommentar Att medverka till att 100 procent av alla screenade för undernäring som hamnar under MNA 11 ska genomgå en nutritionsutredning enligt fastställd rutin (Vård och omsorgsförvaltningen i Katrineholms kommun) Service- och tekniknämnden Att medverka till att andelen brukare i äldreomsorgen där nattfastan är mindre än 11 timmar ska öka från 15 procent. Målnivå år 1, 30 procent, år 2, 70 procent och år 3, 100 procent (enligt den enskildes önskemål). Nattfastan mäts två gånger per år på alla brukare inom särskilt boende (SÄBO). Service- och tekniknämnden Vård- och omsorgsnämnden Personalkontinuiteten inom hemtjänsten skall öka. Från 17 (antal personal i genomsnitt under 14 dagar) till 15, år 1. Vård- och omsorgsnämnden Andel anställda med eftergymnasial utbildning skall öka. Vård- och omsorgsnämnden Antalet anställda inom äldre- och handikappomsorgen ska återställas åtminstone till tidigare nivåer. Vård- och omsorgsnämnden Ytterligare underlätta för anhöriga att ta hand om sina sjuka och/eller äldre. Vård- och omsorgsnämnden 100% 100% Service- och teknikförvaltningen har till fullo genomfört sin del av åtagandet. Två mätningar har genomförts under 2011, i enlighet med åtagandet. 13st 15st Områdescheferna i hemtjänsten rapporterar om svårigheter att lyckas med optimal planering trots upprepade försök som har genererat mycket arbete. Områdena har kommit olika långt i arbetet. Den sammanfattande bedömningen är att optimal planering inte har varit väl fungerande. Uppdraget är ändå genomfört personer personer i Mellannyckels mätning Under 2011 har egenregin arbetat mycket med planeringen i TES utifrån de nya förutsättningarna i LOV. TES har varit ett stort irritationsmoment då det varit mycket praktiska problem. En av områdescheferna i hemtjänsten har hjälpt till att utbilda och ge stöd både till egenregin och till privata utförare. Under hösten 2011 har återrapporteringen i TES fungerat bättre, vilket är positivt. Kartläggning av eftergymnasiala utbildningsnivån inom äo och ho är genomförd. Mäts inte längre i öppna jämförelser varför resultatredovisning saknas. Viss ökning av personal sker 2012 efter fastställande av budgeten i december Inledningsvis blev projektet försenat men är nu inne i ett aktivt skede. Projektledaren har nära samarbete med äldreomsorgens anhörigstöd. Projektplan finns upprättad och kontinuerlig avstämning sker till äldreoch handikappomsorgschef. Inventering av anhörigas situation pågår. Arbete med förslag på ny organisation pågår. Arbete på pågår att under våren starta aktiviteter för personer med funktionshinder. Här har barn som anhöriga prioriterats. 50

52 Antal dialogtillfällen skall öka med 1/år. Indexår 2010, 3 tillfällen, max 4 per år. Vård- och omsorgsnämnden Antalet utbildad personal i ICF - metoden inom HO Målnivå: år 1, 10% år 2, 20% och år 3, 100 %. Vård- och omsorgsnämnden Andel enheter inom ÄO som arbetar med hälsofrämjande förhållningssätt på APT Målnivå: år 1, 80%, år 2, 90%, år 3, 100%. Vård- och omsorgsnämnden NBI /ÄO : SÄBO som helhet höjs från värdet 77 till målnivå 78. 4st 4st Vård- och omsorgsnämnden har med hjälp av förvaltningen genomfört fyra medborgardialoger under Katrineholmsveckan i augusti, Resurscenter den 20 oktober, Socialpsykiatrin den 3 november, Kommunkoncernmässan den 9 december. Referat från respektive dialog har publicerats på kommunens webbplats. Arbetet med att Införa ICF pågår enligt projektplan. Kartläggnings och skattningsmaterial håller på att tas fram och anpassas för brukare med olika former av funktionsnedsättning. En viss fördröjning i projektet till följd av att framtagande av skattningsmaterial blivit mer omfattande än planerat. Frågan har lyfts flertal gånger under 2011, återkoppling till uppdragsgivaren kring förtydligande av uppdraget. Avvaktar fortfarande svar. Styrgrupp hälsofrämjande kallad till i slutet av januari som ytterligare kommer arbeta med frågan. En enkät har gått ut till samliga områdeschefer ÄO med frågan: Hur upplever du att verksamheten arbetar med det hälsofrämjande förhållningssättet inom ramen för: Teamträffar, Individuell planering, i dokumentation, på arbetsplatsträffar, i det dagliga arbetet. Samtliga områdeschefer har svarat och svaren ligger till grund för fortsatt planering för 2012 Samtliga områdeschefer är via enkät tillfrågade om hur de upplever att de arbetar med det hälsofrämjande arbetet samt vilket behov av stöd de har. Individuella kontakter med respektive områdeschefer är påbörjade och planeras fortsätta under Resultaten från öppna jämförelser kan inte jämföras över åren då allt för många variabler ändras mellan åren. Det är också så att socialstyrelsens enkät skickas ut slumpvis i ett urval efter ålder inte enbart bland dem som erhåller kommunens tjänster. Vård- och omsorgsnämnden Hemtjänsten som helhet höjs från NBI-värdet 77 till målnivå 78. Under hösten 2011 har en chef för hemtjänsten samt rehab.chef genomfört utbildning; Ledning i konkurrensutsatt vårdverksamhet vid Linköpings universitet Resultaten från öppna jämförelser kan inte jämföras över åren då allt för många variabler ändras mellan åren. Det är också så att socialstyrelsens enkät skickas ut slumpvis i ett urval efter ålder inte enbart bland dem som erhåller kommunens tjänster. Områdescheferna har under året arbetat med anpassa verksamheten i hemtjänsten utifrån LOV. Mycket fokus har legat på personal- och schemaplanering i TES och under hösten 2011 ekonomisk uppföljning. 51

53 Vård- och omsorgsnämnden NBI /HO höjs från värdet 75 till målnivå 76. Vård- och omsorgsnämnden Andel som känner sig trygga med att Fixar-Malte finns att tillgå skall öka från 91 % till 92 %. Vård- och omsorgsnämnden Andelen trygga i sitt boende inom HO skall öka från 87% till målnivå 88% i brukar index. Vård- och omsorgsnämnden Andelen trygga i sin bostad inom ÄO skall öka från 93% till målnivå 94% i kvalitetsbarometern. Vård- och omsorgsnämnden Andelen medverkande i personlig planering avseende arbetssituation inom HO skall öka från 63% till målnivå 65% i brukarindex. Vård- och omsorgsnämnden Verksamheten har inte haft förutsättningar att ställa om utifrån de nya förutsättningarna i LOV tillräckligt snabbt. Arbete med att revidera genomförandeplaner fortgår, brukarperspektivet är viktigt för att verksamheten/egenregin ska fortsätta vara konkurrenskraftig och attraktiv Sex av tolv områden inom HO rapporterar att man är klara med analys och handlingsplan. Implementering av handlingsplanen har påbörjats men är ännu inte fullföljd på något område. De sex områden som inte rapporterat har arbetat med frågan men i okänd omfattning. 91% 92% Lednings- och verksamhetsstöd har genomfört uppföljning av andel som känner sig trygga med att Fixar-Malte finns att tillgå och resultatet kommer att presenteras för politikerna i januari/februari % 88% Årets mätning visar på en liten ökning av nöjd brukar index. Via analys av brukarenkät öka verksamhetens förståelse vad som påverkar upplevd trygghet hos brukarna. Vilka variabler i brukarenkäten kan knytas till upplevelse av trygghet. Processas inom varje boendeområde. 87% 94% Kvalitetsbarometern Brukarundersökning har genomförts i hemtjänsten hösten Resultatet är ännu inte presenterat. Arbetet med analys och åtgärder utifrån kvalitetsbarometern ska fortgå under En handlingsplan ska upprättas där förutsättningar utifrån LOV beaktas. Brukarundersökning inom SÄBO genomförs under Arbete med åtgärder och utvecklingsarbete utifrån tidigare undersökning ska fortgå. 63% 65% Värdet ligger kvar på tidigare nivå. Resurscenter har arbetat med brukarenkäten och tagit fram handlingsplan för för att stärka brukarinflytande i personlig planering. Rutiner har införts på Resurscenter om "utlysning" av lediga arbeten med matchning mellan arbete och brukare. Resurscenter har också sett över att brukararbetsplatsträffar, vilket är motsvarigheten till brukarråd i annan verksamhet, fungerar bra. 52

54 Individ- och familjeomsorg Resultatmål Resultatmål/uppdrag I samverkan med andra aktörer ges insatser som leder till ökad egen försörjning Ökad kvalitet och säkerhet för rätt insats till den enskilde Jämlik hälsa och livskvalitet Väsentliga händelser På socialförvaltningen har antalet ärenden inom försörjningsstöd fortsatt att öka under 2011 med cirka 13 procent. Ökningen beror främst på hög arbetslöshet och sjukskrivna som saknar sjukpenninggrundande inkomst. Antal ärenden som rör sociala kontrakt har ökat med 29 procent. Ökningen av försörjningsstöd och sociala kontrakt påverkar arbetsbelastningen för såväl administrativ personal som socialsekreterare och bostadssamordnare. 155 klienter har uppmanats att ansöka om Jobb- och utvecklingsgarantin. Beslut från Arbetsförmedlingen saknas i dagsläget. Inträde i Jobb- och utvecklingsgarantin innebär att den enskilde kan få ersättning via aktivitetsstöd, cirka kronor netto per månad. Viadidakts arbete med personer med försörjningsstöd har vidareutvecklats för att möjliggöra att fler personer kommer i arbete eller studier. Det saknas dock lämpliga lokaler att bedriva verksamhet i. Samverkan med socialförvaltningarna har under året strukturerats. Viadidakt arbetsmarknad har under året genomfört åtgärder för 376 personer från socialförvaltningarna i Katrineholm och Vingåker, varav 252 personer från Katrineholm och 77 personer från Vingåker. Totalt gick 29 procent av dessa personer vidare till studier eller arbete efter avslutad insats. Av det totala antalet var 140 ungdomar mellan år, varav 92 ungdomar från Katrineholm och 37 ungdomar från Vingåker. Av ungdomarna var det 36 procent som gick vidare till arbete eller studier. Arbetsmarknadsenheten inom Viadidakt har under året arbetat med att implementera projekt Palladium i den ordinarie verksamheten på Ungdomstorget. Genom projektet har kvalitetssäkring kunnat genomföras. Vidare har Viadidakt arbetsmarknad sökt pengar för ett ESF-projekt riktat till personer med utländsk bakgrund som står utanför arbetsmarknaden. Projektet kommer att starta under Service- och teknikförvaltningen har haft ett fortsatt samarbete med socialförvaltningen och Viadidakt. Som en följd har personer varit sysselsatta med skogs- och landskapsvård, enklare snickeriarbeten, grässlåtter med mera. Arbetet med att utveckla socialförvaltningens kvalitetsarbete har fortsatt inom ramen för Forskningsstationen. Bland annat har kombinerade föreläsningar och soppluncher arrangerats, liksom utgivandet av en skriftserie. Familjehemsgruppen inom socialförvaltningen har under 2011 omorganiserats. Gruppen har delats upp på två grupper; familjehemshandläggare och barnhandläggare för att få en effektivare organisation och för att kunna möta den komplexitet det innebär att arbeta med helheten inom familjehemsvård. En samordnare har utsetts i familjehemsgruppen för att ytterligare effektivisera arbetet. På grund av arbetsmiljöskäl har familjehemsgruppen tvingats byta lokaler. Familjehemsgruppen har påbörjat en handledarutbildning med syfte att förbättra familjehemmens kompetens och arbetssituation. Det har varit problem med för långa utredningstider i utredningsgruppen. Flera socialsekreterare från bemanningsföretag har använts under Kostnader för placeringar av personer med långvarigt missbruk och stort omvårdnadsbehov har omförhandlats och under sista kvartalet har kostnaderna minskat. Kostnaderna för vuxenvården har dock generellt ökat. Mottagningsgruppen på socialförvaltningen har fått en ökad arbetsbelastning under 2011, det är framförallt försörjningsstöd som ökar. Ärendemängden har ökat med 13 procent under 2011 jämfört med En samverkansgrupp har bildats för frågor kring hedersrelaterat våld. Personal på Klivet har utbildats kring ensamkommande flyktingbarn då efter- 53

55 frågan på boende och behandling ökat för denna grupp. Åtaganden Socialnämnden har även detta år intensifierat sina insatser riktade mot ungdomar genom den så kallade Ungdomssupporten. Insatserna har varit av uppsökande och förebyggande karaktär och i samverkan med skola, polis och fritidsgårdar. Åtaganden Utfall Målvärde Senaste kommentar Medverka till att 20 personer med försörjningsstöd under 2011 erbjuds yrkesutbildning. Socialnämnden Kartlägga placeringar avseende familjehem och hem för vård eller boende (HVB), för att komma med förslag till förändringar. Socialnämnden Familjehemmen ska besökas av socialsekreterarna en gång per kvartal. Socialnämnden Alla familjehemsplacerade barn och ungdomar ska genomgå hälsoundersökningar. Socialnämnden Att ta emot minst 15 personer med behov av arbetsmarknadspolitiska åtgärder (att ta emot minst 10 olika praktikantkategorier). Service- och tekniknämnden Att öka andelen med försörjningsstöd som gått vidare till studier eller arbete. med två procentenheter med 2010 som bas. Viadidaktnämnden Socialnämnden Alla utredningar avseende vuxna ska ske via ASI. Socialnämnden 7st 20st December 2010 beviljades försörjningsstöd ekonomiska medel för 20 anställningar med statsbidrag från Arbetsförmedlingen. Sju personer anställdes under Under 2012 ska resterande personer anställas. Kartläggningen har påbörjats under senhösten. 0% 100% Uppföljningar görs minst var sjätte månad. Besök görs hos familjehemmen regelbundet. Vissa familjehem besöks oftare än en gång per kvartal beroende på behov. 0% 100% Undersökning är ej genomförd, arbete pågår med att ta fram rutiner för hur uppföljningen ska ske % Påbörjat gruppverksamhet med motivationshöjande aktiviteter, information om arbetsmarknaden, jobbsökaraktiviteter mm inom Viadidakt arbetsmarknad för öka andelen självförsörjande individer. Alla individer med försörjningsstöd erbjuds studie- och yrkesvägledning. Fortsatt samverkan med Socialförvaltningen samt Arbetsförmedlingen. Alla utredningar som blir aktuella bedöms med hjälp av ASI. 54

56 Jämställdhet, Folkhälsa och Tillgänglighet Resultatmål Resultatmål/uppdrag Katrineholms kommuns verksamheter är tillgängliga Katrineholm upplevs som en tillgänglig kommun God och näringsriktig kost till barn och äldre Tjänster och service på lika villkor för flickor och pojkar, kvinnor och män Resurser fördelas på lika villkor för flickor och pojkar, kvinnor och män Att inom alla ansvarsområden ta fram könsuppdelad statistik och göra jämställdhetsanalyser En god och jämlik hälsa Trygg och säker kommun Barnvänlig kommun Väsentliga händelser Kommunen har beviljats medel från det nationella programmet Hållbar Jämställdhet. Projektdirektiv för projektet Genusmedveten styrning och verksamhetsutveckling antogs av kommunstyrelsen i augusti. Syftet med projektet är att vidareutveckla arbetet med jämställdhetsintegrering av kommunens verksamheter och att säkra hållbarheten i styrningen. Metoder för inventering, kartläggning och analys ska implementeras i kommunens förvaltningar och bolag. Det långsiktiga målet är att kommunens bemötande, service och resursfördelning ska ske på lika villkor för kvinnor och män, flickor och pojkar. En projektplan har tagits fram och en plan för utbildningar och metodimplementering under 2012 är klar. Projektet kommer att pågå till oktober Arbete med inriktningsdokument En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar har pågått under året. Folkhälsoutskottet och tillgänglighetsutskottet har samarbetat kring det gemensamma styrdokument som kommer att innefatta såväl kommunens folkhälsoarbete som tillgänglighetsarbete. Barn- och ungdomsprojektet, som startade 2009 och avslutas i mars 2012, har som övergripande mål är att skapa förutsättningar för en god hälsa och hälsoutveckling på lika villkor med trygga och goda uppväxtvillkor för alla barn och ungdomar. Forskningsprojektet finansieras med medel från Statens Folkhälsoinstitut och följs av Tema Barn vid Linköpings universitet. Projektet består av fyra delar; SET-metoden, DISA-metoden, Mobbning samt Ungas kultur och fritid. SET är en metod som främjar barns och ungdomars psykiska hälsa genom att lära elever att hantera känslor, ge dem självkännedom och utveckla deras empatiska och sociala förmåga. Under projektets gång har sex skolor infört SET-metoden. DISA står för Din Inre Styrka Aktiveras och är en metod som hjälper tonårstjejer att förstå och hantera sina handlingar, tankar och känslor. DISA-grupper har genomförts på mellanstadiet, högstadiet samt gymnasiet. Under hösten har en tredje omgång av anti-mobbingprojektet Säg STOPP! genomförts för elever i årskurs 4. En satsning har gjorts på att förbättra utemiljön vid förskolorna. Fler skärmtak har också byggts för att förskolebarn ska kunna sova utomhus. Detta medför att innemiljön i förskolorna förbättras både ur utrymnings- och städsynpunkt. Kompletterande staket och klämskydd vid innerdörrar har satts upp. I samarbete mellan bildningsförvaltningen, KFAB och miljöförvaltningen har akustikdämpande åtgärder inomhus vidtagits vid sex förskolor. Som en del av det hälsofrämjande arbetet inom äldreomsorgen har arbetet med djur i vården utökats. Flera särskilda boenden har under året haft regelbundna besök av vårdhund och studiecirklar med hund har genomförts. Yngaregården i Björkvik har haft höns under sommarhalvåret. Flera särskilda boenden har katt. Strandgården har haft sommarkanin. Projektet Matutveckling har genomförts i samarbete mellan vård- och omsorgsförvaltningen och service- och teknikförvaltningen. Projektet har haft två delar; "Laga ekologisk mat till våra äldre" med målet att hitta ett koncept som ger en hållbar ökning av andelen ekologiska livsmedel, samt "Kartläggning av undernäring inom hemsjukvården". Två äldreboenden har ingått i projektet. Två mätningar av nattfastan på individnivå har genomförts på alla 55

57 vårdboenden, en på våren och en på hösten. Man har också lagt till mått som visar risk för undernäring. Resultaten har förbättrats. Vidare har en arbetsgrupp bildats för att ta fram rutiner för arbete med övervikt inom handikappomsorgen och socialpsykiatrin. Arbetet med att färdigställa en aktivitetspark utomhus vid Furulidens vårdboende har inletts. Invigning sker i maj Flera trygghetsvandringar har genomförts i syfte att skapa en bättre och tryggare närmiljö genom att upptäcka och åtgärda platser som upplevs som otrygga eller bedöms vara osäkra. En sammanställning över iakttagelser och åtgärdsförslag från trygghetsvandringarna mellan centrum och lokstallarna har överlämnats till berörda förvaltningar. För Västa Sörmlands Räddningstjänst, VSR, är målet att antalet personer som skadas eller omkommer i olyckor som föranleder räddningsinsats ska minska över tid. Under 2011 var det nio personer som skadades allvarligt i sådana olyckor, en minskning jämfört med Två personer omkom vilket är högre än 2010 men väsentligt lägre än Ett annat mål för VSR är att kunskapen och förmågan hos allmänheten om olycksförebyggande och olyckshanterande åtgärder kontinuerligt ska öka. De senaste åren har antalet utbildade personer minskat. Under 2011 utbildades personer, vilket är under målnivån (6 000 personer). Vid en olycka som föranleder räddningsinsats är målet att en första skadebegränsande åtgärd ske av enskilda. Antalet insatser där någon försökt hjälpa den/de drabbade innan räddningstjänsten anlänt har varierat under året men oftast legat under målnivån. VSR har vidare som mål att räddningstjänsten ska vara framme inom 10 minuter vid 90 procent av alla olyckor och inom 30 minuter vid övriga. Den genomsnittliga tiden från larm till att insatsstyrkan anlänt till larmadressen var 10 minuter under 2011, vilket var i överensstämmelse med målet. Under året har arbete bedrivits kring hur kommunikationssystemet Rakel bör dimensioneras för att säkerställa kommunikationen i ett krisläge. KFAB:s arbete med tillgänglighet avseende enkelt avhjälpta hinder i publika lokaler pågår kontinuerligt. Ca 80 procent av de publika lokalerna är inventerade och åtgärdade. Återstående inventeringar och åtgärder beräknas vara genomförda under första kvartalet Bildningsförvaltningen har i samverkan med KFAB undersökt och åtgärdat exempelvis kontrastmarkeringar i trappor, dörröppnare, ramper, uppmärkning i lokaler, toaletter och handikapparkeringar. Under 2011 har lokaler vid fyra skolor tillgänglighetsanpassats för elever med rörelse, syn och hörselhandikapp. En omfattande tillgänglighetsinventering av Viadidakts lokaler har gjorts under året. Ett stort antal åtgärder ligger utanför Viadidaktnämndens möjligheter att åtgärda. En åtgärdsplan har upprättats och tillgänglighetsanpassad skyltning har påbörjats. Under året infördes krav på att nya IT-system följer den standard som finns inom tillgänglighet. Projektet Katrin E-holm hade som mål att vid slutet av 2011 ha infört 30 e-tjänster inom Katrineholms kommun. Ufallet blev 22 e-tjänster, ytterligare tre e-tjänster är beställda och under arbete. Under 2012 behöver marknadsföringsinsatser genomföras för att öka kännedomen om möjligheten att använda de digitala tjänsterna. Särskilt fokus har legat på utveckling av de sociala medierna i Katrineholms kommun. Huvuduppdraget var att sätta Katrineholm på kartan över socialamedier-sverige. Uppdraget har genomförts genom teknisk och strategisk utveckling av kommunens kanaler inom sociala medier, stöd till förvaltningar och kommunala bolag samt utbildningar, föreläsningar och seminarier inom och utanför Katrineholms kommun. Under året har många nya kanaler utvecklats för att optimera kommunens användning av sociala medier. Ett av de formulerade strategiska och kommunikativa syftena var att öka interaktionen mellan kommunen och dess förvaltningar å ena sidan och medborgare/invånare å den andra genom en långtgående diversifiering av kommunikationen. Därför har mycket av samtalen på den sociala webben inte förts via den centrala Facebook-sidan eller Twitterkontot utan istället på verksamhetsnivå eller i samband med särskilda evenemang/händelser. Facebook-sidan för körslaget Katrineholm blev till exempel den största Facebook-sidan någonsin med Sörmlandsanknytning. Ett annat exempel är den blogg (kost.funderar.se) som i maj lanserades av kost- och transportavdelningen inom service- och teknikförvaltningen. Lagom till höstterminens skolstart blev också kommunens skolmatsedlar tillgängliga via Katrineholmsappen

58 Under året har många utbildningar, föreläsningar och seminarier hållits vilket har bidragit till att förankra Katrineholms kommuns image som en proaktiv och kunnig organisation inom sociala medier. Katrineholms kommun tilldelades 2011-års SMIOS Award för sin genomtänkta strategi att satsa på sociala medier som ett effektivt sätta att kommunicera, föra dialog och bygga relationer med sina medborgare och andra med intresse av kommunen och dess verksamhet. Katrineholms kommun är partner i kampanjen Digidel 2013 där det övergripande målet är att fram till 2013 ha hjälpt personer till att ta stegen över den digitala klyftan. Under året har kommunen Åtaganden bland annat deltagit i kampanjen Get on Line Week och arrangerat Drop-in tillfällen med personlig handledning vid dator. Tillsammans med det lokala näringslivet och bland annat Pensionärernas Hus har ett samarbete inletts under året i syfte att fler kommunmedlemmar ska våga, vilja och kunna ta del av samhällets digitala tjänster. Vidare bedöms kommunchefens närvaro på kommunikationskanaler ha bidragit till att kommunens verksamheter är tillgängliga. Under 2011 har webbplatsen haft besökare. Åtaganden Utfall Målvärde Senaste kommentaren Genom att successivt arbeta med att förbättra våra e-tjänster vill vi åstadkomma att antalet användare ökar. Kommunstyrelsen Nämnden ska sträva efter att föreningsbidrag fördelas lika gällande kön. Kultur- och turismnämnden Under 2011 ta fram statistik på bibliotekens låntagare fördelat på kön. Kultur- och turismnämnden Under 2011 ta fram statistik på föreningsmedlemmar fördelade på kön. Kultur- och turismnämnden Under 2011 ta fram statistik på utställningar och konstinköp fördelade på kön. Kultur- och turismnämnden Ta fram statistik på antalet deltagare i Ung Kultur och Fritid (UKF) fördelat på kön. Kultur- och turismnämnden Alla skrivelser mäts utifrån ett läsbarhetsindex. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen ska bidra till att minska den digitala klyftan för kvinnor och män, pojkar och flickor. E-tjänsten för bygglov var i drift tom 2 maj 2011 då ny plan- och bygglag trädde i kraft. En ny e-tjänst är under framtagande, lansering väntas under våren Under 2011 analyseras nuvarande fördelning. 100% 100% Statistik är framtagen. 100% 100% Statistik är framtagen. 100% 100% Statistik är framtagen. 100% 100% Statistik är framtagen. 100% 100% Mätning av tjänsteutlåtanden som handläggarna författat under perioden februari-december 2011 har samtliga mätts med LIX. Ambitionen är att mätningarna fortgår under % 100% Katrineholms kommun är partner i kampanjen Digidel 2013 där det övergripande målet är att fram till 2013 ha hjälpt personer till att ta stegen över den digitala klyftan. För Katrineholms del innebär det att vi skall nå och bistå minst personer. Katrineholms kommun har som enda kommun i landet tagit ett gemensamt grepp över förvaltningsgränserna att arbeta med frågan här i Katrineholm. Fokus för arbetet är att utöka tillgängligheten genom att flytta verksamheten dit målgruppen befinner sig. Under 57

59 Kommunstyrelsen Att tillsammans med berörda förvaltningar utveckla minst två könsneutrala E-tjänster. Kommunstyrelsen Bildningsnämnden Service- och tekniknämnden Antalet e-tjänster ska vara 30 vid utgången av st våren har kommunen deltagit i kampanjen Get on Line Week och arrangerat Drop-in tillfällen med personlig handledning vid dator. Vidare säljs kommunens utrangerade datorer på överskottsmarknaden där de i första hand kommer att erbjudas till de som har försörjningsstöd. För att öka förutsättningarna för att alla kvinnor och män, pojkar och flickor ska kunna använda samhällets digitala tjänster producerades fyra nummer av tidningen Nätet för mig under hösten. Tidningen ska bidra till att fler vill, vågar och har kunskapen att bli digitalt delaktig. Två e-tjänster har tillskapats under året. Dels möjligheten för föräldrar att, via internet, anmäla att deras barn behöver specialkost. Dels möjligheten att, via internet, boka lediga strötider på tennishallen. 30st Projekt Katrin e-holm har avslutats i dec Projektet har pågått ett år och projektet har tagit fram 25 e- tjänster för Katrineholms kommuns medborgare. 22 e-tjänster är lanserade till och med dec 2011, men ytterligare tre e-tjänster är beställda och under arbete. Lanseringen är dock försenad till mars månad. Det är följande e-tjänster: e-boka, e-faktura och e-vigsel. Kommunstyrelsen Andel brukare i äldreomsorgen där nattfastan är mindre än 11 timmar skall öka från 15%. Målnivå: år 1, 30%, år 2, 70%, år 3, 100% (enligt den enskildes önskemål). Vård- och omsorgsnämnden Belysa alla ärenden utifrån jämställdhet, tillgänglighet och folkhälsa. Utöver det pågår restarbete med att uppdatera och återinföra Bygglov. Kommunen ska även införa betalväxel på serveringstillstånd och ansökan till tomtkö. Det innebär att kunden kan betala avgiften direkt i anslutning till e- tjänsten. Denna kommer även införas på e-boka där kunden via kommunens bokningssystem kan se lediga tider på Tennishallen, boka en tid, betala direkt och sedan få en kod via sms. Koden går till dörrlåsen på Tennishallen. 12% 30% Mätning av nattfastan är genomförd, resultatet når inte upp till målet. Orsaken till att 11 timmar passeras är flera men måttet blir tydligare vid mätning under 13 timmar, resultatet blir då 54%. Det betyder att en försämring har skett för personer med nattfasta under 11 timmar men totalt sett har fler personer kortare nattfasta än tidigare. Registrering av nutrition sker i nationellt register; Senior Alert. Mätningen fortsätter under % 100% Stabens handläggare arbetar tillsammans med folkhälso- och tillgänglighetsstrategerna med att hitta lämplig metod och teknik för att systematiskt 58

60 Kommunstyrelsen Yttäckning för bredband ska öka. - Vid utgången av 2011 ska 25 procent av ytan vara täckt. Kommunstyrelsen Alla pedagogiska verksamheter i Katrineholms kommun ska varje år analysera tillgängligheten i verksamheten och vid förekommande fall föreslå förbättringar. Bildningsnämnden Att inom planperioden se till att 3 av 35 lekplatser ska rustas upp för att vara tillgängliga för funktionshindrade barn. Service- och tekniknämnden Andelen elever och föräldrar som upplever att barn i behov av särskilt stöd får det stöd som de önskar sig ska vara fortsatt hög och gärna öka ytterligare. Bildningsnämnden Att under planperioden tillgänglighetsanpassa minst 2 av 20 övergångsställen per år. Service- och tekniknämnden Att tillsammans med Trafikverket medverka till att minst en busshållplats tillgänglighetsanpassas. Service- och tekniknämnden E-tjänster introducerades Antalet användare skall mätas. Kommunstyrelsen kunna belysa tvärfrågorna i ärendeberedningen. Detta arbete har fortgått under 2011 och är planerat att fortsätta under Under hösten 2011 har också nämndsekreterarna fått information om uppdraget att belysa tvärfrågorna. Anpassningar av dokumentmallar och instruktioner för remisser/yttranden för att belysa tvärfrågorna pågår. Folkhälsostrategen har påbörjat en utbildning i "FN:s konvention om barnets rättigheter i teori och svensk praktik" som anordnas av Sveriges Kommuner och Landsting. 3,6% 25% Post- och telestyrelsen har ändrat definitionen för bredband från 2 MB/s till 100 MB/s under De planerade fiberbyggnationerna till Strångsjö och Björkvik har inte slutförts på grund av samarbete med Norrköping och Finspångs kommuner. Samarbetet ger dock en redundans till Katrineholms stadsnät som är väldigt värdefull ur ett framtida driftperspektiv. 2st Bildningsförvaltningen har i samverkan med fastighetsägaren undersökt och åtgärdat "enkelt avhjälpta hinder i publika lokaler", exempelvis kontrastmarkeringar i trappor, dörröppnare, ramper samt uppmärkning i lokaler, toaletter och handikappsparkeringar. Under 2011 har bildningsförvaltningen tillgänglighetsanpassat lokaler vid fyra skolor för elever med rörelse, syn och hörselhandikapp. En lekplats har rustats upp under 2011, ytterligare två kommer att rustas upp under planperioden. Ingen statistik för 2011 finns tillgänglig. 2st Två övergångsställen har tillgänglighetsanpassats under Åtagandet har ej kunnat uppfyllas under E-tjänsten för bygglov var i drift tom 2 maj 2011 då ny plan- och bygglag trädde i kraft. En ny e-tjänst är under framtagande, lansering väntas under våren

61 Genom att utveckla förvaltningens e- mediatjänster erbjuder vi ökad tillgänglighet. Antalet besökare på bibliotekets e-mediatjänster ska under perioden öka med 50%. Kultur- och turismnämnden Antal e-tjänster ska öka med 4 st under Miljö- och hälsoskyddsnämnden Nyckeltal är för Viadidaktnämnden inte möjligt att redovisa. Aktiviteter kommer att redovisas. Viadidaktnämnden Nyckeltal är inte möjligt att redovisas. Aktiviteter kommer att genomföras. Vård- och omsorgsnämnden Kommunstyrelsen Antalet skolor utanför tätorten ska inte minska. Bildningsnämnden Alla pedagogiska verksamheter i Katrineholms kommun ska varje år analysera tillgängligheten i verksamheten och vid förekommande fall föreslå förbättringar. Bildningsnämnden Andelen elever och föräldrar som upplever att barn i behov av särskilt stöd får det stöd som de önskar sig ska vara fortsatt hög och gärna öka ytterligare. Bildningsnämnden Nyckeltal är för Vård- och omsorgsnämnden inte möjligt att redovisa. Aktiviteter kommer att redovisas. Mätningen startade under 2011 och vid årsslutet var det personer som besökt e-mediatjänster. Arbetet har avbrutits. Tillgänglighetsinventering genomförd, tillgänglighetsanpassad skyltning påbörjad, informations och kommunikationsmaterial på olika språk samt lättläst svenska m.m. tas fram. Plan för tillgänglighetsinventering för vård- och omsorgsförvaltningen är framtagen av lednings- och verksamhetsstöd. Efter beslut i förvaltningsledningen har inventering påbörjats av ergonom, säkerhetssamordnare samt ansvarig områdeschef på inom ett område i äldreomsorgen samt ett inom handikappomsorgen. Samverkan med KLF sker kontinuerligt och VOF följer de centrala direktiven. Under 2012 skall samtliga områden i vård- och omsorgsförvaltningen genomgå inventering. Utbildning i FN s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning har skett i september 2011, deltog gjorde en person från ledningsoch verksamhetsstöd samt en person från handikappomsorgen. Målet är uppfyllt. Bildningsförvaltningen har i samverkan med fastighetsägaren undersökt och åtgärdat "enkelt avhjälpta hinder i publika lokaler", exempelvis kontrastmarkeringar i trappor, dörröppnare, ramper samt uppmärkning i lokaler, toaletter och handikappsparkeringar. Under 2011 har bildningsförvaltningen tillgänglighetsanpassat lokaler vid fyra skolor för elever med rörelse, syn och hörselhandikapp. Ingen statistik för 2011 finns tillgänglig. Införa 3 e-tjänster på vård- och omsorgsförvaltningen Den 22 juni 2011 lanserades vård- och omsorgsförvaltningens e-tjänst Val och byte av utförare i hemtjänsten. E- tjänsten är ett komplement till förvaltningens blankett för att välja eller byta utförare av hemtjänst. Den 1 november 2011 lanserades e- 60

62 Vård- och omsorgsnämnden Kommunstyrelsen Att medverka till att 100 procent av alla screenade för undernäring som hamnar under MNA 11 ska genomgå en nutritionsutredning enligt fastställd rutin (Vård och omsorgsförvaltningen i Katrineholms kommun). Service- och tekniknämnden Vård- och omsorgsnämnden NBI/ÄO: SÄBO om maten höjs från värdet 56 till målnivå 58. Vård- och omsorgsnämnden Hemtjänsten om maten höjs från NBIvärdet 66 till målnivå 68. Vård- och omsorgsnämnden Tillgången till tjänster och service samt resursfördelningen tar hänsyn till både flickors och pojkars behov. Samtliga nämnder Att genomföra en kundundersökning för minst två verksamhetsområden som belyser på vilket sätt tjänster och service inom förvaltningen är könsneutrala. Service- och tekniknämnden Att under planperioden efter analyser utveckla minst ett nyckeltal inom två verksamhetsområden. Att öka andelen män inom gymnasial vuxenutbildning med en procentenhet varje år. Viadidaktnämnden Att ha jämn könsfördelning inom alla Viadidakts utbildningar och praktikplatser. Viadidaktnämnden tjänsterna Uppgifter om inkomst som gäller för äldreomsorgen samt för de inom handikappomsorgen som är beviljade stöd enligt Socialtjänstlagen Färdtjänst & riksfärdtjänst Sedan tidigare har vård- och omsorgsförvaltningen e-tjänsten Ansöka om äldreomsorg. Totalt har vård- och omsorgsförvaltningen nu fyra e-tjänster. 100% 100% Service- och teknikförvaltningen har till fullo genomfört sin del av åtagandet Mätvärdet går inte att jämföra med föregående år då frågorna är annorlunda ställda Mätvärdet går inte att jämföra med föregående år då frågorna är annorlunda ställda 0st 2st Projektet genusmedveten styrning har påbörjats, vilket ska belysa och analysera skillnader som finns mellan flickor och pojkar samt arbeta med dessa skillnader för att uppnå jämställdhet. Ej uppfyllt Ej uppfyllt. Medborgarutbildning för män har startats inom ramen för FogelstadAkademin. Uppföljning av statistik och analys görs i samband med kvalitetsredovisningen. Könsuppdelad statistik presenteras och analyseras inom alla de områden där sådan statistik är tillgänglig. Könsuppdelad statistik finns att tillgå för förskolans barngruppssammansättning och för fritidshemmen. I de flesta förskolor och fritidshem är könsfördelningen ganska jämn. Eftersom många populationer är små kan några få barn ge ett utslag på över 5%. Det finns dock några enheter som har en kraftig avvikelse på mer än 10% i skillnad: 61

63 Verksamhet Förskola Sörgården (+12% Sjöholm) Fritidshem Dominans pojkar Asplunden (+26% Sköldinge) Lasstorp (+13% Norr) Tjädern (+18% Sandbäcken) Björkvik (+17%) Nävertorp (+11%) Skogsborg (+20%) Dominans flickor Påfågeln (+11% Sandbäcken ) Bie (+24%) Flodhästen (+20% Flodafors) Sköldinge (20%) Valla (+26%) Bildningsnämnden Att genomföra jämställdhetsanalys inom två olika verksamhetsområden. Att efter gjorda jämställdhetsanalyser, ta fram könsuppdelad statistik inom minst ett verksamhetsområde. Samtliga nämnder Redovisa klagomål könsuppdelat. Mäts områdesvis. Det mest utmärkande är den dominans på flickor som finns i alla fritidshemmen i kommunens nordöstra delar, samtidigt som det är tung dominans av pojkar i förskolan i Sköldinge. I områden med hög andel invandrare verkar pojkar dominera i fritidshem och på på flera förskolor. Inom Sandbäckens rektorsområde är det dominans på flickor i alla förskolor utom Påfågeln varför könsfördelningen inom rektorsområdet är ganska jämn med under 5% dominans av pojkar. Projektet genusmedveten styrning och verksamhetsutveckling startas upp i början på 2012 och förvaltningens representant planerar att arbete med detta under året. Verksamhetsområde Antal klagomål kvinnor Antal klagomål män Livsmedel 5 7 Samtliga nämnder Nyckeltal är inte möjligt att redovisa. Aktiviteter kommer att genomföras. Miljöskydd 7 13 Hälsoskydd Renhållning 7 7 Totalt Deltagande i projekt "Genusmedveten styrning och verksamhetsutveckling" Från den 23 januari 2012 och till och 62

64 med oktober 2013 kommer en representant från ledning och verksamhetsstöd delta i det kommunövergripande projektet Genusmedveten styrning och verksamhetsutveckling". Syftet med projektet är att vidareutveckla och stärka arbetet med att jämställdhetsintegrera kommunens verksamheter och att säkra hållbarheten i styrningen av jämställda verksamheter. Projektet kommer att arbeta fram metoder för inventering, kartläggning och analys som sedan ska implementeras i kommunens samtliga förvaltningar och bolag. Jämställdhetsstatistik: Samtliga nämnder Att utifrån förvaltningens könsuppdelade statistik för verksamheten och nämndens och förvaltningens formella beslut ska en metod för jämställdhetsanalys tas fram. Samtliga nämnder Andelen barn och unga som mår bra ska öka. (Liv & hälsa ung). År 7 Arbetat fram jämställdhetsstatistik för år 2010 och år 2011, uppdelat på män och kvinnor utifrån följande punkter: Personalstatistik för Antal medarbetare - Yrke/avdelning Medellönen - yrke/avdelning Beslut fattade inom Handikappomsorgen och Äldreomsorgen enligt SoL och LSS bifall och avslag Antal brukare som har insats inom våra verksamheter Handikappomsorgen och Äldreomsorgen Inga åtgärder vidtagna. Strukturerad genusmedveten styrning och verksamhetsutveckling påbörjas under Länet 2011 flickor År 7 pojkar År 9 flickor År9 pojkar Gy år 2 flickor Gy år 2 pojkar Källa; "Liv och hälsa ung", (%) 63

65 Bildningsnämnden Andelen barn och elever som känner sig trygga i de pedagogiska verksamheterna ska öka. Bildningsnämnden Att upprätta ett idrottspolitiskt program som tar hänsyn till genus och hållbar utveckling. Service- och tekniknämnden Att medverka till att 100 procent av alla screenade för undernäring som hamnar under 11 i screeningsinstrumentet Mini Nutritional Assesment (MNA) ska genomgå en nutritionsutredning enligt fastställd rutin (Vård och omsorgsförvaltningen i Katrineholms kommun). Service- och tekniknämnden Att öka medvetenheten hos studerande och deltagare kring den egna hälsan. Viadidaktnämnden Andelen elever som trivs i skolan ska vara fortsatt hög och gärna öka ytterligare. Barn- och ungdomsprojektet har pågått under 2011 med syftet att främja barn och ungdomars hälsa, framförallt den psykiska hälsan. Projektet avslutas och slutrapport presenteras under våren. Samarbetet med socialförvaltningen har förstärkts och ökat. På gymnasiet kan konstateras att ungdomarna i Katrineholm uppger i högre grad än länet i övrigt att de mår bra eller mycket bra. Pojkarnas resultat är oförändrat mellan 2008 och 2011 medan flickornas resultat förbättrats väsentligt. Framtidstron, speciellt bland flickorna, har ökat kraftigt under perioden. Det kan också konstateras att andelen flickor som regelbundet konsumerar alkohol har minskat under perioden. 2009/2010 Medelvärde för elevernas bedömning av trygghet, trivsel, och värdegrund År 3: 2,30 År 6: 3,66 År 8:3, /2011 Medelvärde för elevernas bedömning beträffande normer och värderingar År 3-5:3,45 År 6-8:3,39 År 7-8: 3,21 I brukarundersökningen 2009/2010 hade år 3 en tregradig skala och år sex och åtta en femgradig skala. Pga. önskemål från SKL har skalan för samtliga år förändrats till en fyragradig skala Ytterligare en förändring mellan åren är att 2009/2010 svarade enbart år 3,6 och 8 och 2011 fick samliga i år 3,4,5,6,7 och 8 svara. Värdena går således inte att jämföra, men det går att utläsa att en hög andel av eleverna känner sig trygga. Målet måste dock vara att alla utan undantag ska känna sig trygga, därför måste arbetet fortsätta med oförminskad kraft. Det idrottspolitiska programmet har påbörjats under 2011, och kommer att färdigställas under Service- och teknikförvaltningen har till fullo genomfört sin del av åtagandet. Inom flera av Viadidakts verksamheter sker ett kontinuerligt arbete kring hälsa. Projekt Ciceron jobbar särskilt med att fånga upp ungdomar som mår psykiskt dåligt. 2009/2010 Medelvärden: År 3:2,63 År6:3,48 År 8:2, /2011 Medel År 3-: 3,19 År 6-8: 2,69 År 7-8: 2,65 I brukarundersökningarna återfinns dessa frågeställningar som en uppföljning till läroplanens avsnitt Normer och värden. I 2009/2010 års undersökning hade år 3 en tregradig skala och år 6 och 8 hade en femgradig. På grund av önskemål från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har skalan förändrats till en fyragradig skala. Vidare fick år 2011 alla elever i år 3, 4, 5, 6, 7 samt år 8 svara till skillnad från tidigare år då 64

66 Bildningsnämnden Andelen män och kvinnor som är trygga ute en ensam sen kväll är högre än 66 procent. Kommunstyrelsen I arbetet med plan och byggärenden säkerställa en trygg, säker och barnvänlig miljö. Bildningsnämnden Verka för att behålla och utveckla Kullbergska sjukhuset. Kommunstyrelsen Samarbeta aktivt med polisen. Kommunstyrelsen Att mot bakgrund av genomförd trafiknätsanalys föreslå minst tre investeringsåtgärder varje år. Service- och tekniknämnden Att se till att alla transporter utförda av förvaltningen med tung trafik till förskolorna upphör innan planperiodens utgång. Service- och tekniknämnden Barn- och ungdomsgrupper som besöker biblioteket ska uppgå till minst 200 st. Kultur- och turismnämnden Antal barngrupper i konstpedagogik ska uppgå till 50 st. Kultur- och turismnämnden Andel beslut där barn och ungdomar berörs som beaktat barnperspektivet enligt barnchecklistan. Målnivå: 100%. enbart år 3, 6 och 8 svarade. Värdena går således inte att jämföra. Man kan emellertid konstatera att trenden går åt rätt håll. Det finns bland eleverna en hög andel av eleverna som trivs i skolan i de lägre årskurserna medan det sjunker kraftigt i grundskolans senare år och detta kan säkert också kopplas till ungdomarnas allmänna välbefinnande, vilket beskrivs i undersökningen Liv och Hälsa ung. Dock behövs insatser från skolornas sida för att skolan skall upplevas mer lustfylld och meningsskapande för eleverna. 65% 66% En ny trygghetsmätning genomfördes under hösten 2011 och resultatet är att 65% av invånarna i Katrineholms kommun känner sig trygga. De största problemen man upplever är trafiken, nedskräpning och skadegörelse. 110st 0st Ingår som en del i samtliga plan- och byggärenden. Under året har utvecklingen av Kullbergska sjukhuset bevakats. I Övergripande plan med budget återfinns produktionsmålet "Fortsätta samverkan med Landstinget för god och sammanhållen omsorg. En fortsatt utveckling av Kullbergska sjukhuset är viktig". Katrineholms kommun fick en ny kommunpolis, Maria Ekengren. Månatliga träffar har genomförts med chef för brottsförebyggande Dennis Ejdvinsson. 3 3 Fler än tre investeringsåtgärder har föreslagits under Förvaltningens tunga transporter till förskolor har upphört och frågan är under fortsatt bevakning. 200st Minskningen av barngrupper beror primärt på ombyggnad av barnbiblioteket. 50st Konstpedagog kommer att anställas i början av % 100% Barnperspektivet ÄO: Rutin finns inte upprättad inom äldreomsorgen. Barnperspektivet berör främst handikappomsorgen. Inom äldreomsorgen har muntlig information getts om att barnperspektivet i förekommande fall ska beaktas. HO: Riktlinje för arbete utifrån barnperspektivet finns och används främst inom myndighet HO. Alla utredningar som 65

67 berör barn har försetts med överväganden utifrån barnperspektiv. Rådande riktlinjer behöver emellertid uppdateras då utförarsidan inte tillräckligt berörs av detta - tjänstemannauppdrag för Vård- och omsorgsnämnden 66

68 Kommunövergripande interna funktioner Resultatmål Resultatmål/uppdrag Kommunen ska ha en ekonomi i balans Katrineholms kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare för att kunna behålla, attrahera och anställa en personalstyrka som kvalitativt och kvantitativt är anpassad till verksamhetens behov Katrineholms kommun ska bedriva verksamheter av rätt kvalitet med högsta möjliga produktivitet och effektivitet Katrineholm ska ligga långt framme med att skapa en hållbar utveckling för kommande generationer Väsentliga händelser Enligt beslut KF ska kommunchefsuppdraget utvecklas för en ökad fokusering på kommunövergripande frågeställningar. Detta var en konsekvens av beslutet gällande bildande av gemensam förvaltning för samhällsbyggnadsfrågor. Året har till viss del präglats också av andra ledarskapsförändringar. Nya förvaltningschefer för bildningsförvaltningen, service- och teknikförvaltningen, kommunledningsförvaltningen, Viadidakt och samhällsbyggnadsförvaltningen samt ny VD för KFAB har rekryterats under året. Den 18 april antog kommunfullmäktige Katrineholms nya vision, Katrineholm - Läge för liv & lust. Gymnasieungdomar, representanter för näringsliv och föreningar, kommunens tjänstemän och politiker bidrog i visionsarbetet. En utställning om Vision 2025 producerades och visades på Kulturhuset i maj. Visionen har presenterats i annonser, på webb, på stortavlor och i sociala medier. I september genomfördes ett chefsrådslag som ett forum för dialog och erfarenhetsutbyte samt för att implementera visionen hos kommunens alla chefer. Vidare bidrog dagen till att stärka chefs- och ledarskapet i kommunen. För andra året i rad har en kommunkoncernmässa med gemensam julfest för hela kommunkoncernen arrangerats för att öka gemenskapen och förankra Vision Utvecklingen av kommunens arbete med sociala medier har också kännetecknat året. Målet är transparens, ökat engagemang bland medarbetare och medborgare samt att kommunmedlemmarna ska känna närhet till sin kommun. Kommunledningsförvaltningen har arbetat mycket med att bli mer relations- och medskapande via relationsmarknadsföring och digitala medier. I mitten av september färdigställdes kommunens varumärkeshandbok och arbete påbörjades med KFV Marknadsföring avseende en gemensam budskapsplattform med varumärket Sveriges Lustgård. Ett antal träffar har genomförts med olika föreningar angående gemensam marknadsföring av Katrineholm. Syftet är att väcka nyfikenhet för orten och locka människor att komma tillbaka. Ett nytt system, MyNewsdesk, för utskick och hantering av pressmeddelanden har introducerats. Syftet är ökad sökbarhet och större genomslag i media. Ett social media newsroom har byggts upp för att erbjuda journalister tillgång även till våra kanaler inom sociala medier. IT verksamheten har under flera år inte fungerat tillfredsställande. Ett exempel är den migrering av Viadidakts IT-miljö som genomfördes i januari som orsakade omfattande kostnader, problem och störningar i verksamheterna. Förutom personalen drabbades även deltagare, elever och studenter under större delen av året. Från november 2011 bedrivs IT kontoret i projektform under ett års tid. Projektets huvuduppdrag är att få den löpande IT-verksamheten i kommunen att fungera bättre. En konsult har hyrts in som ITdriftschef med fokus på den löpande driften. Fokus har legat på att minska antalet felanmälningar till IT-verksamheten samt att få ner åtgärdstiden på de felanmälningar som kommer in. Det interkommunala trådlösa nätverket har byggts ut på flera platser för att skapa större flexibilitet i arbetet. Projektet Communis syftar till att skapa en användarvänlig och tillgänglig kommunikationsplattform för anställda i Katrineholms kommun. Genom en ny kommunikationsplattform ges bättre förutsättningar att arbeta och kommunicera effektivare. Målet är ett modernt intranät som ska ge möjligheter till ett effektivt arbetssätt, där lättillgänglighet, samarbete och kunskapsutbyte står i fokus. Under 67

69 hösten arbetade projektgruppen fram ett upphandlingsunderlag för en kommunikationsplattform inklusive ett socialt intranät. I december annonserades upphandlingen ut. Nästa steg i projektet är att införa den nya kommunikationsplattformen. Arbetet under året har även varit inriktat på utveckling av processer och förbättringar inom ekonomiområdet. I mars presenterades en förnyad månadsuppföljning på kommunstyrelsen. På uppdrag av kommunstyrelsen har ekonomi- och upphandlingskontoret drivit frågan om intern kontroll. En ny internkontrollplan för kommunledningsförvaltningen har beslutats av kommunstyrelsen. Deltagandet i Nätverket Mellannyckeln och Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) har fortsatt under året. KKiKmåtten användes som nyckeltal i kommunens övergripande plan med budget Metoder och arbetssätt har också utvecklats för att öka kommunens avtalstrohet, öka andelen e-beställningar och öka andelen beställningsbara leverantörer. Bland annat har en enhetlig e-rekvisition för hela kommunen införts, i samband med det infördes även enhetliga referenskoder. Insatserna har gett effekt och andelen e-beställningar har ökat från 75 procent i januari till 85 procent i december. Avtalstroheten har ökat från 77 procent i januari till 83 procent i december. De största upphandlingarna har varit livsmedel, konsult- och banktjänster samt vissa ramavtal för fastighetsunderhåll. Antalet direktupphandlingar har ökat markant, både de som genomförs ute i verksamheterna och de uppdrag som kommer till ekonomi- och upphandlingskontoret. Det är ett område som bör ses över och eventuellt stramas åt genom särskild utbildning för ansvariga på respektive förvaltning. En översyn har skett av kostnadsmodellen för de lokaler som hyrs ut till föreningar och privatpersoner (främst skol- och idrottslokaler) samt kostnadsfördelningen mellan berörda kommunala verksamheter. Arbetet med att höja nöjd-medarbetar-index (NMI) till 68 procent är en process som har pågått under hela året. Medarbetarenkäten som genomfördes i slutet av året visar att kommunen har uppnått målet. Undersökningen visar vilka områden som kommunens medarbetare är nöjda med men också inom vilka områden som det finns förbättringspotential. Den fysiska arbetsmiljön är det område där resultatet är lägst även om det har förbättrats. En del i att vara en attraktiv arbetsgivare är att kunna erbjuda interna karriärvägar. Under 2011 startade ett traineeprogram för framtidens chefer och ledare i Katrineholm kommun. Kompetensplaneringsprojektets mål är att hela organisationen ska implementera ett strategiskt arbetssätt för kompetensfrågor och att tillhandahålla ett systemstöd för detta arbetssätt. Under året har arbetet i projektet främst inriktats på att utbilda medarbetare i kompetensportalen och stötta chefer och medarbetare i användandet av kompetensportalen i syfte att kompetensplanera strategiskt och mer kvalitativt. Projektet har förlängts med ett år och kommer att avslutas vid årsskiftet I maj genomfördes ett seminarium om Storytelling, i syfte att belysa det goda arbetet som genomförs i vardagen inom kommunen. Resultatet var ett antal korta filmer i vilka medarbetare från olika verksamheter berättar om händelser i deras vardag. Vidare har kommunen deltagig på två arbetsmarknadsmässor, också det i syfte att marknadsföra det kommunala yrket. Arbetet med arbetsgivarmärket kommer att fortsätta under Under 2011 har en gemensam lönenämnd, kallad Lönesamverkan Sörmland, bildats med Gnesta kommun. Kommunledningsförvaltningen har också arbetat med iordningställande av kommunens styrdokument. Tjänsteutlåtandena har utvecklats och innehåller nu regelmässigt en bedömning av hur respektive ärende berörs av jämställdhet, folkhälsa och tillgänglighet. Därtill anges ett läsbarhetsindex (LIX) för att få en indikation på hur tillgängliga texterna är. En granskning av kommunens styrdokument gällande föreningsbidrag har genomförts samt en kartläggning över hur kommunens samverkan med föreningslivet ser ut och fungerar idag. Arbete med en extern översyn har inletts och ska inbegripa kontakt med föreningar för att klarlägga behovet av stöd och samverkan med kommunen och med andra föreningar. Förvaltningarna har haft i uppdrag att se över sin verksamhet och belysa möjligheten att skapa EUprojekt som ska utveckla och skapa mervärde i verksamheten. EU-samordnaren ger stöd vid utveckling av projekt och informerar regelbundet om vad som är på gång. 68

70 En risk- och sårbarhetsanalys har tagits fram som visar vilka risker kommunen har och hur sårbar den är mot dessa. En omfattande regional krisövning med alla kommuner, landstinget, polisen och länsstyrelsen i Sörmland genomfördes under mars månad. Avtalet med Sodexo rörande städverksamhet har förlängts till i enlighet med villkoren i gällande avtal. Utvärderingen av städverksamheten visar att kommunens kostnader är 2,2 mnkr lägre än då den bedrevs i egen regi. Arbetet med kommunens interna logistik har uppmärksammats nationellt i samband med branschdagar i Växjö. Åtaganden Åtaganden Utfall Målvärde Senaste kommentaren Nettodriftskostnaderna ska inte öka snabbare än skatteintäkterna. Kommunstyrelsen Katrineholms kommun har ett tydligt arbetsgivarmärke. Kommunstyrelsen Platsen Katrineholm har ett tydligt varumärke. Kommunstyrelsen Alla bygglovsansökningar ska behandlas inom angivna tidsramar: Beslut i enklare ärenden (t.ex. garage, carport, förråd) tas inom tio arbetsdagar från dag då kompletta ansökningshandlingar har kommit in. Byggnadsnämnden Beslut i komplicerade ärenden tas vid första byggnadsnämnd som infaller femton arbetsdagar från den dag kompletta ansökningshandlingar kommit in. Byggnadsnämnden Tillsynsärenden ska behandlas inom angivna tidsramar: Senast 5 dagar efter att ett ärende, enligt PBL 10 kap, kommit till stadsarkitektkontorets kännedom ska ett platsbesök genomföras. Byggnadsnämnden Alla projekt (projektdefinition enligt projekthandboken) ska bedrivas i enlighet med projekthandboken. Kommunstyrelsen 3,1% 3,5% Nettodriftskostnaderna har ökat med 3,1% medan skatteintäkterna har ökat med 3,5%. Den 27 maj genomfördes ett seminarium och inspirationsföreläsning om Storytelling tillsammans med Matts Heijbel. Resultatet blev sex filmer som ska användas i det fortsatta arbetet med arbetsgivarmärket. Under juni månad godkändes filmerna av de medarbetare som medverkar i dem. KVF Marknadsföring har tillsammans med kommunen och näringslivet tagit fram en varumärkeshandbok inklusive grafisk profil för varumärket Sveriges Lustgård. En övergripande plan för förankring och marknadsföring finns också framme. Kommunstyrelsen godkände varumärkeshandboken i januari 2012 och har avsatt medel för aktiviteter under året % 100% Måluppfyllelse 50 %. 75% 100% Måluppfyllelse 75 %. 80% 100% Måluppfyllelse 80 % 100% 100% Projekt som är placerade på projektkontoret bedrivs i enlighet med projekthandboken. 69

71 Att ta emot minst 15 personer med behov av arbetsmarknadspolitiska åtgärder (att ta emot minst 10 olika praktikantkategorier). Service- och tekniknämnden Andel inköp från upphandlade leverantörer ökar. För de fem största leverantörerna ska avtalstroheten vara 100 procent Kommunstyrelsen % 100% Avtalstroheten har sjunkit med fem procentenheter under december. Det är Sörmlands Resebyrå som har sjunkit till 45%. Mycket resor och hotell beställs fortfarande direkt av leverantör och inte genom Sörmlands Resebyrå. Papyrus och Menigo är de leverantörer med högst avtalstrohet, 96% respektive 98%. E-beställningar görs där det är möjligt till 100 procent. Kommunstyrelsen 85% 100% Kommunsekretariatet, som svarar för all beställning av kontorsmateriel till stadshuset Gröna Kulle, har under året anpassat samtliga rutiner från e-beställningar till e- beställningar via Proceedo i de sammanhang där det är möjligt. Andelen avtal som kan e-beställas ska öka med 25 procent under Kommunstyrelsen Alla chefer inom Katrineholms kommun ska känna till Viadidakts verksamheter. Viadidaktnämnden 26,67% 25% Tre nya leverantörer inom livsmedel samt att Östgöta automater åter har aktiverats Det sker kontinuerliga kontakter med chefer på olika nivåer vad det gäller kompetensutveckling för personal och arbetsmarknadsåtgärder. Resultatet ska uppgå till en procent av skatteintäkterna. Kommunstyrelsen Om målet att resultatet ska uppgå till en procent av skatteintäkterna uppfylls, ska överskjutande del användas för att jämna ut kommande kostandsökningar avseende pensioner. Kommunstyrelsen Soliditeten ska öka under planperioden. Kommunstyrelsen Avskrivningar bör under planperioden inte ta mer än tre procent av driftsbudgeten. Kommunstyrelsen Självfinansieringsgraden ska öka från 2009 års nivå under planperioden. Kommunstyrelsen Antalet anbudsgivare ska i snitt vara minst fyra per upphandling. Kommunstyrelsen Anpassa upphandlingar för att underlätta för lokala företag och entreprenörer att delta i kommunala upphandlingar. 0,39% 1% Målet uppnås inte. Inte aktuellt eftersom resultatet understiger en procent. Soliditeten har minskat sedan år 2010 (61%). Avskrivningarna har uppgått till 2,5% av driftsbudgeten. Självfinansieringsgraden har minskat. Nivån år 2009 var 29,3%. 4,6 4 Antalet anbudsgivare var i genomsnitt 4,6 per upphandling år För att underlätta för lokala företag och entreprenörer att delta i kommunens upphandlingar har bl a. livsmedelsupphandlingen delats upp i 14 olika grupper. Tyvärr så inkom endast 4 anbud varav inget från lokal leverantör. Leverantörer på den lokala marknaden görs också uppmärksamma på när upp- 70

72 Kommunstyrelsen VON har en buffert motsvarande 0,5% år 1 och 2, samt 1% år 3. Vård- och omsorgsnämnden Katrineholms kommun har NMI 68 eller högre. Samtliga nämnder handlingar påbörjas och annonsering sker på kommunens webbsida och i vissa fall även i lokaltidningen. Den höjda gränsen för direktupphandling har möjliggjort att anbudsinbjudan kan ställas direkt till leverantörer och entreprenörer på den lokala marknaden vid den typen av upphandling. I sammanhanget kan också nämnas att lokala entreprenörer är väl representerade bland de avtalspartner som kommunen har. 0,5% 0,5% Bufferten kvarstår orörd efter december månad. Arbetet med att höja NMI till 68 är en process som pågår under hela verksamhetsåret. Främst försöker personalkontoret att stötta chefer i deras arbete på olika sätt, i syfte att kommunen ska bedriva en god personalpolitik. Men också ge medarbetare stöd både individuellt och i grupp, i samma syfte. Två områden i 2010 års medarbetarenkät fick låga värden, och det var ledarskapet samt den fysiska arbetsmiljön. Ledarskapet har det gjorts kraftfulla satsningar på under flera år och vi kommer att se effekten av den satsningen framåt. På vissa förvaltningar är det stora personalspann, och det är en förutsättning som inte alltid gynnar ett gott ledarskap. Den fysiska arbetsmiljön arbetar de olika förvaltningarna med att förbättra där så behövs. Att under planperioden presentera resultatet av minst en skriven uppsats av student. Service- och tekniknämnden Att under planperioden medverka till att förvaltningens resultat i medarbetarundersökningen förbättras med minst 5 %. Service- och tekniknämnden Varje anställd ska ha en kompetensutvecklingsplan utifrån verksamhetens behov. Socialnämnden Att höja andelen nöjda kursdeltagare inom personalutbildningsområdet med 2 procentenheter. Viadidaktnämnden Nöjd medarbetarindex ska öka från 65 % till 75 % under en treårs period. Kultur- och turismnämnden Den genomsnittliga sysselsättningsgraden ökar från 81% till målnivå 90% under planperioden. 1st 1st En Dietiststudent skrev en uppsats under våren 2011 Mjölkprotein och bentäthet. 3% 5% Förvaltningens NMI har under 2011 ökat från 67 till 69, vilket är en ökning med 3%. 100% Huvuddelen av de anställda har kompetensutvecklingsplaner. De som återstår kommer att kompletteras snarast. 77,2% Utifrån de utvärderingar som görs efter varje kurs görs kontinuerliga förbättringar. 64% 75% Satsning på arbetsmiljön har skett under 2011 och kommer att fortsätta under ,29% 84% Sysselsättningsgrader Hel- deltidsprojektet Projektet pågår tom 2014 och hela VOF beräknas vara inne i projektet

73 Vård- och omsorgsnämnden Karthållning: Utdrag ur primärkartan levereras till beställare inom tre dagar efter att undertecknat nyttjanderättsavtal kommit in till stadsarkitektkontoret. Byggnadsnämnden Kommunstyrelsen ansvarar, genom kommunchefen för den samlade verkställighetsorganisationen så att samarbetet ökar mellan olika kommunala instanser, så att personal och ekonomiska resurser används på bästa sätt. Kommunstyrelsen 31. Deltar i processledargrupp med möten var varannan/ var tredje vecka. Ansvarig för gruppen är projektledare på projektledningskontoret. Arbetsgrupp finns på förvaltningen. I arbetsgruppen finns representanter från HO och ÄO (Områdeschefer och medarbetare), kommunal, personalkontoret samt områdeschef för pool- och vikarieorganisationen. Inventering av hur medarbetarna i pilotområdena önskar arbeta är delvis genomfört, inväntar HO:s inventering. Målet är uppnått 100% 100% Måluppfyllelse 100 % Mål uppfyllt. Under året har förvaltnings- och bolagscheferna regelbundet samlats för ökat samarbete i syfte att nå en högre effektivitet och lägre kostnader. Kommunchefsgruppen tog initiativ till en samarbetsutredning, kommunchefen ansvarar för det vidare arbetet. Tillsammans med Gnesta och Flens kommuner har en studie genomförts i syfte att se om kommunerna har en kostnadseffektiv IT-verksamhet. Vidare har översynen av en gemensam lönenämnd med Gnesta kommun fortlöpt. Det interkommunala samarbetet ska öka för att uppnå högre effektivitet och minska kostnaderna. Kommunstyrelsen Kommunledningsförvaltningen har samlat medelvärde tre eller högre i utvärderingen av kommunstyrelsens syn på kommunledningsförvaltningens verksamhet. Kommunstyrelsen Alla kontor har medelvärde tre eller högre i utvärderingen av kommunstyrelsens syn på kommunledningsförvaltningens verksamhet. Kommunstyrelsen Kommunledningsförvaltningen har samlat medelvärde tre eller högre i utvärderingen av förvaltningarnas syn på kommunledningsförvaltningens verksamhet. Kommunstyrelsen 100% 100% Under året har förvaltnings- och bolagscheferna regelbundet samlats för ökat samarbete i syfte att nå en högre effektivitet och lägre kostnader. Vidare ansvarar kommunchefen för samarbetsutredningen inom kommunchefsgruppen Sörmland. 3,12 3 Det samlade medelvärdet för KLF är 3,12 och målet har därmed uppnåtts. 3,12 3 Det samlade medelvärdet för KLF är 3,12, dock når inte IT-kontoret upp till 3. 3,18 3 Det samlade betyget för KLF är 3,18, vilket är en höjning med (+0,08) från föregående års utvärdering. 72

74 Alla kontor har medelvärde tre eller högre i utvärderingen av förvaltningarnas syn av kommunledningsförvaltningens verksamhet. Kommunstyrelsen Kvalitetssäkra uppföljning av verksamheten genom införande av RYC (Run Your Company). Viadidaktnämnden Att under planperioden utveckla minst tre verksamhetsområdens samarbetsformer med närliggande kommuner i syfte att säkerställa rätt kvalitet med högsta möjliga produktivitet och effektivitet. Service- och tekniknämnden Ta fram rutiner för att redovisa nyckeltal inom arbetsmarknadsoch integrationsverksamheterna till jämförande kommunal statistik via SKL. Viadidaktnämnden Standardkostnad för ÄO ska ligga under eller i nivå med beräknad kostnad. 3,18 3 Det samlade betyget för KLF är 3,18, vilket är en höjning med (+0,08) från föregående års utvärdering. Dock når inte IT-kontoret och informationskontoret upp till 3. Arbetet sker fortlöpande. Arbetet med att hitta bra samarbetsformer pågår ständigt. För närvarande drivs tre olika projekt med Vingåker och Trosa. Kost- och transport samt Gata/Park berörs av projekten. Infört i verksamhetssystemet. Redovisning sker till SKL våren ,3% 0% Standardkostnader för ÄO I årets öppna jämförelser har standardkostnaden sjunkit från -7,0 till -7,3 dvs ett positivt resultat utifrån kostnader. Vård- och omsorgsnämnden Möten och ekonomiska uppföljningar har genomförts under Under hösten 2011 har genomgång av hemtjänstens ekonomi med åtgärdsplaner och täta uppföljningar varit i fokus. Kostnader för LSS i relation till antal personer och antal insatser ska ligga under eller i nivå med jämförbara kommuner. Vård- och omsorgsnämnden Minska antal kilo/anställd inköpt papper. Nyckeltal ej framtaget. Viadidaktnämnden Att återvinna 75 procent av grusoch asfaltmaterial vid anläggningsarbeten. Service- och tekniknämnden Att medverka till att kommunens totala inköp av livsmedel består av minst 30 procent ekologiska råvaror och 5 procent närproducerade råvaror. Service- och tekniknämnden Andel miljöbilar skall fortsätta öka från 85% till 90%. -2% 0% LSS kostnader 95% 90% Miljöbilar Löpande analys görs av nyckeltal hur Handikappomsorgens kostnader för insatser ligger i förhållande till andra kommuner. Handikappomsorgen använder sig bla. av en egen statusrapport för att lista volymförändringar och kostnadsförändringar. Diskussion förs med IT-kotoret för att få fram bättre statistikunderlag samt påbörjat införande av utskriftskontrollsystem för studenter, elever och deltagare. Arbetet med att återvinna grus och asfaltsmaterial är ständigt pågående. Andelen har ökat under 2011 och arbetet är fortsatt pågående. Genomgång och utbyte av befintliga bilar 73

75 Vård- och omsorgsnämnden Att se till att alla transporter utförda av förvaltningen med tung trafik till förskolorna upphör innan planperiodens utgång. Service- och tekniknämnden Planarbetsprogrammet ska följas. Byggnadsnämnden Katrineholms kommun har ett starkt arbetsgivarmärke. Kommunstyrelsen Ökat NMI (Nöjd Medarbetar Index). Samtliga nämnder genomfört. Förvaltning når målet 95 %. Vid byte av fordon ska miljöbilpolicyn beaktas i syfte att öka antalet miljöbilar. Förvaltningens tunga transporter till förskolor har upphört och frågan är under fortsatt bevakning. 75% 100% Måluppfyllelse 75 % Avvikelserapportering mot planarbetsprogrammet håller på att införas Mätningar på detta kommer att göras när vi har färdigställt ett arbetsgivarmärke. 68% 65% Totala NMI har ökat 3 procentenheter från 65% till 68%.. NMI för ledarskap ska öka från 52 procent till 65 procent. Kultur- och turismnämnden NMI avseende fysisk arbetsmiljö/personalutrymmen skall öka från 45% till 50% på två år. Viadidaktnämnden Förbättra resultatet i kommunjämförelser. NöjdKundIndex ska öka till 70 (2011). Redovisas vartannat år. Byggnadsnämnden 49% 65% Fokus på ledarskap under % Personalutrymmen Åtgärder vidtagna efter kartläggning och beslut om vad, var och på vilket sätt åtgärderna skall åtgärdas och finansieras. Ny mätning genomfördes i NMI hösten Resultatet uppnår målet Prioriterade områden avseende personalutrymmen inom äldreomsorgen är Igelkotten och Pantern. Åtgärder är vidtagna. Arbetsmiljöpotten i handikappomsorgen 2011, 200 tkr, har gått till ombyggnad av matrum/kök på Fredsgatan 4-6 inom daglig verksamhet. 70% 70% NKI för bygglovsverksamheten hade ett resultat på 70 enligt SBA Arbete med att förbättra nöjdheten pågår ständigt. 74

76 Räkenskaper Resultaträkning (tkr) Not Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter Generella statsbidrag & utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER Extraordinära intäkter 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 ÅRETS RESULTAT

77 Balansräkning (tkr) Not TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Mark, byggnader och tekniska anläggningar Fastigheter och anläggningar Pågående investeringar Maskiner och inventarier Inventarier Summa materiella anläggningstillgångar FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Långfristiga fordringar Värdepapper, andelar mm Bidrag till statlig infrastruktur Summa finansiella anläggningstillgångar S:A ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förråd Exploateringar Övriga kortfristiga fordringar Likvida medel S:A OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR S:A TILLGÅNGAR

78 Not EGET KAPITAL DÄRAV ÅRETS RESULTAT Eget kapital Årets resultat S:A EGET KAPITAL AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Avsättningar för statlig infrastruktur Övriga avsättningar S:A AVSÄTTNINGAR SKULDER Långfristiga skulder Kortfristiga skulder S:A SKULDER S:A EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR & SKULDER Borgensförbindelser därav kommunala bolag därav borgen och förlustansvar egna hem Pensionsskuld ansvarsförbindelse enl KPA (inkl löneskatt) Operationella leasingsavgifter

79 Finansieringsanalys (tkr) Kommunen Koncernen Not DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för gjorda avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ kortfristiga fordringar Ökning-/minskning+ förråd och varulager Ökning+/minskning- kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering- i materiella anläggningstillgångar Försäljning+ av materiella anläggningstillgångar Investering i pågående projekt Ökning- av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering- av skuld Ökning- långfristiga fordringar Bidrag statlig infrastruktur Korrigering nedskrivning Kreditgarantiföreningen Sörmland Kassaflöde från finansieringsverksamheten UTBETALNING AV BIDRAG TILL STATLIG INFRASTRUKTUR Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Förändring av likvida medel

80 Noter (tkr) Not 1 Not 4 Intäkter Skatteintäkter Varav: Egna skatteintäkter Försäljningsmedel Egna skatteintäkter Taxor och avgifter Hyror och arrenden Skatteavräkningsintäkter Bidrag Slutavräkning 2008 korr -14 Försäljning av vht och entreprenad Slutavräkning Försäljning av exploateringsfastigheter Slutavräkning Försäljning av anläggningstillg Prel avräkning Övriga intäkter Summa Interna intäkter Summa externa intäkter Not 5 Generellt statsbidrag Not 2 Bidragsintäkter och kostnader Kostnadsutjämning Verksamhetens kostnader Inkomstutjämning Varav: Regleringsbidrag/avgift Inköp av anlägg. och underhållsmatr Gen sysselsättningsstöd Bidrag och transfereringar LSS-utjämning Entreprenad och köp av vht Kommunal fastighetsavgift Personalkostnader Summa Lokal och markhyror, fastighetsserv Hyra/leasing av anläggningstillgångar Not 6 Bränsle, enerig och vatten Finansiella intäkter Materialkostnader Ränteintäkter Övriga kostnader Intrångsersättning 0-5 Kapitalkostnader Övriga finansiella intäkter Interna kostnader Summa Summa externa kostnader Diff. interna konton Not 7 Summa Finansiella kostnader Räntekostnader Not 3 Övriga finansiella kostnader* Avskrivningar Summa Planenliga avskrivningar *Indexreglering Citybanan Nedskrivning Not 8 Årets resultat enl.resultaträkningen Reavinst av försäljning Omställningskostnader Sänkn diskonteringsränta pensioner Pensioner förtroendevalda Avgår öronmärkning Välfärdsutmaningar Tillväxtprojekt Justerat resultat

81 Not 9 Not 13 Mark byggnader och tekniska anläggningar Värdepapper, andelar Bokf värde 1 jan och bostadsrätter Anskaffning under året Aktier Försäljning Katrineholms Fastighets AB Planenlig avskrivning Katrineholm Vatten och Avfall AB Summa Katrineholms Logistikfastigheter AB Avskrivningstider år år Katrineholm Rail Point AB Katrineholms Entreprenörscentrum AB Not 10 KFV marknadsföring AB Pågående investeringar Katrineholms Tekniska College AB 255 Ej aktiverade investeringar Länstrafiken i Sörmland AB Bokfört värde 1 jan SKL Kommentus AB 2 2 Ny-, till- och ombyggnad Energikontoret i Mälardalens AB Exploatering Sörmlands Turismutveckling AB 7 7 Summa Andelar,bost.rätter m m Pågående investeringar -ingen avskrivning Kommuninvest ek. förening* Kreditgarantiföreningen Sörmland Not 11 Övriga andelat 2 2 Maskiner och inventarier Bostadsrätter 6 6 Bokfört värde 1 jan Summa Anskaffning under året *Andelskapitalet i Kommuninvest ekonmiska förening avser Försäljning inbetalt andelskapital. Kommuninvest ekonomiska förening Planenlig avskrivning har därefter beslutat om insatsemmisioner om sammanlagt Summa tkr för Katrineholms kommun. Avskrivningstider 3-10 år 3-10 år Katrineholms kommun har ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga Not 12 nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 267 kommuner Långfristiga fordringar som per var medlemmar i Kommuninvest Ericsbergs Goif ekonomiska förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Vägverket Mellan samliga medlemmar i Kommuninvest ekonomiska Fora AB förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen Förlagslån Kommuninvest av ansvaret mellan medlemskommunerna vid eventuellt VA-bolag ianspråkstagande av ovan nämnda borgensförbindelse. Enl. KFAB regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till Summa storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomiska förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Katrineholm kommuns ansvar enligt ovan nämnda borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuinvest i Sverige AB:s totala förpliktelse till kronor och tillgångarna till kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kronor. 80

82 Not 14 Not 20 Bidrag till statlig infrastruktur Pensionsavsättning Bidrag till Citybana* Ingående avsättning Bidrag till trafikplats Finntorp** Pensionsutbetalning Upplösning trafikplats Finntorp** -340 Nyintjänad pension Summa Ränte- och basbeloppsuppräkningar *upplösning börjar 2013 under 25 år Sänkning av diskonteringsränta ** upplösning börjar 2011 under 25 år Beräknad pension förtroendevalda Not 15 Övrigt Utgående avsättning Uppdelning per förmån Förråd varav pensionsbehållning Tekniska förvaltn förråd 0 0 varav förmånsbestämd ÅP Övriga förråd varav särskild avtalspension Summa varav visstidspensioner varav pension till efterlevande Not 16 varav PA-KL pensioner Exploateringar Aktualiseringsgrad 80,0% 79,0% Bostadsmark Industrimark Not 21 Summa Avsättning för statlig infrastruktur Avsättning för Citybana* Not 17 Redovisat värde 1/ Övr kortfristiga fordringar Nya avsättningar 0 0 Kundfordringar Ianspråkstagna avsättningar 0 0 Interimsfordringar Outnyttjat belopp som återförts 0 0 Fordran mervärdesskatt Förändring av nuvärde Kortfr del av långfristig fordran Utgående avsättning Peridisering Proceedofakturor *utbetalning börjar 2013och sker jämt fördelat under Fordran skatt Kortfristig placering Ålandsbanken Avsättning för trafikplats Finntorp** Summa Redovisat värde 1/ Nya avsättningar 0 0 Not 18 Ianspråkstagna avsättningar Likvida medel Outnyttjat belopp som återförts 0 0 Banker Förändring av nuvärde 0 0 Plusgiro Utgående avsättning Handkassor **utbetalning sker 2011 och 2012 jämt fördelat, Summa Not 19 Not 22 Övriga avsättningar Specifikation till förändring Avsatt utlokalisering städverksamhet av eget kapital Ianspråkstagna avsättningar Ingående eget kapital Summa Årets resultat Utgående eget kapital* Varav fond uppr. saml lokaler

83 Not 23 Not 27 Långfristiga skulder Ökning/minskning av Skuld 1 jan gjorda avsättningar Nyupplåning Avsättningar 1/ Amortering Avsättningar 31/ Summa Förändring Not 24 Not 28 Kortfristiga skulder Ökning/minskning av Leverantörsskulder kortfristiga fordringar Interimsskulder Fordringar 1/1 Sem lönesk, okomp ö-tid Exploateringar Personalförsäkringsavgifter Övr. kortfristiga fordringar Moms Periodiseringar Proceedo Fordringar 31/12 Övriga interimsskulder Exploateringar Pension individuell del Övr. kortfristiga fordringar Anställdas källskatt Negativ skatteavräkning Ökning+/minskning Generalschablon flyktingvht Övriga kortfr skulder Not 29 Summa Ökning/minskning av förråd och varulager Not 25 Förråd/varulager 1/ Ansvarsförbindelse Förråd/varulager 31/ Ingående ansvarsförbindelse Ökning-/minskning Pensionsutbetalning Ränte- och basbeloppsuppräkningar Not 30 Bromsen Ökning/minskning av Övrigt kortfristiga skulder Sänkning av diskonteringsränta Skulder 1/ Beräknad pension förtroendevalda Skulder 31/ Utgående avsättning Ökning+/minskning Uppdelning per förmån varav intjänad pensionsrätt varav särskild avtalspension 491 varav livränta varav pension till efterlevande PA-KL och äldre utfästelser Not 26 Operationell leasing Framtida leasing -som förfaller inom ett år som förfaller inom två till fem år Summa operationell leasing

84 Not 31 Investering i materiella anläggningstillgångar Ingående värde 1/ Utgående värde 31/ Förändring Av- och nedskrivningar under året varav nedskrivningar -150 Totala investeringar varav inv. i pågående projekt försäljningar investeringar Not 32 Ökning- av finansiella anläggningstillgångar Värdepapper andelar 1/ Värdepapper andelar 31/ Förändring Not 33 Ökning/minskning av långfristiga fordringar Långfristiga fordringar 1/ Långfristiga fordringar 31/ Förändring

85 Sammanställd redovisning resultaträkning Not Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter Generella statsbidrag & utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER Extraordinära intäkter och kostnader 0,0 0,0 Bokslutsdispositioner ,0 RESULTAT EFTER EXTRAORDINÄRA POSTER Årets skatt ÅRETS RESULTAT

86 Sammanställd redovisning balansräkning TILLGÅNGAR Not ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Summa immateriella anläggningstillgångar MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Mark, byggnader och tekniska anläggningar Fastigheter och anläggningar Pågående investeringar Maskiner och inventarier Inventarier Summa materiella anläggningstillgångar FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Värdepapper, andelar mm Långfristiga fordringar Bidrag till statlig infrastruktur Summa finansiella anläggningstillgångar S:A ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förråd Övriga kortfristiga fordringar Likvida medel S:A OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR S:A TILLGÅNGAR

87 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR & SKULDER EGET KAPITAL DÄRAV ÅRETS RESULTAT Not Eget kapital Årets resultat S:A EGET KAPITAL AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner och skatt Övriga avsättningar Infrastruktur S:A AVSÄTTNINGAR SKULDER Långfristiga skulder Kortfristiga skulder S:A SKULDER S:A EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR &SKULDER Borgensförbindelser därav borgen och förlustansvar egna hem Summa pensionsskuld Övr ansvarsförbindelser och panter

88 Sammanställd redovisning noter Not 1 Not 5 Verksamhetens intäkter Specifikation till förändring Kommunen av eget kapital KFAB Ingående eget kapital VSR Direktbokning Eget kapital LOGISTIKFASTIGHETER KVAAB Årets resultat Interna mellanhavanden i form av intäkter har eliminerats Summa utgående Summa eget kapital Not 2 Not 6 Verksamhetens kostnader Pensionsskuld och skatter Kommunen Kommunens avsättning KFAB KFAB VSR VSR LOGISTIKFASTIGHETER KLFAB KVAAB Summa Interna mellanhavanden i form av kostnader har eliminerats Not 7 Summa Långfristiga skulder Lån Summa Not 3 Fastigheter och anläggningar Not 8 Kommunen Kortfristiga skulder KFAB Leverantörsskulder VSR Uppl kostn o förutb int LOGISTIKFASTIGHETER Skulder till kreditinstiut KVAAB Summa bokfört värde Not 4 Övr kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga interimsfordringar Summa Summa

89 Redovisningsprinciper Kommunen tillämpar de redovisningsregler som anges i Kommunallagen, den kommunala redovisningslagen samt praxis i det kommunala redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden med undantag för leasingavtal. Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar Kommunen följer Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nr. 18 avseende redovisning av intäkter. Inkomster i form av bidrag från stat och landsting bokförs som förutbetalda intäkter och intäktsförs i enighet med matchningsprincipen successivt i takt med att motsvarande kostnader bokförs. Skatteintäkter Katrineholms kommun följer Rådet för kommunal redovisning som anger i sin rekommendation nr 4:2 att det är Sveriges kommuner och landstings (SKL) decemberprognos som ska användas i beräkningen av den preliminära slutavräkningen. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna upptas i balansräkningen till anskaffningsvärdet med avdrag för planenliga avskrivningar. Anskaffningsvärdet är lika med anskaffningsutgifter minus investeringsbidrag. Avskrivningar och kapitalkostnader Kommunen följer Kommunförbundets rekommenderade avskrivningstider med följande undantag: skolor 50 år, ålderdomshem/servicehus 50 år, vårdcentraler 50 år. Bilar och maskiner på Service- och teknikförvaltningen som sätts individuellt till mellan 5-15 år. Planenliga avskrivningar har beräknats på objektens nettoanskaffningsvärden. Avskrivningarna sker linjärt dvs. med belopp som är lika stora under objektets beräknade ekonomiska livslängd (nominell metod). Nytt från och med 2006 är att förbättringskostnader följer ursprungsinventariens avskrivningstid och får därmed kortare avskrivningstid än tidigare princip. Lånekostnader Kommunen använder sig av huvudregeln. Dvs. lånekostnader skall belasta resultatet då de uppkommer. Exploateringsverksamhet Exploatering av industri- och bostadsområden redovisas som omsättningstillgångar av mark för bostäder och industri. Pensioner Pensionsskulden för 2011 har beräknats av KPA och redovisas enligt den sk. blandade modellen, vilket innebär att skulden tom redovisas inom linjen/ansvarsförbindelse inkl. löneskatt. Intjänade pensioner from samt avtalspensioner redovisas som skuld i balansräkningen. Individuell pensionsdel inkl. löneskatt redovisas under kortfristiga skulder. Pensionsskulden utgår från KPA s beräknade skuld per den 31/ Leasingavtal Kommunen bokför alla leasingavtal mot resultaträkningen. Semesterlöneskuld I kommunens semesterlöneskuld ingår även uppehållslön och ferielöneskuld. Skulden är uppbokad för innevarande och föregående år samt för okompenserad övertid. Sociala avgifter Sociala avgifter har bokförts genom procentuella personalomkostnadspålägg i samband med löneredovisningen. Periodisering av skulden har skett. Personalomkostnadspålägg har i genomsnitt interndebiterats förvaltningarna med följande procentpåslag Totalt Anställda på kommunalt avtalsområde 50,00 Anställda på timlön 50,00 Pan-avtalet (personliga assistenter) 50,00 Uppdragstagare 31,42 Beredskapsarbete 50,00 Sammanställd redovisning Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en samlad helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning oberoende av i vilken juridisk form verksamheten bedrivs. I den sammanställda redovisningen ingår bolag med ett kommunalt ägande om minst 20 % eller bolag där ägandet är mindre men där omsättningen i bolaget är högre än 2% av kommunens skatteintäkter. 88

90 I den sammanställda redovisningen ingår tre bolag som är hel- eller delägda av Katrineholms kommun (Katrineholms Fastighets AB, Katrineholm Vatten och Avfall AB och Logistikposition Katrineholm AB). Dessutom ingår ett delägt kommunalförbund (Västra Sörmlands Räddningstjänstförbund). Följande bolag har uteslutits på grund av lågt ägande eller omsättning understigande 2% av kommunens skatteintäkter. Katrineholms Railpoint AB, Katrineholms Entreprenörcentrum AB och KFV Marknadsföring AB. Den sammanställda redovisningen för kommunkoncernen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Med förvärvsmetoden avses att anskaffningsvärdet för bolagens andelar har avräknats mot förvärvat eget kapital. Proportionell konsolidering innebär att endast ägda andelar av bolagens resultat- och balansräkningar tas in i den sammanställda redovisningen. I den sammanställda redovisningens egna kapital ingår, förutom kommunens, endast den del av bolagens egna kapital som intjänats efter förvärvet. I enlighet med rekommendation nr 8 från kommunala redovisningsrådet delas obeskattade reserver upp i avsättningar med 28% och eget kapital 72%. Då den sammanställda redovisningen endast skall visa koncernens förhållande mot omvärlden har interna mellanhavanden inom koncernen eliminerats, varvid väsentlighetsprincipen har tillämpats. Den sammanställda redovisningen är grundad på årsredovisningar vilka inte har varit definitivt fastställda vid konsolideringstidpunkten. Vissa avvikelser av mindre omfattning kan därför förekomma jämfört med de definitiva årsredovisningarna i bolagen. För i den sammanställda redovisningens ingående bolag gäller bokföringslagen. I kommunen har redovisningen skett enligt den kommunala redovisningslagen. Redovisningsprinciperna kan därför skilja något mellan de ingående enheterna. Det rör sig dock om i sammanhanget marginella skillnader som inte i någon väsentlig grad påverkar koncernens resultat och ekonomiska ställning. Där så har varit möjligt har kommunens redovisningsprinciper varit vägledande. Kommunen har beräknat förändringen av pensionsskulden enligt den sk blandade modellen varvid skuldökningen belastat resultaträkningen samt bokförts som långfristig skuld i balansräkningen. Se även redovisningsprinciper för Katrineholms kommun. Resultaträkningens elimineringar uppgår till 229 mnkr (213 mnkr). Balansräkningens elimineringar uppgår till 719 mnkr (715 mnkr). 89

91 Ord- och begreppsförklaringar Anläggningskapital Bundet eget kapital i anläggningar. Utgör skillnaden mellan anläggningstillgångar och långfristiga skulder. Anläggningstillgångar Fast och lös egendom som är avsedda att stadigvarande innehas. Avskrivningar Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgångar. Skall i princip motsvara förslitningen eller förbrukningen av en anläggningstillgång. Balansräkning Översiktlig sammanfattning av tillgångar, skulder och eget kapital. Eget kapital Skillnaden mellan kommunens tillgångar och skulder. Egna kapitalet består av ingående eget kapital samt årets vinst/förlust. Finansieringsanalys Översiktlig sammanfattning av hur årets drift-, investerings- och låneverksamhet m.m. har bidragit till rörelsekapitalets (likviditetens) förändring. Intern ränta Kalkylmässig kostnad för det kapital (bundet i anläggnings- och omsättningstillgångar), som utnyttjas inom en viss verksamhet. Kapitalkostnader Ett samlat begrepp för intern ränta och avskrivning. Kortfristiga skulder Kortfristiga lån och skulder hänförliga till den löpande verksamheten och som förfaller till betalning inom ett år. Betalningsberedskap på kort sikt (förmåga att betala skulder i rätt tid). Långfristiga skulder Skulder överstigande ett år. Nettoinvesteringar Investeringsutgifter efter avdrag för investeringsbidrag m.m. Under denna rubrik ingår inte rena försäljningar av anläggningstillgångar. Nettokostnader Driftkostnader efter avdrag, driftbidrag, avgifter och ersättningar. Finansieras med skattemedel. Nyckeltal Mäter förhållandet mellan två storheter, t ex likvida medel i % av externa utgifter (likviditet). Omsättningstillgångar Lös egendom som inte är anläggningstillgång. Periodisering Fördelning av kostnader och intäkter på de redovisningsperioder till vilka de hör. Resultaträkning Översiktlig sammanställning av årets driftverksamhet och hur den påverkat det egna kapitalet. Rörelsekapital Skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet avspeglar kommunens finansiella styrka. Soliditet Andelen eget kapital i de totala tillgångarna, d.v.s. graden av egna finansierade tillgångar. Likviditet 90

92 Redovisning av uppdrag Statusbeskrivning: Uppdrag från Övergripande plan med budget Resultatmål/uppdrag Ta fram förslag på Vision 2025 för Katrineholms kommun senast i maj 2011 Ta fram projektdirektiv för färdigställande av Katrineholms Logistikcentrum senast april Inrätta ett näringslivsråd under våren Senaste kommentaren Förslaget är klart. Projektdirektivet är framtaget. I maj 2011 beslutade kommunstyrelsen om bland annat sammansättning och formulering av näringslivsrådets syfte, KS Beslutet innebär att Näringslivsrådet består av tolv representanter från näringslivet i Katrineholms kommun. Ordförande för Lars Härnström och vice ordförande är Harriet Nilsson, VD för KFV Marknadsföring AB. Uppdrag som kommunfullmäktige och kommunstyrelsens beslutat om och som gäller under planperioden Resultatmål/uppdrag Alla offentliga handlingar och styrdokument är tillgängliga via den kommunala webben. KF , 187. Senaste kommentaren Styrdokument och uppgifter om tillkommande offentliga handlingar finns tillgängliga på webbplatsen. Webb-versionen av Lex var ännu inte på plats i november. Att åstadkomma fler arbetstillfällen och ökad tillväxt genom att ge stöd till affärsutveckling, hjälp att hitta olika stöd och finansiärer samt ändamålsenliga lokaler. KF Samordna och leda etableringsgruppen vid såväl förfrågningar som uppsökande verksamhet. KF Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att se över ägardirektiven till KFAB i syfte att bolaget får i uppgift att erbjuda sina äldre hyresgäster omflytt ning inom beståndet samt att prioritera äldre och funktionsnedsatta hyresgäster i KFAB:s tillgänglighetsanpassade Uppdraget är redovisat i ärendet om reviderad bolagsordning och ägardirektiv för KFAB i kommunfullmäktige den 21 november

93 lägenheter. KS Kommunstyrelsen får i uppdrag att tydliggöra hur kommunens uppsiktsplikt i KFV Marknadsförings AB ska fullgöras. KF , 8 Ett förslag till hur uppsiktsplikten i bolaget ska hanteras är framtaget och bedöms kunna redovisas i kommunstyrelsen i januari I huvudsak innebär detta att det är tillräckligt med att bolagets vd och kommunens representanter i styrelsen återkommande träffar kommunstyrelsen och rapporterar om bolagets verksamhet samt svarar på frågor. Utveckla en resepolicy för miljövänliga transporter. KF Fortsätta arbetet med stöd till forskning för att främja lärande och innovativa miljöer. KF Styrelsen ska följa utvecklingen på landsbygden, särskilt ifråga om befolkningen, företagandet och IT-försörjningen och därvid ta de initiativ som erfordras Katrineholms kommun ska ta en aktiv roll som föregångare i arbetet med integration av flyktingar/ invandrare i Jämställdhetsperspektivet ska finnas med i stadsplanering och i de kommunala förvaltningarnas arbete. Beslutsfattande ska ske med ett jämställdhetsperspektiv. Resepolicyn fastställdes av kommunfullmäktige vid dess sammanträde den 16 januari Bildningsförvaltningen har under hösten 2010 och våren 2011 tagit emot språkpraktikanter i förskolor, skolor och förvaltningskontor. I samband med att barn/ungdomar erhåller plats i Katrineholms förskolor/skolor, informeras föräldrar om den svenska förskolans/skolans mål och uppdrag med särskild tonvikt på demokrati- och jämställdhetsarbete. Under 2011 har modersmålsstöd i förskolan startats med två tjänster samt att modersmålsresursen i arabiska och somaliska har utökats ( igr skolan??). Den interkulturella enheten har en hög flexibilitet och kan lätt anpassas efter behovet av introduktion. Under perioder med lägre inflöde har personalen utgjort en förstärkning ute på rektorsområdena för de elever som tidigare slussats ut samt gett handledning till ordinarie personal. I gymnasieskolan har en integrationspedagog arbetat med inslussning av nyanlända i nära samarbete med Interkulturella enheten. Då integrationspedagogen följer eleven får denna en trygg start på skolgången samt en vuxen kontakt förutom sin mentor, vilket är mycket positivt. Integrationspedagogen ingår även i trygghetsteamet. Ett samarbete med Viadidakt har påbörjats för att vidareutveckla formerna för samhällsorienteringen inom gymnasieskolans språkintroduktion. På Duveholmsgymnasiet fortsätter utvecklingsarbetet med en integrationsgrupp och fadderverksamhet där svenska elever blir faddrar för nyanlända elever. Bildningsförvaltningen har tillsammans med de fackliga företrädarna utarbetat en jämställdhetsplan om innehåller kartläggning om nuläge, analyser samt mål och åtgärder för en treårsperiod. Nu pågår implementeringen av likabehanldingsarbete där genusperspektivet ingår ute i verksamheten. Kultur- och fritidsnämnden har idag inga fungerande rutiner för jämställdhetsperspektivet. Är med i yttranden till KS och KF, i övrigt gäller de flesta av Miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut myndighetsutövning. Vård- och omsorgsförvaltningen följer vår jämställdhetsplan för brukare och personal. Beslut fattas inte utifrån ett jämställdhetsperspektiv. 92

94 Fortsätta utvecklingen av e- tjänster. Under 2011 har bildningsförvaltningen utvecklat fyra e-tjänster: ansökan om skolskjuts ansökan om ledighet för elev i grundskolan ansökan om inackorderingstillägg gymnasieelev ansökan om resebidrag gymnasieelev Utvecklandet av e-tjänster fortgår. Kultur- och turismförvaltningen har under 2011 påbörjat mätning av antalet besökare på webben. Service- och teknikförvaltningen har tillskapat två e-tjänster under året. Dels möjligheten för föräldrar att, via internet, anmäla att deras barn behöver specialkost. Dels möjligheten att, via internet, boka lediga strötider på tennishallen. Arbetet med energibesparande åtgärder i offentliga lokaler fortsätter med fokus på klimatpåverkande utsläpp. Bildningsförvaltningen har utvecklade rutiner för sopsortering samt energisparande åtgärder. Inom gymnasieskolan har alla lärare och elever en dator, vilket innebär minskad pappersförbrukning. Kultur- och turismförvaltningen har påbörjat arbetet. Samtlig armatur i Kulturhuset Ängeln är utbytt mot lågenergi lampor. Service- och teknikförvaltningen har konverterat två idrottsplatser (Strångsjö och Stalls backe) till uppvärmning med värmepumpar istället för el. Det är i första hand genom fastighetsägaren/-förvaltaren KFAB/KIAB som de energibesparande åtgärderna planeras och genomförs. Samtliga nämnder får i uppdrag att planera aktiviteter för att öka andelen personer som återvänder efter avslutande högskole- /universitetsstudier. KS För cirka 1 1/2 år sedan såg informationskontoret över möjligheten att göra en kampanj för att locka gamla Katrineholmare med högre studier att återvända. Kostnaderna gentemot effekterna, förväntat resultat, var dock inte i paritet. Därför startade kommunen bla facebook för att locka människor att ha lite koll på vad som händer på sin uppväxtort. Kommunen har fokuserat på ett liknande uppdrag, att ta fram och erbjuda studentuppsatser samt finnas med på olika jobbmässor för studenter. Förskolor, skolor och fritidshem med hög kvalitet är attraktiva för alla återvändare, men särskilt hög grad för personer med högskoleutbildning. Rektorerna är särskilt aktiva i sina informationsinsatser gentemot de högskolor som utbildar förskollärare, då det råder brist på denna yrkesgrupp i Katrineholm. Uppdras till nämnderna att utse systemägare i enlighet med den föreslagna policyn (Katrineholms kommuns informationssäkerhetspolicy) KS Vård- och omsorgsnämnden begär en detaljerad redovisning från serviceoch teknikförvaltningen vid projektets ( Matutveckling inom vård och omsorg) slut om hur pengarna har använts. VON Systemägare finns utsedd för alla STF:s interna system. Slutlig redovisning av projektet har lämnats till vård- och omsorgsförvaltningen och kommer att presenteras för VON i början av

95 I syfte att öka tillgängligheten på offentliga platser, lokaler och kollektivtrafik ska enkelt avhjälpta hinder åtgärdas senast Genomförs i samarbete med byggnadsnämnden. KF KS-handling 57/2009, sid Andelen ekologisk och närproducerad mat i skolan och omsorgen ska öka. KF KS-handling 57/2009, sid Öka tryggheten i kommunen för både män och kvinnor med fokus på synliga poliser, nolltolerans mot klotter och mobilisering mot alkohol och narkotika. KF KS-handling 57/2009, sid STF får i uppdrag att budgetera och genomföra iordningställande av tomten Vinden 17 i Valla till en lättskött grönyta samt att hantera den framtida driften av densamma. KS Öka andelen ungdomar och övriga medborgare som söker sig vidare till högre studier. Arbete för ökad tillgänglighet utförs kontinuerligt av service- och teknikförvaltningen. Under 2011 har t.ex. korsningen Hantverkaregatan- Fredsgatan och korsningen Kungsgatan-Köpmangatan tillgänglighetsanpassats. Inom Katrineholms Fastighetes AB:s fastighetsbestånd pågår inventering av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde - publika lokaler. Uppdraget har sin grund i BFS 2003:19, HIN 1. Boverkets föreskrifter och och allmänna råd om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser. I föreskiften 6-18 framgår att med enkellt avhjälpta hinder avses sådana hinder som med hänsyn till nyttan av åtgärden och förutsättningarna på plats kan anses rimliga att avhjälpa. De ekonomiska konsekvenserna får inte bli orimligt betungande för fastighetsägaren, lokalhållaren eller näringsidkaren. Ca 80 % av de publika lokalerna är inventerade och åtgärdade. Exempel på hinder som inventeras och åtgärdas är: Tillskapande av handikapparkeringar där enkelt tillskapanade kan genomföras. Avhjälpande av nivåskillnader med max 40 cm. Balansstöd och räcken vid trappor och ramper Varningsmarkeringar. Kontrastmarkeringar. Skyltning av t.ex. handikapptoaletter. Inredning som stör passager och utrymmningsvägar. Resterande inventering och avhjälpande åtgärder färdigställs under första kvartalet Delårsredovisning gjordes i oktober, slutredovisning för 2011 sker i samband med bokslut. Klottersaneringen kommer att skötas inom den kommunala organisationen, i ett samarbete mellan STF och Viadidakt. Iordningställandet är planerat och finns budgeterat för Bildningsförvaltningen arbetar kontinuerligt med stödinsatser och utveckling av pedagogiska lärmetoder, så att alla barn och ungdomar ges möjlighet att uppnå och höja sina resultat. Olika samarbeten med högskolor i regionen utvecklas för att stimulera elever till forsatta studier. Samarbetet inom teknik ollege och vård- och omsorgscollege är strategiska utvecklingsinsatser som vi hoppas ska leda 94

96 till att fler ungdomar sökjer sig till högre studier. Öka tryggheten i kommunen för både män och kvinnor med fokus på synliga poliser, nolltolerans mot klotter och mobilisering mot alkohol och narkotika. Genom brotts- och skadeförebyggande rådet följs frågan om snabb klottersanering. Det är service- och teknikförvaltningen som förfogar över kommunens resurser för sanering. Bildningsförvaltningen har genom deltagande i samverksansgruppen för barn- ungas hälsa samt i brottsförebyggande rådet, arbetat för ökad trygghet i kommunen. Utöver detta har förvaltningen särskilt arbetat med tryggheten i verksamheterna genom omarbetning av alla likabehandlingsplanser, genom satsningar på socioemotionell träning på skolorna och genom särskilda utbildningsinsatser på nyckelpersoner. Flera av våra skolor har fortsatt att utveckla sitt samarbete med polisen. Med utgångspunkt från genomgången av de strategiska miljödokumenten tas nya mål för miljöperspektivet fram. Hanteras av miljöstrategiska rådet. Fortsatt satsning och utveckling av nya bostadsområden. Överförda uppdrag från 2010 Resultatmål/uppdrag Kommunfullmäktige uppdrar till kommunstyrelsen att genomföra en uppföljning av den genomförda förändringen av protokollsutformningen och då låta de synpunkter som framförs i motionen ingå. Motionen anses med detta som bifallen. KF Kommunfullmäktige beslutar inrätta nytt verksamhetsområde enligt Katrineholm Vatten och Avfall AB:s förslag av den 14 april 2009 och att särtaxa ska gälla. Kommunfullmäktige uppdrar åt Katrineholm Vatten och Avfall AB att inkomma med en slutlig kostnadsredovisning med jämförelser från andra genomförda områden i kommunen för senare ställningstagande om nivå i särtaxan. KF Övergripande plan med driftsoch investeringsbudgetar för för Katrineholms kommun fastställs enligt upprättat förslag, dock med den förändringen att de på sidan 55 angivna uppdragen till kommunstyrelsen endast består av de tre punkter som återfinns i beslutsats 7 nedan. Som en konsekvens utgår bilagorna 3 och 4 ur förslaget. KF Senaste kommentaren Ärendet avrapporterades till KS i , 45, som beslutade att lägga rapporten till handlingarna. Katrineholms Vatten och Avfall AB har efter sommaren fått en påminnelse om att redovisa slutkostnader och jämförelser. Frågan kommer på nytt att aktualiseras av staben vid möte v.50. Utifrån kommunfullmäktiges beslut om övergripande plan med budget den 15 november 2010, 13 utarbetade kommunstyrelsens förvaltningar förslag till reviderad planering med budget för kommunstyrelsen med förvaltningen näringsliv och tillväxt samt kommunledningsförvaltningen. Kommunstyrelsen beslutade i mars om att godkänna reviderad planering med budget för kommunstyrelsen, med bilagor, KS Kommunfullmäktige fattade beslut om ärendet gällande ny samhällsbyggnadsförvaltning och koncernstyrning KF

97 Kommunfullmäktige beslutar att ge uppskov till kommunstyrelsen för färdigställande av folkhälsopolicy/folkhälsopolitiskt program till årsskiftet 2011/2012, med anled ning av införandet av nytt styrsystem i Katrineholms kommun och i avvaktan på ny kommunplan. KF Kommunfullmäktige beslutar att fastställa angiven ram, tkr, som utgångspunkt för KFAB:s hyresbelastning av kommunen år 2011, med en uttalad målsättning att utföra en effektiv förvaltning så att 3,5 mnkr kan återlämnas i hyresreduktion vid årets slut. Effekterna av beslutet är inarbetade i kommunstyrelsens budgetförslag år KF Det upprättade förslaget är för närvarande föremål för remisshantering inom den kommunala organisationen. Hyresreduktionen för 2011 blev 3 miljoner. Mellanskillnaden på 474tkr avser kommunens kostnad för sociala kontrakt. Tillkommande politiska uppdrag från kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och nämnderna Resultatmål/uppdrag 1. Kommunens uppgifter enligt lag (2010:1011) om brandfarlig och explosiv vara överförs till kommunalförbundet VSR från och med den 1 februari 2011, under förutsättning att Vingåkers kommun fattar motsvarande beslut. 2. KF fastställer reviderat reglemente för direktionen för VSR (KFS 5.04) och uppdrag till VSR. 3. KF uppdrar åt VSR att fastställa avgifter enligt den nya lagen om brandfarlig och explosiv vara. KF Utvärdering av styrdokument. 1. Kommunfullmäktige beslutar, utifrån kommunledningsförvaltningens skrivelse, att följande styrdokument ska utgå omedelbart: (Se KF ) 4. För att tydliggöra lokalresursplaneringens roll ska följande tillägg i reglementet för kommunstyrelsen göras. Under 3 ska en punkt om Strategisk lokalresursplanering läggas till. En paragraf med följande lydelse ska därutöver tilläggas: Strategisk lokalresursplanering KF Utvärdering av styrdokument. KFAB uppdras att ansvara för förvaltarskapet av dokumentet Policy för elhandel. KF Senaste kommentaren KF Vingåker fattade beslut , enligt protokollsutdrag i Lex KS/2010: Reglementet är reviderat KFS 5.04 Kommunstyrelsens reglemente kompletterat enligt beslut KF KFAB har ansvaret för Policy för elhandel. 96

98 Kommunfullmäktige beslutar om att följande tillägg ska tillföras i kommunstyrelsens reglemente under rubriken Arbetet med att effektivisera administrationen. Kommunstyrelsen ansvarar för att utfärda rutiner och mallar som stöd för berednings-processen samt utfärda mallar för beslutsprocessen. KF Kommunfullmäktige godkänner kommunens årsredovisning för 2010 som även innehåller den sammanställda redovisningen samt godkänner personalbokslut 2010 och uppdragsredovisningen för Kommunfullmäktige godkänner ombudgeteringar av investeringar från 2010 till 2011 med tkr och ombudgetering av exploateringar från 2010 till 2011 med tkr enligt separat förteckning. KF Kommunfullmäktige fastställer byggnadsnämndens förslag till plan- och bygglovs-taxa gällande byggnadsnämndens verksamhetsområde. Taxan ska gälla från och med den 2 maj Den fastställda taxan redovisas som bilaga till protokollet med beteckningen kommunstyrelsens handling nr 15/2011. KF Kommunfullmäktige fastställer Kommunplan för Katrineholms kommun, enligt upprättat förslag. Den fastställda kommunplanen redovisas som bilaga till protokollet med beteckningen kommunstyrelsens handling nr 17/2011. KF Förslag om koncernstyrning och bildande av samhällsbyggnadsförvaltning, återremitterat ärende. KF Reglementet är uppdaterat med det beslutade tillägget. Genomfört. Den fastställda taxan finns redovisad som KS-handling nr 15/2011, men är ännu ej publicerad på kommunens webbplats. Bedömningen är att så kan ske under september då ett användbart original bör kunna föreligga. Väntar på dokumentet i Word från stadsarkitektkontoret, för att kunna göra uppdateringen. En påminnelse tillställs samhällsbyggnadsförvaltningen snarast. I avvaktan på dokumentet får KS-handlingen publiceras. Kommunens långsiktiga inriktningsdokument för den övergripande planeringen utgörs av visionen tillsammans med kommunplanen. Planeringsdirektivet för 2012 behandlades på kommunstyrelsesammanträdet den 27 april 2011, KS Övergripande plan med budget behandlas på kommunstyrelsens sammanträde den 26 oktober och beslutas av kommunfullmäktige den 21 november Vid kommunstyrelsesammanträdet den 25 maj beslutade kommunstyrelsen om att förslå kommunfullmäktige att fastställa organisationen enligt förslaget. I juni behandlade kommunfullmäktige förslaget och beslutade om att fastställa organisation i princip i enlighet med TJP s förslag i ärendet för en gemensam förvaltning för samhällsbyggnadsfrågor samt fastställa principer och organisation för genomförande i enlighet med förslaget, beslut KF Organisationen ska vara i drift första januari Katrineholms Tekniska College. KF Kommunen tecknade avtal i enlighet med fullmäktiges beslut med KTC Intressenter ideell förening om bildande av Katrineholms Tekniska College AB den 17 augusti I enlighet med beslutet och tecknat avtal har bolaget registrerats i det nationella aktiebolagsregistret. Verksamhetsområde för Sågmon. KF Ingen redovisning har inkommit från Sörmland Vatten och Avfall AB. Förnyad påminnelse ska göras snarast. 97

99 Västra Sörmlands Räddningstjänsts årsredovisning 2010 med revisionsrapport. KF Styrdokumentet Regler för indrivning av fordringar. KF Bildande av samhällsbyggnadsförvaltning och utvecklad koncernstyrning. KF Genomfört. Kvarstår hanteras år Kommunfullmäktige har den 21 november 2011 antagit reviderade reglementen för service- och tekniknämnden, kommunstyrelsen, miljö- och hälsoskyddsnämnden samt byggnadsnämnden. Svar på motion om namngivning av rondeller. KF Kompetensplaneringsprojektet KF Fastställande av 2012 års budget för Samordningsförbundet RAR i Sörmland, KF , 248 Avtal med kommuninvest, KF Delårsrapport 2011 för Katrineholms kommun, KF Bildande av gemensam lönenämnd, KF , 279 Resurssäkring för 2011 klar. Överföring av medel från år 2010 till år 2011 blev inte genomförd. Genomfört Vård och omsorgsnämnden har klarat sin budgetram för 2011 Det antagna reglementet är nu publicerat i Katrineholms kommuns författningssamling med beteckningen KFS nr Ändring av arvodesbestämmelserna, KF Sammanträdesdagar för 2012, KF Reviderad arbetsordning för kommunfullmäktige, kf De ändrade reglerna är införda i Arvodesbestämmelser m.m. för förtroendevalda och publicerade på kommunens webbplats bland styrdokumenten. Uppgifterna i beslutet har omhändertagits och bl.a. sammanställts i en för samtliga nämnder gemensam sammanträdesplan Den reviderade arbetsordningen har införts i författningssamlingen och publicerats på kommunens webbplats. Nya avgifter för hyra av Tallåsaulan från och med 2012, KF Nya hyror och avgifter 2012 inom service- och teknik-nämndens ansvarsområde, KF Nya avgifter 2012 inom vård- och omsorgsnämndens verksamhetsområde, KF Den nya taxan är införd i kommunens författningssamling, KFS nr De nya avgifterna är införda i kommunens författningssamling KFS nr De nya avgifterna är införda i kommunens författningssamling, KFS nr 4.13 respektive Nya VA-avgifter 2012, KF De fastställda avgifterna är införda i kommunens författningssamling, KFS nr

100 Avräkning mot Katrineholms Fastighets AB i budget-förslaget år 2012, KF Övergripande plan med budget , KF Övergripande plan med budget , KF Övergripande plan med budget , KF Genomfört Socialnämnden antog den Socialnämndens övergripande plan med budget Uppdragen är genomförda av vård- och omsorgsnämnden Behandlades i budgetarbetet. Uppgiften om partistödet är noterad och utbetalningen för första halvåret 2012 har verkställts. Övergripande plan med budget , KF Övergripande plan med budget , KF Övergripande plan med budget , KF Övergripande plan med budget , KF Övergripande plan med budget , KF Övergripande plan med budget , KF Uppdraget överförs till år Marknadsföringsplan kommer att tas fram i samarbete med KS. Socialförvaltningen har utsett en representant som ska ingå i den Samlade jour- och beredskapsorganisationen. Energieffektiviseringsstrategi, KF Återstår att utse förvaltare inom KS ansvarsområde. Denna ansvarar för uppföljning i enlighet med nytt styrsystem. Västra Sörmlands Räddningstjänst delårsrapport 2011 med revisionsrapport, KF Utvärdering av styrdokument. KF Under förutsättning att En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar antas föreslås att Handikappstrategi samt Alkoholoch drogpolitiskt program för Katrineholms kommun utgår som egna styrdokument. Styrdokumenten är sorterade och publicerade på kommunens webbplats. En mall är i slutet av november färdigställd för nya förstasidor till dokumenten och ett successivt utbyte inleds under december. 99

101 Begäran om ombudgetering av investeringsmedel från 2011 till 2012 Total Totalt Begäran om investerings utnyttjade Avvikelse ombudgetering Objekt Objekt (text) budget inv.netto till 2011 Kommentarer AQUARENA Används som investeringsreserv år TOTALT KS INVENTARIER Förvaltningen har väntat med inköp pga den nya SBF, men känner att de 50 kommer att behöva pengarna för att få ett fungerande kontor ORTOFOTO Förvaltningen kommer att behöva göra investeringen för att kunna 150 genomföra sitt kommande arbete på ett rationellt sätt UTREDNING TROLLESTRAND Förvaltningen väntar på beslut från externa intressenter, innan man kan 300 starta utredningen UTREDNING DJULÖ Förvaltningen väntar på beslut från externa intressenter, innan man kan 200 starta utredningen UTREDNING LÖVÅSEN/SANDBÄCKEN Förvaltningen väntar på beslut från externa intressenter, innan man kan 100 starta utredningen. TOTALT BN UTRUSTNING LÖVÅSEN EFTER OMBYGGN Aktuellt 2012 då första etappen av Lövåsens ombyggnation är klar TOTALT VOF TRAKTOR -00, GATA Beställt, faktura inkommit februari SERVICEBIL -00, GATA (FLAK MED KRAN) Beställt, levereras i början av SERVICEBIL -96, PARK Beställt, levereras i början av BACKAVALLEN SKADEFÖREBYGGANDE, EXTRA LÄKTARE SALLADSVAGN MED KYLA KONVEKTIONSUGN HALV GN KOKGRYTA STEKHÄLL ARBETSBÄNK HÖJ SÄNKBAR - MATSAL SPIS RULLVAGNAR MM TILL LOGISTIKCENTRUM VARTALSREGLERARE, KYLSKÅP SAMT HACKARE Beställt DISKMASKIN STRÅNGSJÖ TOTALT STN /64313 PALLADIUM/UKF LOKSTALLET Lokalerna inflyttningsklara under 2012 TOTALT KTN TOTALT KOMMUNEN

102 Begäran om ombudgetering av exploateringsmedel från 2010 till 2011 Total Totalt Begäran om investerings utnyttjade Avvikelse ombudgetering Objekt Objekt (text) budget inv.netto till 2011 Kommentarer Avser exploateringsarbete där samtliga kvarstående medel önskas DJULÖNÄSET EXPLOATERING överföras till år STRANDVÄGSOMRÅDET Avser exploateringsarbete där samtliga kvarstående medel önskas 490 överföras till år 2012 TOTALT EXPLOATERING

103 Information om ombudgetering av investeringsmedel från 2011 till 2012, påbörjade investeringar Total Totalt Begäran om investerings utnyttjade Avvikelse ombudgetering Objekt Objekt (text) budget inv.netto till 2011 Kommentarer Samtliga resterande medel i projektet Communis önskas föras över till COMMUNIS KOMPETENSPLANERINGSSYSTEM Samtliga resterande medel i projektet Kompetensplaneringssystem önskas 333 föras över till E-TJÄNSTER Samtliga resterande medel i projektet E-tjänster önskas föras över till , då fakturor fortfarande saknas trots att projektet tar slut år INVEST KANSLIET tkr till reservel GK och nämndhuset, 129tkr till Rakel ARB.MILJÖÅTGÄRDER ARKIVET NYTT EKONOMISYSTEM Effektivisering av ekonomisystem RENOVERING LOKSTALLARNA Renoveringen har påbörjats av Stallarna 1-13, men är långt ifrån avslutade, utredning av användning av Stallarna ska påbörjas Budgeten finns på objekt UNGDOMSLOKALER LOKSTALLET SANERING LOKSTLLARNA Saneringen är ännu inte avslutad av hela lokstallarna ST DJUÖ JORDBRUK Arbetet kommer att färdigställas under år LOKSTALLET VA Det återstår fortfarande vissa arbeten. TOTALT KS SPÅR KLC GEMENSAMT SÖDRA SPÅRET SÖDRA TERMINALEN ÖSTERLEDEN NORRA SPÅRET NORRA ANSL EL SYSTEM NORRA TERMINALEN KLC PROJEKT KLC MARKNAD KLC är ett flerårigt projekt där man får budget årsvis, årets budget 0 är i stort förbrukad, resterande medel flyttas till 2012 TOTALT KLC

104 Information om ombudgetering av investeringsmedel från 2011 till 2012, påbörjade investeringar Total Totalt Begäran om investerings utnyttjade Avvikelse ombudgetering Objekt Objekt (text) budget inv.netto till 2011 Kommentarer TRAFIKNÄTSANALYS Påbörjat under 2011 slutförs under SJÖLANDSVÄGEN Påbörjat under 2011 slutförs under INDUSTRIGATAN Påbörjat under 2011 slutförs under VALLAPROJEKTET Påbörjat under 2011 slutförs under GATUBELÄGGNINGAR Påbörjat under 2011 slutförs under TORGET (DNR STN/ ) Påbörjat under 2011 slutförs under DJULÖ VÄRDSHUS TILLGÄNGLIGHET Påbörjat under 2011 slutförs under GC FREDSGATAN Påbörjat under 2011 slutförs under SANDBÄCKEN/LÖVÅSEN STF Påbörjat under 2011 slutförs under HASTIGHETSSÄKRING ÖVE Påbörjat under 2011 slutförs under NOLLVISIONSÅTGÄRD Påbörjat under 2011 slutförs under HASTIGHETSSÄKRING Påbörjat under 2011 slutförs under SMÄRRE UTVIDGN O FÖRBÄTT Påbörjat under 2011 slutförs under KOLLEKTIVTR.ÅTGÄRDER Påbörjat under 2011 slutförs under SANERINGAR, GATA Påbörjat under 2011 slutförs under UPPRUSTNING PARK, LEKPLATS, PARKUTRUSTN Påbörjat under 2011 slutförs under TRÄD I GATURUMMET Påbörjat under 2011 slutförs under UPPRUSTNING AV GRUSBELAGDA GC-VÄGAR Påbörjat under 2011 slutförs under MOTIONSREDSKAP I PARKER, AKTIVITETSPARK Påbörjat under 2011 slutförs under SERVICEBIL -03, SKOG OCH NATUR Påbörjat under 2011 slutförs under ENERGIOPTIMERING ÖVR IP Påbörjat under 2011 slutförs under DUVEHOLMSSJÖN, BACKASJÖN OCH LILLSJÖN Påbörjat under 2011 slutförs under TRE BOLLAR Påbörjat under 2011 slutförs under ENERGISYSTEM TRE BOLLAR Påbörjat under 2011 slutförs under TENNISHALL Påbörjat under 2011 slutförs under BACKAVALLEN RESULTAT OCH HÖGTALARANLÄGGNING Påbörjat under 2011 slutförs under NYKÖPING RV 52, GC-VÄG Påbörjat under 2011 slutförs under SIMHALLEN VATTENRENING, UV-LJUS STORA BASSÄNGEN Påbörjat under 2011 slutförs under FRILUFTSBAD Påbörjat under 2011 slutförs under KONVEKTIONSUGN HEL GN Påbörjat under 2011 slutförs under STORKÖKSKYLAR Påbörjat under 2011 slutförs under STORKÖKSFRYSAR Påbörjat under 2011 slutförs under DISKMASKIN STRÅNGSJÖ Påbörjat under 2011 slutförs under GRANULDISKMASKIN Påbörjat under 2011 slutförs under MATTRANSPORTVAGNAR Påbörjat under 2011 slutförs under MATTRANSPORTBIL Påbörjat under 2011 slutförs under TELEPROJEKT Påbörjat under 2011 slutförs under TILLGÄNGLIGHETSÅTGÄRDER INKL INVENTERING KRANSORTER Påbörjat under 2011 slutförs under 2012 TOTALT STN

105 Information om ombudgetering av investeringsmedel från 2011 till 2012, påbörjade investeringar Total Totalt Begäran om investerings utnyttjade Avvikelse ombudgetering Objekt Objekt (text) budget inv.netto till 2011 Kommentarer KONSTNÄRLIG UTSMYCKNING Projekt som löper över flera år SKATEPARK Försenad på grund av planarbete L Försenade leverantörsfakturor REINVESTERING ÄNGELN Försenade leverantörsfakturor TOTALT KTN INVENTARIER TOTALT MHF INVESTERINGAR TOTALT Förvaltningen har väntat med inköp pga den nya SBF, men känner att de kommer att behöva pengarna för att få ett fungerande kontor. TOTALT BIF INVESTERINGAR LÄRCENT GEMENSAMMA INV AME INVENTARIER KOMVUX IT-INVESTERINGAR KOMV Begär 225 tkr ombudgeterat till utrustning för klottersanering TOTALT VIAN UPPGRADERING VERKSAMHETSSYSTEM Uppgradering framflyttad till LARM SÄRSKILDA BOENDE Utbyte av larm fortsätter under LÖVÅSEN LARM Aktuellt 2012 då första etappen av Lövåsens ombyggnation är klar AKTIVITETSPARK Färdigställs våren 2012 TOTALT VOF TOTALT KOMMUNEN

106 Information om ombudgetering av exploateringsmedel från 2011 till 2012, påbörjade exploateringar Total Totalt Begäran om investerings utnyttjade Avvikelse ombudgetering Objekt Objekt (text) budget inv.netto till 2011 Kommentarer LÖVÅSEN KLC EXPLOATERING SÖDRA ETABLERINGSMARK OCH ANSLUTNINGSVÄG NORRA ETABLERINGSMARK OCH TERMINALGATA SUMMA EXPLOATERINGAR LÖVÅSEN Avser exploateringsarbete där samtliga kvarstående medel önskas överföras till år KLC KNORRAN Avser exploateringsarbete där samtliga kvarstående medel önskas överföras till år TROLLESTRAND ETAPP 1 EXPL Avser exploateringsarbete där samtliga kvarstående medel önskas överföras till år LINNÉAN EXPLOATERING TOTALT EXPLOATERING Avser exploateringsarbete där samtliga kvarstående medel önskas överföras till år 2012

107 Begäran om ombudgetering av investeringsmedel från 2010 till 2011 Total Totalt Begäran om investerings utnyttjade Avvikelse ombudgetering Objekt Objekt (text) budget inv.netto till 2011 Kommentarer Nytt verksamhetssystem för xxx har införts under 2010, arbetet blev dock två månader försenat och den sista fakturan från leverantören har inte anlänt ännu. Enl Nytt verksamhetssystem xxx uppgift från leverantören uppgår det ofakturerade beloppet till kr Tillgänglighetsåtgärder xxx-lokalen Installationsarbete av en hiss har beställts från xx-leverantören, arbetet är dock inte utfört men en offert finns som underlag. Enl. offerten är det totala priset för installation kr TOTALT Begäran om ombudgetering av investeringsmedel skall även ske i att-sats i den skrivelse som resp. förvaltning skickar till sin nämnd.

108 PERSONALBOKSLUT 2011

109 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD... 3 PERSONALSTRATEGISKT ARBETE... 4 Utveckling av medarbetarskapet... 4 Strategisk kompetensplanering... 5 Projekt Heltid en rättighet och deltid en möjlighet... 5 Attraktiv arbetsgivare... 6 Ledarskap... 6 Arbetsmiljö, hälsa och rehabilitering... 7 Omställningsarbete... 9 Löneöversyn och lönepolitik... 9 PERSONALSTATISTIK Personalstruktur Sjukfrånvaro PERSONALKOSTNADER Kostnader för personal Skulder och ansvarsförbindelse FÖRVALTNINGARNAS PERSONALBOKSLUT Bildningsförvaltningen Förvaltningen för Näringsliv och tillväxt Kommunchef med ledning Kommunledningsförvaltningen Kultur- och turismförvaltningen Miljöförvaltningen Service- och teknikförvaltningen Socialförvaltningen Stadsarkitektkontoret Viadidakt Vård- och omsorgsförvaltningen... 43

110 KATRINEHOLMS KOMMUN - PERSONALBOKSLUT 2011 FÖRORD Då är det dags att sammanfatta 2011 års personalår. Förvaltningarna presenterar sina egna personalbokslut med personalförändringar och utmaningar. För mig har det varit en mycket intressant och lärorik läsning, hoppas det blir så även för dig. Som personalchef i kommunen blir jag stolt över det arbete som har genomförts för att utveckla organisationen och därmed våra medarbetare. Vi skapar förutsättningar för det goda medarbetarskapet, vi ställer krav och vi skapar utrymme för delaktighet och ansvarstagande. Extra stolt är jag över vårt program för Framtidens chefer och ledare i Katrineholms kommun. Det var många som sökte till programmet och jag följer med spänning de 12 medarbetarna som blev utvalda att delta i programmet. Vi har återigen blivit något färre anställda under året och vår sjukfrånvaro har ökat marginellt. Det vi kan se är att männens sjukfrånvaro har ökat och att kvinnornas har sjunkit. Dock har kvinnorna fortsatt högre sjukfrånvaro än männen. Vilka utmaningar har vi att möta i framtiden? Sveriges kommuner och landsting, SKL, presenterade nyligen en rapport där det meddelades att nya medarbetare måste rekryteras till den offentliga sektorn fram till 2019, beroende på pensionsavgångar men också på ökad efterfrågan av kommuners och landstings tjänster. Alla landsting och kommuner kommer att konkurrera om dessa nya medarbetare. SKL startade kampanjen Sveriges viktigaste jobb under 2011 och den kommer att pågå under fyra år. Syftet med denna kampanj är att lyfta fram de olika yrken som bemannar våra organisationer samt visa att kommuner och landsting också är attraktiva arbetsgivare. I kommunplanen finns målet att Katrineholms kommun ska vara ett föredöme som arbetsgivare. Ett mål som förpliktigar men också utmanar. En utmaning som bidrar till att alla i vår organisation måste vara på tå och spetsa till oss. Att förmedla den känsla av yrkesstolthet som finns bland kommunens medarbetare till de personer som kan bli våra nya arbetskamrater. Den medarbetarenkät som genomfördes i slutet av 2011 visade att 84 procent av kommunens medarbetare är stolta över det arbete som de utför. Det är ett gott utgångsläge i det fortsatt arbetet med arbetsgivarmärket. En annan utmaning som vi som arbetsgivare har är att anpassa vår organisation till de förändringar som sker i omvärlden. Hur anpassar vi vår organisation till att kommunens verksamhet utsätts för konkurrens av privata utförare i större omfattning? Hur fortsätter vi att vara ett gott alternativ för den som behöver nyttja alla de tjänster som kommunen tillhandahåller? Min uppfattning är att utmaningar utvecklar oss, om vi själva vill. Trevlig läsning! Eva Wing En stolt personalchef 3

111 KATRINEHOLMS KOMMUN - PERSONALBOKSLUT 2011 PERSONALSTRATEGISKT ARBETE Utveckling av medarbetarskapet Katrineholms Kommun har genom det personalpolitiska programmet ramat in de grundläggande kriterierna för medarbetarskapet och dess innebörd. Medarbetarskap i kommunen innebär: att ta ansvar för att skaffa den information och kunskap som behövs för att utföra arbetet på ett bra sätt. att ta initiativ till den egna och arbetsgruppens verksamhetsutveckling och lärande. att dela med sig av förvärvad kompetens. medverka i förändringsarbete och verka för en god hälsa och arbetsmiljö. att ha skyldighet att medverka varhelst den egna kompetensen behövs som bäst. att kunna se sin del i helheten. Kommunen har som arbetsgivare ett viktigt uppdrag i att skapa förutsättningar för medarbetarskapet. Under 2011 har projektet Communis startats upp vilket ska leda fram till en ny kommunikationsplattform som ersätter dagens intranät, Forum. Detta som ett stöd till medarbetarna när det kommer till att hitta relevant och rätt information kopplat till sin roll i kommunen. Vidare kommer projektet också ge ökade möjligheter till interaktion mellan individer, grupper och verksamheter. Det pågående kompetensplaneringsprojektet ska hjälpa oss att upptäcka eventuella kompetensluckor bland medarbetarna som sedan både arbetsgivare och medarbetare har ansvar för att utveckla. För andra året i rad anordnades en tvådagars kommunkoncernmässa tillsammans med Katrineholms Fastighets AB, Västra Sörmlands Räddningstjänst, Katrineholms Industrihus AB och Katrineholm Vatten och Avfall AB. Under mässan presenterade alla förvaltningar och bolag sina verksamheter för allmänhet såväl som för medarbetare. Mässan är ett utmärkt tillfälle för medarbetare att få kunskap om vad kollegorna på övriga förvaltningar och bolag arbetar med. I samband med mässan anordnades även gemensam julfest under två kvällar. Nästan anställda var anmälda till de två festtillfällena. Nätverk inom den egna förvaltningen och ihop med andra delar av organisationen, dialogmöten, medarbetarrådslag och verksamhetsplaneringsdagar är exempel på återkommande aktiviteter i kommunens förvaltningar i syfte att ge medarbetarna inflytande, delaktighet och helhetsperspektiv. Arbetsmiljöutmärkelsen samt den individuella utmärkelsen har belysts lite extra under året. Detta för att visa hur viktigt det är med goda exempel på vad medarbetarskap kan innebära från vår organisations alla delar. 4

112 KATRINEHOLMS KOMMUN - PERSONALBOKSLUT 2011 Strategisk kompetensplanering Kommunen har under tre års tid bedrivit ett kompetensplaneringsprojekt. Under hösten 2011 togs beslut om att förlänga projektet så att det fortlöper även under Därefter är tanken att förvaltningarna skall ha tillräcklig kunskap för att på egen hand arbeta vidare med de delar som återstår i projektet. Det kommer då att finnas stöd att få från personalkontoret samt från det som idag är projektgruppen. Genom att kommunen som arbetsgivare är tydlig med vilka kompetenskrav som ställs för att klara de arbetsuppgifter vi står inför idag och i framtiden kan också medarbetare vara tydliga med vilken kompetens de besitter i dagsläget. Med utgångspunkt i de gap som kan uppstå utifrån kompetenskrav och befintlig kompetens kan vi skaffa rätt kompetensutveckling och få ett bra underlag för att ta fram och kostnadsberäkna behov av kompetensutveckling. Dessutom kan vi på ett mer strategiskt sätt också använda den kompetens vi redan har investerad i vår organisation. Systemstödet för att hantera kompetensplaneringen heter Kompetensportalen. Projekt Heltid en rättighet och deltid en möjlighet Katrineholms Kommun har under 2011 startat upp ett nytt projekt i syfte att ge heltidsarbete till alla medarbetare som så önskar. Heltid ska vara en rättighet för kommunens anställda och deltid ska vara en möjlighet för de som önskar det. Under året har en projektorganisation bildats och det har tillsats processledare på bildningsförvaltningen, vård- och omsorgsförvaltningen samt service- och teknikförvaltningen. Planering pågår för uppstart i pilotgrupper och under början av 2012 kommer utvalda arbetsplatser att erbjuda sina anställda önskad sysselsättningsgrad utifrån en heltidsanställning. Projektet kommer att löpa fram till maj De övergripande målen för projektet är följande: i Katrineholms kommun ska alla tillsvidareanställda ha en heltidsanställning som grundanställning med möjlighet att arbeta önskad sysselsättningsgrad. andelen timavlönad personal ska minska. ofrivillig deltid (eller heltid) ska försvinna. kommunen ska ha en plan för att hantera kompetensförsörjning på ett långsiktigt, tydligt och attraktivt sätt. Hela kommunen arbetar mot samma mål och enligt en gemensam metod, men stor vikt läggs på förvaltningarnas skiftande behov och förutsättningar. 5

113 KATRINEHOLMS KOMMUN - PERSONALBOKSLUT 2011 Attraktiv arbetsgivare Katrineholms kommun har som mål att vara en attraktiv arbetsgivare. Anledningen till det är att stärka möjligheterna att attrahera, rekrytera och utveckla medarbetare. Det finns en önskan att fler ska se Katrineholms kommun som sin framtida arbetsgivare. Men också att våra medarbetare fortsätter att välja kommunen som sin arbetsgivare, att de vill fortsätta att utvecklas inom kommunen. Ett steg i detta är det traineeprogram, Framtidens chefer och ledare i Katrineholms kommun, som startade under Ett annat sätt är att berätta om det arbete som bedrivs i kommunen. I maj genomfördes ett seminarium om Storytelling i syfte att belysa det goda arbetet som utförs varje dag inom kommunen. Resultatet av detta seminarium blev att ett antal korta filmer producerades. I dessa filmer berättar medarbetare från olika verksamheter om händelser i deras vardag. Kommunen deltog även på två arbetsmarknadsmässor under 2011, också det i syfte att marknadsföra det kommunala yrket och kommunen som arbetsgivare. Ledarskap Kommunens arbete inom ledarskapsområdet utgår från styrdokumentet Program för ledarutveckling för chefer i Katrineholms kommun. Under 2011 har följande aktiviteter inom området ledarskap genomförts: Rekrytering av chefer Kommunen har planerat och startat ett program Framtidens chef och ledare. Målet är att stärka kommunen som attraktiv arbetsgivare och behålla och utveckla personal. Syftet är att identifiera, fånga upp och utveckla blivande ledare inom kommunen samt bidra till chefsförsörjningen framöver. I programmet deltar tolv trainees som genomgår en utbildning i personlig utveckling, ledarskap, kommunkunskap samt deltar i reflektionsgrupper och mentor/adeptprogram. Utbildningen pågår till och med mars 2013 och ska därefter utvärderas. Introduktion för nya chefer Den årligen återkommande introduktionsutbildningen för nya chefer genomfördes i mars för elva stycken nya chefer. Kompetensutveckling för chefer/ledare Inom ramen för det grundläggande kompetensutvecklingsprogrammet för chefer har kommunen genomfört utbildning i arbetsrätt, ekonomi för chefer, medarbetarsamtal, arbetsmiljö, hälsa, sociala medier och kommunikation, information och presentationskunskap. Ett antal chefer har också deltagit i UGL Utveckling, grupp, ledare. Vidare har det genomförts ett stort arbete med upphandling av ledarskapskonsulter som kommer att användas i olika utbildnings- och utvecklingsinsatser. Varje chef ska ha en individuell utvecklingsplan från och med årsskiftet 2010/2011. En modell för en sådan plan har tagits fram som stöd för förvaltningarna. 6

114 KATRINEHOLMS KOMMUN - PERSONALBOKSLUT 2011 Chefsdagar/chefsrådslag Under 2011 har kommunen genomfört en särskild satsning för chefer och ledare. Kommunen har genomfört tre ledarskapsdagar med seminarier som utgått från vår ledarskapsprofil och har belyst hur man som chef och ledare styr genom visioner, värderingar och mål. Under ledarskapsveckan deltog mellan hälften och tre fjärdedelar av cheferna. På chefsrådslaget första dagen deltog i stort sett alla chefer. Temat för dagen var Vision 2025: Katrineholm Läge för liv och lust. Behovsstyrda utvecklingsinsatser Processinriktade utvecklingsinsatser för chefer har tagits fram under året. Insatserna omfattar handledning, coachning, ledarutveckling genom samtalsgrupper, nätverk för chefer samt mentor/adeptprogram. Uppdragen har lämnats till personalkontoret som genomför eller förmedlar insatser. Chefshandledning både i grupp och individuellt har genomförts för ett ökande antal chefer framför allt inom vård- och omsorgsförvaltningen, socialförvaltningen och bildningsförvaltningen. Handledning har skett genom både interna och externa handledare. Uppföljning av program för ledarutveckling Ett arbete har genomförts inom personalkontoret för att ta fram en modell för uppföljning och utvärdering av kommunens ledarskap (både individuellt och organisatorisk). Arbetet är i sin slutfas. Arbetsmiljö, hälsa och rehabilitering Systemstöd vid rehabilitering och arbetsskador Kommunens personalkontor har påbörjat införandet av två nya IT-system. Lisa är ett ITsystem för arbetsskadehantering och Adato är ett IT-stöd för chefer i rehabiliteringsprocessen. Förhoppningen är att rehabiliteringsarbetet i och med införandet av Adato skall snabba upp både själva processen samt återgången till arbete. Under hösten har en pilotgrupp startats med deltagare från bildningsförvaltningen och service- och teknikförvaltningen. Individuell utmärkelse Individuell utmärkelse utdelas till anställd i Katrineholms kommun som gjort en extra ordinär insats utöver vad som kan krävas i de normala arbetsuppgifterna och som främjar effektivitet och engagemang. Årets individuella utmärkelse gick till Barbro Kågebrand på löneenheten. Hon har två gånger om dagen under 18 års tid lett pausgymnastik för sina arbetskamrater. Utmärkelsen bestod förutom av diplom och blommor också av ett pris på kronor. 7

115 KATRINEHOLMS KOMMUN - PERSONALBOKSLUT 2011 Arbetsmiljöutmärkelse Syftet med arbetsmiljöutmärkelsen är att stärka det systematiska arbetsmiljöarbetet som utförs på kommunens olika arbetsplatser. En arbetsplats eller arbetsgrupp som jobbar aktivt med interna förbättringsåtgärder inom arbetsmiljöområdet och som gynnar personalen och verksamheten kan belönas genom arbetsmiljöutmärkelsen. Nomineringsprocessen sker i samverkan genom att ta upp nomineringsförslag på arbetsplatsträffar för att sedan föra förslagen vidare till samverkansgrupper på förvaltningarna. Det är slutligen de olika förvaltningsledningarna som nominerar. Under 2011 har ingen arbetsmiljöutmärkelse delats ut. Detta som en följd av att det under 2010 saknades bra underlag i form av nomineringar från förvaltningsledningarna. En minikampanj för att uppmärksamma arbetsmiljöutmärkelsen lite extra genomfördes av personalkontoret i december 2011 vid bland annat kommunkoncernmässan. Förhoppningen är att det under 2012 kommer finnas underlag för att dela ut arbetsmiljöutmärkelsen. Medarbetarenkät Under november och december hade kommunens medarbetare möjlighet att besvara en medarbetarundersökning. Resultatet av undersökningen kommer att redovisas under början av Därefter följer arbete med det systematiska arbetsmiljöarbetet ute på arbetsplatserna. Utmärkande för 2011 Under året har kommunens beteendevetare märkt av en ökad efterfrågan på insatser inom området Kommunikation på arbetsplatsen. Genom att medarbetare blir bättre på att kommunicera blir de också bättre på att samarbeta. Detta är en viktig framgångsfaktor för att nå verksamhetens mål. Även behovet av insatser inom grupputveckling och grupprocesser har ökat under Kunskap om grupputveckling och grupprocesser är ett viktigt kunskapsområde för både chefer och medarbetare för att arbetet ska bli begripligt, hanterbart och meningsfullt. Chefer och medarbetare har samma mål men olika roller och arbetsgrupper är en resurs. När en grupp blir ett välfungerande team händer något enastående - gruppens medlemmar känner sig involverade, engagerade och uppskattade. Dessa faktorer har stor betydelse för att uppnå resultat i verksamheten. Kommunens hälsopedagoger har under året utvecklat sitt arbetssätt beträffande pausgympautbildning. Utbildningen sker på arbetsplatsen vilket gör att fler medarbetare kan vara delaktiga. Detta är framförallt fördelaktigt för medarbetarna inom förskolorna som har svårt att komma ifrån sitt arbete på dagtid. Det här arbetssättet har gjort att fler förskolor startat upp pausgympa. Pausgympan är ett sätt att förebygga belastningsskador samt ger en välgörande paus i vardagen. Dessutom är det ett pedagogiskt medel för personalen att visa barnen nyttan med rörelse. Ett annat stort uppdrag för hälsopedagogerna har varit att utbilda samtlig nattpersonal inom äldreomsorgen i syfte att öka personalens kunskaper om vad man själv kan göra för att förebygga ohälsa på grund av nattarbete. 8

116 KATRINEHOLMS KOMMUN - PERSONALBOKSLUT 2011 Omställningsarbete Under 2011 har ett tiotal medarbetare sagts upp på grund av arbetsbrist inom bildningsförvaltningen. Övertaligheten berodde på demografiska och ekonomiska förändringar i omvärlden och i verksamheten. I samband med övertaligheten tog förvaltningen fram ett omställningserbjudande som ett antal medarbetare valde att acceptera. Erbjudandet bestod av pensionsförstärkning vid förtida uttag av tjänstepension eller utbetalning av avgångsvederlag. Löneöversyn och lönepolitik Löneöversynen för 2011 är genomförd med samliga personalorganisationer, totalt 16 stycken. Resultatet för kommunen visar på ett utfall på 2,14 procent. I budgeten inför 2011 reserverades 2 mkr för lönekartläggning. Personalutskottet beslutade att 11 yrkesgrupper skulle prioriteras i 2011-års löneöversyn. Till grund för beslutet låg kommunens lönekartläggning och den handlingsplan som tagits fram för att rätta till osakliga löneskillnader. Dessutom grundades prioriteringarna på en ytterligare analys av kommunens lönestruktur. Följande grupper prioriterades under 2011; förskollärare, assistenter inom kommunledningsförvaltningen, biblioteksassistenter, behandlingsassistenter inom socialförvaltningen, hälsopedagoger, introduktionshandläggare, arbetsmarknadscoach, enhetschefer inom serviceoch teknikförvaltningen, personalspecialister, kontorschefer inom kommunledningsförvaltningen och förvaltningschefer. 9

117 KATRINEHOLMS KOMMUN - PERSONALBOKSLUT 2011 PERSONALSTATISTIK Nedan följer en redovisning av Katrineholms kommuns medarbetare. Samtliga uppgifter omfattar månadsavlönad personal anställda enligt AB (Allmänna bestämmelser). Detta innebär att timavlönade medarbetare samt personal som är anställda enligt PAN-avtalet (personliga assistenter och anhörigvårdare) och BEA (arbetstagare i arbetsmarknadspolitiska insatser) saknas i statistiken. Personalstruktur Antal anställda Den 31 december 2011 hade kommunen anställda personer med månadslön, vilket innebär att antalet anställda har minskat med 24 personer jämfört med året innan. Minskningen förklaras främst av att avvecklingen av kommunens städverksamhet avslutats under året samt att bland annat delar av ansvaret för introduktion av flyktingar har flyttats över från kommunen och Viadidakt till Arbetsförmedlingen. Inom bildningsförvaltningen har en minskning av personalen skett på grund av arbetsbrist. Sedan 2008 har antalet anställda med månadslön minskat med totalt 157 personer vilket motsvarar en minskning med fem procent. Omräknat motsvarar kommunens månadsavlönade årsarbetare, detta är en minskning mot föregående år med 27 stycken årsarbetare (även den minskade sysselsättningsgraden bland månadsavlönade medarbetare påverkar värdet för årsarbetare, se sidan 13) Antal månadsavlönade medarbetare, Av de anställda med månadslön är stycken tillsvidareanställda, eller 90,7 procent av det totala antalet månadsavlönade. Därmed är 9,3 procent anställda på viss tid det vill säga på vikariat eller annan tidsbegränsad anställning. Andelen tillsvidareanställda den sista december året före var 90,0 procent. 10

118 KATRINEHOLMS KOMMUN - PERSONALBOKSLUT 2011 Antal månadsavlönade medarbetare per förvaltning, könsuppdelad Antal Förändring Förvaltning medarbetare jämfört med Andel Kvinnor Män Bildningsförvaltningen % 21% Kommunstyrelsens förvaltningar Kommunchef med ledning % 50% Förvaltningen för Näringsliv och tillväxt % 67% Kommunledningsförvaltningen % 30% Kultur- o turismförvaltningen % 36% Miljöförvaltningen % 41% Service- och teknikförvaltningen % 39% Socialförvaltningen % 21% Stadsarkitektkontoret % 45% Viadidakt % 34% Vård- och omsorgsförvaltningen % 11% Totalt antal månadsavlönade: % 20% I sammanställningen ovan kan en medarbetare finnas medräknad fler än en gång då ett antal av våra medarbetare innehar samtidiga anställningar på olika förvaltningar. I sammanställning saknas även en medarbetare anställd inom avtalet AB som arbetar som handläggare hos överförmyndaren. Könsfördelning, medarbetare och chefer 80 procent av kommunens medarbetare är kvinnor vilket är en oförändrad nivå sedan föregående år. Av kommunens 131 chefer är 66 procent kvinnor. Under föregående år hade kommunen 134 chefer varav andelen kvinnliga chefer var 64 procent. Antalet underställd personal per chef Den enskilda chefen arbetsleder i genomsnitt knappt 21 stycken tillsvidareanställda medarbetare. Timavlönade medarbetare Timavlönade medarbetare arbetade sammanlagt timmar under 2011, vilket motsvarar knappt 215 årsarbetare. Under 2010 motsvarade de timavlönade drygt 213 årsarbetare. Det innebär att denna anställningsform har ökat marginellt för kommunen som helhet. Antalet arbetade timmar som utförts av timavlönad personal har ökat något inom vård- och omsorgsförvaltningen, kultur- och turismförvaltningen, socialförvaltningen samt kommunledningsförvaltningen. 1 Från och med 1 september 2011 utgör Kommunchef med ledningen en egen organisation. Gruppen som består av kommunchef, kommunledningshandläggare samt förvaltningschefer tillhörde tidigare Kommunledningsförvaltningen. För jämförbarhetens skull har justering gjorts retroaktivt i sammanställningen. 11

119 KATRINEHOLMS KOMMUN - PERSONALBOKSLUT 2011 Antal anställda, månadsavlönade, andel per förvaltning Kommunledningsförvaltningen 3% Viadidakt 4% Service- och teknikförvaltningen 8% Socialförvaltningen 3% Övriga förvaltningar 2% Bildningsförvaltningen 40% Vård- och omsorgsförvaltningen 40% Anställda, månadsavlönade, per yrkesgrupp s.k. AID-kod Socialt och kurativt arbete 4% Köks- och måltidsarbete 4% Handläggare/ administartör 8% Hantverkararbete 3% Ledningsarbete 4% Kultur/turism/fritid 3% Övriga yrken 2% Skol- och barnomsorgsarbete 37% Vård- och omsorgsarbete 35% 12

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Annika Hansson, certifierad kommunal revisor, Himn Dagemir Granskning av delårsrapport 2013 Katrineholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

KALLELSE. Nr Ärenden till kommunfullmäktige 1 Delårsrapport per 31 augusti 2012 för Katrineholms kommun KS/2012:468 PJ

KALLELSE. Nr Ärenden till kommunfullmäktige 1 Delårsrapport per 31 augusti 2012 för Katrineholms kommun KS/2012:468 PJ KALLELSE Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2012-09-26 Sammanträdande organ Kommunstyrelsen Tid Onsdag den 3 oktober 2011, kl. 8.15 Plats KTS-salen, Vita Huset Nr Ärenden till kommunfullmäktige Handl. 1

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

Läge för skola, mat & jobb

Läge för skola, mat & jobb Läge för skola, mat & jobb Ett axplock ur Övergripande plan med budget 2014-2016 Läge för skola, mat och jobb År 2030 bor det 40 000 invånare i vår kommun. En ökning med 7 000 personer. Det är ett av målen

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

KALLELSE. Nr Ärenden till kommunfullmäktige Handl. Sid. 1 Delårsrapport per 31 augusti 2013 KS/2013:428 MSK 2

KALLELSE. Nr Ärenden till kommunfullmäktige Handl. Sid. 1 Delårsrapport per 31 augusti 2013 KS/2013:428 MSK 2 KALLELSE Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-10-03 Sammanträdande organ Kommunstyrelsen Tid Onsdag den 9 oktober 2013, kl. 8.15 Plats KTS-salen, Vita Huset Nr Ärenden till kommunfullmäktige Handl. Sid

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

KALLELSE. Nr Ärenden Handl. Sid

KALLELSE. Nr Ärenden Handl. Sid KALLELSE Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-10-09 Sammanträdande organ Kommunfullmäktige Tid Måndagen den 21 oktober 2013 kl. 18.00 Plats Safiren, Drottninggatan 19 i Katrineholm Nr Ärenden Handl.

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

KALLELSE. Nr Ärenden till kommunfullmäktige Handl. Sid

KALLELSE. Nr Ärenden till kommunfullmäktige Handl. Sid KALLELSE Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2011-09-28 Sammanträdande organ Kommunstyrelsen Tid Onsdag den 5 oktober 2011, kl. 8.15 Plats KTS-salen, Vita Huset Nr Ärenden till kommunfullmäktige Handl. Sid

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport april 2014

Ekonomisk månadsrapport april 2014 Kommunstyrelsens kontor 2014-05-19 Ekonomisk månadsrapport april 2014 Månadsrapportens syfte är att ge en snabb bild av det ekonomiska läget och hur viktiga poster i kommunens ekonomi utvecklas. Rapporten

Läs mer

Tilläggsbudget för år 2015

Tilläggsbudget för år 2015 2014-11-21 1 (7) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2014/240-241 Kommunstyrelsen för år 2015 Förslag till beslut Under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar att Nacka kommun ska ingå avtal om överlåtelse av

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 1 (5) EKONOMIKONTORET MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 Dokumentnamn April 2 (5) SAMMANFATTNING AV PROGNOS APRIL 2011 Övergripande April månads uppföljning pekar på en negativ avvikelse mot budget om 4,4 mnkr.

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen!

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014 Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Beslutspunkter Skattesats Finansiell mål och verksamhetsmål för GEH

Läs mer

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011 Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Uppdrag

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning

RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning Skriften kan laddas ned från http://www.skl.se/vi_arbetar_med/ekonomi/publikationerekonomi/rur-i-praktiken Syftet med RUR i lagstiftningen

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31 Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående område.

Läs mer

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön!

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! Årsredovisning 2000 Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! (Foto: Sonia Blom) 0 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Del 1 ÅRSREDOVISNING Kommunalrådets

Läs mer

Månadsuppföljning. Mars 2010

Månadsuppföljning. Mars 2010 A Månadsuppföljning Mars 21 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 mars 29 Jämfört med budget visar skatteprognosen per 21-2-15 att skatteintäkterna beräknas bli 4,2 mkr högre än när kommunfullmäktige fastställde

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 Åstorps kommun Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 2013-09-16 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Kristoffer Glinka Nils

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2007

Granskning av årsredovisning 2007 Revisionsrapport* Granskning av årsredovisning 2007 Orsa kommun 2008-05-06 Hans Stark Certifierad kommunal revisor Johan Skeri *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande 1(7) Plats och tid KS-salen 08:00-16:00 Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande Hans Nilsson (HEL) Björn Källman (HEL) 26 Johanna Söderberg (C) Hans-Peter Jessen (S) 26 Dan Säterman (S), tjänstgörande

Läs mer

Koncernen Munkedals kommun

Koncernen Munkedals kommun Koncernen Munkedals kommun Kommunala bolag Förutom kommunen omfattas koncernen av följande bolag: Munkedals Bostäder AB Bolaget ägs till 100 procent av Munkedals kommun. Bolaget skall äga, förvalta och

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 Nerikes Brandkår 2013-09-20 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagande Jämtlands läns landsting Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...3 2. Revisionsfråga...4

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna februari 2015 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB Granskning av årsbokslut 2014 Innehåll 1. Inledning...3 2. Förbundets

Läs mer

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen.

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen. 1 SECO TOOLS AB Delårsrapport januari - september år Kvartalets resultat före skatt var oförändrat jämfört med föregående år. Försäljningen för kvartalet steg totalt med 12 procent. En fortsatt konjunkturförsvagning

Läs mer

Ekonomi Nytt. Nummer 08/13 2013-04-19. Dnr SKL 13/2679 Siv Stjernborg 08-452 77 51

Ekonomi Nytt. Nummer 08/13 2013-04-19. Dnr SKL 13/2679 Siv Stjernborg 08-452 77 51 Ekonomi Nytt Nummer 08/13 2013-04-19 Dnr SKL 13/2679 Siv Stjernborg 08-452 77 51 Landstingsstyrelsen Landstingsdirektörer Ekonomidirektörer Lt Diskonteringsräntan i pensionskuldsberäkningen samt rekommenderad

Läs mer

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Datum Vår beteckning REVISORERNA 2009-10-13 Rev/09066 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Bo H Eriksson 054-61 41 38 Landstingsfullmäktige Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Bakgrund

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001 Resultaträkning/kommunen Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 142 626 135.383 134.026 Verksamhetens kostnader NOT 1-635 228-619.231-570.550 Avskrivningar -26 518-25.691-24.651 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Ekonomiskt utfall och ställning i korthet

Ekonomiskt utfall och ställning i korthet Finansiell analys Ekonomiskt utfall och ställning i korthet I koncernen Karlstads kommun ingår förutom kommunen även de helägda bolagen inom Stadshuskoncernen samt delägda bolag, stiftelser och kommunalförbund

Läs mer

Finansiell analys. Svenska utmaningar

Finansiell analys. Svenska utmaningar Finansiell analys KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Svenska utmaningar Den finansiella profilen

Läs mer

FAKTA OM YDRE KOMMUN 2014

FAKTA OM YDRE KOMMUN 2014 FAKTA OM YDRE KOMMUN 2014 Kommunkontorets öppettider Mån-Fre 08:00 16:00 Ydre kommun Telefon: 0381-66 12 00 Kommunkontoret Telefax: 0381-66 11 91 570 60 YDRE Hemsida: www.ydre.se E-post: ydre.kommun@ydre.se

Läs mer

Månadsrapport Januari-april 2013

Månadsrapport Januari-april 2013 Månadsrapport Januari-april 2013 Innehåll Månadsuppföljning... 1 Ekonomi... 2 Resultaträkning perioden januari - april 2013... 2 Kommunens resultatutveckling 2013, 2012 och 2011.... 2 Driftredovisning

Läs mer

Vansbro kommun i korthet 2013

Vansbro kommun i korthet 2013 Vansbro kommun i korthet 2013 De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2013. Sammanfattningen handlar i stora drag om fyra frågor som är viktiga för alla som bor i Vansbro kommun

Läs mer