Svartsö -inventering av referenser och exempel

Transkript

1 Svartsö planprogram Självik 1:3, 1:23, 1:12 m fl Arbetsmaterial Svartsö -inventering av referenser och exempel Temagruppen Sverige AB Box Hantverkargatan 25 A Stockholm Tel Fax

2 1) Inledning Tema planavdelning har med anledning av det pågående planarbetet i Svartsö fått i uppdrag att göra en inventering av projekt i skärgården som är av relevans för det fortsatta planarbetet. Tanken är att ge exempel från skriftliga rapporter och olika skärgårdsprojekt för att skapa en erfarenhetsbank att utgå från. Det är inte en total förteckning av alla projekt som har med skärgården att göra utan en översiktlig inventering som kan ge en fingervisning om vilka frågor som är viktiga att adressera i det fortsatta arbetet. Materialet är sammanställt från befintliga rapporter och texter och några samtal med personer insatta i olika skärgårdsprojekt. Det bakomliggande syftet med planarbetet är att arbeta för att en levande skärgård. Det mer närliggande syftet som lyfts fram i start-pm är att studera Svartsö för att klargöra hur och var bebyggelseutveckling med permanentbostäder, arbetsplatsområden och infrastruktur kan förläggas. I enlighet med detta ges först en mer generell genomgång av faktorer som kan påverka projektet och därefter följer ett antal exempel på projekt som genomförts i skärgården just för att få den mer levande, det handlar därför både om bostadsprojekt och verksamhets- och infrastrukturprojekt. Rapporten ger till att börja med en kort presentation av Svartsö och sedan presenteras lite bakgrundsinformation och lite fakta om skärgården. Därefter följer en genomgång av diverse skriftligt material och ett antal exempel på projekt som genomförts i skärgården. Efter det kommer ett diskussionsavsnitt med lite tankar inför det fortsatta arbetet. 2) Bakgrundsinformation om skärgården Skärgårdens befolkning har ökat under de senaste decennierna. Framförallt har befolkningstillväxten skett på öar där det finns vägförbindelse via bro, tunnel eller färja. Även öar utan förbindelse har haft en viss befolkningsökning. På några kärnöar har antalet barn dock minskat. Jämfört med länet som helhet så är personer över 45 år överrepresenterade i skärgården. Bebyggelsetrycket i skärgården är stort men enligt Miljöbalken får det i princip inte tillkomma någon ytterligare fritidsbebyggelse. Fritidsbebyggelse får bara tillkomma som komplement till den befintliga bebyggelsen och som enklare fritidshus för det rörliga friluftslivet. Den stora efterfrågan på fritidshus gör att permanenthusen omvandlas till fritidshus vilket gör att priserna stiger till orimliga nivåer för den som vill bosätta sig permanent i skärgården. Den bofasta befolkningen får då problem, speciellt ungdomar som vill bo kvar. I de mer tätortsnära delarna av skärgården som har väg-, bro- eller färjeförbindelse sker det motsatta. Där permanentas fritidshusen och omvandlas till åretruntboende. Enligt rapporten Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgård är en av de mest uppmärksammade frågorna bland skärgårdsborna idag bristen på bostäder i rimliga prislägen. Samtidigt visar rapporten Nya bostäder i Stockholms skärgård att efterfrågan kan vara svårbedömd eftersom det finns så många olika grupper som önskar bostad i skärgården. Vissa vill hyra sin bostad och andra äga den. Olika upplåtelseformer Temagruppen Sidan 1 Arbetsmaterial

3 påverkar efterfrågan men också sådant som offentlig service, kommunikationer och arbeten. Barnfamiljer och anställda i skärgårdsföretagen vill framförallt ha bostäder för en rimlig kostnad. Människor som flyttar ut utan att vara verksamma i skärgården, till exempel sådana som arbetar på fastlandet, vill ha ett attraktivt utbud av bostäder, goda kommunikationer, en väl fungerande offentlig service och möjlighet att utföra sitt arbete där. För de yrkesverksamma som flyttar ut för att uppnå en bättre livskvalitet är inte en låg boendekostnad den enda aspekten. Här är till exempel ändamålsenliga lokaler lika viktiga som kommunikationer och grundläggande offentlig service. För att stärka marknadsunderlaget i skärgården i synnerhet för skolor, butiker och kollektivtrafik är det önskvärt att öka antalet boende. Samtidigt finns faktorer som verkar i motsatt riktning, priskonkurrensen, regelverk, bevarandeintressen och dålig tillgång på färskvatten är sådana. I RUFS 2001 anges Svartsö som en kärnö som bedöms kunna erbjuda en viss grundläggande samhällsservice och infrastruktur och därmed utvecklingspotential för företag, verksamheter och bebyggelseutveckling. En kärnö bör ha en befolkning på över 50 personer och allmän trafik året runt genom båtförbindelse till en replipunkt på land. Vintertid får kollektivtrafiken med båt och buss en radiell struktur in mot kommuncentrum medan trafiken sommartid klarar ett mer varierat utbud och direktförbindelser med centrala Stockholm. Ett antal öar i skärgården har i RUFS 2001 utsetts som kärnöar. Dessa bör ha en permanentboende befolkning på över 50 personer och fast förbindelse till en replipunkt på fastlandet. Replipunkten ska vara en väl fungerande knutpunkt för resande och godstransporter. Några grundläggande förutsättningar gällande skärgården Stockholms skärgård är en glesbygd i storstadens närhet. (s.10, Underlagsmaterial nr 10, Länsstyrelsen) Stark efterfrågan på fritidshus vilket gör att priserna på bostäder stiger till orimliga nivåer för de bofasta. Temagruppen Sidan 2 Arbetsmaterial

4 Fastighetsskatten är ett stort problem för de bofasta. På öar utan bro, tunnel eller statlig färja har folkmängden minskat eller varit oförändrad under perioden Skärgårdens befolkning är äldre. Skärgårdsbutikerna har generellt sett en liten marknad med stor säsongsvariation vilket gör att de ofta har ett högre prisläge än de stora butikerna på fastlandet. Det finns en stark tradition av småföretagande i skärgårdsområdet. Traditionella näringar minskar medan den småskaliga turismen ökar. Inom kust- och skärgårdsområdet arbetar de flesta med tjänsteproduktion. Det är också här de stora arbetsplatserna, med fler än 20 personer, finns. De traditionellt största branscherna i skärgården är offentlig förvaltning, försvaret, hälso- och sjukvård, hotell- och restaurangverksamhet samt byggverksamhet. Idag står handel och kommunikationer för den största sysselsättningen. Sysselsättningen inom finansiella verksamheter och företagstjänster är lika omfattande som vård- och omsorg. Turistindustrin gör att skärgården besöks av allt fler personer, dessa kräver i sin tur mer transporter. Skärgårdsstiftelsen är en aktör vars marker och anläggningar underlättar för människor att visats i skärgården. Temagruppen Sidan 3 Arbetsmaterial

5 3) Bakgrundsinformation om Svartsö Svartsö är en av de större öarna i mellanskärgården, 8 kilometer lång och 1 kilometer bred. Den ligger i norra delen av Värmdös skärgård vid gränsen till Österåker. I mitten av 1500-talet fanns gårdar vid Alsvik och Skälvik som så småningom utvecklades till byar. Precis som många andra öar i skärgården avfolkades Svartsö under och 50-talen. Det var framförallt de mindre gårdarna som tappade befolkning, till exempel Söderboudd, Självik och Svartsö by. Även under 1960-talet skedde en viss avflyttning från ön. De flesta fastigheter som blev lediga omvandlades då till fritidsbostäder. Under och 80-talen skedde istället en viss inflyttning till ön, exempelvis till Självik, Alsvik och Svartsö by. Samtidigt byggdes flera fritidshus på ön vid Alsvik, Svartsö by, Självik, Söderboudd och Abborvass. Kommunens uppfattning är att det finns stora förutsättningar för att möjliggöra ett levande samhälle på Svartsö, här finns närhet till fastlandet, åretruntkommunikationer, bra infrastruktur och datakommunikation. Öns höga natur- och kulturvärden gör också området intressant för turism- och friluftsliv. Idag finns ungefär 240 fastigheter på Svartsö, de flesta med ett eller två bostadshus. Den större delen av marken består av jordbruksfastigheter. På ön bor cirka 75 personer permanent, på sommaren ökar befolkningen till cirka 800 personer. I Alsvik finns affär, apotek, post, systembolagsombud, café, krog, övernattningsstugor, gästbrygga och cykeluthyrning. I pensionatet finns bar och restaurang. På Svartsö finns också en skola för förskoleklass upp till årskurs nio. Svartsö har inte kommunalt VA. Föreningen Skärgårdsliv på Svartsö Här följer en sammanfattning av föreningens remissvar till Program för kustplan Resonemangen är intressanta för att få en ytterligare förståelse av för den problematik som Svartsö står inför. Föreningen ser allvarligt på de hot som finns mot skärgården i Stockholm, både miljömässigt, socialt och ekonomiskt. En stigande efterfrågan från övriga Europa på turism och skärgårdsfastigheter tror man kommer att öka exploateringstrycket ytterligare. Samtidigt frågar man sig vad skärgården verkligen tål och hur den fysiska planeringen kan förhindra att skärgårdens unika kvalitéer går förlorade. Föreningen tar även upp frågan om fritidsboende kontra fastboende där man anser att de fritidsboende i skärgården får en för liten plats i dokumentet. De fritidsboende disponerar mellan procent av fastighetsbeståndet i skärgården och bär också upp en stor del av transportsystemet och skärgårdens ekonomi. Man poängterar relationen mellan de fastboende och de fritidsboende att det är en samverkan dem emellan, där de fritidsboende ofta är avnämare av skärgårdens tjänster och produkter. En viktig slutsats är också att relationen ofta präglas av sammanfallande men även motsatta intressen. Föreningen Skärgårdsliv på Svartsö anser att man borde skapa ytterligare replipunkter för trafiken på Värmdö till exempel vid Siggesta. Även för trafiken från den norra sidan borde en till replipunkt skapas, förslagsvis på Ljusterö. Temagruppen Sidan 4 Arbetsmaterial

6 Svartsö med kringöar har historiskt sett fungerat som ett välintegrerat område med gemensam skola. Föreningen anser att det är fel att bara fokusera den fysiska planeringen på Svartsö eftersom det då blir svårt att bosätta sig på de omkingliggande öarna. Man anser att det då finns risk för ett överexploaterat Svartsö och avfolkade kringöar. Varje bosättning kräver tillgång till stränder, parkeringsplats för bil på fastlandet och båtplats på ön. Detta måste beaktas i planeringen så att trycket på stränderna inte blir för stort. Föreningen anser att stränderna måste bli en dimensionerande faktor för besöksnäring och framtida bebyggelse. En av föreningens slutsatser är en levande skärgård förutsätter inte exploatering, det förutsätter bevarande. (s.6) Skärgårdens utveckling enligt kommande ÖP, med avseende på Svartsö Följande punkter är särskilt intressanta för Svartsö: Ny bebyggelse medges inte på odlingsbar öppen mark eller på områden som kan försvåra för framtida djurhållning på hävdad betesmark. Lägen för permanent boende i hyresbostäder bör planeras på Svartsö. Nya former för samverkan prövas för att finna nya lösningar på service till fastboende. Svartsö ska utvecklas för att främja åretruntboende, friluftsliv och turism. Man ska slå vakt om traditionella näringar som småskaligt jordbruk och fiske. Åretruntöppna affärer har stor betydelse för det samlade serviceutbudet som post, apotek med mera. Att utveckla replipunkterna är av största vikt för att livet i skärgården ska gå en positiv utveckling till mötes. Boda blir Svartsös främsta replipunkt. Svartsö har ett varierande landskap med bergiga och branta partier i norr och ett öppet och mjukt landskap i söder. Svartsös äldre bebyggelse består av välbevarade timrade boningshus från sent tal samt ett välbevarat stenhus från 1700-talet. 85 procent av fastigheterna på ön är fritidshus och under sommaren ökar antalet invånare till cirka 800 personer. I Skälvik finns service i form av skola, bibliotek och förskola. I Alsvik finns affär, post, apotek, systembolagsombud, café, krog, gästbrygga, cykeluthyrning och övernattningsstugor. Ungefär 20 hushåll tar sitt vatten från Stor- och Lillträsk. Man kan åka till Svartsö från Boda Brygga, Stockholm och Lillsved. Ny sammanhållen bebyggelse bland annat för hyresboende bör tillkomma i Skälvik. En gemensam servicebyggnad föreslås ordnas vid Alsvik eller Skälvik. Alsviks och Skälviks bryggor är huvudbryggor för åretrunttrafik. Alsviks brygga även för godstransporter. Vid Alsvik och Skälvik ordnas parkerings- och båtplatser. Ny samfälld brygga och/eller gästhamn bör övervägas i Svartsöfladen. Ön utvecklas för turism och friluftsliv. Anläggningarna bör främst tillkomma inom de områden som förtätas. Temagruppen Sidan 5 Arbetsmaterial

7 4) Litteratursökning - skärgårdsstrategier Landstingets strategier för skärgården (Rapport: Förslag till skärgårdspolitiskt program för Stockholms läns landsting, remisshandling 1 april 15 juni 2009, Regionplane- och trafikkontoret) Landstinget bör utveckla och bevara skärgårdens natur-, kultur- och rekreationsvärden. Turism och besöksnäring bör riktas till utvalda områden i skärgården för att minska belastningen på de mest skyddsvärda delarna. Bebyggelseutvecklingen bör anpassas så att natur-, kultur- och rekreationsintressen tillgodoses. Ny bebyggelse på öar utan bro, tunnel eller statlig färja bör i första hand lokaliseras till samhällen och byar på kärnöarna. Man ska erbjuda en bra kollektivtrafik och bidra till en ändamålsenlig infrastruktur. Bastrafiken under veckoslut och helger ska vara inriktad på fritidsboende och utflyktsresenärer. Både för utflyktsresenärer och boende på öarna skulle skärgårdens tillgänglighet öka om det fanns större möjligheter att resa kollektivt inom skärgården utan att passera fastlandet. Det är även en ambition att bastrafiken ska omfatta trafik i nord- sydlig riktning, efterfrågan är stor mellan öar. Pålitligheten i trafiken skulle öka om WÅAB kunde få företräde vid kajerna och slapp vänta på ledig plats. Landstinget ska bidra till goda generella förutsättningar för en livskraftig skärgård. Regionplane- och trafiknämnden lämnar bidrag ur skärgårdsanslaget till investeringar i infrastruktur, drivmedelsanläggningar, subventioner till livsmedelsbutikernas varutransporter samt stöd för tunga transporter för företagare. Landstinget ska säkra tillgången till effektiv och behovsanpassad offentlig service av god kvalitet. Inom kulturnämnden finns stöd som direkt vänder sig till skärgården. Detta stöd riktar sig framförallt till barn och ungdomars behov. Utöver bidragsgivning finns inom Kulturnämndens verksamhet länshemslöjdskonsulenterna, Länsmuséet och Regionbiblioteket. Dessa är betydelsefulla för tillgången till ett kulturutbud, bevarande och utveckling av kulturmiljöer och samtidigt ge förutsättningar för näringsverksamhet i skärgården. Man ska planera för en attraktiv skärgård för besökare samt attraktiva och funktionella skärgårdssamhällen för boende och verksamheter. För långsiktig utveckling i skärgården erfordras bra och prisvärda bostäder för vanliga människor och en befolkningsutveckling som gör att servicen i form av handel, kommunikationer, vård och skola kan behållas och utvecklas. Höga fastighetspriser ger färre fastboende, sämre service och svårigheter för ungdomar att bo kvar. I skärgården råder brist på bostäder för unga och barnfamiljer. Övärldens företag har också svårigheter att rekrytera personal. Hyresbostäder i skärgården (Rapport: Nya bostäder i Stockholms skärgård) Att reservera nybyggda bostäder för den fasta skärgårdsbefolkningen är inte någon lätt uppgift. Länsstyrelsen föreslår att husen bör ägas av en bred ägargrupp eller stiftelse med förankring i skärgården. Man föreslår vidare att lägenheterna bör upplåtas som hyresrätter eller kooperativa hyresrätter. Dessutom bör hyreskontrakten bara få innehas Temagruppen Sidan 6 Arbetsmaterial

8 av permanentboenden. Det gäller också att hyresnivån inte är för hög. Länsstyrelsen anser också att det måste till en tydlig strategi från början till slut, från projektering till förvaltning. Man föreslår att: Ägare är en bred sammansatt grupp, där även markägaren bör ingå. Troligen krävs någon sorts ekonomiskt engagemang från kommunen, exempelvis ett långfristigt lån till anslutningsavgifter. Finansieringsinstituten borde se ett hus i skärgården som ett lågriskprojekt projektet borde därför få gynnsamma ekonomiska villkor. Projekteringstiden är inte så kostsam så den bör göras noggrant för att hitta de bästa och mest kostnadseffektiva lösningarna. Platsbygge av öbor med traditionell teknik kan vara ett sätt att få ner kostnaderna. Egenförvaltning, lämplig byggteknik och hus med enkla former kan främja låga förvaltnings- och driftskostnader. Kostnaderna kan minska genom att använda ett modifierat typhus. I rapporten skriver man att kommunen har en nyckelroll för att skapa bostäder för den fasta skärgårdsbefolkningen. Till exempel kan kommunen påverka kostnaden för anslutning till kommunalt VA, överlåta eller sälja mark, villkorad markanvisning, ge stöd till lokal drivkraft och engagemang, bilda ett rådgivande forum för genomförandefrågor, vara borgensman för bostadsprojekt, påverka planprocessen, hålla en väl utvecklad medborgardialog, studera skärgårdsbefolkningens behov av till exempel äldreboenden eller trygghetsbostäder. En av de viktigaste förutsättningarna är den lokala drivkraften och engagemanget. Ett lokalt initiativ ger goda förutsättningar för projektet. Man kan också få ned kostnaderna genom att utföra en del av det praktiska arbetet. Viktigt är också att studera hur efterfrågan ser ut så att projektet anpassas till behov och efterfrågan. Den offentliga servicen är avgörande för en levande skärgård, exempelvis tillgång till omsorg, utbildning och kommunikationer. En annan viktig fråga är finansieringen. Ofta är produktionskostnaden den vanligaste orsaken till att projekt inte blir av. Förutom markkostnader och anslutningsavgifter kan ideella insatser göra att byggkostnaderna påverkas, liksom yteffektivitet och upprepningar, modulbygge, typhus, bygga om lokaler till bostäder. Replipunkter och kommunens bryggor (Rapport: Bryggplan för Norrtälje kommun (2007) Norrtälje kommun) I ett skärgårdspolitiskt program som Norrtälje kommun antog under år 2000 framhölls betydelsen av bryggor i skärgården som en del av infrastrukturen. Tanken var att inventera alla befintliga bryggor i kommunen för att förstå vilken användning och betydelse de har. Inventeringen har sedan utgjort underlag för att ta fram kriterier för prioriteringar mellan de olika bryggorna till exempel i fråga om ansökningar om kommunalt bidrag till upprustning av bryggor eller som beslutsunderlag för planering. Temagruppen Sidan 7 Arbetsmaterial

9 Först gjordes en totalinventering där ungefär 100 bryggor undersöktes med avseende på om de var allmänna eller enskilda, om vägen fram till bryggan var allmän eller enskild, bryggans standard. Man tittade då även på resandestatistik, avståndet till SL-buss, turlistor och om det fanns fastboende på ön. För de bryggor som bedömdes som de viktigaste, totalt 16 stycken, gjordes sedan en mer detaljerad inventering. Man antecknade till exempel anläggningar i närheten av bryggan. Till slut fick man fram en mall för prioriteringskriterier. Fem nivåer identifierades: Prioritet 1: fastlandsbrygga vid bilväg som används som replipunkt för fastboende eller för godstransport. Prioritet 2: brygga på ö med mer än 10 fastboende som används för öbornas resor eller transporter. Prioritet 3: brygga på ö eller fastlandet som är viktig för näringslivet, bygden eller kollektivtrafiken. Prioritet 4: Brygga som används av WÅAB huvudsakligen för transporter av fritidsboende och turister. Prioritet 5: Övriga bryggor. Eftersom en stor del av Norrtälje skärgård saknar kollektivtrafik som fungerar vintertid måste resandet här ske med egen båt. Normalt söker man sig då till en punkt på fastlandet som ligger så nära som möjligt. Det här påverkar antalet replipunkter, inventeringen angav därför betydligt fler replipunkter än Landstingets två fastlagda. Kommunens huvudprincip för det vidare arbetet är att medverka vid utbyggnad och upprustning av de identifierade replipunkterna.. Den fortsatta driften och underhållet får skötas av en lokal hamnförening. Hyresbostäder i Skärgården genom nytt förvaltningsbolag (Rapport: SIKO slutrapport, förstudie, inventering av behov av befintliga nya hyresbostäder i Stockholms skärgård (2004)) Det övergripande syftet med projektet är att öka möjligheterna att bygga hyresbostäder i Stockholms skärgård. Genom att öka det lokala engagemanget och underlätta för dem som vill genomföra lokala byggprojekt. I förlängningen kommer byggnationen också att leda till fler arbetstillfällen. Tanken är att börja med att göra en förstudie för att inventera behovet av bostäder, hitta lämplig mark och lämpliga hus för permanentboende. Projektet startade under 2003 och avslutades En konsult hyrdes in för att hålla i arbetet. Projektet genomfördes i samarbete mellan: skärgårdskommunerna och deras fastighetsbolag, SIKO och deras medlemsföreningar, Länsstyrelsen, Landstinget och andra företag och organisationer som har intresse av en levande skärgård. SIKOs huvudfrågor: boende, kommunikationer, skolor och annan social service. Konsulten föreslog att man skulle lösa bostadsproblematiken genom att skapa ett förvaltningsbolag för hyresbostäder i skärgården. Bolaget måste få en speciell konstruktion med stark lokal förankring. SIKO måste, som representant för skärgårdsbefolkningen, få en stark position i bolaget. Kommunerna föreslogs vara majoritetsägare men det ska inte vara ett kommunalt fastighetsbolag. Temagruppen Sidan 8 Arbetsmaterial

10 Flera olika bostadsprojekt i skärgården presenterades: Ingmarsöförvaltnings AB, Förvaltnings AB Ljusterö torg, Ornö bostads- och servicekooperativ, Sandhamn, Nämdö. Sammanfattningsvis säger man att det kostat stor möda och mycket ideellt arbete för de enskilda öarnas projekt att komma så långt som de har. SIKO tror därför mycket på ett gemensamt bolag. Man har också gjort en markinventering för att se var man skulle kunna bygga hyresbostäder i skärgården. De områden som presenterades var på: Runmarö, Ornö, Blidö-Frötuna. Utö och Sandhamn. Temagruppen Sidan 9 Arbetsmaterial

11 5) Litteratursökning - Exempel från olika utvecklingsprojekt i skärgården Nedan följer an sammanställning av diverse skärgårdsprojekt som finns dokumenterade i rapporter eller på nätet och några samtal med personer som varit involverade i skärgårdsprojekt av intresse. Landsort 2020, ett utvecklingsprogram (Rapport: Landsort 2020 ett utvecklingsprogram (2009) Landsorts Sjö- och MiljöCentrum) Landsort är ett samhälle med en mycket gammal tradition av nybyggaranda och skapande. Det har handlat om omflyttningar och anpassningar till nya farleder, om vägbyggande och om skola. Idag finns här ett levande skärgårdssamhälle mitt i en av Sveriges största farleder. Här finns en flora och fauna som gjort ön till ett naturvårdsområde. Platsen är viktig för ringmärkning och fågelräkning. Här finns också viktiga kvarlevor av gamla samhällen och äldre tiders sjöfart. Den bofasta befolkningen har minskat oavbrutet, t ex då fyren elektrifierades och då sammanslagningar skedde mellan tull-, fyr- och lotsverksamheten. Skolan har försvunnit, likaså posten. Handelsboden för en ständig kamp för överlevnad. År 1997 beslutade Sjöfartsverket att lägga ned utkiken, vilket gjorde att öns enda större arbetsgivare försvann. I samband med detta växte idén fram om ett utvecklingsarbete för att hitta nya näringar, nya jobb och nya möjligheter att inte bara behålla de fastboende utan även öka antalet. Man startade då den ekonomiska föreningen LSMC som skulle vara en gemensam företrädare för ön gentemot olika samhällsorgan. Ur föreningens arbete kom successivt nya verksamheter såsom Landsortstrafiken, Sjösäkerhetsskolan, en telefonväxel, ett vandrarhem, en gästhamn. Sammantaget investerades över 10 miljoner kronor av privata medel. Samhället bidrog med 4 miljoner kronor via det så kallade LaSS-projektet. Även andra idéer diskuterades som inte gick att förverkliga vid den tidpunkten inte minst för att Landsort då saknade bredband, till exempel en Energi- och miljöstation i samverkan med Södertörns högskola, utbildningsverksamhet med gymnasieskolorna på Södertörn, samverkan med Askölaboratoriet. År 2009 hade infrastrukturen förbättrats framförallt på södra delen av ön genom att markområden och byggnader gjorts tillgängliga för lokalt företagande. Större hamnkapacitet hade tillkommit i Norrhamn. Landsort hade fått bredband. Sjösäkerhetsskolan och telefonväxeln hade dock fått lägga ner. Ön har, efter en viss uppgång, tappat ytterligare fastboende. Sjöfartsverket utreder också möjligheten att dra in basstationen till fastlandet. Rapporten lyfter fram en viktig lärdom av projektet: Att ständigt kämpa för att slå vakt om gamla framgångar och att samtidigt möta nya utmaningar. Nya utvecklingsprogram har också satts igång med mycket EU finansiering, till exempel Leader+ och Central Baltic. Temagruppen Sidan 10 Arbetsmaterial

12 Landsorts Sjö- och MiljöCentrum har genomfört ett idéarbete för att utveckla och konkretisera de utvecklingsprojekt som är nödvändiga för Landsorts fortsättning som ett levande skärgårdssamhälle. Övergripande idé: Genom att bygga på Landsorts naturliga förutsättningar, kompetens och möjligheter inom området sjö och miljö, ska fler jobb skapas på Landsort, så att det på lång sikt blir möjligt med ett ökat antal fastboende. Fem grundtankar styr projektet: 1. Nya naturliga åretruntarbeten ska skapas, jobb med en naturlig koppling till öns behov och de bofastas verksamhet och kunnande. 2. Miljö och säkerhet, nya arbeten ska inriktas på miljö och säkerhet. 3. Återbruk och förbättring, existerande mark och byggnader på ön ska så långt som möjligt användas för att bygga det nya, till exempel hamnar, hus och bergrum. 4. Arbeten även för kvinnor. 5. Lokal förankring, arbetet ska drivas tillsammans med dem som bor och arbetar på ön. I arbetet att konkretisera utvecklingsområden har man sammanfattat Landsorts starka och svaga sidor, möjligheter och hot. Starka sidor, möjligheter 1) Öns fysiska egenskaper: natur- och kulturhistoria, utskärgårdssamhälle, rekreativa och kreativa miljöer, Landsorts havsomgivning, väder vind och sjö, närheten till Stockholm. 2) Öns resurser och kompetens: fågelstation, vrak, sjö- och båtkunnigt folk, byggnader (fd militära), Sjöfartsverket, bredband, logimöjligheter. Svaga sidor, hot 1) Infrastruktur: bostäder, pris på hus, hamnar, mobil täckning. 2) Öns fysiska egenskaper: blåst, säsongsberoendet. 3) Öns resurser och kompetens: service, åldersstruktur, statliga jobb i riskzonen, brist på sammanhållning. Mål: Att öka antalet fastboende och arbetsplatser med 50 procent fram till Utvecklingsområden: Infrastruktur (hamnar, bostäder, lokaler, telekom), besöksnäring (marknadsföring, besökstjänster, museum, särskilda målgrupper), högskolesamarbete (kurser, seminarier, konferenser, energi- och miljöstation) samt nya verksamheter (företagsetableringar, Sjöfartsverkets förändringar). För varje område har ramar och projektplaner satts upp med inventeringar, tidplan, aktörer och mål. Bottenvikens skärgård (Rapport: Bottenvikens skärgård en del av Swedish Lapland, Strategi ) Rapporten är ett styrdokument för framtida skärgårdsutveckling som ska leda till en gemensam och enhetlig syn på marknadsföring och utveckling inom skärgården. Målsättningen är att skapa en levande skärgård med befolkning, näringsliv och besök. Temagruppen Sidan 11 Arbetsmaterial

13 De attraktiva livsmiljöerna ska utvecklas så att folk vill bo kvar samtidigt som de ska främja besöksnäringen. Särskilt viktigt är att länets unga ska se möjligheter till sysselsättning. Styrdokumentet konkretiserar tydliga målsättningar inom olika områden enligt följande: Målsättning - Verka och utveckla 2008 har ett EU-projekt som rör den gemensamma organisationen påbörjats har en permanent gemensam organisation sjösatts har antalet turister som besöker skärgårdsanläggningar fördubblats, räknat från 2007 års nivå. I alla nyinvesteringar ska miljövänliga alternativ prioriteras. Målen ska nås genom marknadsföring som är gemensam för de fem inblandade kommunerna. De ska marknadsföras ur ett helårsperspektiv och det som är unikt för regionen ska tydliggöras. Budskapet med marknadsföringen ska vara: Skärgården för rekreation, turism och möten. En gemensam marknadsföring med ett tydligt varumärke som kan ge stora effekter. Dessutom ska man definiera unique selling points som exempelvis Kalix löjrom, surströmming och så vidare. Bottenvikens skärgård ska marknadsföras som ett naturligt turistmål. En tydlig plan ska skrivas för hur området ska nyttjas på ett effektivt och miljövänligt sätt. I stort sett verkar Bottenvikens skärgårds överlevnadsstrategi vara att öka marknadsföringen mot turistnäringen. Målsättning - Färdas och kommunicera 2010 har skärgården fullständig mobiltäckning och utbyggt bredband finns sammanhängande is-/skoterleder mellan Skellefteå och Haparanda kan anläggningarna nås med turtrafik eller beställningstrafik och vara helårsanläggningar där vinterturismen är en viktig och imagehöjande del har den gemensamma turtrafiken Bottenviken runt permanentats och genomförs på kommersiell grund är Bottenviksbågens inre farled för fritidsbåtar förverkligad har öar med fast befolkning kommunikationslösningar anpassade efter de behov som finns. Klimatförhållandena ger problem för kommunikationerna i regionen. Då isen varken bär eller brister kan öborna endast färdas med helikopter. Transporterna under denna tid på året måste säkerställas så att bofasta ges möjlighet till daglig kommunikation till och från öarna. Kommunikationernas utveckling är av största betydelse även för besöksnäringen så att den kan utökas under längre tid över året. Under vintern behövs fler uppmärkta isleder som binder ihop skärgårdens olika öar för att öka människors möjlighet att ta sig mellan öarna på skridsko, spark eller skidor. Bothnialoppet mellan luleå och piteå har potential att bli ett stort årligt arrangemang som kan locka fler deltagare och besökare till skärgården. Utbyggnad av bredband behövs. Temagruppen Sidan 12 Arbetsmaterial

14 Målsättning - Bo och bygga 5.1 Målsättning: Den långsiktiga målsättningen med bebyggelse i skärgården ska vara att stärka skärgårdens roll och status som en tillgång för regionen har alla kommuner utpekade områden för ny kompletterande permanent- och fritidshusbebyggelse i skärgården har varje kommun pekat ut områden där det finns möjlighet till byggnation av nya permanenthus i de byar som har permanentbebyggelse idag (2007) har varje kommun, i sin översiktsplan, studerat möjligheterna till ytterligare fritidsbebyggelse i skärgården har arbetet påbörjats med att utveckla standard och kapacitet på de större, befintliga turismanläggningarna/konferensanläggningarna har varje kommun, i sin översiktsplan, studerat möjligheterna till att bygga ytterligare ett antal mindre anläggningar med boende av medelstandard motsvarande fem till tio stugor och fem mikroanläggningar (1-2 uthyrningsstugor) där även lägre standard kan accepteras 2013 är anläggningarna klassindelade så att utbudet upplevs som en helhet för skärgården ska kommunerna, eventuellt tillsammans, ha aktuella översiktsplaner gällande skärgården. I dokumentet föreslås följande för ny bebyggelse: Områden för ny bebyggelse bör koncentreras till platser som idag redan har bebyggelse. Bebyggelse för permanent boende bör koncentreras till de öar som idag redan har bofasta. Byggande av nya fritidshus ska kunna prövas på öar som idag har befintlig bebyggelse och även kunna prövas på idag obebyggda öar. På fastlandet bör kustnära områden reserveras för nybyggnation. Kustområdet i Bottenviken ska locka människor att bosätta sig här genom att erbjuda attraktivt boende. EU-program Mål 2 Öarna (Rapport: Levande öar Goda projektexempel från Mål 2 Öarna, Projektbroschyr 2006, Malin Lingefelt och Niclas Beerman ) Programmet eftersträvar att ge de svenska öarna en positiv utveckling i ekonomiskt-, socialt- och ekologiskt hänseende. Nedan följer några exempel på åtgärder och projekt som har genomförts med hjälp av finansiering från Mål 2 Öarna: Skärgårdsutveckling i Vänern Runt Vänern har flera kommuner samarbetat för att ta fram gemensamma handlingsplaner för att utveckla öarna i Vänern. En av kommunerna fick leda projektet och har arbetat för att öka samhörighetskänslan mellan öarna och mellan kommunerna runt omkring sjön. Varje ö har sin egen handlingsplan med konkreta åtgärder för att skapa möjlighet för de boende på öarna att utveckla just sin ö. Det kan handla om att bygga bryggor, toaletter, cykel-carports och att iordningsställa rastplatser. En gemensam broschyr har tagits fram och distribuerats i de olika kommunerna. Temagruppen Sidan 13 Arbetsmaterial

15 Förhoppningen är att handlingsplanerna ska leda till fler idéer och fler utvecklingsinsatser. Linfärjan mellan Nord- och sydkoster På Nord- och Sydkoster kom man fram till att en fast förbindelse mellan de båda öarna skulle skapa förutsättningar för ett större befolkningsunderlag och att det skulle öka möjligheten för de båda öarna att verka som en enda. Lösningen på problemet blev en självbemannad linfärja som kan gå det korta avståndet över kostersundet. Färjan fungerar som en bro och kan ta 12 personer samtidigt. Färjan har blivit en förebild för andra öar med liknande problematik som behöver samverka för att uppnå social och ekonomisk bärkraft. Rörö - ny attraktiv gästhamn På Rörö har man satsat på att utveckla och förbättra gästhamnen. Den nya hamnen erbjuder 90 båtplatser med eluttag och färskvattenposter. Man har inte satsat en enda krona i marknadsföring och ändå har antalet båtbesökare ökat från 4000 till 6000 båtar per år. Öns café överlevde tack vare det utökade kundunderlaget. Affären på Rörö gick tidigare med en förlust på kr per år nu går den plus minus noll. Stepping Stones byaplaner för små öar (Rapport: Leaderprojekt Stepping Stones byaplaner för små öar, Slutrapport , Kristin Mattson) Projektets mål var att öka öbors möjligheter att påverka utvecklingen av den egna omgivningen. Syftet var att öka tron hos öborna, att de kan påverka utvecklingen på sin egen ö. Byaplaner utvecklades som skulle skapa förutsättningar för öarna att utvecklas och överleva. Projektet syftade också till att inspirera andra att göra egna byaplaner. Målen var: 1. Att kartlägga öarnas behov och situation i nuläget. 2. Att skapa en fungerande deltagandemodell på nätet och erbjuda ett forum där öborna kunde delta och följa med i byaplanens tillblivande och diskutera och kommentera denna på nätet. 3. Att skriva byaplaner tillsammans med mindre arbetsgrupper på öarna, som ska innehålla konkreta åtgärder utgående från behoven. Genom att på gräsrotsnivå skapa forum för öborna att arbeta med planering på nätet har projektet skapat ett utrymme och möjligheter för långsiktig och fortsatt byaplanering. På nätsidorna presenteras projektet och öarna som är med. Byaplanen är ett sätt att konkret arbeta med framtiden på ön, och gör förhoppningsvis att människor blir involverade i arbetet även i fortsättningen med att uppdatera och förverkliga utvecklingsplanerna för sina egna områden. Stepping Stones arbete ska fungera som exempel för andra öars arbete med byaplaner. Förhoppningsvis görs allt flera byaplaner i fortsättningen i den finländska skärgården som ett led i arbetet med landsbygds- och glesbygdsutvecklingen. En målsättning vid starten var att skärgårdsborna skulle få ett verktyg för utvecklandet av levnadsvillkoren i skärgården. Temagruppen Sidan 14 Arbetsmaterial

16 Kustzonsplanering och landsbygdsutveckling i norra Bohuslän (Rapport: Boende helår/delår Kustzonplanering och landsbygdsutveckling i norra Bohuslän, ) I denna rapport söker man svar på frågan hur man ska arbeta för att få fler människor att bli helårsboende i norra Bohuslän. Arbetsgruppen Boende har haft som uppgift att studera och utreda lokaliseringsprinciper och om dessa och olika upplåtelseformer kan styra/stimulera till ett ökat helårsboende i norra Bohuslän. I upplåtelseformerna hyresrätt, kooperativ hyresrätt och bostadsrätt finns möjlighet att ställa krav på att bostaden nyttjas för helårsboende, det vill säga att bostadsinnehavaren är folkbokförd på bostadsadressen. Tomträtt ger eventuellt också vissa möjligheter. Vad gäller tomträtt finns dock osäkerheter avseende tolkning av lagbestämmelser och brist på rättspraxis. Lokaliseringsprinciper I rapporten menar man att lokaliseringen av bostäder kan ha betydelse för hur attraktiva de kommer att bli för att utnyttja som åretruntboende. Man beskriver olika livsmiljöer såsom tätort, bebyggelsegrupperingar utanför tätort och landsbygd. De skilda livsmiljöerna besitter var för sig betydande kvalitéer som kan stimulera till en ökad andel helårsboende. Lokaliseringsprinciper kan tillämpas på olika sätt för skilda typer av livsmiljöer med utgångspunkt från kvaliteterna i respektive miljö. Viktiga kvalitéer i en tätort kan vara: närhet och tillgänglighet till service variation i boendeformer liv och rörelse täthet/gemenskap närhet till kommunikationer av olika slag tillgänglighet till kultur/ evenemang /fritid tillgång till ytbegränsade men kvalitativa rekreationsområden Viktiga kvalitéer utanför tätort kan vara: gemenskap närhet till natur och rekreation intimitet närhet till kommunikationsstråk Viktiga kvalitéer för landsbygden kan vara: ostördhet stora ytor närhet till natur och rekreation närhet till kommunikationsstråk Nytillkommande bebyggelse ska lokaliseras så att en långsiktigt hållbar utveckling möjliggörs. Detta innebär att man bör: undvika fragmentering av landskapet utnyttja befintliga strukturer såsom vägar, vatten- och avlopp med mera. Temagruppen Sidan 15 Arbetsmaterial

17 begränsa behovet av transporter förbättra förutsättningarna för kollektivtrafik utnyttja befintlig service och förstärka underlaget för denna åstadkomma goda och attraktiva boendemiljöer Bebyggelse ska utgå från den attraktivitet som platsen besitter och anpassas efter denna. Bebyggelse på landsbygden ska i mycket högre grad än bebyggelse i tätort anpassas till det landskap där byggnaden placeras. På landsbygden bör tomterna vanligtvis vara större än i tätorterna eftersom kvaliteten med boende på landet just innefattar möjlighet till odling och kanske djurhållning i begränsad skala. Pågående bostadsprojekt i Stockholms skärgård (Nya bostäder i Stockholms skärgård, Inventering av aktuella bostadsprojekt 2010, Länsstyrelsen i Stockholms län, rapport 2010:6) Kyrkmalmen, Ornö (Haninge kommun) Fas: Pågående detaljplanearbete. Initiativtagare: kooperativ hyresrättsförening (Ornö bostads- och servicekooperativ). Markägare: Fideikommisset Sundby. Sundby vill villkora marköverlåtelsen med att bebyggelsen ska bestå av hyresrätter eller kooperativa hyresrätter för att minimera spekulation. Projekt: 15 bostäder i fem eller sex byggnader. Finansiering: Tittat på Stockholms Kooperativa Bostadsförening (SKB) modell för finansiering. Målgrupp: Äldre och barnfamiljer. Gruvbryggan, Utö (Haninge kommun) Fas: Detaljplanearbete kan inledas. Initiativtagare: Utö företagareförening tillsammans med Skärgårdsstiftelsen Markägare: Skärgårdsstiftelsen Projekt: Utö företagareförening har länge försökt få igång bostadsbyggande på ön. Ett av problemen är byggbar mark. Skärgårdsstiftelsen upplåter marken med tomträtt till företag som kan bygga bostäder som blockhyrs av en part som sedan hyr ut dem som åretruntbostäder i andra hand. Kommunen utformar detaljplan när man hittat företag som vill bygga. Oxhalsö, Blidö (Norrtälje kommun) Fas: Detaljplanen har vunnit laga kraft Initiativtagare: Blidö turist och fritid AB Markägare: Blidö turist och fritid AB Projekt: 20 bostadsrättslägenheter, 15 radhus i tre huskroppar och fem lokaler, 10 villatomter. (Ansågs finansiellt svårt med hyresrätter) VA via kommunala systemet. Sandfältet, Sandhamn (Värmdö kommun) Fas: Detaljplan har vunnit laga kraft Initiativtagare: Eknö Hemman Samfällighetsförening (byalag) Markägare: Samfällighet sedan laga skifte Temagruppen Sidan 16 Arbetsmaterial

18 Projekt: 40 bostäder med olika upplåtelseformer. För att lösa finansieringen av hyresbostäderna säljs bostadsrätter och småhus. Ljusterö torg, Ljusterö (Österåkers kommun) Tanken var att bygga hyresrätter men projektet kunde inte lösas finansiellt eftersom banken inte ville gå med på ett lån. Ljusterö Torg Bostäder AB bildade istället en bostadsrättsförening. De påtänkta hyresgästerna var intresserade och banken beviljade lån. Totalt producerade 52 bostadsrätter. 90 procent av de boende hade anknytning till Ljusterö. Ingmarsö (Österåkers kommun) För att kunna finansiera byggandet av hyresrätter på Ingmarsö bildade 10 personer ett aktiebolag. Aktiebolaget sålde flera aktier och fick dessutom en sponsor, man fick också ett lån av banken. Istället för att nyproducera köpte bolaget ett äldreboende från Ockelbo för en låg kostnad. Byggnaden monterades ned och fraktades till Ingmarsö. Från början arrenderades marken av en öbo men sedan kunde den köpas till ett bra pris. Ett antal problem uppstod dock på vägen, bland annat visade det sig att bostäderna var i sämre skick än utlovat vilket gjorde att man fick renovera. Dessutom visade det sig att flera av de intresserade hyresgästerna inte hade råd att betala hyran. Bolaget fick ekonomiska problem och gick i konkurs. Till slut såldes de 16 bostäderna till den bostadsrättsförening som hyresgästerna bildat. Möja, Nämdö, Runmarö och Svartsö (Värmdö kommun) Detaljplanearbete i olika faser. Försök har gjorts att producera hyresrätter men då Värmdöbostäder, som var byggherre för projektet, gick ut med anbud till flera entreprenörer men man fick inga svar. Värmdö kommun har ett antal småhustomter på Runmarö och Sandhamn som man under 1980-talet upplät till boende som ville folkbokföra sig på öarna. Tomträttsavtalen var fördelaktiga för de boende. För att säkerställa åretruntboende lade kommunen in ett pantbrev på varje tomt som man kunde kräva tillbaka om köparen inte längre är folkbokförd på tomten. SIKO (Skärgårdens intresseföreningars kontaktorganisation) vill att kommunen ska stycka den kommunala marken i mindre tomter och sedan upplåta dem som tomträtter för de som själva vill uppföra ett hus. Tjudö vingård på Åland (Magasin Skärgård sommar 2008) Tjudö vingård har varit i familjens ägo sedan startades vin- och sprittillverkning på gården som då fick namnet Tjudö vingård hade man börjat odla äpplen i stor skala och när nästa generation tog över gården hade man nya visioner och idéer för driften. EU-inträdet hade lättat på reglerna för alkoholtillverkning. Samtidigt hittade man roliga flaskor för spriten och ordnade namntävlingar för produkterna. Nu finns produkterna att köpa både på Alko (finska systembolaget), Viking Line, Eckerölinjerna och på Finnair liksom flera restauranger. EU-projektet Skärgårdssmak bildades och Tjudö blev medlem. Temagruppen Sidan 17 Arbetsmaterial

19 2007 planterade 4250 nya äppelträd. Totalt finns nu omkring äppelträd och 250 körsbärsträd. Äppelförsäljningen är den primära verksamheten men alla äpplen som är för små enligt EU-regler används i vinporduktionen. Västergråds äppelvin, äppelspriten Ålvados, Kobba Libre en rom av sockerbetor och körsbärssnaps liksom JägarBongo ett örtbrännvin i en flaska med en älg inuti. Gårdsbutiker har fått ett uppsving och nästan alla vill köpa med sig något efter ett besök. Spriten får dock inte säljas på gården. Man erbjuder visningar och provningar och tar även emot grupper upp till 100 personer på mat i det gamla tröskhuset där man ordnat en rustik festlokal. Temagruppen Sidan 18 Arbetsmaterial

20 6) Samtal med några företrädare för skärgårdsprojekt Centrumbebyggelse på Blidö, samtal med Håkan Hedberg (VD för Blidö Turist och fritid): Företaget äger 7 ha mark i samhället Stämmarsund som nu har planlagts för både centrumbebyggelse, vårdboende och bostäder. Just nu förhandlar man med flera entreprenörer som vill köpa marken och bygga. Man hade tidigare funderat över hyresrätter men anser det alltför problematisk att få ekonomin att gå runt. Blidö nås med både bil/bilfärja och buss. I samhället finns mataffär, restaurang och vandrarhem. Tanken är nu att få till ytterligare verksamheter och bostäder. Planen medger uppemot 70 lägenheter. Man ser framförallt tre olika målgrupper för lägenheterna: ungdomar som vill bo kvar i skärgården, äldre personer som sålt villan men vill bo kvar på ön och par som skilt sig och som vill bo kvar på ön men ha ett billigare boende. Centrumbebyggelsen Ljusterö torg, samtal med Urban Baudin (VD för Förvaltning AB Ljusterö Torg): Projektet handlar framförallt om byggnation av 52 bostadsrätter och verksamhetslokaler i en torgbildning centralt på Ljusterö. Torget ligger i nära anslutning till annan bebyggelse. Totalt finns här nu 1800 kvadratmeter kommersiella lokaler där bland annat restaurang, café, post och frisör finns representerade. Torget invigdes Torget kom till helt på privata initiativ av både fastboende och fritidsboende. Bolaget har 400 aktieägare. Ljusterö Torg är det enda centret i glesbygd utan kommunala eller statliga bidrag. Man hade tänkt bygga hyresrätter men det var svårt att få lån, därför producerades istället bostadsrätter med krav att köparen skulle vara boende på ön. Byggnationen har skett helt i privat regi med vissa investeringsbidrag från Länsstyrelsen. Tanken bakom projektet var att få samhället levande året runt. På sommaren ökar befolkningen rejält medan det på vintern bara finns runt 2000 personer skrivna på ön. Det senaste projektet är ett nytt museum i Ljusterö torgs lokaler. Det är konstnären J.A.G Ackes verk som presenteras. Ljusterö nås både med bil/bilfärja och buss. Hyresrätter på Runmarö, samtal med Jan Olsén (tidigare ordförande i Runmarös Intresseförening): Arbetet med att producera hyresrätter startade för 25 år sedan. Tanken var att kommunen skulle upplåta marken och bygga billiga lägenheter till ungdomar och barnfamiljer så att de skulle ha råd att bo i kvar skärgården. Totalt var det frågan om ungefär 12 lägenheter i nära anslutning till tidigare bebyggelse. Hyrorna skulle finansiera projektet. Värmdöbostäder skulle hålla i bygget. När planen nästan var klar lades den på is. Värmdöbostäders förfrågningsunderlag gav inget napp bland byggföretagen. Temagruppen Sidan 19 Arbetsmaterial

21 Det absolut viktigaste för att få en levande skärgård är att få fram billiga bostäder. Att få fram verksamheter är inte lika viktigt eftersom de flesta som bor i skärgården redan har ett arbete. Arbetslösheten är inte lika hög i skärgården som på fastlandet. Hyresrätter på Nämdö, samtal med Gunilla Söderqvist (ordförande i Nämdö hembygdsförening): Tanken bakom projektet var att producera hyresrätter på kommunens tomt på Nämdö. Totalt skulle 4 8 lägenheter byggas. Projektet har dock lagts på is. Idag finns redan två hyresbostäder på Nämdö, Hembygdsföreningen och den före detta lärarbostaden. Nu när skolan slagit igen finns inte samma efterfrågan. Hembygdsföreningen var den drivande parten bakom projektet. På Nämdö tillsammans med Nämdö skärgård finns ungefär 100 bofasta. Ön trafikeras vintertid med Waxholmbolagets färjor till Stavsnäs. Sommartid går fler båtar, både till Stockholm, Saltsjöbaden och Stavsnäs. På Nämdö behövs framförallt två verksamheter, ett vandrarhem och byggnadsarbetare. Bryggplan för Norrtälje skärgård, samtal med Barbro Nordstedt (ordförande i Blidö- Frötuna skärgårdsförening): I RUFS utpekades bara två replipunkter för hela Norrtälje skärgård samtidigt som det finns över 80 allmänna bryggor. Med bryggplanen har man fått en bra struktur för att kunna göra prioriteringar av bryggorna vad gäller båttrafik, finansiering, pendling och så vidare. Det har varit ett mycket lyckat projekt. Något som verkligen behövs i skärgården är att man ser till att marken vid bryggorna är tillgänglig för transporter och verksamheter. Många lägen som tidigare använts för matbutiker eller verksamheter säljs av till spekulanter som gör bostadsrätter vilket försvårar tillgängligheten. Utflyttning av polisens växel, samtal med Jonas Linell (tidigare SIKO skärgårdsutvecklare): När Sjöfartsverket lade ner lotsstationer och sjöräddningsstationer i skärgården började Länsstyrelsens skärgårdsråd trycka på för att få till fler arbetsplatser i skärgården. Polisens inrättade då tre call centra på Sandhamn, Ornö och Arholma, där man tar emot och registrerar enklare förlust- och brottsanmälningar. I snitt arbetar ungefär personer på varje ö. Flera av de anställda pendlar från fastlandet. Temagruppen Sidan 20 Arbetsmaterial

22 7) Diskussion Nedan följer en kort diskussion kring de redovisade projekten. Omvärldsanalys och egna förutsättningar Som en första utgångspunkt för att diskutera ämnet en levande skärgård, och olika skärgårdsprojekt som kan vara intressanta i detta sammanhang, är det viktigt att ställa frågan vilka förutsättningar som finns till exempel vad gäller öns natur, människor, infrastruktur såsom vägar, hamnar och VA-lösningar liksom transporter och fastigheter. Flera av de projekt som presenterats ovan har börjat med en lägesanalys och inventering. I exemplet Landsort gjordes till exempel en analys av öns starka- och svaga sidor samt hot och möjligheter för att hitta områden att utveckla. På så vis identifierades alltifrån infrastrukturprojekt, samarbete med högskolan och nya verksamheter. I rapporten Bottenvikens skärgård en del av Swedish Lapland, Strategi identifierades tre olika områden som ansågs viktiga för att göra skärgården levande 1) verka och utveckla, 2) färdas och kommunicera samt 3) bo och bygga som tillsammans handlar om allt från varumärke till strategier för var man kan lägga nybyggnation. Ett annat exempel är skärgårdsutvecklingen i Vänern. Där man har utvecklat handlingsplaner med konkreta åtgärder för de olika öarna. Även här handlar det om många olika typer av åtgärder. Även om tanken i första hand är nya bostäder, något som ofta nämns som det absolut viktigaste att åstadkomma i skärgården, så är det viktigt att fundera över vilka specifika förutsättningar som gäller för just den ön och det projektet. Här är det också viktigt att fundera över vilken eller vilka grupper man vänder sig till i produktionen av nya bostäder. I Länsstyrelsens rapport Nya bostäder i Stockholms skärgård, Inventering av aktuella bostadsprojekt 2010 påpekas vikten av att förtydliga vilken målgrupp man vänder sig till och vad denna grupp tål i form av kostnader eller behöver i form av kringservice och kommunikationer. En barnfamilj som flyttar till skärgården för att uppnå en bättre livskvalitet kräver andra saker än en ungdom som söker ett första boende men som är uppvuxen i skärgården. Ny bebyggelse bara i yttersta nödfall I Landstingets rapport Förslag till skärgårdspolitiskt program för Stockholms läns landsting skriver man att ny bebyggelse i skärgården på öar utan bro, tunnel eller färja bör ske i samhällen och byar på kärnöar. I Miljöbalken slås fast att någon ytterligare fritidsbebyggelse i princip inte får tillkomma i skärgården, trots det stora trycket på bostäder. Det handlar därför om bostäder för permanentboenden. Flera rapporter slår också fast att skärgården saknar billigt boende för den fasta skärgårdsbefolkningen. I projekt Gruvbryggan på Utö har man dock haft problem att hitta mark att bygga på. Att Landstinget anger att ny bebyggelse framförallt ska förläggas i samhällen och byar handlar troligen både om att inte ta ny naturmark i anspråk men även om att förtäta för att uppnå en större massa som kan nå upp till ett tillräckligt underlag för olika typer av service. Att den nya bebyggelsen dessutom ska förläggas till kärnöar handlar också om att koncentrera bebyggelsen för att kunna ge bättre service i form av kommunikationer och annat. Temagruppen Sidan 21 Arbetsmaterial