Årsredovisning Innehållsförteckning. Fastställt av kommunfullmäktige Sida

Transkript

1 Årsredovisning 2013 Fastställt av kommunfullmäktige Innehållsförteckning Sida Ks-ordförande har ordet 2 Organisationsöversikt 3 Verksamhetsberättelse 4 Resultaträkning 13 Kassaflödesanalys 14 Balansräkning 15 Noter 16 Redovisningsprinciper 21 Driftredovisning 23 Investeringsredovisning 24 Personalredovisning 30 Bokslut kommunala bolag 33 Kommunernas Kvalitet i Korthet, KKiK 34 Nämndernas verksamhetsberättelser - Kommunfullmäktige 36 - Revision 38 - Överförmyndare 40 - Kommunstyrelsen 42 - Kommunledningskontoret 44 - Tekniskt kontor (skattefinansierad verksamhet) 46 - Va-verksamhet 50 - Avfallsverksamhet 52 - Räddningstjänst 54 - Byggnadsnämnd 57 - Fritid- och Kulturnämnd 61 - Barn- och utbildningsnämnd 64 - Socialnämnd 70 - Miljönämnd 77 - Pensioner 82 - Semesterlöneskuld 83 - Reglering arbetsgivaravgifter 84 Revisionsberättelse 85 Kommunfullmäktiges protokoll, årsredovisning 86 Kommunfullmäktiges protokoll, ansvarsfrihet 88

2 2 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Resultatet för 2013 kommer att kunna räknas som ett av de bästa i ett historiskt perspektiv, tillsammans med 2009 och Resultatet på 17 miljoner är ca 14,3 miljoner bättre än budget och har sin förklaring i en rad positiva effekter som till vissa delar var kända men ändå inte budgeterade. Att återbetalning av AFA- pengar på ca 6,5 miljoner skulle komma var ingen nyhet för oss men det var viktigt att inte ta med det i budgeten. Vi har några positiva finansiella plusposter som ytterligare hjälpte upp resultatet med 2,5 miljoner. Det handlade om resultatåterbäring från Kommuninvest samt reavinster på några fastighetsförsäljningar. Våra höga investeringsvolymer fortsätter och 2013 uppgick investeringarna till ca 66 miljoner. Även om vi inte investerade för den budgeterade volymen är detta historiskt sett en mycket hög siffra. De närmaste åren får vi räkna med fortsatt höga investeringskostnader. Alléskolan kommer att vara färdig för inflyttning till sommaren och sedan börjar nästa stora skolprojekt. Tillbyggnad av gamla Hagenskolan samt reparation och ombyggnad av högstadiedelen i Hagabodaskolan. Den senare har visat sig innehålla stora byggnadstekniska brister från tidigare ombyggnationer. Detta åtgärdas nu och vi kommer nästa år ha en högstadieskola som uppfyller nutidens höga krav. Dessa satsningar innebär att många andra investeringsprojekt får stå tillbaka tills vi kan se att vi klarar våra kärnverksamheter på ett ekonomiskt hållbart sätt. Alla dessa åtgärder är mycket viktiga för kommunens fortsatta utveckling. Vi ser att Habo kommuns attraktivitet kommer att locka hit många nya kommuninnevånare framöver och beredskapen med tomter för husproduktion är mycket god. Däremot arbetar vi för fullt med att hitta lösningar för att få igång lägenhetsproduktion, framförallt centralt placerade lägenheter. Vi har förstått att förutsättningarna för detta är att det måste byggas på höjden. Därför måste vi vara beredda på att ändra detaljplaner för att möjliggöra denna utveckling. Till sist vill jag tacka alla medarbetare och förtroendevalda i en av landets bästa kommuner för ert engagemang och att ni bidrar till att vi lever upp till visionen: Att sedan förvaltningarna kunde klara sina verksamheter med ca 5 miljoner lägre kostnader är mycket tillfredställande. Vi konstaterar också att det finns utmaningar inom socialtjänsten beroende på övertagande av entreprenaden inom äldreomsorgen och övertagandet av hemsjukvården. Dessa verksamheter kommer att behöva mycket stöd i den närmaste tiden och det är viktigt att vi ger dessa frågor största möjliga uppmärksamhet. Sammantaget innebär årets resultat på ca 3,3 % att vi når vårt mål på minst 2 % sett över en 4-årsperiod. Habo-kommunen för hela livet Thomas Werthén Kommunstyrelsens ordförande

3 3 HABO KOMMUNS ORGANISATIONSÖVERSIKT KOMMUNFULLMÄKTIGE M KD FP C S Mp SD Valberedning KOMMUNSTYRELSE Revision Kommunledningskontor Teknisk förvaltning Räddningstjänst ÖVRIGA NÄMNDER Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Miljönämnd Fritids- och kulturnämnd Byggnadsnämnd Valnämnd BOLAG Helägda Habo Energi AB Habo Kraft AB Habo Bostäder AB Delägda Jönköpings Länstrafik AB tom 2011 Kommunal Energirådgivning I Vätterbygden AB Utveckling i korthet Antal invånare 1/11 året innan Skattesats 22:42 21:33 21:66 21:66 21:66 Årets resultat, mkr 17,0 1,7 2,1 17,6 17,6 Budgetavvikelse, mkr 14,3 11,0-0,3 11,5 12,0 Nettokostnadsandel, % 96,4 99,2 98,9 95,8 96,0 Nettokostnad/inv. kr Nettoinvesteringar, mkr 66,0 36,3 41,0 68,7 28,6 Låneskuld extern upplåning, mkr 170,0 150,0 150,0 130,0 130,0 Soliditet, %, exkl ansvarsförbindelse Soliditet, %, inkl ansvarsförbindelse

4 4 Verksamhetsberättelse Så är det dags att sammanfatta ytterligare ett kommunalt verksamhetsår års resultat uppgår till 17,0 mkr, vilket är klart bättre än budgeterat resultat på 2,7 mkr. En orsak till det förbättrade resultatet är den återbetalning på 6,5 mkr avseende premier för avtalsförsäkringar (AFA-pengar) som skett för åren 2005 och De samlade nettoinvesteringarna 2013 har uppgått till 66,0 mkr. Befolkning Följande utveckling har skett de senaste åren: Födda Döda Födelsenetto Flyttnetto Total förändring Folkmängd 31/ har inneburit att folkmängden ökat med 96 invånare. Huvuddelen av denna ökning utgörs av ett positivt födelseöverskott. Flyttnettot är 33 personer. Bostadsmarknad Under år 2013 beviljades bygglov för 27 st enbostadshus, varav fem stycken på landsbygden. Inom detaljplanelagt område är det främst på Bränninge Ängar byggnation av enbostadshus har skett. Vid årets slut fanns ca 280 st tomter som är detaljplanelagda för byggnation av enbostadshus. Under år 2014 förväntas byggnationen av Bränninge Ängars västra sida bli klar, eventuellt kommer byggnation påbörjas även i områdets östra del. Övrig detaljplanelagd mark är ännu inte förberedd för försäljning. Någon byggnation av flerbostadshus har inte påbörjats under året 2013, men det finns förhoppningar om att flerbostadshusen på Parksäter (Onkel Adams väg) kommer att påbörjas under år Arbetsmarknad Historiskt sett har kommunen låg arbetslöshet jämfört med riket. Under 2013 har en viss nedgång av arbetslösheten skett jämfört med Dec 2013 Dec 2012 Habo 116 (2,1%) 135 (2,4%) Länet (3,9%) (4,2%) Riket (4,6%) (4,8%) Ovanstående uppgifter avser öppet arbetslösa. Om också sökande i program med aktivitetsstöd inräknas uppgår antalet till följande: Dec 2013 Dec 2012 Habo 230 (4,1%) 244 (4,3%) Länet (7,5%) (7,9%) Riket (8,7%) (8,9%) Bolagen Kommunens helägda bolag utgörs av Habo Energi AB, Habo Bostäder AB samt Habo Kraft AB. Habo Energi AB utgör moderbolag. Habo Energi AB Väsentliga händelser under året Företagets VD, Roland Sandelius, avgick den 31 december Ny VD, Bengt Fransson, tillträdde 1 januari Fjärrvärme. För att öka effekt och verkningsgrad i fjärrvärmeanläggningen har en ny effektivare panna installerats. Pannan var i full drift 29 oktober. För att få ner bränslekostnaden har bolaget köpt en flistugg och ska med denna flisa upp stamved för egen förbrukning. Under året har ett tiotal nya kunder anslutits till fjärrvärmenätet.

5 5 Försåld volym fjärrvärme under året var 20,2 GWh (20,5 GWh) har varit betydligt varmare än 2012, varför försäljningen har minskat trots fler kunder. Den bränsle som använts utgörs av flisad skogsråvara och sågverksrester till 95 % (97 %) samt av olja 5 % (2 %). Den högre oljeanvändningen 2013 orsakas i huvudsak av avbrott vid installation av ny panna samt oljekörning under sommartid i Fagerhult. Elhandel Den el som erbjuds är, i linje med ägarens intentioner, ursprungsmärkt el från vattenkraft. Volymen såld el har minskat och var för ,9 GWh (78,8 GWh). Minskningen orsakas främst av den mildare vintern 2013 samt att antalet kunder minskat något under året. De fasta avtalspriserna har legat på en bra och stadig nivå, vilket gjort att flera kunder valt att teckna längre avtal. Ekonomi och resultat För moderbolaget har den totala omsättningen uppgått till tkr ( tkr). Rörelseresultatet före finansiella poster och bokslutsdispositioner är tkr (1 624 tkr). Framtida händelser Fjärrvärme Under kommande år ska den egna flisningen komma igång ordentligt. Kontakter har tagits med såväl större leverantörer som mindre skogsägare i närområdet. Elhandel Energimarknadsinspektionen har granskat elhandelsbolagens tillsvidarepris. Branschorganisationen Svensk Energi har arbetat fram ett förslag till hantering av kunder som inte aktivt väljer leverantör av elenergi. Habo Energi kommer att följa de rekommendationer som tas fram. Habo Bostäder AB Väsentliga händelser under året Hyreslägenheter Hyresnivån höjdes från 1 mars 2013 med 2,6 % (2,5 %). Omflyttningsgraden ökade något till 20,4 % (19,9 %) och uthyrningsgraden var 98,3 % (99,0 %) inklusive lägenheter som ställts av för renovering Under året har följande större renoveringar och underhåll genomförts: - Fortsatt utvändig målning på Tidaholmsvägen Tak- och fasadrenovering samt färdigställande av balkongrenovering på Tidaholmsvägen Renovering av tvättstuga Malmgatan Helrenovering av ca 20 lägenheter i fastighetsbeståndet. Ingen nyproduktion har ägt rum Underhållet för 2013 har uppgått till 116:-/kvm (138:-). Lokaler Ingen nyproduktion har ägt rum under Ekonomi och resultat Under ett antal år har amorteringar skett för att uppnå en soliditet med måltalet 10 %. Den stora upplåningen som gjordes för att finansiera nyproduktion av lägenheter och lokaler ger bolaget höga räntekostnader, vilka ger en förhållandevis låg avkastning i Habo Bostäder. Den totala omsättningen för 2013 har uppgått till tkr ( tkr) och rörelseresultatet efter finansiella poster är tkr (280 tkr). Framtida händelser Förhandling om hyreshöjning 2014 är klar. Hyreshöjningen från 1 januari 2014 är fastställd till ca 1,3 %. Utredning av Liljekonvaljens (fd Bränningeområdet) yttre miljö, renovering av fasader samt ev nybyggnad inom området har påbörjats under 2013 och kommer att fortsätta under 2014.

6 6 Habo Kraft AB Väsentliga händelser under året Elnät Kablifiering av högspänningsnät har gjorts mellan Lyckås och Furusjö. Nytt kabelnät har lagts mellan Svenshult och Tålåsen. Nytt hög- och lågspänningsnät har ersatt det gamla luftledningsnätet. Ny högspänningskabel mellan Bjälkebo och Luxvägen i Fagerhult har lagts. Detta skapar en bättre reservmatningskapacitet till Fagerhults Belysning. Omsättningen i elnätet var 92,3 GWh (93,2 GWh). Anslutningsavgifterna uppgick till 734 tkr (601 tkr). Kabel-tv/opto Ett tjugotal nya privatkunder har anslutits till fibernätet. Ett samarbete med Värnamo Energi har etablerats och med det även ett helt nytt kabel- TV utbud fr o m 4 mars Vattenkraft Vattenkraftstationen har fungerat väl och levererat MWh (2 340 MWh). Utredning och förhandling med Länsstyrelsen avseende fiskväg förbi kraftstationsanläggningen pågår. Beroende på utfallet måste beräkning göras för att bedöma om renovering för att erhålla nya elcertifikat är lönsam. Ekonomi och resultat Rörelseresultatet rensat från engångsintäkter och avbrottsersättning visar på tkr (2 369 tkr) i resultat. Framtida utveckling Elnät En ny modell för taxestyrning infördes av Energimarknadsinspektionen (EI) för samtliga elnätsbolag. Den tilldelade intäktsramen för de kommande fyra åren är 118 mkr. Denna ram har överklagats till EI då den innebär att elnätsbolaget har svårt att klara verksamheten med dessa ekonomiska förutsättningar. Ärendet hanteras nu i högre förvaltningsrätt. Kablifiering behöver fortskrida för att ytterligare vädersäkra elnätet. Under 2014 kommer Furusjö tätort matas via kabelnät. Kabel-tv/opto Bolaget kommer under året att fortsätta arbeta med att fortlöpande förtäta befintligt nät avseende kabel-tv och internet. Vattenkraftstationen Länsstyrelsen har för avsikt att bygga omlöp för fiskvandring vid kraftstationen. Beslut är ännu ej taget. Vattenkraftstationen står inför en större renovering där två alternativ diskuteras. Alternativ a: renovering för att säkra fortsatt drift. Alternativ b: en mer genomgripande renovering för att erhålla ny tilldelning av elcertifikat. Upphandling inför renovering har påbörjats. Ev nytt förslag avseende kvotplikt för elcertifikat under kommande år har betydelse för hur omfattande renovering som kommer att göras. Måluppfyllelse Kommunfullmäktige antog Visioner och mål för Habo kommun En hållbar kommun Habo kommun ska vara en kommun som är hållbar över tiden. Inom ramen för en hållbar kommun preciseras målsättningar inom tio områden; ekonomi, utveckling, demokrati, boende, kommunikationer, miljö, mångfald, trygghet, internet och speciella utvecklingsområden som spänner över flera verksamheter. Ett av områdena där fullmäktige har formulerat preciserade målsättningar är ekonomi. Vi ska hushålla med kommunens ekonomi så att vi inte bygger upp en skuldbörda som kommande generationer får hantera. Målsättningen ska vara att finansiera investeringar med egna medel och minska vår skuldbörda så att vi på sikt blir skuldfria. Att klara våra mål utan att höja skatten är en självklar målsättning.

7 7 Visioner och mål. Kommunfullmäktige har antagit sex visioner till vilka har kopplats mål, strategier och uppföljning. Visionerna presenteras nedan. I Habo kommun ska barnen få en bra start i livet. Målen som är kopplade till visionen har delvis uppfyllts. En utförlig redovisning finns under Barn- och utbildningsnämndens avsnitt s. 65. I Habo kommun ska det vara tryggt att bli äldre. I Habo kommun ska alla känna social trygghet. De aktuella målen är till stor del uppfyllda. För en mer detaljerad redogörelse hänvisas till Socialnämndens avsnitt s. 72. I Habo kommun ska det vara lätt att starta och driva företag Habo kommun hamnade 2013 på plats sju i Svenskt Näringslivs ranking över kommunerna med bäst företagsklimat. Sedan 2007 har Habo kommun samtliga år hamnat bland de tio främsta i rankingen. I Habo kommun trivs alla på jobbet. En medarbetarundersökning kommer att genomföras under I Habo kommun har vi ett rikt fritids-, natur- och kulturliv. Målen som är hänförbara till visionen har delvist uppfyllts. Fritid- och kulturnämnden lämnar en mer utförlig redovisning på s.61. För samtliga visioner hänvisas även till den tekniska verksamhetens redogörelse på s.46. Kommunstyrelsens mål Kommunstyrelsen har med utgångspunkt från kommunfullmäktige antagit verksamhetsmål. Följande målsättningar har formulerats avseende ekonomi; Kommunens övergripande finansiella mål skall vara att varje års resultat skall uppgå till minst 2 % av de årliga skatte- och bidragsintäkterna. En jämförelse skall också göras beträffande det genomsnittliga resultatet för den senaste 4- årsperioden. De årliga nettoinvesteringarna skall finansieras med ny långfristig upplåning till högst 40 %. En jämförelse skall också göras beträffande nettoinvesteringarna för den senaste 4- årsperioden. Med nu redovisat resultat för 2013 ser de senaste fyra årens utfall ut på följande sätt: År Resultat, tkr Resultat, % , , , ,3 Genomsnitt ,1 Som framgår ovan uppfylls resultatmålet för de senaste fyra åren. Beträffande det andra ekonomiska målet om att högst 40 % av årets investeringar får finansieras med nyupplåning har följande måluppfyllelse skett: År Nettoinv, tkr Nyuppl, tkr , ,3 Genomsnitt ,9 Som framgår ovan klarades inte målsättningen under De övriga åren under perioden har dock målsättningen klarats med råge. Beroende på den likvida situationen kan detta mål enskilda år svänga kraftigt. Årets resultat för kommunen Årets resultat uppgår till tkr, vilket motsvarar 3,3 % av årets skatt- och generella statsbidrag. Resultatet är tkr bättre än budgeten för året. Årets resultat är bättre än vad den första tertialrapporten pekade mot. I denna prognostiserades ett resultat på mellan 8-10 mkr. Prognosen efter 2:a tertialen i samband med delårsrapporten pekade på ett resultat av ca 15 mkr. %

8 8 Sammanfattningsvis har följande större avvikelser jämfört med budget uppkommit: Verksamheternas nettokostnader Återbetalning AFA-pengar Finansnetto Skatt/bidrag Pensioner Överskott lönepott Reavinster Övrigt Totalt tkr tkr tkr +547 tkr tkr +546 tkr tkr tkr tkr Avräkning mot balanskravet. I balanskravsresultatet ska reavinster exkluderas. Årets resultat tkr Reavinster tkr Balanskravsresultat tkr. Det finns inga tidigare underskott att täcka. Verksamhetens nettokostnader Resultatutjämningsreserv (RUR) Kommunfullmäktige beslöt om riktlinjer för RUR, samt 72 om avsättning till RUR, tkr års resultat innebär att någon disposition ej behöver ske. Inte heller behöver någon ny avsättning göras, då den befintliga avsättningen, tkr, bedöms vara tillräcklig för framtiden. Resultatutjämningsreserv, tkr IB Disp Avs UB Resultatfonder Sedan 2010 tillämpas resultatfonder för Barnoch utbildningsnämndens rektorsområden samt kulturskolan. Av det totala överskottet för Barn- och utbildningsnämnden 2013, tkr, föreslås sammanlagt 863 tkr regleras mot resultatfond för 2014 och framåt. Resultatfond Barn- och utbildningsnämnd Ingående fondbehållning Regleringar 2013 Utgående fondbehållning Nettokostnaderna, dvs den totala kommunala verksamhetens kostnader minskat med verksamheternas taxe-och avgiftsintäkter samt specialdestinerade statsbidrag, uppgick år 2013 till 499,0 mkr, exkl jämförelsestörande post om -6,5 mkr (återbetalning av AFApengar). Vid en jämförelse med år 2012 kan utläsas att nettokostnaderna ökat med 30,3 mkr eller 6,5 procent. Våra samlade intäkter av skatter och generella statsbidrag har ökat med 45,5 mkr eller ca 9,8 procent under samma period. Nettokostnaderna fördelas procentuellt på kommunens samtliga nämnder enligt följande: Nämnd Barn- och 56,7 % 56,5 % utbildningsnämnd Socialnämnd 28,8 % 26,4 % Kommunstyrelsen 10,5 % 13,2 % Fritids- och 2,9 % 2,6 % kulturnämnd Övriga nämnder 1,1 % 1,3 % Skatteintäkter och generella statsbidrag utgör ca 82,6 procent av Habo kommuns samlade intäkter. Nyckeltalet nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag visar hur stor del av dessa intäkter som åtgår till våra löpande driftskostnader. Under år 2013 är nettokostnadsandelen 96,4 procent tkr 863 tkr 508 tkr Innebörden av resultatfonden är att rektorsområdena under kommande år äger rätt att disponera totalt 508 tkr utöver fastställd budget.

9 9 Procent 100,0 99,0 98,0 97,0 96,0 Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag 96,4 99,2 98,9 95,8 96,0 Mkr 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 66,0 Investeringar 68,7 41,0 36,3 28,6 95,0 10,0 94, År 0, År Soliditetsutvecklingen Detta finansiella nyckeltal är ett mått på Habo kommuns långsiktiga finansiella utrymme. Soliditeten visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansieras med egna medel. Under åren 2009 till 2010 har soliditeten förstärkts men åren 2011 till 2013 har inneburit sjunkande soliditet till 44 %. Kommunfullmäktige har sedan lång tid tillbaka angett att soliditeten bör överstiga 50 %, vilket vi således ej lyckas uppfylla års investeringsverksamhet har inneburit att vissa projekt genomförts i snabbare takt än planerats medan andra projekt ej hunnit genomföras. Detta innebär att vissa projekt budgetmässigt förskotteras till 2014 då budget för ändamålet upptagits detta år, medan de projekt som ej hunnit genomföras reserveras till Redovisning av dessa projekt framgår av den detaljerade investeringsredovisningen på sidorna Bland större investeringar som gjorts eller påbörjats under 2013 kan nämnas Procent Soliditet Alléskolan etapp 2 16,1 mkr - Oml Parkg/Långg inkl Va 8,9 mkr - LSS korttidsboende 4,1 mkr - NO-salar 4,4 mkr - Fagerhults skola 4,3 mkr Låneskuld/finansnetto År Kommunens långfristiga låneskuld uppgick vid årsskiftet till 170,0 mkr, en ökning med 20 mkr. Utöver denna långfristiga skuld har kommunen sedan 2010 också en långfristig skuld till Habo Energi AB på 15,0 mkr. Nettoinvesteringar Den totala investeringsbudgeten var för år 2013 beslutad till 90,2 mkr varav 77,8 mkr inom tekniska kontoret. Årets nettoinvesteringar uppgick till 66,0 mkr varav 56,1 mkr inom tekniska kontoret.

10 10 Mkr 180,0 160,0 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 Låneskuld 170,0 150,0 130,0 130,0 130, År Habo kommun redovisar pensionsskuld enligt den s k blandmodellen. Detta innebär att pensionsrätter intjänade fr o m 1998 årligen redovisas som kostnad i resultaträkningen samt upptages som avsättning i balansräkningen. De redovisade och avsatta årliga pensionsrättigheterna utbetalas således inte utan återlånas. Fr o m 2009 utbetalas dock för vissa grupper nyintjänandet i form av premier som den enskilde själv placerar via kommunens pensionsadministratör. Pensionsrättigheter intjänade t o m 1997 redovisas som ansvarsförbindelse och uppgår till tkr inkl löneskatt Löpande utbetalningar Avsättning Löneskatt Finansnettot utgörs av skillnaden mellan finansiella kostnader och finansiella intäkter. Finansnettot uppgår till tkr enl. följande: Kostnadsräntor, lån Ränteintäkter mm Totalt finansnetto tkr tkr 877 tkr I den fastställda budgeten för 2013 bedömdes finansnettot uppgå till tkr Orsaken till det bättre utfallet beror till största delen på den utdelning från Kommuninvest som erhållits under Totalt har intäktsförts tkr i utdelning vilket ej var känt när budgeten fastställdes. Den genomsnittliga räntenivån på kommunens långfristiga lån uppgick vid årets slut till ca 1,91 %. Budgeterad räntenivå var 2,25 %. Kommunen har under lång tid valt rörlig ränta på lånestocken. Under 2012 har dock 70 mkr av totala lånestocken bundits till fast ränta på två resp tre år. Utöver den ovan beskrivna skuldsättningen bör också påpekas den ytterligare skuldsättning som årligen sker i form av avsättningar för pensioner. Den årliga skuldökning som sker av framtida pensionsåtaganden är kostnader som ej betalas ut. Istället återlånas dessa. Totalt uppgår denna skuld i bokslutet för 2013 till 17,7 mkr. Pensionsåtaganden Miljöåtgärder/miljöbokslut Kommunen har under ett flertal år prioriterat åtgärder för att minska energiförbrukningen inom kommunens fastigheter och verksamheter. Fokus har legat på åtgärder som knyter an till kommunens plan för energi och klimatstrategi. De senaste årens energiåtgång uppvisar följande förbrukning. Kwh/kvm Förändring El ,5 % Fjärrvärme ,5 % Fjärrvärmeförbrukningen per kvm har ökat eftersom konvertering skett från oljeanvändning/elvärme till fjärrvärme i Fagerhultsskola och förskola. En annan orsak till ökningen beror på om- och tillbyggnader som kräver mer ventilation för emissionsreducering första året. Beräknad avräkning har gjorts på mediaförbrukning för entreprenaden av Fagerhultsskola under Specifika åtgärder som vidtagits under perioden är bl a följande: - Uppsättning av 5 kw stor solcellsanläggning på Vårdcentrum - Två stycken elbilar har köpts in till fastighetsenheten - Belysningsarmatur har kompletterats med närvarostyrning i ett flertal fastigheter En inte oväsentlig del av arbetet med att minska energiförbrukningen totalt är det arbete som fastighetsenhetens drifttekniker gör med intrimning och optimering av våra fastighetssystem.

11 11 Fastighetsenheten har under ett flertal år arbetat med brukarbeteende i kommunens förskolor. Projektet startades under 2011 och två förskolor har deltagit sedan start. Under 2013 utökades projektet med ytterligare tre förskolor. Under projekttiden har vi kunnat se besparingar gällande elförbrukningen på samtliga förskolor. Källsortering har under åren införts på ytterligare två förskolor vilket leder till att en mindre mängd avfall förbränns. Under året har ett arbete med miljöcertifiering av byggnader inletts. I dagsläget arbetar vi med korttidsboendet Kråkan, kommunhusets tillbyggnad och Alléskolans etapp två. Borgensram kommunala bolag Habo Bostäder AB Kommunfullmäktige beslöt i samband med bokslut för 2012 att det högsta tillåtna borgensåtagandet gentemot Habo Bostäder AB får uppgå till högst tkr. Under 2013 har inga nya borgensbeslut fattats. Under 2013 har genom omskrivningar och amorteringar den aktuella låneskulden som Habo kommun borgar för minskat med tkr, varför borgensramen bör reduceras i motsvarande grad till tkr. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Habo Bostäder AB:s låneförpliktelser upp till ett högsta lånebelopp om tkr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Habo Energi AB Kommunfullmäktige beslöt i samband med bokslut för 2012 att det högsta tillåtna borgensåtagandet gentemot Habo Energi AB får uppgå till högst tkr. Under 2013 har inga nya borgensbeslut fattats avseende nyupplåning. Per uppgår aktuell låneskuld med kommunal borgen till tkr. Således finns outnyttjad borgen på sammanlagt tkr. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Habo Energi AB:s låneförpliktelser upp till ett högsta lånebelopp om tkr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Habo Kraft AB Kommunfullmäktige beslöt i samband med bokslut för 2012 att det högsta tillåtna borgensåtagandet gentemot Habo Kraft AB får uppgå till högst tkr. Under 2013 har inga nya borgensbeslut fattats. Under 2013 har genom omskrivningar och amorteringar den aktuella låneskulden som Habo kommun borgar för minskat med 176 tkr, varför borgensramen bör reduceras i motsvarande grad till tkr. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Habo Kraft AB:s låneförpliktelser upp till ett högsta lånebelopp om tkr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Sammanfattning och framåtblick När budgeten för 2013 fastställdes var det känt att den sedan länge föreslagna revideringen av kostnadsutjämningssystem inte heller skulle genomföras Av denna anledning höjdes kommunalskatten med 75 öre utöver skatteväxlingen med landstingen. Denna skattehöjning motsvarade en ökad intäkt med ca 15 mkr. När nu bokslutet visar ett resultat på 17 mkr kan skattehöjningen tyckas varit onödig. Utan denna höjning skulle ändå ett positivt resultat kunnat presenteras med ca 2 mkr. Ett resultat på endast 2 mkr hade dock inte varit önskvärt i den situation som Habo kommun befinner sig i. Kommunfullmäktiges uttalade mål är ett resultat motsvarande minst 2 procent av skatt- och generella statsbidrag. Detta motsvarar ett resultat på drygt 10 mkr. Med beaktande av de extrapengar som året innebar i form av återbetalning av AFA-pengar, 6,5 mkr, samt utdelning från Kommuninvest, 1,7 mkr, kan sägas att skattehöjningen helt var

12 12 i linje med kommunfullmäktiges mål att nå ett resultat på minst 2 procent. Året som gått har inneburit investeringar på ca 66 mkr. Detta är för Habo kommun relativt hög nivå. Det fina resultatet för 2013 har dock hjälpt till att finansiera dessa investeringar och därmed minskat upplåningsbehovet. Fr o m 2014 är kostnadsutjämningssystemet förändrat. Denna förändring, tillsammans med nya demografiska förändringar jämfört med 2013, innebar för Habo att kostnadsutjämningsavgiften sjönk från kronor per invånare 2013 till 286 kronor per invånare Ekonomiskt innebar detta en förbättring med drygt 11 mkr. Kommunalskatten sänktes också med 10 öre, motsvarande ca 2 mkr i minskade skatte-intäkter. Habo kommuns framtid präglas av fortsatt expansion. Detta ställer krav på ökade utgifter i form av infrastruktur mm. Dessutom har på senare tid uppdagats relativt stora problem med vissa av våra skolfastigheter, vilket också kommer att kräva betydande investeringar för att åtgärdas. Driftmässigt kan också ganska säkert påvisas ökade resursbehov både inom socialnämndens och barn- och utbildningsnämndens områden. Detta tillsammans med de ökade investeringsbehoven gör att resultatnivåerna framöver bör överensstämma med fullmäktiges målsättning om 2 procents resultat. Detta för att inte öka kommunens låneskuld mer än nödvändigt. Habo i mars 2014 Claes-Arne Wahlin Ekonomichef

13 13 Resultaträkning 2013, tkr Kommunen Koncernen Verksamhetens intäkter (not 1) Verksamhetens kostnader (not 2) Avskrivningar (not 3) Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter (not 4) Generella statsbidrag (not 5) Finansiella intäkter Finansiella kostnader Skattekostnader Jämförelsestörande poster (återbetalning av AFA-pengar) Årets resultat Resultat i % av skatter och bidrag 3,3 0,4 4,4 1,4

14 14 Kassaflödesanalys 2013, tkr Kommunen Koncernen Löpande verksamheten Årets resultat Justering för ej likviditetspåverkande poster - Avskrivningar Avsättning pensioner Avsättning deponi Avsättning skatter Övrigt Ökning(-)/ minskning(+) varulager Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga skulder Summa löpande verksamhet Investeringsverksamhet Nettoinvesteringar Försäljning finansiella anl tillgångar Köp finansiella anl tillgångar Övrigt Summa investeringsverksamhet Finansieringsverksamhet Ökning (+)/minskning (-) långfristiga skulder Summa finansieringsverksamhet Årets kassaflöde Likvida medel vid årets ingång Likvida medel vid årets utgång