Årsredovisning

Transkript

1 Årsredovisning

2 lidköpings kommun Så styrs Lidköpings kommun Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och ansvarar för de övergripande och långsiktiga målen för verksamheterna. Kommunfullmäktige har också ett ansvar för att förvaltningsberättelsen innehåller en utvärdering av om målen för god ekonomisk hushållning har uppnåtts. Kommunfullmäktige beslutar i ärende av principiell art eller annars av större vikt för kommunen, exempelvis: - mål och riktlinjer för verksamheten - budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor - nämndernas organisation och verksamhetsformer - val av ledamöter och ersättare i nämnder, beredningar och kommunala bolag - val av revisorer - grunderna för ekonomiska förmåner till förtroendevalda - årsredovisning och ansvarsfrihet - folkomröstning i kommunen Organisation 2012 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen leder och samordnar planeringen och uppföljningen av kommunens ekonomi och verksamheter. Den har ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen är kommunens ledningsorgan. Nämnder Kommunens nämnder har det politiska ansvaret för verksamheten inom olika områden. Nämnderna har stor frihet att inom ramen för respektive reglemente utforma sin verksamhet. Mandatfördelning 1 november oktober 2014 Arbetarpartiet Socialdemokraterna 21 Moderata samlingspartiet 11 Centerpartiet 4 Kristdemokraterna 3 Vänsterpartiet 4 Folkpartiet Liberalerna 3 Miljöpartiet de Gröna 3 Sverigedemokraterna 2 Totalt 51 Revision Valnämnd Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Vård- och omsorgsnämnd Barn- och skolnämnd Utbildningsnämnd Social- och arbetsmarknadsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Teknisk servicenämnd Samhällsbyggnadsnämnd Miljö- och byggnämnd Räddningsnämnden Västra Skaraborg Kommundirektör Vård & Omsorg Barn & Skola Utbildning Social & Arbetsmarknad Kultur & Fritid Teknisk Service Samhällsbyggnad Räddningstjänsten Västra Skaraborg Kommunledningskontor Intern Service Servicekontor Helägda bolag AB Bostäder i Lidköping Lidköping/Hovby Flygplats AB Lidköpings Näringslivsfastigheter AB Lidköpings Värmeverk AB Rörstrands Kulturforum AB Delägda bolag Destination Läckö Kinnekulle AB (50%) Tillväxt Lidköping (40%) Fastbit AB (33%) Vänerhamn (28%) Lidköping Biogas (5%) Centrum för Innovation och Entreprenörskap AB (46,7%) Kommunalförbundet Göliska-IT Övriga organisationer där kommunen har intressen: Samverkansgruppen ekonomisk förening (33%) Stiftelsen Läckö Slott Stiftelsen Rörstrands museum Föreningen PKI-skolan International Trade Management Worldwide Foundation Omslagsbild: Ballongsläpp vid Rådhuset efter att Villa Lidköping BK tagit SM-silver i bandy Foto Elin Welander. Övriga foto: Elin Welander, Helena Amundsson, Christer Erngren, Øyvind Lund, P-O Strandroth, Ulf Fabiansson, Anders Svensson med flera. 2 Årsredovisning 2012

3 lidköpings kommun Innehåll Block 1 Inledning Kommunstyrelsens ordförande, kommundirektören och chefsekonom kommenterar det gångna året. Kommunens organisation redovisas också här. Kommunstyrelsens ordförande har ordet 4 Lidköping växer på vägen mot en välkomnande och hållbar kommun! 5 Block 2 Förvaltningsberättelse Här återfinns bland annat omvärldsanalys, sammanfattande finansiell analys av kommunen och koncernen, personal- och ekonomiöversikt. Det andra blocket avslutas med en jämförelse med andra kommuner. Förvaltningsberättelse 6 Styrkortsuppföljning 8 Ekonomisk översikt 16 Personalöversikt 20 Fem år i sammandrag Medborgarundersökning Så här bra är Lidköping jämfört med andra kommuner 24 Block 3 Ekonomisk fördjupning Block tre innehåller investeringsredovisning, en fördjupad finansiell analys av kommunens ekonomi, driftsredovisning samt intäkts- och kostnadsstruktur. Investeringsredovisning 26 Driftredovisning 28 Finansiell analys 29 Kapitalförvaltningen 33 Finansiella profiler Block 4 Kommunens verksamheter Redovisar nämndernas verksamhet och ekonomi. Kommunfullmäktige 36 Kommunens revisorer 37 Kommunstyrelsen, Kommunledningskontor, Servicekontor 38 Kommunstyrelsen, Intern Service 40 Vård- och omsorgsnämnd 42 Barn- och skolnämnd 45 Utbildningsnämnd 49 Social - och arbetsmarknadsnämnd 52 Samhällsbyggnadsnämnd 54 Miljö- och byggnämnd 57 Teknisk servicenämnd 59 Kultur- och fritidsnämnd 62 Räddningsnämnden Västra Skaraborg 64 Block 5 Kommunens bolag Redovisar verksamhet och ekonomi i kommunens bolag. AB Bostäder i Lidköping 65 Lidköpings Näringslivsfastigheter AB 65 Lidköpings Värmeverk AB 66 Lidköping/Hovby Flygplats AB 66 Kommunalförbundet Göliska IT 67 Fastbit AB 68 Centrum för Innovation och Entreprenörskap i Lidköping AB 68 Block 6 Våra räkenskaper Här återfinns räkenskaper för kommunen och koncernen (den sammanställda redovisningen). Kommunens räkenskaper 69 Resultaträkning, kommunen 69 Balansräkning, kommunen 69 Kassaflödesanalys, kommunen 69 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar, kommunen 70 Notförteckning, kommunen 72 Räkenskaper sammanställd redovisning, koncern 76 Resultaträkning, koncern 76 Balansräkning, koncern 76 Kassaflödesanalys, koncern 77 Notförteckning, koncern 77 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar, koncern 77 Begreppsförklaring 78 Årsredovisning

4 lidköpings kommun Kommunstyrelsens ordförande har ordet Att invånarna har ett arbete och sysselsättning är mycket viktigt. Idag står nästan var fjärde ungdom utanför arbetsmarknaden. Detta leder till att de sociala problemen ökar och kommunen har en allt mer pressad situation i arbetet med att stötta och finna lösningar för de som står utanför. En utvecklingsmöjlighet vore att satsa mer på kommunal vuxenutbildning men istället minskas resurserna från statens sida. Sett ur det här perspektivet var 2012 inte något bra år, men givetvis har det även hänt mycket positivt som gynnat kommunens utveckling under året. Lidköping har till exempel fått ett nytt näringslivsbolag: Tillväxt Lidköping AB har startat upp och är ett samarbete mellan kommunen och näringslivet i Lidköping. Ska bli mycket intressant och se vad vi kan åstadkomma lokalt i samverkan. Under åren har mycket tid lagts ner med försök till samverkan på Skaraborgsnivå med tyvärr magert resultat. Det finns alltid några kommuner som vill gå sin egen väg varför samarbetet grusas. Det fodras en eller två kommuner i Skaraborg för att något ska hända, men det är en framtidsfråga som är svår att tidssätta när det kommer att ske. Kommunens kärnverksamhet vård, omsorg och skola bedrivs givetvis varje år med engagerad personal som utför sitt jobb på ett bra sätt. Olika undersökningar görs för att mäta resultatet av vårt arbete och utifrån detta görs ständiga förbättringar. Lidköpingsborna är dessutom mycket nöjda med sin kommun. Nya förskolor har invigts på Lidåker och Lilleskog och byggnationen av ytterligare en förskola har startats i Sjölunda. Sjölunda är kommunens senaste planlagda större bostadsområde. Men efterfrågan på tomter och bostadsbyggandet har minskat och det påverkar givetvis också samhällsutvecklingen. Den politiska majoriteten arbetar målmedvetet med att utveckla landsbygden. Det kommunala borgenslöftet till vatten och avloppsföreningar har gjort att utbyggnadstakten är hög i kommunen. Samtidigt läggs rör ner till bredband vilket gör att Lidköpings landsbygd blir än mer attraktiv i framtiden, med kommunalt vatten, avlopp och Internet. En mycket positiv utveckling. I Järpås har satsningen på ett Järpåsråd gett lyckat resultat. Stort engagemang i bygden med Järpåsdag och stöd till utveckling sätter fokus på Järpåsbygden. En ny spontanidrottsplats har invigts och beslut att bygga om Björkhaga har tagits. Nu fortsätter vi med att starta upp ett Vinningaråd. Kommunen har fått stor uppmärksamhet med biogastillverkningen i Kartåsen. Med flytande gas förändras förutsättningarna på marknaden och det ska bli mycket intressant att följa Volvo trucks engagemang tillsammans med logistikföretaget DHL för att konvertera från diesel till gas i fordonen i framtiden. Kjell Hedvall (S) Ordf. Kommunstyrelsen Handeln i Lidköping debatteras ständigt. Centrumhandel, externhandel och handel utanför Lidköping. Änghagens nya handelsområde invigdes under året. Det följdes omedelbart upp med krav på nya butiksetableringar varför beslut togs om planarbete för att kunna erbjuda handlare som kräver markyta för egna konceptbyggen. Samhället utvecklas mot handel och tjänster får därmed en stor betydelse. Här måste Lidköping vara med, särskilt med tanke på den höga ungdomsarbetslösheten och vad utvecklingen kan innebära i arbetstillfällen. Arbetet med att utveckla Hamnstaden går vidare. Samtliga oljecisterner är nedtagna och en översiktsplan är antagen. Vi håller tidplanen någorlunda och med tanke på byggkonjunkturen är det marknaden som bestämmer startillfället för det första huset. Annat som behöver nämnas som hänt under året är invigningen av vårt nya fina Lidbeckska hus, försäljningen av Ciel huset, kabelfieringen på Änghagen samt att Värmeverkets nya panna tagits i drift. Frågan om Råda Sands framtida täkt på åsen har engagerat Lidköpingsborna samt utvecklingen av Lidköpings Centrum. Villa BK hade framgång med SM final och det råder bandyfeber i Lidköping tack vare satsningen på Sparbanken Lidköping Arena. Sveriges bästa bandyarena som inte enbart är lyckad som bandyarena utan även visat sig vara en fantastisk arena för olika arrangemang. Avslutningsvis ska även sägas att det ekonomiska resultatet var godkänt och sist men inte minst ett stort tack till alla anställda och förtroendevalda för det gångna året. Kjell Hedvall Kommunstyrelsens Ordförande 4 Årsredovisning 2012

5 lidköpings kommun Lidköping växer på vägen mot en välkomnande och hållbar kommun! En verksamhet med många och olika delar Kommunens verksamhet är omfattande och mångfacetterad. Några exempel på kommunens verksamhet under 2012: elever har under året gått i grundskolan, barn i förskolan, elever i gymnasiet, 600 personer med funktionshinder har fått stöd, personer har fått service inom äldreomsorgen, drygt lägenheter har hyrts ut av AB Bostäder och många fastigheter har fått värme från Lidköpings Värmeverk AB. Omfattande leveranser av renhållning, vatten- och avlopp och el har också skett från kommunen. Hög kvalitet i verksamheterna anställda har sett till att alla dessa tjänster levereras i tid och med hög kvalitet. Detta visar den medborgarundersökning som gjordes under hösten Jämfört med tidigare mätning så är Lidköpingsborna glädjande nog ännu nöjdare! Redan tidigare låg kommunen på höga resultatnivåer jämfört med andra kommuner. Under året har åtgärder vidtagits för att öka tillgängligheten till våra verksamheter och att ge ett ännu bättre bemötande och vi har lyckats enligt våra medborgare! Rondellutsmyckning Änghagens handelsområde Kommunen växer Kommunen växer även i år. Lidköpingsborna var vid årsskiftet stycken, vilket är en ökning med 71 stycken från året innan. 380 barn har fötts under året, vilket är något färre än antalet avlidna. Ökningen kommer från flyttnettot, det vill säga att det är fler som flyttar in i kommunen än flyttar ut. De flesta inflyttande till kommunen kommer från omkringliggande kommuner. Planeringen för Hamnstaden kommunens nya stadsdel med plats för lägenheter i sjönära läge fortsätter. Under året har kommunfullmäktige fattat beslut om en fördjupad översiktsplan och vissa markarbeten har genomförts. Under året har 13 kommunala villatomter sålts i befintliga bostadsområden och 63 nya lägenheter har påbörjats, varav 37 är villor. Ett nytt handelsområde Änghagen har öppnats. Utveckling pågår bra kan bli bättre! Hållbarhetsfrågorna har varit i fokus under året. Hållbarhet utifrån de tre dimensionerna i Agenda 21: ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Som exempel kan nämnas ett arbete med att minska elförbrukningen och därmed utsläpp av växthusgaser samt en satsning på tidiga och förebyggande insatser för barn och unga. Kommunen satsar framåt på tidiga insatser och nya metoder för ekonomiska kalkyler är på väg att införas. Ekonomiskt resultat Det ekonomiska resultatet för året uppgår till 21,5 mnkr. Skatteintäkterna och den kommunalekonomiska utjämningen ökade gentemot budget och verksamheterna uppvisade överskott. De finansiella intäkterna uppnådde inte budget. Kommunens resultat påverkades positivt av en återbetalning på 40 mnkr från tidigare inbetalda sjukförsäkringspremier. Av kommunfullmäktiges målsättningar i styrkortet uppnåddes helt eller delvis 76 procent, vilket är ett gott resultat. Nöjda medarbetare Medarbetarundersökningen gjordes under våren 2012, och visar en mindre nedgång för kommunen som helhet, även om nivån fortfarande är hög. En förvaltning uppvisade i undersökningen en minskning mot tidigare år, medan övriga förvaltningar hade resultat som motsvarade tidigare år och i vissa fall även förbättrade resultat. Utifrån resultaten av undersökningen vidtas åtgärder för att kommunen som arbetsgivare ska bli ännu bättre! Framtiden har redan börjat! Kommunen har liksom hela kommunsektorn stora utmaningar framför sig. En allt mer åldrande befolkning, en arbetsmarknad i förändring, klimatförändringar och ekonomiska svängningar är några exempel. Om det finns en utmaning finns det också möjligheter! Med en i grunden stark ekonomi, vilja till utveckling av såväl tankesätt, värderingar och organisation kan kommunen gå före i de stora frågorna kring arbetsmarknad, utanförskap, befolkning, klimatfrågor och ekonomiska prioriteringar allt för att åstadkomma en långsiktigt hållbar utveckling. Kenth Lindström Kommundirektör Anna Cederqvist Chefsekonom Årsredovisning

6 förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Ekonomisk omvärldsanalys Svensk ekonomi bromsar in (Källa: Sveriges kommuner och landsting, SKL, decemberprognosen) Fortsatt negativa signaler från omvärlden gör att SKL skruvar ner bedömningen för svensk ekonomi och räknar nu med att BNP ökar enbart 1,2 procent 2013, det vill säga samma tillväxt som i år. Den fortsatt svaga tillväxten innebär att arbetsmarknaden försvagas. Under 2013 når arbetslösheten upp i 8,3 procent vilket är 0,6 procentenheter högre än Trots vikande sysselsättning beräknas skatteunderlaget utvecklas fortsatt positivt. I reala termer växer skatteunderlaget med 1,2 procent En starkt bidragande orsak är ökade pensioner. På längre sikt och i takt med att problemen i omvärlden dämpas ser förutsättningarna för svensk ekonomi ljusare ut. De offentliga finanserna är i gott skick och den privata sektorn uppvisar betydande överskott. Samtidigt som finanserna överlag är starka finns betydande investeringsbehov bland annat i infrastruktur och bostäder. Till det kan läggas ytterligt låga räntor och lediga produktionsresurser i form av bland annat arbetskraft. Därför utgår vi från att tillväxten i svensk ekonomi efterhand förbättras. Läget på arbetsmarknaden bedöms trots det bli fortsatt svagt under hela Även om tillväxten i ekonomin efterhand tilltar kommer arbetslösheten att ligga kvar på en hög nivå en bra bit framöver. Först under 2014 beräknas sysselsättningen öka. Arbetslösheten kan då börja pressas tillbaka, men det är först under 2016 som arbetslösheten beräknas nå ned i de nivåer som rådde före finanskrisen. Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin. Procentuell förändring om inte annat anges BNP* 6,3 3,7 1,2 1,2 2,7 3,5 3,5 Sysselsättning, timmar* 2,5 2,3 0,4 0,2 0,6 1,4 1,3 Öppen arbetslöshet, nivå 8,4 7,5 7,7 8,3 8,0 7,3 6,6 Timlön, nationalräkenskaperna Timlön, konjunkturlönestatistiken 0,5 2,9 3,1 2,8 3,1 3,5 3,9 2,6 2,5 3,1 2,8 2,8 3,3 3,9 Konsumentpris, KPIX 1,8 1,1 1,1 0,8 1,1 1,5 1,7 Konsumentpris, KPI 1,2 3,0 0,9 0,4 1,5 2,2 2,5 Realt skatteunderlag** 0,7 2,4 1,8 1,2 0,9 1,5 1,5 *Kalenderkorrigerad utveckling. ** Korrigerat för regeländringar en fortsatta lågkonjunkturen innebär att priser och löner kommer att utvecklas långsammare än normalt. Men i takt med att resursutnyttjandet stiger ökar också löneoch prisökningstakten. Under 2013 och 2014 ökar timlönerna med enbart 2,8 procent för att sedan öka med närmare 4 procent år Den underliggande inflationen (KPIX) stiger samtidigt från omkring 1 till 1,7 procent. Ökande sysselsättning och stigande inflation innebär att skatteunderlaget växer i allt snabbare takt. I reala termer ökar skatteunderlaget med 0,9 procent 2014 och 1,5 procent åren 2015 och Det senare en tillväxt som är starkare än normalt. Återhämtningen på arbetsmarknaden och den ökade sysselsättningen förklarar skatteunderlagets starka utveckling. Efter hand som läget på arbetsmarknaden försämras med svagare sysselsättningsutveckling och avtagande löneökningstakt som följd sjunker skatteunderlagets tillväxttakt till drygt tre procent år Det innebär en avsevärd försvagning jämfört med den underliggande utvecklingen år När sysselsättningen åter ökar år 2014 motverkas effekten på skatteunderlaget av att den automatiska stabiliseringen av de allmänna pensionerna håller tillbaka pensionsinkomsterna. Därefter ger den konjunkturella återhämtningen än bättre fart åt sysselsättningstillväxten och det stramare läget på arbetsmarknaden leder till att löneökningstakten stiger. Då visar också skatteunderlaget goda tillväxttal. Den reala skatteunderlagstillväxt som framkommer när man tar hänsyn till vad som krävs för att finansiera pris- och lönehöjningar visar ungefär samma mönster som den underliggande utvecklingen. Efter en stark real tillväxt år 2011 faller förändringstalen successivt till och med år 2014, men därefter blir det åter bättre fart. Det är till betydande del en effekt av sysselsättningens stora betydelse för skatteunderlagets reala utveckling. Jämfört med de prognoser som regeringen och Ekonomistyrningsverket (ESV) publicerade i september visar SKL:s nya prognos en betydligt svagare skatteunderlagstillväxt (tabell 2). Regeringens prognos är klart mer positiv än både SKL:s och ESV:s. Den största skillnaden mellan regeringens och SKL:s prognos avser utvecklingen under 2013 och 2014, de år då regeringen förutser den snabbaste konjunkturåterhämtningen. Det leder till att regeringen har en betydligt ljusare syn på arbetsmarknaden dessa år, vilket visar sig i avsevärt större ökning av arbetade timmar men även högre löneökningar. En effekt av detta är snabbare ökning än enligt SKL:s prognos av de följsamhetsindexerade pensionerna påföljande år. Enligt regeringens bedömning mattas konjunkturåterhämtningen mot slutet av perioden, då SKL räknar med stark återhämtning på arbetsmarknaden och tilltagande löneökningar. 6 Årsredovisning 2012

7 förvaltningsberättelse uppföljningssystem för att uppfylla de politiska målsättningarna och stödja den hållbara ekonomiska utvecklingen. Effektivisering kan ske genom förändrade arbetssätt och användning av ny teknik. Samverkan inom kommunen, med andra myndigheter, närliggande kommuner, näringslivet och civilsamhället kommer att bli nödvändig för att klara det kommunala uppdraget. Ambitionen är att befolkningen skall öka och arbetsmarknadsområdet kommer att utvidgas till ett allt större geografiskt område ställer krav på tillgång till attraktiva bostäder, infrastruktur och kommunikationer. Den kommunala servicen i Lidköpings kommun bygger på att servicen ges i egenägda lokaler. Precis som i landet i övrigt så är stor andel av byggnaderna byggda på och 80-talen då den kommunala servicen byggdes ut. Fastigheterna kommer dock att kräva underhåll och ombyggnader för att skapa möjligheter att bedriva effektiv verksamhet utifrån dagens krav. Detta kommer att kosta pengar och är ytterligare en parameter att räkna med när resurserna ska prioriteras i drifts- och investeringsbudgeterna. Även ESV förutser en tidigare konjunkturåterhämtning än SKL, med starkare sysselsättningstillväxt och svagare som följd. Dessutom förutser ESV större löneökningar än SKL alla år utom Utmaningen för kommunerna ligger i att anpassa verksamheten till efterfrågan och de resurser som finns tillgängliga. Först på kort sikt för att lösa det nuvarande behovet men sen för att förbereda för de mer långsiktiga behov som har identifierats så att lösningarna blir hållbara i samtliga tre dimensioner. Tabell 2 Skatteunderlagstillväxt SKL december 2012 SKL oktober 2012 SKL augusti 2012 SKL april Den senaste prognosen i februari 2013 innebär endast marginella förändringar mot decemberprognosen. Stora utmaningar väntar kommunerna Efterfrågan på kommunal service påverkas av demografiska förändringar, det vill säga förändringar i befolkningsstrukturen. Prognoser visar att efterfrågan kommer att öka inom alla kommunala verksamheter förutom gymnasieskolan. Behoven ser dock olika ut för olika kommuner. De demografiska förändringarna kommer att få en stor påverkan på kommunens verksamheter. Antal äldre ökar och samtidigt minskar den del av befolkningen som är i arbetsför ålder. Genom aktivt arbete med befolkningsprognoser samt översyn av lokal- och personalbehov ges förutsättningar att anpassa verksamheten till efterfrågan och ekonomiska förutsättningar. För att klara ett ökat resursbehov för skola, omsorg och nödvändiga investeringar krävs prioriteringar, effektivisering och samverkan eftersom intäkterna inte förväntas öka i samma utsträckning som efterfrågan. Det är viktigt att anpassa resurstilldelning och Årsredovisning

8 förvaltningsberättelse Styrkortsuppföljning Lidköpings ska uppfattas som en välkomnande kommun, både att besöka, bo och verka i. I Lidköping ska hållbar utveckling prägla all verksamhet och långsiktig planering. Målvärdet för delaktighet står kvar på samma nivå som vid förra mätningen. En mängd olika åtgärder har gjorts 2012 men här behövs ytterligare insatser för att uppnå målvärdet för Den handlingsplan som finns för demokratiutvecklingen har reviderats under året och ligger till grund för det fortsatta arbetet. Hållbar utveckling handlar om att uppfylla människors behov i dag utan att begränsa kommande generationers möjligheter att förverkliga sina visioner. Det innefattar ett globalt perspektiv och förutsätter, förutom mänsklig välfärd och utveckling, en väl fungerande ekonomi och en hälsosam och livskraftig miljö. På väg mot en välkomnande och hållbar kommun? Svaret på frågan om Lidköping är på väg mot visionen en välkomnande och hållbar kommun, ska indikatorerna ge. Om indikatorns målvärde är helt uppfyllt redovisas det med grönt, delvis uppfyllt med gult och inte alls uppfyllt med rött. Av kommunfullmäktiges 67 indikatorer är resultaten för 2012 fördelade enligt följande: J 33 Målvärdet har uppnåtts K 18 Målvärdet har delvis uppnåtts L 8 Målvärdet har inte uppnåtts i.u 8 (inget utfall) Ovanstående resultat innebär att 76 procent av målvärdena är helt eller delvis uppfyllda och att vi därmed kan sägas vara på väg mot en välkomnande och hållbar kommun. För 8 av indikatorerna finns inte något utfall år J Kunden/brukaren i fokus Kostnadseffektiva tjänster med god kvalitet Att ha kunden/brukaren i fokus innebär att ge kunderna ett gott bemötande, ha en hög tillgänglighet och leverera en hög kvalitet på kommunens tjänster. Det ska i sin tur leda till att kommunens invånare och kunder/brukare ska känna sig delaktiga och nöjda med den service som de får av kommunen. I den medborgundersökning som genomfördes 2012 visar resultatet att upplevelsen av hur lätt det är att komma i kontakt med kommunens personal har ökat och målvärdet är uppfyllt. En servicemätning av telefoni och e-post har genomförts av Sveriges Kommuner och Landsting för arbetet med Kommunernas Kvalitet i korthet. Även denna undersökning visar på en tillgänglighet på telefon som ligger högre än riksgenomsnittet av de 123 kommuner som deltog. När det gäller bemötandet har det skett en förbättring av resultatet sedan förra mätningen men trots detta har kommunen inte lyckats fullt ut med att nå målvärdet. Arbetet med att ytterligare förbättra bemötandet i kommun har fortsatt under året. En handlingsplan för det fortsatta arbetet har tagits fram där en viktig del har varit att rekrytera värdskapsambassadörer vars uppgift är att arbeta med specifika bemötandeuppdrag i kommunens verksamheter. Även i introduktionsutbildningen för nyanställda ingår numera en bemötandeutbildning. Nya digitala och fysiska mötesplatser har tillkommit. Ett nytt bibliotek och nytt seniorcenter i samma byggnad har tagit form och kommer att bli en viktig och central mötesplats. Flera initiativ har tagits i verksamheterna för ökad medborgarmedverkan. Bland annat har Samhällsbyggnad haft medborgardialog kring ett antal olika frågor och har startat upp ett projekt kring medborgardialog i planprocessen. Även närvaron i sociala medier har utökats och förbättrats under året. Arbetet med att förbättra tillgängligheten och öka servicen för kommuninvånare genom fler och bättre e-tjänster fortsätter. Flera nya e-tjänster har tagits fram och allt fler förvaltningar arbetar med denna form av verksamhetsutveckling. Idag finns det 19 e- tjänster på kommunens webb. Nya tjänster som tillkommit är till exempel ansökan om simskola och föreningsbidrag. Antalet genomförda kundundersökningar har ökat under 2012 och samtliga förvaltningar har genomfört minst en undersökning. J Lokal utveckling i ett globalt perspektiv Varierat boende i attraktiva miljöer Attraktiva boenden med en god närmiljö och närheten till Vänern kännetecknar Lidköpings kommun som bostadsort. För att locka våra medborgare att stanna kvar och nya att vilja flytta hit är varierat boende i attraktiva miljöer en viktig fråga. Hamnstaden kommer att bli ett område med stor dragningskraft, både sjönära och centralt. Under året har viktiga beslut tagits som lägger grunden till det fortsatta arbetet med Hamnstaden. Genom att flera byggherrar, inklusive kommunens eget bostadsbolag AB Bostäder i Lidköping, kommer att bygga i området så ger det förutsättningar för ett varierat boende för alla genom olika lägenhetsstorlekar och med olika upplåtelseformer. Lidköpings första trygghetsboende har invigts under året, Tusenfotingen i Margretelund med 32 lägenheter. Det finns en viss brist på hyreslägenheter i kommunen. Fler trygghetsboenden planeras i staden och i Järpås för att klara den framtida ökade efterfrågan på bostäder för äldre. I handlingsplanen för landsbygdsutveckling som beslutades 2012 lyfts landsbygden fram som attraktiv bostadsort men det finns ett behov av fler hyreslägenheter och seniorboende på landsbygden. Generellt är utbudet av lediga bostäder, framförallt hyreslägenheter, för lågt i hela Lidköpings kommun. Detta är ett hinder för den önskade befolkningsökningen. För att nå den i kommunfullmäktige beslutade målbilden med invånare till år 2030 krävs att det byggs minst 100 nya bostäder varje år och att det skapas en ökad rörlighet på bostadsmarknaden. 8 Årsredovisning 2012

9 förvaltningsberättelse God miljö Miljö- och klimatfrågorna har hög prioritet och arbetet är väl förankrat ute i alla kommunens verksamheter tack vare ett inarbetat miljöledningssystem. Revision av kommunens miljöledningssystem genomfördes under Revisionen visade att systemet i stort fungerar bra, men revisorerna pekade på ett antal förbättringsområden. En åtgärdsplan för har tagits fram för att förbättra de områden där det har påvisats brister. Miljö- och klimatutskottet har under året framförallt fokuserat på att ta fram ett förslag till Plan för energi och klimat i Lidköpings kommun. Planen beskriver kortfattat energianvändningen och energiproduktion i Lidköping och ger förslag till mål på kort och lång sikt. Som en bilaga till planen finns en åtgärdskatalog med förslag på åtgärder som kommunala förvaltningar och bolag kan genomföra för att bidra till att målen i planen nås. Biogasanläggningen vid Kartåsen har sedan 2011 producerat komprimerad biogas. Under 2012 påbörjades produktionen av flytande biogas till tunga fordon, något som har väckt stor uppmärksamhet nationellt och internationellt. Anläggningen invigdes i oktober. Arbetet med energieffektivisering fortsätter med hjälp av Energimyndighetens stöd. Bland annat har det resulterat i att en pilotstudie har genomförts enligt totalprojektmetoden med djupgående kartläggning av energianvändningen i fyra kommunala byggnader. Vid byggnation av en förskola i Sjölunda har systemet Miljöbyggnad nivå silver tillämpats. Ett omfattande material har tagits fram och använts för att öka kunskapen internt och externt om våra goda miljöexempel och vårt miljöledningssystem. Under 2012 påbörjades genomförandet av kommunens nyligen antagna avfallsplan. Bland annat genomfördes en förstudie kring hur matavfall skulle kunna sorteras ut i Lidköping. Möjlighet till en hållbar livsstil Kommunen har deltagit i flera projekt under året för att underlätta för invånare och besökare att komma ut i naturen. Vandringsleder på Kålland och Kållandsö, Naturum Vänerskärgården Victoriahuset, cykeluthyrning på Kållandsö och olika satsningar med anknytning till sjön har planerats och en del blev klart under året. Kollektivtrafiken är viktig för en hållbar livsstil. Arbete har pågått de senaste åren för att få en bra kollektivtrafik både i staden och för pendling till arbete och studier på andra orter. Resandet med kollektivtrafik har utvecklats mycket positivt. Säkerhet och trygghet Ett rådslag för att utveckla säkerhet och trygghet och samverkan kring detta har genomförts. Kommunstyrelsen kommer under 2013 besluta huruvida Lidköping ska ansöka om återutnämning till En säker och trygg kommun, A safe community, som innefattar förebyggande av skador på grund av olyckor, våld och självskada utifrån sju indikatorer. Det förebyggande arbetet avseende fallskador har intensifierats under senare år. Utifrån befolkningsutvecklingen med allt fler äldre behövs en fortsatt utveckling av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Samverkansavtal mellan kommun och polis slöts för tredje året i rad. Avtalet bygger på en gemensam problembild och innehåller en rad konkreta åtgärder som genomförts av parterna och som följts upp av Drog- och brottsförebyggande rådet två gånger under året. Ett varierat och hållbart näringsliv Analyser och utredningar visar att god samverkan mellan kommun och näringsliv leder till ett gott näringslivsklimat vilket i sin tur minskar hinder för expansion och inspirerar till tillväxt. Ett gemensamt näringslivsbolag, Tillväxt Lidköping AB, har bildats där kompetens och resurser samlas. Bolaget som startade under hösten ska svara för allmänt näringslivsfrämjande åtgärder, etableringsfrågor och utveckling av företagsklimatet. Vidare ska man fungera som en lots för företag och företagare som vill komma i kontakt med kommunens handläggare och beslutsfattare. God folkhälsa Psykisk ohälsa främst bland unga och unga vuxna oroar. Behov finns av utveckling av tidiga, samordnade insatser för att skapa framtidstro och möjligheter till egen försörjning. Beslut har fattats under året om organisation för tidig och förebyggande insatser och särskilda budgetmedel har avsatts. Uppdrag har getts till kommunens förvaltningar att genomföra utbildning av personal i Psykisk livräddning. Arbete för ökad fysisk aktivitet och bra matvanor som en del i arbetet mot den höga förekomsten av övervikt och fetma i alla åldrar har fortsatt. Arbete för äldres hälsa och för att förebygga fallskador, bland annat genom att förebygga ensamhet. Den nationella ANDT-strategin (Alkohol, narkotika, dopning och alkohol) har omsatts till lokal nivå, och finns dokumenterat i ett förslag till policy och riktlinjer angående ANDT. Förslaget som är framtaget i samverkan mellan barn- & skola, utbildning, kultur- & fritid samt social- & arbetsmarknad, är på remiss under januari 2013 och föreslås ersätta tidigare drogpolitiska programmet från Drog- och brottsförebyggare samordnar arbetet. Det rikt utvecklade föreningslivet och satsningarna från Kultur & Fritid på både Arenan och flera kulturarrangemang i Lidköping bidrar också till en hållbar livsstil. Särskilt positivt är kulturarrangemangen i till exempel Trädgården som varit gratis och därmed öppna för alla. Attraktivt utbildningsutbud Lärande får människor att växa och Lidköpings kommun vill rusta barn och elever i alla åldrar med goda kunskaper och färdigheter för framtiden. Årsredovisning

10 förvaltningsberättelse Inom grundskolan pågår en särskild matematiksatsning och matematikutvecklare har anställts. Lidköpings kommun har antagit Sveriges Kommuner och Landstings utmaning att förbättra matematikresultaten. Omfattande kompetensutvecklingsinsatser har genomförts med målsättning att se den digitala kompetensen som en självklar resurs i framtidens kunskapande. Främsta målgrupperna har varit chefer, specialpedagoger, fritidspedagoger och processledare i grundskolan. Trenden för andelen av befolkningen i Lidköping med eftergymnasial utbildning är långsamt ökande och uppgår till 33 procent. Campus Lidköping arbetar för att bredda sitt utbud av utbildning och därmed skapa förutsättningar att andelen med eftergymnasial utbildning ska öka de kommande åren. Attraktivt fritidsutbud Kultur & Fritid erbjuder mötesplatser där alla är välkomna utan krav på motprestation. Det erbjuds upplevelser och aktiviteter som bidrar till god folkhälsa. I utvecklingen och byggandet av nya biblioteket har framtidens mötesplats varit ledorden och platsen ska öppna för nya möten och nya möjligheter. Arbetet med marknadsföring har utvecklats för att nå ut till fler målgrupper och medborgarundersökningen visar höga resultat och förbättring för verksamheter inom Kultur & Fritid. Medborgare som svarar nöjd på frågan Hur nöjd är du med Lidköpings kommun vad gäller möjligheterna att utöva dina fritidsaktiviteter (betyg 1-10) gav i senaste mätningen resultatet betyg 8,0. Indikatorn ingår i området Fritid i undersökningen, ett av de områden som har mest inverkan på medborgarnas helhetsintryck av Lidköpings kommun som en plats att bo och leva på. Ett rikt och brett utbud av kultur- och fritidsaktiviteter bidrar till hur Lidköpings uppfattas som plats att bo och leva på. Under våren 2011 genomfördes en kultur- och fritidsvaneundersökning för att få mer fakta kring kommuninnevånarnas nuvarande vanor samt önskemål inför framtiden, vilket kommer att ligga till grund för prioriteringar. Sex av tio medborgare anser att det finns ett bra utbud av fritidsaktiviteter i kommunen. Personer mellan är något mindre nöjda än genomsnittet med utbudet både när det gäller fritid och kultur. Internationalisering I arbetet med projektutveckling för internationella projekt har medel beviljats dels för bland annat projekt om hållbart samhälle mellan Vinningaskolan, Vänermuséet och en skola i Divaca, Slovenien, dels för De la Gardiegymnasiets samarbete inom yrkesutbildning med Zambia, dels för tre volontärer, en från vardera Tyskland, Grekland och Tjeckien, som genom EU-programmet Ung och Aktiv deltagit i utbildningsverksamheter. Arbetsmarknaden har varit utsatt för stora påfrestningar inom vårt område under det senaste året. Campus Lidköping har ett nära samarbete med olika företag och andra aktörer inom arbetsmarknadsområdet. Som ett led i detta har flera olika utbildningar inom ramen för Yrkeshögskoleutbildning startat eller ansökt om att starta under år De la Gardiegymnasiet har genom programråden forum för dialog med olika branscher. Under året har samarbetet med eftergymnasiala utbildningar intensifierats. Byggelever från De la Gardiegymnasiet och East High School har tillsammans fortsatt arbetet på hus nr 3 i Rockford. Tre omvårdnadselever har praktiserat på Swedish American Hospital och Räddningstjänsten har jobbskuggat brandförsvaret i Rockford. Representanter från Utbildning och kommunstyrelsen har besökt vår samarbetsort Xindu district, Chengdu, Kina, för att diskutera olika samarbeten inom utbildning och näringsliv. Under sin gymnasietid får eleverna flera möjligheter att stifta bekantskap med högskolestudier, både genom att högskolor kommer på besök till gymnasiet men även i form av studieresor till högskolor. Projektskrivning har startats för en EU-ansökan om ett gemensamt utbildningsprojekt för personal inom Barn & Skola, Kultur & Fritid, Social & Arbetsmarknad, Utbildning och Vård & Omsorg, vilka alla möter ungdomar i riskzon. Utbildningsutbudet på såväl Campus Lidköping som De la Gardiegymnasiet har täta kopplingar till näringslivet och ett etablerat samarbete med högskolor. Kontinuerligt sker värderingar av vilka utbildningar som är efterfrågade av näringslivet. Nöjda medborgare Bland de viktigaste värdemätarna är hur väl kommunens verksamheter motsvarar förväntningarna är i vilken utsträckning medborgarna är nöjda. I den senaste medborgarundersökning som genomfördes under hösten 2012 svarar 66 procent att de i hög grad kan tänka sig att rekommendera vänner och bekanta att flytta till Lidköping. Den totala befolkningsutvecklingen har varit svagt ökande under 2012 och andelen i åldersgruppen år har minskat ytterligare. Befolkningen ökade under året med 71 personer. Från personer till Antalet födda uppgick till 380 och då antalet avlidna uppgick till 388 blev födelseöverskottet minus 8. Liksom tidigare år var det inflyttningsnettot som svarade för befolkningsökningen. Antalet inflyttare uppgick till personer och antalet utflyttare till vilket gav ett flyttningsnetto på 80. Cirka 60 procent av inflyttarna kom från Västra Götaland. K En attraktiv arbetsplats Gott ledar och medarbetarskap Under året har en rad insatser inom det personalpolitiska området genomförts. Insatserna har syftat till att stärka kommunens ställning som en attraktiv arbetsplats hos såväl befintliga som nya och kommande medarbetare. Många av insatserna har haft stark förankring i kommunens vision och på vilket sätt medarbe- 10 Årsredovisning 2012

11 förvaltningsberättelse tare och chefer kan bidra till att vi uppnår densamma. J Hållbar resursanvändning Ledarutvecklingsprogrammet har fortsatt under året avseende de från början planerade omgångarna. Programmet har nu genomförts av drygt 100 chefer i kommunen. Ett utvecklingsprogram med inriktning på förvaltningarnas staber har slutförts under året med motsvarande tema. Även ett program för blivande ledare har tagits fram med Skara och Götene kommuner. Programmet har haft ett stort antal sökande och startar under våren En totalundersökning av arbetsmiljön har genomförts i början av 2012 i form av en medarbetarundersökning. Motsvarande undersökningar har genomförts tidigare 2008 och Resultatet försämrades något totalt i kommunen men är i jämförelse med andra kommuner fortsatt högt. Barn & Skola uppvisade i undersökningen en stor försämring mot tidigare år medan övriga förvaltningar hade resultat motsvarande tidigare år och i vissa fall även förbättrade resultat. Utifrån resultaten av undersökningen har respektive enheter och förvaltningar under året tagit fram handlingsplaner. En ny företagshälsovård har under året upphandlats och kommunen har bytt leverantör från och med hösten Förändringen av leverantör har inneburit att vi har sett över tidigare arbetssätt. Bland förändringarna märks bland annat anställning av en hälsoutvecklare för att få ökat fokus på vårt förebyggande arbete inom hälsa. Ett personalstödsprogram har också tagits fram och finns tillgängligt för alla medarbetare från och med januari Under året har också marknadsföring skett kring Lidköpings kommun som arbetsgivare. Hemsidan har arbetats om och nytt informationsmaterial har tagits fram. Deltagande har skett på arbetsmarknadsmässor vid Högskolan i Skövde och Högskolan i Karlstad. I syfte att öka vår attraktivitet så har också ett avtal träffats som ger vissa förvaltningar möjlighet att byta ut semesterersättning mot extra semesterdagar. Ett stort arbete har lagts ner på att ta fram en ny arbetsvärdering för att säkerställa att lönediskriminering inte förekommer. Arbetsvärderingen har använts i löneöversynen som genomfördes från 1 april 2012 och kommer att utgöra ett underlag i våra kommande löneöversyner. Lidköpings kommun har under året bytt personalsystem vilket inneburit förändrade arbetssätt för många medarbetare och chefer och en förbättrad kvalitet. En översyn har i samband med detta skett kring gällande lokala avtal och tillämpningar av de samma. God ekonomisk hushållning I kommunallagen anges bland annat att kommunerna ska ta fram finansiella mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För att långsiktigt finansiera kommunens verksamhet krävs mer än ett nollresultat. Årets resultat uppgår till 21,5 mnkr, vilket motsvarar 1,2 procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Målet anses därmed uppfyllt. Dock har kommunen erhållit 40,2 mnkr som återbetalning från AFA-försäkringen, vilket innebär att utan denna post skulle resultatet blivit negativt. De senaste tre åren har investeringarna varit måttliga, vilket gör att tillsammans med goda resultat uppfylls målet om självfinansiering av investeringarna. Dock bör betonas att det höga resultatet 2010 beror på realisationsvinster från finansförvaltningen. Målsättningen om att värdesäkra kapitalet har inte uppfyllts för Målsättningen att kommunen ska ha budget och bokslut i balans uppfylls för totala ekonomin. Dock har några nämnder uppvisat mindre underskott, vilket de kommer att återställa inom den nästkommande tvåårsperioden. Andel köp gentemot befintliga upphandlade avtal har inte kunnat mätas. Den andra indikatorn som mäter avtalstrohet är andel köp via avtal av total inköpsvolym och har ökat från 51 procent till 79 procent under Intern kontroll är viktig för att kontrollera den inre organisationens effektivitet och ändamålsenlighet. Samtliga nämnder har upprättat en internkontrollplan och dessa efterlevs i hög utsträckning. Rapporteringen till nämnderna är inte klara (februari 2013). Några avvikelser har hittats och återgärder vidtagits. Sammantaget innebär detta att målsättningen inte uppfylls i sin helhet. Kommunledningskontoret kommer under 2013 att arbeta fram en kommungemensam rutin för hur internkontroll ska hanteras. Förebyggande och tidiga insatser och rehabilitering av barn och unga innebär god ekonomisk hushållning. Arbetsgrupper inom ekonomgruppen arbetar med att se över ekonomiindikatorer och att analysera hur stor andelen av resurserna som går till tidiga och förebyggande insatser. Kommunens rekryteringsadministration har under året digitaliserats för att underlätta för sökande och förbättra kvaliteten mot våra sökande. Personalförsörjningen, gällande kommunens förmåga att rekrytera och behålla medarbetare, har under året varit god. Årsredovisning

12 förvaltningsberättelse Sammanvägda indikatorer (SI) Nytt för 2012 är de sammanvägda indikatorerna som nämnderna har fått som avser att väga samman verksamhetens resultat, ekonomiskt resultat och kundnöjdhet. Det är ytterligare ett sätt att försöka öka den hållbara resursanvändningen. Indikator 4c redovisar resultatet för de sammanvägda indikatorerna för respektive verksamhet. Utfallet för de indikatorer som ingår i den sammanvägda indikatorn redovisas unde respektive nämndsredovisning. Ingångsvärdet (i.v) är för de flesta indikatorer från 2010 om ej annat anges. Ingångsvärdet för indikatorerna 1,2,3,5,12,16,19,38,41 och 42 är från medborgarundersökningens resultat år Kunden/brukaren i fokus Indikatorer Kostnadseffektiva tjänster med god kvalitet 1. Tillgänglighet : Andel kommun-invånare som upplever att det är lätt att komma i kontakt med personal i Lidköpings kommun, % 2. Delaktighet: Kommuninvånarnas upplevda delaktighet och inflytande (index 0-100) 3. Bemötande: Andelen kommuninvånare som upplever att de får ett bra bemötande av kommunens personal, % 4a. Kundnöjdhet: Alla förvaltningar genomför kundundersökningar enligt framtagen kommungemensam rutin, % - 4b. Kundnöjdhet: Andel mätningar med förbättrat resultat K Utfall 2012 Ingångvärde Målvärde 2012 Kommentar Målvärdet är uppfyllt. Mätningar av telefoni och e-post har gjorts under hösten som visar på ett gott resultat Målvärdet för delaktighet är inte uppfyllt. Resultatet från medborgarundersökningen hamnar på samma nivå som vid förra mätningen. Fler digitala och fysiska mötesplatser och ett utökat arbete med medborgardialog ska öka värdet ytterligare Målvärdet är inte uppfyllt men en klar förbättring har skett sedan förra mätningen. Arbetet med att på olika sätt förbättra bemötandet i verksamheterna fortsätter Samtliga förvaltningar har genomfört kundundersökningar i.u öka Inget utfall finns i år för denna indikator, vilket delvis beror på att några av de brukarundersökningar som gjordes 2011 ej är jämförbara med 2012 års undersökningar. 4c. Sammanvägda indikatorer: Tanken med de sammanvägda indikatorerna är att väga samman ekonomi, resultat och kvalitet. SI Förskola Målvärdet för samtliga SI är: öka Det är första gången SI följs upp och i respektive nämnds styrkort finns samtliga indikatorer som ingår i SI beskrivna med utfall, SI Grundkola SI Utbildning - SI äldreomsorg K K SI Kultur SI Fritid SI Social- och arbetsmarknad SI Samhällsbyggnad SI Miljö och Bygg - SI Intern service målvärde och måluppfyllelse. För SI äldreomsorg har inte någon bedömning kunnat göras angående måluppfyllelse. De brukarundersökningar som utförs av Socialstyrelsen har omarbetats och är därför inte jämförbara med tidigare år. I årsredovisningen 2013 kommer vi att kunna väga samman SI för äldreomsorgen.för de indikatorer som ingår i SI för intern service finns inte några utfall att tillgå SI Tekniska service Lokal utveckling i ett globalt perspektiv J K J Indikatorer Varierat boende i attraktiva miljöer 5. Andel som i medborgarundersökningen svarar att de är nöjda med hur det planeras för bostäder, % 6. Andel lägenheter direkt tillgängliga för inflyttning i kommunens fastigheter 7. Antal småhustomter som alltid ska finnas till försäljning inom minst två planområden i centralorten Utfall 2012 Ingångsvärde Målvärde 2012 Kommentar Medborgarundersökningen 2012 visar förbättrade resultat och medborgarna upplever bebyggelsen trivsam men är något mindre nöjd med möjligheten att hitta ett prisvärt boende. 0,3 0,7 1 30/11 fanns 29 tomma lägenheter av total 2176 lägenheter. Av de lediga lägenheterna var 10 på trygghetsboendet (+70år) och av de övriga 19 var 6 uthyrningsbara. Övriga lägenheter är antingen uthyrda till senare datum eller föremål för någon form av åtgärd, till exempel reparation Fler lediga tomter med anledning av osäkert ekonomisk läge. Flera som har bokat sig en ledig tomt hoppar av. 12 Årsredovisning 2012

13 förvaltningsberättelse Lokal utveckling i ett globalt perspektiv, fortsättning K K K J K L L J K J J J Indikatorer God miljö 8. Andel miljöbilar (personbilar och lätta lastbilar) som kommunen äger eller leasar, % 9. Totalt utsläpp av koldioxid från kommunens verksamhet. ton (i.v 2009) 10. Sammanvägd indikator total elanvändning inom kommunens förvaltningar och AB Bostäder. (i.v 2009). 11. Energianvändning för uppvärmning (kwh/m 2 ) inom kommunens förvaltningar och AB Bostäder. (i.v 2009). 12. Index (0-100) för hur nöjda kommuninvånarna är med kommunens miljöarbete. 13. Andelen ekologiska livsmedel av totala mängden livsmedel (mätt i kronor) handlat av grossist, % Utfall 2012 Ingångsvärde Målvärde 2012 Kommentar En rejäl ökning under senaste året Minska 5% Oförändrat Minska Kommunens klimatarbete ger resultat och vi ser en minskning av koldioxidutsläppen. För att målet ska nås krävs en minskning av fjärrvärmeanvändningen i våra fastigheter och minskad dieselanvändning. Elanvändningen är i stort sett oförändrad i verksamheten, förutom när det gäller gatubelysning, där den har minskat per enhet. Elanvändningen i fritidsanläggningar har ökat på grund av arenan Minska Energianvändning för uppvärmning minskar per ytenhet både inom kommunens förvaltningar och hos AB Bostäder Många kommunikationsinsatser har gjorts, framförallt kopplat till avfallsplan och klimatpåverkan. Kommunens goda miljöexempel har spridits. Vi ser ännu inte någon effekt av detta arbete Under 2011 var andelen ekologiskt 25 procent. Under 2012 har en stor minskning skett vilket beror på ekonomiska omständigheter enligt Intern Service. 14. Kommunens skogsinnehav (ha) Avverkning har gjorts för det nya bostadsområdet Sjölunda Äng samt för industritomter i Tofta och Kartåsen.Under året har 500 st björkplantor, st granplantor och 500 st ädellövträd planterats. Möjligheter till en hållbar livsstil 15. Antal kilometer gång- och cykelväg i Lidköpings kommun 16. Andelen medborgare som är nöjda med kommunens system för avfallssortering, % 94,2 96,8 öka Gång- och cykelvägnätet byggdes ut med 1,5 km under året. (Dalängsskogen, Västgötagatan Sjölundaområdet). Ingångsvärdet är från Förbättrat resultat från föregående mätning. Fortfarande är dock medborgarna missnöjda med städningen vid avfallsstationerna. 17. Antal resande med kollektivtrafik, tätort öka Förbättringar har skett i turtäthet (stadstrafiken) och fler och fler personer har börjat använda sig av kollektivtrafik istället för egen bil. 18. Antalet resande med Kinnekulletåget öka Ökningen har fortsatt även i år. Från år 2011 till år Säkerhet och trygghet 19. Andelen medborgare som känner sig trygga, % Bred samverkan mellan offentlig verksamhet, näringsliv och föreningsliv samt kommunikation till medborgarna har börjat ge en positiv utveckling avseende upplevd trygghet. _ 20 Antal skador per inv 93 iu minska Denna statistikuppgift levereras inte längre från VGR. Indikatorn kommer att förändras och istället gälla skador vårdade i slutenvård. J 21. Antal höftfrakturer per invånare över 65 år Antal anmälda brottsbalksbrott per 1000 invånare J J J J 23. Kostnader för skador och tillbud på kommunens egendom, tkr Ett varierat och hållbart näringsliv minska Utfall 2012 utgörs av värde för helår Förebyggande insatser pågår och utvecklas inom folkhälsorådets seniorgrupp inom vårdoch omsorg integrerat i äldreomsorgsplanen samt inom närsjukvården. 73,9 iu minska Det är inte möjligt att få en lokal siffra på denna indikator, då polisen omarbetar sitt statistikprogram. Den totala brottstatistiken har dock minskat med 6procent den 22 november 2012 jämfört med samma period förra året minska Redovisad kostnad innefattar Intern service, Samhällsbyggnad, Vård- och omsorg samt Kultur- och Fritid. 24. Tillväxt i total lönesumma, % 0 2,4 öka Utfallet avser helåret procent som visar ingångsvärdet avser helåret 2009 och år 2010 var tillväxten 0,4 procent. Ökningen har fortsatt under Antalet företag/1000 invånare i åldern år öka Utfallet avser helåret Ingångsvärdet avser helår Antal miljöcertifierade företag öka Antalet miljöcertifierade företag har ökat rejält från ingångsvärdet som avser 2010, Under 2012 tillkom 2 miljöcertifierade företag. Årsredovisning

14 förvaltningsberättelse Lokal utveckling i ett globalt perspektiv, fortsättning L J J K Indikatorer God folkhälsa 27. Ohälsotal, värdet för åldersgruppen år 28. Andel elever i åk 8 som uppger att de aldrig druckit alkohol, % 29. Andel elever i åk 8 som uppger att de aldrig röker, % 30. Andel som går från introduktionsprogram för flyktingar till självförsörjning, % Andel barn i förskoleklass, årskurs 4 och 7 som ej är överviktiga, % L K J J 32. Andel barn, 0-17 år som finns i ekonomiskt utsatta hushåll, % 33. Arbetslöshet, öppen och i program,% 6,6 (7,8) 34. Ungdomsarbetslöshet, öppen och i program, % Attraktivt utbildningsutbud 35. Andel av befolkningen med eftergymnasial utbildning, % Andelen behöriga till gymnasieskolan (medelvärde) % L J J J K K 37. Andelen ungdomar som lämnar gymnasieskolan med slutbetyg inom 4 år, % Attraktivt fritidsutbud 38. Medborgare som svarar nöjd på frågan Hur nöjd är du med Lidköpings kommun vad gäller möjligheterna att utöva dina fritidsaktiviteter (index 1-10) Internationalisering 39. Antal internationella projekt och utbyten inom kommunen 40. Externt ekonomiskt stöd för internationella arbeten (EU) ( tkr) Nöjda medborgare 41. Index (0-100) Medborgarnas nöjdhet med kommunens verksamheter 42. Index (0-100) Medborgare som är nöjda med Lidköping som plats att bo och leva på Valdeltagande kommunfullmäktige L 44. Befolkningsutveckling i balans, andel invånare i åldrarna år, % Utfall 2012 Ingångsvärde Målvärde 2012 Kommentar 15,4 16,7 minska Värdet 16,7 (november 2012) visar en ökning från föregående år då värdet samma period var 15, öka Andelen elever som uppger att de aldrig druckit alkohol har ökat, samma tendens finns i riket. Genomförd CAN-undersökning (2011) visar dock att andelen elever som druckit alkohol ökar i åk 9 och ökar ytterligare i åk 2 på gymnasiet öka Andelen elever i åk 8 som aldrig röker har ökat. CAN-undersökningen som genomfördes 2011 visar dock att flickor i åk 9 och pojkar i åk 2 på gymnasiet ligger över riksgenomsnittet när det gäller rökning Av de som finns i introduktion under 2012 har 70 procent hittills blivit självförsörjande. Ett gott resultat med hänsyn till att det är hög konkurrens på arbetsmarknaden. 81,3 iu öka Andelen elever i förskoleklass samt årskurs 4 och årskurs 7 som ej är överviktiga läsåret 2010/2011 var 82,9 procent. I statistiken för 2011/2012 ingår ej pojkar åk 7. Eftersom övervikt är vanligare hos pojkar bedöms värdet som osäkert och redovisas inte. Ny statistik redovisas för läsåret 2012/ minska Andelen kommuninvånare som erhåller ekonomiskt bistånd har ökat något, vilket även gäller barnfamiljer. Detta på grund av en ansträngd arbetsmarknad samt utförsäkringar från socialförsäkringssystemet. 13,8 (20,3) 7,8 minska Utfallet 7,8 procent är från och ska jämföras med ingångsvärdet inom parentes som är från Nya beräkningsgrunder from ,8 minska Utfallet 19,8 är från och ska jämföras med värdet inom parentes som är från Nya beräkningsgrunder from öka En marginell ökning har skett sedan föregående mätning. 89,5 iu öka Statistiken delas nu (år 2012) upp utifrån vilket program eleven är behörig till:ek, hum, sam 87,4 procent Estet.pr 87,4 procent Yrkespr. 88,1 procent Nat, tek pr 85,2 procent 86,6 83,3 öka Genomsnittet har sjunkit sedan 2010 men Lidköping ligger på en markant högre nivå än rikets snitt och jämförbara kommuner. 7,9 8,0 8,0 Fritid är ett av de områden som har mest inverkan på medborgarnas helhetsintryck av Lidköpings kommun som en plats att bo och leva på. Ett rikt och brett utbud av kultur- och fritidsaktiviteter bidrar till hur Lidköpings uppfattas som plats att bo och leva på Antalet projekt och utbyten under året är 95, uppdelat på 28 projekt med extern finansiering, 26 utan alt med egen finansiering och 41 är utbyten projekt har erhållit externt stöd med cirka 3 Mkr. De övriga 26 projekten finansieras antingen av egen förvaltning eller av partnerorganisation Lika stor andel nöjda medborgare i medborgarundersökningen 2011 och Lidköping ligger på en hög nivå i förhållande till riket och en liten ökning har skett i medborgarundersökningen 2012 i relation till undersökningen ,9 23,1 öka Totalbefolkningen har ökat marginellt sedan 2011 men andelen i år har minskat från 23,4 procent år Årsredovisning 2012

15 förvaltningsberättelse En attraktiv arbetsplats Indikatorer Utfall 2012 Ingångsvärde Målvärde 2012 Kommentar Gott ledar- och medarbetarskap L K 45. Nöjd medarbetarindex 3, ,92 Försämring mot tidigare år till följd av försämrat resultat för Barn & Skola. 46. Anställningsvillkor, heltid, % Något förbättrat resultat mot tidigare. _ 47. Sjukfrånvaro, % 4,6 i.u 4,4 Resultat kan inte följas på helår på grund av byte av personalsystem. J 48. Andelen utrikes födda (Tillsvidare) % 4,4 4,6 4,6 Ökat i förhållande till tidigare och enligt målvärde. Hållbar resursanvändning J J J L J J K Indikatorer God ekonomisk hushållning 49. Överskott i % av skatter och bidrag, 3 år, % 50. Självfinansieringsgrad av investeringar, 3 år, % Utfall 2012 Ingångsvärde Målvärde 2012 Kommentar 1,3 1,2 1 Årets resultat uppgick till 21,5 mnkr. Stora engångsposter har påverkat resultaten under perioden, vilket gör att målvärdet överträffas med råge Höga positiva resultat under perioden i kombination med måttliga investeringsvolymer gör att målet uppnås. 51. Långfristig upplåning, mnkr Ej öka Upplåningen har minskat under perioden på grund av modesta investeringsnivåer och god likviditet. 52.Värdesäkring av Gullspångskapitalet, % Målvärdet uppnås inte, då värdet på kommunens finansiella tillgångar inte uppgår till ursprungligt placerat kapital (indexerat). 53. Andel köp gentemot befintliga upphandlade avtal 54. Andel köp via avtal av total inköpsvolym, % 55. Budget och bokslut i balans Ska uppfyllas. 56. Intern kontroll genomförd med betryggande resultat. i.u i.u öka Måttet har inte kunnat mätas öka Avtalstroheten har ökat. Utfallen mellan förvaltningarna ligger mellan 60 procent till 89 procent. *) i.u Delvis i.u Ska genomföras *Utfallet är inte jämförbart fullt ut med ingångsvärdet, förändring i metoden för att följa upp har gjorts. Nämndernas överskott uppgick till 10,3 mnkr sammantaget. Dock finns mindre underskott hos några nämnder. Samtliga nämnder gör internkontroller, dock är inte alla rapporterade till nämnd ännu (februari 2013). Några avvikelserapporter finns. Årsredovisning

16 förvaltningsberättelse Ekonomisk översikt Årets resultat Årets resultat uppgår till 21,5 mnkr. En sammanfattning av årets driftresultat redovisas i nedanstående tabell. Det budgeterade resultatet (inklusive tilläggsanslag under året) uppgick till 6,0 mnkr. Skatteintäkterna och den kommunalekonomiska utjämningen ökade gentemot budgeterat med sammantaget 11,9 mnkr. Nämnderna genererade ett överskott på totalt 10,3 mnkr. Finansnettot uppvisar ett negativ avvikelse gentemot budget på 27,6 mnkr. Återföring av tidigare års nedskrivning har gjorts med 12,2 mnkr vilket påverkat finansnettot positivt Under 2012 erhölls 40,2 mnkr i återbetalning av tidigare inbetalda sjukförsäkringsavgifter, AFA. Resultaträkning, mnkr Budget Utfall Avvikelse Verksamhetens nettokostnader , ,2 Avskrivningar -113,2-114,4 Verksamhetens nettokostnader , ,6 31,2* Kommunalskatt 1 432, ,6 14,6 Kommmunalekonomisk utjämning 317,7 315,0-2,7 Resultat före finansnetto -49,1-6,0 43,1 Finansiella intäkter 66,3 33,3-33,0 Finansiella kostnader -11,2-18,0-6,8 Återföring av tidigare års nedskrivning 12,2 12,2 Årets resultat 6,0 21,5 15,5 Avvikelsen på 31,2 mot budget omfattar följande poster; nämndernas överskott 10,3 mnkr, AFA-återbäring 40,2 mnkr, interna poster (kapitalkostnader, PO-pålägg, pensioner) -9,5 mnkr, reaförluster -3,6 mnkr samt ökning av semesterlöneskulden -6,2 mnkr. Diagrammet nedan visar det ekonomiska resultatet för kommunen för den senaste femårsperioden. Ekonomiskt resultat , Ekonomiskt mnkr resultat Mnkr ,1 163,0 166, Nämndernas nettokostnader Nämndernas nettokostnader uppgick 2012 till 1 822,1 mnkr. Nämndernas samlade resultat uppgick till 10,3 mnkr, vilket motsvarar 0,6 procent av budgeterade nettokostnader. -16, , Nettokostnad per nämnd. tkr Budget* Utfall Avvikelse Avvikelse % Kommunfullmäktige ,0 Revision ,5 Kommunstyrelsen ,2 Intern service Vård- och omsorgsnämnd ,6 Barn- och skolnämnd ,2 Utbildningsnämnd ,8 Social- och arbetsmarknadsnämnd ,3 Samhällsbyggnadsnämnd ,4 Teknisk servicenämnd Kultur- och fritidsnämnd ,2 Miljö- och byggnämnd ,8 Räddningsnämnd ,0 Summa ,6 * Budget inklusive tilläggsanslag Nämndernas nettokostnader omfattar både externa och interna kostnader. Med interna kostnader avses interna affärer mellan olika nämnder, internränta, personalomkostnadspålägg samt pensionspålägg. Under året har tilläggsanslag på driftbudgeten om totalt 22,9 mnkr beslutats: revisorerna har fått 43,0 tkr, 9,0 mnkr till flytt/kablifiering Änghagen, 0,5 mnkr till Folkets Hus, 1 mnkr till Rörstrands kulturforum, 6,8 mnkr till Barn & Skola, 4,9 mnkr till Social & Arbetsmarknad samt minskning av driftbudgeten med - 5,6 mnkr med anledning av differentierat personalomkostnadspålägg. Investeringar Investeringarna uppgick till 163,3 mnkr för kommunen under Bland de större objekten kan nämnas ny förskola på Sjölunda, pågående ombyggnad av Vänerköket samt Sjölunda ängs och Askeslätts exploateringsområden. Investeringar, tkr Budget * Utfall Avvikelse Kommunstyrelse Intern service Vård- och omsorgsnämnd Barn- och skolnämnd Utbildningsnämnd Social- och arbetsmarknadsnämnd Samhällsbyggnadsnämnd Teknisk service Kultur- och Fritidsnämnd Räddningsnämnd Summa investeringar * Budget inklusive tilläggsanslag och ombudgetering Under året har tilläggsanslag på investeringsbudgeten om totalt 31,6 mnkr beslutats: 11 mnkr till Sjölunda förskola, 14,5 mnkr utökat investeringsanslag för VA-föreningar, 1,1 mnkr för ombyggnad Vallgatan, Repslagargata, Målargatan, 3,8 mnkr för fastighetsreglering Villa Giacomina, samt 1,2 mnkr för inköp del av Härebacka. 16 Årsredovisning 2012

17 förvaltningsberättelse God ekonomisk hushållning Ett minimikrav på kommunallagens krav om god ekonomisk hushållning är det så kallade balanskravet, vars grundregel är att intäkterna ska vara större än kostnaderna. Balanskravsutredning framgår av nedanstående tabell. Avstämning mot kommunallagens balanskrav, mnkr Resultat enligt resultaträkningen -16,0 21,5 Realisationsvinster/förluster (exkl kapitalförvaltningen) -0,3 3,6 Reavinster/förluster netto kapitalförvaltningen 2,5 4,8 Upp- och nedskrivning av aktiefonder, netto 13,9-12,6 Årets resultat enligt balanskravet -13,7 17,3 Resultatet enligt balanskravet var negativt 2011, dock har detta återställts Finansnetto Kommunens finansnetto uppgår till 27,5 mnkr (11,9 mnkr 2011) som fördelas enligt nedanstående sammanställning. Ytterligare specifikation redovisas i not 5 och 6. Budgeterat finansnetto uppgår till 65,1 mnkr. Finansnetto, mnkr Aktieutdelningar 0,9 0,1 Resultat från köp och försäljningar av fondandelar 2,5-4,8 Utdelning och återbäring från fonder 29,6 29,0 Upp- och nedskrivning av aktiefondernas värde -13,9 12,6 Övriga finansiella intäkter och kostnader -7,2-9,4 Summa 11,9 27,5 Kapitalförvaltning Kommunfullmäktige har antagit en särskild policy för den långsiktiga kapitalförvaltningen. Enligt denna skall i normalläget 40 procent av kapitalet placeras i lågrisktillgångar och 60 procent i högrisktillgångar. Kommunfullmäktige fattade i januari 2010 beslut om en ny riktlinje för finansiella placeringar som gäller från 2010 och framåt. Marknadsvärdesförändring, mnkr Värde vid årets början 1 772, ,7 Värdeförändring -114,3 129,3 Uttag 140,0 0 Värde vid årets slut 1 517, ,0 Avkastning, % -7,0 8,5 Kapitalets fördelning, % - Lågrisktillgångar 40,5 35,6 - Högrisktillgångar 59,5 64,4 Med lågrisktillgångar avses placeringar i svenska räntefonder, alternativa räntefonder och multistrategifonder (tidigare hedgefonder). Med högrisktillgångar avses placeringar i svenska aktiefonder, globala aktiefonder och tillväxtmarknadsfonder. Värdesäkring av Gullspångskapitalet Kommunfullmäktige har beslutat att det kapital som kommunen erhöll vid försäljning av aktierna i Gullspångs Kraft AB skall värdesäkras med ett belopp som motsvarar den årliga ökningen av konsumentprisindex. För 2012 sker endast en marginell förändring av det indexerade beloppet då KPI minskat för den senaste tolvmånadersperioden. Det värdesäkrade kapitalet uppgår därefter till 1 765,2 mnkr. Marknadsvärdet uppgick vid årsskiftet till 1 614,0 mnkr, vilket innebär att kapitalet inte är värdesäkrat i sin helhet. Till detta kan nämnas att kommunen gjort uttag med 777 mnkr sedan kapitalet placerades. Borgensåtagande Kommunens borgensåtagande uppgår till 1 388,4 mnkr, en ökning med 57,4 mnkr sedan föregående år. Fördelningen framgår av nedanstående sammanställning (mnkr). Borgensåtaganden, mnkr Helägda företag 1 226, ,6 Delägda företag 1,2 1,2 Bostadskrediter (statliga lån) 3,1 3,8 Föreningar 100,2 97,6 Summa 1 331, ,4 Kommunal borgen innebär i stort sett obefintlig risk för långivaren medan det för kommunen alltid finns en viss risk. För Lidköpings kommun bedöms risken sammantaget som låg om man ser till de belopp som rimligen kan tänkas uppkomma och ställer dessa i förhållande till kommunens ekonomiska styrka. Cirka 93 procent av åtagandet avser dessutom helägda kommunala företag. Risken i dessa bolag bedöms som begränsad. Pensioner Kommunen har beslutat att så stor del som möjligt av den avgiftsbaserade avtalspensionen skall disponeras av de anställda som individuella delar. Detta medför att avsättningarna i balansräkningen blir måttliga och uppgår (inklusive den så kallade pensionsskatten) till 118,8 mnkr (110,9 mnkr 2011). Pensionsförpliktelserna för tiden före 1998 skall enligt den kommunala redovisningslagen inte redovisas som skuld utan enbart som ansvarsförbindelse. Kostnaderna belastar resultatet det år som utbetalningarna sker och kommer successivt att öka i takt med att allt fler av kommunens anställda uppnår pensionsåldern. Kommunen har inga särskilda tillgångar redovisade för pensionsavsättningarna utan pensionsmedlen har återlånats och används i kommunens samlade verksamhet. Sedan år 2006 finns 100 mnkr öronmärkta inom eget kapital för kommande pensionsutbetalningar. Om dessa medel skall nyttjas förutsätts att motsvarande belopp i överskott i budgeteras. Ingen del av pensionsförpliktelsen har försäkrats bort. Årsredovisning

18 förvaltningsberättelse Limtorget Kommunens totala pensionsåtagande framgår av nedanstående sammanställning. Pensioner, mnkr Pensionsåtagande från och med ,2 95,6 Löneskatt från och med ,5 23,2 Pensionsåtagande t o m ,7 783,9 Löneskatt till och med ,8 190,2 Summa pensionsförpliktelser 1 088, ,9 Varav återlånat till verksamheten 1 088, ,9 Sammanställd redovisning (koncernredovisning) Koncernens redovisning ska ge en helhetsbild av kommunens totala verksamhet och ekonomiska ställning oavsett vilken juridisk form verksamheten bedrivs i. I den sammanställda redovisningen ingår förutom Lidköpings kommun följande hel- eller delägda bolag. AB Bostäder i Lidköping (100 procent) Lidköpings Näringslivsfastigheter (100 procent) Lidköpings Värmeverk AB (100 procent) Lidköping/Hovby Flygplats AB (100 procent) Ekonomiskt resultat, mnkr Lidköpings kommun -16,0 21,5 AB-Bostäder Lidköping 3,8 3,2 Lidköpings Näringslivsfastigheter AB 0,1 1,7 Lidköpings Värmeverk AB -2,0 1,6 Lidköping/Hovby Flygplats AB -0,8 0,5 Nettoelimineringar -1,8 5,6 Obeskattade reserver -3,3 Summa -16,7 31,8 Nyckeltal Tillgångar kr/invånare Totala skulder, kr/invånare Organisationer som inte ingår i den sammanställda redovisningen Rörstrand Kulturforum AB (100 procent) Bolagets ägs i sin helhet av Lidköpings kommun. Bolagets uppdrag är att utveckla rörstrandsområdet med verksamheter inom kultur, form och design. Destination Läckö Kinnekulle AB (50 procent) Bolaget ägs tillsammans med Götene kommun och privata aktieägare. Huvuduppgiften är att främja besöksnäringen inom Lidköpings och Götene kommuner. Detta omfattar mottagningsservice, marknadsföring, produktutveckling och evenemangsutveckling. Tillväxt Lidköping AB (40 procent) Bolaget ägs tillsammans med det lokala näringslivet (60 procent) genom Bolagsrådet. Verksamheten består i allmänt näringslivsfrämjande åtgärder och marknadsföringsarbete för att utveckla Lidköpings om etableringsort. Bolaget har startat sin verksamhet under Samverkansgruppen ekonomisk förening (33 procent). Samverkansgruppen är en ekonomisk förening bildad av Fastighetsägarna, Köpmannaföreningen och Lidköpings kommun. Uppgiften är att främja utveckling, förnyelse och marknadsföring som handelsstad. Fastbit AB (33 procent) Fastbit ägs till lika delar av Mariestad Töreboda Energi AB, Skara Energi AB och Lidköpings kommun. Företaget levererar bredbandstjänster till privatpersoner, företag, fastighetsägare, kommunal verksamhet och föreningar Vänerhamn AB (28 procent) Lidköpings kommun äger 28 procent och är en av 7 delägare. Företagets aktiekapital uppgår till 20,7 mnkr. Bolaget svarar för hamndriften i Gruvön, Karlstad, Kristinehamn, Otterbäcken, Vänersborg och Lidköping. Eget kapital kr/invånare Soliditet, % 60,2 58,0 18 Årsredovisning 2012

19 förvaltningsberättelse Centrum för Innovation och enreprenörskap AB (CIEL 46,7 procent) Bolaget ägs gemensamt av Ingenjörsamfundet, Svenska Uppfinnareföreningen, Sveriges Ingenjörer och Lidköpings kommun. Verksamheten består av utbildningen Idéum inriktad mot uppfinnare. Bolagets aktiekapital uppgår till 375 tkr, varav kommunens andel är 175 tkr. Lidköping Biogas AB (5 procent) Lidköping Biogas AB ägs till 5 procent av Lidköpings kommun och till 95 procent av Göteborgs Energi AB. Anläggningen producerar flytande biogas som kan användas som drivmedel för fordon. Göliska IT Göliska IT är ett kommunalförbund vars medlemmar är Götene, Lidköping, Essunga och Skara kommuner. Kommunalförbundet levererar IT-driftstjänster till förbundets medlemmar. Stiftelsens ändamål är att främja internationell yrkesutbildning i export för små och medelstora företag genom att arrangera utbildning, diplomering och nätverksbyggande för exportsäljare, stödja forskning och annat utbyte inom ämnesområdet samt sprida information om sådan utbildning och forskning. Framtiden Lidköpings kommun har i grunden en stark ekonomi och förutsättningar att i framtiden bedriva en god kommunal verksamhet. Soliditeten är hög och ett stort finansiellt kapital ger en stabil grund. Omgivningen är dock inte lika stabil, bland Skaraborgs kommuner är det få som växer vad gäller invånare, skattekraft och nyföretagande. Där har Lidköping tillsammans med övriga kommuner en stor utmaning att möta. Internationellt har året som gått handlat mycket om nationella skuldkriser och europeiska länders förmåga att klara dessa skuldlägen. I dessa spår så har förväntningarna på skatteunderlagets ökningstakt reviderats ner jämfört med prognoserna för ett år sedan. Kommunens driftsbudget baseras till viss del på intäkter från kapitalförvaltningen, vilka har visat sig variera över tid. Naturum Vänerskärgården Victoriahuset Stiftelsen Läckö Slott Lidköpings kommun, Västra Götalandsregionen, Sparbanken Lidköping och Crafoordska stiftelsen har bildat rubricerad stiftelse. Som stiftarkapital har kommunen tillskjutit två av totalt sju miljoner kronor. Stiftelsen ansvarar för utställningsverksamheten vid Läckö slott inkl Naturum Vänerskärgården Victoriahuset. Stiftelsen Rörstrands museum Stiftelsen har bildats av Lidköpings kommun och Designor AB (numera Fiskars) för att bevara, vårda, förkovra och för allmänheten visa Rörstrands unika porslinssamlingar med mera. Detta sker genom ett av stiftelsen helägt bolag Rörstrands Museum AB. Föreningen PKI-skolan (Formakademin) Föreningen har bildats med ändamål att till porslins- och keramikindustrins gagn främja utbildning, forskning mm. Medlemmar i föreningen är Lidköpings kommun, iitala (numera Fiskars), Nittsjö Keramik AB och Töreboda blomkrukor. Föreningen äger ett bolag Formakademin i Lidköping AB som bedriver utbildningsverksamhet inom keramik, grafik och modellering. International Trade Management Worldwide Foundation Lidköpings kommun, Erik Thun AB och ITM Worldwide AB har bildat rubricerad exportstiftelse. Som stiftarkapital har Lidköpings kommun tillskjutit 750 tkr och Erik Thun AB 250 tkr. ITM Worldwide AB tillför immateriella rättigheter. Kommunen står för samma utmaningar som andra kommuner i framtiden, till exempel förändrad efterfrågan då befolkningens storlek och struktur förändras. Kostnaderna för till exempel äldreomsorg kommer att öka framöver och ta en allt större andel av kommunens skatteintäkter. För att möta denna utveckling har vård- och omsorgsnämnden antagit en plan för den framtida äldreomsorgen i Lidköpings kommun. Planens intention är att minska den kostnadsökning som ändå kommer att ske med start inom en 10-årsperiod. Lidköpings kommun har under senare år haft höga investeringsvolymer, vilket innebär att kapitalkostnaderna ökar för lång tid framöver liksom övrigt åtagande som hör ihop med investeringarna. En stor investering som ligger framför är nu byggnationen av Hamnstaden, där det kommer att erbjudas varierande boendeformer med närhet till vattnet. Detta är en stor investering för kommunen men ökar kommunens potential och dragningskraft. Ytterligare en påfrestning i kommunens ekonomi är att de fastigheter och anläggningar som byggdes ut under och 80-talen, i takt med kommunens åtagande växte, är i behov av underhåll och eller nybyggnation. Med en i grunden stabil ekonomi har Lidköping goda förutsättningar att leverera service till hög kvalitet för kommuninvånarna. Möjligheterna framöver förutsätter medvetna prioriteringar och fortsatta krav på ökad effektivitet i verksamheterna. Årsredovisning

20 förvaltningsberättelse Personalöversikt Personalstruktur (antal, ålder, kön, yrken) Till följd av nytt personalsystem under året kan vissa uppgifter inte redovisas för året som helhet. Jämförelsetalen är heller inte alltid jämförbara med tidigare år. Antal anställda personer totalt i kommunen i december respektive år Tillsvidareanställda Vikarier mm, månadsavlönade Totalt Antalet tillsvidareanställda medarbetare har minskat något. Antalet månadsavlönade vikarier och allmän visstid har ökat. Åldersfördelning Åldersfördelningen har under 2000-talet förskjutits i åldrarna. Andelen av tillsvidareanställda som är 60 år eller mer har ökat och förväntas fortsätta att öka de kommande åren. Medelåldern bland kommunens tillsvidareanställda är 47,7 år. För kvinnor är medelåldern 47,7 år och för män 47,9 år. Åldersfördelning % 30% 25% 20% 15% 10% Antal anställda årsarbetare per förvaltning i december respektive år (inkl timanställda) (antal anställda multiplicerat med sysselsättningsgrad) Kommunstyrelsens enheter Intern Service Vård & Omsorg Barn & Skola Utbildning Social & Arbetsmarknad Samhällsbyggnad Kultur & Fritid Teknisk Service Räddningstjänst Totalt % 0% < 30 år år år år > 60 år Åldersfördelning Tillsvidare Totalt en ökning av antalet anställda årsarbetare i december mot tidigare år. Ökningen har sin grund i framförallt en ökning på Social & Arbetsmarknad och Utbildning. Minskning av antalet årsarbetare på Vård & Omsorg. Könsfördelning Könsfördelningen bland våra tillsvidareanställda är förhållandevis konstant och cirka 78 procent är kvinnor. Kommunens ledningsgrupp har 5 män och 5 kvinnor. Personalkostnad Totala lönekostnaden har minskat något till följd av minskade pensionskostnader. Personalkostnad, mnkr Lönekostnad 1 052, , ,4 Sociala avgifter enligt lag och avtal 345,5 357, 2 334,2 Pensionskostnader 91,2 107,0 99,6 Totalt 1 489, , ,2 Löneläge december 2012, tillsvidareanställda Kvinnor Män Totalt Medellön Median Percentil Percentil Totalt sett är mäns löner högre än i kvinnors vilket kan förklaras av att män och kvinnor arbetar inom olika befattningar med olika löneläge. 20 Årsredovisning 2012