Årsredovisning Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Transkript

1 Årsredovisning 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset

2 Innehåll Sammanfattning... 4 Verksamheten... 7 Rättighetsfrågor... 7 Jämlik vård... 8 Verksamhetens övergripande uppdrag och verksamhetens mål... 9 Vårdöverenskommelsen... 9 Verksamhetens miljöarbete...11 Tillgänglighet och Vårdgaranti...13 Beläggning...19 Prestationer...20 Patientsäkerhet och kvalitet...23 Kvalitetshöjande insatser...25 Patientsäkerhetsarbete...25 Personal Personalstruktur...28 Sjukfrånvaro...29 Arbetsmiljö och hälsa...30 Jämställdhet och mångfald...31 JÄMIX...32 Personalvolym...32 Bemanningsföretag...35 Personalkostnadsanalys...35 FOUU Forskning och utveckling (55)

3 Utbildning...37 Regionala uppdrag...38 Ekonomi Ekonomiskt resultat...40 Intäktsutveckling...41 Kostnadsutveckling...43 Avskrivningar...46 Finansiella intäkter och kostnader...47 Regionfullmäktiges beslutade effektiviseringskrav...47 Åtgärder vid ekonomisk obalans...47 Eget kapital...47 Investeringar...47 Bokslutsdokument och noter Bokslutsdokument RR KF BR...50 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Uppföljning av regionfullmäktiges mål och uppdrag Vårdöverenskommelsen uppföljning årsrapport Prestationsredovisning 3 (55)

4 Sammanfattning Väsentliga händelser Årets uppdrag, fastställt genom den två-åriga vårdöverenskommelsen mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) och HSN 4, 5, 7, 11 och 12 har genomförts på ett framgångsrikt sätt. Sjukhuset har kunnat ge patienter i Göteborgsområdet, Västra Götalandsregionen, andra delar av landet och till patienter från andra länder såväl bassjukvård, högspecialiserad sjukvård som rikssjukvård. Sahlgrenska Universitetssjukhuset har levererat drygt 2 % mer sjukvård än föregående år och så gott som all beställd vård. Ökningen av vården gäller högspecialiserad, elektiv vård (+3 %), medan länssjukvården endast ökat marginellt. Trots extrasatsningar och nya arbetssätt som påverkat väntetiderna positivt kvarstår dock köer inom vissa specialiteter. Sjukhuset har fortsatt ekonomi i balans och avslutar 2014 med en avvikelse från budget med - 0,2 %. Sjukhusledningen har valt att hålla fast vid de tidigare utlagda långsiktiga målen till 2016: 1. Akutsjukvård i toppklass 2. Skapa värde för patienterna 3. Vara ledande universitetssjukhus Alla målen har adresserats med förbättringsprojekt på alla organisatoriska nivåer i sjukhuset och kommer att löpa till dess målen bedöms vara uppfyllda. Akutsjukvården har under året samordnat förbättringsarbetet och ändrat arbetssätten på akutmottagningarna, vilket lett till viss förkortning av väntetiderna trots en ökning av söktrycket med +4 %. Här återstår dock mycket arbete och ytterligare satsningar är att vänta Under året har tillskapats flera nya så kallade direktinläggningsspår som gör att patienter slipper passera akutmottagningen före inläggning. I tillägg till detta har också så kallade bedömningsbilar skickats ut på prio 2-3-larm. Bilarna är bemannade av erfarna akutsjuksköterskor som i många fall kunnat hjälpa på plats eller lotsa till rätt vårdnivå. Även detta har gjort att många patienter snabbt kunnat få rätt vård utan att behöva besöka akutmottagningen. Under året har akutmottagningen på Mölndals sjukhus bemannats med allmänläkare och distriktssköterskor i tillägg till specialister för att hjälpa den stora patientgrupp som bedöms vara i behov av primärvård. Arbetet har skett som ett regionprojekt och ska utvärderas under Inledande resultat är mycket positiva. Verksamhetsstyrningen genom värdebaserad hälso- och sjukvård har fortsatt och under året har sammanlagt tio patientgrupper startat sitt arbete med inom vissa områden mycket goda resultat för patienterna i form av förbättrad vårdkvalitet och kortare väntetider, och för ägarna i form av lägre kostnader. Arbetssättet och det breda införandet har väckt stor uppmärksamhet både nationellt och internationellt. Som ett resultat av värdestyrningen har SU inviterats till och accepterat att starta ett forskningsinstitut på Harvard University tillsammans med tre andra sjukhus i USA. I korthet bedrivs forskning för att analysera läkares och andra vårdprofessioners tysta kunskap som ofta visar sig ge oväntat bättre resultat vid jämförelse med etablerade vårdprogram. Avsikten är att stimulera vårdens utveckling med säkra metoder som upprätthåller vetenskaplighet, systematik och minimerar variation. Sammantaget förbättras vårdens resultat och säkerhet samtidigt som nya metoder snabbt kommer patienterna tillgodo. Värdestyrning är även ett viktigt redskap för att nå målet att vara ledande universitetssjukhus speciellt när det gäller att förbättra resultaten för stor patientgrupper med folksjukdomar. 4 (55)

5 Flera högspecialiserade verksamheter vid SU är mycket framgångsrika, inte minst de som erhållit rikssjukvårdsuppdrag. I december 2013 tilldelades SU av rikssjukvårdsnämnden nya tillstånd för barnhjärtkirurgi och hjärtkirurgi på vuxna med medfödda hjärtfel (GUCH), tillstånd som började gälla vid halvårsskiftet Detta är ett erkännande av goda resultat och god kvalitet i dessa verksamheter. De utvärderingar som Socialstyrelsen under 2014 har gjort av andra rikssjukvårdsuppdrag som SU har, hjärt-, lung- och levertransplantation visar även de på god kvalitet och goda resultat. För hjärt- och lungtransplantationer utför SU flest transplantationer i landet trots att vi har endast har ca en tredjedel av landet som upptagningsområde. Detta är ett resultat av systematiskt arbete med donationer och ett vetenskapligt grundat arbete för att kunna tillvarata möjliga organ och transplantera dessa, även över blodgruppsgränserna. Resultaten är också mycket goda ur såväl nationellt som internationellt perspektiv. Även de övriga rikssjukvårdsuppdragen, kraniofacial kirurgi och barnglaukom- och barnkatarakt bedrivs med stor framgång. Den högspecialiserade vården kan stärkas genom strategiska centrumbildningar. Under 2014 etablerades ett Centrum för Avancerad Rekonstruktiv Extremitetskirurgi (CARE) som sammanförde verksamhet med benförankrade titanimplantat efter amputationsskador på armar och ben med verksamhet med sen- och nervförflyttningar efter förlamningstillstånd. Samverkan mellan dessa verksamheter har potential till en mycket kraftfull utveckling med internationell dragningskraft. SU är fortsatt ett attraktivt utbildningssjukhus med höga söktryck för flertalet utbildningar, på väl på grundnivå som senare i utbildningen, t.ex. för AT-läkare. För att ytterligare stärka vår roll som utbildningssjukhus har under 2014 bildats en sammanhållen utbildningsenhet inom SU. För att stärka den kliniska forskningen på SU, och i VGR, har under året skett en fortsatt utbyggnad av Gothia Forum, inklusive Sahlgrenska Biobank. Ett planläggningsarbete har bedrivits för att etablera en klinisk prövningsenhet för barn på DSBUS, vilken kommer att starta under Under året har SU aktivt arbetat för att patienternas makt och deltagande i vården ska öka i enlighet med intentionerna i den nya Patientlagen. Fler verksamhetsområden/avdelningar anammat så kallad Personcentrerad vård under 2014 som innebär att patienten själv är beslutande över sin vård i samarbete med vårdprofessionerna på ett systematiskt vis. Patienter har också regelmässigt ingått i alla förbättringsprojekt/arbetsgrupper som SU haft under året. Denna insats från patienterna sida är oerhört värdefull, vården får nya kunskaper och en stark förändringsvilja som positivt utvecklat många områden och/eller beslut under Många verksamheter har nu egna nöjdhetsundersökningar kontinuerligt i vården, vilket ger avsevärt förbättrade möjligheter att förbättra enligt patienternas önskemål. Under året har arbetet med att färdigställa det regionala uppdraget Bild- och Interventionscentrum (BoIC) och planera dess verksamhet ytterligare tagit fart. Verksamhetsområde och chef för det nya Hybrid- och Interventionscentrum är på plats och under året har utbildningar omfattade läkare, sköterskor och undersköterskor från hela regionen pågått. Sjukhusledningen styr nu driftsättningen av BoIC i alla dess delar genom en bred projektgrupp ledd av HR-direktören och detta har ytterligare intensifierat arbetet. BoIC kommer att kunna invigas på tidtabell inom budgetram, årsskiftet 2015/2016. Forskningshuset på Mölndalstomten som ska serva främst rörelseorganens sjukdomar har börjat byggas under året. Huset planeras vara färdigställt 2016 och kommer innebära en avsevärd förstärkning av den redan idag mycket framgångsrika och stora forskningsaktivitet som pågår inom området. 5 (55)

6 SU har deltagit i arbetet med att skapa ett idékoncept för området mellan Sahlgrenska sjukhuset och Medicinarberget; Per Dubbsgatan. Här ska skapas förutsättningar för möten mellan aktörer inom forskning, utveckling, innovation och sjukvård, vilket välkomnas av SU. Frågan ägs av Göteborgs stad och beslut väntas under I januari 2014 tillfördes SU medel för att öppna 54 nya vårdplatser för att lätta på den svåra överbeläggningssituation som förelåg året före. Generellt över året har detta varit en framgångsrik strategi, överbeläggningarna har minskat i synnerhet som influensasäsongen var ovanligt mild På grund av svårt rekryteringsläge och brist på lokaler har 6 av dessa 54 vårdplatser inte kunnat öppnas eller hållas disponibla. Det är dock notabelt att antalet betaldagar för behandlingsfärdiga patienter som väntar på annan vårdform inom kommunen ökat 2014 med nästa tre gånger jämfört med 2013, vilket innebär ett fortsatt stort tryck på vårdplatserna. Här kan dock SU bättre planera än vid dramatisk ökning av akut sökande, vilket har i första hand resulterat i en lägre ökning av elektiv vård än önskvärt, vilket naturligtvis påverkar köerna negativt. Några helt nya och unika behandlingsmetoder har kommit fram ur utvecklingsarbete på SU tillsammans med akademiska institutioner i Göteborg och utomlands under året. Under hösten föddes världens första barn efter att modern genomgått livmodertransplantation. Graviditeten ingår i en serie i ett forskningsprojekt lett av kvinnosjukvården i nära samarbete med transplantationscentrum, avdelningen för immunologi och Sahlgrenska akademin (SA). Under året genomfördes för första gången en operation där en artificiell robotarm fästes permanent på muskler och nerver på ett sådant sätt att den styrs av tankarna och därmed liknar en mänsklig arms funktion. Denna världsnyhet inom protesbehandlingar var ett resultat av samarbete mellan SU, SA och Chalmers. Forskare vid SU och SA presenterade ett potentiellt och helt unikt botemedel för metastaserande njurcancer. Försök på människa inleds under Under 2014 inleddes det konkreta patientarbetet med den storskaliga SCAPIS-studien på Sahlgrenska. Sammanlagt kommer över personer ingå i studien som ska kartlägga riskfaktorer för folksjukdomar som hjärta- kärl och lungsjukdomar. Slutligen beslutade SU att bli ett helt rökfritt sjukhus. Förbudet inträdde i mars Barbro Fridén Sjukhusdirektör 6 (55)

7 Verksamheten Rättighetsfrågor Sjukhuset arbetar strategiskt med rättighetsfrågor och har som mål att bemöta alla patienter lika i enlighet med den etiska plattformen. Jämställdhet Ett masterarbete genomfördes under hösten 2014 i syfte att studera väntetider på akutmottagningarna Sahlgrenska sjukhuset och Östra sjukhuset. Arbetet visade att även om en manlig och en kvinnlig patient blev triagerade med samma färg, fick kvinnan vänta längre, fick kvinnan vänta 15 minuter längre. Könsskillnader i väntetider påverkades också av patienternas ålder samt socioekonomisk status. Könsskillnaderna försvann bland allvarligt sjuka äldre patienter samt bland patienter från områden med hög socioekonomisk status. Verksamhet Beroende har utifrån ett genusperspektiv skapat särskilda förutsättningar för målgruppen kvinnor med missbruk/beroende och psykisk sjukdom genom en egen mottagning. Mottagningen riktar sig främst till kvinnor som är gravida, kvinnor med små barn, kvinnor som av olika skäl har ett skyddsbehov och även till kvinnor som av andra skäl utifrån det fria vårdvalet önskar komma till en särskild mottagning för kvinnor. SU har en sjukhusövergripande rutin för omhändertagande av våldtagna män och implementering av denna pågår kontinuerligt. Barnets rättigheter Västra Götalandsregionen/SU/KSA deltar sedan juni 2012 i ett tvåårigt nationellt utvecklingsarbete på uppdrag av Socialstyrelsen för stöd till Barn som anhöriga enligt 2 g HSL. Projektet har fokuserat på att göra barnkonventionen känd genom bland annat film, hemsidor och utbildning till medarbetare. Inom Thoraxanestesi arbetar man mycket aktivt med Barn som anhöriga. Verksamhetsområdet har en särskild s.k. barngrupp med representanter från olika personalkategorier. Föreläsningar om avdelningens arbete har hållits vid flera tillfällen, bland annat på Svensk Thoraxkirurgisk förenings årsmöte och även fått positiv uppmärksamhet i media. På mag-tarmmottagningen har man utvecklat en modell för överföring av patienter från barntill vuxensjukvård. Patienterna lotsas in i vuxensjukvården vilket innebär ökade möjligheter att fånga upp ungdomens förväntningar/farhågor inför en livslång kontakt med sjukvården, och stimulera till en ökad delaktighet. Inom logopedverksamheten arbetas med ett kommunikationsstödjande hjälpmedel och IT riktat mot barnsjukvård. Målgruppen är i första hand barn med funktionsnedsättning men också barn, deras föräldrar och andra i vården som har svårigheter med kommunikation t.ex. på grund av bristande kunskaper i svenskt tal- och skriftspråk. I projektet utvecklas en nationell webbresurs där personal och patienter kan få information och ladda ner kommunikationsstödjande bildmaterial att användas i barnsjukvård. En modell för utbildning har också utvecklats, sprids och testas inom SU. Resultaten visar att både barn och föräldrar är bättre förberedda och kan medverka i ökad utsträckning när bilder använts i kommunikationen. Detta innebär färre inställda behandlingar och besök, minskat behov av premedicinering samt kortare vårdtider. 7 (55)

8 Övriga diskrimineringsgrunder Inom verksamheten finns sedan tidigare ett ACT-team (Assertive Community Treatment, vilket innebär uppsökande integrerad samhällsbaserad behandling) i nordost. Under året har ett nytt startats på Hisingen och ett nytt planeras under 2015 i centrum. Teamet erbjuder vård till patienter som är så sjukliga och/eller så alienerade att de inte ens söker vård. Teamets arbetssätt är uppsökande och bygger på case management. Det möjliggör vård till de mest sköra och utsatta människorna i vårt samhälle. Omsorgskoordinatorer finns på flera akutmottagningar. Koordinatorerna förmedlar kontakter från akutmottagningen till kommun/primärvård. Omsorgskoordinatorerna gör en telefonuppföljning av alla patienter över 75 år enligt den nationella metoden webbkollen hemma, ett instrument från SKL. Nya arbetssätt har prövats och anpassats till ungdomar. Information och användning av modern teknik har bättre anpassats till den yngre generationen. Resultatet hittills är att andelen som tackar ja till samtalsstöd ökat markant. En handlingsplan gällande akut eller omedelbar nödvändig vård åt gömda/papperslösa personer har upprättats på sjukhuset med utbildningsinsatser riktade till personal inom SU, VGR och samverkanspartners. Omfattande sjukhusövergripande utbildningsinsatser avseende den nya patientlagen har genomförts under året i syfte att förbättra informationen och öka delaktighet Ett arbete kring bemötande av transgender för att skapa enhetlighet och jämlikhet i bemötandet av dessa personer har startat. Inom barnsjukvården arbetar man med att höja medvetenheten och kompetensen inom HBTQ (homosexuella, bisexuella, transsexuella, queerpersoner). En enhet är HBTQ-certifierad (utfärdas av RFSL) och flera inom området planeras att certifieras inom 2015, vilket bland annat innebär ett respektfullt bemötande av patienter/klienter/brukare utifrån ett hbt-perspektiv. Utfärdas av RFSL (Riksförbundet för sexuellt likaberättigande). Jämlik vård Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården (HSL). Det är idag ett stort fokus på hur sjukvården lever upp till ovanstående. En ny patientlag trädde i kraft den 1 januari 2015 vilket ger patienter större rätt till inflytande och val av sin behandling. Förmågan att förvärva, förstå och använda information för att bibehålla och främja hälsa (hälsolitteracitet) är en möjlighet för många men måste också värnas och säkerställas för den som inte har förmågan. En god uppföljning och ett ledningssystem som stödjer lagkraven är en förutsättning för detta. Att ta med patienter/närstående i ett nära samarbete och arbeta med patienternas fokus är en ledstjärna. Som universitetssjukhus behöver vi tillsammans med patienter och närstående, arbeta strategiskt med att utveckla och följa upp proaktiv hälsofrämjande sjukvård, jämlik vård och patienternas delaktighet, ett arbete som vilar på etiska grunder. 8 (55)

9 Att integrera ett hälsofrämjande förhållningssätt i organisationen bidrar till goda möten. Under året har samtalsutbildning erbjudits medarbetare för att kunna motivera till förändring och öka möjligheten för patienter att vara delaktiga i sin vård och behandling. Verksamhetens övergripande uppdrag och verksamhetens mål Sjukhusets mål och utfall 2014 Långsiktiga mål och mätetal Nuläge 2013 Måltal 2014 Utfall 2014 Vi har akutsjukvård i toppklass Total genomloppstid på akutmottagningen (90:e percentilen) 8 timmar < 7 timmar 7 h 46 min Patientupplevelse av information vid akutbesöket enligt Nationell Patientenkät Fick du tillräcklig information om ditt tillstånd (0-100) Uppgift inkommer i mars Placering i nationella jämförelser bland universitetssjukhusen gällande andel överlevande 28 dagar efter sjukvårdad förstagångsstroke Andel patienter med höftfraktur som blivit opererade inom % > 70 % 71 % timmar Vi skapar värde för patienten Andel patienter inom sluten somatisk vård med vårdrelaterade 9,2 % < 8 % 10,3 % infektioner Patienter som anser att de varit delaktiga i planering av den % egna vården, enligt Nationell Patientenkät Andel av samtliga patienter som fått besök inom 60 dagar efter 59 % > 65 % 66 % beslutad remiss Andel av samtliga patienter som fått operation/åtgärd utförd 51 % 65 % 67 % inom 60 dagar efter beslut Andel regionala kvalitetsindikatorer där Sahlgrenska 80 % 85 % 85 % Universitetssjukhuset når regionala måltal Ekonomiskt utfall i jmf med budget 0 (prognos) 0-30 mnkr Vi är landets ledande universitetssjukhus Rankning, av 54 indikatorer, i Öppna jämförelser gentemot andra universitetssjukhus Antal publikationer (år u.s. 2012) Andel rikssjukvårdsuppdrag 7 av 11 7 av 11 7 av 11 Andel sökande per utbildningsplats - Läkare/plats - Sjuksköterska/plats 7,9 5,8 9,0 6,5 8,5 4,8 Andel HTA-analyser som leder till beslut i enlighet med evidensläget 70 % 80 % u.s. Vårdöverenskommelsen I vårdöverenskommelsen med regionens hälso- och sjukvårdsnämnder för fastställs att hälso- och sjukvården vid SU ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och att patienter ska få vård i rimlig tid. Sjukhusets uppdrag, som framgår av vårdöverenskommelsen, är att: erbjuda länssjukvård till invånarna i delar av nämndområde 4, samt nämndområde 5, 7, 11 och 12 9 (55)

10 erbjuda regionsjukvård, dvs. högspecialiserad vård som samordnas med västra sjukvårdsregionen som upptagningsområde erbjuda rikssjukvård, dvs. högspecialiserad vård som samordnas med landet som upptagningsområde bedriva forskning, utbildning och utveckling utgöra medicinsk sista utpost i regionens hälso- och sjukvårdssystem I tilläggsöverenskommelse till vårdöverenskommelsen regleras vårdvolymer för patienter från Västra Götalandsregionen och specificeras förändringar i SUs uppdrag för En särskild plan för uppföljning av vårdöverenskommelsen har fastställts och redovisning av aktuella frågeställningar sker i årsredovisningens bilaga. Sjukhuset har för 2014 fått utökade uppdrag och finansiering för bland annat Tre vuxen IVA-platser Kognitiv beteendeterapi för vuxna med ADHD Ordnat införande av nya läkemedel och medicinska metoder år tre Genomförande av vårdprogram för Ovarial cancer inklusive övertag av patienter från andra sjukhus i VGR Koncentration av cystektomibehandlingar från NU och SkaS till sjukhuset. Läkemedelsassisterad behandling vid drogberoende Utökat uppdrag inom vårdhygien Insatser för ökad tillgänglighet 2014 Kurator och dietist inom avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) Vårdplatser för att lösa överbeläggningar Dessutom har sjukhuset fått finansiering via tilläggsöverenskommelsen för vissa metoder och behandlingar som tidigare har finansierats av Hälso- och sjukvårdsutskottet. Ekonomisk reglering har också gjorts för beslut om regional produktionsstyrning och resurser har förts över från SÄS avseende strålverksamheten. Sjukhuset har också fått ekonomisk kompensation för valfrihet för patienter från Halland. Sjukhuset har haft i uppdrag att arbeta för att uppnå måltal för VGRs kvalitetsindikatorer. Om måltal inte nås ska handlingsplaner tas fram för att få bättre måluppfyllelse. Uppföljning av resultat och handlingsplaner har redovisats till hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli efter delårsrapporterna. Sjukhuset har också haft ett uppdrag att sprida kunskap och motivera till hälsosamma levnadsvanor för befolkning, patienter och medarbetare. Utöver sjukhusets uppdrag enligt ovan har sjukhuset fått finansiering för ett antal särskilda uppdrag från regionstyrelsen och från hälso- och sjukvårdsutskottet för vård av patienter i Västra Götalandsregionen. Uppdragen berör bland annat följande områden: Rättspsykiatrisk vård Tillgänglighetssatsningar. 10 (55)

11 Nya läkemedel och metoder inom ramen för ordnat införande, år 1 och 2 och solidariskt finansierade läkemedel. Patientsäkerhetsarbete. Riktade insatser inom psykiatriområdet. Verksamhetens miljöarbete Regionalt långsiktigt mål År 2020 ska Västra Götalandsregionens person- och varutransporter vara oberoende av fossil energi. År 2020 ska Västra Götalandsregionens person- och varutransporter bedrivas energieffektivt. Regionalt mål 2016 relevant för SU Västra Götalandsregionens transporter ska till 60 procent utföras med förnybar energi. SU mål 2016 Styrtal SU Måltal SU 2014 Utfall 2014 Vid nyanskaffning av Andel under året 100 % 100 % fordon, exklusive nyanskaffade fordon ambulanser, ska SU välja som går på förnybar fordon som går på energi. förnybar energi. Antalet resta mil med bil i tjänsten (tjänstebil, förmånsbil och privat bil) per årsarbetare ska 2016 ha minskat jämfört med Minskning av antal resta mil i tjänsten med bil per årsarbetare. 3 % + 13% (ökning) Västra Götalandsregionen ska halvera sin energianvändning i egna lokaler till 2030 jämfört med I de hyrda lokaler där Västra Götalandsregionen bedriver verksamhet ska energianvändningen bli avsevärt effektivare till Resursanvändningen inom Västra Götalandsregionen ska stödja en hållbar utveckling. Det avfall som uppkommer inom Västra Götalandsregionen ska tas om hand på ett sådant sätt att det stödjer en hållbar utveckling. År 2020 ska Västra Götalandsregionen leva upp till det nationella målet om en giftfri miljö Mängden hushållsavfall till förbränning ska minska med 10 procent jämfört med Mängden material för utvalda produktflöden inom Västra Götalandsregionen ska minska Mängden miljö- och hälsofarliga ämnen i kemiska produkter har minskat med 80 procent jämfört med Alla avdelningar/enheter på SU ska identifiera vilken kontorsutrustning och medicinskteknisk utrustning som ska stängas av när den inte används och implementera den lokala rutinen. Mängden hushållsavfall ska 2016 ha minskat jämfört med Minska miljöpåverkan från inredning. Användningen av kemikalier upptagna på substitutionslistan ska 2016 ha minskat jämfört med Andel avdelningar/enheter som identifierat kontors- och medicinskteknisk utrustning som ska stängas av när den inte används. Minskning av mängd hushållsavfall jämfört med Andel nyinköpta kontorsmöbler som finns med på Gröna Listan. Minskning av använd mängd kemikalier på substitutionslistan (exklusive laboratorier). 30 % 40 % 3 % 1 % 50 % 68% 0 % 0 % 11 (55)

12 Regionalt långsiktigt mål Västra Götalandsregionen ska, utan att påverka patientnyttan, minimera miljöbelastningen av läkemedel. Regionalt mål 2016 relevant för SU Miljöbelastningen av produktion, ordination och kassation har minskat jämfört med SU mål 2016 Styrtal SU Måltal SU 2014 Utfall 2014 Användningen av miljöoch hälsofarliga kemikalier upptagna på SIN-listan ska 2016 ha minskat jämfört med Minskning av använd mängd kemikalier på SIN-listan inom laboratorieverksamhet. 0 % 0 % Minska ordination av identifierade miljöbelastande preparat. Antal uthämtade antibiotikarecept utskrivna på SU, förändring jämfört med 2013 Andel penicilliner av penicilliner + cefalosporiner (antal DDD) på rekvisition Minskning >65% + 4,5 % 65 % År 2020 ska vårdens utsläpp av lustgas ha minskat med 75 procent jämfört med Vårdens utsläpp av lustgas har minskat med 50 procent jämfört med Öka andelen relevanta verksamheter som använder FaR som metod. Öka andel opererande verksamheter som arbetar på rutin med Rökstopp i samband med operation. Mängden utsläppt lustgas ska minska. Andel relevanta verksamheter som använder FaR som metod. Andel opererande verksamheter som arbetar på rutin med Rökstopp i samband med operation. Minskad mängd utsläppt lustgas. >50 % 48 % 100 % 90 % 5 % 29 % Transport Under 2014 har alla tjänstebilar funnits i Regionservice ägo, i en så kallad bilpool. Uppgifter om mätarställning registreras i systemet Fleas av den som brukar eller är ansvarig för bilen. Mätarställningen ska registreras varje månad. För 2013 fick körsträckan för en del bilar räknas fram utifrån några få registreringar och för några bilar fanns inga uppgifter alls på grund av bristfällig följsamhet till rapporteringskravet. Gällande förmånsbilar registreras endast körda mil i tjänsten när ersättning begärs. Det finns anledning att misstänka att det körs mer med dessa bilar i tjänsten, men att ersättning inte alltid begärs. Sammantaget innebär detta att det finns en relativt stor osäkerhet i siffrorna för tjänstebilar och förmånsbilar. Målet uppnås inte och fler åtgärder behöver vidtas på detta område. Energi SU ansvarar för att minska användningen av verksamhetselen. Ett första steg i detta arbete är att identifiera all utrustning som kan/ska stängas av när den inte används. En checklista för detta arbete har tagits fram och börjat användas på enheterna. Målet uppnås. Avfall Målet om 3 % minskning av hushållsavfall (det avfall som går till förbränning) uppnås inte på SU. En av anledningarna till detta är att ombyggnation av Miljöstationen på Mölndals sjukhus är försenad, vilket begränsar möjligheterna till sortering av avfall där. Den personal på Regionservice som hanterar avfall på sjukhusen behöver mer utbildning, och vårdpersonalen behöver få mer information om riktlinjer och rutiner för hantering av avfall. 12 (55)

13 Under 2013 genomfördes ett projekt på Centralkliniken på Östra sjukhuset där matavfall från personalutrymmen och avdelningskök sorterades ut. Utifrån resultatet konstaterades att mängden källsorterat avfall skulle kunna öka med 5 % om denna lösning infördes överallt på SU. Inköp I Gröna Listan presenteras inredning som finns upphandlat i regionen och som dessutom är kontrollerat enligt gällande miljökrav. Dessutom finns information om tillgänglighet, hygienoch brandskyddskrav listat. Resultatet är beräknat per artikel. Målet är uppnått, och värt att notera är att merparten av de artiklar som inte finns på Gröna Listan är kabelrännor, datorhållare och liknande. Kemikalier Under 2014 har ett nytt arbetssätt tagits fram för att minska användningen av miljö- och hälsofarliga kemikalier. En lista med vilka produkter som innehåller kemikalier som ska undvikas har tagits fram under året och den kommer att ligga till grund för arbetet på SU kommer användas som basår, varför målet för minskning 2014 enligt denna lista satts till 0 %. Mängden kemikalier på substitutionslistan som använts under 2014 är 452,9 liter respektive 116,4 kg. Inom laboratorieverksamhet används SIN-listan för motsvarande arbete. Mängden kemikalier på SIN-listan som använts 2014 är 489 liter respektive 2,76 kg. Läkemedel Strategiska rådet för läkemedelsfrågor ansvarar för målen om antibiotika. Uppföljning gällande antibiotikaförskrivning sker genom att resultatet för kvartal 4 jämförs med motsvarande period En ökning har skett totalt sett och målet om minskning uppfylls därmed inte. Hälsofrämjande sjukhus ansvarar för målen rörande fysisk aktivitet på recept och rökstopp i samband med operation. Målen uppfylls inte. Lustgas Lustgasutsläppen från SU har minskat med 29 % sedan 2009, men de senaste året har minskningen varit försumbar. För att klara målet om 75 % minskning av lustgasutsläppen i regionen till år 2020 krävs anläggningar för lustgasdestruktion på förlossningsverksamheterna. Upphandling har gjorts under 2014 och installationen planeras till 2015 eller Tillgänglighet och Vårdgaranti Vi skapar värde för patienten Andel av samtliga patienter som fått besök inom 60 dagar efter beslutad remiss Andel av samtliga patienter som fått operation/åtgärd utförd inom 60 dagar efter beslut Utfall 2013 helår Målvärde 2014 helår Utfall december % > 65 % 66 % 51 % 65 % 67 % Nedan beskrivs resultaten avseende förstabesök och operation/behandling. Vårdutbudet avseende operation/behandling som rapporteras till SKL har utvidgats januari 2014 vilket innebär att siffrorna inte är jämförbara med tidigare rapportering. 13 (55)

14 Måluppfyllelse avseende andel patienter som fått genomförda förstabesök respektive operation/behandling innevarande månad jämfört med föregående månad. Målvärde 2014 november 2014 december 2014 Förstabesök 65% 64% 66% Operation/ Behandling 65% 65% 67% Antal väntande mer än 60 dagar på förstabesök och operation/behandling jämfört med motsvarande period 2013; inklusive måluppfyllelse för perioden. December 2014 December 2013 Utfall Antal Måluppfyllelse 2014 Måluppfyllelse 2013 Förstabesök % 58% Operation/ Behandling % 56% Not: Observera att utfall 2014 inte är jämförbart med utfall 2013 på grund av att beräkning inte är densamma. Fler vårdutbud ingår i uppföljningen jmf med Tillgänglighet förstabesök Kommentar Av de patienter som väntat mer än 60 dagar på förstabesök väntade 78 % på förstabesök inom ortopedi, ögonsjukvård, handkirurgi och hud- och könssjukvård. En djupare analys av ögonsjukvårdens produktion, inflöde och köpt vård genomförs av en intern konsult som stödjer verksamheten med att komma fram till åtgärder. Flera verksamheter gör tillgänglighetssatsningar genom att maximera antalet mottagningstider, erbjuda kvällsmottagningar, ställa högre krav för återbesök, införa sjuksköterskeledda mottagningar och förändra vårdkedjor med reducerat antal återbesök. Inom några specialiteter är det dock nationell brist på läkare vilket även påverkar SU. Måluppfyllelse avseende andel patienter som väntade 30 dagar, 60 dagar samt 90 dagar på förstabesök december 2013 december 2014 Tillgänglighet operation/behandling - Kommentar Av de patienter som väntat mer än 60 dagar på operation/behandling väntade 69 % på operation inom plastikkirurgi, allmänkirurgi, hjärtsjukvård och ortopedi. Rekrytering av specialistläkare och operationssjuksköterskor pågår. En del verksamheter saknar tillgänglig och jämnt operationsutrymme. Prioritering av canceroperationer ger en undanträngning för andra planerade operationer. Flera verksamheteter har utfört extra operationer utanför kontorstid för att minska köerna. 14 (55)

15 Under sommaren ökades kapaciteten för bröstcanceroperationer genom bättre schemaläggning och produktionsplanering vilket gav en jämnare vårdproduktion jämfört med tidigare år. SU anlitar andra sjukhus i regionen och externa leverantörer i enlighet med regiongemensamma rutiner. De till oss tilldelade volymerna för köpt vård har minskat vilket resulterar i sämre tillgänglighet. Inom regionens sjukhus har det bildats nätverk för operationskoordinering för att öka tillgängligheten för patienterna. Flera patienter har dock så komplicerade och komplexa sjukdomar som efter operation kräver intensivvård och den högspecialiserade sjukvård som SU kan erbjuda. Denna vård kan inte externa leverantörer alltid erbjuda. Därför finns patienter kvar på planeringslistorna i väntan på ökad operationskapacitet inom SU. Under förra året utvecklades produktionsplanering av operationskapaciteten inom sjukhuset ytterligare. Fler operationsavdelningar arbetar numera enligt fastställd planeringsmodell. Utöver fortsatt införande och ytterligare utveckling av produktionsplanering inom fler verksamheter sker även mer detaljplanering inom olika produktfamiljer. Måluppfyllelse avseende andel patienter som väntade 30 dagar, 60 dagar samt 90 dagar på operation/behandling december 2013 december Tillgänglighet koloskopi/gastroskopi Samordning av planeringslistor och registreringsrutiner pågår för att öka tillgängligheten. Antal väntande mer än 60 dagar på koloskopi/gastroskopi jämfört med motsvarande period 2013; inklusive måluppfyllelse. December 2014 December 2013 Utfall Antal Måluppfyllelse 2014 Måluppfyllelse 2013 Koloskopi % 77% Gastroskopi % 61% Antal väntande mer än 60 dagar på koloskopi/gastroskopi jämfört med föregående månad; inklusive måluppfyllelse för perioden. December 2014 November 2014 Utfall Antal Dec-nov Måluppfyllelse Dec 2014 Måluppfyllelse Nov 2014 Koloskopi % 74% Gastroskopi % 72% Antalet patienter som väntat på koloskopi i mer än 60 dagar var i december 122, vilket var 19 (18 %) fler jämfört med motsvarande period föregående år. Måluppfyllelsen för koloskopi var 15 (55)

16 72 % i december vilket var lägre än motsvarande period föregående år (77 %). En bidragande orsak till sämre måluppfyllelse är ökat inflöde till följda av etablerat screeningprogram. Dessutom är fler av koloskopierna på SU av komplicerad art. Den totala produktionen av koloskopier 2014 var st., en ökning med cirka 800 st. jämfört med Antalet patienter som väntat på gastroskopi i mer än 60 dagar var i december 53, vilket var 148 (74 %) färre jämfört med motsvarande period föregående år. Måluppfyllelsen för gastroskopi var 83 % i december vilket var högre än motsvarande period föregående år (61 %). Antal patienter väntande mer än 60 dagar på koloskopi/gastroskopi under året, inklusive måluppfyllelse. Koloskopi jan-14 feb-14 mars-14 apr-14 maj-14 juni-14 juli-14 Aug-14 Sep-14 okt-14 nov-14 dec 14 antal måluppfyllelse 75% 80% 82% 80% 79% 71% 56% 45% 55% 71% 74% 72% Gastroskopi jan-14 feb-14 mars-14 apr-14 maj-14 juni-14 juli-14 Aug-14 Sep-14 okt-14 nov-14 dec 14 antal måluppfyllelse 85% 76% 89% 92% 85% 76% 60% 60% 69% 70% 72% 83% Vårdgaranti avseende patienter med välgrundad misstanke om cancer Vid välgrundad misstanke om cancer hos barn erbjuds patienterna specialistläkarbesök inom två dagar räknat från remissens ankomstdatum. Detta mål uppfylls till 100 %. Motsvarande mål för vuxna är en väntetid på längst 14 dagar. Målvärde 100 %. Andel patienter med välgrundad misstanke om cancer som fått läkarbesök inom cancergarantin föregående månad. Specialitet Totalt antal patienter med välgrundad misstanke om cancer som fått besökstid Andel patienter som fått läkarbesök inom garantitiden nov dec nov dec Allmän kirurgi % 98 % Gynekologi % 100 % Hudsjukvård % 100 % Lungmedicin % 96 % Ortopedi % 100 % Urologi % 98 % Öron-näs-halssjukvård % 100 % Not: Vid välgrundad misstanke om cancersjukdom hos barn kontaktar remitterande läkare SU genom telefonkonsultation. SU omhändertar patienten som direkt skrivs in på vårdavdelning för vidare utredning varför ingen patient hade väntat mer än två dagar. Andel patienter med välgrundad misstanke om cancer som fått läkarbesök inom cancergarantin under året. Specialitet dec-13 jan-14 feb- 14 mars- 14 april- 14 maj- 14 juni-14 juli-14 aug-14 sep -14 okt -14 nov - 14 dec 14 Allmän kirurgi 93% 50% 88% 72% 86% 67% 75% 86% 100% 81% 89% 88% 98% Gynekologi 33% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% Hudsjukvård 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 99% 100% 100% 100% Lungmedicin 100% 91% 100% 100% 100% 100% 100% 86% 100% 90% 91% 100% 96% Urologi 93% 48% 86% 72% 95% 100% 100% 100% 100% 100% 98% 100% 98% Öron-näs-halssjukvård 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 93% 100% 100% 95% 100% 100% Ortopedi 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 0% 100% 100% 100% 100% 100% 16 (55)

17 Inom allmän kirurgi fick 57 patienter läkarbesök inom garantitiden (på 14 dagar) under december medan en patient fick vänta längre på läkarbesök, totalt 17 dagar. Inom lungmedicin fick 22 patienter läkarbesök inom garantitiden medan en patient fick vänta 18 dagar. Till de verksamheter som inte nådde garantitiden till 100 % återförs resultatet med krav på förbättring. Åtgärdsplan utökad volym avseende tillgänglighet 2014 Sjukhusets tillgänglighetssatsningar för utökad volym 2014 kan grovt delas in i 3 grupper Regional Tillgänglighetssatsning, utökad egenproduktion och köpt vård SU-intern satsning med stöd av VÖK 2014 Regionala särskilda satsningar eller förändrad ersättningsform som obesitas, höft- och knäprotes samt koloskopi Regional tillgänglighetssatsning Enligt beslut i regionstyrelsen den 10 december 2013 ska tillgänglighetssatsningar göras inom ett antal områden på sjukhusen inom VGR. Basvolymer är framtagna per område och periodiserade per månad. För att få ersättning för tillgänglighetssatsningarna ska först fastställd basvolym inom VÖK vara utförd. Tillgänglighetssatsningarna gäller första besök samt behandlingar inom givna områden. Budgeterat värde för 2014 års regionala tillgänglighetssatsning utökad egenproduktion uppgår till cirka 76 mnkr. Av planerad tillgänglighetsatsning på 5400 första besök och 2170 operationer har SU utfört (61 %) första besök och (69 %) operationer utöver basvolym till ekonomiskt värde på cirka 68 mnkr. De största avvikelserna i volym räknat finns inom Hud första besök och Ortopedi operationer. Anledningen till avvikelserna är att rekrytering av hudläkare tog länge tid än planerat respektive att ortopeden saknade operationsutrymme samt att det är brist på ryggkirurger. Det har även varit svårt att rekrytera handkirurger och operationssjuksköterskor till plastikkirurgen. Tilldelning och utfall 2014 redovisas i tabell nedan. Uppföljning regional tillgänglighetssatsning utökad egenproduktion, Verksamhet Spec ANTAL OP Basvolym VG Regional Tillgänglighetssatsning Utökat uppdrag höst 2014 Summa Planerad vård 2014 Utfall Bokslut 2014 Volym utöver basvolym Andel av tilläggsuppdrag Ortopedi Första besök % Dagkirurgi* 4495/ % Ledprotes % Ryggkirurgi % Allmän kirurgi Första besök 3000/ % Operation* 3848/ % Hud Första besök % Handkirurgi Första besök % Operation % Plastikkirurgi Första besök % Operation % Urologi Första besök % Operation % * Avser basvolym enligt VEGA respektive utförd produktion Operätt I uppföljning 2014 har basvolym enligt Operätt använts då SU inte kunnat följa och värdera utfall redovisat i VEGA. 17 (55)

18 Köpt vårdgarantivård Ortopedi och ögonverksamheten har störst problem med tillgänglighet och har genom regionens tillgänglighetsavtal anlitat externa vårdgivare som ett led i att minska antal väntande, se tabell nedan. Övriga tillgänglighetsavtal inom regionen avslutades I de fall där patient åberopar sin vårdgaranti använder sig SU i möjligaste mån av andra landstings sjukhus och avtal med externa vårdgivare. Viss vård har under hösten direktupphandlats exempelvis hud första besök samt kirurgi första besök och eventuell efterföljande operation. Köpt vårdgarantivård, skickade betalningsförbindelser 2014 Beviljad volym externa köp Skickade betalnings-förbindelser minus returer Returer Ortopedi besök Ortopedi operation Ögon besök Ögon katarakt Ögon operation övr Hud Kirurgi besök Kirurgi operation Kärlkirurgi, varicer besök/op Summa Första besök ortopedi har den största andelen remisser som returneras, 20 %. Anledningen är framförallt att patient inte vill resa men även att leverantör inte har specifik kapacitet. Ekonomiskt utfall avseende köpt vård redovisas under avsnitt ekonomi. Tillgänglighetssatsning inom VÖK 2014, 33,4 mnkr samt tillkommande 5 mnkr SU har med stöd av Tilläggsöverenskommelse om sjukhusvård mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 och SU planerat ett antal satsningar för att öka tillgängligheten till vård 2014 inom de mest angelägna områdena. Samtliga tillgänglighetssatsningar är beslutade volymer utöver 2011 års produktion, fastställd basvolym. Denna satsning har ett ekonomisk värde på 33,4 mnkr och omfattar: öppenvårdsbesök exempelvis BUP, läkarbesök, sjukvårdande behandlingar, barnlogopedi, ögon läkarbesök och sjukvårdande behandlingar glaukomsjukvård, hjärtmottagning, onkologi medicinska undersökningar exempelvis radiologi, MR, datortomografi, ultraljud, patologi analyser, klinisk fysiologi ultraljud av hjärta och vener, gastroskopi både vuxna och barn, ögonbottenfotografering förstärkt primärjourslinje akutsjukvård psykiatri, 2 st bedömningsbilar till ambulansverksamheten, särskild satsning på strålbehandling samt ögonsdiabetesvård Flera av satsningarna startade redan under I samband med delårsbokslut augusti 2014 konstaterades att flera av satsningarna inom diagnostik/medicinska undersökningar och BUP redan utfört planerad helårsvolym. Med fokus på ökad tillgänglighet beslutades att de skulle fortsätta även under hösten. Den tillkommande kostnaden beräknades till cirka 10 mnkr. SU fick då ytterligare 5 mnkr för finansiering av satsningen. Hela satsningen är utförd med några få justeringar. Totalt utfördes drygt 4500 besök och medicinska undersökningar. Kostnaden för satsningen är värderad till 45 mnkr. 18 (55)

19 SU-intern satsning Förutom de regionala satsningarna och satsningar finansierade inom VÖK har SU planerat och startat ytterligare satsningar för att öka tillgängligheten till vård Denna satsning har ett planerat ekonomisk värde på 35 mnkr utöver budget och omfattar främst kirurgi: 2500 öppenvårdsbesök; gynekologi, reumatologi, reproduktionsmedicin, glaukomsjukvård 526 operationer; benign tumörkirurgi, allmän kirurgi, ÖNH, neurokirurgi, hjärtoperationer Onkologi strålbehandling Totalt utfördes 643 besök och 257 operationer till en kostnad på 23,5 mnkr. Allmän kirurgi operationer erhöll i bokslut 2014 en delfinansiering inom ramen för regional tillgänglighetssatsning utökad egenproduktion med 3,8 mnkr. Koloskopier Utökad tillgänglighetssatsning 2014 SU har tilldelats en tillgänglighetssatsning om 1395 koloskopier för 2014 en utökning om 700 jämfört Basvolym är fastställd sedan tidigare till 3773 och utgår från 2012 års faktiska produktion i egen regi. SU ersätts per extra utförd koloskopi, totalt budgeterat värde 5,6 mnkr. Respektive verksamhet har fått rörlig ersättning motsvarande rapporterat utfall utöver basvolym, totalt st. till ett ekonomiskt värde om 4,6 mnkr. En ökning jämfört 2013 då SU fick ersättning för 301 koloskopier utöver basvolym Obesitas - Förändrad ersättningsmodell/finansiering 2014 Enligt beslut regionstyrelsen (RS) samlas all volym och ersättning kopplat till obesitasvård till RS. Ny basvolym utgår från 2012 års faktiska produktion i egen regi vilken för SU var 285 operationer med fördelning 150 operationer område 5 och 135 operationer område 2. Detta innebär att den basvolym på 207 operationer som finansierades genom VÖK fördes till RS samt den tilläggsbeställning som finansierats genom fakturering HSU fördes till RS. Sjukhuset har under 2014 prestationsersatts för utförd produktion, budgeterat värde 18,5 mnkr. Sammantaget har SU utfört 251 obesitasoperationer. Under 2014 startades ett projekt att även operera barn. Område 1 har utfört 9 fetmaoperationer under perioden. Beläggning Inom somatisk vård har överbeläggningar under året varierat mellan 2,7 och 5,9 per 100 vårdplatser med högst värden i januari, under sommarmånaderna och i december, då vårdplatsantalet reduceras. Inom psykiatrisk vård, där andelen överbeläggningar är lägre, noterades högst värden i juli och december (decembervärdet har inte kunnat kvalitetssäkras). Jämfört med 2013 var andelen överbeläggningar i år lägre under våren men väsentligen oförändrad under resten av året. 19 (55)

20 Andelen utlokaliserade patienter har, liksom föregående år, legat lågt med högsta värde i januari (0,8 per 100 vårdplatser inom somatisk vård). Psykiatrin har endast undantagsvis utlokaliserade patienter. Stort antal sökande patienter till akutmottagningarna och svårigheter för kommunerna att ordna boende för utskrivningsklara patienter har bidragit till överbeläggningar. Under året har vårdplatser öppnats inom verksamheter med särskilda behov, vilket bedöms ha haft positiv effekt på vårdplatsbelastningen, men det totala antalet disponibla vårdplatser har inte ökat jämfört med Prestationer SU har under året 2014 producerat 2 % mer vård än 2013 enligt VGRs sammanvägda prestationstal. SUs prestationsredovisning Viktat Perioden totalt Förändring utfall Diff utfall 14- budget 14 Produktionstal Utfall Budget Utfall Antal % Antal % VGR % % Övriga % % SU TOTALT % % NOT: Redovisningen av strålbesöken på SÄS redovisas på olika sätt åren 2013 respektive 2014 i det regionala uppföljningssystemet. Med anledning av detta är utfall avseende strålbesöken 2014 inte jämförbart med 2013, vilket även har en viss effekt på den totala prestationsredovisningen vad gäller jmf med föregående år. För mer detaljerad information, se prestationsbilagan. Källa: Cognos RDB Sjukhus 20 (55)

21 I förhållande till budget har SU producerat -1 %. En anledning till detta är att psykiatrins förändrade vårdinnehåll över tid inte har budgetjusterats. Det påverkar budgetavvikelsen med poäng vilket motsvarar knappt 1 % av totala avvikelsen för VGR. Prestationsbudgeten har justerats i vårdöverenskommelsen för Förskjutning från sluten till öppen vård påverkar utfallet med cirka 700 poäng, vilket motsvarar 0,3 %. Justerat för detta når SU det totala prestationsmålet. Totalt för sjukhuset ökade den planerade vården i jämförelsen med samma period föregående år. Akutbesöken ökade samtidigt som övrig oplanerad vård minskade. Mer detaljerad information om fördelningen mellan planerad respektive oplanerad vård återfinns i prestationsbilagan. Antal sammanvägda prestationer, fördelat per kön, 2014 i jämförelse Källa: Cognos RDB Sjukhus Förändring jan - dec 2014 jan - dec 2013 % Nyckeltal prestationer Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kv Män Totalt Antal sammanvägda prestationer ,6 % 2,1 % 1,8 % Fördelningen av sammanvägda prestationer var 53 % för kvinnor och 47 % för män, vilket är i samma nivå som föregående år. I följande tabell visas fördelningen uppdelad på antalet vårdtillfällen och besök. Här har områden där det ena könet är mycket överrepresenterat exkluderats. Dessa områden är förlossning och gynekologi (100 % kvinnor), urologi (83 % män) och rättspsykiatri (89 % män). Av kontakterna avsåg 52 % kvinnor respektive 48 % män. Fördelningen utifrån antalet DRGpoäng, det vill säga vårdtyngd, visar det omvända förhållandet 48 % kvinnor och 52 % män. Antal vårdtillfällen/besök/drg-poäng fördelat per kön Kvinna Man Totalt Kvinna Man Totalt Antal vtf / besök Sluten vård % 51% 100% Öppen vård % 48% 100% Totalt % 48% 100% Antal DRG-poäng Sluten vård % 53% 100% Öppen vård % 48% 100% Totalt % 52% 100% Källa: Cognos RDB Sjukhus Somatisk slutenvård Totalt sett har antalet vårdtillfällen (-1,6%) och vårddagar(-1,1%) minskat jämfört med föregående år. Avvikelsen gentemot budget var -8 % för vårdtillfällena och -6 % för vårdagarna. Om jämförelsen även tar hänsyn till medicinskt färdigbehandlade vårddagar som normalt separatredovisas och inte räknas med i totala antalet vårddagar skulle avvikelsen mot budget varit -4 %. Det är sannolikt att vid färre medicinskt färdigbehandlade dagar hade också antal vårdtillfällen och DRG-poäng varit fler. En orsak till minskningen är att det har genomförts och fortsatt pågår en övergång från sluten vård till öppen vård inom ett antal av sjukhusets verksamheter. Antalet fakturerade vårddygn för medicinskt utskrivningsklara patienter har ökat kraftigt under 2014 jämfört med dagar 2014 jämfört med dagar 21 (55)

22 2013, vilket motsvarar en ökning med 164%. Konsekvensen av att medicinskt färdigbehandlade patienter stannar kvar längre tid inom sjukhuset innebär undanträngningseffekter och högre risker för patienterna. För att minska tidigare problem med överbeläggningar var intentionen att öppna 54 nya vårdplatser under året. På grund av ett svårt rekryteringsläge och brist på lokaler har 6 av dessa 54 vårdplatser inte kunnat öppnas eller hållas disponibla, vilket tidvis har lett till fortsatta problem med överbeläggningar inom vissa verksamheter. T ex inom barnintensivvården har det under året funnits vakanser på tolv sjukskötersketjänster, vilket gjort att två planerade nya platser inte kunnat öppnas. Även inom Anorexivården har nya platser inte kunnat öppnas. Dock har åtgärder för att upprätthålla god vård genomförts i form av extra kostnadskrävande insatser. De nya platserna kommer att öppnas under 2015 så snart förutsättningar finns. Under perioden 2014 utfördes 324 transplantationer, vilket var 5 % fler jämfört med föregående år. VG-patienter har ökat med 7 % och utomlänspatienter har ökat med 4 %. Ökningen har främst skett för transplantationer av lunga, hjärta och lever. Inom kvinnosjukvården har antalet vårdtillfällen minskat i förhållande till föregående år, och visar en negativ avvikelse mot budget. Minskningen kan bero på att patienter väljer andra närliggande sjukhus, t ex Varberg och södra Bohuslän för sina förlossningar. Cancervården har ökat under året. Antalet vårdtillfällen med cancer har ökat med 1 % och antalet DRG-poäng har ökat med 4 % nedjusterat för viktlisteförändring på cirka 10 % vilket också speglar en trend mot allt tyngre cancervård. Detta tränger undan annan vård som inte är akut eller imperativ cancervård. Somatisk öppenvård Antalet remisser har totalt sett ökat med 5 % i förhållande till föregående år. Däremot har antalet remisser från övriga regioner och landsting minskat med 12 %. De landsting som minskat mest var Stockholm, Uppsala och Skåne. Av utomlänsremisserna kom 63 % från Halland. För sjukhusets akutmottagningar ökade antal inkommande patienter med 4 % jämfört med föregående år. Andelen som behövde träffa en läkare var 76 %. Det genomsnittliga antalet besök per dag för december månad var 525 besök, vilket var en ökning med 7 % jämfört med Öppenvårdsverksamheten har totalt sett ökat i förhållande till föregående år. Främst kan ökningen härledas till en medveten och önskvärd förskjutning från sluten till öppen vård. Förskjutningarna kan ses inom ett antal verksamheter, såsom Barnonkologi, Kardiologi och Neurosjukvården. Förflyttningarna från sluten till öppen vård är kortsiktigt ogynnsamt för prestationsutfallet eftersom DRG-tyngden i komplex dagvård är betydligt lägre jämfört med om samma ingrepp genomförts i sluten vård. DRGtyngden i komplex dagvård kommer över tid att justeras upp så att ersättningsnivån i öppenvård bättre återspeglar kostnadsnivån och den faktiska vårdtyngden. 22 (55)

23 DRG-vikter för samma åtgärd i sluten respektive öppen vård Verksamhetsområde Åtgärd/ diagnos Vikt sluten vård Vikt öppen vård Barnonkologi Mix 0,63 0,17-0,46 Kardiologi Ablationer 1,44 0,67-0,77 Kardiologi Angio/PCI 1,35 0,67-0,67 Kardiologi Angiografier 0,78 0,46-0,32 Kardiologi Pacemaker 1,59 0,41-1,18 Neurosjukvård Diagnos MS 0,43 0,08-0,35 Not:Förskjutningen förklarar 0,3% av avvikelsen mot budget. Källa: Cognos RDB Sjukhus Diff Vuxenpsykiatri Inom psykiatrisk slutenvård har antalet vårddagar gentemot föregående år minskat med 4 %. Detta är en effekt av en medveten satsning av verksamheterna mot kortare medelvårdtider och inriktning mot andra vårdformer. Inom de affektiva verksamheterna har det under året pågått ett stort omställningsarbete med en ny organisation med färre och större basmottagningar parallellt med subspecialiserade enheter. Utvecklingen mot nya arbetssätt i verksamheterna har gjort att fler nya remisser tagits emot, vilket gett fler nybesök vilka är mer resurskrävande än återbesök. Förändringen och de nya kraven på verksamheterna har lett till nya arbetssätt, nya personalgrupper och fysisk flytt av tidigare mottagningar. Detta har i sin tur även medfört viss personalomsättning. Sammantaget har förändringarna resulterat i att den planerade volymen besök inte har uppnåtts under året, utan var 14 % lägre i förhållande till budget. Inom beroendevården har antalet sökande patienter ökat, vilket ökat kraven på verksamheten och ökat behovet av nyrekrytering. Det finns ett behov av att öka vårdinsatserna. Planerade åtgärder är rekrytering, fortsatt effektivisering av öppenvårdsmottagningarnas arbetsstrukturer och andra verksamhetsinterna åtgärder som bland annat kvälls- och helgmottagningar. Barn och ungdomspsykiatri (BUP) Inskrivningarna till sluten vård minskade jämfört med föregående år med -22 %. Antalet vårddygn har ökat med ca 2 % jämfört med föregående år. Den huvudsakliga orsaken till minskande vårdtillfällen och ökande vårddagar är att patienterna är inskrivna under längre tid, vilket till stor del beror på en ökad vårdtyngd bland patienterna. Läkarbesöken inom öppenvården har en positiv avvikelse mot budget med 12 %, och var 4 % högre än föregående års utfall. De sjukvårdande behandlingarna var 2 % fler jämfört med föregående år och 5 % över budget. Patientsäkerhet och kvalitet Värdebaserad vård SU har de senaste två åren utvecklat värdebaserad vård (VBV) som en framtida huvudstrategi för sjukhuset. Vid utgången av 2014 har VBV införts i totalt 10 patientgrupper. I nuläget arbetar alla sex områden inom SU värdebaserat i minst en patientgrupp och totalt är en fjärdedel av alla verksamhetsområden direkt involverade (dvs. de har ansvar för en patientgrupp). Då flera andra verksamhetsområden stödjer befintliga patientgrupper på olika sätt är totalt hälften av alla verksamhetsområden berörda. 23 (55)

24 Under 2014 skapades Kontoret för värdebaserad vård för att ge stöd till ledningsgruppen i arbetet med att utveckla och implementera värdebaserad vård på SU genom att bland annat säkra ett helhetsgrepp kring det pågående utvecklings- och införandearbetet, etablera en effektiv programstyrning och aktivt driva arbetet med strategiska frågor framåt. De 10 patientgrupperna som arbetar värdebaserat befinner sig i olika stadier beroende på när de lanserades, vilket engagemang som funnits och graden av komplexitet. Samtliga har genomfört ett implementeringsarbete för att skapa förutsättningar (team, mätetal, arbetssätt, datainsamling, etc.) för att arbeta värdebaserat kring patientgrupperna. De som kommit längst arbetar aktivt med förbättringsinitiativ utifrån tydliga prioriteringar som vuxit fram ur mål som definierats för respektive patientgrupp. Dessa mål adresserar specifikt förbättring av kliniska utfall för patienterna, men även utveckling av mätmöjligheter och gruppens arbetssätt. Grupperna kan påvisa tydliga förbättringsresultat, till exempel färre fallolyckor, lägre andel blodtransfusioner samt bättre tillgänglighet och 35 % ökning av antalet operationer för patienter som opereras med höftprotes samt ett nytt unikt kodningssystem för prostatacancer plus förbättrat samarbete med lab. som gör det möjligt att följa upp effekten av olika typer av behandlingar vid prostatacancer. Kvalitetsbarometern Kvalitetsbarometern är ett ledningssystem som åskådliggör hur kvalitetsarbete på SU bedrivs. Svarta streckade linjer visar resultat för Spindeldiagrammet nedan visar resultatet från verksamheternas egenkontroll avseende de 16 prioriterade kvalitets-/patientsäkerhetsparametrarna. En del parametrar är nya med fokus på viktiga förbättringsområden. Produktionsplanering Arbetet med produktionsplanering (övergripande planering av vård) har fortsatt med fokus på regelbundet stöd för planering och styrning samt uppföljning av beslutade planer. Ett exempel på stöd i produktionsplaneringen har varit att minska köer genom tydligare fördelning/samverkan mellan tomter för verksamheter där detta är möjligt. Exempel på detta är radiologin och sjukgymnastiken. Vidare har ett helhetskoncept tagits fram inom psykiatrin i syfte att säkra effektivare samarbete mellan öppen- och slutenvård. 24 (55)

25 Patientinflytande Under 2014 har Sahlgrenska Universitetssjukhuset arbetat med förutsättningarna för att stärka patienters inflytande över den egna vården. Begreppet hälsolitteracitet och kunskapsläget på området påbörjades på sjukhuset under Kvalitetshöjande insatser Nedan anges ett urval av aktiviteter som syftat till förbättrad kvalitet sett ur olika aspekter Café i entré intervjuer för att efterhöra patienters delaktighet i direkt anslutning till besöket Regional konferens: Patient från tålmodig mottagare till påläst aktör med uppföljande seminarium för erfarenhetsbyte Hälsofrämjande sjukhus Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete med bland annat samtalsutbildning till medarbetare Lärplattformen med exempelvis strålskyddsutbildning och introduktionsutbildning för nya medarbetare. Kvalitetsdagarna firade 10-årsjubileum Cirka deltagare besökte dagarna, varav cirka 42 % från klinisk verksamhet. Tema för kvalitetsdagarna var processarbete, patientinvolvering, kvalitetsregister mäta för att veta, läkemedel och behandling, värdebaserat arbetssätt erfarenheter från piloter, säker vård och egenkontroll. Barn som anhöriga. Projektet Barn som anhöriga initierat av regionen på uppdrag av Socialstyrelsen. De mest sjuka äldre. Kartläggning visar att ökat arbete med sjuka äldre på SU, genom exempelvis direktinläggningar via ambulans, kortat vistelsetiden på akutmottagningarna jämfört med tidigare samt måluppfyllelse i den nationella satsningen för vård av patienter i livets slutskede. En annan strategi för att möta patientens behov exempelvis den sjuksköterskebemannade bedömningsbilen. Som även gör det möjligt att föra patienten till annan lämplig vårdnivå/-instansett sätt i vissa fall styra patienten till annan vårdnivå än akuten. Värdegrundsarbete med enkätundersökning, samtal och seminarier har engagerat medarbetare och ledningar i SUs alla delar. Patientsäkerhetsarbete Avvikelser Under 2014 skrevs vid SU totalt avvikelserapporter, en ökning med 9 % jämfört med Av avvikelserna utgörs av arbetsskador, övriga är patientrelaterade. Cirka 2/3 av avvikelserna bedöms innebära en låg risk och endast ett fåtal avvikelser bedöms vara av hög risk-karaktär. Strukturerade och samlade analyser för att finna mönster/teman som behöver angripas strategiskt SU-övergripande har påbörjats. Lex Maria SU gjorde under st lex Maria-anmälningar vilket är en nästan 20 procentig minskning jämfört med Trettiotvå av anmälningarna rörde suicid och suicidförsök (28 respektive 4 st.). I övrigt rörde de flesta behandlingsrelaterade händelser; även misstag i läkemedelshanteringen var frekvent förekommande. Under året beslöts att chefläkare och berörd verksamhet ska följa upp varje lex Maria-anmälan efter 6 månader, detta för att säkerställa att föreslagna åtgärder implementerats och gett önskad effekt. 25 (55)

26 Enskilda klagomål från Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) Från IVO inkom 381 enskilda klagomål rörande SU. Detta är en markant ökning, 45 % jämfört med Av dessa klagomål ledde 16 st. till att också lex Maria-anmälan gjordes (=17 % av anmälningarna). De vanligaste klagomålen rör genomförandet av diagnostik och behandling, ofta relaterat till kommunikation och bemötande. En förbättring i hantering av klagomål och synpunkter har initierats. Patientförsäkringen LÖF Från Patientförsäkringen inkom 689 ärenden där de flesta rörde önskemål om journalkopior och/eller intyg. Antalet är oförändrat jämfört med 2013 och en viss minskning jämfört med tidigare år. Patientnämnden Till Patientnämnden inkom ärenden som berörde SU, en ökning med 9 % jämfört med Patientnämnden arbetar med närmare analys av innehållet i klagomålen och detta kommer att presenteras vid gemensamt möte under våren Händelse- och riskanalyser Under året beslöts att samtliga lex Maria-anmälningar ska åtföljas av en händelseanalys och att samtliga händelseanalyser skall ha minst en åtgärd i kategorin Mycket effektiv enligt SKL:s mall. Inom SU pågår ett systematiskt införande av Nationellt IT-verktyg för Händelseanalyser (NITHA). Samtliga verksamheter har fått introduktion i verktyget och med enstaka undantag används det rutinmässigt. Under 2014 initierades cirka 100 analyser i NITHA. I samtliga verksamheter görs händelse- och riskanalyser av inträffade händelser och observerade risker, någon central sammanställning av dessa analyser föreligger inte. Punktprevalensmätningar (PPM) Under våren 2014 genomfördes i SKL:s regi PPM avseende vårdrelaterade infektioner (VRI), följsamhet till basala hygien- och klädregler (BHK) och förekomsten av trycksår. Resultaten för mätningar blev följande: VRI Inom somatiken vid SU var förekomsten av VRI 10,3 % och inom psykiatrin 1,1 % vilket totalt var något under den nationella nivån för universitetssjukhusen (10,6 %). Majoriteten av VRI är ingreppsrelaterade, främst postoperativa, De höga siffrorna vid universitetssjukhusen förklaras delvis av ett förhållandevis högt antal immunsupprimerade patienter. Förekomsten ligger relativt stabilt mellan de senaste årens mätningar. Dessvärre har Infektionsverktyget ännu inte gett tillfredsställande utdata, varför SU under våren 2015 kommer att delta i den PPM VRI som SKL inbjuder till. BHK Följsamheten till BHK inom slutenvården var 76 % vilket är strax över riksgenomsnittet på 74 % och väsentligen oförändrat jämfört med tidigare. Det moment som oftast fallerar är handdesinfektion före relevanta arbetsmoment. Tillsammans med Vårdhygien bedrivs fortlöpande utbildning inom området. Trycksår Andelen patienter med trycksår var på SU totalt knappt 14 % men varierar mellan % för olika områden, väsentligen oförändrat jämfört med tidigare år. Positivt är dock att andelen 26 (55)

27 allvarliga trycksår, grad 3 och 4, minskat jämfört med tidigare; 18,1 % 2014 jämfört med 21,7 % MarkörBaserad Journalgranskning (MBJ) På förvaltningsnivå har granskats 40 slumpvis utvalda journaler per månad för rapportering till SKL. Deras granskning av det svenska materialet visar ett oförändrat totalt antal vårdskador men färre allvarliga skador och färre som leder till dödsfall, dvs. sannolikt har den svenska vården blivit mera patientsäker. Under 2015 kommer detta arbete att fortgå, nu med granskning av 20 journaler per månad. Inom cirka 30 % av verksamheterna arbetar man systematiskt med journalgranskning för att identifiera och förebygga vårdskador; totalt kan konstateras att man vid SU under 2014 något minskat detta arbete. Den viktigaste orsaken som framhålls är svårigheter att frikoppla personal för uppgiften. Nästan 40 % av verksamheterna har ännu inte kommit igång med MBJ. Barnsjukvården och psykiatrin vid SU har deltagit i framtagandet av markörer för dessa verksamheter och där kommer journalgranskning att starta under Övrigt Under 2014 startade ett systematiskt arbete med Kvalitets- och Patientsäkerhetsdialoger. Dessa är tänkta att regelbundet ske inom varje verksamhet och genomförs tillsammans med verksamhetsledning i samverkan med representanter för verksamheten, chefläkare, kvalitetsdirektör, utvecklingschefer, verksamhetsutvecklare m.fl. Dialogerna har överlag mynnat ut i konstruktiva förslag och konkreta förbättringsförslag och gensvaret hittills har varit mycket positivt. Inom hela SU ska kommunikationsverktyget SBAR (Situation, Bakgrund, Analys, Rekommendation) användas i all rapportering och i andra relevanta sammanhang. Under hösten genomfördes sjukhusövergripande utbildningar avseende den nya patientlagen. Information till samtliga medarbetare lades ut på intranätet och samtliga chefer inbjöds till seminarier i ämnet. Etiska analyser har utförts på berörda enheter inom SU, i enlighet med den etiska plattformen och de etiska principerna. Under 2014 genomfördes 15 analyser. Strategiskt läkemedelsarbete Strategiska Rådet för Läkemedelsfrågor (SRL) består av experter från Läkemedelsenheten, chefläkare, ekonom och en läkemedelsansvarig läkare från varje område. SRL ger stöd för ett decentraliserat ansvar för läkemedelsfrågor på SU. För en ökad patientsäkerhet avseende läkemedel har SRL formulerat ett antal mätetal i linje med de övergripande målen på SU. Mätetalen fokuserar bl.a. på efterlevnad till rutiner som rör läkemedelshantering och genomförandet av läkemedelsberättelser. Mätetalen följs upp på områdesnivå i strategiska rådet och på verksamhetsnivå i områdesvisa läkemedelsgrupper. Utfallen publiceras löpande på Läkemedelshemsidan. Totalt för SU har setts en ökning under året av genomförandet av läkemedelsberättelser till alla inneliggande patienter från 12 % i maj till 20 % i december (mätpunkten i maj sammanfaller med övergången till Gemensam Meliordatabas). Medarbetare på Sjukhusapoteket VGR/SU stödjer verksamhetschefer i den årliga egenkontrollen av efterlevnaden till 27 (55)

28 läkemedelshanteringsrutiner, sammanställer en resultatrapport för varje verksamhetsområde och erbjuder utbildning i gällande rutiner där brister finns. Samtliga berörda verksamheter har uppmanats till egenkontroll, vilket 81 % uppfyllde. SRL har även mätetal som syftar till att höja kvaliteten hos äldre patienters läkemedelsbehandlingar. Under året har 12 utbildningar med det temat hållits på SU och ett särskilt utbildningsmaterial har lagts på Läkemedelshemsidan. Sedan halvårsskiftet har apotekare från Läkemedelsenhet SU adderats till områdesvisa läkemedelsgrupper under SRL. De ger bland annat råd i sortimentsfrågor, och tar fram förbruknings- och kostnadsuppföljningar samt analyserar följsamhet till det rekommenderade sortimentet. Genomförandet av sortimentsanalyser i de patientnära lagren på enhetsnivå är en del av Sjukhusapotekets rutinarbete som signifikant har minskat enheters läkemedelskostnader. SRL har även mätetal som styr områdesgrupper och verksamhetsområden mot en användning av regionalt upphandlade och rekommenderade läkemedel. Vid årets slut noteras en god följsamhet till budget för läkemedelskostnader på SU totalt. Under året har SRL fortsatt samverka med Sjukhus-Strama, vars projektledare är adjungerad läkare i SRL. Totalt har Läkemedelsenhet SU och SRL svarat för 118 organiserade utbildningstillfällen på SU under 2014, projektrelaterade aktiviteter undantagna. Apotekare på klinisk farmakologi har drivit projekt för att ta fram blandbarhetsdata för vanligt förekommande intravenösa läkemedel. Blandbarhetslathundar för tre läkemedelsintensiva verksamhetsområden har tagits fram under året. Läkare från klinisk farmakologi har stöttat verksamheter att ta fram lokalt anpassade rutiner och utbildat läkarkåren för genomförandet av läkemedelsgenomgångar och läkemedelsberättelser. Inom Sjukhusapotek VGR/SU planeras för att vårdpersonal ska kunna öva på iordningsställande av t.ex. antibiotika. Detta arbete har påbörjats i samarbete med Kliniskt träningscenter. Under 2014 har också förberedelser startat för att kunna möta behov av praktisk hjälp med att t.ex. bereda och iordningställa läkemedel till inneliggande patienter, vilka lyfts fram av vissa läkemedelsintensiva enheter på SU. Syftet är att farmaceuter arbetsväxlar och tar över en del av sjukskötersketiden i läkemedelsrummen så sjuksköterskor får mer patientnära tid. Personal Personalstruktur Under 2014 skedde vissa förändringar i personalstrukturen på SU, detta i huvudsak till följd av den numerära ökningen av undersköterskor m.fl.. Förändringen var till del kopplad till sjukhusets kompetens-försörjningsstrategi. Ökningen av läkare motiveras i huvudsak av nya uppdrag och förändrad bemanning på våra akuter. Månadsanställda, antal och andel per personalgrupp, 2014 i jämförelse med 2013 Anställningar Förändring Antal Andel Antal Andel Antal Andel A Sjuksköterskor, barnmorskor ,69% ,55% -9-0,86% B Undersköterskor m.fl ,34% ,92% 142 0,42% C Läkare ,73% ,58% 76 0,15% F Administratör, vård 932 5,85% 918 5,89% 14-0,04% G Rehabilitering och förebyggande ,09% ,15% 16-0,06% H Sjukhustekniker/labpersonal, inkl BMA ,38% ,20% 56 0,19% 28 (55)

29 I Utbildning, kultur och fritid 88 0,55% 86 0,55% 2 0,00% J Teknik, hantverkare 49 0,31% 52 0,33% -3-0,03% K Kök, städ, tvätt 62 0,39% 60 0,39% 2 0,00% L Administration ,67% ,45% 63 0,23% Huvudgrupp ,00% ,00% 359 0,00% Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron var 2014 högst inom kategorierna undersköterskor m.fl., administratör, vård och lägst för läkare, vilket speglar fördelningen Jämfört med 2013 ökade sjukfrånvaron med 0,34 procentenheter, en ökning som återfinns inom den långa sjukfrånvaron (över 60 dagar), som ökade med 0,38 procentenheter. Under samma period minskade den korta sjukfrånvaron (1 till 59 dagar) med -0,05 procentenheter. Jämfört med 2013 skedde den största reduceringen av den korta sjukfrånvaron i kategorierna administratörer, vård (-0,26 procentenheter) och undersköterskor m.fl. (-0,20 procentenheter). Ökningen av den långa sjukfrånvaron återfinns inom samtliga större personalkategorier men är tydligast inom kategorierna administratör, vård (0,85 procentenheter) och administration (0,49 procentenheter). Fördelat per åldersgrupp var den korta sjukfrånvaron tämligen jämt fördelat och trenden var minskade nivåer för alla åldersgrupper med undantag för yngsta gruppen (20-29 år) som ökade (0,10 procentenheter). Den långa sjukfrånvaron ökar med stigande ålder och trenden är att sjukfrånvaron ökar för alla åldersgrupper särskilt i gruppen 50 år och äldre. Kvinnor är i genomsnitt mer sjukskrivna än män. Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid per personalgrupp och kön. Andel långtidssjukfrånvaro per kön. Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid per personalgrupp och kön Kvinnor Män Totalt Sjuksköterskor, barnmorskor 6,9 % 4,5 % 6,6 % Undersköterskor m.fl. 9,9 % 6,9 % 9,5 % Läkare 3,7 % 1,8 % 2,7 % Administratör, vård 8,6 % 5,7 % 8,5 % Rehabilitering och förebyggande 6,8 % 2,7 % 6,2 % Sjukhustekniker/labpersonal, inkl BMA 5,7 % 3,0 % 5,1 % Utbildning, kultur och fritid 7,5 % 2,8 % 6,4 % Teknik, hantverkare 12,1 % 5,1 % 6,4 % Kök, städ, tvätt 8,0 % 11,5 % 8,4 % Administration 5,9 % 2,7 % 5,2 % Totalt 7,2 % 3,4 % 6,5 % Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid Kvinnor 7,2 % 6,8 % Män 3,4 % 3,2 % Totalt 6,5 % 6,1 % 29 (55)

30 Andel långtidssjukfrånvaro Andel Andel Kvinnor 56,4% 53,1% Män 44,3% 38,5% Totalt 55,1% 51,6% Ökningen av sjukfrånvaron på sjukhuset följer utvecklingen i såväl riket som i Västra Götalandsregionen. Inom förvaltningen genomförs ett flertal aktiviteter för att sänka sjukfrånvaron eller som har bäring på sjukfrånvaron. Några exempel att är synliggöra orsaker till sjukfrånvaro och konsekvenser av sjukfrånvaron, säkerställning att rutiner för hantering av sjukfrånvaro fungerar, riktade insatser till arbetsplatser med en sjukfrånvaro över 5 procent. Andra exempel är arbetet med hälsofrämjande insatser för att förebygga sjukskrivning och underlätta återgång i arbete samt utveckling av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljö och hälsa Hälso- och arbetsmiljöarbetet utgår från tre perspektiv; det hälsofrämjande, förebyggande samt det återskapande/rehabiliterande. Hälsofrämjande arbete Insatserna med att utveckla hälsofrämjande arbetsplatser har fortsatt under Insatserna är kopplade till den aktivitetsplan för som tagits fram, där målsättningen är att utifrån olika aktiviteter öka kunskapen kring det hälsofrämjande perspektivets kopplingar till arbetslivet hos sjukhusets samtliga medarbetare. Hälso- och friskvårdsaktiviteter ingår i sjukhusets satsning för hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer. I aktiviteter som anordnats av sjukgymnastiken i form av gruppträning, styrketräning samt sjukgymnastiskrådgivning deltog 763 medarbetare. Sjukhuset erbjuder ett friskvårdsbidrag på 500 kronor som bland annat kan användas för att köpa motionskort vid flera motions- och friskvårdsanläggningar i Göteborgsområdet till rabatterade priser. Under 2014 utnyttjade medarbetare friskvårdsbidraget jämfört med medarbetare Friskvårdsdagar, föreläsningar och stegtävlingar har genomförts i syfte att öka kunskapen om levnadsvanornas betydelse för god hälsa. Med start 2014 subventionerar sjukhuset startavgiften i Göteborgsklassikern. 48 medarbetare genomförde under året Göteborgsklassikern. Förebyggande hälso- och arbetsmiljöinsatser Sjukhusgemensamma arbetsmiljöutbildningar har vid sex tillfällen genomförts för chefer och skyddsombud. Utbildningen som omfattar tre dagar tar bland annat upp relevanta lagar och avtal, organisation, delegering, samverkansfrågor samt Försäkringskassans och företagshälsovårdens roller. Under året påbörjades också en översyn av nuvarande utbildning i syfte att göra vissa delar av utbildningen interaktiv. Detta arbete kommer att genomföras i samarbete med Sunt arbetsliv som har ett uppdrag från Sveriges kommuner och landsting att ta fram en gemensam interaktiv utbildning för organisationens medlemmar. Återskapande-/rehabiliterande hälso- och arbetsmiljöinsatser Från 2014 gäller nya riktlinjer avseende beställning av företagshälsovårdsinsatser. Riktlinjerna syftar till att säkerställa en likvärdig företagshälsovård för alla anställda i Västra 30 (55)

31 Götalandsregionen. Upplägget syftar till att öka flexibiliteten genom att färre tjänster låses som gemensamma, vilket ger större möjlighet att välja tjänster efter behov. Utifrån den nya modellen har handlingsplaner för åren tagits fram på såväl förvaltningsnivå som områdesnivå tillsammans med Hälsan och arbetslivet. Som tidigare år är den största delen av köpta företagsvårdstjänster från Hälsan och arbetslivet insatser med fokus på individnivå till exempel olika slag av rehabiliteringsinsatser och arbetsförmågebedömningar. Medarbetarenkät Utifrån resultat av medarbetarenkäten som genomfördes hösten 2013 har under året handlingsplaner tagits fram på samtliga nivåer inom sjukhuset. Handlingsplanerna ska följas upp fram till genomförandet av nästa medarbetarenkät hösten De viktigaste strategiska övergripande åtgärderna är att arbeta med att förbättra målkvaliteten, utveckla ledarskapet och medarbetarskapet. Jämställdhet och mångfald På sjukhuset finns en likabehandlingsplan för perioden Kopplad till denna plan har konkreta aktiviteter utarbetats. Likabehandlingsgruppen har under året arbetat med att planera och genomföra de aktiviteter som definierats i aktivitetsplanen. Sjukhuset har tagit fram fyra fokusområden för att uppnå en god likabehandlingsmiljö: Nolltolerans gällande diskriminering och trakasserier Ett gott arbetsliv och föräldraskap ska kunna förenas Eftersträva en mångkulturell och jämställd organisation Tillvarata alla medarbetares arbetsförmåga Aktiviteterna har till största delen bestått i att genomföra kunskapshöjande insatser riktade till chefer och ledningsgrupper. Likabehandlingsgruppen har, utifrån det första fokusområdet, under året tagit fram en reviderad rutin mot kränkande särbehandling och trakasserier. Under 2013 introducerades en webbaserad utbildning i genuskompetent ledarskap som främst riktar sig till sjukhusets chefer och ledningsgrupper. Vid årets slut (2014) hade 277 av sjukhusets 486 chefer (57 %) genomfört utbildningen. Löneskillnaderna mellan kvinnor och män fortsatte minska under Kvinnors lön som andel av männens lön utgjorde ,6 % jämfört med 75,4 % år Den viktigaste orsaken till utvecklingen är att sjukhuset har en förändrad personalsammansättning inom administration med bland annat fler kvinnliga chefer. Löneskillnaderna mellan män och kvinnor beror till största del på att de återfinns i olika yrken med olika lönenivåer. Löneskillnaderna mellan män och kvinnor inom yrket är små. Medellön per kategori per kön samt könsfördelning per kategori Personalgrupp Medellön Antal anställningar Kvinnor Män Kvinnor/Män Antal Andel Andel män % kvinnor Sjuksköterskor, barnmorskor ,6% ,6% 12,4% Undersköterskor m.fl ,5% ,4% 13,6% Läkare ,6% ,2% 50,8% 31 (55)

32 Administratör, vård ,3% ,3% 1,7% Rehabilitering och förebyggande ,5% ,0% 14,0% Sjukhustekniker/labpersonal, inkl BMA ,5% ,7% 21,3% Utbildning, kultur och fritid ,2% 88 80,7% 19,3% Teknik, hantverkare ,4% 49 18,4% 81,6% Kök, städ, tvätt ,6% 62 91,9% 8,1% Administration ,6% ,5% 20,5% Totalt ,6% ,7% 19,3% Arbetet med att uppnå regionens målbild för en önskvärd lönestruktur utifrån ett jämställdhetsperspektiv fortsatte under För att uppnå målet genomfördes en omfördelning till yrkesgrupper som har medellång högskoleutbildning inom vården. På grund av de centrala löneavtalens utformning samt andra yrkesgruppers marknadssituation var ytterligare omfördelning till de prioriterade yrkesgrupperna inte möjlig. JÄMIX JÄMIX är ett index bestående av nio olika jämställdhetsindikatorer som ger en bild av hur arbetsplatsen ser ut ur ett jämställdhetsperspektiv. JÄMIX skapar en möjlighet att följa utvecklingen över tid och att göra jämförelser med andra organisationer. Jämixresultatet för 2014 var 91 poäng, att jämföra med 2013 års resultat på 87 poäng. Förbättringen av resultatet jämfört med föregående år härrör i huvudsak från att Andelen kvinnor i sjukhusets högsta ledningsgrupp har ökat Andelen män som tar ut föräldradagar har ökat Skillnaden i andel heltidstjänster mellan kvinnor och män har minskat Personalvolym Antalet anställda per december 2014 var 380 fler än motsvarande period Den största ökningen (253) återfinns inom gruppen tillsvidareanställda. Arbete utfört av timavlönade var av varierande omfattning och 2014 motsvarade den arbetade tiden 336 heltider vilket var 5 färre (- 1,5 %) än Jämfört med motsvarande period 2014 ökade antalet månadsanställda med 359 personer. Ökningen förklaras delvis av rekryteringar för bemanning av extra vårdplatser. Antalet månadsanställda ökade också inom verksamhetsområdena psykiatri, förlossning, ortopedi, klinisk kemi och ambulansen. Anställningar per typ av tjänst och kön, 2014 i jämförelse med 2013 Anställningar Antal Antal % % Totalt Antal Antal % % Totalt Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Tillsvidareanställd ,4% 18,6% ,7% 18,3% Visstidsanställd ,8% 26,2% ,2% 26,8% Summa Månadsanställda ,7% 19,3% ,9% 19,1% Timavlönad ,1% 25,9% ,8% 28,2% Summa Anställningar ,3% 19,7% ,3% 19,7% (55)

33 Under 2014 utjämnades könsfördelningen jämfört med 2013 för gruppen tillsvidareanställda. Gruppens storlek gör att utjämning skett även på nivån månadsanställda och anställda totalt. Av de större kategorierna anställda ökade andelen män inom samtliga kategorier med undantag för sjukhustekniker/labpersonal, inkl BMA och läkare. Andelen kvinnorna ökade mest inom kategorin läkare. Sjukhuset arbetade under 2014 utifrån fastställd rutin avseende hantering av ofrivilligt deltidsanställda, vilket innebär bland annat att kvarvarande ofrivilliga deltider ska registreras i sjukhusets bemanningsservice för att ges möjlighet till ökad tjänstgöring. Antalet ofrivilligt deltidsanställda för 2014 var 10 (0,06 %) vilket är oförändrat antal jämfört med föregående år. Arbetade timmar Den arbetade tiden 2014 ökade med 1,7 % eller 184 heltidsekvivalenter jämfört med Med justering utifrån att antalet vardagar var en färre 2014 jämfört med föregående år blir ökningen av den arbetade tiden 1,9 % eller motsvarande 209 heltidsekvivalenter. Arbetad tid 2014 i jämförelse med 2013 uttryckt i timmar och i heltidsekvivalenter. Ackumulerat. Arbetade timmar Utfall 2014/ Utfall 2013 Differens Timmar Utfall 2014/ Utfall 2013 Differens Heltidsekv. Utfall 2014/ Utfall 2013 Differens % Arbetade timmar (faktiska) ,7 Arbetade timmar (justerade) ,9 Not: Justerade timmar avser justering med anledning av fler/färre arbetsdagar 2014 jämfört med föregående år var antalet arbetsdagar 1 mindre jämfört med Redovisas för jämförbarhet mellan perioderna. Kompetensförsörjning Sjukhuset kompetensförsörjningsprocess kan beskrivas som årlig process integrerad med verksamhetsplanering och budgetprocess. Det innebär att behovet av kompetens styrs av verksamhetens mål och anpassas efter sjukhusets ekonomiska ramar. För att fånga upp verksamhetens framtida kompetensbehov tas också hänsyn till demografiska förväntade förändringar, ekonomiska utmaningar samt medicinsk- och teknisk utveckling. Under året har verksamhetsområdenas, områdenas och sjukhusets kompetensförsörjnings-planer reviderats. Resultatet ligger till grund för beslut av åtgärder inför 2015 på alla nivåer i organisationen. Resultatet har även använts för att tydliggöra sjukhusets framtida kompetensförsörjningsbehov för utbildningsanordnare och andra intressenter samt för att initiera nya utbildningar. Som en del i kompetensförsörjningsprocessen genomförs årligen utvecklingssamtal med sjukhusets medarbetare där individuella utvecklingsplaner tas fram. 71 % av sjukhusets medarbetare hade en individuell utvecklingsplan 2014, måltalet var 70 %. För att öka intresset att arbeta inom hälso- och sjukvård tog sjukhuset under sommaren 2014 emot 80 ungdomar för feriepraktik. Som en del i det regionövergripande arbetet att erbjuda personer med funktionsnedsättning praktik har sjukhuset under 2014 nyanställt 22 personer med funktionsnedsättning. Totalt är 19 personer anställda. Under 2014 fortsatte arbetet med pilotprojektet Kvalitetssäkrad rekrytering med syfte att avlasta chefer, kvalitetssäkra och effektivisera rekryteringsarbetet. Projektet riktade sig till avdelningar 33 (55)

34 med stort rekryteringsbehov av specialistsjuksköterskor, sjuksköterskor och undersköterskor. HR-servicecenter ansvarade för alla rekryteringsaktiviteter, inklusive intervjuer. Projektet kommer under 2015 gå in i en andra fas via implementering av metoden på samtliga HRavdelningar. Sjukhusgemensamma kompetensutvecklingsinsatser som genomförts under 2014 Workshiftingprojekt/Uppgiftsväxlingsprojekt Framtidens vårdavdelning Utbildningstjänster för specialistsjuksköterskor (80 stycken) Löneförmån för YH-utbildning för undersköterskor, barnsköterskor och skötare inom framförallt områdena ambulanssjukvårdare och psykiatri Löneförmån för utbildning till operationssjuksköterska (6 stycken) YH-utbildning till medicinsk sekreterare i samarbete med utbildningsanordnare, tre kursstarter under 2014 Kompetenshöjande utbildningar för medicinska sekreterare Utbildning i processinriktat ledarskap 7,5 hp Kompetensförsörjning inom Bild och Interventions Centrum (BoIC) Utifrån sjukhusledningens beslut om föreslagna åtgärder avseende behovet av vårdpersonal och läkare inom hybrid- och interventionsverksamheten, har ett antal aktiviteter genomförts eller påbörjats under 2014: Påbörjat ett utvecklingsprogram omfattande upp till 25 % arbetstid för ytterligare sex läkare avseende arbete i hybrid- och interventionsverksamhet samt fortsatt utvecklingsprogram för elva läkare. Påbörjat ett utvecklingsprogram omfattande upp till 25 % arbetstid för vårdpersonal avseende arbete i hybrid- och interventionsverksamhet Tvärprofessionell basutbildning avseende arbete i hybrid- och interventionsmiljö. Utbildningen omfattade cirka 40 personer från sjukhuset och övriga Västra Götalandsregionen. Tvärdisciplinära och tvärprofessionella fördjupningsutbildningar avseende strålsäkerhet, MR-säkerhet, effektivt teamarbete och kommunikation, SBAR, Koagulation m.m., cirka 25 personer i varje utbildning. Presentation av arbetet med kompetensförsörjningen inför BoIC vid ALARM och Kunskap och Framtidsmässan i syfte att sprida kunskap och skapa intresse inför framtida rekrytering till hälso- och sjukvård och SU. Presentation av arbetet med kompetensförsörjningen inför BoIC vid flera verksamheter inom sjukhuset i syfte att sprida kunskap och skapa intresse inför framtida rekrytering. Chef- och ledarförsörjning En nyetablerad rutin för uttagning till regionens Assessment Center resulterade i kö till Centret med följd att inte lika många kandidater kunde intervjuas och förberedas som tidigare år. Under 2014 genomförde 17 personer från sjukhuset Assessment Center, 11 (65 %) av dem klarade 34 (55)

35 uttagningen. Sju medarbetare har under året genomgått regionens chefskandidatprogram. Flest sökande återfanns bland läkarna och sjuksköterskorna. En nyetablerad fördjupad introduktionsutbildning för verksamhetschefer har under 2014 permanentats och genomförts med gott resultat och planeras genomföras regelbundet. Ett nätverk för sektionschefer med syfte att stärka cheferna i sektionschefsrollen har pågått, under Nätverket har varit mycket uppskattat bland deltagarna. Under 2014 har utbildning i ledarskap för vårdenhetsöverläkare och sektionsledare genomförts vid sex tillfällen. Utbildningen har tillkommit efter önskemål från tidigare genomförd utbildningsserie riktad mot samma målgrupp. Utbildningen i ledarskap kommer fortsätta erbjudas. Bemanningsföretag Till följd av det svåra rekryteringsläget inom vissa yrkeskategorier anlitade sjukhuset under 2014 bemanningsföretag till en kostnad av 60,2 mnkr, vilket var 14,7 mnkr högre än Kostnader för bemanningsföretag, 2014 i jämförelse med tkr. Kategori Utfall 2014 Utfall 2013 Läkare Sjuksköterskor Övriga Totalt De läkarspecialiteter som huvudsakligen hyrdes in genom bemanningsföretag var radiologer och barnpsykiatriker. Inom kategorin sjuksköterskor skedde den huvudsakliga inhyrningen inom Mölndals sjukhus på operation, medicin, samt inom ortopedi. För kategorin övriga var utfallet 2014 lägre än motsvarande period föregående år som ett resultat av att vårdavdelning i beredskap inte i samma utsträckning bemannades med denna kategori. Inhyrningen av läkare var förhållandevis jämt fördelad över året medan inhyrningen av sjuksköterskor i huvudsak skedde i samband semesterperioden och hösten. Utvecklingen av bemanningsläkare följs kontinuerligt. För att säkerställa att sjukhuset endast anlitar regionens avtalade leverantörer av hyrpersonal finns rutin som föreskriver att HRspecialist och ekonom ska bistå verksamhetschef vid avrop från bemanningsföretag. Personalkostnadsanalys Nedan redovisas utfall och analys av sjukhusets Ob-ersättning, mer- och övertidskostnad. Kostnader; Grundlön, Ob och Mertid/Övertid, 2014 och 2013 Period Grundlön Ob Mertid & Övertid Kostnad % avvikelse grundlön Kostnad % avvikelse grundlön Totalt ersättningar Kostnad ,47% ,30% ,54% ,26% Diff ,07% ,04% (55)

36 Ob-ersättning Kostnaden för Ob-ersättning minskade i förhållande till grundlönen från 3,54 % 2013 till 3,47 % 2014 vilket var en minskning på 0,07 procentenheter. Ersättningen för Ob låg på samma nivå för 2013 och 2014 fram till november. Sista två månaderna 2014 hade högre ersättningsnivåer. Den procentuella sänkningen är ett resultat av högre grundlönekostnader. Kostnaden för Ob-ersättning har ökade med cirka 7,9 mnkr, en ökning som i huvudsak förklaras av volymökning inom ob-berättigade personalkategorier. Mertid och övertid Kostnaden för mertid och övertid ökade i förhållande till grundlönen från 2,26 % 2013 till 2,30 % En ökning på 0,04 procentenheter vilket motsvarar en kostnadsökning på 9,9 mnkr. Under motsvarande period ökade antalet arbetade mer- och övertidstimmar med motsvarar 6 heltidsekvivalenter (2,6 %). Orsaken till den ökade övertiden var till stora delar kopplad till rekryteringssvårigheter. FoUU Forskning och utveckling Under 2014 initierades ett antal utvecklingsinsatser som specifikt syftar till att utveckla styrningen av sjukhusets FoU-verksamhet. Detta omfattar bland annat utveckling av s.k. forskningsbokslut, som avser förbättrad uppföljning av forskning som bedrivs inom SU. Under 2014 genomfördes en pilot avseende forskningsbokslut; implementering av arbetssättet omfattande samtliga sjukhusets verksamhetsområden genomförs under Under 2014 bedrevs även en fortsatt utveckling av sjukhusets FoU-strategier, samt särskilda insatser avseende kliniska forskning och så kallad behovsstyrd klinisk forskning. Sahlgrenska biobank utvecklades och byggdes ut. Sjukhusets styrelse gav sjukhusdirektören ett särskilt uppdrag att ta fram förslag på hur sjukhuset kan bidra till den fortsatta utvecklingen av den s.k. Life Science-sektorn i Västsverige. Aktiviteter under beredning omfattade bland annat etablering av en innovations- och utvecklingsplattform inom SU, samt så kallade centrumbildningar kring särskilda medicinska områden. Sådana centrumbildningar avser sådana inriktningar med stor potential för utveckling och innovation inom Life Science-området. Under 2014 bereddes och inleddes även inrättandet av KOL-centrum, Centrum för avancerad rekonstruktion av extremiteter (CARE) och bröstcancercentrum. Medicinska biblioteken Det nya E-biblioteket, Ebsco Discovery System EDS, infördes i januari. EDS är ett av flera s.k. Discovery-system som finns på marknaden i dag. Syftet är bl.a. att öka användarvänligheten genom det Google-liknande gränssnittet. Arbetet med övergången var tidskrävande men nu fungerar systemet i stort sett som det ska. Under året har biblioteken även introducerat appen BrowZine. Via BrowZine kan man läsa alla SUs löpande tidskriftsprenumerationer på sin iphone eller ipad. Denna app har mötts av mycket positiva reaktioner. Antalet lästa fulltextartiklar har ökat under året, och det är mycket som tyder på att det är tack vare denna tjänst. Ett annat uppskattat projekt har varit bakjoursprojektet där biblioteket tillsammans med läkare från DSBUS testat ett nytt sätt att lära ut informationssökning för överläkare. Konceptet bygger 36 (55)

37 på scenarion där läkarna ska söka information om ett realistiskt medicinskt problem under tidspress. Efteråt utvärderas sökningarna tillsammans med bibliotekarier i workshopformat. Ett fortsatt stort fokus har lagts på samarbetet med HTA-centrum. Biblioteket bidrar förutom systematiska litteratursökningar även med avlastning till projektgrupperna i form av abstractoch artikelläsning. Detta är Sverigeunikt och väcker stort intresse från kollegor på sjukhusbibliotek runt om i landet. I år har t ex personal från Hälsouniversitetets bibliotek i Linköping varit på studiebesök. Utbildning Under hösten 2014 förändrades organisationen efter tillsättandet av en FoUU-chef med ansvar för utbildning. De tre kanslierna tillsammans med Simulatorcentrum väst ingår nu i en utbildningsenhet där syftet är att främja samarbetet mellan de enskilda delarna och därigenom få större genomslag för utbildningsfrågor på SU. Under året har ett stort antal platser för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) erbjudits på SU, likaså platser för gymnasieskolan och yrkeshögskolan. Arbetet med interprofessionellt lärande (IPL) har utvecklats med fler engagerade vårdavdelningar. AT har fortsatt att utvecklas positivt mycket tack vare arbetet med förbättringsprojekt. Brister har dock uppmärksammats i den kliniska i handledningen av AT-läkarna. ST kansliet har byggt ut verksamheten för att stödja ST-läkarnas professionella utveckling. Akademiska vårdutbildningar Med utgångspunkt i RGS-avtalet avseende VFU har SU presterat cirka 7000 studentveckor på grund- och avancerad nivå. Enligt överenskommelse med Socionomprogrammet på GU har SU vidare erbjudit 20 terminslånga VFU-platser för blivande socionomer. För att nå kraven på handledarkompetens enligt handledarmodellen har SU upphandlat två studenthandledarutbildningar á 7,5 hp samtidigt som det fortfarande har funnits behov av SUs egen 3-dagars handledarutbildning. Kompetenshöjande utbildningar med inriktning mot magister/master examen och studenthandledarutbildning har fortsatt. Tre nya avdelningar introducerats i uppdraget för InterProfessional Learning (IPL). Teamen har bestått av arbetsterapeut-, dietist-, fysioterapeut-, sjuksköterske- och socionomstudenter. Ett pilotprojekt om Peer learning för sjuksköterskestudenter har initierats inom psykiatrin i samarbete med HH och GU. Gymnasie- och yrkeshögskola Enligt avtal med Göteborgsregionens medlemskommuner gällande vårdutbildningar på gymnasial nivå har SU presterat ca 650 utbildningsplatser med praktidtider mellan 4-20 veckor. Vidare har erbjudits cirka 100 utbildningsplatser för vårdadministratörsutbildningen. Ett stort antal medarbetare har deltagit i olika handledarutbildningar för såväl bas- som huvudhandledare 37 (55)

38 AT Antalet sökande/at-block är som tidigare högt med ca 10 sökande/at-block. Under 2014 har AT-handledningen inom framför allt psykiatri och allmänkirurgin brustit, vilket i kombination med en mer påtaglig utbildningsträngsel gjort det svårt att bevara den tidigare goda kvaliteten på AT-utbildningen på SU. Detta bekräftas i AT-läkarnas utvärdering av AT på SU, dvs. totalbedömningen av hur AT-utbildningen fungerat har under 2014 sjunkit från medelvärde 8,6 till 8,4 (tiogradig skala). SU har under 2014 bedrivit ett systematiskt arbete för fortsatt god kvalitet på AT-utbildningen. Regelbundna avstämningar och förbättringsmöten med verksamheterna har skett och åtgärder för förbättrad arbetsmiljö och minskad negativ stress har genomförts och uppföljning av åtgärdsplaner sker fortlöpande. AT-utbildningen på SU har med sin unika satsning på förbättringsprojekt resulterat i att ca 400 unga läkare genomfört förändrings- och förbättringsarbete under perioden Genom att erbjuda mycket goda möjligheter till forskning genom forskar AT-block, externfinansierad forskning och prova-på forskningsmånader stimuleras forskning under AT på SU. ST Trots intensivt arbete med att stimulera till bättre kvalitet på ST-processen ute i verksamheterna ses ingen eller marginell skillnad i mätetal för 2014 jämfört med året innan vilket bör föranleda en sjukhusövergripande översyn av utbildning, och inte minst handledning, av ST-läkare på SU. Under 2014 har staben av lärare knutna till ST kansliet utvidgats för att arbeta med olika delar av ST-läkarnas professionella utveckling. Syftet med lärarstaben är att bygga en för framtiden hållbar stab för att kunna erbjuda den stora volym utbildning och kompetensutveckling som ST numera kräver. Regionala uppdrag Simulatorcentrum Väst Under 2014 har antalet deltagare i olika kurser ökat från ca 1800 år 2013 till ca Ökningen beror dels på ökning av fullskaliga simulatorövningar för träning av team och dels på en ny verksamhet i form av 1-dagars övningsbaserade seminarier eller workshops i vanliga klassrum. Antalet dagar som centret varit engagerade i aktivt genomförande av kurser ökat från 141 dagar under 2013 till 168 dagar under2014 samtidigt som helt nya kurser har utvecklats. Från verksamheter ökande efterfrågan på simulatorträning har gjort att Simulatorcentrum har fått extra resurser under 2014 som ökad tillgång till lokaler, ombyggnationer, utrustning i form av ultraljudssimulator och en ökning av personal. Särskilt omfattande kurser har varit: Kurser riktade till personal som ska jobba i avancerade hybridoperationssalar (BOIC) med seminarier, föreläsningar, kursutveckling och simulatorträning såväl på Simulatorcentrum som på plats i befintlig hybridoperationssal. Övningsbaserade seminariedagar för personal på Akutmottagningen på Sahlgrenska med ämnet patientbemötande mot bakgrund av patientklagomål och SUs vision att ha en Akutsjukvård i toppklass. 38 (55)

39 HTA-centrum Sedan 2007 har totalt 354 individer utbildats i systematisk översikt och Health Technology Assessment genom att delta i en HTA-projektgrupp. Det är en stabil efterfrågan på HTAanalyser och man arbetar målmedvetet med förbättrande processer. Bidragande orsaker till detta kan vara att det finns en tydlig kund som beställer HTA-rapporten och som också efterfrågar den och ser till att den bli producerad i tid. Projekten har under senare tid tenderat att ta längre tid innan färdigt resultat och kvalitetssäkrad rapport föreligger och en förklaring är att deltagarna har fått allt svårare att få arbetstiden att räcka till för HTA-projektet i kombination med rutinarbete i verksamheterna. För att komma tillrätta med detta görs nu försök med ett nytt upplägg med två-tre heldagar under en begränsad tidsperiod. Arbetssättet har väckt nationellt intresse och SBU har visat intresse för vårt effektiva sätt att arbeta. Internationellt har resultaten presenterats i samband med vetenskapliga möten i HTAi (International). Behovet av ökad evidensbasering av vården blir allt mer uppenbar för alla och HTA-centrum har här en viktig uppgift i Västra Götalandsregionen och även som exempel på verksamhetsbaserat arbetssätt för andra sjukvårdsregioner. Under året har 13 HTA-rapporter publicerats. Gothia Forum Under 2014 har Gothia Forum omorganiserats och omfattar nu fem sektioner: Centrum för klinisk prövning (CTC), Primary care Trial Center (PTC), Research Support Office (RSO), Sahlgrenska Biobank (SaB) och Verksamhetsutveckling, Administration och Strategiskt Stöd (VASS). Inom CTC har 33 studier utförts för Life Science industrin och 5 projekt som prövarinitierade studier. Studierna har varit populationsstudier, läkemedelsstudier och studier av medicintekniska produkter. De vanligaste indikationerna har varit diabetes, alzheimer och KOL. Under 2014 har verksamheten vid PTC etablerats enligt upplagd plan i samverkan med Närhälsan. En första enhet har etablerats vid Frölunda torg i samarbete med fyra vårdcentraler. Två läkemedelsstudier har startat upp under hösten Inom RSO har stöd lämnats till ett stort antal projekt från Life Science industrin och från forskarinitierade projekt. Vid RSO har ansvarats för projektledning inom kliniska 40 projekt varav 10 som avslutats under RSO har vidare även ansvarat för projektledning av 15 hälsoekonomiska projekt. Vid SaB har tre studier erhållit service och en biobank införlivats som en provsamling. I november tog SaB över fryshotellet på SU-tomten och olika tjänster kopplade till frysförvaring har tagits fram. En inventering av frysar har utförts och en planering för ombyggnation av nya lokaler till fryshotell har påbörjats. SaB har tagit fram dokumenthanteringsrutiner. Inom VASS har arbetet bedrivits för att stötta övriga sektioner med stöd i form av juridisk och ekonomisk rådgivning, kommunikation och administration. Externa kunder har erhållit stöd med kvalitetssäkring och utbildningar. Under 2014 har beslut fattats om att Gothia Forum kommer utgöra den regionala noden i VGR i samarbetet med Vetenskapsrådet och Kommittén för nationell samordning av kliniska studier. 39 (55)

40 Ekonomi Ekonomiskt resultat Det ekonomiska resultatet 2014 var -44 mnkr, vilket motsvarar en budgetavvikelse på -30 mnkr (-0,2 %) då SU hade en godkänd användning av Eget kapital på 14 mnkr. Resultaträkning 2014, mnkr, utfall i jämförelse med budget och utfall Resultaträkning (mnkr) Årsvärden Avvikelse Förändring Utfall Budget Utfall budget/ utfall/utfall utfall % Såld vård internt , , ,1 160,5 4,3% Såld vård externt 1 004,8 946,0 912,6 58,8 10,1% Statsbidrag 409,3 431,4 427,5-22,1-4,2% Patientavgifter 167,6 165,9 158,1 1,7 6,0% Övriga intäkter 955,3 972,4 892,9-17,1 7,0% Verksamhetens intäkter , , ,1 181,8 4,7% Personalkostnader , , ,0 26,2 4,9% Inhyrd personal, bemanningsföretag -60,2-7,2-45,5-53,0 32,4% Köpt vård -235,7-115,8-268,8-119,9-12,3% Läkemedel , , ,3-0,2 1,8% Lokalhyror -712,1-724,2-702,7 12,1 1,3% Material, varor och tjänster m.m , , ,3-63,2 8,8% Avskrivningar -271,0-256,2-254,2-14,8 6,6% Verksamhetens kostnader , , ,9-212,8 4,8% Regionbidrag 825,6 825,6 798,3 0,0 3,4% Finansiella intäkter/kostnader m.m. -12,0-13,2-6,2 1,2 Resultat -43,8-14,0-6,7-29,8 Källa: Cognos Controller 40 (55)

41 SUs budgetavvikelse Mnkr Budgetavvikelse 0,9 % 0,9 % 0,3 % 0,1 % -0,1 % -0,2 % Diff Källa: Raindance SU har under de senaste sex åren sammantaget bedrivit verksamheten i ekonomisk balans var budgetavvikelsen 30 mnkr, varav -3 mnkr är orsakat av direkta kostnader till följd av evakueringen av Nya vårdbyggnaden. Hur stora de indirekta kostnaderna har varit kan inte i dagsläget uttydas men finns i forma av ökad frånvaro, problem med att rekrytera etc. Intäktsutveckling Vårdöverenskommelsen 2014 med hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5 7, 11 och 12 utgjorde den största andelen av SUs intäkter. Totalt ersättningsutrymme från VGR var för länssjukvård mnkr och för region- och högspecialiserad vård mnkr. Intäktsfördelning 2014 Källa: Raindance ekonomisystem Fördelningen mellan olika intäktsslag var relativt konstant mellan åren 2013 och (55)

42 Intäkter jämfört med budget Intäkter jämfört med budget Utfall i rörliga priser. Utfall i fasta priser. Källa: Raindance Intäktsutvecklingen i fasta priser visar en ökning med 2,5 % 2014 jämfört med Ökningen beror på nya medel för öppnade av vårdplatser och förbättrad tillgänglighet. Verksamhetens intäkter, utfall ackumulerat 2014, mnkr; i jmf med budget och motsvarande period föregående år. Utfall 2014 Budget 2014 Avvikelse Budget Avvikelse Budget % Utfall 2013 Förändring 2014/2013 % VGR vårdintäkter inkl. regionbidrag Övriga vårdintäkter Statsbidrag inklusive ALF-medel Patientavgifter Övriga Intäkter Summa Källa: Raindance VGR vårdintäkter inklusive regionbidrag Den positiva budgetavvikelsen om 161 mnkr berodde framför allt på ersättning för: Budgeterat Tillgänglighetssatsning inklusive höft/knä och koloskopier -17 mnkr Sena tillägg Obudgeterade intäkter 2014 års kömiljardersättning för köpt vård och egen regi 2013 års kömiljardersättning för köpt vård Metoder-ordnat införande ny tilldelning Läkemedel-ordnat införande ny tilldelning Hepatit C, ny tilldelning Patientsäkerhetsarbete 74 mnkr 36 mnkr 24 mnkr 22 mnkr 13 mnkr 11 mnkr 42 (55)

43 Ersättningsmodellen i vårdöverenskommelsen består av prestationsersättning och riktade uppdrag med fast ersättning. Såväl fast som rörlig ersättning erhålls upp till ett angivet totalbelopp. Övriga vårdintäkter Budgetavvikelsen 2014 uppgick till 59 mnkr. De största avvikelserna återfanns hos Transplantationscentrum (28 mnkr), Medicin SS (10 mnkr), Kirurgi SS (10 mnkr), Kärl-Thorax (6 mnkr), Onkologin (6 mnkr), MS Geriatrik (5 mnkr), Barn Kirurgi Akut (4 mnkr) och Barnmedicin (-19 mnkr). Fakturering av medicinskt färdigbehandlade har ökat betydligt under året. Under 2014 har sjukhuset fakturerat för 42 mnkr, vilket ska jämföras med 14 mnkr föregående år. Noterbart är att pga div kvalitetsbrister i rutinerna inom såväl SU, kommunen som primärvården uteblev intäkter för 223 betaldagar, motsvarande en intäkt på ca 3,5 mnkr. Statsbidrag inklusive ALF-medel Nya principer för balansering av ej utnyttjade ALF-medel innebar en negativ resultatpåverkan. Patientavgifter Utfallet för patientavgifter har i stort följt plan under året och budgetavvikelsen uppgick till knappt 2 mnkr. Övriga intäkter Av det totala underskottet på -16 mnkr hänfördes -13 mnkr till minskad extern försäljning av diagnostik och medicintekniska tjänster. Försäljningen av övriga medicinska tjänster uppvisade ett överskott på 8 mnkr. Den upparbetade kostnaden för AT-tjänster var lägre än planerat, vilket gett ett underskott på intäkter motsvarande 5 mnkr. Resterande del -6 mnkr förklaras av att ersättning för extern forskning inom verksamhet FoUU inte följt plan. Kostnadsutveckling Kostnaderna var 212 mnkr högre jämfört med budget och 644 mnkr (4,9 %) högre än motsvarande period föregående år inklusive nya uppdrag 2014 och lönerevision Kostnadsfördelning Källa: Raindance 43 (55)

44 Fördelningen mellan olika kostnadsslag var relativt konstant mellan Kostnader jämfört med budget Kostnader jämfört med budget Utfall i rörliga priser. Utfall i fasta priser. Källa: Raindance Kostnadsutvecklingen i fasta priser visar en ökning med 2,9 % 2014 för första gången på flera år, på grund av nya vårdplatser (+50 mnkr), åtgärder för att komma till rätta med överbeläggningar, tillgänglighetssatsningar och liknande. Personalkostnader Personalkostnader, ackumulerat 2014 mnkr; i jmf med budget och motsvarande period föregående år. Personalkostnader, mnkr ack Utfall ack Budget ack Avvikelse ack Avvikelse Utfall ack Förändring budget % /2013 % Löner och arvoden % % Sociala avgifter % % Övriga personalkostnader % % Inhyrd personal % % Personalkostnader % % Källa: Raindance Svårigheter att rekrytera personal inom vissa yrkeskategorier har lett till dyra lösningar i form av höga kostnader för övertid, jour och bemanningsföretag relativt budget. Övertidskostnaden var fortsatt högre jämfört med föregående år. Kostnaden ökade med drygt 17 mnkr (12 %) jämfört med Störst ökning avsåg sjuksköterskor och barnmorskor med drygt 11 mnkr samt undersköterskor med drygt 5 mnkr jämfört med Lönekostnaden för jourtid var 17 mnkr (10 %) högre än budgeterat och 11 mnkr (6 %) högre jämfört med föregående år. Kostnaden för sjuklön var drygt 93 mnkr för Det var drygt 4 mnkr (5 %) högre jämfört med föregående år. I budgetarbetet inför 2014 gjordes en beräkning av procentsats för sociala avgifter utifrån åldersstrukturen på sjukhuset. Procentsatsen blev en procent lägre än de regionala riktlinjerna. Kostnaden för sociala avgifter blev trots detta 2 % lägre än budgeterat, vilket innebär att SU under 2014 haft fler anställda under 26 år och över 65 år än budgeterat. 44 (55)

45 Kostnader för inhyrda läkare ökade från 20 mnkr år 2013 till drygt 26 mnkr år För sjuksköterskor och övrig personal var kostnaden drygt 34 mnkr år 2014 jämfört med drygt 25 mnkr Kostnader för inhyrd personal totalt utgör knappt 1 % av de totala personalkostnaderna. Budgeten för inhyrd personal avser endast merkostnaden för att hyra in personal. Köpt vård Köpt vård ackumulerat 2014, mnkr; i jmf med budget och motsvarande period föregående år. Utfall 2014 Budget 2014 Avvikelse Budget Avvikelse Budget % Utfall 2013 Förändring 2014/2013 % Köpt vårdgarantivård Övrig köpt vård Köpt valfrihetsvård Summa Källa: Raindance Kostnaderna för den köpta vården uppgick under 2014 till 236 mnkr, vilket var 120 mnkr högre än budget men 33 mnkr (12 %) lägre jämfört med utfallet Budgetavvikelsen på -120 mnkr för den köpta vården totalt berodde huvudsakligen på att köpt garantivård inte är budgeterad. Köpt garantivård enligt kömiljardsatsningen finansieras av regionstyrelsen. För kömiljardsatsningen 2014 har 73 mnkr fakturerats, för resterande del av satsningen 2013 har 36 mnkr fakturerats och för obesitas 0,2 mnkr. 4 mnkr av vårdgarantisatsningen har finansierats av SU. Regionstyrelsen har reserverat 30 mnkr för SUs räkning 2015 avseende betalningsförbindelser skickade under Budgeten för övrig köpt vård har överskridits (-13 mnkr) då sjukhuset under året haft ökade kostnader för köpt vård på grund av platsbrist på BIVA, köp av protonstrålning, köp av brännskadevård, köp av ECMO-vård och övrigt köpt specialistvård. Enskilda patienter genererar höga kostnader inom den övrigt köpta vården. Läkemedelskostnader Kostnaden för läkemedel 2014 (mnkr) jämfört med budget och jämfört med föregående år. Läkemedel Utfall 2014 Budget 2014 Avvikelse jmf med budget Avvikelse jmf med budget i % Utfall 2013 Förändring 2014/2013 % Recept % 794* 7 Rekvisition % Total % Not: *Justering har gjorts för en jämförelsestörande post, Hjälpmedel utanför förmånen, som 2013 bokfördes inom raden för receptläkemedel och som 2014 definieras som materialkostnad (65 mnkr). Källa: Raindance Arbetet kring läkemedel fokuserar på följsamhet till listan över rekommenderade och upphandlade läkemedel. Nya läkemedel har medfört högre kostnader men det har kompenserats genom en aktiv uppföljning av olika leverantörsavtal, vilket resulterat i lägre nettopriser för vissa läkemedel. Ej budgeterade läkemedelskostnader för bland annat ordnat införande och läkemedel mot hepatit C utgör cirka 35 mnkr av utfallet. Dessa kostnader ersätts enligt särskild ordning från regionen, och motsvarande belopp finns bokfört på intäktssidan. 45 (55)

46 Övriga kostnader Övriga kostnader ackumulerat 2014, mnkr; i jmf med budget och motsvarande period föregående år. Utfall 2014 Budget 2014 Avvikelse Budget Avvikelse Budget % Utfall 2013 Förändring 2014/2013 % Lokalhyror Material, varor och tjänster, m.m. * Avskrivningar Finansiella intäkter och kostnader Not:* Justering har gjorts för en jämförelsestörande post, Hjälpmedel utanför förmånen, som 2013 bokfördes inom raden för receptläkemedel och som 2014 definieras som materialkostnad (65 mnkr). Källa: Raindance Lokalhyror Lokalkostnaderna följer budgetplanen enligt den nya hyresmodellen i VGR. Överskottet på årsbasis blev 12 mnkr. Material, varor och tjänster Resultatraden material, varor och tjänster har en budgetavvikelse på -63 mnkr. Inom raden märks ett flertal konton med större negativ budgetavvikelse. På materialsidan uppvisar sjukvårdsmaterial en negativ avvikelse (-66 mnkr), framför allt implantat (-17 mnkr) och laboratorieartiklar (-20 mnkr). Detta kan bl. a. kopplas till tillgänglighetssatsningar och fler transplantationer än planerat. Även konton för IT-utrustning (datorprogram och licenser -8mnkr, datorer och annan utrustning -5 mnkr) har en negativ avvikelse (-15 mnkr). Vid jämförelse av utfall mellan 2013 och 2014 finns en jämförelsestörande post, Hjälpmedel utanför förmånen, som tidigare bokades inom raden för läkemedelskostnader och som 2014 definieras som materialkostnad (65 mnkr). Inom köp av tjänster visar både röntgen- och laboratorietjänster en negativ budgetavvikelse (-12 mnkr) på grund av intern kapacitetsbrist bland annat med anledning av tillgänglighetssatsningar. Kontot för fastighetsservice visar en negativ budgetavvikelse (-9 mnkr), dock visar en jämförelse med föregående år en kostnadsminskning. Kontona för IT-tjänster visar en negativ budgetavvikelse (-14 mnkr) och dessutom en kostnadsökning jämfört med föregående år. Sjukhuset har bland annat belastas för ytterligare kostnader från regionens nya IT-organisation motsvarande 2 mnkr enligt regionbeslut. Konsulttjänster har också en negativ budgetavvikelse (-19 mnkr), framförallt p.g.a. pågående utvecklingsprojekt inom värdebaserad vård, värdegrundsarbete samt extern utvärdering av kontaktpunkterna. Samtidigt har kontogruppen för övriga tjänster, där IT-tjänster och konsulttjänster ingår, en positiv budgetavvikelse (+3 mnkr). Avskrivningar Årets utrustningsinvesteringar uppgick till 327 mnkr, vilket var 3 % högre än budget och 0,4 % högre än föregående år. Detta medförde en negativ budgetavvikelse för avskrivningskostnader på 15 mnkr. Avskrivningskostnader som är hänförliga till projekt och ALF-anslag uppgår till knappt 8 mnkr. Dessa kostnader finansieras via investeringsbidrag. 46 (55)

47 Finansiella intäkter och kostnader Kostnadsökningen för räntor jämfört med föregående år beror på nyupptagna regionlån på 300 mnkr som tagits i september på grund av den högre investeringsnivån. Dock följer utfallet budgeterad plan. Regionfullmäktiges beslutade effektiviseringskrav Kostnader för externa konsultuppdrag, kurser/konferenser samt information/trycksaker 2013 (mnkr). Ackumulerat utfall i jämförelse med motsvarande period föregående år, samt effektiviseringskrav. Ack utfall 2014 Ack utfall 2013 Förändring Målnivå 2014 Externa konsultuppdrag Kurser och konferenser Information och trycksaker Källa: Raindance Regionfullmäktiges beslutade besparingar har inarbetats i budgetramen för SU. Utfallet på redovisade konton förklaras av för SU väsentliga pågående utvecklingsprojekt, exempelvis värdebaserad vård och SUs värdegrundsarbete som omfattar all personal samt extern utvärdering av kontaktpunkterna. Åtgärder vid ekonomisk obalans Det ekonomiska resultatet 2014 var -44 mnkr, varav 14 mnkr är godkänd användning av eget kapital för utveckling av förlossningsvården. Resterande resultatavvikelse är framförallt hänförlig till höga personalkostnader. Inför 2015 satsar sjukhuset på kompetensutveckling och rekryteringsåtgärder för att minska övertid och minimera kostnader för inhyrd personal. Sjukhuset kommer också att arbeta aktivt med värdebaserad hälso- och sjukvård och produktionsplanering. Eget kapital SUs resultat 2014 var -44 mnkr. Ingående eget kapital var 119 mnkr. Sjukhuset har i bokslut 2014 ett utgående eget kapital på 75 mnkr. Investeringar Större byggprojekt Regionstyrelsen beslutade i februari 2010 att uppföra ett regionalt Bild- och InterventionsCentrum (BoIC) vid Sahlgrenska sjukhuset. Etapp 1 omfattande husets stomme och skalskydd är färdig och etapp 2 omfattande invändig byggnation pågår. Regionstyrelsen beslutade i augusti att genomföra fastighetsinvesteringen för Etapp 3 som avser invändig byggnation i plan 4. Parallellt pågår planering/inköp för inredning och den omfattande medicintekniska utrustningen. Regionstyrelsen beslutade i augusti att genomföra byggprojektet för tillbyggnad av Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus och entreprenadupphandlingen pågår. Byggentreprenadskedet i Låghusprojektet, Etapp 4 på Sahlgrenska sjukhuset pågår och beräknas färdigt (55)

48 Systemhandlingsarbetet för etapp 1, en tillbyggnad inom neonatal- och förlossningsvård på Östra sjukhuset pågår och beräknas färdig inom första kvartalet Byggentreprenaden för Hus R på Mölndals sjukhus, en nybyggnad för forskning och utbildning är upphandlad och markschakt pågår. Andra omfattande ombyggnationer inklusive upprustning Övriga omfattande projekt som genomförts eller påbörjats under 2014 är t.ex. Byggnation för ombyggnad av Akutmottagningen på Östra sjukhuset pågår. Byggentreprenaden för till- och ombyggnad av sterilcentral på Mölndals sjukhus pågår. Styrelsen fattade i september beslut om att hos regionstyrelsen anhålla om ett genomförandebeslut för ombyggnad inom Transfusionsmedicin. Byggnation för att upprusta och tillgänglighetsanpassa den centrala gården på Sahlgrenska sjukhuset färdigställdes i september. Säkerhetsanläggningar moderniseras löpande under året och byggnadsanpassningar av lokaler, när ny medicinteknisk utrustning ska installeras utförs kontinuerligt på alla sjukhustomterna. Fastighetsinvesteringar, utfall i jämförelse med investeringsram Sjukhusets fastighetsinvesteringar uppgick till 124 mnkr exklusive så kallade strategiska investeringar. För strategiska investeringar, vilka i huvudsak omfattar projekten regionalt Bildoch InterventionsCentrum på Sahlgrenska sjukhuset, R-huset på Mölndals sjukhus, Neonatal och förlossning samt Nya Barnsjukhuset på Östra sjukhuset, blev utfallet 308 mnkr. Investeringar i fastigheter Utfall och investeringsram (mnkr). Utfall 2014 a) Investeringsram 2014 b) Fastighetsinvesteringar Strategiska fastighetsinvesteringar Summa Not: a) Källa:Västfastigheters bokföring. b) Regionstyrelsens investeringsplan Fastighetsinvesteringar exkl. strategiska. Utfall i mnkr. Investeringar i medicinteknisk och annan utrustning, utfall 2014 För investeringar i medicinteknisk och annan utrustning disponerade SU en investeringsram på 48 (55)

49 318 mnkr Till detta kommer ett investeringsutrymme från VGRs särskilda satsning på strategiska utrustningsinvesteringar med 81 mnkr. Det innebär att SU totalt disponerade 399 mnkr i investeringsram. Fördelning av sjukhusets investeringsram och utfall för 2014 Investeringsområde Budget 2014 (belopp mnkr) Bokfört t.o.m. december 2014 (belopp mnkr) Områdesramar Bild o funktionsmedicin Lab-medicin Övervakning AN/IVA/IMA Ultraljud Operationssalutrustning Smittrening 6 6 BOIC-projektet etapp 1 och ,4 Sterilcentralen Mölndal 18 7 Övriga SU interna investeringar Summa SUs investeringsram Särskilda investeringar VGR Linjäracceleratorer (medel 2011 och 2012) Övriga särskilda investeringar från tidigare år 49 Summa särskilda investeringar VGR Totalt investeringar exkl. externfinansierade Externfinansierade investeringar 13 Totalt investeringar inkl. externfinansierade 340 Jämfört med 2013 har investeringarna under 2014 (327 mnkr) legat i nästan samma nivå som 2013 (325 mnkr). Det innebär att 87 % av SUs egen investeringsram samt 60% av VGR särskilda investeringar som användes. Av de totala låneutrymmet på 399 mnkr har 82 % användes. Anledning till att det är lägre sysselsättningsgrad på särskilda investeringar från VGR är på grund av beslutet som skulle ha kommit i januari blev i augusti istället och att lokalen är inte färdigställda. Under året har externfinansierade investeringar inhandlats för 13 mnkr. Följande är bland de stora utrustningsinvesteringarna som installerats under Byte av övervakning och anestesiutrustningar genomfördes vid Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus och på Mölndal. Kostnad 19,7 mnkr. Uppgradering av 1,5 T MR på Radiologi Östra. Kostnaden för uppgradering och ombyggnad uppgick till 11 mnkr. Installation av 2 linjäraccelerator till Strålbehandlingsavdelning. Delkostnaden för inköpen 14,9 mnkr En MR-utrustning för dosplanering installerades på strålbehandlingsavdelningen. Kostnaden 13 mnkr. Angioutrustning till Barnröntgen inklusive ombyggnad. Kostnaden uppgick till 13 mnkr. Upprustning av Sterilcentralen Mölndal uppgick till 6,8 mnkr. I grafen nedan redovisas utfallet för utrustningsinvesteringarna under åren 2009 till (55)

50 Bokslutsdokument och noter Bokslutsdokument RR KF BR Sahlgrenska Universitetssjukhuset Resultaträkning Not Utfall 1412 Utfall 1312 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader 2, Avskrivningar och nedskrivningar Verksamhetens nettokostnader Finansnetto Erhållna/lämnade bidrag spec. beslut 0 0 Erhållna/lämnade regionbidrag Årets resultat Kassaflödesanalys Not Utfall 1412 Utfall 1312 Löpande verksamhet Årets resultat Investeringsbidrag Avskrivningar Utrangeringar/nedskrivningar Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar Avsättningar 0 0 Obeskattade reserver (bolagen) 0 0 Kassaflöde från löpande verksamhet före av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av förråd Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar Ökning+/minskning av kortfristiga skulder Kassaflöde från löpande verksamhet Förändring av redovisningsprincip 0 0 Förändring av eget kapital (55)

51 Investeringsverksamhet Investeringar Momsjustering vid överlåtelse 0 0 Anläggningstillgångar överfört mellan enheter Försäljningar anläggningstillgångar Aktier och andelar 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamhet Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar 0 0 Ökning+/minskning- av långfristiga skulder Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner 0 0 Justering för årets aktiverade investeringsbidrag Förändring aktiekapital 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar Kontroll av årets kassaflöde Differens 1 1 Balansräkning Not Utfall 1412 Utfall 1312 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar - byggnader och mark maskiner och inventarier pågående investeringar Finansiella anläggningstillgångar 0 0 Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Eget kapital Bokslutsdispositioner 0 0 Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar 0 0 Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder (55)

52 Bokslutskommentarer och noter (tkr) Redovisningsprinciper Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning. 1. Verksamhetens intäkter Patientavgifter med mera Såld vård internt Såld vård externt Försäljning material, varor och tjänster, internt Försäljning material, varor och tjänster, externt Hyresintäkter Specialdestinerade statsbidrag Investeringsbidrag Övriga bidrag, internt Övriga bidrag, externt Övriga intäkter, internt Övriga intäkter, externt Totalt Verksamhetens kostnader Personalkostnader Bemanningsföretag Köpt vård internt Köpt vård externt Läkemedel Lämnade bidrag, internt 0 0 Lämnade bidrag, externt Lokalkostnader, internt Lokalkostnader, externt Verksamhetsanknutna tjänster, internt Verksamhetsanknutna tjänster, externt Material och varor, internt Material och varor,externt Övriga tjänster, internt Övriga tjänster, externt Övriga kostnader, internt Övriga kostnader, externt Totalt Personalkostnader, detaljer Löner Övriga personalkostnader Sociala avgifter Pensionskostnader Totalt Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar Immateriella anläggningstillgångar Maskiner och inventarier Totalt Nedskrivningar 52 (55)

53 Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Maskiner och inventarier 0 0 Totalt 0 0 Totalt avskrivningar och nedskrivningar Finansnetto Finansiella intäkter Ränteintäkter, internt Ränteintäkter, externt 0 0 Övriga finansiella intäkter, internt 0 0 Övriga finansiella intäkter, externt Totalt Finansiella kostnader Räntekostnader, internt Räntekostnader, externt Övriga finansiella kostnader, internt 60 0 Övriga finansiella kostnader, externt Totalt Totalt finansnetto Reavinster och reaförluster sålda anläggningstillgångar Reavinster inventarier Momsjustering vid reavinst 0 0 Totalt Reaförluster inventarier 0 0 Momsjustering vid reaförlust 0 0 Totalt 0 0 Netto reavinster/-förluster Investering i anläggningstillgångar Årets investering i immateriella anläggningstillgångar 0 0 Årets investering i maskiner och inventarier Årets pågående investering Totalt Immateriella anläggningstillgångar inklusive medicin-tekniska informationssystem Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar 0 0 Korrigering anskaffningsvärde 0 0 Utgående ackumulerade anläggningstillgångar Ackumulerade avskrivningar Vid årets början Årets avskrivning och nedskrivning Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar (55)

54 Korrigeringar avskrivningar och nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde Maskiner och inventarier Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Omklassificeringar Överfört mellan enheter Försäljningar/utrangeringar Korrigering anskaffningsvärde 0 0 Utgående ackumulerade anläggningstillgångar Ackumulerade avskrivningar Vid årets början Årets avskrivning och nedskrivning Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 74 Försäljningar/utrangeringar Korrigering avskrivningar och nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde Pågående investeringar Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Omklassificeringar Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar 0 0 Utgående ackumulerade anläggningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar, internt Kundfordringar, externt Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, internt Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, externt Övriga fordringar, internt Övriga fordringar, externt Totalt Långfristiga skulder Långfristig skuld, investeringsbidrag Övriga långfristiga skulder, internt Övriga långfristiga skulder, externt 0 0 Totalt Kortfristiga skulder Leverantörsskulder, internt Leverantörsskulder, externt Semesterskuld Löner, jour, beredskap, övertid Arbetsgivaravgifter, källskatt, F-skatt (55)

55 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, internt Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, externt Övriga kortfristiga skulder, internt Övriga kortfristiga skulder, externt Totalt (55)

56 Bilaga Regionfullmäktiges mål Västra Götalandsregionens egna verksamheter ska vara föregångare i miljöarbetet Redovisning sker under rubriken Verksamhetens miljöarbete nedan. Där redovisas utfall och genomförda insatser för att nå RF mål i korthet. Regionstyrelsen och Kommittén för rättighetsfrågor ansvarar för att regionens verksamheter ska vara tillgängliga för alla invånare Tillgänglighet är en stor utmaning för SU och därför föremål för flera åtgärder som beskrivs närmare under 2.4. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att patienterna erbjuds vård inom de fastställda garantitiderna. Redovisning sker under årsrapportens rubriken Tillgänglighet Vårdgaranti. Där redovisas utfall (inklusive uppföljning av väntande över 90 dagar, se fastställda regionala indikatorer) och genomförda insatser för att nå RF mål i korthet. Detaljerad uppföljning av akutmottagning sker i bilaga. Indikator 14.1 Väntetider förstabesök BUP 88 % får ett första besök inom 30 dagar till BUP. Målvärde: 100 %. Källa: ELVIS. Analys: Ett antal patienter avbokar sitt besök sent och då finns ringa möjlighet att erbjuda besök inom 30 dagar. Vissa remisser behöver returneras för komplettering. Åtgärder: Extra besökstider läggs in vid behov, ibland används akuttider för elektiva besök. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa en kvalitetsdriven vård i hela Västra Götaland Se årsrapportens rubrik Patientsäkerhet. Förekomst av Vårdrelaterade infektioner mätt genom punktprevalensmätning våren Måltal 2014: 8 % Utfall 2014: 10,3 % Den nationella punktprevalensmätningen för vårdrelaterade infektioner genomfördes 26 mars På SU ingick 1557 patienter på somatiska enheter. Resultatet var 10,3 % (161 patienter med VRI) vilket är strax under medelvärdet för alla universitetssjukhus. (Resultat för SU hösten 2013 var 11,3%.) 1 (5)

57 Bilaga Indikator 18.5 Antal personer med undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen per inv. med tidigare psykiatrisk vård. Då vi inte kan mäta detta redovisas de åtgärder som finns för att underlätta för psykiatrisk patient ska undvika somatisk slutenvård. För undvikbar slutenvård inom somatiken samarbetar läkarna inom psykiatri och somatik. De kontaktar varandra ömsesidigt när problem uppstår eller för att förebygga sjukdom. Inom Psykiatri Psykos har man genomfört flera riktade förebyggande insatser av hälsofrämjande karaktär. Rättspsykiatri följer BMI med mål att minska personer med fetma. Affektiva II har startat en mottagning som snabbt tar emot patienter i behov av kortare behandlingsinsats, vilket förbättrar tillgänglighet inom öppenvården och förhoppningsvis minskar slutenvårdsbehovet inom somatiken för patienter med bland annat självskadebeteende. Inom neuropsykiatrin gör BPSD-teamet (beteende och psykiatrisk demens) hembesök för behandling på boendet eller i hemmet Indikator 17.3 Återinskrivna inom 30 dagar 65 år och äldre Mål 17,9% Utfall 12,5% För att minska undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 30 dagar efter utskrivning för personer > 65 år pågår flera aktiviteter inom processgruppen för de mest sjuka äldre: Omsorgskoordinatorer på alla vuxensomatiska akutmottagningar som hjälper de patienter som inte har behov av slutenvård att hamna rätt direkt via kontakt med primärvård och kommun. Tillgång till fysioterapeut och arbetsterapeut på alla akutmottagningar Samarbetsmöten med kommun och primärvård Bedömningsbilen inom ambulanssjukvården gör enklare första insatser och arbetar direkt med kommunens handläggare för att se om patienten kan tas omhand i hemmet istället för att transporteras in till akutmottagning. Andelen dialys i hemmet För att öka andelen patienter som får dialys i hemmet har exempelvis följande åtgärder vidtagits: Njursviktskoordinatorn på njurmottagningen ökar kunskapen om sjukdom och behandling samt stimulerar till egenvård. Information till patienter om behandlingsalternativ när inte transplantation är möjlig. Förutom enskild undervisning erbjuds varje termin fyra temaföreläsningar i ämnena dialys, transplantation, egenvård och njurdonation. Ett samarbetsprojekt har inletts med Kunskapscentrum för jämlik vård, eftersom en ojämn könsfördelning med en lägre andel kvinnor har noterats för patienter med dialys i hemmet Ett arbete har startats för att etablera en enhet för samlad hemterapi inom njurmedicin. 2 (5)

58 Bilaga Registrering i psykiatrins kvalitetsregister ska öka Under 2014 har psykiatrin arbetat med att förbättra täckningsgrad och resultatuppföljning inom sina kvalitetsregister. Exempelvis har täckningsgraden i registret BipoläR ökat från 17 % 2013 till 35 % 2014 och ett par register (BUSA och ECT) har 100 % täckningsgrad. Antal personer som får biologiska läkemedel vid reumatoid artrit SU har en svagt positiv utveckling med 33,6 % av reumatologins patienter som får biologiska läkemedel vid reumatiod artrit jämfört med 33,2 % Antalet patienter är 118 per invånare. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska erbjuda invånarna en sammanhållen vård oavsett vårdnivå eller vårdgivare SUs arbete med sammanhållen vård har intensifierats i och med utvecklingen av värdebaserad vård som involverar allt fler patientgrupper och processer som löper genom flera verksamheter. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att vården är jämlik och jämställd Arbetet med att säkerställa att den vård som bedrivs är jämlik och jämställd växer i och med att fler grupp och perspektiv uppmärksammas. Flertalet kvalitetsindikatorer följs könsuppdelat som en del i regionala genombrottsprojekt om jämlik vård. Vidare finns skriftlig patientinformation från SU på flera olika språk och uppsökande verksamhet sker i ökad omfattning. Se även årsrapportens rubrik Jämlik vård. Indikator 18.1a Deltagande i screeningprogram (%) livmoderhalsscreening Mål: 85 %. Ingen församling ska ligga under 70 %. Resultat: Täckningsgrad inom Göteborgs-området %. Aktiviteter för att nå målet: Samordning av olika undersökningar. Information på flera språk. Undersökningsrum med lift för funktionshindrade. Indikator 18.1b Deltagande i screeningprogram(%) mammografi Deltagandet i mammografiscreening 2014 var 87 % (målvärde 85 %). Åtgärder för jämlikhet avseende mammografi 1. Regionala och nationella riktlinjer för screening 2. Kallelser och information på olika språk. 3. Upprepad kallelse vid uteblivet besök. Indikator 18.1c Deltagande i screeningprogram (%) bukaortaaneurysm Mål: > 85 % Resultat: 75 % (preliminära data) Önskat deltagande i bukaortascreeningprogrammet är över 85 %. I nuläget får alla som uteblir första gången en ny kallelse. 3 (5)

59 Bilaga Regionstyrelsen ska trygga den långsiktiga kompetensförsörjningen Indikator Utfall Mål Antalet sjuksköterskor som får sin specialistutbildning betald av regiongemensamma medel 80 - Indikator Utfall Mål Kostnaden för bemanningsläkare (mnkr) Redovisas under rubriken Bemanningsföretag Indikator Utfall Mål Kostnaden för bemanningssköterskor (mnkr) Redovisas under rubriken Bemanningsföretag Regionstyrelsen ska stärka regionen som en attraktiv arbetsgivare Indikator Utfall Mål Andel anställda med erbjuden heltidsanställning 89 % 85 % Indikator Utfall Mål Andelen chefer som genomgått utbildning i genuskompetent ledarskap 57 % 60 % Indikator Utfall Mål Andelen medarbetare som upplever arbetsmiljön som god i medarbetarenkäten 66,7 % 70 % Indikator Utfall Mål Andelen medarbetare som upplever delaktigheten som god i medarbetarenkäten 71,8 % 80 % Indikator Utfall Mål Andelen anställda som har en kompetensutvecklingsplan 71 % 70 % Indikator Utfall Mål Andelen tillfälliga anställningar 15,1 % 14 % Regionfullmäktiges uppdrag Alla verksamheter ska ha kostnadskontroll och redovisa ekonomisk balans Det ekonomiska resultatet 2014 var -44 mnkr, vilket motsvarar en avvikelse på 0,3 %. Resultatavvikelsen är framförallt hänförlig till höga personalkostnader. Inför 2015 satsar sjukhuset på kompetensutveckling och rekryteringsåtgärder för att minska övertid och minimera kostnader för inhyrd personal. 4 (5)

60 Bilaga Alla verksamheter ska arbeta för att öka sin produktivitet och effektivitet Under 2014 försämrades produktiviteten med 1,1 % mätt i kostnad per sammanvägd vårdprestation, och i enlighet med anvisad beräkningsmodell. Produktivitetssänkningen förklaras av att ökningen av kostnaderna i fasta priser var högre än produktionsökningen. Detta innebär att regionens måltal inte uppfyllts. 5 (5)

61 Bilaga 2 a Region- och rikssjukvård Transplantationssjukvård Antalet transplantationer som har genomförts januari-december 2014 fördelat per organ, med uppgift om differens i jämförelse med basvolym. Resultat för patienter från Västra Götaland respektive övriga region/landsting. Jämförelse med VG Ej VG Totalt Typ av organ Antal Basvolym Differens basvolym Antal Antal Antal Antal Antal Hjärta Lungor Njure Lever Flerorgan Summa Förändringen av antalet utförda transplantationer januari-december framgår av nedanstående tabell. Totala antalet transplantationer utförda vid SU januari-december VG Ej VG Summa Under 2014 har sammantaget gjorts 324 transplantationer vilket är 16 fler än föregående år. Transplantationsverksamheten är en verksamhet där tillgången på organ styr produktionen. Det finns en stor variation när organdonationer och transplantationer sker samt vilken typ av transplantation som utförs. Som stöd för verksamheten finns en särskild ersättningsmodell för VGR patienter. Denna gäller både barn och vuxna. En basvolym är fastställd per organ, se ovan. För de transplantationer som överstiger basvolymen ersätts sjukhuset med fastställda belopp för respektive organsort. Minskar volymen i förhållande till basvolymen görs motsvarande avdrag på ersättningen. För transplantationer utförda under 2014 har sjukhuset utifrån ersättningsmodellen fått ett nettotillskott med 250 tkr. Länssjukvård Förlossningssjukvård Antalet förlossningar fördelat per patienter från Västra Götaland och övriga regioner/landsting Utfall period jan-december Planeringsnivå 2014 Diff utfall 2014 planerings nivå VG Ej VG Summa Utfallet för VGR-patienter är för 2014 i paritet med planeringsnivån enligt vårdöverenskommelsen. En jämförelse mellan åren visar att volymerna har gått ned under de senaste åren. Det beror på variationer mellan åren men också på att patienter i ökad utsträckning valt att föda på andra sjukhus. En närmare analys av detta skall göras under Verksamheten har inte hänvisat patienterna vidare.

62 Bilaga 2 a Inom Västra Götalandsregionen tillämpas en regiongemensam ersättningsmodell för förlossningssjukvård. Modellen innebär att för volymer över planerad volym utgår en ersättning per prestation med 75 procent av fullpris alternativt ett avdrag om 50 % per prestation om utfallet är lägre under förutsättning att sjukhuset samtidigt inte når upp till totalt budgeterade volymer. Planeringstalet i vårdöverenskommelse 2014 är förlossningar. Utfallet för 2014 blev 23 färre förlossningar för VGR i jämförelse med planeringsnivån. Sjukhuset har inte fått något avdrag för avvikelsen. Antalet förlossningar för patienter utanför VGR har minskat något i förhållande till Det avser främst patienter från Halland som söker vård vid Varbergs sjukhus. Hälsoundersökning med mammografi Antal utförda screeningundersökningar REDOVISNINGSMALL VG-patienter: Antal utförda screeningundersökningar Indikator 2014 jan-dec 2013 jan-dec Antal undersökningar Andel undersökta (av kallade) 87 % 85 % Andel kvinnor som blir kallade 94 % 100 % inom fastställt kallelseintervall, 21 mån Andel kvinnor som får svar inom fastställd svarstid 97 % 97 % Antalet utförda undersökningar är högre än motsvarande tid föregående år. Volymförändringen förklaras av ett ökat antal kvinnor i aktuell åldersgrupp. Andel undersökta kvinnor av kallade har ökat jämfört med föregående år. Förklaringen är främst att kvinnor som uteblir från undersökning får en ny kallelse. Det har haft en positiv påverkan på deltagarfrekvensen. Andel kvinnor som får svar inom 10 dagar uppgår till 97 %. Kvarstående del avser främst kvinnor som har återkallats för kompletterande undersökningar. Andel kvinnor som blir kallade inom fastställt kallelseintervall på 21 månader uppgår till 94 %. Det är en lägre andel jämfört med Avvikelsen förklaras av att sjukhuset har fått en volymökning till följd av att fler kvinnor boende utanför upptagningsområdet har åberopat valfrihetsvård och sökt till SU. Sjukhusets insatser för att kalla kvinnor som uteblir har haft en gynnsam effekt men fått till följd viss volymökning som också har påverkat möjligheterna att hålla kallelseintervallet om 21 månader. Särskild uppföljningsrapport om hälsoundersökning med mammografi kommer att skickas till Hälsooch sjukvårdsnämndernas kansli. Närsjukvårdsarbete, förstärkt samverkan Öckerö Årsrapport från Närsjukvårdsarbetet på Öckerö framgår av separat rapport. Previsionsinriktat arbete, ungdomar och narkotikamissbruk Årsrapport från Mini-Maria framgår av separat rapport Kvalitetsindikatorer och måltal I vårdöverenskommelsen finns 47 kvalitetsindikatorer varav 44 av indikatorerna där den målrelaterade ersättningen är kopplad till ett processmått som innebär upprättande, genomförande och uppföljning av handlingsplaner. Processindikatorer har följts upp i delår 1 och delår 2. För indikatorn vårdrelaterade infektioner är den målrelaterade ersättningen kopplad till måluppfyllelsen av mätetal. Uppföljningen för denna indikator har gjorts via punktprevalens mätning (PPM) under våren Från hösten tillhandhåller inte Sveriges kommuners och landsting (SKL) PPM mätning längre och därför görs mätningar i Infektionsverktyget. Indikatorerna anslutningsgrad till Nationella diabetesregistret och Svenskt intensivvårdsregister följs upp utan koppling till målrelaterad ersättning.

63 Bilaga 2 a Den sammanlagda målrelaterade ersättningen i vårdöverenskommelsen uppgår till 200 mnkr. Sjukhuset har under 2014 inte fått något avdrag på denna ersättning. Genusanalys Hjärtsjukvård Kvinnligt kön innebär en lägre risk för död vid NSTEMI (infarkt utan ST-höjning), såväl efter trettio dagar som efter långtidsuppföljning (upp till 5 år). Analysen visar att en färre andel kvinnor behandlas med ACE-hämmare efter en akut hjärtinfarkt, men däremot behandlas kvinnor i högre grad med nitrater, vilket inte är en evidensbaserad terapi vid akut hjärtinfarkt. Arbetet kommer att fortgå och i nästa steg kommer särskild journalgranskning att ske gällande patienter som inte fått evidensbaserad behandling. Kataraktkirurgi Ungefär 60 % av patienterna som opereras för katarakt är kvinnor och statistiken visar för närvarande att väntetiden till operation är något längre för kvinnorna. Vidare analys av signifikansen av dessa skillnader pågår liksom analys av bakomliggande orsaker. Ögonsjukvården når inte det regionala måltalet avseende andel synskärpa <0,5 på bästa ögat vid kataraktkirurgi för kvinnor. Hittills har genusanalys inte funnit förklaring till uppmätt skillnad. Dock finns hypoteser om olika acceptans och synsätt på vad vikten av god syn är, könsskillnader i utomhusaktiviteter och bilberoende. Kommunikation med patienter Regionstyrelsen har under året fattat beslut om riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation. De innebär bland annat att information och kommunikation skall vara tillgängliga för alla, språket skall vara enkelt och begripligt och att digitala kanaler skall vara tillgängliga och användbara. Sahlgrenska Universitetssjukhuset har under året påbörjat arbetet med att tillgodose riktlinjerna för tillgänglig information och kommunikation. Ett definierat projekt har bland annat tagit fram ny och anpassad information på delar av den externa hemsidan på sex olika språk samt teckenspråk. Information och instruktioner till verksamheten kring tillgänglig information har under året också förbättrats och tydliggjorts. Nya rutiner för att ytterligare förbättra tillgängligheten kring information och kommunikation har också utarbetats och kommer att implementeras under Ett arbete har också gjorts för att uppdatera Tillgänglighetsdatabasen. Under hösten startade ett projekt för att uppdatera och anpassa den externa hemsidan. Arbetet innefattar bland annat förbättrat och förenklat språk samt en anpassning till flera digitala kanaler. Strålverksamheten Uppföljning av väntetider för strålverksamheten framgår av separat rapport. Rättspsykiatri En särskild uppföljning för den rättspsykiatriska vården i VGR görs till hälso- och sjukvårdsavdelningen. Uppföljningen framgår av separat rapport.

64 Bilaga 2 b Årsrapport 2014 Närsjukvårdsarbete Öckerö Redovisning av gemensam årsrapport 2014, förstärkt samverkan, socialpsykiatrisk vårdmodell Den socialpsykiatriska vårdmodellen innehåller förutom resursgruppsmodellen också samverkan i form av mötesplatser gällande aktuella patienter från fyra målgruppsområden, samt gemensamma mötesplatser för uppföljning/utveckling/ledning av uppdrag och arbete på enhetsnivå. För Öckerömottagningen är det viktigt att fortsätta utveckla den socialpsykiatriska vårdmodellen. Under 2014 har det fortsatt varit personalförändringar inom både psykiatri och socialtjänst vilket har påverkat möjligheten att fullt ut arbeta utifrån vårdmodellen. Ambitionen har varit att fullfölja modellen i det direkta patientarbetet, vilket har fungerat, men möten som inte direkt påverkar enskilda patienter samt möten på chefsnivå har endast kunnat ske med delar av socialtjänstens verksamhet. Inom ramen för NOSAM har regelbundna träffar skett och en struktur och ordning för det fortsatta samverkansarbetet under 2015 har tagits fram enligt uppdrag.

65 Bilaga 2 c Årsrapport 2014 Mini-Maria Göteborg

66 Bilaga 2 c Årsrapport Mini-Maria Göteborg 2014 Innehåller resultat och statistik för: Mini-Maria Väster, Centrum, Nordost och Hisingen Sammanfattning Under 2014 har 473 ungdomar haft någon form av insats från Mini-Maria Göteborg. Det är en liten ökning från året innan. Även antalet anhöriga har ökat. Detta var en av våra målsättningar för året. Däremot ser vi ett lite minskat antal nybesök och det totala antalet besök har också minskat något. Det kan säkert delvis förklaras med att vi just nu har det lägsta antalet ungdomar i vår ålderskategori år. Vi har också under året haft en del vakanser på våra mottagningar och rekryteringsprocesser som dragit ut på tiden. Sannolikt har det gjort att antalet besök minskat något. Under året har, liksom förra året inflödet från våra stadsdelar varit ojämnt och trycket på våra mottagningar likaså. Under året är det främst Hisingen och Nordost som haft ett ökat inflöde. Vi hjälps åt mellan mottagningarna när trycket blir för ojämnt och på så vis uppfyller vi vår målsättning med att ha en köfri vård för våra unga som i de allra flesta fall erbjuds en tid inom en vecka. Sedan sommaren finns Mini-Maria tillgängliga via sociala medier vilket har ökat tillgängligheten och öppnat en ny direktkanal till mottagningarna för våra brukare. Även Trestadssatsningens cannabisutskick till vårdnadshavare till unga födda 98 kan förmodas vara en del i att antalet föräldrar som hör av sig till oss har ökat under året. Könsfördelningen 70/30 håller i sig. Siffran är antagligen inte en rättvis beskrivning över hur det ser ut i ungdomsgruppen även om pojkarna är i majoritet. Analysen är den samma som tidigare att flickor uppmärksammas i mindre utsträckning än pojkar skola/föräldrar/soc tjänst. Samarbetet med ungdomsmottagningarna samt närvaron på sociala medier är exempel på insatser för att nå fler flickor. Cannabis är den vanligaste drogen som unga söker hjälp för men under året har drogen Spice varit i fokus och allt fler ungdomar har också uppgett att man använder eller provat drogen. Även medialt har Spice varit mycket omskrivet vilket märktes tydligt på trafiken vid våra web platser (både goteborg.se och Mini-Maria.se) där syntes en ökning med ca 70% då debatten var som mest intensiv. Det är ännu för tidigt att analysera huruvida hemsidans tillkomst spelar roll för inflödet på mottagningarna då den endast varit igång 6 mån. Men vi märker redan en positiv utveckling och ungdomar och föräldrar använder möjligheten till en direktkommunikation med oss genom kontaktformulär på hemsidan. Årsrapport (12)

67 Bilaga 2 c Målsättning och uppdrag Vår övergripande målsättning är att motverka alkohol och drogmissbruk bland ungdomar. Målgruppen är ungdomar upp till 21 år som bor i Göteborg och som har frågor och bekymmer som rör droger, samt de ungas familjer och nätverk. Mottagningarnas uppdrag: Att erbjuda information, rådgivning och behandling i öppna former, utifrån den unges behov. Att utveckla arbetsformer för tidiga insatser. Att utveckla arbetsformer för att möta ungdomarnas familjer och sociala nätverk. Att komplettera befintliga resurser hos huvudmännen och arbeta i nära samverkan med dessa. Att förmedla samlad kunskap (till ungdomar, föräldrar och professionella) om droger, trender i missbruksmönster och erfarenheter av rådgivnings- och behandlingsinsatser. En viktig utgångspunkt för Mini-Maria är att nå unga människor i ett tidigt skede av missbruket för att förhindra att detta utvecklas till ett beroende samt att arbeta hälsofrämjande. Vidare målsättningar för året är att brukarinflytandet skall öka och att det skall erbjudas en köfri vård. Verksamhetens innehåll - En mängd insatser erbjuds på våra mottagningar Individuella samtal av motiverande och bearbetande slag. Familjesamtal rådgivande, stödjande och förändrande. Nätverkssamtal där både privat och professionellt nätverk ingår. Vårdplaneringsmöten där vi förbereder, sammankallar och leder möten utifrån Ungdomens professionella kontakter. Haschavvänjningsprogrammet, HAP - som är ett pedagogiskt och strukturerat program och som är ett stöd vid haschavvänjning i öppenvård. Individuella samtal som en del i ett ungdomskontrakt. Detta vänder sig i första hand till ungdomar som blivit gripna av polis och där Mini Maria bistår socialtjänsten i den påföljande vården. Psykiatrisk/somatisk konsultation och bedömning. Hälsorådgivning. Rådgivande samtal i hälsofrågor med mottagningens sjuksköterska. Bedömningssamtal inför inneliggande avgiftning Medicinering med tät uppföljning Provtagning Psykologbedömning och utredning. Årsrapport (12)

68 Bilaga 2 c Tillgänglighet Mini-Maria Göteborg består av fyra mottagningar lokaliserade i Väster, på Hisingen, i Gamlestan samt i Centrum. Detta för att det skall vara nära att söka sig till oss oavsett var i staden man bor. Vi har öppet mån-fre 08:00-16:30, med kvällsöppet tre kvällar per vecka. På Mini-Maria tar vi emot bokade besök men vi försöker också möta upp de som vänder sig till oss utan att ha bokat tid. I och med satsning på hemsidan finns möjlighet för den som söker information att få detta via hemsidan alternativt kontakta oss via hemsidans kontaktformulär. Vi återkopplar snabbt. Mini Marias organisation Varje mottagnings team består av 2,5 socialsekreterare (100%) anställda inom Social Resursförvaltning samt 1 psykolog, 1 sjuksköterska, 0,5 teamsekreterare samt 0,25 läkare anställda inom Beroendekliniken (SU). 0,5 samordnare än anställd per mottagning. 3 av dessa av Social Resursförvaltning och 1 av Beroendekliniken. Det har varit en viss omsättning av personal under året som gått och ingen mottagning har varit fullt bemannad hela året. Utåtriktat arbete Det utåtriktade arbetet är en del av Mini Marias grunduppdrag och innebar i år att ta emot studiebesök, agera föreläsare eller svara som sakkunnig i media. Detta har skett ca 115 ggr under året. I år har medarbetare även talat i internationella sammanhang, i Holland, Turkiet och Guatemala. Föräldrautbildningar kring cannabiskunskap har fortgått under året. Under året har 7 kurser hållits på svenska. Dessa kurser hålls om tre tillfällen och ca 90 föräldrar har närvarat vid dessa. Under våren hölls också 3 kurstillfällen på arabiska, somaliska samt tigrinja. Vid dessa tillfällen deltog ca 30 föräldrar. Så totalt 10 kurser och ca 120 föräldrar. Mini Maria Göteborg hade även i år en egen monter under Gymnasiedagarna på Svenska Mässan. Årsrapport (12)

69 Bilaga 2 c Viktiga händelser under året Stor satsning på föräldrautbildning i cannabiskunskap. Upp mot 120 föräldrar har gått vår utbildning som även har hållits på andra språk. I juni 2014 fick Mini-Maria Göteborg äntligen en egen hemsida i drift (minimaria.se). I samma veva skapades ett konto på Facebook samt på YouTube. Mini-Maria Göteborg har varit fortsatt aktiva i Trestad 2. Detta har resulterat i: Rapport kring trender och tendenser i jämförelser och samarbete med Mariamottagningar i Stockholm och Malmö. (se vidare tabell med resultat från studien s. 11) Redan under 2013 började Mariamottagningarna i Gbg, Sthlm samt Malmö med att göra 3-månaders-uppföljningar efter avslutade behandlingar. Arbetet har fortgått under 2014 och kommer att publiceras i en rapport i början av Studien Tjejer och Cannabis har genomförts och resultatet redovisas i början på En viktig undersökning som lyfter unga flickors röster i cannabisfrågan. Under 2014 skrevs ett avtal med Öckerö kommun om att Öckerö kommer att kunna använda sin av Mini-Marias tjänster. Start Personalen på Mini-Maria påbörjade under året en familjeinriktad utbildning för samtlig personal. Utbildningen är FFT (Funktionell Familjeterapi) vilken är en av de metoder som kommer att finnas upptagna i socialstyrelsens riktlinjer Under 2014 har Mini-Maria arbetat med nybyggnation för mottagningen i Väster. Man kommer att samlokaliseras med Ungdomsmottagningen och flytta in i nya lokaler våren Under slutet av 2014 stod det klart att Ulf Sammels, som arbetat som t.f. chef för Beroendeklinikens personal under hela året, erbjudits och tackat ja till tillsvidareanställning på den posten. Under flera år har Mini-Maria varit samlokaliserad och samarbetat med Tjej- och Killmottagningen. I och med årsskiftet flyttar den mottagningen till SMC (Sexualmedicinskt Centrum) men samarbete kommer att fortgå och får hitta sina former under Samarbete med avgiftningsavdelningen 306, Unga Vuxna, har varit återkommande både på individuell som strukturell nivå. Detta gäller även Götateamet. Årsrapport (12)

70 Bilaga 2 c Statistik för året 2014 Förra årets siffra inom parentes. Uttaget för året är gjort från Väster Hisingen Nord- Centrum Totalt Ost Antal aktuella ungdomar under året 93 (89) 132 (94) 122 (114) 126 (160) 473 (458) Antal förfrågningar 93 (93) 146 (152) 124 (97) 146 (158) 407 (500) Antal nybesök 78 (77) 114 (111) 97 (84) 71 (116) 360 (388) Antal anhöriga 82 (117) 178 (150) 126 (95) 132 (179) 518 (500) Antal genomförda besök 785 (1005) 1419 (1285) 1182 (1256) 1793 (1963) 5179 (5469) Antal korta kontakter (BAS) Antal utåtriktade aktiviteter Ungdomskontrakt 7 (7) 16 (9) 21 (16) 11 (25) 55 (57) Kommentar: Antal aktuella ungdomar under året utgörs av antalet pågående ärenden under året, korta som långa och kan alltså även innehålla ungdomar som påbörjat kontakten Antalet förfrågningar är det antal ärenden som aktualiseras i teamen men som inte nödvändigtvis lett till någon insats. Antalet nybesök, dvs. de för oss nya unga/föräldrar som inkommit under året. Antalet anhöriga utgörs framför allt av föräldrar men även syskon, styvföräldrar, mormor etc. Korta kontakter är de som kommer till oss vid endast någon/några gånger. Anledningen till att det inte blir någon fortsatt kontakt kan vara att man är nöjd med en kortare rådgivning, att Mini-Maria hänvisar någon annanstans eller att man avböjer kontakt. Ungdomskontrakt utgörs av det antal ärenden där den unge blivit medtagen av polis och där åklagare gett i uppgift till socialtjänst att ansvara för en påföljd. När det gäller ungdomar under 18 år och ringa narkotikabrott ges uppdraget ofta till Mini-Maria. Årsrapport (12)

71 Bilaga 2 c Stadsdelar 2014 i % Nedanstående diagram visar i vilken stadsdel besökande ungdomar bor i. Diagrammet visar det vi kallar för pågående ärenden, dvs. de som kan vara påbörjade 2014 men lika gärna förra året eller året dessförinnan. Stapeln ej relevant anger andelen besökare som ej är skrivna i Göteborgs Stad I följande diagram framgår var de ungdomar som aktualiserats 2014 bor Kommentar: Vi ser en markant ökning av antalet ungdomar som bor i Angered, någon ökning från Östra Göteborg. Tryggare Angered är en aktivitet i stadsdelen som vi antagligen ser resultat av här. Initiativtagare Kommentar: Inga stora förändringar i vem som tagit initiativ till kontakten. Som synes så har hälften av de vi träffar vänt sig till Mini-Maria av egen kraft, dvs. den unge själv eller dennes familj. Årsrapport (12)

72 Bilaga 2 c Kön 2014 Flickor 29 % Pojkar 70 % Vill ej uppge 1 % Kommentar: Könsfördelningen på inkommande ärenden känner vi igen från tidigare år, men om vi tittar på den faktiska könsfördelning så är det något fler flickor (34%). Flickorna går i genomsnitt i behandling under längre tid än pojkarna. Ålder Nedan syns ålderstrukturen för inskrivna under flickor pojkar över Kommentar: Medelåldern för såväl flickor som pojkar är 17 år. Primärdrog Primärdrog är den drog som bedöms eller uppges vara anledning till kontakt med mottagningarna. Nedanstående bild visar de 5 vanligaste primärdrogerna i % Flickor Pojkar Årsrapport (12)