Provfiske Sarvträsket samt elfiske Sarvträskbäcken 2015

Transkript

1 1--9 Rapport Provfiske Sarvträsket samt elfiske Sarvträskbäcken 15 Tina Hedlund Aquanord AB

2 Bakgrund Sarvträsket ligger nordost om Storuman och uppströms Rackosjön inom Kvarnbäckens avrinningsområde (figur 1). Trots de bergiga omgivningarna i både sydväst och sydost är sjön förhållandevis grund och omgiven av myrmarker längs dess nordöstra sida. Medeldjupet uppgår endast, trots arealen på hela 9,9 ha, till strax under fem meter. Maxdjupet är 1 meter och återfinns mitt för sjöns nordostliga långsida (figur ). Sjön, liksom hela dess avrinningsområde, ingår i Sveaskogs fastighet Storumanskogen 1:1 men Sarvträsket och Sarvträskbäcken liksom ett flertal andra sjöar och tjärnar samt ett antal vattendrag i området arrenderas av Avasunds fiskecamp vilka bedriver fisketuristisk verksamhet i området. Som en del av Storumans kommuns fiskeplan har ett nätprovfiske genomförts i Sarvträsket och ett elfiske utförts i Sarvträskbäcken för att förbättra kunskapen om fiskbestånden i området och därigenom kunna förvalta dessa på bästa sätt. Under året har även en detaljerad fiskevårdsplan för området arbetats fram, vilken bland annat baserats på resultaten i denna rapport. Material och metod Nätprovfiske Ett standardiserat provfiske genomfördes under två nätter mellan till i Sarvträsket med hjälp av bottensatta nordiska översiktsnät. Dock genomfördes endast nätansträngningar istället för de rekommenderade anstängningarna i den standardiserade provfiskemetodiken. Inför nätläggningen lodades sjön för att näten skulle kunna spridas i djupintervall om tre meter (-3 m, 3- m osv.). Antalet nät fördelades därefter så långt som möjligt jämnt mellan djupintervallen. Då området i det djupaste intervallet (1- meter) dock var litet till ytan placerades endast tre nät i detta intervall (standarden anger fem nät). Även i områdena mellan -3 meter samt 3- meter minskades antalet nät med ett per djupområde (tabell 1). Figur 1. Översiktskarta över Sarvträsket med avrinningsområde. Tabell 1. Fördelning av antalet nät inom de olika djupintervallen. -3 meter 3- meter -9 meter 9-1 meter Totalt 5 3 Inom varje djupintervall fördelades näten slumpmässigt både gällande placering och riktning. I samband med nätläggningen koordinatsattes alla nät och ritades in på karta (figur ). Dessutom mättes siktdjupet för att bedöma ljusförhållandena i sjön, samt vattentemperaturen för att undersöka förekomsten av språngskikt. Under den första nattens provfiske fiskades den norra sidan av sjön och under den andra nattens fiske lades näten i sjöns södra halva. Vid nätupptagningen och följande urplockning hölls fisken från varje nät separerad. All fisk som fångades vid provfisket artbestämdes samt längdmättes och vägdes individuellt. Dessutom provtogs alla öringar samt rödingar med avseende på ålder, kön, könsmognad och köttfärg för könsmognads- och tillväxtanalyser. Även laken provtogs med avseende på ålder och tillväxt, däremot inte kön eller könsmognad. Figur. Djupkarta över Sarvträsket samt översiktsnätens placeringar (till höger). Siffrorna som anges i den högra kartan är nätets numrering vid provtagningen, vilket motsvarar dobbens numrering. 1

3 Temperatur C Elfiske I mitten av augusti genomfördes även en kvantitativ elfiskeundersökning i Sarvträskbäcken strax nedströms Sarvträsket för att undersöka fiskbeståndet och framförallt öringbeståndets sammansättning och täthet. Genom elfiskeundersökningar kan man bland annat ta reda på om reproduktionen fungerar för de strömlekande arterna, exempelvis öring. Då elfiskeundersökningar dessutom har genomförts tidigare (figur 3) i området har även dessa resultat sammanställts för att undersöka eventuella förändringar i fiskbeståndet. Resultat Nätprovfiske Ytvattentemperaturen uppmättes trots den ovanligt kalla sommaren till 15,5 C. Vattentemperaturen sjönk därefter till under tio grader närmare botten och ett språngskikt uppmättes vid cirka nio meters djup (figur ). Siktdjupet uppgick till,5 meter, vilket motsvarar ett måttligt stort siktdjup enligt Naturvårdsverket, vilket även var förhållandevis normalt för området då sjön till stor del omges av myrmarker. Totalt fångades 7 fiskar på nät i Sarvträsket, av vilket röding utgjorde den största delen av fångsten med 9 stycken individer. Dessutom fångades 1 öringar, elritsor och två lakar (tabell ). Fisken hade en sammanlagd vikt på 1,9 kg och fångsten per nätansträngning (CPUE) blev därmed,35 fiskar eller gram per nät, vilket var ett statiskt normalt värde gällande vikt per nät men däremot ett mycket lågt värde i antal per nät vid jämförelse med provfisken i liknande vatten 1. Figur 3. K arta över elfiskelokaler i anslutning till Sarvträsket. Figur. Vattentemperatur i Sarvträsket vid nätprovfisket. Antalet öringar per nät var likvärdigt med andra sjöar i samma geografiska region medan vikten per nät och därmed även medelvikten var hög. För rödingen däremot var både antalet individer per nät och vikten per nät högt vilket medförde att medelvikten per röding istället var relativt normal. Antalet lakar och elritsor per nät var normala och även fångsten i vikt per nät räknat för elritsa. Däremot var fångsten av lake i vikt per nät lägre än vanligt vilket återspeglar att endast små lakar fångades i Sarvträsket. Detta visar sammantaget att medelvikten hos framförallt öringen var väsentligt högre än i andra sjöar men även att tätheten av röding var hög. Tabell. Fångst vid provfisket i Sarvträsket 15. Öring Röding Elritsa Lake Totalt Antal Antal/nät,,5 1,,1,35 Vikt g Vikt/nät g,5 13,35,5 5,5, Max vikt g Medelvikt g 7,17 1,71 5, 5,5 Medellängd mm 395, 33, 5, 7,5 Medelålder (tillväxtsäsonger),, 3,5 Sarvträsket har även provfiskats vid två tidigare tillfällen 1971 och 199, dock med varierande antal nät och nättyp. En relativt jämförbar sammanställning har dock gjorts i nedanstående tabeller (tabell 3 och ). Utifrån dessa kan man utläsa att öringens medelvikt har ökat något samtidigt som beståndet har glesats ut väsentligt i antal. Öringen är dock, liksom rödingen inplanterad efter att sjön rotenonbehandlades 193. Ytterligare utplanteringar av öring har genomförts 19 med 5 st., 19 med 9 st. och 199 med st. De öringar som fångades vid detta provfiske var dock samtliga självreproducerade då de var för unga för att vara utplanterade. Trots de stora fångsterna av röding i näten har beståndet minskat i antal sedan 197 talet och framförallt sedan provfisket 199. Samtidigt har märkligt nog medelvikterna förändrats på samma sätt så att medelvikten var högst vid provfisket 199 trots det täta beståndet av röding och lägst vid detta provfiske, trots det i relativa mått glesare beståndet Djup m 1 Kinnerbäck, A. 13. Jämförvärden från provfisken, ett komplement till EQR. Aqua reports 13:1 Institutionen för akvatiska resurser, SLU. 15 s.

4 Antal Antal Tabell 3. Fångst per ansträngning (nät) vid provfiske i Sarvträsket 199 och 15. Grunda nät 199 (1-7m) Grunda nät 15 (1-7m) Djupa nät 15 (-1m) Öring Röding Lake Elritsa Öring Röding Lake Elritsa Öring Röding Antal/nät, 5 1,,,,, 1,,,1 Medelvikt Vikt/nät , 13 33,5,, 9, 579, 57,9 Tabell. Fångster per 1m nätyta vid provfiske i Sarvträsket. Jämförelse mellan 1971, 199 och 15. Öring Antal Medelvikt Röding Antal Medelvikt 1971,9 57 7, 199,7 9 19, ,3 7 5, 19 Längdfördelning Längdfördelningen hos den fångade fisken visas i figur 5 och. 1 Öring Röding 1 Längd mm Figur 5. Längdfrekvensdiagram för öring och röding i Sarvträsket Elritsa Rödingen var mellan 1,1 och 3,7 cm lång med en medellängd på 3,3 cm och en medelvikt på 1,7g. Öringen var mellan 5,cm och 5, cm lång med en medellängd på hela 39,5 cm och en medelvikt på hela 7 g (tabell 3 och figur 5). De två lakarna som fångades var 17,5 respektive, cm långa med en medelvikt på 5,5 g. Elritsan hade en medellängd på 5, mm och en medelvikt på 5, g. Längd mm Figur. Längdfrekvensdiagram för elritsa och lake i Sarvträsket. Tillväxt För att undersöka rödingens och öringens åldersfördelning samt tillväxt i Sarvträsket åldersbestämdes samtliga individer av dessa två arter med hjälp av otoliterna. Den fångade rödingen var mellan 1+ (ett år plus en tillväxtsäsong, d.v.s. två somrar) och 9+, med en medelålder på 3,+ år (figur 7). Öringarnas ålder varierade mellan 3+ och + med ett medel på 5+ år. Den högre medelåldern hos öringen beror till stor del på att öring upp till cirka tre till fyra års ålder utnyttjar anslutande bäckar (varav i Sarvträsket troligen främst utloppsbäcken), som uppväxtområde och öringar yngre än cirka 3+ påträffades därför inte vid provfisket i sjön. Rödingen leker däremot i sjön och kan därför fångas i näten från och med en ålder av cirka 1+ då de är tillräckligt stora att fastna i de minsta maskorna. Hos båda arterna var dock åldersfrekvensdiagramet uppdelat i två toppar och antalet rödingar i åldern + till + samt öringar i åldern 5+ till + var mycket lågt eller obefintligt. Orsaken till detta är dock okänd men kan bero på varierande reproduktionsframgång. 3

5 Vikt (g) Vikt g Antal Röding Öring Ålder (tillväxtsäsonger) Figur 7. Åldersfrekvensdiagram för öring och röding i Sarvträsket. Både öringen och rödingen hade en bra tillväxt i sjön, även om öring vanligen ökar snabbare i vikt än röding, vilket även återspeglas i tillväxtkurvan från Sarvträsket i figur. Detta beror sannolikt på att öring vanligen övergår till att äta fisk vid en mindre storlek än röding. Röding Öring Ålder (tillväxtsäsonger) Figur. Tillväxt hos öring och röding i Sarvträsket. Tillväxten för de båda arterna visar däremot att rödingen i Sarvträsket i förhållande till i andra sjöar i området, hade en relativt bättre tillväxt än öringen (figur 9). Detta var speciellt tydligt från sex års ålder och framåt när rödingens tillväxt i en del andra sjöar stagnerar på grund av hård konkurrens. En sådan tillväxtförsämring var inte tydlig i Sarvträsket, inte heller några variationer i tillväxt mellan de starkare eller svagare årsklasserna (figur ). Däremot fångades större och äldre rödingar (13+) vid provfisket 199 än vid detta provfiske Sarvträsket 15 Sarvträsket 199 Medel Storuman och Vilhelmina Ålder (tillväxtsäsonger) Figur 9. Rödingens tillväxt i Sarvträsket 15 jämfört med 199 samt medelvärden för av Aquanord AB analyserade fiskar inom Storumans och Vilhelminas kommuner.

6 Antal Vikt g Även öringen i Sarvträsket uppvisade en bra och dessutom jämförbar tillväxt med andra sjöar inom Storuman och Vilhelmina kommuner men även med det fåtal öringar som fångades i Sarvträsket 199. Tillväxtkurvan från övriga sjöar i Storuman och i Vilhelmina kommuner i figur 1 innehåller emellertid även ett antal individer från större sjöar eller älvar mycket en väsentligt bättre tillväxt än i små sjöar eller tjärnar, vilket höjer kurvan för medelvärdet, varför öringens tillväxt i Sarvträsket är förhållandevis god. 5 Sarvträsket 1 Sarvträsket 199 Medel Storuman och Vilhelmina Ålder (tillväxtsäsonger) Figur 1. Öringens tillväxt i Sarvträsket 15 jämfört med 199 samt medelvärden för av Aquanord AB analyserade fiskar inom Storumans och Vilhelminas kommuner. Könsmognad Det finns ofta ett motsatsförhållande mellan tillväxt och könsmognad hos fisk eftersom könsmognadsprocessen, framförallt rombildningen hos honorna, är så energikrävande att tillväxten vanligen minskar. I en sjö med goda näringsförhållanden och därmed bra födotillgång satsar fisken därför ofta på att skjuta upp leken något år, för att hinna växa sig ännu större och därmed kunna bilda en ännu större mängd rom/mjölke till leken, vilket i sin tur ger upphov till fler avkommor. I en sjö med dålig näringstillgång och hård konkurrens, känner fisken istället på sig att den bästa strategin är att leka vid en lägre ålder och/eller storlek och hinna få några avkommor alls (även om dessa i så fall blir färre), än att riskera att dö i förtid och inte kunna leka överhuvudtaget. Naturligtvis återfinns dock alla kombinationer av dessa två strategier i naturen beroende på de lokala förutsättningarna i sjöarna. Rödingen i Sarvträsket blev könsmogen vid en storlek om cirka 5 cm (figur 11), även om storleken och åldern skilde sig något mellan könen. Hanarna utvecklade sina gonader och visade tecken på att leka till hösten från en ålder av cirka +. Av de rödingar som var äldre än + var det endast en hane som inte skulle leka under 15 samtidigt som en könsmogen hane på 3+ påträffades. Hos rödinghonorna inträffade könsmognaden mellan åldrarna + till 5+ (tabell 5). Ingen av de rödinghonor som var yngre än + var lekmogen medan samtliga av de honor som var 5+ eller äldre skulle leka, däremot saknades honor i åldern + i fångsten. Tre av de största honorna hade även hunnit utveckla rommen längre än de övriga könsmogna honorna. 1 Röding ej lek Röding lek Öring ej lek Öring lek 1 Längd mm Figur 11. Längdfrekvensdiagram med uppdelning mellan könsmogna (skulle leka hösten 15) och icke könsmogna fiskar (skulle inte leka hösten 15). 5

7 Antal Medelvikt (g) Konditionsfaktor Tabell 5. Andel könsmogna individer per åldersklass. Åldersgrupp Rödinghanar Rödinghonor Öringhanar Öringhonor % (1 st.) % % % -7+ % (7 st.) 1 % (5 st.) % 33 % (1 st.) >7+ 1 % (3 st.) 1 % ( st.) 5 % (1 st.) - Hos öringen skulle endast en hane och en hona leka till hösten, vilka var + respektive 7+ i ålder och vars längder uppgick till cirka 5 cm eller mer. De övriga honorna i fångsten var endast 3-+ i ålder och var därmed sannolikt inte könsmogna på grund av sin låga ålder medan hos hanarna påträffades även tre hanar på 5+, 7+ och + som inte skulle leka till hösten. De tre sistnämnda hade dock en lägre konditionsfaktor än de öringar som skulle leka. Detta tyder, trots den goda tillväxten, på att öringen möjligen väljer att endast leka vissa år när den hunnit samla på sig tillräckligt med energireserver. Samma 1, 1 mönster återfanns även hos rödingen, bortsett från att den icke lekmogna fisken även var yngre (figur 1).,, Eftersom provfisket genomfördes i slutet av juli hade inte könsmognadsprocessen hunnit så långt att vikten av gonaderna borde inverka menligt på konditionsfaktorn och därmed inte borde vara den,, direkta orsaken till skillnaden i konditionsfaktor mellan de olika grupperna. Röding ej lek Röding lek Öring ej lek Öring lek Figur 1. Konditionsfaktor hos lekmogna och icke lekmogna individer. Djupförhållanden De yngre och därmed mindre rödingarna uppehöll sig i de djupaste delarna av sjön, sannolikt för att undvika predation från öringen. Öringen uppehöll sig däremot ovanför språngskiktet, vilket fanns på ca nio meters djup (figur och 13). De små rödingarna hade därmed hittat en refug från öringpredation nedanför språngskiktet, vilket även återspeglas i att medelvikten hos rödingen i de djupaste näten var väsentligt lägre än i de grundare näten. De yngre öringarna däremot uppehöll sig framförallt i de grundare områdena i sjön medan de största öringarna fångades relativt djupt och nära språngskiktet, där de försökte få tag på mindre rödingar att äta. 1 1 Öring Röding Elritsa Lake Djupintervall (m) Figur 13. Djupfördelning i antal och medelvikt hos de fångade arterna i provfisket i Sarvträsket 15. Elfiske Vid elfisket strax nedan Sarvträsket (figur 1) fångades samma arter som vid nätfisket i sjön, (bortsett från röding som sällan påträffas i bäckar annat än i fjälltrakterna). Såväl öring som elritsor fångades i relativt stora mängder men även fyra lakar påträffades vid fisket (tabell ). Lokalen var relativt strömsatt även om delar av lokalen utgjordes av mindre höljor där elritsan trivdes. Inom lokalen fanns även två lekbottnar för öring anlagda sannolikt sedan 19-talet eller tidigare. Jämfört med det föregående elfisketillfället i samma lokal hade både antalet öringyngel och tätheterna av dessa ökat något (tabell 7). Tätheterna av öringyngel var därmed höga samtidigt som tätheterna av äldre öringar hade minskat från höga till normala tätheter. Jämfört med elfisketillfället 1995 hade däremot tätheterna av både öringyngel och äldre öringar dock minskat mycket kraftigt. Tätheterna av elritsor var höga till mycket höga, liksom tätheterna av lake vid årets fiske. Figur 1. Skiss över elfiskelokalen i Sarvträskbäcken Sers, B., Magnusson, K. och Degerman, E.. Jämförelsevärden från Svenskt Elfiskeregister. Information från Svenskt ElfiskeRegiSter Nr 1,. Sötvattenslaboratoriet, Fiskeriverket. 9 s.

8 Tabell. Antal individer fångade vid elfisken i anslutning till Sarvträsket. Lokalerna sorterade längs efter strömriktningen. Årets resultat är grönmarkerat. Datum Öring + Öring >+ Abborre Elritsa Lake Sarvträskbäcken Nedan damm Sarvträskbäcken Nedstr E Tabell 7. Täthet av fisk/1m fångade vid elfisken i anslutning till Sarvträsket. Lokalerna sorterade längs efter strömriktningen. Årets resultat är grönmarkerat. Datum Öring + Öring >+ Abborre Elritsa Lake Stenträskbäcken utlopp Stenträskbäcken mitten Sarvträskbäcken Nedan damm , 5, 1, 3,1 7--7, 1,9 1, Sarviskalven nedan damm Sarvträskbäcken Nedstr E ,,3, 11,9 Figur 15. Foto över elfiskelokalens nedre del (vänster bild) respektive övre del (höger bild). Sannolikt utnyttjar öringen i Sarvträsket enbart eller nästan uteslutande utloppsbäcken Sarvträskbäcken som reproduktionsområde, då öring knappt har påträffats i inloppsbäcken, vilken istället hyser extremt höga tätheter av elritsa. Tillgång till reproduktions- och uppväxtområden i bäcken är därför väsentligt för öringbeståndet i Sarvträsket men även förutsättningar att kunna vandra fritt mellan bäcken och sjön. Elfiskelokalen var dock kraftigt flottledsrensad (figur 15) även om två mindre lekbottnar tidigare hade anlagts inom lokalen. Dessutom utgjorde resterna av dammen i Sarvträskets utlopp ett partiellt vandringshinder vid lågvatten samt för mindre fisk, vilket tydligt försvårar uppvandring från bäcken till sjön (figur 1 och 17). Trots de höga tätheterna av öring i bäckens övre del behöver Sarvträskbäcken därför inventeras med avseende på omfattningen av behovet av flottledsåterställning samt att det partiella vandringshindret vid sjöns utlopp måste åtgärdas. Figur 1. Vy över resterna av Sarvträskdammen från sjön samt vy över dammen från nedströmssidan. 7

9 Figur 17. Tröskel eller svårpasserat område vid lågvatten i nederkant på dammen samt vy från dammen och nedåt mot övre delen av elfiskelokalen (från kurvan och nedströms). Diskussion och slutsatser Vid nätprovfisket i Sarvträsket fångades 7 fiskar på nät; 1 öringar, 9 rödingar, elritsor samt två lakar med en sammanlagd vikt på knappt 17 kg. CPUE blev därmed,35 fiskar eller gram per nät. Medelstorleken hos öringen var mycket stor med hela 395 mm och 7 g. Storleken på rödingen var däremot mer jämförbar med liknande sjöar med 33 mm och 1 g i medeltal, även om rödingbeståndet var relativt stort i antal. Jämfört med tidigare provfisken i sjön hade öringbeståndet glesnat i antal samtligt som medelvikten ökat, vilket dels beror på en fortsatt god tillväxt, men även på ett bristande tillskott av öring till sjön via reproduktion, då öringynglen i utloppsbäcken har svårigheter att vandra upp till sjön. Även rödingen hade minskat något i antal, men även i medelvikt. Rödingens reproduktion fungerar i sjön men predationen på mindre rödingar från de storväxta öringarna verkar vara hård och de yngre rödingarna söker därför skydd under språngskiktet sommartid, när ett sådant finns tillgängligt. Öringen verkar bli könsmogen mycket sent, både räknat i ålder och i storlek och verkar inte heller leka varje år trots den goda tillväxten. De verkar därmed ha antagit strategin att växa sig stora innan reproduktionen och därigenom kunna lägga många romkorn vid varje lektillfälle. Den fångade öringen var mellan 3+ och + i ålder med ett medelvärde på hela 5+. Den enda hanen som skulle leka till hösten var hela + i ålder och den enda lekmogna honan var 7+ i ålder. Öringbeståndet är därmed mycket känsligt för ett stort uttag av större individer, även om beståndet var mycket storvuxet. Rödingen blev könsmogen vid en ålder av cirka + för hanar och + till 5+ för honor. När de väl blivit könsmogna verkar de reproducera sig i princip varje år. Däremot uppgick medelåldern endast till 3,+ hos rödingen. Dels beroende på att även ettårig röding fångades i näten vilket höll ner medelåldern, men även att den äldsta rödingen endast var 9+ och vägde strax under hg, till skillnad från vid det förra provfisket när den äldsta rödingen var 13+ i ålder och uppskattningsvis vägde ca 1,3kg. Fisketrycket på de större rödingarna verkar därför ha ökat jämfört med tidigare. För att bevara det storvuxna fiskbeståndet bör därför inte uttaget ur sjön ökas. Rödingen fångas främst vintertid vilket medför att det framförallt är uttag vid pimpelfiske som bör ses över för rödingens del medan öringen antagligen främst fångas sommartid när vattnet är varmare och öringen aktivare, och det därmed är sommarfisket som skall anpassas för att säkerställa öringbeståndet. De uttag som tillåts från sjön kan antingen genomföras utifrån en minimibegränsning i storlek. Detta skulle för närvarande för öringen i Sarvträskets del dock innebära en mycket hög minimigräns (ca 5 cm) för att säkerställa att de hinner reproducera sig innan de tas upp. För rödingen skulle däremot en gräns på cirka 35 cm kunna fungera. Ett annat alternativ är att införa fönsteruttag där fisk mellan exempelvis 5-3 cm får plockas upp. Detta måste dock även innefatta en begränsning i totalt antal fiskar per år för att säkerställa att tillräckligt många fiskar hinner växa förbi uttagsfönstret och bli lekmogna. Sannolikheten att få behålla en fisk är emellertid större vid ett fönsteruttag än vid de extremt höga minimigränser som kan krävas för öringen i Sarvträsket. Om man kan utöka öringbeståndet samtidigt som tillväxten bibehålls kan däremot en så hög minimigräns på öring fungera som en lockelse på vissa fiskare, då det samtidigt innebär ett löfte om att fisk i den storleksklassen är möjliga att fånga i sjön. För att förbättra öringbeståndet måste icke desto mindre vandringshindret i sjöns utlopp tas bort och Sarvträskbäcken bör även inventeras med avseende på flottledsrestaurerande åtgärder längs hela dess sträckning för att återskapa lekplatser, men även uppväxtområden för öring upptill cirka tre till fyra års ålder då de är stora nog att vandra ut i Sarvträsket eller Sarviskalven och förstärka bestånden.