Funktionellt prioriterat vägnät

Transkript

1 Rapprt Funktinellt pririterat vägnät ktber 2014

2 TMALL 0004 Rapprt generell v 1.0 Trafikverket Pstadress: Röda vägen 1, Brlänge E-pst: trafikverket@trafikverket.se Telefn: Dkumenttitel: Funktinellt pririterat vägnät, remiss Dkumentdatum: Ärendenummer: TRV 2014/72378 Kntaktpersn: Anna Fällbm/Anne-Karin Grönvld-Anderssn, Trafikverket 2

3 Innehåll INLEDNING 5 Bakgrund 5 Mål 5 VAD ÄR ETT FUNKTIONELLT PRIORITERAT VÄGNÄT? 6 Ett planeringsunderlag 6 Kppling till drift, underhåll ch bärighet 6 Vägarnas indelning i skikt ch funktiner 7 Vägarnas indelning i skikt 7 Vägarnas indelning i funktiner 7 Förhållningssätt till pririterade vägar 10 Omfattning ch avgränsning 10 Kppling till nder 11 Kppling till kmmuncentrum 11 Gång- ch cykelvägar 11 Ett natinellt enhetligt ch sammanhängande nät 11 Frtsatt arbete 12 Omledningsvägnät 13 Bärighetsvägnät 13 Turistvägnät 13 FRAMTAGANDET AV FUNKTIONELLT PRIORITERAT VÄGNÄT 13 Rllfördelning 13 Arbetsprcess 13 Remissprcess 14 Beslutsprcess 15 3

4 Förvaltning 15 Tidplan 15 REMISSMATERIAL OCH LÄSHÄNVISNING 16 VÄGAR SOM INTE PEKAS UT 17 KOPPLING TILL ANDRA UTPEKADE NÄT 18 Översyn av befintliga utpekade nät 18 4

5 Inledning Den här rapprten beskriver vad ett funktinellt pririterat vägnät är, vad det mfattar ch hur det kan användas i lika planeringssituatiner. Den beskriver ckså prcessen för framtagande, remiss ch beslut m det funktinellt pririterade vägnätet. Bakgrund Transprtsystemets utfrmning, funktin ch användning ska medverka till att ge människr ch gds en grundläggande tillgänglighet med gd kvalitet ch användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Det finns i dag en mängd lika utpekanden av vägnät, till exempel utpekade vägar för arbetspendling, för gdstransprter ch för persner med funktinsnedsättning. Dessutm är vägnätet indelat i vägkategrier utifrån väghållaransvar ch standard ch så vidare. Men det saknas ett gemensamt ställningstagande till vilka av våra vägar sm är viktigast för tillgängligheten. Vi har i flera sammanhang behv av ett sådant samlat utpekat vägnät, exempelvis när vi beskriver brister ch pririterar åtgärder samt när vi gör hastighetsanalyser ch pekar ut riksintressen. Trafikverket har tagit initiativ till att peka ut vilka vägar sm är viktigast för natinell ch reginal tillgänglighet. Det gör vi i samarbete med berörda aktörer, i första hand länsplaneupprättarna. Detta vägnät kallas för funktinellt pririterat vägnät. Trafikverket har tagit detta initiativ bland annat för att vi ska vara förberedda inför kmmande åtgärdsplaneringar. Det behövs även sm underlag i de reginala hastighetsanalyserna sm ska tas fram från ch med hösten Vi behöver ckså vara red nästa gång Trafikverket ska göra en översyn av riksintressena. Det funktinellt pririterade vägnätet kmmer även att fungera sm ett viktigt underlag i den löpande verksamheten, i samhällsplaneringens lika skeden, tidigt i diskussiner ch vid svar på remisser. Mål Målet med det funktinellt pririterade statliga vägnätet är att: skapa samsyn m vilket vägnät sm är viktigast för natinell ch reginal tillgänglighet skapa en gemensam plattfrm för att främja grundläggande tillgänglighet med gd kvalitet ch användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet bidra till tydligare ch mer sammanhållna pririteringar (ensa ch rensa bland tidigare utpekanden). Utpekandet kmmer att utgöra ett uppdaterat ch samlat underlag för tillgänglighet. Det funktinellt pririterade vägnätet avser tillgänglighet för lastbilar, persnbilar ch bussar. 5

6 Vad är ett funktinellt pririterat vägnät? Ett planeringsunderlag Det funktinellt pririterade vägnätet är ett planeringsunderlag ch ett sätt att förhålla sig till de pririterade vägarna utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. Berörda aktörer pekar i samarbete ut vilka vägar sm är viktigast för natinell ch reginal tillgänglighet ch kmmer överens m dessa vägars viktigaste funktiner. Det blir därmed en bra grund i andra verksamheter ch prjekt. Trafikverkets utgångspunkt är att tillgängligheten ska pririteras på de vägar sm ingår i det funktinellt pririterade nätet. Vi vill både värna m den tillgänglighet vägarna redan har ch vid behv höja den. De transprtplitiska målen måste vägas mt varandra i varje enskild planeringssituatin. Vid användning av det funktinellt pririterade nätet sm underlag för lika prjekt ch verksamheter ska det kmpletteras med analyser kpplade till alla de transprtplitiska målen samt med övrigt kmpletterande underlag. Det utpekade nätet ersätter inte den vanliga (fysiska ch eknmiska) planeringsprcessen eller de nuvarande pririteringsgrunderna, till exempel samhällseknmisk lönsamhet, utan det utgör ett kmpletterande underlag utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. Inm samhällsplaneringen finns flera aktörer sm har lika mandat ch ansvarsmråden sm påverkar transprtsystemet. Syftet med det funktinellt pririterade vägnätet är att alla berörda aktörer ska använda det sm ett underlag i sin verksamhet. Trafikverket kmmer att använda det sm ett viktigt kmpletterande planeringsunderlag i en rad lika verksamheter ch prjekt. Det blir ckså ett underlag i dialger med andra aktörer i samhällsplaneringens lika skeden ch när vi svarar på remiss av till exempel kmmunala planer. Det funktinellt utpekade vägnätet kan till exempel användas vid: priritering av åtgärder enligt fyrstegsprincipen (investeringar, mindre åtgärder ch drift- ch underhållsåtgärder) beskrivning av behv ch brister (utifrån de utpekade vägarnas funktiner) reginala hastighetsanalyser (inriktningen är att hastighetshöjande åtgärder ska ske på det pririterade nätet) utpekande av riksintressen (underlag för vilka vägar sm bör pekas ut ch beskrivning av dessa). Kppling till drift, underhåll ch bärighet När pririteringen av drift- ch underhållsåtgärder ses över ska det funktinellt pririterade vägnätet användas sm underlag. Det gör det möjligt att bättre anpassa 6

7 drift- ch underhållsåtgärderna utifrån vägarnas viktigaste funktiner, eftersm det blir tydligare hur åtgärderna kan anpassas utifrån typ av trafik. Kraven på en väg blir lika till exempel m den är särskilt viktig för gdstrafik eller för arbetspendling. Frtfarande kmmer dck trafikflöden att vara den viktigaste utgångspunkten för priritering av drift ch underhåll. Drift- ch underhållsåtgärderna på det lågtrafikerade ch lågpririterade vägnätet kmmer inte att påverkas av att ett funktinellt pririterat vägnät pekas ut, utan de förändringar sm kan bli aktuella är justeringar ch anpassningar inm det pririterade vägnätet. Trafikverket kmmer att se över ch uppdatera det utpekade bärighetsvägnätet. Viktiga näringslivsvägar sm inte pekas ut sm funktinellt pririterade kmmer att tas m hand inm ramen för det arbetet. Bärighetsvägnätet kmmer att utgå från vilka vägar sm är viktiga för gdstransprter i det funktinellt pririterade vägnätet, men det kmmer att mfatta fler vägar. Det är bärighetsvägnätet sm ligger till grund för fördelning av bärighetsmedel. Vägarnas indelning i skikt ch funktiner Vägarna sm pekas ut sm funktinellt pririterade delas in dels i tre skikt, dels utifrån sina viktigaste funktiner. Vägarnas indelning i skikt Vägarna sm pekas ut srteras in i tre skikt: natinellt ch internatinellt viktiga vägar natinella stamvägar ch TEN-T-vägar (nuvarande indelning frångås inte) reginalt viktiga vägar vägar sm binder samman län ch funktinella reginer (till exempel arbetsmarknadsreginer) (i regel riksvägar, men det kan även vara länsvägar) kmpletterande reginalt viktiga vägar vägar sm binder samman kmmuncentrum ch prduktinsnder inm reginer ch län (i regel länsvägar, men det kan även vara riksvägar). Indelningen av vägarna i de tre skikten kan skilja sig åt i lika delar av landet, på grund av länens ch reginernas lika struktur ch förutsättningar. Vägarnas indelning i funktiner Fyra funktiner har tagits fram sm underlag för utpekandet av det funktinellt pririterade vägnätet samt beskrivning av vägarna. Funktinerna avser vägarnas funktin utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. En grund för bedömningen är att vägarna ska vara av natinell eller reginal betydelse. Funktinerna överlappar varandra ch en väg kan pekas ut utifrån en eller flera funktiner. 7

8 Utgångspunkten för vägarnas indelning i funktiner är de lika trafikanternas anspråk ch behv, det vill säga vilka särskilda anspråk ch behv sm finns på lika vägar utifrån den trafik sm är viktigast där. Syftet med indelningen i funktiner är att man bättre ska kunna tillgdse trafikanternas krav ch behv vid till exempel drift ch underhåll av vägen, analys av vägarnas brister ch behv samt priritering av åtgärder för att bevara eller höja tillgängligheten. Funktinerna är följande: De vägar sm är viktigast för gdstransprter långväga persnresr dagliga persnresr kllektivtrafik. Följande aspekter ska beaktas vid utpekandet av vägarna: sammanhängande stråk ett trafikslagsövergripande perspektiv, till exempel genm kpplingar till nder ch andra trafikslag internatinella förbindelser natinell ch reginal utveckling ch tillväxt. Nedan beskrivs respektive funktin närmare. Vägar sm är viktiga för gdstransprter Funktinen viktiga för gdstransprter definieras enligt följande: vägar sm är internatinellt, natinellt ch reginalt viktiga för långväga gdstransprter vägar med kpplingar till natinellt ch reginalt viktiga nder. De vägar sm pekas ut ska skapa ett sammanhängande reginalt ch natinellt nät med kpplingar till viktiga målpunkter ch nder. Mindre vägar sm är viktiga för enskilda företag eller sm fungerar sm matarvägar till större vägar ch uppsamlingsplatser (till exempel sågverk) pekas inte ut sm funktinellt pririterade. Dessa vägar hanteras inm arbetet med bärighet ch det reviderade nät för bärighet sm ska tas fram. 8

9 Vägar sm är viktiga för långväga persnresr Funktinen viktiga för långväga persnresr definieras enligt följande: vägar sm i regel har reginalt eller natinellt resande, över cirka 10 mil, till exempel tjänsteresr resr till centrala servicefunktiner, större handelsmråden ch sjukhus vägar sm är viktiga för turistnäringen. Utgångspunkten för utpekande av vägar sm är viktiga för turistnäringen är tillgängligheten till stra turistdestinatiner, vägar med (peridvis) stra flöden ch vägar med många sällanresenärer. Det gäller framför allt vägar sm går till större turistdestinatiner sm ligger långt från det utpekade funktinellt pririterade vägnätet ch i mråden där turistnäringen är av str betydelse i förhållande till andra näringar. Funktinen avser i första hand vägar där det är vanligt med sällanresenärer, sm inte reser på vägen fta ch därmed inte är så bekanta med vägen. De utpekade vägarna ska skapa ett sammanhängande reginalt ch natinellt nät med kpplingar till viktiga målpunkter. Vägar sm är viktiga för dagliga persnresr Funktinen viktiga för dagliga persnresr definieras enligt följande: vägar sm i regel har krtväga ch reginalt resande, upp till cirka 10 mil, till exempel: arbets- ch studiependling resr till centrala servicefunktiner, större handelsmråden ch sjukhus. Funktinen avser i första hand vägar med vana resenärer sm kan vägen ch färdas där regelbundet eller dagligen. Vägar sm är viktiga för kllektivtrafik Utgångspunkten för att definiera vägar sm viktiga för kllektivtrafik är de pririterade stråk eller stmlinjer med frekvent busstrafik sm de reginala kllektivtrafikmyndigheterna har pekat ut. Det finns ett natinellt pririterat nät för persner med funktinsnedsättning sm syftar till att göra kllektivtrafiken tillgänglig för alla. Det pririterade nätet är en arbetsmetd för att systematiskt planera ch genmföra åtgärder längs det utpekade stråket, till exempel anpassa hållplatser så att de blir användbara för persner med funktinsnedsättning. Trafikverket har mål för anpassningen av de pririterade stråken ch i vilken takt anpassningsarbetet ska ske. 9

10 Det pririterade nätet för persner med funktinsnedsättning framgår i de reginala trafikförsörjningsprgrammen. Det presenteras ckså i Trafikverkets förslag till Natinell plan för transprtsystemet De utpekade vägarna för kllektivtrafik i det funktinellt pririterade vägnätet utgörs av de viktigaste kllektivtrafikvägarna. Utpekandet baseras främst på underlag från de reginala kllektivtrafikmyndigheterna. Detta nät sammanfaller i strt med det pririterade nätet för persner med funktinsnedsättning. Förhållningssätt till pririterade vägar Till det funktinellt pririterade vägnätet har ett förhållningssätt tagits fram. Detta utgör en gemensam bild över hur vi ska värna m ch förbättra vägarnas funktin. Förhållningssättet fungerar sm ett gemensamt underlag för att värna m vägarna ch undvika åtgärder sm kan påverka deras funktin negativt. Det är samtidigt ett underlag för priritering av åtgärder för att bevara ch höja tillgängligheten. Förhållningssättet är strukturerat utifrån funktinerna. Det beskriver vilka aspekter sm är generella ch viktiga för alla pririterade vägar samt vilka specifika aspekter sm är viktiga för respektive funktin. Förhållningssättet är ett planeringsunderlag med utgångspunkten gd tillgänglighet i vägsystemet. Avvägningar har inte gjrts mt andra aspekter, såsm hälsa ch miljö eller trafiksäkerhet. I en planeringssituatin är detta ett underlag av flera ch i varje enskilt fall ska även andra intressen ch målmråden vägas in i valet av åtgärder. Förhållningsättet ska användas i den löpande verksamheten i samhällsplaneringens lika skeden samt vid svar på remisser ch i tidiga diskussiner med lika aktörer. Förhållningssättet är en handledning sm kmmer att beslutas av Trafikverket. Omfattning ch avgränsning Funktinellt pririterat vägnät avser tillgänglighet för lastbilar, persnbilar ch bussar. Tillgänglighet för övriga trafikslag ch trafikanter ingår inte. Det funktinell pririterade vägnätet mfattar statliga vägar. Kmmunala eller enskilda vägar kan dck utgöra viktiga länkar till det pririterade nätet för att nå en målpunkt eller för att skapa sammanhängande nät. Dessa vägar kan markeras i det pririterade nätet (sm streckade) för att synliggöras, men de ingår inte i det pririterade nätet. Både befintliga vägar ch vägar under byggnad kan pekas ut sm funktinellt pririterade. Det pririterade vägnätet utgår från dagens transprtsystem ch användning. Ett framtida perspektiv tar man lämpligen hand m inm ramen för arbetet med reginala systemanalyser ch i kmmande åtgärdsplaneringar. 1 Förslag till natinell plan för transprtsystemet Underlagsrapprt åtgärdsmråden 10

11 Kppling till nder Följande anslutningsvägar ska pekas ut sm funktinellt pririterade: Anslutningsvägar till nder (flygplatser, hamnar ch terminaler) ska pekas ut m de är utpekade i det natinella gdsvägnätet2, är utpekade i stmnätet i TEN-T3 eller leder till statliga flygplatser. I första hand pekas enbart statliga anslutningsvägar ut (så långt de sträcker sig). I andra hand, vid behv, pekas kmmunala ch enskilda anslutningsvägar ut ända fram till målpunkten. Vid behv pekas statliga anslutningsvägar till övriga viktiga eller större nder ut. Statliga anslutningsvägar till större resecentrum pekas ut (så långt de sträcker sig). Kmmunala ch enskilda vägar fram till målpunkter inm tätrter pekas inte ut. Kppling till kmmuncentrum Ambitinen är att alla kmmuncentrum ska knytas till det funktinellt pririterade vägnätet ch att ett natinellt sammanhängande vägnät ska skapas. Varje kmmuncentrum knyts till nätet med den mest betydelsefulla vägen. Ytterligare vägar pekas enbart ut i de fall vägen anses uppfylla kraven för att pekas ut sm funktinellt pririterad. Dessa vägar ska på samma sätt sm övriga pririterade vägar delas in i skikten ch beskrivas utifrån funktinerna. Gång- ch cykelvägar Det funktinellt pririterade vägnätet pekas inte ut utifrån ett gång- ch cykelperspektiv, utan mfattar enbart vägar för bilar, bussar ch lastbilar. Det pågår arbeten runt m i landet med att ta fram reginala cykelplaner. Ett natinellt enhetligt ch sammanhängande nät Trafikverket har tagit initiativ till att peka ut ett funktinellt pririterat vägnät för att möjliggöra ett sammanhållet arbete i hela landet. Det gör att vi kan arbeta utifrån samma utgångspunkter ch med samma mallar, ch därmed kan vi ta fram ett likvärdigt 2 Se Rapprt Transprtsystemets behv av kapacitetshöjande åtgärder, s Se Rapprt TEN-T riktlinjer (Eurpaparlamentets ch rådets förrdning (EU) nr 1315/2013 av den 11 december 2013 m uninens riktlinjer för utbyggnad av det transeurpeiska transprtnätet ch m upphävande av beslut nr 661/2010/EU), s

12 pririterat nät i hela landet. Det möjliggör ckså att ett natinellt sammanhållet nät tas fram så att utpekade vägar inte slutar vid en läns- eller regingräns. Ambitinen är att ta fram ett sammanhängande, enhetligt ch jämförbart utpekat vägnät i hela landet, för att underlätta analyser ch öka transparensen i de val ch pririteringar sm görs. Frtsatt arbete Det funktinellt pririterade vägnätet ska mfatta de viktigaste vägarna för natinell ch reginal tillgänglighet ch därmed utgöra ett avgränsat utpekat nät. Det pririterade nätet kmmer att kmpletteras med lika kvaliteter. Den första kvaliteten sm knyts till nätet är trafikledning. Utöver de vägar sm pekas ut sm funktinellt pririterade finns vägar sm är viktiga utifrån lika funktiner ch ur ett mer lkalt perspektiv. Där det funktinellt pririterade vägnätet slutar tar andra prjekt ch utpekade nät vid sm en frtsättning, till exempel bärighetsvägnätet ch turismvägnätet. Vägtrafikledning Trafikverket arbetar med att utveckla framtidens trafikledning utifrån följande övergripande principer: Trafikledningen kmmer att kncentrera sina insatser till det funktinellt pririterade vägnätet. Trafikledning kmmer att erbjuda tre lika servicenivåer på det pririterade nätet. Servicenivåerna ska harmniseras med mtsvarande principer inm EU. Det statliga vägnätet trafikeras lika ch det finns ett strt spann i vilka samhällseknmiska knsekvenser en händelse får. Dessa knsekvenser utgör grunden för vilken servicenivå sm är relevant för en viss sträcka på det pririterade vägnätet. I framtiden ska trafikledningen ha stöd av åtgärdsplaner sm har tagits fram i förväg för vad sm ska göras ch hur lika händelser ska hanteras på varje plats. Trafikverkets trafikledningscentraler ska i krissituatiner bistå med trafikledning avsett vägnät. Vanligtvis gäller det situatiner sm påtagligt påverkar resandet. Det sm avses med påtagligt är när vägar av lika skäl planerat blir framkmliga i en mfattning sm inte går att avhjälpa lkalt ch skyndsamt. Samverkan med andra väghållare krävs för att få en fungerande helhet i våra större städer. 12

13 Omledningsvägnät Trafikverket leder trafiken genm hänvisning till mledningsvägar vid större ch längre störningar på det funktinellt pririterade vägnätet. Omledningsvägarna kan vara vägar utanför det pririterade vägnätet eller i undantagsfall kmmunala vägar. I de fall sm en kmmunal väg är aktuell sm mledningsväg för vi dialg med väghållaren ch tecknar avtal. Kmpletteringar av det nuvarande mledningsvägnätet pågår. Att börja med skapas mledningshänvisningar för Eurpavägarna utanför strstadsmrådena. Bärighetsvägnät Det funktinellt pririterade vägnätet inkluderar de reginalt ch natinellt viktigaste vägarna för näringslivets transprter. Därutöver ska Trafikverket revidera nuvarande bärighetsvägnät, sm mfattar hela det statliga vägnätet. Turistvägnät Trafikverket avser att peka ut vilka vägar sm är särskilt viktiga för turismen. Detta gör vi tillsammans med berörda aktörer. Framtagandet av funktinellt pririterat vägnät Rllfördelning Många aktörer är inblandade i planering av transprtsystemet. De ansvarar för lika delar av vägnätet ch har lika mandat. Trafikverket har tagit initiativ till att peka ut ett funktinellt pririterat vägnät. Detta gör vi i samarbete med berörda aktörer, i första hand länsplaneupprättarna. Syftet är att skapa en samsyn m vilka vägar sm är viktigast för natinell ch reginal tillgänglighet, så att de lika aktörer sm arbetar med planering av vägarna tillsammans kan arbeta utifrån detta. Trafikverket är initiativtagare ch sammanhållande för arbetet, för att det ska kunna göras likartat ch samtidigt i hela landet, men själva arbetet ska göras gemensamt. Förhppningen är att alla berörda aktörer ska använda det pririterade nätet sm ett viktigt underlag, så att vi tillsammans kan arbeta för att värna pririterade vägar ch vid behv förbättra tillgängligheten på dessa vägar. Arbetsprcess Trafikverket är sammanhållande för arbetet ch har tagit fram förutsättningar ch mallar för utpekandet av vägarna. Därtill har Trafikverket ett natinellt perspektiv, med särskilt ansvar för att skapa ett natinellt sammanhängande nät ch ett nät sm är enhetligt ch jämförbart i hela landet. Alla utpekanden ch justeringar i utpekandena sker i samverkan mellan berörda aktörer. Arbetet har rganiserats lika i respektive län utifrån de förutsättningar sm råder samt utifrån de lika rganisatinernas utfrmning ch mandat. Trafikverkets reginer har tillsammans med respektive länsplaneupprättare bestämt vilka aktörer sm ska 13

14 medverka i arbetet samt även hur arbetsfördelningen mellan Trafikverket ch länsplaneupprättaren ser ut. Prcessen att ta fram det funktinellt pririterade vägnätet har varit iterativ. Det innebär att utkast till pririterat vägnät har tagits fram. Detta har sedan diskuterats med lika aktörer ch analyserats utifrån ett reginalt ch natinellt perspektiv. Därefter har det justerats. Detta förfarande har upprepats tills berörda aktörer enats kring ett utkast. Ett funktinellt pririterat vägnät framtaget för hela landet på ett sammanhållet sätt är en ny företeelse. Det innebär att metd, förutsättningar ch mallar för arbetet har utvecklats inm ramen för det här prjektet ch under arbetets gång. Utgångspunkterna för arbetet har därmed i vissa delar ändrats under arbetsprcessen, vilket medfört att förslagen till pririterade vägar har behövt arbetas m ch justeras. Remissprcess Förslaget till funktinellt pririterat vägnät skickas ut på remiss, i syfte att förankra vägnätet med berörda aktörer ch med den reginala plitiska nivån samt att få in synpunkter. Det förslag sm skickas ut på remiss är Trafikverkets förslag sm tagits fram i dialg med tjänstemän hs länsplaneupprättarna. Remissen skickas i regel ut till länsplaneupprättarna, länsstyrelserna ch de reginala kllektivtrafikmyndigheterna. Trafikverkets reginer beslutar tillsammans med respektive länsplaneupprättare m remissen även ska skickas till övriga aktörer, exempelvis kmmuner ch kmmunförbund. Remissvaren ska skickas till Trafikverket, med kpia till länsplaneupprättarna. Enbart de förslag till funktinellt pririterat vägnät sm Trafikverket ch länsplaneupprättaren är överens m skickas ut på remiss. Är Trafikverket ch länsplaneupprättarna inte överens m förslaget till funktinellt pririterat vägnät i ett län, skickas det inte ut på remiss i detta skede, utan då behöver arbetet med nätet frtsätta. Trafikverket kmmer efter överenskmmelse med länsplaneupprättarna i respektive län att bjuda in remissmttagarna till ett remisseminarium eller någn typ av presentatin av det funktinellt pririterade vägnätet. Trafikverket kmmer att sammanställa de inkmna remissvaren ch därefter göra eventuella justeringar av det pririterade nätet efter överenskmmelse med länsplaneupprättarna. 14

15 Beslutsprcess Trafikverket kmmer att besluta m det funktinellt pririterade vägnätet i samråd med länsplaneupprättarna. Det innebär att Trafikverket inte kmmer att besluta m ett pririterat nät i ett län där Trafikverket ch länsplaneupprättaren inte är överens. Råder det delade meningar i någt län tas beslut m det vi är överens m, till exempel skikt 1 ch 2, men inte skikt 3. Trafikverket kmmer att ta beslut m förhållningssättet efter bedömning av remissynpunkterna. Förvaltning En förvaltningsplan kmmer att tas fram för det funktinellt pririterade vägnätet. Det är viktigt att vägnätet uppdateras löpande. Nätet kan exempelvis uppdateras i samband med arbetet med reginala systemanalyser eller länstransprtplaner. Därtill bör en aktualitetsprövning av vägnätet ske i de fall det pririterade nätet inte har uppdaterats, förslagsvis i samband med åtgärdsplaneringen. Trafikverket ch länsplaneupprättarna kan ta initiativ till uppdateringar av det pririterade nätet. Vid uppdateringar ska berörda aktörer vara överens m förändringarna. Därefter kan Trafikverket genmföra förändringarna ch ta ett nytt beslut. Tidplan Tidplan för arbetet. Aktiviteter Peka ut vägnät Förhållningssätt Remiss Revidering efter remiss Beslut Nv Dec Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nv Dec Jan Feb Mars April Maj Juni 15

16 Remissmaterial ch läshänvisning Remissmaterialet finns på Trafikverkets webbplats. Funktinellt pririterat vägnät(länk). Det utkast sm nu skickas ut på remiss är framtaget av Trafikverket i dialg med länsplaneupprättarnas tjänstemän. Trafikverket skickar ut utkasten på remiss för att få synpunkter på förslagen ch för att förankra det med berörda aktörer. Materialet består av följande delar: Bakgrundsmaterial Rapprten Funktinellt pririterat vägnät ktber Rapprten beskriver vad det funktinellt pririterade vägnätet är, vad det mfattar, hur det kan användas i lika planeringssituatiner. Den beskriver ckså prcessen för framtagande, remiss ch beslut. Vi rekmmenderar att ni läser rapprten innan ni tittar på remissmaterialet. Remissmaterial Kartr över det funktinellt pririterade vägnätet Sverigekarta reginkartr (Trafikverksreginer) länskartr Kartrna visar vilka vägar sm föreslås pekas ut sm funktinellt pririterade. Kartrna innehåller lika lager, dels med vägarnas indelning i skikt ch dels med vägarnas indelning i funktiner. Manual för hantering av kartrna finns på Trafikverkets webbplats. Förhållningssätt till funktinellt pririterat vägnät Förhållningssättet är en handledning sm beskriver ett gemensamt förhållningssätt till de pririterade vägarna. Det anger hur vi gemensamt bör arbeta för att värna de pririterade vägarna ch förbättra tillgängligheten på dem. Presentatinsmaterial Brschyren Sveriges viktigaste vägnät. Brschyren innehåller krtfattad infrmatin m det funktinellt pririterade vägnätet. Pwerpintpresentatin. 16

17 Kmmentarer m Stckhlms län ch Jämtlands län För Stckhlms län är enbart natinellt ch reginalt pririterade vägar utpekade. Dessa utpekanden utgår från tidigare pririteringar, främst enligt systemanalysen från Avsikten är att under 2015 gå vidare med utpekande av kmpletterande reginalt vägar. I Jämtlands län är enbart natinellt ch reginalt pririterade vägar utpekade ch det är därmed endast dessa sm ingår i remissen. Trafikverket ch berörd länsplaneupprättare behöver arbeta vidare med utpekandet av kmpletterande reginala vägar. Vägar sm inte pekas ut Det pririterade nätet kmmer inte att ersätta den vanliga (fysiska ch eknmiska) planeringsprcessen eller nuvarande pririteringsgrunder, till exempel samhällseknmisk lönsamhet. Det kmmer i stället att utgöra ett kmpletterande planeringsunderlag utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. Trafikverkets utgångspunkt är att den reginala ch natinella tillgängligheten ska pririteras på de vägar sm ingår i det funktinellt pririterade nätet, när det gäller både att värna befintlig tillgänglighet ch att vid behv höja den. För de vägar sm inte ingår i det pririterade vägnätet bedöms den lkala tillgängligheten vara viktigast. Det innebär att det är den lkala tillgängligheten sm i första hand bör värnas ch utvecklas. Därmed pekas inte dessa vägar ut. Det funktinellt pririterade vägnätet är ett underlag för att säkerställa den reginala ch natinella tillgängligheten. Det tar alltså inte hänsyn till andra aspekter sm behöver hanteras i planeringen, till exempel behv av miljöåtgärder. Åtgärder för att utveckla transprtsystemet kmmer även frtsättningsvis att hanteras på hela det statliga vägnätet, men det funktinellt pririterade vägnätet är en viktig utgångspunkt i den planeringen. Drift- ch underhållsåtgärderna på det lågtrafikerade ch lågpririterade vägnätet kmmer inte att påverkas av utpekandet av vägnätet, utan de förändringar sm kan bli aktuella är justeringar ch anpassningar inm det pririterade vägnätet. Utpekandet av det pririterade vägnätet kmmer inte att medföra förändringar i väghållaransvar. 17

18 Kppling till andra utpekade nät Det funktinellt pririterade vägnätet utgör navet för Trafikverkets utpekanden av lika typer av vägar ch vägnät. Andra utpekande nät sm är relaterade till det funktinellt pririterade vägnätet ska antingen ingå i eller utgå från detta, genm att de ingår i det funktinellt pririterade vägnät sm en kvalitet eller beskrivning av alla eller vissa av de pririterade vägarna, exempelvis det vägtrafikledningsnät sm ska tas fram utgår från ch kmpletterar det funktinellt pririterade vägnätet ch därtill mfattar ytterligare vägar (det vill säga vägar sm inte pekats ut sm funktinellt pririterade), till exempel bärighetsvägnätet. Befintliga utpekade nät är underlag vid framtagandet av det pririterade vägnätet. Det funktinellt pririterade vägnätet kmmer att tydliggöra vilket underlag sm gäller ch hur lika utpekanden hänger ihp. Detta kmmer att underlätta användningen av lika typer nät sm underlag samt öka transparensen ch jämförbarheten vid till exempel val av åtgärder. Översyn av befintliga utpekade nät I samband med utpekandet av det funktinellt pririterade vägnätet ska Trafikverket göra en översyn av verkets befintliga utpekade nät ch utreda vilka sm används, hur de används ch m de är uppdaterade. Därtill ska förslag tas fram m några utpekade nät kan tas brt därför att de nu ingår i det funktinellt pririterade vägnätet ch därmed inte längre används, eller m de kan tas brt efter en kmplettering av det funktinellt pririterade vägnätet. Det funktinellt pririterade vägnätet ska betraktas sm en prdukt sm kan vidareutvecklas, till exempel med fler delfunktiner eller en priritering av de utpekade vägarna. 18

19

20 Trafikverket, Brlänge. Besöksadress: Röda vägen 1, Brlänge Telefn: , Texttelefn: TRAFIKVERKET. SEPTEMBER 2014.PRODUKTION: mslag GRAFISK FORM. 2013/92338.