SLUTRAPPORT VASTRA GOTALANDSREGION IV, NU-sjukvården, Psykiatriska kliniken, NÄL, TROLLHÄTTAN

Transkript

1 0 T IV, VASTRA GOTALANDSREGION EN NU-sjukvården, Psykiatriska kliniken, NÄL, TROLLHÄTTAN SLUTRAPPORT Fl l Miltonprojekt 318/2005 "Utveckling och implementering av kvalificerad utredning tidigt i vårdförloppet för personer med svåra psykiska funktionshinder". Projektgrupp: Staffan Isaksson, leg.psykolog Anna-Karin Olsson, leg. arbetsterapeut Helena Nagy Alenbratt, leg. Sjuksköterska

2 Innehållsförteckning Bakgrund Syfte Mål Metod Resultat Struktur för utredning Diskussion s2 s2 s2 s3 s4 s6 s7 Bilaga 1 s 9 Bilaga 2 s 13 Bilaga 3 S15 Bilaga 4 s 18 Bilaga 5 s 19

3 2 Bakgrund NU-sjukvården består av två stora sjukhus, NÅL och Uddevalla Sjukhus samt tre lokalsjukhus i Dalsland, Lysekil och Strömstad. Upptagningsområdet omfattar N:a Bohuslän, Dalsland och Göta älvdalsområdet. Befolkningsunderlaget uppgår till c:a invånare. Psykiatriska klinikens signum är en funktionell klinik som drivs enligt vårdflödesprincipen, sektionerad efter olika befolkningsbehov. Kliniken har också ett väl utvecklat samarbete med annan vårdverksamhet inom NU-sjukvården, primärvård och kommuner. Slutenvårdsverksamhet finns på NÅL i Trollhättan, Uddevalla sjukhus, på Restad Gård i Vänersborg samt på en perifer enhet i Sotenäs. Dessutom finns öppenvårdsenheter i de flesta kommuner i området, totalt 15 enheter. Till kliniken hör också Rättspsykiatri med upptagningsområde i hela gamla Älvsborgs län samt N:a Bohuslän. Detta upptagningsområde omfattar c:a invånare. Många patienter inom psykiatrin vårdas långa tider då de inte svarar på den behandling som ges, med ökat subjektivt lidande och stora kostnader som följd. Detta kan delvis bero på att man erhållit rätt diagnos men att det parallellt inte skett en korrekt bedömning av patientens funktionsnivå varför behandling och rehabilitering givits på fel nivå och med felaktigt innehåll. Det kan också vara frågan om kombinationer av diagnoser, t.ex. psykos/personlighetsstörning eller bakomliggande neuropsykiatriska störningar som varit oupptäckta. Genom att ta fram olika utredningspaket med samlade teambedömningar som sätts in tidigt i vårdförloppet, kan man sannolikt få bättre underlag direkt för behandling och samverkan med kommuner och vårdgrannar. Det är då viktigt att använda sig av standardiserade utredningsmetoder för att få högre kvalitet och öka den vetenskapliga förankringen, bl.a. för att också kunna jämföra diagnostik och behandlingsresultat mellan olika kliniker. På sikt kan man sträva mot att hitta optimala kombinationer av utredningsmetoder för olika diagnostiska kategorier. Syfte Syftet för projektet var att utveckla och implementera utredningspaket tidigt i vårdförloppet för personer med psykossjukdom, svåra personlighetsstörningar, personer vårdade inom rättspsykiatrin och personer som initialt bedömts ha mer lindriga tillstånd men som inte svarar som förväntat på den givna behandlingen. Må1 Öka kunskapen om och tillgången till olika bedömningsinstrument på kliniken för att ge bättre underlag för korrekt diagnostik och behandling både i den regionala psykiatrin och hos samverkanspartners. Ett viktigt delmål är att de utredningar/bedömningar som utförs av olika professioner skall leda till en gemensam syn på patientens problematik genom att dessa sammanställs i samlade teambedömningar.

4 3 Metod En projektgrupp tillsattes bestående av sjuksköterska, arbetsterapeut och psykolog. Dessa ha avlönats av kliniken och ej på projektmedel, utan genomfört projektet som del av ordinarie tjänster. Projektgruppen har haft som uppdrag att ställa samman utredningspaket med skattningsskalor, funktionsbedömningar av arbetsterapeut, kognitiva tester och personlighetstester av psykolog, omvårdnadsbedömningar av sjuksköterskor. Projektgruppen har därför inventerat och köpt in material, inventerat utbildningsbehov i olika utredningsmetoder för berörda personalkategorier samt organiserat utbildningar. Detta har gjorts utifrån en fördelningstanke att viss kunskap och material skall finnas på alla enheter medan annan utredningskompetens enbart skall finnas bara på vissa. Fördelningen har också gjorts utifrån täckningskrav över hela upptagningsområdet. Således har projektgruppen sett till att det på varje enhet finns minst en psykolog som kan utföra basala kognitiva funktionsutredningar med bl.a. WAIS-III och CPI, en arbetsterapeut som kan utföra funktionsbedömningar med bl.a. AMPS och ACIS samt sjuksköterska som kan göra omvårdnadsutredning med stöd av Psyk-VIPS. Kuratorerna har tagit fram en metodik för social anamnes. På vissa enheter finns också kompetens och material för personlighetsutredningar med DMT och MMPI-2 samt funktionsutredning med PRPP. Genom VGregionens beslut om vårdgaranti för neuropsykiatriska utredningar har under projekttiden ansvaret för ADHD-utredningarna lagts ut från neuropsykiatriska specialistenheten till öppenvårdsenheterna. Detta har inneburit inköp av ytterligare instrument som C-D testet, RCFT och boken "Utredning och diagnostik av ADHD hos vuxna". Till vissa enheter har också CPT-2 köpts in. Utbildningar i ADHD-utredning till enheterna har skötts av Neuropsykiatriska specialistenheten, Uddevalla. Det har också varit projektgruppens strävan att de instrument vi föreslår skall vara vetenskapligt förankrade med utprövad god validitet och reliabilitet. I möjligaste mån skall de också vara internationellt vedertagna, för att framtida forskning och utveckling skall kunna redovisas och jämföras även internationellt. Som ett led i implementeringen har gruppen också organiserat teamkonfereser, tagit fram sammanställningsdokument och övat teamen i att skriva sammanfattande teambedömningar. Gruppen har också anordnat konferenser med kommuner, FK och AF för att informera om projektet och få deras synpunkter på vilken information de behöver för att bättre kunna svara upp mot patientens behov i sina åtaganden. Vi har även via en konferens för brukar- och intresseorganisationerna deras synpunkter ffa vad gäller sekretess- och integritetsfrågor. informerat och inhämtat Information om projektet har getts i olika forum lokalt och regionalt vid olika tidpunkter. Projektet kommer också att redovisas vid en gemensam FyrBoDal-konferens Projektets resultat vad avser struktur på utredningsarbetet och olika utredningspaket kommer att läggas upp på klinikens hemsida.

5 4 Resultat Projektgruppen har lagt ner c:a 1000 arbetstimmar på projektet från starten september Vi har träffats 1-3 ggr/månad i protokollförda sammanträden. Utredningsfrekvens mättes när projektet startades i form av en baslinje oktober Denna följdes upp oktober Uppföljningen visade att utredningsfrekvensen för psykologer och arbetsterapeuter var i stort sett oförändrad medan sjuksköterskorna uppvisade en ökning ffa betingad av den årliga hälsoundersökningen av patienter med psykosdiagnos. Genomförda utbildningar presenteras i nedanstående tabell UTBILDNING ANTAL DELTAGARE KOSTNAD AMPS 4 delt extern PRPP 4 delt extern, 14 delt intern ACIS 14 delt intern DOA 16 delt intern WAIS-III 21 delt intern DMT 13 delt intern ,54 MMPI-2 10 delt extern, 14 delt intern ,72 EDE-Q 10 delt intern Psyk-VIPS grund 51 delt intern ,04 Psyk-VIPS forts 135 delt intern Föreläsning Differentialdiagnostik 110 delt intern ,64 neuropsykiatri - personlighetsstörningar Planerad utb "Moderna diagnoser" 20 delt intern Total kostnad: ,94 Med intern utbildning avses utbildning organiserad av projektet med extern föreläsare men förlagd till kliniken. Med extern utbildning avses utbildning av extern utbildningsanordnare med undervisningen förlagd på annan ort. För beskrivning av kursinnehåll och ytterligare information, se bilaga 1 Projektets ambition var också att föreslå lämpligt riskbedömningsinstrument att använda för den allmänpsykiatriska öppenvården. Inom rättspsykiatrin används redan HCR-20 i full omfattning. Instrumentet är utprövat och utvecklat för ett kriminalvårds- och rättspsykiatriskt klientel där våldsbrottslighet redan föreligger. Syftet är att predicera risk för återfall i våldsbrott. I allmänpsykiatrin kan det ofta inträffa att patienter som bedöms ha en riskdiagnos inte har begått någon våldshandling som han har straffats för, varför instrumentets prediktiva validitet måste ifrågasättas för dessa. Enligt SBU-rapport 175/2005 "Riskbedömningar inom psykiatrin" finns idag inga bedömningsinstrument eller checklistor som ger säkrare information än klinisk bedömning. Projektgruppen har därför avstått från att rekommendera användning av något specifikt instrument i dagsläget.

6 5 Inköpta instrument och annat material redovisas i nedanstående tabell INSTRUMENT/BOK ANTAL KOSTNAD WAIS-III 4 st DMT 1st MMPI-2 2 st Rey Complex Figure Test 10 st C D -testet 6 st CPT-2 6 st SCL-90 1 st Sensory Profile 1 st BDI + manual 1 st 560 BAI + manual 1 st 550 DOA 20 st 4.301,91 Psyk-VIPS - bok 50 st Sjuksköterskans j ournalföring 35 st bok Utredning och diagnostik 9 st ADHD hos vuxna - bok Total kostnad: ,91 Som ett led i implementeringen har ett flertal konferenser genomförts både med enheter på kliniken och mot samverkanspartners och brukarorganisationer. För beskrivning av innehållet se bilaga 2 KONFERENSER ANTAL DELTAGARE KOSTNAD Teamkonferenser 62 delt ,48 Samverkanspartners 30 delt 3.524,11 Brukarorganisationer 13 delt 448,21 Uppföljningsmöte av 21 delt teamkonferenser Kuratorsdag 22 delt Total kostnad: I samband med teamkonferenserna presenterades två av projektgruppen framtagna, specifika formulär att använda dels för den samordnade teambedömningen dels som underlag för överrapportering av patientens behov i samband med vårdplanering med kommunerna. Synpunkter från konferenserna ledde till omarbetning av formulären. Se bilagorna 3 och 4. För att utredningsresultatet skall följa patienten är det önskvärt att samordnat utredningsresultat läggs i separat flik i datajournal, där också access till alla utförda utredningar finns. Miltonprojekt 318/2005 "Utveckling och implementering av kvalificerad utredning tidigt i vårdförloppet för

7 Projektgruppen har också informerat om projektet i ett flertal olika forum och olika tillfällen. FORUM Klinikledning Överläkarmöte ST-läkare i VGR Medicinska sektorsrådet VGR Utvecklingsdag akutpsykosavd Psykossamordnardag Fyrbodalgemensam konferens ANTAL TILLFÄLLEN 2 st 1 st 1 st 1 st 1 st 1 st 1 st Kontinuerlig information har getts vid yrkesträffar i respektive yrkesgrupp. Struktur för utredning Projektet har tagit fram beskrivningar av de olika instrumenten och skattningsskalorna, var man får tag i dem med i förkommande fall licenskrav, internetlänkar till företag, nätbaserade skalor och originalartiklar. Detta kommer att läggas in på klinikens hemsida med rekommendation om vilka skattningsskalor som skall användas för vilka diagnoser. De professionsspecifika utredningarna av arbetsterapeut, psykolog, sjukgymnast och kurator kommer inte att rekommenderas utifrån specifika diagnoser utan utifrån behov av utredning av funktionsnivå. GRUNDUTREDNING DIAGNOS OCH Skattningsskalor SYMTOM diagnos och symtom Personlighetstester skatttningsskalor och Social anamnes Omvårdnadsutredning FUNKTIONSUT- Psol kognitiva test REDNINGAR AT-bedömningar Sjukgymnastutredning

8 7 Samtidigt som projektet arbetat med att hitta instrument och metoder för kvalificerad utredning av symtom och funktion pågår ett arbete på kliniken för att hitta ett gemensamt innehåll i en basutredning/grundutredning. Vid uppföljningskonferensen med enheterna framkom att antalet utredningar ökat kraftigt under våren 2007, dock har inte de sammanfattande teamsammanställningarna kommit igång samma omfattning. Detta beror på att man ännu inte hittat en fungerande logistik för detta då alla befattningshavare arbetar under stor tidspress. Det finns dock goda exempel på hur man på några enheter hittat fungerande former för teamsammanställningarna. Det har visat sig att det är viktigt att en bestämd person tar på sig ett samordnaransvar för detta på enheten. Ett exempel är att man planerar in några tillfällen per termin till vilka ett visst antal patientutredningar skall vara genomförda och då gör den samlade bedömningen. Ett annat exempel är att under en kortare tidsperiod schemalägga utredning för exempelvis tre patienter Se bilaga 5. Diskussion En svaghet under projekttiden har varit att vi inte kunnat avsätta tillräckligt med tid eftersom våra ordinarie tjänster också skall skötas. Detta är samtidigt en styrka för framtiden eftersom implementeringen kan fortsätta inom ramen för ordinarie verksamhet. Klinikens storlek och geografiska utbredning har gjort projektimplementeringen tungbearbetad. En styrka är att kliniken har blivit välutrustad med utredningsmateriel och kompetens. En svaghet är dock att vi har haft en viss personalomsättning på kliniken vilket lett till att en del av kunskapsmassan har försvunnit och måste ersättas. Detta är inte unikt för detta projekt me ställer krav på kliniken att avsätta medel för kontinuerliga utbildningsinsatser. Det har också bidragit till att implementeringen försenats. Ytterligare en styrka är att rutiner för årlig uppföljning av utredningsfrekvens har införts, på så sätt att alla enheter och personalkategorier stickprovsmässigt varje oktober redovisar de utredningar som genomförts under denna månad. Projektgruppen föreslår att denna årliga uppföljning skall bli rutin framledes på kliniken. Många i personalen har också deltagit/deltager i andra Miltonprojekt vilket splittrat personalens engagemang och tid var även ett utbildnings- och mötesintensivt år varför det inte är förvånande att utredningsfrekvensen för mer omfattande utredningar låg stilla. De uppgifter som framkommit under våren 2007 tyder dock på att utredningsarbetet nu börjar ta fart. Den senaste tidens ökade fokusering på produktion i form av antal besök kan dock vara hindrande eftersom utredningar är mer tidskrävande. Ett mål initialt för projektet var också att se om en förbättrad utredning skulle kunna leda till bättre behandlingsresultat, kortare vårdtider och bättre omhändertagande hos samverkanspartners. Det är dock omöjligt att studera sådana effekter inom en så kort tidsrym som projektet omfattat och med de personella resurser som kunnat avsättas. Det måste ske e långtidsuppföljning för att man skall kunna mäta sådana eventuella effekter. Projektgruppen anser att teamutredningar som är både tids- och resurskrävande skall ses som en kostnadseffektiv investering. En väl genomförd utredning kan på många sätt bidra till en

9 8 ökad förståelse för personens fullständiga problematik och därmed ge ökade chanser till rätt bemötande och gott behandlingsresultat. Projekttiden har varit för kort för att kunna genomföra projektets målsättning i dess helhet. Projektet har lyckats genomföra den del som omfattar utrustning av kliniken med material och kompetens för kvalificerade utredningar. Dock har implementeringen bara påbörjats och det är av största vikt att enheterna kan erbjudas fortsatt stöd från kliniken för att hitta fungerande samverkansformer för utredningsarbetet.

10 9 Beskrivning av genomförda utbildningar Bilaga 1 Arbetsterapeuter: PRPP Workshop Intern utbildningsdag för alla arbetsterapeuterna på kliniken. Gunilla Bergersson, arbetsterapeut på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Gunilla är den som varit med och infört PRPP i Sverige. 14 arbetsterapeuter från kliniken deltog i heldagsutbildningen som var förlagd till Vänersborgs dagsjukvård. Kursinnehållet var: Introduktion och OPM-A, den modell som instrumentet utvecklats från Genomgång av PRPP Praktisk övning, bedömning utifrån videofilmer Information om pågående studier PRPP kurs Extern 5 dagars kurs med Christine Chapparo PhD och Judy Ranka från arbetsterapeututbildningen vid universitetet i Sydney. De har utvecklat instrumentet. 4 arbetsterapeuter har genomgått utbildningen, 3 stycken juni il Amsterdam och 1 st den 26 nov- 1 december i Tromsö. Kursinnehållet var: Bakgrund om instrumentet Teori och praktik för att lära sig använda instrumentet Dokumentation av utredningsresultat Fortsatt forskning ACIS Intern utbildningsdag för alla arbetsterapeuter på kliniken. Anette Kjellberg och Lena Haglund från Linköpings universitet berättade om det instrument de översatt och forskat kring. 14 arbetsterapeuter från kliniken deltog i heldagsutbildningen som var på Arbetslivsinriktad rehabilitering, Fredriksberg i Uddevalla. Kursinnehållet var: Beskrivning om instrumentets teoretiska grund Kort genomgång av instrumentet samt bedömning utifrån videofilmer Information om den forskning som gjorts och är på gång. AMPS Extern 5 dagars kurs i regi av Trestjärnan AB. 4 arbetsterapeuter från kliniken har genomgått utbildningen som anordnades den mars -06 i Stockholm och 4-8 september -06 i Umeå. Kursinnehållet var: Teoretisk bakgrund Lära sig använda instrumentet Kalibreras som bedömare för att avgöra om personen använder AMPS på

11 10 DOA Workshop ett reliabelt sätt. Diskussion om intervention efter bedömning Intern utbildningsdag på kliniken med Irene Linddahl som är en av dem som utvecklat instrumentet. 13 arbetsterapeuter på kliniken deltog och Workshopen var förlagd till Utvecklingscentrum på NÄL. Dagens innehåll: Information om instrumentet Frågor och diskussioner kring användning Genomgång av förändringar i senaste versionen av instrumentet Forskning Psykologer: WAIS-III Intern utbildningsdag för psykologerna på kliniken med leg psykolog, Dr Med Sc Håkan Nyman, Kl och KS, som kursledare. 21 psykologer från kliniken samt en betalande extern deltagare. 3 psykologer hade lämnat återbud pga sjukdom. Utbildningen omfattade 1 heldag på Utvecklingscentrum, NÅL. Kursinnehållet var : Introduktion: Wechsler-skalornas utveckling WAIS-III - tradition och förnyelse Översiktlig presentation av deltesten. Administrering, felkällor och tolkning Sammanställning, utlåtande och återkoppling Förslag till åtgärder Avslutning DMT Två interna utbildningsdagar på NÅL /23 för psykologerna på kliniken med leg psykolog, FD Mikael Henningsson, Psykologiska institutionen, Umeå Universitet och prof Elisabet Sundbom, avdelningen för kliniska vetenskaper, psykiatridivisionen, Umeå Universitetssjukhus som undervisare. 13 psykologer från kliniken deltog samt en extern betalande. Kursinnehållet var: Administrering Protokollföring Genomgång av scoringblanketter och datascoringprogrammet Tolkningsprinciper MMPI-2 Extern 2-dagarsutbildning i regi av IHPU. Deltagande av psykologer från kliniken vid tre tillfällen. Dels Göteborg /05, dels Stockholm /11 dels Göteborg /25 med leg psykolog Thomas Hansson, Lund som undervisare. I Göteborg deltog 9 psykologer från kliniken, i Stockholm 1 psykolog.

12 11 Kursinnehållet var: MMPI-2: konstruktion och historik Användningsområden Skalor och principer för utvärdering: Tillförlitlighetsskalor, innehållsskalor Användning av kritiska item Strukturerad tolkningsmodell Användning av datorversion grundskalor, Utbildningarna följdes upp med en och en halv dags intern handledning på NÄL med Thomas Hansson / psykologer deltog (de 9 som gått utbildning på Milton-medel samt 5 psol som gått utbildning tidigare) Sjuksköterskor: Grundutbildning i Psyk-VIPS Utbildningen gavs under våren 2006 och bestod av tre tillfällen, halvdag var gång fördelat på två parallella grupper (Uddevalla/NÄL). Totaltvar 51 sjuksköterskor anmälda till utbildningen. Utbildningen hölls av Christina Friberg, leg. Sjuksköterska och högskoleadjunkt Högskolan Väst. Kursinnehållet var: Psyk-VIPS tydliggör de olika stegen omvårdnadsprocessen kombinerat med en vetenskaplig förankrad dokumentationsmodell. Psyk-VIPS är en fördjupning av VIPS-modellen mot dokumentation av psykiatrisk omvårdnad och omvårdnadsprocessen i praktisk verksamhet. Fortsättningsutbildning i Psyk-VIPS med fokus på omvårdnadsplaner Utbildningen gavs under våren 2007 och bestod av en halvdagsföreläsning, fördelat på två grupper (Uddevalla/NÄL). Totalt var 131 st anmälda. Föreläsningen gavs av Karin Edlund, leg.sjuksköterska, Kebbison vårdutveckling och Transplantationsenheten Sahlgrenska sjukhuset. Kursinnehåll var: Omvårdnadskompetens och omvårdnadsplaner. Utbildningsdag för ätstörningsenheten Korallen: Ätstörningsenheten anordnade en egen utbildningsdag med Milton-medel Undervisare var leg psykolog Ata Ghaderi, Psykologiska Institutionen, Uppsala Universitet samt RIKSÄT:s styrgrupp. Deltagare var hela ätstörningsteamet samt 2 psykologer från BUP:s ätstörningsteam. Upplägget för dagen var att gå igenom nyttan med vetenskapligt kliniskt arbete, klinisk utvärdering, relevanta intervjuer och frågeformulär samt kodning och analys.

13 12 Kursinnehållet var: EDE-Q och EDE-I (Eating disorder examination questionnaire/inventory) Rosenbergs sj älvskattning om självkänsla. BSQ (Body shape questionnaire) SCQ (Self-concept questionnaire) MADRS (depressionsskattning) PSS(Fa) och PSS(Fr) (Percieved social support from the family resp friends) SWLS (Satisfaction with life scale) Symtomlista

14 13 Beskrivning av konferenserna Bilaga 2 Konferenser med klinikens enheter Konferenserna var halvdagskonferenser i Håverud eller i Smögen under november 2006, sammanlagt tre heldagar. Innehåll: Alla enheter fick en presentation av projektet med betoning på de framtagna sammanställningsblanketterna. Utifrån ett fiktivt patientfall med fullständiga utredningar fick varje team öva sig i att ställa samman de olika utredningarna till en gemensam bedömning med hjälp av sammanställningsblanketten. Ifrån varje team var en sjuksköterska, en psykolog, en arbetsterapeut, en kurator och en läkare inbjudna. Antal deltagare: 62 st. Konferens med brukarorganisationerna Konferensen hölls den 24/ på NÅL och var en halvdagskonferens. Innehåll: Följande brukarorganisationer/intresseföreningar deltog: IFS, Attention, Kamratföreningen Länken, Verdandi, Aktiva länkar. Föreningen Autism hade inte möjlighet att närvara. Information om Miltonprojektet samt diskussion om hur utredningarna kan och bör användas med speciell betoning på sekretess och integritetsfrågor. Antal deltagare: 13 st Konferens med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunerna Konferensen var en heldagskonferens och hölls de 4/ på NÅL. Innehåll: Presentation av projektet, de olika typerna av utredningar de kan efterfråga samt de specifika dokument som framtagits för överrapportering i samband med vårdplanering. Gemensam diskussion om samverkanspartnernas behov av information och hur formuläret kan användas hos respektive huvudman samt önskemål om förändringar i formuläret. Antal deltagare: 30st Kuratorsdagen Konferensen var en heldagskonferens och hölls den 4/ på Smögens havsbad. Antal deltagare: 22 st Innehåll: Genomgång av nuläget i projektet och de omarbetade sammanställningsdokumenten. Diskussion av kuratorernas roll i utredningsarbetet. Kuratorerna arbetade med metodiken kring social anamnes och kurator på neuropsykiatrin presenterade deras upplägg. Miltonprojekt 318/2005 "Utveckling och implementering av kvalificerad utredning tidigt i vårdförloppet för

15 14 Uppföljningsmöte av teamkonferenserna Konferensen var en halvdagskonferens och hölls den 11/ på Riverside, Uddevalla. Antal deltagare: 21 st som representerade 12 enheter. Innehåll: Nuläget i projektet och den omarbetade sammanställningsblanketten presenterades. Genomgång av utredningsläget på varje enhet och svårigheter och önskemål kring kommande utredningsarbete.

16 YVF NU-SJUKVÅRDEN 'I Bilaga 3 Psykiatriska kliniken Sammanställning av teambedömning Denna blankett är avsedd att användas för att få en samlad bild av patienten utifrån genomförda utredningar. Resultatet bör ligga till grund för upprättande av vårdplanen. Namn: Födelsedata: Datum för sammanställningen: Medverkande i sammanställningen: Genomförda utrednin ar: Här listas de utredningar som ligger till grund för sammanställningen med datum i journal, utförare, t.ex arbetsterapeutbedömning, CT, MR, symtomskattningar m.m. S urtom Nuvarande Tidigare Funktion Här listas även de personlighetsmässiga framkommit. och motivationella resurser och begränsningar som

17 16 Resurser Begränsningar Dia nos Axel 1 Axel 2 Axel 3 Förändrin smö'li heter Beskriv de möjligheter till förändring man bedömer patienten har utifrån kognitiva, motivationella och personlighetsmässiga faktorer. Presentation av utrednin sresultaten till atienten Vem: När: Var: Hur: Särskilda observandum: Dokumentera speciella ställningstaganden angående t.ex.

18 17 Su-risk Farlighet Körkort Vapenlicens Missbruk Reviderin : Här noteras kompletterande utredningar man bedömt behöver göras samt när olika bedömningar skall följas upp. 0 Aktuell för samverkan med kommunen (fyll i blankett "Sammanfattning av funktionsbedömning avseende patientens behov av stöd") Vikti t att tänka å vid samverkan med AF och FK Målsättningar och planerade behandlingar skrivs i vårdplanen på sedvanligt sätt.

19 T1C1rNU-SJUKVÅRDEN Y Bilaga 4 Psykiatriska kliniken Sammanfattning av funktionsbedömning avseende patientens behov av stöd Namn: Födelsedata: Datum: Utförare: A. Inget problem B. Lätt problem C. Måttligt problem D. Stort problem 1 Ekonomi 2 Inkö 3 Matla nin 4 Måltider 5 Städnin 6 Klädvård 7 På / avklädnin 8 Personli h ien 9 Struktur i vardagen - dygnsrytm, delta i aktiviteter, egna initiativ 10 Kommunikation - interaktion - initiativ till /up rätthålla kontakt med personal / vänner / familj 11 Läsa och skriva 12 Fritid / intressen 13 Rörli het 14 Resor 15 Känsloliv - realitetsprövning, aggression, ge uttryck för känslor, im ulser 16 Tidsuppfattning - planering, genomförande, uppstart, tidsorientering 18 Hantera mediciner 19 Hantera tobak 20 Hantera alkohol 21 Hantera dro er 22 Hantering av symtom 23 Häl medel 24 S sselsättnin A B C D

20 19.. Patient 1 Person nummer Exempel på logistik för utredning Bilaga 5 Vecka 1 Månda Tisda Onsda Torsda Freda Neuropsykolo Neuropsykolo Arbetsterapeu Psykologutredning gisk gisk anamnes tisk utredning DMT utredning Lunch Lunch Lunch Lunch Lunch Arbetsterapeu tisk utredning Vecka 2 Månda Tisda Onsda Torsda Freda Neuropsykolo gisk anamnes Lunch Lunch Lunch Lunch Miltonprojekt 318/2005 "Utveckling och implementering av kvalificerad utredning tidigt i vårdförloppet för

21 Utredning Patient 2 Person nummer Vecka 1 Månda Tisda Arbetsterapeu tisk utredning Onsda Torsda Freda Neuropsykolo Psykologutredning Arbetsterapeu gisk anamnes DMT tisk utredning Lunch Lunch Neuropsykolo gisk anamnes Lunch Lunch Lunch Vecka 2 Månda Neuropsykolo gisk utredning Lunch Tisdag Onsda Torsda Freda Lunch Lunch Lunch