Anabelle vill ge döttrarna. fokus: HÄLSA #2 En tidning från PMU InterLife. UDDEVALLA SECOND HAND FIRADE JUBILEUM MED PANNKAKOR sid 5

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Anabelle vill ge döttrarna. www.pmu.nu. fokus: HÄLSA. 2008 #2 En tidning från PMU InterLife. UDDEVALLA SECOND HAND FIRADE JUBILEUM MED PANNKAKOR sid 5"

Transkript

1 UDDEVALLA SECOND HAND FIRADE JUBILEUM MED PANNKAKOR sid #2 En tidning från PMU InterLife TIPS OCH ARGUMENT OM HÅLLBAR LIVSSTIL sid 6-9 NIcLAS GJORDE SKOLFILM OM MISSION I DR KONGO sid 22 fokus: HÄLSA Anabelle vill ge döttrarna en bra framtidsenaste NYTT

2 Ny film om Justine Hoppets fönster Minns du Justine i PMU InterLifes film Kongos kvinnor männens slagfält? Filmen Hoppets fönster visar Justines och andra våldtagna kvinnors väg tillbaka till livet. Ladda ner den direkt på På Dorkas, kvinnocentret finansierat av PMU:s julinsamling 2006, får de skydd, rehabilitering och utbildning. Och livslusten tillbaka. skol paket 08/09 Kan barn vara... fredsaktivister? Läs om kongolesiska Faida Nonie, Jan Eliasson, Amy Diamond i PMU InterLifes skolpaket Kompis. Skolpaketet tar sin utgångspunkt i FNs barnkonvention riktar sig till barn i åk 1-6. Det innehåller tidning, affisch, lärarhandledning samt webbintervjuer med barn från DR Kongo. För beställning och mer info: eller kontakta Maria Bard,

3 Globalt FN VARNAR FÖR SVÄLT I NORDKOREA FN-organet WFP, World Food Programme, varnar för att en humanitär tragedi återigen hotar Nordkorea på grund av matbrist. Det blir allt troligare att ytterligare hjälp behövs snabbt för att en allvarlig tragedi ska undvikas, säger WFP i ett uttalande. Redan nu uppges 37 procent av barnen i Nordkorea lida av kronisk undernäring. (TT-AFP) PRIS FÖR ARBETE MOT BARNPROSTITUTION Somaly Mam från Kambodja har fått världens största och mest prestigefyllda pris för insatser för barnets rättigheter The World s Children s Prize for the 2008 #2 Rights of the Childs (WCPRC) skolor med 17 miljoner elever i 92 länder står bakom The World s Children s Prize for the Rights of the Childs. I år röstade 6,6 miljoner barn världen över fram Somaly Mam som pristagare svenska skolor hade rösträtt. Somaly Mam fick priset för sitt arbete med att rädda flickor i Kamobodja undan tvångsprostitution och sexslaveri och för att ge dem rehabilitering och utbildning. Priset på 1 miljon kronor kan hon använda i sin fortsatta verksamhet. Årets prisceremoni hölls på Grispholms slott i Mariefred den 18 april, där barn delade ut priset tillsammans med drottning Silvia. (Rädda barnen) Fokus: HÄLSA 10-14: Hälsoutbildning ger framtidshopp 15: Så sjuk och frisk är världen 16-17: Bromsmediciner för projektpengar tillåtet DESSUTOM I DETTA NUMMER: 6-9: Special: Lär dig mer om hållbar livsstil! 18-19: Min vardag: Nils Bernhold återvände till barndomens Liberia 22: Porträttet: Johan och Niclas gjorde film om mission i DR Kongo 23: Ledare: Utan hälsa ingen utveckling! 100 MILJONER HOTADE AV MATKRIS FN-organet World Food Programme uppmanar till globala insatser för att möta den tysta tsunami, som stigande matpriser innebär. Mer än 100 miljoner människor löper risk för svält. Det behövs kraftinsatser i nivå med dem som följde på tsunamin i sydostasien 2004 för att rädda människor från svältdöden, menar WFP. I många länder har redan protester och uppror brutit ut på grund av starkt ökade priser på baslivsmedel som ris, vete och majs. USA:s regering avsatte i april motsvarande 1,2 miljarder dollar för att möta den växande globala matkrisen. Pengarna ska framför allt användas till hjälpsändningar till Afrika. (FN och TT-REUTERS) Överflöd och livsstil Många i vår värld tvingas att gå hungriga på grund av stigande matpriser. Det är svårt för oss att ta in, vi som lever i en värld där överflödet på mat är enormt och de extra kilona det riskerar att resultera i verkar vara ett större bekymmer än stigande matpriser. Världens resurser är fruktansvärt orättvist fördelade. Det är lätt att bli handlingsförlamad eller stänga världen ute. Men, det har betydelse hur vi var och en lever våra liv. För rättvisans och miljöns skull. I detta numret hittar du fyra specialsidor omkring hållbar livsstil, som vi hoppas kan ge dig argument och inspirera dig för ett ansvarsfullt sätt att leva, äta och förbruka, så att jordens resurser kommer fler till del. Många droppar små är väl det som urholkar stenen till sist, eller hur är det man säger. Läs också om hur ett projekt i ett slumområde i Filippinerna kan bli lyftet till bättre hälsa, medvetenhet och försörjningsmöjligheter. Ulrika Ramstrand, vikarierande redaktör Tidningen pmu.nu ges ut av PMU InterLife. Ansvarig utgivare: Lars Anderås Vik. redaktör: Ulrika Ramstrand Redaktionsråd: Mikael Stjernberg, Maud Andersson, Maria Bard, Rebecka Björndahl, Birger Thureson, Foto omslag: Lars Klingsbo Korrektur: Noomi Lind Layout: Joakim Strandh, Tryck: STC, Stockholm, Upplaga: exemplar E-post: Internet: pmu.nu finansieras med stöd av Sida (Styrelsen för internationellt Utvecklingssamarbete). Sida delar inte nödvändigtvis de åsikter som här framförs. Ansvar för innehållet är uteslutande författarens. Redaktionen ansvarar ej för obeställt material. SE Stockholm (tfn), (fax) Skattegårdsgatan 1, SE Vårgårda (tfn), (fax) Plusgiro: PMU InterLife (Pingstkyrkornas biståndsorganisation) är en del av Pingst Fria församlingar i samverkan och är en av Sveriges största biståndsorganisationer med över 300 pågående projekt i 65 länder. Utbildning och demokratifrågor är prioriterade områden. Akuta insatser genomförs också när naturkatastrofer eller konflikter drabbar fattiga områden. pmu.nu 2008 #2 3

4 Cyklonens offer får hjälp PMU InterLifes systerorganisation i Finland, Fida, bedriver utvecklingsprojekt i Burma i samarbete med den nationella pingströrelsen. Därmed finns ett fungerande kontaktnät, som kan användas för en humanitär insats. PMU InterLife har därför beslutat att slussa insamlade medel via Fida. Pingströrelsens systerkyrkor i Burma behöver pengar för att köpa mat och förnödenheter åt cyklonkatastrofens offer. Även insatser på lång sikt behövs och planeras. Den som vill ge en gåva till cyklonens offer kan sätta in pengarna på PMU InterLifes pg och märka talongen Katastrof i Burma. BERTIL JONSSON Hjälp till svältande etiopier I samarbete med Ethiopian Hiwot Berhan Church (EHBC) förmedlar PMU InterLife mat till omkring svältdrabbade i distrikten Borisha och Loke Abaya i sydvästra Etiopien. Ett anslag på 2 miljoner kronor från Sida gör den omfattande insatsen möjlig. Omkring 2,2 miljoner etiopier beräknas behöva livsmedelsbistånd under 2008 till följd av torka och missväxt. PMU InterLife har sedan 30 år tillbaka samarbetat med EHBC i olika utvecklingsprojekt och humanitära insatser i det aktuella området. Det är alltså en väl beprövad partner som leder den livräddande insatsen i de två drabbade distrikten i sydvästra Etiopien. Möte om kyrkan och civilsamhället Den maj arrangerade PMU InterLife en konferens i Uganda om kyrkans roll i det civila samhället. Med fanns ett 20-tal representanter från olika delar av världen samt 20 svenska församlingsrepresentanter. Dagarna innehöll teoriundervisning, samtal och erfarenhetsutbyte. 4 Femårskalas under devisen Himmel och pannkaka innebar förstås att alla kunder bjöds på pannkaka. Second Hand i Uddevalla firade med pannkakor Pingstkyrkans Second Hand-butik i Uddevalla ordnade pannkakskalas för att fira att man fyllde fem år i slutet av april. I jubileumsaktiviterna ingick också en stor allsångsträff och överraskningar i butiken och en fest för alla som hjälpt till under de här åren. Mer än 3,3 miljoner har affären hittills förmedlat till olika biståndsprojekt runt om i världen. När Pingstkyrkan i Uddevalla drog igång sin second hand-butik för fem år sedan var verksamhetsidén att kunna ge bistånd till internationella och nationella projekt och att utveckla affären till en träffpunkt i staden. Butiken har några huvudprojekt, som den stöder, skolarbete i Etiopien, barnhem i Indien och ett socialt arbete i Argentina. Second hand-butiken samarbetar med PMU InterLife och under de här åren har omkring 1,8 miljoner kanaliserats dit. De pengarna har använts till alfabetiseringsprojekt i Brasilien och Ecuador, till hiv/aids-projekt i Tanzania och Thailand, till en yrkesskola i Pakistan, till Mchukwi-sjukhuset i Tanzania och som hjälp till svältande i Östafrika. Deltagit i ett flertal projekt Butiken är numera en naturlig träffpunkt i Uddevalla på lördagarna, där kunderna gärna fikar tillsammans. Affären har varit med i flera projekt som syftat till ökad integration och har tagit emot ett stort antal praktikanter. Ett hundratal volontärer turas om i arbetet och ställer troget upp vecka efter vecka och gör därmed second handbutiken möjlig. I år har man fått en start som överstiger alla de tidigare åren, vilket inger förhoppningar om ett nytt rekordår med ännu större möjligheter att hjälpa nödlidande både inom och utom Sverige. Hitintills har närmare fördelats till olika nationella hjälpprojekt. ULRIKA RAMSTRAND pmu.nu 2008 #2

5 Effektivitet och kvalitet ny inriktning för samarbete PMU Interlife ska gå från att vara en elefant till att bli ett lejon, alltså jobba snabbare och smidigare i framtiden. Det är tanken bakom den förändring av samarbetsformerna mellan PMU InterLife och församlingarna som nu är på gång. Fem lokala ledare för humanitära projekt besökte Sverige och PMU InterLife i april för att delta i en veckolång kurs. Cornelius Tudu och Albert Mridha, Bangladesh, Obed Fraz, Pakistan, Joseph Otto, Sudan, samt Sanjeev Jayaweera, Sri Lanka, fick under Lennart Nolvalls ledning bland annat lära sig mer om PMU InterLife, projektekonomi och rapportering. Kursen hölls i PMU InterLifes lokaler i Flemingsberg i Huddinge. Som föreläsare medverkade framför allt PMU Interlifes egen personal. ULRIKA RAMSTRAND Vid Rådslaget för Pingst fria församlingar, som PMU InterLife är en del av, togs beslut om en ändring av samarbetet så att PMU blir mer av paraplyorganisation och stöd för enskilda församlingar och lokala partners, men att PMU också får mandat att driva visst eget arbete för att upprätthålla en nödvändig kompetensnivå. Förslaget om att låta vissa större aktörer inom PMU bli avtalsorganisationer och därmed ta ansvar för en mindre del av PMU:s ram bordlades däremot. Inför Rådslaget fick landets pingstförsamlingar ett brev med rubriken Elefanten ska bli ett lejon. Där tecknas en bakgrund till att arbetsformerna behöver effektiviseras och förtydligas. Det handlar bland annat om Sidas ökade krav, det räcker inte längre att rapportera om aktiviteter, resultat måste också kunna påvisas. Dessutom har regeringen kraftigt reducerat antalet länder som får bilateralt bistånd och ställer krav på en övergång från projekt till program. I brevet står det bland annat angående detta: Effektivitet och kvalitet är viktiga ledord för pingstmissionen. Det är ett uttryck för den kristna förvaltarskapstanken. Vare sig vi förvaltar gåvor från enskilda och församlingar eller statliga skattemedel, så ska pengarna komma till största möjliga nytta för dem som bäst behöver vårt stöd. Detta är viktigt ur målgruppens perspektiv och en avgörande förtroendefråga för oss som församlingsrörelse. Förslagen om de nya samarbetsformerna behandlades vid ett seminarium på Rådslaget innan det togs upp till beslut. Arbete i regionala program I framtiden ska svensk pingstmission tilldelas Sida-medel för fyra år i taget och både ansökan och rapportering till Sida ska ske på programnivå. Med ett program menas en sammanhängande del av arbetet med tydliga uppföljningsbara mål. PMU menar att det bästa är att dela upp arbetet i regionala program. Hur gränserna ska dras, vilka länder man ska arbeta i med Sidastöd, vilka kriterier som ska gälla för samarbetspartners och vilka tematiska områden det ska handla om kommer nu att bli föremål för en beslutsprocess i tätt samarbete mellan PMU Interlife och församlingarna. PMU Interlife planerar att under en treårsperiod arbeta med regionala samlingar, där PMU och församlingarna tillsammans arbetar med att planera, följa upp och redovisa resultatet av arbetet. Processen stöds av en stor satsning på utbildning och kapacitetsutveckling, som PMU Interlife har ansvaret för. Ulrika Ramstrand Humanitära projektledare på kurs i Sverige Cornelius Tudu, Bangladesh, Obed Fraz, Pakistan, Lennart Nolvall, kursansvarig, Joseph Otto, Sudan, Albert Mridha, Bangladesh samt Sanjeev Jayaweera, Sri Lanka, fångade på bild i Flemingsberg. ULRIKA RAMSTRAND krönika Livslång make over Ja, det är inte lätt med projektsamarbete, suckar jag och mina kollegor när jobbet känns tungt. Hur får vi ihop vårt uppdrag när omvärlden förändras och biståndskraven bara ökar samtidigt som medlemsantalen sjunker och uppfattningarna om kyrkans uppdrag spretar? De brännande frågorna tycks vara; är evangeliet och missionen holistisk? Och hur blir vi bättre på att redovisa resultaten? I höst går startskottet för introduktionen av PMU:s nya projektmanual. Efter flera års processarbete med att förbättra projektsamarbetet är det dags att tillsammans lära om och lära nytt! Utmaningen är stor; hur förverkligar vi kyrkans kallelse och uppdrag att sprida glädjebudskapet om nåd och befrielse för hela människan och hela världen och finns det något nytt för oss att upptäcka? Att erkänna sitt behov av att förändras och vidga sina perspektiv kräver nyfikenhet, mod och vilja. Att säga ja till Gud innebär början till en livslång make over-process, både som individ och som församling. Du och jag deltar i ett enda stort förvandlingsprojekt där målet är att synliggöra Gudsriket här och nu! Överallt vill Gud finnas, upprätta och förvandla liv! I detta upprättande av hela skapelsen räknar Gud med dig och mig. Pingströrelsen och PMU behövs. Och vår nyfikenhet och förändringsvilja är en god början till växt och utveckling... Kati Hirvonen Biståndsutbildare på PMU InterLife pmu.nu 2008 #2 5

6 Special Hållbar livsstil Det är ett stort uppdrag vi har att leva ut vår tro genom vår livsstil. ULRIKA RAMSTRAND Vi missbrukar skapelse med vår Pastor Sam Wohlin vill väcka engagemang för en rättvisare värld genom sina predikningar. Vi i Pingst måste återerövra hela Bibelns budskap. Jag vill höra fler predika både om frälsning och om rättvisa. Kristna har ett ansvar för att vårda Guds skapelse, menar pastor Sam Wohlin. Fotnot: Sam Wohlin är pastor i Pingst Jönköping, lärare på bibelskola Grow och skriver böcker. Han håller just nu på med boken Kristen i ett nytt årtusende som bland annat tar upp skapelsefrågan. Han sopsorterar. Under resor i Afrika och USA har Sam Wohlin Han nämner Lewi Pethrus som en förebild genom mött människor som lever i total misär. Han har hans starka engagemang bland samhällets ut- också nyligen besökt kyrkor med fantastisk social slagna, hur han blandade sig i både politik och media. verksamhet, som till exempel Dream Center i Los Men även genom hans kärlek till skapelsen. Angeles. Intrycken har fått honom att fundera över Han skrev ofta om sina gudsupplevelser i naturen. hur de svenska kyrkorna arbetar och vad som betonas Det behöver vi återerövra. Vi lever i Guds i förkunnelsen. värld. Miljön är också vårt ansvar. Det finns en Vi har ett ansvar att predika evangeliet om tendens att vi antingen betonar evangeliet, frälsningen frälsning, men också att göra gott. De två delarna och de andliga gåvorna eller skapelsen och behöver hänga ihop bättre i våra församlingar, inte miljöfrågorna. bara på missionsfälten! Sam Wohlin beklagar också en överdriven fokusering Han återkommer till ordet trovärdighet. på skapelse/evolutionsfrågan. Ofta blir det Rättvis handel och att köpa rättvisemärkt till en vetenskapsfråga då vi diskuterar huruvida känns alltmer viktigt. Det kan göra stor skillnad One Gud subway skapade abused världen five på kort eller lång tid. för människor i tredje världen. Det är viktigt som chrysanthemums, Vi får inte because glömma Darin förvaltarskapstanken, grew vårt komplement till missionsoffer och bistånd. Det är up drunkenly. ansvar att One vårda ticket Guds towed skapelse angstridden som kristna. Det är den pa. viktigaste skapelsefrågan. ett stort uppdrag vi har att leva ut vår tro genom vår livsstil. Han får frågan om han tror att vi kristna blir pas- 6 pmu.nu 2008 #2

7 Guds livsstil siva i miljöfrågor eftersom vi tror på Bibelns texter om en ny himmel och en ny jord? Det kan vara så, men det är ju fel tänkt. Vi vet ju inte när det ska ske och vi vill väl att våra barn ska få leva i en värld som inte är förstörd? Som det är nu, missbrukar vi skapelsen med vår livsstil. Han vill också lyfta fram Bibelns texter om att ta hand om de fattiga, de faderlösa och änkorna, verser om kärleken till pengar som roten till allt ont. Våra konsumtionsvanor är också ett sätt att leva ut vår tro på. Allt måste hänga ihop i våra liv. När Sam predikar om ämnen som en rättvisare värld och hur vi kan ta ansvar för skapelsen brukar han ta med fakta så att människor själva kan ta ställning. Och responsen är olika. Det är klart att det är jobbigt att höra att en miljard människor lever på mindre än tio kronor om dagen. Det är inte okej att tusentals människor dör av svält, varje dag! Våra församlingar har gjort otroligt mycket genom social verksamhet och biståndsarbete, men vi måste fortsätta och absolut inte sänka ambitionerna. Utmaningen ligger i att både predika och göra gott! Marie Lindberg Enkel livsstil självklart val för Björne Erixon Medan många av oss sliter med frågor om vilka effekter våra vardagsval får i klimat-, miljö- och rättviseperspektiv finns det andra som bara lever på som vanligt samtidigt som de bidrar till en hållbar livsstil. Dit hör Björne Erixon, en av pingströrelsens mer välkända teologer och bibellärare, för närvarande medarbetare på Bjärka Säby utanför Linköping. När frågorna om anpassad livsstil kommer upp så påpekar han att för honom har det egentligen aldrig inneburit någon radikal omställning. Jag är uppvuxen under knappa ekonomiska omständigheter så det är egentligen ingen skillnad i den bemärkelsen. Det enda jag har lagt ner mycket pengar på är böcker, säger han. Medvetenheten i miljöfrågor daterar han själv till 70-talets början. Bibelns helhetsperspektiv på skapelsen är mycket viktigt för Björne Erixon. Jag kom i kontakt med baptistpastorn Harry Månsus som tog upp de här sakerna utifrån ett skapelseperspektiv, förklarar han. Under en period satt han också med i Kristna fredsrörelsens styrelse där frågorna utifrån ett fredsperspektiv, fanns på dagordningen. Lite senare, i början av 80-talet, arbetade han tillsammans med Stefan Edman i det ekumeniska Jönköpingsmötet J 83, där, förutom miljöhänsynen, också rättviseperspektivet belystes. Allt detta motiverade mig att ingående studera teologin runt det här, säger han. Även om miljöfrågorna var aktuella i samhällsdebatten då, inte minst genom kärnkraftsfrågan, och många, även kristna, valde en enklare livsstil så var det ändå något av en icke-fråga inom pingströrelsen. Björne minns att det ofta ställdes emot uppdraget att föra människor till personlig tro. Ju mer jag har satt mig in i teologin ju viktigare har Bibelns helhetsperspektiv på skapelsen blivit, säger han. Har man det för ögonen så blir det aldrig någon motsättning. Helhetsperspektivet ger balansen. Den teologiska bearbetningen ser Björne också som viktig för att inte bli moralist eller att låta det dåliga samvetet bli drivkraften. Det bibliska förhållningssättet tillför glädje, säger han. Idag betecknar sig Björne Erixon inte som någon aktivist på området. Men självklart försöker jag tänka på hur jag använder bilen till exempel och jag väljer hellre tåg eller buss om det är möjligt. Men, tillägger han, nästan lite ursäktande, jag bor på landet här i Bjärka Säby och bilen är alltför många gånger det enda alternativet. Kerstin Klason Jonatan Petersson pmu.nu 2008 #2 7

8 Så kan du oc bidra till en Special Hållbar livsstil Catharina Ludvigsson skrev D-uppsats om varför kristna biståndsorganisationer bör arbeta med miljöfrågor. Kyrkorna borde jobba mer med miljöfrågor Som miljövetare med fyra års utbildning bakom sig är Catharina Ludvigsson lite partisk, det erkänner hon. Men frustrationen över att kyrkan inte tar upp miljöfrågor oftare har alltid funnits där mer eller mindre. Det är få som ser sambanden mellan biståndsarbete med mänskliga rättigheter och miljöfrågor. Och få betonar att förvaltaruppdraget också handlar om att vårda, att fortsätta Guds verk, inte bara om att råda över skapelsen, säger Catharina Ludvigsson. När det var dags för examensarbete vid Göteborgs universitet ville hon skriva en D-uppsats som kunde vara till nytta. Hon ville inte ödsla 20 veckor på något som hamnade på en hylla. Därför kontaktade hon PMU Interlife där hon hade kontakter sedan tidigare. Jag och Per Lilja pratade igenom vilka behov som fanns och efter hand växte titeln fram; Varför kristna biståndsorganisationer bör arbeta med miljöfrågor. Ett av målen var att beskriva varför det är viktigt att integrera miljöfrågorna i arbetet, vilken bibelkontext som finns till grund för att arbeta mer aktivt med miljöfrågor. Många församlingar och organisationer som jag intervjuade svarade på en direkt fråga att de tydligt såg sambandet mellan till exempel sjukvård och miljö. Men när de sedan skulle berätta om vilka frågor de prioriterar var det inte lika självklart att miljöfrågorna kom högt upp på listan. Catharina menar att biståndsorganen som arbetar med fred och konflikter borde gå till botten med vad konflikter mellan länder och olika folkgrupper handlar om, att orsakerna ofta har en stark miljödimension. Till exempel kan det handla om rätten till mark eller naturresurser. Under arbetet med uppsatsen fick jag en djupare insikt om vilket ansvar vi har fått av Gud att vårda miljön. Och tyvärr är det få frikyrkliga teologer som skriver om det här ämnet. Marie Lindberg Skaffa kunskap. Läs artiklar, gå med i föreningar, sök aktivt efter kunskap om hur du kan påverka din omvärld på olika sätt. Predika. Lyft fram livsstilsfrågor och rättvisefrågor i offentliga gudstjänster. Utbilda. Utbilda några församlingsmedlemmar till ambassadörer för rättvisemärkt. Inköp. Låt församlingens inköp vara ekologiska och rättvisemärkta. Fundera också över hur du genom dina vardagliga val kan bli en världsförändrare på hemmaplan. Provsmakning. Anordna provsmakning av rättvisemärkta produkter på kyrktorget efter en gudstjänst. Konsumera skapelsevänligt. Se till att dina varor är lokalt, rättvist och ekologiskt producerade. Energiförbrukning. Se över energiförbrukningen i din församling och i ditt hem. Modevisning. Samarbeta med en modevisning med kläder samtidigt om produktionsför Temagudstjänst. Anordna en gudstjänst/cafékväll med speciellt fokus på de praktiska konsekvenserna av tron. Bjud in intressant talare. Använd material från Kyrkornas globala vecka. Missionsauktion. Anordna missionsauktioner med lite ovanliga teman som till exempel gamla leksaker, tjänster, middagsbjudningar. Insändare. Skriv en insändare i lokaltidningen. Bjud in journalister från lokalpressen till något av kyrkans arrangemang. På så sätt får samhället mer kunskap om kyrkan och ser att den bryr sig om dessa frågor. Intressegrupp. Starta en intressegrupp på din skola eller ditt jobb, som exempelvis kan anordna temaveckor omkring rättvisefrågor. MARIA BARD 8 pmu.nu 2008 #2

9 h din församling rättvisare värld hallå där Björn Sylvén med Elin Davidsson, som i samarbete med studieförbundet Bilda utarbetat ett dialogmaterial för församlingar som vill föra samtal om, och arbeta med miljö- och rättvisefrågor. second hand-butiker. Anordna från butiken och berätta hållanden inom klädindustrin. Läs mer på: Varför behöver församlingar utbildas om miljö och rättvisa? Det handlar mer om att föra ett samtal utifrån församlingens perspektiv. Vi behöver hjälpas åt att lyfta dem, eftersom vi är ovana att samtala om dem. Det är sällan konkreta frågor som till exempel vilket elföretag vi använder, tas upp. Vilka bibliska motiv har du för att arbeta med detta? Vi har ju skapelseberättelsen, där Gud ser på sitt verk och säger att det är gott. Vi har profeterna som talade om hur världen var och är. Jesus talar också om vårt sätt att leva, både i ord och handling. Dessutom kan vi bidra med ett hopp till den ångestfyllda klimatfrågan. Hur placerar du in de här frågorna i missionsuppdraget? Det är en del av vårt uppdrag att se till hur skapelsen påverkas och visa omsorg om de svaga. Det handlar om att leva som Jesu efterföljare. Genom vår yttre mission finns vi ju i områden som redan lider både under förtryck och effekter av miljöförstöring och klimatförändringar. För församlingen är det en trovärdighetsfråga att delta i samtalet om och se över hur vi agerar i de här frågorna. Kerstin Klason pmu.nu 2008 #2 9

10 fokus Hälsa: Bättre hälsa betyder ett bättre liv, ekonomiskt och socialt. I ett PMU-projekt i Lambakin strax utanför Manila på Filippinerna lär man både barn och deras föräldrar hur undernäring och sjukdom kan förebyggas. Bättre hygien och näringslära ger hopp Slum. Stinkande slum. Ytliga avloppsdiken. Inga toaletter. Skjulen står tätt, och barnen springer omkring i sörjan. Om barnen får gå i skola, så kan de skapa sig en bättre framtid. Och med hjälp av mikrokrediter hoppas jag kunna förbättra familjens ekonomi, säger Anabelle Tenedero. S lummen, detta gytter av primitiva bostäder ihopfogade av brädlappar och plastskynken och plåtbitar och bambu, är inte entydig. Ena sidan: elände. Andra sidan: hopp. Hit kommer många från den fattiga landsbygden med en dröm om jobb och ett bättre liv i storstaden. Så blir det alltför sällan. Men människorna som bor där är inte dömda till evig misär. Det går att påverka samhället och att lyfta den egna livskvalitén. Vägen dit heter utbildning på bred front. Anabelle är övertygad om den saken. Hon går själv kurser och hoppas kunna starta en egen inkomstbringande verksamhet. Men framför allt tänker hon på barnen Angelica, 10 år, och Alexandria, 8 år, som nu båda går i 10 pmu.nu 2008 #2

11 Utbildningen i projektet i Lambakin är starkt inriktad på att motverka undernäring och skapa mer hygieniska förhållanden. pmu.nu 2008 #2 11

12 fokus Hälsa Åsa Fredriksson Anabele drömmer om en bättre framtid för sina barn, Angelica, 10 år, och Alexandria, 8 år, som båda går i skolan, och för lilla Ashley, som hon hoppas ska få samma chans. 12 pmu.nu 2008 #2

13 skolan. Och på lilla Ashley, som hon hoppas ska få samma chans. Hennes man Elno Tenederos, 38 år, är byggare. Han får bara tillfälliga jobb och har svårt att dra in tillräckligt till familjens försörjning, trots att han tar vad som helst. Men det hus han byggt åt familjen sticker ut det märks att han kan sin sak. Även om materialet är enkelt, sådant som han kunnat plocka ihop lite här och där, så är det prydligt. Det lutar inte. Det ser inte fallfärdigt ut, som många andra bostäder i området. Huset, som är byggt på pålar för att klara översvämningar, består av ett rum och kök på ungefär nio kvadratmeter. Längts upp finns ett fyra kvadratmeter stort förråd, där man bland annat stoppar undan sängkläderna som rullas ut i rummet på natten. En liten altan av bambu fullbordar verket. Dörren till skolgång för Anabelles och Elnos barn öppnas av den förskola, som drivs inom ramen för projektet Early Childhood Development and Health Education among the Street Children, ECD. (Ungefär: Utveckling under tidig barndom och hälsoundervisning bland gatubarn). Bakom satsningen, i ett fattigt område med cirka invånare står Tenhults pingstförsamling, Team Mission, PMU InterLife och lokalförsamlingen inom den filippinska pingströrelsen, Universal Pentecostal Church (UPC). För att komma in i skolans första klass krävs att barnen kan läsa och skriva och det lär man sig här på projektets förskola. Förutom andra viktiga saker, framför allt sådant som har med hälsa och näringslära att göra. I slumområdet, som ligger drygt fyra mil utanför Manilas stadskärna, bor så kallade squatters, människor som skapat sig tak över huvudet på mark som inte är deras och som därför när som helst kan tvingas bort från sina hem. En del familjer sover under broar och varhelst de kan hitta lite skydd. Det här är en miljö där barn far illa, fysiskt och mentalt. Sextio procent av barnen här är undernärda, berättar projektledaren Rachel Real. Vi ser mycket sjukdomar som beror på dålig sanitet. Barnen lider ofta av diarré. Utslag och hudåkommor är vanliga. Men sådant kan åtgärdas med kunskap. Den utbildning som inom projektets ram ges föräldrar och barn är starkt inriktad på att motverka undernäring, som orsakar sjukdomar och dålig fysisk status i framtiden, och skapa mer hygieniska förhållanden. I den här miljön tvingas ofta barnen att bidra till familjens försörjning genom att samla lump och sälja, eller också driver de omkring sysslolösa på gatan. I det senare fallet är steget in i kriminalitet och prostitution inte långt. Därför är skolan inte Sopsortering och miljövård ingår också i projektet i Filippinerna. Filippinerna består av öar om totalt kvadratkilometer. Befolkningen uppgår till invånare (2006) Landet är i huvudsak katolskt, men omkring en tiondel av befolkningen är protestanter. I söder finns en sunnimuslimsk minoritet moros. bara en dörr till kunskap, utan en chans till ett hederligt jobb och ett bra vuxenliv som nyttig samhällsmedborgare. I Team Missions propra lokaler som vi besöker en kvalmig dag när stanken från kloakdikena sticker i näsan, undervisas 68 barn i åldrarna 3-7 år. Det sker i omgångar. Här får barnen inte bara lära sig sådant som förbereder för framtida studier och hjälper dem att hantera nuets vardag, här grundläggas också ett självförtroende som gör att de kan möta livet upprätt, med rak rygg och högburet huvud. Kunskapen gör dem medvetna om sitt människovärde, och om att ett människovärdigt liv ligger inom räckhåll. I projektet betonas barnens rätt att ha en uppfattning och göra sin röst hörd. Med ett stärkt självförtroende och goda värderingar så ökar deras chans till en ljus framtid, menar Rachel Real. Man ska inte generalisera, men många barn som inte går i skola kommer att dela sina föräldrars öde. Visst kan också de som aldrig får en utbildning ta sig ut ur misären, men det är betydligt svårare. Barnen får inte bara utbildning utan också hälsovård genom en mobil klinikverksamhet. För barnens bästa dras hela familjen in i verksamheten. Det är också ett sätt att påverka hela lokalsamhället, så att inte bara de som får rum inom projektets ram gynnas. Vi ordnar seminarier och kurser för föräldrar- pmu.nu 2008 #2 13

14 fokus Hälsa Projektet syftar till att barnen i slummen ska kunna bryta fattigdomens och marginaliseringens mönster. Med ett stärkt självförtroende och goda värderingar så ökar deras chans till en ljus framtid. na om hälsa, miljö och socioekonomiska problem. Vi talar om hur man förebygger hiv/aids, vi diskuterar våld mot kvinnor och barn, vi undervisar om barnens rättigheter. Och vi tar upp ämnet familjeplanering, berättar Rachel Real. I samarbete med de lokala myndigheterna lär vi också ut hur man sorterar sopor och tar hand om miljön. Också mikrokrediter står på programmet. På det sättet uppmuntrar vi föräldrar, framför allt kvinnorna, att starta en egen rörelse. En del lär sig tillverka sådant som ljus och tvål för försäljning. Föräldrarna görs delaktiga i utbildningen av barnen, bland annat genom att hjälpa till med praktiska saker i förskolan. Men i olika kurser och seminarier får de vuxna också hjälp med att analysera sin situation och möjlighet att organisera sig och bli en kraft i samhället. Kampen mot fattigdomen för man inte en och en, utan tillsammans. De lokala myndigheterna här är glada för det arbete vi utför inom ramen för projektet, och vi har ett gott samarbete. Men det är viktigt att vi sätter press på dem, så att de inte bara vältrar över ansvaret för människorna här i området på oss, säger Rachel Real. I det perspektivet ska målsättningen att medvetandegöra och utrusta både barn och vuxna i Lambakin ses. Nu har ECD-projektet blivit en modell, som andra filippinska pingstförsamlingar lär av. Till nytta och glädje för enskilda, familjer och hela samhället. Och för barnen, som får en chans att bryta fattigdomens och marginaliseringens mönster. TEXT: BIRGER THURESON FOTO: LARS KLINGSBO 14 pmu.nu 2008 #2

15 Hälsa måste prioriteras högre Var och en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för den egna och familjens hälsa och välbefinnande, inklusive mat, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala tjänster samt rätt till trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makas eller makes död, ålderdom eller annan förlust av försörjning under omständigheter utanför hans eller hennes kontroll. Mödrar och barn är berättigade till särskild omvårdnad och hjälp. Alla barn skall åtnjuta samma sociala skydd, vare sig de är födda inom eller utom äktenskapet. Sjuk- och hälsovård svarar för 11 procent av alla insatser, vilket under förra året innebar 17 miljoner kronor till olika projekt. Att stoppa spridningen av hiv/aids utgör ett prioriterat område. Mellanöstern/Nordafrika, Benin, Burundi, Kina Etiopien, Kenya, Tanzania, Togo, Nepal, imbabwe, Tchad, ambia, Ukraina, Thailand Uzbekistan, Bosnien- Hercegovina, Indien. Kazakstan, Rumänien, Peru, Egypten, Bangladesh. Låginkomstländer Höginkomstländer Mali, Tchad, Niger, Tanzania, DR Kongo, Filippinerna. Kina, Rwanda, Bangladesh, Uzbekistan, Armenien, Afghanistan, Sudan. Armenien, Bosnien o Hercegovina, Ryssland, Ukraina, Uzbekistan, Argentina. Mål 4 Minska barnadödligheten Mål 5 Minska mödradödligheten Mål 6 Stoppa spridningen av hiv/aids och andra sjukdomar Mål 7 Skapa en miljömässigt hållbar utveckling i världen Cirka 40 miljoner människor lever med hiv eller aids. 3/4 finns i Afrika söder om Sahara. Är där vanligaste dödsorsaken bland vuxna. Flera länder har lyckats minska antalet nya hiv-fall, men det ökar totalt sett. 40 procent lever i riskzonen, i världen. 90 procent av de drabbade lever i Afrika. Dödar främst barn och gravida kvinnor. Behandlingplaner har antagits av 33 afrikanska länder, men endast nio verkställde dem miljoner smittas varje år. Antalet fall ökar med i procent varje år, och ännu mer i Afrika söder om Sahara. Förändrade regnmönster utbrott av febersjukdomar. Varmare temperaturer fler malariafall. Översvämningar/osäkert vatten koleraepidemier. Orkaner/jordbävningar förstörd infrastruktur inom hälso/sjukvård. 1 av 10 barn dör före fem års ålder i låginkomstländer. Omkring 11 miljoner barn dör varje år, oftast p.g.a. undernäring/dåligt vatten. Cirka kvinnor dör varje år i samband med förlossning eller graviditet. KÄLLOR: WHO, FN, MILLENNIEMALEN.SE KÄLLOR: WHO, FN, MILLENNIEMALEN.SE RESEARCH: NOOMI LIND GRAFIK: SVENSKA GRAFIKBYRÅN RESEARCH: NOOMI LIND, GRAFIK: SVENSKA GRAFIKByRÅN pmu.nu 2008 #2 15

16 fokus Hälsa När Ing-Marie Berglund nyligen besökte Togo och berättade om de nya riktlinjerna, som möjliggör aidsmedicininköp för projektpengar, fick hon ett översvallande mottagande på den nyheten. Deltagarna i konferensen tog genast initiativ till en insamling av medel, som de ville skulle bli en grundplåt till en medicinfond. Pengarna, knappt 800 kronor omräknat till svensk valuta, fick Ing-Marie Berglund med sig i en plastpåse hem till Sverige. ULRIKA RAMSTRAND Nu kan p användas PMU InterLifes kompletterande nya riktlinjer för stöd till hivsmittade innebär en väsentlig skillnad från tidigare. Nu går det bra att köpa medicin för utvecklingspengar så länge summan inte överskrider tio procent av projektbudget. D en grupp smittade som jag mötte i Togo nyligen blev enormt uppmuntrade av att höra att vi nu kan köpa in mediciner. Flera hade fått avbryta sitt medicinerande eftersom de inte hade råd längre. Och detta är mycket farligt då man lätt utvecklar en resistens mot tabletterna om man avbryter behandlingen, säger Ing-Marie Berglund. Uppskattningsvis lever 42 miljoner människor med hiv/aids i hela världen. Största andelen av de drabbade finner man i Afrika och då i länderna söder om Sahara där PMU InterLife sedan länge varit engagerad. Ing- Marie Berglund har arbetat som PMUs handläggare med hiv/aids-rågor sedan 2004 då man insåg att det behövdes en prioritering av de här frågorna. Vi märker att man hela tiden måste justera riktlinjerna eftersom epidemin rullar på. Vad vi ser är det enorma behovet av bromsmediciner, men också medicin för andra sjukdomar som drabbar den smittade när kroppens immunförsvar blir sämre, förklarar Ing- Marie Berlund. U v ecklingsbidrag e n f r å n S i da fick tidigare inte användas till mediciner eftersom det inte ansågs som utveckling utan lindrande av symptom. Mediciner kunde endast köpas inom humanitära projekt. Men nu har det 16 pmu.nu 2008 #2

17 rojektpengar även till bromsmedicin alltså blivit en förändring. Ekonomiskt stöd kan beviljas till: Medicin för att förhindra smitta från mor till barn. Detta prioriteras eftersom PMU InterLife anser att det är barnets mänskliga rätt att födas utan infektion. Medicin för exempelvis tuberkulos, svampinfektioner, diarré och hudsjukdomar. Bromsmedicin för behandling av hivsmittade. De nya riktlinjerna ger också möjlighet till ett korttidsstöd för smittade och deras familjer. Det är mycket viktigt att hivsmittade äter fullvärdig kost för att kunna tillgodogöra sig medicinen, annars har den ingen effekt. Korttidsstödet kan till exempel ges i form av matpaket, men kanske ännu hellre i form av hjälp till självhjälp så att man kommer igång med en egen inkomst. Dessutom innebär riktlinjerna att volontärer kan få extra hjälp vid hemsjukvård i form av paket med den vanligaste bassjukvårdsutrustningen, som skyddshandskar, smärtstillande medel med mera. Det har varit ett problem hur man ska handskas med dessa mediciner. Dels är de väldigt dyra, och när projekttiden är slut och pengarna är slut kan man inte köpa mer och då dör människor. Det är ett etiskt problem. Men nu har vi ändå bedömt att två år är två år och det kan hända mycket under den tiden, säger Ing-Marie Berglund. Medicinerna blir mer och mer tillgängliga för varje år, men det tar tid. Det finns till exempel inga riktiga mediciner för barn ännu. Det handlar dels om att under projekttiden söka hjälp från andra håll, att jobba mot stat och hälsoministerier för att få tilldelning från de lokala programmen så att medicineringen kan fortsätta. Och dels handlar det om att hålla i minnet att det under projekttiden faktiskt kan komma både bättre och billigare mediciner med bättre tillgänglighet. Dessutom är det ju en slags prevention under projekttiden. När man medicineras går man ner i virusmängd så då är man ju mindre smittsam. PMU InterLife driver över 300 utvecklingsprojekt i hela världen varav cirka 40 är direkt inriktade på hiv/aids-problematiken. Ofta ingår hiv/aids-frågor även i andra projekt genom utbildning och upplysning. Fokus ligger i Afrika som ju är mest drabbat, men det finns också renodlade hiv-projekt i bland annat Kina, Indien och Ukraina. Som ett led i upplysningen kring de här frågorna arbetar Ing-Marie Berglund med återkommande konferenser där hon möter kyrkoledare från olika länder. I november mötte hon de engelsktalande i Kenya för att ta fram handlingsplaner och nyligen kom hon hem från en konferens i Togo med de fransktalande länderna. Syftet är upplysning och att ge församlingsledarna praktiska verktyg för att tackla hiv/aids-problematiken. Medvetandegörande av kyrkoledare är otroligt viktigt. Genom kyrkan kan vi åstadkomma både attitydförändringar och beteendeförändringar. Kyrkan har en otroligt stor roll att spela, menar hon. Dels har kyrkan ett stort nätverk av människor. Man möter både unga och gamla, rika och fattiga. Och dels har kyrkan trovärdighet i samhället. Man är van att vända sig till kyrkan i krissituationer. Och det ger kyrkan en väldigt stor potential att påverka. Kyrkan har också fördelen att man kan mobilisera volontärer. Det finns ingen annan organisation som lyckas så bra med det. Hennes personliga engagemang i hiv/aids-problematiken är påtagligt. Jag har jobbat väldigt länge i Afrika, jag bodde bland annat i Västafrika i tolv år och arbetade i ett hälsoprojekt. I början var jag lärare och jag mötte många sjuka människor, såg elever som dog. Sedan dess har den här frågan legat för mig. Hon har förhoppningar för framtiden även om framstegen är små och går långsamt. Medicinerna blir mer och mer tillgängliga för varje år, men det tar tid. Det finns till exempel inga riktiga mediciner för barn ännu. Smittan som förs över från mor till barn vid födseln är också ett eftersatt område. Det enda vaccin vi har idag är det sociala, det vill säga utbildning i hur och varför du drabbas av hiv. Och det är där vi kan göra en insats. Gabriella MellergårdH pmu.nu 2008 #2 17

18 MIN vardag Nils återvände till sin barndoms Liberia: Människorna här har fram Man kan ta gossen ut ur Liberia, men inte Liberia ut ur gossen. Det uttrycket kommer osökt upp i mitt huvud när Nils Bernhold berättar lite om sin bakgrund och sin nuvarande tillvaro som PMU InterLifes medarbetare i Liberia. Ett uppdrag som han haft i ett år och som han just är i färd att avsluta. Monrovia km 2 3,5 miljoner invånare Republik, enhetsstat Traditionella inhemska religioner (ofta med inslag av kristendom), minoriteter av kristna och muslimer Läs- och skrivkunnighet: 55,5 procent A TT det skulle vara ett definitivt farväl till landet för Nils är knappast troligt. Efter att ha tillbringat några viktiga år under sin barndom där, då hans föräldrar arbetade för Svenska kyrkans mission i huvudstaden Monrovia, så finns Liberia kvar som en högst påtaglig pusselbit i hans liv. Liberiaåren sammanföll med hans första skolår. Men när kriget bröt ut i landet i början av 90-talet tvingades den då tioårige Nils lämna den relativt skyddade och trygga tillvaron där, för att skickas hem till Sverige. I Monrovia hade Nils gått i en brittisk skola med elever från 32 olika länder. Mina närmaste kompisar kom från Schweiz, Sverige, Polen, Libanon och Liberia, berättar han. Från den internationella vardagsmiljön hamnade Nils i en skola i Sundsvall. Jag gick i fjärde klass och det jag minns tydligast från den första tiden i Sundsvall var att jag inte riktigt visste hur man skulle bete sig. Nils berättar hur han i sjätte klass fick i uppgift att skriva om hur han tänkte sig framtiden. Jag skrev då att jag såg mig själv i Afrika, arbetande tillsammans med liberianer, kanske grävde vi en brunn eller en toalett. Så länge jag kan minnas, från det att jag kom hem, har jag haft en viss önskan eller drivkraft att återvända och jobba i Afrika, och särskilt då i Liberia. När han var i 20-årsålderm passade han på att återknyta kontakten med Afrika under några månader. Den gången i form av en praktikperiod som volontär inom en biståndsorganisation med placering i Zimbabwe, nära gränsen till Sydafrika. Den perioden blev inte riktigt vad jag tänkt I våras fick Nils besök av sin lillasyster Märta. Bilden är arbetet med att bygga upp hälsocentret i Lofa County i mig. Att min uppgift skulle bli hiv/aidsinformatör fick jag veta bara en knapp månad före avresa, vilket gjorde förberedelsetiden alldeles för kort. Att sedan det gängse språket i Beitbridge var Ndebele gjorde inte saken lättare. Jag befann mig snart i en position där jag kände att jag var mer ett hinder i den lokala organisationens arbete än en bidragande faktor. På det sättet blev volontäräventyret ändå en viktig erfarenhet för framtiden för Nils. Jag insåg att enbart motivation inte riktigt räcker, säger han och berättar att han bestämde sig för att hoppa av praktiken och studera vidare innan han gav sig på något liknande projekt igen. Outbildad arbetskraft är ju knappast någon bristvara i världens fattiga länder, säger han lite lakoniskt. Med tre och ett halvt års studier om Kris och konflikthantering vid Umeå universitet i bagaget, så var det alltså dags att ändå, på något sätt, uppfylla drömmen från sjätte klass 18 pmu.nu 2008 #2

19 tidstro och tillit till freden tagen i Monrovia, där Nils har sin lägenhet. (t.v.) Nils har varit projektledare för norra Liberia, som förstördes under kriget. Här är det brunnar som grävs. (t.h.) Mycket är sig likt. Skolan som jag gick i finns kvar, men används nu som ungdomsgård. Men han kan också se att kriget har satt sina spår. Murarna har blivit betydligt högre, och taggtråden ovanpå murarna tätare. Man ser också många påtagliga rester av kriget i form av nerbrända byggnader och kulhål i husväggar. En annan skillnad, fortsätter han, är den utländska personal som nu är här. Nu är det unga människor i karriären som är här med olika internationella organisationer. När vi var här var det fler familjer. Men den största skillnaden, som dock inte syns lika tydligt, är givetvis att alla här har genomlevt 15 år av krig och elände, tvingats fly från sina hem och sina nära och bara nu under de sista åren kunnat börja om igen. Krigets konsekvenser är något som Nils brottas med varje dag i sitt arbete. Han arbetar som projektledare för ett hälsoinriktat humanitärt projekt Nils Bernhold Ålder: 28 (har börjat upptäcka en grå nyans i håret) Familj: Fem syskon, två föräldrar Egenskaper: Kan citera Karin Boyes I rörelse Gör mig glad: Povel Ramels texter Gör mig ledsen/upprörd: När folk bryter sig in i min bil och tar min MP3 med bl a Povel Ramel Senast lästa bok: Män som hatar kvinnor av Stieg Larsson Marita Johansson Nils Bernhold i Lofa County i norra delen av landet, som innebär att förse människor i tre distrikt (cirka invånare) med gratis sjukvård, inklusive akuta, kirurgiska ingrepp. Hälsocentret fanns och fungerade där redan före kriget, men mycket är förstört och en del av arbetet består just nu i att bygga upp och renovera fem byggnader. När det är klart återstår bara två vårdavdelningar innan allt är återställt, säger Nils. Ett annat stort problem, förutom raserade byggnader, är att mycket av dokumentation som reglerar det dagliga arbetet försvunnit och försvårar rutinerna. Men bristerna som funnits har ändå inte hindrat arbetet helt. Nils kan berätta att drygt 200 patienter får hjälp vid centret varje dag. Trots att kriget alltså fortfarande gör sig påmint, inte minst när patienter med krigsskador kommer till centret, så tycker sig Nils Bernhold uppfatta framtidstro och tillit till freden bland människorna. Det byggs mycket runt om i landet, det renoveras och tak kommer på plats. Det visar att människor vågar satsa och att de tror på stabilitet. Nils själv bor i lägenhet i huvudstaden Monrovia. En vecka i månaden tillbringar han på Hälsocentret. Resan dit tar tio timmar så det är svårt att göra dagliga besök där. I Monrovia har han sin arbetsplats på PMU Liberias kontor varifrån projektet administeras, rapporter skrivs med mera. Om jag får tid över så blir det gärna lite tennis, säger han. Området han bor i hör till de finare i staden och har valts för säkerhetens skull. Huset omgärdas av murar med rullad taggtråd på toppen. Det hindrar ändå inte att vi vid två tillfällen under mitt år här har varit utsatta för väpnade rån, berättar han. När det här läses så återstår bara någon vecka av uppdraget den här gången. Vad framtiden innebär för hans del vet han inte riktigt, men han håller för troligt att Liberia finns där någonstans. Jag är ju svensk, men känner mig väldigt hemma här. Det var här jag började skolan och det är också här som jag nu börjat mitt yrkesliv. Att jag nu också har många vänner och bekanta här nere gör att det känns lite som ett andra hem. Kerstin Klason pmu.nu 2008 #2 19

20 information roger svanell Ny film om Justines väg tillbaka Hösten 2006 producerade PMU InterLife en kort informationsfilm med titeln Kongos kvinnor männens slagfält. Det var en skildring av den bortglömda krisen i östra Kongo- Kinshasa och av de våldtagna kvinnoras öde våldtäkter är ett massförstörelsevapen som brukats flitigt i denna konflikt. Filmen användes bland annat i en insamlingskampanj, som gav över 2 miljoner kronor. Dessa pengar används nu i en ny verksamhet, Dorkas, ett center för de våldtagna kvinnor som behandlats på Panzisjukhuset i Bukavu och inte får eller kan återvända till sina män och sina byar. ROGER SVANELL Gilene Mulangala, 26 år, och hennes tre barn får hjälp på kvinnocentret i Bukavu, DR Kongo. Insamling för barn i konfliktens DR Kongo PMU InterLifes nya informationsfilm följer upp hur det gått för Justine, som var huvudperson i filmen Kongos kvinnor männens slagfält. Den nya filmen, som är under produktion och ska vara klar till Nyhemsveckan, skildrar denna verksamhet, där kvinnor får utbildning och möjlighet till självförsörjning. Justine, som var huvudperson i filmen Kongos kvinnor männens slagfält, berättar om sitt vidare öde. Och överläkaren Denis Mukwege vid pingstmissionens sjukhus, Panzi-sjukhuset, talar om ett hoppets fönster som öppnats för Kongo i och med ett ökat engagemang från omvärlden. Hans uttalande har också gett namnet åt den nya filmen, som ska heta Hoppets fönster. BIRGER THURESON 20 Barnen i DR Kongo är i år fokus för PMU Inter- Lifes kampanj Barnens rätt vårt ansvar. På kvinnocentret i staden Bukavu får våldtagna kvinnor rehabilitering och utbildning för att kunna återvända till samhället. Nu är nästa steg att göra en insats för barnen där. Hälften av de insamlade medlen i Barnens rätt vårt ansvar 2008 kommer att gå till barn i DR Kongo. De ska göra det möjligt att skaffa kläder och lekredskap för barnen och betala skolavgifter åt de våldtagna kvinnornas barn på kvinnocentret, som blev möjligt tack vare julinsamlingen PMU InterLifes lokala partner Cepac driver även över 800 skolor i landet. Där behövs nya läroböcker, bänkar, tak och bättre lokaler. Man Exempel på vad din församling kan göra: Gör den 26 oktober till en freds- och bönemanifestation för barn i världen. Visa bönefilmen och insamlingsfilmen om barnen till de våldtagna kvinnorna i DR Kongo. Låt barn och ungdomar vara med och skapa insamlingsaktiviteter! Leksaksauktion, konstutställning eller insamlingsgala. Köp skolpaketet till skolorna i er kommun och använd samma material i församlingens barngrupper. vill också göra en speciell satsning för att hjälpa flickor med skolavgiften. De resterande 50 procenten av insamlingen kommer att gå till andra barnprojekt runtom i världen. Kampanjstart med bön för Kongo Söndagen den 26 oktober blir startskottet för kampanjen. Då uppmanas pingstförsamlingarna att lyfta situationen för barn i världen i en freds- och bönemanifestation. Inför den helgen kommer PMU InterLife att skicka ut en dvd till församlingarna. Den innehåller förutom insamlings- och barnfilmer även filmen Hoppets fönster. Filmerna från Kongo går också att se eller ladda ner direkt på Rebecka Björndahl Använd er second hand-butik. Ordna en modevisning och skänk dagskassan. Frågor? Kontakta gärna PMU InterLife: Marianne Henriksson Holmström, församlingsinspiratör: Rebecka Björndahl, insamlingskoordinator: , Maria Bard, barn- och ungdomskommunikatör: , pmu.nu 2008 #2

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

...till jordens yttersta gräns. Pingstkyrkan Kungsbacka i världen

...till jordens yttersta gräns. Pingstkyrkan Kungsbacka i världen ...till jordens yttersta gräns. Pingstkyrkan Kungsbacka i världen Jesus sa; Gå ut i hela världen och gör alla folk till lärjungar. Det är vad ordet mission innebär. Ingen församling kan göra detta själv,

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Uppsats om Barnsoldater

Uppsats om Barnsoldater Uppsats om Barnsoldater Min uppsats handlar om barnsoldater. Anledningen till att jag har valt detta ämne är för att jag såg en film som hette Blood Diamond som delvis handlade om barnsoldater. Filmen

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

Man blir ARG, det är obegripligt. Det här är 4 av 100 miljoner barn! Är det någon idé?

Man blir ARG, det är obegripligt. Det här är 4 av 100 miljoner barn! Är det någon idé? Presentation av SOS Barnbyar/Skolpresentation manus 2015-03-11 Presentation Presentera dig/er Vad tänker ni när ni hör SOS Barnbyar? Inled med en film Ex Filmen om Leon (Skoljoggen) Centralafrikanska republiken

Läs mer

Sisters Internationals Lokalgrupper

Sisters Internationals Lokalgrupper Sisters Internationals Lokalgrupper INNEHÅLL Verksamhetsbeskrivning av Sisters International Sverige sid 2 Riktlinjer för Sisters Internationals Lokalgrupper sid 3 Bildandet av en Lokalgrupp sid 7 Ekonomi

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005 Hiv/Aids 2005 Antalet hivsmittade i världen är nu 40,3 miljoner. Endast under 2005 har 4,9 miljoner vuxna och barn smittats med viruset. Trots att andelen hivsmittade har minskat i vissa länder, så fortsätter

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR?

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR? PER PULSGRUP CH VARFÖR? HUR GÖR MAN O VARFÖR PULS? PULSGRUPP- VAD ÄR DET? Och varför ska vi ha det? Två relevanta och bra frågor som vi som jobbar med Puls-Tro och Idrott får ganska ofta. De frågorna försöker

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

Ledarmaterial Målgrupp: ungdomar 13 18 år

Ledarmaterial Målgrupp: ungdomar 13 18 år Ung i Kongo Ledarmaterial Målgrupp: ungdomar 13 18 år 1 Upplägg s. 3 Tipsfrågor s. 4 14 Tipsfrågefomulär s. 15 Svar på tipsfrågor s. 16 Manus till bildspel s. 17 19 Diskussionsfrågor s. 20 Avslutning s.

Läs mer

En mer barnvänlig värld. Om barnens förbättrade situation i världen och i Sverige

En mer barnvänlig värld. Om barnens förbättrade situation i världen och i Sverige En mer barnvänlig värld Om barnens förbättrade situation i världen och i Sverige Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Forskning och utveckling Kartläggningar och utvärderingar Böcker,

Läs mer

Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids.

Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids. Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids. Är jag säker? Vi får inte tro att vi går säkra. För även om vi inte är sprutnarkomaner, bosatta i Afrika, har fått blodtransfusioner, är homosexuella,

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Gyllene regeln i praktiken

Gyllene regeln i praktiken Gyllene regeln i praktiken www.pingstung.se nyheter Ett material för: Läger Barngrupper Skolklassen Församlingen MATERIAL 1) Affischen: Det är coolt 2) Småkort 10x4cm: Det är coolt 3) T-shirt 4) Knapp

Läs mer

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen!

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen! HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2014 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har varit med och stöttat våra

Läs mer

fattigdom en rättighetsfråga

fattigdom en rättighetsfråga fattigdom en rättighetsfråga amnesty.se/nuvetdu Var 8:e kvinna riskerar att dö Visste du att risken att dö i samband med graviditet och förlossning är större i Sierra Leone än i nästan alla andra länder

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Anslag från Sight First

Anslag från Sight First Anslag från Sight First Sedan början av 1990 talet har Sight First anslag delats ut till ett värde av 211 miljoner US dollar. Nu börjar pengarna ta slut, därav insamlingskampanjen Sight First II. Ett exempel,

Läs mer

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:09 Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Vid årsskiftet 2008 uppgick befolkningen i Linköping till 141 863 personer. Av dessa var 17 156 utrikes

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09

Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09 Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09 TEXT: Rikard Lehmann. FOTO: Hampus Brefelt, The Studio, Malmö Vänd blad Fair Trade - ett vinnarekoncept för Paula och Kajsa i Terre de Femmes Det skiljer

Läs mer

Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN

Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN Centralafrikanska republiken är ett av de fattigaste länderna i världen. 63 procent av befolkningen lever på

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Kom igång med klimatsamtal! Det här häftet är tänkt som en hjälp och inspiration för dig som är ledare och vill skapa en programkväll kring klimatfrågan.

Läs mer

En bättre värld i arv. Information om testamentsdonation

En bättre värld i arv. Information om testamentsdonation En bättre värld i arv Information om testamentsdonation En hälsning från direktorn 3 Hoppet om något bättre blir verklighet Någon dag, någonstans i världen, kan ett barn som lever i extrem fattigdom få

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

Våldtagna Justine vågar tro på framtiden igen NU STARTAR KAMPANJEN!

Våldtagna Justine vågar tro på framtiden igen NU STARTAR KAMPANJEN! svårnådda byar i Burma bistås efter cyklon sid 4 2008 #3 En tidning från PMU InterLife SPECIAL: Ny syn på kyrkans samhällsroll sid 8-9 STORSATSNING PÅ ÖKAD KUNSKAP OM BISTÅND sid 21 FOKUS: KONGOS KVINNOR

Läs mer

PMU InterLifes verksamhetsberättelse 2009

PMU InterLifes verksamhetsberättelse 2009 Verksamhets- berättelse 2009 PMU InterLifes verksamhetsberättelse 2009 Detta är PMU InterLifes verksamhetsberättelse för år 2009. PMU InterLife är avdelningen för utvecklingsverksamhet och humanitärt arbete

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

2014-12-05 Mats Pergert www.smittskyddstockholm.se. Tuberkulos

2014-12-05 Mats Pergert www.smittskyddstockholm.se. Tuberkulos Tuberkulos Antal fall 2014-12-05 Antal fall av tuberkulos per 100 000 i Sverige och Stockholm mellan 1971 och 2013 40 35 30 25 Stockholms län 20 Sverige 15 10 8,4 5 6,8 0 800 3,5 Somalia Somalia 700 Sverige

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Bli värdfamilj åt en utbytesstudent

Bli värdfamilj åt en utbytesstudent Connecting Lives, Sharing Cultures Ta hem världen till dig Bli värdfamilj åt en utbytesstudent Att vara värdfamilj är att växa som individer, lära nytt & få uppleva ett fantastiskt år tillsammans. Att

Läs mer

Malawi. motverkar skogsskövling. + 1 skola

Malawi. motverkar skogsskövling. + 1 skola MALAWI HÄNDELSE Skolan i Fundo kan inte användas för att tak och väggar är så dåliga att barnen får gå hem igen under regnperioden. Ett gäng svenska scoutledare bidrar med arbete, tillsammans med lokala

Läs mer

diskussionsunderlag CITIZEN OKETCH

diskussionsunderlag CITIZEN OKETCH diskussionsunderlag CITIZEN OKETCH Vad tänker du på när du hör ordet Afrika? Bilder av Afrika I filmen Citizen Oketch får vi följa med George och Esther Oketch och deras fyra barn i vardagen i ett slumområde

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika?

Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika? Tema Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika? Uppstart: VI inleder med en diskussion i klassen. Klassen delas in i grupper om 4-5 elever (grupperna ska bestå under arbetets gång). Som vanligt när

Läs mer

Handelsbankens FadderbarnsFond Bilaga 1 till Förvaltningsberättelsen Totalt utbetalda bidrag under år 2008: 2.535.311,41 kr Sid. 1/2 Organisation/ Projekt: BaanChivitMai: Totalt bidrag under 2008: BCM-barnen

Läs mer

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var.

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var. NYTT HJÄRTA Fil. 1:3-11 Sammanfattning av predikan 31 januari. När Bibeln talar om hjärtat är det oftast inte det fysiska hjärtat som menas utan det handlar om vårt innersta vår personlighet, våra känslor.

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Den svenska utländsk bakgrund-befolkningen den 31 december 2011 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2012

Den svenska utländsk bakgrund-befolkningen den 31 december 2011 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2012 Den svenska utländsk bakgrund-befolkningen den 31 december 2011 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2012 Detta är en sammanställning av den svenska utländsk bakgrund-befolkningen en generation bakåt

Läs mer

Landskort. Industriländer (I-länder): Sverige (och USA) Utvecklingsländer (U-länder): Etiopien, Eritrea, Tanzania, Malawi, Sudan, Indien

Landskort. Industriländer (I-länder): Sverige (och USA) Utvecklingsländer (U-länder): Etiopien, Eritrea, Tanzania, Malawi, Sudan, Indien VÄRLDSSPELET LÄNDER SOM INGÅR I SPELET Industriländer (I-länder): Sverige (och USA) Utvecklingsländer (U-länder): Etiopien, Eritrea, Tanzania, Malawi, Sudan, Indien Landskort I-LAND ELLER U-LAND? Human

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Rättvisa i konflikt. Folkrätten

Rättvisa i konflikt. Folkrätten Rättvisa i konflikt Folkrätten Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för tre träffar

Läs mer

En levande församling

En levande församling PINGST VÄSTERÅS En levande församling Och Herren skall alltid leda dig; han skall mätta dig mitt i ödemarken och ge styrka åt benen i din kropp. Du skall vara lik en vattenrik trädgård och likna ett källsprång,

Läs mer

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 BIBELLÄSNING Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 1 Heliga vanor för vanliga människor - Bibelläsning Män blir lättare förkylda än kvinnor Den meningen har åtminstone tre olika

Läs mer

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år.

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år. HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året varit med och stöttat våra

Läs mer

TOGETHER WE CAN MAKE A DIFFERENCE!

TOGETHER WE CAN MAKE A DIFFERENCE! VÄRLDENS STÖRSTA KONST PROJEKT FÖR VÄLGÖRENHET LANSERADES I KAPSTADEN Press release 14-April-2012 Peace Love & Photography TOGETHER WE CAN MAKE A DIFFERENCE! ABCharity projektet lanserades framgångsrikt

Läs mer

SUDAN. Gänget ska få ett nytt uppdrag av FN-chefen. Ni ska resa till Sudan, träffa Machiek och göra hans röst hörd över världen! Ta inga risker!

SUDAN. Gänget ska få ett nytt uppdrag av FN-chefen. Ni ska resa till Sudan, träffa Machiek och göra hans röst hörd över världen! Ta inga risker! globens gäng av Magnus Bergmar & Karin Södergren Gänget ska få ett nytt uppdrag av FN-chefen. Globens Gäng reser jorden runt för att samla in jämnåriga kompisars berättelser om kränkningar av barnets rättigheter

Läs mer

Fira FN-dagen med dina elever

Fira FN-dagen med dina elever EN BÄTTRE VÄRLD Fira FN-dagen med dina elever 24 oktober Ett material för grundskolan från Svenska FN-förbundet. Fira FN-dagen med Svenska FN-förbundet och projektet Skolmat blir kunskap. Inför FN-dagen

Läs mer

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen Tillsammans Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 Samling 1 Varför tillsammans? 6 1. Att ha gudstjänst tillsammans Samling 2 Varför samlas till gudstjänst? 8 Samling 3 Varför lovsjunga Gud

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

HUNGERPROJEKTET JUla REsUlTaT 2014

HUNGERPROJEKTET JUla REsUlTaT 2014 HUNGERPROJEKTET Jula Resultat 2014 Inledning Varmt tack till Jula AB - ledningen och medarbetarna - som under det som under det gångna året har investerat i en framtid fri från hunger och fattigdom i Bangladesh.

Läs mer

Verksamhetsplan för 2012

Verksamhetsplan för 2012 Verksamhetsplan för 2012 Nduguföreningens syftesparagraf Nduguföreningen vill tillsammans med invånare och lokala aktörer i byn Kizaga och omgivande byar i Tanzania, verka för att ge enskilda människor

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

HUNGERPROJEKTET GHaNa 2013

HUNGERPROJEKTET GHaNa 2013 HUNGERPROJEKTET Ghana 2013 Inledning Hungerprojektet tackar alla fantastiska individer och företag som under det gångna året varit med och stöttat vårt arbete i Ghana. Med rapporten vill vi ge er kunskap,

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Tusentals flickor behöver ditt stöd.

Tusentals flickor behöver ditt stöd. Tusentals flickor behöver ditt stöd. Inte ovanligt. Den här flickan, Blacky, hittades i en soptunna. Råttorna hade börjat äta av hennes ansikte. Överleva? Djur, människor och växter kämpar i 40 gradig

Läs mer

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen är den viktigaste religionen i Sydostasien, på Sri Lanka och i Tibet. Det finns också många buddhister i Kina och Japan. Hindusimen och buddhismen har mycket

Läs mer

Sedan starten av Lifecenter har vi varit välsignade med en fantastisk

Sedan starten av Lifecenter har vi varit välsignade med en fantastisk KINGDOM BUILDERS 1 VÅRT HEM I VÄSTERÅS OCH MÄLARDALEN Sedan starten av Lifecenter har vi varit välsignade med en fantastisk byggnad i Västerås. Det är vårt gemensamma ansvar att utveckla, underhålla och

Läs mer

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE.

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Kristendom lektion 4 Den katolska kyrkan Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Påven Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Dagens

Läs mer

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 Av: Michael Hjelt Act Now for Climate Justice är en kampanj som leds av ACT Alliance, en koalition av mer än 140 organisationer och kyrkor som jobbar tillsammans

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM Om materialet Angela och Juliana har världens tuffaste jobb att vara kvinna och bruka jorden i ett

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

De tre fokusområdena blir synliga under våren

De tre fokusområdena blir synliga under våren De tre fokusområdena blir synliga under våren I början av det nya året kommer här en hälsning med ny information från de tre fokusområdena Bibel och Bön, Uppdraget och Trovärdighet. Den handlar om det

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

RATTVIS HANDEL I SKOLAN TEMAN, LARANDEMAL & OVNINGAR. www.malmo.se/fairtradecity

RATTVIS HANDEL I SKOLAN TEMAN, LARANDEMAL & OVNINGAR. www.malmo.se/fairtradecity RATTVIS HANDEL I SKOLAN TEMAN, LARANDEMAL & OVNINGAR RATTVIS HANDEL I SKOLAN DEN SOCIALA OCH ETISKA ASPEKTEN AV LARANDE FOR HALLBAR UTVECKLING Malmö är Sveriges första Fairtrade City. Genom att handla

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

KEA FIRAR LIVET D et var en spänd stämning i skolan den där dagen när resgruppen skulle utses. De hade jobbat så länge med projektet, och nu skulle till slut resan bli av. Fyra elever i fyran och två lärare,

Läs mer

Jag kallar er vänner. Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder

Jag kallar er vänner. Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder Jag kallar er vänner Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder 1 Biblisk grund Den missionssyn som vuxit fram i Svenska Missionskyrkan när det gäller relationen till kyrkor

Läs mer

Globala veckans tipspromenad

Globala veckans tipspromenad Globala veckans tipspromenad Kyrkornas globala vecka 2007 har temat Skapelsefeber! och handlar om skapelsen och klimatet. Varje år tar vi fram en tipspromenad till Kyrkornas globala vecka. På ett både

Läs mer

Läkarmissionens effektrapport 2014

Läkarmissionens effektrapport 2014 Effektrapport 2014 Läkarmissionens effektrapport 2014 Namn: Läkarmissionen (Svenska Journalens Läkarmission och Hjälpverksamhet) Org.nr: 802005-9989 Juridisk form: Stiftelse 1. Vad vill Läkarmissionen

Läs mer

Hjälp till föräldralösa barn och deras familjer i södra Afrika (08403)

Hjälp till föräldralösa barn och deras familjer i södra Afrika (08403) Stöd till föräldralösa barn i Malawi, vars föräldrar drabbats av hiv och aids. Foto: Malin Barnö/Röda Korset Hjälp till föräldralösa barn och deras familjer i södra Afrika (08403) 2 Bakgrund Projektet

Läs mer

Effektrapport Frii 2013

Effektrapport Frii 2013 Effektrapport Frii 2013 P A G E 1 of (5) D A T E 30/09/2014 A U T H O R Krister Adolfsson 1. Vad vill er organisation uppnå? Diakonia är en biståndsorganisation grundad i kristna värderingar som samarbetar

Läs mer

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017 Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet Borgerligt alternativs program 2014 2017 1 Innehåll Förord 3 Värdegrund 4 Vad är Svenska kyrkan? 5 Verksamhet i församlingarna 6 Gudstjänstliv i förnyelse Kyrkomusiken

Läs mer

EN BÄTTRE VÄRLD. Skolmaterial FN-DAGEN 2015. Fira FN-dagen och FN 70 år med Svenska FN-förbundet

EN BÄTTRE VÄRLD. Skolmaterial FN-DAGEN 2015. Fira FN-dagen och FN 70 år med Svenska FN-förbundet EN BÄTTRE VÄRLD Skolmaterial FN-DAGEN 2015 Fira FN-dagen och FN 70 år med Svenska FN-förbundet FN 70 ÅR Fira med Svenska FN-förbundet År 2015 fyller FN 70 år! Det är också året då FN:s nya utvecklingsmål

Läs mer

Rätten att återvända hem

Rätten att återvända hem Texter till Del 3 Vägen till försoning Rätten att återvända hem I juni 1996, ett år efter krigsslutet, reste Kaj Gennebäck med kort varsel till Bosnien-Hercegovina. Hans uppdrag var att hjälpa bosniakerna

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

VOIPROJEKTETs. Fadderprogram

VOIPROJEKTETs. Fadderprogram VOIPROJEKTETs Fadderprogram Voiprojektets Fadderprogram VOIPROJEKTET Staden Voi med omnejd är svårt drabbad av HIV/AIDS och till följd av detta ökar antalet föräldralösa barn drastiskt. Samarbetet mellan

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer