Bibliografiska uppgifter för Markkarteringshistoria

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bibliografiska uppgifter för Markkarteringshistoria"

Transkript

1 Bibliografiska uppgifter för Markkarteringshistoria Författare Lindén B. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Regional växtodlings- och växtskyddskonferens. Uddevalla jan 2007 SLU, Institutionen för markvetenskap, avd. för precisionsodling Svenska Rådgivare Denna skrift (rapport, artikel, examensarbete etc.) är hämtad från VäxtEko, databasen som samlar fulltexter om ekologisk odling, växtskydd och växtnäring. Utgivaren har upphovsrätten till verket och svarar för innehållet.

2 MARKKARTERINGSHISTORIA Börje Lindén, Avdelningen för precisionsodling, Institutionen för markvetenskap, SLU Box 234, Skara E-post: Föredrag vid Regional växtodlings- och växtskyddskonferens i Uddevalla den januari 2007 INLEDNING Sedan grunden till kännedomen om jordarnas beskaffenhet lagts bl.a. genom tillkomsten av Ekströms jordartsindelning, och kemiska jordanalysmetoder såsmåningom började utvecklas, kunde markkartering som underlag för gödsling och kalkning införas. Markkartering började utföras i Sverige redan på 1920-talet (Fredriksson, 1961; Bengtsson & Kristiansson, 1966). Dåvarande Svenska sockerfabriksaktiebolaget påbörjade 1923 en omfattande undersökning över ph- och kalkbehovsförhållandena i sockerbetsodlingsområdena. Arbetet leddes av O. Arrhenius. I början av 1930-talet utvidgades undersökningarna och omfattade också fosfor, som extraherades med 2%ig citronsyra och i vissa fall nitrat- och kloridmängderna. Arrhenius förde in P-analysvärdena (uttryckta i mg P 2 O 5 /100 g jord) på kartor med uppdelning på sex klasser (Fredriksson, 1961). Han var den förste som i Sverige införde en billig analysteknik, som passade för massundersökningar, och hans arbete utgjorde början på den systematiska kartering av ph- och växtnäringstillståndet i svensk åkerjord som såsmåningom följde. Nästa steg i analysutvecklingen togs 1932, då H. Egnér publicerade sin s.k. Laktatmetod för fosforbestämning (Egnér et al., 1938). Denna metod visade sig ge bäst överstämmelse med resultat från fältförsök vid en jämförelse av de båda, här nämnda fosforanalysförfarandena. Därmed kom laktatmetoden till användning i den fortsatta markkarteringen fram till slutet av 1950-talet. Under slutet av 1930-talet utvidgades markkarteringsverksamheten i och med att hushållningssällskapen och de lantbrukskemiska stationerna engagerade sig i arbetet. I samband med andra världskriget tog markkarteringen fart. Det berodde bl.a. på brist på gödselmedel under denna kristid (Franck, 1943). Med tiden utarbetades emellertid nya metoder. AL- och HClmetoden för bestämning av främst fosfor och kalium (Egnér et al., 196) infördes Samtidigt vidareutvecklades provtagningstekniken, varvid punktmetoden och pegelytemetoden definierades. Utvecklingen hade så här långt letts av Lantbrukshögskolan och Statens Lantbrukskemiska Kontrollanstalt. Med tiden uppkom krav på ett förenklat provtagningssätt, och linjekartering började införas på 1980-talet (Gudmundsson, 1984). Sedan uppkom en stagnationsperiod i utvecklingen av provtagningsmetoderna fram till införandet av satellitnavigering och digital teknik. År 1995 började GPS användas för positionering av provtagningspunkter och omkring 1997 introducerades interpolerade markkartor, vilket i sin tur möjliggjorde styrning av gödsling och kalkning för att beakta inomfältsvariationer i markegenskaperna. Under och 90-talen och senare utvecklades analysmetodiken i syfte att utnyttja analyser, som ändå gjordes, på nya sätt för bestämningar eller beräkningar av t.ex. lerhalt och basmättnadsgrad. 1

3 ANALYSTEKNIKENS UTVECKLING Markkartering enligt äldre metodik I äldre tider talade man inte om de rena växtnäringsämnena fosfor och kalium utan på kontinentalt vis om fosfat eller fosforsyra (P 2 O 5 ) och kali (K 2 O). Först på 1970-talet skedde här en ändring till P och K såsom i de andra nordiska länderna. När markkarteringen började ta fart under andra världskriget och fram till införandet av AL-metoden omkring 1968 användes Egnérs laktatmetod (Egnér, Köhler & Nydahl, 1938) för bestämning av jordens innehåll av fosfat (omräknat till fosfatvärde) och dess fosfatklass. Kalitillståndet (omräknat till kalivärde) och kaliklassen bestämdes med Egnérs monoklorättiksyrametod (Egnér, 1940). Sambanden mellan fosfatvärde, -tillstånd och -klass respektive kalivärde, -stånd och -klass framgår av tabell 1. Fosfor- och kaliklasserna markerades på markkartorna som färglagda områden inom skiftena. Tabell 1. Indelning av jordarnas fosfat- och kalivärden och i klasser (Fredriksson, 1960; Egnér ). Fosfatvärde, Fosfatklass Fosfattillstånd Kalivärde, Kaliklass Kalitillstånd kg P 2 O 5 /ha kg K 2 O/ha 0-75 I a Mycket otillfredsställande 0-75 I a Mycket otillfredsställande I b Otillfredsställande I b Otillfredsställande II a Ej fullt tillfredsställande II Ej fullt tillfredsställande II b Ganska tillfredsställande III a Tillfredsställande III a Tillfredsställande > 600 III b Fullt tillfredsställande > 600 III b Fullt tillfredsställande Fostatklass Ia markerades på markkartan som röda områden överdragna med röda snedstreck, medan klass Ib visades med enbart rött (Franck, 1956). På motsvarande vis angavs klass IIa och IIb som grönt med resp. utan gröna snedstreck. Klass IIIa visades som blå områden och klass IIIb som blått med blå snedstreck. Kalitillståndet betecknades med runda prickar (Ia, II och IIIa) och ringar (Ib och IIIb) med samma färg som för motsvarande fosfatklasser. Kalktillståndet grundades på bestämning av följande: 1. ph-värdet eller reaktionstalet 2. Bastalet, som uttrycktes i promille kalk (CaO), se Bengtsson och Kristiansson (1966) 3. Nettokalkmängden, som uttrycktes i ton kalk (CaO) per ha, användes på rena mulljordar. Vid ph över 6,0 ansågs inte kalkningsbehov föreligga på sådana jordar. Vid ph under 6,0 fann man att ph-värdet var ett alltför osäkert mått för bedömning av kalkbehovet och här använde man istället nettokalkmängden. Man utgick härvid ifrån att mulljordarnas kalkbehov var beroende dels av kalkinnehållet och dels av svavelmängden, vilken har en försurande inverkan. Nettokalkmängden avser jordens totala kalkinnehåll sedan reducering gjorts för en viss del av svavlets försurande inverkan. Nettokalkmängden uttrycks i ton CaO per ha och kan anges i positiva eller negativa värden beroende på storleken av jordens kalkinnehåll i jämförelse med svavelmängden. Jordens halt av spårämnen (mangnan, bor och koppar) kunde undersökas efter särskild beställning. Markkarteringsanalyser enligt nyare metodik Egnérs laktatmetod för fosfatbestämning och monoklorättiksyrametod för bestämning av kalitillståndet fungerade i allmänhet bra, men det fanns nackdelar (Palmquist et al., 1959). Laktatmetoden stämde inte tillräckligt bra för fosfor i områden med kalkrika jordar och delar av Västsverige. Vad gäller kalium övervärderade monoklorättiksyrametoden lätt kalitillgången i organogena jordar och i lerfattiga mineraljordar, där i båda fallen reserverna av i 2

4 andra hand mobiliserbart kalium är små. Bristande överensstämmelser mellan å ena sidan markkarteringsanalyser och å den andra bidrog utförda fältförsök föranledde en omprövning av metoderna för markkartering, med början Som ett led i arbetet undersöktes ett mycket stort antal jordprofiler cm djup) i hela landet, som senare publicerades av bl.a. Fredriksson & Haak (1995). I detta arbete uppmärksammades att alven ofta var fosforrik i jordar i Västergötland (se även artiklar i Skaraborgs Läns Hushållningssällskaps Tidning). Åren genomfördes åriga försök med stegrade fosfatgivor och 75 likaså 6-åriga försök med stegrade kaligivor. År 1958 övergick man som nämnts till AL- och HCl-metoden (Egnér et al., 1960). AL-metoden avser extraktion med 0,1 M ammoniumlaktat och 0,4 M ättiksyra främst för bestämning av lättlöslig fosfor och lättlösligt kalium, medan HCl-metoden innefattar extraktion med 2 M saltsyra i vattenbad för bestämning av P- och K-förråden. Förbehandlingen av proverna liksom bestämningen av volymvikt, ph-värde (ph H 2 O), kalktillstånd och mikronäringsämnen ändrades däremot inte vid övergången. Man rekommenderade vid denna tid omkartering vart 7-8 år. På basis av de nämnda, omkring 200, 6-åriga fältförsöken med stigande P- och K-gödsling utformades en ny klassindelning för analysresultat enligt AL- och HCl-metoderna (Fredriksson, 1961): klass I-V för lättlöslig fosfor och lättlösligt kalium sam klass 1-5 för förråden av P och K (se t.ex. Jordbruksverkets Anvisningar för gödsling och kalkning, För att kunna göra jämförelser mellan markkartor enligt äldre och ny metodik undersöktes sambanden mellan P- och K-analysvärden bestämda med de olika metoderna (Karlsson & Jonsson, 1959). Statistiskt sett goda samband fastställdes, men man påtalade ändå vissa svårigheter i jämförelserna. I slutet av 1950-talet infördes genom överenskommelse mellan jordbrukskonsulenterna, att markkartorna i hela landet ritades enligt enhetlig färgskala (Grahn & Hansson, 1965). Det förekom till att börja med att P-AL- och K-AL-klasserna angavs som helt färglagda områden på kartorna, men som ett alternativ kunde värdena läggas in på provpunkterna med hjälp av runda färgstämplar i samma färgskala (rött, orange, gult, grönt och blått). P-HCl- och K-HClklasserna återges med hjälp av en sektionsindelad stämpel placerad vid respektive provtagnigspunkt. Jordarten bedömdes i fält av provtagaren, som också skulle rita in jordartsgränser på arbetskartan. De olika jordarterna och mullhalterna i matjorden angavs inom avgränsade områden på åkerfälten, med gällande förkortningar enligt Ekström. Förekom alvprov och analyser av mikronäringsämnen angavs de i tabellform på markkartan. Vid pegelprovtagning ritades en särskild s.k. pegelkarta. Bestämning av P-HCl har inte gjorts genomgående i alla län, och användningen av denna analys har minskat och förekommer numera knappast alls. Om volymviktskorrektion behövs (såsom på mullrika jordar och mulljordar), rekommenderades att korrigering sker vid volymvikter under 0,8. Omfattningen av jordarts- och mullhaltsbestämning i samband med markkartering har varierat från början. Avsikten var tidigt den att jordart och mullhalt skulle bedömas av provtagaren i fält. I bl.a. Skåne utelämnades denna bedömning. I Skaraborgs län gjorde jordartsbestämning vid markkarteringstillfället in på 1970-talet, men såsmåningom gjorde man avkall på denna. Istället tillkom en förenklad, billigare form av mekanisk analys vid Agrolab i Kristianstad. Vid AnalyCen i Lidköping började man beräkna lerhalten i jordar från Västsverige på basis av K-HCl-bestämningar. Numera anses NIR-bestämning vara ett bra alternativ vid lerhaltsbe- 3

5 stämning (Stenberg, pers. medd.). Överhuvudtaget fanns det under och 90-talen en målsättning att utnyttja befintliga analyser, som ändå gjordes, till att bestämma eller besräkna fler parametrar, bl.a. som ersättning för dyrare eller besvärligare analyser. Sålunda infördes vid Agrolab en förenklad metod för beräkning av basmättnadsgraden på basis av de katjoner som kan bestämmas i samband med AL-bestämning. JORDPROVTAGNINGSTEKNIK Anvisningarna för markkarteringen utformades ursprungligen av Statens Lantbrukskemiska Kontrollanstalt i Stockholm (Fredriksson, 1961) och föreskrifter utformades av Kungl. Lantbrukstyrelsen (Kungl. Lantbruksstyrelsen, 1960). Själva markkarteringsarbetet utfördes under de första årtiondena av hushållningssällskapen. Punktmetoden Den provtagning som utfördes under 1940-talet baserades redan då på punktvis provtagning av skiften. Denna s.k. punktmetod definierades i det utvecklingsarbete som skedde under 1950-talet, i vilket bl.a. professor Nils Karlsson, Statens Lantbrukskemiska Kontrollanstalt, och laborator Ekman vid Institutionen för jordbrukslära, Lantbrukshögskolan, deltog. Principen är att man från en yta om ca 10 m 2 runt en punkt tar ut minst 7 delprover inom 20 cm djup. Borrdsticken fördelas inom en radie av 3 m från mittpunkten. Delproverna blandas ihop till ett samlingsprov. Man rekommenderade ursprungligen 2-4 provpunkter per ha (Fredriksson, 1961; Kungl. Lantbruksstyrelsen, 1960). Vid provtagning av betesvall anbefallde inom en radie av 3 m från en mittpunkt 33 stick i delskiktet 0-5 cm och 11 stick på djupet 5-20 cm till följd av anhopning av fosfor närmare ytan genom djurens gödsling (jmf. pegelytor nedan). Jordprovtagaren skulle bedöma jordart och mullhalt okulärt och med hjälp av utrullningsprov. Resultaten angavs som jordartsområden på markkartorna, i vart fall om man kunde fastställa jordartsgränser. Jordarts- och mullhaltsbedömning under själva provtagningen har inte förekommit i alla län, exempelvis inte i Skåne-länen, och i andra landsdelar har tillämpningen alltmer upphört. På laboratoriet torkades proverna vid högst 35 o C och maldes sedan och sållades i ett såll med 2 mm maskvidd. Ursprungligen ville man fördela provtagningspunkterna i knutpunkterna av ett kvadratiskt rutsystem med knutpunkter på 100 m avstånd. Rutsystemet baserades på två vinkelräta baslinjer, som inmättes och lades fast med hjälp av beständiga fixpunkter, t.ex. en kraftledningsstolpe eller en gavel på en byggnad. Rutsystemet kunde innefatta all åkerjord inom en gård, om arealen låg samlad, eller enbart ett eller några skiften som var belägna på annat håll. Rutsystemet ritades in på en karta och punkterna numrerades för var 50 m. Vid provtagningen mätte man sig fram till punkterna med vinkelprisma och måttband eller möjligen famnstake. Detta fastlagda rutsystem syftade till att göra det möjligt att vid omkartering återkomma exakt till de provtagna punkterna. Metoden fick emellertid ingen nämnvärd tillämpning i praktiken, eftersom arbetet krävde mycket tid och blev kostsamt. I praktiken fördelades istället provtagningspunkterna med den täthet som eftersträvades genom bedömning av lämpliga, representativa platser på skiftet i fråga. Avstånden kom därför att variera och det blev inte möjligt att vid omkartering komma tillbaka till samma punkter. I början togs prov ganska tätt, enligt den ursprungliga rekommendationen 2-4 provpunkter per ha, men såsmåningom begränsades i allmänhet tätheten till ca 1 prov per ha ut, tätare där det var ojämnare markförhållanden och ofta lite glesare inom stora, jämna fält. Prov tas ej inom vändtegarna. 4

6 Provtagning av alven (40-60 cm) rekommenderades som ett komplement till matjordsprovtagningen (se t.ex. Alvelid, 1970). Härvid anbefalldes av prof. Nils Karlsson att gropar grävdes till 40 cm djup på fyra av de sju punkter där samlingsprovet i matjorden tagits ut. Ett annat sätt är att använda alvborr såsom Ultuna-borr (Lindén, 1977) eller dansk borr. Inom djupet cm föreskrevs av Lantbruksstyrelsen (1960) att fyra delprover togs ut, som slogs ihop till ett alvprov. Det rekommenderades även att hela markprofiler till 80 eller 100 m djup skulle provtas, men detta torde inte ha kommit till någon nämnvärd praktisk tillämpning. Alvprov (40-60 cm) togs i Uppsala län under en tid ut på en provtagningspunkt per skifte eller skiftes som var representativ för detta område. Alvprovtagningen blev aldrig allmän p.g.a. den tillkommande kostnaden och bristen på bedömningsgrunder för utvärdering av resultaten. Haak (1978, 1994) fastställde emellertid, att alvens bidrag till grödornas växtnäringsförsörjning kan svara för upp till en tredjedel av fosfor- och upp till hälften eller mer av kaliumupptaget. Haak (1994) utvecklade en modell för justering av P- och K-gödslingen med hänsyn till markkarteringsdata för både matjord (0-20 cm) och alv (åtminstone skiktet cm). Omfattande provtagningar av svenska åkermarksprofiler till en meters djup utförda under ledning av professor Lars Fredriksson (Fredriksson & Haak, 1995) visar emellertid, att det under matjorden kan finnas en utarmningszonen vad gäller fosfor, där tidigare växtlighet tömt marken på bl.a. fosfor. I skikten under denna nivå blir fosforhalterna ofta högre igen. Undersökningar utförda av Hushållningssällskapet Skaraborg bekräftar att så flerstädes är fallet i Västergötland (Gustafsson, 1988). Trots undersökningarna av alvens betydelse för växtnärings- och vattenförsörjningen har intresset för alvprovtagning förblivit ljumt. Vid omkartering gäller det i första hand att fastställa vilka förändringar som skett sedan föregående provtagning. Medan det tidigare anbefalldes ungefär 2-3 prov per ha vid nykartering, ansåg man att det räckte med 1-2 prov per ha vid omkartering (Alvelid 1970). Genom att markkarteringen i praktiken genomfördes utan fastläggning av provtagningspunkterna har det funnits en viss osäkerhet vid jämförelse mellan äldre och nyare markkartor. Enskilda värden har inte kunnat jämföras fullt ut. Istället har man utvärderat de allmänna tendenser som analysvärdena inom en fältdel e.d. tillsammans visat i förändringarna i växtnäringstillståndet. Ytkartering På små fältytor om ett eller ett par hektar kan en enda provtagningspunkt (om ca 10 m 2 ) ge en mer eller mindre missvisande bild av växtnäringssituationen. Under sådana omständigheter eller i trädgårdssammanhang kan de enskilda borrsticken fördelas över hela ytan. Professor Nils Karlsson rekommenderade i sådana fall, att ungefär 20 delprov skulle blandas till ett samlingsprov. I Jordbruksverkets anvisningar för gödsling och kalkning (www.sjv.se) anges under senare år, att på fält med en areal om 3 ha eller därunder och med enhetlig jordart och samma brukningshistoria kan borrsticken fördelas över hela arealen enligt ytkarteringsmetoden. Pegelytor Som ett komplement till punktmetoden, med provtagningspunkter relativt jämnt fördelade inom varje skifte, utvecklades under 1950-talet provtagning av s.k. pegelytor. Avsikten var att få en möjlighet att kontrollera förändringarna i matjorden av mullhalt samt kalk- och växtnäringstillstånd, som en variant till omkartering (se ovan). Fastställandet av sådana förändringar avsågs bli markkarteringens huvuduppgift på längre sikt (Palmquist et al., 1959; Alvelid, 1970). Provtagningen ägde rum på särskilt utvalda och väl inmätta provtagningspunkter på fältet, som skulle vara representativa för större, någorlunda ensartade delar av ett 5

7 fält. Oftast provtogs bara en punkt per skifte eller representativ skiftesdel. Provtagning borde utföras med 5-7 års intervall eller en gång per cirkulation (Lantbruksstyrelsen 1960). Inom varje pegelyta anbefalldes av professor Nils Karlsson att 33 borrstick gjordes, varav ett i en mittpunkt, 13 st på en cirkellinje med 2 m radie från mitten och 19 delprov på en cirkel 3 m ut från mittpunkten. Lantbruksstyrelsen föreskrev minst 25 stick, helst 40 (Kungl. Lantbruksstyrelsen, 1960). Pegelytorna mättes in från fasta, säkra punkter vid eller i närheten av fältkanterna, så att man säkert skulle återfinna det ursprungliga läget (med ett fel på ± 1 m), se Lantbryksstyrelsen, Man ansåg att alvprov också borde tas ut på pegelytorna (Palmquist et al., 1959). Användningen av pegelytor byggde på att man genom en vanlig markkartering enligt punktmetoden kände till det enskilda skiftets markegenskaper och härigenom kunde välja ut representativa punkter. I Skaraborgs län infördes pegelytor 1958, och sedan kom omkarteringar under slutet av 1950-talet, under 1960-talet och i viss mån även senare att ske med hjälp av pegelytor. Exempelvis provtogs 88 pegelytor på 11 gårdar i Skaraborgs län I Västmanlands län blev likaså pegelytor vanliga under denna tid. En nackdel med denna metod är att den baseras på en enda punkt på fältet. Man får ingen uppfattning om förändringarna inom andra skiftesdelar. Inträffar något på pegelytan, som påverkar markförhållandena där på ett avvikande sätt, förlorar ytan sitt värde. Linjekartering Även linjekartering infördes som en metod för att beskriva förändringarna med tiden inom ett fält. Den måste därför baseras på en ordinarie, aktuell markkarta, vars värden läggs till grund för valet av linje (se t.ex. Gudmundsson, 1984). I princip läggs en linjekarteringslinje med 20 provtagningspunkter ut per skifte. Den läggs diagonalt över fältet så att den skall avspegla förhållandena inom skiftet eller skiftesdelen på ett representativt sätt ur jordarts- och växtnäringssynpunkt. Linjen skall inte dras i fältets normala körriktning. Jordart, gödsling och gröda bör vara likartade inom området. Linjen läggs fast med hjälp av fixpunkter (nedslagna järnrör) i eller utanför fältgränsen och ytterpunkterna på linjen mäts in. Sträckan mellan ytterpunkterna delas med 21 för att få avståndet mellan var och en av de 20 punkterna. Prov tas inte ut på vändtegarna. Man mäter sig fram till punkterna med famnstake. Borrsticken på dessa 20 ställen slås ihop till ett samlingsprov, som vanligen analyseras mer ingående än vid vanlig markkartering (enligt punktmetoden). Avsikten var från början att göra om provtagningen varje år. Första året gjordes därför fler olika slags analyser än åren därefter. Ett fastläggningsprotokoll upprättas för varje linje med uppgifter om avstånd, antal punkter och riktning samt provtagningsdjup (20 eller 25 cm). Systemet blir förfelat om man inte mätt in linjen, upprättat protokollet och ej gjort inmätning av varje punkt med famnstake. Då hittar man inte tillbaka till samma ställen vid ny provtagning, och beskrivningarna av växtnäringstillståndets förändringar kan inte tolkas tillfredsställande. Maskinell provtagning har förekommit. En s.k. matjordsprovtagare anpassad för linjekartering utvecklades av Supra AB (Velander, 1983). Maskinen konstruerades som en helautomatisk utrustning, vilken tar ut jordproven i matjordsskiktet 0-25 cm och lägger dem i kartonger, medan man kör framåt. Provtagaren kopplas i en traktors trepunktslyft och drivs av den yttre hydrauliken. Ett räkneverk registrerar antalet hjulvarv och anger den körda sträckan. Med ett förinställt räkneverk ställer man in avståndet mellan provpunkterna för automatisk provtagning. Supra AB utvecklade även en maskin för kväveprofilprovtagning utmed linjekarteringslinjer (Velander, 1983). Denna provtagare tar ut prov i stationärt läge. År 1988/89 kostade provtagning för linjekartering eller kvävekartering 230 kr /linje. 6

8 MARKKARTERINGENS ORGANISERING OCH OMFATTNING Organisation Alltifrån markkarteringens början under och 40-talen utfördes denna som nämnts av hushållningssällskapen. Fr.o.m 1967/68, då den statligt finansierade rådgivningen överfördes från hushållningssällskapen till de omorganiserade lantbruksnämnderna, övertog de senare verksamheten i ungefär hälften av länen (Alvelid, 1970). I övriga län bedrev hushållningssällskapen alltjämt markkartering ensamma eller i samarbete med lantbruksnämnderna. Under de första årtiondena, då markkarteringen utfördes av hushållningssällskapen, hade dessa även ansvar för utlämning av markkartor och för rådgivning avseende tillämpningen av resultaten. I exempelvis Hallands län erhöll var och en som fått ny markkarta ett kostnadsfritt besök av jordbruksinstruktören (Månsson, 1965). Han upprättade på grundval av den nya kartan växtodlings- och gödslingsplan. När markkarteringen överfördes till lantbruksnämnderna omkring 1968, lämnades kartorna ut genom nämnderna, som samtidigt gav personlig rådgivning om tolkningen och användningen. Oftast fanns en lokalt utformad utvärderingsskrift att få. Det var vanligt att en omgång kartor förvarades i arkiv hos utföraren. För Skaraborgs län gällde, att efter lantbruksnämnden övertagande av verksamheten 1967/68 och fram till 1984 samarbetade nämnden och KeMiska Stationen i Skara vid markkartering i länet (Agné, 1990). Lantbruksnämnden utförde provtagning, ritade markkartor och ansvarade för rådgivning. Rådgivningen var kostnadsfri. I länet fanns anställda provtagare. År 1984 övertog Hushållningssällskapet i Skaraborgs län åter markkarteringsarbetet, som utfördes av försökspersonalen och anställda provtagare, men Lantbruksnämnden i länet fortsatte arbetet med kartritning. Fro.m sköttes utvärdering och rådgivning av både Lantbruksnämnden och Hushållningssällskapet. År 1984 började AnalyCen att utföra jordanalyser. Numera utförs markkarteringsprovtagningen i Skaraborg dels av Hushållningssällskapet och dels i AnalyCens regi genom provtagare som utför arbetet på entreprenörsbasis. Dessutom tas markkarteringsprov ut av lantbrukarna själv, men andelen sådana prover är för närvarande mycket liten och uppgår till några få procent (Frick, pers. medd.; Brohede, pers. medd.). Numera genomförs rådgivningen huvudsakligen av hushållningssällskapen. Fr.o.m började på initiativ av AnalyCen fastläggning av provtagningspunkterna att ske med GPS. Härigenom kunde interpolerade kartor börja framställas fr.o.m Genom införandet av positionering med GPS fanns en realistisk möjlighet att i praktiken genomföra omkartering exakt på tidigare provtagningspunkter, vilket redan var professor Nils Karlssons intension på 1960-talet, då han föreslog inmätta, fastlagda provpunkter i ett rutsystem med förankring i inmätta baslinjer gårdsvis eller skiftesvis (se ovan). Markkarteringens omfattning Vid andra världskrigets början fanns som nämnts analysmetoder tillgängliga som passade för rutinmässig markkartering. Till följd av kriget minskade möjligheterna till import av råvaror för framställning av gödselmedel. Under krigsåren fick varje lantbrukare kuponger för inköp av superfosfat eller thomasfosfat, där tillgången motsvarade 1/3 av de senaste fredsårens förbrukning (Franck, 1943). Samma gällde kalium i form av kalisalt. Det gällde då att utnyttja de knappa ransonerna på bästa sätt. Denna brist ledde ett stigande intresse för markkartering. 7

9 Från en blygsam start 1939 ökade markkarteringen mycket kraftigt under krigsåren, så även i Västsverige (tabell 2). Tabell 2. Årligen markkarterad åkerareal (ha) inom Skaraborgs län. Uppgifterna under tiden har tagit från Skaraborgs läns hushållningssällskaps tidning. Åren har hämtats från Agné (1990). Tiden avser muntliga uppgifter från Mattias Andersson, Hushållningssällkskapet Skaraborg. Provtagningar som utförts av jordbrukningarna själva och av AnalyCen sedan 1980-talets mitt är ej beaktade. Linjekarteringslinjer ingår ej. År Antal ha under året År Antal ha under året År Antal ha under året prover (R, O, P län)* ,8 % (R, O, P län)* ,0 % (R: 8384)* ,6 % (enbart R)* 1962** ,3 % (enbart R)* 1963** ,5 % (enbart R)* 1964** 2879 ** ) mest (R, O, P län)* 1965** 6763 pegelytor Lantbruks (R, O, P län)* nämnden (R, O, P län)* tar över Antal ha i Skaraborgs län: ,0 % ,9 % Enbart provtagning av HS-R: ,2 % ca prover ,0 % < ,3 % > ,1 % ca ,3 % /05 ca ,1 % /06 < *) Analysverksamheten vid Kemiska stationen i Skara. Tabell 3. Markkarteringens omfattning 1977 och 1987 enligt Statistiska Centralbyrån (Jordbruksstatistisk årsbok, 1986 och Åkerareal i procent på företag efter markkarteringens omfattning. Område Helt karterad Delvis karterad Ej karterad Helt karterad Delvis karterad Ej karterad Götalands södra slättbygder Götalands mellanbygder Götalands norra slättbygder Svealands slättbygder Götalands skogsbygder Mellersta Sveriges skogsbygder Nedre Norrland Övre Norrland Hela riket Fram till ca 1960 hade mer än ha markkarterats i hela landet, vilket då motsvarade närmare ¼ av den samlade åkerarealen (Fredriksson, 1961). Men de regionala skillnaderna var stora. Exempelvis anger Johansson (1963), att dittills hade över 40 % av åkerarealen markkarterats i Uppsala län, medan markkarteringen i Södra Älvsborgs län bara nått upp till omkring 10 %. I Skaraborgs län var % av åkerarealen markkarterad. 8

10 Enligt SCB:s undersökning 1977 hade markarteringen ökat ytterligare till detta år, men likväl var mindre än 50 % av arealen karterad i medeltal för hela landet (tabell 3). Störst omfattning hade markkarteringen i slättbygderna, särskilt i söder. Tio år senare fann SCB, att drygt 40 % av landets åkerareal fanns på brukningsenheter där hela arealen karterats, vilket var en ökning med 10 % sedan Även senare kom markkarteringen att få mycket varierande omfattning i olika län. Orsaker till minskningar i antalet provtagna hektar per år är bl.a. att jordbrukarna inte sett betydelsen av markkartan eller inte använt den i gödslingsplaneringen (Agné, 1990). I Skaraborgs län fann man under 1960-talet, att sambandet mellan P-AL-värden och fosforgödslingeffekten var svag, och man började mer tala om gödsling enligt ersättningsprincipen. I de län där markkarteringen ökade periodvis tycks kraftiga marknadsföringsinsatser ha varit verksamma medel. I och med att REKO-bestämmelserna infördes omkring år 1998, ökade intresset för markkartering, eftersom en aktuell markkarta fordrades. Man kan uppskatta att omkring ha då markarterades under loppet av fyra år (Bertilsson, pers. medd.). Det ökade intresset avspeglar sig också i statistiken för Skaraborg (tabell 2). Senare minskade dock markkarteringen igen i Skaraborg. Om man antar att markkartering numera bör ske på ca ha åkerjord i Skaraborg, varvid gårdar med extensiv odling, mindre hästgårdar och mindre fritidsjordbruk m.m. ej tagits med i arealbedömningen, borde omkartering i genomsnitt vart tionde år (se Riktlinjer för gödsling och kalkning, Jordbruksverket) innebära, att en areal på omkring ha årligen karteras. Som framgår av tabell 2 har det aldrig markkarterats i sådan omfattning i Skaraborg. Under de senaste åren har bara några tusen hektar karterats i Skaraborg (tabell 2), vilket bör gälla även om den provtagning som utförs av andra än hushållningssällskapet beaktas. MARKKARTERINGEN REPRESENTATIVITET Höst- eller vårprovtagning I en studie redovisad av Johansson (1960) undersöktes bl.a. skillnaderna i analysvärden vid jämförelse av provtagning under höst och vår i Uppsala län och Södra Älvsborgs län. Låga ph-värden visade sig i allmänhet stiga något från höst till vår, medan huvuddelen av de undersökta analysvärdena visade en tendens att sjunka något från vår till höst. I genomsnitt var dock förändringen obetydlig. Fosforanalyserna uppvisade inga entydiga systematiska förändringar från höst till vår, men resultaten visade likväl stora variationer, med förskjutningar över hela klasskalan i enskilda fall. I medeltal för hela provserien sjönk K-AL-värdena med ca 12 % från vår till höst. Låga K-AL-värden visade dock en något stigande tendens under vegetationsperioden. För fosfor- och kaliumanalyserna liksom ph-bestämningarna påverkades sambandet mellan höst- och vårvärdena av vilken gröda som odlades. Analys- och provtagningssäkerhet De provtagningsföreskrifter som föreligger för markkartering är en kompromiss mellan krav på noggrannhet och kostnad, och de torde enligt Johansson (1960) representera ett minimum av vad som måste krävas. Johansson (1960) påpekar att de extraktions- och analysmetoder som användes i den nya markkarteringen har mycket god representativitet, med fel på några procent. Däremot kan det för parallellprov uttagna på samma provtagningspunkt röra sig om variationer i analysvärdena om 10 à 20 % eller mer. I en undersökning av markens K-halt redovisad av Holz (1995) gav sju borrstick per samlingsprov ett provtagningsfel på 8 % med avseende på K-analysvärdet, medan själva analysfelet uppgick till 6 %. Vid mineralkvävebe- 9

11 stämning kan enligt Lindén (1981) variationskoefficienten (standardavvikelse i % av medelvärdet) för nitratkvävevärden avseende enskilda borrstick inom en kvadratmeters yta uppgå till Han fann bl.a., att det i genomsnitt inom var och en av 26 försöksparcellstora ytor krävdes 14 slumpmässigt fördelade borrstick för ett medelfel på 10 % av nitratkväveförrådets storlek. Oliver et al. (1997) anger att 16 borrstick fordras inom ytor om 5*5 m eller 10*10 m för att få tillräckligt litet provtagningsfel med avseende på markkarteringsanalyser. I den vanliga markkarteringsprovtagningen enligt punktmetoden fordrades minst 7 borrstick (0-20 cm) i det samlingsprov per provpunkt som togs ut (Kungl. Lantbruksstyrelsen, 1960). Under senare år har man i anvisningarna för markkartering ökat antalet borrstick till minst 10 stycken, uttagna inom en cirkel med 3-5 m radie. Vid linjekartering fann Velander (1983) att 20 borrstick utmed linjen räckte för att täcka variationen i växtnäringstillståndet. Det är också detta antal delprov som rekommenderats att ta ut. LITTERATUR Agné, H Lantbrukarnas attityder till markkartering. En intervjuundersökning bland lantbrukare i Skaraborgs län. Examensarbete i växtnäringslära. Avd. för växtnäringslära, Inst. för markvetenskap, SLU, Uppsala. Alvelid, S Markkartering alltid aktuell. Statens Lantbruksinformation (SLI), Forskning och praktik, nr 4, Solna. Bengtsson, G. & Kristiansson, S Gödsling och kalkning. Sjunde upplagan. LTs Förlag. Haak, E Rotens morfologi och fysiologi i relation till alvens funktion. I: Alvens roll för växtproduktionen, konferens den 9 mars 1994 anordnad av Stiftelsen Svensk Växtnäringsforskning. Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift 133, nr 5, 1994, Egnér, H., Köhler, G. & Nydahl, F Die Laktatmethode zur Bestimmung leichtlöslicher Phosphorsäure in Akerböden. Lantbrukshögskolans Annaler 6, Egnér, H., Köhler, G. & Nydahl, F Bestimmung der Kalibedürftigkeit des Bodens auf chemischem Wege. Bodenkunde und Pflanzenernährung 21/22, Egnér, H., Riehm, H. & Domingo, W. R: Untersuchungen über die chemische Bodenanalyse als Grundlage für die Beurteilung des Nährstoffzustandes der Böden. II. Chemische Extraktionsmethoden zur Phosphorund Kaliumbestimmung. Kungl. Lantbrukshögskolans Annaler 26, Franck, O Vårens gödslingsproblem. Skaraborgs läns hushållningssällskaps tidning, februari-mars 1943, Franck, O Riktlinjer för tilförsel av växtnäring. I: Handbok om gödsling och kalkning, del IV. Gödseloch kalkindustriernas samarbetsorganisation. Tifdskriftsaktiebolaget Växt-närings-Nytt, Kungsgatan 32, Stockholm. Fredriksson, L Die bodenuntersuchung i Schweden und ihre Auswertung. Landwirtschaftliche Forschung 15 Sonderheft, Fredriksson, L. & Haak, E Svenska åkermarksprofiler. Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift 133, nr 13, 1995, 116 s. Grahn, B. & Hansson, A Växternas näring och marken som växtplats. Handledning för gödsling och kalkning, kap. AI. Tidskriftsförlaget Växtnärings-Nytt, Linnégatan 3, Stockholm. Gudmundsson, U Linjekartering ger bättre växtnäringsstyrning. Växtpressen, nr 5, 1984, s

12 Gustafsson, L Fosforanalyser skördeutbyte. Skaraborgs läns Hushållningssällskaps Tidning 137, nr 2, 1988, s Holz, F Varianzanalytische Untersuchungen zu Fehlerkomponenten bei der Entnahme und Aufbereitung von Bodenproben. VDLUFA-Schriftenreihe 40, Kongressband 1995, Johansson, O Markkarteringens representativitet. Lantbrukshögskolans meddelanden, seria A, nr 2. Uppsala. Karlsson, N. & Jonsson, E Om sambandet mellan resultat av de gamla jordanalysmetoderna och den nya AL-metoden, beträffande lättlöslig fosfor och lättlösligt kalium. Statens Lantbrukskemiska Kontrollanstalt, medd. 20, bilaga IV, Kungl. Lantbruksstyrelsen, Kungl. Lantbruksstyrelsens kungörelse om ändrad lydelse av bestämmelserna under 2:22-2:55 i styrelsens kungörelse den 14 juni 1950 (nr 5) med (2) bestämmelser för provtagning vid statens lantbrukskemiska kontrollanstalt och med statsmedel understödda lokala lantbrukskemiska stationer, nr 6, Lindén, B Alvprovtagning med Ultuna-borren för markkartering och framtida N-prognoser. Avd. för växtnäringslära, Inst. för markvetenskap, SLU, rapport 119. Lindén, B Ammonium- och nitratkvävets rörelser och fördelning i marken. II. Metoder för mineralkväveprovtagning och -analys. Avd. för växtnäringslära, Inst. för markvetenskap, SLU, rapport 137. Månsson, E Omkartering efter 6-8 år. Hallands läns hushållningssällskaps tidskrift, september 1965, s. 18. Oliver, M. A., Frogbrook, Z., Webster, R. & Dawson, C. J A rational strategy for determining the number of cores for bulked sampling of soil. Papers presented at the First European Conference on Precision Agriculture, Warwick University, UK. Precision Agriculture, Volume I: Spatial Variability in Soil and Crop. Bios Scientific Publishers SCI, ed. Stafford, J. V., Palmquist, E., Roth, E. & Runfeldt, K. A Jordbrukslära för ungdomsskolor, jordbrukskurser och självstudier. I. Allmän jordbrukslära. LTs Förlag, Stockholm. Velander, T Maskinell provtagning matjordsprovtagare profilprovtagare jordprovens variation. Suprareferensen 11, maj Supra AB (Yara AB), Box 516, Landskrona. 11

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun S O R P E T, S Ö R E N P E T T E R S S O N V Ä S T A N K Ä R R 6 1 0 7 5 V Ä S T E R L

Läs mer

Disposition. snabb bedömning med ny metod. Jordbundna sjukdomar Detektionsteknik Markartor Jordanalyser Ärtrotröta

Disposition. snabb bedömning med ny metod. Jordbundna sjukdomar Detektionsteknik Markartor Jordanalyser Ärtrotröta Risken för f klumprotsjuka säker och snabb bedömning med ny metod Disposition Jordbundna sjukdomar Detektionsteknik Markartor Jordanalyser Ärtrotröta Ann-Charlotte Wallenhammar HS Konsult AB Örebro Kravet

Läs mer

Precisionsodling. Digital teknik i växtodlingen. Hexakopter för flygfotografering, fotograf Mats Söderström, SLU

Precisionsodling. Digital teknik i växtodlingen. Hexakopter för flygfotografering, fotograf Mats Söderström, SLU Precisionsodling Digital teknik i växtodlingen Hexakopter för flygfotografering, fotograf Mats Söderström, SLU Digital teknik i växtodlingen Mer och mer digital teknik används i växtodlingen inom lantbruket

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER

BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER Thomas Börjesson 1 och Ingemar Gruveaus 2 1 Svenska Lantmännen, 531 87 LIDKÖPING, 2 Hushållningssällskapet i

Läs mer

Slamspridning på Åkermark

Slamspridning på Åkermark Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Rådgivning och utbildning i landsbygdsprogrammet

Bibliografiska uppgifter för Rådgivning och utbildning i landsbygdsprogrammet Bibliografiska uppgifter för Rådgivning och utbildning i Författare Bunnvik C. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Ekologisk odling av grönsaker på friland. Kurspärm Jordbruksverket 2003

Läs mer

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Varför fosforgödslingen måste anpassas bättre Merskördar för fosforgödsling varierar mycket Grödornas fosforbehovet varierar Markernas

Läs mer

Metodutveckling för detektion av jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärt och oljeväxter

Metodutveckling för detektion av jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärt och oljeväxter Metodutveckling för detektion av jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärt och oljeväxter Ann-Charlotte Wallenhammar 1, Charlotta Almquist 2,3 and Anders Jonsson 2,3

Läs mer

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Traditionell markkartering i precisionsodling. Sammanställning av markkarteringsstatistik 1998-2002

Bibliografiska uppgifter för Traditionell markkartering i precisionsodling. Sammanställning av markkarteringsstatistik 1998-2002 Bibliografiska uppgifter för Traditionell markkartering i precisionsodling. Sammanställning av markkarteringsstatistik 1998-2002 Författare Söderström M. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Precisionsodling

Läs mer

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor fördelning i olika länder 2012 Antal sensorer per land den 30 juni 2012 totalt 1221 (inklusive

Läs mer

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Avstånd mellan körspår - en jämförelse mellan traditionell spårmarkör och autostyrning med GPS

Bibliografiska uppgifter för Avstånd mellan körspår - en jämförelse mellan traditionell spårmarkör och autostyrning med GPS Bibliografiska uppgifter för Avstånd mellan körspår - en jämförelse mellan traditionell spårmarkör och autostyrning med GPS Författare Söderström M., Wijkmark L., Martinsson J., Nissen K. Utgivningsår

Läs mer

Biologisk markkartering

Biologisk markkartering Biologisk markkartering - för att styra mot rätt odlingsåtgärd - Ann-Charlotte Wallenhammar Anders Jonsson Odling i Balans 20 januari 2010 2004-04-17 Disposition Jordbundna sjukdomar Detektionsteknik Markartor

Läs mer

HIR-Växt- Näsgård Karta. HIR-Växt och Näsgård Karta

HIR-Växt- Näsgård Karta. HIR-Växt och Näsgård Karta HIR-Växt och Näsgård Karta Allmänt Denna instruktion visar hur du kan presentera uppgifter från HIRVäxt på en karta i Näsgård Karta Advicer. Mer ingående instruktioner om t.ex. import av kartor, kart redigering,

Läs mer

2 Företag och företagare

2 Företag och företagare 2 Företag och företagare 35 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ]

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den KOM(2007) XXX Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT av den [ ] om beviljande av ett undantag på begäran av Förenade kungariket för Nordirlands räkning

Läs mer

Nästan en tredjedel av åkermarken behöver nydräneras eller omdräneras. 4 av 10 planerar dikesunderhåll

Nästan en tredjedel av åkermarken behöver nydräneras eller omdräneras. 4 av 10 planerar dikesunderhåll JO 41 SM 1402, korrigerad version 2014-04-14 Dränering av jordbruksmark 2013 Slutlig statistik Drainage of agricultural land, final statistics I korta drag Resultaten har ändrats på grund av att en felaktig

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Välkommen att delta i LOVA-ansökan!

Välkommen att delta i LOVA-ansökan! Välkommen att delta i LOVA-ansökan! Eskilstuna kommun har drivit ett projekt för förbättrad vattenkvalitet i Tandlaåns avrinningsområde, i samverkan med lokala lantbrukare. Resultatet blev att kommunen

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö miljöersättning för naturfrämjande insatser på åkermark Ingår i landsbygdsprogrammet 1. På länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se kan du läsa

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt, enligt 14 (SNFS 1997:2)

Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt, enligt 14 (SNFS 1997:2) Ankomststämpel Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt, enligt 14 (SNFS 1997:2) Sökande; den som avser utföra spridningen eller, efter skriftlig

Läs mer

Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar

Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar Janne Toivonen Geologi och mineralogi Åbo Akademi janne.toivonen@abo.fi 6.6.2012 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 1 Efter den stora fiskdöden 2006-2007

Läs mer

TOLKNING AV MARKKARTERINGEN VID ÅKERBRUK

TOLKNING AV MARKKARTERINGEN VID ÅKERBRUK 08 TOLKNING AV MARKKARTERINGEN VID ÅKERBRUK MARKKARTERINGEN OCH DESS TILLÄMPNING Grundanalys I den egentliga markkarteringen, grundanalysen, bestäms jordart, mullhalt, surhet, ledningstal, utbytbar kalcium,

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011.

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Mattias Lif På uppdrag av markägaren Swedavia AB och Länsstyrelsen

Läs mer

Riktlinjer för gödsling och kalkning. Jönköpings län 2014

Riktlinjer för gödsling och kalkning. Jönköpings län 2014 Riktlinjer för gödsling och kalkning Jönköpings län 2014 1 2 Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2013 Växtnäringsbalans 4 Markkartering 5 Stallgödsel 6 Riktgivor för kväve (N) 9 Riktgivor för fosfor (P) och

Läs mer

Kutema 1 (reg.nr 7943/3) Kutema 2 (reg.nr 7943/4) Kutema 4 (reg.nr 9071/1) Haukijärvi 1 (reg.nr 7943/1) Haukijärvi 2 (reg.

Kutema 1 (reg.nr 7943/3) Kutema 2 (reg.nr 7943/4) Kutema 4 (reg.nr 9071/1) Haukijärvi 1 (reg.nr 7943/1) Haukijärvi 2 (reg. Redogörelse för undersökningsarbeten samt informationsmaterial som gäller undersökning enligt Gruvlagen 10.6.2011/621 15 1 mom. 2 inom inmutningsområdet: Kutema 1 (reg.nr 7943/3) Kutema 2 (reg.nr 7943/4)

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram

Läs mer

Mineralkvävevariationer inom fält

Mineralkvävevariationer inom fält JTI-rapport Lantbruk & Industri 275 Mineralkvävevariationer inom fält Effekt på avkastning och produktkvalitet Variations in soil mineral nitrogen within fields Effects on crop yield and quality Per-Anders

Läs mer

Manipulation med färg i foton

Manipulation med färg i foton Linköpings Universitet, Campus Norrköping Experimentrapport i kursen TNM006 Kommunikation & Användargränssnitt Manipulation med färg i foton Försöksledare epost facknr. David Kästel davka237@student.liu.se

Läs mer

Salixrötternas påverkan på täckdikningen Utfört av:

Salixrötternas påverkan på täckdikningen Utfört av: RAPPORT 2013-09-20 Salixrötternas påverkan på täckdikningen Utfört av: Förord Tack till alla salixodlare som har tagit sig tid att svara på enkäten och dela med sig av sina erfarenheter. Tack till Lennart

Läs mer

Försäljning av mineralgödsel för jord- och trädgårdsbruk under 2012/13

Försäljning av mineralgödsel för jord- och trädgårdsbruk under 2012/13 MI 30 SM 1401 Försäljning av mineralgödsel för jord- och trädgårdsbruk under 2012/13 Slutlig statistik Sales of fertilisers for agricultural and horticultural purposes in 2012/13. Final statistics I korta

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

Höstsådda arealer 2000

Höstsådda arealer 2000 Höstsådda arealer 2000 JO0604 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Jord- och skogsbruk, fiske A.2 Statistikområde Skördestatistik A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Ja A.4 Beställare

Läs mer

Stark utveckling för skogspriser i Götaland

Stark utveckling för skogspriser i Götaland Pressmeddelande 040907 Ny statistik från LRF Konsult: Stark utveckling för skogspriser i Götaland Efter att i flera år ha legat en bra bit över riksgenomsnittet, ökar nu skogspriserna ytterligare för södra

Läs mer

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar Bibliografiska uppgifter för Växtkraft - stad och land i kretslopp Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Pettersson C.M. Ingår i... Ekologiskt lantbruk.

Läs mer

Gödslingsrekommendationer 2015

Gödslingsrekommendationer 2015 Februari 2015 Gödslingsrekommendationer 2015 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på bland

Läs mer

Älgstammens täthet och sammansättning i Simlångsdalen Vrå

Älgstammens täthet och sammansättning i Simlångsdalen Vrå Älgstammens täthet och sammansättning i Simlångsdalen Vrå Foto: Magnus Nyman Januari 2006 Rapport 01-2006 Svensk Naturförvaltning AB www.naturforvaltning.se Bakgrund Simlångsdalen Vrå 2006, Sv. Natutförvaltning

Läs mer

Undersökningar i Bällstaån 2004 1

Undersökningar i Bällstaån 2004 1 Undersökningar i Bällstaån 24 1 2 Undersökningar i Bällstaån 24 Undersökningar i Bällstaån 24 1 Christer Lännergren/VV 27/4 Stockholm Vatten 16 26 Stockholm Telefon 8 5221 2454 christer.lannergren@stockholmvatten.se

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre

Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre Thorsten Rahbek Pedersen Jordbruksverket 040-41 52 82 thorsten.pedersen@sjv.se Seminarium på Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien

Läs mer

GÅRDSSTRATEGI UTVECKLING AV VÄXTODLINGEN VERKTYG FÖR DEN ENSKILDA GÅRDEN

GÅRDSSTRATEGI UTVECKLING AV VÄXTODLINGEN VERKTYG FÖR DEN ENSKILDA GÅRDEN GÅRDSSTRATEGI UTVECKLING AV VÄXTODLINGEN VERKTYG FÖR DEN ENSKILDA GÅRDEN Bakgrund. Somt är nödvändigt Somt ger pengar Somt är bara intressant Somt är bra att känna till Somt hjälper en att nyttja det man

Läs mer

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12 Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs Johanna Tell 21-1-12 Syften med projektet Att finna en optimal kvävegödsling till ensilagemajs och undersöka hur kvaliteten påverkas av kvävegödsling

Läs mer

Högskoleverket. Delprov DTK 2005-04-09

Högskoleverket. Delprov DTK 2005-04-09 Högskoleverket Delprov DTK 2005-04-09 2 ALKOHOLFÖRSÄLJNING Folkmängden i de redovisade länderna 1995. Miljoner invånare. Land Invånare (miljoner) Liter 100-procentig alkohol/inv. Försäljningen av alkoholhaltiga

Läs mer

Nya sätt att upptäcka skadegörare

Nya sätt att upptäcka skadegörare Nya sätt att upptäcka skadegörare Anders Jonsson 1, Ann-Charlotte Wallenhammar 1,2 och Ulf Axelson 1,3 1 Precisionsodling och pedometri, Institutionen för mark och miljö, SLU, Skara 2 HS Konsult AB, 3

Läs mer

Guidning/Autostyrning

Guidning/Autostyrning Redovisning av projekt till Partnerskap Alnarp, nr 45/05/005 Guidning/Autostyrning Demonstration och seminarium Den 29 och 30 juni 2005 genomförde HIR Malmöhus och LT, SLU med medel från Partnerskap Alnarp

Läs mer

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. Färdig gräsmatta - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. - Ett normalt år kan man börja rulla ut gräs från mitten av maj och hålla på fram

Läs mer

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 2 Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln när en utomstående är andelsägare i ett fåmansföretag i vilket en annan delägares andelar är kvalificerade till följd av att denne är verksam

Läs mer

Syfte- att bidra till miljömålen

Syfte- att bidra till miljömålen Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson

Läs mer

Dra nytta av svensk erfarenhet av utedrift Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Dra nytta av svensk erfarenhet av utedrift Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Dra nytta av svensk erfarenhet av utedrift Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Frikopplingen av de tidigare djurbidragen minskar de rörliga intäkterna i nötköttsproduktionen. Detta gör det ännu viktigare än tidigare

Läs mer

Svenskarnas sparformer och sparplaner

Svenskarnas sparformer och sparplaner LänsSpar Länsförsäkringar Våren 2005 Riksdel Svenskarnas sparformer och sparplaner Kort sammanfattning: Sparviljan minskar, inte sedan hösten 2003 har så få uppgett att de tänker öka sitt sparande på ett

Läs mer

REDUCERING AV MASK PÅ FAIRWAY

REDUCERING AV MASK PÅ FAIRWAY REDUCERING AV MASK PÅ FAIRWAY Magnus Koinberg HGU 2008 2010-07-16 Innehållsförteckning Sammanfattning Bakgrund Om masken Metoder Försöksrutor Tillvägagångssätt Resultat Bilder Utvärdering Sammantattning

Läs mer

EFTERBEHANDLING AV SNICKAREN 3 OCH ÖSTANÅ 3:1

EFTERBEHANDLING AV SNICKAREN 3 OCH ÖSTANÅ 3:1 EFTERBEHANDLING AV SNICKAREN 3 OCH ÖSTANÅ 3:1 Vetlanda kommun Redovisning av efterbehandling av fastigheterna Snickaren 3 och Östanå 3:1 Vetlanda 2003-12-01 Diarienummer 2002/TK0260.353 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet

8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet 8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet Sven-Eric Reuter berg När högskoleprovet infördes fanns förhoppningar om att provet skulle bidra till att minska den sociala snedrekryteringe

Läs mer

Krav och rekommendationer för enskild rådgivning enligt modul inom ekologisk produktion år 2015

Krav och rekommendationer för enskild rådgivning enligt modul inom ekologisk produktion år 2015 Bilaga 3 2015-08-31 Krav och rekommendationer för enskild rådgivning enligt modul inom ekologisk produktion år 2015 Målgrupp Rådgivningen ska riktas till nuvarande eller blivande lantbrukare och trädgårdsodlare

Läs mer

Marknadsbrev december 2004

Marknadsbrev december 2004 Marknadsbrev december 2004 Under 2003 såg vi en viss avmattning och faktiskt en blygsam sänkning av åkermarkspriserna som en följd av de nya MTR-reglerna. Dock har marknaden under 2004 generellt stabiliserats

Läs mer

Sammanställning av enkätundersökningen om förekomst och skador av vildsvin 2010

Sammanställning av enkätundersökningen om förekomst och skador av vildsvin 2010 Sammanställning av enkätundersökningen om förekomst och skador av vildsvin Eleonore Marcusson Verksamhetsutvecklare LRF Västra Sverige Innehållsförteckning Introduktion... 3 Enkätens uppbyggnad... 3 Svarsfrekvens:...

Läs mer

! A' C1!! '! CD!2C C A C4!!2 2,7/(?3(? C.C C!!!'!!' 2 A ' ' C4! '!! E!E? C"!'! 2! '! A!! 0 A'?!! ' C ' '!!! C!!! '!C0! ' C

! A' C1!! '! CD!2C C A C4!!2 2,7/(?3(? C.C C!!!'!!' 2 A ' ' C4! '!! E!E? C!'! 2! '! A!! 0 A'?!! ' C ' '!!! C!!! '!C0! ' C "#$ % &'' (() * + ",-. / / 0 % 1 2%1 3 " 4 5 6 ). ' 7 0 ' ',( %1 ",, 8,* 9,: 2,/.,3 -,6 *-,) :- 4,7 +,7 '8 ( ;, 1 * < 6 < 7 /- < ',((79(,, *, *,

Läs mer

4. GÖDSELMEDEL OCH DERAS ANVÄNDNING

4. GÖDSELMEDEL OCH DERAS ANVÄNDNING 4. GÖDSELMEDEL OCH DERAS ANVÄNDNING 4.1 ALLMÄNT Växternas, och i fortsättningen avses i första hand gräsens, förmåga att växa, bestäms av ett flertal s.k. tillväxtfaktorer. Med tillväxtfaktorer menas alla

Läs mer

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd Mycket nederbörd 2012 Marken och vattnet Kerstin Berglund, SLU, Uppsala GRÖDAN kräver VATTEN ATL, 2008 i lagom mängd Tidningsrubriker 2007 Tidningsrubriker 2008 2007-07-05 Lantbrukare hotas av kostsam

Läs mer

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Kersti Linderholm Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara Danmark

Läs mer

Så här gör du SAM-ansökan

Så här gör du SAM-ansökan Den här informationen hittar du också i broschyren Nyheter och översikt 2014 på sidorna 17 25 Så här gör du SAM-ansökan Du gör din SAM-ansökan i SAM Internet. SAM Internet är en tjänst på Jordbruksverkets

Läs mer

Dagordning 2015-04-29

Dagordning 2015-04-29 Dagordning 2015-04-29 Bakgrund till projektet Presentation av resultaten: energieffektivisering potentialen energinyckeltal utbildning och kalibrering av energikartläggare På gång inom Greppa Näringen

Läs mer

Ny traktor eller nytt kök? Att forska om lanthushållens modernisering under 1900-talet

Ny traktor eller nytt kök? Att forska om lanthushållens modernisering under 1900-talet Ny traktor eller nytt kök? Att forska om lanthushållens modernisering under 1900-talet Av Anette Torgnysdotter Sundblad, Hemse Jag har växt upp med min farmors och andra släktingars berättelser om hur

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B Omslagsbilden visar platsen för förundersökningen, Västra Brobys kyrka, markerad med röd ellips på utdrag ur Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820.

Läs mer

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 63 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag

Läs mer

Inkomstprövas rätten till äldre- och handikappomsorg? Samhällsbyggnadsenheten 2003:32. Annalena Holmgren, Ingela Lundin ISSN 1402-3393

Inkomstprövas rätten till äldre- och handikappomsorg? Samhällsbyggnadsenheten 2003:32. Annalena Holmgren, Ingela Lundin ISSN 1402-3393 Inkomstprövas rätten till äldre- och handikappomsorg? Samhällsbyggnadsenheten 2003:32 Annalena Holmgren, Ingela Lundin ISSN 1402-3393 701-55611-02 Förord I regeringens regleringsbrev för 2002 har länsstyrelserna

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Författare Andresen N. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt

Läs mer

1(6) Datum 2011-10-03. Anna Björkesjö Klara Jakobsson. Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö. - Nyköping 2011. Metod- och kvalitetsrapport

1(6) Datum 2011-10-03. Anna Björkesjö Klara Jakobsson. Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö. - Nyköping 2011. Metod- och kvalitetsrapport Datum 2011-10-03 1(6) Anna Björkesjö Klara Jakobsson Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö - Nyköping 2011 Metod- och kvalitetsrapport 2(6) Metoddokumentation Målpopulation Målpopulationen för en skräpmätning

Läs mer

Ändrade urvalsregler för sökande med gymnasieexamen 2014 2016

Ändrade urvalsregler för sökande med gymnasieexamen 2014 2016 Promemoria 2013-04-10 U2013/2343/UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Ändrade urvalsregler för sökande med gymnasieexamen 2014 2016 Sammanfattning av förslaget Sökande med gymnasieexamen,

Läs mer

Kort introduktion till

Kort introduktion till Kort introduktion till beräkningsverktyget Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 En del i Klimatkollen Förenklat Carbon footprint av en hel gård (ton CO 2 -ekv) Vad stort/smått,

Läs mer

Samrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion

Samrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion Samrådsunderlag inför planerad ansökan för kläckäggsproduktion Övraby Lantbruk AB Övraby 110 385 50 Söderåkra Hushållningssällskapet Flottiljvägen 18 392 41 Kalmar beate.leggedor@hushallningssallskapet.se

Läs mer

Prislista. Fasta bränslen och askor

Prislista. Fasta bränslen och askor Prislista Fasta bränslen och askor 0 I dagens energi- och miljömedvetna samhälle blir det allt viktigare att använda effektiva biobränslen i väl fungerande pannor. Likväl finns det stora miljövinster om

Läs mer

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 3 26A:4

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 3 26A:4 26A:4 Fråga om beräkning av engångsavgift för avstyckning från fastighet för vilken anläggningsavgift bestämd bl.a. med hänsyn till arealen redan hade betalats. S.K. ägde tomten nr 16 i Älvsborg, Göteborgs

Läs mer

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning.

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning. Vårkorn Ett gigantiskt lager av 2009 års skörd och nattsvarta priser. Men en ekonomisk återhämtning innebär fler restaurangbesök och ökat resande med ökad ölkonsumtion som följd. Nu kan vi börja se ljuset

Läs mer

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

Partnerskap Alnarp. möteplatsen mellan akademi och näringsliv

Partnerskap Alnarp. möteplatsen mellan akademi och näringsliv Partnerskap Alnarp möteplatsen mellan akademi och näringsliv Bengt Persson, Lantbrukare och LRF:: Framtiden ligger i kunskap ny kunskap eller bättre utnyttjande av existerande kunskap Henrik Stridh, rådgivare:

Läs mer

SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR

SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR STUDIEAVSNITT 3 SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR I detta avsnitt ska vi titta på några av de skogliga tillämpningar på geometri som finns. SKOGSKARTAN EN MODELL AV VERKLIGHETEN Arbetar man i skogen klarar man sig

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11 Peab Sverige AB Fabege AB Stockholm 2011-04-11 Datum 2011-04-11 Uppdragsnummer 61151144701 Utgåva/Status Joakim Persson Uppdragsledare Linnea Sörenby Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan

Läs mer

Jord- och skogsbruksministeriets förordning

Jord- och skogsbruksministeriets förordning Nr 204 / 2006 Jord- och skogsbruksministeriets förordning om kvalitetskrav och maximikostnader för stödberättigad åkerdränering Given i Helsingfors den 21 mars 2006 I enlighet med jord- och skogsbruksministeriets

Läs mer

Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården. Skaraborg Rapport 2_2015 Björn Roland

Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården. Skaraborg Rapport 2_2015 Björn Roland Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården Skaraborg Rapport 2_215 Björn Roland Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården Bakgrund På Hushållningssällskapet Skaraborgs försöksgård Logården,

Läs mer

Miljöutbildning och rådgivning för jordbrukare

Miljöutbildning och rådgivning för jordbrukare Miljöutbildning och rådgivning för jordbrukare Rapport från en statistisk undersökning genomförd våren 2006 Rapport 2006:19 Foto: Mats Pettersson Miljöutbildning och rådgivning för jordbrukare Rapport

Läs mer

NYBYGGNAD AV KONTOR OCH LAGER INOM ROLLSBO 1:32, TOMT C KUNGÄLVS KOMMUN GEOTEKNISK UNDERSÖKNING

NYBYGGNAD AV KONTOR OCH LAGER INOM ROLLSBO 1:32, TOMT C KUNGÄLVS KOMMUN GEOTEKNISK UNDERSÖKNING 109-177 NYBYGGNAD AV KONTOR OCH LAGER INOM ROLLSBO 1:32, TOMT C KUNGÄLVS KOMMUN GEOTEKNISK UNDERSÖKNING Göteborg 2009-10-15 TELLSTEDT I GÖTEBORG AB Avd geoteknik och mätteknik Varbergsgatan 12 A 412 65

Läs mer

Gödsellogistik Kalmar 8 oktober 2014. Hans Hedström Hushållningssällskapet

Gödsellogistik Kalmar 8 oktober 2014. Hans Hedström Hushållningssällskapet Gödsellogistik Kalmar 8 oktober 2014 Hans Hedström Hushållningssällskapet Hushållningssällskapets Gödselförmedling Etablerades 1992 Stallgödsel från kyckling, höns, mink och biogödsel. Årligt tonnage ca

Läs mer

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Handläggning av slamärenden Hässleholm 2011-11-22 22 Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Lagstiftning Miljöbalken hänsynsreglerna SNFS 1994:2 - bestämmelser om avloppsslam (Ny förordning på gång klar

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Informationskampanj till Konsumenter

Informationskampanj till Konsumenter Jordbruksverket Landsbygdsavdelningen 551 82 Jönköping Informationskampanj till Konsumenter - Klimatsmart mat och ursprungsmärkt verktyg för den medvetna konsumenten Sammanfattning... 2 Positiva effekter:...

Läs mer

Sysselsättningen i jordbruket Ungefär en procent av dem som arbetar registreras i statistiken på jordbruket: ungefär 50 000 personer, varav 10 000 är

Sysselsättningen i jordbruket Ungefär en procent av dem som arbetar registreras i statistiken på jordbruket: ungefär 50 000 personer, varav 10 000 är Sysselsättningen i jordbruket Ungefär en procent av dem som arbetar registreras i statistiken på jordbruket: ungefär 50 000 personer, varav 10 000 är kvinnor (20 %). Det finns flera siffermaterial att

Läs mer

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten 2009-04-03 Tillsynssamverkan i Halland MILJÖ Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten Bilaga 3 Kommun Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Varberg Kungsbacka Riktlinjer/policy Nej - på grund av

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.5.2015 COM(2015) 320 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen

Läs mer

Högskoleverket DTK 2005-10-29

Högskoleverket DTK 2005-10-29 Högskoleverket DTK 2005-10-29 2 FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR I STOCKHOLMS LÄN 2002 Folkmängd, folkökning, antal födda och döda, antal inflyttade och utflyttade samt flyttningsnetto för riket, för

Läs mer

Utvinning av THC från Fiberhampa

Utvinning av THC från Fiberhampa Utvinning av THC från Fiberhampa Intern rapport droganalysenheten, 2006:1 MariAnne von Wachenfelt Lena Johansson INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING... 1 2 BAKGRUND... 1 2.1 Lagstiftningen... 1 2.2 Vanliga uppfattningar

Läs mer

X Y år provnr Därefter fritt 4 första kolumnerna villkorade 1369500.58 6184988.86 2011 1

X Y år provnr Därefter fritt 4 första kolumnerna villkorade 1369500.58 6184988.86 2011 1 Skapa tilldelnings fil utifrån analyskarta Förutsättningar Detta ger dig möjlighet att skapa en tilldelningsfil, där värde från en analystyp ligger till grund för beräkningen. Du anger själv vilka givor

Läs mer

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20 Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska

Läs mer

Växt PRESSEN NUMMER 3 AUGUSTI 1997 ÅRGÅNG 26 ÅKERMARKEN ANALYSERAS IGEN. GOLFBANOR - ANNORLUNDA VALLPRODUKTION Läs mer på sidan 10

Växt PRESSEN NUMMER 3 AUGUSTI 1997 ÅRGÅNG 26 ÅKERMARKEN ANALYSERAS IGEN. GOLFBANOR - ANNORLUNDA VALLPRODUKTION Läs mer på sidan 10 Växt PRESSEN NUMMER 3 AUGUSTI 1997 ÅRGÅNG 26 ÅKERMARKEN ANALYSERAS IGEN Läs mer på sidan 6 NYA GÖDSELMEDEL TILL SOCKERBETORNA Läs mer på sidan 8 GOLFBANOR - ANNORLUNDA VALLPRODUKTION Läs mer på sidan 10

Läs mer