Bibliografiska uppgifter för Markkarteringshistoria

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bibliografiska uppgifter för Markkarteringshistoria"

Transkript

1 Bibliografiska uppgifter för Markkarteringshistoria Författare Lindén B. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Regional växtodlings- och växtskyddskonferens. Uddevalla jan 2007 SLU, Institutionen för markvetenskap, avd. för precisionsodling Svenska Rådgivare Denna skrift (rapport, artikel, examensarbete etc.) är hämtad från VäxtEko, databasen som samlar fulltexter om ekologisk odling, växtskydd och växtnäring. Utgivaren har upphovsrätten till verket och svarar för innehållet.

2 MARKKARTERINGSHISTORIA Börje Lindén, Avdelningen för precisionsodling, Institutionen för markvetenskap, SLU Box 234, Skara E-post: Föredrag vid Regional växtodlings- och växtskyddskonferens i Uddevalla den januari 2007 INLEDNING Sedan grunden till kännedomen om jordarnas beskaffenhet lagts bl.a. genom tillkomsten av Ekströms jordartsindelning, och kemiska jordanalysmetoder såsmåningom började utvecklas, kunde markkartering som underlag för gödsling och kalkning införas. Markkartering började utföras i Sverige redan på 1920-talet (Fredriksson, 1961; Bengtsson & Kristiansson, 1966). Dåvarande Svenska sockerfabriksaktiebolaget påbörjade 1923 en omfattande undersökning över ph- och kalkbehovsförhållandena i sockerbetsodlingsområdena. Arbetet leddes av O. Arrhenius. I början av 1930-talet utvidgades undersökningarna och omfattade också fosfor, som extraherades med 2%ig citronsyra och i vissa fall nitrat- och kloridmängderna. Arrhenius förde in P-analysvärdena (uttryckta i mg P 2 O 5 /100 g jord) på kartor med uppdelning på sex klasser (Fredriksson, 1961). Han var den förste som i Sverige införde en billig analysteknik, som passade för massundersökningar, och hans arbete utgjorde början på den systematiska kartering av ph- och växtnäringstillståndet i svensk åkerjord som såsmåningom följde. Nästa steg i analysutvecklingen togs 1932, då H. Egnér publicerade sin s.k. Laktatmetod för fosforbestämning (Egnér et al., 1938). Denna metod visade sig ge bäst överstämmelse med resultat från fältförsök vid en jämförelse av de båda, här nämnda fosforanalysförfarandena. Därmed kom laktatmetoden till användning i den fortsatta markkarteringen fram till slutet av 1950-talet. Under slutet av 1930-talet utvidgades markkarteringsverksamheten i och med att hushållningssällskapen och de lantbrukskemiska stationerna engagerade sig i arbetet. I samband med andra världskriget tog markkarteringen fart. Det berodde bl.a. på brist på gödselmedel under denna kristid (Franck, 1943). Med tiden utarbetades emellertid nya metoder. AL- och HClmetoden för bestämning av främst fosfor och kalium (Egnér et al., 196) infördes Samtidigt vidareutvecklades provtagningstekniken, varvid punktmetoden och pegelytemetoden definierades. Utvecklingen hade så här långt letts av Lantbrukshögskolan och Statens Lantbrukskemiska Kontrollanstalt. Med tiden uppkom krav på ett förenklat provtagningssätt, och linjekartering började införas på 1980-talet (Gudmundsson, 1984). Sedan uppkom en stagnationsperiod i utvecklingen av provtagningsmetoderna fram till införandet av satellitnavigering och digital teknik. År 1995 började GPS användas för positionering av provtagningspunkter och omkring 1997 introducerades interpolerade markkartor, vilket i sin tur möjliggjorde styrning av gödsling och kalkning för att beakta inomfältsvariationer i markegenskaperna. Under och 90-talen och senare utvecklades analysmetodiken i syfte att utnyttja analyser, som ändå gjordes, på nya sätt för bestämningar eller beräkningar av t.ex. lerhalt och basmättnadsgrad. 1

3 ANALYSTEKNIKENS UTVECKLING Markkartering enligt äldre metodik I äldre tider talade man inte om de rena växtnäringsämnena fosfor och kalium utan på kontinentalt vis om fosfat eller fosforsyra (P 2 O 5 ) och kali (K 2 O). Först på 1970-talet skedde här en ändring till P och K såsom i de andra nordiska länderna. När markkarteringen började ta fart under andra världskriget och fram till införandet av AL-metoden omkring 1968 användes Egnérs laktatmetod (Egnér, Köhler & Nydahl, 1938) för bestämning av jordens innehåll av fosfat (omräknat till fosfatvärde) och dess fosfatklass. Kalitillståndet (omräknat till kalivärde) och kaliklassen bestämdes med Egnérs monoklorättiksyrametod (Egnér, 1940). Sambanden mellan fosfatvärde, -tillstånd och -klass respektive kalivärde, -stånd och -klass framgår av tabell 1. Fosfor- och kaliklasserna markerades på markkartorna som färglagda områden inom skiftena. Tabell 1. Indelning av jordarnas fosfat- och kalivärden och i klasser (Fredriksson, 1960; Egnér ). Fosfatvärde, Fosfatklass Fosfattillstånd Kalivärde, Kaliklass Kalitillstånd kg P 2 O 5 /ha kg K 2 O/ha 0-75 I a Mycket otillfredsställande 0-75 I a Mycket otillfredsställande I b Otillfredsställande I b Otillfredsställande II a Ej fullt tillfredsställande II Ej fullt tillfredsställande II b Ganska tillfredsställande III a Tillfredsställande III a Tillfredsställande > 600 III b Fullt tillfredsställande > 600 III b Fullt tillfredsställande Fostatklass Ia markerades på markkartan som röda områden överdragna med röda snedstreck, medan klass Ib visades med enbart rött (Franck, 1956). På motsvarande vis angavs klass IIa och IIb som grönt med resp. utan gröna snedstreck. Klass IIIa visades som blå områden och klass IIIb som blått med blå snedstreck. Kalitillståndet betecknades med runda prickar (Ia, II och IIIa) och ringar (Ib och IIIb) med samma färg som för motsvarande fosfatklasser. Kalktillståndet grundades på bestämning av följande: 1. ph-värdet eller reaktionstalet 2. Bastalet, som uttrycktes i promille kalk (CaO), se Bengtsson och Kristiansson (1966) 3. Nettokalkmängden, som uttrycktes i ton kalk (CaO) per ha, användes på rena mulljordar. Vid ph över 6,0 ansågs inte kalkningsbehov föreligga på sådana jordar. Vid ph under 6,0 fann man att ph-värdet var ett alltför osäkert mått för bedömning av kalkbehovet och här använde man istället nettokalkmängden. Man utgick härvid ifrån att mulljordarnas kalkbehov var beroende dels av kalkinnehållet och dels av svavelmängden, vilken har en försurande inverkan. Nettokalkmängden avser jordens totala kalkinnehåll sedan reducering gjorts för en viss del av svavlets försurande inverkan. Nettokalkmängden uttrycks i ton CaO per ha och kan anges i positiva eller negativa värden beroende på storleken av jordens kalkinnehåll i jämförelse med svavelmängden. Jordens halt av spårämnen (mangnan, bor och koppar) kunde undersökas efter särskild beställning. Markkarteringsanalyser enligt nyare metodik Egnérs laktatmetod för fosfatbestämning och monoklorättiksyrametod för bestämning av kalitillståndet fungerade i allmänhet bra, men det fanns nackdelar (Palmquist et al., 1959). Laktatmetoden stämde inte tillräckligt bra för fosfor i områden med kalkrika jordar och delar av Västsverige. Vad gäller kalium övervärderade monoklorättiksyrametoden lätt kalitillgången i organogena jordar och i lerfattiga mineraljordar, där i båda fallen reserverna av i 2

4 andra hand mobiliserbart kalium är små. Bristande överensstämmelser mellan å ena sidan markkarteringsanalyser och å den andra bidrog utförda fältförsök föranledde en omprövning av metoderna för markkartering, med början Som ett led i arbetet undersöktes ett mycket stort antal jordprofiler cm djup) i hela landet, som senare publicerades av bl.a. Fredriksson & Haak (1995). I detta arbete uppmärksammades att alven ofta var fosforrik i jordar i Västergötland (se även artiklar i Skaraborgs Läns Hushållningssällskaps Tidning). Åren genomfördes åriga försök med stegrade fosfatgivor och 75 likaså 6-åriga försök med stegrade kaligivor. År 1958 övergick man som nämnts till AL- och HCl-metoden (Egnér et al., 1960). AL-metoden avser extraktion med 0,1 M ammoniumlaktat och 0,4 M ättiksyra främst för bestämning av lättlöslig fosfor och lättlösligt kalium, medan HCl-metoden innefattar extraktion med 2 M saltsyra i vattenbad för bestämning av P- och K-förråden. Förbehandlingen av proverna liksom bestämningen av volymvikt, ph-värde (ph H 2 O), kalktillstånd och mikronäringsämnen ändrades däremot inte vid övergången. Man rekommenderade vid denna tid omkartering vart 7-8 år. På basis av de nämnda, omkring 200, 6-åriga fältförsöken med stigande P- och K-gödsling utformades en ny klassindelning för analysresultat enligt AL- och HCl-metoderna (Fredriksson, 1961): klass I-V för lättlöslig fosfor och lättlösligt kalium sam klass 1-5 för förråden av P och K (se t.ex. Jordbruksverkets Anvisningar för gödsling och kalkning, För att kunna göra jämförelser mellan markkartor enligt äldre och ny metodik undersöktes sambanden mellan P- och K-analysvärden bestämda med de olika metoderna (Karlsson & Jonsson, 1959). Statistiskt sett goda samband fastställdes, men man påtalade ändå vissa svårigheter i jämförelserna. I slutet av 1950-talet infördes genom överenskommelse mellan jordbrukskonsulenterna, att markkartorna i hela landet ritades enligt enhetlig färgskala (Grahn & Hansson, 1965). Det förekom till att börja med att P-AL- och K-AL-klasserna angavs som helt färglagda områden på kartorna, men som ett alternativ kunde värdena läggas in på provpunkterna med hjälp av runda färgstämplar i samma färgskala (rött, orange, gult, grönt och blått). P-HCl- och K-HClklasserna återges med hjälp av en sektionsindelad stämpel placerad vid respektive provtagnigspunkt. Jordarten bedömdes i fält av provtagaren, som också skulle rita in jordartsgränser på arbetskartan. De olika jordarterna och mullhalterna i matjorden angavs inom avgränsade områden på åkerfälten, med gällande förkortningar enligt Ekström. Förekom alvprov och analyser av mikronäringsämnen angavs de i tabellform på markkartan. Vid pegelprovtagning ritades en särskild s.k. pegelkarta. Bestämning av P-HCl har inte gjorts genomgående i alla län, och användningen av denna analys har minskat och förekommer numera knappast alls. Om volymviktskorrektion behövs (såsom på mullrika jordar och mulljordar), rekommenderades att korrigering sker vid volymvikter under 0,8. Omfattningen av jordarts- och mullhaltsbestämning i samband med markkartering har varierat från början. Avsikten var tidigt den att jordart och mullhalt skulle bedömas av provtagaren i fält. I bl.a. Skåne utelämnades denna bedömning. I Skaraborgs län gjorde jordartsbestämning vid markkarteringstillfället in på 1970-talet, men såsmåningom gjorde man avkall på denna. Istället tillkom en förenklad, billigare form av mekanisk analys vid Agrolab i Kristianstad. Vid AnalyCen i Lidköping började man beräkna lerhalten i jordar från Västsverige på basis av K-HCl-bestämningar. Numera anses NIR-bestämning vara ett bra alternativ vid lerhaltsbe- 3

5 stämning (Stenberg, pers. medd.). Överhuvudtaget fanns det under och 90-talen en målsättning att utnyttja befintliga analyser, som ändå gjordes, till att bestämma eller besräkna fler parametrar, bl.a. som ersättning för dyrare eller besvärligare analyser. Sålunda infördes vid Agrolab en förenklad metod för beräkning av basmättnadsgraden på basis av de katjoner som kan bestämmas i samband med AL-bestämning. JORDPROVTAGNINGSTEKNIK Anvisningarna för markkarteringen utformades ursprungligen av Statens Lantbrukskemiska Kontrollanstalt i Stockholm (Fredriksson, 1961) och föreskrifter utformades av Kungl. Lantbrukstyrelsen (Kungl. Lantbruksstyrelsen, 1960). Själva markkarteringsarbetet utfördes under de första årtiondena av hushållningssällskapen. Punktmetoden Den provtagning som utfördes under 1940-talet baserades redan då på punktvis provtagning av skiften. Denna s.k. punktmetod definierades i det utvecklingsarbete som skedde under 1950-talet, i vilket bl.a. professor Nils Karlsson, Statens Lantbrukskemiska Kontrollanstalt, och laborator Ekman vid Institutionen för jordbrukslära, Lantbrukshögskolan, deltog. Principen är att man från en yta om ca 10 m 2 runt en punkt tar ut minst 7 delprover inom 20 cm djup. Borrdsticken fördelas inom en radie av 3 m från mittpunkten. Delproverna blandas ihop till ett samlingsprov. Man rekommenderade ursprungligen 2-4 provpunkter per ha (Fredriksson, 1961; Kungl. Lantbruksstyrelsen, 1960). Vid provtagning av betesvall anbefallde inom en radie av 3 m från en mittpunkt 33 stick i delskiktet 0-5 cm och 11 stick på djupet 5-20 cm till följd av anhopning av fosfor närmare ytan genom djurens gödsling (jmf. pegelytor nedan). Jordprovtagaren skulle bedöma jordart och mullhalt okulärt och med hjälp av utrullningsprov. Resultaten angavs som jordartsområden på markkartorna, i vart fall om man kunde fastställa jordartsgränser. Jordarts- och mullhaltsbedömning under själva provtagningen har inte förekommit i alla län, exempelvis inte i Skåne-länen, och i andra landsdelar har tillämpningen alltmer upphört. På laboratoriet torkades proverna vid högst 35 o C och maldes sedan och sållades i ett såll med 2 mm maskvidd. Ursprungligen ville man fördela provtagningspunkterna i knutpunkterna av ett kvadratiskt rutsystem med knutpunkter på 100 m avstånd. Rutsystemet baserades på två vinkelräta baslinjer, som inmättes och lades fast med hjälp av beständiga fixpunkter, t.ex. en kraftledningsstolpe eller en gavel på en byggnad. Rutsystemet kunde innefatta all åkerjord inom en gård, om arealen låg samlad, eller enbart ett eller några skiften som var belägna på annat håll. Rutsystemet ritades in på en karta och punkterna numrerades för var 50 m. Vid provtagningen mätte man sig fram till punkterna med vinkelprisma och måttband eller möjligen famnstake. Detta fastlagda rutsystem syftade till att göra det möjligt att vid omkartering återkomma exakt till de provtagna punkterna. Metoden fick emellertid ingen nämnvärd tillämpning i praktiken, eftersom arbetet krävde mycket tid och blev kostsamt. I praktiken fördelades istället provtagningspunkterna med den täthet som eftersträvades genom bedömning av lämpliga, representativa platser på skiftet i fråga. Avstånden kom därför att variera och det blev inte möjligt att vid omkartering komma tillbaka till samma punkter. I början togs prov ganska tätt, enligt den ursprungliga rekommendationen 2-4 provpunkter per ha, men såsmåningom begränsades i allmänhet tätheten till ca 1 prov per ha ut, tätare där det var ojämnare markförhållanden och ofta lite glesare inom stora, jämna fält. Prov tas ej inom vändtegarna. 4

6 Provtagning av alven (40-60 cm) rekommenderades som ett komplement till matjordsprovtagningen (se t.ex. Alvelid, 1970). Härvid anbefalldes av prof. Nils Karlsson att gropar grävdes till 40 cm djup på fyra av de sju punkter där samlingsprovet i matjorden tagits ut. Ett annat sätt är att använda alvborr såsom Ultuna-borr (Lindén, 1977) eller dansk borr. Inom djupet cm föreskrevs av Lantbruksstyrelsen (1960) att fyra delprover togs ut, som slogs ihop till ett alvprov. Det rekommenderades även att hela markprofiler till 80 eller 100 m djup skulle provtas, men detta torde inte ha kommit till någon nämnvärd praktisk tillämpning. Alvprov (40-60 cm) togs i Uppsala län under en tid ut på en provtagningspunkt per skifte eller skiftes som var representativ för detta område. Alvprovtagningen blev aldrig allmän p.g.a. den tillkommande kostnaden och bristen på bedömningsgrunder för utvärdering av resultaten. Haak (1978, 1994) fastställde emellertid, att alvens bidrag till grödornas växtnäringsförsörjning kan svara för upp till en tredjedel av fosfor- och upp till hälften eller mer av kaliumupptaget. Haak (1994) utvecklade en modell för justering av P- och K-gödslingen med hänsyn till markkarteringsdata för både matjord (0-20 cm) och alv (åtminstone skiktet cm). Omfattande provtagningar av svenska åkermarksprofiler till en meters djup utförda under ledning av professor Lars Fredriksson (Fredriksson & Haak, 1995) visar emellertid, att det under matjorden kan finnas en utarmningszonen vad gäller fosfor, där tidigare växtlighet tömt marken på bl.a. fosfor. I skikten under denna nivå blir fosforhalterna ofta högre igen. Undersökningar utförda av Hushållningssällskapet Skaraborg bekräftar att så flerstädes är fallet i Västergötland (Gustafsson, 1988). Trots undersökningarna av alvens betydelse för växtnärings- och vattenförsörjningen har intresset för alvprovtagning förblivit ljumt. Vid omkartering gäller det i första hand att fastställa vilka förändringar som skett sedan föregående provtagning. Medan det tidigare anbefalldes ungefär 2-3 prov per ha vid nykartering, ansåg man att det räckte med 1-2 prov per ha vid omkartering (Alvelid 1970). Genom att markkarteringen i praktiken genomfördes utan fastläggning av provtagningspunkterna har det funnits en viss osäkerhet vid jämförelse mellan äldre och nyare markkartor. Enskilda värden har inte kunnat jämföras fullt ut. Istället har man utvärderat de allmänna tendenser som analysvärdena inom en fältdel e.d. tillsammans visat i förändringarna i växtnäringstillståndet. Ytkartering På små fältytor om ett eller ett par hektar kan en enda provtagningspunkt (om ca 10 m 2 ) ge en mer eller mindre missvisande bild av växtnäringssituationen. Under sådana omständigheter eller i trädgårdssammanhang kan de enskilda borrsticken fördelas över hela ytan. Professor Nils Karlsson rekommenderade i sådana fall, att ungefär 20 delprov skulle blandas till ett samlingsprov. I Jordbruksverkets anvisningar för gödsling och kalkning (www.sjv.se) anges under senare år, att på fält med en areal om 3 ha eller därunder och med enhetlig jordart och samma brukningshistoria kan borrsticken fördelas över hela arealen enligt ytkarteringsmetoden. Pegelytor Som ett komplement till punktmetoden, med provtagningspunkter relativt jämnt fördelade inom varje skifte, utvecklades under 1950-talet provtagning av s.k. pegelytor. Avsikten var att få en möjlighet att kontrollera förändringarna i matjorden av mullhalt samt kalk- och växtnäringstillstånd, som en variant till omkartering (se ovan). Fastställandet av sådana förändringar avsågs bli markkarteringens huvuduppgift på längre sikt (Palmquist et al., 1959; Alvelid, 1970). Provtagningen ägde rum på särskilt utvalda och väl inmätta provtagningspunkter på fältet, som skulle vara representativa för större, någorlunda ensartade delar av ett 5

7 fält. Oftast provtogs bara en punkt per skifte eller representativ skiftesdel. Provtagning borde utföras med 5-7 års intervall eller en gång per cirkulation (Lantbruksstyrelsen 1960). Inom varje pegelyta anbefalldes av professor Nils Karlsson att 33 borrstick gjordes, varav ett i en mittpunkt, 13 st på en cirkellinje med 2 m radie från mitten och 19 delprov på en cirkel 3 m ut från mittpunkten. Lantbruksstyrelsen föreskrev minst 25 stick, helst 40 (Kungl. Lantbruksstyrelsen, 1960). Pegelytorna mättes in från fasta, säkra punkter vid eller i närheten av fältkanterna, så att man säkert skulle återfinna det ursprungliga läget (med ett fel på ± 1 m), se Lantbryksstyrelsen, Man ansåg att alvprov också borde tas ut på pegelytorna (Palmquist et al., 1959). Användningen av pegelytor byggde på att man genom en vanlig markkartering enligt punktmetoden kände till det enskilda skiftets markegenskaper och härigenom kunde välja ut representativa punkter. I Skaraborgs län infördes pegelytor 1958, och sedan kom omkarteringar under slutet av 1950-talet, under 1960-talet och i viss mån även senare att ske med hjälp av pegelytor. Exempelvis provtogs 88 pegelytor på 11 gårdar i Skaraborgs län I Västmanlands län blev likaså pegelytor vanliga under denna tid. En nackdel med denna metod är att den baseras på en enda punkt på fältet. Man får ingen uppfattning om förändringarna inom andra skiftesdelar. Inträffar något på pegelytan, som påverkar markförhållandena där på ett avvikande sätt, förlorar ytan sitt värde. Linjekartering Även linjekartering infördes som en metod för att beskriva förändringarna med tiden inom ett fält. Den måste därför baseras på en ordinarie, aktuell markkarta, vars värden läggs till grund för valet av linje (se t.ex. Gudmundsson, 1984). I princip läggs en linjekarteringslinje med 20 provtagningspunkter ut per skifte. Den läggs diagonalt över fältet så att den skall avspegla förhållandena inom skiftet eller skiftesdelen på ett representativt sätt ur jordarts- och växtnäringssynpunkt. Linjen skall inte dras i fältets normala körriktning. Jordart, gödsling och gröda bör vara likartade inom området. Linjen läggs fast med hjälp av fixpunkter (nedslagna järnrör) i eller utanför fältgränsen och ytterpunkterna på linjen mäts in. Sträckan mellan ytterpunkterna delas med 21 för att få avståndet mellan var och en av de 20 punkterna. Prov tas inte ut på vändtegarna. Man mäter sig fram till punkterna med famnstake. Borrsticken på dessa 20 ställen slås ihop till ett samlingsprov, som vanligen analyseras mer ingående än vid vanlig markkartering (enligt punktmetoden). Avsikten var från början att göra om provtagningen varje år. Första året gjordes därför fler olika slags analyser än åren därefter. Ett fastläggningsprotokoll upprättas för varje linje med uppgifter om avstånd, antal punkter och riktning samt provtagningsdjup (20 eller 25 cm). Systemet blir förfelat om man inte mätt in linjen, upprättat protokollet och ej gjort inmätning av varje punkt med famnstake. Då hittar man inte tillbaka till samma ställen vid ny provtagning, och beskrivningarna av växtnäringstillståndets förändringar kan inte tolkas tillfredsställande. Maskinell provtagning har förekommit. En s.k. matjordsprovtagare anpassad för linjekartering utvecklades av Supra AB (Velander, 1983). Maskinen konstruerades som en helautomatisk utrustning, vilken tar ut jordproven i matjordsskiktet 0-25 cm och lägger dem i kartonger, medan man kör framåt. Provtagaren kopplas i en traktors trepunktslyft och drivs av den yttre hydrauliken. Ett räkneverk registrerar antalet hjulvarv och anger den körda sträckan. Med ett förinställt räkneverk ställer man in avståndet mellan provpunkterna för automatisk provtagning. Supra AB utvecklade även en maskin för kväveprofilprovtagning utmed linjekarteringslinjer (Velander, 1983). Denna provtagare tar ut prov i stationärt läge. År 1988/89 kostade provtagning för linjekartering eller kvävekartering 230 kr /linje. 6

8 MARKKARTERINGENS ORGANISERING OCH OMFATTNING Organisation Alltifrån markkarteringens början under och 40-talen utfördes denna som nämnts av hushållningssällskapen. Fr.o.m 1967/68, då den statligt finansierade rådgivningen överfördes från hushållningssällskapen till de omorganiserade lantbruksnämnderna, övertog de senare verksamheten i ungefär hälften av länen (Alvelid, 1970). I övriga län bedrev hushållningssällskapen alltjämt markkartering ensamma eller i samarbete med lantbruksnämnderna. Under de första årtiondena, då markkarteringen utfördes av hushållningssällskapen, hade dessa även ansvar för utlämning av markkartor och för rådgivning avseende tillämpningen av resultaten. I exempelvis Hallands län erhöll var och en som fått ny markkarta ett kostnadsfritt besök av jordbruksinstruktören (Månsson, 1965). Han upprättade på grundval av den nya kartan växtodlings- och gödslingsplan. När markkarteringen överfördes till lantbruksnämnderna omkring 1968, lämnades kartorna ut genom nämnderna, som samtidigt gav personlig rådgivning om tolkningen och användningen. Oftast fanns en lokalt utformad utvärderingsskrift att få. Det var vanligt att en omgång kartor förvarades i arkiv hos utföraren. För Skaraborgs län gällde, att efter lantbruksnämnden övertagande av verksamheten 1967/68 och fram till 1984 samarbetade nämnden och KeMiska Stationen i Skara vid markkartering i länet (Agné, 1990). Lantbruksnämnden utförde provtagning, ritade markkartor och ansvarade för rådgivning. Rådgivningen var kostnadsfri. I länet fanns anställda provtagare. År 1984 övertog Hushållningssällskapet i Skaraborgs län åter markkarteringsarbetet, som utfördes av försökspersonalen och anställda provtagare, men Lantbruksnämnden i länet fortsatte arbetet med kartritning. Fro.m sköttes utvärdering och rådgivning av både Lantbruksnämnden och Hushållningssällskapet. År 1984 började AnalyCen att utföra jordanalyser. Numera utförs markkarteringsprovtagningen i Skaraborg dels av Hushållningssällskapet och dels i AnalyCens regi genom provtagare som utför arbetet på entreprenörsbasis. Dessutom tas markkarteringsprov ut av lantbrukarna själv, men andelen sådana prover är för närvarande mycket liten och uppgår till några få procent (Frick, pers. medd.; Brohede, pers. medd.). Numera genomförs rådgivningen huvudsakligen av hushållningssällskapen. Fr.o.m började på initiativ av AnalyCen fastläggning av provtagningspunkterna att ske med GPS. Härigenom kunde interpolerade kartor börja framställas fr.o.m Genom införandet av positionering med GPS fanns en realistisk möjlighet att i praktiken genomföra omkartering exakt på tidigare provtagningspunkter, vilket redan var professor Nils Karlssons intension på 1960-talet, då han föreslog inmätta, fastlagda provpunkter i ett rutsystem med förankring i inmätta baslinjer gårdsvis eller skiftesvis (se ovan). Markkarteringens omfattning Vid andra världskrigets början fanns som nämnts analysmetoder tillgängliga som passade för rutinmässig markkartering. Till följd av kriget minskade möjligheterna till import av råvaror för framställning av gödselmedel. Under krigsåren fick varje lantbrukare kuponger för inköp av superfosfat eller thomasfosfat, där tillgången motsvarade 1/3 av de senaste fredsårens förbrukning (Franck, 1943). Samma gällde kalium i form av kalisalt. Det gällde då att utnyttja de knappa ransonerna på bästa sätt. Denna brist ledde ett stigande intresse för markkartering. 7

9 Från en blygsam start 1939 ökade markkarteringen mycket kraftigt under krigsåren, så även i Västsverige (tabell 2). Tabell 2. Årligen markkarterad åkerareal (ha) inom Skaraborgs län. Uppgifterna under tiden har tagit från Skaraborgs läns hushållningssällskaps tidning. Åren har hämtats från Agné (1990). Tiden avser muntliga uppgifter från Mattias Andersson, Hushållningssällkskapet Skaraborg. Provtagningar som utförts av jordbrukningarna själva och av AnalyCen sedan 1980-talets mitt är ej beaktade. Linjekarteringslinjer ingår ej. År Antal ha under året År Antal ha under året År Antal ha under året prover (R, O, P län)* ,8 % (R, O, P län)* ,0 % (R: 8384)* ,6 % (enbart R)* 1962** ,3 % (enbart R)* 1963** ,5 % (enbart R)* 1964** 2879 ** ) mest (R, O, P län)* 1965** 6763 pegelytor Lantbruks (R, O, P län)* nämnden (R, O, P län)* tar över Antal ha i Skaraborgs län: ,0 % ,9 % Enbart provtagning av HS-R: ,2 % ca prover ,0 % < ,3 % > ,1 % ca ,3 % /05 ca ,1 % /06 < *) Analysverksamheten vid Kemiska stationen i Skara. Tabell 3. Markkarteringens omfattning 1977 och 1987 enligt Statistiska Centralbyrån (Jordbruksstatistisk årsbok, 1986 och Åkerareal i procent på företag efter markkarteringens omfattning. Område Helt karterad Delvis karterad Ej karterad Helt karterad Delvis karterad Ej karterad Götalands södra slättbygder Götalands mellanbygder Götalands norra slättbygder Svealands slättbygder Götalands skogsbygder Mellersta Sveriges skogsbygder Nedre Norrland Övre Norrland Hela riket Fram till ca 1960 hade mer än ha markkarterats i hela landet, vilket då motsvarade närmare ¼ av den samlade åkerarealen (Fredriksson, 1961). Men de regionala skillnaderna var stora. Exempelvis anger Johansson (1963), att dittills hade över 40 % av åkerarealen markkarterats i Uppsala län, medan markkarteringen i Södra Älvsborgs län bara nått upp till omkring 10 %. I Skaraborgs län var % av åkerarealen markkarterad. 8

10 Enligt SCB:s undersökning 1977 hade markarteringen ökat ytterligare till detta år, men likväl var mindre än 50 % av arealen karterad i medeltal för hela landet (tabell 3). Störst omfattning hade markkarteringen i slättbygderna, särskilt i söder. Tio år senare fann SCB, att drygt 40 % av landets åkerareal fanns på brukningsenheter där hela arealen karterats, vilket var en ökning med 10 % sedan Även senare kom markkarteringen att få mycket varierande omfattning i olika län. Orsaker till minskningar i antalet provtagna hektar per år är bl.a. att jordbrukarna inte sett betydelsen av markkartan eller inte använt den i gödslingsplaneringen (Agné, 1990). I Skaraborgs län fann man under 1960-talet, att sambandet mellan P-AL-värden och fosforgödslingeffekten var svag, och man började mer tala om gödsling enligt ersättningsprincipen. I de län där markkarteringen ökade periodvis tycks kraftiga marknadsföringsinsatser ha varit verksamma medel. I och med att REKO-bestämmelserna infördes omkring år 1998, ökade intresset för markkartering, eftersom en aktuell markkarta fordrades. Man kan uppskatta att omkring ha då markarterades under loppet av fyra år (Bertilsson, pers. medd.). Det ökade intresset avspeglar sig också i statistiken för Skaraborg (tabell 2). Senare minskade dock markkarteringen igen i Skaraborg. Om man antar att markkartering numera bör ske på ca ha åkerjord i Skaraborg, varvid gårdar med extensiv odling, mindre hästgårdar och mindre fritidsjordbruk m.m. ej tagits med i arealbedömningen, borde omkartering i genomsnitt vart tionde år (se Riktlinjer för gödsling och kalkning, Jordbruksverket) innebära, att en areal på omkring ha årligen karteras. Som framgår av tabell 2 har det aldrig markkarterats i sådan omfattning i Skaraborg. Under de senaste åren har bara några tusen hektar karterats i Skaraborg (tabell 2), vilket bör gälla även om den provtagning som utförs av andra än hushållningssällskapet beaktas. MARKKARTERINGEN REPRESENTATIVITET Höst- eller vårprovtagning I en studie redovisad av Johansson (1960) undersöktes bl.a. skillnaderna i analysvärden vid jämförelse av provtagning under höst och vår i Uppsala län och Södra Älvsborgs län. Låga ph-värden visade sig i allmänhet stiga något från höst till vår, medan huvuddelen av de undersökta analysvärdena visade en tendens att sjunka något från vår till höst. I genomsnitt var dock förändringen obetydlig. Fosforanalyserna uppvisade inga entydiga systematiska förändringar från höst till vår, men resultaten visade likväl stora variationer, med förskjutningar över hela klasskalan i enskilda fall. I medeltal för hela provserien sjönk K-AL-värdena med ca 12 % från vår till höst. Låga K-AL-värden visade dock en något stigande tendens under vegetationsperioden. För fosfor- och kaliumanalyserna liksom ph-bestämningarna påverkades sambandet mellan höst- och vårvärdena av vilken gröda som odlades. Analys- och provtagningssäkerhet De provtagningsföreskrifter som föreligger för markkartering är en kompromiss mellan krav på noggrannhet och kostnad, och de torde enligt Johansson (1960) representera ett minimum av vad som måste krävas. Johansson (1960) påpekar att de extraktions- och analysmetoder som användes i den nya markkarteringen har mycket god representativitet, med fel på några procent. Däremot kan det för parallellprov uttagna på samma provtagningspunkt röra sig om variationer i analysvärdena om 10 à 20 % eller mer. I en undersökning av markens K-halt redovisad av Holz (1995) gav sju borrstick per samlingsprov ett provtagningsfel på 8 % med avseende på K-analysvärdet, medan själva analysfelet uppgick till 6 %. Vid mineralkvävebe- 9

11 stämning kan enligt Lindén (1981) variationskoefficienten (standardavvikelse i % av medelvärdet) för nitratkvävevärden avseende enskilda borrstick inom en kvadratmeters yta uppgå till Han fann bl.a., att det i genomsnitt inom var och en av 26 försöksparcellstora ytor krävdes 14 slumpmässigt fördelade borrstick för ett medelfel på 10 % av nitratkväveförrådets storlek. Oliver et al. (1997) anger att 16 borrstick fordras inom ytor om 5*5 m eller 10*10 m för att få tillräckligt litet provtagningsfel med avseende på markkarteringsanalyser. I den vanliga markkarteringsprovtagningen enligt punktmetoden fordrades minst 7 borrstick (0-20 cm) i det samlingsprov per provpunkt som togs ut (Kungl. Lantbruksstyrelsen, 1960). Under senare år har man i anvisningarna för markkartering ökat antalet borrstick till minst 10 stycken, uttagna inom en cirkel med 3-5 m radie. Vid linjekartering fann Velander (1983) att 20 borrstick utmed linjen räckte för att täcka variationen i växtnäringstillståndet. Det är också detta antal delprov som rekommenderats att ta ut. LITTERATUR Agné, H Lantbrukarnas attityder till markkartering. En intervjuundersökning bland lantbrukare i Skaraborgs län. Examensarbete i växtnäringslära. Avd. för växtnäringslära, Inst. för markvetenskap, SLU, Uppsala. Alvelid, S Markkartering alltid aktuell. Statens Lantbruksinformation (SLI), Forskning och praktik, nr 4, Solna. Bengtsson, G. & Kristiansson, S Gödsling och kalkning. Sjunde upplagan. LTs Förlag. Haak, E Rotens morfologi och fysiologi i relation till alvens funktion. I: Alvens roll för växtproduktionen, konferens den 9 mars 1994 anordnad av Stiftelsen Svensk Växtnäringsforskning. Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift 133, nr 5, 1994, Egnér, H., Köhler, G. & Nydahl, F Die Laktatmethode zur Bestimmung leichtlöslicher Phosphorsäure in Akerböden. Lantbrukshögskolans Annaler 6, Egnér, H., Köhler, G. & Nydahl, F Bestimmung der Kalibedürftigkeit des Bodens auf chemischem Wege. Bodenkunde und Pflanzenernährung 21/22, Egnér, H., Riehm, H. & Domingo, W. R: Untersuchungen über die chemische Bodenanalyse als Grundlage für die Beurteilung des Nährstoffzustandes der Böden. II. Chemische Extraktionsmethoden zur Phosphorund Kaliumbestimmung. Kungl. Lantbrukshögskolans Annaler 26, Franck, O Vårens gödslingsproblem. Skaraborgs läns hushållningssällskaps tidning, februari-mars 1943, Franck, O Riktlinjer för tilförsel av växtnäring. I: Handbok om gödsling och kalkning, del IV. Gödseloch kalkindustriernas samarbetsorganisation. Tifdskriftsaktiebolaget Växt-närings-Nytt, Kungsgatan 32, Stockholm. Fredriksson, L Die bodenuntersuchung i Schweden und ihre Auswertung. Landwirtschaftliche Forschung 15 Sonderheft, Fredriksson, L. & Haak, E Svenska åkermarksprofiler. Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift 133, nr 13, 1995, 116 s. Grahn, B. & Hansson, A Växternas näring och marken som växtplats. Handledning för gödsling och kalkning, kap. AI. Tidskriftsförlaget Växtnärings-Nytt, Linnégatan 3, Stockholm. Gudmundsson, U Linjekartering ger bättre växtnäringsstyrning. Växtpressen, nr 5, 1984, s

12 Gustafsson, L Fosforanalyser skördeutbyte. Skaraborgs läns Hushållningssällskaps Tidning 137, nr 2, 1988, s Holz, F Varianzanalytische Untersuchungen zu Fehlerkomponenten bei der Entnahme und Aufbereitung von Bodenproben. VDLUFA-Schriftenreihe 40, Kongressband 1995, Johansson, O Markkarteringens representativitet. Lantbrukshögskolans meddelanden, seria A, nr 2. Uppsala. Karlsson, N. & Jonsson, E Om sambandet mellan resultat av de gamla jordanalysmetoderna och den nya AL-metoden, beträffande lättlöslig fosfor och lättlösligt kalium. Statens Lantbrukskemiska Kontrollanstalt, medd. 20, bilaga IV, Kungl. Lantbruksstyrelsen, Kungl. Lantbruksstyrelsens kungörelse om ändrad lydelse av bestämmelserna under 2:22-2:55 i styrelsens kungörelse den 14 juni 1950 (nr 5) med (2) bestämmelser för provtagning vid statens lantbrukskemiska kontrollanstalt och med statsmedel understödda lokala lantbrukskemiska stationer, nr 6, Lindén, B Alvprovtagning med Ultuna-borren för markkartering och framtida N-prognoser. Avd. för växtnäringslära, Inst. för markvetenskap, SLU, rapport 119. Lindén, B Ammonium- och nitratkvävets rörelser och fördelning i marken. II. Metoder för mineralkväveprovtagning och -analys. Avd. för växtnäringslära, Inst. för markvetenskap, SLU, rapport 137. Månsson, E Omkartering efter 6-8 år. Hallands läns hushållningssällskaps tidskrift, september 1965, s. 18. Oliver, M. A., Frogbrook, Z., Webster, R. & Dawson, C. J A rational strategy for determining the number of cores for bulked sampling of soil. Papers presented at the First European Conference on Precision Agriculture, Warwick University, UK. Precision Agriculture, Volume I: Spatial Variability in Soil and Crop. Bios Scientific Publishers SCI, ed. Stafford, J. V., Palmquist, E., Roth, E. & Runfeldt, K. A Jordbrukslära för ungdomsskolor, jordbrukskurser och självstudier. I. Allmän jordbrukslära. LTs Förlag, Stockholm. Velander, T Maskinell provtagning matjordsprovtagare profilprovtagare jordprovens variation. Suprareferensen 11, maj Supra AB (Yara AB), Box 516, Landskrona. 11

Markkartering jordprovtagning analyser

Markkartering jordprovtagning analyser Markkartering jordprovtagning analyser Jordbruksinformation 6 2002 Markkartering Med markkartering menar man provtagning och analys av åkerjord samt upprättande av protokoll och karta, så att man kan hänföra

Läs mer

Bilaga A. Sammanställning av markkarteringsstatistik 1998-2002 Mats Söderström, Inst f mark och miljö, SLU, Skara, 2008

Bilaga A. Sammanställning av markkarteringsstatistik 1998-2002 Mats Söderström, Inst f mark och miljö, SLU, Skara, 2008 Bilaga A. Sammanställning av markkarteringsstatistik 1998-2002 Mats Söderström, Inst f mark och miljö, SLU, Skara, 2008 Introduktion I det här arbetet har analysresultat från vanliga markkarteringar analyserats

Läs mer

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun S O R P E T, S Ö R E N P E T T E R S S O N V Ä S T A N K Ä R R 6 1 0 7 5 V Ä S T E R L

Läs mer

P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER?

P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER? P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER? Lennart Mattsson SLU Markvetenskap, avd. för växtnäringslära, Box 7014, 750 07 UPPSALA E-post: lennart.mattsson@mv.slu.se Sammanfattning

Läs mer

Bilaga B Behov och effekt av medelgiva av P, K och kalk sammanställning av data från 32 gårdar i Mellansverige

Bilaga B Behov och effekt av medelgiva av P, K och kalk sammanställning av data från 32 gårdar i Mellansverige Bilaga B Behov och effekt av medelgiva av P, K och kalk sammanställning av data från 32 gårdar i Mellansverige Mats Söderström, Inst. f. mark och miljö, SLU, Skara Syfte Avsikten med denna sammanställning

Läs mer

Exempelgården Potatis och svin

Exempelgården Potatis och svin Exempelgården Potatis och svin 95 ha lättjordar, potatis och svinproduktion. Gården har förhållandevis låga P-AL tal för att vara den produktionsinriktningen. Fosfor tillförs framförallt via svingödsel

Läs mer

Disposition. snabb bedömning med ny metod. Jordbundna sjukdomar Detektionsteknik Markartor Jordanalyser Ärtrotröta

Disposition. snabb bedömning med ny metod. Jordbundna sjukdomar Detektionsteknik Markartor Jordanalyser Ärtrotröta Risken för f klumprotsjuka säker och snabb bedömning med ny metod Disposition Jordbundna sjukdomar Detektionsteknik Markartor Jordanalyser Ärtrotröta Ann-Charlotte Wallenhammar HS Konsult AB Örebro Kravet

Läs mer

Instruktion till kalkylerna

Instruktion till kalkylerna Knud Nissen, Lantmännen, 2010 Instruktion till kalkylerna Introduktion Greppakalkylen är uppbyggd så att man skall importera (eller kopiera) in X och Y koordinater och markkarteringsvärden. Därefter räknar

Läs mer

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk vallodling på Rådde gård - December Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 03-6186 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde ligger på västsidan

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Bild: Bo Nordin Kvävegödsling utifrån grödans behov Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Innehåll Gödsling utifrån grödans behov - 20, SJVFS 2004:62...4 Vid tillsynsbesöket...4 Genomgång

Läs mer

Markkarteringsrådets rekommendationer för Markkartering av åkermark

Markkarteringsrådets rekommendationer för Markkartering av åkermark Markkarteringsrådets rekommendationer för Markkartering av åkermark När och hur provtagning ska göras Vilka analyser som bör beställas Gödslings- och kalkningsråd baserade på analysresultaten Jordbruksinformation

Läs mer

Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008

Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008 Bibliografiska uppgifter för Organiska gödselmedel allt värdefullare Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Ingår i... Rapport

Läs mer

Precisionsodling. Digital teknik i växtodlingen. Hexakopter för flygfotografering, fotograf Mats Söderström, SLU

Precisionsodling. Digital teknik i växtodlingen. Hexakopter för flygfotografering, fotograf Mats Söderström, SLU Precisionsodling Digital teknik i växtodlingen Hexakopter för flygfotografering, fotograf Mats Söderström, SLU Digital teknik i växtodlingen Mer och mer digital teknik används i växtodlingen inom lantbruket

Läs mer

NOTERINGSHÄFTE IP-FRUKT

NOTERINGSHÄFTE IP-FRUKT NOTERINGSHÄFTE IP-FRUKT 2013 NOTERINGSHÄFTE FÖR IP FRUKT Detta häfte utgör grundvalen för godkännande av din frukt som IP-odlad. Det är därför av stor vikt att du så noga som möjligt gör fortlöpande noteringar

Läs mer

Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära

Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära (6-03-31/LM) 7-06-20/LM/LR 1 (5) Plan R3-0056 Flerårigt försök med jämförelse mellan odlingssystem Mål Att studera olika odlingssystems inverkan

Läs mer

Författare Jonsson B. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60

Författare Jonsson B. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60 Bibliografiska uppgifter för Framtida utveckling av priser på produkter och produktionsmedel Författare Jonsson B. Utgivningsår 7 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt

Läs mer

Slam som fosforgödselmedel på åkermark

Slam som fosforgödselmedel på åkermark Slam som fosforgödselmedel på åkermark Kersti Linderholm Umeå 2013-05-15 Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 157 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.

Läs mer

Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia Bibliografiska uppgifter för Våroljeväxter Författare Roland J. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens

Läs mer

2 Företag och företagare. Sammanfattning. Grödor och arealer hos företag. Företag och brukningsförhållanden

2 Företag och företagare. Sammanfattning. Grödor och arealer hos företag. Företag och brukningsförhållanden 2 Företag och företagare 49 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Sensorer i Sverige 2012 I Sverige fanns säsongen 2012 97 N-Sensorer varav 7 är ALS N-Sensor eller N-Sensor

Läs mer

Inledning Stina Olofsson, projektledare

Inledning Stina Olofsson, projektledare Inledning Stina Olofsson, projektledare 2008-11-26 Utbildning för rådgivare Introduktionskurs: Jordbrukets miljöpåverkan Pedagogiska hjälpmedel Teambildning, samverkansformer Grundläggande STANK-utb. 2

Läs mer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

2 Företag och företagare. Sammanfattning. Företag och brukningsförhållanden. Antal företag med husdjur. Grödor och arealer hos företag

2 Företag och företagare. Sammanfattning. Företag och brukningsförhållanden. Antal företag med husdjur. Grödor och arealer hos företag 29 I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper hektar åker och efter brukningsform (ägda respektive arrenderade företag). Vidare redovisas,

Läs mer

BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER

BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER Thomas Börjesson 1 och Ingemar Gruveaus 2 1 Svenska Lantmännen, 531 87 LIDKÖPING, 2 Hushållningssällskapet i

Läs mer

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel.

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel. Redovisning av demonstrationsodling Kaliumgödsling till ekologisk vall med svag stallgödseltillförsel Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad 2007-12-12 Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Rådgivning och utbildning i landsbygdsprogrammet

Bibliografiska uppgifter för Rådgivning och utbildning i landsbygdsprogrammet Bibliografiska uppgifter för Rådgivning och utbildning i Författare Bunnvik C. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Ekologisk odling av grönsaker på friland. Kurspärm Jordbruksverket 2003

Läs mer

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård

Läs mer

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor fördelning i olika länder 2012 Antal sensorer per land den 30 juni 2012 totalt 1221 (inklusive

Läs mer

Material & metoder. Bilaga C

Material & metoder. Bilaga C Bilaga C Indelning av jordbruksskiften i brukningszoner med hjälp av markens ledningsförmåga skillnader i markegenskaper och skörd inom tre skiften i Västergötland Mats Söderström, Inst f mark och miljö,

Läs mer

Författare Ewaldz T., Berg G. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60

Författare Ewaldz T., Berg G. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60 Bibliografiska uppgifter för Rödsotvirus i höstsäd Författare Ewaldz T., Berg G. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60 Ingår i... Utgivare Huvudspråk

Läs mer

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Varför fosforgödslingen måste anpassas bättre Merskördar för fosforgödsling varierar mycket Grödornas fosforbehovet varierar Markernas

Läs mer

Slamspridning på Åkermark

Slamspridning på Åkermark Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp

Läs mer

3.5 Skördar. Metodik. Resultat. Thomas Wildt-Persson, SBU

3.5 Skördar. Metodik. Resultat. Thomas Wildt-Persson, SBU 3.5 Skördar Thomas Wildt-Persson, SBU Metodik Parstudien pågick under åren 1997 till 2000. År 1997 ingick endast fyra par. 1998 utökades studien med tre nya par och således ingick sju par gårdar resterande

Läs mer

Nationell jordartskartering

Nationell jordartskartering Nationell jordartskartering Matjordens egenskaper i åkermarken Nära12 600 nya jordprover har samlats in och analyserats utifrån textur, mullhalt, ph samt halt av växtnäringsämnen. Data och kartor finns

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling

Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Ståhl P. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet

Läs mer

Metodutveckling för detektion av jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärt och oljeväxter

Metodutveckling för detektion av jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärt och oljeväxter Metodutveckling för detektion av jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärt och oljeväxter Ann-Charlotte Wallenhammar 1, Charlotta Almquist 2,3 and Anders Jonsson 2,3

Läs mer

Gödsling med svavel och kalium till lusern

Gödsling med svavel och kalium till lusern Gödsling med svavel och kalium till lusern H14-0135-ALF Svavelbrist (t.v.) i slåttervall, Östergötland 2015. Foto: Louice Lejon Publicerat 2016-10-25 Anders Månsson, Hushållningssällskapet Östergötland

Läs mer

Jordbruksmark och gröda, Version 1:1:2000-08-29. yttäckande

Jordbruksmark och gröda, Version 1:1:2000-08-29. yttäckande Jordbruksmark och gröda, yttäckande Version 1:1:2000-08-29 1 Programområde: Jordbruksmark : Jordbruksmark och gröda, yttäckande Mål och syfte med undersökningstypen Det övergripande syftet är att med hjälp

Läs mer

Jord- och skogsbruksministeriets förordning

Jord- och skogsbruksministeriets förordning Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om bas- och tilläggsåtgärder i samband med miljöstödet samt miljöspecialstöd för jordbruket Given i

Läs mer

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i

Läs mer

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad

Läs mer

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2013. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2013. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall JO 14 SM 1401 Skörd för ekologisk och konventionell odling 2013 Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall Production of organic and non-organic farming 2013 Cereals, dried pulses, oilseed

Läs mer

Greppa Fosforn. Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping

Greppa Fosforn. Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping Greppa Fosforn Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping Greppa Fosforn Pilotprojekt inom Greppa Näringen Startades 2006 Finansiering från Naturvårdsverket/HaV + miljöskattemedel Mål Projektets

Läs mer

Omställning. av Åsa Rölin

Omställning. av Åsa Rölin LING PÅ D O S K A S N Ö R G EKOLOGISK Omställning av Åsa Rölin FRILAND Omställning - förutsättningar och strategi Text: Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Skaraborg Foto framsida: Elisabeth Ögren En ekologisk

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Traditionell markkartering i precisionsodling. Sammanställning av markkarteringsstatistik 1998-2002

Bibliografiska uppgifter för Traditionell markkartering i precisionsodling. Sammanställning av markkarteringsstatistik 1998-2002 Bibliografiska uppgifter för Traditionell markkartering i precisionsodling. Sammanställning av markkarteringsstatistik 1998-2002 Författare Söderström M. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Precisionsodling

Läs mer

Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan. Uppföljning av vattenkvaliteten. Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka

Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan. Uppföljning av vattenkvaliteten. Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka sida 1 (5) Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka Uppföljning av vattenkvaliteten Uppföljningen av vattenkvaliteten koncentreras till fem punkter i Iskmo sund och Skatasund

Läs mer

HIR-Växt- Näsgård Karta. HIR-Växt och Näsgård Karta

HIR-Växt- Näsgård Karta. HIR-Växt och Näsgård Karta HIR-Växt och Näsgård Karta Allmänt Denna instruktion visar hur du kan presentera uppgifter från HIRVäxt på en karta i Näsgård Karta Advicer. Mer ingående instruktioner om t.ex. import av kartor, kart redigering,

Läs mer

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Bibliografiska uppgifter för Kupsådd, en intressant etableringsmetod i majs Författare Utgivningsår 2008 Halling M.A. Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Ingår

Läs mer

Bara naturlig försurning. Bilaga 1. Konsekvensanalys av reviderat delmål för försurade sjöar och vattendrag

Bara naturlig försurning. Bilaga 1. Konsekvensanalys av reviderat delmål för försurade sjöar och vattendrag Rapport Bara naturlig försurning Bara naturlig försurning Bilaga 1 Konsekvensanalys av reviderat delmål för försurade sjöar och vattendrag 1 1 Problemanalys Delmålet för sjöar och vattendrag är uppnått

Läs mer

Digital GIS maps Östra Göinge. Östra Göinge Kommun, 2012

Digital GIS maps Östra Göinge. Östra Göinge Kommun, 2012 Digital GIS maps Östra Göinge Östra Göinge Kommun, 2012 Slamdatabasen Spårhunden Slamanvändning Östra Göinge kommun 20122 Innehållsförteckning 1. Översiktkarta över användning av slam från Östra Göinge

Läs mer

Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt (enligt 14 SNFS 1997:2)

Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt (enligt 14 SNFS 1997:2) Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt (enligt 14 SNFS 1997:2) OBS: Tillstånd söks av den som ska utföra spridningen eller efter skriftlig överenskommelse

Läs mer

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU)

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) L 52/32 Europeiska unionens officiella tidning 3.3.2010 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 178/2010 av den 2 mars 2010 om ändring av förordning (EG) nr 401/2006 vad gäller jordnötter, andra oljeväxter, trädnötter,

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2014-05-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Stockholms läns arbetsmarknad fortsatte utvecklas i positiv

Läs mer

Biologisk markkartering av patogener

Biologisk markkartering av patogener Biologisk markkartering av patogener - ett TEMA-program vid NJ-fakulteten SLU- Anders Jonsson Precisionsodling och pedometri Institutionen för mark och miljö, SLU, Skara Biologisk markkartering TEMA-forskning

Läs mer

MTTK MAATALOUDEN TUTKIMUSKESKUS

MTTK MAATALOUDEN TUTKIMUSKESKUS MTTK MAATALOUDEN TUTKIMUSKESKUS Tiedote 11/83 TOIVO YLÄRANTA Maantutkimusosasto Jordanalysmetoder i de nordiska länderna JOKIOINEN 1983 ISSN 0359-7652 MAATALOUDEN TUTKIMUSKESKUS TIEDOTE 11/83 TOIVO YLÄRANTA

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Avstånd mellan körspår - en jämförelse mellan traditionell spårmarkör och autostyrning med GPS

Bibliografiska uppgifter för Avstånd mellan körspår - en jämförelse mellan traditionell spårmarkör och autostyrning med GPS Bibliografiska uppgifter för Avstånd mellan körspår - en jämförelse mellan traditionell spårmarkör och autostyrning med GPS Författare Söderström M., Wijkmark L., Martinsson J., Nissen K. Utgivningsår

Läs mer

1986L0278 SV

1986L0278 SV 1986L0278 SV 20.04.2009 004.001 8 BILAGA 1 A GRÄNSVÄRDEN FÖR HALTER AV TUNGMETALLER I MARKEN (mg/kg torr vikt i ett representativt prov, enligt definitionen i bilaga 2 C, från mark med ett ph mellan 6

Läs mer

Omläggning till ekologisk grönsaksodling

Omläggning till ekologisk grönsaksodling Ekologisk odling av grönsaker på friland Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Foto: Åsa Rölin Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Text

Läs mer

Sida 1(6) 2012-11-19

Sida 1(6) 2012-11-19 Sida 1(6) Kokbok till Kvävestrategi 11Aa och 11Ab Kokboken är tänkt som hjälp hur man ska lägga upp ett besök. Den behöver inte följas till punkt och pricka utan det är upp till dig som rådgivare att anpassa

Läs mer

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och

Läs mer

Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage

Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Institutionen för ekonomi/agriwise Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 1 Uppdraget...

Läs mer

DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL

DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL Sigill kvalitetssystem AB DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL Gård År Brukare Om annan än brukaren kör maskiner, spruta etc., namnge personen/personerna nedan: Maskinförare

Läs mer

1.1 Inledning. 2 1.2 Växters mineralnäringsbehov enligt Tom Ericsson 2 1.3 Hofgårdens golfbana 3

1.1 Inledning. 2 1.2 Växters mineralnäringsbehov enligt Tom Ericsson 2 1.3 Hofgårdens golfbana 3 Innehållsförteckning 1. Bakgrund. 2 1.1 Inledning. 2 1.2 Växters mineralnäringsbehov enligt Tom Ericsson 2 1.3 Hofgårdens golfbana 3 2. Frågeställning. 3 3. Metod.. 3 3.1 Tillförda näringsämnen till Hofgårdens

Läs mer

Datainsamling för djurgård

Datainsamling för djurgård Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen (20B) Hej! Här kommer en sammanställning från vårt besök på gården. Syftet med Klimatkollen är att du ska få en grov uppskattning

Läs mer

Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (Dnr /01) -

Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (Dnr /01) - ilaga 1: Slutrapport Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (nr 25-5344/1) - rarso Etana (SLU) & Eva Salomon (JTI) 2 FÖROR Stallgödsel

Läs mer

och odling i typområden

och odling i typområden Inventering av fastigheter och odling i typområden 1 Programområde: Jordbruksmark Undersökningstyp: Inventering av fastigheter och odling i typområden Bakgrund och syfte med undersökningstypen Det övergripande

Läs mer

Rester av kemiska betningsmedel i tömda utsädesförpackningar

Rester av kemiska betningsmedel i tömda utsädesförpackningar Rester av kemiska betningsmedel i tömda utsädesförpackningar Eskil Nilsson Visavi God Lantmannased AB Januari 2005 Slutrapport till Jordbruksverket 1 Förord Förekomst av rester av betningsmedel i tömda

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr

Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr Författare Öberg E. Utgivningsår 29 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Ekologisk

Läs mer

3.6 Generella statistiska samband och en modell med för sockerskörden begränsande variabler

3.6 Generella statistiska samband och en modell med för sockerskörden begränsande variabler 3.6 Generella statistiska samband och en modell med för sockerskörden begränsande variabler Hans Larsson, SLU och Olof Hellgren, SLU Inledning En uppgift för projektet var att identifiera ett antal påverkbara

Läs mer

Yara N-Sensor ger. högre skörd med en jämnare kvalitet. mindre liggsäd och högre tröskkapacitet

Yara N-Sensor ger. högre skörd med en jämnare kvalitet. mindre liggsäd och högre tröskkapacitet Yara N-Sensor ger högre skörd med en jämnare kvalitet mindre liggsäd och högre tröskkapacitet bättre kväveutnyttjande av stallgödsel, förfrukt och mull effektivare svampbekämpning, tillväxtreglering och

Läs mer

Nästan en tredjedel av åkermarken behöver nydräneras eller omdräneras. 4 av 10 planerar dikesunderhåll

Nästan en tredjedel av åkermarken behöver nydräneras eller omdräneras. 4 av 10 planerar dikesunderhåll JO 41 SM 1402, korrigerad version 2014-04-14 Dränering av jordbruksmark 2013 Slutlig statistik Drainage of agricultural land, final statistics I korta drag Resultaten har ändrats på grund av att en felaktig

Läs mer

På väg mot det nya jordbruket med satelliter, sensorer och GIS

På väg mot det nya jordbruket med satelliter, sensorer och GIS 132 Mats Söderström På väg mot det nya jordbruket med satelliter, sensorer och GIS Jordbrukets miljöpåverkan måste minska samtidigt som produktiviteten måste öka. Det är en svår ekvation att lösa. Nya

Läs mer

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2014. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2014. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall JO 14 SM 1501 Skörd för ekologisk och konventionell odling 2014 Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall Production of organic and non-organic farming 2014 Cereals, dried pulses, oilseed

Läs mer

Utlakning av glyfosat vid olika behandlingstidpunkt

Utlakning av glyfosat vid olika behandlingstidpunkt Utlakning av glyfosat vid olika behandlingstidpunkt - resultat från en fältstudie på en gård i Halland Undersökningen är genomförd under hösten-vintern 2003 / 2004 med anslag från SL stiftelsen, Lantmännen,

Läs mer

Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr

Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr 1(6) Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr Utförd 2006 och 2009 2(6) Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr Utförd 20062006-2009 Inventeringen har genomförts som en del i EU-LIFE-projektet

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av augusti 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av augusti 2012 2012-09-12 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av augusti 2012 Arbetsmarknadens läge Augusti månad uppvisade tendenser till en försvagning av Stockholms arbetsmarknad. Antalet

Läs mer

MÄTNING AV BRÄNSLEVED VID ENA ENERGI AB I ENKÖPING Mats Nylinder och Hans Fryk

MÄTNING AV BRÄNSLEVED VID ENA ENERGI AB I ENKÖPING Mats Nylinder och Hans Fryk Results esearch 9 Research results from the Department of Forest Products at the University of Agricultural Sciences, Uppsala, Sweden www.slu.se/skogensprodukter MÄTNING AV BRÄNSLEVED VID ENA ENERGI AB

Läs mer

VÄXTODLINGSPLAN. Gård. Brukare. Foto: Henrik Nätterlund

VÄXTODLINGSPLAN. Gård. Brukare. Foto: Henrik Nätterlund VÄXTODLINGSPLAN Foto: Henrik Nätterlund Gård År Brukare Så här fyller du i din växtodlingsplan Du fastställer årets gödslingsbehov efter en stegvis beräkning med hjälp av de riktvärden för växtnäringsbehovet

Läs mer

Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet. 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja

Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet. 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja a) Pollinerare Medelvärde 4,65 b) Nyttodjur Medelvärde

Läs mer

Greppa Näringen. - rådgivning för lantbruk och miljö

Greppa Näringen. - rådgivning för lantbruk och miljö Greppa Näringen - rådgivning för lantbruk och miljö Det här är Greppa Näringen Greppa Näringen är ett kunskapsprojekt som arbetar för att minska lantbrukets miljöpåverkan och samtidigt förbättra lönsamheten

Läs mer

Policy Brief. Östersjön mår bättre när lantbrukare Greppar Näringen

Policy Brief. Östersjön mår bättre när lantbrukare Greppar Näringen Policy Brief Nummer 2015:1 Östersjön mår bättre när lantbrukare Greppar Näringen Näringsläckage från jordbruksmark orsakar övergödning i Östersjön som i sin tur leder till algblomning, syrebrist, bottendöd

Läs mer

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan

Läs mer

5 Trädgårdsodling. Sammanfattning. Om statistiken. Trädgårdsodling

5 Trädgårdsodling. Sammanfattning. Om statistiken. Trädgårdsodling 97 Kapitel 5 innehåller information om Frilandsarealer Växthus- och bänkgårdsytor Skördar av köks- och trädgårdsväxter, frukt och bär Fruktträd (äpplen och päron) Ekologisk odling av trädgårdsväxter redovisas

Läs mer

Försäljning av kalk för jord- och trädgårdsbruk, sjöar, vattendrag och skog 2000

Försäljning av kalk för jord- och trädgårdsbruk, sjöar, vattendrag och skog 2000 Försäljning av kalk för jord- och trädgårdsbruk, sjöar, vattendrag och skog 2000 MI1003 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Miljövård A.2 Statistikområde Gödselmedel och kalk A.3 Statistikprodukten ingår

Läs mer

Manipulation med färg i foton

Manipulation med färg i foton Linköpings Universitet, Campus Norrköping Experimentrapport i kursen TNM006 Kommunikation & Användargränssnitt Manipulation med färg i foton Försöksledare epost facknr. David Kästel davka237@student.liu.se

Läs mer

Examensarbete på agronomprogrammet 2010

Examensarbete på agronomprogrammet 2010 Examensarbete på agronomprogrammet 2010 Härmed utlyses ett examensarbete om vilka faktorer som styr stärkelseinlagringen i vetekärnan. En praktikplats erbjuds på Hushållningssällskapet i Kristianstad under

Läs mer

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:05 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING, KARTERING

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:05 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING, KARTERING ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:05 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING, KARTERING KVARNHOLMEN Kartering av bebyggelselämningar på Kvarnholmen, RAÄ Nacka 287, Sicklaön 38:1, Nacka socken och kommun, Södermanland

Läs mer

Tallbohov. RAÄ-nr Järfälla 17:1, 17:2, 17:3, 101 samt objekt 9 och 15, Järfälla socken och kommun, Uppland. Karin Sundberg

Tallbohov. RAÄ-nr Järfälla 17:1, 17:2, 17:3, 101 samt objekt 9 och 15, Järfälla socken och kommun, Uppland. Karin Sundberg ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2016:35 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Tallbohov RAÄ-nr Järfälla 17:1, 17:2, 17:3, 101 samt objekt 9 och 15, Järfälla socken och kommun, Uppland Karin Sundberg Tallbohov ARKEOLOGGRUPPEN

Läs mer

Författare Pettersson C.M. Utgivningsår 2005

Författare Pettersson C.M. Utgivningsår 2005 Bibliografiska uppgifter för Biogasjäsning av växtbiomassa och hushållsavfall Författare Pettersson C.M. Utgivningsår 2005 Tidskrift/serie Rapport - Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för markvetenskap,

Läs mer

TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE

TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE Spannmålsbranschens samarbetsgrupp Februari 2011 1 MARKNADEN FÖR VETE I FINLAND Såningsarealen för vete har under de senaste åren uppgått till ca 210 000 ha, av denna

Läs mer

SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298

SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298 SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298 Ola Hallin Hushållningssällskapet Sjuhärad, Box 5007, 514 05 Länghem E-post: Ola.Hallin@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Ekologisk blandvall

Läs mer

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor?

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor? Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen 1970-talet t markstruktur och mullhalt Stina Olofsson, Jordbruksverket, 2008-09-1609 1980-talet kväveförsörjning i ekologisk odling 1990-talet Minskat läckage

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2011. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2011. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall JO 16 SM 1202 Skörd för ekologisk och konventionell odling 2011 Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall Slutlig statistik Production of organic and non-organic farming 2011 Cereals,

Läs mer

Data om svenska fiskodlingar

Data om svenska fiskodlingar SMED Rapport Nr 110 2012 Data om svenska fiskodlingar Utveckling av metodik inför rapportering till HELCOM Johanna Mietala, SCB Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska

Läs mer