1/20. IT-strategisk handlingsplan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1/20. IT-strategisk handlingsplan"

Transkript

1 1/20 IT-strategisk handlingsplan Sammanfattning av presentationen den 21 september 2006

2 2/20 1 Inledning I landstinget Dalarna har vi ett processorienterat IT-stöd med ett komplett digitalt flöde som ger rätt information till rätt person vid rätt tillfälle som leder till högre kvalitet och effektivt resursutnyttjande. För användaren innebär ett förverkligande av denna vision att man på ett enkelt sätt kan hämta den information som behövs ur olika databaser. Det kan också beskrivas som en patient - en journal. Denna vision finns uttryckt i landstingets flerårsplan. Utvecklingen inom IT-området går i vissa avseenden mycket snabbt, samtidigt som det ofta tar lång tid (flera år) från beslut om införande av ett nytt journalsystem tills det är installerat och i skarp drift. Ett exempel är Meliorsystemet, där införandet pågått sedan 2000 och beräknas vara infört hos samtliga användare vid årsskiftet 2006/07. Det finns i dagsläget inom IT-området en rad oklarheter som behöver få sin lösning och frågeställningar som behöver besvaras. Behoven hos användarna förändras över tid samtidigt som nya möjligheter tillskapas. De system som vi idag använder har anpassats, kopplats samman och byggts ut efter hand. För att kunna möta såväl dagens krav som de krav vi anar kommer i framtiden har det varit nödvändigt att göra en översyn, genomlysning och kartläggning av IT-stödet med fokus på kärnsystemen Melior, ELVIS och Journal 3. En grundläggande fråga är huruvida det är hållbart att fortsätta basera utvecklingen på dessa system. För att ta beslut i IT-frågor, bör en genomtänkt strategi finnas för hur IT-stödet ska formas i framtiden. Detta inte minst med tanke på hur lång tid beslut och införande av nya system tar. Ett projekt för framtagande av en IT-strategisk handlingsplan har därför genomförts. En grupp med representanter från ledning, verksamhet och IT-enhet har utvärderat dagens IT-stöd och analyserat vad som sker i omvärlden och utifrån detta beskrivit behoven/målen för framtiden. En strategisk handlingsplan för IT-frågor är mycket viktigt för planering, ledning, styrning och utvärdering av IT-verksamheten och skapar bättre förutsättningar för ITenhetens arbete med att utveckla IT-stödet inom landstinget. Föreliggande rapport är en sammanfattning av det genomförda arbetet och utgör dokumentation från den muntliga presentation som gavs den 21/9-2006

3 3/ Syfte och mål med projektet I projektdirektiven för framtagandet av IT-strategisk handlingsplan angavs följande syfte och mål. Syftet med arbetet är att skapa en ändamålsenlig och kostnadseffektiv utformning och användning av ITstödet för vårdinformation inom Landstinget Dalarna. Detta så att såväl de politiska målen som verksamhetsmålen kan uppnås. Målet med projektet är att utifrån verksamhetens behov utarbeta IT-strategiska handlingsplaner på kort och lång sikt. Planerna ska innehålla tydliga ramar och vara ett fullödigt underlag för beslut kring vilka projekt/aktiviteter som bör genomföras samt hur ett framtida vårdinformationssystem bör vara utformat. Den ska vara brett förankrad 1.2 Organisation Beställare av uppdraget är Ulf Hållmarker, landstingsdirektör Landstinget Dalarna Styrgruppen för projektet består av landstinget direktörsgrupp utökad med IT-chef och systemägare för vårdinformationssystemen. Styrgrupps Arbetsutskott (AU) har utgjorts av IT-chef Helena Tallberg och vårdinformationssystemens ägare Staffan Johansson, dessa har haft styrgruppens mandat att inom ramen av projektplanen fatta erforderliga beslut. En projektledningsgrupp har ansvarat för genomförandet inom ramen för de direktiv och förutsättningar som styrgruppen gett. Projektledningsgruppen rapporterar till styrgrupps AU. För att ytterligare stärka delaktigheten och därmed skapa en bra förankring har en utökad projektledningsgrupp sammansatt av olika användarkategorier funnits. Ordförande och sammankallande för en projektgrupp enligt MBA har varit Staffan Johansson.

4 4/20 2 Bakgrund 2.1 Nuvarande IT-stöd I dag finns tre dominerande VIS-system i organisationen, PAX/Elvis, Melior och JournalIII. PAX, det patientadministrativa systemet för den specialiserade vården, infördes redan 1992 och har allt sedan dess kontinuerligt utvecklats. Från början var det ett teckenbaserat system i stordatormiljö som senare fick ett modernare grafiskt gränssnitt. I samband med den övergången bytte systemet namn till ELVIS. I början av 90-talet anskaffades också ett flertal elektroniska journalsystem för primärvården. I dag är ett enhetligt IT-stöd infört. På samtliga enheter används Journal III som är både ett journal- och PAS-system. Enhetligheten skapades under senare del av 90-talet, delvis framtvingat de problem som uppkom i samband med millennieskiftet. I slutet av 90-talet upphandlades ett journalsystem för den specialiserade vården, Melior från Siemens. Grundat på de positiva erfarenheterna från en enhetlig syn i primärvården handlades Melior upp för att vara ett gemensamt journalsystem i den specialiserade vården. Införandet av systemet har skett successivt och i den takt verksamheten funnit det lämpligt. Utöver dessa stora IT-system finns det i dagsläget över 100 IT-system i varierade storlek och över 200 ITbaserade personregister samt ett 50-tal MTF-system. En rad integrationer mellan systemen har införts men det finns också ett stort antal ytterligare önskemål om integrationer mot framför allt journalsystemen. Dagens IT-stöd har alltså vuxit fram under en lång följd av år. Successivt har nya system och funktioner adderats till befintliga. Det är först på senaste året som vi slutat se systemen som isolerade öar och påbörjat arbetet med att få ihop en helhet. Den successiva tillväxten i antal system och omfattning på dessa, samt upprättade kopplingarna mellan systemen har med tiden skapat en komplex och svåröverskådlig struktur. 2.2 IT-infrastrukturen Infrastrukturen är en förutsättning för att andra system ska fungera. Om delar av infrastrukturen stannar eller inte fungerar bra blir andra system som tex. Melior lidande. Det är således högsta prioritet på att infrastrukturella system driftas och underhålls på ett så bra sätt som möjligt. Begreppet infrastruktur används i många sammanhang och med skiftande innebörd. I stället för att definiera begreppet kan det beskrivas genom att ange ett antal egenskaper:

5 5/20 Infrastrukturen bör ha en kollektiv nytta d.v.s den skall på något vis vara till gagn för alla. Med infrastruktur menar vi också ett öppet system som har flera nyttjare och är neutralt mot olika användare. Infrastrukturen är oftast ett medel, en mellanprodukt för att slutprodukten skall kunna åstadkommas. Den är oftast dyr att upprätta och ingen ensam kan stå för den. I nedanstående lista anges de delar som ingår i vår IT-infrastruktur i dag: Nätverk LDnet Det fysiska nätet bestående av kommunikationsutrustning innehåller kraftfulla säkerhetslösningar i form av avancerade switchar, routrar och brandväggar ut mot Internet. Drifthallar med kyla och redundant strömförsörjning för servrar. Namnöversättning DNS / DHCP De här tjänsterna delar ut IP-adresser för att datorer ska kunna prata med varandra samt översätter IP-adresser till namn, t.ex = så att man kan nå resurser med ett namn utan att komma ihåg en massa siffror. Antivirus på datorer, servrar, e-post och av webtrafik för att skydda dem mot ett virusangrepp. Datalagring SAN Central lagringsyta för prestandakrävande system, t.ex. journalsystem och e-postsystemet. Här lagras även data från hemkatalogen och gemensamma kataloger. Säkerhetskopiering NetBackup Löpande säkerhetskopiering av patientjournaler, hemkataloger, gemensamma kataloger, e-postlådor, m.m. Behörighetssystem Active Directory Det här är inloggningstjänsten mot landstingets nät och är ryggraden i infrastrukturen. E-post med spamfilter möjliggör enkel kommunikation med skydd mot bl.a. skräppost och datavirus. Fildelning och utskrifter möjliggör att spara dokument på gemensamma och privata areor samt göra utskrifter på ett samordnat sätt. Programvarudistribution för automatisk installation av programvara via nätet. Övervakning MOM Övervakning av servrar och system genom en automatiserad övervakning, som larmar vid eventuella störningar. Säkerhet mot Internet - ISA Internet Security and Acceleration Server Ett regelverk för styrning av trafik mot Internet och i vissa fall mot Intranät som möjliggör exponering av tjänster från landstingets insida såsom extern webmail. Sköter även antivirusscanning på webtrafik. Metakatalog MIIS En tjänst som synkroniserar olika kataloger/register i landstinget. Integration kopplingar mellan system. Modempool och VPN åtkomst till LDnet från extern dator. Förutom dessa delar ingår i infrastrukturen även alla sladdar och burkar. I takt med en utökad IT-användning överlag har IT-infrastrukturen byggts ut. Det finns idag över PC:n och användare i organisationen. Utbyggnaden av funktioner i infrastrukturen har varit omfattande under de senast åren vilket framgår av nedanstående figur:

6 6/20 I IT-sammanhang brukar man tala om 2 typer av infrastruktur. Det är dels den hårda infrastrukturen enligt ovan och dels den mjuka infrastrukturen. I den senare ingår databas- och lagringsstrukturer inklusive gemensamma termer och begrepp, informationsmodeller mm. Den senare har ännu inte ägnats så stor uppmärksamhet men vi står nu inför en mer systematisk uppbyggnad av denna.

7 7/ Användarnas synpunkter enligt enkätundersökning Projektet valde att ta hjälp av Users Award (en fackligt ägd organisation som verkar för utveckling av användarvänliga IT-stöd utifrån arbetsmiljöaspekter m.m.) för att göra en oberoende och professionell utvärdering av dagens IT-stöd. I kartläggningen och analysen IT-system och IT-användare i Landstinget Dalarna konstateras sammanfattningsvis följande: Användarna är i dag nöjda med Nyttan i verksamheten och för patienterna Integriteten Att IT-systemen är lätta att lära och med utbildningen Användarna är mindre nöjda med Gränssnitten, överblick och navigering Hjälp och ångerfunktioner Stödet för samverkan med andra vårdenheter och patienterna Användarmedverkan i utvecklingen och förvaltningen av systemen Användarnas bedömning av IT-stödet liknar i stor utsträckning vad som framkommit på andra håll i landet. Variationen är dock stor vad gäller omdömena mellan olika system och mellan olika yrkesgrupper. Här kan också konstateras att det finns tydliga skillnader mellan primärvården och specialistsjukvården. De problemen som tas upp är huvudsakligen av 3 slag och kräver därför insatser av olika karaktär. Det är: Otydligheter i roller och ansvar, som tar sig uttryck i o Brister i införandeprocessen v.g. delaktighet o Brister i helhetssyn p.g.a. bristande information o Bristande återkoppling Designbrister som tar sig uttryck i

8 8/20 o o o o o Dålig överblick av systemen Dålig navigering i systemen Segt och för mycket klick För stor risk att göra fel Krångliga säkerhetsrutiner Funktionsbrister, som innebär att det saknas viktiga funktioner i systemen som medför o Dubbelregistrering o Dåligt interaktivt stöd o Bristande möjligheter till informationsutbyte mellan enheter o Bristande kommunikationsmöjligheter med patienterna Genomgående uppfattas integrationen mellan systemen som bristfällig vilket här noterats under funktionsbrister. Detta ger upphov till ett antal olika symptom. Ett systemorienterat synsätt snarare än ett användarorienterat synsätt har lett till dessa brister. Vid ett användarorienterat synsätt utgår man från verksamheten och olika yrkesgruppers behov av olika funktioner och utifrån detta formas IT-stödet. Med ett systemorienterat synsätt tillhandahåller man oftast flera utpekade system och för att få dessa att uppfylla användarkraven behöver man ofta både koppla samman systemen på ena eller andra sättet och/eller anpassa verksamheten efter IT-stödet. På flera av våra enheter/kliniker finns idag många system som delvis överlappar varandra och därför medför en hel del merarbete.

9 9/ Interna krav Den interna kravspecifikationen har utarbetats med hjälp av ett antal seminarier och workshops med olika verksamhetsföreträdare. Vid en värdering och prioritering i den utökade projektledningsgruppen har några av kraven lyfts fram speciellt. En del av kraven har också avgränsats eller specificerats. Behoven av nya funktioner avseende patientöversikt och en gemensam läkemedelslista har prioriterats. Kravet/önskemålet på att en uppgift bara skall behöva registreras en gång har lyfts fram liksom användarvänligheten och användarmedverkan i utveckling och förvaltning. Dessutom har ett starkt önskemål framkommit om att de leverantörer som anlitas skall vara mer lyhörda för de krav och behov som kommer fram från verksamhetsföreträdarna. IT-stödet till sjukvårdens patienter och anhöriga utgörs idag till den helt övervägande delen av ett enkelriktat flöde av allmän information från sjukvården. Utvecklingskraven på IT-stödet till patienter och anhöriga lyfts fram i den nationella IT-strategin i avsnittet om de externa kraven. Det finns flera tekniska och funktionella krav som också har studerats. Hit hör patientsäkerhetsarbetet, utvecklingen av Internet/intranet och behovet av mobila lösningar. Medicintekniska Instrument Data System (MIDS) finns idag i princip i alla tekniktunga verksamheter. De flesta av dessa är idag fristående från befintliga patientadministrativa system och digital patientjournaler vilket medför ett dubbelarbete vid inskrivning och rapportering. I framtiden kommer antalet MIDS förmodligen att öka eftersom det finns en stor mängd utrustningar som kommer att direkt kunna dokumentera och överföra journalinformation till en digital journal. En mycket stor mängd krav/önskemål/beställningar finns om utvecklingsåtgärder av de befintliga systemen. En del av dessa utgör direkta beställningar från Landstinget Dalarna och andra ingår i leverantörernas planerade vidareutvecklingsåtgärder. De krav/önskemål/beställningar som finns dokumenterade är av väldigt varierande karaktär. I samlingen finns allt från mindre justeringar av någon inmatningsrutin till större insatser för att tillföra nya funktioner i systemen. Kraven på förändringar i systemen speglar väl de resultat som framkommit nulägeskartläggningen. En reflektion som gjorts i arbetet är att de krav och behov som framkommit i stor utsträckning speglar behov som tar sin utgångspunkt i dagens situation och de erfarenheter man i dagsläget har av IT-stödet. I mindre utsträckning speglas tankar och visioner om framtida behov och nya möjligheter Sammanfattad krav- och önskelista Om data och information 1. All information och data om en patient skall vara åtkomliga i hela vårdprocessen i Landstinget men bör även göras åtkomlig för andra huvudmän. 2. Läkemedelslistor och andra gemensamma listor/register/databaser skall finnas tillgängliga i hela vårdprocessen 3. Termer och begrepp skall vara gemensamma och enhetliga och användas i hela vårdprocessen 4. Data och information för styrning, uppföljning, kvalitetssäkring och andra övergripande funktioner skall vara gemensam och enhetlig för hela vårdprocessen. 5. En uppgift skall bara registreras en gång Om IT-stödet 6. IT-stödet skall vara anpassat till de dagliga verksamhetsuppgifterna och till olika vårdgivare 7. IT-stödet skall vara flexibelt och möjliggöra utbyggnad av funktioner såväl internt inom LD som mot externa intressenter 8. IT-stöd skall innehålla beslutsstöd och stöd för utarbetande av olika behandlingsprogram.

10 10/20 Om säkerhet och sekretess 9. Säkerhets- och behörighetssystemet skall vara generellt utformat och baserat på standardiserad e- identifikation. Behörigheten skall kunna avse såväl data som tillämpning och vara kopplade till person och roll. 10. De lagar som berör patientinformationen bör anpassas så att de stödjer verksamheternas krav på ITstöd Om teknisk utformning 11. IT-stödet skall vara så utformat att det möjliggör platsoberoende verksamhet. 12. Inmatningsfunktionerna skall vara automatiserade i så hög grad som möjligt Om driften 13. Driften skall vara stabil och säker med tillförlitliga backuprutiner, reservrutiner och loggningsfunktioner. Om utbildning och användarstöd 14. Systemet skall vara lätt att lära för nya användare och enkelt att använda för vana användare. 15. Utbildning och användarstöd skall finnas tillgängligt kontinuerligt. Om utveckling och styrning 16. Utvecklings- och förändringsprocessen skall vara behovs- och användarstyrd 17. Ett övergripande styrande ramverk skall skapas och följas av alla inom LD. 18. Ekonomistyrningen skall spegla ansvarsfördelning och behovet av ökad samordning samt verksamhetens omfattning. Om patientbehoven 19. Patienterna skall ha åtkomst till information om sig själva. 20. Målgruppsanpassade Internetbaserade tjänster skall finnas som dels stödjer patienterna i sin egenvård och dels underlättar kontakten med hälso- och sjukvården. Om leverantörerna 21. De leverantörer som Landstinget Dalarna anlitar skall vara lyhörda för de krav och behov som framkommer från verksamhetsföreträdare

11 11/ Externa krav I mars 2006 presenterades en nationell IT-strategi för vård och omsorg i syfte att långsiktigt lägga grunden för förbättringar av patientsäkerhet, vårdkvalitet och tillgänglighet. Potentialen för att effektivisera och förbättra verksamheten med hjälp av IT anses vara stor. Strategin har tagits fram av Socialdepartementet, Socialstyrelsen, Sveriges kommuner och landsting, Läkemedelsverket, Apoteket och Carelink. Strategin skall fungera som ett stöd för det lokala och regionala arbetet och lägga grunden till en fördjupad samverkan på nationell nivå. I den nationella IT-strategin ges följande beskrivning av vårdens utveckling: Vården står inför stora utmaningar. Det gäller att: - ge vård till en åldrande befolkning - få resurserna att räcka till samtidigt som möjligheterna att ge ändamålsenlig vård snabbt ökar - anpassa vårdens former och innehåll till de behov som medborgare och patienter har, till exempel att ge allt mer vård och omsorg i hemmen - skapa förutsättningar för patienterna och deras närstående att påverka vården - tillgodose behovet av gränsöverskridande vård samt underlätta ökad rörlighet för både patienter och vårdpersonal IT används i dag i alla delar av vården för olika ändamål och på olika sätt. Men användningen av IT i vården är jämförelsevis låg jämfört med IT-användningen i många andra samhällssektorer och jämfört med vad som i dag är möjligt och önskvärt. En mer effektiv användning av IT efterfrågas av allt fler. Samtidigt ökar behovet av fler och bättre IT-stöd som en konsekvens av alla de förändringar som kommer att genomföras i framtiden. Det arbete som behöver uträttas gemensamt är uppdelat i sex insatsområden. Arbetet inom de tre första av dessa områden skapar bättre grundförutsättningar för IT i vård och omsorg. Arbetet inom de tre sistnämnda områdena handlar om att förbättra IT-stöden för vårdarbetet och att anpassa dem till patienternas behov. Utbildnings- och forskningsinsatser är angelägna inom samtliga insatsområden. De sex insatsområdena är att: 1. Harmonisera lagar och regelverk med en ökad IT-användning. 2. Skapa en gemensam informationsstruktur. 3. Skapa en gemensam teknisk infrastruktur. 4. Skapa förutsättningar för samverkande och verksamhetsstödjande IT-system. 5. Möjliggöra åtkomst till information över organisationsgränser. 6. Göra information och tjänster lättillgängliga för medborgarna. Landstinget Dalarna har genom ett beslut i landstingsstyrelsen i september -06, ställt sig bakom den nationella IT-strategin. Nu startar ett omfattande nationellt och lokalt arbete med att konkret bidra till att förverkliga strategins visioner. För oss innebär det bland annat att vi behöver se över hur utbytet av information ska ske mellan oss och våra kommuner. Arbetet startas med att kartlägga och utveckla säkra kommunikationsvägar och gemensamma behörighetsprinciper etc. Inom ramen för det nationella arbetet för förverkligandet av strategin kommer ett flertal tjänster och funktioner att tillskapas som är gemensamma för alla landsting och därmed är till nytta även för oss. Ett exempel på det är en gemensam elektronisk katalog (HSA-katalog) som grund för framtida Singel Sign On-tjänster.

12 12/ Sammanfattande kravbild Analysen av nulägeskartläggningen, de interna krav som formulerats och de externa krav som riktas mot Landstinget Dalarna tydliggör att IT-stödet nu står inför ett omfattande behov av förändring. Nulägeskartläggningen tydliggör att det vardagsnära IT-stödet bättre behöver anpassas till olika yrkesgruppers och enheters krav och behov. Den omfattande interna kravbild som kommit fram pekar på behov av att förändra struktur och uppbyggnad av IT-stödet. De externa kraven som riktas mot hälso- och sjukvården i allmänhet är omfattande och grundläggande för informationsutbytet med kommuner och andra landsting. För att möjliggöra en förändringen av IT-stödet kommer vi att behöva se över allt från planering och ledning av IT-verksamheten till tekniska plattformar och den mjuka infrastrukturen. Förändringsprocessen kommer att kräva ett engagemang av ledningen för att skapa gemensamma ramverk och av användarna för att skapa verksamhetsstödjande tillämpningar och funktioner. Den IT-strategiska handlingsplanen som skall utformas behöver omfatta två tidsperspektiv. ett kortsiktigt för att avhjälpa de mest störande bristerna hos redan införda system samt för att lägga grunden för den långsiktiga utvecklingen. ett långsiktigt för att skapa den nya generationens vårdinformationssystem

13 13/20 3 Det framtida IT-stödet Det framtida IT-stödet är nedan beskrivet både i ett kortsiktigt och i ett långsiktigt perspektiv. Det kortsiktiga är självfallet mer detaljerat och precist. De mått och steg som vidtas skall dock leda mot de långsiktiga målen. Vi kan idag se framför oss att en ny generations IT-stöd för sjukvården är i antågande. Utformningen av det framtida IT-stödet behöver integreras på ett aktivt sätt med den allmänna verksamhetsutvecklingen. Den tidiga användningen av IT innebar oftast en datorisering av pappersarbetet. Kraven och önskemålen på förändringar av dagens system speglar förflyttningen mot ett tillstånd där IT-stödet utgör en viktig del av vården och hanteringen av dess processer. Man önskar till exempel att systemet ska larma vid vissa uteblivna aktiviteter och mer automatiskt bidra till planering av det dagliga arbetet. Kravbilden idag jämfört med när dagens system anskaffades har således förändrats. När vi ser framåt finns anledning att påminna oss om att den kravbild vi ser idag med stor säkerhet också kommer att förändras. Det är därför viktigt att de utvecklings- och förvaltningsprocesser som skapas utgör ett ramverk och stabil grund för en successiv utveckling och anpassning av IT-stödet. 3.1 Visioner Den vision som formulerats i olika sammanhang och finns återgiven i olika planeringsdokument inom Landstinget Dalarna är: I Landstinget Dalarna har vi ett processorienterat IT-stöd med ett komplett digitalt flöde som ger rätt information till rätt person vid rätt tillfälle som leder till högre kvalitet och effektivt resursutnyttjande. I den nationella IT-strategin har en vision formulerats som har nationella utgångspunkter: Med hjälp av ändamålsenliga IT-stöd får alla patienter god och säker vård och bra service. Vårdpersonalen kan ägna mer tid åt patienterna och anpassa vården till varje patients behov. IT används som ett strategiskt verktyg i alla delar av vården och de samlade vårdresurserna utnyttjas på ett mer effektivt sätt: Medborgare, patienter och anhöriga har enkel tillgång till allsidig information om vård och hälsa samt om sin egen hälsosituation. De erbjuds bra service och är delaktiga i vården utifrån individuella förutsättningar. Personal inom vård och omsorg har tillgång till välfungerande och samverkande IT-stöd som garanterar patientsäkerheten och underlättar deras dagliga arbete. Ansvariga för vård och omsorg har ändamåls enliga IT-stöd för att följa upp patientsäkerheten och vårdens kvalitet samt för verksamhetsstyrning och resursfördelning. Visionerna tar sin utgångspunkt i olika perspektiv men är förenliga och båda kan därför vara vägledande för vårt arbete med den IT-strategiska handlingsplanen. 3.2 Mål Det övergripande målet för utformningen av IT-stödet är att det skall bidra till en förenkling av det vårdadministrativa arbetet. Flera utvärderingar i Sverige pekar på att det vårdadministrativa arbetet utgör hälften av tidsanvändningen hos vårdpersonalen. Det finns inte någon utvärdering hos oss men flera bedömer att situationen med stor sannolikhet är likartad i Dalarna. Andelen vårdadministration har ökat med tiden. Nya lagar och förordningar, kvalitetsuppföljningar, såväl regionala som nationella, uppgiftslämnande åt olika håll mm har inneburit ökade krav på det vårdadministrativa arbetet. Det finns naturligtvis en stor variation mellan olika enheter och mellan olika yrkeskategorier. Sammantaget innebär detta att nästan hälften av sjukvårdsbudgeten direkt eller indirekt avser vårdadministration. IT-stödet i sammanhanget skall ses som ett hjälpmedel för att underlätta denna del av vårdarbetet som av många inom vården anser vara allt för betungande i dagsläget.

14 14/20 Det övergripande målet är att IT-stödet skall utformas så att det avsevärt bidrar till att underlätta det vårdadministrativa arbetet. Denna övergripande målsättning bör finnas med som en viktig utgångspunkt för alla förändringar i IT-stödet som direkt berör användarna. En anpassning av administrativa rutiner är dock nödvändiga för att de eftersträvade effekterna skall kunna uppnås. 3.3 Riktlinjer och långsiktiga mål för IT-stödet Utifrån den kravbild som växt fram under arbetet med framtagandet av den IT-strategiska handlingsplanen har nedanstående riktlinjer formulerats. Riktlinjerna innebär i de flesta fall långtgående förändringar jämfört med dagsläget och de kommer att utgöra grunden för de långsiktiga krav som ställs på nästa generations IT-stöd. Om utveckling och styrning All initierad IT-utveckling skall stödja den övergripande målsättningen för IT-stödet Användarinflytandet skall ges en framträdande roll i utformning och förvaltning av IT-stödet. Om förhållningssätt till nationella initiativ LD skall aktivt delta i förverkligandet av den nationella IT-strategin LD skall ansluta sig till nationella standards Om data och information om patienten All information och data om en patient skall vara åtkomliga i hela vårdprocessen inom Landstinget Dalarna men bör även göras åtkomlig för andra huvudmän. Termer och begrepp skall vara gemensamma och enhetliga och användas i hela vårdprocessen Om data och information om verksamheten Data och information för styrning, uppföljning, kvalitetssäkring och andra övergripande funktioner skall vara gemensam och enhetlig för all verksamhet inom Hälso- och sjukvården. Om behörighet och sekretess Behörighetssystemet skall vara enhetligt utformat för hela hälso- och sjukvården. Det skall vara kopplat till person och roll och avse såväl data som tillämpning. Sekretessen vad gäller data och information skall säkerställas genom behörighetssystemet och genom kryptering av särskilt känslig information Särskilt medgivandesystem skall upprättas för att säkerställa en systematisk hantering av patienternas krav på sekretess Om utbildning och användarstöd Utbildning och användarstöd skall finnas tillgängligt i sådan omfattning och form att användarna alltid kan erhålla det stöd som behövs för det dagliga arbetet Om patienternas tillgång till informationen Patienterna skall ha åtkomst till information om sig själva. Målgruppsanpassade Internetbaserade tjänster skall finnas som o stödjer patienterna i sin egenvård o underlättar kontakten med hälso- och sjukvården.

15 15/20 4 Handlingsalternativ för VIS-systemen 4.1 Utgångspunkter I de handlingsalternativ som nedan redovisas ligger fokus på kärnsystemen Melior, Elvis och Journal 3 våra VIS-system. Förändringar vad gäller kärnsystemen kommer att påverka en lång rad specialist- och stödsystem. Siemens har annonserat att de har support på Melior t.o.m. år Den tidpunkten kan komma att flyttas fram men villkoren för detta känner vi inte till i dagsläget. Länssjukvården har möjlighet att uppgradera från Melior till Soarian med befintliga licenser och detta kan ske utan upphandling då Soarian betraktas som en uppgradering av Melior. Primärvården har möjlighet att uppgradera från Journal3 till PMO med befintliga licenser och detta kan ske utan upphandling. Byte av system kommer alltid att medföra kostnader för anpassning av maskinparken, utbildning mm oberoende av val av system. Flera förändringar i omvärlden kan komma att påverka Hälso- och sjukvården under de närmaste åren vilka kan få konsekvenser för IT-stödet. Exempel på det är ansvarsutredningen med eventuell förändring av regionindelning. Utvecklat samarbetet mellan landsting och en eventuell kommunalisering av hemsjukvården. Dessutom kommer den nu framtagna nationella IT-strategin i hög grad att påverka IT-stödet. Den nationella IT-strategin innebär nationell samordning och standardisering över landstingsgränserna vad gäller säkerhet, informationsutbyte termer och begrepp, patientöversikter, ordinationsdatabas m.m. De exakta krav som den nationella samordningen och standardiseringen kommer att ställa är inte preciserade i dagsläget. Sammanfattningsvis kan konstateras att vi befinner oss i slutfasen i användningen av de VIS-system som nu finns i Landstinget Dalarna. Samtidigt måste vi beakta att en rad förutsättningar för att nu ta beslut om en långsiktigt hållbar lösning är problematiska. Processen för att upphandla och välja ett nytt VIS-system är i storleksordningen 2 år vilket innebär att denna process snarast måste påbörjas och att förändrade förutsättningar successivt måste hanteras inom ramen för processen. 4.2 Principiella tillvägagångssätt Nedan beskrivs 3 principiellt olika tillvägagångssätt för övergång från dagens VIS-system till morgondagens. De 3 sätten illustreras i nedanstående figur. I denna finns följande olika typer av system åskådliggjorda: Nuvarande system (Melior, Journal3 och Elvis) Ny generations system som uppfyller de långsiktiga kraven (kan vara t.ex. PMO, Soarian, utvecklat Cambio eller något annat). I dagsläget finns inget system som till fullo uppfyller samtliga våra krav helt färdigutvecklat på marknaden. Nu befintliga system på marknaden (ex. VAS, Take Care, SYSteam Cross, Cambio, IMX) Utmärkande för den nya generationens system är: Processorienterat och sammanhängande (i alla fall planerande och larmande ) o Har ett tätt integrerat PAS och journal Gemensam information (skickar inte kopior av data) o Låser inte in data i system Byggs upp av tjänster/moduler som kan vara lokala, regionala eller nationella Möjliggör användarbaserad utveckling

16 16/ Kravspec, upphandling Nuvarande (fryst utveckling) Pilot, integrationer Ny generation (långsiktiga krav).. 2 Begränsad utveckling Nuvarande (fryst utveckling) Pilot, Kravspec, upphandling integrationer Ny generation (långsiktiga krav).. 3 Nuvarande (fryst utv.) Enkel Upphandling Pilot Nytt system nu befintligt på marknaden.. Ny generation De kortsiktiga kraven - fokuserar på den kravbild som vuxit fram under fas 1 och som i huvudsak har sin utgångspunkt i upplevda fel och brister i nuvarande system. De långsiktiga kraven har som utgångspunkt att även lägga grunden för en mer långsiktigt hållbar lösning. Det innebär att IT-stödet ges en mera dynamisk och flexibel grundstruktur som gör att IT-stödet successivt kan utvecklas och anpassas efter förändrade verksamhetskrav och för att man på ett bra sätt ska kunna ta tillvara nya möjligheter. När vi tittar bakåt på IT-stödens utveckling kan vi konstatera att kraven på IT-stödet har förändrats starkt de senaste 10 åren. Även om vi inte nu i detalj kan se de förändringskrav som kommer under den närmaste 10-års perioden talar erfarenheten för att förändringstakten kommer att vara minst lika hög framöver. 4.3 Alternativ 1 Alternativ 1 går ut på att snarast ersätta de VIS-system vi har idag (Melior, ELVIS och Journal3) med den nya generationens system. Vidareutvecklingen fryses och endast akuta rättningar/förändringar genomförs i systemen. Anpassningar till de nationella kraven görs inte i de befintliga systemen. Ett kravarbete påbörjas omgående och målet är att upphandla ett eller fler vårdinformationssystem där alla samlade kort- och långsiktiga krav från verksamheten tillgodoses. Den nya generationens IT-stöd utmärks av att det är processorienterat och har en ny grundläggande struktur jämfört med dagens IT-stöd. En viktig grund för den nya generationens IT-stöd är också att verksamhetsprocesser är kartlagda, informationssamband tydliggjorda och termer och begrepp definierade. Det finns således en mängd grundläggande arbete i verksamheten som måste utföras innan en ny generations IT-stöd kan föras in. Alternativet förutsätter att det grundläggande verksamhetsbaserade utvecklingsarbetet utförs koncentrerat och målmedvetet. Detta utgör en viktig grundsten i utarbetandet av kravspecifikationen. Efter val av IT-stöd startar arbetet med att planera och konfigurera det valda systemet/systemen baserat på den information som verksamheten fastställt. Pilotinstallation sker därefter och utvärderas efter en tids användning. Därefter påbörjas ett breddinförande som sträcker sig upp till 2 år. En översiktlig marknadsanalys visar att det i dag inte finns ett system på marknaden som till sin helhet uppfyller samtliga våra långsiktiga krav. Alternativet bygger på att de utvecklingsplaner som olika leverantörer presenterar förverkligas inom utpekad tidsram.

17 17/ Alternativ 2 Det andra alternativet innebär att nuvarande VIS-system behålls lite längre. För att uppfylla verksamhetens krav och behov görs en utveckling av prioriterade funktioner och integrationer. Nulägeskartläggningen påvisar ett starkt behov av förbättringar av nuvarande system. De planerade utvecklingsinsatserna bör genomföras koncentrerat och föras in snarast för att investeringen ska kunna räknas hem. De kommande nationella kraven bevakas men anpassningar utförs inte till de nuvarande systemen. Genom tillvägagångssättet med begränsad utveckling skapas ett större tidsutrymme för såväl det nödvändiga grundläggande arbetet med verksamhetsutveckling (se alternativ 1) som att de nationella kraven växer fram och kan inkluderas i den nya generationens IT-stöd. Det ger också ett utrymme för att säkerställa att leverantörerna av journalsystem utvecklar sina produkter enligt de planer som presenteras. Anskaffningen av den nya generationens IT-stöd överensstämmer med alternativ 1 men är här något senarelagt. 4.5 Alternativ 3 Alternativet innebär att våra nuvarande vårdinformationssystem (Melior, ELVIS och Journal3) ersätts med ett eller fler journalsystem snarast. Utvecklingen kring de nuvarande systemen fryses. En snabb/enkel upphandling genomförs baserad på en utvärdering av nu befintliga system på marknaden. Det system väljs som bäst svarar mot de identifierade förbättringsbehoven i nuvarande system (jmf. begränsad utveckling i alt.2). Kravet är att systemet ska kunna installeras inom 6 månader. Systemet bör omfatta såväl vårddokumentation som patientadministration. En snabb övergång till nu existerande system kan komma att innebära att en generationsuppgradering ändå behöver göras inom en 5-7 års period med tanke på att fokus inte ligger på de långsiktiga kraven. Utgångspunkten för alternativ 3 är att snabbt åtgärda de krav och behov som framkommit i utredningsarbetet och som är relaterade till brister hos de nuvarande systemen. Till skillnad från alternativ 1 och 2 tas i nuläget begränsad eller liten hänsyn till de långsiktiga kraven. Det faktiska valet av lösning i alternativ 3 kan komma att kunna utvecklas så att de långsiktiga kraven uppfylls. Det finns en osäkerhet kring detta. Det vi nu ser hända på marknaden är att även leverantörerna byter generation. Melior heter i nästa generation Soarian, Journal3 övergår till PMO. En del av leverantörerna kanske kan utveckla de grundsystem de har så att de genomgår en generationsväxling. Exempel här kan vara Cambio. Det eller de upphandlade systemen införs under en period av maximalt 1½ år och påbörjas med en pilotdrift på en enhet varefter ett breddinförande sedan genomförs och detta förväntas vara klart till årsskiftet 2008/ Förslag till val av handlingsalternativ De ovan redovisade principiella handlingsalternativen har analyserats och värderats i projektledningsgruppen. Därefter har förslaget förankrats i flera konstellationer/grupper och korrigerats utifrån framkomna synpunkter. Förankring har skett i följande konstellationer/grupper: Direktörsgruppen Länssjukvårdens ledningsgrupp Närsjukvårdens ledningsgrupp IT-rådet (Systemägarens rådgivande grupp bestående av verksamhetsföreträdare från både läns- och närsjukvård) Primärvårdens IT-råd Utökade projektledningsgruppen (bestående av användare av olika kategorier) IT-forum (består av IT-personal från olika enheter, såväl IT-enheten som andra) Medicinska tvärgruppen

18 18/20 Intervjuer med ett 30-tal enskilda medarbetare av olika kategorier ILIT-gruppen (politiker) Melior styrgrupp Projektgruppen enligt MBA De redovisade principiella handlingsalternativen innehåller alla tilltalande fördelar och störande nackdelar. En vägd bedömning av alternativen har lett fram till följande förslag till handlingsplan. Förslaget utgör en variant på alternativ 2 som kompletterats med några inslag av alternativ Specialiserade vården: Begränsad utveckling Melior o ELVIS (ingen utveckling/endast uppgraderingar t.o.m resp Pilot, Kravspec, upphandling integrationer Ny generation alt. nytt system, nu befintligt på marknaden Primärvården: Journal 3 (ingen utveckling/endast uppgraderingar) Förberedelser PMO Pilot PMO.... Ev. ny generation Specialiserade vården: För att uppfylla den specialiserade vårdens krav och behov görs en satsning på en begränsad utveckling av ett antal prioriterade funktioner och integrationer. Detta för att tillgodose de mest efterfrågade funktionerna och tillskapa ett tillräckligt bra IT-stöd i väntan på nästa generation. Före halvårsskiftet 2007 bör de flesta planerade åtgärderna vara genomförda. Följande aktiviteter ingår i den begränsade utvecklingen: De förändringar och tillägg som systemleverantörerna tillhandahåller och som ingår i det underhållsavtal som tecknats implementeras efter behov. Planen är att: Uppgradera till de versioner av Melior som Siemens utvecklar t.o.m. år 2009 (ingen specialutveckling i Melior för Landstinget Dalarna) Uppgradera till de versioner av ELVIS som utvecklas t.o.m. år 2008

19 19/20 Dessutom beställs och implementeras följande tillägg och förändringar för Melior och ELVIS: 1. Patientöversikt/portal implementeras 1 2. Slutföra vårdtillfälletjänsten som innebär att registrerat vårdtillfälle från Elvis kan gå över till Melior 3. Autosigneringsfunktion i Melior installeras enl. önskemål från respektive verksamhetschef 4. Breddinföra e-remiss och svar mellan röntgen och Melior 5. Breddinföra Vårdöversikten i Melior 6. Införa konsultremiss inom Melior 7. Slutföra integration mellan Mikrobiologen och Melior 8. Integrera VIS-systemen med patienttjänsten för att få tillgång till reservnummer 9. Utökade statistikfunktioner (kvalitetsdatabaser) 10. Integration mellan Melior och Sympathy (Patologen) 11. Integration mellan Melior och Provisio 12. Införa digital diktering (ev. även i primärvården) 13. Införa bildlagringsmöjligheter (Picsara) 14. Påbörja arbete med elektroniskt långstidsarkivering av journalinformation (gäller även primärvård) etc Primärvården IT-stödet inom primärvården anses vara väl fungerande i dag. De krav på förändringar och utveckling som framkommit kan dock inte ske inom ramen för JournalIII (gammal teknik). Därför föreslås Primärvården att omgående frysa alla utveckling mot det systemet och snarast starta övergången till PMO. För Primärvården gäller följande: Möjligheter och kostnader för att implementera en patientöversikt/portal utreds gemensamt med den specialiserade vården. Journal 3 uppgraderas till PMO så snart PMO finns i en tillräckligt bra version enl. primärvårdens bedömning. Utvecklingen av Journal 3 fryses utom vad gäller de uppgraderingar som ingår i gällande serviceavtal. Inga integrationer från Journal 3 till Melior och befintliga stöd- och specialistsystem utvecklas. Alla sådana utvecklas mot PMO. Förberedelsearbetet inför övergången till PMO förväntas påbörjas omgående och vara genomfört under Det här föreslagna handlingsalternativet innebär att ett kravarbete (se ovan) påbörjas för slutenvården inom kort och att man därefter upphandlar ett vårdinformationssystem där alla samlade kort- och långsiktiga krav från verksamheten tillgodoses. För Primärvården innebär det föreslagna handlingsalternativet att förberedelsearbetet inför övergången tidigareläggs. De beskrivningar av PMO som finns tillgängliga pekar på att systemet uppfyller många av de krav som kan ställas på den nya generationens system. 1 Genom att snarast införa en patientöversikt/portal sys primärvårdens och specialistvårdens system ihop och vi tar ett viktigt steg mot En patient -en journal. Vår bedömning är att det finns ett stort värde i att ha ett väl anpassat IT-stöd för de olika verksamheterna som kompletteras med funktioner för översikter/portaler snarare än att i dagsläget föra in ett gemensamt system.

20 20/ IT-strategisk handlingsplan - sammanfattning Sammanfattningsvis innebär den föreslagna inriktningen för utvecklingen av IT-stödet att aktiviteter på kortsikt är: o Genomförande av 14-punktsprogrammet. o Utvärdering, förberedelser och breddinförande av PMO inom Primärvården o Ytterligare utredning och analys kring IT-stödet för Akuten och IVA o Förberedelser för införande av ny systemgeneration för den specialiserade vården o Översyn av IT-infrastrukturen för en ny systemgeneration o Översyn av styrformerna för IT-verksamheten innefattande bl.a. roll- och ansvarfördelning Efter denna period sker en bredare övergång till nästa generations system..

Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten?

Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten? Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten? Hels IT 26 september 2007 Gösta Malmer 1 Disposition Vård och

Läs mer

Beställarfunktionen för nationell IT i vård och omsorg

Beställarfunktionen för nationell IT i vård och omsorg Beställarfunktionen för nationell IT i vård och omsorg Uppdrag och arbetsformer Lars Jerlvall 1 Disposition IT-strategin - vision och insatsområden Beställarfunktionens övergripande uppdrag, organisation

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER 2 Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet. 1 Inledning Håbo kommuns övergripande styrdokument inom IT är IT-policy för Håbo kommun. Riktlinjer

Läs mer

IT-strategin för vård och omsorg i landstingen.

IT-strategin för vård och omsorg i landstingen. IT-strategin för vård och omsorg i landstingen. Seminarium 3:2 Föreläsare Lars Jervall, IT-direktör Landstinget,Östergötland och IT-strateg Beställarfunktionen Nationell IT, SKL lars.jerlvall@lio.se IT-strategin

Läs mer

ETT fönster mot informationen visionen tar form

ETT fönster mot informationen visionen tar form Det pågår 2006 ETT fönster mot informationen visionen tar form IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice PÅ GÅNG UNDER 2006 Patientnyttan

Läs mer

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2010-09-27 Giltighetstid: 2010-09-27 t o m 2014-12-31 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS 2010/0095 IT-strategi

Läs mer

ETT fönster mot informationen. IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice

ETT fönster mot informationen. IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice ETT fönster mot informationen IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice Öve vårdg Vårdresurser kan användas bättre Hälso- och sjukvården

Läs mer

4. Inriktning och övergripande mål

4. Inriktning och övergripande mål Lednings- och verksamhetsstöd IT-policy Bilaga 2 LS 14/06 HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Ante Grubbström 2005-12-19 IT-policy för samtliga verksamheter i Landstinget Sörmland 1. Definition Med IT informationsteknologi

Läs mer

2009-06-11 SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg

2009-06-11 SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg 2009-06-11 SIDAN 1 Nationell IT-strategi för vård och omsorg Tillämpning för Stockholms stad BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 2009-06-11 SIDAN 2 Bakgrund Hösten 2006 beslutades att en beställarfunktion skulle

Läs mer

Övergripande granskning av ITverksamheten

Övergripande granskning av ITverksamheten Övergripande granskning av ITverksamheten Februari 2006 (1) 1. Inledning PricewaterhouseCoopers (PwC) har på uppdrag av kommunrevisionen i Borås Stad genomfört en övergripande granskning av Borås Stads

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 2(7) Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 2 Intention...3 3 Ledning och ansvar...4 4 Nuläge...5 5 Strategier och

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för IT Riktlinjer för IT 1 Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: 20 juni 2011 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning

Läs mer

Kommunens ITorganisation

Kommunens ITorganisation Revisionsrapport Kommunens ITorganisation Strömsunds kommun Maj-Britt Åkerström Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning, revisionell bedömning, förslag till utveckling 2 Inledning

Läs mer

IT-vision 2008 2011 för Örnsköldsviks kommun

IT-vision 2008 2011 för Örnsköldsviks kommun IT-vision 2008 2011 för Örnsköldsviks kommun Dokumenttyp Dokumentägare Kommunledningskontoret Dokumentnamn Program, IT-vision, handlingsplan och -utvecklingsplan Dokumentansvarig IT-chef Beslutad/Antaget

Läs mer

Härjedalens Kommuns IT-strategi

Härjedalens Kommuns IT-strategi FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 105/04 2004-09-20 1 Härjedalens Kommuns IT-strategi En vägvisare för kommunal IT 2 INNEHÅLL Sid 1. BESKRIVNING 3 1.1 Syfte och omfattning 3 1.2 Kommunens

Läs mer

Fler e-tjänster. Åsa Zetterberg SKL

Fler e-tjänster. Åsa Zetterberg SKL Fler e-tjänster Åsa Zetterberg SKL Vi ser den nationella IT-strategin och förslagen om e-förvaltning som en av de största utmaningarna den offentliga förvaltningen någonsin ställts inför Det handlar om

Läs mer

Kommunens författningssamling IT-strategi ÖFS 2010:17

Kommunens författningssamling IT-strategi ÖFS 2010:17 Kommunens författningssamling IT-strategi ÖFS 2010:17 Fastställd av Kommunfullmäktige 2010-09-27, 113 (dnr KS 2010.85 005) Ersätter författningssamling 2001:15 Utfärdare: Monika Smidestam Kategori: Styrdokument

Läs mer

Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan

Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan Nätverk 1 Föreläsare Christer Haglund, Sveriges Kommuner och Landsting Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan Verksamhet Ökat erfarenhetsutbyte

Läs mer

Åstorps kommuns Övergripande IT-policy för Åstorps kommun

Åstorps kommuns Övergripande IT-policy för Åstorps kommun Åstorps kommuns Övergripande IT-policy för Åstorps kommun Beslutat av Kommunfullmäktige 2014-03-24 36 Dnr 2014/23 Innehåll 1 ÖVERGRIPANDE IT-POLICY FÖR ÅSTORPS KOMMUN...3 1.1 MÅL...3 1.2 SYFTE...3 2 ANSVAR

Läs mer

Strategi för vård på distans i Norrbottens läns landsting 2014-2016

Strategi för vård på distans i Norrbottens läns landsting 2014-2016 Strategi för vård på distans i Norrbottens läns landsting 2014-2016 Del i landstingets strategi för verksamhetsutveckling med IT Utgångspunkt för en samlad länsstrategi om vård på distans: Landstingets

Läs mer

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Ledning och styrning av IT i kommunen Kommunen har sedan många år en central IT-avdelning med ansvar för drift

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Handlingsplan för ehälsa i Östergötland

Handlingsplan för ehälsa i Östergötland 1 (11) Handlingsplan för ehälsa i Östergötland Uppföljning av genomförda insatser 2012, samt redovisning av planerade insatser 2013 Datum: 2013-02-01 Handlingsplanen för 2012 har följts upp och reviderats

Läs mer

Övergripande riktlinjer för IS/IT-verksamheten

Övergripande riktlinjer för IS/IT-verksamheten 1(7) 2004-03-19 Handläggare, titel, telefon Roger Eriksson, Teknisk IT-strateg, 011-151391 Peter Andersson, IT-strateg, 011 15 11 39 Övergripande riktlinjer för IS/IT-verksamheten Inledning De i Program

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6) YZ 2 ANVISNINGAR FÖR IT-VERKSAMHETEN I LOMMA KOMMUN 1. SYFTE OCH STYRDOKUMENT 1.1 Syfte Syftet med Anvisningar för Lomma kommuns IT-verksamhet är att säkerställa att IT stödjer

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2011-10-19, 125 Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 1.1... 2 1.2 E-vision... 2 1.3 Informationssäkerhetspolicy... 2 2 Styrande principer... 2 2.1 Fokusera

Läs mer

Kamedo. IT-haverier i vården. Johan Carlstedt Socialstyrelsen

Kamedo. IT-haverier i vården. Johan Carlstedt Socialstyrelsen Kamedo IT-haverier i vården Johan Carlstedt Socialstyrelsen Katastrofmedicinska observatörsstudier Vad är Kamedo? Vad studeras? Hur bedrivs arbetet? Varför den här rapporten? Ökande antal IT-haverier inom

Läs mer

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1 Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.00 Prel Utgåva (1)9 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Projektbeskrivning Dokumentbeskrivning: Underlag för beslut om stimulansmedel Mobilitet Mobila tjänster Utfärdat

Läs mer

Att låta verkligheten möta teorin Gemensamt tjänstekort i Gävleborg

Att låta verkligheten möta teorin Gemensamt tjänstekort i Gävleborg Att låta verkligheten möta teorin Gemensamt tjänstekort i Gävleborg Införa smarta kort med PKI i enlighet med vårdens branschstandard SITHS (Säker IT I Hälso och Sjukvård) Projektet Gemensamt tjänstekort

Läs mer

Informationshantering och journalföring. Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Informationshantering och journalföring. Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen Informationshantering och journalföring Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen 1. Målet för hälso- och sjukvården 2 HSL Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor

Läs mer

Landstingets IT-Service Helårsbedömning 2002-04

Landstingets IT-Service Helårsbedömning 2002-04 IT -chef 05-07-26 1(5) Landstingsstyrelsen Landstingets IT-Service Helårsbedömning 2002-04 Kundperspektivet Landstingets IT-Service, LIS, har två övergripande uppdrag: Ansvara för drift, förvaltning och

Läs mer

Beredningen för integritetsfrågor

Beredningen för integritetsfrågor Beredningen för integritetsfrågor Lie Lindström Handläggare 040-675 38 32 Lie.Lindstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-08-28 Dnr 1201732 1 (5) Beredningen för integritetsfrågor Patientens direktåtkomst

Läs mer

Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting

Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018 Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting 1 Bakgrund Regionalt program för ehälsa 2010 Baserade sig på: Den nationella

Läs mer

Varför IT-strategi. Mål och värderingar. IT-STRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 10 1 (7)

Varför IT-strategi. Mål och värderingar. IT-STRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 10 1 (7) FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 10 1 (7) IT-STRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställd av kommunfullmäktige 2005-09-26, 55 Varför IT-strategi. Syftet med denna IT-strategi är att åstadkomma en förflyttning av fokus

Läs mer

IT-säkerhetspolicy. Fastställd av KF 2005-02-16

IT-säkerhetspolicy. Fastställd av KF 2005-02-16 IT-säkerhetspolicy Fastställd av KF 2005-02-16 IT-säkerhetspolicy Sidan 2 (9) Revisionsinformation Datum Åtgärd Ansvarig Version 2004-11-19 3.4 Ändrat första meningen PGR 2.0 förvaltningen -> verksamheten

Läs mer

Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning

Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning Presentation målbild, syfte och omfattning Sara Meunier Kurt Helenelund Version PA2 Svenska Kommunförbundet

Läs mer

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Nationell Informationsstruktur 2015:1 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Innehåll Nationell informationsstruktur arkitektur och metod... 3 Standarder inom informatik... 3 NI relaterat till ISO 42010...

Läs mer

Nationell Patient Översikt i Sverige Swedish ehealth approach

Nationell Patient Översikt i Sverige Swedish ehealth approach Nationell Patient Översikt i Sverige Swedish ehealth approach Ulrika Landström, RN, Projektledare Örebro Läns Landsting ulrika.landstrom@orebroll.se +46 70 316 4541 Bakgrund och syfte Projektet startade

Läs mer

Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun. 2. Syftet med IT i Lilla Edets kommun

Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun. 2. Syftet med IT i Lilla Edets kommun Datum Dnr Dpl 2009-09-10 2009/KS0203-1 005 Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun 1. Introduktion Det politiskt styrande dokumentet för IT-användning i Lilla Edets kommun är denna riktlinje, som fastställs

Läs mer

Svar på revisionsrapport patientsäkerhetsgranskning av medicintekniska produkter

Svar på revisionsrapport patientsäkerhetsgranskning av medicintekniska produkter 1(5) Datum 2014-05-07 Diarienummer Förslag Till Region Hallands revisorer För kännedom: Hälso- och sjukvårdsstyrelsen på revisionsrapport patientsäkerhetsgranskning av medicintekniska produkter Driftnämnden

Läs mer

Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga. Maria Jacobsson Socialstyrelsen

Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga. Maria Jacobsson Socialstyrelsen Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga Maria Jacobsson Socialstyrelsen Syftet med patientdatalagen tillgodose patientsäkerhet och god kvalitet samt främja kostnadseffektivitet patienters och övriga

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting LS 1112-1733 Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting 2013-02-01 Beslutad av landstingsfullmäktige 2013-03-19 2 (7) Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Mål... 4 3 Omfattning... 4 4

Läs mer

Samverka effektivare via regiongemensam katalog

Samverka effektivare via regiongemensam katalog Samverka effektivare via regiongemensam katalog Seminarium 4:6 Föreläsare: Michael Lööw, Linköpings Kommun Michael.Loow@linkoping.se Johan Zenk, Landstinget i Östergötland Ännu inget genombrott för e-legitimation

Läs mer

Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23

Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23 Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23 Utredningen om rätt information i vård och omsorg En särskild utredare ska utreda och lämna förslag till en mer sammanhållen och ändamålsenlig

Läs mer

Kommunerna är på e! Bengt Svenson. Sveriges Kommuner och Landsting. IT-strateg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

Kommunerna är på e! Bengt Svenson. Sveriges Kommuner och Landsting. IT-strateg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Kommunerna är på e! Bengt Svenson IT-strateg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting 08-4527430 bengt.svenson@skl.se Offentliga Rummet Västerås 080603 1 Meny e-förvaltningsmätning

Läs mer

Socialdepartementet Sveriges Kommuner och Landsting Socialstyrelsen Läkemedelsverket Apoteket AB Carelink

Socialdepartementet Sveriges Kommuner och Landsting Socialstyrelsen Läkemedelsverket Apoteket AB Carelink Socialdepartementet Sveriges Kommuner och Landsting Socialstyrelsen Läkemedelsverket Apoteket AB Carelink Förord Patientsäkerhet, vårdkvalitet och tillgänglighet inom vård och omsorg kan kraftigt förbättras

Läs mer

Leanlink Ao LKDATA. Teknik spåret. Föreläsare: Michael Lööw, Linköpings Kommun Michael.Loow@linkoping.se

Leanlink Ao LKDATA. Teknik spåret. Föreläsare: Michael Lööw, Linköpings Kommun Michael.Loow@linkoping.se Samverka effektivare via regiongemensam katalog Teknik spåret Föreläsare: Michael Lööw, Linköpings Kommun Michael.Loow@linkoping.se 1 Ännu inget genombrott för e-legitimation Moment 22 Inte intressant

Läs mer

Hantering av IT-risker

Hantering av IT-risker Hantering av IT-risker Landstinget i Östergötland Revisionsrapport Januari 2011 Jon Arwidson Magnus Olson-Sjölander Fredrik Eriksson Eva Andlert Certifierad kommunal revisor 1 av 10 Innehållsförteckning

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Nationell patientöversikt

Nationell patientöversikt Nationell patientöversikt Översikt och Anslutning 2009 Tieto Corporation Christer Bergh Tieto, Healthcare & Welfare christer.bergh@tieto.com Agenda 1. Bakgrund 2. Användarperspektiv och nytta 3. Status

Läs mer

IT inom vård o omsorg Kommun - Region. Bo Nilsson Kommunförbundet Skåne samarbetsorganisation för Skånes kommuner. bo.nilsson@kfsk.

IT inom vård o omsorg Kommun - Region. Bo Nilsson Kommunförbundet Skåne samarbetsorganisation för Skånes kommuner. bo.nilsson@kfsk. IT inom vård o omsorg Kommun - Region Bo Nilsson Kommunförbundet Skåne samarbetsorganisation för Skånes kommuner bo.nilsson@kfsk.se 0709-71 99 20 Nationell vision för IT inom vård o omsorg Några självklara

Läs mer

Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar

Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2 september 2014 SN-2014/2986.145 1 (7) HANDLÄGGARE Christina Ring 08-535 378 15 christina.ring@huddinge.se Socialnämnden Rätt information på rätt plats och i rätt

Läs mer

Kompetenslyftet ehälsa

Kompetenslyftet ehälsa Kompetenslyftet ehälsa Januari 2011 december 2013 Slutrapport Ann-Marie Bönström, Projektledare Bakgrund Användning av IT-stöd inom hälso- och sjukvården har under de senaste åren ökat mycket snabbt och

Läs mer

E-strategi för Skellefteå kommun

E-strategi för Skellefteå kommun 1 E-strategi för Skellefteå kommun 1. Sammanfattning Informationstekniken kommer att spela en mycket viktig roll för Skellefteå kommun i strävan att på ett effektivt och framgångsrikt sätt ge service till

Läs mer

Att byta själva journalsystemet var den enkla delen!

Att byta själva journalsystemet var den enkla delen! Att byta själva journalsystemet var den enkla delen! Vi som pratar Bengt Malmqvist Chefsläkare Landstinget Dalarna Marie Häggström Projektledare B3IT Healthcare AB Jens Bergqvist IT-direktör Landstinget

Läs mer

Integrerat ledningssystem. Landstinget Gävleborg. Revisionsrapport. Mars 2011 Lars-Åke Ullström David Emanuelsson

Integrerat ledningssystem. Landstinget Gävleborg. Revisionsrapport. Mars 2011 Lars-Åke Ullström David Emanuelsson Integrerat ledningssystem Landstinget Gävleborg Revisionsrapport Mars 2011 Lars-Åke Ullström David Emanuelsson Innehållsförteckning 1. Sammanfattning......3 2. Inledning...4 2.1 Uppdrag och revisionsfråga......4

Läs mer

Journal som e-tjänst. Införandeplan FÖRSLAG. Landstinget i Kalmar län. Sida 1(15) Datum 2014-05-08. Organisationsnr 232100-0073

Journal som e-tjänst. Införandeplan FÖRSLAG. Landstinget i Kalmar län. Sida 1(15) Datum 2014-05-08. Organisationsnr 232100-0073 FÖRSLAG 1(15) Journal som e-tjänst Införandeplan Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr 232100-0073 Postadress Box 601 391 26 Kalmar Besöksadress

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

MÅLDOKUMENT Regional utveckling av esamhället i Västra Götaland

MÅLDOKUMENT Regional utveckling av esamhället i Västra Götaland MÅLDOKUMENT Regional utveckling av esamhället i Västra Götaland Inledning/bakgrund Den länsgemensamma samverkan för verksamhetsutveckling med stöd av IT har verkat för effektivisering genom gemensamma

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv Anders Henriksson Sida: 1 (6) Projektdirektiv Regionala nav för identitetsuppgifter och hantering av autentiserings- och auktorisationsuppgifter Anders Henriksson Sida: 2 (6) 1 Projektnamn/identitet Regionala

Läs mer

It inom Polisen. Nationell it-strategi 2010/2015

It inom Polisen. Nationell it-strategi 2010/2015 It inom Polisen Nationell it-strategi 2010/2015 1010101 1010101 1010101 1010101 2010 2015 En it-strategi för att lösa och förebygga fler brott Med ett förnyat och effektivare it-stöd kan Polisen lösa och

Läs mer

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Västra Götalandsregionen Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Region Västra Götaland Bildades 1998 Syftet var regional utveckling Fyra landsting blev en region Stora kulturella skillnader Skilda

Läs mer

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 3 2014-12-23 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

Dokumenttyp. Namn på uppdraget

Dokumenttyp. Namn på uppdraget Uppdragsidé 1 (6) Uppdragsidé ehälsa 2013 Syftet med är att samla in idéer på uppdrag/projekt som stimulansbidraget för E-hälsa 2013 kan användas till. På så vis identifierar och definierar vi kommunernas

Läs mer

Rapport. Kommunernas ansvar för externa utförares tillgång till ITsystem som driftas utanför kommunens nätverk 2010-09-08. Version 1.

Rapport. Kommunernas ansvar för externa utförares tillgång till ITsystem som driftas utanför kommunens nätverk 2010-09-08. Version 1. Rapport Kommunernas ansvar för externa utförares tillgång till ITsystem som driftas utanför kommunens nätverk Version 1.0 2010-09-08 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Syfte...3

Läs mer

Informationssäkerhet. Varför jobbar vi med informationssäkerhet? Vad är informationssäkerhet? Presentation

Informationssäkerhet. Varför jobbar vi med informationssäkerhet? Vad är informationssäkerhet? Presentation Presentation Informationssäkerhet Kim Strandberg Informationssäkerhetsstrateg/jurist kim.strandberg@regionostergotland.se 010-103 03 385 Region Informationssäkerhet, Östergötland 2015-03-11, Kim Strandberg

Läs mer

T DOC - & Syst i em t n ti egra on 2009-10-18 1

T DOC - & Syst i em t n ti egra on 2009-10-18 1 T-DOC & Systemintegration t ti 1 SYSTEMINTEGRATION Systemintegration t ti är ett begrepp inom Informationsteknologi. Begreppet innebär att flera olika fristående system kopplas ihop för att fungera tillsammans.

Läs mer

Digital agenda för Åland

Digital agenda för Åland Innehåll 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 1 2.1 Varför digital agenda?... 1 2.2 En vision för det åländska e-samhället... 2 2.3 Omvärlden... 3 2.3.1 Finlands digitala agenda... 3 2.3.2 Sveriges digitala

Läs mer

Projekt Trafikskola för jämställdhet 2005-2007 Landstinget Dalarna

Projekt Trafikskola för jämställdhet 2005-2007 Landstinget Dalarna Projekt Trafikskola för jämställdhet 2005-2007 Landstinget Dalarna Bakgrund Det krävs ett nytt sätt att tänka för att lösa de problem som det gamla sättet att tänka har skapat. Albert Einstein. Jämställdhet

Läs mer

Hinder och möjligheter för säker digital informationsöverföring i Jönköpings län

Hinder och möjligheter för säker digital informationsöverföring i Jönköpings län Hinder och möjligheter för säker digital informationsöverföring i Jönköpings län Uppdrag till arbetsgruppen Att på ett så allsidigt sätt som möjligt utreda hinder i informationsöverföringen och åtgärder

Läs mer

IT-strategi Laholms kommun

IT-strategi Laholms kommun IT-strategi Laholms kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-29 6. 2 (7) Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 IT- strategins målbild...3 Satsning på IT...3 Effektivt resursanvändande...4 Demokrati...4

Läs mer

Journalen på nätet ett nationellt projekt. Sofie Zetterström, programansvarig invånartjänster sofie.zetterstrom@cehis.

Journalen på nätet ett nationellt projekt. Sofie Zetterström, programansvarig invånartjänster sofie.zetterstrom@cehis. Journalen på nätet ett nationellt projekt Sofie Zetterström, programansvarig invånartjänster sofie.zetterstrom@cehis.se 08-452 71 67 Målbild i CeHis handlingsplan 2013-2018 Varje individ kan nå alla uppgifter

Läs mer

Policy och tillämpningsförslag. Informationsutbyte. mellan externa vårdgivare och Region Skåne

Policy och tillämpningsförslag. Informationsutbyte. mellan externa vårdgivare och Region Skåne Hälso- och sjukvårdsledningen POLICY Datum December 2004 Dnr HSN/000000 Policy och tillämpningsförslag Informationsutbyte mellan externa vårdgivare och Region Skåne Adress: S-291 89 KRISTIANSTAD Besöksadress:

Läs mer

Information om patient för patient - arbetet med elektronisk kommunikation mellan patient och profession

Information om patient för patient - arbetet med elektronisk kommunikation mellan patient och profession Information om patient för patient - arbetet med elektronisk kommunikation mellan patient och profession 2013-10-16 Lars Midbøe Termkonferensen, Göteborg 2013-10-20 sid 2 Innehåll Journal på nätet Lars

Läs mer

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering 1(5) KS 2011/0014 Svar på revisionsrapport- Granskning av ekonomiadministrativa processer - Effektivitetsgranskning Bakgrund Danderyds förtroendevalda revisorer har uppdragit till PricewaterhouseCoopers

Läs mer

Regionalt program för ehälsa 2014-2018

Regionalt program för ehälsa 2014-2018 Regionalt program för ehälsa 2014-2018 Maj 2014 Margareta Hansson Ulrika Landström 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Bakgrund... 4 Nationell strategi... 4 Individen... 4 Vård- och omsorgspersonal...

Läs mer

IT-policy, Vansbro kommun Fastställd av fullmäktige den 2012-05-28, 42. Datum 2012-05-28 Ärende KS2012/262

IT-policy, Vansbro kommun Fastställd av fullmäktige den 2012-05-28, 42. Datum 2012-05-28 Ärende KS2012/262 IT-policy, Vansbro kommun Fastställd av fullmäktige den 2012-05-28, 42 Datum 2012-05-28 Ärende KS2012/262 Sida 2 av 5 SYFTE MED ANVÄNDANDET AV IT I VANSBRO KOMMUN... 4 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 MÅL FÖR ANVÄNDANDE

Läs mer

INFORMATIONSSÄKERHET 1 INLEDNING... 2 2 MÅL FÖR IT-SÄKERHETSARBETET... 2

INFORMATIONSSÄKERHET 1 INLEDNING... 2 2 MÅL FÖR IT-SÄKERHETSARBETET... 2 INFORMATIONSSÄKERHET 1 INLEDNING... 2 2 MÅL FÖR IT-SÄKERHETSARBETET... 2 3 RIKTLINJER FÖR ATT UPPNÅ MÅLEN... 3 3.1 ALLMÄNT... 3 3.2 LEDNING OCH ANSVAR FÖR IT-SÄKERHET... 3 3.2.1 Systemägare... 3 3.2.2

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna År 2030 kommer det att saknas närmare 100 000 omvårdnadsutbildad arbetskraft, enligt statistik.

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

STYRDOKUMENT Plan för IT-utveckling 2013-2015

STYRDOKUMENT Plan för IT-utveckling 2013-2015 Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller från: Lagakraftvunnet beslut Antagen: KF 145, 2012-11-05 STYRDOKUMENT Plan för IT-utveckling 2013-2015 Plan för IT- utveckling 2013-2015 Innehåll BAKGRUND...2

Läs mer

Landstinget Västernorrlands utmaningar

Landstinget Västernorrlands utmaningar Fempunktsprogrammet Landstinget Västernorrlands utmaningar Landstinget i Västernorrland har under senare år genomgått en rad förändringar. Det har bland annat gällt förändringar i organisation, i lednings-

Läs mer

Styrande dokument inom IT-området

Styrande dokument inom IT-området SID 1 (6) Bilaga 6a Styrande dokument inom IT-området Förfrågningsunderlag Upphandling av ett helhetsåtagande avseende IT-stöd för pedagogiskt genomförande inom Skolplattform Stockholm Box 22049, 104 22

Läs mer

Nationella IT-strategin för vård och omsorg Region Norrbotten

Nationella IT-strategin för vård och omsorg Region Norrbotten Nationella IT-strategin för vård och omsorg Region Norrbotten Nätverk 1 Föreläsare Jon Malmström, VGR ITSA Organisation och arbetsmodell Länsstyrgrupp Stimulansmedel Arbetsgrupp Vård och omsorgsperso nal

Läs mer

Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder

Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder Kjell Andersson Med Tekn Civ Ing Skaraborgs Sjukhus kjell.andersson@vgregion.se 8:e Nationella Konferensen om Patientsäkerhet

Läs mer

En videoinfrastruktur för sjukvården

En videoinfrastruktur för sjukvården Video En videoinfrastruktur för sjukvården KG Nerander Carelink Programansvarig infrastruktur Internetdagarna 2003 1 Carelink Grundande Bildades i december 2000 av 4 Huvudmän: g Landstingsförbundet g Svenska

Läs mer

Ansvar för användning och hantering av medicintekniska produkter

Ansvar för användning och hantering av medicintekniska produkter Styrande dokument Regeldokument Anvisning Kvalitetshandbok för medicintekniska produkter och tjänster Del 1 Sida 1 (12) Ansvar för användning och hantering av medicintekniska produkter Vårdgivarens ansvar

Läs mer

Nationell IT-strategi för vård och omsorg

Nationell IT-strategi för vård och omsorg Nationell IT-strategi för vård och omsorg Socialdepartementet Sveriges Kommuner och Landsting Socialstyrelsen Var står vi i dag? Lägesrapport 2007 Förord I mars 2006 presenterades Sveriges första Nationella

Läs mer

Innehåll. Nationell IT-strategi och målbild Nationell infrastruktur Nationell Patient Översikt - NPÖ

Innehåll. Nationell IT-strategi och målbild Nationell infrastruktur Nationell Patient Översikt - NPÖ Innehåll Nationell IT-strategi och målbild Nationell infrastruktur Nationell Patient Översikt - NPÖ Information som ska användas i NPÖ Produktval NPÖ Tidplaner och aktiviteter för NPÖ Jan Edquist IT-arkitekt

Läs mer

IT-Policy. Tritech Technology AB

IT-Policy. Tritech Technology AB IT-Policy Tritech Technology AB 1 av 6 Innehåll 1 Dokumentinformation...3 1.1 Syfte och målgrupp 3 1.2 Ansvar 3 1.3 Nyttjande 3 1.4 Distribution 3 1.5 Versionshistorik 3 1.6 Godkännande 3 2 IT-Policy...4

Läs mer

Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten

Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten NPÖ-guiden NPÖ Nationell Patientöversikt Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten Den här guiden riktar sig till vårdgivare landsting, kommuner och privata vårdgivare som ska eller

Läs mer

Nationell Tjänsteplattform och säkerhetsarkitektur. Per Brantberg, område arkitektur/infrastruktur

Nationell Tjänsteplattform och säkerhetsarkitektur. Per Brantberg, område arkitektur/infrastruktur Nationell Tjänsteplattform och säkerhetsarkitektur Per Brantberg, område arkitektur/infrastruktur Nationell e-hälsa är vårt uppdrag Uppgiften är att skapa en väl fungerande informationsförsörjning inom

Läs mer