Vem ska ta hand om mina föräldrar när de blir gamla? Rapport av: Yeshiwork Wondmeneh

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vem ska ta hand om mina föräldrar när de blir gamla? Rapport av: Yeshiwork Wondmeneh"

Transkript

1 Vem ska ta hand om mina föräldrar när de blir gamla? Rapport av: Yeshiwork Wondmeneh

2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Stort fall i antalet söklande till vård och omsorgsprogrammet...6 Från högtryck till lågtryck...8 Varför har omsorgsprogrammet blivit mindre attraktivt?... 9 Deltider och lönediskriminering...10 Arbetsmiljö och hälsa...11 Stora rekryteringsbehov i framtiden...11 Personalens utbildning idag...13

4

5 Vem ska ta hand om mina föräldrar när de blir gamla? Sammanfattning Intresset för vård- och omsorgsutbildningen på gymnasiet har minskat dramatiskt under den senaste trettioårsperioden. Läsåret 1980/1981 sökte behöriga elever i första hand till vård-/omvårdnadslinjen, men bara de mest motiverade sökandena antogs. Läsåret 2009/2010 var antalet sökte till utbildningen enbart 3 041, men under oktober månad samma år fanns intagna, vilket visar att studieplatserna var fler än antalet förstahandssökande. Det låga sökandetrycket började läsåret 1993/1994 och har legat kvar sedan dess. Bakom den dramatiska nedgången i antalet sökande i början av 1990-talet låg med stor sannolikhet nittiotalskrisen, som ledde till minskad sysselsättning i den offentliga sektorn, inte minst bland undersköterskor och vårdbiträden. Men 1990-talskrisen kan inte förklara att sökandetrycket inte har återhämtat sig sedan dess. Äldreomsorgen har länge kännetecknats av dåliga anställningsvillkor och låga löner. I äldreomsorgen är möjligheterna till heltidsanställningar begränsade, arbetsmiljön ofta dålig och medellönerna lägre än i mansdominerade yrken med motsvarande krav. När ungdomars preferenser för olika yrken kartläggs så upplevs alla dessa faktorer som oattraktiva, vilket kan förklara det minskade intresset hos ungdomar för att söka sig till äldreomsorgen. Samtidigt som sökandetrycket till vård- och omsorgsutbildningen är lågt, så kommer behovet av utbildad arbetskraft att öka kraftigt framöver ( anställda till 2030 enligt rapporten Välfärdstjänsternas framtida finansiering från Kommunal 2010) som en följd av att det blir allt fler äldre i befolkningen. Antalet som utexamineras från utbildningen har också minskat i takt med det minskande intresset. Knappt personer slutförde sin utbildning läsåret 2009/2010. Jämfört med början av 1990-talet var det nästan bara en tredjedel. 5

6 Stort fall i antalet sökande till vård- och omsorgsprogrammet Sedan 1980-talets början har antalet som söker till gymnasiets vårdlinje eller omvårdnadsprogram sjunkit dramatiskt. Läsåret 1980/81 sökte totalt behöriga elever till vårdlinjen, och de gjorde det i förstahand. Motsvarande tal för läsåret 2009/10 var Vid 1980-talets början var det hög konkurrens om studieplatserna. Av de sökande antogs endast elever, vilket motsvarade knappt en fjärdedel av samtliga sökande. Idag antas alla som söker och några till. Diagram 1: Behöriga sökande till gymnasiets omvårdnads-/vårdlinje eller omvårdnadsprogram Datakällor: Skolverkets statistik, och Statistiska centralbyrån, Utbildningsstatistisk årsbok 1975,1976,1977, osv., till

7 Som diagram 1 visar har sökandetrycket i vårdlinjen varit högt under hela 1980-talet; antalet som sökte har varit högre än antalet studieplatser. Samtidigt var antagningspoängen hög. Majoriteten som sökte, närmare 90 procent, var kvinnor. En femtedel var 20 år eller äldre; det var med andra ord inte enbart behöriga grundskoleelever i sextonårsåldern som fick konkurrera om de begränsade platserna. Sökandetrycket minskade under läsåret 1983/84; beräknad som kvoten mellan antalet intagna och antalet sökande minskade det från cirka 0,26 till 0,41. Som den streckade linjen i diagram 1 visar är sökandetrycket högre ju lägre kvoten är och tvärtom (värdena redovisas i den högra lodräta axeln). Bortsett från små variationer låg kvoterna runt 0,40 fram till 1988/89. Under de efterföljande två åren ökade kvoterna något över 0,5. Med andra ord blev drygt hälften av sökandena intagna till utbildningen vid 1980-talets slut. 7

8 Från högtryck till lågtryck I början av 1990-talet skedde en dramatisk förändring i antalet sökande till gymnasiets omvårdnads-/vårdnadslinje. På tre år mellan läsåret 1991/92 och 1994/95 - försvann två tredjedelar av antalet sökande, från cirka till Därefter minskade antalet sökande ytterligare, för att stabiliseras på en nivå runt cirka personer från 1987/88 och framåt. För att tydligare visa utvecklingen mellan antalet sökande och antalet intagna under 1990-talet presenteras denna del av diagram 1 i ett separat diagram nedan (diagram 2). Diagram 2: Antal behöriga sökande till gymnasiets omvårdnads- /vårdlinje eller omvårdnadsprogram Som diagram 2 visar så matchade antalet förstahandssökande i stort sett antalet intagna vid läsåret 1993/94. Kvoten mellan antagna och sökande var då lite över av totalt elever som fanns i utbildningen under oktober månad hade inte i förstahand sökt till vårdlinjen, utan de hade hoppat in vid det andra intagningstillfället på hösten. 8

9 Som diagram 2 visar ligger antalet intagna över antalet sökande nästan under hela perioden mellan 1993 och Kvoten som nu ligger konstant över värdet 1 visar att antalet förstahandssökande till omvårdnads-/vårdlinjen eller omvårdnadsprogrammet var färre än antalet tillgängliga studieplatser. Intresset för utbildningen hade minskat dramatiskt. Varför har omsorgsprogrammet blivit mindre attraktivt? I början av 1980-talet var det generellt svårare att komma in på yrkeslinjerna jämfört med de teoretiska linjerna. Den huvudsakliga förklaringen till det var den begränsade tillgången på studieplatser, som i sin tur var beroende av resurser som utrustning och praktikplatser. 1 Emellertid var konkurrensen hårdast på vårdlinjen. En viktig förklaring till det kan vara att allt fler kvinnor då i allt högre utsträckning började yrkesarbeta och den expanderande offentliga sektorn erbjöd många arbetstillfällen. Mellan 1970 och 1990 ökade kvinnors arbetskraftsdeltagande från 59,3 till 82,3 procent. I slutet av 1980-talet deltog 90 procent av kvinnorna i åldersgruppen i arbetskraften. I början av 1970-talet var andelen bara 65 procent. 2 Samtidigt (under och 1980-talen) fördubblades sysselsättningen i kommunerna och landstingen. Den offentliga sektorn byggdes ut. Till exempel ökade andelen äldre som fick hemtjänst från 6 procent 1962 till 24 procent Nittiotalskrisen Att sökandetrycket sjönk dramatiskt under början av 1990-talet var med stor sannolikhet en effekt av 1990-talskrisen, och kanske också en effekt av reformerna inom äldreomsorgen, till exempel ädelreformen. Totalt minskade sysselsättningen inom den offentliga sektorn med cirka personer mellan 1993 och 1997, därav något mer än hälften i kommuner och landsting 3. Undersköterskor och sjukvårdsbiträden var två yrkesgrupper som drabbades mest av krisen. Enligt en färsk studie minskade sysselsättningen för dessa yrkesgrupper med 34 respektive 38 procent mellan 1993 och Utbildningsstatistisk årsbok 1979, 1992, Statistiska centralbyrån 2 Arbete och arbetslöshet :översikt över en händelserik period, Hans Eriksson 3 Marcus Eliason 2011, Undersköterskor och sjukvårdsbiträden i kristider. IFAU rapport 2011:3 4 se fotnot 3 9

10 Denna rapport visar att sökandetrycket fortfarande inte har återhämtat sig efter 1990-talskrisen, utan permanentats på en låg nivå. Samtidigt har även motivationen och studieprestationen hos dem som söker utbildningen minskat. 5 Det låga intresset för utbildningen har lett till att poängkraven minskat. Av de elever som väljer omvårdnadsprogrammet uppger en del att deras val motiveras av skoltrötthet och ointresse för kärnämnena. De som är skoltrötta menar en fördel med omvårdnadsprogrammet är att de slipper skolan under praktikperioden. 6 Dessa olika omständigheter gör att omvårdnadsprogrammet får ett dåligt rykte bland gymnasieelever. De som aktivt väljer utbildningen känner ofta att de behöver försvara sitt val. Deltider och lönediskriminering Det svala intresset för omvårdnadsutbildningen kan också kopplas till synen på arbete i äldreomsorgen. Enligt Ungdomsstyrelsens attityd- och värderingsstudie 2003 De kallar oss unga var det enbart en fjärdedel av de unga kvinnorna i åldern år och en ännu lägre andel av männen (cirka 8 procent) som absolut skulle kunna tänka sig arbeta inom vård och omsorg. Att arbeta inom äldreomsorgen betraktas inte som ett attraktivt arbete, även om det anses vara ett bra arbete. Det som ungdomar anser bra är de erfarenheter de får genom möten med människor. För att ett arbete ska vara attraktivt krävs en god arbetsmiljö (fria tider, bra stämning och bra chefer), intressant innehåll och status. Fasta anställningar, möjlighet till heltidarbete och hög lön värderas också högt. Detta visas både i den refererade studien och i olika uppsatsarbeten, däribland Ung arbetskraft inom äldreomsorgen (Luleå tekniska universitet). Av undersköterskorna som arbetade i äldreomsorgen ( personer) 2009 var 86 procent tillsvidareanställda, men en stor andel av dem (57 procent) hade en anställning på deltid. Cirka 60 procent av totalt vårdbiträden inom äldreomsorgen hade en tillsvidareanställning, men mer än sex av tio (närmare personer) var anställda på deltid. 5 Vård- och omsorgsassistenters kompetens - en litteraturgenomgång. 6 Anna Sjölin Ungdomars val av gymnasieprogram en studie av motiv och inställning hos elever på omvårdnadsprogrammet. 10

11 Förutom dåliga anställningsformer är medellönerna låga. Medellönen för en tillsvidareanställd undersköterska i äldreomsorgen var 2009 cirka kronor, medan de som hade vikariat eller annan begränsad anställning tjänade i genomsnitt mellan och kronor. Av alla undersköterskor har 8 respektive 3 procent ett vikariat eller en anställning på allmän visstid. För vårdbiträdet med en tillsvidareanställning gav arbetet i genomsnitt cirka kronor i månaden, medan medellönen för tidsbegränsade anställningar var cirka kronor. Medellönen inom äldreomsorgen, som är en kvinnodominerad bransch, påverkas negativt av den värdediskriminering som råder mellan olika branscher i arbetslivet. Medellönen är endast 90 procent av medellönen inom de mansdominerade arbetaryrkena i den privata sektorn. Arbetsmiljö och hälsa Kommunals rapport Insikter och fakta om ojämlik hälsa visar att den psykiska och fysiska ohälsan har brett ut sig bland Kommunals medlemmar under en tjugoårstid. Allt fler mår allmänt dåligt, har långvarig sjukdom med minst en diagnos, känner ångest, oro eller ängslan, är påfallande trötta på dagarna eller på kvällarna, har sömnstörningar, huvudvärk, värk i muskler och leder. En ökande andel rapporterar också att de arbetar under vridna, krokiga eller på annat sätt olämpliga ställningar, att de utsätts för upprepningar och ensidiga rörelser, att arbetet är psykiskt ansträngande. En stor andel utsätts för dagliga tunga lyft. Indikator efter indikator visar dessutom på att skillnaderna ökat kraftigt gentemot övriga på arbetsmarknaden under den undersökta perioden. Stora rekryteringsbehov i framtiden Konsekvensen av det konstant låga intresset för omvårdnadsprogrammet, som efter reformen 2011 kallas för vård- och omsorgsprogrammet, behöver bedömas i relation till behovet av utbildad arbetskraft i framtiden. Enligt Kommunals rapport Välfärdstjänsternas framtida finansiering kommer behovet av utbildad personal till äldreomsorgen att öka dramatiskt när allt fler 11

12 i framtiden blir allt äldre; det är särskilt andelen som är 85 år eller äldre som kommer att kraftigt öka. Enligt rapportens beräkningar kommer rekryteringsbehovet att vara personer fram till Ska denna framtida ökande efterfrågan av utbildad personal kunna mötas måste antalet utbildningsplatser öka betydligt och betydande insatser måste göras för att förbättra omvårdnadsyrkets attraktionskraft för att få bra sökande till de nya platserna. Naturligtvis har också antalet som årligen utexamineras från omvårdnadsprogrammet (se diagram 3) minskat i takt med det sjunkande intresset. Under perioden mellan 1996 och 2008 utexaminerades årligen under personer. Under de senaste två åren har antalet ökat till knappt Det är nästan enbart en tredjedel jämfört med början av 1990-talet då cirka utexaminerades från vårdlinjen och omvårdnadslinjen. Diagram 3: Totalt antal i vårdlinje, omvårdnadslinje eller omvårdnadsprogram som utexaminerats under respektive år

13 Problemet är inte bara att antalet som utexamineras är få utan också att allt färre tänker arbeta inom det yrket de är utbildade till. Enligt Statistiska centralbyrån hade nästan två tredjedelar (65 procent) av eleverna i vård- och omsorgsprogrammet läsåret 2009/2010 planer på att läsa vidare på högskolan 7. Detta kan jämföras med de mansdominerade yrkesförberedande programmen Bygg och Fordon, där endast 26 respektive 15 procent hade planer på att läsa vidare på högskolan. En del av eleverna, närmare bestämt två av fem som planerar att studera vidare, gör det främst för att de tror att det framtida yrket de satsar på kräver en högskoleutbildning. En femtedel vill öka sin anställningsbarhet och 16 procent vill studera vidare för att kunna få ett arbete med högre lön. Oviljan att stanna inom yrket kan dessutom stärkas av det ogynnsamma arbetsmarknadsläget. Efterfrågan efter vård- och omsorgsutbildade var 2010 betydligt lägre än tillgången. Detta gäller både nyutexaminerade och yrkeserfarna. Rekryteringen började minska kraftigt i mitten av 2008 och nådde botten Även om rekryteringsläget förbättrades något under 2010 jämfört med 2009, var antalet arbetssökande med vård- och omsorgsutbildning, både yrkeserfarna och nyutexaminerade, betydligt fler än antalet som arbetsgivare varit villiga att anställa. Men rekryteringsbehoven kommer att öka något på ett till tre års sikt, enligt Statistiska centralbyrån. 8 Sedan mitten av 2001 hade efterfrågan och tillgången legat i en balans, dock med en lägre rekryteringstakt av nyutexaminerade. Under tidigare år, till exempel hade det däremot varit brist på vård- och omsorgsutbildad personal. Personalens utbildning idag Det saknas en sammanhållen statistik som på riksnivå visar hur utbildningen bland personalen i hela äldreomsorgen ser ut. Det som redovisas i Sveriges Kommuner och Landstings rapport Öppna jämförelser 2010 gäller enbart sär- 7 Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2009/2010, Statistiska centralbyrån. Temarapport 2010:2 8 Arbetskraftsbarometern 08 och 10, Statistiska centralbyrån. 13

14 skilt boende och korttidsboende. Inom dessa boendeformer är riksgenomsnittet för andelen personal med vård- och omsorgsutbildning på gymnasienivå cirka 80 procent. Men andelen äldre som 2009 beviljades ett permanent eller ett korttidsboende ( respektive personer) utgjorde enbart cirka 34 procent av alla äldre som under samma period beviljats omsorgsinsats. Majoriteten, cirka 66 procent ( personer), hade hemtjänst i eget boende. 9 I Socialstyrelsens statistik Äldreguiden går det dock att se den totala andelen per kommun och kommundel. Det finns betydande variationer mellan kommuner och mellan kommundelar inom samma kommun. I till exempel Stockholms kommun varierar andelen utbildad personal mellan 43 procent i stadsdelen Östermalm och 63 procent i stadsdelen Älvsjö. I stadsdelen Bromma har strax under hälften av personalen gymnasieutbildning medan de övriga stadsdelarna har mellan 50 och 60 procent. 9 Propositionen 2010/11:1, utgiftsområde 9 14

15

16 Art nr Vem ska ta hand om mina föräldrar när de blir gamla Kommunal 2011

Mångfald i äldreomsorgen

Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen - Om anställningsvillkor för utlandsfödda medlemmar i Kommunal Rapport av: Yeshiwork Wondmeneh Kommunal 2013 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 6 Födelsebakgrund

Läs mer

Är det här okej? en rapport om villkoren för visstidsoch timanställda.

Är det här okej? en rapport om villkoren för visstidsoch timanställda. Är det här okej? en rapport om villkoren för visstidsoch timanställda. Är det här ok? - en rapport om de visstids- och timanställdas verklighet av Annakarin Wall, Kommunal 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Arbetskraftsbarometern 06. Apotekare. Rekryteringsläge God tillgång. Brist

Arbetskraftsbarometern 06. Apotekare. Rekryteringsläge God tillgång. Brist VÅRD Arbetskraftsbarometern 6 Vård Apotekare Rekryteringsläge 26 VÅRD Rekryteringsläge 1997 26 1 8 6 4 Samtliga 2 På lång sikt väntas efterfrågan på apotekare öka något men inte i samma omfattning som

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 november 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län Konjunkturen i euroområdet ser ut att dämpas rejält och exportefterfrågan

Läs mer

Personal inom vård och omsorg

Personal inom vård och omsorg Personal inom vård och omsorg Antal anställda I november år 20081 fanns totalt 252 200 anställda (månadsavlönade) inom vård och omsorg i kommunerna vilket framgår av tabell 1. Det är en minskning med 1

Läs mer

Äldreomsorgslyft med traineejobb

Äldreomsorgslyft med traineejobb 2014-08-04 PM Äldreomsorgslyft med traineejobb Personalen och deras kompetens är avgörande för kvaliteten i välfärden. I dag upplever många som arbetar i äldreomsorgen att det är ett hårt pressat arbete

Läs mer

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Kalmar November 2016

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Kalmar November 2016 STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen Rapport om ojämställda löner i Kalmar November 2016 Innehåll Sammanfattning...3 Lågt löneläge för akademiker anställda av Kalmar kommun...4 Manligt

Läs mer

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Rapport av Annakarin Wall, Kommunal 2013 Kommunal Visstid på livstid? - En rapport

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Arbetsmarknadsläget mars 2015 Skåne län

Arbetsmarknadsläget mars 2015 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 14 april 2015 Anna Arwidsson Hansen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget mars 2015 Skåne län Arbetsmarknadsläget i Skåne har förbättrats under mars liksom under

Läs mer

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Uppsala Oktober 2016

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Uppsala Oktober 2016 STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen Rapport om ojämställda löner i Uppsala Oktober 2016 Innehåll Sammanfattning... 3 Lågt löneläge för akademiker anställda av Uppsala kommun... 4 Manligt

Läs mer

Investeringar för kompetens och kvalitet inom äldreomsorgen

Investeringar för kompetens och kvalitet inom äldreomsorgen Investeringar för kompetens och kvalitet inom äldreomsorgen Ylva Johansson, arbetsmarknads- och etableringsminister Heléne Fritzon, ordförande i Sveriges Kommuner och Landstings förhandlingsdelegation

Läs mer

Receptarier Rekryteringsläge 25 Rekryteringsläge Samtliga Det är idag brist på receptarier. Stora

Receptarier Rekryteringsläge 25 Rekryteringsläge Samtliga Det är idag brist på receptarier. Stora VÅRD Apotekare Rekryteringsläge 25 VÅRD Rekryteringsläge 1996 25 1 8 6 Samtliga 4 2 96 97 98 99 1 2 3 4 5 97 99 1 3 5 I dag är det god på personer med apotekarutbildning. På lång sikt väntas efterfrågan

Läs mer

Arbetsmarknadsläget maj 2015 Skåne län

Arbetsmarknadsläget maj 2015 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 15 juni 2015 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget maj 2015 Skåne län Arbetsmarknadsläget i Skåne har förbättrats under de senaste månaderna och

Läs mer

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 10 mars 2016 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget februari 2016 Skåne län Nationalräkenskaperna, som nyligen publicerades av Statistiska centralbyrån,

Läs mer

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016 STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016 Innehåll Sammanfattning... 3 Lågt löneläge för akademiker anställda av Sundsvalls kommun...

Läs mer

LO presenterar Leder yrkesutbildningarna till jobb i Stockholms län?

LO presenterar Leder yrkesutbildningarna till jobb i Stockholms län? Oktober 2014 LO presenterar Leder yrkesutbildningarna till jobb i Stockholms län? Sammanfattning I en ny sammanställning visar LO, med data från Skolverket, att bara en av tre elever som fullföljt sin

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa?

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa? Ledarnas Chefsbarometer 2011 Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa? Innehållsförteckning Förord... 2 Rapporten i korthet... 4 Hur mår konjunkturen?... 5 Rekrytering... 6 Stannar chefen kvar?... 10

Läs mer

Arbetsmarknadsläget september 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget september 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 10 oktober 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget september 2014 Skåne län De senaste beräkningarna av nationalräkenskaperna som publicerades

Läs mer

Arbetsmarknadsläget november 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget november 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 12 december 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget november 2014 Skåne län Arbetsmarknadsläget i Skåne har förbättrats under de senaste månaderna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län, juli 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län, juli 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län, juli 2016 Arbetsmarknadsläget i Skånes län har förbättras under sommaren. Juli

Läs mer

GR-kommunernas personal 2009

GR-kommunernas personal 2009 GR-kommunernas personal 2009 Anställda (A) därav helt lediga (B) Sysselsatta (C=A-B) Sysselsättningrad (D) Antal årsarbeten (D*C) Ledningsarbete 910 30 880 98,0% 870 Sjuksköterska 1 490 100 1 390 87,3%

Läs mer

Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner

Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner - En undersökning av svenska folkets inställning till lägstalöner

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014 1 400 fick arbete i september Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

GR-kommunernas personal 2009

GR-kommunernas personal 2009 GR-kommunernas personal 2009 Anställda (A) därav helt lediga (B) Sysselsatta (C=A-B) Sysselsättningrad (D) Antal årsarbeten (D*C) Ledningsarbete 910 30 880 98,0% 870 Sjuksköterska 1 490 100 1 390 87,3%

Läs mer

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET Ung Vänster Juli 2014 För kontakt: 08-654 31 00 info@ungvanster.se Under lång tid har ungas situation i Sverige försvårats. I takt med att samhällsutvecklingen

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

Anställning och anställningsförhållanden

Anställning och anställningsförhållanden Anställning och anställningsförhållanden Tabell 1: Antal anställda november 2015 och oktober 2016 2015-11-01 2016-10-31 987 83,9 % 930 82,7 % 190 16,1 % 195 17,3 % Totalt 1177 1125 Antalet anställda har

Läs mer

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Fakta i korthet Nr. 6 2014 Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Kompetensplattform Värmland Kompetensplattformar är ett uppdrag från regeringen i syfte att säkra kompetensförsörjningen

Läs mer

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 13 januari 2016 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget december 2015 Skåne län Den ekonomiska statistiken samt konjunkturindikatorerna visar att

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 12 maj 2016 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län april 2016: 54 139 (6,7%) 23 670 kvinnor

Läs mer

Arbetsmarknadsläget mars 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget mars 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 april 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Skåne län mars 2014 61 839 (10,3 %) 27 276 kvinnor (9,4 %) 34 563 män (11,1 %) 13 014 unga

Läs mer

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2007-12-18 2007/11 Lärarutbildningen 2006/07: Färre nybörjare, men antalet utexaminerade

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010

Läs mer

9 651 (6,3 %) Arbetsmarknadsläget i Hallands län - mars 2015

9 651 (6,3 %) Arbetsmarknadsläget i Hallands län - mars 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 14 april 2015 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län, mars 2015 9 651 (6,3 %) 4 263 kvinnor (5,8

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan 2015-05-04 Dolf Tops Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan följer upp studenternas situation på arbetsmarknaden ca

Läs mer

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 februari 2016 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget januari 2016 Skåne län Den ekonomiska tillväxten var stark under tredje kvartalet i fjol

Läs mer

socialdemokraterna.se/dalarna

socialdemokraterna.se/dalarna ETT KOMPETENSLYFT FÖR DALARNA DALARNA SKA KONKURRERA MED KUNSKAP OCH INNOVATIONER RÖSTA DEN 14 SEPTEMBER.. ETT BÄTTRE DALARNA.. FÖR ALLA.. socialdemokraterna.se/dalarna 2 (6) Kompetensbrister i dagens

Läs mer

14 Kvalificerad yrkesutbildning (KY)

14 Kvalificerad yrkesutbildning (KY) Utbildningsstatistisk årsbok 2007 Kvalificerad yrkesutbildning (KY) 14 Kvalificerad yrkesutbildning (KY) Innehåll Fakta om statistiken...194 14.1 Ansökningar och intagna studerande till kvalificerad yrkesutbildning

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 13 oktober 2011 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011

Läs mer

Pensionen en kvinnofälla

Pensionen en kvinnofälla Pensionen en kvinnofälla En rapport om kommunalares pensioner Omslag s 1 2015 4680_Rapport_Pension_A4_150113.indd 1 2015-01-13 10:29 Sammanfattning av Pensionen - en kvinnofälla Av Annakarin Wall, Kommunal

Läs mer

Nytillskott och rekryteringsbehov

Nytillskott och rekryteringsbehov Nytillskott och rekryteringsbehov Resultat på övergripande nivå Under de goda tillväxtåren i slutet av 199-talet och början av 2-talet ökade tillskottet av arbetskraft och alltfler rekryterades. Det innebar

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av april månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av april månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 11 maj 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län april 2012 9 493 (6,3%) 4 718 kvinnor (6,4%)

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Innehåll Sammanfattning 7 Stor variation av antalet anställda inom välfärdstjänster under 1990-2009 8 Många av välfärdsarbetarna

Läs mer

Rekryteringsbehov. i Grafiska Företagens medlemsföretag t o m våren Rekryteringsundersökning Grafiska Företagen

Rekryteringsbehov. i Grafiska Företagens medlemsföretag t o m våren Rekryteringsundersökning Grafiska Företagen Rekryteringsbehov i s medlemsföretag t o m våren 2020 är bransch- och arbetsgivarorganisationen för den grafiska industrin. Våra 450 medlemsföretag med ca 14 000 anställda utvecklar, förpackar och distribuerar

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2016

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2016 Fått arbete I april fick 1 655 inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Dalarna arbete.

Läs mer

Jobb i välfärden en dubbel förlustaffär för välutbildade kvinnor. januari 2014

Jobb i välfärden en dubbel förlustaffär för välutbildade kvinnor. januari 2014 Jobb i välfärden en dubbel förlustaffär för välutbildade kvinnor januari 2014 Inledning Medarbetarna är välfärdens viktigaste resurs. Det är Vision övertygade om. För att fortsätta ha världens bästa välfärd,

Läs mer

GR-kommunernas personal- och rekryteringsbehov inom det sociala området

GR-kommunernas personal- och rekryteringsbehov inom det sociala området GR-kommunernas personal- och rekryteringsbehov inom det sociala området 2012 2020 Index 2000=100 Befolkningsutveckling i GR-kommunerna 160 0-64 år 65-74 år 75-84 år 85-W år Totalt 140 120 100 80 2000 2002

Läs mer

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader.

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. Varför har kvinnor lägre lön än män? 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Vision fortsätter

Läs mer

Arbetsmarknadsläget augusti 2013

Arbetsmarknadsläget augusti 2013 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget augusti 2013 Närmare 45 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen var det under augusti närmare 45 000 som påbörjade någon form

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 TCO GRANSKAR: vidareutbildning behövs i kristid #6/09 Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 Författare Jana Fromm Utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 Uppdaterade siffror

Läs mer

Anställning och anställningsförhållanden

Anställning och anställningsförhållanden Anställning och anställningsförhållanden Tabell 1: Antal anställda nov 2013 okt 2014 Tillsvidareanställda 2013-11-01 2014-10-31 Kvinnor 986 85 % 992 85 % Män 175 15 % 177 15 % Totalt 1161 1169 Ett mått

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2016 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

Barnafödandets upp- och nedgångar

Barnafödandets upp- och nedgångar 9 Barnafödandets upp- och nedgångar I början av 1700-talet rådde stor oro över folkmängden och befolkningstillväxten. Dödligheten var hög på grund av krig, missväxter och återkommande epidemier. Vid mitten

Läs mer

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 2 oktober 205 Anna Hansen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget september 205 Skåne län I likhet med augusti 205 visar utvecklingen i september på en något högre

Läs mer

PERSONAL I FARSTA STADSDELS- FÖRVALTNING 2012

PERSONAL I FARSTA STADSDELS- FÖRVALTNING 2012 FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING HR-AVDELNINGEN BENGT WALLENIUS SID 1 (6) 2012-12-27 PERSONAL I FARSTA STADSDELS- FÖRVALTNING 2012 Alla uppgifter avser tillsvidareanställd personal om inte annat anges. Anställda

Läs mer

Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet?

Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet? Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet? Marie Söderqvist och Emma Hernell November, 2001 En analys av europeisk lönestatistik Förord I Frankrike finns tre gånger så många kvinnor med höga löner som i

Läs mer

Jämställda löner och avtalsrörelsen

Jämställda löner och avtalsrörelsen Kvinnors lägre avlöning i förhållande till män hör till de mest konstanta lagbundenheterna inom det ekonomiska livet. Prof. Eli Heckscher, 1914 Jämställda löner och avtalsrörelsen Konferens Polstjärnan,

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av mars 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av mars 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, mars 2014 Josef Lannemyr Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län mars 2014 8 003 (10,9 %) 3 509 kvinnor (10,1 %) 4 494 män (11,6 %) 2

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

14 Kvalificerad yrkesutbildning (KY)

14 Kvalificerad yrkesutbildning (KY) Utbildningsstatistisk årsbok 2008 Kvalificerad yrkesutbildning (KY) 14 Kvalificerad yrkesutbildning (KY) Innehåll Fakta om statistiken...192 14.1 Ansökningar och antagna till kvalificerad yrkesutbildning

Läs mer

Dessutom jobbar vi i kommuner, landsting och regioner ständigt för att göra välfärden ännu bättre. Trevlig läsning!

Dessutom jobbar vi i kommuner, landsting och regioner ständigt för att göra välfärden ännu bättre. Trevlig läsning! Rena fakta Sveriges Kommuner och Landsting, 2015 Bestnr: 5390 Illustration: Ida Broberg Produktion: EO Tryck: LTAB, 2015 Sverige har bra välfärd. Det märks sällan i den allmänna debatten. Den handlar istället

Läs mer

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal.

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 12 augusti 2016 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget augusti 2016 Skåne län Sveriges ekonomi befinner sig i en högkonjunktur enligt Konjunkturinstitutets

Läs mer

Bra chefer gör företag attraktiva

Bra chefer gör företag attraktiva Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen

Läs mer

Avtalsrörelsen Februari 2012

Avtalsrörelsen Februari 2012 Avtalsrörelsen Februari 2012! Avtalsrörelsen ur löntagarnas perspektiv Att lön är det viktigaste när man söker nytt jobb är kanske inte förvånande, men att bara fyra procent tycker att kollektivavtal är

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2016

Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2016 Arbetslösheten i Jönköpings län fortsatte att sjunka under oktober månad om än bara

Läs mer

Omsorgsförvaltningen - nyckeltal

Omsorgsförvaltningen - nyckeltal Omsorgsförvaltningen - nyckeltal Sammanfattning Positivt Särskilt boende Negativt -Särskilt boende Lägre kostnad i förhållande till strukturårsjusterad standardkostnad Vi har en svag negativ trend, vad

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 Färre fick arbete i augusti Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Stress och låg bemanning i äldreomsorgen

Stress och låg bemanning i äldreomsorgen Modell för en hållbar anslutningsvilja Stress och låg bemanning i äldreomsorgen Medlemmar med utländsk bakgrund om sina förväntningar och möten -Kommunals medlemmar 2012 Rapport av Yeshiwork Wondemeneh,

Läs mer

Övergångar från gymnasium till högskola 2013

Övergångar från gymnasium till högskola 2013 FS 14:7 14-11-25 FOKUS: STATISTIK Övergångar från gymnasium till högskola 13 Detta dokument redovisar två olika sätt att mäta övergångsfrekvensen till högskolestudier. Måtten mäter olika saker men resultaten

Läs mer

Övergångar från gymnasium till högskola 2012

Övergångar från gymnasium till högskola 2012 FS 2013:7 2013-11-04 FOKUS: STATISTIK Övergångar från gymnasium till högskola 2012 Detta dokument redovisar två olika sätt att mäta övergångsfrekvensen till högskolestudier. Måtten mäter olika saker men

Läs mer

Yrken i Västra Götaland

Yrken i Västra Götaland Fakta & Analys 2010:1 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Yrken i Västra Götaland Kvalifikationskraven på arbetsmarknaden ökar. Arbeten som kräver högskoleutbildning har ökat i snabb takt

Läs mer

15 punkter JOBB TILL ALLA UNGA

15 punkter JOBB TILL ALLA UNGA 15 punkter JOBB TILL ALLA UNGA - Alla under 25 år ska erbjudas vägledning, jobb, utbildning eller traineeplats från första dagen av arbetslöshet Socialdemokraterna och Vänsterpartiet i Örebro 2 (8) Jobb

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i augusti 2016

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i augusti 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i augusti 2016 Fått arbete I augusti fick 1 118 inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Dalarna arbete.

Läs mer

Sammanfattning av arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2010. Arbetsmarknaden stärks framför allt inom servicesektorn

Sammanfattning av arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2010. Arbetsmarknaden stärks framför allt inom servicesektorn Sida: 1 av 5 Fakta om statistiken Arbetsförmedlingens siffror över antalet inskrivna arbetslösa är väsentligt lägre än antalet arbetslösa i SCB:s arbetskraftsundersökningar. Summan av inskrivna arbetslösa

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Arbetsmarknadsöversikt maj 2008

Arbetsmarknadsöversikt maj 2008 Arbetsmarknadsöversikt maj 2008 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning och analys av kartläggningar

Läs mer

Övergången från gymnasieskolan till högskolan

Övergången från gymnasieskolan till högskolan STATISTISK ANALYS Anders Wiberg Avdelningen för statistik och analys 08-563 085 39 anders.wiberg@hsv.se 2007/10 Övergången från gymnasieskolan till högskolan I regleringsbrevet för 2007 har regeringen

Läs mer

Södertörns nyckeltal 2014 Gymnasieskolan

Södertörns nyckeltal 2014 Gymnasieskolan 1 Södertörns nyckeltal 2014 Gymnasieskolan 2015-09-09 Redaktörer för rapporten Peteris Smitmanis, gymnasiechef, Haninge Britt-Marie Lundberg-Björk, gymnasiechef, Tyresö Annica Sterner, Assistent, Tyresö

Läs mer

FORTSATT ÖKAT BEHOV AV LASTBILSFÖRARE OCH UTBILDNINGS- PLATSER

FORTSATT ÖKAT BEHOV AV LASTBILSFÖRARE OCH UTBILDNINGS- PLATSER EN ARBETSKRAFTSBAROMETER FRÅN TYA, TRANSPORTFACKENS YRKES- OCH ARBETSMILJÖNÄMND AUGUSTI 215 FORTSATT ÖKAT BEHOV AV LASTBILSFÖRARE OCH UTBILDNINGS- PLATSER EN ARBETSKRAFTSBAROMETER FRÅN TYA, TRANSPORTFACKENS

Läs mer

Övergångar från gymnasium till högskola 2015

Övergångar från gymnasium till högskola 2015 FS 16:4 16-10-26 FOKUS: STATISTIK Övergångar från gymnasium till högskola 15 Detta dokument redovisar två olika sätt att mäta övergångsfrekvensen till högskolestudier. Måtten mäter olika saker men resultaten

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet Kommunalarnas arbetsmarknad Deltidsarbetslöshet 1 Bakgrund Deltidsarbetslöshet är ett stort problem för många av medlemmarna i Kommunal. Inom kvinnodominerade vård- och omsorgsyrken är deltider mycket

Läs mer

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan?

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Barnomsorg Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Religion var det roligaste ämnet eftersom jag lärde mig så mycket om andra kulturer. Annika, 31 år Svenska är roligast för då kan jag läsa böcker

Läs mer

ungdomar i feriejobb/feriepraktik 1 sommaren 2014

ungdomar i feriejobb/feriepraktik 1 sommaren 2014 78 000 ungdomar i feriejobb/feriepraktik 1 sommaren 2014 Sommaren 2014 har landets kommuner och landsting ordnat feriejobb/feriepraktik åt 78 000 ungdomar. I en enkät som har besvarats av 229 kommuner

Läs mer

Utbildningarna ska starta i augusti 2010 med totalt 115 elever. Fullt utbyggd beräknas skolan ha 345 elever 2012.

Utbildningarna ska starta i augusti 2010 med totalt 115 elever. Fullt utbyggd beräknas skolan ha 345 elever 2012. Dnr KS.2009.219 2009-06-03 YTTRANDE Utskottet för gymnasie- och vuxenutbildning Yttrande över ansökan från Lärande i Östergötland AB om statlig tillsyn och rätt till bidrag för fristående gymnasieskola

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2016 Arbetsmarknaden i Jönköpings län fortsatte att vara stark under

Läs mer

PLUGGJOBB Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden

PLUGGJOBB Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden REKRYTERA FRAMTIDA MEDARBETARE REDAN UNDER STUDIETIDEN Studenter behöver relevana extrajobb på schyssta vilkor under studietiden Kommuner och landsting behöver rekrytera en halv miljon medarbetare inom

Läs mer

kort om Rapport 5 av 7 2007 Kort om: RappoRt 5 av 7 2007 Röster om facket och jobbet Ungdomar och facket En sammanfattning av den femte rapporten

kort om Rapport 5 av 7 2007 Kort om: RappoRt 5 av 7 2007 Röster om facket och jobbet Ungdomar och facket En sammanfattning av den femte rapporten Kort om: kort om Rapport av 7 7 RappoRt av 7 7 En sammanfattning av den femte rapporten De vanligaste skälen för unga arbetare att inte vara med i facket är medlemsavgiftens storlek, att man har tillfällig

Läs mer

TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN

TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN UPPSALA LÄN 2015 Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram En rapport framtagen av Motorbranschens- och Lackerarnas

Läs mer