Vem ska ta hand om mina föräldrar när de blir gamla? Rapport av: Yeshiwork Wondmeneh
|
|
- Max Svensson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vem ska ta hand om mina föräldrar när de blir gamla? Rapport av: Yeshiwork Wondmeneh
2
3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Stort fall i antalet söklande till vård och omsorgsprogrammet...6 Från högtryck till lågtryck...8 Varför har omsorgsprogrammet blivit mindre attraktivt?... 9 Deltider och lönediskriminering...10 Arbetsmiljö och hälsa...11 Stora rekryteringsbehov i framtiden...11 Personalens utbildning idag...13
4
5 Vem ska ta hand om mina föräldrar när de blir gamla? Sammanfattning Intresset för vård- och omsorgsutbildningen på gymnasiet har minskat dramatiskt under den senaste trettioårsperioden. Läsåret 1980/1981 sökte behöriga elever i första hand till vård-/omvårdnadslinjen, men bara de mest motiverade sökandena antogs. Läsåret 2009/2010 var antalet sökte till utbildningen enbart 3 041, men under oktober månad samma år fanns intagna, vilket visar att studieplatserna var fler än antalet förstahandssökande. Det låga sökandetrycket började läsåret 1993/1994 och har legat kvar sedan dess. Bakom den dramatiska nedgången i antalet sökande i början av 1990-talet låg med stor sannolikhet nittiotalskrisen, som ledde till minskad sysselsättning i den offentliga sektorn, inte minst bland undersköterskor och vårdbiträden. Men 1990-talskrisen kan inte förklara att sökandetrycket inte har återhämtat sig sedan dess. Äldreomsorgen har länge kännetecknats av dåliga anställningsvillkor och låga löner. I äldreomsorgen är möjligheterna till heltidsanställningar begränsade, arbetsmiljön ofta dålig och medellönerna lägre än i mansdominerade yrken med motsvarande krav. När ungdomars preferenser för olika yrken kartläggs så upplevs alla dessa faktorer som oattraktiva, vilket kan förklara det minskade intresset hos ungdomar för att söka sig till äldreomsorgen. Samtidigt som sökandetrycket till vård- och omsorgsutbildningen är lågt, så kommer behovet av utbildad arbetskraft att öka kraftigt framöver ( anställda till 2030 enligt rapporten Välfärdstjänsternas framtida finansiering från Kommunal 2010) som en följd av att det blir allt fler äldre i befolkningen. Antalet som utexamineras från utbildningen har också minskat i takt med det minskande intresset. Knappt personer slutförde sin utbildning läsåret 2009/2010. Jämfört med början av 1990-talet var det nästan bara en tredjedel. 5
6 Stort fall i antalet sökande till vård- och omsorgsprogrammet Sedan 1980-talets början har antalet som söker till gymnasiets vårdlinje eller omvårdnadsprogram sjunkit dramatiskt. Läsåret 1980/81 sökte totalt behöriga elever till vårdlinjen, och de gjorde det i förstahand. Motsvarande tal för läsåret 2009/10 var Vid 1980-talets början var det hög konkurrens om studieplatserna. Av de sökande antogs endast elever, vilket motsvarade knappt en fjärdedel av samtliga sökande. Idag antas alla som söker och några till. Diagram 1: Behöriga sökande till gymnasiets omvårdnads-/vårdlinje eller omvårdnadsprogram Datakällor: Skolverkets statistik, och Statistiska centralbyrån, Utbildningsstatistisk årsbok 1975,1976,1977, osv., till
7 Som diagram 1 visar har sökandetrycket i vårdlinjen varit högt under hela 1980-talet; antalet som sökte har varit högre än antalet studieplatser. Samtidigt var antagningspoängen hög. Majoriteten som sökte, närmare 90 procent, var kvinnor. En femtedel var 20 år eller äldre; det var med andra ord inte enbart behöriga grundskoleelever i sextonårsåldern som fick konkurrera om de begränsade platserna. Sökandetrycket minskade under läsåret 1983/84; beräknad som kvoten mellan antalet intagna och antalet sökande minskade det från cirka 0,26 till 0,41. Som den streckade linjen i diagram 1 visar är sökandetrycket högre ju lägre kvoten är och tvärtom (värdena redovisas i den högra lodräta axeln). Bortsett från små variationer låg kvoterna runt 0,40 fram till 1988/89. Under de efterföljande två åren ökade kvoterna något över 0,5. Med andra ord blev drygt hälften av sökandena intagna till utbildningen vid 1980-talets slut. 7
8 Från högtryck till lågtryck I början av 1990-talet skedde en dramatisk förändring i antalet sökande till gymnasiets omvårdnads-/vårdnadslinje. På tre år mellan läsåret 1991/92 och 1994/95 - försvann två tredjedelar av antalet sökande, från cirka till Därefter minskade antalet sökande ytterligare, för att stabiliseras på en nivå runt cirka personer från 1987/88 och framåt. För att tydligare visa utvecklingen mellan antalet sökande och antalet intagna under 1990-talet presenteras denna del av diagram 1 i ett separat diagram nedan (diagram 2). Diagram 2: Antal behöriga sökande till gymnasiets omvårdnads- /vårdlinje eller omvårdnadsprogram Som diagram 2 visar så matchade antalet förstahandssökande i stort sett antalet intagna vid läsåret 1993/94. Kvoten mellan antagna och sökande var då lite över av totalt elever som fanns i utbildningen under oktober månad hade inte i förstahand sökt till vårdlinjen, utan de hade hoppat in vid det andra intagningstillfället på hösten. 8
9 Som diagram 2 visar ligger antalet intagna över antalet sökande nästan under hela perioden mellan 1993 och Kvoten som nu ligger konstant över värdet 1 visar att antalet förstahandssökande till omvårdnads-/vårdlinjen eller omvårdnadsprogrammet var färre än antalet tillgängliga studieplatser. Intresset för utbildningen hade minskat dramatiskt. Varför har omsorgsprogrammet blivit mindre attraktivt? I början av 1980-talet var det generellt svårare att komma in på yrkeslinjerna jämfört med de teoretiska linjerna. Den huvudsakliga förklaringen till det var den begränsade tillgången på studieplatser, som i sin tur var beroende av resurser som utrustning och praktikplatser. 1 Emellertid var konkurrensen hårdast på vårdlinjen. En viktig förklaring till det kan vara att allt fler kvinnor då i allt högre utsträckning började yrkesarbeta och den expanderande offentliga sektorn erbjöd många arbetstillfällen. Mellan 1970 och 1990 ökade kvinnors arbetskraftsdeltagande från 59,3 till 82,3 procent. I slutet av 1980-talet deltog 90 procent av kvinnorna i åldersgruppen i arbetskraften. I början av 1970-talet var andelen bara 65 procent. 2 Samtidigt (under och 1980-talen) fördubblades sysselsättningen i kommunerna och landstingen. Den offentliga sektorn byggdes ut. Till exempel ökade andelen äldre som fick hemtjänst från 6 procent 1962 till 24 procent Nittiotalskrisen Att sökandetrycket sjönk dramatiskt under början av 1990-talet var med stor sannolikhet en effekt av 1990-talskrisen, och kanske också en effekt av reformerna inom äldreomsorgen, till exempel ädelreformen. Totalt minskade sysselsättningen inom den offentliga sektorn med cirka personer mellan 1993 och 1997, därav något mer än hälften i kommuner och landsting 3. Undersköterskor och sjukvårdsbiträden var två yrkesgrupper som drabbades mest av krisen. Enligt en färsk studie minskade sysselsättningen för dessa yrkesgrupper med 34 respektive 38 procent mellan 1993 och Utbildningsstatistisk årsbok 1979, 1992, Statistiska centralbyrån 2 Arbete och arbetslöshet :översikt över en händelserik period, Hans Eriksson 3 Marcus Eliason 2011, Undersköterskor och sjukvårdsbiträden i kristider. IFAU rapport 2011:3 4 se fotnot 3 9
10 Denna rapport visar att sökandetrycket fortfarande inte har återhämtat sig efter 1990-talskrisen, utan permanentats på en låg nivå. Samtidigt har även motivationen och studieprestationen hos dem som söker utbildningen minskat. 5 Det låga intresset för utbildningen har lett till att poängkraven minskat. Av de elever som väljer omvårdnadsprogrammet uppger en del att deras val motiveras av skoltrötthet och ointresse för kärnämnena. De som är skoltrötta menar en fördel med omvårdnadsprogrammet är att de slipper skolan under praktikperioden. 6 Dessa olika omständigheter gör att omvårdnadsprogrammet får ett dåligt rykte bland gymnasieelever. De som aktivt väljer utbildningen känner ofta att de behöver försvara sitt val. Deltider och lönediskriminering Det svala intresset för omvårdnadsutbildningen kan också kopplas till synen på arbete i äldreomsorgen. Enligt Ungdomsstyrelsens attityd- och värderingsstudie 2003 De kallar oss unga var det enbart en fjärdedel av de unga kvinnorna i åldern år och en ännu lägre andel av männen (cirka 8 procent) som absolut skulle kunna tänka sig arbeta inom vård och omsorg. Att arbeta inom äldreomsorgen betraktas inte som ett attraktivt arbete, även om det anses vara ett bra arbete. Det som ungdomar anser bra är de erfarenheter de får genom möten med människor. För att ett arbete ska vara attraktivt krävs en god arbetsmiljö (fria tider, bra stämning och bra chefer), intressant innehåll och status. Fasta anställningar, möjlighet till heltidarbete och hög lön värderas också högt. Detta visas både i den refererade studien och i olika uppsatsarbeten, däribland Ung arbetskraft inom äldreomsorgen (Luleå tekniska universitet). Av undersköterskorna som arbetade i äldreomsorgen ( personer) 2009 var 86 procent tillsvidareanställda, men en stor andel av dem (57 procent) hade en anställning på deltid. Cirka 60 procent av totalt vårdbiträden inom äldreomsorgen hade en tillsvidareanställning, men mer än sex av tio (närmare personer) var anställda på deltid. 5 Vård- och omsorgsassistenters kompetens - en litteraturgenomgång. 6 Anna Sjölin Ungdomars val av gymnasieprogram en studie av motiv och inställning hos elever på omvårdnadsprogrammet. 10
11 Förutom dåliga anställningsformer är medellönerna låga. Medellönen för en tillsvidareanställd undersköterska i äldreomsorgen var 2009 cirka kronor, medan de som hade vikariat eller annan begränsad anställning tjänade i genomsnitt mellan och kronor. Av alla undersköterskor har 8 respektive 3 procent ett vikariat eller en anställning på allmän visstid. För vårdbiträdet med en tillsvidareanställning gav arbetet i genomsnitt cirka kronor i månaden, medan medellönen för tidsbegränsade anställningar var cirka kronor. Medellönen inom äldreomsorgen, som är en kvinnodominerad bransch, påverkas negativt av den värdediskriminering som råder mellan olika branscher i arbetslivet. Medellönen är endast 90 procent av medellönen inom de mansdominerade arbetaryrkena i den privata sektorn. Arbetsmiljö och hälsa Kommunals rapport Insikter och fakta om ojämlik hälsa visar att den psykiska och fysiska ohälsan har brett ut sig bland Kommunals medlemmar under en tjugoårstid. Allt fler mår allmänt dåligt, har långvarig sjukdom med minst en diagnos, känner ångest, oro eller ängslan, är påfallande trötta på dagarna eller på kvällarna, har sömnstörningar, huvudvärk, värk i muskler och leder. En ökande andel rapporterar också att de arbetar under vridna, krokiga eller på annat sätt olämpliga ställningar, att de utsätts för upprepningar och ensidiga rörelser, att arbetet är psykiskt ansträngande. En stor andel utsätts för dagliga tunga lyft. Indikator efter indikator visar dessutom på att skillnaderna ökat kraftigt gentemot övriga på arbetsmarknaden under den undersökta perioden. Stora rekryteringsbehov i framtiden Konsekvensen av det konstant låga intresset för omvårdnadsprogrammet, som efter reformen 2011 kallas för vård- och omsorgsprogrammet, behöver bedömas i relation till behovet av utbildad arbetskraft i framtiden. Enligt Kommunals rapport Välfärdstjänsternas framtida finansiering kommer behovet av utbildad personal till äldreomsorgen att öka dramatiskt när allt fler 11
12 i framtiden blir allt äldre; det är särskilt andelen som är 85 år eller äldre som kommer att kraftigt öka. Enligt rapportens beräkningar kommer rekryteringsbehovet att vara personer fram till Ska denna framtida ökande efterfrågan av utbildad personal kunna mötas måste antalet utbildningsplatser öka betydligt och betydande insatser måste göras för att förbättra omvårdnadsyrkets attraktionskraft för att få bra sökande till de nya platserna. Naturligtvis har också antalet som årligen utexamineras från omvårdnadsprogrammet (se diagram 3) minskat i takt med det sjunkande intresset. Under perioden mellan 1996 och 2008 utexaminerades årligen under personer. Under de senaste två åren har antalet ökat till knappt Det är nästan enbart en tredjedel jämfört med början av 1990-talet då cirka utexaminerades från vårdlinjen och omvårdnadslinjen. Diagram 3: Totalt antal i vårdlinje, omvårdnadslinje eller omvårdnadsprogram som utexaminerats under respektive år
13 Problemet är inte bara att antalet som utexamineras är få utan också att allt färre tänker arbeta inom det yrket de är utbildade till. Enligt Statistiska centralbyrån hade nästan två tredjedelar (65 procent) av eleverna i vård- och omsorgsprogrammet läsåret 2009/2010 planer på att läsa vidare på högskolan 7. Detta kan jämföras med de mansdominerade yrkesförberedande programmen Bygg och Fordon, där endast 26 respektive 15 procent hade planer på att läsa vidare på högskolan. En del av eleverna, närmare bestämt två av fem som planerar att studera vidare, gör det främst för att de tror att det framtida yrket de satsar på kräver en högskoleutbildning. En femtedel vill öka sin anställningsbarhet och 16 procent vill studera vidare för att kunna få ett arbete med högre lön. Oviljan att stanna inom yrket kan dessutom stärkas av det ogynnsamma arbetsmarknadsläget. Efterfrågan efter vård- och omsorgsutbildade var 2010 betydligt lägre än tillgången. Detta gäller både nyutexaminerade och yrkeserfarna. Rekryteringen började minska kraftigt i mitten av 2008 och nådde botten Även om rekryteringsläget förbättrades något under 2010 jämfört med 2009, var antalet arbetssökande med vård- och omsorgsutbildning, både yrkeserfarna och nyutexaminerade, betydligt fler än antalet som arbetsgivare varit villiga att anställa. Men rekryteringsbehoven kommer att öka något på ett till tre års sikt, enligt Statistiska centralbyrån. 8 Sedan mitten av 2001 hade efterfrågan och tillgången legat i en balans, dock med en lägre rekryteringstakt av nyutexaminerade. Under tidigare år, till exempel hade det däremot varit brist på vård- och omsorgsutbildad personal. Personalens utbildning idag Det saknas en sammanhållen statistik som på riksnivå visar hur utbildningen bland personalen i hela äldreomsorgen ser ut. Det som redovisas i Sveriges Kommuner och Landstings rapport Öppna jämförelser 2010 gäller enbart sär- 7 Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2009/2010, Statistiska centralbyrån. Temarapport 2010:2 8 Arbetskraftsbarometern 08 och 10, Statistiska centralbyrån. 13
14 skilt boende och korttidsboende. Inom dessa boendeformer är riksgenomsnittet för andelen personal med vård- och omsorgsutbildning på gymnasienivå cirka 80 procent. Men andelen äldre som 2009 beviljades ett permanent eller ett korttidsboende ( respektive personer) utgjorde enbart cirka 34 procent av alla äldre som under samma period beviljats omsorgsinsats. Majoriteten, cirka 66 procent ( personer), hade hemtjänst i eget boende. 9 I Socialstyrelsens statistik Äldreguiden går det dock att se den totala andelen per kommun och kommundel. Det finns betydande variationer mellan kommuner och mellan kommundelar inom samma kommun. I till exempel Stockholms kommun varierar andelen utbildad personal mellan 43 procent i stadsdelen Östermalm och 63 procent i stadsdelen Älvsjö. I stadsdelen Bromma har strax under hälften av personalen gymnasieutbildning medan de övriga stadsdelarna har mellan 50 och 60 procent. 9 Propositionen 2010/11:1, utgiftsområde 9 14
15
16 Art nr Vem ska ta hand om mina föräldrar när de blir gamla Kommunal 2011
Mångfald i äldreomsorgen
Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen - Om anställningsvillkor för utlandsfödda medlemmar i Kommunal Rapport av: Yeshiwork Wondmeneh Kommunal 2013 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 6 Födelsebakgrund
Läs merÄr det här okej? en rapport om villkoren för visstidsoch timanställda.
Är det här okej? en rapport om villkoren för visstidsoch timanställda. Är det här ok? - en rapport om de visstids- och timanställdas verklighet av Annakarin Wall, Kommunal 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning
Läs merDe senaste årens utveckling
Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen
Läs merVägen in i arbetslivet
Vägen in i arbetslivet En rapport om inträdet på arbetsmarknaden efter yrkesförberedande gymnasieprogram Unga män som gått fordonsprogrammet på gymnasiet står som vinnare. För dem som avslutat omvårdnadsprogrammet
Läs merFull sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.
Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning
Läs merArbetskraftsbarometern 06. Apotekare. Rekryteringsläge God tillgång. Brist
VÅRD Arbetskraftsbarometern 6 Vård Apotekare Rekryteringsläge 26 VÅRD Rekryteringsläge 1997 26 1 8 6 4 Samtliga 2 På lång sikt väntas efterfrågan på apotekare öka något men inte i samma omfattning som
Läs merUtveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor
Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade
Läs merTidsbegränsade anställningar på Kommunals avtalsområde. Partsgemensam statistisk uppföljning utifrån HÖK 16 Prolongerad
Tidsbegränsade anställningar på Kommunals avtalsområde Partsgemensam statistisk uppföljning utifrån HÖK 16 Prolongerad 2 Innehåll Parternas syn på tidsbegränsade anställningar... 3 Uppdraget... 3 Statistiskt
Läs merPersonal inom vård och omsorg
Personal inom vård och omsorg Antal anställda I november år 20081 fanns totalt 252 200 anställda (månadsavlönade) inom vård och omsorg i kommunerna vilket framgår av tabell 1. Det är en minskning med 1
Läs merVisstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna
Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Rapport av Annakarin Wall, Kommunal 2013 Kommunal Visstid på livstid? - En rapport
Läs merFakta om. anställningsformer och arbetstider i handeln 2018
Fakta om anställningsformer och arbetstider i handeln 2018 Cecilia Berggren Utredningsgruppen September 2018 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Anställningsformer... 4 2.1. Tidsbegränsade anställningar... 4
Läs merHögskoleutbildning för nya jobb
2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas
Läs merÄldreomsorgslyft med traineejobb
2014-08-04 PM Äldreomsorgslyft med traineejobb Personalen och deras kompetens är avgörande för kvaliteten i välfärden. I dag upplever många som arbetar i äldreomsorgen att det är ett hårt pressat arbete
Läs merArbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 november 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län Konjunkturen i euroområdet ser ut att dämpas rejält och exportefterfrågan
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av april 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, maj 2014 Josef Lannemyr Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län april 2014 7 658 (10,5 %) 3 373 kvinnor (9,8 %) 4 285 män (11,1 %) 2 105
Läs merInvesteringar för kompetens och kvalitet inom äldreomsorgen
Investeringar för kompetens och kvalitet inom äldreomsorgen Ylva Johansson, arbetsmarknads- och etableringsminister Heléne Fritzon, ordförande i Sveriges Kommuner och Landstings förhandlingsdelegation
Läs merKOMPETENSBEHOV. TYAs Trendindikator. En undersökning om rekryteringsbehovet och andra. frågor som berör åkeriföretagen
En enkätundersökning från TYA, Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd Augusti 218 TYAs Trendindikator KOMPETENSBEHOV En undersökning om rekryteringsbehovet och andra frågor som berör åkeriföretagen
Läs merReceptarier Rekryteringsläge 25 Rekryteringsläge Samtliga Det är idag brist på receptarier. Stora
VÅRD Apotekare Rekryteringsläge 25 VÅRD Rekryteringsläge 1996 25 1 8 6 Samtliga 4 2 96 97 98 99 1 2 3 4 5 97 99 1 3 5 I dag är det god på personer med apotekarutbildning. På lång sikt väntas efterfrågan
Läs merInget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner
Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner - En undersökning av svenska folkets inställning till lägstalöner
Läs merArbetsmarknadsläget augusti 2014 Skåne län
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 september 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Skåne län augusti 2014 60 374 (10,1 %) 26 994 kvinnor (9,3 %) 33 380 män (10,8 %) 13
Läs merGymnasieskolan och småföretagen
Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad
Läs merRAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET
RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET Ung Vänster Juli 2014 För kontakt: 08-654 31 00 info@ungvanster.se Under lång tid har ungas situation i Sverige försvårats. I takt med att samhällsutvecklingen
Läs merArbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017
FAKTAUNDERLAG Skåne län Malmö, 13 mars 2017 Thomas Behrens Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017 Den ekonomiska utvecklingen fortsätter att vara stark. Efterfrågan på arbetskraft är betydande,
Läs merI texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal.
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 november 2016 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget oktober 2016 Skåne län Den svenska arbetsmarknaden fortsätter att stärkas. I hela landet
Läs merArbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014 1 400 fick arbete i september Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar
Läs merI texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal.
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 12 januari 2016 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget december 2016 Skåne län Den ekonomiska statistiken samt konjunkturindikatorerna visar en fortsatt
Läs merArbetsmarknadsläget mars 2015 Skåne län
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 14 april 2015 Anna Arwidsson Hansen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget mars 2015 Skåne län Arbetsmarknadsläget i Skåne har förbättrats under mars liksom under
Läs merGR-kommunernas personal 2009
GR-kommunernas personal 2009 Anställda (A) därav helt lediga (B) Sysselsatta (C=A-B) Sysselsättningrad (D) Antal årsarbeten (D*C) Ledningsarbete 910 30 880 98,0% 870 Sjuksköterska 1 490 100 1 390 87,3%
Läs merSTÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016
STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016 Innehåll Sammanfattning... 3 Lågt löneläge för akademiker anställda av Sundsvalls kommun...
Läs merArbete och försörjning
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer
Läs merArbetsmarknadsläget maj 2015 Skåne län
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 15 juni 2015 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget maj 2015 Skåne län Arbetsmarknadsläget i Skåne har förbättrats under de senaste månaderna och
Läs merI texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 10 mars 2016 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget februari 2016 Skåne län Nationalräkenskaperna, som nyligen publicerades av Statistiska centralbyrån,
Läs merÖvergångar till högskolestudier 2016
FS 17:3 17-9-15 FOKUS: STATISTIK Övergångar till högskolestudier 16 Detta dokument redovisar två olika sätt att mäta övergångsfrekvensen till högskolestudier. Måtten mäter olika saker och olika årskullar
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län, juli 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län, juli 2016 Arbetsmarknadsläget i Skånes län har förbättras under sommaren. Juli
Läs merFärre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar
Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2007-12-18 2007/11 Lärarutbildningen 2006/07: Färre nybörjare, men antalet utexaminerade
Läs merKommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009
Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Innehåll Sammanfattning 7 Stor variation av antalet anställda inom välfärdstjänster under 1990-2009 8 Många av välfärdsarbetarna
Läs mersocialdemokraterna.se/dalarna
ETT KOMPETENSLYFT FÖR DALARNA DALARNA SKA KONKURRERA MED KUNSKAP OCH INNOVATIONER RÖSTA DEN 14 SEPTEMBER.. ETT BÄTTRE DALARNA.. FÖR ALLA.. socialdemokraterna.se/dalarna 2 (6) Kompetensbrister i dagens
Läs merfebruari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader.
februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. Varför har kvinnor lägre lön än män? 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Vision fortsätter
Läs merPensionen en kvinnofälla
Pensionen en kvinnofälla En rapport om kommunalares pensioner Omslag s 1 2015 4680_Rapport_Pension_A4_150113.indd 1 2015-01-13 10:29 Sammanfattning av Pensionen - en kvinnofälla Av Annakarin Wall, Kommunal
Läs merLO presenterar Leder yrkesutbildningarna till jobb i Stockholms län?
Oktober 2014 LO presenterar Leder yrkesutbildningarna till jobb i Stockholms län? Sammanfattning I en ny sammanställning visar LO, med data från Skolverket, att bara en av tre elever som fullföljt sin
Läs merGR-kommunernas personal 2009
GR-kommunernas personal 2009 Anställda (A) därav helt lediga (B) Sysselsatta (C=A-B) Sysselsättningrad (D) Antal årsarbeten (D*C) Ledningsarbete 910 30 880 98,0% 870 Sjuksköterska 1 490 100 1 390 87,3%
Läs merAnställning och anställningsförhållanden
Anställning och anställningsförhållanden Tabell 1: Antal anställda november 2015 och oktober 2016 2015-11-01 2016-10-31 987 83,9 % 930 82,7 % 190 16,1 % 195 17,3 % Totalt 1177 1125 Antalet anställda har
Läs merVård- och omsorgsprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019
Vård- och omsorgsprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019 Denna publikation är ett utdrag ur Skolverkets rapport "Uppföljning av gymnasieskolan 2019". Rapporten publiceras årligen och finns i sin
Läs merJÄMSTÄLLDHET: SÅ HÄR GÖR DU!
JÄMSTÄLLDHET: SÅ HÄR GÖR DU! JÄMSTÄLLD ARBETSMARKNAD JÄMSTÄLLDHET SÅ HÄR GÖR DU! Winnet Skåne vill stärka handlingskraften för att arbeta med jämställdhet i praktiken och bjuder därför in till en rad lunchworkshops
Läs merArbetsmarknadsläget september 2014 Skåne län
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 10 oktober 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget september 2014 Skåne län De senaste beräkningarna av nationalräkenskaperna som publicerades
Läs merArbetsmarknadsläget november 2014 Skåne län
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 12 december 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget november 2014 Skåne län Arbetsmarknadsläget i Skåne har förbättrats under de senaste månaderna
Läs merStor variation i påbörjade högskolestudier beroende på bakgrund
Stor variation i påbörjade högskolestudier beroende på bakgrund Ewa Foss 8 Beroende på kön, den egna utbildningsbakgrunden och föräldrarnas utbildning har mellan 6 och 94 procent av en årskull 25-åringar
Läs merSocialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13
Socialhögskolan 2015-05-04 Dolf Tops Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan följer upp studenternas situation på arbetsmarknaden ca
Läs merMER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 12 maj 2016 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län april 2016: 54 139 (6,7%) 23 670 kvinnor
Läs merKompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020
Fakta i korthet Nr. 6 2014 Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Kompetensplattform Värmland Kompetensplattformar är ett uppdrag från regeringen i syfte att säkra kompetensförsörjningen
Läs merDämpas sysselsättningen av brist på arbetskraft?
Konjunkturläget december 2 87 FÖRDJUPNING Dämpas sysselsättningen av brist på arbetskraft? Diagram 14 Brist på arbetskraft i näringslivet Andel ja-svar, säsongsrensade kvartalsvärden 5 5 Sysselsättningen
Läs merArbetsmarknadsläget mars 2014 Skåne län
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 april 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Skåne län mars 2014 61 839 (10,3 %) 27 276 kvinnor (9,4 %) 34 563 män (11,1 %) 13 014 unga
Läs merArbetsmarknadsläget april 2014 Skåne län
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 9 maj 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Skåne län april 2014 59 660 (9,9 %) 26 410 kvinnor (9,1 %) 33 250 män (10,8 %) 12 337 unga 18-24
Läs merBilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,
Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska
Läs merLedarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa?
Ledarnas Chefsbarometer 2011 Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa? Innehållsförteckning Förord... 2 Rapporten i korthet... 4 Hur mår konjunkturen?... 5 Rekrytering... 6 Stannar chefen kvar?... 10
Läs mer9 651 (6,3 %) Arbetsmarknadsläget i Hallands län - mars 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 14 april 2015 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län, mars 2015 9 651 (6,3 %) 4 263 kvinnor (5,8
Läs merArbetsmarknadsläget juli 2015 Skåne län
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 12 augusti 2015 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget juli 2015 Skåne län Det är bra fart i ekonomin och efterfrågan på arbetskraft är betydande.
Läs merBarnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården
Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp
Läs merBra chefer gör företag attraktiva
Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen
Läs merJobb i välfärden en dubbel förlustaffär för välutbildade kvinnor. januari 2014
Jobb i välfärden en dubbel förlustaffär för välutbildade kvinnor januari 2014 Inledning Medarbetarna är välfärdens viktigaste resurs. Det är Vision övertygade om. För att fortsätta ha världens bästa välfärd,
Läs merTempen på bussbranschen. Riksrapport 2018
Tempen på bussbranschen Riksrapport 2018 1 Oroande personalbrist i bussbranschen Behovet av bussförare de kommande tre åren ökar nu kraftigt. Sedan 2016 har behovet ökat med 74 %. 6 av 10 Samtidigt som
Läs merSödertörns nyckeltal 2014 Gymnasieskolan
1 Södertörns nyckeltal 2014 Gymnasieskolan 2015-09-09 Redaktörer för rapporten Peteris Smitmanis, gymnasiechef, Haninge Britt-Marie Lundberg-Björk, gymnasiechef, Tyresö Annica Sterner, Assistent, Tyresö
Läs merBarnafödandets upp- och nedgångar
9 Barnafödandets upp- och nedgångar I början av 1700-talet rådde stor oro över folkmängden och befolkningstillväxten. Dödligheten var hög på grund av krig, missväxter och återkommande epidemier. Vid mitten
Läs merBarn och personal i annan pedagogisk verksamhet hösten 2015
1 (10) Barn och personal i annan pedagogisk verksamhet hösten 2015 Denna promemoria beskriver den officiella statistiken om barn, verksamheter och personal i annan pedagogisk verksamhet hösten 2015. Annan
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013
Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska
Läs merDessutom jobbar vi i kommuner, landsting och regioner ständigt för att göra välfärden ännu bättre. Trevlig läsning!
Rena fakta Sveriges Kommuner och Landsting, 2015 Bestnr: 5390 Illustration: Ida Broberg Produktion: EO Tryck: LTAB, 2015 Sverige har bra välfärd. Det märks sällan i den allmänna debatten. Den handlar istället
Läs merAvtalsrörelsen Februari 2012
Avtalsrörelsen Februari 2012! Avtalsrörelsen ur löntagarnas perspektiv Att lön är det viktigaste när man söker nytt jobb är kanske inte förvånande, men att bara fyra procent tycker att kollektivavtal är
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 13 oktober 2011 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011
Läs mer14 Kvalificerad yrkesutbildning (KY)
Utbildningsstatistisk årsbok 2007 Kvalificerad yrkesutbildning (KY) 14 Kvalificerad yrkesutbildning (KY) Innehåll Fakta om statistiken...194 14.1 Ansökningar och intagna studerande till kvalificerad yrkesutbildning
Läs merI texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 13 januari 2016 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget december 2015 Skåne län Den ekonomiska statistiken samt konjunkturindikatorerna visar att
Läs merRätt till heltid. Vad kan ni göra i kommun, region och landsting? Vänsterpartiet i SKL tipsar
Rätt till heltid Vad kan ni göra i kommun, region och landsting? Vänsterpartiet i SKL tipsar 1 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Fakta... 4 Var finns flest deltider?... 4 Delade turer... 5 Framgångsfaktorer
Läs merNytillskott och rekryteringsbehov
Nytillskott och rekryteringsbehov Resultat på övergripande nivå Under de goda tillväxtåren i slutet av 199-talet och början av 2-talet ökade tillskottet av arbetskraft och alltfler rekryterades. Det innebar
Läs merFörvärvsarbete Arbetskraften Ej i arbetskraften Sysselsatta/förvärvsarbetande Arbetslösa Tillfälligt frånvarande Relativa arbetskraftstalet
Förvärvsarbete I avsnittet förekommer ett antal begrepp som förklaras här: Arbetskraften omfattar personer som antingen är sysselsatta/förvärvsarbetande eller arbetslösa. Ej i arbetskraften är personer
Läs merDe gömda och glömda. En rapport om akademikerarbetslöshet
De gömda och glömda En rapport om akademikerarbetslöshet Inledning Tiden då en akademisk utbildning i praktiken garanterade ett jobb är förbi. För bara tio år sedan blev studenter rekryterade och fick
Läs merElever och personal i fritidshem läsåret 2017/18
Enheten för förskole- och grundskolestatistik 1 (11) Elever och personal i fritidshem läsåret 2017/18 I följande PM redovisas officiell statistik om elever och personal i fritidshemmen för läsåret 2017/18.
Läs merUppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010
Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010
Läs merKartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov.
BILAGA 1 MÅLGRUPP Kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov. MÅLGRUPPENS STORLEK OCH SAMMANSÄTTNING UNGA SOM INTE FULLFÖLJER GYMNASIET Antalet unga i som
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av april månad 2012
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 11 maj 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län april 2012 9 493 (6,3%) 4 718 kvinnor (6,4%)
Läs merLönekarriär ett sätt att nå jämställdhet?
Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet? Marie Söderqvist och Emma Hernell November, 2001 En analys av europeisk lönestatistik Förord I Frankrike finns tre gånger så många kvinnor med höga löner som i
Läs merFöretagarens vardag 2014
En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra
Läs merLO presenterar Leder yrkesutbildningarna till jobb i Sverige?
Oktober 2014 LO presenterar Leder yrkesutbildningarna till jobb i Sverige? Sammanfattning I en ny sammanställning visar LO, med data från Skolverket, att bara en av tre elever som fullföljt sin gymnasiala
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av oktober månad 2011
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 11 november 2011 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län oktober 2011 9 369 (6,4%) 4 837 kvinnor
Läs merI texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal.
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 oktober 2016 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget september 2016 Skåne län Sveriges ekonomi fortsätter att gå bra, vilket sätter sina spår på
Läs merArbetsförmedlingens verksamhetsstatistik mars 2017
FAKTAUNDERLAG Skåne län Malmö, 10 april 2017 Thomas Behrens Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik mars 2017 Den ekonomiska utvecklingen fortsätter att vara stark. Efterfrågan på arbetskraft är mycket
Läs merArbetsmarknadsläget augusti 2013
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget augusti 2013 Närmare 45 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen var det under augusti närmare 45 000 som påbörjade någon form
Läs merLO presenterar Leder yrkesutbildningarna till fler jobb i Dalarnas län?
Oktober 2014 LO presenterar Leder yrkesutbildningarna till fler jobb i Dalarnas län? Sammanfattning I en ny sammanställning visar LO, med data från Skolverket, att bara en av tre elever som fullföljt sin
Läs merI texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 februari 2016 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget januari 2016 Skåne län Den ekonomiska tillväxten var stark under tredje kvartalet i fjol
Läs merElever och personal i fritidshem läsåret 2016/17
1 (10) Elever och personal i fritidshem läsåret 2016/17 I följande PM redovisas officiell statistik om elever och personal på fritidshemmen för läsåret 2016/17. Statistiken om fritidshem ingår i Sveriges
Läs merSamverkan - Protokoll och yrkanden Bilaga 12 Sidan 1 av 29
Samverkan - Protokoll och yrkanden Bilaga 12 Sidan 1 av 29 Samverkan - Protokoll och yrkanden Bilaga 12 Sidan 2 av 29 Samverkan - Protokoll och yrkanden Bilaga 12 Sidan 3 av 29 Samverkan - Protokoll och
Läs merGR-kommunernas personal- och rekryteringsbehov inom det sociala området
GR-kommunernas personal- och rekryteringsbehov inom det sociala området 2012 2020 Index 2000=100 Befolkningsutveckling i GR-kommunerna 160 0-64 år 65-74 år 75-84 år 85-W år Totalt 140 120 100 80 2000 2002
Läs merArbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2016 Fått arbete I april fick 1 655 inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Dalarna arbete.
Läs merTIPS! Är quizet för långt går det bra att bara göra en utav frågorna under varje delmål.
Jämställdhetsquiz! Målet för jämställdhetspolitiken i Sverige är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Till det målet finns sex delmål som frågorna i quizet är uppdelade
Läs merArbetsförmedlingens verksamhetsstatistik september 2017
FAKTAUNDERLAG Kronobergs län 2017-10-05 Ronnie Kihlman Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik september 2017 Inskrivna arbetslösa som går till arbete Under september månad 2017 påbörjade 580 personer
Läs merVilket var/är det roligaste ämnet i skolan?
Barnomsorg Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Religion var det roligaste ämnet eftersom jag lärde mig så mycket om andra kulturer. Annika, 31 år Svenska är roligast för då kan jag läsa böcker
Läs merUppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010
Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 Uppdaterade siffror
Läs merArbetsmarknadsöversikt maj 2008
Arbetsmarknadsöversikt maj 2008 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning och analys av kartläggningar
Läs merÖvergången från gymnasieskolan till högskolan
STATISTISK ANALYS Anders Wiberg Avdelningen för statistik och analys 08-563 085 39 anders.wiberg@hsv.se 2007/10 Övergången från gymnasieskolan till högskolan I regleringsbrevet för 2007 har regeringen
Läs merPERSONAL I FARSTA STADSDELS- FÖRVALTNING 2012
FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING HR-AVDELNINGEN BENGT WALLENIUS SID 1 (6) 2012-12-27 PERSONAL I FARSTA STADSDELS- FÖRVALTNING 2012 Alla uppgifter avser tillsvidareanställd personal om inte annat anges. Anställda
Läs mer