Vem ska ta hand om mina föräldrar när de blir gamla? Rapport av: Yeshiwork Wondmeneh

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vem ska ta hand om mina föräldrar när de blir gamla? Rapport av: Yeshiwork Wondmeneh"

Transkript

1 Vem ska ta hand om mina föräldrar när de blir gamla? Rapport av: Yeshiwork Wondmeneh

2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Stort fall i antalet söklande till vård och omsorgsprogrammet...6 Från högtryck till lågtryck...8 Varför har omsorgsprogrammet blivit mindre attraktivt?... 9 Deltider och lönediskriminering...10 Arbetsmiljö och hälsa...11 Stora rekryteringsbehov i framtiden...11 Personalens utbildning idag...13

4

5 Vem ska ta hand om mina föräldrar när de blir gamla? Sammanfattning Intresset för vård- och omsorgsutbildningen på gymnasiet har minskat dramatiskt under den senaste trettioårsperioden. Läsåret 1980/1981 sökte behöriga elever i första hand till vård-/omvårdnadslinjen, men bara de mest motiverade sökandena antogs. Läsåret 2009/2010 var antalet sökte till utbildningen enbart 3 041, men under oktober månad samma år fanns intagna, vilket visar att studieplatserna var fler än antalet förstahandssökande. Det låga sökandetrycket började läsåret 1993/1994 och har legat kvar sedan dess. Bakom den dramatiska nedgången i antalet sökande i början av 1990-talet låg med stor sannolikhet nittiotalskrisen, som ledde till minskad sysselsättning i den offentliga sektorn, inte minst bland undersköterskor och vårdbiträden. Men 1990-talskrisen kan inte förklara att sökandetrycket inte har återhämtat sig sedan dess. Äldreomsorgen har länge kännetecknats av dåliga anställningsvillkor och låga löner. I äldreomsorgen är möjligheterna till heltidsanställningar begränsade, arbetsmiljön ofta dålig och medellönerna lägre än i mansdominerade yrken med motsvarande krav. När ungdomars preferenser för olika yrken kartläggs så upplevs alla dessa faktorer som oattraktiva, vilket kan förklara det minskade intresset hos ungdomar för att söka sig till äldreomsorgen. Samtidigt som sökandetrycket till vård- och omsorgsutbildningen är lågt, så kommer behovet av utbildad arbetskraft att öka kraftigt framöver ( anställda till 2030 enligt rapporten Välfärdstjänsternas framtida finansiering från Kommunal 2010) som en följd av att det blir allt fler äldre i befolkningen. Antalet som utexamineras från utbildningen har också minskat i takt med det minskande intresset. Knappt personer slutförde sin utbildning läsåret 2009/2010. Jämfört med början av 1990-talet var det nästan bara en tredjedel. 5

6 Stort fall i antalet sökande till vård- och omsorgsprogrammet Sedan 1980-talets början har antalet som söker till gymnasiets vårdlinje eller omvårdnadsprogram sjunkit dramatiskt. Läsåret 1980/81 sökte totalt behöriga elever till vårdlinjen, och de gjorde det i förstahand. Motsvarande tal för läsåret 2009/10 var Vid 1980-talets början var det hög konkurrens om studieplatserna. Av de sökande antogs endast elever, vilket motsvarade knappt en fjärdedel av samtliga sökande. Idag antas alla som söker och några till. Diagram 1: Behöriga sökande till gymnasiets omvårdnads-/vårdlinje eller omvårdnadsprogram Datakällor: Skolverkets statistik, och Statistiska centralbyrån, Utbildningsstatistisk årsbok 1975,1976,1977, osv., till

7 Som diagram 1 visar har sökandetrycket i vårdlinjen varit högt under hela 1980-talet; antalet som sökte har varit högre än antalet studieplatser. Samtidigt var antagningspoängen hög. Majoriteten som sökte, närmare 90 procent, var kvinnor. En femtedel var 20 år eller äldre; det var med andra ord inte enbart behöriga grundskoleelever i sextonårsåldern som fick konkurrera om de begränsade platserna. Sökandetrycket minskade under läsåret 1983/84; beräknad som kvoten mellan antalet intagna och antalet sökande minskade det från cirka 0,26 till 0,41. Som den streckade linjen i diagram 1 visar är sökandetrycket högre ju lägre kvoten är och tvärtom (värdena redovisas i den högra lodräta axeln). Bortsett från små variationer låg kvoterna runt 0,40 fram till 1988/89. Under de efterföljande två åren ökade kvoterna något över 0,5. Med andra ord blev drygt hälften av sökandena intagna till utbildningen vid 1980-talets slut. 7

8 Från högtryck till lågtryck I början av 1990-talet skedde en dramatisk förändring i antalet sökande till gymnasiets omvårdnads-/vårdnadslinje. På tre år mellan läsåret 1991/92 och 1994/95 - försvann två tredjedelar av antalet sökande, från cirka till Därefter minskade antalet sökande ytterligare, för att stabiliseras på en nivå runt cirka personer från 1987/88 och framåt. För att tydligare visa utvecklingen mellan antalet sökande och antalet intagna under 1990-talet presenteras denna del av diagram 1 i ett separat diagram nedan (diagram 2). Diagram 2: Antal behöriga sökande till gymnasiets omvårdnads- /vårdlinje eller omvårdnadsprogram Som diagram 2 visar så matchade antalet förstahandssökande i stort sett antalet intagna vid läsåret 1993/94. Kvoten mellan antagna och sökande var då lite över av totalt elever som fanns i utbildningen under oktober månad hade inte i förstahand sökt till vårdlinjen, utan de hade hoppat in vid det andra intagningstillfället på hösten. 8

9 Som diagram 2 visar ligger antalet intagna över antalet sökande nästan under hela perioden mellan 1993 och Kvoten som nu ligger konstant över värdet 1 visar att antalet förstahandssökande till omvårdnads-/vårdlinjen eller omvårdnadsprogrammet var färre än antalet tillgängliga studieplatser. Intresset för utbildningen hade minskat dramatiskt. Varför har omsorgsprogrammet blivit mindre attraktivt? I början av 1980-talet var det generellt svårare att komma in på yrkeslinjerna jämfört med de teoretiska linjerna. Den huvudsakliga förklaringen till det var den begränsade tillgången på studieplatser, som i sin tur var beroende av resurser som utrustning och praktikplatser. 1 Emellertid var konkurrensen hårdast på vårdlinjen. En viktig förklaring till det kan vara att allt fler kvinnor då i allt högre utsträckning började yrkesarbeta och den expanderande offentliga sektorn erbjöd många arbetstillfällen. Mellan 1970 och 1990 ökade kvinnors arbetskraftsdeltagande från 59,3 till 82,3 procent. I slutet av 1980-talet deltog 90 procent av kvinnorna i åldersgruppen i arbetskraften. I början av 1970-talet var andelen bara 65 procent. 2 Samtidigt (under och 1980-talen) fördubblades sysselsättningen i kommunerna och landstingen. Den offentliga sektorn byggdes ut. Till exempel ökade andelen äldre som fick hemtjänst från 6 procent 1962 till 24 procent Nittiotalskrisen Att sökandetrycket sjönk dramatiskt under början av 1990-talet var med stor sannolikhet en effekt av 1990-talskrisen, och kanske också en effekt av reformerna inom äldreomsorgen, till exempel ädelreformen. Totalt minskade sysselsättningen inom den offentliga sektorn med cirka personer mellan 1993 och 1997, därav något mer än hälften i kommuner och landsting 3. Undersköterskor och sjukvårdsbiträden var två yrkesgrupper som drabbades mest av krisen. Enligt en färsk studie minskade sysselsättningen för dessa yrkesgrupper med 34 respektive 38 procent mellan 1993 och Utbildningsstatistisk årsbok 1979, 1992, Statistiska centralbyrån 2 Arbete och arbetslöshet :översikt över en händelserik period, Hans Eriksson 3 Marcus Eliason 2011, Undersköterskor och sjukvårdsbiträden i kristider. IFAU rapport 2011:3 4 se fotnot 3 9

10 Denna rapport visar att sökandetrycket fortfarande inte har återhämtat sig efter 1990-talskrisen, utan permanentats på en låg nivå. Samtidigt har även motivationen och studieprestationen hos dem som söker utbildningen minskat. 5 Det låga intresset för utbildningen har lett till att poängkraven minskat. Av de elever som väljer omvårdnadsprogrammet uppger en del att deras val motiveras av skoltrötthet och ointresse för kärnämnena. De som är skoltrötta menar en fördel med omvårdnadsprogrammet är att de slipper skolan under praktikperioden. 6 Dessa olika omständigheter gör att omvårdnadsprogrammet får ett dåligt rykte bland gymnasieelever. De som aktivt väljer utbildningen känner ofta att de behöver försvara sitt val. Deltider och lönediskriminering Det svala intresset för omvårdnadsutbildningen kan också kopplas till synen på arbete i äldreomsorgen. Enligt Ungdomsstyrelsens attityd- och värderingsstudie 2003 De kallar oss unga var det enbart en fjärdedel av de unga kvinnorna i åldern år och en ännu lägre andel av männen (cirka 8 procent) som absolut skulle kunna tänka sig arbeta inom vård och omsorg. Att arbeta inom äldreomsorgen betraktas inte som ett attraktivt arbete, även om det anses vara ett bra arbete. Det som ungdomar anser bra är de erfarenheter de får genom möten med människor. För att ett arbete ska vara attraktivt krävs en god arbetsmiljö (fria tider, bra stämning och bra chefer), intressant innehåll och status. Fasta anställningar, möjlighet till heltidarbete och hög lön värderas också högt. Detta visas både i den refererade studien och i olika uppsatsarbeten, däribland Ung arbetskraft inom äldreomsorgen (Luleå tekniska universitet). Av undersköterskorna som arbetade i äldreomsorgen ( personer) 2009 var 86 procent tillsvidareanställda, men en stor andel av dem (57 procent) hade en anställning på deltid. Cirka 60 procent av totalt vårdbiträden inom äldreomsorgen hade en tillsvidareanställning, men mer än sex av tio (närmare personer) var anställda på deltid. 5 Vård- och omsorgsassistenters kompetens - en litteraturgenomgång. 6 Anna Sjölin Ungdomars val av gymnasieprogram en studie av motiv och inställning hos elever på omvårdnadsprogrammet. 10

11 Förutom dåliga anställningsformer är medellönerna låga. Medellönen för en tillsvidareanställd undersköterska i äldreomsorgen var 2009 cirka kronor, medan de som hade vikariat eller annan begränsad anställning tjänade i genomsnitt mellan och kronor. Av alla undersköterskor har 8 respektive 3 procent ett vikariat eller en anställning på allmän visstid. För vårdbiträdet med en tillsvidareanställning gav arbetet i genomsnitt cirka kronor i månaden, medan medellönen för tidsbegränsade anställningar var cirka kronor. Medellönen inom äldreomsorgen, som är en kvinnodominerad bransch, påverkas negativt av den värdediskriminering som råder mellan olika branscher i arbetslivet. Medellönen är endast 90 procent av medellönen inom de mansdominerade arbetaryrkena i den privata sektorn. Arbetsmiljö och hälsa Kommunals rapport Insikter och fakta om ojämlik hälsa visar att den psykiska och fysiska ohälsan har brett ut sig bland Kommunals medlemmar under en tjugoårstid. Allt fler mår allmänt dåligt, har långvarig sjukdom med minst en diagnos, känner ångest, oro eller ängslan, är påfallande trötta på dagarna eller på kvällarna, har sömnstörningar, huvudvärk, värk i muskler och leder. En ökande andel rapporterar också att de arbetar under vridna, krokiga eller på annat sätt olämpliga ställningar, att de utsätts för upprepningar och ensidiga rörelser, att arbetet är psykiskt ansträngande. En stor andel utsätts för dagliga tunga lyft. Indikator efter indikator visar dessutom på att skillnaderna ökat kraftigt gentemot övriga på arbetsmarknaden under den undersökta perioden. Stora rekryteringsbehov i framtiden Konsekvensen av det konstant låga intresset för omvårdnadsprogrammet, som efter reformen 2011 kallas för vård- och omsorgsprogrammet, behöver bedömas i relation till behovet av utbildad arbetskraft i framtiden. Enligt Kommunals rapport Välfärdstjänsternas framtida finansiering kommer behovet av utbildad personal till äldreomsorgen att öka dramatiskt när allt fler 11

12 i framtiden blir allt äldre; det är särskilt andelen som är 85 år eller äldre som kommer att kraftigt öka. Enligt rapportens beräkningar kommer rekryteringsbehovet att vara personer fram till Ska denna framtida ökande efterfrågan av utbildad personal kunna mötas måste antalet utbildningsplatser öka betydligt och betydande insatser måste göras för att förbättra omvårdnadsyrkets attraktionskraft för att få bra sökande till de nya platserna. Naturligtvis har också antalet som årligen utexamineras från omvårdnadsprogrammet (se diagram 3) minskat i takt med det sjunkande intresset. Under perioden mellan 1996 och 2008 utexaminerades årligen under personer. Under de senaste två åren har antalet ökat till knappt Det är nästan enbart en tredjedel jämfört med början av 1990-talet då cirka utexaminerades från vårdlinjen och omvårdnadslinjen. Diagram 3: Totalt antal i vårdlinje, omvårdnadslinje eller omvårdnadsprogram som utexaminerats under respektive år

13 Problemet är inte bara att antalet som utexamineras är få utan också att allt färre tänker arbeta inom det yrket de är utbildade till. Enligt Statistiska centralbyrån hade nästan två tredjedelar (65 procent) av eleverna i vård- och omsorgsprogrammet läsåret 2009/2010 planer på att läsa vidare på högskolan 7. Detta kan jämföras med de mansdominerade yrkesförberedande programmen Bygg och Fordon, där endast 26 respektive 15 procent hade planer på att läsa vidare på högskolan. En del av eleverna, närmare bestämt två av fem som planerar att studera vidare, gör det främst för att de tror att det framtida yrket de satsar på kräver en högskoleutbildning. En femtedel vill öka sin anställningsbarhet och 16 procent vill studera vidare för att kunna få ett arbete med högre lön. Oviljan att stanna inom yrket kan dessutom stärkas av det ogynnsamma arbetsmarknadsläget. Efterfrågan efter vård- och omsorgsutbildade var 2010 betydligt lägre än tillgången. Detta gäller både nyutexaminerade och yrkeserfarna. Rekryteringen började minska kraftigt i mitten av 2008 och nådde botten Även om rekryteringsläget förbättrades något under 2010 jämfört med 2009, var antalet arbetssökande med vård- och omsorgsutbildning, både yrkeserfarna och nyutexaminerade, betydligt fler än antalet som arbetsgivare varit villiga att anställa. Men rekryteringsbehoven kommer att öka något på ett till tre års sikt, enligt Statistiska centralbyrån. 8 Sedan mitten av 2001 hade efterfrågan och tillgången legat i en balans, dock med en lägre rekryteringstakt av nyutexaminerade. Under tidigare år, till exempel hade det däremot varit brist på vård- och omsorgsutbildad personal. Personalens utbildning idag Det saknas en sammanhållen statistik som på riksnivå visar hur utbildningen bland personalen i hela äldreomsorgen ser ut. Det som redovisas i Sveriges Kommuner och Landstings rapport Öppna jämförelser 2010 gäller enbart sär- 7 Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2009/2010, Statistiska centralbyrån. Temarapport 2010:2 8 Arbetskraftsbarometern 08 och 10, Statistiska centralbyrån. 13

14 skilt boende och korttidsboende. Inom dessa boendeformer är riksgenomsnittet för andelen personal med vård- och omsorgsutbildning på gymnasienivå cirka 80 procent. Men andelen äldre som 2009 beviljades ett permanent eller ett korttidsboende ( respektive personer) utgjorde enbart cirka 34 procent av alla äldre som under samma period beviljats omsorgsinsats. Majoriteten, cirka 66 procent ( personer), hade hemtjänst i eget boende. 9 I Socialstyrelsens statistik Äldreguiden går det dock att se den totala andelen per kommun och kommundel. Det finns betydande variationer mellan kommuner och mellan kommundelar inom samma kommun. I till exempel Stockholms kommun varierar andelen utbildad personal mellan 43 procent i stadsdelen Östermalm och 63 procent i stadsdelen Älvsjö. I stadsdelen Bromma har strax under hälften av personalen gymnasieutbildning medan de övriga stadsdelarna har mellan 50 och 60 procent. 9 Propositionen 2010/11:1, utgiftsområde 9 14

15

16 Art nr Vem ska ta hand om mina föräldrar när de blir gamla Kommunal 2011

Är det här okej? en rapport om villkoren för visstidsoch timanställda.

Är det här okej? en rapport om villkoren för visstidsoch timanställda. Är det här okej? en rapport om villkoren för visstidsoch timanställda. Är det här ok? - en rapport om de visstids- och timanställdas verklighet av Annakarin Wall, Kommunal 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

GR-kommunernas personal 2009

GR-kommunernas personal 2009 GR-kommunernas personal 2009 Anställda (A) därav helt lediga (B) Sysselsatta (C=A-B) Sysselsättningrad (D) Antal årsarbeten (D*C) Ledningsarbete 910 30 880 98,0% 870 Sjuksköterska 1 490 100 1 390 87,3%

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014 1 400 fick arbete i september Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar

Läs mer

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Fakta i korthet Nr. 6 2014 Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Kompetensplattform Värmland Kompetensplattformar är ett uppdrag från regeringen i syfte att säkra kompetensförsörjningen

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

socialdemokraterna.se/dalarna

socialdemokraterna.se/dalarna ETT KOMPETENSLYFT FÖR DALARNA DALARNA SKA KONKURRERA MED KUNSKAP OCH INNOVATIONER RÖSTA DEN 14 SEPTEMBER.. ETT BÄTTRE DALARNA.. FÖR ALLA.. socialdemokraterna.se/dalarna 2 (6) Kompetensbrister i dagens

Läs mer

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 TCO GRANSKAR: vidareutbildning behövs i kristid #6/09 Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 Författare Jana Fromm Utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO

Läs mer

Ständigt standby. - en rapport om visstidsanställdas villkor. Rapport av Emma Ölmebäck, Kommunal 2011

Ständigt standby. - en rapport om visstidsanställdas villkor. Rapport av Emma Ölmebäck, Kommunal 2011 Ständigt standby - en rapport om visstidsanställdas villkor Rapport av Emma Ölmebäck, Kommunal 2011 Innehåll Sammanfattning 3. 4 Om rapporten 4. 5 Begrepp i rapporten...4. 5 De otrygga anställningarna

Läs mer

Stress och låg bemanning i äldreomsorgen

Stress och låg bemanning i äldreomsorgen Modell för en hållbar anslutningsvilja Stress och låg bemanning i äldreomsorgen Medlemmar med utländsk bakgrund om sina förväntningar och möten -Kommunals medlemmar 2012 Rapport av Yeshiwork Wondemeneh,

Läs mer

Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner

Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner - En undersökning av svenska folkets inställning till lägstalöner

Läs mer

Sommarlovet som aldrig tar slut

Sommarlovet som aldrig tar slut I Riksdagen Enköping 2009-09-21 Sommarlovet som aldrig tar slut En rapport om ungdomsarbetslösheten i Uppsala län och om socialdemokraternas investeringar för jobb och utbildning till unga 2 (10) Framtidstro

Läs mer

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan 2015-05-04 Dolf Tops Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan följer upp studenternas situation på arbetsmarknaden ca

Läs mer

Ursula Frising Birgitta Engberg Eriksson Kertin Sandgren VÅRD OCH OMSORG VÄGGA VUXENUTBILDNING KARLSHAMN

Ursula Frising Birgitta Engberg Eriksson Kertin Sandgren VÅRD OCH OMSORG VÄGGA VUXENUTBILDNING KARLSHAMN Ursula Frising Birgitta Engberg Eriksson Kertin Sandgren VÅRD OCH OMSORG VÄGGA VUXENUTBILDNING KARLSHAMN Vägga vuxenutbildning står på fem ben: 1. Grundläggande vuxenutbildning 2. Gymnasial vuxenutbildning

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Omsorgsförvaltningen - nyckeltal

Omsorgsförvaltningen - nyckeltal Omsorgsförvaltningen - nyckeltal Sammanfattning Positivt Särskilt boende Negativt -Särskilt boende Lägre kostnad i förhållande till strukturårsjusterad standardkostnad Vi har en svag negativ trend, vad

Läs mer

Arbetsmarknadsöversikt maj 2008

Arbetsmarknadsöversikt maj 2008 Arbetsmarknadsöversikt maj 2008 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning och analys av kartläggningar

Läs mer

De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster PROMEMORIA

De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster PROMEMORIA Umeå universitet StudentCentrum Lars Lustig PROMEMORIA 2006-09-07 De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster Umeå universitet 901

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

Övergången från gymnasieskolan till högskolan

Övergången från gymnasieskolan till högskolan STATISTISK ANALYS Anders Wiberg Avdelningen för statistik och analys 08-563 085 39 anders.wiberg@hsv.se 2007/10 Övergången från gymnasieskolan till högskolan I regleringsbrevet för 2007 har regeringen

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Jämställda löner och avtalsrörelsen

Jämställda löner och avtalsrörelsen Kvinnors lägre avlöning i förhållande till män hör till de mest konstanta lagbundenheterna inom det ekonomiska livet. Prof. Eli Heckscher, 1914 Jämställda löner och avtalsrörelsen Konferens Polstjärnan,

Läs mer

Nytillskott och rekryteringsbehov

Nytillskott och rekryteringsbehov Nytillskott och rekryteringsbehov Resultat på övergripande nivå Under de goda tillväxtåren i slutet av 199-talet och början av 2-talet ökade tillskottet av arbetskraft och alltfler rekryterades. Det innebar

Läs mer

Medlemskap i Winternet ekonomisk förening samt finansiering

Medlemskap i Winternet ekonomisk förening samt finansiering Kommunfullmäktige 2012 01 30 10 31 Kommunstyrelsen 2012 01 16 17 42 Arbets och personalutskottet 2012 01 16 15 35 Dnr 11.347 10 augkf10 Medlemskap i Winternet ekonomisk förening samt finansiering Bilaga:

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Innehåll Sammanfattning 7 Stor variation av antalet anställda inom välfärdstjänster under 1990-2009 8 Många av välfärdsarbetarna

Läs mer

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader.

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. Varför har kvinnor lägre lön än män? 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Vision fortsätter

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Framtidsreformer för fler unga med gymnasieexamen

Framtidsreformer för fler unga med gymnasieexamen 2014-08-10 PM Framtidsreformer för fler unga med gymnasieexamen I dag är gymnasieexamen den stora vattendelaren på svensk arbetsmarknad. Utan en gymnasieexamen är det mycket svårt att få jobb och kraven

Läs mer

TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN

TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN UPPSALA LÄN 2015 Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram En rapport framtagen av Motorbranschens- och Lackerarnas

Läs mer

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET Ung Vänster Juli 2014 För kontakt: 08-654 31 00 info@ungvanster.se Under lång tid har ungas situation i Sverige försvårats. I takt med att samhällsutvecklingen

Läs mer

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år Många gånger handlar det om okunskap. Om du väl kommer till en intervju och får visa att du är kapabel, och kan förklara att det idag finns hjälpmedel, tror jag att det många gånger kan överkomma oro och

Läs mer

Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden. Berndt Öhman

Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden. Berndt Öhman Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden Berndt Öhman Varsel per kvartal 1992-2010 70 60 50 40 30 20 10 0 Varsel Den internationella krisen 2007- Sverige hösten 2008 ökade varsel En arbetsmarknad

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Avtalsrörelsen Februari 2012

Avtalsrörelsen Februari 2012 Avtalsrörelsen Februari 2012! Avtalsrörelsen ur löntagarnas perspektiv Att lön är det viktigaste när man söker nytt jobb är kanske inte förvånande, men att bara fyra procent tycker att kollektivavtal är

Läs mer

PM - Omläggning av gymnasieskolan

PM - Omläggning av gymnasieskolan 2014-01-28 PM - Omläggning av gymnasieskolan Sammanfattning Avhoppen för gymnasieskolan är gymnasieskolans största problem, samtidigt minskar yrkesprogrammen i attraktivitet trots att många branscher efterfrågar

Läs mer

RIKET 2015 TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN. Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram

RIKET 2015 TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN. Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN RIKET 2015 Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram En rapport framtagen av Motorbranschens- och Lackerarnas

Läs mer

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003 mellan kvinnor och män 2003 Sofia Nilsson 17 Löneutvecklingen 2002-2003 Mellan 2002 och 2003 ökade de genomsnittliga lönerna 18 mest i landstingskommunal sektor, där de ökade med 4,4 procent, och med en

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa?

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa? Ledarnas Chefsbarometer 2011 Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa? Innehållsförteckning Förord... 2 Rapporten i korthet... 4 Hur mår konjunkturen?... 5 Rekrytering... 6 Stannar chefen kvar?... 10

Läs mer

16 Arbetsmarknadsutbildning

16 Arbetsmarknadsutbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2013 Arbetsmarknadsutbildning 16 Arbetsmarknadsutbildning Innehåll Fakta om statistiken... 372 Kommentarer till statistiken... 373 16.1 Personer kvarstående i arbetsmarknadsutbildning

Läs mer

Sjukskrivningsmönster hos kvinnor och män FÖRSÄKRING

Sjukskrivningsmönster hos kvinnor och män FÖRSÄKRING Sjukskrivningsmönster hos kvinnor och män FÖRSÄKRING Innehåll Sammanfattning... Bakgrund...4 Om rapporten...4 Sjukperioder 2005-201...6 Individer som har haft en sjukperiod jämfört med individer som har

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

Utdrag ur Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos

Utdrag ur Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos Bilaga 2 Utdrag ur Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos Utdrag ur Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020 *Efterfrågan på förskollärare i Skåne

Läs mer

Språngbräda eller återvändsgränd? Struktur och utveckling av de atypiska anställningsformerna. Johan Kreicbergs September 2011

Språngbräda eller återvändsgränd? Struktur och utveckling av de atypiska anställningsformerna. Johan Kreicbergs September 2011 Språngbräda eller återvändsgränd? Struktur och utveckling av de atypiska anställningsformerna Johan Kreicbergs September 2011 Förord 1 Förord Jobben är ständigt i fokus i den politiska debatten i Sverige.

Läs mer

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9)

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) 2 (9) Sammanfattning Undersökningsföretaget SKOP har på uppdrag av Hyresgästföreningen frågat ansvariga på 50 av de 100 största arbetsplatserna

Läs mer

Yrken i Västra Götaland

Yrken i Västra Götaland Fakta & Analys 2010:1 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Yrken i Västra Götaland Kvalifikationskraven på arbetsmarknaden ökar. Arbeten som kräver högskoleutbildning har ökat i snabb takt

Läs mer

Bra chefer gör företag attraktiva

Bra chefer gör företag attraktiva Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2014 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet Kommunalarnas arbetsmarknad Deltidsarbetslöshet 1 Bakgrund Deltidsarbetslöshet är ett stort problem för många av medlemmarna i Kommunal. Inom kvinnodominerade vård- och omsorgsyrken är deltider mycket

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg.

Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Det övergripande syftet med samverkan är att trygga framtida

Läs mer

VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE

VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE På väg mot VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE för dig som vill arbeta inom vården Utbildning och arbetsliv i samverkan i sydöstra Skåne 1 REKTORERNA Vi gör det tillsammans! Behoven av välutbildad personal inom vård

Läs mer

TEMPEN I MOTORBRANSCHEN UPPSALA LÄN 2013. - Företagen saknar kompetent personal fler elever behövs till gymnasiets fordons- och transportprogram

TEMPEN I MOTORBRANSCHEN UPPSALA LÄN 2013. - Företagen saknar kompetent personal fler elever behövs till gymnasiets fordons- och transportprogram TEMPEN I MOTORBRANSCHEN UPPSALA LÄN 2013 - Företagen saknar kompetent personal fler elever behövs till gymnasiets fordons- och transportprogram Innehåll Stort rekryteringsbehov i motorbranschen... 3 Kort

Läs mer

September 2010 Bokslut Rinkeby - så har fyra år med en borgerlig politik slagit mot Stockholms fattigaste

September 2010 Bokslut Rinkeby - så har fyra år med en borgerlig politik slagit mot Stockholms fattigaste Stockholms stadshus September 2010 Bokslut Rinkeby - så har fyra år med en borgerlig politik slagit mot Stockholms fattigaste Den borgerliga politiken slår hårt mot Rinkeby - sammanfattning Rinkeby är

Läs mer

Tillväxten börjar i skolan yrkesutbildning i fokus. Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad

Tillväxten börjar i skolan yrkesutbildning i fokus. Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad Tillväxten börjar i skolan yrkesutbildning i fokus Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad Att rekrytera rätt kompetens Rekrytering pågår i högre utsträckning i högkonjunktur men även i lågkonjunktur

Läs mer

Attityder lön YouGov Opinion Malmö April 2012

Attityder lön YouGov Opinion Malmö April 2012 Attityder lön YouGov Opinion Malmö April 2012 Om mäns och kvinnors löneattityd Kvinnor väljer oftare än män att jämföra sig med en lägre snittlön. Exempelvis så i en yrkesgrupp där män har 2000 kronor

Läs mer

Analys av sjukfrånvarons variation

Analys av sjukfrånvarons variation Analys av sjukfrånvarons variation - Väsentliga förklaringar till upp- och nedgång över tid Peje Bengtsson Patric Tirmén Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan Peje Bengtsson & Patric Tirmén

Läs mer

PLUGGJOBB Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden

PLUGGJOBB Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden REKRYTERA FRAMTIDA MEDARBETARE REDAN UNDER STUDIETIDEN Studenter behöver relevana extrajobb på schyssta vilkor under studietiden Kommuner och landsting behöver rekrytera en halv miljon medarbetare inom

Läs mer

Beräkningsmetod och beräkningarnas karaktär

Beräkningsmetod och beräkningarnas karaktär Bakgrund och syfte En väl fungerande arbetsmarknad är av central betydelse, inte minst för tillväxten i ekonomin. Regeringen har som mål att 80 procent av befolkningen mellan 20 och 64 år ska vara sysselsatt

Läs mer

VÄSTA GÖTALANDS LÄN 2014

VÄSTA GÖTALANDS LÄN 2014 TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN VÄSTA GÖTALANDS LÄN 2014 Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram En rapport framtagen av Motorbranschens- och

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

TSL 2013:6 Hur gick det sen?

TSL 2013:6 Hur gick det sen? TSL :6 Hur gick det sen? Tre år efter jobbcoachning Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb.

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

Pensionsåldersutredningens slutbetänkande

Pensionsåldersutredningens slutbetänkande s slutbetänkande ÅTGÄRDER FÖR ETT LÄNGRE ARBETSLIV (SOU 2013:25) Hälsokonvent 2013 Ingemar Eriksson NÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI ARBETA LÄNGRE Allt fler äldre har goda förutsättningar för ett längre arbetsliv

Läs mer

SKTFs personalchefsbarometer 2010.

SKTFs personalchefsbarometer 2010. SKTFs personalchefsbarometer 2010. April 2010 Inledning SKTF publicerar nu vår personalchefsbarometer som vi i lite olika former presenterat ett par år tillbaks och som från och med nu är en årlig undersökning.

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

kort om Rapport 5 av 7 2007 Kort om: RappoRt 5 av 7 2007 Röster om facket och jobbet Ungdomar och facket En sammanfattning av den femte rapporten

kort om Rapport 5 av 7 2007 Kort om: RappoRt 5 av 7 2007 Röster om facket och jobbet Ungdomar och facket En sammanfattning av den femte rapporten Kort om: kort om Rapport av 7 7 RappoRt av 7 7 En sammanfattning av den femte rapporten De vanligaste skälen för unga arbetare att inte vara med i facket är medlemsavgiftens storlek, att man har tillfällig

Läs mer

~Kommunale BERGSLAGEN, Sektion Sala Ink. 2014-06- 1 7 sid 1/5

~Kommunale BERGSLAGEN, Sektion Sala Ink. 2014-06- 1 7 sid 1/5 ~Kommunale Ink. 2014-06- 1 7 sid 1/5 Sala 2014-06-17 Kommunövergripande. För att Sala Kommun ska leva upp till sin målsättning som en attraktiv arbetsgivare anser vi att det ska tillsättas resurser för

Läs mer

I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN

I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN SKRIFTER FRÅN TEMAGRUPPEN UNGA I ARBETSLIVET 2011:4 2011 ÅRS UPPFÖLJNING AV UNGA SOM VARKEN ARBETAR ELLER STUDERAR I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN ALLMÄN INFORMATION Temagruppen@ungdomsstyrelsen.se MEDIA

Läs mer

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län 1 PROGNOSEN Länets arbetsmarknad återhämtar sig En god utveckling av den inhemska efterfrågan, tillsammans med en global konjunktur som långsamt återhämtar

Läs mer

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Sammanställning av Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Publikation 2009:3, utgiven av Arbetsförmedlingen och

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Skriande behov av fler speciallärare/specialpedagoger

Skriande behov av fler speciallärare/specialpedagoger Skriande behov av fler speciallärare/specialpedagoger Rapport från Lärarförbundet 2014-02-11 Svenska elevers kunskapsresultat sjunker och då är det viktigare än någonsin att alla elever får det stöd de

Läs mer

Framgångsfaktorer på arbetsmarknaden för personer med nedsatt rörelseförmåga En jämförelse mellan dem som har arbete respektive har haft arbete

Framgångsfaktorer på arbetsmarknaden för personer med nedsatt rörelseförmåga En jämförelse mellan dem som har arbete respektive har haft arbete Framgångsfaktorer på arbetsmarknaden för personer med nedsatt rörelseförmåga En jämförelse mellan dem som har arbete respektive har haft arbete En studie finansierad av Arvsfonden Innehåll Framgångsfaktorer

Läs mer

Novus Unga om vården. Vårdförbundet. 2010-05-10 Lina Lidell

Novus Unga om vården. Vårdförbundet. 2010-05-10 Lina Lidell Novus Unga om vården Vårdförbundet 2010-05-10 Lina Lidell 1718 Om undersökningen Undersökningen har genomförts av Novus Opinion på uppdrag av Vårdförbundet. Intervjuerna har genomförts inom ramen för Novus

Läs mer

Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år?

Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år? Befolkning & Hälsa Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år? Svar: % eller personer bor i länet, varav kvinnor och män. Av dessa har

Läs mer

Ohälsotalet för män och kvinnor i åldern 16-64 år, 2007 Adress Telefon e-post USK Telefax Webb.plats

Ohälsotalet för män och kvinnor i åldern 16-64 år, 2007 Adress Telefon e-post USK Telefax Webb.plats STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-067X SOCIALA FÖRHÅLLANDEN S 2008:15 Ohälsotal i Stockholm 2007 Ohälsotalet fortsätter att minska Pernilla Melin 2008-12-17 Tel: 508 35 043 Ohälsotalet fortsätter

Läs mer

SKTFs rapport. Slut på rean i kommuner och landsting. dags för en jämställdhetskommission

SKTFs rapport. Slut på rean i kommuner och landsting. dags för en jämställdhetskommission SKTFs rapport Slut på rean i kommuner och landsting dags för en jämställdhetskommission Mars 2011 Inledning SKTF fortsätter sitt arbete med att påvisa hur ojämställd den svenska arbetsmarknaden är och

Läs mer

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Presentation vid Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sjukförsäkringen i siffror Laura Hartman Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan

Läs mer

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärderingen genomförd vårvintern 2012 1 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 1.3 Målgrupp 3 1.4 Metod 3 1.5

Läs mer

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar STATISTISK ANALYS Nils Olsson Utredningsavdelningen 8-563 88 4 nils.olsson@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 26/12 Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar Antalet personer

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

Kristoffer Jarefeldt, Vd och ansvarig utgivare kristoffer@framtid.se 1 (10)

Kristoffer Jarefeldt, Vd och ansvarig utgivare kristoffer@framtid.se 1 (10) Framtid.se en undersökning om arbetsmarknadskunskap hos unga Denna undersökning baseras på frågeställningar under två olika perioder, mot två olika åldersgrupper. Totalt antal respondenter är 3.982 unga,

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen!

Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen! Medlemsenkäten hösten 2005 Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen! Drygt var tionde medlem har ett fackligt uppdrag. Två tredjedelar har fått en utbildning för uppdraget.

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 18 december 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 1036 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 081. Således

Läs mer

NR Fråga Socialdemokraterna Folkpartiet

NR Fråga Socialdemokraterna Folkpartiet Fördelning av antal mandat i kommunfullmäktige efter valet 2010. Kommun Kommun M C FP KD S V MP SD Övriga Summa Kalix 6 3 1 20 2 7 2 41 Kalix Kalixpartiet (2) Dessa har valt att inte svara: Moderaterna,

Läs mer