Företagshälsans riktlinjegrupp. Hälsoekonomiskt analysverktyg För riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen
|
|
- Mona Hedlund
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 Företagshälsans riktlinjegrupp Hälsoekonomiskt analysverktyg För riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen
3 Källa: Sveriges Företagshälsor 2015
4 Effekter av hälsoundersökningar via arbetsplatsen Vad säger den vetenskapliga evidensen?
5 Hälsoundersökningar via arbetsgivaren Hälsoundersökning utan efterföljande insats Hälsoundersökning med efterföljande insats Effekter av hälsoundersökningar via arbetsplatsen. Vad säger den vetenskapliga evidensen? Grooten W, Kader M, Kwak L, Hermanson U, Schäfer Elinder L, Wåhlin C, Bergström G, Jensen I. Rapport. Karolinska Institutet. 2014
6 Två grupper av hälsoundersökningar 1. Insamlande av information om hälsorelaterade levnadsvanor, hälsotillstånd och symptom 2. Individuell riskbedömning 3. Personlig återkoppling, förbättringsförslag, remiss eller ett personligt kontrakt 4. Efterföljande insatser utifrån riskbedömningen
7 Slutsatser av rapportet Otillräcklig evidens för effekter av hälsoundersökningar utan efterföljande insatser kan inte rekommenderas Evidens för positiv effekt av hälsoundersökningar med efterföljande flernivåinsatser på olika levnadsvanor, biologiska riskmarkörer, kroppssammansättning samt sjuknärvaro och sjukfrånvaro
8 vad är då de viktigaste komponenterna för att det ska fungera? Riktlinjerna fokuserar på kartläggning av och insatser som rör- levandsvanor beträffande mat, fysisk aktivitet, stillasittande, tobak och alkohol.
9 Rekommendationer i riktlinjerna 1. Genomför bara hälsoundersökningar via arbetsplatsen med efterföljande evidensbaserade insatser 2. Tillämpa ett brett perspektiv som tar hänsyn till såväl individ samt organisationsstruktur och arbetsmiljön 3. Inkludera endast kvalitetssäkrade frågor och tester som hjälper till att uppfylla syfte
10 Hindrande inverkan på hälsosamma levnadsvanor Korta lunchraster Skiftarbete Fysisk arbetsmiljö
11 Kartläggning av levnadsvanor, organisationsstrukturen och arbetsmiljön 1. Har anställda ohälsosamma levnadsvanor? 2. Stödjer organisationsstrukturen hälsosamma levnadsvanor? 3. Finns det möjligheter inom arbetsmiljön att främja hälsosamma levnadsvanor?
12 Hälsoundersökningar ska innehålla vetenskapliga utprövade frågor, enkäterna ska användas i sin helhet och ordningsföljden på frågorna ska behållas. Självkonstruerade frågor och svarsalternativ rekommenderas inte på grund av att dessa kan leda till falska värden.
13
14 Fördelar med ett brett perspektiv Når dem som annars är svåra att nå Påverkar en större grupp av anställda samtidigt Använda befintliga strukturer Möjlighet att jobba hälsofrämjande Arbetsområdet rymmer såväl främjande som förebyggande och efterhjälpande tjänster på individ-, grupp- och organisationsnivå.
15
16 Frågor kring riktlinjer för hälsoundersökningar via arbetsplatsen?
17 Hälsoekonomiskt analysverktyg För riktlinjer av psykisk ohälsa på arbetsplatsen
18 Syfte Att vägleda företagshälsan och arbetsgivare (ledningsgrupp, chefer, HR) i genomförandet av en hälsoekonomisk verksamhetsanalys samt att ge stöd i hur de kan räkna på, och argumentera sakligt för, åtgärder vid psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Målgrupp Verktyget är utformat för att tillämpas i arbetsmiljö- och hälsoarbete på arbetsplatsen och kan användas av såväl arbetsgivare (tex organisationsledning, chefer, HR) och företagshälsan.
19 Medverkande i den Arbetshälsoekonomiska Analysgruppen Malin Lohela Karlsson, ordförande, forskare, Enheten för interventions- och implementeringsforskning inom arbetshälsa, KI Carl Strömberg, ekonom, Enheten för interventions- och implementeringsforskning inom arbetshälsa, KI Per Boström, hälsoekonom Patricia Cedervall, verksamhetschef/hälsoutvecklare, HMC Företagshälsa Helena Eliassen, ekonom, Företagshälsan Falun Borlänge Lena Marie Larsson, controller, Företagshälsa Region Gävleborg Aime Laur, hälsoekonom och controller, Stockholms läns landsting Johan Rudborg, hälsostrateg och hälsoekonom, Proactive Health Partner Mariette Veideskog, HR-strateg, Uppsala läns landsting Susanna Andersin, hälsostrateg, Betania Organisationsmedicin (tom dec. 2015) Jessica Arvidsson, HR-strateg, Region Östergötland (tom mars 2016) Torbjörn Sandström, projektledare verksamhetsutveckling, Feelgood (tom dec. 2015)
20
21 Innehåll Kapitel 1 Sammanfattning av riktlinjen för psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Kapitel 2 Kostnaden för ohälsa Samband mellan psykisk ohälsa och ekonomiska konsekvenser Kostnadseffektivitet/nytta av interventioner Kapitel 3 Hälsoekonomisk verksamhetsanalys Kapitel 4 Kostnadsberäkning psykisk ohälsa Kapitel 5 Kostnadsberäkning åtgärder Kapitel 6 Ekonomisk plan Steg for steg vägledning skatteblankett Inkluderar ett illustrativt case som används genomgående i samtliga steg
22 Beräkningsmodell, exempel A - Beräkningsmodell för ekonomiska konsekvenser av psykisk ohälsa A1 Organisationens namn: A2 Kontaktperson A3 Tidperiod (12 månader) A4 Totala personalkostnader (lön + sociala + kringkostnader), kr per år + Förs ev. över från B A5 Vinst i företaget, kr per år A6 Summa, värde av arbete: = > A7 Andel av personalen med hög stressnivå (%) 22% A8 Produktivitetsnedsättning vid hög stressnivå (9%) * 9% A9 Total produktivitetsnedsättning = 2,0% --> * 2,0% A10 Värde av produktivitetsnedsättning (för över till ruta A18) = A11 Total kostnad för kort sjukfrånvaro (dag 1-14), kr per år Förs ev. över från Cxx A12 Andel av kort sjukfrånvaro som beror på psykisk ohälsa * 10% A13 Kostnad för kort sjukfrånvaro beroende på psykisk ohälsa, kr per år = > A14 Total kostnad för lång sjukfrånvaro (dag 15--), kr per år Förs ev. över från Dxx A15 Andel av lång sjukfrånvaro som beror på psykisk ohälsa * 40% A16 Kostnad för lång sjukfrånvaro beroende på psykisk ohälsa, kr per år = > Kostnad för sjukfrånvaro beroende på psykisk ohälsa, kr per år A17 (för över till ruta A19) Summering av kostnad pga psykisk ohälsa = A18 Värde av produktivitetsnedsättning, kr per år A19 Kostnad för sjukfrånvaro beroende på psykisk ohälsa, kr per år Total kostnad för psykisk ohälsa, kr per år Demo Alltjänst AB Anna Andersson Beräkning av kostnad för produktionsbortfall pga psykisk ohälsa Beräkning av kostnad för sjukfrånvaro pga psykisk ohälsa = Förklaringar A5 VINST i företaget: Behandlingen av vinst vid beräkningen av värdet för produktionsbortfall är komplicerad. Vi hänvisar till särskild faktaruta på sida xxxx. A7 Andel av personal med hög stressnivå: Se faktaruta på sida xxx. A8. Produktivitetsnedsättning vid hög stressnivå: Vi rekommenderar 9 %. Se kapitel xxxx för redovisning av hur detta värde beräknats. A12. Andel av kort sjukfrånvaro som beror på psykisk ohälsa Vi rekommenderar xx %. Se kapitel xxx för redovisning av hur detta värde beräknats. A13. Andel av lång sjukfrånvaro som beror på psykisk ohälsa. Anna, Demo Alltjänst AB A1, A2, A3, A4, A11, A14: Anna fyller i basuppgifterna för sitt företag. Hon väljer att utgå från helåret Anna känner inte till svaren på vare sig frågorna om Personalkostnader (A4) eller kostnaderna för kort (A11) eller lång (A14) sjukfrånvaro så hon bestämmer sig för att fylla i dessa 3 underformulär för att beräkna de värdena. När hon fyllt i formulär B, C och D flyttar hon över slutvärdet från dessa formulär till A4, A11 och A14. A5: Vinsten ber hon företagets ekonomichef att ta fram utifrån beskrivningen här till höger och i faktarutan på sida xxx. A7: När det gäller andelen av personalen som är stressad utgår Anna från senaste medarbetarundersökningen där frågor om balans mellan arbete och fritid samt upplevd stress ingick. Hon gör ett medeltal av dessa två värden för den gruppen som svarat med hög grad av stress och låg grad av balans. A8: Anna accepterar de föreslagna 9 % Vi rekommenderar xx %. Se kapitel xxx för A12: Anna accepterar de föreslagna xx % redovisning av hur detta värde beräknats. A13; Anna accepterar de föreslagna xx % A18, A19, A20: Totalt visar Annas beräkning att företagets kostnad för psykisk ohälsa är ca 23 MSEK per år, varav drygt 3 avsåg sjukfrånvarokostnader och resten produktionsbortfall. Skall jag räkna med företagets vinst eller inte? När vi räknar på produktionsbortfall behöver vi sätta ett värde på produktionen. Om vi betraktar en hel organisation utgörs det ekonomiska värdet av en producerad timme av såväl de direkta och indirekta kostnaderna för denna timme som för det överskott i form av vinst som produktionen genererar. Däremot skiljer sig detta åt mellan olika personalgrupper och verksamheter. En personalkategori som enbart arbetar med produktion eller back-office har sällan en direkt påverkan på företagets vinst, medan personalkategorier med direkt kundkontakt eller i säljande befattningar har mycket hög påverkan på vinsten. Därför kan man ibland skilja på dessa personalgrupper vid ekonomiska beräkningar och ta med vinst för den senare men inte för den förra kategorin. I vissa verksamheter genereras vinst också på annat sätt än med den faktiska produktionen. Detta kan t ex gälla för bankverksamhet där mycket av vinsten genereras Kan beräkningsmodellen utanför den traditionella användas kundaffären. för enskilda För enheter/verksamheter? dessa branscher kan man De undersökningar behöva reducera som vinsten ligger som till grund används för beräkningar vid produktionsekonomiska av beräkningar. effekter är utförda på större populationer. Självklart föreligger stora individuella skillnader. Detta medför att det inte är lämpligt att göra denna typ av beräkningar på alltför små grupper. Vi rekommenderar en nedre gräns på xxxxx personer.
23 Lanseringsseminarium? December 2016
evidensbaserade riktlinjer för hälsoundersökningar via arbetsplatsen 2. Hur man med stöd av arbetsmodellen genomför en
Uppdelning av presentationen 1. Bakgrund till varför det finns ett behov av evidensbaserade riktlinjer för hälsoundersökningar via arbetsplatsen 2. Hur man med stöd av arbetsmodellen genomför en hälsoundersökning
Läs merEkonomiska vinster med tidiga insatser. Hur psykisk ohälsa påverkar arbetsgivarens ekonomi
Ekonomiska vinster med tidiga insatser Hur psykisk ohälsa påverkar arbetsgivarens ekonomi Johan Rudborg Hälsoekonom, hälsostrateg Proactive Health Deltagit i utarbetande av Arbetshälsoekonomiskt analysverktyg,
Läs merHur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden
Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden Irene Jensen Professor och enhetschef Gunnar Bergström Docent Enheten för interventions-
Läs merVAD I HELA FRIDEN GÖR MAN. Mynaks landsturne 2019 om riktlinjer och stöd
VAD I HELA FRIDEN GÖR MAN. Mynaks landsturne 2019 om riktlinjer och stöd Irene Jensen Professor och enhetschef Lydia Kwak Docent Enheten för interventions- och implementeringsforskning inom arbetshälsa
Läs merEvidensbaserade metoder inom FHV. Irene jensen Professor och enhetschef Enheten för interventions- och implementeringsforskning
Evidensbaserade metoder inom FHV Irene jensen Professor och enhetschef Enheten för interventions- och implementeringsforskning Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser
Läs merArbetshälsoekonomiskt analysverktyg
Arbetshälsoekonomiskt analysverktyg Ett komplement till Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen En sammanställning från Arbetshälsoekonomiska analysgruppen 6/2016 BY ND Enheten för interventions-
Läs merVad kan evidensbaserad praktik göra för företagshälsa
Vad kan evidensbaserad praktik göra för företagshälsa Irene Jensen, professor i företagshälsa Enheten för interventions- och implementeringsforskning 2014-11-24 Irene Jensen 1 Svenska staten satsning på
Läs merHälsoinsatser på arbetsplatsen- en kostnad eller investering?
Hälsoinsatser på arbetsplatsen- en kostnad eller investering? Malin Lohela Karlsson, Med dr, Ekonom Enheten för interventions- och implementeringsforskning 2015-11-18 Malin Lohela Karlsson 1 Arbetsplatsen
Läs merMetoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa
Metoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa Gunnar Bergström, docent 2017-10-20 Namn Efternamn 1 Systematisk litteraturgenomgång Riktlinjer Arbetshälsoekonomiskt
Läs merRiktlinjegruppen Psykisk ohälsa
Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Namn Tillhörighet Profession Ebba Nordrup Landstingshälsan i Örebro Beteendevetare Bodil Carlstedt-Duke Avonova Företagsläkare. Med Dr Emma Cedstrand Karolinska Institutet
Läs merEkonomiska utvärderingar med fokus på arbetshälsa metodutveckling och tillämpning
Ekonomiska utvärderingar med fokus på arbetshälsa metodutveckling och tillämpning Malin Lohela Karlsson PhD, ekonom Institutet för Miljömedicin Enheten för interventions- och implementeringsforskning Karolinska
Läs merFrån FV-bidrag & isolerade hälsoundersökningar till ett framångrikt hälsoarbete
Twitch Health Capital AB www.twitchhealth.se fredrik.karlsson@twitch.se LinkedIn Fredrik Karlsson Från FV-bidrag & isolerade hälsoundersökningar till ett framångrikt hälsoarbete 1 Agenda Hur hänger medarbetarens
Läs merRiktlinjegruppen Psykisk ohälsa
Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Namn Tillhörighet Profession Ebba Nordrup Landstingshälsan i Örebro Beteendevetare Bodil Carlstedt-Duke Avonova Företagsläkare. Med Dr Emma Cedstrand Karolinska Institutet
Läs merArbetshälsoekonomiskt analysverktyg
Arbetshälsoekonomiskt analysverktyg Ett komplement till Riktlinjer vid ländryggsbesvär En sammanställning från Arbetshälsoekonomiska analysgruppen 8/2018 BY ND Enheten för interventions- och implementeringsforskning
Läs merLite nya resultat.. Kostnadseffektivt Ökar produktiviteten
Nyttiga nyheter Irene Jensen Elisabeth Björk Brämberg Iben Axen Caroline Lornudd Professor/enhetschef Forskare Docent Forskare Enheten för interventions- och implementeringsforskning inom arbetshälsa 1
Läs merMobilisering för att förebygga sjukfrånvaro
Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Laura Hartman Försäkringskassan 18 maj Mobiliseringsinitiativet för att förebygga sjukfrånvaro Maj 2015 Sida 1 Stor variation i sjukfrånvaro över tid - förklaras
Läs merArbetshälsoekonomiskt analysverktyg. Ett komplement till Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen
Arbetshälsoekonomiskt analysverktyg Ett komplement till Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen Arbetshälsoekonomiskt analysverktyg Ett komplement till Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen
Läs merArbetshälsoekonomiskt analysverktyg
Arbetshälsoekonomiskt analysverktyg Ett komplement till Riktlinjer för hälsoundersökningar via arbetsplatsen En sammanställning från Arbetshälsoekonomiska analysgruppen 9/2018 BY ND Enheten för interventions-
Läs mer2015-04-28. Kan preventiva insatser på arbetsplatser vara lönsamt för organisationer? 1 av 10 anställda har nedsatt arbetsförmåga
1 av 10 anställda har nedsatt arbetsförmåga 2007 uppgav ca 1 av 10 personer i arbetsför ålder sig ha nedsatt arbetsförmåga, dvs 10 procent av arbetskraften presterar mindre än vad de skulle kunna göra.
Läs merPraktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA
Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Christin Ahnmé Ekenryd Programkoordinator Enheten för interventions- och implementeringsforskning Programmet för forskning om metoder
Läs merHur får man förändring att fungera? Virkningsmodeller og evaluering. Exempel från svensk arbetsmiljörådgivning.
Hur får man förändring att fungera? Virkningsmodeller og evaluering. Exempel från svensk arbetsmiljörådgivning. Irene Jensen, professor i företagshälsa Enheten för interventions- och implementeringsforskning
Läs merRiktlinjer för evidensbaserad praktik inom företagshälsovården
Riktlinjer för evidensbaserad praktik inom företagshälsovården RAPPORT FHV 2019:1 RIKTLINJER FÖR EVIDENSBASERAD PRAKTIK INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN Regeringsuppdrag A2018/01213/ARM Diarienummer: 2019-36 Myndigheten
Läs mer2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016
2016:1 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om expertpanelen... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De vanligaste arbetsmiljöproblemen... 5 Vad orsakar stress i jobbet?...
Läs merREHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång
REHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång Sundsvall 2018-01-24 Östersund 2018-01-25 NorBet (Arbetsmedicin Norr), Stressrehabilitering Umeå Arbets- och Beteendemedicinskt Centrum
Läs merHälsa Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning (HALU)
Hälsa Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning (HALU) HALU genomförd på: Antal enkäter: Datum: Urval: 57 2012-09-10-2013-01-21 Testdatum fr.o.m. 2012-09-01 t.o.m. 2013-03-11 Testnummer inom datum 1 Sida 2
Läs merGunnar Andersson Gunnar.andersson@hpinordic.se www.hpinordic.se
Gunnar Andersson Gunnar.andersson@hpinordic.se www.hpinordic.se 1 EGEN BAKGRUND: BETEENDEVETENSKAP, FYSIOLOGI, MEDICIN VETENSKAP Omfattande praktisk erfarenhet av friskvård och hälsa sedan 1975, bl.a.
Läs merHur kan FHV använda ekonomiska argument för att främja arbetshälsa?
Hur kan FHV använda ekonomiska argument för att främja arbetshälsa? Malin Lohela Karlsson, Med dr, Ekonom Enheten för interventions- och implementeringsforskning 2016-01-14 Malin Lohela Karlsson 1 Varför
Läs merFörsäkring. Företagshälsa
Namn Titel Datum Försäkring Sjukvård Företagshälsa Vi hjälper svenska företag att skapa positiva resultat i deras strategiska hälso- och arbetsmiljöarbete genom att erbjuda ett brett utbud av hälsotjänster
Läs merRAPPORT Hälsoekonomisk analys av Sveriges 100 största företag 2011
RAPPORT Hälsoekonomisk analys av Sveriges 1 största företag 211 En delundersökning om Strategi och hälsa hos svenska storföretag genomförd av i samarbete med Fakta om undersökningen Syfte Beräkna den ekonomiska
Läs merEkonomiska konsekvenser av psykisk ohälsa. Malin Lohela Karlsson, Med dr, Ekonom Enheten för interventions- och implementeringsforskning
Ekonomiska konsekvenser av psykisk ohälsa Malin Lohela Karlsson, Med dr, Ekonom Enheten för interventions- och implementeringsforskning 2015-11-27 Malin Lohela Karlsson 1 VISION IIRs verksamhet bidrar
Läs merChefer i skottlinjen! Mobbade chefer. Docent Christina Björklund, forskare på enheten för Intervention och implementeringsforskning inom arbetshälsa
Chefer i skottlinjen! Mobbade chefer Docent Christina Björklund, forskare på enheten för Intervention och implementeringsforskning inom arbetshälsa Vad är mobbning? Konkreta beteenden och handlingar Aktiva
Läs merPraktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA
Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Irene Jensen Professor Enheten för interventions och implementeringsforskning (IIR) Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet
Läs merPraktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA
Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Irene Jensen Charlotte Wåhlin Enheten för interventions och implementeringsforskning (IIR) Institutet för Miljömedicin Karolinska
Läs merHälsoprofil Mjärdevimodellen
Hälsoprofil Mjärdevimodellen Anette Ericsson, företagssköterska Landstingshälsan Örebro 2012-08-21 Utgångsläget inför arbetet kring ny hälsoprofil Missnöje med befintlig metod. Otidsenlig, manuell tidskrävande
Läs merHur påverkar psykisk ohälsa individ, samhälle och hälso-och sjukvårdssystemet?
Hur påverkar psykisk ohälsa individ, samhälle och hälso-och sjukvårdssystemet? Kristina Ström Olsson Hälsostrateg 1 Vår stora utmaning Vi har ett hälso- och sjukvårdsproblem Vi lider psykiskt trots att
Läs merEffekter av hälsoundersökningar via arbetsplatsen
Effekter av hälsoundersökningar via arbetsplatsen Vad säger den vetenskapliga evidensen? 1 Uppdragsgruppen består av: Irene Jensen, professor, Enheten för interventions- och implementeringsforskning, Institutet
Läs merOrganisatorisk & social arbetsmiljö. Gunnar Sundqvist, utredare, SKL
Organisatorisk & social arbetsmiljö Gunnar Sundqvist, utredare, SKL Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4, 31 mars 2016 Upplägg Regeringens initiativ - Arbetsmiljöstrategi &
Läs merTidiga indikationer för mobbning inom akademisk och industriell miljö En studie om samband mellan arbetsrelaterade faktorer och uppkomst av mobbning
Tidiga indikationer för mobbning inom akademisk och industriell miljö En studie om samband mellan arbetsrelaterade faktorer och uppkomst av mobbning CHECKLISTA . Uppdragsgruppen består av: Projektledare
Läs merVad är evidensbaserad praktik (EBP)?
Vad är evidensbaserad praktik (EBP)? Evidensbaserad praktik (EBP) är INTE dogmatisk tillämpning av varje steg i riktlinjer, i alla situationer, för alla klienter Partnerskap Nära samverkan mellan akademi
Läs merRiktlinjer för hälsoundersökningar via arbetsplatsen
Riktlinjer för hälsoundersökningar via arbetsplatsen En sammanställning från Företagshälsans riktlinjegrupp 3/2015 BY ND Enheten för interventions- och implementeringsforskning Institutet för miljömedicin
Läs merLänsgemensam folkhälsopolicy
Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar
Läs merJobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?
Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Myter kring stigande sjukfrånvaro Att skapa friska organisationer 1 Jobbet är en friskfaktor Psykisk ohälsa och stigande sjukfrånvaro är växande samhällsproblem
Läs merFör ett kostnadseffektivt hälsoarbete
För ett kostnadseffektivt hälsoarbete BAKGRUND Arbetsgivare vill bättre styra sin investering i hälsa efter behov på individ-, grupp- och organisationsnivå! HPI Hälsoscreening har utvecklats för att kostnadseffektivt
Läs merDen ledande metoden för att identifiera riskbruk av alkohol
Den ledande metoden för att identifiera riskbruk av alkohol BAKGRUND Riskbruk av alkohol är en förhöjd skadlig alkoholkonsumtion. Det orsakar ohälsa, sjukfrånvaro, lägre produktivitet och ökad risk för
Läs merTalarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 5
Sid 1 av 6 Det finns ingen enhetlig definition av vad frisk betyder. Begreppet frisk (och hälsa) brukar för det mesta avse avsaknad av symptom på sjukdom. Men man kan må bra trots att man har en fysisk
Läs merAllmänna reflektioner
Allmänna reflektioner Behövd - efterlängtad Bra namn Belyser de viktigaste risk- och friskfaktorerna Möjliggör förhoppningsvis att FH kan bli mer av en strategisk partner och förflytta insatser från efterhjälpande
Läs merUppdrag Psykisk Hälsa. Stress, sjukskrivning och psykisk ohälsa
Uppdrag Psykisk Hälsa Stress, sjukskrivning och psykisk ohälsa 2017-12-11 Överenskommelse om stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2017 Gemensamt ansvarstagande Samverkan och samordning
Läs merLyckad implementering; vad säger forskarna?
Observationell Experimentell 2018-01-19 Lyckad implementering; vad säger forskarna? Lydia Kwak, docent Enheten för interventions- och implementeringsforskning inom arbetshälsa Karolinska Institutet 1 Implementering
Läs merTorsby kommun. -Säsong året om- torsby.se
Torsby kommun -Säsong året om- torsby.se Torsby kommun Tina Bengtsson HR-strateg Samordnare för rehabilitering och arbetsmiljöfrågor torsby.se Hur det hela började Höga sjukskrivningstal Budget i obalans
Läs merSambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa
Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sveriges Företagshälsor Företagshälsovårdens branschorganisation Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av mer
Läs merPraktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA. Irene Jensen Professor i företagshälsa och personskadeprevention
Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Irene Jensen Professor i företagshälsa och personskadeprevention Syftar till att stödja användandet av evidensbaserad praktik i hälsofrämjande
Läs merChefer i skottlinjen! Docent Christina, enheten för Intervention och implementeringsforskning inom arbetshälsa
Chefer i skottlinjen! Docent Christina, enheten för Intervention och implementeringsforskning inom arbetshälsa Projektet Projektgrupp: Elisabeth Björk Brämberg Cecilia Åkerblom 3 års projekt Finaniserat
Läs merRegion Uppsalas väg att skapa hälsofrämjande arbetsplatser. Mariette Veideskog HR-strateg arbetsmiljö
Region Uppsalas väg att skapa hälsofrämjande arbetsplatser Mariette Veideskog HR-strateg arbetsmiljö 12 302 anställda Ca 140 yrken Antal chefer Ca 500 chefer med fullt ansvar Ca 750 med begränsat ansvar
Läs merVägledning vid förändringsprocesser
Vägledning vid förändringsprocesser och mätning av v hälsa och stress Av Dan Hasson Doktorand vid Uppsala universitet Leg Sjuksköterska vid CEOS. D et är vanligt att mäta olika aspekter av hälsa, ohälsa
Läs mer2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds
2014-01-13 Arbetsmiljöplan 2014 Jämtlands Räddningstjänstförbunds Systematiskt arbetsmiljö- och hälsoarbete i förbundet Målet för det systematiska arbetsmiljö- och hälsoarbetet är att förena en väl fungerande
Läs merVad är folkhälsovetenskap?
Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 2 september 2010 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?
Läs merHierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning
Hierarkier av hälsa Docent Christina Björklund Enheten för interventions- och implementeringsforskning 2015-01-28 Namn Efternamn 1 Heart attack, eh? Boss may be cause Mr. Burnses of the world can raise
Läs merOrganisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?
AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö www.feelgood.se Faktorer som bidrar till ohälsa Faktorer som främjar hälsa Höga krav och små möjligheter att påverka Bristande medmänskligt stöd i arbetsmiljön
Läs merArbetsmiljöverkstad Organisatorisk och social arbetsmiljö
Arbetsmiljöverkstad Organisatorisk och social arbetsmiljö 2 Målet med dagen är att Få en inblick i och förståelse för OSA Förstå hur dessa frågor kan integreras i ett systematiskt arbetsmiljöarbete Få
Läs merPatientsäkerhet och arbetsmiljö som bidrar till god hälsa. Annica Öhrn & Eva Granfeldt
Patientsäkerhet och arbetsmiljö som bidrar till god hälsa Annica Öhrn & Eva Granfeldt Det hänger ihop. Patientsäkerhet Kvalitetsoch förbättrings -arbete Arbetsmiljö 2 Systematiskt patientsäkerhets- och
Läs merHälsocoach online. hälsovinster på individens villkor inom hälso- och sjukvårdens budget
Hälsocoach online hälsovinster på individens villkor inom hälso- och sjukvårdens budget Anna Cavrak, projektledare Hälsocoach online, hälsokoordinator Södra Älvsborgs sjukhus, VGR Carl Lundberg, hälsoekonom,
Läs mer2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45
Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar
Läs merAFS 2015:4. Ny föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö.
Ny föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö www.feelgood.se AFS 2015:4 1 Ersätter: Psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön (AFS 1980:14) Föreskrifter om kränkande särbehandling (AFS 1993:17)
Läs merVi vet, men vad gör vi? - beteendens betydelse för en god fysisk arbetsmiljö
Vi vet, men vad gör vi? - beteendens betydelse för en god fysisk arbetsmiljö Lydia Kwak, docent och forskagruppsledare Enheten för interventions- och implementeringsforskning inom arbetshälsa Karolinska
Läs merATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR
ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR ett sätt att optimera hälso- och sjukvårdens insatser Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare
Läs merSammanfattning ISM-rapport 10
1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten
Läs merFöretagshälsa Hållbara organisationer ur ett Genus & Jämställdhetsperspektiv. Lenita Norberg & Robert Björngard
Företagshälsa Hållbara organisationer ur ett Genus & Jämställdhetsperspektiv Lenita Norberg & Robert Björngard Medborgarkooperativ Hälsorum Offerdal Jämtland Offerdals Hälsocentral 27 år Personalkooperativ
Läs mer2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?
Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 31 augusti 2011 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?
Läs merRiktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen
Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen En sammanställning från Företagshälsans riktlinjegrupp 2/2015 BY ND Enheten för interventions- och implementeringsforskning Institutet för miljömedicin (IMM)
Läs merAtt mäta effekter av preventiva insatser på arbetsplatser genomförda av företagshälsan
Att mäta effekter av preventiva insatser på arbetsplatser genomförda av företagshälsan Slutrapport, AFA Försäkring, 2016 Projektgrupp: Projektledare Malin Lohela Karlsson, projektledare, forskare, enheten
Läs merFRÅGA. Vad är det bästa med ditt jobb? (Svara med ett ord)
FRÅGA Vad är det bästa med ditt jobb? (Svara med ett ord) FRÅGA Känner du till Suntarbetsliv sedan tidigare? Ja Ja, något Nej Vet inte Undertecknad av parterna augusti 2016 Våra grundprinciper Att jobba
Läs merArbetshälsoekonomiskt analysverktyg. Ett komplement till Riktlinjer för Hälsoundersökningar via arbetsplatsen
Arbetshälsoekonomiskt analysverktyg Ett komplement till Riktlinjer för Hälsoundersökningar via arbetsplatsen Arbetshälsoekonomiskt analysverktyg Ett komplement till Riktlinjer för Hälsoundersökningar via
Läs merREHABILITERING TILL ARBETE
REHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång Piteå 2017-05-31 Arbets- och miljömedicin Norr, Stressrehabilitering Umeå Kompetenscentrum Arbets- och miljömedicin Norr uppdrag från
Läs merAHA- metoden. Irene Jensen professor Avd. för intervention och implementeringsforskning
AHA- metoden Irene Jensen professor Avd. för intervention och implementeringsforskning AHA-studien Startade 1999 Ca 5 000 anställda på sex företag Kontrollerad studie med referens grupper 3- års uppföljning
Läs merTidiga insatser för att minska sjukfrånvaro
Tidiga insatser för att minska sjukfrånvaro www.uppdragpsykiskhalsa.se 2018-03-14 Överenskommelse om stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2018 Gemensamt ansvarstagande Samverkan och samordning
Läs merHälsa och aktivitet. Grupp. engrupp. Yrke. ettyrke. Ansvariga
Hälsa och aktivitet Denna webbsida tillhandahålls av Arbets- och miljömedicin på Göteborgs Universitet. Arbets- och miljömedicin arbetar för hälsofrämjande arbetsmiljö. Hälsa och aktivitet Enkäten innehåller
Läs merSveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn
Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Förord och sammanfattning Välfärdssektorn står inför stora framtidsutmaningar.
Läs merOrganisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4
November 2016 Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 Hur kan man arbeta med den nya föreskriften och få strategi och kultur att samverka? Frida Norrman & Johanna Rådeström Organisationspsykologer,
Läs merGör jobbet bättre F Ö R E T A G S H Ä L S A
Gör jobbet bättre F Ö R E T A G S H Ä L S A Människor som mår bra ger framgångsrika företag Det är ingen hemlighet. Människor som mår bra gör ett bättre arbete. Inte helt förvånande är det dessutom så
Läs merHållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser
Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper Namn Efternamn 28 oktober 2015 2 1 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease
Läs merHälsofrämjande arbetsplatser. Sara Brännström, ergonom
Hälsofrämjande arbetsplatser Sara Brännström, ergonom 16 hälsoprojekt Plastex AB Trelleborg Sealing Solutions EU-projekt Friskare arbetsplatser (9 arbetsplatser) Skellefteå Kraft European Minds Fritidskontoret
Läs merStressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län
SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg
Läs merDET HÅLLBARA LEDARSKAPET. Charlotte Råwall Leg psykolog, Organisationskonsult, PBM Göteborg
DET HÅLLBARA LEDARSKAPET Charlotte Råwall Leg psykolog, Organisationskonsult, PBM Göteborg charlotte.rawall@pbm.se AGENDA Arbetsmiljöforskning om friska arbetsplatser Arbetsmiljöverkets föreskrifter om
Läs merJobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn
Jobbhälsobarometern 2017 De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Inledning I den årliga Jobbhälsobarometern från Sveriges Företagshälsor svarar mer än 10 000 yrkesarbetande på frågor
Läs merChecklista för chefer Medarbetarundersökning 2017
Checklista för chefer Medarbetarundersökning 2017 Du som är chef har en viktig roll i arbetet med medarbetarbetarundersökningen. Genom att informera om undersökningen och uppmuntra medarbetare att svara
Läs merSveriges Företagshälsors nationella expertbedömning kring arbetshälsan i Sverige med fokus på orsaker
2014:1 Arbetshälsan i Sverige Rapport från Expertpanelen Sveriges Företagshälsors nationella expertbedömning kring arbetshälsan i Sverige med fokus på orsaker Denna expertbedömning, vars data samlas in
Läs merHälsa på arbetsplatsen ISM-rapport 21
Hälsa på arbetsplatsen ISM-rapport 21 en sammanställning av kunskap och metoder Mötesplats Hälsa 21 mars 2019 Annemarie Hultberg, utvecklingsledare hälsofrämjande arbetsplatser, ISM VGRs kunskapscentrum
Läs merBelastningsergonomi inom vård och omsorg Att förebygga arbetsskador och vårdskador
Belastningsergonomi inom vård och omsorg Att förebygga arbetsskador och vårdskador Arbets- och miljömedicin Arbetsmiljöverket Ergonomisektionen Arbets- och miljömedicin Område ergonomi Ergonom sedan 2014
Läs merPolicy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering
Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering Dokumenttyp: Policy Dokumentansvarig: Personalfunktionen Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2012-09-24, 145 DNR: KS000353/2010 Attraktiva och
Läs merFöredragande borgarrådet Åsa Lindhagen anför följande.
PM 2018:27 RVI (Dnr 137-1773/2017) Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Stöd för styrning och ledning Remiss från Socialstyrelsen Remisstid den 9 februari 2018
Läs merEn processutvärdering av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin
En processutvärdering av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin Irene Jensen, professor och uppdragsansvarig Therese Hellman, med dr och projektledare Gunnar Bergström, docent Hanna Bonnevier,
Läs merEgen regi och/eller underleverantör gällande tjänsteutbudet (se Leveransavtalsbilaga 4)
Egen regi och/eller underleverantör gällande tjänsteutbudet (se Leveransavtalsbilaga 4) Anbudsgivarens namn: Feelgood Företagshälsovård AB Organisationsnummer: 556185-6385 Ort: Alingsås Tjänsten utförs
Läs merVad är Arbets- och miljömedicin?
Vad är Arbets- och miljömedicin? Forskning, utbildning och patientverksamhet Teresia Nyman, Med Dr, Leg. sjukgymnast, Ergonom Verksamhetschef teresia.nyman@medsci.uu.se teresia.nyman@akademiska.se Fysioterapeuter
Läs merHur räknar man på värdet av hållbarhet? Lena Hök, hållbarhetschef Skandia och verksamhetschef stiftelsen Idéer för livet
Hur räknar man på värdet av hållbarhet? Lena Hök, hållbarhetschef Skandia och verksamhetschef stiftelsen Idéer för livet Förväntan på att flera aktörer ska lösa samhällets utmaningar - Offentlig sektor,
Läs merMetoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?
Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning
Läs merArbetshälsoekonomiskt analysverktyg. Ett komplement till Riktlinjer vid ländryggsbesvär
Arbetshälsoekonomiskt analysverktyg Ett komplement till Riktlinjer vid ländryggsbesvär Arbetshälsoekonomiskt analysverktyg Ett komplement till Riktlinjer vid ländryggsbesvär Grafisk form: Petra Fagerlind.
Läs merUtvärdering av Norrbussamverkan
Till Länsstyrgruppen i Norrbotten 2016-11-09 FÖRSLAG: Utvärdering av Norrbussamverkan Sedan år 2008 har Norrbottens läns landsting och länets 14 kommuner en överenskommelse för samverkan kring barn och
Läs merSammanställning av återrapporteringar utifrån medarbetarperspektivet
Sammanställning av återrapporteringar utifrån medarbetarperspektivet 2013-2017 Perspektiv Arbetsområde Projekt, aktivitet m.m. Vårdorganisation Medarbetarperspektivet Friskvård Alla anställda i Region
Läs merIT-skyddsrond, en metod för ökad användbarhet
1 IT-skyddsrond, en metod för ökad användbarhet Carola Löfstrand Arbetsmiljöspecialist Vision Medarbetardriven verksamhetsutveckling - genom digitalisering Hur fånga upp medarbetarnas behov och göra dom
Läs merArbetsmiljöplan 2013. Socialnämnden
Tjänsteskrivelse 2013-02-27 SN 2013.0059 Handläggare: Annika Ljungberg, Personalavdelningen Socialnämnden Arbetsmiljöplan 2013 Sammanfattning Enligt kommunens arbetsmiljöpolicy ska varje nämnd upprätta
Läs mer