Godkänd revisor en överflödig titel?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Godkänd revisor en överflödig titel?"

Transkript

1 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Erika Wallin Henrik Westerhaag Godkänd revisor en överflödig titel? en studie om revisorers inställning till titlar utifrån revisionsplikt och utbildning Approved accountant a redundant title? - a study about accountants attitudes to the titles regarding statutory audit and education Företagsekonomi D-uppsats Termin: Handledare: VT-08 Dan Nordin Karlstads universitet Karlstad Tfn Fax Information@kau.se

2 Sammanfattning Uppsatsens titel: Godkänd revisor en överflödig titel? En studie om revisorers inställning till titlar utifrån revisionsplikt och utbildning Seminariedatum: 30 maj, 2008 Ämne/kurs: Författare: Handledare: Nyckelord: Syfte: Metod: Teori: Empiri: Slutsatser: Företagsekonomi, examensarbete, 15 hp Erika Wallin, Henrik Westerhaag Dan Nordin Revisionsplikt, revision, godkänd revisor, auktoriserad revisor, redovisning, utbildning. Syftet med uppsatsen är att undersöka orsakssambanden mellan revisionsplikt, revisorstitlar och utbildning utifrån en anpassning till EU. I vår undersökning använder vi oss av den kvalitativa metoden för insamling av empiri. En induktiv ansats lämpas bäst här då vi med hjälp av empirin söker svar på problemställningen samt beskriver branschförhållanden. Tillförlitlighet och giltighet granskas och slutligen redogör vi för uppsatsens upplägg. För att kunna skapa en förståelse runt ämnet redovisning och revision och allt som hör till förklarar vi relevanta begrepp och teorier. Vi har i vår insamling av empiri pratat med representanter från tre olika revisionsbyråer. Respondenterna har titlarna assistenter, godkända och auktoriserade revisorer. Svaren från respondenterna indelas i tre kategorier för att göra informationen överskådlig och lättläst. När revisionsplikten avskaffas för små och medelstora företag uppstår en osäker marknad för revisorerna med betoning på de godkända. Samtliga respondenter är positiva till förlaget om att avskaffa en revisorstitel. Slutligen finner vi skäl att se över utbildningens längd och utformning.

3 Abstract Title: Approved accountant a redundant title? A study about accountants attitudes to the titles regarding statutory audit and education Seminar date: May 30 th 2007 Course: Authors: Advisor: Keywords: Purpose: Methodology: Theory: Empirical foundation: Conclusion: Business Administration: Degree Project 15 ECTS Erika Wallin, Henrik Westerhaag Dan Nordin Statutory audit, audit, approved accountant, certified accountant, accounting, education. The purpose of the paper is to study the causation between statutory audit, titles and education regarding accommodation to EU. In our study we choose a qualitative method to gather empiric data. An inductive approach is suited for the study because through the empiricism we seek to answer our question at issue together with the mapping of the accountants line of business. Reliability and validity is examined and finally we describe the paper s disposal. To create an understanding of the concept of accounting, auditing and everything appertained to it, we explain relevant concepts and theories. In the gathering of empirical data we have met respondents from three different auditing firms. The respondents hold the title; assistants, approved accountants and certified accountants. The answers are divided into three categories to make the information clear and legible. When the statutory audit is abolished, an unsecure market for the auditors will rise, espacially for the approved auditors. The respondents are sympathetic to the abolishment of a title. At last, we find reasons to look into the length and content of the education.

4 Förord Vi skulle vilja tacka vår handledare Dan Nordin för den hjälp och det stöd han har bistått med under denna process. Genom mötena har vi tvingats att tänka till och reflektera över svårigheter med uppsatsen. När vi haft frågor om detaljer under resans gång har han alltid ställt upp med kort varsel och åter hjälpt oss på traven. Ett varmt tack ska även framföras till samliga respondenter som tog sig tid att svara på de frågor vi hade och med det ge oss sina åsikter och funderingar. Det har gett oss en större insyn och klarhet runt problemet. Vi har genom våra samtal hittat nya vinklingar och synsätt som vi inte hade tänkt på själva. Karin Persson Tomas Karlssson Markus Folkesson Tomas Elander Henrik Olin Kerstin Lenger Ernst & Young Ernst & Young Öhrlings PricewaterhouseCoopers Öhrlings PricewaterhouseCoopers KPMG KPMG Karlstad, Henrik Westerhaag Erika Wallin

5 Förkortningar ABL EES EG FAR FAR SRS IASB IASCF IFRS SME ÅRL Aktiebolagslagen Europeiska ekonomiska samarbetsområdet Europeiska gemenskapen Föreningen Auktoriserade Revisorer Branschorganisationen för revisorer och rådgivare International Accounting Standards Board International Accounting Standards Committee Foundation International Financial Reporting Standards Små- och medelstora företag Årsredovisningslagen

6 Innehållsförteckning 1. INLEDNING BAKGRUND PROBLEMDISKUSSION SYFTE AVGRÄNSNING METOD VAL AV RESPONDENTER VAL AV UNDERSÖKNINGSMETOD DEDUKTIV KONTRA INDUKTIV METOD TILLFÖRLITLIGHET GILTIGHET Intern giltighet Extern giltighet DATAINSAMLING Primärdata Sekundärdata UPPLÄGG TEORI REVISIONENS UTVECKLING REVISION INTERN OCH EXTERN REDOVISNING KATEGORIER GODKÄNDA REVISORER DIREKTIV OCH PROPOSITIONER Revisorsdirektivet Propostition 2000/10: UTBILDNING Godkänd revisor Auktoriserad revisor INTERNUTBILDNING KOMPETENS REVISION AKTÖRER OCH FÖRHÅLLANDEN FRAMVÄXT GODKÄND OCH AUKTORISERAD REVISOR UTBILDNING OCH PRAKTIK INOM EU FAR SRS BIG FOUR KPMG Ernst & Young Deloitte Öhrlings PricewaterhouseCoopers...17

7 4.5 BRANSCHAKTÖRER OM UTBILDNING REGELN REVISIONSPLIKTENS AVSKAFFANDE EMPIRI REVISORSASSISTENTER Utbildning Revisorstitlar Revisionspliktens avskaffande Utbildning Revisorstitlar Revisionspliktens avskaffande GODKÄNDA REVISORER Utbildning Revisorstitlar Revisionspliktens avskaffande Utbildning Revisorstitlar Revisionspliktens avskaffande AUKTORISERADE REVISORER Utbildning Revisorstitlar Revisionspliktens avskaffande Utbildning Revisionstitlar Revisionspliktens avskaffande ANALYS UTBILDNING REVISORSTITLAR REVISIONSPLIKTENS AVSKAFFANDE SLUTSATSER AVSLUTANDE DISKUSSION FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING...39 KÄLLFÖRTECKNING...40 LITTERATUR...40 LAGSTIFTNING...40 ARTIKLAR...40 ELEKTRONISKA KÄLLOR...41 JURIDISKA KÄLLOR...42 Bilaga 1: Intervjufrågor till revisorsassistenter...i Bilaga 2: Intervjufrågor till godkända revisorer... II

8 Bilaga 3: Intervjufrågor till auktoriserade revisorer...iii

9 1. Inledning I inledningen redogörs för bakgrunden till den svenska revisionsplikten, revisorstitlar och utbildning samt EU:s inverkan på diskussionerna. Därefter följer problemformuleringen, syftet med studien och slutligen en avgränsning med hänsyn tagen till undersökningsområde samt val av respondenter. 1.1 Bakgrund Mot bakgrund av att många länder, bland annat inom EU, har valt att avskaffa revisionsplikten för mindre företag har diskussioner om ett motsvarande avskaffande uppkommit på senare år i Sverige. I en utredning från mars 2005 presenterade professor Per Thorell och professor Claes Norberg, på uppdrag av Svenskt näringsliv, ett förslag på att mikroföretag 1 som i ett första steg undantas från kravet att genomföra revision. Undantaget kommer efterhand att omfatta samtliga små och medelstora företag (SME) (Balans 2006). Detta inledde en debatt i tidningar som exempelvis Dagens Industri och Balans. Två månader efter att rapporten från Thorell och Norberg publicerades lämnades en begäran till Justitiedepartementet (JD) om en utredning av revisionsplikten i Sverige (Nyquist 2005). Där framkom att revisionsplikten för de små aktiebolagen borde ändras genom ny lagstiftning och genom en process där man successivt börjar med mikroföretagen. I och med EG:s åttonde bolagsdirektiv, även kallat revisorsdirektivet, vars syfte var att harmonisera revisorskompetensen inom EU ifrågasätts Sveriges uppdelning av revisorer i två kategorier godkänd och auktoriserad revisor. Detta tillsammans med den ständiga strävan mot att harmoniseras gentemot övriga länder inom EU, där man bara har en titel, gör att frågan om att avskaffa en av titlarna i Sverige är högst aktuell. Efter införandet av den nya revisorslagen har de båda kategorierna samma behörighet, kompetensmässigt krävs det för auktorisation 40 extra högskolepoäng, men de behöver inte vara ämnesspecifika. Även högskolan har en viktig del i diskussionerna som förs inom revisionsbranschen och är på väg att anpassas mer mot EU:s standard. Genom att standardisera utbildningen kan man lättare tillgodoräkna sig studier inom EU och balansen mellan länderna blir bättre. Bolognamodellen är under införande och vi har redan gått över till ett nytt poängsystem där de gamla 40 poängen räknas som 60 poäng enligt den nya ECTS-modellen. 1.2 Problemdiskussion Kärnan i problemet vi vill undersöka handlar om revisorstitlarna godkänd och auktoriserad, där det som sagt är fråga om ett avskaffande. Vi kan emellertid uttyda ett flödesschema eller en händelsekedja om hur de olika områdena inom problemdiskussionen påverkar varandra. Detta schema följer nedan. 1 Företag med en omsättning under 3 miljoner kr 1

10 Figur 1:1. Egen modell över orsakssamband mellan revisionsplikt, revisorstitlar och utbildning utifrån EU:s påverkan. Den remiss som idag är under granskning för lagstadgad revision har ett gränsvärde för omsättning på 83 miljoner kronor, vilket för Sverige omfattar runt 96 procent av alla aktiebolag (Hugo, 2008). För revisorerna betyder det således att 96 procent av marknaden, genom förslaget, kan bli osäkra kunder. Det är ingen tvekan om att det kan få betydande följder för branschen, även om många kunder antas fortsätta efterfråga revision. En intressant vinkel kan hittas genom Dan Brännströms uttalande i Balans (2007) där han påstår att det i princip bara är de godkända revisorerna som reviderar de små aktiebolagen. Till följd av revisionspliktens avskaffande kan hypotetiskt sett de godkända revisorerna stå utan arbete eftersom börsens avtal kräver en auktoriserad revisor. Avtalen gäller inte enligt lag, men hur starkt väger praxis? Finns det en koppling mellan revisionspliktens avskaffande och en titels avskaffande? Om förslaget med gränsvärdet går igenom måste man kanske ta bort en titel med tanke på att det kanske inte finns arbete kvar för denna grupp av revisorer. Det råder idag olika krav på utbildning beroende på om man skriver prov för att bli godkänd eller auktoriserad revisor. För att bli auktoriserad krävs ytterligare ett års studier, men de behöver inte handla om ekonomi. Om titeln godkänd tas bort, kommer då utbildningen pressas upp till fyra år och bara vara till för de som strävar efter en auktorisation? Om man väger in EU:s anpassning så löser sig problemet med utbildningar. Vad anser revisorer i övrigt om utbildningen med hänsyn tagen till de omfattande internutbildningsprogrammen som byråerna har? Genom ovanstående resonemang växer frågor fram hos oss där vi vill undersöka sambandet mellan fenomenen och om det verkligen är så det hänger samman. Leder en minskad revisionsplikt till att en titel i praktiken kommer att försvinna, något som i sin tur höjer nivån på utbildningen, allt i enlighet med anpassningen till EU, på bekostnad av yrkeskåren revisorer? Vad har revisorerna att säga om sin situation? Genom en kartläggning av branschen och revisorernas åsikter söker vi även svar på frågor om uppdelningen av uppdrag utifrån titel existerar, hur strävan efter titlar ser ut, vilken status titlarna har och vilken framtid kåren kan tänkas möta. Vi går in i undersökningen med förhållandevis lite kunskap i hopp om att kunna bidra med en bild av hur det ser ut i branschen idag. Utifrån problemdiskussionen vill vi besvara följande frågeställningar: 1. Har revisionspliktens avskaffande betydelse för diskussionen om att avskaffa en revisorstitel? 2. Vad har revisorerna för inställning till förslaget om avskaffandet av en revisortitel? 3. Finns det skäl att ifrågasätta utbildningen utifrån ett yrkesförberedande perspektiv? 2

11 1.3 Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka orsakssambanden mellan revisionsplikt, revisorstitlar och utbildning utifrån en anpassning till EU. 1.4 Avgränsning Den första avgränsningen görs vid titelavskaffandets intressenter där vi väljer att intervjua revisorerna själva. Vad de reviderade företagen eller vad andra intressenter har för åsikter väljer vi att inte behandla. För det första är deras uppfattning just för den här frågan inte lika intressant och för det andra så finns inte i närheten av samma kunskap hos de grupperna. Vidare intervjuas endast tre av de fyra största byråerna, anledningen till det är bland annat av tidsmässiga skäl, men även för att de har en liknande uppbyggnad och funktion. Slutligen väljs byråer i Karlstad, den så kallade landsbygden, vilket troligtvis kommer att ge ett lite annat utfall än om undersökningen gjorts i någon av de större städerna som exempelvis Stockholm. 3

12 2. Metod M etodkapitlet beskriver hur vi går tillväga i denna undersökning. Kapitlet behandlar bland annat val som rör respondenter, angreppssätt och övriga val som kan ha betydelse för tillförlitlighet och giltighet. Slutligen förklaras förhållandet och samspelet mellan teori och empiri för ämnesvalet. 2.1 Val av respondenter Vi väljer att intervjua revisorer för att på bästa möjliga sätt kunna uppfylla den problemformulering och det syfte som uppsatsen har. För att uppnå så stor spridning i kompetens och tankesätt som möjligt intervjuas både revisorsassistenter, godkända revisorer och auktoriserade revisorer. Eftersom vi har kontakt med några revisorer sedan innan, i och med arbetsmarknadsdagar och tidigare uppsatsarbete, kontaktas dessa. Tillfälligheter gör att det är just de tre valda byråerna som vi har kontakter på, observera att det finns fyra ledande byråer i Karlstad. På grund av att de tre byråerna som vi har valt är strukturellt lika den sista byrån finns ingen anledning att tro att utfallet på något sätt blir bristfälligt. Vi vet på förhand ingenting om hur respondenterna tänker och tycker i sakfrågan, så det påverkar inte intervjumaterialet att vi tidigare har haft kontakt med dem. Det faktum att uppdelningen mellan revisorstitlar inte är konsekvent mellan byråerna, alltså exempelvis en godkänd och en auktoriserad från varje byrå, anser vi sakna betydelse. Kompetensen beror inte på vilken byrå respondenterna representerar, vad som är intressant är således vilken titel och kompetens som respektive respondent besitter. Anledningen till att vi väljer att intervjua personer från de tre största byråerna är att det är just de största byråerna som har resurser att erbjuda internutbildning, vilket en av våra frågor handlar om. 2.2 Val av undersökningsmetod Skillnader görs gällande mellan kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder. Den kvalitativa metoden kan genomföras genom ett öppet samtal mellan undersökaren och respondenten där det ges utrymme att svara fritt. Detta ger mer utförlig och beskrivande information då respondenten inte måste välja mellan förbestämda svarsalternativ. Den kvantitativa metoden ger svar i faktiska tal på frågor som hur många, hur ofta och så vidare (Jacobsen 2002). Sammanfattningsvis kan man som Nyberg (2000) uttrycka det: avsikten med kvalitativa ansatser är att uttyda och förstå fenomen och att en kvantitativ ansats grovt taget syftar till att mäta och förklara. Syftet med undersökningen är att få fram utförliga personliga åsikter från personer i egenskap av representativa yrkesutövare. Till det behöver ett frågeformulär med djupare frågor utarbetas där det inte räcker med ja- eller nejsvar. Med tanke på att det är just yrkesutövare och deras branschkännedom vi vill åt så är avsikten att låta deras kunskap flöda fram i svaren. Som student på universitetsnivå finns inte den erfarenhet och kunskap som behövs för att se alla tänkbara scenarion från början och sedan formulera dem genom ja- och nejfrågor. Med ett mer öppet angreppssätt kan en större informationsmängd utvinnas. Avsikten med frågorna är inte bara att ta reda på om exempelvis en titel ska tas bort, utan i så fall även varför. Med anledning av detta resonemang kan den kvalitativa metoden med fördel användas framför den kvantitativa metoden för att uppfylla syftet på ett bättre sätt. 4

13 2.3 Deduktiv kontra induktiv metod Jacobsen (2002) tar upp två olika strategier avseende integration av teori och empiri, de kallas deduktiv och induktiv ansats. Många hävdar att gå från teori till empiri är det bästa sättet att avbilda verkligheten, de förespråkar således den deduktiva metoden. Man utgår ifrån befintliga teorier och observationer och bildar sig en sorts hypotes. Genom empirin testar man sedan hypotesen för att jämföra överensstämmelsen. Motsatsen kallas för induktiv ansats där empirin utgör en grund för teorin. Analysen och teoriformuleringen blir här inte påverkad av förutfattade meningar eller förväntade resultat utan ska visa den sanna bilden. Vi går in i denna studie utan några speciella förväntningar för att kunna göra en fri tolkning av det som undersöks och de svar som fås. Vi har skaffat oss en inblick i ämnet men inte till den grad att vi har utformat en egen teori, vi har bara satt oss in i frågan för att kunna ställa så bra och omfattande frågor som möjligt. Vårt ämnesval är till en väldigt liten del utrett i litteraturen så därför samlar vi till övervägande del in information genom empirin. Materialet som vi samlar in kommer inte att leda till en vetenskaplig ny teori, men det är en ansats för att bidra med mer information om ämnet i fråga då det i dag enbart är ytligt utrett. Den metod som då är mest relevant i vårt fall är den induktiva metoden. 2.4 Tillförlitlighet Lundahl & Skärvad (1999) beskriver begreppet reliabilitet, som även går under benämningen tillförlitlighet, som frånvaron av slumpmässiga mätfel. Undersökningen görs på ett sätt som inte påverkas av olika omständigheter runt omkring eller av vem som utför undersökningen. Om utfallet blir detsamma vid en upprepad undersökning och om svaren då överensstämmer med de första säger man att undersökningen har hög tillförlitlighet (Jacobsen 2002). Samma upplägg för intervjuerna används för samtliga respondenter. Intervjufrågorna skickas ut i förväg till respondenterna. Detta görs för att de ska hinna tänka igenom frågorna och på så sätt kunna förbereda sina svar. Vi tror att vi på detta sätt får ut det mesta av intervjun. Detta förfarande kan vara både på gott och ont då respondenterna under tiden kan bli påverkade eller försöka vinkla svaren. Detta ser vi dock inget större hot i då motiv till detta saknas. Respondenterna får själva bestämma en tid och plats som passar dem. Det innebär att intervjun sker under lugn och ro på respektive respondents kontor. På så sätt undviks eventuella störningsmoment som annars kan uppstå om mötet exempelvis sker över en lunch på en stressig och högljudd restaurang. Intervjufrågorna utarbetas utifrån frågeställningarna vi har och anpassas därmed för överensstämmande. Åtminstone till en början är frågorna öppna för att få ett spontant och sanningsenligt svar, men kan allteftersom ledas mer emot vårt syfte för att få konkreta svar. Inspelningsutrustning används för att undvika eventuella misstolkningar, eller bortfall, i svaren. Vid transkriberingen, där vi återger vad de säger istället för att citera allt, finns ett riskmoment rörande bortfall i svaren. Tillvägagångssättet att skriva ner den exakta ordföljden för att därifrån sålla fram det mest väsentliga anser vi minska risken för bortfall drastiskt. Alla dessa faktorer anser vi stödja att vår undersökning har en hög tillförlitlighet. 5

14 2.5 Giltighet Med giltighet menas att man mäter det som är relevant, det man önskar att mäta. En korrekt undersökning med hög reliabilitet kan göras men samtidigt kan helt fel frågor ställas avseende det ursprungliga ämnet som man hade för avsikt att undersöka. Giltigheten blir i det fallet låg. Det finns två typer av giltighet; inre och yttre vilka redogörs för som följer (Jacobsen 2002) Intern giltighet Begreppet handlar om ifall man, med hjälp av mätinstrumenten, i själva verket mäter det man avser mäta. Man kan exempelvis ha ställt fel frågor med resultatet att man inte kan uppnå syftet med studien. Det finns två kontrollaktiviteter för att undersöka den interna giltigheten, den första är att stämma av undersökningen och slutsatserna mot vad andra har fått fram. Den andra är att kritiskt granska själva resultaten (ibid). Som tidigare nämns så har vi allteftersom styrt frågorna mot syftet och minskar därmed utrymmet för respondenterna att associera fritt. Det stämmer bra överens med syftet då vi efter den neutrala frågan söker oss djupare in i den för att ta reda på mer om det som är avsett med studien. Det kanske inte är någon regelrätt vinkling utan snarare ett förtydligande, eller en exemplifiering, utifrån det avseende vi undersöker. Genom att ställa en öppen fråga blir resultatet ett fritt svar och att det är inom rätt område försöker vi se till då frågorna är ställda som de är. Allteftersom svaret ges drivs respondenterna, genom följdfrågor, vidare för att resonera över essensen i vår problemformulering Extern giltighet För extern giltighet är istället frågan om resultatet kan överföras till att även gälla andra situationer. Representerar resultatet den studerade gruppens åsikter? Respondenten kan ge fel bild på grund av bristande kompetens eller medvetet ge ett vinklat svar. Det finns även en risk för att svaren från den intervjuade inte representerar gruppens åsikter eller värderingar och det skulle i så fall vara ett tecken på låg extern giltighet (Jacobsen 2002). Det finns en rimlighet i tanken att revisorer med sina liknande arbetsplatser och arbetsuppgifter har ungefär samma åsikter i ett ämne som titelavskaffande. Avsikten är naturligtvis inte att dra alla över en kam utan att finna generaliserbara tendenser i tankemönstret hos yrkesutövarna. Även utbildning, praktik och erfarenhet bör vara likartad mellan revisorerna ute i landet så därför bör också utfallet på undersökningen bli densamma oavsett vart i landet en upprepad undersökning görs. Karlstad kan skilja sig mellan exempelvis Stockholm utifrån arbetsuppgifter och uppdragsfördelning, men själva åsikterna tror vi inte svänger påtagligt mellan orterna. Det faktum, som vi nämnde ovan, att vi har haft kontakt med respondenterna sedan innan torde inte påverka svaret på intervjufrågorna. Vi anser därför risken med att respondenterna skulle ge ett vinklat svar på frågorna vara minimal. 2.6 Datainsamling All insamlad data kan delas in i olika typer av information. Dessa är primärdata och sekundärdata (Jacobsen 2002). Primärdata är information som samlas in från personer för första gången. Den blir då direkt anpassad till problemställningen. Man kan använda sig av intervjuer, observationer eller frågeformulär. Sekundärdata är information tagen från befintliga källor som då har samlats in till andra syften. Exempel på sekundärkällor är litteratur, tidnings- och tidskriftsartiklar, rapporter och avhandlingar. 6

15 2.6.1 Primärdata Avsikten med undersökningen är att utvinna information i ett ämne som än så länge inte är särskilt utrett. För att få fram åsikter och tankar i öppna och utförliga svar från respondenterna på bästa sätt är enskilda intervjuer det lämpigaste tillvägagångssättet i vårt fall. En variant skulle kunna vara gruppintervjuer men det är inte relevant för oss då vi vill åt enskilda personers åsikter. Det som är negativt med intervjuer är att de är tidskrävande att bearbeta och sammanställa Sekundärdata Vi började vår sekundärdatainsamling med att söka artiklar med hjälp av sökorden revisorstitel, auktoriserad revisor, godkänd revisor, utbildning, revisionsplikt. Genom databaser på Karlstads universitet kunde vi hitta artiklar och elektroniska publiceringar om ämnet. Artiklarna kom till största del från tidningen Balans, men även andra som Göteborgs-posten. Detta i kombination med tidigare utredningar, däribland kandidat- och magisteruppsatser, gav oss ett urval litteratur vilket även i sin tur kunde bidra med ännu djupare litteraturtillgångar inom ämnet. 2.7 Upplägg I utredningens berörs ämnen som endast till ytlig del är utredda i litteraturen, som alltså kan klassas som vetenskapliga. Övriga delar är till övervägande del praxis och branschförhållanden. Dessa blir till ett mellanting av teori och empiri som är av vikt att beskriva för att skapa en förståelse för läsaren. Med anledning av detta resonemang är det lämpligt att lägga till ett kapitel för att komplettera den snäva teorin och fylla ut med fakta av dynamisk natur. Det är just på grund av det dynamiska i branschen som det saknas aktuell litteratur, men utredningen måste ändå baseras på dagens förhållanden och att ge avkall på det vetenskapliga blir i och med det nödvändigt. 7

16 3. Teori T eorikapitlet tar inledningsvis upp de viktigaste delarna för att förstå de element som påverkar utredningen som är aktuell för uppsatsen. Det redogörs för både redovisning och revision för att allteftersom gå djupare in i revisionsämnet. Även lagstiftning och kompetens beskrivs avslutningsvis. 3.1 Revisionens utveckling Mellan år 1897 och 1907 ökade antalet aktiebolag med hela 117 procent. I största delen av dessa bolag var ägarna mest intresserade av att förvalta verksamheten. Detta ledde till att bokföringen försummades och det hände till och med att ägarna blev bestulna på grund av den bristande kontrollen av bolagens medel. Som revisor utsågs i regel en välkänd person som ofta hade personliga relationer med ägarna eller ledningen. Man får här beakta att de flesta dåtida revisorer inte hade tillräckliga kunskaper inom ämnet för att upptäcka medvetna fel i bokföringen (Sjöström 1994). Det var bland annat mot denna bakgrund som riksdagsledamoten Pettersson i en motion 1895 försökte starta en utredning om genomförande av revision av speciellt utbildade personer. Han ansåg att det fanns många tänkbara åtgärder för att förhindra, eller i alla fall försvåra, brottsligheten och bedrägerierna som figurerade. Motionen avslogs med argumentet att ett förslag om en ny aktiebolagslag var på väg, vilket senare uppfylldes 1895 då den nya lagen konstituerades (ibid). Den nya aktiebolagslagen (ABL) föreskrev att styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper skulle granskas av en eller flera revisorer. Det stod dock inget om att revisorn skulle vara oberoende eller att revisorn skulle behöva någon slags utbildning för att utföra granskningen års ABL var enligt Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR) den viktigaste markeringen med tanke på betydelsen av auktoriserade revisorer. Det blev nu obligatoriskt att anlita auktoriserade revisorer i börsbolagen eller andra stora bolag (Sjöström, 1994). ABL år 1975 åberopar att god redovisningssed ska följas av revisorerna. Det som slutligen är värt att nämna är 1985 års ABL där revisorerna var tvungna att kontrollera att skatter och avgifter hade betalats in korrekt (Johansson et al. 2005). 3.2 Revision Enligt FAR (2006) är revision att med en professionellt skeptisk inställning planera, granska, bedöma och uttala sig om årsredovisning, bokföring och förvaltning. För att intressenterna, och då framförallt ägarna, ska kunna lita på den tillgängliga ekonomiska informationen som ges behövs revisorn för att kvalitetssäkra denna. Granskningen utförs av en kvalificerad revisor, det vill säga en godkänd eller auktoriserad. Revisionen ger alltså en ökad trovärdighet för företaget. Om inte revisionen finns torde varje intressent vara tvungen att göra sin egen kontroll för att kunna lita på räkenskaperna. Målet med revisionen är att komma fram till en revisionsberättelse där det berättas huruvida årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen (ÅRL). Förutom det nämnda tillstryker eller avstyrker revisorn att: 8

17 Resultaträkningen och balansräkningen fastställs Resultatet behandlas utifrån förvaltningsberättelsen Eventuell ansvarsfrihet gås igenom för styrelse och VD (ÅRL?????) 3.3 Intern och extern redovisning Den externa redovisningens huvudsakliga syfte är att ge information till intressenter utanför företaget. Behovet stannar dock inte här, även intressenter inom företaget behöver information och ibland även kompletterande utfyllnader som exempelvis investeringskalkyler. Informationen är ofta mer detaljerad och skiljer sig till stor del från den externa redovisningen. Det som man för detta ändamål använder sig av kallas för intern redovisning. Intressenter inom företaget kan vara ledningen, resultatansvariga och divisionschefer. Intern redovisning är, till skillnad från extern, inte lagreglerad utan sker på företagets eget initiativ som underlag för beslut och planering (Ax et al. 2005). Det som ska registreras i extern redovisning är affärshändelser. Dessa händelser har en direkt påverkan på balansräkningen, dess storlek eller sammansättning. Man skiljer på fyra affärshändelser som benämns inkomster, utgifter, finansiella transaktioner och bokslutstransaktioner. Den sorts redovisning som vi har för avsikt att behandla, och ha som underlag för revisionsdiskussioner, är således extern redovisning. Tabellen nedan ger en tydlig sammanfattning (ibid). INTERN REDOVISNING Intressenter inom företaget Delar av företaget Transaktioner inne i företaget Frivillig Utformas med hänsyn till interna behov Ger underlag till beslutsfattande, uppföljning och planering av verksamheten Figur 3:1. Jämförelse mellan intern och extern redovisning (Ax et al. 2005) EXTERN REDOVISNING Externa och interna intressenter Hela företaget Transaktioner med omvärlden Obligatorisk Utformas med hänsyn till lagar och rekommendationer Visar resultat och ställning 3.4 Kategorier godkända revisorer Som bekant finns kategorin godkänd revisor. Det många kanske inte vet är att inom den kategorin så finns det tre sorters godkända revisorer. Innan 1995 års lag om revisorer trädde i kraft var de teoretiska kraven för godkännande något lägre. Enligt lagens övergångsbestämmelser ska den som den 1 juli 1995 (då lagen trädde i kraft) var godkänd revisor enligt de gamla bestämmelserna anses som godkänd enligt de nya bestämmelserna. Den som genomgick en revisorsutbildning för godkännande då lagen trädde i kraft får enligt punkt fyra i övergångsbestämmelserna fram till slutet av 2002 godkännas enligt de gamla bestämmelserna, men endast om han eller hon har genomgått en kompletterande teoretisk utbildning (prop 2000/10:146). Följande uppdelning kan därför göras för de godkända revisorerna: Godkända revisorer enligt tillämpningen av 4 i 1995 års lag om revisorer (de nuvarande kraven för att bli godkänd) 9

18 Godkända revisorer enligt punkt fyra i övergångsbestämmelserna i 1995 års lag om revisorer Godkända revisorer enligt äldre bestämmelser (ibid) Färsk statistik från Revisorsnämnden (2008) beskriver fördelningen mellan godkända och auktoriserade revisorer, aktiva idag, samt hur fördelningen ser ut mellan åldrarna. De auktoriserade revisorerna är fler till antalet med några få procentenheters marginal, men det finns ingen exakt tendens över åldersfördelningen. Det kan finnas ett samband genom att det tar längre tid att bli auktoriserad, därav dominansen i åldergrupperna 40-59, men att de från 60 år och uppåt är godkända enligt de äldre reglerna. < > 69 Total Andel Godkända ,4 5 Auktoriserade ,6 5 Summa % Figur 3:2. Godkända och auktoriserade revisorer (Revisorsnämnden, 2008) 3.5 Direktiv och propositioner Revisorsdirektivet Genom den första moderna lagen om revisorer, Kungl. Maj:ts kungörelse om auktorisation och godkännande av revisorer (SFS 1973:221), gjordes en ändring i beteckningen på kategorin godkänd granskningsman. Den nya beteckningen blev den som används idag, godkänd revisor (Westermark 2005). I april 1992 tillsattes Revisorsutredningen (dir. 1992:42) som bland annat skulle utvärdera den författningsreglering som behövdes för revisorer med en särskild behörighet att utföra revision. I slutbetänkandet Revisorerna och EG (SOU 1993:69) behandlades i första hand villkoren om de kvalifikationer som revisorer som utför lagstadgad revision måste uppfylla. Förslag lämnades på den författningsreglering som krävdes gällande de revisorer som har särskild kompetens att utföra lagstadgad revision, alltså godkända och auktoriserade revisorer. Förslagen baserades på de villkor som ställs i EG:s åttonde bolagsdirektiv; revisorsdirektivet (ibid). Revisorsdirektivets införlivande krävde inte bara att kompetensfrågor togs upp, utan även frågan om uppdelningen av revisorerna i två kategorier, godkända och auktoriserade, skulle behållas. Ännu har inget beslut tagits huruvida titlarna ska behållas eller ej. Något som är av intresse att påpeka är att i revisionsbolagsutredningens (SOU 1999:43) betänkande sägs bland annat att ABL 10:12 med flera lagar skulle ändras så att behörigheten för en godkänd revisor enligt 4 revisorslagen jämställs med en auktoriserad revisor (5 revisorslagen) (ibid) Propostition 2000/10:146 Bakgrunden till förslaget om att godkänd och auktoriserad revisor numera har samma behörighet att utföra lagstadgad revision är som följer. I regeringens proposition oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet (2000/01:146) till riksdagen den 14 juni 2001 medgav utredarna att det i de största företagen och börsnoterade företag är av vikt att revisionen utförs av kompetenta revisorer. Eftersom en auktoriserad revisor vanligtvis har större teoretisk och praktisk erfarenhet bör en sådan ha hand om revisionen i dessa företag. Dock har detta argument mindre betydelse efter ändringarna i 1995 års revisorslag. Där sägs att den enda skillnaden i den teoretiska utbildningen för en godkänd och en auktoriserad revisor är de 40 extra högskolepoäng som ska 10

19 läsas till, som inte behöver omfatta någon särskild nivå eller några särskilda ämnen. Det krav på praktisk erfarenhet av stora och svårreviderade bolag var även det enligt regeringen ett otillräckligt argument för att behålla den olika behörigheten eftersom det ändå inte görs några tester på om kompetensen upprätthålls. Flera av EU-ländernas nationella lagstiftning ställer kompetenskrav på auktorisation som inte är högre än de för godkännande här i Sverige. En revisor som har ett examensbevis som är tillräckligt för att utföra revision i övriga EES-länder kan ta ut auktorisation i Sverige genom att göra ett särskilt lämplighetsprov, en revisorsexamen behövs alltså inte. Regeringen ställde sig därmed kritisk till att en svensk godkänd revisor ska ha en begränsning i behörigheten (prop 2000/01:146). Ytterligare ett argument för kompetenslikheterna i de båda revisorskategorierna från regeringens sida var att de flesta av de auktoriserade revisorerna, som auktoriserades vid en tidpunkt då kraven för auktorisation var lägre än de är idag, har samma utbildning på samma nivå eller något högre än vad som efter den 1 januari 1997 krävs för att bli godkänd revisor (ibid). 3.6 Utbildning Godkänd revisor Teoretisk utbildning För att kunna kalla sig för godkänd revisor måste en revisorsexamen avläggas. För att göra det ska man ha en kandidatexamen med inriktning företagsekonomi. I Revisorsnämndens föreskrifter (RNFS 2001:3) finns de akademiska kurser som i regel är obligatoriska för avläggande av revisorsexamen. Huruvida just de kurserna krävs beror till viss del på revisionsbolagen som även tillåter, för anställning av revisorsassistent, en vanlig kandidat- eller magisterexamen i företagsekonomi med inriktning mot redovisning (Revisorsnämnden, 2008). Minimikraven på kurser och poäng som anges är 2 : Ämne Poäng Företagsekonomi 60 Juridik 30 Övriga obligatoriska ämnen 20 Figur 3:3. Egen tabell över minimikrav för kurser och poäng (Revisorsnämnden, 2008) Inom de företagsekonomiska kurserna ska inriktningen, som nämns ovan, vara redovisning där en kandidatuppsats, även kallad c-uppsats, ska ingå. Juridikstudierna ska innefatta kurserna beskattningsrätt och handelsrätt där poängfördelningen är 10 poäng beskattningsrätt och 20 poäng för handelsrättsliga kurser. Övriga obligatoriska ämnen inrymmer informations- och databehandling, nationalekonomi, matematik och statistik (Förordning om revisorer (SFS 1995:665)). Praktisk utbildning Innan provet kan göras ska minst tre års praktisk erfarenhet finnas där med betoning på revision av årsbokslut, koncernbokslut eller liknande redovisningshandlingar. Två år av praktiken ska ha skett inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Det tredje kan göras utanför området, men då med en godkänd eller auktoriserad revisor behörig att utföra lagstadgad revision 2 Enligt det gamla poängsystemet. 1 högskolepoäng motsvarar 1,5 ECTS-poäng som är dagens poängsystem. 11

20 som handledare. Ett godkännande ges för fem år i taget. Inför varje ny femårsperiod görs en kontroll avseende revisorns yrkesverksamhet och redbarhet och om revisorn därmed får behålla sin titel (Revisorsnämnden, 2008) Auktoriserad revisor Teoretisk utbildning För att kunna genomgå högre revisorsexamen är även här en kandidatexamen med inriktning mot företagsekonomi nödvändig. Utöver det ska ytterligare 40 högskolepoäng, eller en magisterexamen med ekonomisk inriktning, avklaras. Dock får dessa 40 poäng tas från valfria områden (Prop 2000/01:146). Poängfördelningen i ämnena är här likadan som för att bli godkänd revisor (Revisorsnämnden, 2008). Praktisk utbildning För att kalla sig för auktoriserad revisor ska man genomgå sammanlagt fem års praktik varav tre år omfattar revision av årsbokslut, koncernbokslut eller liknande redovisningshandlingar. Praktiken ska även bestå av delaktighet vid revision av företag som är svåra att revidera exempelvis på grund av sin storlek. Minst tre och ett halvt år av denna praktik ska fullgöras inom EES. Även här ges auktorisationen för fem år i taget (ibid). 3.7 Internutbildning I Revisorsnämndens föreskrifter (RNFS 1996:1) regleras utformningen på den praktiska utbildningen som den nyblivna revisorsassistenten ska genomgå. Utbildningen ska pågå i minst tre år, där den definierade heltiden motsvarar 1600 arbetstimmar per år. Genom den utbildningen ska personen ges praktisk erfarenhet men även möjlighet till att utveckla de teoretiska kunskaperna. Utbildningen kräver relevanta revisionsuppgifter som ska vara alltäckande, det vill säga att en bred branschöversikt ska ges. Nyckelorden planering, utförande och rapportering ska givetvis ingå. Vidare ska revisionsuppdrag genomföras, i form av kvalificerade utredningar, där tyngdpunkten ligger på bedömningar, slutsatser samt etiska regler som är viktiga att iakttaga vid revisionsarbetet överlag. Minst timmar av utbildningen måste gälla revision med tonvikt på aktiebolag. Allt om revision (2008) beskriver praktisk och teoretisk utbildning som kan genomföras både externt och internt på byråerna. IREV ger ekonomi- och revisionsutbildningar som ett externt alternativ. Interna kurser är mest förekommande på de största revisionsbyråerna. 3.8 Kompetens Bjurklo & Kardemark (2003) definierar kompetens som medarbetares kunskaper i alla former samt personlighetsmässiga förmågor. Detta begrepp likställs vardagligt med ordet kvalifikation, en liknelse som författarna förkastar. Istället föredrar de att definiera kvalifikation som den kompetens som arbetsuppgifterna anses kräva och där arbete är lönearbete. En person kan inneha kompetenser som inte består av kvalifikationer som är relevanta för det arbete som ska utföras. Personen i fråga kan exempelvis vara skicklig på att fotografera, men det är helt oväsentligt om de primära arbetsuppgifterna består av att sköta en pappersmaskin. Det finns även skillnader mellan begreppen kompetens och kunskap såtillvida att kompetens har en mer omfattande betydelse. I begreppet finns även viljan att tillämpa kunskaperna. För att tillämpa detta krävs färdigheter vilket Stjernberg et al. (1989) hävdar är den tredje faktorn i 12

Yttrande över Revisorsinspektionens förslag till nya förskrifter om utbildning och prov

Yttrande över Revisorsinspektionens förslag till nya förskrifter om utbildning och prov Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Dnr 2015-1189 2015-11-06 F 15. Förhandsbesked enligt 22 och 23 revisorslagen (2001:883)

Dnr 2015-1189 2015-11-06 F 15. Förhandsbesked enligt 22 och 23 revisorslagen (2001:883) Dnr 2015-1189 2015-11-06 F 15 F 15 Förhandsbesked enligt 22 och 23 revisorslagen (2001:883) Den omständigheten att andra företag i det nätverk, i vilket det registrerade revisionsbolaget Y KB ingår, tillhandahåller

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i revisorslagen (2001:883); utfärdad den 25 april 2013. SFS 2013:217 Utkom från trycket den 8 maj 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om revisorslagen

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1995:665) om revisorer; SFS 2016:1344 Utkom från trycket den 30 december 2016 utfärdad den 20 december 2016. Regeringen föreskriver 1 att

Läs mer

www.pwc.com/se Revision av externt finansierade projekt 2014-04-02

www.pwc.com/se Revision av externt finansierade projekt 2014-04-02 www.pwc.com/se Revision av externt finansierade projekt Agenda Vad gör en revisor God revisionssed - ISA (International Standard on Auditing) Vad gör en auktoriserad/godkänd revisor? Finansiella rapporter

Läs mer

SFS 2009:574. 6 En revisor ska genomgå fortbildning i syfte att behålla de kunskaper och den förmåga att tillämpa kunskaperna som avses i 3.

SFS 2009:574. 6 En revisor ska genomgå fortbildning i syfte att behålla de kunskaper och den förmåga att tillämpa kunskaperna som avses i 3. Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1995:665) om revisorer; SFS 2009:574 Utkom från trycket den 9 juni 2009 utfärdad den 28 maj 2009. Regeringen föreskriver 1 i fråga om förordningen

Läs mer

Särskilt yttrande med anledning av Revisorsnämndens yttrande över Betänkandet Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet

Särskilt yttrande med anledning av Revisorsnämndens yttrande över Betänkandet Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet Särskilt yttrande med anledning av Revisorsnämndens yttrande över Betänkandet Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet (1999:43) Inledning Undertecknade ledamöter av Revisorsnämnden har anmält

Läs mer

1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag,

1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag, SFS nr: 2001:883 Revisorslag (2001:883) 3 Revisorsnämnden skall 1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag, 2. utöva tillsyn över revisionsverksamhet samt över revisorer

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Revisorsnämndens författningssamling

Revisorsnämndens författningssamling Revisorsnämndens författningssamling Utgivare: Per Johansson ISSN 1401-7288 Föreskrifter om ändring i Revisorsnämndens föreskrifter (RNFS 2001:2) om villkor för revisorers och registrerade revisionsbolags

Läs mer

Fusioner och delningar över gränserna

Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster INLEDNING Bakgrund Med det här samrådet vill vi

Läs mer

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 YTTRANDE 2011-09-06 Dnr 2011-128 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 Inledning Revisorsnämnden

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

HANDELSHÖGSKOLAN. Ekonomie kandidatprogram, 180 högskolepoäng

HANDELSHÖGSKOLAN. Ekonomie kandidatprogram, 180 högskolepoäng Utbildningsplan Dnr G 2018/512 HANDELSHÖGSKOLAN Ekonomie kandidatprogram, 180 högskolepoäng Bachelor's Programme in Business and Economics, Programkod: S1EKA 1. Fastställande Utbildningsplanen är fastställd

Läs mer

SFS nr: 2001:883. Revisorslag (2001:883)

SFS nr: 2001:883. Revisorslag (2001:883) SFS nr: 2001:883 Revisorslag (2001:883) 2 I denna lag avses med 1. revisor: en godkänd eller auktoriserad revisor, 2. godkänd revisor: en revisor som har godkänts enligt 4, 3. auktoriserad revisor: en

Läs mer

Revisionspliktens avskaffande

Revisionspliktens avskaffande Charlotte Eriksson George Kojadinovic Revisionspliktens avskaffande - En studie om förändringen på revisionsbyråers tjänsteutbud Företagsekonomi D-uppsats Termin: VT-13 Handledare: Johan Lorentzon Sammanfattning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i revisorslagen (2001:883); SFS 2016:430 Utkom från trycket den 31 maj 2016 utfärdad den 19 maj 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om revisorslagen

Läs mer

1 1 1 ¹ ¹ Revisionsberättelse Till bolagsstämman i Klarna Holding AB, org.nr 556676-2356 Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen

Läs mer

Regeringens proposition 2000/01:146

Regeringens proposition 2000/01:146 Regeringens proposition 2000/01:146 Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet Prop. 2000/01:146 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 14 juni 2001 Ingela Thalén

Läs mer

Kursplanen är fastställd av Studierektor vid Företagsekonomiska institutionen att gälla från och med , höstterminen 2016.

Kursplanen är fastställd av Studierektor vid Företagsekonomiska institutionen att gälla från och med , höstterminen 2016. Ekonomihögskolan BUSN74, Företagsekonomi: Revision i teori och praktik, 7,5 högskolepoäng Business Administration: Auditing in Theory and Practice, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Revisionsbranschen i omvandling?

Revisionsbranschen i omvandling? Examensarbete Magisternivå Höstterminen 2009 Revisionsbranschen i omvandling? - En studie om en eventuell rubbning av revisorsyrket med fokus på revisorers utbildning Författare: Jennie Börjesson Jennie

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Civilekonomprogrammet Valfri inriktning, 120-180 poäng

UTBILDNINGSPLAN. Civilekonomprogrammet Valfri inriktning, 120-180 poäng UTBILDNINGSPLAN Civilekonomprogrammet Valfri inriktning, 120-180 poäng Dnr. 1301/333-04 Fastställd av institutionsstyrelsen 2003-03-13 Postadress Besöksadress Telefon Postgiro Högskolan Kristianstad Högskolan

Läs mer

EtikR 4 Vidareutbildning

EtikR 4 Vidareutbildning ETIKR4 VIDAREUTBILDNING 1 FARS REKOMMENDATIONER I ETIKFRÅGOR EtikR 4 Vidareutbildning (februari 2015) Förord... 1 Krav... 1 Anvisningar... 1 Eempel på vidareutbildningsaktiviteter... 2 Formulär för personlig

Läs mer

Yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till nordisk standard för revision i mindre företag

Yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till nordisk standard för revision i mindre företag 1 YTTRANDE 2015-10-16 2015-773 FAR Box 6417 113 82 STOCKHOLM Yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till nordisk standard för revision i mindre företag Revisorsnämnden har följande huvudsakliga

Läs mer

Yttrande över Revisorsnämndens förslag till ändringar i föreskrifter

Yttrande över Revisorsnämndens förslag till ändringar i föreskrifter Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Kommunala företag Revisorerna Kommunjurist Revision i kommunala företag

Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Kommunala företag Revisorerna Kommunjurist Revision i kommunala företag Cirkulärnr: 10:65 Diarienr: 10/5380 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Datum: 2010-10-29 Mottagare: Rubrik: Per Henningsson Avdelningen för ekonomi och styrning, Avdelningen för juridik Kommunstyrelsen

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter. Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna

Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter. Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna SAMMANFATTNING I EU-fördragets förord anges bland målsättningarna för unionen att man ska fortsätta

Läs mer

Remissvar över betänkandet SOU 2016:74 Ökad insyn i partiers finansiering ett utbyggt regelverk (Ert Dnr: Ju2016/07989/L6)

Remissvar över betänkandet SOU 2016:74 Ökad insyn i partiers finansiering ett utbyggt regelverk (Ert Dnr: Ju2016/07989/L6) YTTRANDE 2017-02-10 Dnr 2016 1361 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissvar över betänkandet SOU 2016:74 Ökad insyn i partiers finansiering ett utbyggt regelverk (Ert Dnr: Ju2016/07989/L6) Inledning

Läs mer

Slutbetänkande av Utredningen om revisorer och revision: Revisorers skadeståndsansvar (SOU 2008:79) Ert dnr Ju 2008/7651/L1

Slutbetänkande av Utredningen om revisorer och revision: Revisorers skadeståndsansvar (SOU 2008:79) Ert dnr Ju 2008/7651/L1 YTTRANDE 2009-01-23 Dnr 2008-1386 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Utredningen om revisorer och revision: Revisorers skadeståndsansvar (SOU 2008:79) Ert dnr Ju 2008/7651/L1 Inledning

Läs mer

Till bolagsstämman i Ortoma AB (publ), org. nr 556611-7585 Rapport om årsredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Ortoma AB (publ) för år 2016. Bolagets årsredovisning

Läs mer

Dnr UFV 2017/2132. Justitiedepartementet

Dnr UFV 2017/2132. Justitiedepartementet ,~~ ~~ ~~s.,~..~... ~~. n~~ UPPSALA UNIVERSITET 1(1) BESLUT 2018-02-27 Dnr UFV 2017/2132 Justitiedepartementet Box 256 751 05 Uppsala Besöksadress: Dag Hammarskjölds väg 7 Handläggare: Fredrik Andersson

Läs mer

Kvalitetskontroll av personvald auktoriserad revisor som utför lagstadgad revision i företag av allmänt intresse

Kvalitetskontroll av personvald auktoriserad revisor som utför lagstadgad revision i företag av allmänt intresse 1 Rapport 2018-03-08 Dnr 2017-1115 Kvalitetskontroll av personvald auktoriserad revisor som utför lagstadgad revision i företag av allmänt intresse 1 Sammanfattande bedömning Revisorsinspektionen (RI)

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

FÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Implementeringen av IFRS 7 i svenska livförsäkringsbolag

Implementeringen av IFRS 7 i svenska livförsäkringsbolag Södertörns högskola Institutionen för ekonomi och företagande Företagsekonomi Kandidatuppsats 10 poäng Handledare: Hans Richter Vårterminen 2006 Implementeringen av IFRS 7 i svenska livförsäkringsbolag

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-10-28. Genomförande av tredje penningtvättsdirektivet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-10-28. Genomförande av tredje penningtvättsdirektivet LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-10-28 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson, f.d. regeringsrådet Leif Lindstam och justitierådet Lars Dahllöf. Genomförande av tredje penningtvättsdirektivet

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan Dnr FAK1 2010/159 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i redovisning och finansiering Masterprogramme in Accounting and Finance Programkod: SAMRE/SAAAF Programmets

Läs mer

1 (3) Revisionsberättelse Till föreningsstämman i Brf Hjorthagshus, org.nr 702000-8954 Rapport om årsredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen för år 2016. Enligt vår uppfattning

Läs mer

Invalskrav för medlemskap i FAR

Invalskrav för medlemskap i FAR FAR BRANSCHORGANISATIONEN FÖR REDOVISNINGSKONSULTER, REVISORER OCH RÅDGIVARE Invalskrav för medlemskap i FAR (2016-04-05) Medlemskap beviljas av styrelsen efter ansökan. De krav som gäller för inval framgår

Läs mer

Konsekvensutredning - Föreskrifter om ändring av Transportstyrelsens föreskrifter

Konsekvensutredning - Föreskrifter om ändring av Transportstyrelsens föreskrifter Konsekvensutredning 1 (6) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Maria Åkerlund Väg- och järnvägsavdelningen Enhet behörigheter Sektion regler Konsekvensutredning - Föreskrifter om ändring av Transportstyrelsens

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Civilekonomprogrammet Revisor/controller, 140/160 poäng

UTBILDNINGSPLAN. Civilekonomprogrammet Revisor/controller, 140/160 poäng UTBILDNINGSPLAN Civilekonomprogrammet Revisor/controller, 140/160 poäng Dnr: 53/333-01 Fastställd av högskolestyrelsen maj 1996 Reviderad av institutionsstyrelsen E 2001-01-29 Reviderad av institutionsstyrelsen

Läs mer

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2009

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2009 UTBILDNINGSPLAN 1(5) Programmets svenska namn Ekonom Online programmet, 180 högskolepoäng Programmets engelska namn Bachelor Programme in Business Administration Online, 180 higher education credits Programkod

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i företagsekonomi

Studieplan för utbildning på forskarnivå i företagsekonomi Dnr: HS 2014/499 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Studieplan för utbildning på forskarnivå i företagsekonomi (Doctoral studies in Business Administration) Karlstads universitet 651 88 Karlstad

Läs mer

Regler för certifiering

Regler för certifiering Regler för certifiering Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Allmänt Allmänt 1 1 Med kommun avses i dessa regler primärkommuner, landstingskommuner och kommunalförbund. Med kommun avses i dessa regler

Läs mer

Bästa hållbarhetsredovisning 2010

Bästa hållbarhetsredovisning 2010 Bästa hållbarhetsredovisning 2010 Vad krävs för att göra en riktigt bra hållbarhetsredovisning? Åse Bäckström och Fredrik Ljungdahl, Finforum 6 december 2011 Agenda Vad är Far? Far och hållbar utveckling!

Läs mer

Välkommen till fördjupningsvalsinformation för termin 4 på CEP

Välkommen till fördjupningsvalsinformation för termin 4 på CEP Välkommen till fördjupningsvalsinformation för termin 4 på CEP Välkommen till fördjupningsvalsinformation för termin 4 på CEP Examina Civilekonomtiteln Auktorisation som revisor Utlandsstudier Praktik

Läs mer

Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS. för förare av buss och tung lastbil

Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS. för förare av buss och tung lastbil Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS för förare av buss och tung lastbil Att köra buss och lastbil i yrkestrafik är ett ansvarsfullt arbete som ställer höga krav på kunskap och skicklighet. Därför införs en

Läs mer

Institutionen för ekonomi. Vad kommer ett avskaffande av revisionsplikten att innebära? Therese Wiik. Examensarbete. i ämnet företagsekonomi

Institutionen för ekonomi. Vad kommer ett avskaffande av revisionsplikten att innebära? Therese Wiik. Examensarbete. i ämnet företagsekonomi Institutionen för ekonomi Titel: Vad kommer ett avskaffande av revisionsplikten att innebära? Författare: Charlotte Myhrberg Therese Wiik Kurspoäng: Kursnivå: 15 högskolepoäng Kandidatkurs (C-nivå) Examensarbete

Läs mer

Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Tredje kvartalet 2004

Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Tredje kvartalet 2004 2004-10-27 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Tredje kvartalet 2004 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 6 Uppdrag från

Läs mer

Kvalitetskontroll av personvald auktoriserad revisor som utför lagstadgad revision i företag av allmänt intresse

Kvalitetskontroll av personvald auktoriserad revisor som utför lagstadgad revision i företag av allmänt intresse 1 Rapport 2018-03-06 Dnr 2017-1130 Kvalitetskontroll av personvald auktoriserad revisor som utför lagstadgad revision i företag av allmänt intresse 1 Sammanfattande bedömning Revisorsinspektionen (RI)

Läs mer

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING?

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? XV/7030/98 SV HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? GENERALDIREKTORAT- XV Inre marknad och finansiella tjänster Detta dokument är avsett att användas som diskussionsunderlag inom

Läs mer

2004-03-15 REMISSYTTRANDE. Finansinspektionen. Box 6750 113 85 Stockholm

2004-03-15 REMISSYTTRANDE. Finansinspektionen. Box 6750 113 85 Stockholm 2004-03-15 REMISSYTTRANDE Finansinspektionen Box 6750 113 85 Stockholm Yttrande över Finansinspektionens förslag till föreskrifter och allmänna råd om finansiell rådgivning till konsumenter (Fi Dnr. 03-8290-450)

Läs mer

Vanliga frågor kring regelverk rörande revision och finansiell rapportering

Vanliga frågor kring regelverk rörande revision och finansiell rapportering Vanliga frågor kring regelverk rörande revision och finansiell rapportering En hjälp för Forum Syds handläggare samt för svenska och lokala organisationer Frågeställningarna utgår från regelverket som

Läs mer

Rekommendation om revisorns yttrande om hållbarhetsrapporten

Rekommendation om revisorns yttrande om hållbarhetsrapporten FAR Vår referens/dnr: 197/2017 Box 6417 113 82 Stockholm 2017-11-15 Remissvar Rekommendation om revisorns yttrande om hållbarhetsrapporten Svenskt Näringsliv har tagit del av FAR:s förslag till ny rekommendation

Läs mer

Utökad extern rapportering vad är det?

Utökad extern rapportering vad är det? Utökad extern rapportering vad är det? Och kommer revisorerna kunna kvalitetssäkra sådan rapportering? Utökad extern rapportering är ett samlingsnamn för ett antal olika rapporter och uppgifter som har

Läs mer

EFTER REVISIONSPLIKTENS AVSKAFFA

EFTER REVISIONSPLIKTENS AVSKAFFA CER ING OM CENTRUM FÖR FORSKN ER EKONOMISKA RELATION RAPPORT 2013:7 N IO IS V E R R Ö F E S S E R T NYSTARTADE BOLAGS IN NDE EFTER REVISIONSPLIKTENS AVSKAFFA Nystartade bolags intresse för revision efter

Läs mer

Utbildningsplan för Masterprogrammet i Sociologi, med Samhällsanalytisk inriktning 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Masterprogrammet i Sociologi, med Samhällsanalytisk inriktning 120 högskolepoäng Utbildningsplan för Masterprogrammet i Sociologi, med Samhällsanalytisk inriktning 120 högskolepoäng Avancerad nivå Master in Sociology 2(2) 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för Masterprogrammet

Läs mer

För båda bolagen avgav A-son revisionsberättelser utan modifiering, upplysning eller anmärkning.

För båda bolagen avgav A-son revisionsberättelser utan modifiering, upplysning eller anmärkning. BESLUT 2019-06-14 Dnr 2018-1284 Tillsynsärende godkände revisorn A-son Beslut: Revisorsinspektionen ger godkände revisorn A-son en erinran. 1 Inledning A-son har varit föremål för Revisorsinspektionens

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Magister-/masterprogram i företagsekonomi SAFEK

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Magister-/masterprogram i företagsekonomi SAFEK Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i företagsekonomi Programkod: Inriktningar: Programmets benämning: SAFEK Accounting and finance (REFI) Management (MANT)

Läs mer

^ SUNNE fvoiviivium KOMMUNST/RELSEN % Dnr...M^L/^å..03., Till bolagsstämman i Rottneros Park Trädgård AB, arg. nr Rapport om

^ SUNNE fvoiviivium KOMMUNST/RELSEN % Dnr...M^L/^å..03., Till bolagsstämman i Rottneros Park Trädgård AB, arg. nr Rapport om ^ SUNNE fvoiviivium KOMMUNST/RELSEN % 2019-03- 2 7 Dnr...M^L/^å..03., Till bolagsstämman i Rottneros Park Trädgård AB, arg. nr 556707-4827 Rapport om årsredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision

Läs mer

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2008

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2008 UTBILDNINGSPLAN 1(5) Programmets svenska namn Ekonom Online programmet, 180 högskolepoäng Programmets engelska namn Bachelor Programme in Business Administration Online, 180 higher education credits Programkod

Läs mer

beslutade den 23 oktober 1997. Allmänna bestämmelser

beslutade den 23 oktober 1997. Allmänna bestämmelser Revisorsnämndens föreskrifter om villkor för revisorers och revisionsbolags verksamhet samt om godkännande, auktorisation och registrering (RNFS 1997:1) beslutade den 23 oktober 1997. Allmänna bestämmelser

Läs mer

Revisors oberoende. Om den svenska oberoenderegleringens utveckling, dess funktion och konstruktion. Adam Diamant IUSTUS FÖRLAG

Revisors oberoende. Om den svenska oberoenderegleringens utveckling, dess funktion och konstruktion. Adam Diamant IUSTUS FÖRLAG Revisors oberoende Om den svenska oberoenderegleringens utveckling, dess funktion och konstruktion Adam Diamant IUSTUS FÖRLAG Innehällsförteckning Förkortningar 15 DEL I 17 1 Inledning 19 1.1 Om avhandlingsämnet

Läs mer

Läs mer på www.frejs.se

Läs mer på www.frejs.se Om oss Frejs är en byrå med ca 50 anställda och tre kontor. Vi har kompetensen och kapaciteten att vara revisorer och rådgivare åt kunder i alla storlekar. Vi är stora nog att kunna erbjuda erfarenhet

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Ekonomprogrammet On-line, 180 högskolepoäng. The Business Administration and Economics Program On-Line, 180 ECTS Credits

UTBILDNINGSPLAN. Ekonomprogrammet On-line, 180 högskolepoäng. The Business Administration and Economics Program On-Line, 180 ECTS Credits Dnr: 943/2006-510 Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Ekonomprogrammet On-line, 180 högskolepoäng The Business Administration and Economics Program On-Line, 180

Läs mer

Kvalitetskontroll av personvald auktoriserad revisor som utför lagstadgad revision i företag av allmänt intresse

Kvalitetskontroll av personvald auktoriserad revisor som utför lagstadgad revision i företag av allmänt intresse 1 Rapport 2018-03-08 Dnr 2017-1117 Kvalitetskontroll av personvald auktoriserad revisor som utför lagstadgad revision i företag av allmänt intresse 1 Sammanfattande bedömning Revisorsinspektionen (RI)

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i. socialt arbete

Studieplan för utbildning på forskarnivå i. socialt arbete Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Studieplan för utbildning på forskarnivå i socialt arbete (Doctoral studies in Social Work) Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Fakulteten för

Läs mer

Kan redovisningskonsulten ersätta revisorn?

Kan redovisningskonsulten ersätta revisorn? UPPSALAUNIVERSITET Företagsekonomiskainstitutionen Magisteruppsats HT 2010 Kanredovisningskonsultenersättarevisorn? Enredogörelseförredovisningskonsultensochrevisorns kontrollfunktionidetmindreaktiebolaget.

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

S2IAG Masterprogrammet i Internationell Administration och Global Samhällsstyrning, 120 högskolepoäng

S2IAG Masterprogrammet i Internationell Administration och Global Samhällsstyrning, 120 högskolepoäng STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN S2IAG Masterprogrammet i Internationell Administration och Global Samhällsstyrning, 120 högskolepoäng Master s Programme in International Administration and Global Governance,

Läs mer

Revisionsrapport - Årsredovisning för staten 2017

Revisionsrapport - Årsredovisning för staten 2017 REGERINGEN 103 33 STOCKHOLM Revisionsrapport - Årsredovisning för staten 2017 Riksrevisionen har granskat Årsredovisning för staten 2017 (ÅRS), avlämnad den 16 april 2018. Revisionen innefattar också Regeringskansliets

Läs mer

Lättläst om svenskt studiestöd

Lättläst om svenskt studiestöd Lättläst om svenskt studiestöd Grundläggande rätt för utländska medborgare 2014/15 1 2 Innehåll Vilka är länderna inom EU och EES?...7 Vilka krav behöver du uppfylla för att få svenskt studiestöd?...8

Läs mer

Revisionsbranschens utveckling

Revisionsbranschens utveckling Revisionsbranschens utveckling En kvantitativ och kvalitativ studie om vad som kännetecknar de företag som valt bort revision och vad revisionsbyråernas uppfattning är om konsekvenserna Författare: Handledare:

Läs mer

EtikU 5 Revisorers verksamhet

EtikU 5 Revisorers verksamhet FARS UTTALANDEN I ETIKFRÅGOR EtikU 5 Revisorers verksamhet (december 2009) ETIKU 5 REVISORERS VERKSAMHET 1 1 Inledning... 1 2 Revisors verksamhet... 1 3 Kolumnerna: Analysmodellen... 2 4 Raderna: Verksamheterna...

Läs mer

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Sälja och köpa tjänster inom EU samma villkor som hemma Inom EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. För dig och ditt företag

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i kulturgeografi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i kulturgeografi UMEÅ UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakulteten Gäller from 1 juli 2013 ALLMÄN STUDIEPLAN 2013 06 05 Dnr 512 1030 13 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i kulturgeografi 1. Mål för utbildningen

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i omvårdnad - (Doctoral studies in Nursing)

Studieplan för utbildning på forskarnivå i omvårdnad - (Doctoral studies in Nursing) FAKULTETEN FÖR HÄLSA, NATUR- OCH TEKNIKVETENSKAP Studieplan för utbildning på forskarnivå i omvårdnad - (Doctoral studies in Nursing) Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Fakulteten för samhälls-

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Religionsvetenskap, Magister/Masterprogram. 60/120 högskolepoäng H2RSM

UTBILDNINGSPLAN. Religionsvetenskap, Magister/Masterprogram. 60/120 högskolepoäng H2RSM UTBILDNINGSPLAN Religionsvetenskap, Magister/Masterprogram 60/120 högskolepoäng H2RSM Religious Studies, Master programme 60/120 higher education credits Diarienr: G 217 3513/10 1. Fastställande Utbildningsplan

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Masterprogram i teologi med inriktning systematisk teologi 120 högskolepoäng

Masterprogram i teologi med inriktning systematisk teologi 120 högskolepoäng Masterprogram i teologi med inriktning systematisk teologi 120 högskolepoäng Master of Theology (Two Years) With Specialization in Systematic Theology 120 higher education credits Teologiska högskolan

Läs mer

Praktikrapport. - En redogörelse för praktikperioden på Ernst & Young.

Praktikrapport. - En redogörelse för praktikperioden på Ernst & Young. Praktikrapport. - En redogörelse för praktikperioden på Ernst & Young. Klara Löwenberg Handledare: Monica Andersson Stockholms Universitet Yrkesförberedande praktik VT-2012 Innehållförteckning 1. Allmän

Läs mer

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen

Läs mer

BUSR31 är en kurs i företagsekonomi som ges på avancerad nivå. A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

BUSR31 är en kurs i företagsekonomi som ges på avancerad nivå. A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Ekonomihögskolan BUSR31, Företagsekonomi: Kvalitativa metoder, 5 högskolepoäng Business Administration: Qualitative Research Methods, 5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi

Studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi (Doctoral studies in Sociology) Beslut om inrättande Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2002R1606 SV 10.04.2008 001.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1606/2002

Läs mer

PM UPPHANDLING AV REVISION I KOMMUNALA BOLAG

PM UPPHANDLING AV REVISION I KOMMUNALA BOLAG PM 2016-04 UPPHANDLING AV REVISION I KOMMUNALA BOLAG 1 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tagit fram ett stödmaterial för processen att upphandla lagstadgad revision i kommunala bolag,

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk. R-2008/0032 Stockholm den 28 januari 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9999 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers

Läs mer

Att göra examensarbete

Att göra examensarbete Att göra examensarbete För att ta ut en masterexamen måste du ha genomfört ett examensarbete. Under examensarbetet förväntas du bland annat visa fördjupade teoretiska kunskaper inom någon del av det biologiska

Läs mer

Samråd om en europeisk arbetsmyndighet och ett europeiskt socialförsäkringsnummer

Samråd om en europeisk arbetsmyndighet och ett europeiskt socialförsäkringsnummer Samråd om en europeisk arbetsmyndighet och ett europeiskt socialförsäkringsnummer 1. Om dig Vem svarar du som? Privatperson På jobbets eller en organisations vägnar Förnamn Efternamn Mejladress Var bor

Läs mer

Kvalitetskontroll av personvald auktoriserad revisor som utför lagstadgad revision i företag av allmänt intresse

Kvalitetskontroll av personvald auktoriserad revisor som utför lagstadgad revision i företag av allmänt intresse 1 Rapport 2018-03-08 Dnr 2017-1116 Kvalitetskontroll av personvald auktoriserad revisor som utför lagstadgad revision i företag av allmänt intresse 1 Sammanfattande bedömning Revisorsinspektionen (RI)

Läs mer

Bolagsstyrningsrapport 2013

Bolagsstyrningsrapport 2013 Bolagsstyrningsrapport 2013 Elos AB är ett svenskt aktiebolag, vars B aktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm AB Small Cap listan. Elos AB är sektorklassificerat som Health Care bolag. Elos bolagsstyrning

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Information om förtydliganden i föreskrifterna för 90-konto och kommentarerna till dessa m.m.

Information om förtydliganden i föreskrifterna för 90-konto och kommentarerna till dessa m.m. Qo SVENSK INSAMLINGS KONTO KONTROLL Stockholm i april 2013 Till 90-kontoinnehavare och kontorevisorer Information om förtydliganden i föreskrifterna för 90-konto och kommentarerna till dessa m.m. Kontaktperson

Läs mer

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr: HS 2014/248 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: Beslut om fastställande: SACEK 14 4. -04- Programmets benämning: Civilekonomprogrammet

Läs mer