Kravspecifikation och framställningsmall för CAD manual. Version 4

Transkript

1 , 1/46 Kravspecifikation och framställningsmall för CAD manual Version 4. Datum. Rev

2 , 2/46 1 INLEDNING NYTTJANDERÄTT OCH ÄGANDERÄTT ORGANISATION PROJEKTINFORMATION PROJEKTETS ORGANISATION PROJEKTETS CAD-ORGANISATION CAD SAMORDNING CAD SAMORDNINGSMÖTE VID PROJEKTSTART CAD SAMORDNAREN CAD ANSVARIG SÄKERHET KONSULTERS EGNA SÄKERHETSÅTGÄRDER INFORMATIONSUTBYTE KOMMUNIKATION E-POST ANVÄNDS EJ FÖR UTBYTE, LEVERANS ELLER HÄMTNING AV RITNINGAR UTBYTE AV MODELLFILER UTBYTE AV ICKE GRAFISKINFORMATION ANSVAR TIDPLAN FÖR PROJEKTET PROGRAM OCH FILFORMAT ALLMÄNT KRAV PÅ PROGRAM, PROGRAMVERSIONER OCH FILFORMAT Krav på program, programversioner HANTERING AV DATAFILER DOKUMENTSTRUKTUR FÖR CAD FILER PÅ EGEN DATOR ELLER SERVER REGLER FÖR NAMNGIVNING AV FILER Namngivning av modellfiler enligt RA Uppbyggnad av namngivning av layoutmall/ritningsmall (RITNINGSDEFINITIONSFIL) Namngivning av ritningsdefinitions fil Handlingsförteckning GRUNDLÄGGANDE PROJEKTERINGSPRINCIPER INFORMATION PÅ MODELLER OCH RITNINGAR Märkning av modellritning Stämpel enligt ovan Ritningsram med kompletterande information Komplementfiler Ritstämpel MÅTTSÄTTNING Precision LÄGESBETECKNINGAR Koordinatsättning koordinater Ritningskoordinater TEXTNING

3 , 3/ Text i modellritningen Text i layouter Rumsbeteckningar SYMBOLER Symboler konstruktion Symboler schema DETALJERING LAGERINDELNING REFERENSFILER Referenser modellfiler Referenser rasterfiler SAMGRANSKNING ÄNDRINGAR ÄNDRINGAR FRÅN PROJEKTSTART TILL STATUS FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG ÄNDRINGAR - FRÅN FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG TILL RELATIONSHANDLING PM/KFU UTSKRIFT KVALITETSSÄKRING KVALITETSSÄKRING AV CAD-FILER INLÄMNING INLÄMNING AV BYGGHANDLINGAR (GÄLLER ENDAST A-RITNINGAR) INLÄMNING AV RELATIONSHANDLINGAR LEVERANS CAD TERMINOLOGI OBJEKT MODELL OCH RITNING MODELLFIL, RITNINGSDEFINITIONSFIL, RITNINGSFIL, PLOTTFIL

4 , 4/46 1 Inledning Detta dokument beskriver de övergripande regler som gäller för hantering och uppbyggnad av digitala dokument som skall arkiveras och nyttjas av (BF). Dokumentets syfte är att styra CAD och annat arbete med digital information så att den digitala informationen får rätt struktur, rätt format överlämnad vid rätt tidpunkt med rätt standard. Dokumentet skall följas under projektering och vid inlämning av handlingar. Detta dokument förutsätter kompetens i digital informationshantering och ger stöd/styrning där standardisering är nödvändig men frihet att utveckla informationen för processens alla skeden. En annan förutsättning är en kompetent CAD samordning inom varje projekt. Detta dokument är inte en CAD-manual för projekt och kan inte ersätta den. CAD manual för ett projekt skapas från en kopia av detta dokument. I projektet tillämpliga delar av dokumentets kopia behålls, resten tas bort. All projektspecifik information anges och dokumentet får namn CAD manual för projekt:. Kravspecifikationens bilagor är en del av dokumentet lika som andra tilläggsdokument (t ex projektprofil). Alla bilagor ingår alltid i CAD manualen för projektet. Kravspecifikationen tillämpas på CAD manual för projektet och samtlig digital information som överlämnas under projekteringen och efter avslutat projekt. När alla projektrelaterade justeringar av detta dokument är utförda av BF ritarkivansvarig eller CAD samordnaren för projektet, sparas dokumentet i projektmappen Dokument under namnet CAD manual med ifyllda uppgifter om projektnamn och datum på sidan 1 som.pdf fil. 2 Nyttjanderätt och äganderätt ABK-96 7 gäller med följande lydelser av 7.1 och Beställaren har rätt att använda resultatet av uppdraget för avtalat ändamål. Beställaren har dessutom full nyttjanderätt till samtliga handlingar och datafiler samt rättighet att använda resultatet för andra projekt beträffande framtagna principer, typlösningar, detaljlösningar etc. utan att särskild ersättning utgår till konsulten. På motsvarande sätt får konsulten rätt att använda resultatet för andra projekt utan att ersätta BF ritarkiv (Conisio)

5 , 5/46 I de fall resultatet av uppdraget är skyddat enligt upphovsrättslagen, mönsterskyddslagen eller annan dylik lagstiftning fodras medgivande av konsulten för nyttjande utöver avtalat ändamål. Konsulten får inte överlåta de ekonomiska befogenheter hörande till ovannämnda lagstiftning till någon annan än Landstinget i Östergötland Försörjningscentrum. Konsulten ansvarar gentemot Landstinget i Östergötland Försörjningscentrum Byggavdelning för att företaget har rätt att disponera över de ekonomiska befogenheter som är knutna till verket. Landstinget i Östergötland Försörjningscentrum får, utan hinder av vad som ovan sagts i denna paragraf och utan att utge ersättning, för eget bruk nyttja resultatet såväl under uppdraget som efter uppdraget för de objekt vilket det är avsett för. 7.8 Beställaren har äganderätten till originalhandlingarna liksom de datafiler och elektroniska konfigurationer som handlingarna framställts ur. Konsulten skall arkivera kopieringsbara kopior under minst 10 år från det uppdraget slutförts. Konsulten skall arkivera de datafiler och elektroniska konfigurationer ur vilka handlingar har framställts under 3 år från det uppdraget slutförts och i den form de upprättats. 3 Organisation 3.1 information benämning: 3.2 ets organisation ledare A Arkitekt B Brand E El-projektör K Byggkonstruktör M Markprojektör V V-projektör C CAD Samordnare 3.3 ets CAD-organisation Bet Teknikområde Person och adress uppgifter C CAD Samordnare A Arkitekt E El-projektör K Byggkonstruktör M Mark

6 , 6/46 V V-projektör

7 , 7/ CAD samordning Alla deltagare i projektet skall samordna sitt projekteringsarbete. Till varje projekt skall utses en CAD samordnare samt en CAD ansvarig från respektive disciplin som deltar i projekteringen. CAD ansvariga för Landstinget hos BF ansvarar för den slutliga granskningen och godkännande av.dwg-filer. Granskning skall göras löpande under projektets gång, genom stickprov. Alla handlingar kontrolleras vid slutleverans. Ritarkivet inom funktionen Teknisk Dokumentation på BF (RA) utser CAD samordnaren för RA och denne skall se till att CAD ansvariga inom alla discipliner tillämpar CAD manualen för projektet. CAD samordnaren skall leda och samordna CAD arbete i enlighet med CAD ansvarig hos RA. RA:s krav är att CAD samordnaren är - i regel utomstående sakkunnig som antingen inte är involverad i projektet på något annat sätt eller har en mindre, självständig roll i projektet. Undantag skall beviljas av RA. Grundkrav för CAD samordnarens kunskaper är: - dokumenterad kunskap i AutoCAD, ADT och andra programvaror som krävs enligt detta dokument - referenser från liknande uppdrag 3.5 CAD samordningsmöte vid projektstart Beställaren kallar till CAD samordningsmöte vid projektstart. Beställarens CAD ansvarige skall vara närvarande. Punkter som alltid skall finnas på agendan: enligt protokollmall Dagordning för 1:a CAD projekteringsmöte Alla avsteg från kravspecifikationen skall vara godkända av RA och dokumenterade i mötesprotokollet. CAD samordnaren sammankallar till CAD samordningsmöten i erforderlig omfattning. 3.6 CAD samordnaren Ansvarar för:

8 , 8/46 att ta fram Kvalitetskontroll plan så att all digital information framtagen för respektive projekt går igenom projektörernas egen kvalitetskontroll av Landstingets krav i CAD manualen för projektet vid leveranser: löpande översyn av projektdeltagarnas egna kontroller att de är genomförda enligt gällande standard och detta dokument att definiera nödvändiga layouter för projektet i skala 1:100 och 1:50 att kalla till CAD samordningsmöten och upprätta mötesprotokoll samt föra in protokollet på platsen Vid överlämnandet ansvarar för att: sammanställningsritningar (om de är avtalade) innehållande samtliga installationer är överlämnade projektspecifika bilagor till CAD manualen finns med samtliga protokoll från CAD samordningsmöten finns med kvalitetskontrollera (stickprov) alla handlingar i enighet med CAD manualen utfärda undertecknat dokument om genomförd kvalitetskontroll anmäla till CAD ansvariga för Landstinget hos BF när alla relations handlingar är levererade 3.7 CAD ansvarig För varje disciplin skall utses från respektive projektör och godkännas av ritarkivansvarig. Ansvarar för att handlingarna uppfyller denna kravspecifikation och att.dwg-filer inom ansvarsområdet överensstämmer med utlämnade projektmallar. CAD ansvarig har ansvar för att detta dokument följs inom den egna organisationen genomförande av kvalitetskontroller på egen digital information att lämplig back up utförs (om IT ansvarig för projekt saknas) att lämplig skydd/kontroll mot datavirus genomförs (om IT ansvarig för projekt saknas) att avtalade leveransintervall följs deltagande i CAD samordningsmöten Vid överlämnandet ansvarar för att: samtliga digitala dokument angivna i leveransplanen vid 1:a CAD samordningsmöte är levererade all dokumentation om eventuella avvikelser som gjordes från CAD manualen är bifogade på lämpligt sätt kontrollera att alla överlämnade digitala handlingar är gjorda i enighet med CAD manualen utfärda undertecknat dokument om genomförd kvalitetskontroll meddela CAD samordnaren när relationshandlingar är levererade

9 , 9/46 4 Säkerhet 4.1 Konsulters egna säkerhetsåtgärder Säkerhetskopiering av data på server skall utföras minst en gång per dygn. Uppdaterat antivirus program skall användas hos inblandade i uppdraget och allt som skickas till projektservern skall virustestas. För att erhålla rätt nivå på behörigsäkerhet skall - inloggning ske medelst användaridentitet och lösenord - varje konsult ansvara för egen säkerhetskopiering (back up) av producerad handling. RA utbetalar inte ersättning för omprojektering av projekthandlingar som gått förlorade p.g.a. bristande säkerhet enligt ovanställda krav. 5 Informationsutbyte 5.1 Kommunikation Informationsutbyte/datakommunikation sker via platsen. Annan lösning sker endast efter krav eller godkännande från RA. 6 E-post används ej för utbyte, leverans eller hämtning av ritningar. Senaste gällande filer skall alltid finnas tillgängliga under respektive teknikområde på angiven projektserver. Konsulterna ansvarar för att detta utförs. Tidpunkter för publicering av senaste version av underlag är enligt projektets tidplan. Instruktioner för användandet (hämtning och lämnande) skall finnas tillgängliga på angiven projektserver. 6.1 Utbyte av modellfiler Informationsutbyte sker i regel via platsen eller RA:s FTP server, endast i undantagsfall på CD. Tidpunkter för utbyte regleras i tidplanen. 6.2 Utbyte av icke grafiskinformation Informationsutbyte sker via platsen, RA:s FTP server eller CD. Tidpunkter för utbyte regleras i tidplanen

10 , 10/ Ansvar Filer som skall skickas för utskrift till extern utskriftsbyrå typ Arkitektkopia, skall kontrolleras av varje enskild konsult. Kontrollera: - Handlingens utskrift skala överensstämmer med skala angivet i namnrutan. - Utskriftsformat - Färger och pennbreddsinställning enligt denna CAD manual - Ritningens innehåll överensstämmer med det som angivits i namnrutan Ritningstyp, plan och del. Denna kontroll skall utföras för att säkerhetsställa kvaliteten på utskrivna ritningar. Endast plott-filer i första hand PLT -får skickas. På samtliga handlingar skall det klart och tydligt framgå vem som ansvarar för handlingen. Informationsmottagaren ansvarar för att korrekt underlag används för eget arbete. 6.4 Tidplan för projektet Tidplan för CAD projektering upprättas av ledaren enligt den nya CAD manualen. 7 Program och filformat 7.1 Allmänt Kraven på filformat, program och programversioner i detta kapitel gäller filer levererade till projektservern. 7.2 Krav på program, programversioner och filformat Krav på program, programversioner Typ av program Programversioner CAD Applikationer Rasterredigering Ordbehandling, kalkyl, komprimering m m Internet browser AutoCAD 2010 eller senare ABS, MEP 2010 eller senare MagiCAD CAD Raster PRO 2004 eller senare AutoCAD LT 2004 eller senare MSOffice 2003,eller tidigare WinZip Adobe Acrobat Professional Valfri E-post Valfri Versionsbyten eller uppgradering får ej ske under pågående projekt utan medgivande från CAD samordnaren samt övriga konsulter i projektet

11 , 11/46 deltagarna skall äga licens på alla programvaror som används för utarbetning av digital information i projektet. Om annat CAD system än ovannämnda används lokalt hos en konsult ansvarar denne konsult för att konvertering till.dwg-format sker för de filer som skall distribueras. 8 Hantering av datafiler 8.1 Dokumentstruktur för CAD filer på egen dator eller server Principen för en projektstruktur skall vara lika hos samtliga aktörer inom projektet som skall hantera "levande" filer typ.dwg,.doc m fl. Struktur skall upprättas enligt bilden nedan. Av praktiska skäl skapas en mapp, Dokument, som innehåller mappar för övriga dokument. Dessa redovisas separat efter behov. Nedan definierad mappstruktur överensstämmer med RA:s krav på mappsstruktur vid leverans. Den relativa sökvägen för Xref skall vara enlig denna mappstruktur. Gällande mappstruktur (Obs! katalognamn börjar alltid med stor bokstav)

12 , 12/ Regler för namngivning av filer Benämning av handling skall utföras för att identifiera dokumentens härkomst och innehåll. Handlingar skall namnges enligt nedan redovisade beteckningar och koder. Denna del är utformad vad endast redovisad med de vanligaste förekommande definitionerna. Endast tecken a-z, 0-9 samt _ får användas i filnamnen. Bindestreck i namnet är inte tillåtet. SS ISO 9660 skall följas, dvs. åå, ää samt öö får ej användas i filnamnen. Om filsystemet så medger kan längre filnamn användas internt för att särskilja olika versioner av samma fil Namngivning av modellfiler enligt RA Position Exempel E M Om modellfilen delas skall löpnumret användas, om modellen ej delas ges löpnumret 1. Position 1-2 Innehåll Beteckningen disciplin (AM för Arkitekt, EM för El-projektör osv.- se katalogstruktur) 3-5 Fastighetsbeteckning enligt Landstinget i Östergötland 6-8 Husbeteckning enligt RA, Husnummer enligt hyressystem, BF 9-10 Tekniskt system/bygg del (enligt BF, RA) Modellens våningsplan 13 Löpnummer Beteckningen disciplin örshandling Kod pos 1-2 Teknikområde Ursprung AM Arkitekt BH90 BM Brand BH90 EM El-projektör BH90 IM Inredningsarkitekt BH90 KM Byggkonstruktör BH90 LM Landskapsarkitekt BH90 MM Markprojektör BH90 RM VA-projektör BH90 SM Styr och övervakning BH90 VEM, VSM VVS-projektör, eller V-projektör när både V och VS finns BH90 WEM, WSM VE-projektör, när det finns 2 eller fler projektörer VS-projektör, när det finns 2 eller fler projektörer BH90 BH90 CM CAD Samordnare

13 , 13/ Kod byggdel för Markprojektör Kod pos 9-10 Innehåll 10 Sammansatt markbyggnadsdel. Områdesgränser, Mätsystem, Punkter, höjdförhållanden samt kartor 11 Markunderbyggnad, schakt, fyllning, markförstärkning 12 Vakant 13 Vakant 14 Byggda delar på mark och i mark, byggnader, trappor, ledningar 15 VA-ledningar 16 Marköverbyggnader, hårdgjorda ytor, väg 17 Spårprojektering 18 Markkompletteringar stolpar, räcken, plank, växter, utrustning 19 Övrig mark, Illustrationer, system Kod byggdel för konstruktion (gäller nybygge) Kod pos 9-10 Innehåll 20 Sammansatt 21 Platsgjuten betong 22 Armering i platsgjuten betong 23 Förtillverkad betong 24 Stål konstruktion 25 Trä konstruktion 26 Murverk 27 Vakant 28 Vakant 29 Vakant Kod byggdel för Arkitekt Kod pos 9-10 Innehåll 00 Sammansatta delar 32 Hus underbyggnad: Schakt, grundläggning, kulvertar 33 Husstomme: Väggar, pelare, bjälklag 34 Yttertak: Klimatskiljande delar och kompletteringar 35 Yttervägg, fasader: Klimatskiljande delar och kompletteringar 36 Rumsbildning: Stomkomplettering delar 37 Invändiga ytskikt och rumskompletteringar 38 Vakant 39 Övriga husbyggnadsdelar ej specificerade, typ rivning etc Inredning

14 , 14/ Kod Tekniskt system för VVS-projektör Kod pos 9-10 Innehåll 50 Sammansatt VVS 51 Vakant 52 Tappvatten och Avloppsvatten 53 Sprinkler 54 Gas och tryckluft 55 Kyla 56 Värme 57 Luftbehandling 58 Vakant 59 Övrig VVS och Kyla Kod Tekniskt system för El-projektör Kod pos 9-10 Innehåll 60 Sammansatt EL 61 Kanalisation 62 Kraftförsörjande 63 Belysning, Elvärme och motor 64 Teletekniska anläggningar 65 Brandtekniska anläggningar 66 Spänningsutjämning 67 Överfallslarm 68 Nödbelysning 69 Övriga anläggningar Kod Tekniskt system för transport Kod pos 9-10 Innehåll 70 Sammansatt transportanläggningar 71 Hissanläggningar. sammansatt 72 Vakant 73 Personaltransportanläggningar. sammansatt 74 Lyftbordsanläggningar. sammansatt 75 Varutransportanläggningar. sammansatt 76 Vakant 77 Anläggningar med maskindrivna portar, grindar m m. sammansatt 78 Vakant 79 Övrig transportanläggningar

15 , 15/ Kod Tekniskt system för styr och övervakning Kod pos 9-10 Innehåll 80 Sammansatt styr och övervakning 81 Vakant 82 Vakant 83 Styr 84 Övervakning 85 Vakant 86 Vakant 87 Vakant 88 Vakant 89 Övriga styr och övervakningssytem Kod Tekniskt system för kompletteringsritningar Kod pos 9-10 Innehåll 90 Sammansatt utrymmen 91 Vakant 92 Sekundära utrymmen 93 Utrymningsplaner enligt SIS 94 Insatsplaner 95 Översiktplaner 96 Vakant 87 Vakant 98 Vakant 99 Vakant Modellfilens planindelning Kod pos Husets plan benämns enligt nedanstående tabell Text i ritningshuvud och Sifferkod i namngivning Populärnamn handlings förteckning av modeller Plan KV Plan BV Plan Våning 1 Plan Våning 2 Plan Våning 3 Enligt exemplet ovan blir det fullständiga modellfilnamnet: EM dwg = EL modell fastighet 045, hus 430, belysning plan 09 del 1 (eller hel modell om så är fallet) VEM dwg = Ventilationsmodell fastighet 045, hus 430 ventilation plan 09 del

16 , 16/46 Observera: för ritningar som inte är knutet till ett specifikt plan gäller följande: Kod pos 11 Innehåll A Detaljer Armering D Detaljer F Fasader S Sektion, Situationsplan T Förteckningar U Uppställningar, elevationer V Volymer X Schema M Installationer i mark Kod pos avser löpnummer för ovanstående Uppbyggnad av namngivning av layoutmall/ritningsmall (RITNINGSDEFINITIONSFIL) Layoutmallar/ritningsmall skall skapas för samtliga typer av utsnitt ur modellfilerna i projektet. Om en byggnad är 5 våningar hög och längden motsvarar 3 st. A1 ritningar så skall 3 st. layouter skapas, en för varje del i längdriktningen, förutsatt att det inte föreligger någon skillnad i utbredning mellan de olika våningsplanen. Varje vånings plan ger 3st ritningsdefinitionsfil (RDF) per modellfil. RDF skall benämnas enligt följande metod: Position Exempel Om modellmallar delas skall löpnumret användas, om modellen ej delats ges löpnumret 1. Position Innehåll 1-3 Fastighetsbeteckning enligt RA 4-6 Husbeteckning enligt RA 7-8 Teknikområde enligt ovan 9-10 Plan 11 Del löpnummer, sättes till 1, även när ingen delning sker. Enligt exemplet ovan blir det fullständiga layoutfilnamnet: dwg

17 , 17/ Planindelning layoutmall/ritningsmall Kod pos 9-10 Husets plan benämns enligt nedanstående tabell Text i ritningshuvud och Sifferkod i namngivning av Populärnamn handlings förteckning modeller Plan KV Plan BV Plan Våning 1 Plan Våning 2 Plan Våning Namngivning av ritningsdefinitions fil Layouter och ritningsnummer skall benämnas med samma teckenkombination enl. följande metod: Position Exempel Om modellmallar delas skall löpnumret användas, om modellen ej delats ges löpnumret 1. Position Innehåll 1-3 Fastighetsbeteckning enligt RA 4-6 Husbeteckning enligt RA 7-8 Teknikområde enligt ovan 9-10 Plan 11 Del löpnummer, sättes till 1, även när ingen delning sker. Enligt exemplet ovan skulle det fullständiga layouten/ritningsnumret bli: dwg (Tekniskt system 57 av Ventilationskonsult för hus 430 och plan 09, del 1 av modellfil. Dwg innebär att filen är editerbar i AutoCad.) plt (filnamnet är layoutnamnet) Handlingar som ej kan knytas till ett specifikt plan namnges med ett löpnummer i Pos

18 , 18/ Kod byggdel för Markprojektör Kod pos 7-8 Innehåll 10 Sammansatt markbyggnadsdel. Områdesgränser, Mätsystem, Punkter, höjdförhållanden samt kartor 11 Markunderbyggnad, schakt, fyllning, markförstärkning 12 Vakant 13 Vakant 14 Byggda delar på mark och i mark, byggnader, trappor, ledningar 15 VA-ledningar 16 Marköverbyggnader, hårdgjorda ytor, väg 17 Spårprojektering 18 Markkompletteringar stolpar, räcken, plank, växter, utrustning 19 Övrig mark, Illustrationer, system Konstruktioner upprättade av konstruktör, statiker Kod byggdel för Arkitekt Kod pos 7-8 Innehåll 30 Sammansatta delar 31 Vakant 32 Hus underbyggnad: Schakt, grundläggning, kulvertar 33 Husstomme: Väggar, pelare, bjälklag 34 Yttertak: Klimatskiljande delar och kompletteringar 35 Yttervägg, fasader: Klimatskiljande delar och kompletteringar 36 Rumsbildning: Stomkomplettering delar 37 Invändiga ytskikt och rumskompletteringar 38 Vakant 39 Övriga husbyggdelar, brandcellsgränser Inredning Kod Tekniskt system för VVS-projektör Kod pos 7-8 Innehåll 50 Sammansatt VVS- och kylsystem 51 Vakant 52 Tappvatten och Avloppsvatten. sammansatt 53 Sprinkler och släckvattensystem. sammansatt 54 Gas och tryckluft. sammansatt 55 Kyla. sammansatt 56 Värma. sammansatt 57 Luftbehandling. sammansatt 58 Vakant 59 Övrig VVS- och Kylsystem

19 , 19/ Kod Tekniskt system för El-projektör Kod pos 7-8 Innehåll 60 Sammansatt EL 61 Kanalisation 62 Kraftförsörjande anläggningar. sammansatt 63 Belysning, Elvärme och motor. sammansatt 64 Teletekniska anläggningar. sammansatt 65 Brand 66 Spänningsutjämning. sammansatt 67 Överfallslarm 68 Nödbelysning 69 Övriga anläggningar Kod Tekniskt system för transport Kod pos 7-8 Innehåll 70 Sammansatt transportanläggningar 71 Hissanläggningar. sammansatt 72 Vakant 73 Personaltransportanläggningar. sammansatt 74 Lyftbordsanläggningar. sammansatt 75 Varutransportanläggningar. sammansatt 76 Vakant 77 Anläggningar med maskindrivna portar, grindar m m. sammansatt 78 Vakant 79 Övrig transportanläggningar Kod Tekniskt system för styr och övervakning Kod pos 7-8 Innehåll 80 Sammansatt styr och övervakning 81 Vakant 82 Vakant 83 Styr 84 Övervakning 85 Vakant 86 Vakant 87 Vakant 88 Vakant 89 Vakant

20 , 20/ Kod Tekniskt system för kompletteringsritningar Kod pos 7-8 Innehåll 90 Sammansatt utrymmen 91 Vakant 92 Sekundära utrymmen 93 Utrymningsplaner enligt SIS 94 Insatsplaner 95 Översiktplaner 96 Vakant 87 Vakant 98 Vakant 99 Vakant Delprojekt i fastighet (Skilda entreprenader på samma plan, hyresgästanpassning). Definieras efter diskussion vid CAD-samordningsmöte efter behov Namngivning av layouter/ritningsnummer - planindelning Kod pos 9-10 Husets plan benämns enligt nedanstående tabell Text i ritningshuvud och handlings förteckning Sifferkod i namngivning Populärnamn av modeller Plan KV Plan BV Plan Våning 1 Plan Våning 2 Plan Våning

21 , 21/ Observera: i undantagsfall för ritningar som inte är knutet till ett specifikt plan gäller följande: Kod pos 9 Innehåll A Armeringsplan Detaljer Armering D Detaljer F Fasader S Sektion, Situationsplan T Förteckningar U Uppställningar, elevationer V Volymer X Schema M Installationer i mark Sit Situationsplan. O.B.S. Fastighetsnumret Kod pos avser löpnummer för ovanstående Enligt exemplet ovan skulle det fullständiga layouten/ritningsnummret bli: S01.DWG (Sektioner för teknisktsystem Ventilation ritning nr 1.) X09.DWG (Flödesschema för teknisktsystem Ventilation ritning nr 9.) Varje enskild detalj/sektion skall vara tydligt namngiven. Hänvisningen på planritningen skall vara detalj- sektionsnamn typ detalj 1 sektion A A samt på vilken ritning som detaljen/sektionen återfinns. Modell VEM , Ritning Ritning S01,eller vad nu löpnumret kan tänkas bli

22 , 22/ Namngivning av handlingar som ej är ritningar Ordbehandlingsdokument och kalkyl ark. Placeras i respektive mapp under mappen Dokument. Dokument skall benämnas enligt följande metod: Position Exempel A B S K Kod Innehåll 1-2 Beteckning disciplin 3-5 BSAB-kod för byggdel + eventuellt löpnummer. Se RA kod 6 Avskiljare (bindestreck) 7-9 Filens innehåll 10 Bindestreck Löpnummer Innehåll för skrivna handlingar Innehåll Förkortning Innehåll Handlingsförteckning HF PM Ritningsförteckning RF Beskrivningar BSK Programhandling Beräkningar BER Kalkyler Handlingsförteckning Handlingsförteckningen ska innehålla samtliga i projektet skapade handlingar Ritningsförteckning Ritningar och dess ingående CAD - filer skall förtecknas i en ritningsförteckning av respektive konsult. Ritningsförteckningen skall redovisa ritningsnummer enl. BSAB83, ritningsdefinitionsfil, dvs. den fil som man öppnar ritningen med, samt tillhörande externa referensfiler (modellfiler). Ritningens datum samt ev. revideringsdatum och revideringsbokstav. Ritningsförteckningen skall också innehålla en kort beskrivning över innehållet i varje levererad fil

23 , 23/46 9 Grundläggande projekteringsprinciper Integrerad CAD - projektering har som grundläggande princip att varje ingående objekt på en ritning skall ritas bara en gång och av den projektör som har ansvar för objektet. Detta innebär att respektive endast ritar sina delar av ritningen. Konsult skall erhålla relationshandlingar från ritarkivansvarig digitala arkiv eller från Cadsamordnare utsedd av RA, för att utföra projekteringsarbete. ering får inte påbörjas om ej handlingar erhållits, se Rutin för beställning av projekteringsunderlag från Ritarkivet inom funktionen Teknisk dokumentation. När handlingar erhållits skall konsulten förvissa sig om innehållsriktigheten, samt i förekommande fall måttriktigheten. ören sparar, på ett fördefinierat sätt, det som ritas (objekten), placerade i teknikunika lager, i modellfilen. När projektören behöver andra projektörers modellfiler som del av sin ritning, infogas underlaget som extern referens. Alla planmodeller infogas med insättningspunkt i origo (0,0,0) alternativt i specificerad punkt i det projektgemensamma koordinatsystemet. Detta sätt att infoga ritningar med Xref som underlag medger att sammanställningsritningar enkelt kan framställas. Alla externa referenser skall kopplas med relativ sökväg. Vid inleverans skall alla externa referenser vara insatta på lager 0. Ingen konsult får projektera direkt i annans konsults modellfil. Ingen konsult får projektera med annans konsults modellfil infogad som block. Allmänt gäller följande för framställning av ritningar i AutoCAD

24 , 24/46 Allt ritarbete utförs i AutoCAD s modelspace Ritningsdefinitionsfiler skapas i AutoCAD s paperspace Alla modeller framställs i skala 1:1 (undantag: schema) Rita alltid på rätt lager. Detta innebär att lagret inte ska innehålla annan information än vad lagret är definierat för Objekt/entiteter ritas med färg, linjetyp som styrs av lagrets egenskaper Block skall sättas in i rätt lager för blockets symbolik. Nästlade block (block i flera nivåer) är inte tillåtna. För att undvika problem med nästlade referenser använd typen attach inom respektive konsult och typen overlay mellan de olika konsulterna. Alla externa referenser skall vara relativa Externa referenser skall inte vara nedtonade. Sätt AutoCAD-variablen XDWGFADECTL till 100. Detta påverkar inte utskriften. Se till att visning av lager i externa filer reflekterar mot de lager som är inställda i ritningsdefinitionsfilen. För att göra detta sätt AutoCAD s variabel visretain =1. Tänk på att allt i den x -refererade filen skall ritas med by layer. För att se till att linjetyperna får rätt utseende i paperspace sätt AutoCAD variablar LTSCALE =1 och PSLTSCALE =1. Om Annotation Scale används sätt AutoCAD-variablen MSLTSCALE till 1. Se till att städa filerna innan inleverans (kommando Purge) Alla filer skall sparas med zoom extents utfört Utskrifter/plottning skall göras med penntjocklekar enligt CAD manualen för projektet. Vid utskick till kopieringsfirma skall filer skickas i regel i PLT format. Alla övriga utskick skall göras i.pdf som skapas med Adobe Professional. Konstruktivt försvagad del som kan ha betydelse för framtida ombyggnationer skall markeras och beskrivas (detaljerad) på K modellen samt markeras på A modellen med hänvisning till K modellens beskrivning. Administrativt ritningsarbete som ritningstämpel, ritningsram, stomnät mm. görs en gång för projektet. Detta kallar projektörerna på vid skapandet av den slutliga ritningen (plottfil). Plottfilen är den ritning vilken arbetsplatsen använder i produktionen. Plottfilen (ritningen) har ett filformat som gör att den är låst och ej kan ändras. I projekt som ritas i 3D används 3D objekten för att generera alla 2D-modeller, de utgör basen för 2D-modeller i skala 1:1 [mm]. För att de samordnade modellorienterade CAD-projekten skall fungera är det nödvändigt att reglerna för projekteringen följs. Ansvaret för detta ligger hos de CAD-ansvariga hos varje konsult. Lagerstrukturen skall följa en dokumenterad standard, där det första tecknet i lagernamnet betecknar gällande teknikområde. Varje teknikområde skall ha en gemensam lagerstandard. Varje konsultgrupp ansvarar för att en gällande lagerlista finns tillgänglig för övriga konsulter

25 , 25/46 Utöver modellfiler levereras även färdiga ritningar i plottformat. Leverans av filer i plottformat sker vid projektets olika skeden, exempelvis vid utskick av förfrågningsunderlag för en viss etapp. Alla ritningselement skall ritas med färg enligt lager (BYLAYER). För konvertering av A modeller från 2D till 3 D gäller dokument Konvertering av 2D till 3D

26 , 26/ Information på modeller och ritningar Märkning av modellritning Modellfilen skall innehålla antingen ett helt våningsplan eller alla sektioner eller fasader för byggnaden. Den skall förses med specifik stämpel för att identifiera modellfilen. med information införd typ filnamn, datum för senaste revidering och signatur av den som utfört senaste revidering av modellfilen. Stämpel skall finnas införd som ett block med insättningspunkt 0,0,0 och hamna i 4:e kvadranten. Stämpel införes av RA Stämpel enligt ovan Endast stämpel som ligger i modellmallen får användas. Stämpel är skapad med attribut - ifylld text är inskriven som värde i attributen. Ingen text får vara placerad i stämpel som fritext Ritningsram med kompletterande information Endast ritningsramar som ligger i layout läge får användas. Ritningsramen är skapad med attribut, ifylld text skall vara inskriven som värde i attributen (ddatte). Ingen text får vara placerad i ritningsramen som fritext. - vänster marginal: refererade modellfiler med datum - höger marginal: plottdatum, eventuellt plottid samt filnamn med sökväg. - nedre marginalen till vänster: lagerkombination eller namn på lagerfil Endast av RA levererade ritningsramar kan användas

27 , 27/46 REF: Refererade modellfiler med datum PLO: Plottdatum, eventuellt plottid samt filnamn med sökväg, ev. med användar-id för den person som beställt plottningen LAGER: original format A1, A3 osv Komplementfiler Samtliga ritningar skall vara försedda med lokaliseringsfigur. Bilden skall visa hus/husdel som ritningen presenterar. Lokaliseringsfiguren skall placeras invid namnrutan så att figur tydligt kan läsas då ritningen är pärmvikt i A4 format. Skall infogas som block, ej som referens. Detta gäller även specifika slipstexter etc

28 , 28/ Ritstämpel Beteckningen disciplin örshandling Kod pos 1 Teknikområde Ursprung A Arkitekt BH90 E El-projektör BH90 I Inredningsarkitekt BH90 K Byggkonstruktör BH90 L Landskapsarkitekt BH90 M Markprojektör BH90 R VA-projektör BH90 S Styr och övervakning BH90 V VVS-projektör, eller V-projektör när både V och VS finns BH90 W VS-projektör, när både V och VS finns BH90 C CAD Samordnare

29 , 29/ Måttsättning Måttsättning skall läggas i modell. Måttsättning indelas i flera lager efter byggdelstillhörighet. Måttsättningens placering i lager skall följa BSAB Precision Generell regel är att måttsättningen är beroende av objektet/objekten som måtten avser och vilken avvikelser som tolereras med avseende på måttenheten, decimalangivelse och koordinatsystemets orientering och vridning. Precisionen i måttsättningen skall vara utan decimal. Undantag: I vissa fall kan måttsättningen ha en annan precision än CAD- filen anger. Detta gäller bl.a. för inmätt, scannat eller skattat material

30 , 30/46 Den typen av underlag kan tillsammans med sin måttsättning placeras i särskilda lager, vilket gör det möjligt för användaren att uppmärksamma skillnaden. 9.3 Lägesbeteckningar Koordinatsättning ering skall utföras modellorienterat. Om byggnaden är ritad i sin verkliga norr/syd riktning skall ett sekundärt koordinatsystem (UCS) skapas så att byggnadens huvudlinjer följer X, Y och Z-axlarna i möjligaste mån. CAD samordnaren är ansvarig för skapandet av nytt sekundärt koordinatsystem. I dessa fall kontakta RA koordinater ets koordinatsystem skall definieras i förhållande till Riksnätets koordinatsystem Koordinatsystemens axlar och vinkelsystem anges vid projektstart Ritningskoordinater Varje ritning har ett koordinatsystem som omfattar blankettens utbredning. Origo utgörs av blankettens nedre vänstra hörn. 9.4 Textning Text i modellritningen I modellen får endast ISOCP2.SHX nyttjas. Användning av annan texttyp: måste beviljas av RA eller CAD samordnaren och insättas som grafiskt objekt. I skala 1:100 skall text vara med HEIGHT satt till 250. Om Annotation Scale används, anges texthöjden i pappersenheter. Texthöjden multipliceras då automatiskt med aktuell Annotation Scale. Annotation Scale skall då ha samma värde som utskriftsskalan i respektive vyport. Dock skall hänsyn tas till att texten skall kunna vara läsbar då filen plottas till halvskala. Avsteg kan endast göras efter godkännande av RA eller CAD samordnaren Text i layouter Endast ISOCP2.SHX nyttjas. Användning av annan texttyp: måste beviljas av RA eller CAD samordnaren och insättas som grafiskt objekt. Rekommenderad texthöjd är 2,5 mm alt. 3,5 mm på utskriven ritning i hel skala. Fritext över eller i direkt anslutning till ritningshuvudet eller ritningsramen så att texten kan uppfattas att den tillhör ritningshuvudet eller ritningsramen får ej förekomma. Logotyper skall alltid infogas som ett block

31 , 31/ Rumsbeteckningar I modellen får endast ISOCP2.SHX nyttjas. När det gäller texthöjder på t ex rumslittera så justeras den om Annotation Scale används. Om skalan på presentationen ändras så ändras även texthöjden. Rumslittera skrivs lämpligen in med texthöjden 2,5 mm alt. 3,5 mm Rumsnummer och rumsnamn redovisas som text och åtskiljs i olika lager. Användning av annan texttyp: måste beviljas av RA eller CAD samordnaren och insättas som grafiskt objekt. Vid nybyggnad skall alla rumnummer och rumsbenämningar vara lagrade i attribut. Vid projektering med ADT skall rumnummer och rumsbenämning vara i objektsform. Lista över Funktionskoder enligt bilaga. Vid delning av ett befintligt rum i två eller flera nya rum skall rumsnummer behållas och en stor bokstav läggas till för varje nytt rum i bokstavsordning. T ex om rum delas i två delar, blir rumsnumren A och B. 9.5 Symboler Symboler konstruktion Detaljer skall vara beskrivna i naturlig storlek. Undantag: Om detaljens fysiska storlek är av underordnad betydelse och placering och synligheten på utskriven ritning är prioriterad. T.ex. strömbrytare, eluttag osv. på El-ritningar samt ventiler, pumpar o.s.v. på VS-ritningar. Detaljer skall vara ritade så att de antar färg och linjetyp enligt lager som den är placerad på (BYLAYER) Symboler schema Detaljer skall vara beskrivna i storlek och utseende som regleras i SS-ISO standard som gäller för respektive projektör

32 , 32/46 Detaljer skall vara ritade så att de antar färg och linjetyp enligt lager som den är placerad på (BYLAYER). Symboler för brand och utrymningsplaner skall följa anvisningar i SIS. 9.6 Detaljering Detaljeringsnivån i modeller och ritningar varierar beroende på skala och ritningstyp. Vid projektering i 2D ställs inga krav på att modellen skall kunna presenteras med olika detaljeringsnivåer. Detaljeringsnivån skall sättas till ritningens tänkta utskriftsformat i helskala. Delar av modellen kan av konstruktions- och byggtekniska skäl beskrivas i annan skala och detaljeringsnivå. Vid projektering i 3D finns funktionalitet i programmen/applikationer för att öka och minska detaljeringsnivån i modellen. 9.7 Lagerindelning ering bör utföras med applikationer som har automatisk lagerhantering. Manuell lagerhantering bör ej förekomma då inkonsekvens av objekts lagerplacering är en uppenbar risk. Applikationen skall kunna arbeta efter flera lagerstrukturer både standardstrukturen och varianter av Bygghandling 90 SS-ISO 13567, SB-rekommendationer CAD Lager 11. I detta projekt skall lagerstandard användas

33 , 33/ Referensfiler Referenser modellfiler Referenser till externa dwg-fil kallas externreferens/ Xref. Xref koppling skall vara med relativ sökväg. Xref-s insättningspunkt skall vara 0,0,0 med skala 1 och rotation 0 grader. Ritningens insättningspunkt bestäms av AutoCAD-variablen BASE. Se till att BASE står på 0,0,0 i modellfilen Vid skapande av volymmodeller får Z värdet (tredje värdet i koordinatangivelsen) sättas till höjd lika med plus höjd för respektive plan. Namnrutan för modellen infogas vågrät med övre högra hörn i 0,0,0. Modellfilens enhet skall motsvara objektens storlek. Om ett objekt som är 1000 enheter i längd och det skall motsvara en meter, då skall ritningens enhet vara millimeter. AutoCADvariabeln INSUNITS bestämmer detta. Värden på INSUNITS är (1=Tum, 2=Fot, 3=Miles), 4=mm, 5=cm, 6=m Referenser rasterfiler Referenser till extern rasterfil kallas image. Imagefilers koppling skall vara relativ. Rasterbildens insättningspunkt skall vara 0,0,0 om bilden ej skall anpassas in i annan del av huvudmodell. Skalan får anpassas så att korrekt utseende erhålls. Varje CAD fil som levereras till RA skall också levereras i en rasterversion. Rasterversionen skall vara av typen CCITT G4 monolithic MSB med en upplösning av 300 dpi. Rasterfiler skall skapas med hjälp av lämplig rastreringsprogram

34 , 34/46 10 Samgranskning För att undvika kollisioner mellan olika byggdelar under entreprenaden så skall samgranskning och samordning utföras mellan projektörerna i projektet. 11 Ändringar När en ändring sker oavsett om det är en versionsändring eller revision så skall hanteringen av filer ske på samma sätt Ändringar från projektstart till status förfrågningsunderlag Modellfil I modellfilen sker alla ändringar. Ändringar markeras med revideringsmoln samt en förklarande text. Texten placeras intill revideringsmolnet direkt i modellen eller i ett separat dokument. Layouten Ingen revisionsbeskrivning Ändringar - från förfrågningsunderlag till relationshandling Modellfil I modellfilen sker all ändring, projektering, här skall även revideringsmoln läggas in, även vid versionsändring, detta för att mottagande projektörer skall se vad som har ändrats. Revideringsmolnet i modellfilen skall släckas i layouten. Layouten I layouten (paperspace) skall revideringsmoln ritas in, i ritningshuvud skall ändringsbeteckning justeras och revideringsruta fyllas i. Revideringsmoln i modellfilen skall släckas. Alla reviderade detaljer skall tydligt beskrivas i ett PM/KFU (kompletterande förfrågningsunderlag)

35 , 35/ PM/KFU Vid utskick av samtliga revideringar av ritningar skall ett PM/KFU bifogas i form av en textfil. Detta PM/KFU skall redogöra för samtliga förändringar som utförts i modellfilen. Varje PM/KFU skall namnges med ett löpnummer som är specifikt för varje konsult som deltar i projektet. Namngivning av dokument skall följa beskrivet format. 12 Utskrift Linjer, texter och objekt skall vara ritade med färg enligt lager BYLAYER. En fördefinierad penninställningsfil (PC3) där förinställda penninställningar skall användas tillhandahålls vid behov av RA

36 , 36/46 13 Kvalitetssäkring Kvalitetssäkring av alla skapade handlingar (textdokument samt ritningar) i detta projekt innebär att filer är skapade enligt angivna ramar. Varje projektdeltagare ansvarar för daglig säkerhetskopiering av det egna arbetsmaterialet. Varje projektdeltagare skyddar sig mot intrång från utomstående. Varje projektdeltagare ansvarar för att eget arbetsmaterial är fritt från virus Kvalitetssäkring av CAD-filer Varje konsult granskar samtliga ritningar så att de är utförda enlig denna CAD manual innan leverans till RA. O.B.S modellfilen kompletteras med ansvarigs digitala signatur och datum

37 , 37/46 14 Inlämning 14.1 Inlämning av bygghandlingar (gäller endast A-ritningar) När projekthandling byter status till bygghandling skall: a) För 2D-modeller: Överlämnas rasterfil i skala 1:100 till RA för ytmätning. b) För 3D TDXM-modeller: Överlämnas som en kopia på modellen Inlämning av relationshandlingar När bygghandling byter status till relationshandling skall: Alla A-ritningar ska vara i skala 1:100. Handlingar görs om från bygghandling till relationshandling Ritningen ska överensstämma med verkligheten. Reviderings moln/pilar eller revideringstext ovanför ritningshuvud eller i ritningshuvud skall finnas kvar. Alla objekt, väggar, dörrar, fönster och installationer skall vara befintliga och vara placerade på lager som överensstämmer med denna status. Ritningen skall vara rensad från oanvända block, linjetyper, lager, textstilar, samt måttsättningsstilar (PURGE). Första fältet i reviderings/ändringstabellen skall innehålla texten Relationshandling och datum samt initialer från ansvarig konsult. Fältet i namnrutan för status skall ändras till relationshandling. 15 Leverans Relationshandlingarna skall levereras enligt dokumentet Flödesschema för hantering av relationshandlingar till part utnämnd av RA. Handlingarna levereras via Ritarkivets FTP server eller, efter godkännande av Ritningsarkivet, på CD skivor. Handlingarna skall vara RA tillhanda enligt tidplan

38 , 38/46 Filerna skall vara godkända av CAD samordnaren, så att de följer kraven beskrivna i CAD manualen. Alla Xref skall vara kopplade med relativ sökväg Respektive konsult skall leverera sina modellfiler I de fall RA har ett förvaltningsverktyg som läser annat format än.dwg skall en kopia av godkänd modell skapas i detta format CAL, PDF, PLT eller annat. Respektive konsult skall leverera beskrivningar, beräkningar i originalformat (redigerbart). CAD filer - Modeller, ritningsdefintioner och komplementfiler i DWG-format ver. se punkt 6.2. Filer skall vara strukturerade enlig punkt 7.1 Dokumentstruktur. Övriga filer textfiler, beräkningar beskrivningar och övriga dokument rörande projektet skall vara strukturerade enlig punkt 7.1 Dokumentstruktur. Alla handlingar skall läggas in på av RA angiven server. I leverans skall ingå modellfiler, plottfiler, bygghandlingar, relationshandlingar och övriga i projektet ingående handlingar. Leverans på CD enligt ISO 9660 måste godkännas av RA vid 1:a CAD samordningsmöte. Vid felaktiga/ej kompletta relationshandlingar Alla relationshandlingar som inte passerar CAD samordnarens kvalitetskontroll skall omedelbart skickas till CAD ansvarige för aktuell handling tillsammans med förteckning över alla upptäckta felaktigheter och detta skall protokolleras. Andra påföljder anges i kontraktet

39 , 39/46 16 CAD terminologi 16.1 Objekt I allt fler sammanhang används begreppet objekt. Vi talar i allmänhet om verkliga ting och deras egenskaper. En svårighet uppkommer när vi använder datorer för att avbilda de existerande eller blivande byggdelarna i en och samma modell. För att hantera denna svårighet skiljer vi på objekt i verkligheten och i modellen. Bilden beskriver befintligt objekt, nytt objekt och objekt som skall demonteras. Med objekt i modellen avses här information som representerar verkliga fysiska företeelser i det färdiga byggnadsverket. En vanlig objektklassificering finner man i BSAB-systemets byggdelstabell, där objektklasser som innerväggar, pelare, balkar, fönster m.m. finns definierade. Objekten i datorn brukar representeras i skala 1:1 (1 mm i modellen är 1 mm i verkligheten), d v s med verklighetens mått. CAD-data är i grunden baserade på grafik såsom linjer och ytor. Dessa grafiska grundenheter används för att beskriva objektens form och utsträckning, men får inte förväxlas med objekt

40 , 40/46 I rent objektorienterade CAD-system är inte längre den grafiska beskrivningen utgångspunkt. I stället beskrivs objekt exempelvis väggar och fönster. Objekten lagras med sina egenskaper i en databas. Sammantagna sägs objekten och sambanden mellan dem utgöra en produktmodell Modell och ritning CAD-filer läggs upp enligt en av två principer: Ritningsorienterad - ritningsorienterad CAD är en ren efterbildning av det manuella sättet att framställa ritningar. Varje CAD-fil innehåller ritningsblankett med namnruta samt linjer och texter som avbildar så stor del av ett byggnadsverk som i vald presentationsskala ryms på blanketten. Ritningsoriginal på papper eller film tas fram genom en direkt utskrift av CAD-filen. Modellorienterad

41 , 41/46 - modellorienterad CAD innebär att man samlat, avbildar det aktuella byggnadsverket. Om modellen delas så görs detta med utgångspunkt från byggnadsverkets indelning istället för presentationen i ritningar. Avbildningen (modellen) kan bestå av CAD-filer som innehåller grafiskt orienterad information, men också av beskrivningar och förteckningar i text och siffror. Modellerna presenteras i sin tur på ritningar och i andra dokument. Nedan visas en graf som beskriver handlingars benämning Plana modeller Man skiljer även på 2D och 3D modeller: - plana modeller (2-dimensionella), vilka kan avbilda planer, fasader eller sektioner

42 , 42/46 Volymmodeller - volymmodeller (3-dimensionella), vilka kan utgöras av trådar, ytor eller solider Oavsett modellens karaktär är en gemensam egenskap att varje objekt beskrivs endast en gång och att man använder verkliga koordinater i projektets eller rikets koordinatsystem. När CAD samordnaren skapar ritningsdefinitioner använder han viewport/ utsnitt ur modellen. Viewports/utsnitten ligger i planet (horisontalplanet) och visar då toppvyer av modellen (2D). De kan också definieras som sektioner eller elevationer (av en 3D modell)

43 , 43/ Modellfil, ritningsdefinitionsfil, ritningsfil, plottfil I modellorienterad CAD kan informationen lagras på olika sätt och i mer eller mindre komplexa filer. Ju kraftfullare hårdvara desto mer information kan lagras i en och samma fil. Med dagens prestanda delas informationen normalt upp på ett antal filer av olika typ. De filer som används för att bygga upp CAD-modeller och från dem framställa ritningar definieras enligt nedan. Modellfiler Modellfiler innehåller avbildningen av byggnaden och all information som är direkt lägesanknuten till denna, såsom systemlinjer, måttsättning och ändringsmarkeringar. Modellfiler kan utgöra gemensamma basfiler. Dessa används som projekt, gemensamma underlag till respektive projektörs egen information. Ritningsdefinitionsfilen Ritningsdefinitionsfilen innehåller den information som krävs för att koppla ihop utsnitt ur modellen med grafik som hör till ritningen. Denna grafik kan antingen vara lagrad direkt i ritningsdefinitionsfilen eller kopplas med hjälp av referenser på samma sätt som modellfiler. En ritningsdefinitionsfil kan alltså referera till ett antal andra filer, vilka kombineras till en ritning vid utskriftstillfället. Det finns olika tekniska lösningar för ritningsdefinitionsfilen - det kan t ex vara en CAD-fil, en databas som innehåller referenserna, ett program eller makro som utför

44 , 44/46 kopplingen. Lagerfiler Lagerfiler innehåller en lista över de lager ur modell- och refererade filer som används för en bestämd typ av ritning, t ex måttsättnings-, armerings- eller undertaksritningar. Ritningsinformationsfiler Ritningsinformationsfiler innehåller uppgifter om projektet, ritningen, referenser mm. Informationen kan skrivas direkt i filen alternativt kopplas till namnrutan eller till en databas. Komplementfiler Komplementfiler innehåller ritningsblankett, namnruta, lokaliserings figur, standardtexter och teckenförklaringar i ritningens textfält. Ritningsblanketten kan alternativt vara en del av ritningsdefinitionsfilen. Ritningsfilen

45 , 45/46 Arkitekt modell El-modell Ritningsfilen är en fil som direkt motsvarar den utskrivna ritningen i en bestämd version. Den kan utgöra en "frusen" representation av modellfiler och andra filer som kopplas ihop i ritningsdefinitions filen. Ritningsfilen påverkas inte efter "frysningen" av förändringar i modellen. I modellorienterad användning sparas ritningsfiler för att exakt kunna reproducera ett original, även sedan modellfiler förändrats. Vid renodlat ritningsorienterad CAD-användning arbetar man direkt i ritningsfilen varifrån ritningar skrivs ut. Mellanformer förekommer också där komplementfiler knyts till ritningsfilen på motsvarande sätt som i modellorienterad projektering. Plottfiler Plottfiler är en speciell form av ritningsfiler, vilka är en lagrad version av de data som sänds till plotter eller skrivare vid utskrift. Denna information sparas därmed i ett format som enbart beskriver grafiken rensad från CAD-filernas logiska struktur. En plottfil är inte möjlig att direkt redigera som en CAD-fil. El-ritning Ritning Arkitekt ritning Ritning som begrepp används här endast för det färdiga dokumentet som redovisas på papper eller i förekommande fall på bildskärmen. Ritningen är alltså enbart presentationen, inte lagrade data