PLANBESKRIVNING. Hagby 16:5. Granskningshandling. Detaljplan för. i Hagby, Kalmar kommun

Transkript

1 Handläggare Datum Ärendebeteckning Birgit Endom Upprättad (28) Reviderad PLANBESKRIVNING Granskningshandling Detaljplan för Hagby 16:5 i Hagby, Kalmar kommun Planenheten Adress Box 611, KALMAR Besök Storgatan 35 A Tel vx Fax E-post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

2 2(26) Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Syfte med detaljplanen... 3 Plandata... 3 Inledning... 4 Handlingar... 4 Planförfarande och tidsplan... 4 Genomförandetid... 4 Medverkande tjänstemän... 5 Beslut... 5 Tidigare ställningstaganden... 5 Överkommunala beslut och dokument... 5 Översiktliga plandokument... 7 Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden... 7 Kommunala beslut i övrigt... 8 Förutsättningar och förändringar... 8 Natur- och kulturmiljö... 8 Bebyggelseområden... 9 Friytor Gator och trafik Teknisk försörjning Störningar och risker Genomförande Organisatoriska frågor Fastighetsrättsliga frågor Tekniska frågor Konsekvenser Inverkan på miljön behovsbedömning Sociala konsekvenser Ekonomiska konsekvenser... 25

3 3(26) Sammanfattning Syfte med detaljplanen Planens syfte är att möjliggöra utökning av Hagbyskolans område, Hagby 16:5, västerut mot Hagby 16:1. Utökningen innebär nybyggnad av förskola med 6 avdelningar med därtill hörande ytor för lek samt justering av transport- och parkeringsmiljö. Vidare ska framtida om- och tillbyggnad av skolans byggnader såsom tillagningskök, matsal och fritidshem möjliggöras inom skoltomten med lämpliga placerings- och angöringsmöjligheter. Stenmuren mot Kyrkallén bedöms ha kulturhistoriskt och estetiskt värde och ska skyddas i planen. För befintlig sporthall i norra delen regleras byggrätt. Vidare ska möjliggöras avstyckning för bostadsändamål från skoltomten sydöstra delen av planområdet. Plandata Del av HAGBY 16:1 HAGBY 16:5 Del av HAGBY S:6 Del av HAGBY 7:1 Del av HAGBY KYRKA 7:1 Del av HAGBY 7:1 Planområdet i västra delen av Hagby Planområdet omfattar skolområdet med fastigheten Hagby 16:5. Vidare ingår del av angränsande åkermark inom Hagby 16:1, samt vägområden med delar av fastigheter Hagby 7:1, Hagby S:7, Hagby S:6 och Hagby kyrka 1:1. Planområdets areal är ca m 2. Planområdet ligger i västra delen av Hagby norr om Kyrkallén. Fornlämningsbilden kring Hagby kyrka samt utfartsförhållanden och stenmuren vid Kyrkallén utgör förutsättningar för planarbetet.

4 4(26) Inledning En planbeskrivning ska underlätta förståelsen för planförslagets innebörd och redovisa de syften och förutsättningar planen har. en ska också redovisa eventuella avsteg som gjorts från kommunens översiktsplan eller upprättat planprogram. I beskrivningen ska skälen till planens utformning och de bestämmelser som valts motiveras. en har ingen egen rättsverkan utan ska vara vägledande vid tolkning av detaljplanen. Handlingar Planhandlingarna består av: Plankarta med bestämmelser Till planen hör också: Fastighetsförteckning Behovsbedömning Geoteknisk utredning Arkeologisk förundersökning, förväntas till granskningen Planförfarande och tidsplan Normalt planförfarande (PBL 2010:900) Detaljplanen följer planprocessen för de planer som påbörjades enligt s k normalt planförfarande. Plankartan är utformad enligt Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan, Samråd 1:a kvartalet 2015 Granskning 2:a kvartalet 2015 Godkännande/Antagandeprövning i samhällsbyggnadsnämnden 2:akvartalet 2015 Genomförandetid Planens genomförandetid är satt till 10 år räknat från den dag då planen vinner laga kraft.

5 5(26) Medverkande tjänstemän Planen har upprättats på samhällsbyggnadskontoret i samarbete med kommunledningskontoret och Lantmäterimyndigheten i Kalmar kommun. Beslut Antagen av Samhällsbyggnadsnämnden/Kommunfullmäktige 20xx-xxxx Laga kraft 20xx-xx-xx Genomförandetid t o m 20xx-xx-xx Tidigare ställningstaganden Överkommunala beslut och dokument Planområdet ligger i nordvästra delen av riksintresseområdet för kulturmiljövård K46 Halltorp-Hagby (områdeskod ). Riksintresseområdet omfattar en 20 km bred zon mellan Hagby och Söderåkra. Riksintresseområdet beskrivs som en strategisk centralbyggd inom flack odlingsmark med betydande fornlämningskoncentrationer. Vid planområdet finns följande värdekärnor utpekade: Mörebygden med uppodlad mark och åsrygg med känd fornlämningsbild Planområdet (RAÄ 138 m.fl.), den medeltida rundkyrkan Hagby kyrka och södra Hagby (klungby). Mörebygden (mörar = sankmarker) visar tydliga tecken på tidig kolonisation betingad av närheten till en viktig landsväg och flera sjöleder. Från talen är försvarskyrkorna, byggda i ett band utmed kusten för att tillsammans med andra befästningar försvara Kalmarkusten och Öland. Vidare finns storgårdar och exempel på tidig industriell verksamhet. Byarna är i regel utskiftade. I riksintresseområdet finns ett 15-tal gravfält, samt i terrängen finns också ett stort antal rösen och stensättningar. Hagby utgjordes före laga skiftet på 1850-talet av tre större bybildningar, varav södra Hagby utgör en klungby med kyrkan och det gamla vägskälet som centralpunkt. Hagby kyrka, en medeltida rundkyrka, ligger som alla försvarskyrkor i ett vidöppet landskap. Skolhus, sockenstuga samt enkel- och parstugor ligger kring kyrkan. (källa: Registerblad av riksintresseområdet, Länsstyrelsen i Kalmar län) Hagby kyrkby är även utpekad i Kalmar kommuns kulturmiljöprogram för landsbygden (1994). I dess värdelista för bebyggelsen omnämns bl. a fästningskyrka och skolor. Planområdet befinner sig i övergångszonen mellan uppodlad mark, klungbyn och rundkyrkan/fästningskyrkan. I ett historiskt perspektiv är kyrkor och skolor ofta placerade nära till varandra och är en viktig förutsättning för en le-

6 6(26) vande landsbygdskultur med dess serviceutbud. En utveckling av skolverksamheten inom tidigare skolområde samt utökning västerut bedöms vara förenlig med en utveckling av Hagby klungby/hagby kyrkby. Kommunen gör bedömning att de i riksintresseområdet och kulturmiljöprogrammet utpekade värdekärnorna, Hagby kyrka och Hagby klungby samt Hagby kyrkby, inte påverkas negativt genom ny bebyggelse inom skolområdet. Kyrkmiljön i sig är ett tydligt avgränsat område genom dess stenmurar och den runda, monumentala stenbyggnaden. Kyrkallén med dess stenmurar utgör vidare ett avskiljande element mellan nutida och kulturhistorisk bebyggelsemiljö. Kommunen gör bedömning att en byggnadsfri zon mot Kyrkallén, skydd av stenmurar och utfartsförbud närmast kyrkan anses utgöra lämpliga regleringar för att visa hänsyn till befintlig värdefull kulturmiljö. En bebyggelseförtätning inom och intill skolgården kan främjas så att Hagby klungby fortsättningsvis utgör en levande by med bostäder och servicefunktioner. Skolbyggnaden närmast Kyrkallén anses utgöra en värdefull karaktärsbyggnad och förses med varsamhetsbestämmelsen k 1. Se vidare under BS-område i avsnitt Bebyggelseområden. Fornlämningsbilden vid planområdet visar att det finns inom en radie av 500 m en rad indikationer på förhistorisk aktivitet, i form av stenåldersboplatser (nr 11, 104, 105, 115, 124 och 138), gravar (nr 17, 73), borttagna eller förstörda gravar (nr 12, 13, 18, 34, 35). Markingrepp i området kräver tillstånd enligt Kulturminneslagen, kap 2. Fornlämningsbilden för västra delen av planområdet med första byggnadsetapp (förskolebyggnad samt ny tillfart) utreds inom arkeologisk förundersökning (planerad genomförande februari-mars 2015). Förundersökningen utförs som ett led i borttagandet av fornlämingen med syftet att fastställa och beskriva fornlämningens karaktär, datering, utbredning, omfattning, sammansättning och komplexitet. Resultat från arkeologisk förundersökningen redovisar förekomst av fornlämningar av endast låg kulturhistoriskt värde. De påträffade lämningarna är borttagna och det finns inga hinder för skolutbyggnaden inom berört område. Enligt Kalmar läns Naturvårdsplan berör planförslaget området Nybroåsen (nr 54 e området mellan Norra Hagby ner till Hagby rundkyrka). Utökning av skolområdet västerut bedöms utgöra en måttlig bebyggelsekomplettering i anslutning till bebyggt område med viktiga samhällsfunktioner. Påverkan på naturområdet bedöms vara liten. Miljökvalitetsnormer för vatten För att uppnå EU:s mål om god vattenstatus har Sverige infört miljökvalitetsnormer för vatten (Vattenförvaltningsförordningen 2004:660). Målsättningen är att alla vattenförekomster ska uppnå god status Vattenmyndigheterna beslutade i december 2009 om de normer (=kvalitetskrav) som ska gälla för yt- och grundvatten. Planförslaget finns inom ett kustavrinningsområde som påverkar kustvattenförekomsten N v s Kalmarsund. Kustvattenförekomsten är påverkad av övergödning och det finns även tecken på förhöjda halter miljögifter. Generellt behövs åtgärder som minskar övergödningen. Planområdet ligger även inom grundvattenförekomsten Kalmarkustens sandstensformation. Förekomsten har god kemisk och kvantitativ status. Planförslaget medför att jordbruksareal och möjlighet till gödningstillförsel minskar inom berörda vattenförekomsterna. Vidare bedöms infiltrationskapaciteten inom planområdets kvartersmark generellt vara gynnsam. Markan-

7 7(26) vändningen B - bostäder och S -skola bedöms inte orsaka föroreningar av dagvattnet som riskerar att öka påverkan på berörda vattenförekomsterna. Skolområdet har idag och kommer att behålla en hög andel fria, icke hårdgjorda ytor (främst grus och gräs) runt och mellan skolbyggnader för att tillgodose skolelevernas möjlighet till lek och fri rörelse. Naturlig infiltration och fördörjning bedöms därmed att gynnas och ska användas inom planområdet. För dagvattenhantering samt infiltrationsytor se vidare under avsnitt Teknisk försörjning-vatten, avlopp och dagvatten. Översiktliga plandokument Enligt ÖP 2013 ser kommunen positivt på nya bostäder i södra Hagby. Vidare ska gång- och cykelförbindelserna stärkas i ett längre perspektiv. Planförslaget möjliggör ny bostadstomt samt utveckling av social service/skolverksamhet som stärker Hagbys bykärna. Jordbruksareal på ca 8000 kvm överförs till kvartersmark. Utfartsförhållanden vid Kyrkallén har studerats särskilt för att upprätthålla god trafiksäkerhet. Möjlighet till gång-/cykelled skild från biltrafik är ytterst begränsad vid planområdet pga av värdefulla stenmurar längs Kyrkallén. Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden För nuvarande skolområde gäller detaljplan för Södra Hagby 0880K-I:412, fastställd För planområdet medges allmänt ändamål A, med särskild miljöhänsyn m (byggnadsutformningskrav i relation till områdets egenart och ortens bebyggelsetradition). Exploateringsgrad styrs endast av s.k. prickmark. Inom denna prickmark finns dock bl.a. sporthallen uppförd, vilket behöver revideras genom planförslaget. Åkermark i väster som ska tillföras till skolområdet är inte planlagt idag. Tillåten byggnadshöjd är 4,2 meter. I sydväst finns ett x-område som tidigare syftade på en passagemöjlighet mellan Maria Carlanders väg och Kyrkallén. Uthus i sydväst har planbestämmelse m likväl som hela skoltomten. Kyrkallén är planlagt som GATA. Utfartsmöjligheter mot Kyrkallén begränsas genom planbestämmelse. PLANOMRÅDET Utsnitt DP för Södra Hagby 0880K-I:412, planområdesgräns redovisas med röd linje

8 8(26) Hagby kyrka, söder om planområdet, utgör Kyrkligt kulturminne enligt 4 kap. KML. Planförslaget bedöms inte påverka kulturminnet. Kommunala beslut i övrigt Enligt Kommunfullmäktiges investeringsbudget finns beslut gällande om- och tillbyggnation av Hagbyskolan. Ett behov av en ny förskola i Hagby har funnits sedan en tid tillbaka. I dag finns flera avdelningar utspridda i olika byggnader på olika fastigheter och man vill samla dessa avdelningar till en plats. Planerad utbyggnad inom skolområdet avser förutom ny förskola även ett nytt tillagningskök, matsal och fritidshem. Förprojektering för ny- och ombyggnation har påbörjats under hösten 2014 och ansökan om arkeologisk utredning har inlämnats till länsstyrelsen med hänsyn till fornlämningsbilden runt Hagby kyrka. Förutsättningar och förändringar Hagby utgör en by i sydöstra delen av Kalmar kommun vars befolkning har ökad stadigt under stora delar av 2000-talet och där det finns en högre andel barn i förskoleåldern än i genomsnitt för kommunen. Ett behov av en ny förskola har funnits länge i Hagby. I dag finns flera avdelningar utspridda i olika byggnader på olika fastigheter och man vill samla dessa avdelningar till en plats. Om- och tillbyggnationer ska ske i två etapper där den första etappen omfattar en ny förskola med 6 nya avdelningar. Vidare ska byggas ett nytt tillagningskök, matsal och fritidshem till i den första etappen. Utbyggnad av skolverksamheten medför utökning av skolfastigheten och planändring. Projekteringen har påbörjats och inflyttning till nya förskolebyggnaden förväntas ske till höst/vinter Natur- och kulturmiljö Planområdet utgörs främst av skolområdet med både byggnader, hårdgjorda ytor (grus och asfalt) och friytor med inslag av träd och lekredskap. Området för nybyggnation i väster utgörs av ängsmark. Geotekniska förhållanden Markytan inom planområdet är tämligen plan med markhöjder kring m ö h. Inom skolområdet finns en mindre pulkakulle. Kyrkalléns marknivå är något högre än skolområdet vilket medfört en viss släntbildning. Enligt genomförd geoteknisk utredning består jordlagren under ytskikten av sand. Sanden varierar från siltig till grusig. Sanden är halvfast och vid ca 0,8 m under nuvarande marknivån fast lagrad. Jordlagren bedöms som icke tjälfarliga till något tjälfarliga. Grundvatten bedöms finnas lägre än 2 meter under nuvarande marknivå. Marken klassas enligt utförda mätningar som normalradonmark. För grundläggning av nybyggnation krävs inga särskilda åtgärder. Konstruktioner mot mark ska utföras radonsäkert.

9 9(26) Naturmiljö Inom skolområdet finns i norra och östra delen sammanhängande gräsytor som används för spontan- och undervisningsidrott. Längs Kyrkallén finns en del träd, såsom björk, tall och ek. I centrala delen finns en sammanhängande talldunge med relativt tätt stående tallar. Talldungen utgör en viktig del för både landskapsbilden och möjlighet till fri lek. Området ska bevaras och säkerställs via planbestämmelse n 2, Träddunge ska finnas. Marklov krävs vid fällning av träd med stamdiameter större än 20 cm vid 1 m ovanför mark, bestämmelse a 2. Västra del av planområdet utgör åkermark idag och ska integreras med skolgården. Planerad dagvattenanläggning, redovisad som E-Teknisk anläggning på plankartan, i väster, bedöms ha goda förutsättningar för att öka den biologiska mångfalden i området. Planerad öppen dagvattenlösning har vidare pedagogiska och estetiska fördelar. Kulturmiljö Fornlämningar skyddade enligt KML kan beröras av planförslaget Markingrepp i området kräver tillstånd enligt Kulturminneslagen, kap 2. För fornlämningar och riksintresset kulturmiljö se ovan under avsnitt Överkommunala beslut och dokument sid 6. Längs Kyrkallén finns bevarade stenmurar som har betydelse för kulturmiljön vid Hagby kyrka samt för landskapsbilden. Stenmur vid norra sidan av Kyrkallén Stenmurar längs båda sidor av Kyrkallén (i bakgrunden syns skolområdets byggander) (stenmur till höger ingår i planområdet) Planförslaget reglerar skydd av dessa stenmurar genom planbestämmelsen n 1 Stenmur ska finnas och a 1 Bygglov krävs vid ingrepp på stenmur. Nuvarande tillfarter till skolan har beaktats. Bebyggelseområden Markanvändning och byggrätter Skolområdet har ett flertal byggnader som utgörs av undervisnings- och administrationslokaler samt matsal. Byggnaden i sydost används för förskola.

10 10(26) Hagby kyrka Översikt byggnader inom skolområdet med sifferbeteckning Sporthallen, fasad mot väster (hus 5) Sporthallen, fasad mot öster (hus 5) Sporthallen byggdes i början på 1990-talet och fick sitt nuvarande utseende med släta, ljus fasadskivor och svart takpapp år 2011/2012. Sporthallen används både inom skolverksamheten och även rätt frekvent av en rad sportföreningar. Användning för skolidrotten sker främst dagtid, medan sportföreningar använder hallen främst på kvällar och helger. Hus 2, fasad mot nordost Hus 2 och 6, sett från skolgården/från väst

11 11(26) Byggnaden i sydöstra delen av skolområdet, hus 2 samt byggnaden inom fastigheten Hagby 16:30, används idag för förskoleverksamhet. Byggnaderna är uppförda i 1,5 plan, har ljus träfasad och sadeltak med röda lertegel. Huvudingången till hus 2 finns idag mot väster, ytterligare ingång med ramp finns mot öster. Till huvudbyggnaden (hus 2) hör en röd komplementbyggnad, placerad med långsidan i norra delen av förskoleområdet. Skolan använder byggnaden idag som förråd. För denna komplementbyggnad finns enligt gällande detaljplan en bestämmelse m särskild miljöhänsyn. Det saknas dock dokumentation eller beskrivning kring syftet eller orsak för denna planbestämmelse. Bestämmelsen m gäller även för hela skolområdet och tolkas av planförfattaren som en upplysning att vid byggnationer ska hänsyn tas till Hagby kyrkmiljön. Detta hänsynstagande regleras dock idag enligt PBL 2010:900 i bl.a. 8 kap, 13. Därför anses att det inte behövs en särskild varsamhetsplanbestämmelse för uthuset i det nya planförslaget. Skolans huvudbyggnad, hus 1, består av en T-formad byggnad, vars äldsta del är placerad mot Kyrkallén. Byggnaden har successivt byggts till mot norr och har ljusa fasader i både puts och träpanel. Byggnaden i söder är byggd i 1,5 plan, medan byggnadsdelarna i norr har endast en våning samt källare. Hus 1, skolbygganden med entré mot Kyrkallén Hus 1, fasader mot öster

12 12(26) Under senare tid har ytterligare undervisningslokaler i form av skolmoduler byggts till hus 1. Dessa har ljusa fasader och platt tak. Hus 1 med skolmoduler, fasad mot öster Hus 4 utgörs också av en byggnad med syftet att tillgodoses tillfälliga behov för förskoleverksamhet. Byggnaden har ljusa fasader och platt tak. Hus 4, sett från nordväst I hus 3 finns idag undervisningslokaler, kontor, kök och matsal. Byggnaden har, i likhet med hus 1, en ljus fasad och lertegeltak. Byggnaden har en våning och sadeltak. Hus 3, fasad mot öster Hus 3 och 1, från Kyrkallén

13 13(26) Förändringar Skolutbyggnaden planeras ske i två etapper. Etapp 1. ( ) Projektet avser nybyggnad av en förskola enligt Kalmarmodellen med 6 avdelningar, ett tillagningskök med en tillhörande matsal. Miljöstation och förrådsutrymmen utförs i ny friliggande byggnad i nordvästra delen. Skolgården kommer iordningställas för förskoleverksamhet med normal utrustningsstandard. Befintlig förskola (hus 4) ska rivas vilket även medför att marken måste iordningställas efter rivningen. Solceller kommer att placeras på den nya förskolans tak. Skolområdet Illustration fasader av ny förskolebyggnad med 6 avdelningar, s.k. Kalmarmodellen, Arkforum arkitekter & Ingenjörer Etapp 2. (ej tidsbestämd, beroende på etapp 1) Nuvarande matsal och kök (södra delen av hus 3) ombyggs till fritidshem och skolbibliotek. Paviljongen som är sammanbyggd med hus 1 skall ersättas med en ny byggnad i norra delen av hus 1. Vidare kommer vissa delar av hus 1 renoveras och disponeras om för att skapa en effektivare administration och så att samtliga klassrum fungerar efter skolans behov.

14 14(26) Parkering Sporthall/personal skolan Befintlig sporthall Dagvatten Ny förskola Ny Matsal kök Tillfart Skolan/ BS-tomt Parkering Hämtning/lämning Situationsplan skolområdet efter utbyggnad enligt etapp 1 samt tillfarter, Outside Planbestämmelser för skolområdet reglerar endast byggnaders nockhöjd, 9 meter för undervisnings- och kontorsbyggnader samt 12 meter för sporthallens bebyggelseområde, samt att byggnader generellt ska placeras minst 4,5 meter från fastighetsgräns, planbestämmelse p 1. Tidigare prickmark inom skoltomten utgår och ersätts med denna placeringsbestämmelse p 1. Med hänsyn till kulturmiljön vid Hagby kyrka och Kyrkallén samt lämpliga siktförhållanden får inga byggnader uppföras inom en 10 meter bred zon norr om Kyrkallén. I övrigt finns inga regleringar för skolbyggnaders utformning för att medge en flexibilitet av skolverksamhetens utveckling framöver. För byggnaderna inom S- området regleras inga särskilda utformningsbestämmelser för att medge en flexibilitet anpassade för ändamålet. Skolverksamhetens utvecklingsmöjligheter tryggar utvecklingen av Hagby samt angränsande samhällen. I sydöstra delen av Hagby 16:5 föreslås markanvändning för bostäder, B, i kombination med skoländamål, S. Detta möjliggör avstyckning och utökad flexibilitet till markanvändning. Inom nya BS-området får byggnader uppföras med en största byggnadsarea på 220 m 2 per fastighet, och en minsta fastighetsstorlek på m 2, planbestämmelser e 1 och d 1. Byggnaders högsta nockhöjd regleras till 9 meter och byggnaders placering styrs via planbestämmelsen p 2. Huvudbyggnaden inom BSområdet anses utgöra en värdefull karaktärsbyggnad längs Kyrkallén och i samspel med Hagby kyrka. Via varsamhetsbestämmelsen k 1 säkerställs att dess

15 15(26) karaktärsdrag, sadeltak och träfasad, ska beaktas, och att till-, om- och nybyggnationer ska utformas varsamt. Stenmuren mot Kyrkallén skyddas via planbestämmelsen n 1. Service Närmaste kommersiell service med dagligvarubutik finns i Vassmolösa, ca 5 km norr om Hagby. Offentlig service och större utbud av kommersiell service finns i Ljungbyholm, ca 10 km norr om Hagby. Inom Hagby finns äldreomsorg, Möregården med ett 20-tal lägenheter. Friytor Lek och rekreation Inom skolområdet finns olika möjligheter för lek och rekreation. Norr om skolområdet finns ett skogsparti med ett flertal stigar och mellan bebyggelsen vid Maria Carlanders väg och Kyrkallén finns en allmän lekplats. Behovet och rörelsefrihet, säkerhet och tillgänglighet är stort, och nödvändigt för barns utveckling. En barnanpassad gestaltning av skolområdet är därför särskilt viktigt. I samband med utbyggnad av skolans byggnader avses ske en omgestaltningen av skolgården som leder till en förbättring och uppfräschning av lekutrustningen till gällande standarder I västra delen av skolgården avses lekytor och utrustning främst för förskolebarn medan de äldre barn (6års och äldre) uppehåller sig i de östra och norra delar av skolgården. På situationsplan på föregående sida redovisas möjlig gestaltning av den framtida skolgårdsmiljön. Friluftsliv Närheten till Kalmarsund och badmöjligheter finns inom avstånd 3 km. Gator och trafik Gatunät Planområdet angörs via Kyrkallén söder om skolgården. Kyrkallén/allmän väg 534 utgör förbindelsväg mellan väg 570 (genomfartsled genom Hagby) västerut mot Kvarnlyckan och Skälby. Vägen utgör en mindre trafikerad väg med 286 fordon ÅDT Kyrkallén är en tvåfilig väg och har en asfaltbeläggning på ca 5,5 meter. I höjd med Hagby kyrka har vägen stenmurar på båda sidor.

16 16(26) Kyrkallén i höjd med Hagby kyrka har endast mindre sidoområden Skyltad hastighet på Kyrkallén är reglerad till 30 km/h från fastighetsgräns Hagby 16:30 till skolområdet. Väster om skolfastigheten Hagby 16:5 slutar samhället idag och vägen har föreskriven hastighet 70 km/h. I samband med planerad nyanslutning mot Kyrkallén i väster, bedöms uppstå behov till justering av hastigheten (sänkt hastighet förbi skolområdet). Ansökan ska ske till länsstyrelsen. Maria Carlanders väg utgör en bostadsgata som har idag en vändplan väster om fastigheten Hagby 16:10. Vändplanen ligger enligt gällande detaljplan helt och hållet inom skolans användningsområde. Med hänsyn till behov av en tillfart för BS-området samt underhålls- och tillgänglighetskrav (snöröjning, sophämtning) föreslås att markområdet förses med användningsbestämmelsen GATA. I samband med samlad placering av barnomsorgen kring Hagby skolområde förflyttas bilrelaterade transportrörelser från delar inom Hagby till endast Kyrkallén. Marginellt uppstår utökade trafikrörelser på Kyrkallén i samband skolutbyggnaden. Trafiken på Maria Carlanders väg bedöms att minska i samband med omgestaltning av angörings-, lämnings- och parkeringsytor som sker från Kyrkallén. Gång- och cykelvägar Inom Hagby finns i likhet med andra mindre orter på landsbygden inga särskilda gång- och cykelvägar och oskyddade trafikanter delar det allmänna gaturummet med biltrafikanterna. Vidare finns in- och utfarter till skolan och kyrkan som behöver beaktas. En del gc-trafik sker via Maria Carlanders väg som är en mindre bostadsgata inom samhället. Korsningspunkter mellan oskyddade trafikanter ska alltid ägnas särskild stor omsorg. Möjligheter att tillskapa separat gc-väg vid Kyrkallén bedöms vara svåra med tanke på stenmurar längs denna väg. Gc-trafikanter bedöms kunna ansluta som de gör idag via Maria Carlanders väg i nordöstra delen av skolområdet och tar sig via planerade internt vägstråk inom skolgården till sporthallen och de övriga byggnaderna. I samband med planerad omgestaltning av skolgården sker förbättringar för oskyddade trafikanter även vid in-/utfarter vid Kyrkallén samt platser för lämning och hämtning till skolan. Se nedan under avsnitt In- och utfarter samt varutransporter.

17 17(26) Kollektivtrafik Närmaste kollektivtrafikförbindelse finns inom 300 meters avstånd vid väg 570 öster om planområdet. Skolbussen trafikerar även skolområdet med angöring från Kyrkallén. Parkering Personalparkering finns idag inom skolområdet vid hus 3 och 4 men även på parkeringen utanför inhägnat skolområde sydväst om hus 3. Parkering för besökare till sporthallen finns väster om sporthallen. Parkering vid Kyrkallén sydväst om hus 3 Parkering väster om sporthallen I samband med ombyggnationer inom skolområdet sker vissa förändringar av parkeringsplatser. Parkeringen mellan hus 3 och 4 inom skolgården försvinner för att ge plats till lekområde för barnen. Parkeringen vid sporthallen utökas för att sammanlagt erbjuda plats för 35 bilar och 1 handikapparkering. Skolpersonalen och besökare till sporthallen hänvisas till denna plats. Parkeringen vid Kyrkallén (20 p-platser) omgestaltas med bl.a. gc-väg och tydligare passager för korsande oskyddade trafikanter över bilparkeringen. Parkeringsbehov för avstyckningstomten i sydost avses kunna tillgodoses inom den nya fastigheten. In- och utfarter samt varutransporter In- och utfart till skolområdet inom Hagby 16:5 sker idag vid två platser, direkt från Kyrkallén samt från Maria Carlanders väg. Via Kyrkalléns tillfarter sker varutransporter till köket, tillfart till parkeringar och sporthallen enligt ovan samt viss hämtning och lämning. Skolbussen trafikerar parkeringsplatsen sydväst om hus 3. Infart till denna parkering kan idag ske vid två ställen. Vid den östra tillfarten får endast bussoch varutransporter ske. Besökare är hänvisade till den västra och bredare tillfarten. Via vändplanen på Maria Carlanders väg sker idag främst hämtning och lämning av förskolebarn i hus 2. MARIA CARLANDERS VÄG Skolområdets nuvarande tillfarter, redovisade med röda pilar

18 18(26) Planförslaget reglerar framtida tillfarter från Kyrkallén till endast tre platser för att säkerställa en bra trafiksäkerhet. I väster anordnas ny tillfart för varutransporter och parkering framför sporthallen. I övrigt gäller utfartsförbud mot Kyrkallén. Se situationsplan skolområdet under avsnitt Bebyggelseområden ovan. Räddningsväg och brandpost Gällande regler och normer för åtkomligheten för räddningstjänsten ska beaktas vid ombyggnationer och bevakas i samband med bygglovet. Inom skolområdet, väster om vändplanen Maria Carlanders väg, finns en lämplig brandpost. Teknisk försörjning Vatten, avlopp, dagvatten Skolområdet ingår i kommunalt verksamhetsområde för vatten och spillvatten. Ny anslutningspunkt krävs för BS-området, lämpligen via Maria Carlanders vägs tillskapade vägområde GATA. Dagvattenledningar är inte utbyggda i Södra Hagby. Enligt Kalmar kommuns Dagvattenpolicy (antagen 2011) förespråkas lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) och att dagvattensystem ska utformas i enlighet med denna policy. För planområdet ska tillämpas LOD, vilket innebär att man försöker efterlikna naturens sätt att ta hand om dagvattnet genom avdunstning, fördröjning och infiltration i marken. LOD för skolområdet avses ske enligt följande koncept: skolgårdens nuvarande yta är ca m 2, varav de nuvarande hårdgjorda ytorna (byggnader, parkering, gångvägar) beräknats vara ca m 2. Planförslaget bedöms medföra att de hårdgjorda ytorna (byggnader ca m 2, parkering och vägar ca m 2 ) kommer att utgöra ca m 2, motsvarande ca 30 procent av det utökade S-området (ca m 2 ). Dagvatten från ny infartsväg och ny förskolebyggnad i väster (ca m 2 hårdgjord yta) ska ledas och omhändertas i ny dagvattendamm i väster. På plankartan regleras denna som E - Teknisk anläggning, dagvatten. Beräkningar visar att dagvatten från ca 30 procent av skolgårdens ytor infiltreras via genomsläppsvänliga mark. Dessa markområden utgör främst områden där byggnader inte får uppföras: s.k. prickmark, n2- området (ca m 2 ) samt p1-området. Utöver byggnadsfria områden kräver skolverksamheten en fri gräsyta för skolidrott (finns i nordost på ca m 2 ) samt lämpliga fria ytor för skolelevernas möjlighet till fri lek och rekreation. Det betyder att LOD kan ske och kommer att ordnas för minst ca 40 procent av framtida skolgårdens markområde. Se tabell nedan. Skoltomtyta Hårdgjord yta(byggnader, parkering och vägar) Säkerställd, minsta andel fria ytor med möjlighet till direkt infiltration m m 2, m 2 = 100% Ca 32 % m 2 (8% )av det omhändertas i planerad dagvattendamm Ca 30 % Ca 38 % LOD via infiltration och dagvattendamm Beräkning ytor dagvattenhantering enligt planförslag

19 19(26) Vid extrema väderleksförhållanden finns lämplig beredskap i form av tekniska anläggningar (10 st. perkolationsbrunnar, en ny dagvattendamm samt diken längs vägen i väster). Från brunnar, dagvattendamm och diken tränger dagvattnet naturligt ner i de översta jordlagren och neråt. Dagvatten inom BS-området avses att omhändertas inom egen fastighet i likhet med det som sker vid angränsande bostadstomter. Planområdets markanvändning, bostäder och skola, bedöms inte generera några föroreningar av dagvattnet eller grundvattnet och orsakar inte några betydande föroreningar vid lämpligt val av byggnadsmaterial. Infiltration av dagvattnet inom planområdets grönytor anses vidare utgöra ett tillfredsställande, vedertaget sätt till LOD. Planområdet ligger en dryg kilometer ifrån Hagbyån som inte bedöms påverkas av planen. Se även under avsnitt MKN. Värmesystem Skolans värmeförsörjning sker idag via närvärme från Möregården, ca 300 meter norr om skolan. Framtida värmeförsörjningen kommer att ske på samma sätt med hjälp av närvärme. Installation av solcellsanläggning avses ske som ett komplement till detta. Värmeförsörjning till BS-område avses ske i egen regi. El- och tele Teleledningar inkl. fiber till skolan finns vid Maria Carlanders väg. Nyanslutningar ska lämpligen ske där. För nuvarande fiberkabel i nordost krävs förändrat läge, vilket ska samrådas med TeliaSkanova Access. Längs östra fastighetsgränsen av Hagby 16:1 finns vidare en stor transportkabel mellan väg 534 och överordnad anslutningsstation norr om Möregården. Vid utbyggnad av skolområdet krävs flyttning av denna kabel. Planförslaget säkerställer ett u-område vid västra plangränsen. Fastigheten Hagby 16:30 samt hus 2 inom planerat BS-område försörjs idag med teleledning via samma anslutningspunkt som skolan har från Maria Carlanders väg, med underjordiska ledningar över skolområdet. Dessutom finns till Hagby 16:30 en egen ledning österifrån över dess angränsade fastigheter. För nytt BS-område föreslås ny anslutningspunkt och ny ledningsdragning från Maria Carlanders väg. För Hagby 16:30 föreslås att nuvarande P20-ledning österifrån omvandlas till att endast försörja Hagby 16:30. Möjlighet till anslutning med fiberkabel för BS-området samt Hagby 16:30 finns direkt från Kyrkallén där även elledningar finns nedgrävda. I samråd med TeliaSkanova Access och E.ON bedöms utrymmet för samordnad markförläggning av el- och teleledningar inom samma schakt som tillräckligt.

20 20(26) Ny anslutningspunkt el för Hagby 16:30 Elledningar vid planområdet. Elledningar finns idag vid Maria Carlanders väg samt Kyrkallén. Skolan har anslutningspunkter från båda platserna, se kartan ovan. Nytt E-område för transformatorstation med lämplig yta och lagbundna avståndskriterier har inrättats vid vändplan Maria Carlanders väg. För Hagby 16:30 avses ny anslutningspunkt från Kyrkallén enligt kartan ovan. Elledning till skolan som passerar BS-området i söder säkerställs genom u- område. Avfallshantering Sophämtning för skolan sker idag från Kyrkallén. I samband med ombyggnationer inom skolområdet kommer nya miljöhus att uppföras. Framtida avfallshämtning inom planområdet ska följa KSRR s Råd och Rekommendationer för avfallshämtning. Närmaste återvinningsstation finns i Vassmolösa, ca 5 km norr om planområdet. Störningar och risker Ca 100 meter norr om nuvarande skolbyggnader finns sedan en lång tid tillbaka Lantmännen Swehatch AB (kycklingproduktion). Det förekommer ingen djurhållning eller gödselhantering utomhus. Kommunen är tillsynsmyndighet för anläggningen och känner inte till några klagomål avseende luktstörningar från djurverksamheten. Med hänsyn till rådande vindförhållanden med vindar främst från sydväst mot nordost bedöms endast ringa, tidsbegränsade störningar kunna uppstå framöver. Bullervärden vid den planerade BS-tomten från Kyrkallén klarar enligt kommunens övergripande bullerutredning ekvivalentnivåerna vid fasad. Vad gäller maxvärden kan uteplats anläggas på norra sidan av bostadshuset så att riktvärdet klaras.

21 21(26) Genomförande Organisatoriska frågor Huvudmannaskap och ansvarsfördelning Kommunen är huvudman för allmän platsmark GATA samt NATUR. Kyrkallén är även allmän väg (nr 534) som Trafikverket ansvarar för. Regler och tillstånd För nyanslutning mot Kyrkallén/väg 534 i väster krävs samråd med Trafikverket som ska godkänna detaljutformningen för anslutningen. I samband med planens genomförande avses justering av hastigheten på Kyrkallén/väg 534 mellan väg 570 och skolans nya tillfart i väster. Ansökan ska ske till länsstyrelsen. Markingrepp i området kräver tillstånd enligt Kulturminneslagen, kap 2. Avtal eller andra överenskommelser Överenskommelse om fastighetsreglering mellan Kalmar kommun och markägaren till Hagby 16:1 har träffats. Överenskommelsen avser att ett markområde på ca m 2 överförs från Hagby 16:1 till Hagby 16:5. Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsbildning Karta med fastighetsrättsliga konsekvenser

22 22(26) Fastighet Konsekvenser Hagby 7:1 Från Hagby 7:1 ska ett markområde, figur 10 (ca 40 m 2 ) överföras till kommunens gatumarksfastighet Hagby 16:9. Området är sedan tidigare upplåtet med vägrätt för allmän väg. Denna rättighet påverkas inte av detaljplanen eller marköverföringen. Hagby 16:1 Från Hagby 16:1 ska tre markområden, figur 1 (ca 7396 m 2 ), figur 2 (ca 619 m 2 ) och figur 13 (ca 2 m 2 ) överföras genom fastighetsreglering till Hagby 16:5 (skolfastigheten). Från Hagby 16:1 ska ett markområde, figur 8 (ca 469 m 2 ) överföras till kommunens allmänplatsmarksfastighet Hagby 16:9. Större delen av området är sedan tidigare upplåtet med vägrätt för allmän väg. Denna rättighet påverkas inte av detaljplanen eller marköverföringen. Hagby 16:5 Till Hagby 16:5 ska tre markområden, figur 1 (ca 7396 m 2 ), figur 2 (ca 619 m 2 ) och figur 13 (ca 2 m 2 ) överföras genom fastighetsreglering från Hagby 16:1. Till Hagby 16:5 ska ett markområde, figur 14 (ca 33 m2) överföras från Hagby Kyrka 1:1. Till Hagby 16:5 ska ett markområde, figur 15 (ca 12 m 2 ), överföras från samfälld mark Hagby s:7. Från Hagby 16:5 ska två markområden, figur 4 (ca 332 m 2 ) och figur 6 (ca 75 m 2 ), överföras till kommunens gatumarksfastighet Hagby 16:9. Ett område, figur 3, kan avstyckas till egen fastighet med egen tillfart mot Maria Carlanders väg. Även område 12 kan avstyckas till egen fastighet, alternativt kan området upplåtas med ledningsrätt. Rättigheter Ledningsrätt ska bildas för E.ON (elledningar) inom u- område inom figur 3. Ledningsrätt ska bildas för TeliaSonera Skanova Access AB (teleledning, transportkabel) inom u-område inom figur 1. Nyttjanderätt för nuvarande ledningsläge bör samtidigt tas bort. Om dagvattenanläggningen som ska anläggas inom figur 2 ska användas av mer än en fastighet, kan gemensamhetsanläggning eller servitut behöva bildas. Hagby 16:9 Till Hagby 16:9 ska ett markområde, figur 4 (ca 332 m 2 )

23 23(26) överföras från Hagby 16:5. Till Hagby 16:9 ska ett markområde, figur 5 (ca 53 m 2 ) överföras från Hagby 12:43. Till Hagby 16:9 ska ett markområde, figur 6 (ca 75 m 2 ) överföras från Hagby 16:5. Till Hagby 16:9 ska ett markområde, figur 7 (ca 522 m 2 ) överföras från Hagby Kyrka 1:1. Till Hagby 16:9 ska ett markområde, figur 8 (ca 469 m 2 ) överföras från Hagby 16:1. Till Hagby 16:9 ska ett markområde, figur 9 (ca 424 m 2 ) överföras från samfälld mark Hagby s:6. Till Hagby 16:9 ska ett markområde, figur 10 (ca 40 m 2 ) överföras från Hagby 7:1. Till Hagby 16:9 ska ett markområde, figur 11 (ca 520 m 2 ) överföras från samfälld mark Hagby s:7. Alla dessa områden (4-11) avser mark som i detaljplanen är allmän plats med kommunen som huvudman. Hagby 12:43 Från Hagby 12:43 ska ett markområde, figur 5 (ca 53 m 2 ), överföras till kommunens gatumarksfastighet Hagby 16:9. Rättigheter Nyttjanderätt för teleledning kan beröras inom området och behöva flyttas över till Hagby 16:9. Detta får utredas i samband med fastighetsregleringen. Hagby Kyrka 1:1 Hagby s:6 Hagby s:7 Från Hagby Kyrka 1:1 ska ett markområde, figur 7 (ca 522 m 2 ) överföras till kommunens gatumarksfastighet Hagby 16:9. Området är sedan tidigare upplåtet med vägrätt för allmän väg. Denna rättighet påverkas inte av detaljplanen eller marköverföringen. Från Hagby kyrka 1:1 ska ett markområde, figur 14 (ca 33 m 2 ) överföras till skolfastigheten Hagby 16:5. Från samfälld mark Hagby s:6 ska ett markområde, figur 9 (ca 424 m 2 ), överföras till kommunens gatumarksfastighet Hagby 16:9. Området är sedan tidigare upplåtet med vägrätt för allmän väg. Denna rättighet påverkas inte av detaljplanen eller marköverföringen. Från samfälld mark Hagby s:7 ska ett markområde, figur 11 (ca 520 m 2 ), överföras till kommunens gatumarksfastighet Hagby 16:9. Från samfälld mark Hagby s:7 ska ett markområde, figur 15 (ca 12 m2), överföras till skolfastigheten Hagby 16:5.

24 24(26) Kalmar kommun ansöker om fastighetsregleringarna och eventuell avstyckning. Ledningshavarna ansöker om ledningsrättsåtgärder. Ansökan lämnas till Lantmäterimyndigheten i Kalmar kommun. Fastighetsindelningsbestämmelser Kommunen bedömer att några fastighetsindelningsbestämmelser inte behövs för att detaljplanen ska kunna genomföras. Ifall behov skulle uppstå, kan fastighetsindelningsbestämmelser införas senare genom ändring av detaljplan. Tekniska frågor Tekniska utredningar Geoteknisk utredning är genomförd och resultatet har inarbetats i planhandlingarna och beaktas vid projektering och bygglovhantering. Arkeologisk undersökning har genomförts under mars Övriga tekniska frågor hanteras inom pågående förprojektering för skolutbyggnaden. Tekniska anläggningar Dagvattenanläggningar (svackdiken och dagvattendamm) ska gestaltas efter platsens förutsättningar, vilket i detta fall bedöms vara naturlik. Dessa ska utformas med flacka slänter för att säkerställa säkerheten. Slänterna vid en dagvattenanläggning bör inte vara brantare än 1:5 och 1:20 är eftersträvansvärt. Där slänten blir längre än 4 meter bör den delas in i två etapper. De djupaste partierna av anläggningen bör vara max 1 meter vid normalvattenstånd. Ett varierande djup ger goda förutsättningar för ett rikt biologiskt liv. Staket och stängsel bör i möjligaste mån undvikas då detta dels kan ge en falsk känsla av trygghet och dessutom ge ett onaturligt intryck. Utformning av anläggningen (slänter mm) hanteras genom bygglovet. För utbyggnad av vägar, vatten och avlopp, brandpost samt el- och teleledningar se ovan under avsnitt Gator och trafik samt Teknisk försörjning. Konsekvenser Inverkan på miljön behovsbedömning Syftet med behovsbedömning är att ta reda på om en betydande miljöpåverkan uppstår till följd av detaljplaner. Kommunen bedömer att genomförandet av detaljplanen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan och en miljökonsekvensbeskrivning krävs därför inte. Relevanta miljöaspekter behandlas i planbeskrivningen. Enligt PBL 5:18 ska en miljökonsekvensbeskrivning upprättas om detaljplanen medger en användning av mark eller av byggnader eller andra anläggningar som innebär en betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten och andra resurser. Miljökonsekvensbeskrivningen skall möjliggöra en samlad bedömning av en planerad anläggnings, verksamhets eller åtgärds inverkan på miljön, hälsan och hushållningen med mark och vatten och andra resurser.

25 25(26) Sociala konsekvenser Möjlighet till utbyggnad och omgestaltning av skolområdet bedöms gynna främst de boende i Hagby då skolomsorgen säkerställs på lång sikt. Det kan bidra till en bra trivsel och identitetskänsla för platsen där man bor bland olika åldersgrupper och personer med och utan förvärvsarbete. Den demografiska utvecklingen med både barnfamiljer och äldre kan gynnas då det finns anläggningar för både skol- och äldreomsorg i Hagby. Ekonomiska konsekvenser Samtliga nedan redovisade översiktliga inkomster och utgifter är angivna i 2015 års prisnivå exklusive moms. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Samtliga kostnader för kommunen kommer att belasta servicenämnden. Servicenämndens utgifter: Plankostnad och utredningsarbeten Arkeologisk förundersökning Förrättningskostnader Flytt av el-, tele- och fiberledningar samt nyanslutning och ny transformatorstation Iordningställande av vändplan i västra delen av Maria Carlanders väg Ersättning vid markförvärv Den totala kostnadsbelastningen för servicenämndens investeringsbudget uppgår till ca 1,1 miljon kronor. Därtill tillkommer kostnader för ny skolbyggnad, skolgård, anslutningsvägar och dagvattenanläggning som uppskattats till ca 43 miljoner kronor. Ekonomiska konsekvenser för fastighetsägare Hagby 16:1 Fastighetsägaren får en intäkt vid försäljning av mark för skola och teknisk anläggning samt allmän platsmark NATUR. Hagby 16:9, Hagby 12:43, Hagby s:6, Hagby s:7 och Hagby kyrka 1:1 Fastighetsägarna påverkas marginellt vid överlåtelse av gatumark som redan är upplåten med vägrätt. Men den slutliga ersättningsfrågan avgörs först vid lantmäteriförrättning. Ekonomiska konsekvenser för rättighetshavare En optokabel i västra delen av planområdet kommer att behöva flyttas till u- område. Skanova och kommunen har en överenskommelse om att Skanova ska bekosta hela flytten.

26 26(26) Planavgift Planeringen bekostas av servicenämnden. Planavgift tas därför inte ut vid bygglov. Birgit Endom Planarkitekt