Förslag till prislista för Sjögrenska gymnasiet KS-2013/722

Transkript

1 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/ Kommunstyrelsen Förslag till prislista för Sjögrenska gymnasiet KS-2013/722 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att återföra ärendet till utbildningsnämnden för beslut i frågan. Göran Nilsson

2 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Dan-Erik Pettersson Datum KS-2013/ Kommunstyrelsen Förslag till prislista för Sjögrenska gymnasiet KS-2013/722 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att återföra ärendet till Utbildningsnämnden för beslut i frågan. Sammanfattning I reglementet (delegationsordningen) för kommunstyrelse och nämnder i Knivsta kommun, fattat av kommunfullmäktige, framgår det att ansvaret för gymnasieskolan vilar på utbildningsnämnden, som därutöver bär det ekonomiska och strategiska ansvaret för gymnasiefrågor. Detta för att samla kompetens kring alla utbildningsfrågor och därtill berörda frågor i en facknämnd. Därför ska ansvaret för att ta beslut om gymnasieskolans framtida strategiska inriktning och budgetansvar ligga där. Att införa en kommunprislista för Sjögrenska gymnasiet anses därför vara en fråga för utbildningsnämnden, som bäst kan bedöma om det är möjligt att genomföra det inom givna budgetramar och om det är ett långsiktigt strategiskt riktigt beslut. Den gällande principen om att programpriset vid Sjögrenska gymnasiet ska kosta lika mycket som i Uppsala kommun har tidigare fattats av utbildningsnämnden, vilket ytterligare tydliggör utbildningsnämndens ansvar för att fatta beslut i frågan om en särskilt prislista för Sjögrenska gymnasiet. Bakgrund Utbildningsnämnden har i sitt beslut, den 24 april 2013, föreslagit Kommunstyrelsen att införa en prislista för Sjögrenska gymnasiet som utgår från utbudet av program vid skolan samt lokala förutsättningar som hyresnivå etc. och inte som nu förutsättningarna i Uppsala kommun. Syftet med att införa en prislista för Sjögrenska gymnasiet är att programpriserna ska harmoniera med den kostnadsnivå som förväntas efter renovering av nuvarande lokaler samt anställningar av fyra yrkeslärare. På ett års sikt beräknar utbildningsnämnden att kostnaden kommer öka med 1 mkr.

3 Genom att införa en prislista för Sjögrenska öppnas också möjligheten att ta ut ett högre programpris för elever från andra kommuner, vilket innebär att nettokostnadsökningen för Knivsta kommun sannolikt blir lägre än 1 mkr (hur mycket lägre framgår inte av beslutet). Lena Fransson kommunchef

4 Utbildningsnämnden Utdrag ur PROTOKOLL Förslag till prislista för Sjögrenska gymnasiet UN-2013/122 Beslut Utbildningsnämnden beslutar att föreslå Kommunstyrelsen besluta att införa en prislista för Sjögrenska gymnasiet som utgår från utbudet av program vid skolan samt lokala förutsättningar som hyresnivå etc. och inte som nu förutsättningarna i Uppsala. Ärende Bengt Casterud, t.f. utbildningschef informerar muntligt. Ordförandens förslag samt Tjänsteskrivelse har varit utsända. Exp till: Exp av: Lina Rutberg, Akten Bengt Casterud Peter Svantesson KS

5 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Bengt Casterud UN-2013/122 Utbildningsnämnden Sjögrenska gymnasiet i framtiden UN-2013/122 Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar att föreslå Kommunstyrelsen besluta att införa en prislista för Sjögrenska gymnasiet som utgår från utbudet av program vid skolan samt lokala förutsättningar som hyresnivå etc. och inte som nu förutsättningarna i Uppsala. Sammanfattning Sjögrenska gymnasiet har varit en stor framgång och givit praktiskt intelligenta elever en mycket god utbildning. Ett uttryck för detta är den höga genomströmningshastigheten. Ett annat den höga andelen elever som gått direkt ut i vikariat eller fasta anställningar. Ett tredje uttryck för framgången är de positiva omdömen som Skolinspektionen lämnat kommer Knivsta kommun enligt sin visionen att ha invånare. Därav en hög andel ungdomar. Att vårda och utveckla gymnasieskolan är i detta perspektiv mycket angeläget. För att detta ska bli möjligt krävs en anpassning till en rad förändringar som skolan måste matcha. Två av dem är förändrade lokal/hyresförhållanden i såväl Uppsala som Knivsta liksom ökade statliga krav på behöriga yrkeslärare. Genom ett samverkansavtal med Uppsala är Uppsala Knivstas gymnasieskola. Det innebär att Uppsalas priser gäller för Knivstaelever vare sig de går i Uppsalas skolor, andra kommunala skolor eller fristående skolor på olika håll i landet. Avtalet har också tolkats så att Sjögrenska gymnasiet får en ersättning som är exakt densamma som motsvarande program i Uppsala inklusive hyra. Detta har varit en möjlig lösning så länge Sjögrenskas lokaler inte rustas och är relativt billiga, men när Uppsala nu höjer hyrorna för teoretiska program samtidigt som den sänker hyrorna för praktiska program samtidigt som Mellanstadiebyggnaden står inför en upprustning faller upplägget. Att hitta en prisnivå ett Knivstapris för Sjögrenska gymnasiet, där hänsyn tas till lokala förhållanden som hyressättning och konstruktion av tjänster för behöriga yrkeslärare, är därför centralt för gymnasiets framtid. Prisförändringen kommer att leda till ökade kostnander, men är ändock lägre än alternativkostnaden inräknat genomströmningshastighet, elever ut i arbete och en nystart av gymnasiet i takt med att kommunen växer.

6 Bakgrund Sjögrenska gymnasiet startades som ett individuellt program Det startades av två huvudskäl; 1. En för långsam genomströmning för Knivstas icke gymnasiebehöriga elever i Uppsalas verksamheter och därav följande höga kostnader för kommunen. 2. En efterfrågan, från elever, om ett Individuellt program i Knivsta. Efter något år inspirerades gymnasiet av den planerade försöksverksamheten med Lärlingsutbildning som staten aviserade och som eleverna kraftfullt efterfrågade, en yrkesutbildning, arbetsplatsförlagd, som gav studentexamen och mycket goda möjligheter till jobb efter avslutad utbildning. Nämnden fattade i två steg beslut om yrkesutbildning på Sjögrenska, först Lärlingsutbildningen, därefter även om skolförlagd yrkesutbildning. Dessa två varianter är enkelt förklarat två filer på samma motorväg, två varianter som båda leder fram till en studentexamen som innebär en anställningsbar yrkesutbildning. Skillnaden är att eleverna på Lärlingsutbildningen praktisk arbetar med karaktärsämnen (yrkestypiska ämnen) medan eleverna på de Skolförlagda programmen läser delar av karatärsämnena teoretiskt. Det som varit viktigt för Sjögrenska är att skolans elever också skall ha högskolekompetens i sin examen, alltså har alla elever i sin studieplan de kurser som medför högskolebehörighet. Det som här skiljer Sjögrenska från de flesta andra gymnasieskolor är att det här är ett aktivt elevval att välja bort möjligheten till högskolekompetens och inte ett aktivt val att välja till dessa kurser. Detta är av stor psykologisk vikt, då skolans förväntan på elevers förmåga är en avgörande faktor för framgång. De skolförlagda yrkesprogrammen introducerades inför läsåret och gav inte den elevtillströmning skolan hade förväntat sig, det var Lärlingsutbildningen som attraherade och de fåtal elever som sökte till den skolförlagda utbildningen slussades över till lärlingsutbildningen. Marknadsföringen av de Skolförlagda programmen stod i fokus, hos personalen, hos Studieoch yrkesvalslärare och även på den stora Gymnasiemässan på Fyrishov i Uppsala. Trots denna satsning blev antalet sökande till dessa program alltså lågt. Skolans Lärlingsutbildning har också hög status bland offentliga och privata arbetsgivare men också bland branschråd och branscher. Skolan blev 2011 certfierad utbildare inom VVS av branschen, också ovanligt. I samband med att Sjögrenska gymnasiet utvecklades genomförde Skolinspektionen en tillsyn 2010 och skolan blev då den första gymnasieskolan utan anmärkning, något som var en avgörande faktor för att Sjörenska 2011 skulle tilldelas Utbildningsnämndens pedagogiska pris. Läsåret flyttade Sjögrenska gymnasiet till sina nuvarande lokaler i det som traditionellt kallas mellanstadiebyggnad, med ett rivningskontrakt, en flytt som var nödvändig på grund av det ökande elevantalet men som också, som framgår nedan, är en del av den problematik som nu besvärar verksamheten. Ytterligare en besvärande faktor att Skolinspektionen vid sin andra tillsyn av Sjögrenska, då med fokus på Lärlingsutbildningen, under våren 2012 anmärkte på att gymnasiet saknade

7 yrkeslärare i ett antal program. I sig inte något som förvånade oss, då tillgången till yrkeslärare är låg och svårigheten rekrytera dem stor men de facto, det är något skolan måste arbeta mer aktivt med att lösa. Den tredje besvärande faktorn är att yrkesutbildningen attraherar färre och färre sökande på nationell nivå och att Lärlingsutbildningen som sådan är ifrågasatt, inte bara politiskt utan, märkligt nog, även av vissa branscher. Skolan har en unik profil, en unik lockelse och det är Lärlingsutbildningen. Som tidigare nämnts sprider sig det ryktet över länsgränsen och har bidragit till att skapa ett attraktivt alternativ för fler och fler elever. Vi märker inget av den tredje faktorn ovan utan har en stadig nivå sökande till skolan, i år fler än någonsin vid fösta ansökningstillfället. Det känns tillfredställande att gå emot en nationell strömning, även om numerären är liten. Att fortsätta attrahera sökande till de skolförlagda yrkesutbildningarna är ett självklart, långsiktigt, mål då synergierna är stora mellan dessa utbildningar, särskilt i år 1 men också gentemot Lärlingsprogrammet. Däremot finns i dagsläget, inga som helst synergier värda att satsa på på att införa rena högskoleförberedande program, den typ av program som i nuläget inte lockar elever i våra grundskolor söka till Sjögrenska i stället för till Uppsala. För få sökande skulle på kort sikt få direkt negativa ekonomiska konsekvenser, då en gymnasieskola idag måste genomföra den utbildning man erbjudit, oaktat antalet sökande. Däremot måste vi sätta Sjögrenska gymnasiet som verksamhet och idé i ett mycket större perspektiv. Vision 2025 har som mål en befolkning på invånare, näst största kommun i länet och ungefär lika stor som Upplands Bro idag. Med Sjögrenska gymnasiet som grund, stabil grund, finns då alla förutsättningar att driva ett gymnasium i Knivsta som fyller den befolkningens behov. Kräver en växande, aktiv kommuns identitet en egen gymnasieskola? En fråga som det inte finns ett självklart svar på, förvaltningens tro är dock att det gör det. Slutligen, den tredje problematiken, skolans lokaler. Skolan bär sina hyreskostnader, sedan 2013 även de nödvändiga lokalutökningar i form av det gamla Thunmankontoret, en hyresökning på 400tkr men upprustningsbehovet är stort och steg ett, nytt tak, ny dränering, anläggande av entré, nya fönster mm har genomförts under Kommunstyrelsen har avsatt investeringsmedel motsvarande 16,5mkr fram t.o.m och ett av de mest akuta och mest nödvändiga inslagen i upprustningen är tillgänglighetsfrågan, d.v.s installerandet av en hiss i byggnaden. Den upprustning som är planerad skall och måste genomföras om skolan skall vara kvar i de nuvarande lokalerna eller över huvud taget. I sammanhanget är av vikt att ingen hyreseffekt kommer uppstå förrän året efter det att upprustningsprojektet är slutfört, d.v.s. tidigast Med den elevutveckling förvaltningen ser i det korta perspektivet, d.v.s. med en svag men positiv elevökning inom Lärlingsprogrammen och en i dagsläget ickeexisterande antagning till de skolförlagda yrkesprogrammen kommer denna hyresökning inte kunna bäras av elevpengen. Hyresökningen på de 400tkr som redan trätt i kraft tär också på skolans resurser på ett negativt sätt, tär på skolans ambitiösa och engagerade lärare, lärare som arbetar hårt och mycket och vars arbetsmiljö enbart kan åtgärdas genom att en inre omorganisation äger rum, en omorganisation som leder till att ett antal yrkeslärare anställs.

8 Kärnämneslärarna sköter idag också validering och betygssättning av karaktärsämnena, genomför arbetsplatsbesök och utbildar mentorer på arbetsplatserna, utöver det mycket omfattande sociala och motiverande arbete de utför med många av våra elever. Budgeten 2013 rymmer inte dessa yrkeslärare. Som borde finnas på plats redan höstterminen Kortfattat innebär detta att skolan behöver en Knivstaprislista, d.v.s. en prislista som, likt alla andra gymnasiekommuner är egen och i vårt fall skiljer sig från Uppsalas. När Sjögrenska skapades beslutades att en elev på Sjögrenska inte fick kosta mer än på motsvarande utbildning i Uppsala. Sedan dess har Uppsala sett över sin prislista och särskilt stort förändrat den avseende lärlingsutbildningen. Idag får Uppsalas gymnasieskolor mycket lägre hyreserättning för lärlingar än för andra elever eftersom de är ute från skolan 2-3 dagar per vecka. Det är en överkomlig situation för en stor gymnasieskola med de synergier som finns men omöjlig för en ensartad, liten gymnasieskola som Sjögrenska. Det som behövs beaktas är alltså en hyreskostnad på ca 400tkr för 2014, en kostnad för fyra yrkeslärare på ca 600tkr samma år, samt slutligen den hyresökning på ca 1 600mkr som faller ut från Skolan har idag 72 elever, varav 9 går i år 3 och 15 på IM. (Introduktionsprogrammet, det program som ersatt det Individuella programmet.) Nästa läsår får skolan kanske elever på IM, netto 60 elever och vi har idag 17 sökande till Lärlingsprogrammen i första valomgången, dvs förstahandssökande. Det är rimligt att kanske räkna med 25 nya elever (räknar bara med 20 nya elever i budget 2013 men antalet ansökningar överträffar ett försiktigt budgethållande). Detta skulle leda till ett högst preliminärt elevantal på 85 elever höstterminen Högst preliminärt, då vi varken vet hur många IM-elever vi får, eller hur många faktiska elever vi får till höstterminen 2013, då även andra-, tredje- och fjärdehandssökande kan dyka upp. Detta vet vi inte förrän i juli. Kontentan av detta är att förvaltningen tror sig klara 2013, även med yrkeslärare på plats men troligen inte 2014 och definitivt inte Elevantalet bör rimligtvis stanna på en nivå mellan elever under den perioden. En faktor förvaltningen inte nämnt är IM. De elever som oftast står längst ifrån en gymnasiebehörighet och en framtid. Historiskt har Sjögrenska med ytterst få undantag gett dessa elever gymnasiebehörighet och i många fall en yrkesutbildning på Sjögrenska. Dessa elever kan vara mycket resurskrävande och enligt tillgänglig statistik har skolan en genomströmning på lite drygt ett år mot ett (tidigare) riksgenomsnitt på dryga två år. Den kostnadsbesparingen går att mäta i pengar men att också se många av dessa elever stå på trappan till Särsta värdshus med studentmössa i handen är värt att satsa på. Utan ett gymnasium för dessa elever i Knivsta tror förvaltningen absolut inte lika många av dem hade stått på motsvarande plats i Uppsala. Förvaltningen tror att Sjögrenska till nöds klarar 2014 med 85 elever men absolut inte Ett beslut om Sjögrenska gymnasiet skall fortsätta sin verksamhet med en Knivstaprislista måste tas under En Knivstaprislista innebär att elever från andra kommuner ersätts av

9 hemkommunen enligt Knivstaprislistan. Alternativet är en hyreskompensation från 2015 till dess Sjögrenskas elevantal bär hyreskostnaden men i ett sådant system betalar inte andra kommuner fullt pris. Förslaget från förvaltningen innebär att förvaltningen, efter ett principbeslut från KS om en Knivstaprislista, under sommaren 2013, efter det slutliga gymnasieintaget i juni månad kommer återkomma med förslag om en exakt prislista inför 2014 och senast inför budgetprocessen 2015 med en beräknad prislista inför läsåret Bengt Casterud Tf. utbildningschef