LIVS KONGRESS MAJ Hvad vilja livsmedelsarbetarna?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LIVS KONGRESS 28-31 MAJ 2005. Hvad vilja livsmedelsarbetarna?"

Transkript

1 LIVS KONGRESS MAJ 2005 Hvad vilja livsmedelsarbetarna?

2 2005 Svenska Livsmedelsarbetareförbundet Produktion Bilda Idé Grafisk form Kerstin Granlund Diagram Ateljé Hunting Flower Omslagsfoto Image Source Foton Anna Ledin, Bo Arrhed (sid 68) Tryck Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, Borås ex ISBN

3 Innehåll förord 4 tr ygghet i anställningen 7 jämlikhet och jämställdhet 20 hälsan i arbetslivet 26 lön för mödan 39 en generell välfärdspolitik 57 skatter och avgifter 61 vård och omsorg 63 arbetsskador och rehabilitering 65 tandvårdsförsäkring 68 föräldraförsäkring och barnomsorg 70 pensionsåldern 74 arbetslöshet och arbetsmarknadspolitik 76 arbetslöshetsförsäkring 78 industripolitik 80 globaliseringen 94 eus nya jordbrukspolitik 101 yrkesutbildning 105

4 Förord Svenska Livsmedelsarbetareförbundets främsta uppgift är att tillvarata medlemmarnas intressen på arbetsplatsen och i det övriga samhällslivet. Förbundet ska också sträva efter ett samhälle som är mera demokratiskt ur såväl social som ekonomisk synvinkel. Detta är det historiska uppdrag som livsmedelsarbetare för drygt 100 år sedan formulerade och som ledde till bildandet av förbundet. Det ligger naturligtvis i uppdragets natur att det aldrig avslutas. Samhällsbygget är en ständigt pågående process där enskilda människor ständigt har behov av sammanhållning och solidaritet för att kunna hävda sina intressen. Fackföreningen är ett uttryck för dessa både enskilda och gemensamma behov. Medlemmarna i fackföreningen måste därför formulera en politik för att kampen för ett bättre arbets- och samhällsliv ska bli lyckosamt. Politiken och kraven ser dock naturligtvis olika ut över tiden allteftersom samhället förändras. Under delar av 1900-talet präglades vår politik av kampen mot den rena fattigdomen i det urbaniserade och snabbt växande industrisamhället. Vi formulerade tillsammans med socialdemokraterna därför det lätt begripliga Folkhemmet som den fackliga och politiska rörelsens gemensamma mål. Nu är vi inne i ett nytt århundrade och ser att industrisamhället som den allenarådande välståndsskaparen fått konkurrens. I allt större takt växer tjänstesektorn med nya jobb och villkor för arbetet som vi inte tidigare mött. Ekonomin globaliseras och nya hot mot den politiska demokratin växer fram. En sak är dock lika som förut; ensam är inte stark, behovet av demokrati, solidaritet, sammanhållning och organisation är oföränderligt! 4

5 Med det här programmet vill vi peka på de frågor som för tillfället är viktiga för oss. Programmet speglar de frågor och områden som diskuteras på medlemsmöten, studiecirklar och andra tillfällen där livsmedelsarbetare kommer samman och där individuella tankar formuleras till gemensamma krav. Stockholm i februari 2005 Förbundsstyrelsen 5

6

7 Trygghet i anställningen Livsmedelsindustrin kommer att stå inför stora problem med att rekrytera arbetskraft om ingenting görs för att trygga anställningarna, utveckla arbetet och höja statusen bland livsmedelsarbetarna. För att kunna utvecklas som människa i arbetet och på fritiden behöver vi känna trygghet. Det är en av fackföreningens viktigaste uppgifter och utmaningar att medverka till såväl inom arbetslivet som i samhället. Trygghet skapas genom att vi aktivt verkar för att lagar och avtal formuleras så att de skyddar och stärker arbetstagarnas ställning på arbetsplatsen och på arbetsmarknaden. Livsmedelsarbetareförbundet antar den utmaningen och verkar för att stödja medlemmarnas möjligheter att utveckla sin kompetens och skapa den trygghet på arbetsplatsen som ligger just i den egna kompetensen. Tillfälliga anställningar och ett svagt anställningsskydd skapar otrygghet och en bevakningssituation av det egna arbetet framför kreativitet och utveckling. Den nuvarande trenden på arbetsmarknaden befrämjar inte utveckling. Allt fler anställningar är kortvariga och allt fler arbetstagare känner otrygghet i sitt arbete. I botten ligger en djup okunskap inom arbetsgivarorganisationerna och inom företagsledningar om människans grundläggande behov. En okunskap som leder till en bristfällig organisation av arbetet. Vår uppgift blir att föra en konstruktiv diskussion och att förändra arbetsplatserna för att komma bort från misshushållningen med de anställdas engagemang och kunnande. Det påstås ibland att det har vuxit fram nya typer av värderingar, särskilt bland ungdomar, som innebär att man inte vill binda sig för en fast anställning utan vilja ha ett mera löst anställningsförhållande. Detta är ingenting annat än en myt. Flera olika undersökningar visar samstämmigt att praktiskt taget alla önskar fasta anställningar. Människor vill ha den eko- 7

8 nomiska och sociala trygghet som en fast anställning ger. Det visar sig dessutom att det inte finns några skillnader mellan män och kvinnor, ung som gammal eller mellan hög- och lågutbildade. Trots detta har antalet tidsbegränsade anställningar ökat påtagligt sedan ANTALET FASTA OCH TIDSBEGRÄNSADE ANSTÄLLNINGAR I 1000-TAL FÖRSTA KVARTALET RESPEKTIVE ÅR Fasta anställningar Tidsbegränsade anst Totala antalet anst Tidsbegränsade anst. i procent av totala antalet anställningar 9,4 11,1 12,7 14,6 14,1 14,1 13,1 13,6 Källa: LO/Löne- och välfärdsenheten HAR TIDSBEGRÄNSAD ANSTÄLLNING, VISSA UTVALDA FÖRBUND. PROCENT Industrifacket Livs Metall Pappers Skogs- och Träfacket Handels Hotell och Restaurang Facket Kommunal Hela LO Källa: LO/Löne- och välfärdsenheten 8

9 Heltidsanställning en rättighet I en undersökning konstaterades att så många som arbetstagare arbetade kortare tid än de själva önskar av arbetsmarknadsskäl. Av dessa är drygt kvinnor, varav den helt övervägande delen har ett arbetaryrke. Den grupp som är särskilt hårt drabbad är företrädesvis unga kvinnor. I åldersgrupperna under 25 år och mellan år har andelen med ofrivilligt korta arbetstider fördubblats sedan Enligt en enkät som förbundet gjorde hösten 2004 var drygt femton procent av livsmedelsarbetarna deltidsanställda. En del av deltidsanställningarna beror på sjukbidrag eller genom att den anställde så själv begärt. Merparten av deltidsanställningarna är dock ofrivilliga genom att arbetsgivarna har organiserat arbetet på ett ofördelaktigt sätt. Detta är helt oacceptabelt. Grunden för att skapa trygghet i anställningen är att det alltid ska föreligga rätt till en tillsvidareanställning på heltid. FÖRÄNDRING AV ARBETSTIDEN. VISSA UTVALDA FÖRBUND. Andelen deltids- Genomsnittlig arbetstid arbetande (vanligen arbetad tid) Procent Timmar per vecka Förändring Industrifacket ,9 36,6-0,3 Livs ,5 36,8-0,7 Metall ,2 38,1-0,1 Pappers ,6 37,3 +0,7 Skogs- och Träfacket ,7 - Handels ,1 33,8 +0,7 Hotell och Restaurang Facket ,0 33,7-2,3 Kommunal ,2 33,5 +0,3 Hela LO ,0 35,7-0,3 Källa: LO/Löne- och välfärdsenheten 9

10 Flexibilitet, på vems villkor? Kraven inom Livsmedelsindustrin på ökad konkurrenskraft och ökad produktivitet leder till en allt större press på ökad flexibilitet. Antalet anställda har stadigt minskat under en längre tid. Industrin har koncentrerats till ett fåtal anläggningar och bemanningen har slimmats till det yttersta. På många arbetsplatser har den fast anställda personalgruppen minskats och ersatts av korttidsanställda, entreprenader och inhyrd arbetskraft. Arbetsgivaren eftersträvar en bättre kundanpassning, vilket på sikt ställer krav på högre kompetens bland de anställda och en mer flexibel arbetsorganisation. Säsongsvariationer och kundernas inköpsmönster i kombination med minskad lagerhållning innebär även att det ställs allt mer långtgående krav på flexibla arbetstider. Ett sådant krav behöver däremot inte nödvändigtvis alltid vara något negativt ur de anställdas synpunkt. Förutsättningen för att ökad flexibilitet ska uppfattas som positiv ur individens synpunkt är att det även finns möjlighet att ha ett avgörande inflytande och att det finns valmöjligheter. De anställda måste känna trygghet i sin anställning och kunna kombinera arbetet med ett familjeliv utanför arbetsplatsen. Tillfälliga och kortvariga anställningar upplevs som negativt på grund av de ekonomiska problem som uppstår och den otrygghet de medför. Med hänsyn taget till den förändring som genomfördes i anställningsskyddslagen så att det numera är anställningstiden på företaget som avgör uppsägningstiden vid arbetsbrist, tar arbetsgivaren inte heller någon avgörande risk för långa uppsägningstider. Av den anledningen är det snarare att betrakta som missbruk att ständigt korttidsanställa arbetstagare eftersom arbetsgivaren alltid kan minska personalstyrkan vid arbetsbrist. Extremt flexibla arbetstider såsom säsongsarbete, ständigt helgarbete eller konjunkturanpassade arbetstider är sällan frivilliga val, utan snarare uttryck för tvång. 10

11 Utveckling av det egna arbetet Den alltför vanliga arbetsorganisationen inom livsmedelsindustrin innebär en omfattande misshushållning och ett stort underutnyttjande av de anställdas kunskaper. Arbetsorganisationen är avgörande när det gäller möjligheterna att få använda sina kunskaper. Samtidigt medför ökat ansvar till följd av arbetsorganisatoriska förändringar ofta behov av utbildning för att kunna klara av det egna arbetet. I ett företag finns alltid utrymme för förändringar av arbetsuppgifter och i organisationen som kan ge effektivitetsvinster och ökad lönsamhet. Genom att driva krav på utbildning, kompetensutveckling och en förändrad arbetsorganisation skapas nya förutsättningar för utveckling i arbetet. Kompetensutveckling som en naturlig del av det egna arbetet är viktig för att de anställda ska kunna erhålla den kompetens som krävs när arbetsuppgifterna förändras, t ex vid införandet av ny teknik. Kompetensutveckling måste omfatta samtliga anställda och bedrivas på ett systematiskt sätt genom personliga utvecklingsplaner. Begreppet måste även ges en tydligare definition och avgränsning. Arbetsgivarens ansvar ska tydliggöras liksom dennes skyldighet att bekosta insatserna. Satsningar på kompetensutveckling bör på sikt kunna införas i företagens bokslut på samma sätt som övriga investeringar. Alla har något att vinna på att de anställdas kunnande och förmåga förbättras, samhället, arbetsgivarna och den enskilde arbetstagaren. Erfarenheten visar att kompetensutveckling som kombineras med andra förändringar, t ex i arbetsorganisation och teknikutveckling, leder till bättre produktivitet och effektivitet. Det borde alltså finnas ett gemensamt intresse hos arbetsgivare och arbetsgivarorganisationer att samverka i dessa frågor. I många fall saknas en genomtänkt strategi för de anställdas kompetensutveckling. Det blir ganska slumpmässigt vilka utbildningar som blir aktuella och vilka som får delta. Det bör vara ett naturligt led att göra en inventering i företaget av de anställdas kompetens, analysera 11

12 framtida behov och planera hur man ska nå dit. Vi ska vara pådrivande och har en viktig roll i inventeringar och analyser för att därefter i förhandlingar kunna styra utbildningsinsatserna så att klyftorna minskar på arbetsplatserna. Det är viktigt att utbildning och utveckling kommer alla till del. Undersökningar visar att kvinnor och invandrare inom livsmedelsindustrin får en betydligt mindre del av personalutbildning än många andra grupper. Vår uppgift blir att lyfta fram frågorna och att i förhandlingar ställa krav på arbetsgivarna samt att motivera och stödja medlemmarnas möjlighet att delta i utvecklingen. Ökad kompetens ger ökad flexibilitet Den nuvarande arbetstidslagstiftningen i kombination med våra kollektivavtal gör att i stort sett vilka arbetstider som helst är möjliga. Stupstockarna i avtalen har i stort sett spelat ut sin roll att förhindra arbetsgivarnas möjlighet att lägga ut obekväma arbetstider. Stupstockarna utgör däremot fortfarande en maktbalans mot arbetsgivarnas önskan att ha full kontroll över arbetstidens förläggning. Istället för att tvångsfördela arbetstiden kan det vara lämpligt att försöka hitta former som möjliggör en kombination av de anställdas önskemål och produktionens förutsättningar. Utgångspunkten måste dock alltid vara att arbetstidens längd och förläggning inte får vara så extrem att hälsorisker uppstår. Här finns ett antal olika modeller på arbetsmarknaden som kräver ett nytänkande från såväl den fackliga organisationen som arbetsgivarna. Detta ställer dock ökade krav på utbildning och kompetensutveckling så att de anställda kan åta sig fler arbetsuppgifter inom produktionsledet. Idag finns synliga brister ifråga om utbildning inom företagen i samband med organisationsförändringar eller vid införande av ny teknik. Kunnig personal har större förutsättningar att kunna fånga upp produktionssvängningar och ökar därmed företagens konkurrenskraft. 12

13 Vi tror att det idag finns en stor outnyttjad resurs bland livsmedelsarbetarna. Genom ökad kompetens kan konkurrensförmågan stärkas på en hårdnande marknad och i en ökad internationalisering, därigenom ökas produktiviteten i företaget. Detta kan ske genom följande åtgärder på arbetsplatsen: Större anställningstrygghet Kartlägg kompetensen Ställ krav på utbildning och lärande Lönesystem som stimulerar utveckling Bemanningsföretag Sedan år 2000 gäller mellan samtliga LO-förbund och Bemanningsföretagen ett bemanningsavtal. Huvudsyftet bakom detta bemanningsavtal från LO-förbundens sida är att lönedumpning genom inhyrd personal ska förhindras. Utgångspunkten är att arbetstagare som hyrts in ska ha samma löne- och anställningsförmåner som de som jobbar på arbetsplatsen. Tyvärr har det visat sig att det inte alltid fungerar så i praktiken. Alltför ofta understiger villkoren i bemanningsföretagen arbetsplatsens kollektivavtal. Förekomsten av personalinhyrning kräver att avdelningarna och klubbarna kontinuerligt bevakar att detta sköts på det sätt som är förenligt med svensk arbetsrätt. Om bemanningsföretaget uppenbart används som en konstruktion för att kringgå arbetsgivaransvaret måste vi hävda att det är uppdragsgivaren, inhyraren, som är arbetsgivare. I de fall som uppdragsgivaren inte följer de åligganden som föreskrivits är det vår skyldighet att beivra detta. Avtalsteckning och avtalsbevakning är därmed också en allt större uppgift för förbundet och dess underorganisationer. Samtliga arbetsgivare som har verksamhet inom förbundets område ska vara bundna av kollektivavtal och vår uppgift blir att övervaka så att reglerna följs. Vi måste bli bättre på att bevaka och använda de regler som redan finns. 13

14 Arbetstagare, arbetsgivare eller egen företagare Kollektivavtal och arbetsrättslig lagstiftning gäller bara den som är arbetstagare. Arbetstagarbegreppet är nyckeln till hela det sociala och rättsliga skydd som en arbetstagare har. Därför är det viktigt att vi först slår fast om en person är arbetstagare eller inte. Det är dessvärre inte alltid så lätt att avgöra vem som är arbetstagare, framförallt inte vid arbeten som utförs på entreprenad, av bemanningsföretag eller där den som utför arbetet har F-skattsedel. Den huvudsakliga skillnaden mellan entreprenad och bemanningsverksamhet är att vid en entreprenad svarar entreprenören för arbetsledningen och uppdraget avser normalt att åstadkomma ett visst arbetsresultat. Vid uthyrning av arbetskraft svarar det inhyrande företaget för arbetsledningen och det uthyrande företaget ställer bara arbetskraften till förfogande. Den som innehar F-skattsedel ska själv svara för att betala skatt och egenavgifter. Den som betalar ersättning till en person med F-skattsedel är alltså inte skyldig att innehålla preliminärskatt eller betala arbetsgivaravgifter. En farlig tendens är att gränsen mellan arbetstagare och uppdragsgivare alltmer börjar suddas ut. Arbetsgivarna letar hela tiden efter nya vägar för att kringgå arbetstagarbegreppet och därmed kollektivavtalet. Allt fler arbetstagare anlitas formellt som uppdragstagare utan att egentligen vara det. Arbetstagarebegreppet är som sagt nyckeln till det sociala skydd som en arbetstagare har eftersom kollektivavtal och arbetsrättslig lagstiftning bara gäller för den som är arbetstagare. Vår uppgift måste därför vara att bevaka och hävda arbetstagarbegreppet och inte ge arbetsgivarna möjlighet att kringgå villkoren i kollektivavtalen. Innehav av F-skattesedel innebär inte med automatik att en person är uppdragstagare i arbetsrättslig mening. Skillnaden är oftast att uppdragsgivaren betalar via faktura istället för löneutbetalning. 14

15 Tre faktorer är avgörande för att erhålla F-skattsedel. Självständighet, vinstsyfte och varaktighet. Självständighetskravet innebär normalt att man kan åta sig uppdrag från flera arbetsgivare och att man själv kan besluta hur uppdraget ska utföras. Dessutom förutsätts att arbetet i normalfallet utförs i egna lokaler och att egen utrustning eller verktyg används. Verksamheten ska därutöver även vara vinstbärande, varaktig och bedrivas regelbundet. Skattemyndighetens prövning om F-skattsedel är dock inte någon arbetsrättslig prövning. Den reglerar endast vilket inkomstslag man ska beskattas i. Skattemyndigheten ska inte bedöma vem som arbetsrättsligt är att betrakta som arbetstagare. Det är viktigt att ta hänsyn till ovanstående faktorer och en facklig uppgift att bevaka om personer som formellt uppträder som egenföretagare med F-skattsedel egentligen ska betraktas som arbetstagare. Utlandsföretag I tider av högkonjunktur söker företag lösa bristen på utbildad arbetskraft på olika sätt. Det gör man även annars för att pressa kostnader, vilka ger långtgående konsekvenser. Vi kan redan nu se att det sker en ökad arbetskraftsinvandring över gränserna. Den fria rörligheten inom EU omfattar såväl arbetare som företag. Löneskillnaderna från framförallt östländerna är så stora att de lockar till lönedumpning. Utländska företag som bedriver verksamhet i Sverige ska registrera en filial här enligt lagen om utländska filialer. Filialen lyder under svensk lag och svensk domstol. Det ska även finnas ett avdelningskontor här. Filialen ska ha en VD som ansvarig för verksamheten. I det fall denne inte är bosatt i Sverige ska det finnas någon behörig person som kan ta emot delgivning. Personen ska finnas i det svenska filialregistret. Likaså ska filialen ha egen bokföring. 15

16 Om enskilda personer som är bosatta utomlands driver verksamhet i Sverige ska det finnas en föreståndare som är bosatt i Sverige som ansvarar för den verksamhet som bedrivs här. När vi ska teckna avtal med utländska företag som ska utföra verksamhet inom våra avtalsområden finns det därför ytterligare frågor som måste regleras. Det uppstår i de flesta fallen en hel del frågor som inte är reglerade i riksavtalen. Avtalen måste i de fallen kompletteras och justeras med hänsyn tagen till verksamheten. Riksavtalens regler om bland annat sjuklön är samordnade med det svenska socialförsäkringssystemet och går därför inte att tillämpa rakt av. Lönebildningen bygger ofta på lokala överenskommelser varför avtalens lägstalöner inte gäller i praktiken mer än på enstaka individer utan erfarenhet. Detta innebär att lönenivåerna måste regleras särskilt. Tidbanker såsom livsarbetstid, kompensationsledighet med mera är även det områden som är svåra att tillämpa på den här typen av verksamhet. Avtalskontroll Huvudansvaret för att kontrollera att reglerna på arbetsmarknaden följs ligger på de fackliga organisationerna. Som facklig förtroendeman eller funktionär är det ett självklart uppdrag att se till att avtalen efterlevs. Vi har även ett gemensamt ansvar för att bevaka att kollektivavtal finns på samtliga arbetsplatser där vi har avtalsrätten. Ett sätt att stödja varandra inom LO-förbunden är att alltid kräva av den egna arbetsgivaren som ska anlita en entreprenör eller ett bemanningsföretag att även dessa ska vara bundna av kollektivavtal. Genom att kräva detta stödjer man det förbund som är eller blir motpart till det företag som får uppdraget. Förbundet måste stärka kontrollen av kollektivavtalen och se till att dess regler efterlevs i praktiken. Vid entreprenader och inhyrning ska medbestämmandelagens regler om information och förhandling nyttjas. Vi har alla ett gemensamt ansvar för att kol- 16

17 lektivavtalen efterföljs oavsett var ett eventuellt missbruk sker. Kollektivavtalet är grunden för tryggheten i arbetslivet och ska gälla för samtliga arbetstagare som arbetar inom förbundets verksamhetsområde, oavsett om arbetstagaren är medlem eller ej. För att åstadkomma ordning och reda på arbetsmarknaden i ett utvidgat EU krävs en del förändringar i det nuvarande regelsystemet på arbetsmarknaden. Men det krävs även en större facklig medvetenhet och ett större lokalt fackligt engagemang i att bevaka dessa frågor. Hela organisationen måste vässas betydligt för att inte missbruk ska kunna förekomma. Vi ska nu och i framtiden ställa krav på: Avtal ska finnas på samtliga arbetsplatser inom Livsmedelsarbetareförbundets verksamhetsområde. MBL-förhandling ska alltid genomföras innan inhyrning av arbetskraft eller entreprenad. Kollektivavtal ska finnas hos bemanningsföretaget eller entreprenören. Möjlighet till insyn och kontroll av bemanningsföretag och entreprenörer. Svenska kollektivavtal gäller för arbete i Sverige. Skärpt kontroll av företagens seriositet vid beviljande av F-skattsedel. Validering När utbildning inte längre fokuseras på ungdomsåren utan allt tydligare blir en del av det livslånga lärandet, blir det allt viktigare att ta tillvara kompetens i arbetslivet och på arbetsmarknaden. Då ökar också kraven på att synliggöra, erkänna och värdera människors tidigare lärande och kunskaper. Begreppet validering är ganska nytt för oss i Sverige och inom fackföreningen, men vad det ytterst handlar om är att få möjlighet att få sin kunskap och kompetens värderad, erkänd och dokumenterad oberoende av var och hur den är inhämtad. Det kan 17

18 vara i samhällslivet och i arbetslivet. Den kan vara både formell och informell. Vårt syfte med validering är att synliggöra och formalisera yrkeskompetensen för våra medlemmar, men också att skapa en social rättvisa till bland annat högre utbildning och en starkare anställningsbarhet. Att som medlem få sina kunskaper validerade skapar tryggare anställningar och fler och bättre utvecklingsmöjligheter på arbetsplatsen och i samhället. Validering är dessutom ett verktyg för arbetsgivaren att öka tillgången på formellt kompetent arbetskraft. Det skapar konkurrensfördelar på en global marknad. Det skapar hållbara och utvecklande arbetsuppgifter i moderna arbetsorganisationer. Validering erbjuder också möjligheter som inte bara handlar om bedömning av kunskap. Den reflektion som ligger i valideringsprocessen fokuserar också på hur vi skaffar oss kunskap och vad ett lärande innebär. Den ger oss som fackförening möjlighet att diskutera och dra erfarenheter av skillnader och förutsättningar mellan individer, grupper och klasser på arbetsmarknaden och i samhället. Vi måste som facklig organisation ta ett mycket större ansvar för att ta fram valideringsverktyg på våra arbetsplatser och vi måste på ett annat sätt än idag initiera och driva valideringsprocesser tillsammans med medlemmarna och motparten. 18

19 vi anser Anställda ska kunna känna trygghet i anställningen! Tillsvidareanställning på heltid ska alltid vara en rättighet och inte bara en möjlighet! Flexiblare arbetstider måste bygga på frivillighet och de anställdas behov av en trygg livssituation! Planer för kompetensutveckling ska omfatta samtliga anställda! Komptensutveckling är en investering och ska redovisas i företagens bokslut! Arbetsgivare som anlitar entreprenörer eller bemanningsföretag ska tillförsäkra sig att dessa har kollektivavtal! 19

20 Jämlikhet och jämställdhet Svenska Livsmedelsarbetareförbundet har traditionellt byggt sin politik och sitt förhållningssätt på klassanalysen. En analys som säger oss att livsmedelsarbetare och alla andra arbetare och medborgare kan definieras i olika klasser utifrån deras ställning i samhället. De olika klassernas ställning avgörs i huvudsak av vilka och hur mycket tillgångar man som enskild och kollektiv förfogar över. Klassamhället bygger på de orättvisor som uppstår ur den klassiska motsättning som finns mellan arbete och kapital eller mellan de som har tillgångar och makt och de som inte har. Eftersom livsmedelsarbetarna tillhör det samhällsskikt som är bland de mest utsatta såväl på arbetet som i samhället bildade man för drygt 100 år sedan förbundet för att som kollektiv ta upp kampen mot klassamhället. Livsmedelsarbetarna har genom egna erfarenheter kunnat konstatera att man bl a har mindre inflytande i samhället, lägre löner och sämre arbetsmiljö. Denna insikt har gjort det lätt för livsmedelsarbetarna att definiera gemensamma intressen och därmed också forma en hållning i frågor och en politik som syftar till att förbättra villkoren, inte bara för oss själva, utan även för andra grupper som befinner sig i samma situation. Därför arbetar förbundet för en socialistisk samhällsutveckling som bygger på politisk, social och ekonomisk demokrati. Trots att vi gemensamt och i federation med andra förbund och i facklig-politisk samverkan kommit långt i kampen för jämlikhet mellan olika samhällsklasser ser vi dock idag att det inte räcker. Det finns ytterligare en dimension som i vissa avseenden t o m går på tvärs emot jämlikhetsperspektivet. Kort och gott kan vi konstatera att jämlikhetsperspektivet inte räcker till för att lyfta alla livsmedelsarbetare. 20

21 Tabellen ovan beskriver den genomsnittliga månadslönen för kvinnor respektive män Av den framgår att för samtliga anställda uppgår kvinnors lön till 82 procent av männens. Löneskillnaderna mellan män och kvinnor är därmed tyvärr i princip oförändrad sedan 1970-talet. Samhället är i grunden anpassat efter männens villkor och visar sig i grundläggande skillnader mellan män och kvinnor, oavsett vilken samhällsklass man tillhör. Om man är kvinna eller man är tyvärr helt avgörande för vilka möjligheter och värde varje individ har. Kvinnor har, oavsett vilken yrkesgrupp eller samhällsklass man tillhör, i regel sämre villkor än män. Tydligast ser vi detta om vi jämför villkoren för exempelvis kvinnor i livsmedelsindustrin med män inom något SACO-förbund. Denna skillnad kan naturligtvis i viss mån hänföras till olika yrkestillhörighet. Men skillnaderna kvarstår, i mindre eller större skala, när vi jämför villkor inom respektive yrkesgrupp eller samhällsklass. Vi ser därför ingen egentlig skillnad eller motsättning mellan kampen mot klass- eller könsskillnader. Tvärtom förutsätter kampen mot klasskillnader också en kamp mot könsskillnader. Ökad 21

22 jämlikhet kan uppnås utan ökad jämställdhet och ökad jämställdhet kan uppnås utan ökad jämlikhet. Men i den värld vi vill ha är ingen riktigt fri förrän alla har lika rättigheter och möjligheter ur både jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv. Därför måste vi inte bara använda den klassmässiga analysen som tar sikte på jämlikhetsperspektivet utan också den feministiska analysen som tar sikte på jämställdhetsperspektivet. Och för att kunna förstå och därefter forma en politik för alla livsmedelsarbetare behöver vi därför inte bara inta en socialistisk utan också feministisk hållning till alla frågor. Vår socialistiska analys säger oss således att livsmedelsarbetare som grupp är utsatt och att vi har gemensamma intressen och därmed också behov av en politik för jämlikhet. Vår feministiska analys säger oss dessutom att kvinnor som grupp är underordnad i livsmedelsindustrin och i samhället i övrigt och att vi därför har gemensamma intressen och behov av en politik för jämställdhet. I arbetslivet har kvinnor i regel sämre arbetsvillkor och löner än män i jämförbara situationer. Kvinnor har också mindre inflytande och makt i det politiska livet. Därutöver tvingas kvinnor i stor utsträckning att ta huvudansvaret för hem och barn. Vi ser också en ökande utseendefixering och sexualisering av kvinnan på olika nivåer i samhället. Kvinnor framställs som varelser som genom kirurgiska ingrepp och andra ytliga attribut måste framhäva sin sexualitet för att duga i en hårt kommersialiserad tillvaro. Denna påverkan börjar också allt längre ned i åldrarna i syfte att profitera på barns naturliga önskan att bli som sina förebilder och människans inneboende längtan efter att bli framgångsrik och lycklig. Bristen på jämställdhet berör livsmedelsarbetarna varje dag, i hemmet, på arbetsplatsen, i det politiska livet, ja kort sagt överallt i samhället. Bristen på jämställdhet är inbyggt i vårt samhälle och måste bekämpas kollektivt. Ökad jämställdhet kan därför enligt vårt sätt att se det endast nås genom att kvinnor som 22

23 grupp får samma möjligheter och värde som män. Feminism är därför inte heller i första hand en individuell utan i högsta grad en kollektiv fråga. Vi delar LOs syn att orättvisor mellan kvinnor och män syns tydligast på följande fyra områden; I arbetslivet där kvinnor ofta har sämre arbetsförhållanden än män, mer otrygga anställningar och lägre lön än män i jämförbara situationer. I familjelivet där kvinnor ofta tar huvudansvar för hem och barn. I politiken, bland näringslivets beslutsfattare och i fackföreningsrörelsen där kvinnor ofta har lägre representation och mindre makt. I sexualiseringen av det offentliga rummet. I livsmedelsindustrin har kvinnor ofta de tråkigaste och enformigaste jobben. De jobb som också ger sjukdomar och förslitningsskador. Inom livsmedelsindustrin är det precis som i övriga LO-förbund flera kvinnor än män som har kortare arbetstid än vad de själva önskar. Inom livsmedelsindustrin är det precis som i övriga LO-förbund flera kvinnor än män som upplever ofrihet i arbetet. En ofrihet som orsakar stress och ohälsa. Inom livsmedelsindustrin är det precis som i övriga LO-förbund flera kvinnor än män som har otrygga anställningar. En otrygghet som skapar tystnad och naturligtvis på sikt en lägre produktivitet. Inom livsmedelsindustrin är det precis som i övriga LO-förbund flera kvinnor än män som arbetar på obekväma tider och som känner att de inte har någon möjlighet att påverka sina arbetstider. 23

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR FÖRORD Parterna inom stål- och metallindustrin har en lång tradition i samarbetet på arbetsmiljöområdet.

Läs mer

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL LO-TCO Rättsskydd AB MINDRE KAOS MED KOLLEKTIVAVTAL Kollektivavtalen ger ordning och reda på arbetsplatserna. Med dem i handen står vi starkare mot arbetsgivarna.

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland 1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

ARBETSMILJÖAVTAL. för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET

ARBETSMILJÖAVTAL. för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET ARBETSMILJÖAVTAL för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET ARBETSMILJÖAVTAL för försäkringsbranschen (från och med 1 januari 1995)

Läs mer

ARBETSMILJÖAVTAL. Parter Svensk Handel, Handelsanställdas förbund samt Unionen. Gäller från 1 juni 2011

ARBETSMILJÖAVTAL. Parter Svensk Handel, Handelsanställdas förbund samt Unionen. Gäller från 1 juni 2011 ARBETSMILJÖAVTAL Parter Svensk Handel, Handelsanställdas förbund samt Unionen Gäller från 1 juni 2011 1 2 1 Lokal arbetsmiljösamverkan... 4 2 Företagshälsovård... 5 3 Arbetsmiljöutbildning... 6 4 Förhandlingsordning...

Läs mer

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels Välkommen som skyddsombud Skyddsombuden har verkat i över 100 år med att förbättra arbetsmiljön i Sverige. En bra arbetsmiljö kräver både samverkan och

Läs mer

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Inledning Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering,

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun Sida 1 av 10 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014 för Valdemarsviks kommun Sida 2 av 3 Ordlista... 3 Nulägesbeskrivning Bakgrund... 4 Kommunpolicy:... 4 Personalstruktur... 5 Hälsa... 5 Sjukfrånvaro... 5 Jämställda

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet!

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet! 1 Vår arbetsplats Kongress 2014 2 Att trivas och utvecklas på jobbet! Arbetsorganisation. Bemanning. Arbetstider. Arbetsmiljö. Rehabilitering. Kompetensutveckling. Trygga anställningar. Jämställdhet. Lönesystem

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Gällande från och med 2011-04-01 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter... 3 Åtagande... 3 Samverkansgruppen det representativa inflytandet... 4 Arbetsplatsträffen

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Arbetsmiljö Inflytande Utveckling

Arbetsmiljö Inflytande Utveckling ST Arbetsmiljö Inflytande Utveckling 1 2 Arbetsmiljö Arbetsmiljö är summan av flera faktorer på arbetsplatsen. Det handlar bland annat om lön, ledarskap, jämställdhet och mångfald. En bra arbetsmiljö är

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet. FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006

Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet. FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006 Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006 Klass och kön 2006 Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet Landsorganisationen i Sverige 2006 Omslagsfoto: Petr Svarc/Lucky

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan för Perstorps kommun Jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

LEDARSKAP 2 OMPLACERING / PERSONALAVVECKLING 4 UPPVAKTNINGAR MM 6

LEDARSKAP 2 OMPLACERING / PERSONALAVVECKLING 4 UPPVAKTNINGAR MM 6 PERSONALPOLITISKT PROGRAM 1/6 SAMVERKAN 2 ARBETSPLATSTRÄFFAR 2 LEDARSKAP 2 2 PERSONALUTVECKLING 2 INTRODUKTION 3 PERSONALUTBILDNING 3 PERSONALRÖRLIGHET 4 PERSONALFÖRSÖRJNING 4 OMPLACERING / PERSONALAVVECKLING

Läs mer

AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun

AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun AVTAL Samverkansavtal 2006 Hudiksvalls kommun Inledning Med FAS 05 (Förnyelse, Arbetsmiljö, Samverkan i kommuner, landsting och regioner) som utgångspunkt har parterna inom Hudiksvalls kommun träffat denna

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy

arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy Kommunstyrelsen och Centrala samverkansgruppen 1 Arbetsmiljö Sammanfattning Arbetsmiljögreppet

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal 1 Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal De centrala parterna har ett gemensamt synsätt om samverkan och kompetens inom hälso- och arbetsmiljöområdet i kommuner och landsting.

Läs mer

- Må bra på och av arbetet 1 (14)

- Må bra på och av arbetet 1 (14) DEN ARBETSMILJÖPOLITISKA PLATTFORMEN TAR SIKTE PÅ ATT VI SKA MÅ BRA PÅ OCH AV ARBETET. EN GOD BALANS MELLAN ARBETE OCH FRITID OCH EN ARBETSGEMENSKAP PRÄGLAD AV ARBETSGLÄDJE ÄR CENTRALT FÖR DETTA MÅL. ALLA

Läs mer

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...

Läs mer

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Vad är arbetsmiljö? Innehållet i arbetsmiljölagen (AML) Kapitel 1: Lagens ändamål och tillämpningsområde Kapitel 2: Arbetsmiljöns

Läs mer

ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE

ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE Samverkan Mölndal AML MBL ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE Samverkansavtal för Mölndals stad. Avtalet gäller från 1 september 2014. 1 Förutsättningar för samverkan Mål Parterna som tecknar samverkansavtalet

Läs mer

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Blad 1 BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Antagna av kommunfullmäktige 13 mars 2014 (Ersätter tidigare beslutad hälsopolicy KS 2004-08-25 samt Arbetsmiljöbestämmelser med riktlinjer för systematiskt

Läs mer

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Artikelnummer: 502007-6 Foto: Nordic Photos Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Dygnets alla timmar antogs på kongressen 1999. 2005 prövades

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 FAS 05 Lokalt kollektivavtal Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan Munkedals kommun Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 Sida 2 av 9 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Gemensamma åtaganden

Läs mer

Riskbedömning genom friskfaktorer

Riskbedömning genom friskfaktorer Januari 2012 Sida 1 Riskbedömning genom friskfaktorer 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall

Läs mer

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Arbetsförhållande Utveckling och lönefrågor Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Föräldraskap Rekrytering Trakasserier Antagen av kommunfullmäktige 80 2012-05-24 Ystads kommun ska tillämpa

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5)

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5) Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy 1(5) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Genomförande... 3 Samverkan och delaktighet... 3 Systematiskt arbetsmiljöarbete... 4 Uppföljning... 4 Avslutning...

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena.

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Dennis! Nu har jag rättat dina svar och önskar kompletteringar på några frågor. Det är 1a), 5 a) och b) samt lite beskrivning av värvning och synlighet på sista

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Arbetsgivaren skall ha tydliga mål för verksamheten. De anställda skall informeras och informera sig om målen.

Arbetsgivaren skall ha tydliga mål för verksamheten. De anställda skall informeras och informera sig om målen. Datum 2010-03-22 SAMVERKANSAVTAL INLEDNING Piteå kommun och de fackliga organisationerna har enligt detta avtal utformat ett samverkanssystem bestående av detta avtal och tillhörande rutiner som gäller

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver?

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver? 1 Vår organisation Kongress 2014 2 Hur ska vi jobba framöver? Fackliga studier. Information och opinionsbildning. Kultur. Medlemsförsäkringar. Ekonomi och avgiftsfrågor. Medlemsutveckling. Klubbar, avdelningar

Läs mer

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap 2003 Samverkan för utveckling stöd för chefer i ett modernt ledarskap Produktion: Arbetsgivarverket, 2003 Arbetsgivarverkets medlemmar får gärna använda delar av eller hela texten för att foga in i egna

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1 1 (5) Arbetsmiljöpolicy Inom Praktikertjänstkoncernen Antagen vid styrelsemöte 31 januari 2014 2 (5) Innehåll 1 Arbetsmiljö 3 1.1 Ansvar... 3 1.2 Arbetsmiljömål... 3 1.3 Inköp... 3 1.4 Kompetens... 3 1.5

Läs mer

SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN

SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN ULRICEHAMNS KOMMUN Gäller fr o m 2011-01-01 1 1 Gemensamma utgångspunkter 2 Samverkansnivåer 3 Samverkansgruppernas uppgifter 4 Arbetsformer för samverkansgrupp 5 Arbetsmiljö

Läs mer

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Skyddsombud arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det står i arbetsmiljölagen. Ett skyddsombud (arbetsmiljöombud)

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Kapitel: Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet.

Kapitel: Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. Kapitel: Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. 1 Inledning IOGT-NTO-rörelsens personalpolicy har fyra övergripande syften: 1. Alla medarbetare ska väl känna till IOGT-NTO-rörelsens och det egna

Läs mer

SAMVERKAN MÖLNDAL. Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad

SAMVERKAN MÖLNDAL. Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad SAMVERKAN MÖLNDAL Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad Avtalet gäller från den 1 mars 2008 Samverkan Mölndal, förnyat avtal, giltigt från och med 1 mars 2008 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. FÖRUTSÄTTNINGAR

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

FAS. Samverkansgrupper. Mötesplatser

FAS. Samverkansgrupper. Mötesplatser FAS Samverkansgrupper Mötesplatser Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan KÖSAM FÖSAM LOSAM APT Verksamhetsmöte Utvecklingssamtal 1 Samverkansavtalet FAS Samverkansavtalet FAS är ett kollektivavtal som undertecknats

Läs mer

Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv

Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv Detta vill Unionen i avtalsrörelsen Målet för avtalsrörelsen är att förbättra vår vardag och våra villkor. Utgångspunkten är vår

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Kommunens mål och policy Skövde kommun har angett mål och policy för arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbetet i särskilda handlingsprogram. Här

Läs mer

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet Facklig introduktion du, facket och kollektivavtalet Landsorganisationen i Sverige 2010 Illustrationer: Pontus Fürst, Pipistrello AB Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet,

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy Innehållsförteckning Kommunens målsättning 3 Definition av begreppet arbetsmiljö 3 Regelverk 3 Delegation 4 Systematiskt arbetsmiljöarbete undersöka, åtgärda och följa upp 4 Samverkan

Läs mer

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet?

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. Målet med samverkansavtalet är en väl fungerande verksamhet med hög delaktighet från medarbetarna i vardagsfrågor och en god relation mellan

Läs mer

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE Samverkan FAS VÄRDEGRUND Kommunens värdegrund är ett förhållningssätt som genomsyrar allt vi gör i vårt arbete. Alla ska behandlas rättvist, våra relationer ska kännetecknas av öppenhet och gott bemötande.

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03 04 smc@profdoc.se, www.profdocwork.se Referens AP (1045) -

Läs mer

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun Bilaga 3 Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun Inledning Parterna sluter detta avtal med stöd av FAS 05 (Förnyelse-Arbetsmiljö-Samverkan i kommuner, landsting och regioner). Parternas syfte

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Andreas! g heter Lena Danås och rättar dina uppgifter! På fråga 5a vill jag att du tar reda på lite mer om SACO-förneingar på din arbetsplats. Frågorna 7 a) och

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Personalpolitik Ägare/ansvarig Personalchef Antagen av Personalenheten 2005-03-31 Revisions datum Förvaltning KSF, stab Dnr Giltig fr.o.m.

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Kf 2012-09-27, 116 Blad 1(9) PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Inledning Samhället präglas allt mer av mångfald, med människor från exempelvis olika

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten Tjänsteskrivelse 2005-02-16 Dnr 05KS/0139 Handläggare: Jonas Rydberg Tel: 08/570 383 38 Kommunstyrelsen Jämställdhetspolicy respektive jämställdhetsplan 2005 vid Värmdö

Läs mer

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Det är arbetsgivarens skyldighet att göra en kartläggning av riskerna i arbetsmiljön. När denna görs ska man tänka på att arbetsmiljö inte enbart är fråga

Läs mer

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds 2014-01-13 Arbetsmiljöplan 2014 Jämtlands Räddningstjänstförbunds Systematiskt arbetsmiljö- och hälsoarbete i förbundet Målet för det systematiska arbetsmiljö- och hälsoarbetet är att förena en väl fungerande

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Reagera Rehabilitering Förebyggande/risker Arbetsmiljö Främjande/förbättra

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö.

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Personalpolicy Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Kommunens vision Finströms kommuns grundläggande uppgift är att ge finströmarna

Läs mer

Stress och små marginaler

Stress och små marginaler Stress och små marginaler Arbetsmiljön på arbetsplatser i Linköping 2012-2013 En rapport från Linköpings fackliga nätverk oktober 2013 Framtagen av Linköpings fackliga nätverk, en samverkan mellan: 1 Innehåll

Läs mer

Definitioner 3.1 Medarbetarnas ansvar

Definitioner 3.1 Medarbetarnas ansvar www.sigtuna.se 1. INLEDNING Sigtuna kommuns fortsatta framgång som attraktiv arbetsgivare ligger i hur väl arbetsgivare, fackliga företrädare och medarbetare bidrar för att skapa arbetsplatser som kännetecknas

Läs mer

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Landstingsstyrelsens förvaltning LS 0502-0224 2005-12-12 Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Utgångspunkter - samverkan Det är viktigt att parterna

Läs mer

PERSONALPOLICY 2011-2014

PERSONALPOLICY 2011-2014 2011-03-17 PERSONALPOLICY 2011-2014 Inledning Upplands-Bro kommun arbetar för att anställda i kommunen ger god service till invånarna. Kommunens uppdrag utgår från medborgarnas behov. Bemötandet och attityden

Läs mer

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan Arbetsmiljö för chefer Ett utbildnings- och faktamaterial Prevent 3:e upplagan Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Samverkansavtal Utgångspunkter

Samverkansavtal Utgångspunkter Samverkansavtal Utgångspunkter Samverkansavtal för Lidköpings kommun har sin grund i Fas 05 Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan i kommuner, landsting och regioner. För att kunna tillämpas på en förvaltning

Läs mer

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija,

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija, Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Ksenija, Genomgående mycket bra svar. Väl genomtänkta resonemang kring fackliga grundtankar såväl som bra koll på regelverket. Du hade bara ett par smärre missar

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om samverkan. Smedjebackens kommun. Smedjebackens kommun, Personalavdelningen, Frida Proos, gäller from 2010-07-01

Lokalt kollektivavtal om samverkan. Smedjebackens kommun. Smedjebackens kommun, Personalavdelningen, Frida Proos, gäller from 2010-07-01 Lokalt kollektivavtal om samverkan 2010 Smedjebackens kommun 1. Samverkan - Utgångspunkter...1 1.1. Uppsägning av avtal...2 1.2. Syfte med samverkan...2 1.3. Mål för samverkan...3 1.4. Samverkanssystemet...3

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Samverkansavtal Lunds kommun

Samverkansavtal Lunds kommun 1 (6) Jörgen Hultman/Jan Krantz 046-35 53 84, 046-35 59 77 jorgen.hultman@lund.se, jan.krantz@lund.se Samverkansavtal Lunds kommun Utgångspunkter och syfte Samverkansavtalet i Lunds kommun har sin avtalsmässiga

Läs mer

INLEDNING PERSONALIDÉ

INLEDNING PERSONALIDÉ INLEDNING Det personalpolitiska programmet anger 4H:s principiella inställning i personalfrågor. Programmet redovisar de värderingar som ska ligga till grund för personalfrågornas behandling. Syftet med

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer