INFORMATION & VÄGLEDNING

Transkript

1 VÄLKOMMEN TILL INFORMATION & VÄGLEDNING FÖR ASSISTANSBERÄTTIGADE, ARBETSLEDARE & PERSONLIGA ASSISTENTER

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. A-ASSISTANS VILKA ÄR VI? ATT BEVILJAS PERSONLIG ASSISTANS DUBBELASSISTANS TILLFÄLLIGT UTÖKAT BEHOV OMPRÖVNING UTLANDSVISTELSER ASSISTANSERSÄTTNINGEN HJÄLPMEDEL FÖRHÖJT TIMBELOPP LATHUND FÖR ANSÖKAN OM ASSISTANSERSÄTTNING ASSISTANSUPPDRAGET ASSISTANSAVTALET ETT AVTAL MELLAN DEN ASSISTANSBERÄTTIGADE OCH A-ASSISTANS ATT VARA ARBETSLEDARE FÖR SINA PERSONLIGA ASSISTENTER Arbetsledarens arbetsuppgifter OM DEN ASSISTANSBERÄTTIGADE BLIR SJUK REKRYTERING AV PERSONLIGA ASSISTENTER REKRYTERINGEN Annonsering och mottagande av ansökningar Kallelse till intervju Intervjuer Rekryteringens avslutande INTRODUKTION AV NYANSTÄLLDA ASSISTENTER YRKET PERSONLIG ASSISTENT ARBETSUPPGIFTER ATT SOM ANHÖRIG VARA ANSTÄLLD SOM ASSISTENT ARBETSPLATS ARBETSBESKRIVNING SEXUALITET ARBETSGIVAREANSVARET ANSTÄLLNINGSVILLKOR ANSTÄLLNINGSFORMER & ANSTÄLLNINGSAVTAL För viss tid så länge assistentuppdraget varar Vikariat För särskilt avtalade tillfällen (d.v.s. timanställning) ARBETSTID Jour Beredskap ARBETSTIDSREGLER Assistent som INTE arbetar jour Assistent som arbetar jour Gemensamt för alla anställda SCHEMA OCH TJÄNSTEGRADER SEMESTER LEDIGHETER (TJÄNSTLEDIGHET) PERMISSION SJUKFRÅNVARO I

3 9.8.1 Magsjuka vinterkräksjuka REHABILITERINGSANSVAR UTVECKLINGSSAMTAL OCH LÖNESAMTAL LÖNEVILLKOR OCH ERSÄTTNINGAR Skatteavdrag Ob-ersättning utgår: Jour och beredskapsersättning utgår: Restidersättning utgår: Mertidsersättning Övertidsersättning Traktamente Milersättning FÖRSÄKRINGAR Försäkringar enligt lag Sjukförsäkring Arbetsskadeförsäkring (LAF) Arbetslöshetsförsäkring (ALF) A-ASSISTANS kollektivavtalsbundna försäkringar Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) Grupplivförsäkring (AGL) Gruppsjukförsäkring (AGS) Avgångsbidragsförsäkring (AGB) A-ASSISTANS företagsförsäkring Ansvarsförsäkring PERSONALVÅRD ASSISTANSMÖTEN/PERSONALMÖTE KONFLIKTER ARBETSMILJÖ TILLBUD ARBETSSKADA TRAFIKPOLICY RESOR TYSTNADSPLIKT Vad säger lagen? VAD INNEBÄR TYSTNADSPLIKT FÖR MIG SOM PERSONLIG ASSISTENT? När jag har slutat min anställning, vad gäller då? Vad händer om jag bryter mot tystnadsplikten? ANMÄLAN OM ALLVARLIGT MISSFÖRHÅLLANDE OCH BARN SOM FAR ILLA DROGER OCH ALKOHOL GÅVOR OCH LÅN MAT OCH DRYCK TELEFONSAMTAL (PRIVATA) TELEFONSAMTAL (I TJÄNSTEN) TILLTRÄDE TILL ARBETSSTÄLLET TIDSREDOVISNING & ÖVRIGA BLANKETTER Tidsredovisning På blanketten Redovisning På blanketten Sjukfrånvaro På blanketten Sjukvikarierapportering På blanketten Redovisning av kvitton, fakturor, handkassa samt milersättning INTYG & ARBETSBETYG Arbetsgivarintyg Arbetsintyg/tjänstgöringsbetyg & referenser II

4 1. A-ASSISTANS VILKA ÄR VI? A-Assistans grundades 1994 av Leif Jonsson i Hudiksvall för att skapa ett komplement till de kommunala tjänsterna. Vi har kontor Hudiksvall men åtar oss assistansuppdrag i hela landet. Kund hos oss kan den bli som fått beslut om personlig assistans från kommun eller Försäkringskassa och som sympatiserar med A-Assistans ideologi och arbetssätt. Vårt mål är att bedriva assistansverksamhet med den assistansberättigades behov och önskemål i centrum. A-Assistans är arbetsgivare för kundens personliga assistenter och har därmed det fullständiga arbetsgivareansvaret och ser till att arbetsmarknadens lagar och bestämmelser efterlevs. A-Assistans sköter all administration kring assistansen inkl. lönehantering, bokföring, redovisning av skatter, försäkringar osv. IfA GODKÄNNANDE IfA (Intressegruppen för assistansberättigade) är en intresseorganisation för personer med behov av personlig assistans. IfA bildades i mars 1994 och har medlemmar över hela Sverige. IfA arbetar för att funktionshindrade med behov av personlig assistans ska kunna leva ett självvalt och självstyrt liv. Fullvärdig medlem i IfA kan bara den bli som har behov av personlig assistans. Andra intresserade är välkomna som stödmedlemmar. Alla i IfA:s styrelse har egen erfarenhet av att använda personlig assistans. IfA har utarbetat kvalitetskrav som ska kunna ställas på assistansanordnare. De som uppfyller dessa krav kan efter ansökan tilldelas ett IfA-godkännande. Syftet är att skapa gemensamma kriterier för vad som är seriös assistansverksamhet. För enskilda brukare är kunskap om de kvalitetskrav som måste tillgodoses för att få kalla sig IfA-godkänd verksamhet också en bra hjälpreda i samband med valet av assistansanordnare. A-Assistans är en IfA godkänd assistansanordnare! 1

5 2. ATT BEVILJAS PERSONLIG ASSISTANS Personlig assistans är en laglig, individuell rättighet som ska ge människor med omfattande funktionshinder och stora assistansbehov möjlighet till ett självständigt liv grundat på begreppen självbestämmande, valfrihet och integritet. Syftet är att insatsen ska beviljas i en omfattning och med sådan kvalitet att goda levnadsvillkor uppnås eller annorlunda uttryckt så att en person som är berättigad till personlig assistans kan "leva som andra i motsvarande ålder". Insatsen ska knytas till den enskilde och finnas tillgänglig för honom eller henne i olika situationer och under olika tider på dygnet. Rätten till personlig assistans finns inskriven i LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Personer med ett assistansbehov över 20 timmar per vecka i de grundläggande behoven (inta måltider, klä på och klä av sig, personlig hygien, att kommunicera med andra eller med behov av annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade) och som inte bor i gruppbostad eller vårdas på institution har rätt till assistansersättning från försäkringskassan. Om behovet är 20 timmar eller lägre per vecka i de grundläggande behoven är det kommunen som enligt LSS är ansvarig myndighet. Kommunen ska när den fastställer antalet beviljade assistanstimmar även den ta med behov av assistans för andra personliga behov utöver de grundläggande behoven. Personer som är berättigade till personlig assistans bestämmer själva vem de vill anlita som assistansanordnare. De ska också ges största möjliga inflytande över Vem som anställs som assistent; med Vad han eller hon behöver assistans; När han eller hon behöver assistans och Hur assistansen ska ges. Den personliga assistansen ska garantera en kontinuitet i stödet och därmed trygghet för den enskilde och hans eller hennes närstående. Assistansen bör utföras av så få antal personer som möjligt. Grundläggande för rättigheten personlig assistans är således att människor med omfattande funktionshinder och stora assistansbehov genom att garanteras valfrihet och självbestämmande ska kunna skapa sig ett värdigt liv, så likt andra människors som möjligt och i gemenskap med andra människor. Så t.ex. ska man på samma sätt som det är en självklarhet för människor som inte har något funktionshinder minut för minut kunna bestämma vad man vill göra; när man behöver gå på toaletten, äta en bit mat, göra i ordning i barnets rum, ta en promenad, ta in färskpotatis från köksträdgården, ringa ett telefonsamtal, bjuda vänner på middag, o.s.v., o.s.v. Insatsen personlig assistans ska utan att den enskilde begränsas av sitt funktionshinder även göra det möjligt för honom eller henne att t.ex. sköta ett arbete, bedriva studier, göra en resa, eller utöva ett fritidsintresse. Valfriheten och självbestämmandet innebär också rätt att variera användandet av beviljade timmar över tiden. Man kan få personlig assistans enligt LASS om man: 1. Tillhör personkretsen utvecklingsstörning, autism vuxen som drabbats av stor hjärnskada efter olycka eller sjukdom andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som inte beror på normalt åldrande 2. Har ett grundläggande behov av assistans som är större än 20 timmar i veckan 3. Inte har dessa behov tillgodosedda på annat sätt 2

6 Man kan inte få personlig assistans om man: 1. Bor i gruppbostad el likn. 2. Är intagen på sjukhus eller annan institution 3. Under den tid den funktionshindrade går i skolan, är på dagis eller daglig verksamhet. (Det finns dock möjlighet att efter ansökan till FK få behålla sin personliga assistans under kortare sjukhusvistelser, max 4 veckor, samt under skolgång om den funktionshindrade endast kan kommunicera med hjälp av sina personliga assistenter). 2.1 DUBBELASSISTANS Assistanstid där två assistenter tjänstgör samtidigt (dubbelassistans) beviljas vanligen endast för: Träning Vistelse på annan ort där de normala hjälpmedlen inte finns tillgängliga Om det finns ett föreläggande från Arbetsmiljöverket att det av arbetsmiljöskäl krävs två assistenter 2.2 TILLFÄLLIGT UTÖKAT BEHOV Om det uppstår ett tillfälligt utökat behov av personlig assistans ska den assistansberättigade ansöka om att få detta behov tillgodosett hos kommunen med stöd av LSS. Exempel på tillfälligt utökat behov är om funktionshindrade reser bort och behöver fler assistanstimmar under resan, om ordinarie assistent är sjuk och ersätts med sjukvikarie eller om den funktionshindrade stannar hemma från skola eller daglig verksamhet under en dag när han eller hon normalt hade haft sitt assistansbehov tillgodosett av personal på den dagliga verksamheten. 2.3 OMPRÖVNING Efter två år gör Försäkringskassan är en s.k. 2-års omprövning då man går igenom den funktionshindrades assistansbehov och gör en förnyad bedömning av rätten till personlig assistans och antalet assistanstimmar. Om man inför en omprövning samtidigt vill yrka på ett högre antal assistanstimmar än det befintliga beslutet ska man fylls i blanketten Ansökan om assistansersättning samt bifoga bilagor med beräkning av den assistanstid man ansöker om. Om behovet av assistans förändras kan den assistansberättigade själv när som helst göra en förnyad ansökan om personlig assistans för att få sitt behov prövat, man behöver förstås inte invänta den omprövning Försäkringskassan tar initiativ till. 2.4 UTLANDSVISTELSER Den assistansberättigade kan vistas i ett annat EU land i max ett år och behålla sin assistansersättning. Utom EU har man rätt att vistas i max 6 månader. 3

7 3. ASSISTANSERSÄTTNINGEN Försäkringskassan betalar ut assistansersättning varje månad. Den ersättning som betalas ut är preliminär och uträknad efter beviljat antal timmar i assistansbeslutet. Genom att multiplicera beslutade timmar per vecka med 184 dagar och dela detta med delat 6 får man fram det antal timmar som betalas ut varje månad. Om de förbrukade timmarna en viss månad skulle understiga eller överstiga 10% av det preliminära antalet timmar gör Försäkringskassan en korrigering av den månadens utbetalning och man får således mer eller mindre utbetalt jämfört med en normal månad. Var sjätte månad gör Försäkringskassan en avstämning för att se om antalet utbetalda timmar stämmer överens med antalet beviljade timmar enligt assistansbeslutet. Om alla beviljade timmar inte förbrukats får man betala tillbaka de pengar som betalats ut för dessa timmar. Om man förbrukat flera timmar än beslutet och fått extra timmar utbetalda dras även dessa timmar (pengar) tillbaka vid avstämningen. Assistansersättningen betalas ut med ett timbelopp som regeringen beslutar varje år. Försäkringskassan anser att assistansersättningen ska användas och fördelas enligt följande riktlinjer: 1. Kostnader för lön och andra anställningsförmåner Grundlön, ob-, jour-, mertids-, övertids- och semesterersättningar. Sociala avgifter, särskild löneskatt, försäkringar, ersättningar/kostnader enligt förtroendemannalagen och arbetsmiljölagen, uppsägnings- och permissionslön, övriga avtalsreglerade kostnader. Ca 85-87% av assistansersättningen bör användas till dessa kostnader. 2. Kostnader för administration av assistansen. Lönekostnader, reseersättningar och traktamenten för administrativ personal, lokalkostnader, driftskostnader, inventariekostnader, revision, företagsförsäkringar, avgift till arbetsgivareorganisation eller branschorganisation. Kostnader för personalvård och rekrytering. 3. Kostnader för utbildning av assistenter och arbetsledare Kostnad för utbildning av administrativ personal, arbetsledare och assistenternas personalträffar. 4. Omkostnader för assistenten vid gemensamma aktiviteter med den assistansberättigade samt kostnader för att ha assistent i sitt hem Efter en lagändring den 1 juli 2008 är den från Försäkringskassan utbetalda assistansersättningen assistansanordnarens pengar och bokförs som en intäkt i företaget. A-Assistans Leimir AB använder 8% av ersättningen till administrationskostnader och 4% av ersättningen till en gemensam pott för anställdas utbildning, personalomkostnader, friskvård och arbetsmiljö. Exempel på personal-, utbildnings-, arbetsmiljökostnader Fika på arbetsplatsen Assistentens förbrukning av toapapper, tvål, handkräm o.dyl Kurskostnader (utom lön) samt resor och boende vid kurser Enklare arbetstekniska hjälpmedel som handskar, förkläden o.dyl Första hjälpen material inkl huvudvärkstabletter Brandsläckare (ej brandvarnare) Handledning 4

8 Friskvård Lagstadgade hälsokontroller Internetkostnad enligt överenskommelse. Villkoret är att Internet ska kunnas nyttjas av hela arbetsstället och att information, månadsredovisningar, lönebesked e.t.c. tas emot via mail och ej via pappersutskick. Exempel på assistansomkostnader vid aktiviteter Assistentens biobiljetter, konsertbiljetter, inträden till olika evenemang Assistentens resekostnad vid resor utan brukaren till/från tillfällig arbetsort Assistentens boende i samband med arbete på tillfällig arbetsort Assistentens resekostnad vid resor tillsammans med den funktionshindrade till/från olika aktiviteter eller tillfällig arbetsort. Exempel på sådant som inte kan bekostas med assistansersättning Inventarier/utrustning till den funktionshindrades bostad Ersättning för användande av assistentens bil för den funktionshindrades resor (Detta är den funktionshindrades privata kostnad) Kostnader p.g.a. funktionshindret (ska täckas av handkappersättning) 3.1 HJÄLPMEDEL Assistansersättning bör inte täcka kostnader för andra hjälpmedel än kostnaderna för enklare arbetstekniska hjälpmedel som exempelvis handskar och förkläden. Dåvarande Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet har i en rapport om hjälpmedelsansvarets fördelning mellan landsting och kommuner framhållit bland annat följande: Om den enskilde till följd av ett funktionshinder är i behov av en anpassad säng eller lyft i sin bostad bör detta kunna betraktas som ett hjälpmedel i den dagliga livsföringen även om de också används av personalen. En individuellt anpassad rullstol som körs av vårdare eller personal bör betraktas som ett individuellt hjälpmedel och inte som en arbetsteknisk utrustning. Arbetsgivarens ansvar avser endast sådan arbetsteknisk utrustning som krävs för att förebygga och förhindra ohälsa och olycksfall bland personalen. (LOKAH-rapporten, Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet, Stockholm 1996). 3.2 FÖRHÖJT TIMBELOPP Försäkringskassan kan efter särskild ansökan bevilja s.k. förhöjt timbelopp. Man ska då kunna påvisa att man har så höga kostnader för assistansen att schablonbeloppet inte räcker till och att de höga kostnaderna beror på någon/några av dessa 3 faktorer: mer än 50% av assistanstiden utgörs av ob-tid = höga ob-kostnader lönekostnader för arbetsledare krav på särskild kompetens hos assistenterna och därmed högre lönekostnader än normalt Man kan alltså inte ansöka om förhöjt timbelopp för att man har höga kostnader för sin assistans av andra skäl än ovanstående. Det förhöjda timbeloppet kan maximalt uppgå till 12 % av det för året fastställda timbeloppet. 5

9 3.3 LATHUND FÖR ANSÖKAN OM ASSISTANSERSÄTTNING Denna manual är en hjälp för dig som ska söka om assistansersättning. Rubrikerna i manualen är desamma som i blanketten för Ansökan om ASSISTANSERSÄTTNING. Under varje rubrik finns en förklarande text om vad och hur du kan fylla i blanketten. Vi på A-ASSISTANS hjälper dig gärna med ansökan om så önskas, kontakta din Assistanskonsult. 1. Sökande Fyll i dina personuppgifter. 2. Omfattning och tidpunkt Här skall du fylla i det antal timmar per vecka du söker assistans för. Vänta gärna med att fylla i det tills du fyllt i uppgifterna under rubrik 4. Ange från vilket datum du söker om assistans, i förekommande fall, att du söker en månad retroaktivt. 3. Nuvarande assistanslösning Här skall du fylla i hur din assistans är ordnad i dag. Är du redan kund hos A-ASSISTANS kryssar du i Assistans genom annat alternativ. 4. Hjälpbehov Skriv gärna hjälpbehovet i en bilaga om du inte får plats. Försäkringskassans blankett brukar inte räcka till. Vi vill poängtera att du ska beskriva ditt behov av assistans under en dålig dag, ofta varierar ju ditt behov av assistans med din dagsform och de sämre dagarna behöver du mer hjälp än under en bättre dag. Ta med dagligt behov och behov du har veckovis, månatligen, kvartalsvis och några gånger - eller en gång per år. Sida 1. Här fyller du i orsaken till ditt behov av assistans. Beskriv Ditt funktionshinder och vad Du behöver hjälp med. Skriv INTE hur assistansen är ordnad i dagsläget och vem som hjälper dig med vad. Beskriv istället hur du vill att assistansen ordnas. Sida 2. Beskriv vad du behöver hjälp med och hur lång tid det tar, använd gärna ett tidtagarur för att se den faktiska tidsåtgången. Beskriv gärna ett helt dygn, en vecka eller månad (beroende på omfattningen av din assistans). Det är viktigt att du själv gör tidsberäkningen och inte överlåter detta till handläggaren på kommunen eller Försäkringskassan. Dela gärna upp det grundläggande behovet (inklusive förflyttningar) och övrigt behov. Se exempel i bilagan. När Du räknat samman hjälpbehovet (både det grundläggande behovet och övrigt behov) med aktiv assistans fyll då i den summan under rubrik Uppgifter om assistent/erna Kryssa i Annat alternativ Fyll i: A-Assistans Leimir AB Godsgatan HUDIKSVALL 6. Särskilda upplysningar Är det några särskilda upplysningar angående din assistans Du vill att Försäkringskassan ska veta kan du lämna dem här. 7. Utbetalningssätt Kryssa i Min assistansersättning skall betalas ut till Fyll i: Namn: A-ASSISTANS LEIMIR AB. Bankgironummer: Underskrift Glöm inte att skriva under ansökan. (du eller din godman). Tänk på att Handikappersättningen kan minskas när assistans beviljas eller utökas. Kolla gärna dina merutgifter om de stämmer. 6

10 Exempel på bilaga gör beräkning av assistansbehovet: GRUNDLÄGGANDE BEHOV INKL. FÖRFLYTTNINGAR I SAMBAND MED DESSA Tidsåtgång per tillfälle Ant. tillf. per dag x tid Ant. tillf /vecka x tid per dag Tot tid per vecka Påklädning morgon 1,0 7,0 Avklädning kväll 1,0 7,0 Påklädning ytterkläder/skor 0,25 4 x 0,25 7 x 1,0 7,0 Avklädning ytterkläder/skor 0,25 4 x 0,25 7 x 1,0 7,0 Dusch och bad 0,5 1 x 0,5 7 x 0,5 3,5 Toalettbestyr 0,2 5 x 0,2 7 x 1,0 7,0 Frukost inkl tillagning, dukning etc 0,75 1 x 0,75 7 x 0,75 5,25 Lunch inkl tillagning, dukning etc 1,0 1 x 1,0 7 x 1,0 7,0 Mellanmål 0,75 1 x 0,75 7 x 0,75 5,25 Middag inkl tillagning, dukning etc 1,5 1 x 1,5 7 x 1,5 10,5 Kvällsfika 0,5 1 x 0,5 7 x 0,5 3,5 Dricka vatten 0,08 10 x 0,08 7 x 0,8 5,6 Hjälp med kommunikation/tolkning 21,0 Hjälp vid ep anfall; medicinering, övervakning e.t.c. 21,0 Summa 117,6 ÖVRIGT HJÄLPBEHOV INKL FÖRFLYTTNINGAR I SAMBAND MED DESSA Tidsåtgång per tillfälle Ant. tillf. per dag x tid Ant. tillf/vecka x tid per dag Tot tid per vecka Bädda, städa sovrum 0,10 7 x 0,10 0,7 Städning utöver sovrummet 3,0 Tvätta fönster, byta gardiner, 5,0 2 ggr/år 0,2 Handla mat, apoteksvaror, kläder etc 3,0 Ta in post från postlåda, sopa, skotta, sanda, klippa gräs 0,5 3 x 0,5 1,5 Tvätt, strykning och övrig klädvård, sy i knappar o laga Fritidsaktiviteter 3,0 Trädgårdsskötsel 3,5 Hjälpmedel; rengöring, utprovning m.m. 3,5 Ta upp tappade föremål, hämta saker, bära saker 3,5 Hjälp att lasta i och ur rullstol 0,10 7 x 0,10 0,7 Hjälp med lift vid bad 0,10 7 x 0,10 0,7 Hjälp att boka tider för tandläkare, läkare e.t.c. 0,25 12 ggr/år 0,06 Hjälp att beställa färdtjänst o.dyl. 0,25 2 x 0,25 4 x 0,5 2,0 Hjälp med bagage vid resor 0,10 4 x 0,10 8 ggr/år 0,06 Tanka bilen, tvätta, byta däck, fylla spolarvätska etc 0,25 1 x 0,25 0,25 Promenader, gå ut med hunden 0,5 2 x 0,5 7 x 1 7,0 Komma i och ur rullstol, skjuta på 0,25 2 x 0,25 7 x 0,5 3,5 Bokning av utlandsresor, packning och andra förberedelser vid 8 veckor rehab/semester/år 1,0 12,0 0,23 Motion, gymnastik, massage, ridning 1,0 7 x 1,0 7,0 Hårvård, smink, manikyr, pedikyr 0,5 7 x 0,5 3,5 Summa 46,64 0,05 timmar = 3 min 0,10 timmar = 6 min 0,15 timmar = 9 min 0,20 timmar = 12 min 0,25 timmar = 15 min 7

11 4. ASSISTANSUPPDRAGET 4.1 ASSISTANSAVTALET ett avtal mellan den assistansberättigade och A-Assistans Alla våra kunder har ett skriftligt avtal med A-Assistans. I avtalet klargörs hur ansvarsfördelningen mellan parterna ska vara, ekonomiska frågor samt uppdragsgivarens rättigheter och skyldigheter i förhållande till verksamheten. 4.2 ATT VARA ARBETSLEDARE FÖR SINA PERSONLIGA ASSISTENTER Arbetsledaren är arbetsgivarens förlängda arm ut i personalgruppen och fungerar som en gruppledare. Arbetsledaren behöver inte själv kunna arbetsmarknadens lagar och avtal utan har alltid sin assistanskonsult att samråda med i alla slags frågor. Hos A-Assistans är kunden ofta själv arbetsledare för de egna personliga assistenterna. En del kunder har inte förutsättningar att vara arbetsledare. Det kan gälla barn eller personer med sådana funktionsnedsättningar som ger brister i minne, förmåga till koncentration och initiativ, att bedöma konsekvenserna av beslut och handlingar eller att kontrollera sitt humör vilket begränsar förutsättningarna att ta ansvar för sina beslut. Det kan också vara så att mycket stora kommunikationssvårigheter hindrar den assistansberättigade från att förstå andra eller att uttrycka sin vilja tillräckligt detaljerat. I sådana fall utser A-Assistans i samråd med kunden eller dennes företrädare en arbetsledare Arbetsledarens arbetsuppgifter - verka för en god och trivsam arbetsmiljö, - delta i de arbetsledarutbildningar A-Assistans rekommenderar, - leda och organisera assistenternas arbete, - kontrollera och attestera assistenternas tidsredovisningar och redovisningar senast den 5:e i varje månad, - ansvara för vikarieanskaffning vid assistents sjukdom, - ansvara för schemaläggning, dock i samråd med assistanskonsult, - planera och bevilja semestrar och kortare ledigheter samt - kalla till regelbundna assistansmöten och föra anteckningar. Arbetsledaren är ansvarig för att ovanstående utförs men självklart kan arbetsuppgifterna delegeras till en eller flera av de personliga assistenterna. Om arbetsledaren är i behov av kontinuerlig hjälp att utföra sina arbetsuppgifter kan det vara bra att utse en biträdande arbetsledare. Arbetsledaren har aldrig rätt att anställa assistenter eller att säga upp någon assistent, sådant kan bara arbetsgivaren göra. Arbetsledaren måste också följa de lagar och regler som gäller på arbetsmarknaden och A-Assistans personalpolicy. A-Assistans har alltid det yttersta arbetsgivaransvaret och det är viktigt att arbetsledaren alltid samråder med A- Assistans i frågor av arbetsrättslig karaktär eller när han eller hon i övrigt känner sig osäker på något. 4.4 OM DEN ASSISTANSBERÄTTIGADE BLIR SJUK Medför den funktionshindrades sjukdom vistelse på sjukhus gäller särskilda regler för huruvida assistans kan utgå under sjukhusvistelsen. För att det överhuvudtaget ska vara möjligt att få behålla sin assistansersättning under sjukhusvistelsen kräver Försäkringskassan att bli underrättad omedelbart (eller närmast påföljande vardag). Även aktuell assistanskonsult ska kontaktas omedelbart. 8

12 5. REKRYTERING AV PERSONLIGA ASSISTENTER A-Assistans kunder har största möjliga inflytande över vilka assistenter som ska anställas. Som arbetsgivare är det dock A-Assistans som sköter det mesta av rekryteringen. Sökandens personliga egenskaper är oftast avgörande vid rekryteringen även om utbildning och tidigare erfarenheter naturligtvis också är av betydelse. A-Assistans använder normalt följande rutiner för en så effektiv och lyckad rekrytering som möjligt. Vissa rutiner kan dock se något annorlunda ut beroende på vad arbetsledaren och assistanskonsulten kommit överens om. 5.1 REKRYTERINGEN Annonsering och mottagande av ansökningar 1. Arbetsledaren och assistanskonsulten går igenom vilka krav och önskemål som ska ställas på de sökande. Man tar fram en s.k. kravprofil. Arbetsledaren själv eller assistanskonsulten gör ett förslag till annonstext. Sedan man kommit överens om annonsens innehåll publicerar assistanskonsulten annonsen på Arbetsförmedlingens platsbank på internet. 2. När ansökningar kommer in besvaras dessa av assistanskonsulten så att den sökande vet att ansökan kommit fram och får samtidigt information om hur rekryteringen kommer att gå till. 3. Assistanskonsulten gör en gallring utifrån de krav och önskemål man kommit överens om och vidarebefordrar intressanta ansökningar till arbetsledaren Kallelse till intervju 4. Arbetsledaren väljer ut vilka sökande han/hon vill träffa för en intervju och meddelar sin kontaktperson detta samt datum för intervjuerna. Det är önskvärt att intervjua minst fyra sökande. 5. A-Assistans kontaktar kandidaterna och gör en kortare telefonintervju för att få svar på ev. frågetecken och för att förvissa sig om att den sökande är seriös. Om allt känns ok bokas tid för intervjun. Den som kallas till intervju uppmanas att läsa vår information till arbetssökande på Intervjuer 6. Assistankonsulten/arbetsledaren hälsar välkommen och pratar lite allmänt med den sökande. 7. Assistanskonsulten berättar hur intervjun kommer att gå till och ger sedan den sökande möjlighet att ställa ev. frågor. 8. Arbetsledaren presenterar sig själv/brukaren UTAN att nämna något om vilka förväntningar, krav och önskemål denne har på den sökande. Ett bra sätt att presentera arbetsuppgifterna på brukar vara att så realistiskt som möjligt berätta hur en arbetsdag för assistenterna brukar se ut. 9. Assistanskonsulten ställer allmänna frågor till samtliga sökande 10. Arbetsledaren/kunden ges tillfälle att ställa egna frågor. Tänka på att det är viktigt att ställa så lika frågor som möjligt till alla sökande för att bedömningen ska bli korrekt. 11. Intervjun avslutas och arbetsledare/kund gör en sammanfattning. 9

13 5.1.4 Rekryteringens avslutande 12. Referenspersoner kontaktas vid behov av assistanskonsulten och arbetsledaren beslutar vem som ska anställas. 13. Assistanskonsulten utfärdar anställningsavtal m.m. 14. Assistanskonsulten lämnar besked till övriga sökande. 10

14 6. INTRODUKTION AV NYANSTÄLLDA ASSISTENTER Nya assistenter behöver alltid någon form av introduktion i sitt nya arbete, mer eller mindre omfattande beroende på funktionshindrets art, den funktionshindrades livssituation m.m. Ofta, men inte alltid, arbetar den nyanställde assistenten tillsammans med en annan, mer erfaren assistent ett eller flera arbetspass för att lära sig på vilket sätt den funktionshindrade vill ha sin assistans utförd. Tiden för introduktionen varierar, från några timmar upp till flera veckor. Det är mycket viktigt att man under introduktionen diskuterar igenom så detaljerat som möjligt hur assistansen ska utföras. Förutom själva arbetsuppgifternas omfattning och utförande är det viktigt att också prata igenom vilka rutiner som ska gälla vid t.ex. sjukdom, ledigheter o.likn. Det kan också finnas mera personliga önskemål från den funktionshindrades sida beträffande t.ex. rökning, känslighet för parfym, användande av privat mobiltelefon m.m, m.m. Fundera igenom om det finns speciella önskemål som kanske inte direkt har med arbetsuppgifterna att göra och skriv ner dessa. Det är helt naturligt att tala om för en nyanställd att man t.ex. blir illamående av starka parfymer men kan kännas svårare när assistenten arbetat ett halvår. För att introduktionen ska bli så effektiv och givande som möjligt är det viktigt att den är väl förberedd. En arbetsbeskrivning kan t ex skickas till den nyanställde på förhand så att denne redan innan första dagen bekantat sig med vilka arbetsuppgifter som förekommer. Introduktionens längd bör vara bestämd på förhand, baserad på tidigare erfarenheter. Planera om möjligt introduktionen så att den nyanställde får ta del av alla förekommande arbetsmoment. Undvik att förlägga introduktion till dagar eller delar av dagen då introduktionen får ett ringa värde för den nyanställde. Det är t ex ofta onödigt att förlägga introduktion under jour nattetid såvida inga okända arbetsmoment förekommer. En checklista är bra för att veta att inget viktigt glöms under introduktionen. Checklistan kan med fördel prickas av både av instruktören och den nyanställde så att man säkert vet att allt tagits upp. Assistentens arbetstid under introduktion är inte assistanstid utan räknas som utbildning och skall därför enbart sättas upp på blanketten Redovisning. 11

15 7. YRKET PERSONLIG ASSISTENT 7.1 ARBETSUPPGIFTER Assistentens uppgifter är att, i förenklade ordalag, vara den funktionshindrades armar och ben samt vid behov kommunicera med omvärlden i hemmet såväl som utanför. Detta kan vara sysslor som personlig hygien, på- och avklädning, matlagning, tvätt, städning, följa med på restaurang, resor, föräldramöten e.t.c. Alltså i princip alla typer av sysslor som den funktionshindrade själv skulle ha gjort om han/hon inte haft sitt handikapp. Förutom vardagssysslor kan det alltså även röra sig om trädgårdsarbete eller att måla om ett garage. Det finns dock gränser för vilka arbetsuppgifter en personlig assistent ska utföra. Assistenten ska endast utföra arbetsuppgifter som vem som helst bör kunna klara av. Det får inte krävas utbildning, speciell kompetens eller tidigare erfarenhet för att kunna utföra sysslan. Exempelvis bör enklare renoveringsarbeten inte vara något hinder för assistenten att utföra. Med enklare renoveringsarbeten menas sådant som i allmänhet kan utföras av vem som helst genom att läsa och följa en instruktion, sådana sysslor som de flesta av oss inte anlitar en hantverkare till utan utför själva. T ex ommålning i mindre omfattning eller att lägga in ett klick-golv. Personliga assistenter får heller inte utöva två yrken samtidigt. Det går alltså inte att anställa en snickare för att få en ombyggnad gjord samtidigt som denne tjänstgör som personlig assistent eller en frisör för att få håret klippt och färgat. Den assistansberättigade måste enligt lagen vara delaktig i alla sysslor som utförs. Assistenten får givetvis inte utföra arbetsuppgifter som innebär en olycksfalls-/hälsorisk eller kan vara kränkande. Man får naturligtvis inte heller begå några brottsliga handlingar. 7.2 ATT SOM ANHÖRIG VARA ANSTÄLLD SOM ASSISTENT En anhörig som är anställd som personlig assistent ska under sin arbetstid enbart ägna sig åt att vara assistent och kompensera sin anhöriges funktionsnedsättning på samma villkor som gäller för andra, icke anhöriga assistenter. En förälder som är personlig assistent måste tänka på att inte samtidigt sköta hemmet åt andra familjemedlemmar och på så sätt bli uppknuten bara till hemmet. Den assistansberättigade ska fritt kunna bestämma hur assistansen ska användas. Assistans inom familjen, som sker på anhörigas och inte på den assistansberättigades villkor, är inte personlig assistans i LSS mening. Arbetsmarknadens lagar och vårt kollektivavtal gör ingen skillnad på anhöriga assistenter och övriga anställda assistenter. Som anhörig assistent omfattas man av samma arbetstidsregler, samma anställningsvillkor o.s.v. 7.3 ARBETSPLATS En personlig assistent har sin arbetsplats där den funktionshindrade vid varje tillfälle befinner sig. 7.4 ARBETSBESKRIVNING Assistentens roll måste vara klar och tydlig. Det är omöjligt för assistenten att göra ett bra arbete om han/hon inte vet vad som förväntas när det gäller arbetsuppgifter såväl som förhållningssätt. Skriftliga arbetsrutiner (arbetsbeskrivning) är i de flesta fall en förutsättning för en effektiv introduktion såväl som assistenternas fortsatta arbete. Arbetsbeskrivningen ska inte bara omfatta själva arbetsuppgifterna utan även rutiner och regler som gäller på arbetsstället i fråga om t ex Användning av telefon/mobiltelefon Måltider Rökning Känslighet för parfym el likn Sjukdom, semester och andra ledigheter Tystnadspliktens omfattning och tillämpning 12

16 Personer att kontakta om något skulle hända den assistansberättigade Förhållningssätt till den assistansberättigade, familjemedlemmar, övriga anhöriga och vänner 7.5 SEXUALITET Sexualdriften är medfödd. Den finns hos alla människor. Att ha ett funktionshinder, eller flera i kombination, innebär inte att man är född med en mindre sexualdrift. Däremot kan sexualdriften hämmas av hur samhället ser på personer med funktionshinder. Gemensamt för oss alla är också att sexualdriften är starkt personlig och känsloladdad. Alla måste ha rätt att tillgodose sexuella behov med respekt för sina medmänniskors integritet och fria vilja. Man kan som assistent ställas inför att brukaren efterfrågar assistans för att kunna tillgodose ett sexuellt behov. Det kan dock aldrig ingå i en assistents arbetsuppgifter eller krävas att assistenten ska ge assistans i sexuella situationer mot sin vilja. Däremot kan assistenten frivilligt ge sådan assistans. En assistent som blir ställd inför en sådan fråga eller situation har rätt att finna sina egna gränser utan att känna sig utsatt för påtryckningar. Att ställa en fråga om huruvida assistenten kan tänka sig att assistera brukaren i en sexuell situation är inte fråga om sexuella trakasserier. Ett nekande svar från assistentens sida måste emellertid fullt ut respekteras. Om det uppstår oklarheter och svårigheter kring dessa frågeställningar i relationen brukare och assistent är det viktigt att de hanteras med känslighet och respekt för bådas integritet. När det gäller frågor om vår sexualitet är det viktigt att försöka frigöra sig från fördomar, samtidigt som alla berördas fria vilja och personliga integritet alltid måste respekteras. 13

17 8. ARBETSGIVAREANSVARET Att vara arbetsgivare kräver sin man eller kvinna. Det handlar inte bara om att vara en bra arbetsgivare ur den anställdes perspektiv utan också om att besitta stora kunskaper inom många områden. Arbetsgivaren har en rad skyldigheter mot de anställda såväl som samhället och myndigheter. A-Assistans har det fulla arbetsgivaransvaret för att: Arbetsmarknadens lagar, avtal och allmän praxis tillämpas Tystnadsplikten efterlevs, både bland assistenter och administrativ personal Assistenterna anställs med rätt anställningsform, misstag kan kosta stora summor Uppsägning av personal sker i enlighet med gällande lagar, avtal, etik och moral. Felaktiga/tvivelaktiga grunder för uppsägning kan medföra skadestånd. Rehabiliteringsutredningar görs enligt lag Sjukfrånvarorapportering görs till vederbörande myndighet/organisation Semesterlagen samt kompletterande avtal efterlevs MBL-förhandling påkallas när lag/avtal så föreskriver Arbetsmiljön är god och att ev. arbetsskadeanmälan och tillbudsrapportering omhändertas och åtgärdas Personalen omfattas av rätt försäkringar. A-Assistans personal är försäkrade i KP (Kooperationens Pension & Försäkring). Dessutom har vi speciell tjänstereseförsäkring. 14

18 9. ANSTÄLLNINGSVILLKOR 9.1 ANSTÄLLNINGSFORMER & ANSTÄLLNINGSAVTAL Innan assistenten påbörjar sitt arbete ska ett anställningsavtal skrivas. Det är mycket viktigt att det finns ett skrivet avtal innan någon form av arbetsuppgifter, introduktion eller utbildning påbörjas! Det är alltid A-Assistans som anställer assistenter och det är den aktuella assistanskonsulten som utfärdar anställningsavtal. Anställningsvillkoren regleras både genom lag (LAS) och genom kollektivavtal. Samma regler gäller även om man är anhörig som anställs som assistent För viss tid så länge assistentuppdraget varar Är den anställningsform vi använder för assistenter som anställs på varaktiga tjänster med schemalagd arbetstid. Det är den vanligaste anställningsformen inom de flesta privata assistansverksamheter och en motsvarighet till andra branschers tillsvidare anställning (kallas i dagligt tal ofta fast anställning ). Denna anställningsform ger samma anställningstrygghet som en tillsvidareanställning sånär som med den skillnaden att anställningen kan avslutas med två veckors uppsägningstid. Avtalet gäller annars så länge anställningsformen är densamma och/eller till det datum som står i avtalet. Arbetsgivaren kan avsluta anställningen av två olika skäl: Assistansuppdraget upphör. Om den assistansberättigade avlider eller skulle få sin assistansersättning helt eller delvis indragen från Försäkringskassan. Särskilda skäl. Om samarbetet inte fungerar mellan den assistansberättigade och assistenten eller om säkerheten eller kvaliteten i assistansen inte kan garanteras. Oavsett omständigheter får anställningen avslutas först sedan man gjort allt man kan för att försöka lösa problemet. Dessa försök till lösning ska vara väl dokumenterade. Att avsluta en anställning är den sista utvägen när inget annat återstår. Assistenten kan avsluta anställningen enligt överenskommelse med sin assistanskonsult Vikariat Är den anställningsform som används när en assistent ersätter en annan assistent p.g.a. längre tids sjukdom eller ledighet. Anställningen upphör utan uppsägning vid anställningstidens utgång eller när den man vikarierat för kommer tillbaka. Vikariatet kan även avslutas i förtid pga särskilda skäl, se ovan. Assistenten kan avsluta vikariatet i förtid efter överenskommelse med sin assistanskonsult För särskilt avtalade tillfällen (d.v.s. timanställning). Används för den som ska arbeta extra vid behov och normalt inte följer ett löpande arbetsschema. Assistenten är endast anställd för just den/de dagar denne arbetar. Arbetsgivaren har inga skyldigheter att ge den anställde ett visst antal timmar/månad och denne väljer själv om han/hon vill tacka ja till erbjudanden om arbete eller inte. Det ska dock poängteras att när assistenten tackat ja till att arbeta är denna dag/dessa dagar ordinarie arbetsdagar. Skulle assistenten bli förhindrad att arbeta måste han/hon söka ledigt precis som anställda med andra anställningsformer! Vid sjukdom är rutinerna desamma oavsett anställningsform. En timanställning behöver inte sägas upp eftersom man bara är anställd för de dagar man har arbete men vi förväntar oss självklart att man hör av sig och meddelar att man inte längre kan stå till A-Assistans förfogande. 15

19 9.2 ARBETSTID Anställdas arbetstid regleras i arbetstidslagen (ATL), arbetsmiljölagen och genom vårt kollektivavtal. Förutom den tid då den anställde arbetar som assistent, s.k. assistanstid, räknas naturligtvis också den tid då denne deltar i t.ex. introduktion eller utbildning som arbetstid. Om man har anställning i flera uppdrag inom A-Assistans är det den sammanlagda arbetstiden som räknas Jour Jour innebär att den funktionshindrade behöver en assistent närvarande, t.ex. under natten, som vid behov omedelbart ska kunna rycka in och utföra arbetsmoment. Jour (liksom beredskap) ersätts med speciell ersättning som regleras i kollektivavtalet. När en assistent har jourtjänstgöring får denne inte avvika från arbetsplatsen men utför inga aktiva arbetsuppgifter utan är ledig så länge assistans inte behövs. Även om jourtjänst vanligen förekommer endast nattetid finns det ingen garanti för att assistenten får sova under pågående jourtjänst. Assistenten ska alltid vara beredd att utföra en insats och då avbryts jouren för att räknas som aktiv arbetstid. Vårt kollektivavtal skiljer inte på vaken jour eller sovande jour. Det finns endast en slags jour och möjligheten att sova under en natt med jourtjänst beror helt och hållet på den funktionshindrades behov av assistans Beredskap Beredskap innebär att den funktionshindrade har behov av assistans, men att assistenten inte behöver vistas i dennes omedelbara närhet. Om assistenten har beredskap på schemat är denne ledig och får, i princip, befinna sig var som helst men ska alltid kunna infinna sig på arbetsplatsen inom en på förhand angiven tid. Den som har beredskap måste alltså tänka på att alltid vara anträffbar och att aldrig befinna sig på för långt avstånd från arbetsplatsen eller vara upptagen med sysslor som gör att man inte kan infinna sig inom angiven tid. Således måste ev barntillsyn o.dyl vara ordnad. Under ett beredskapspass måste den anställde alltid räkna med att bli inkallad till tjänstgöring! Beredskap räknas inte som arbetstid och ersätts med särskild beredskapsersättning. 9.3 ARBETSTIDSREGLER Assistent som INTE arbetar jour Maximal ordinarie arbetstid för heltidsanställning är 40 timmar per vecka i genomsnitt under en period av högst 6 veckor. Övertid får tas ut med max 48 timmar per 4-veckors period, maximalt 200 timmar per kalenderår. I genomsnitt innebär detta alltså en total maximal veckoarbetstid på 44 tim, 15 minuter (190 timmar per månad i genomsnitt). Observera dock att övertid aldrig får schemaläggas eller på annat sätt planeras i förväg, övertid får endast användas till oförutsedda händelser Assistent som arbetar jour Maximal ordinarie arbetstid inklusive jour för heltidsanställning är 44 timmar 9 minuter per vecka i genomsnitt under en period av högst 4 månader. Jour får ingå med max 48 timmar per 4-veckorsperiod alternativt 50 timmar per kalendermånad. Övertid får tas ut med max 48 timmar per 4-veckors period, maximalt 200 timmar per kalenderår. 16

20 I genomsnitt innebär detta alltså en total maximal veckoarbetstid på 48 timmar (208 timmar per månad i genomsnitt). Observera dock att övertid aldrig får schemaläggas eller på annat sätt planeras i förväg, övertid får endast användas till oförutsedda händelser Gemensamt för alla anställda Dygnsvila minst 11 timmar sammanhängande under varje 24-timmars period i genomsnitt under schemaperioden (kan gå ner 9 timmar för enskilda nätter). Veckovila minst 36 timmar sammanhängande under varje 7-dagars period. (Får vid enstaka tillfällen minskas till 24 timmar) 9.4 SCHEMA OCH TJÄNSTEGRADER Den anställde har rätt att få schema minst 2 veckor innan det träder ikraft. I möjligaste mån ska också ändringar i redan utgivet schema göras med 2 veckors varsel. Med schemaändring avses en ren förflyttning av arbetstid. Den anställdes arbetstid under en ordinarie schemaperiod utgör dennes normalarbetstid (tjänstegrad). Normalarbetstiden får inte minskas med följden att inkomsten minskas. Vid schemaändringar innebärande minskad arbetstid bör assistenten arbeta in den förlorade arbetstiden vid ett annat tillfälle. Om detta skulle vara omöjligt utbetalas ändå lön för den förlorade arbetstiden. I samband med planerade händelser som innebär att ett minskat assistansbehov är det ytterst viktigt att i så god tid som möjligt diskutera med sina assistenter om dessa kan passa på att ta ut semester eller om det är möjligt att göra en schemaändring som innebär att de förlorade timmarna kan arbetas in på något sätt. Privata byten av arbetspass är ok under förutsättning att bytet kan ske utan olägenhet för den assistansberättigade eller andra assistenter. Vid sjukdom ansvarar de inblandade assistenterna gemensamt för att detta inte påverkar bemanningen. Ledigheter kan aldrig garanteras men att söka ledighet i god tid ökar förutsättningarna att bli beviljad. Den som fått sin ledighet beviljad skriftligen (t ex genom att schemat ändrats) är garanterad sin ledighet. Om den assistansberättigade tas in på sjukhus eller annan institution utgår normalt ingen assistansersättning för den perioden. Det kan då krävas omfattande schemaändringar för att om möjligt slippa avsluta en eller flera assistenters anställningar. För assistansberättigade med svåra kommunikationshinder kan assistansersättningen få bibehållas upp till maximalt 4 veckors sjukhusvistelse. 17