Omvärldsanalys Håkan Svärdman

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Omvärldsanalys Håkan Svärdman"

Transkript

1 MEDLEMSTIDNING FÖR PAPPERS GÄVLE - DALA DISTRIKT Omvärldsanalys Håkan Svärdman Välfärdsanalys Kjell Rautio Krönika Karl-Petter Thorwaldsson 1 NR

2 ORDFÖRANDE HAR ORDET LARS-GÖRAN JOHANSSON D e flesta av våra bruk i distriktet har pågående eller just avslutade besparings- och nedskärningsprogram. O a leder dessa mer eller mindre intelligenta åtgärder ll mycket allvarliga konsekvenser för enskilda medlemmar, i värsta fall ll uppsägning, eller långa, utdragna processer, som närmast liknar kränkningar av människovärdet. I många fall blir också olika arbetshinder direkt akuta problem, när omplaceringskarusellen snurrar. För den fackliga organisa onen leder de a o a ll a det fackliga arbetet blir kra igt fokuserat på den enskilde medlemmen, och a kra en inte rik gt räcker ll för a klara de mer långsik ga, kollek va frågorna. Den enskilde medlemmen, som behöver hjälp, stöd och akuta insatser får aldrig glömmas bort, det vore skam a lämna medlemmar ensamma i dessa svåra situa oner, men det lokala facket måste finna ut strategier för a kunna arbeta också med kollek va frågor, som handlar om hela medlemskårens väl och ve. Vi måste mäkta med a arbeta med de långsik gt, strategiska frågorna, och för a kunna göra de a behövs ak va förtroendevalda, men inte minst ak va medlemmar. När derna är bistra, när det blåser snålt, är det o a lä a kri sera facket för a göra för lite, eller a göra fel saker. Så kanske det också är ibland, men en ak v medlemskår, som på e bra och ärligt sä ställer krav, men också är beredd a i svåra der själva dra si strå ll stacken, litet eller stort, är förutsä ningen för a vi skall klara bägge våra uppgi er, den enskilde medlemmen OCH de kollek va frågorna. Förtroendevalda, som känner kamraternas stöd, orkar också med a göra mindre underverk, men förtroendevalda som aldrig känner stöd och stö ning, som arbetar ensamma och i motvind, kommer aldrig a orka med både a stö a enskilda kamrater, och a orka tänka framåt, e år, tre år, fem år framåt. Varför skriver jag då om de a? Många års erfarenhet av fackligt arbete, har lärt mig a då kriserna kommer, när det verkligen tuffar ll sig, får många fackliga förtroendemän klä sko för kamraters desperata frustra on. De a leder ll a när vi verkligen behöver ombuden, de som är närmast verkligheten av alla, väljer dessa a hoppa av sina uppdrag, eller a sjunka in i passivitet. Och de a är inte underligt, alla har en gräns för vad man anser a man ska behöva tåla. Risken är då stor a vi får en självgående, nega v spiral, där facket på arbetsplatsen ständigt försvagas, och genom de a alltmer förlorar sin legi mitet i medlemmarnas ögon. Och i det läget, får varken den ensamma medlemmen, eller det stora kollek vet den hjälp, och de rä gheter man har rä a kräva. Riskerna för a vi dessutom börjar ge oss på varandra, och börja dela in arbetskamrater i vi och dom, mönstra ut de svaga, för a vi starka ska få ha arbetet eller befa ningen orörd ökar. Förhindra de a! Ställ upp för di lokala fack, ställ upp för de kamrater som just nu har det tu och svårt, och stö a di lokala fackliga ombud! 2

3 FRÅN FÖRBUNDET MATTS JUTTERSTRÖM F örra gången jag skrev i ert pappersmagasin hade vi inte träffat något avtal och vi trodde a$ det skulle bli rä$ så hårda förhandlingar för a$ nå fram ll e$ ny$ avtal. Nu kan vi konstatera a$ det tog 113 dagar från det a$ vi växlade avtalskrav med motparten lls vi fick e$ ny$ treårigt pappers och massaavtal digt en torsdagsmorgon den 11 april med industriarbetsgivarna. ring som gör allt för a$ fälla krokben på de som bär upp de$a land. Hur blev då u9allet, ja i pengar så ska avtalet ge 1761 kr under dessa tre år och den garan som finns är 1584 kr om vi llämpar stupstocken fullt ut. Vi har undanröjt arbetsgivarkrav på långtgående flexibilitet som skulle ha ställt våra medlemmar nakna inför arbetsgivarnas krav på billigare avtal. Lönepåslagen för de tre avtalsåren är 506 kronor (2.0 procent) för 2013, 568 kronor (2,2 procent) för 2014 och 687 kronor (2,6 procent) för sista avtalsåret 2015 som också är uppsägningsbart. Nöjda? Självklart inte! Lönenivån borde ha varit högre men där är vi bakbundna av dels LO:s samordning. Dels nivån som fastställs inom den lönenormerande res ndustrisektorn och som statens medlare llämpar strikt. Det fanns e$ större löneutrymme men rädslan a$ tappa jobben övervägde när den fackliga kampen borde ha drivits längre inom res ndustrin. Löneökningarna utgår i kronor vilket är en seger för en fortsa$ låglönesatsning inom vårt förbund. Nu får vi sä$a oss i lokala förhandlingar och försöka a$ skruva upp nivån lite ll om det överhunvudtaget går, vi vet a$ den lokala lönekampen är svår när man bro$as med helt andra problem som a$ lägga ned verksamhet. Det är all d lä$ a$ kri sera avtal och a$ de kunde gjorts bä$re, men i de$a fall tror jag a$ det kunde ha gjorts lite bä$re från de förbund som tecknade avtal digare än oss. Men vi ska veta a$ många av våra fackliga kamrater är hårt pressade av arbetsgivarna genom a$ många jobb försvinner, inkasseringsavtal hade sagts upp, en stenhård arbetsgivarfront och en alliansrege- 3

4 POLITISK ANALYS IBRAHIM BAYLAN (S) med prak k. Andelen elever på gymnasiets yrkesprogram har minskat med 18 procent på två år. Det beror på a regeringen gjorde om gymnasiet ll hösten 2011 så a yrkesprogrammen inte längre automa skt ger behörighet ll högskolestudier. S verige står idag inför stora utmaningar. Arbetslösheten s ger från en redan hög nivå och skolresultaten sjunker för sjä e året i rad. Sveriges vik gaste fram dsfråga är hur vi skapar fler jobb. Vi socialdemokrater tror inte a Sverige kan konkurrera på världsmarknaden genom låga löner. Det måste ske med förbä rade kunskaper. I dag krävs en gymnasieutbildning för a klara sig bra på arbetsmarknaden. Det blir tydligt när man studerar ungdomars arbetslöshet. Arbetslösheten för unga som inte har en slu örd gymnasieutbildning är mer än dubbelt så hög som för dem som har det. Unga som saknar gymnasieutbildning löper en mycket stor risk a inte kunna försörja sig själva. Därför föreslår vi en obligatorisk gymnasieskola. Samma skolplikt som idag gäller för grundskolan ska gälla för gymnasieskolan upp ll 18 års ålder. Nästan alla ungdomar (99 procent) börjar redan i dag på gymnasiet men ungefär en av o hoppar av och når inte den tredje årskursen. Den vanligaste orsaken ll studieavhopp är a man är trö på a studera och den näst vanligaste är sjukdom. Det går a stödja och mo vera dessa ungdomar ll a genomgå utbildningen, men det kommer a krävas mer resurser. Utbildningen måste anpassas e er varje elevs individuella behov. En bra studiemiljö, stärkt elevhälsa och investering i lärarna är också nödvändigt. Det ska även finnas fler olika vägar ll gymnasieexamen än idag. Samverkan med arbetslivet ska öka, man ska kunna läsa sin gymnasieutbildning på folkhögskola och kunna kombinera den A färre elever väljer yrkesprogrammen kommer leda ll arbetskra sbrist, bland annat inom industrin. Socialdemokraterna vill öka andelen elever som väljer yrkesprogrammen på gymnasiet. För a a rahera fler elever ll yrkesprogrammen ska de leda ll högskolebehörighet. Vi vill också höja kvaliteten i utbildningen och vi vill utveckla yrkesprogrammen ll yrkescollege med befintliga teknikcollege och vård- och omsorgscollege som förebild. Utvecklingen på arbetsmarknaden går från tradi onellt väldefinierade yrken ll allt bredare yrkesroller, och dessutom är behovet av livslångt lärande stort. Då funkar det inte a som regeringen säga a vissa elever inte behöver kunskaper i svenska och engelska och erbjuda ungdomar återvändsgränder i utbildningssystemet. De unga ska erbjudas en utbildning som kan leda vidare ll högre studier och som ger dem redskap ll a var ak va samhällsmedborgare. E er sex år med Reinfeldt är det tydligt a regeringen prioriterar bort det som varit Sveriges framgångsrecept. Man väljer konsekvent bort investeringar i utbildning och gör i stället stora nedskärningar i gymnasieskolan. Regeringen har redan skurit ned 675 miljoner kronor på gymnasiet under Dessutom planeras y erligare nedskärningar om 1360 miljoner under Sverige har nu den första regeringen i vår historia och förmodligen den enda i världen som sänker utbildningsambi onerna för nästa genera on. A Sverige når en världsledande utbildningsnivå är nyckeln ll fram dens jobb men också ll unga människors frihet a forma sina egna liv. Därför är uppdraget a säkra alla ungas rä ll en ordentlig utbildning inte bara något vi har råd med det är det som gör oss rika. Ibrahim Baylan (S) Utbildningspoli sk talesperson och vice ordförande i riksdagens utbildningsutsko 4

5 PAPPERS RIKSDAGSMAN PETER PERS(S)ON med utvecklad utbildningspoli k och omställningsgaran er såsom en generös arbetslöshetsförsäkring. Därför har Svensk arbetarrörelse kunnat bejaka ra onaliseringar av produk onen. Vi har tagit e gemensamt ansvar vid förändringar. Nu har de a kontrakt bru ts av den moderatledda regeringen. De administrerar en massarbetslöshet och har sam digt trasat sönder såväl arbetslöshets- som sjukförsäkring. Arbetslösa erbjuds inte längre utbildning och omställning utan förvaras passivt i FAS 3. En stark fackförening är grunden för framgång D et fanns en gång en d där arbetare var förbrukningsvara och utny jandet var brutalt. Ur de upplevelser som fanns vid industrialismens och kapitalismens genombro skapades nödvändigheten av fackföreningar. Under hårt motstånd togs striden om rä en a få bilda fackföreningar och rä en a få förhandla om villkoren. Så började arbetet för e annat Sverige, där alla skulle erkännas som fullvärdiga medborgare. Ty de som bildade fackföreningar insåg a det inte räckte med arbetsplatsen, också samhället måste erövras. Så bildade fackföreningar det Socialdemokra ska par- et Det är länge sedan men har ha en långtgående betydelse fram ll våra dagar. Fackföreningsrörelsen har arbetat för bä re ekonomiska och sociala villkor på arbetsplatserna och det socialdemokra ska par et har genom stegvisa reformer omdanat Sverige ll e friare och mer jämlikt samhälle. Men historien tar aldrig slut, den pågår och mak örhållande förändras. Det var omläggning av den ekonomiska poli ken på 1930 talet som gav en ny grund för arbetets villkor och arbetarrörelsens styrka. Full sysselsä ning var ledordet för poli ken under kommande år onden. Målet om full sysselsä ning kombinerades De a är det stora systemski et som ger arbetsgivarna e övertag. Full sysselsä ning och goda omställningsmöjligheter är fackföreningsrörelsens bästa vän. Om de a står en av poli kens huvudkonflikter i Sveriges Riksdag. Socialdemokraterna vill göra en rejäl jobbsatsning inte minst för ungdomar och sam digt förstärka utbildningsmöjligheter. Dessutom måste tryggheten stärkas genom förbä ringar av arbetslöshets- och sjukförsäkring. Den andra vik ga poli ska frågan för Sveriges löntagare är priva seringen och omdaningen av den offentliga eller gemensamma sektorn ll en marknad där behovsstyrning och jämlikhet ersä s med plånbok. Många av de segrar som arbetarrörelsen digare vunnit hotas av den moderatledda regeringen och kapitalets allt större anspråk på makt. Men den är inte slut. Den nya den börjar idag och det är människors samlade vilja i organisering och fackliga krav, samt deltagande i poli k och allmänna val som avgör fram den. Jag är stolt a sedan 1974 få vara medlem i Pappersindustriarbetareförbundets avdelning 21 och förbundets A-kassa. Sedan många år har jag sysslat med poli k och nu är jag Pappers enda riksdagsledamot. Det vill jag inte vara. Jag hoppas a få sällskap av fler e er nästa val. En stark fackförening och sammanhållning är grunden för framgång. Peter Persson (S) 5

6 AVDELNING 3 KARSKÄR E ller Pellerud som vi har börjat a kalla det e ersom chefen på PM 2 heter Pelle. Den 20 juni 2012 fick vi besked om a e samgående var på gång mellan Billerud och Korsnäs. Innan affären var godkänd, skulle den prövas inom EU och konkurrensverket. Preliminärt datum för godkännande låg i den okt/nov. En hel del organisatoriska förberedelser har pågå under den, med inblandning av jurister. Väntans der följde. Beskedet fick vänta på grund av uts ckande frågor från kommissionen som man sa. Den 27 november 2012 kom ll slut beskedet vi väntat på. Closing och klartecken från EU kommissionen för samgåendet BillerudKorsnäs. En affär som stärker Korsnäs och Billeruds nuvarande verksamheter, sam digt som bolaget llsammans blir en betydligt starkare interna onell aktör inom förpackningslösningar. En spännande och intressant affär för Korsnäs i det stora perspek vet. EU:s konkurrensmyndighet har prövat om det föreligger några hinder för samgåendet. Samtliga relevanta konkurrensmyndigheter har lämnat llstånd ll samgåendet. Men inte utan krav. Kunderna anser a det nya företaget blir för starkt inom vissa produkter, som bland annat llverkas på PM2. Kravet är a avy ra någon av verksamheterna och det blev PM2. Samtliga anställda inom dri en på PM2 kommer a erbjudas a följa med över ll det företag som köper PM2. Den som köper PM2 kommer a erbjudas e hyresavtal gällande UH, dri service och annan tänkbar service. Det samma gäller massa, ånga, el med mera. Övriga villkor i samband med överlåtelsen kommer a hanteras i förhandlingar mellan företag och fackliga organisa oner. En projekt och en styrgrupp har startats. Likaså en facklig referensgrupp har körts igång. Trustee, en förvaltare från kommissionen kommer a följa processen så allt går rä ll. Locket är på från företagets sida. Men det man kan säga är a arbetet med avy ringen pågår för fullt. E antal intresserade köpare har varit och at på maskinen och på de avtal som erbjuds vad gäller massa, ånga, el, va en m.m. Få se om vi inte ganska snart får höra och se vilken den tänkbara köparen är. Personalen kommer a erbjudas a följa med över ll nya bolaget, men kommer de a göra det? Vad säger köparen om inte personalen vill följa med ll den nya ägaren? Vad görs för personalen? Frustra onen ökar. Papperstreans 100 årsjubileum! Pappers Avdelning 3 fyller 100 år i år. Det skall vi fira. Planeringen pågår för fullt. En arbetsgrupp jobbar sedan i ol med e förslag om hur det skall genomföras, bland annat håller en grupp på a sammanställa en bok om Avdelning 3 genom 100 år. En festgrupp planerar en enklare llställning på födelsedagen 5 juni och stor fest vid tre llfällen för alla medlemmar på Gasklockorna i Gävle. 6

7 KRÖNIKA KARL-PETTER THORWALDSSON LO ORDFÖRANDE jobb ll e$ annat. Trots den allvarliga situa onen saknar regeringen en na onell kra samling för a$ rusta de löntagare som nu förlorar jobbet. Det finns alterna v ll denna passiva poli k som borgarna för. Låt oss llsammans driva på och tala om a$ en annan poli k och e$ annat samhälle är möjligt. LO börjar med fem åtgärder: 1. ÅteruppräAa en Arbetsförmedling värd namnet. Det är tydligt a$ mer kompetenshöjande insatser behövs och arbetsförmedlingen ska också arbeta mer med arbetsgivarkontakter. 2. Bygg ut arbetsmarknadsutbildningen kraeigt. Antalet platser i arbetsmarknadsutbildning behöver utökas och LO föreslår en fördubbling jämfört idag. LO anser också a$ Arbetsförmedlingen ska kunna bygga upp en egen infrastruktur för arbetsmarknadsutbildning för a$ effek vt anpassa utbildningar e er behov. 3. Säkerställ grundläggande utbildning för arbetslösa. LO anser a$ alla arbetslösa utan gymnasieutbildning ska få möjlighet a$ skaffa sig det utan a$ behöva lånefinansiera sin utbildning. 4. Skapa ökade möjligheter Cll arbetsplatsförlagt lärande. LO föreslår a$ en handledarpeng utgå ll den arbetsgivare som tar emot deltagare i arbetsprak k med en särskild handledare utsedd på arbetsplatsen. I juni i år blev jag vald ll LOs ordförande. Det första vi slog fast llsammans på LO-kongressen var a$ LO ska ta täten i a$ arbeta för full sysselsä$ning. Jag sa då a$ vi har massarbetslöshet i Sverige. Tyvärr ser det ännu värre ut idag. 5. Utöka antalet subvenconerade anställningar. LO föreslår a$ användningen av subven onerade anställningar ökar med a$ kra igt höja taket för lönesubven onerna. Idag är närmare 8 procent i Sverige arbetslösa, det är nästan personer. Tillsammans måste vi gå ut och prata om hur arbetslösheten sprider sig och vilka villkor de arbetslösa har idag. Jag lovar a$ göra allt jag kan för a$ Sverige åter ska nå full sysselsä$ning. En ak v arbetsmarknadspoli k kräver också en bä$re arbetslöshetsförsäkring, det är grunden för en god omställningspoli k. Det krävs förändring för löntagarna i Sverige och för medlemmarna i Pappers. Karl-PeAer Thorwaldsson, LOs ordförande A$ Sverige har en konkurrenskra ig industri är avgörande för hela det svenska välfärdssamhället, men jag är orolig för den kortsik ghet som finns inom industrin idag. Och jag är också orolig för a$ vi i inte har varken en industripoli k eller arbetsmarknadspoli k som gör a$ Sverige kan klara a$ ställa om när vi går från e$ 7

8 VÄLFÄRDSANALYS KJELL RAUTIO LO Solidaritet och jämlikhet grundstenar i LOs åtgärdsba eri för a stärka välfärden Så blåstes Stockholms ska ebetalare. Det var nyligen rubriken i en DN-ar kel, som avslöjade a de välfärdsföretag som Stockholms kommun sålde för 3,4 miljoner 2008 idag är värda 81,7 miljoner. De som köpte de ut realiserade välfärdsföretagen har 4-5 år e er köpet plockat ut fyrdubbelt mer i ägarutdelning än det de betalade för företagen. A kalla de a för a ska ebetalarna åkt på en blåsning är knappast någon överdri, även om DN:s ledarsida nöjer sig med a tala om ideologiskt haveri. Dåvarande moderata finansborgarrådet, Kris na Axén Olin, försvarar idag poli ken med orden: Det var en medveten poli k vi drev. Visst s cker det lite i ögonen, även på Axén Olin, när hon ställs inför de värden som överförts från ska ebetalarna ll diverse privata konton. Men då väljer hon snabbt a skylla på tjänstemännen. Sam digt kan man naturligtvis vända på steken. I Stockholm bor den del av landets befolkning som vunnit mest på det nyliberala systemski et, som priva seringarna och avknoppningarna ju bara är en del av. Stockholmarna är i genomsni både yngre och friskare än befolkningen i övriga landet. Dessutom har stockholmarna en högre inkomst och lägre arbetslöshet än medelsvensken. Det innebär a stockholmarna inte drabbats lika hårt av a alliansregeringen systema skt försämrat sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen. Sam digt har stockholmarna tjänat mest på de ska esänkningar som finansierats av nedskärningarna i välfärdssektorn. Sam digt, några stenkast längre bort, si er de verkliga förlorarna. I Stockholms södra och västra förorter är både arbetslösheten och sjukligheten högre än i landet i genomsni. Här är också inkomsterna de lägsta i landet. Här bor många av de nya svenskarna. Många av dem har fly från förtryck och fa gdom i andra länder långt bort. När de kom ll Sverige ville inte landets vinnarkommuner, exempelvis de moderatstyrda Danderyd och Täby, ta hand om dem. De hänvisades istället ll Södertälje eller Botkyrka, kommuner med hög arbetslöshet och låga inkomster. Sedan blev de 8

9 aldrig på allvar insläppta på den svenska arbetsmarknaden. Idag ckar därför en social bomb i storstädernas förorter. De a genererar rädsla hos många. Rasismen växer och frodas. Nu också i riksdagen genom Sverigedemokraterna. Det vi måste inse är a allt de a inte kan förklaras med mindre än a ordet klass används i analysen. Vad vi se de senaste åren är inget annat än en medveten klasskamp. En klasskamp som förts uppifrån - där de välbärgade systema skt styckat upp, monterat ned och sålt ut vår gemensamma välfärd. Denna nedmontering har sedan finansierat stora ska esänkningar, som naturligtvis berikat de mest rika mest. Men det har också spillts över en del ll medelklassen. Där ligger på något sä det ki som håller ihop den nya - dens klasskämpar i det nya arbetarpar et. De rik gt rika har gå i förbund med delar av medelklassen. Gemensamt moraliserar de allt o are och allt öppnare över fa ga som röker och använder mobiltelefon, när de istället skulle behöva ta sig själva i kragen och arbeta mer. Allt i enlighet med den heliga arbetslinjens predikament. Men är de a ki nu på väg a spricka upp? Nu när allt fler upptäcker det destruk va i a stycka upp, montera ner och sälja ut välfärdsstaten? Nu när allt fler, också sådana som vill kalla sig själva för liberaler, ser igenom de omänskliga och orimliga teore ska antagandena som ligger bakom a klasskly orna medvetet vidgats? Kan man börja hoppas på a orden solidaritet och jämlikhet får en ny renässans, utan a de måste fyllas med konsultspinnat nymoderat innehåll? Ja, jag börjar fak- skt tro det. Det nyliberala skyl önstret i huvudstaden släcks stegvis ned i samma takt som baksidan av de borgerliga stockholmspoli kernas lockpriser synliggörs. Det var nämligen vi, ska ebetalare och medborgare, som i slutändan fick stå för notan. Välfärden kan inte likställas med vilken marknad som helst. En dement person har inte samma möjligheter som en bilköpare a göra om och göra rä. Äldreomsorg och förskolor är inte samma sak som pla -TV eller semesterval. A du inte kan rösta med fö erna innebär a det poli ska ansvarstagande måste stärkas. De a är i de a ljus man bör förstå de förslag för a begränsa vinsterna i välfärden, som LO:s välfärdsutredning nyligen presenterade. Utgångspunkten är a skapa e system som stärker brukarnas valfrihet, inte bolagens. Vad det handlar om är a inleda en stegvis förändringsprocess där de vik- ga välfärdspoli ska målen - om insatser e er behov och likvärdighetsprincipen - sä s före en övertro på marknadsmekanismernas allena saliggörande förmåga. Drygt 80 procent av svenska folket anser a de vinster som görs av företag i välfärdssektorn också ska återinvesteras i välfärden. LO vill med si vinstbegränsningsförslag, rörande samhällsbolag och dri savtal, upphöja de a ll lags ad norm. LO:s förslag om a stärka välfärdspersonalens och brukarnas inflytande, hushålla mer med ska emedlen och utöka det poli ska ansvarstagandet är också både pragma skt och realis skt. Vi lämnar stort utrymme för anpassning av regelverket ll de skilda förutsä ningar som finns i olika delar av landet. Vi tar hänsyn ll a brukarna o a är utsa a och i behov av kon nuitet och trygghet i förändringen. Troligen är det just de a som skrämmer högerkra erna. Har man själv endast en ytlig ideologisk trosvisshet som grund för den egna ståndpunkten tenderar röstläget o a a läggas på en pinsamt hög nivå när man möter realis ska förslag. Men det höga röstläget kan inte pressa undan grundfrågan. När arbetarrörelsen nu redovisat e åtgärdsba eri av lösningar på problemen i välfärden, vad tänker regeringen då göra? Tänker man fortsä a a si a med armarna i kors? Kjell Rau o är välfärdsutredare med inriktning mot den allmänna sjukförsäkringen och socialpoli ken. Representerar LO i referensgrupp ll den parlamentariska socialförsäkringsutredningen samt Folksams forskningsråd. 9

10 AVDELNING 4 FORS H ej På er Gävle-Dalare, här kommer en hälsning från Pappers avd. 4 Fors. Kul med e bra ini- a v a starta en dning för vårt distrikt, vi ordföringar brukar ju träffas på Gävle-Dalas möten men det vore ju bra om alla medlemmar inom vårt Distrikt vet lite mer vad vi sysslar med. Men slut med brödsnacket här kommer en liten beskrivning av oss här i Fors och lite vad som pågår på bruket. Vi börjar med a vår avdelning firar 100-års jubileum i år. Den 13 juli 1913 samlades sulfitarbetarna ll e möte i Folketshuspaviljongen och anslöt sig ll sågverksförbundet och avd. nr. blev 50. Svenska Pappers bildades 1920 och då sökte Fors som 2:a avdelning inträde men det blev något fel med ansökan så papperen fick skickas in igen och då fick vi avd. nummer 4. Vi är nu i full gång med a planera de a jubileum och ansvaret ligger på vår ak vitetsgrupp, meningen är a försöka hi a på olika ak viteter under hela året så a alla kan ta del av vårt 100-års jubileum. När det gäller medlemsvård/medlemsförmåner så gör gruppen e otroligt bra jobb för våra medlemmar med bl.a. resor, biobilje er, tandklubben, slalomkort och fria släpvagnar. Besöken på vår exp. har ökat markant och i samband med besöken hinner man diskutera med var och en om allt mellan himmel och jord vilket gör a man kan knyta allt bä re kontakt med medlemmarna. Internt fackligt har vi bildat en ungdomsgrupp som har knu t en del kontakter i vårt distrikt och som nu försöker driva på ungdomsfrågorna både inom Gävle-Dala distriktet och mot vårt förbund. Den senare verkar vara lite trögare, det är som a försöka väcka en björn som sover, okay jag kanske är lite stygg men ibland känns det som a ungdomsarbetet inte står på den prioriterade sidan på förbundskontoret. Om vi skall tala lite om vad som pågår inom Stora Enso så har vi ha e omfa ande arbete på våra fabriker med vår underhållsorganisa on. Frågan kom upp förra året på agendan och då var valet a stå mellan outsourcing eller behålla underhållet i egen regi. Under våren kom då beslutet a vi skulle behålla underhållet själva men med en förändrad organisa on, det innebar a vi skulle banta med ca 130 man på underhållssidan på 5 bruk. I Fors så innebar det a vi har dragit ner med 55 tjänster och försöker nu a arbeta e er det nya underhållskonceptet de a med en reducerad bemanning. Det vi inte kan göra är a lägga oss ner och dö, utan nu får vi försöka ro båten i land e er bästa förmåga. Trots allt är det ju fabriken som ger oss vårt levebröd och ska vi leva upp ll vår gamle VD:s mo o långsik g överlevanad måste den här organisa onen fungera i fram den, annars är det någon annan som kommer a tala om för oss hur vi skall göra. Inom Stora Enso Sverige har det varit e tu år för många av våra bruk vilket slagit hårt mot oss anställda, först ut var Nymölla sen kom resten av oss. Särskilt hårt drabbade har Hylte varit med först neddragningar p.g.a. omorganisa onen och sedan nedläggning av en maskin. I skrivandets stund vet vi a y erligare en maskin i Hylte samt en i Kvarnsveden blir drabbade under 2013, peppar peppar men just nu känns det som a llhöra förpackningsindustrin är en tröst enso länge. Vi kan bara hoppas på a vi får vara i fred och producera det vi är duk ga på och det är pengar. En sak är säker, vi har inte se det sista av alla dessa omorganisa oner så det är bara a kämpa på. 10

11 BRANCHANALYS osv. Alla bruk drabbas mer eller mindre. Även om de kan sälja sina produkter kanske de känner av en prispress. Utöver den här svaga konjunkturen och e erfrågan möter delar av pappersindustrin en konkurrens med andra media. Inom dningspapper har vi idag en kra ig överkapacitet och en årligen sjunkande e erfrågan. Vi vet a en hel del kapacitet måste bort för a det ska vara möjligt a producera tryckpapper med vinst. Bara de mest kostnadseffek va kommer a vara konkurrenskra iga i längden. J ag har varit och är försik g med a beskriva det ekonomiska läget som kris. Vi befinner oss i en konjunkturnedgång som är allvarlig, vilket vi kan se av varselsiffrorna för hela Sverige och för pappersindustrin. I jämförelse med läget hösten 2008 och första månaderna 2009, då orderböckerna gapade tomma och kunderna helt saknade möjligheter a finansiera sin verksamhet, är läget ändå betydligt bä re idag. Då föll svenska kronan i värde med över 20 procent och orderböckerna började åter fyllas under våren Den finska pappersindustrin gick igenom e stålbad medan vi klarade oss rik gt bra igenom krisen på grund av a kronans värde föll. Då hade vi en akut finansiell kris. Idag har vi ll följd av en finansiell kris en allt mer utbredd lågkonjunktur. Många länders stora skuldsä ning har inneburit sänkta löner för offentliganställda och dras skt höjd arbetslöshet. Vi har e läge där de som har jobb många gånger är rädda för a de står i tur för a bli arbetslösa. Allt de a sammantaget innebär en allt lägre e erfrågan på olika produkter. Människor vågar helt enkelt inte sä a sig i skuld genom a köpa bostäder eller bilar. Den här breda nedgången i e erfrågan drabbar även pappersindustrin. Det behövs färre förpackningar ll varor, färre sidor i dningar på grund av färre annonser Hur blir det de kommande åren? Prognoserna är väldigt osäkra och de ändras med jämna mellanrum, men bara nedåt så här långt. Den enorma skuldsä ning som stora delar av Europas länder har kommer a ta d innan de har åtgärdats, oavse om Grekland blir kvar inom EMU eller inte. Med stora skulder har länder svårt a låna och detsamma gäller hushållen. Om man saknar jobb kan man bara köpa det väsentligast. Företagens kapacitet behöver snarare minska än öka, dvs. inga investeringar görs. Det kommer a ta d innan llväxten tar fart. Nästa år kommer a bli e mycket svagt år, men a det finns viss möjlighet ll en vändning I den här situa onen ska vi ll och förhandla och fackens krav har tagit hänsyn ll läget. LO har utgå från hur produk viteten och infla onen kommer a utvecklas. Med hänsyn tagen ll det tål företagen en löneökning om 2,8 procent utan a konkurrenskra en försämras. Kravet på 2,8 procent är för e e årsavtal och frågan är hur e avtal ska se ut om det ska gälla för flera år. Arbetsgivarna vill ju gärna ha e längre avtal och det finns väl skäl för det även från vår sida se. Allt är en fråga om innehåll i en längre uppgörelse. Är min bedömning av utvecklingen rik gt innebär det a andra året i en flerårig uppgörelse helst måste vara högre än det första året. Avtalsrörelser är all d svåra och den svaga konjunkturen gör det inte enklare. Christer Larsson Pappers förbundsekonom 11

12 AVDELNING 50 KVARNSVEDEN Från vänster: Anders Lundin, Erika Dahl, Peter Amundsson, Peter Forsström, Lars Österberg, Patrik Aronsson, Gustav Halldén, Patrik Stenberg och Juha Kekki. Vik gt är a$ deltagarna kommer med sina egna frågor, det brukar bli bra diskussioner när gruppen är ak va på det sä$et. Sammanlagt är vi sex förtroendevalda som tar respek ve område man arbetar med som förtroendevald. Medlemsutbildningen D en lokala medlemsutbildningen genomförs 3 gånger per år med ca. o medlemmar vid varje llfälle. Tre heldagar vid olika llfällen som är anpassat ll e$ ski lag som är ledig. Daggående medverkar också i utbildningen. Innehållet består av en genomgång av vår organisa on och vilka som si$er i styrelsen, är revisorer och valberedare etc. Vi går också igenom ski bytesregler, försäkringar, lokala jämställdhetsarbetet, ALNA, studier, arbetsmiljö, lokala och centrala avtal, ekonomi, det fackliga lö et mm mm. Givetvis tar vi för dagen upp aktuella händelser som sker lokalt och på förbundsnivå. Vid den senaste utvärderingen av medlemsutbildningen tyckte medlemmarna a$ det var en givande kurs som gör a$ man får större förståelse för hur facket arbetar och hur man är organiserade för a$ klara sin uppgi. Genomgång av olika avtal gör också a$ man får insikt om vilka rä0gheter och skyldigheter man har. De förtroendevaldas möjlighet a$ lära känna medlemmarna lite mer vid dessa llfällen blir också e$ resultat av träffarna som är vik g. Sonny Waern 12

13 OMVÄRLDSANALYS HÅKAN SVÄRDMAN FOLKSAM räcka ll uppgår ll 47 procent medan motsvarande andel bland männen är 27 procent. Häl en av kvinnorna och en tredjedel av männen är oroliga för a inte kunna skaffa sig fast anställning och inte kunna försörja sig vid sjukdom, arbetslöshet och skada. Kan vi lita på välfärden i fram den? D et är snart tre o år sedan jag slutade på Skärholmens gymnasium. När jag och mina klasskamrater gick ut genom skolportarna för sista gången var det få av oss som var oroliga för fram den. Ljuset sken över oss, trots a vi hade få uppleva en olje- och arbetslöshetskris i ski et mellan 70- och 80-talet. Kurvorna pekade uppåt igen. De flesta började jobba direkt, medan några av oss studerade vidare. Studieresan och en rad olika arbeten förde mig e er många år ll Folksam där jag ägnar dagarna åt a försöka spå om välfärdens fram d. I min kristallkulla, Välfärdstendens en rapport som jag årligen uppdaterar, kan jag se a allt mörkare moln börjar torna upp sig i horisonten. Den op mism och fram dstro som präglade min genera on återspeglas inte lika starkt hos dagens unga vuxna som är mellan 20 och 29 år. Unga vuxnas llit ll dagens välfärd är långt ifrån hundraprocen g. Nästan hä en uppger a de känner ganska eller mycket stor oro för a deras föräldrar i fram den inte får den vård de behöver och 40 procent känner samma grad av oro för a inte kunna försörja sig ifall de blir sjuka, arbetslösa eller skadar sig. Skillnaden mellan män och kvinnor är påfallande. Gapet mellan könen är störst när det gäller pension. Andelen kvinnor som oroar sig för a pensionen inte ska Hur ser unga vuxna på fram den u från e längre perspek v? Befinner sig Sverige i e bä re eller sämre läge om 10 år jämfört med i dag? Sämre befarar merparten unga vuxna. Nästan häl en tror a den sociala tryggheten blir något eller mycket sämre jämfört med idag, fyra av o befarar försämringar inom vården och omsorgen samt sjuk- och arbetsskadeförsäkringen. Lika stor andel tror a arbetslösheten kommer a vara högre om o år. LO-medlemmarna är generellt se betydligt mer pessimis ska än både medlemmarna hos TCO och Saco. Vilka handlingsstrategier har unga vuxna för a möta en llvaro som upplevs allt mer otrygg? Skiljer sig strategierna åt beroende på om det gäller otryggheten i privatlivet och arbetslivet? Oavse arena tenderar unga vuxna a sträva e er a mer försöka lösa problemet individuellt eller llsammans med släkt och vänner än via röstsedeln eller facket. Två tredjedelar skulle an ngen skapa egna lösningar llsammans med vänner, köpa privata försäkringar eller betala ur egen ficka. Om tryggheten i arbetslivet inte motsvarar unga vuxnas önskemål skulle nästan häl en välja a byta arbete. En tredjedel skulle välja a rösta på par er som vill satsa på socialförsäkringar, medan 15 procent skulle engagera sig fackligt för a driva den aktuella trygghetsfrågan. Och 12 procent skulle skaffa sig en privat försäkring för a känna sig tryggare. Ska kommande genera oner av gymnasielever ha en möjlighet a springa mot en ljusnande fram d är det hög d för de riksdagspar er, som vill spela en avgörande roll för Sveriges utveckling, a de kan presentera trovärdiga svar på de frågor som väcker de ungas oro inför fram den. Håkan Swärdman 13

14 AVDELNING 68 HALLSTAVIK HNS - E sedan 2008 välkänt begrepp på Hallsta e ersom vi allt sedan dess varit e bokstavsföretag. Bokstavskombina onen kan sägas vara e ar stnamn för de neddragningar vi levt i sedan dess. Det första paketet med neddragningar, HNS 1, kom som en klent uppska ad julklapp i december De a var e varsel omfa ande 260 anställda. Uppföljaren HNS 2 kom 2010 med 150 varsel. Ungefär sam digt började folk göra jämförelser med Hajen-filmernas alla uppföljare. Undra sedan på a ledningen hade dopvånda inför det senast beskedet i oktober E HNS 3? Nej, den nya babyn skulle heta HES, Hallsta Effek v Struktur! Namnet levde i någon vecka innan även företagsledningen nåddes av a paralleller drogs ll det i dopingsammanhang välkända Hemohes. Fantasin lläts spira och blommade nu ut i e kärnfullt Hallsta 2014! De a varsel, som i skrivande stund inte är färdigförhandlat, tar sikte på 230 anställda. Summa ca 600 arbets llfällen färre! Mycket för en ort som Hallstavik med knappa 4500 invånare. Skulle man omsä a siffrorna ll stockholmsmå skulle det innebära ca arbets llfällen! Vilken utvecklig har samhället a vänta när ca 600 arbets llfällen försvinner härifrån? Hallstavik är e typiskt brukssamhälle som av tradi on har klarat mycket självt, mycket av utvecklingen har kommit ll med hjälp av medel från företaget - något av en win-winsitua on för både företag, samhälle och invånare. Kommunen har lugnt kunna luta sig llbaka och det mesta tyder på a kommunen for arande tar det lugnt. Kan nya industrier och företag fly a ll och etablera sig i Hallstavik när det i det närmaste inte finns några industritomter? Kan nya verksamheter fly a in på de lediga ytor som kanske uppstår inne på fabriksområdet och i dess närhet? Hur ser egentligen fram den ut här om 5, 10 eller på 15 års sikt? Kommer andra samhällsfunk oner som vård, skola, omsorg a fungera? Kommer allt a rulla på som vanligt med pappersmaskinerna? E järtecken syns åtminstone säkert allt medan fabriken kvider vaknar engagemanget sakta ur bruksdvalan. Den första är stupstockens u ormning som gör det möjligt för arbetsgivaren a lägga ut o procent av den lokala po en om man inte kommer överens. Det llämpade företaget redan förra året genom a lägga pengarna på den högsta lönegruppen. Kly an mellan den lägsta lönegruppen och den högsta ökade drama- sk och vi kunde inte bibehålla samma spännvid. Om företaget använder 10 % på samma sä även under nästa kommande år kommer de defini vt slå sönder hela lönesystemet. Det andra skälet är den införda förändringen i över dsreglerna som sä er 50 mmars regeln ur spel under månaden. Med andra ord är det ok a gå över 50 mmarsgränsen under månaden med förutsä ning a man inte har mer än 50 mmar den sista dagen i månaden! I de gamla reglerna var det inte llåtet a gå över gränsen någon gång under månaden. Vi har rädslan a över den kommer fördelas ojämnt och a det kommer a leda ll ohälsa. Det tredje skälet är föräldraförsäkringen. Visserligen har vi få en extra månad (från 5 ll 6) men priset var för högt. Man införde en karens. Tidigare räckte det bara med a vara anställd. Idag måste man jobba 24 månader innan man kan erhålla ersä ningen för sex månader. Det ärde skälet är fortsa a arbeten i arbetsgrupper. Vi anser a det inte kommer a resultera i något go för Pappers medlemar. Vi tycker a det bara är e sä a bli av med komplicerade avtalsfrågor som vi anser är vik ga (ATK och sänkt pensionsålder). Vår avdelning kunde inte godkänna avtalet! Försämringarna i det är påtagliga! Anders Lidén Aleksandar Srndovic Förbundsmötet sa ja ll det nya treåriga löneavtalet. Varför vår avdelning reserverade sig mot beslutet? Det finns fyra skäl som förklarar det. 14

15 AVDELNING 111 GRYCKSBO F ör några år sedan, förnekades det ganska o a, a det fanns ungdomar i Pappers avdelningar. Man sade a dessa an ngen var arbetslösa, på grund av alla nedskärningar och besparingsprogram, eller man hävdade a de aldrig funnits. Men, när man ade djupare i medlemsregistren, så fanns ungdomarna där, dessa medlemmar under 30 år. Nästa försvarslinje a slå igenom är då gråskäggens nästa argument, ungdomar har samma krav, samma behov och samma inställning ll facket och fackligt arbete, som alla andra, oavse ålder. Några särskilda ungdomskurser, ungdomssatsningar och annat, som riktade sig direkt ll ungdomar behövdes inte. Det var bara a stoppa in ungdomarna i den ordinarie verksamheten. Jaha, kan man då tänka, stoppa in i den verksamhet som nyss förnekade deras existens? Låter inte särskilt krea vt. A Gävle-Dala-distriktet klarat av a hålla särskilda ungdomskurser, har få upp ögonen på många avdelningsstyrelser. Men, om man tänker e er, så är ju ungdomarna, och ungdomsverksamheten en ganska naturlig del av fackets verksamhet. Gråhåren och gråskäggen är inte odödliga, förr eller senare måste det ll yngre kra er, som kan ta vid, och föra den fackliga kampen vidare. Styrelsen i avd. 111 i Grycksbo, började för ganska många år sedan a fundera på om det var möjligt a få igång någon slags lokal ungdomsverksamhet. Många i styrelsen är ungefär jämgamla, och kommer a lämna styrelsen sam digt. Räddningen kom a bli några av deltagarna på distriktets ungdomskurs, som tyckte a det kunde vara e lagom stort fackligt uppdrag a försöka få igång något lokalt. Inte nödvändigtvis något stort och revolu onerande, men ändå något a bygga vidare på. Gänget från ungdomskursen, som dessutom fylldes på med fler när nästa ungdomskurs genomförts, sa e sig ner och tog fram e eget koncept. Man planerade in kombinerade resor, ll bland annat Åland, som innehöll utbildning, fabriksbesök, förbundsmedverkan, och på e bra sä kombinerade kunskap och nöje. Ungdomarna tog hand om introduk onen av semesteravlösare, värvade deltagare ll ungdomskursen, och hade egna sammanträden. Avdelningsstyrelsen beslöt också, a ungdomsverksamheten fick kosta pengar, och a ekonomin inte fick vara e hinder, för a kunna få det hela a rulla. Ungdomsansvarige adjungerades också ll avdelningsstyrelsen. Vi ställer inte heller krav på kon nuerlig verksamhet i den här gruppen, utan behov, llgänglig d får styra vad man hinner med. Därför vågar också ungdomarna hoppa in i denna verksamhet. Sedan den dagen har verksamheten utvecklats, så a flera av de i den ursprungliga ungdomsgruppen nu har andra fackliga uppdrag, men ungdomsgruppen lever kvar som egen verksamhet. Det stora hotet mot de a, är varsel och uppsägningar. O a drabbar dessa ungdomar hårdast, sist in-först ut, och kan i e slag rasera en bra och fungerande verksamhet. En lösning på de a är väl bland annat a inte hålla stenhårt på a man är överårig när man passerat 30 år, utan vara ganska flexibel när det gäller åldrar. Verksamheten är vik gare än fyrkan gheten! Ola Ze erström - ledamot i Ungdomskommi én 15

16 Robert Nyberg LAYOUT: Pappers Gävle-Dala FRAMSIDA: Aleksandar Srndovic BAKSIDA: Robert Nyberg NÄSTA NR: Oktober 2013 ANSVARIG UTGIVARE : Lars-Göran Johansson REDAKTIONEN: Mikael Ybert Kjell Olsson Jan Westman Sonny Waern Aleksandar Srndovic Lars-Göran Johansson 16 KONTAKT: Lars-Göran Johansson Morbygden Falun

Krönika Utan en bra lagstiftning i botten blir kollektivavtalen tandlösa!

Krönika Utan en bra lagstiftning i botten blir kollektivavtalen tandlösa! MEDLEMSTIDNING FÖR PAPPERS GÄVLE DALA DISTRIKT NR. 2 2013 Ordförande har ordet Bruksorterna måste leva! Stefan Löfven Vi vet att det finns en stark växtkraft på svensk landsbygd Krönika Utan en bra lagstiftning

Läs mer

VALET 2014. Krönika. Jag säger nej ll a höja a kassan (Trots a den är inte ändrat på 13 år)

VALET 2014. Krönika. Jag säger nej ll a höja a kassan (Trots a den är inte ändrat på 13 år) MEDLEMSTIDNING FÖR PAPPERS AVD 68 SPECIAL UTGÅVA Krönika Jag säger nej ll a höja a kassan (Trots a den är inte ändrat på 13 år) Fas 3 kommer a avskaffas. Människor ska ha rik ga jobb eller utbildning istället

Läs mer

Bli din egen, i skyltbranschens starkaste koncept

Bli din egen, i skyltbranschens starkaste koncept Bli din egen, i skyltbranschens starkaste koncept Vi arbetar med synlighet! Värdegrund i Skyltställets säljprocess Vår idé är lika enkel som den är tydlig vi vill få dig a synas. Med våra innova va skylt-

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna Motionerna B24 1:a att-satsen och B28 vill stärka den fackligpolitiska samverkan. Motion B30 vill att IF Metall

Läs mer

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val.

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Jag bryr mig om valet i höst! För jag tror på alla människors lika värde och rätt. Och jag vägrar ge upp.

Läs mer

SPECIAL UTGÅVA HÖSTEN 2011. Avtal 2012

SPECIAL UTGÅVA HÖSTEN 2011. Avtal 2012 SPECIAL UTGÅVA HÖSTEN 2011 Avtal 2012 PAPPERS MAGASINET AVTAL 2012 FÖRBUNDSORDFÖRANDE HAR ORDET JAN HENRIK SANDBERG S edan en dryg månad är Pappers i färd med a förhandla fram e ny kollek vavtal med vår

Läs mer

Krönika 40 år med LAS - håller anställningsskyddet ställningarna?

Krönika 40 år med LAS - håller anställningsskyddet ställningarna? MEDLEMSTIDNING FÖR PAPPERS GÄVLE DALA DISTRIKT NR. 3 Ordförande har ordet Nyval! Mikael Damberg Aktiv närings politik för fler jobb! Krönika 40 år med LAS - håller anställningsskyddet ställningarna? 1

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver?

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver? 1 Vår organisation Kongress 2014 2 Hur ska vi jobba framöver? Fackliga studier. Information och opinionsbildning. Kultur. Medlemsförsäkringar. Ekonomi och avgiftsfrågor. Medlemsutveckling. Klubbar, avdelningar

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN SOMMAR 2015 Tema ska fördjupningar Ökad befolkning beror på utländsk infly ning Kan arbetspendling lösa kompetensförsörjningen? Ökning av investeringar i Västerbo en Bostadsbrist

Läs mer

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN VÅREN 2012 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN publiceras av Region Västerbo en. Här analyseras den regionala konjunkturutvecklingen och de långsik ga förutsä ningarna för fram da llväxt

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

UFO - Utbildning För Organisationsledare

UFO - Utbildning För Organisationsledare Köpings Idrottsliv - Sveriges bästa? Aktiviteter 2013 UFO - Utbildning För Organisationsledare För a kunna leda och utveckla föreningslivet krävs god kompetens och sunda värderingar. Den här utbildningen

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

MEDLEMSTIDNING FÖR PAPPERS AVD 68 NR.

MEDLEMSTIDNING FÖR PAPPERS AVD 68 NR. MEDLEMSTIDNING FÖR PAPPERS AVD 68 NR. 1 2013 Vykortet New York Krönika Pappret blir en lyxvara Bildreportage PM3 PAPPERS MAGASINET NR 1 1 ORDFÖRANDE HAR ORDET ALEKSANDAR SRNDOVIC Hallsta 2014 A kastas

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN VINTER 2014 Konjunkturläget Sysselsa a Varsel Hotellnä er Personbilar Bygglov, area +2,5 % +160 % +9 % +13 % +4,5 % Tema ska fördjupningar Industrins betydelse för sysselsä

Läs mer

socialdemokraterna.se/dalarna

socialdemokraterna.se/dalarna ETT KOMPETENSLYFT FÖR DALARNA DALARNA SKA KONKURRERA MED KUNSKAP OCH INNOVATIONER RÖSTA DEN 14 SEPTEMBER.. ETT BÄTTRE DALARNA.. FÖR ALLA.. socialdemokraterna.se/dalarna 2 (6) Kompetensbrister i dagens

Läs mer

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista ordförande fackförening/facket fackklubb kommunalarbetareförbundet fackförbund kommun landsting medlem löntagare socialdemokrat tjänsteman arbetare

Läs mer

1 maj 2013 Älmhult Gott folk och bästa mötesdeltagare

1 maj 2013 Älmhult Gott folk och bästa mötesdeltagare 1 maj 2013 Älmhult Lennart Värmby (V), gruppledare landstinget Kronoberg Gott folk och bästa mötesdeltagare vare sig ni är infödda Älmhultabor eller utsocknes som jag, så är det med glädje vi samlas här

Läs mer

KÄRA FRAMTID, VALMANIFEST FÖR ETT BÄTTRE SVERIGE. FÖR ALLA. STEFAN LÖFVEN MAGDALENA ANDERSSON CARIN JÄMTIN MIKAEL DAMBERG

KÄRA FRAMTID, VALMANIFEST FÖR ETT BÄTTRE SVERIGE. FÖR ALLA. STEFAN LÖFVEN MAGDALENA ANDERSSON CARIN JÄMTIN MIKAEL DAMBERG KÄRA FRAMTID, VALMANIFEST FÖR ETT BÄTTRE SVERIGE. FÖR ALLA. STEFAN LÖFVEN MAGDALENA ANDERSSON CARIN JÄMTIN MIKAEL DAMBERG EN AMBITIÖS JOBBPOLITIK. FÖR ALLA. VÅRT MÅL ÄR ATT ANTALET PERSONER SOM ARBETAR

Läs mer

FACKLIG UTBILDNING (FU)

FACKLIG UTBILDNING (FU) FACKLIG UTBILDNING (FU) Motionerna FU 1 FU 7 MOTION FU 1 Byggnads GävleDala Det blir svårare få ungdomar intressera sig för fackliga frågor. Detta beror oftast på okunskap om vad en fackförening är och

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen Interpellation Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen 090211 Vänsterpartiet, Örebro Murad Artin Enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos beräknas arbetslösheten

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Stay WebSecurity. Säker, kontrollerad & monitorerad surfning. Webbsäkerhet

Stay WebSecurity. Säker, kontrollerad & monitorerad surfning. Webbsäkerhet Stay WebSecurity Säker, kontrollerad & monitorerad surfning. Webbsäkerhet Stay WebSecurity Webb det nya hotet Idag är webb det största säkerhetshotet för många organisa oner. Så mycket som var tredje bedrägeribro

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre i Sörmland

Bättre liv för sjuka äldre i Sörmland Nyhetsbrev november -13 Bättre liv för sjuka äldre i Sörmland Nu kan alla verksamheter se sina resultat inom de fem prioriterade områdena i Bä re liv för sjuka äldre, gällande mätperioden 1 oktober 2012-30

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

YRKESUTBILDNING (YU) Motionerna YU 1 YU 9

YRKESUTBILDNING (YU) Motionerna YU 1 YU 9 YRKESUTBILDNING (YU) Motionerna YU 1 YU 9 MOTION YU 1 Byggnads Örebro-Värmland Våra arbetplatser blir mer och mer internationella. Det är oerhört viktigt våra medlemmar får den kompetenshöjning som krävs

Läs mer

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet Facklig introduktion du, facket och kollektivavtalet Landsorganisationen i Sverige 2010 Illustrationer: Pontus Fürst, Pipistrello AB Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet,

Läs mer

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT.

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI 3 Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. 4 SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI Innehåll 1. Förord...5 2. Inledning...6 3. Bakgrund...7

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

Perspektiv Helsingborg

Perspektiv Helsingborg Sta s k om Helsingborg och dess omvärld Nr 2: 214 Perspektiv Helsingborg Fly ningar 213 Totalt fly ade 1 % av Helsingborgs befolkning, över 14 personer, ut från eller in ll staden. Det högsta totala fly

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

Kollektivavtal vad är grejen?

Kollektivavtal vad är grejen? Kollektivavtal vad är grejen Det är skönt när det finns avtal om lön och andra villkor. Men så är det inte på alla arbetsplatser. Första steget för den som bryr sig och vill ha koll* på sitt jobb är att

Läs mer

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133 Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133 Motionerna A126 A128 tar upp förbundets arbete med att teckna lokalavtal. Förbundsstyrelsen tillsatte hösten 2013 en arbetsgrupp

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 IF Metalls styrka bygger på att vi är många och kunniga, både när vi driver frågor på arbetsplatserna och i samhället i stort. Organisering handlar inte enbart

Läs mer

Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013

Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013 Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013 Valkrets 1 Habo, Jönköping och Mullsjö arbetarekommuner 5 ombud skall väljas i valkretsen. Presentation av de 16 kandidater som kandiderar i valkrets

Läs mer

Systemskifte pågår 2007-12-17

Systemskifte pågår 2007-12-17 2007-12-17 Systemskifte pågår En rapport som belyser konsekvenserna av den borgerliga regeringens försämringar i trygghetssystemen. Rapporten behandlar den första delen i det systemskifte i socialförsäkringarna

Läs mer

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Nu kräver vi förändring 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Svenska kollektivavtal ska gälla på alla arbetsplatser i Sverige. Jorge Nunez, metallarbetare, Ludvika När politikerna

Läs mer

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM)

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) Motionerna KSM 1 KSM 7 MOTION KSM 1 Byggnads Väst Lägg ut små adds (Reklam) på ungdomshemsidor, vi i Byggnads vill ha mer medlemar och de är väldig brist på unga medlemmar,

Läs mer

kort om Rapport 5 av 7 2007 Kort om: RappoRt 5 av 7 2007 Röster om facket och jobbet Ungdomar och facket En sammanfattning av den femte rapporten

kort om Rapport 5 av 7 2007 Kort om: RappoRt 5 av 7 2007 Röster om facket och jobbet Ungdomar och facket En sammanfattning av den femte rapporten Kort om: kort om Rapport av 7 7 RappoRt av 7 7 En sammanfattning av den femte rapporten De vanligaste skälen för unga arbetare att inte vara med i facket är medlemsavgiftens storlek, att man har tillfällig

Läs mer

Unga röster om facket. Undersökning om ungas inställning till fackförbund och fackliga frågor

Unga röster om facket. Undersökning om ungas inställning till fackförbund och fackliga frågor Unga röster om facket Undersökning om ungas inställning till fackförbund och fackliga frågor Lars Wennberg, Öhrlings PricewaterhouseCoopers och Lars Ericson, Swedbank September 2009 Innehåll INNEHÅLL...

Läs mer

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 TCO GRANSKAR: vidareutbildning behövs i kristid #6/09 Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 Författare Jana Fromm Utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO

Läs mer

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor En annan bild av Sverige. 3 Klubbslaget som hjälpte änkorna Berättelsen om oss börjar med ett klubbslag i förhandlingsbordet mellan arbetsmarknadens parter

Läs mer

Ett år med Handels. Handels Direkt. Vår verksamhet under ett år. Vivarakanjättestolta! Handels verksamhetsberättelse 2012. Ett växande år.

Ett år med Handels. Handels Direkt. Vår verksamhet under ett år. Vivarakanjättestolta! Handels verksamhetsberättelse 2012. Ett växande år. året då växte 4 000 startade. när växte så växer? och står bakom Vivarakanjättestolta! bli? cirka 200 000 Vad har fått är den få kontakt med Vad har blivit bra för våra Hos får du personlig rådgivning

Läs mer

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet!

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet! 1 Vår arbetsplats Kongress 2014 2 Att trivas och utvecklas på jobbet! Arbetsorganisation. Bemanning. Arbetstider. Arbetsmiljö. Rehabilitering. Kompetensutveckling. Trygga anställningar. Jämställdhet. Lönesystem

Läs mer

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Är finanskrisen ett resultat av bristande kompetens? Det låter spontant som om frågan borde besvaras ja, med tanke på att om det går

Läs mer

Vi Socialdemokraterna vill sätta stopp för nedskärningar i den skånska sjukvården. VI SOCIALDEMOKRATER VILL:

Vi Socialdemokraterna vill sätta stopp för nedskärningar i den skånska sjukvården. VI SOCIALDEMOKRATER VILL: DET ÄR KRIS I DEN SKÅNSKA VÅRDEN Orsaken är ständiga nedskärningar och dålig politisk ledarskap. Sjukvården har tvingats till kraftiga besparingar som drabbat stora delar av vården. Flera besparingar är

Läs mer

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen Socialförsäkringen Principer och utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 I socialförsäkringen i möts försäkringsprinciper i i och offentligrättsliga principer Försäkring Kostnader för Krav på

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackliga studier motionerna B16 B23 samt B24 4:e och 5:e att-satserna

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackliga studier motionerna B16 B23 samt B24 4:e och 5:e att-satserna Utlåtande Fackliga studier motionerna B16 B23 samt B24 4:e och 5:e att-satserna Motion B16 vill ändra LO:s regelverk i stipendiefonden genom att ta bort kravet på minst tre förbund och i stället införa

Läs mer

När arbetslösheten kom för att stanna

När arbetslösheten kom för att stanna När arbetslösheten kom för att stanna Under 1990-talet upplevde svenskarna den värsta arbetslösheten sedan depressionens dagar på 1930-talet. Orsakerna till den ekonomiska krisen tänker jag inte gå in

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056 Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se 2 Avtalet är befrielse Kollektivavtalet handlar om löner, arbetstider och ersättningar. Men

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

Nya tider nya strategier

Nya tider nya strategier malin.frojelin@vxa.se, torbjorn.lundborg@vxa.se Under den senaste den har vi ha en situa on där frågan om foderpris och mjölkpris aktualiserats och sä et a hantera de a på gårdsnivå har varierat. A svara

Läs mer

Unga ska först! www.ssu.se. - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin

Unga ska först! www.ssu.se. - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin Unga ska först! - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin En rapport från Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund www.ssu.se www.ssu.se Förord Arbetslösheten når nya rekordnivåer i

Läs mer

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

Avtalen klara! Det här betyder det för dig

Avtalen klara! Det här betyder det för dig Avtalen klara! Det här betyder det för dig 1 2 ST, 2007. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafi ska, december 2007. Upplaga: 63 000 ex. Beställ fl er exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Bilaga 2. Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige 2001

Bilaga 2. Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige 2001 Bilaga 2 Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige Tabell 1: Vad tycker Du? Hur stort är behovet av förändringar i dagens Sverige? Procent Mycket stort 18 Ganska stort 53 Ganska

Läs mer

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011 Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av Yougov opinion Inledning De tidsbegränsade anställningarna

Läs mer

Rösta på oss! Sju riksdagspartier berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år.

Rösta på oss! Sju riksdagspartier berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. Rösta på oss! Sju riksdagspartier berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. 1 Rösta på oss! I år, 2014, är det val den 14 september. Då får alla svenska medborgare som har fyllt 18

Läs mer

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter.

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. 1. Inledning Sveriges förenade studentkårer, SFS, har under lång tid arbetat för att de stora bristerna i sjukförsäkringssystemet

Läs mer

BYGG KOMMUNISTEN UTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS NR. 1 2011

BYGG KOMMUNISTEN UTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS NR. 1 2011 BYGG KOMMUNISTEN UTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS NR. 1 2011 BYGG KOMMUNISTEN Byggkommunisten utges av byggnadsarbetare som är medlemmar i Sveriges Kommunistiska Parti, där vi vill

Läs mer

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik!

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! För mer information gå in på: www.lo.se/stockholmsmodellen Facket ska jobba för att individen får mer inflytande. Man 38 år, Byggnads Sluta jaga sjuka.

Läs mer

MEDLEMSTIDNING FÖR PAPPERS AVD 68 NR. 5 2014. 40 år med LAS - håller anställningsskyddet ställningarna?

MEDLEMSTIDNING FÖR PAPPERS AVD 68 NR. 5 2014. 40 år med LAS - håller anställningsskyddet ställningarna? MEDLEMSTIDNING FÖR PAPPERS AVD 68 NR. 5 2014 Krönika 40 år med LAS - håller anställningsskyddet ställningarna? Vykortet Kilimanjaro Ordförande har ordet Mer pengar i plånboken är inte allt men definitivt

Läs mer

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011 Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av Yougov opinion Inledning De tidsbegränsade anställningarna

Läs mer

Boendestrategi - D e l 2

Boendestrategi - D e l 2 1.1 Verka för a skapa fler arbets llfällen inom kommunen 1.1.2.1 Ta fram en plan för utbyggnad av bredband 2.4 Verka för e rikt fri ds- och kulturutbud m.m. (se 5.2) 4.3 Verka för a få ll stånd bä re vägar,

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi?

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? talarmanus för skolinformatör i åk 1-3 2011 talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? JOBBA Värt att veta inför sommar- och extrajobb. Bild 2 Berätta vem du är och varför du är engagerad i facket

Läs mer

Avtalsrörelsen Februari 2012

Avtalsrörelsen Februari 2012 Avtalsrörelsen Februari 2012! Avtalsrörelsen ur löntagarnas perspektiv Att lön är det viktigaste när man söker nytt jobb är kanske inte förvånande, men att bara fyra procent tycker att kollektivavtal är

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

PM - Omläggning av gymnasieskolan

PM - Omläggning av gymnasieskolan 2014-01-28 PM - Omläggning av gymnasieskolan Sammanfattning Avhoppen för gymnasieskolan är gymnasieskolans största problem, samtidigt minskar yrkesprogrammen i attraktivitet trots att många branscher efterfrågar

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Kursbok till deltagarna som går utbildningen. om forsakringar

Kursbok till deltagarna som går utbildningen. om forsakringar Kursbok till deltagarna som går utbildningen om forsakringar 1 2 innehåll 4 Facket försäkrar 6 Lagstadgade försäkringar 7 Avtals försäkringar 8 Medlems försäkringar 10 Ar bet slös 12 Sjuk 15 Arbet sskada

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet

Läs mer

Kom med i Livsmedelsarbetareförbundet!

Kom med i Livsmedelsarbetareförbundet! Kom med i Livsmedelsarbetareförbundet! Gratis elevmedlemskap för dig som studerar Livs är på din sida! Slaktare och bagare. Snusarbetare och kylpersonal. Maskin skötare och kafferostare. Bryggare och kex

Läs mer

MEDLEMSTIDNING FÖR PAPPERS AVD 68 NR.

MEDLEMSTIDNING FÖR PAPPERS AVD 68 NR. MEDLEMSTIDNING FÖR PAPPERS AVD 68 NR. 5 2013 Vykortet Oslo Krönika Det spelar roll hur många som är med i facket. Ordförande har ordet Har fabriken en ljusare framtid? PAPPERS MAGASINET NR 5 1 ORDFÖRANDE

Läs mer

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT VÄRNA OM DINA MEDLEMMAR GENOM OMSTÄLLNINGSSTÖD VI HAR HJÄLPT MÄNNISKOR SEDAN 1912 AVSTÄLLNING ELLER OMSTÄLLNING? ABF Jobb ägs av Arbetarnas Bildningsförbund. Vi har en lång

Läs mer

Studieprogram Hösten 2011

Studieprogram Hösten 2011 Studieprogram Hösten 2011 FÖR ALLA MEDLEMMAR INOM SEKO Väst Innehållsförteckning Information om ungdomskurser för dig under 30 år... 4 Om Facket... 5 Om Samhället... 6 Om Global rättvisa... 7 Om Främligsfientlighet...

Läs mer

Mälardalens arbete kring socialförsäkringsfrågorna. - en sammanfattning

Mälardalens arbete kring socialförsäkringsfrågorna. - en sammanfattning Mälardalens arbete kring socialförsäkringsfrågorna - en sammanfattning 1 Bakgrund Frågan om frilansarnas sociala trygghet är en fråga som funnits på agendan länge. Frilans Riks har arbetat med den sedan

Läs mer

Röster om facket och jobbet

Röster om facket och jobbet 2 Röster om facket och jobbet Rapport 2 av 5 2011 Det fackliga medlemskapet Medlemskapets värde Skäl att inte vara medlem i facket Orsak till att lämna facket Kan tänka sig bli medlem Avgörande skäl att

Läs mer

MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL)

MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) Motionerna MBL 1 MBL 5 MOTION MBL 1 Byggnads MellanNorrland När och hur det utses förtroendevalda representera förbundet i lokala större företags styrelser, verkar inte

Läs mer

Dagordningens punkt 28 Medlemsavgifter

Dagordningens punkt 28 Medlemsavgifter Dagordningens punkt 28 Medlemsavgifter Medlemsavgifter motion 103, 122, 123, 124, 125, 126, 127, 128 och 129 Motion 103 Avdelning Västerås, Eskilstuna och Köping Motionär Henrik Ryman, Patrik Hellström,

Läs mer

livspusslet Foto: Andy Prhat

livspusslet Foto: Andy Prhat livspusslet Foto: Andy Prhat 2 TCO och livspusslet TCO driver livspusselfrågorna eftersom vi vill se ett arbetsliv som går att kombinera med familjeliv, utan att någotdera behöver stå i skuggan av det

Läs mer

En stark a-kassa för trygghet i förändringen

En stark a-kassa för trygghet i förändringen En stark a-kassa för trygghet i förändringen En stark a-kassa för trygghet i förändringen När den moderatledda regeringen tillträde hösten 2006 inledde man med att snabbt försvaga arbetslöshetsförsäkringen.

Läs mer

Studieprogram. FÖR ALLA MEDLEMMAR INOM SEKO Väst

Studieprogram. FÖR ALLA MEDLEMMAR INOM SEKO Väst Studieprogram 2011 FÖR ALLA MEDLEMMAR INOM SEKO Väst 2 Innehållsförteckning Information om ungdomskurser för dig under 30 år...5 Om Facket... 6 Om Samhället...7 Om Global rättvisa...8 Om Främligsfientlighet...

Läs mer

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar Faktablad TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar TCOs rapport jämför åtta länders statliga arbetslöshetsförsäkringar i olika inkomstnivåer. Tabellen nedan visar vilken ersättning olika

Läs mer