GöteborgsOperan Stora Scenen 4 december Carmen 360 PROGRAM. Franz Waxman ( ) Carmen fantasie Solist: David Bergström, violin

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "GöteborgsOperan Stora Scenen 4 december Carmen 360 PROGRAM. Franz Waxman ( ) Carmen fantasie Solist: David Bergström, violin"

Ingvar Marcus Jonasson
för 7 år sedan
Visningar:

2 GöteborgsOperan Stora Scenen 4 december 2016 Carmen 360 Dirigent Marzena Diakun Solist Fransisco López Martin, flöjt Solist David Bergström, violin PROGRAM Franz Waxman ( ) Carmen fantasie Solist: David Bergström, violin Maurice Ravel ( ) Rapsodie espagnole Prélude a la nuit, Malagueña, Habanera, Feria François Borne ( ) Fantaisie brillante sur Carmen Solist: Francisco López Martin, flöj PAUS Rodion Sjtjedrin (1932-) Carmen suite Maurice Ravel Boléro Speltid ca 2 timmar inklusive paus Biografier soli ter: opera.se

3 Carmen. Vi kan alla se henne framför oss, cigarrarbeterskan från Sevilla. Okuvlig, sensuell och självständig. Passionerad och vild, orädd och självförtärande. I kortromanen av Prosper Mérimées som operans libretto bygger på gör hon klart för omgivningen Jag tycker inte om att bli störd och i synnerhet inte kommenderad. Jag vill vara fri och göra vad som faller mig in. Inför premiären i Paris utmanade Carmen tidens moraluppfattning. De fle ta tilltänkta titelrollsinnehavare hade på ett tidigt stadium avböjt, Carmen var alltför skamlös. Premiären som till sist blev av med Célestine Galli-Marié i huvudrollen kan heller inte beskrivas som en framgång. Men heller inget fias o, som operans upphovsman, Georges Bizet, själv ansåg. Bara tre månader efter premiären dog Bizet och fick aldrig uppleva Carmens enorma framgångar sedan dess. Det är förmodligen världen mest spelade opera någonsin. Förutom operans realistiska inramning som skildrar de lägre samhällsklassernas villkor hade Bizet också fångat upp samtidens fascination för det exotiska, trots att han själv knappt rört sig utanför Paris gränser. Spanska influenser var något av högsta mode i Paris konstnärliga och litterära kretsar och Carmens oerhörda framgångar bidrog till att intresset bara ökade. En av de tonsättare som greps starkt av det spanska infl - tandet efter Bizets framgångar med Carmen var Maurice Ravel. Men för honom fanns det också fle a orsaker, inte minst det faktum att hans mamma hade baskiskt ursprung, var uppväxt i Madrid och pratade fly ande spanska. Därför är det på något sätt både sympatiskt och symptomatiskt att Rapsodie espagnole blev hans första orkesterverk av betydelse. Habaneran hade han komponerat redan 1895 som en del av Sites auriculaires för två pianon. Så sent som in på 1930-talet, sade Ravel att den här musiken innehåller fröet till mycket av det som dominerar i mina kompositioner långt senare. Rapsodie espagnole var precis som Sites auriculaires från början skriven för två pianon, innan han lyckligtvis beslutade sig för att göra en orkesterversion. Ravel tar oss omedelbart in i den spanska natten. Luften är varm och behaglig, men pulserar också av passion och temperament när den stadiga rytmen bryts av kraftfulla utbrott och plötsliga taktartsbyten. I den andra satsen, Malagueña, har Ravel adopterat den sydspanska folkdansen som heter så och ursprungligen kommer från Malaga. Sannolikt inspirerades han av sin spanska kollega Isaac Albéniz vars berömda pianostycke España Ravel hade hört på en konsert i Paris, som innehåller en medryckande Malagueña. Ravel var bara tjugofem år när han skrev den första versionen av Habaneran i Rapsodie espagnole. Ändå finns här, precis om i Bizets Habanera, ett löfte om lust och nattliga eskapader där orkestersatsens täta stråkar ångar av begär och återhållen åtrå. I den avslutande Feria dras vi med i en virvlande spansk fest. Det är dans, glädje och hetta. Men allt har en morgondag och plötsligt breder en känsla av melankoli ut sig över festen. Men de dystra tankarna skingras snart, och festen tar åter fart med full kraft. Ett av de allra mest berömda musikstycken som har Bizets Carmen som urkälla är den tysk-amerikanske tonsättaren Franz Waxmans Carmen fantasie. Waxman var film usikkompositör och skrev musik till en mängd framgångsrika fi - mer. Han fick två Oscars, bland annat för bästa musik till den legendariska filmen Sunset Boulevard med Gloria Swanson i en av huvudrollerna. Carmenfantasin var också den från början tänkt för film där den berömda violinisten Jascha Heifetz skulle ses spela solostämman, men han ersattes av en ung Isaac Stern. Med Bizets karaktäristiska teman ur Carmen bjuds vi här en svindlande virtuos musikalisk åktur! För varje tema som presenteras prövas också violinen intill det möjligas gräns, med hisnande passager, studsande stråke och vänsterhandspizzicaton. Att det även skapats balett inspirerad av Bizets Carmen förvånar inte, redan operan i sig är ju så full av energi och rörelse. Maja Plisetskaja, ballerina och koreograf vid Bolsjojteatern i Moskva kunde inte släppa tanken och frågade

4 Dmitrij Sjostakovitj om han ville skriva musik till en balett för henne. Han avböjde vänligt men bestämt och skämtade om att han var rädd för Bizet. Alla är så bekanta med Carmen att vad man än gör med operan kommer alla att bli besvikna. Då gick hon i stället till Aram Chatjaturjan, känd för musiken till baletten Spartacus, men han sa, varför fråga mig, du har ju en kompositör därhemma. Plisetskaja var nämligen gift med Rodion Sjtjedrin. Resultatet blev baletten Carmen suite. För koreografin vid premiären på Bolsjojteatern 1967 stod kubanen Albert Alonso. I Sjtjedrins musik möts på ett lekfullt sätt olika världar. Här finns Carmen med hela sitt känsloregister, kompletterat med oväntade klangfärger och ett omfattande slagverksbatteri. Trots att Sjtjedrin redan då var en av Sovjets mest kända och hyllade tonsättare förbjöds till en början hans Carmen suite. Kulturpoliserna tyckte att den behandlade Bizets Carmen alltför respektlöst. Förbudet upphävdes efter en tid och idag är det Sjtjedrin mest spelade och omtyckta verk. Det gäller utan tvekan även för Ravels Boléro, som också det är balettmusik. Här sluts cirkeln. Vi har mött Carmen 360 grader. För även i Bizets Carmen finns det inslag av bolero, en dans med rötter i både Kuba och Spanien. Och liksom Bizets Carmen är också Ravels Boléro något av det mest epokgörande som skapats i sin egen tid. En enkel melodi som upprepas och får alltmer raffin ad instrumentation, samtidigt som styrkan tilltar och till slut når klimax. Till skillnad från Bizets Carmen blev dock Ravels Boléro en omedelbar succé vid premiären på operan i Paris Göran Persson Musikskribent, -kritiker och -bloggare Marzena Diakun, dirigent, är född i Polen Började med att studera piano, riktade sedan in sig på dirigering och tog dirigentexamen vid Karol Lipinski Academy of Music i Wroclaw Fortsatte sina studier vid Universität für Musik und Darstellende Kunst i Wien och deltog där i ett fler al masterklasser med en rad kända dirigenter. Hon är nu själv lärare på Wroclaw-akademien, och leder sedan 2013 egna klasser i dirigering. Marzena Diakun har fått en rad priser och prisnomineringar, bl a andra pris i både Prague Spring-tävlingen för dirigenter 2007 och Fitelberg International Competition for Conductors 2012, och var den första polska dirigent som där tilldelats ett pris. Engagemang på senare tid inkluderar Polish National Radio Symphony Orchestra i Katowice, National Philharmonic Orchestra i Warszawa och fle a andra orkestrar i Polen, Tjeckien, USA, Turkiet, Slovenien och Tyskland. Hon är återkommande gästdirigent för Smash Ensemble, en i Spanien baserad ensemble som framför samtida musik, och med den har hon dirigerat fle a premiärer av spanska kompositörers verk i Spanien, Portugal, Litauen och Tyskland var hon mottagare av Conducting Fellowship vid Tanglewood Music Festival, vann Marin Alsops Taki Concordia Fellowship och utsågs till assisterande dirigent för Orchestre Philharmonique de Radio France i Paris.

5 GÖTEBORGSOPERANS ORKESTER I CARMEN Viola Emil Jonasson Johanna Fridolfsson Magnus Pehrsson Heather Levenstein Irene Bylund Brita Linemark Pia Sundberg Marjukka Myyrä Violin I Øyvor Volle konsertmästare Dieter Schöning konsertmästare Yong Mei Zang Gustafsson Lars Kvensler Rolf Mårtensson Jörgen Ohldin Viveca R Mårtensson Anton Sokolov Tapani Stenros Stefan Wågsjö Göran Österberg Jari Williamsson Max Wulfson Violin II Peter Magnusson Yuki Tashiro Mattias Johansson Ronnie Sjökvist Wojtek Chojecki Olexandra Bondarenko Helga Hencz Gunilla Götberg Pin Ju Magnus Larsson Karin Berggren Cello Patrik Harrysson Lars Erik Persson Hampus Linderholm Peter Andersson Niklas Johansson Lars Kristiansson Leire Antoñanzas (vik) Kontrabas Frida Grinne Thomas Allin Reymond Larsson Rea Mats Larsson Kenneth Örtendahl Flöjt Peter Eberl (vik) Gunnar Vallin Sabine Daniels Jessica Kabirat (vik) Piccola Sabine Daniels Jessica Kabirat (vik) Oboe Geoffrey Cox Gunvor Hagström Sandra Simon Monje Engelskthorn Sandra Simon Monje Klarinett Helena N Panofsky Kate Mc Dermott Tarina Lennartsson Sten Westerlund Trumpet Erik Mattisson Ulrika Dahlberg Johan Åkervall Torbjörn Väremo Trombon Louise Pollock Andreas Kratz Bastrombon Anders Hellman Basklarinett Sten Westerlund Tuba Even Evensen Saxofon Sven Fridolfsson Samuel Westin Harpa Shan L Jones Jessica Breitlow Fagott Sebastian Wagner Marta Climent (vik) Anette Olsson Kai Nielsen Puka Hans-Christian Green Kontrafagott Anette Olsson Horn Philip Foster Fernando Cintra de Andrade Tomas Cederstrand Alex Hambleton Slagverk Fredrik Tiger Simon Trabjerg Pedersen (vik) Angelina Mangs (vik) Lucia Silva (vik) Tiago Ferreira (vik) Celesta Svetlana Beliakovskaia Christina Nilssons Gata, Göteborg, Skövdescenen, Eric Ugglas Plats, Skövde, Biljettkassan , GöteborgsOperans huvudsponsorer: GÖTEBORGS HAMN SKF VOLVO

6 David Bergström, violin Fransisco López Martin, flöj

Relevanta dokument

Kursprogram LÄSÅRET 2014/2015

Kursprogram LÄSÅRET 2014/2015 Västerås Kulturskola VASTERAS.SE/KULTURSKOLAN UPPLEV GLÄDJEN I ATT SPELA, SJUNGA, DANSA, AGERA, SKAPA OCH MÅLA...! Välkommen till Västerås Kulturskola För dig som söker kunskap