ATT ARBETA I PROJEKT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ATT ARBETA I PROJEKT"

Transkript

1 ATT ARBETA I PROJEKT Råd & Riktlinjer för projektarbete

2 LANDSTINGSPLAN VERKSAMHETSIDÉ VERKSAMHETSIDÉ STRATEGI STRATEGI LANDSTINGSPLAN 2

3 Vi lever i en tid som kräver flexibilitet och utveckling. Nya förutsättningar och förändrade behov ställer oss ständigt inför spännande utmaningar. Vårdmetoder utvecklas, ny teknik införs, datorstödet byggs ut etc, allt för att vi ska kunna ge norrbottningarna så bra service som möjligt. Men många gånger är det svårt att få tid och ro med olika former av utvecklingsarbeten. Projektarbete är en arbetsform som tillåter oss att på ett effektivt sätt utveckla landstingets verksamheter och ta vara på kreativitet och erfarenhet i hela organisationen. I projektgruppen sammanstrålar människor med olika kompetenser och roller. Man arbetar med en bestämd uppgift mot ett bestämt mål under en avgränsad tid. Arbetsformen innebär att man koncenterar arbetet, skapar nya strukturer och ger utrymme för spontanitet i problemlösningen. ATT ARBETA I PROJEKT är utarbetad för att passa våra verksamheter och vår grundorganisation. Modellen och de checklistor som hör till är hjälpmedel för att planera och genomföra projekt med helhetsperspektiv och tydlig rollfördelning. Luleå i november 1996 LANDSTINGSDIREKTÖREN 3

4 Olika arbetsformer inom landstinget Landstingets arbete sker i huvudsak i på tre olika sätt. Vid sidan om det löpande, ordinarie arbetet inom en basenhet/avdelning, finns systemarbete och projektarbete. De två senare arbetsformerna används för följande arbetsuppgifter. SYSTEMARBETE - för stadigvarande arbetsuppgifter med särskilda krav på samordning och uppföljning över organisatoriska gränser. Exempel på uppgifter som centralt hanteras inom denna arbetsform är Informationssäkerhet och Smittskydd. Exempel från hälso- och sjukvården som skulle kunna vara systemarbete är skolläkare, ungdomsmottagning och läkarinsatser i särskilda boendeformer. PROJEKTARBETE - för särskilda arbetsuppgifter av utvecklingskaraktär, som är väl avgränsade i fråga om tid och resurser. Exempel på uppgifter som som hanterats i projektform är Mål och riktlinjer för miljöarbetet och Vård i livets slutskede. LÖPANDE ARBETE SYSTEMARBETE PROJEKTARBETE V E M L E D E R A R B E T E T Avdelningschef/ basenhetschef Systemledare Projektledare V E M Ä R U P P D R A G S G I V A R E Landstingsdirektör/ förvaltningschef Landstingsdirektör/ förvaltningschef Landstingsdirektör/ förvaltningschef Som framgår av illustrationen så är det systemledaren respektive projektledaren som leder system- respektive projektarbetet. I denna roll har de likartade befogenheter och ansvar som en basenhetschef eller avdelningschef, utan att ha direkt personalansvar. Till stora delar är informationen i denna Råd & Riktlinjer tillämpbar även i systemarbete. Personer som deltar i system- respektive projektarbete lyder inte under sin ordinarie chef när de, under överenskomna tider, arbetar i systemet eller projektet. 4

5 Vad är projektarbete Projektarbete används mer och mer som ett komplement till det löpande arbetet inom landstinget. Arbetsformen är speciellt användbar för utvecklingsinsatser och problemlösning där man vill ha möjligheter till kreativt och förutsättningslöst arbete. Principen är att tillfälligt frigöra olika medarbetare från sina ordinarie uppgifter. För den enskilde är projektarbete en utmaning; en möjlighet att utvecklas tillsammans med andra i en kultur med friare arbetsformer som stimulerar nyskapande. För tillfälliga uppgifter Projektarbete är en arbetsform som är avsedd för tillfälliga och tidsbegränsade uppgifter, med avgränsade personella och ekonomiska resurser. Produktmål och effektmål Projektet ska ha tydliga mål. Målen beskriver dels vad projektet ska leverera för produkt, dels vilken nytta och effekt denna produkt förväntas ge. Målen ska formuleras så att de kan följas upp och utvärderas. Skilt från den löpande verksamheten Projektet ska vara tydligt avgränsat från den löpande verksamheten. Projektet lever sitt eget liv vid sidan om den vanliga organisationen. De som utses att delta i projektarbetet kan ses som ett slags internkonsulter med fria befogenheter att agera inom de ramar som ges. Projektbeskrivning anger förutsättningarna Alla projekt som genomförs inom landstinget har en projektbeskrivning att luta sig mot. I den beskrivs uppdraget i stort, målet med projektet, projektledare, projektgrupp, styrgrupp, referensgrupp, kvalitetsgranskare, projektets tidsram och ekonomiska resurser. Projektbeskrivning fastställs av den som beslutat om projektet, d v s uppdragsgivaren. Deltagarna frikopplas under viss tid Projektledaren och den ordinarie chefen kommer överens om den tid som projektdeltagaren ska lägga ner i projektet. Under denna tid frikopplas projektdeltagaren från sina ordinarie arbetsuppgifter. Ett sätt att kraftsamla Projektformen är ett sätt att kraftsamla; att handplocka människor med olika kunskaper och erfarenheter för att ge en fråga eller ett problem en bred och allsidig belysning. En annan viktig avsikt med "frikopplingen" gentemot den ordinarie placeringen i organisationen, är att skapa ett arbetsklimat som inte belastas av hänsyn till yrkesroller, kollegor, ställning i organisationen etc. 5

6 Det här är landstingets projektmodell Uppdragsgivare Styrgrupp Referensgrupp(er) Projektledare Kvalitetsgranskare Projektgrupp Uppdragsgivare Uppdragsgivare är landstingsdirektören eller förvaltningschefen. Men själva beställningen av projektet kan komma från såväl tjänstemän som politiker. Uppdragsgivaren utser projektledare och styrgrupp. Han/hon ser också till att projektet följer de mål som satts upp och ger pengar till projektet. Det är uppdragsgivaren som fastställer projektbeskrivningen och fungerar normalt som ordförande i styrgruppen. Styrgrupp Styrgruppens uppgift är att granska projektet och se till att det följer landstingets övergripande mål och visioner i stort. Styrgruppens roll är också att löpande diskutera och värdera projektgruppens förslag samt att stödja och stimuera arbetet. För landstingsövergripande projekt fungerar normalt tjänstemannaberedningen vid landstingets kansli som styrgrupp. I vissa fall består styrgruppen av personer som har särskild expertiskunskap inom projektområdet. Det är då viktigt att säkerställa att styrgruppen även har en bred kunskap om landstingets verksamhet. I förvaltningarna organiseras styrgruppen på liknande sätt. Projektledaren Projektledaren är projektets arbetsledare och leder och driver arbetet inom de ramar som fastställts. Han/hon utser, tillsammans med uppdragsgivaren, deltagarna i projektet och ser till att en projektplan upprättas utifrån den fastställda projektbeskrivningen. Projektledaren är en nyckelperson i projektorganisationen och ansvarar för att arbetet drivs framåt, fattar beslut inom projektramarna och tar nödvändiga kontakter. Projektdeltagare Projektgruppens deltagare bidrar med sina erfarenheter, sin kompetens och sitt engagemang till gruppens gemensamma resultat. Att vara med i en projektgrupp kräver engagemang och insatser utöver själva träffarna. Var och en har ansvar för att säkerställa projektets framgång genom att arbeta aktivt och respektera tidsplaner och annat som man kommit överens om i projektplanen. Referensgrupp(er) När det är speciellt viktigt att testa nya idéer, förslag och tankegångar gentemot verksamheten utser uppdragsgivaren referensgrupp(er) som representerar verksamhetsoch kompetensområden med koppling till det aktuella projektet. Rollen är att fungera som bollplank och "tyckare"; att reagera på förslag och att ge råd, idéer och kommentarer. Gruppen har inget formellt ansvar i projektorganisationen. Kvalitetsgranskare För stora och/eller komplexa projekt kan projektledaren behöva någon utanför projektgruppen att diskutera kvalitetsfrågor med. Då utser uppdragsgivaren, i samråd med projektledaren, en kvalitetsgranskare. Denne är ett stöd i arbetet. I mindre projekt fungerar projektledaren själv som kvalitetsgranskare. 6

7 En bra projektplan är A och O för det fortsatta jobbet Projektbeskrivningen är projketledarens kontrakt gentemot uppdragsgivaren. Allt projektarbete inleds med att projektledaren bearbetar och tolkar projektbeskrivningens innebörd och mening. Uppdraget ska nu preciseras och förtydligas. Resultatet sammanfattas i en projektplan. Den är projektets styråra genom hela projektet. PROJEKT- BESKRIVNING PROJEKT- PLAN Övergripande beskrivning av projektet. Innehåller produkt- och effektmål samt tidsoch ekonomiramar för projektet. Utformas i samråd med projekt ledaren. Projektledarens kontrakt med uppdragsgivaren. Kan ange vem som utvärderar och när. Fastställs av uppdragsgivaren. Detaljerad beskrivning av projektet. Utformas av projektledaren och förankras bland projektdeltagarna. Fungerar som en projektintern överenskommelse mellan projektledaren och projektdeltagarna. Fastställs av projektledaren och presenteras för uppdragsgivaren och styrgruppen. Lägg ner tid på projektplanen En bra projektplan ska ge stadga åt projektet och fungera som en tillförlitlig vägvisare under hela arbetet. En bra projektplan är som en bra karta; vägarna fram till målet blir lättare att hitta. Därför är det viktigt att projektledaren lägger ner mycket tid och möda på planens innehåll och struktur. Börja själva projektarbetet med en inledande träff för att förankra projektplanen bland deltagarna i projektet. Projektplanen är en detaljering av projektbeskrivningen Grundprincipen är att projektplanen ska vara en detaljering av projektbeskrivningen. Den här mallen kan då vara bra att arbeta efter när projektplanen utformas: Produktmål för projektet Diskutera, detaljera och förankra produktmålet. Vad ska projektgruppen åstadkomma med sitt arbete - ett datasystem, en ideskiss, en handbok eller vad? Effektmål med projektet Diskutera, detaljera och förankra effektmålet. Vad hoppas man att projektet ska föra med sig på sikt - bättre journalhantering, bättre vård i livets slutskede eller vad? Viktigt att kartlägga utgångsläget för att ha något att jämföra med. Hur ska arbetet läggas upp Hur tänker man gå till väga. Arbetsmetoder. Etappindelning/delprojekt. Ekonomi Detaljerad budget för projektet. Tidsplanering Den beräknade tidsåtgången för respektive deltagare. Vem gör vad och när. Projektets tidsplanering i detalj. Information Vilka bör projektet informera. När och i vilken form. Hur ska projektet del- och slutrapporteras och till vilka. Kontakter utanför projektet Viktiga kontaktpersoner för projektet. Studiebesök etc. 7

8 Hur arbetar man praktiskt i ett projekt Att arbeta i projekt är en utmaning. Utmaningen är att få möjlighet att pröva sina vingar i en arbetssituation där du inte är bunden av din arbetsplats rutiner, regler och hierarkier. Nu är det din insats som räknas; dina kunskaper, din kreativitet och din förmåga. Projektledaren är arbetsledare Projektledaren har en viktig roll. Han/hon är projektets arbetsledare och ansvarar för att tids- och ekonomiramar hålls. Det är viktigt att projektledaren är tydlig och målinriktad i fråga om projektets uppdrag. Annars riskerar gruppen att hamna i onödiga diskussioner om vad man ska göra. Projektledaren är inte utvald för att han/hon är den som har mest kunskaper inom det aktuella området. Det viktigaste är att ha erfarenhet av att arbeta mot uppsatta tids- och ekonomiramar. Förutom denna mer administrativa roll ska projektledaren kunna samordna och stimulera den kompetens som finns inom gruppen. Projektledaren har också en stor social roll; att se till att gruppen fungerar socialt och kunna skapa ett öppet och positivt arbetsklimat. Detta ansvar delas naturligtvis med övriga gruppmedlemmar. Rivstarta inte - viktigt att lära känna varandra I ivern att snabbt komma igång finns det risk att projektgruppen omedelbart kastar sig in i diskussioner om problem, lösningar och annat mer handgripligt projektarbete. Gör inte det. Även om några känner varandra sen tidigare så har de flesta aldrig arbetat ihop. Gruppens medlemmar måste få tid på sig att lära känna varandra. Ett bra sätt att starta ett projektarbete är att ordna en avstamp under informella former. Olika arbetsformer Att arbeta i en projektgrupp är en kombination av eget arbete på hemmaplan, gemensamma och enskilda studiebesök, litteraturstudier och gruppträffar. Gruppträffarna kan arrangeras på flera sätt. Det vanligaste är att man på traditionellt sätt träffas "runt ett bord" och diskuterar, ritar på 8

9 tavlan, ser på en videosnutt osv. Men dagens teknik erbjuder alternativ som många gånger är att föredra. Telefonsammanträden är ett utmärkt komplement när tiden är knapp och frågorna inte är alltför komplicerade - och när man känner varandra. Sammanträden genom videostudios är ett annat alternativ om deltagarna är spridda runt om i länet. Använd checklistorna som ett stöd Använd de speciella checklistor som tagits fram som stöd i projektarbetets olika faser. Det finns checklistor för samtliga funktioner i landstingets projektmodell; projektledaren, projektdeltagarna, uppdragsgivaren, styrgruppen, referensgruppen och kvalitetsgranskaren. Det finns också mallar för budgetplanering, utvärdering av gruppens eget arbete, delrapportering och slutrapportering. Formalisera inte i onödan. Ordning och reda är viktigt. Men belasta inte projektarbetet med en masssa onödig administration. Var noga med att protokollföra överenskommelser och beslut så att det inte uppstår oklarheter om vad som sagts och inte. Dokumentationen är viktig även för den som senare ska utvärdera projektet. Kallelser och annan korrespondens kan med fördel ske via e-post och fax. All projektinformation kan lagras på den speciella infobank som kan upprättas och som bara projektdeltagarna har tillgång till. Däremot ska man sträva efter att skapa informella umgängesformer som stimulerar alla att otvunget och fritt föra fram sina synpunkter. Isolera er inte Informera under projektets gång Mycket av det arbete som hanteras i projektform innebär att man ska utveckla något nytt som sedan ska användas i större sammanhang. Det kan vara riktlinjer, anvisningar, handböcker, vårdprogram etc, som ofta bryter ny väg inom sitt område. Därför är det viktigt att projektet utvecklar informationskanaler till den berörda omgivningen. Grundläggande i alla projekt är att regelbundet stämma av med uppdragsgivare, styrgrupp, referensgrupp och kvalitetsgranskare hur arbetet framskrider; delresultat, tankar och idéer, ekonomi, problem etc. Det är också vikigt att hämta idéer, synpunkter och tips utifrån. Från andra som arbetat med liknande uppgifter, både inom och utanför landstinget. Även användarna/ brukarna av de förslag man kommer med bör kontaktas för att stämma av att produkten är rätt och ger de förväntade effekterna. Självklart ska även andra projekt som har beröringspunkter med det egna projektet informeras för att undvika dubbelarbete och missförstånd. Erfarenheterna visar att informationen under projektets gång betyder mycket för slutresultatet, såväl kvalitetsmässigt som acceptansmässigt. Uppdragsgivaren och projektledaren ska komma överens om vem i projektet som informerar vilka och när. Bevaka inte dina "revir" Ett vanligt problem i många projekt är att projektdeltagaren ser sig som representant för sin arbetsplats/förvaltning och försvarar den i första hand. I projektarbetet krävs ett vidare perspektiv än så. Tänk på att du är med i projektorganisationen i kraft av dina kunskaper och erfarenheter och att projektet har ett, ofta landstingsövergripande, uppdrag att lösa. Ingen får vara åskådare Alla som accepterar att gå med i ett projekt tar även på sig ett ansvar för slutprodukten. Det är inte projektledaren som ensam ska dra lasset och de andra sitta som åskådare. Projektarbetsformen kräver engagemang av såväl övriga projektdeltagare som medlemmar i styr- och referensgrupper. Projektgruppen ska ses som ett arbetslag där var och en har olika roller som alla kräver insatser. När alla solidariskt och efter vars och ens förutsättningar och förmåga gör sitt bästa, då fungerar också projektmodellen. Den som enbart vill vara åskådare och tycka till när det passar ska inte gå med i en projektorganisation. 9

10 Gruppen har ett eget liv som måste vårdas En projektgrupp genomgår olika stadier under arbetets gång. Man startar som ett antal enskilda individer med olika tankar, erfarenheter och kunskaper. Det man delar är medlemsskapet i en grupp som har en gemensam uppgift att lösa och osäkerheten för hur det ska gå. Några känner kanhända varandra sedan tidigare. Men de flesta har i vart fall inte arbetat tillsammans. Efterhand utvecklas gruppen och var och en kuggar in i sin roll. Men inte utan vidare. Gruppens liv måste vårdas för att den ska fungera socialt. Och framför allt måste man vara medveten om vad som kan hända. Vi är ju trots allt bara människor. Det börjar lite osäkert... Medlemmarna i en projektgrupp har ofta mycket olika erfarenheter av planering, grupparbete och problemlösning. Några är kanhända vana utredare och arbetar dagligen med att skriva, sammanställa statistik och liknande uppgifter. Andra arbetar med patienter som sjuksköterska, sjukgymnast etc. Ytterligare andra är specialinriktade på ekonomi, IT, fastighetsfrågor etc. Dessutom är alla unika människor med sina fördelar, brister och egenheter. Nu ska en mix av detta fungera tillsammans och åstadkomma ett resultat på kort tid. Det är inte så konstigt att de flesta grupper från början är lite osäkra och försiktiga. Stämningen är lite spänd och trevande. Samtidigt vill alla visa sin välvilja och att man förstår vad det handlar om. Man vill gärna motsvara andras förväntningar. Konflikter undviks. Vissa tar mycket utrymme för att visa sin säkerhet och kompetens. Andra är mer avvaktande och drar sig undan. Det som sker är att gruppen söker en identitet, det vill säga ge svar på frågor som "vilka är vi, vad ska vi göra, hur är vårt förhållande till omvärlden?" Den arbetsstil, ambitionsnivå och mönster i övrigt som utvecklas inledningsvis brukar prägla gruppen för lång tid framåt.tänk på det som projektledare och ta tag i osäkerheten och var "chef". Genom att vara tydlig och systematisk vid de första träffarna underlättas gruppens fortsatta utveckling.... fortsätter med egen profilering... När medlemmarna blivit accepterade brukar nästa fas i en grupps utveckling vara att enskilda medlemmar hävdar sig själv och de egna behoven. Den inledande generositeten kan övergå i långa och svåra diskussioner om projektet, som ofta mer handlar om makt och inflytande. Spänningar mellan deltagarna blir tydligare och kan leda till öppna konflikter. Det gäller att undvika att fastna i interna strider och istället låta olikheterna bli grunden till ett kreativt arbetsklimat, som drar fördel av att man just är olika. Som projektledare gäller det att tydligt rikta gruppen mot uppgiften.... och landar förhoppningsvis i samarbete När behovet att hävda sig själv har tillgodosetts och eventuellt ifrågasättande av ledare och projektorganisation i allmänhet har släppt, då fokuseras intresset på sakfrågan och det gemensamma målet. Nu börjar gruppen agera mer konfliktfritt och de konflikter som dyker upp handlar om sak-, inte om personfrågor. Gruppen börjar fungera som en kreativ enhet. 10

11 De olika stegen i ett projekt Samla kunskaper och erfarenheter En självklar utgångspunkt i allt projektarbete är att ta tillvara kunskaper och erfarenheter inom det aktuella området. Inventering kan omfatta följande: Projektdeltagarnas egna erfarenheter och kunskaper. Erfarenheter/kunskaper från den egna verksamheten och andra organisationer. Litteratursökning. Studiebesök. Inbjudan av personer med kunskaper inom det aktuella området. Fördela inventeringsarbetet på gruppens medlemmar. Sammanställ och analysera Sammanställ de fakta som insamlats och värdera materialet i förhållande till projektets uppgift. Formulera idéer I idéfasen kan det vara värdefullt att skaffa sig nya infallsvinklar från andra som står helt utanför den egna organisationen. Hur gör man i andra landsting? Hur resonerar man inom industrin? Vad tycker olika intresseorganisationer? En första idé om lösning formuleras av projektgruppen. Använd gärna styrgruppen som bollplank i diskussionerna. Det är viktigt att få återkoppling och se att man är på rätt väg. Alla produkter som kommer ur olika projektarbeten ska möta verkligheten. Ett system för redovisning av patientkostnader kräver kanhända programvaruutveckling, utbildning, utrustning m m innan det fungerar på sjukhus och vårdcentraler. Ett program för omhändertagande av misshandlade kvinnor ska säkert populariseras och tryckas innan det sprids. Förslaget möter verkligheten Det är projektets art och mål som styr hur mötet med verkligheten blir. Det kan ske på följande sätt: En organisatorisk modell. En metod. En broschyr. Ett datasystem. En handlingsplan. Ett strategidokument. Mötet med verkligheten kan också innebära att förslaget/lösningen först testas i mindre skala, för att kontrollera funktionen. Detta gäller framför allt i tekniskt inriktade projekt. Lägg fram konkreta förslag Med stöd av faktaunderlaget, idédiskussionerna och synpunkter från andra tar projektgruppen fram konkreta förslag på hur problemet/frågan kan lösas. Förslaget testas i referensgruppen och förankras i styrgruppen. 11

12 Slutrapporten ska vara kort, lättläst och lyfta fram det väsentliga Slutrapportens innehåll Alla projekt innebär att man bygger upp en omfattande kompetens inom det aktuella området. Det är utomordentligt viktigt att erfarenheterna/förslagen/riktlinjerna samlas i en slutrapport. Slutrapporten kan se olika ut beroende på ämnesområdet men en bra grundstruktur att hålla sig till kan vara följande: SLUTRAPPORTENS INNEHÅLL Sammanfattning Bakgrund Projektets mål (produkt- och effektmål) Projektorganisation Metoder och arbetssätt Resultat och erfarenheter Förslag till åtgärder Så här kan erfarenheterna spridas Utvärdering Det är projektgruppen som utarbetar slutrapporten. Den fastställs av projektledaren och presenteras för styrgruppen. Uppdragsgivaren beslutar om hur den ska hanteras vidare. I slutrapporten lämnar projektgruppen också förslag på när, hur och av vem projektet ska utvärderas. Några tips att tänka på Slutrapporten ska läsas av personer med skiftande bakgrund. Det kan vara experter, politiker, fackliga företrädare, chefer och medarbetare i största allmänhet. Oavsett vem ni skriver för är följande råd värda att beakta. Låt inte rapporten svälla ut. Använd gärna talande och tydliga rubriker. Använd ett enkelt och levande språk. Korta meningar. Undvik inskjutna bisatser. Akta er för substantivsjukan. Koncentrera er på resultatet, inga långa utläggningar om metoder och arbetssätt. Använd gärna diagram, illustrationer och bilder för att lyfta och förtydliga budskapen. Undvik fackuttryck och medicinska specialtermer. Bra skrivvägledning ges i Skriv så du blir läst, Råd och Riktlinjer för dig som skriver i Norrbottens läns landsting. Sprid erfarenheterna Det kanske inte räcker med slutrapporten för att sprida erfarenheterna. Andra sätt att få ut budskapen kan vara: Tryckta broschyrer eller informationsblad. Videoprogram och utställningar. Konferenser och seminarier. I denna fas kan det vara lämpligt att ta hjälp av utomstående informationskonsulter. Tänk på att det också kan finnas annat material från projektarbetet (delutredningar, enkätundersökningar etc) som är av allmänt intresse och därför bör göras tillgängligt för intresserade. 12

13 Några avslutande tips och råd Tänk efter före du går in i ett projekt Visst är det smickrande att bli tillfrågad om att få vara med i ett projekt. Man känner sig utvald, privilegierad, lite mallig. Glöm smickret och allt det andra. Gå inte med i ett projektarbete om du känner att du just för tillfället inte har tid, kraft och ork att engagera dig. För det är vad som kommer att förväntas av dig, oavsett om det gäller att vara projektledare eller projektdeltagare. Begär betänketid innan du bestämmer dig. Fundera över om det är några villkor du har för att kunna ställa upp. Prata med din närmaste chef och hör hur han/hon ser på ditt engagemang. Att tänka efter före är bra både för dig personligen och för projektet. Gör inte projektgruppen för stor En viktig faktor för det psykologiska klimatet i en grupp är att inte göra den för stor. Stora grupper har en förmåga att tysta vissa och tillåta andra att bre ut sig. En lagom storlek för en projektgrupp är 4-8 personer. I större projekt är det bättre att dela upp projektet i delprojekt. Då behåller man arbetsformens spänst och vitalitet. Avsluta med att summera Hur blev det med projektet? Gjorde vi det vi skulle? Kunde vi har gjort på något annat sätt? Hur fungerade samarbetet? Vad tar vi med oss för lärdomar? Finns det några tips och råd om projektarbete som vi skulle vilja delge andra? Kort och gott - ägna avslutningsvis några timmar åt att summera och följa upp det egna projektarbetet och ta med erfarenheterna till nästa projektengagemang och till ditt ordinarie arbete. Så byggs kunskapen om projektarbete på undan för undan. Nya erfarenheter justerar gamla kunskaper och gradvis utvecklas arbetsformen till att bli det flexibla, stimulerande verktyg som är avsikten. Gör inte projektorganisationen till en spegelbild av vardagen Att arbeta i projekt är ett alternativ till det vanliga arbetet i vardagen. En av arbetsformens fördelar är att den ger möjlighet att skapa samarbetskonstellationer som bryter vanliga hierarkier och skär över yrkes-, avdelningsoch förvaltningsgränser. Utnyttja det. Det kan skapa dynamik och spänst i projektarbetet. Välj inte ut personer efter ställning i organisationen. Försök att hitta kreativa, kunniga och intresserade personer oberoende av position. Den som inte är intresserad ska inte övertalas att vara med. Det blir aldrig bra. 13

14 Lästips Boken om landstinget, landstingets verksamhetsidé. Landstingets strategi, vägval och värderingar för att utveckla välfärden i Norrbotten. Landstingsstyrelsens plan Landstingsplan Arbetsplan Ordning och reda, Råd & Riktlinjer för diarieföring och ärendehantering. Förtroligt, Råd & Riktlinjer om tystnadsplikt och sekretess. Elektronisk information, Råd & Riktliner för informationssökning och lagring. Skriv så du blir läst, Råd & Riktlinjer till dig som skriver i Norrbottens läns landsting. Basenhetsplan, Råd & Riktlinjer för landstingets basenhetschefer. Att umgås med media, Råd & Riktlinjer för kontakter med massmedia. Snabbare och säkrare post, Råd & Riktlinjer om elektronisk posthantering. Samtliga dessa trycksaker finns även inlagda på Landstingets infobank. OM PERSONLIG UTVECKLING Att leva och verka till 100 %, Stephen Covey Från underställd till medarbetare, PU-konsult OM LÄRANDE ORGANISATIONER Den femte disciplinen, Peter Senge The age of unreason, Charles Handy The fifth disciplin Fiedsbook, Peter Senge Utveckling pågår, Sunnanå Utbildning AB OM LEDARSKAP Ledarskapets fallgropar, Adizes En minuts chefen, Kenneth Blanchard Kunskapsledning, Karl Erik Sveiby 14

15 RÅD & RIKTLINJER FÖR PROJEKTARBETE Produktion: Projektet Landstingets projektmodell (Anne Öhman/projektledare, Jan-Erik Andersson, Marie Asplund, Kurt Hofgren och Margareta Karlsson) i samarbete med Persson & Westerberg AB. Foto: Per Pettersson Tryck: Länstryckeriet, Luleå i november 1996 Papper: Omslag Silverblade matt 170 g. Inlaga Silverblade matt 100 g. 15

16 Landstingets kontaktperson i frågor som rör projektmodellen är Klas Tunbrå. Du når Klas på telefon , eller direkt via e-post. Du som finns utanför landstinget når Klas på adressen: LULEÅ TELEFON: E-POST:

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY 1 (7) RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY Inledning Syftet med denna projektpolicy är att skapa en tydlig och enhetlig styrning och struktur för projektarbete i kommunen. Målet med projekt i Strömsunds

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson REVISIONSRAPPORT Granskning av projektredovisning styrning och uppföljning Landstinget Halland 2004-05-18 Leif Johansson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 1. Uppdrag...2 2. Syfte och metod...2

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1 HÄRJEDALENS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1 PROJEKTPOLICY Denna projektpolicy syftar till att göra projektarbete som arbetsform effektivt samt att ange riktlinjer

Läs mer

Guide till projektmodell - ProjectBase

Guide till projektmodell - ProjectBase Guide till projektmodell - ProjectBase Innehållsförteckning 1. Projektmodellen ProjectBase 2 2. Vad är ett projekt? 2 3. Syfte och mål 2 4. Projektets livscykel 3 5. Styrdokument och checklistor 4 6. Organisation

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell BP = Beslutspunkt (Projektmodellen har fem beslutspunkter. Vid varje punkt tar beställare/styrgrupp beslut om stopp eller gå)

Läs mer

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 12 Grundläggande värden... 2 Kund/Brukarorientering... 2 Engagerat ledarskap...

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Projektplan: Administrativa roller

Projektplan: Administrativa roller 1 (6) Projektplan: Administrativa roller Projektledare: Linda Lundberg Uppdragsgivare: Ulf Heyman Datum: 2010-06-14 1. Bakgrund och motiv Vid institutionerna finns idag ett antal olika befattningar vilka

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

fafner ledarskap- och organisationsutveckling Tingsryd 090930

fafner ledarskap- och organisationsutveckling Tingsryd 090930 fafner ledarskap- och organisationsutveckling Tingsryd 090930 PROJEKTARBETE Projekt handlar om hur tillfälliga organisationer hanteras så att RÄTT PROBLEM löses på RÄTT SÄTT vid RÄTT TIDPUNKT 1 Olika sorters

Läs mer

Inspirationsguide 1. Växtkraft Mål 3. Förberedelsearbetet steg för steg. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv

Inspirationsguide 1. Växtkraft Mål 3. Förberedelsearbetet steg för steg. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv Inspirationsguide 1 Förberedelsearbetet steg för steg Växtkraft Mål 3 En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv 1. FÖRBEREDELSEARBETET STEG FÖR STEG... 3 HUR VI ARBETAR MED

Läs mer

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2 Projektplanering www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen måste

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

LÖNESÄTTANDE SAMTAL OCH SMHIs LÖNEKRITERIER 2009

LÖNESÄTTANDE SAMTAL OCH SMHIs LÖNEKRITERIER 2009 Utfärdad av: Dokumentnamn: LÖNESÄTTANDE SAMTAL OCH SMHIs LÖNEKRITERIER 2009 Den individuella lönesättningen sker i samtal mellan chef och medarbetare. Den individuella lönen medarbetarens förmåga att uppfylla

Läs mer

EXCELLENS PASSION HANDLINGSKRAFT. Utvecklingssamtal i praktiken Riktlinjer och råd för både medarbetare och chefer

EXCELLENS PASSION HANDLINGSKRAFT. Utvecklingssamtal i praktiken Riktlinjer och råd för både medarbetare och chefer EXCELLENS PASSION HANDLINGSKRAFT Utvecklingssamtal i praktiken Riktlinjer och råd för både medarbetare och chefer Inledning och läsanvisning I detta dokument finns KI:s riktlinjer beträffande utvecklingssamtal

Läs mer

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

Ledaravtalet - från ord till handling. Möjligheternas avtal vägledning för en väl fungerande lokal lönebildning

Ledaravtalet - från ord till handling. Möjligheternas avtal vägledning för en väl fungerande lokal lönebildning Ledaravtalet - från ord till handling Möjligheternas avtal vägledning för en väl fungerande lokal lönebildning 2. Möjligheternas avtal Ledaravtalet kopplar ihop företagets affärsidé och mål med personlig

Läs mer

Ramverk för projekt och uppdrag

Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Medarbetarsamtal Chefer och medarbetare

Medarbetarsamtal Chefer och medarbetare Medarbetarsamtal Chefer och medarbetare Chef / ledarsansvar STEG 1: ORGANISERA STEG 2: FÖRBEREDA STEG 3: GENOMFÖRA STEG 4: UTVÄRDERA STEG 5: FÖLJA UPP Medarbetaransvar Medarbetarsamtal på LiU Medarbetarsamtalet

Läs mer

Grunder för PPS. Tieto PPS AH001, 8.1.1, Sida 1

Grunder för PPS. Tieto PPS AH001, 8.1.1, Sida 1 Sida 1 Om grunder för PPS Nöjd kund och nytta för alla är utgångspunkten för PPS. Grundläggande synsätt är positiv människosyn, åtagande, nytta och samförstånd. PPS utgår ifrån att varje människa är en

Läs mer

Hållbar organisations- utveckling

Hållbar organisations- utveckling Hållbar organisations- utveckling Centrum för arbets- och miljömedicin Solnavägen 4, 113 65 Stockholm 08-123 400 00, camm@sll.se http://camm.sll.se Arbetslivet blir alltmer oförutsägbart med fler och snabbare

Läs mer

Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10

Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10 Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10 1. Bakgrund Stora delar av de kommunala verksamheterna är organiserade i en beställar-utförarmodell,

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Lönepolitik? Statistik för ditt yrke? Hjärtefråga lön? På vision.se/lon hittar du till allt som rör din lön. Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

CHEF OCH LEDARSKAP. Sida 1

CHEF OCH LEDARSKAP. Sida 1 CHEF OCH LEDARSKAP Sida 1 GISLAVEDS KOMMUNS LEDNINGSVISION Som chef i Gislaveds kommun står du för skillnaden mellan en fungerande verksamhet och en mycket bra verksamhet. I ditt ledarskap är du modig

Läs mer

IT-enhetens projektmodell. Orion

IT-enhetens projektmodell. Orion s projektmodell rojektmodell Sidan 1 av (18) INNEHÅLL 1 BAKGRUND...2 2 FÖRSTUDIEN...3 2.1 SYFTE...3 2.2 INNEHÅLL...3 2.3 DOKUMENTATION...4 2.4 DOKUMENTATIONSANSVARIG...4 3 ROJEKTSTART...5 3.1 SYFTE...5

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Projektkunskap, företagande, entreprenörskap LS10a lektion 5 Dagens lektion Gruppdynamik Teambuilding Icke-agila projekt Presentationsteknik inför presentationen Maslow Behov av självförverkligande Behov

Läs mer

Utsikt - Ett projekt kring missbruksproblematik och

Utsikt - Ett projekt kring missbruksproblematik och Innehåll 1. Inledning 4 1.1 Projektets bakgrund... 4 2 Projektbeskrivning 4 2.1 Uppdragsbeskrivning... 4 2.2 Syfte... 4 2.3 Mål... 4 2.4 Avgränsningar... 4 2.5 Framgångsfaktorer... 4 2.6 Risker... 5 Utsikt

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Riskhantering för administrativa projekt inom Karolinska Institutet

Riskhantering för administrativa projekt inom Karolinska Institutet Riskhantering för administrativa projekt inom Karolinska Institutet Riskhantering Identifiera Värdera/prioritera Åtgärda Fastställd 2002-06-24 1 Innehållsförteckning OM RISKHANTERING... 3 ALLMÄNT... 3

Läs mer

Projekt Integrativ medicin inom Region Skåne

Projekt Integrativ medicin inom Region Skåne Region Skåne Direktiv Datum 2009-06-08 Dnr Projektdirektiv Projekt Integrativ medicin inom Region Skåne Organisatorisk enhet Projektbeställare Projektledare Koncernledning Rita Jedlert Hans Du Rietz Datum

Läs mer

Den kommunala vuxenutbildningen

Den kommunala vuxenutbildningen Revisionsrapport Den kommunala vuxenutbildningen en uppföljning Halmstads kommun 14 september 2009 Bo Thörn Sammanfattning Revisorerna i Halmstads kommun har gett Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Att komma igång rätt i en projektgrupp Utdrag ur och sammanfattning av ett arbetsschema.

Att komma igång rätt i en projektgrupp Utdrag ur och sammanfattning av ett arbetsschema. PIE. IEI. Linköpings universitet. 1 Artikel A1 i serien Att komma igång och bli klar i tid Att komma igång rätt i en projektgrupp Utdrag ur och sammanfattning av ett arbetsschema. ALLMÄN BESKRIVNING Tänka-fasen

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN

FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN S V E R I G E S A R K I T E K T E R FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN INLEDNING Mentorskap är ett koncept för att inspirera, utmana och utveckla människor i profession och som person. Mentorskapet innebär att

Läs mer

Medarbetar- och ledarpolicy

Medarbetar- och ledarpolicy www.hassleholm.se S Medarbetar- och ledarpolicy Policy Innehåll Medarbetar- och ledarpolicy 3 Tillsammans skapar vi Hässleholms kommun 3 Hässleholms kommun som arbetsgivare 3 Medarbetarskap 3 Ledarskap

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2010-04-19 Projektspecifikation Projekt: Kost/Nutrition 2262 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Wera Ekholm Datum: 100407 Godkänd av: Karin

Läs mer

Projektprocessen. Projektprocess

Projektprocessen. Projektprocess Dnr Mahr 19-2014/563 1 (av 6) Projektprocess Datum: Version: Dokumentansvarig: 150116 1.0 Jenny Wendle Stöddokument för det grafiska dokumentet Projektprocessen grafisk 1.0 Projektprocessen Projektprocessen

Läs mer

Producenten Administratör eller konstnär?

Producenten Administratör eller konstnär? Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?

Läs mer

Landstingsstyrelsens protokoll

Landstingsstyrelsens protokoll Landstingsstyrelsens protokoll Sammanträdet den 19 november 1996 188-192 Beslutande Karl-Gunnar Holmqvist (s), ordförande Lars Spolander (m) Kenneth Backgård (ns) Harry Nyström (v) Göte Pettersson (fp)

Läs mer

SP:s projektrutiner 2011-05-24. Magnus Holmgren

SP:s projektrutiner 2011-05-24. Magnus Holmgren SP:s projektrutiner 2011-05-24 Magnus Holmgren Styrande dokument Vision, affärsidé, strategi, etc. SP:s huvudprocess Projekt Huvudprocess projekt Försäljning Projektstart Genomförande Rapportering Projektslut

Läs mer

Nässjö kommuns personalpolicy

Nässjö kommuns personalpolicy Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och

Läs mer

Region Gotlands projektmodell. Riktlinjer fastställda av ledningskontoret,

Region Gotlands projektmodell. Riktlinjer fastställda av ledningskontoret, Region Gotlands projektmodell Riktlinjer fastställda av ledningskontoret, 2014-11-14 Innehåll VARFÖR SKA MAN HA EN GEMENSAM PROJEKTMODELL?...3 VAD ÄR ETT PROJEKT?...4 FÖRSTUDIE...5 HUVUDPROJEKT...6 PROJEKTORGANISATION,

Läs mer

Gruppdynamik enligt Firo

Gruppdynamik enligt Firo www.byggledarskap.se Gruppdynamik enligt Firo 1(7) Gruppdynamik enligt Firo På varje arbetsplats finns det flera olika grupperingar. Som ledare behöver man förstå hur grupper generellt fungerar och utvecklas.

Läs mer

Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare

Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare Ny roll för chefer och för medarbetare Vår omvärld förändras i snabb takt och vår verksamhet berörs på många sätt. Det handlar om allt från digitalisering

Läs mer

Projekt som arbetsform

Projekt som arbetsform Innehåll Olika slags projekt Projektmodeller Planeringsmodeller 1 En föränderlig värld Människor idag vill vara med och påverka sin situation Delaktighet i verksamheten Ökad konkurrens Osäkerhet på marknaden

Läs mer

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011, anvisningar för projekt- /grupparbete

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011, anvisningar för projekt- /grupparbete Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Återkoppling på revisorernas granskning av styrelsens uppdrag att tillvarata positiva exempel

Återkoppling på revisorernas granskning av styrelsens uppdrag att tillvarata positiva exempel BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum 2015-02-16 Sida 1 (3) Ledningsenhet C-fv Dnr LD14/03668 Uppdnr 968 2015-02-02 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2015-02-16 Landstingsstyrelsen

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

Chefens roll i lönebildningen. Resultat av partsgemensamt arbete

Chefens roll i lönebildningen. Resultat av partsgemensamt arbete Chefens roll i lönebildningen Resultat av partsgemensamt arbete Chefens roll i lönebildningen Här presenteras resultatet av ett partsgemensamt arbete mellan SKL/Pacta och AkademikerAlliansen om chefens

Läs mer

Projekt Trafikskola för jämställdhet 2005-2007 Landstinget Dalarna

Projekt Trafikskola för jämställdhet 2005-2007 Landstinget Dalarna Projekt Trafikskola för jämställdhet 2005-2007 Landstinget Dalarna Bakgrund Det krävs ett nytt sätt att tänka för att lösa de problem som det gamla sättet att tänka har skapat. Albert Einstein. Jämställdhet

Läs mer

LANDSTINGETS REVISORER Norrbottens läns landsting. Arbetsordning. Fastställd 2014-12-09

LANDSTINGETS REVISORER Norrbottens läns landsting. Arbetsordning. Fastställd 2014-12-09 Arbetsordning 2015 2018 Fastställd 2014-12-09 1 Arbetsordning för mandatperioden 2015-2018 Enligt God revisionssed i kommunal verksamhet 2014 bör revisorerna utarbeta effektiva och tydliga arbetsformer

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

Bilaga. Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. Mall till stöd för utvecklingssamtal. Personalenheten 2012-03-30

Bilaga. Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. Mall till stöd för utvecklingssamtal. Personalenheten 2012-03-30 Bilaga Utvecklingssamtal vid Umeå universitet Mall till stöd för utvecklingssamtal Personalenheten 2012-03-30 Genomföra och dokumentera Genomför dina samtal utifrån tre tidsperspektiv Tillbakablick Nuläge

Läs mer

Landstinget Västernorrlands utmaningar

Landstinget Västernorrlands utmaningar Fempunktsprogrammet Landstinget Västernorrlands utmaningar Landstinget i Västernorrland har under senare år genomgått en rad förändringar. Det har bland annat gällt förändringar i organisation, i lednings-

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY. #mitthässleholm

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY. #mitthässleholm #mitthässleholm Bilderna är hämtade från Hässleholms kommuns Instagram-konto. Medarbetare har fotograferat och publicerat bilder från sin arbetsvardag. Dela gärna dina historier, bilder och filmer och

Läs mer

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Innehåll Förord 5 Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8 Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Kreativa möten 27 Idédiamanten en strukturerad metod

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Datum:

Läs mer

Revisionsrapport Projektstyrning Hudiksvalls kommun

Revisionsrapport Projektstyrning Hudiksvalls kommun Revisionsrapport Projektstyrning Hudiksvalls kommun Torsten Sjöström Okt 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1 Bakgrund 2 2 Revisionsfråga 2 3 Metod 3 4 Definition av begreppet projekt 3 5 Avgränsningar

Läs mer

LANDSTINGETS REVISORER Norrbottens läns landsting. Arbetsordning. Fastställd

LANDSTINGETS REVISORER Norrbottens läns landsting. Arbetsordning. Fastställd Arbetsordning 2016 2018 Fastställd 2015-12-12 1 Arbetsordning för perioden 2016-2018 Enligt God revisionssed i kommunal verksamhet bör revisorerna utarbeta effektiva och tydliga arbetsformer tillsammans.

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

Projektarbete. Innehåll

Projektarbete. Innehåll Projektarbete David Axelson-Fisk Verksamhetscontroller och projektledare Kyrkokansliet 1 06-11-19 Innehåll Projektbegreppet Projektmodellen Projektflödet Projektorganisationen Projektledaren Projektbeställaren

Läs mer

Åse Theorell. Där skog och slätt möts står jätten, stenen som gett namn åt bygden och vars gåta fortfarande är olöst

Åse Theorell. Där skog och slätt möts står jätten, stenen som gett namn åt bygden och vars gåta fortfarande är olöst Åse Theorell Där skog och slätt möts står jätten, stenen som gett namn åt bygden och vars gåta fortfarande är olöst Föreläsningen ikväll Era förväntningar och frågeställningar Min bakgrund och vad jag

Läs mer

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara

Läs mer

PROJEKTDIREKTIV. Gemensam Folktandvårdsorganisation i Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten

PROJEKTDIREKTIV. Gemensam Folktandvårdsorganisation i Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten PROJEKTDIREKTIV Gemensam Folktandvårdsorganisation i Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten webbadress - Projektnamn Gemensam Folktandvårdsorganisation i Jämtland, Västernorrland, Västerbotten

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN Planens syfte. Syftet med Barn- och utbildningsnämndens vision i Älvdalen är att denna skall vara vägledande för de utvecklingsinsatser

Läs mer

INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING. Agneta Bränberg

INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING. Agneta Bränberg INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING Agneta Bränberg Projektet närmar sig sitt slut men vad händer sedan? INFÖRANDE Avslutande del av genomförandefasen? Inledande del av projektavslutet? Egen fas? -Viktigt

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

PAEI. - Organisationens fyra roller

PAEI. - Organisationens fyra roller PAEI - Organisationens fyra roller PAEI - Organisationens fyra roller Ichak Adizes, professor i management vid University of California i Los Angeles har skrivit flera böcker om ledarskap och organisationsutveckling.

Läs mer

Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte

Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Instruktion Stöd för processkartläggning i ett 1 (7) Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Denna instruktion syftar till att utgöra ett stöd

Läs mer

Stockholms stads Personalpolicy

Stockholms stads Personalpolicy Stockholms stads Sten Nordin, Finansborgarråd Tydliga gemensamma mål Det arbete vi utför i Stockholms stad ska utgå från dem som bor och verkar i staden. Verksamheten syftar till att ge invånarna en så

Läs mer

LEDNINGSPOLICY

LEDNINGSPOLICY 2002-01-29 1 LEDNINGSPOLICY 2002-01-29 2 LEDNINGSFILOSOFI Verksamheten i Vindelns kommun skall vara visions- och målstyrd, samt präglas av ett delegerande arbetssätt med tydlig uppföljning och utvärdering.

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag 2012-12-10 Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag Ett deluppdrag inom projektet Cancerstrategi Gävleborg UPPDRAGiL Landstinget Gävleborg Mall-ID 120920 Uppdragsdirektiv Innehållsförteckning 1 Grundläggande

Läs mer

Moment Tidpunkt Ansvarig Verktyg Kommentar Projektdokumentation: - Förstudierapport. Före Finsams styrelse

Moment Tidpunkt Ansvarig Verktyg Kommentar Projektdokumentation: - Förstudierapport. Före Finsams styrelse Projektdokumentation: - Förstudierapport Mall för förstudie - Ansökan Mall projektansökan - Projektplan - Minnesanteckningar som tillför sakuppgifter - Övrig dokumentation av tillfällig eller ringa betydelse

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

En lathund om hur man hanterar. kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N?

En lathund om hur man hanterar. kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N? En lathund om hur man hanterar kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N? Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade

Läs mer

Underlag vid medarbetarsamtal

Underlag vid medarbetarsamtal Datum Dnr 1(5) 2015-01-21 Underlag vid medarbetarsamtal Mallar inför och under medarbetarsamtal Enheten för personal och kompetens 2015-01-21 Postadress: Besöksadress: Telefon: 08-519 540 00 Box 50007

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer