Avstämningsrapport efter genomförd mobiliseringsfas för projektet Unga i JOBB

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Avstämningsrapport efter genomförd mobiliseringsfas för projektet Unga i JOBB"

Transkript

1 Avstämningsrapport efter genomförd mobiliseringsfas för projektet Unga i JOBB Projektnamn: Unga i JOBB Diarienummer:

2 Innehåll Projektnamn: Unga i JOBB Rapportering av mobiliseringsfasen Material Film Hemsida Remissen, medgivande och samtycke Värdegrund Åtagande Livskompassen, Nyckelperson Fördjupad kartläggning Handlingsplan Hälsa ACT Se även bilaga Inspirationsdag Prova På Plats (PPP) Testerna WAIS IV samt WAIS III NI Kartläggning av målgrupp Samverkan Föreläsningar och utbildningar Delaktighet Omvärldsanalys Utvärdering avseende Fördjupad utredning Bjuvssam Forskning Ungdomsstyrelsen Skolresursen i Bjuvs kommun Problemanalys Projektets intressenter Jämställdhet och tillgänglighet Målanalys Mervärden (29)

3 8 Arbete med att uppnå mervärden i projektet med utgångspunkt i programkriterierna lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet eller strategisk påverkan ACT Ross Greene Anknytning Transnationell verksamhet Regionalfondsinsatser i projektet Lärande, uppföljning och utvärdering Riskanalys och riskhantering Resursplanering Tids- och aktivitetsplan Reviderad budget för genomförandeprojektet Medfinansiering - avser projekt i programområde 2: Utlysningsspecifika krav (29)

4 1 Rapportering av mobiliseringsfasen Vilken verksamhet har bedrivits under projektets mobiliseringsfas? 1.1 Material Under mobiliseringsfasen har projektets olika delar med dess innehåll arbetats fram. En kort beskrivning följer med de olika delarna nedan Film En film är under bearbetning och kommer att användas vid remissförfarandet. Grunderna finns och tanken är att de första deltagarna skall få vara med och skapa filmen Hemsida En hemsida är sedan projektstart aktuell, se Remissen, medgivande och samtycke Se även bilaga 1 Deltagaren kommer på remiss från antingen Försäkringskassan (FK), Arbetsförmedlingen AMO Helsingborg (11 Nordväst Skånska kommuner), Bjuvs kommun, Svalövs kommun, Båstads kommun, Åstorps kommun eller från Helsingborgs Stad. Dessa deltagare kommer att remitteras från handläggare på försörjningsstöd eller respektive arbetsmarknadsenhet. Remissen har fyllts i tillsammans med deltagaren innan den skickas till projektet. Deltagaren fyller då även i en medgivandeblankett för de enheter där han/hon har kontakter, med vilka projektet får lov att utbyta information kring deltagaren. Remissen skickas till projektledaren som därefter sammankallar en filtergrupp beståendes av en PTP psykolog, en studie- och yrkesvägledare (SYV), en socionom och en arbetslivscoach som går igenom och fördelar remisserna på någon av de fyra ovannämnda personerna, vilka också är de som kommer att genomföra kartläggningen med alla deltagare. De fyra kartläggarna har möte en gång i veckan där det finns utrymme och möjlighet att diskutera oklara fall och få handledning inom gruppen. Som stöd för diskussionen utgår kartläggningsgruppen från en checklista över olika förmågor, såsom att planera, strukturera, hantera förändringar, välja och fatta beslut och att uttrycka tankar, problem, känslor och behov. Tanken är att kartläggarna ska utforska och fundera kring vilka situationer som deltagaren har klarat av bra respektive inte klarat av, för att kunna identifiera hur dessa har skiljt sig åt avseende förutsättningar och krav som har riktats mot deltagaren. Syftet är således att undersöka vilken kapacitet deltagaren har att möta de krav som olika situationer ställer på honom/henne. Remissen med information om remissförfarande, samtycke och medgivandeblankett ligger även på hemsidan där alla kan ladda ned den som en PDF fil och fylla i den Värdegrund Projektet kommer att ha en gemensam värdegrund för både deltagare och personal. Denna har utarbetats tillsammans med ungdomar och kommer att bearbetas för att vara färdig till projektstart Åtagande Varje deltagare kommer att få skriva på ett åtagande som tydliggör vad som gäller avseende droger, sekretess, sjukanmälan, närvaro, hur kontakt sker och andra praktiska saker Livskompassen, som är inspirerad av ACT, kommer vara en del i det första mötet med deltagaren. Se bilaga Nyckelperson 4 (29)

5 Deltagaren kommer att ha en Nyckelperson, vilken kommer att vara den person som följer deltagaren och stöttar denne under projektets gång. Nyckelpersonen uppgift är att bekräfta och se individen, att utgöra en trygghet och vara ett extra stöd för deltagaren. Nyckelpersonen kommer att ha tätare kontakt med deltagaren, vara insatt i hur det går för deltagaren, följa upp och lämna över vid inkopplande av övrig projektpersonal samt vid överflyttning till nästa fas i projektet, då en ny nyckelperson tar vid Fördjupad kartläggning Se bilaga Handlingsplan Kartläggningen ska mynna ut i en handlingsplan som deltagaren sedan arbetar med i genomförandefasen i projektet. Handlingsplanen utgörs av en sammanfattande bedömning med rekommendationer från kartläggaren, vilken gås igenom med deltagaren. Under skapandet av handlingsplanen är det viktigt att kartläggaren följer upp och stämmer av med deltagaren hur han/hon känner inför den och att en diskussion kring motivation förs. Hur beredd är deltagaren att göra förändringarna? Hur motiverad är deltagaren på en skala mellan 1-10 att arbeta med den handlingsplan som har skapats? Hur stor tilltro har deltagaren till sina egna förmågor avseende att lyckas med den uppsatta handlingsplanen på en skala mellan 1-10? Det är viktigt att skapa delmål där deltagaren inte kan misslyckas, det är oerhört viktigt för deltagaren att känna att han/hon lyckas! För de deltagare där ytterligare behov av fördjupning eller utredning framkommit i kartläggningsfasen görs detta i genomförandefasen. Exempelvis kan deltagaren och den som kartlägger ha identifierat svårigheter som behöver undersökas närmare, till exempel genom psykologutredning, utredning hos specialpedagog eller ytterligare fördjupning hos arbetslivscoach Hälsa Vi kommer att arbeta med hälsa i projektet där man som deltagare i mindre grupp träffar friskvårdskonsulenten en eftermiddag och berör ämnen som: Kost, matens betydelse för ork och hälsa. Motion, fysiskt aktiv/fysiskt inaktiv vad innebär det för mig? Sömn, viktig för hälsan med individuell sömn/sömnklocka. Droger och sexuell hälsa där det finns möjlighet att bjuda in externa föreläsare ACT Se även bilaga 4 Forskning visar att arbetslösa i större utsträckning lider av ohälsa, både psykiskt och fysiskt. Arbetslöshetsrelaterade påfrestningar där man både varit arbetslös en längre tid, och deltagit i olika program/åtgärder/insatser och inte kommer vidare kan leda till reaktioner både beteendemässigt, fysiskt och psykiskt. Detta kan yttra sig i sämre självförtroende, sämre självkänsla, depression, ångest, ekonomisk stress och oro, minskat socialt umgänge, brist på rutiner och mycket därtill. Detta framgår både i forskning, i samtal med de ungdomar vi träffat och de erfarenheter från de personer som arbetar med målgruppen. Mot bakgrund av ovanstående har vi valt att arbeta utifrån ACT, Acceptance and Commitment Therapy. Deltagarna kommer att i smågrupper om cirka 5-6 deltagare tillsammans med PTP psykologen beröra ämnen såsom livsvärden, acceptans och medveten närvaro Inspirationsdag Projektet kommer att ha en inspirationsdag på fredagar. Grunden till denna är att ungdomarna själva ska få vara delaktiga och deras önskemål om aktiviteter, information och annat kommer att tas tillvara på för att genomföras under denna inspirationsdag. Vi har under mobiliseringsfasen arbetat fram olika ämnen med underlag som vi kan använda oss av. 5 (29)

6 Ämnena har vi valt utifrån vad som har kommit fram på de workshops vi haft med ungdomarna och är följande: Samhällssmart Ekonomismart Info om studier och arbetsmarknaden Filmvisning Samarbetsövningar Värderingsövningar Prova På Plats (PPP) Praktik har i mångas öron fått en väldigt negativ klang. Personer som praktiserat uttrycker det ofta som att de känt sig som gratis arbetskraft och att det inte lett någonstans. Det går inte att neka att det tyvärr finns oseriösa arbetsplatser, men det finns även seriösa praktikplatser. Det är viktigt att vara medveten om att dessa arbetsgivare faktiskt ställer upp med personal, tid och lär praktikanten om sin bransch och sitt yrke. Att få möjligheten att komma ut på en arbetsplats för att prova på yrket kan faktiskt vara avgörande för framtida etablering på arbetsmarknaden, ett första steg på den egna yrkeskarriären. Genom att komma ut på PPP får deltagaren möjlighet att lära sig något nytt, får en dokumenterad erfarenhet, en merit att lägga till på sitt CV, ett intyg och en referens. Man har också möjlighet att få anställning på arbetsplatsen och även om det inte finns chans till fortsatt anställning där så kan en lyckad praktik bidra till en framtida anställning någon annanstans genom att man fått erfarenhet och en referens. I materialet avseende PPP har vi tagit hänsyn till de synpunkter och önskemål som målgruppen tagit upp på workshopen 28/ gällande PPP. En lyckad PPP kräver ett grundligt förarbete. De personer som kommer till Unga i JOBB har en rad misslyckade praktikplatser i bagaget. Här gäller det för oss i Unga i JOBB att tänka om och tänka nytt. Vad kan vi göra annorlunda för att inte bjuda på ytterligare ett misslyckande? När deltagaren går ut på PPP är det viktigt att inte släppa personen utan nu är det extra viktigt att finnas kvar som hjälp och stöd för att personen ska klara av det mål och syfte som satts upp inför PPP. Det är vår uppgift att lotsa personen på ett sätt som gör att denne växer och förhoppningsvis kan ta ett steg närmare arbetsmarknaden genom nya erfarenheter och kunskaper. Längden på de olika faserna bör inte vara huggen i sten utan snarare bestämmas individuellt utifrån deltagarens syfte med sin PPP, men det ska vara tydligt för var och en innan man börjar på sin PPP. Det är viktigt att deltagaren får ett kvitto på det han/hon gjort genom rätt feedback och skriftligt intyg för att kunna ha något som på ett tydligt sätt visar att personen tagit ett steg närmare arbetsmarknaden. Personen ska få beröm och få växa i det som denne gjort bra. Finns fortsatta svårigheter ska denne också få hjälp att ta sig vidare i dessa. Detta kan till exempel göras genom att vi tydliggör de hinder som finns och därefter tillsammans med personen själv gör upp en fortsatt plan för hur personen ska kunna fortsätta utvecklas. Om man inte trivs på sin PPP eller om man av någon anledning inte klarar av sin PPP ska vi först försöka lösa situationen och om det inte går ska det finnas möjlighet att avsluta sin PPP eller byta PPP. 6 (29)

7 Det viktigt att avsluta en PPP på ett bra sätt, både för ens eget goda ryktes skull och för framtida praktikanter. Detta för att förhindra att man missköter sig på sin PPP genom att man till exempel inte kommer eller gör de arbetsuppgifter man blir tillsagd att göra. Det är viktigt att inte se den avbrutna PPP:n som ett misslyckande utan snarare som ett lärande. Vad var det som gick snett? Hur kan man undvika detta i framtiden? Om du har upptäck att yrket inte var rätt för dig så är det också en lärdom som gör att du kan avgränsa ditt sökområde i framtiden. Har något yttre inträffat, såsom missbruk, sjukdom, privata problem av olika slag? Skulle så vara fallet kan det vara bra att komma till rätta med detta innan man fortsätter sin PPP. Vi kan även lyfta in ACT och utifrån det förhållningssättet undersöka den avbrutna eller misslyckade PPP:n. Om deltagaren har dåliga erfarenheter från tidigare PPP (innan man kom till Unga i JOBB), kan det vara viktigt att hitta strategier inför den nya PPP:n för att öka förutsättningarna för en lyckad PPP, och detta kan göras utifrån ACT. Som en del i utvärderingen och som ett kvitto på sin praktik får deltagaren ett så kallat Kompetenskort. En grund till detta kompetenskort finns som bilaga 5. Detta kommer att kompletteras där man även tittar på hur deltagaren fungerar socialt på arbetsplatsen, tidspassning, initiativförmåga etc Testerna WAIS IV samt WAIS III NI Projektets PTP Psykolog kommer att kunna genomföra mindre utredningar och tester där WAIS-IV och WAIS III NI ligger till grund för de bedömningar som görs. WAIS-IV är ett psykologiskt mätinstrument som administreras individuellt i syfte att bedöma intellektuell kapacitet hos ungdomar och vuxna mellan år. WAIS-IV omfattar tio ordinarie deltest och fem kompletterande, vilka är indelade i fyra index: Verbal funktion, Perceptuell funktion, Arbetsminne och Snabbhet. Testet mäter förmågor såsom abstrakt och logiskt tänkande, arbetsminne och långtidsminne, verbal uttrycksförmåga, allmänbildning, förmåga att bearbeta information och konceptualiseringsförmåga, och det ger en bild av testpersonens olika styrkor och svagheter inom dessa områden. WAIS-III-NI är ett processinriktat test för bedömning av problemlösningsstrategier och specifika kognitiva störningar. WAIS-III NI är en svensk neuropsykologisk utvidgning av WAIS-III, avsedd att användas i ett mer processinriktat utredningsarbete. Genom denna modifiering kan standardpoängen på WAIS-III kompletteras med information som ger fördjupad kunskap om de specifika kognitiva störningar testpersonen har. 1.2 Kartläggning av målgrupp Arbetsgruppen har under mobiliseringsfasen kartlagt målgruppen genom att träffa ungdomar och ta del av de samlade erfarenheter och den kunskap som samarbetspartners och Bjuvs kommuns verksamhets personal besitter. Målgruppen efterfrågar kunskap om vilka utbildningar och behörigheter man behöver för att kvalificera sig till olika utbildningar. Studie- och yrkesvägledare för vuxna efterfrågas. När det gäller arbetsmarknaden så efterfrågas en matchning, meningsfull praktik, ökad kunskap i data, att skriva CV, intervjuteknik och mycket därtill. Många ungdomar har uttryckt att de saknar ork, motivation och självkänsla. Man söker en meningsfull vardag där man har slussats runt på praktiker utan mening eller mål. Att känna sig behövd och få hjälp med att hitta rätt väg är något som många ungdomar önskar. Under mobiliseringsfasens nätverkande, samverkan och lyssnande så har en gemensam bild av målgruppen gått att skönja, de ungdomar som återkommer saknar självförtroende och 7 (29)

8 självkänsla och har ett behov av att finna sin väg men vet inte vilken väg de ska välja och hur de ska nå dit. Unga i JOBBs deltagare kommer att remitteras från Bjuvs kommun, Båstads kommun, Helsingborgs Stad, Svalövs kommun, Åstorps kommun och Arbetsförmedlingen. Nedan följer information om hur många ungdomar som är inskrivna, detta ger en bild av hur ungdomsarbetslösheten ser ut för de olika områdena i åldern år. Inskrivna på AF Bjuv oktober månad år, 273 stycken. Inskrivna på AF Båstad oktober månad år, 166 stycken. Inskrivna på AF Svalöv oktober månad år, 159 stycken. Inskrivna på AF Helsingborg oktober månad år, 1546 stycken. Inskrivna på AF Åstorp oktober månad år, 280 stycken. 1.3 Samverkan Under mobiliseringsfasen har samarbetspartners och andra verksamheter besökts, informerats och erfarenhetsutbyte ägt rum. Detta för att skapa en delaktighet och ta tillvara på de kompetenser och erfarenheter som samarbetspartners äger. Verksamheter som besökts har varit andra ESF projekt, konferensen Unga arbetslösa i Stockholm, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Åstorps kommun, Båstads kommun, Elevhälsan i Bjuv, enhetscheferna på Utvecklingsnämnden i Helsingborgs Stad, Svalövs kommun samt Bjuvs kommuns arbetsmarknadsenheter, försörjningsgrupper, barn och ungdomsförvaltningar och öppenvårdscentra. En nätverksgrupp för projektledare har startats där ett erfarenhetsutbyte kommer att äga rum. Ett informationsbrev har skickats ut till alla ideella organisationer i Bjuvs kommun med en kort beskrivning av projektet och kontaktuppgifter till projektledaren. Vi har även etablerat kontakt med psykiatrin i Helsingborgs Stad, Najaden och Södermottagningen. Om det behov finns av neuropsykiatriska utredningar är det ovannämnda som kommer att genomföra dessa, projektets PTP Psykolog kommer att göra en grundläggande utredning för att sedermera skicka deltagaren vidare till psykiatrin varpå vi ser att en löpnade kontakt bör äga rum. Detta har vi initierat under mobiliseringsfasen. Vi har även delat ut en broschyr med information om projektet till alla parter. 1.4 Föreläsningar och utbildningar Arbetsgruppen har varit på föreläsningar och utbildningar för att bredda sin kompetens och föra detta vidare in i projektet. Vi har utgått från att vi inte ska uppfinna hjulet en gång till och istället lära oss utav andras misstag, vi kommer givetvis göra egna misstag men att dra lärdom av andra är en viktig del i en utvecklingsprocess. Några av de föreläsningar och seminarier som besökts är Sofia Åkerman: för att överleva - om självskadebeteende, attityder kring psykisk ohälsa, Jämställdhet och lönsamhet- hänger det ihop? (ESF Jämt), Kan projekt göra bestående skillnad (SPeL), att arbeta med rehabilitering utifrån NLP metoden och många därtill. 1.5 Delaktighet Projektgruppen har även haft en stor workshop och tre mindre träffar med ungdomar i åldern år för att få ta del av deras tankar, erfarenheter och idéer inför vår genomförandefas. En sammanställning av en workshop som hölls och en som hölls finns som bilaga 6 och bilaga 7. 8 (29)

9 2 Omvärldsanalys Har ytterligare fakta som har bäring på ert projektsammanhang tillkommit under mobiliseringsfasen och vad har den betytt för projektet? 2.1 Utvärdering avseende Fördjupad utredning Bjuvssam En utvärdering från Bjuvssam, ett FINSAM projekt som bedrivits i Bjuvs kommun, har genomförts som Unga i JOBB fått ta del av. Denna har projektet haft användning av då styrkor och svagheter lyfts fram för genomförandet av projektet Bjuvssam. Detta är av vikt för Unga i JOBB då Bjuvsam lyfter fram styrkan i att bli sedd och få en strukturerad vardag. Svagheterna i Bjuvssams projekt har varit informationen och kommunikationen och även praktikanskaffandet. Förbundssamordnaren för Bjuvssam kommer att sitta med i styrgruppen och löpande överföra information och utveckla Unga i JOBB. Bjuvssam har bedrivit ett projekt, våga fatta, som riktar sig till handläggare och syftar till ökad förståelse för neuropsykiatrisk a funktionshinder samt att ge verktyg för handläggarna i bemötandet med individen. 2.2 Forskning När det gäller forskning så har projektledaren ansvarat för att söka i adekvat forskning, det finns ett stort utbud som stärker projektets grundkärna vilket vidimerar vårt sätt att se på individen. Vi kommer att fokusera på den enskildes resurser och ett individuellt bemötande där vi tror på var och ens inneboende förmåga med utgångspunkt att vi har olika resurser. Anna Angelin presenterar i sin avhandling, den dubbla vanmaktens logik - en studie om långvarig arbetslöshet och socialbidragstagande bland unga vuxna, hur ungdomars levnadsförhållande ser ut under en långvarig arbetslöshet och det socialbidragstagande som följer. Anna bidrar i sin avhandling med förståelse för ett individuellt såväl som ett samhälleligt perspektiv där hon beskriver ungdomarnas livssituation med en förlorad framtidstro, ett långvarit utanförskap som är präglat utav stress och psykisk ohälsa. Denna avhandling har delvis bidragit till att vi valt att lägga tyngdpunkten på psykisk ohälsa med ACT som en röd tråd. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU, (www.ifau.se) är ett forskningsinstitut under arbetsmarknadsdepartementet som stödjer, främjar och genomför vetenskapliga utvärderingar vilka kommer att följas under projektets gång. Den forskning som bedrivs inom området kommer projektledaren och projektpersonalen att fördjupa sig ytterligare i under genomförandefasen. 2.3 Ungdomsstyrelsen Ungdomsstyrelsen har en gedigen kunskapsbank att hämta inspiration, idéer och fakta ifrån. Vi har bl.a. använt oss av skriften i praktiken sänker vi trösklarna som Temagrupp Unga publicerat. Vi kommer under projektets gång att använda oss av ungdomsstyrelsens rapporter och faktaunderlag. 2.4 Skolresursen i Bjuvs kommun Då elevhälsan i Bjuvs kommun är en av initiativtagarna till projektet så har vi under mobiliseringsfasen tagit del av deras erfarenheter. Skolresursen i Bjuvs kommun, Elevhälsan har under två års tid bedrivit ett projekt där ett 20 tal grundskoleelever har fått genomgå en utredning med en specialpedagog, en assistent, två psykologer, två kuratorer och en 9 (29)

10 ungdomssekreterare från kultur- och utbildningsförvaltningen. De gemensamma nämnarna för eleverna har varit dåliga ekonomiska hemförhållanden, ingen strukturerad fritidssysselsättning, brister i mat och sömn. Identitetssökande elever som blivit utsatta eller utsatt andra för våld, ett dåligt ordförråd, missbruk, kunskapsluckor och har eller har haft kontakt med socialtjänsten är även vanligt förekommande bland dessa ungdomar. Vid kartläggningen har man kommit fram till att de återkommande svårigheterna varit: Inlärningssvårigheter Språkliga svårigheter Läs och skrivsvårigheter Samspelssvårigheter Koncentrationssvårigheter Skolresursen har gjort en sammanfattning över vad de önskar utveckla, där samsyn, förhållningssätt och bemötande av elever i kommunen är några av de önskade utvecklingsområdena. Det finns många likheter mellan den problembild som går att skönja för de presumtiva deltagarna i Unga i JOBB och de elever som genomgick utredningen gjord av skolresursen. 3 Problemanalys Hur ser projektets problemanalys ut? Problemanalys genom deltagande från projektets målgrupp och andra intressenter ger svar på: a) Vems/vilkas problem ska lösas genom projektet? Finns det könsmässiga skillnader i situationen hos projektets målgrupper? Vårt grundantagande, att många ungdomar återkommer i projekt/insatser/åtgärder, är ett problem som ligger till grund för projektet. Målgruppen för projektet är ungdomar mellan år som är skrivna i Bjuvs kommun, Svalövs kommun, Helsingborgs stad eller inskrivna på Arbetsförmedlingen. 180 deltagare kommer att medverka i projektet under perioden När det gäller de könsmässiga skillnaderna så går dessa att skönja i arbetsförmedlingens statistik över öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd för åldersgruppen år är de stora skillnaderna könsmässigt följande: Oktober månad 2011 Skåne län Kvinnor Män Antal arbetslösa Arbetsmarknadsutbildning 5 22 Jobbgaranti för ungdomar Jobb och utvecklingsgarantin Tillfällig timanställning Anställningsstöd Särskilda insatser för funktionshindrade Nystartsjobb En sammanfattande beskrivning över arbetslösa ungdomar i åldern år i Skåne län är att antalet arbetslösa män är 574 fler än kvinnorna och trots att männen är överrepresenterade så är det kvinnorna som har lägst deltagande i alla arbetsförmedlingens 10 (29)

11 insatser. Kvinnorna däremot är överrepresenterade när det gäller timanställningar. Detta innebär att män i större utsträckning omfattas av arbetsförmedlingens insatser, orsaken till detta blir för omfattande att utreda och tenderar att övergå till en gissning. Detta kommer vi att titta närmre på i projektet och ställa oss frågan: Varför deltar allt mindre kvinnor i arbetsförmedlingens insatser? Detta är inget antagande då det går att skönja i statistiken. När det gäller hälsa så finns det stora skillnader mellan män och kvinnor. Dessa skillnader kan förklaras ur biologiska, sociala, strukturella och kulturella faktorer. Bjuvs kommun har presenterat en Folkhälsoprofil 2009 där ett jämställdhetsindex, en sammanvägning av 12 variabler, som redovisar skillnader mellan män och kvinnor när det gäller utbildning, inkomst, sysselsättning, utnyttjande av socialförsäkringar, ohälsotal, politiskt engagemang etc. Bästa kommun är placerad på plats 1 och sämsta plats 290. Bjuv är placerat på plats 272, Svalöv är placerat på plats 240 och Helsingborg är placerat på plats 76. Detta ger indikationer på att kvinnor generellt har sämre hälsa än män. b) Vilket är det huvudproblem som ni avser att lösa med projektet? Att ungdomar återkommer i projekt, insatser och åtgärder är vårt huvudproblem som vi kommer att närma oss genom samverkan mellan myndigheter och andra aktörer, pröva åtgärder som motverkar ett utanförskap, ha motiverande insatser i projektet samt identifiera de hinder som finns för ungas etablering på arbetsmarknaden. Det individuella perspektivet kommer att ligga i fokus där det mänskliga lidandet och dess effekter kommer att kartläggas och metoder samt arbetssätt kommer att prövas för att förhindra detta. c) Vilka är orsakerna till huvudproblemet samt vilka effekter ger det upphov till? Orsakerna ligger på en strukturell nivå såväl som på en individuell nivå. När det gäller den strukturella nivån så är arbetslöshet bland unga ett växande problem. Socialstyrelsen har presenterat rapporter som visar att fler än skåningar mellan år har uppburit försörjningsstöd under Ökningen är markant där Bjuvs kommun är den kommun i Skåne som har högst procentuellt antal försörjningsstödstagare i Skåne med hela 14 %. Under oktober månad 2011 är 264 personer inskrivna på arbetsförmedlingen i Bjuvs kommun som öppet arbetslösa och sökande med aktivitetsstöd. I Svalövs kommun är siffrorna 210 stycken och i Helsingborgs stad 2194 stycken. 1 Arbetslösheten i Sverige för personer mellan år är i oktober månad ,9 % och för personer mellan , 1 %. 2 IFAU (institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering) belyser vikten av sociala kontakter för ungdomars inträde och etablering på arbetsmarknaden. Ungdomar är mer beroende av att utveckla ett socialt kontaktnät då man som ung ofta är oerfaren på arbetsmarknaden och saknar arbetslivserfarenhet och kunskap om hur det ser ut på en arbetsplats. Detta nätverk kan bestå av tidigare arbetskamrater, släkt, vänner och grannar. Ett socialt nätverk är viktigt för att hitta de dolda arbeten och få en alternativ väg in på arbetsmarknaden. Som arbetsgivare vill man ha någon man vet utför arbetet väl, om man får information om detta av en person som känner en eller känner till en kan det vara en trygghet för arbetsgivaren att anställa. Vad är av betydelse för att som ung kunna etablera sig på arbetsmarknaden enligt forskning? aspx 11 (29)

12 föräldrar och deras kontaktnät unga med endast grundskoleutbildning tenderar i större utsträckning att arbeta på samma arbetsplats som sina föräldrar kvinnor följer sina mödrar och män följer sina fäder Detta förutsätter att man har föräldrar och att dessa har arbete. IFAU presenterar även en rapport över de ungdomar som medverkar i jobbgarantin genom arbetsförmedlingen. Rapporten beskriver det arbetsmarknadspolitiska programmet jobbgarantin för ungdomar, vilket riktar sig till ungdomar år som varit inskrivna på Arbetsförmedlingen i tre månader. Programmet är tänkt att täcka den enskildes arbetsutbud och fyllas av handledning och coachning, jobbsökningsaktiviteter och praktik. Målet är att ungdomarna ska finna ett arbete, alternativt återgå till eller påbörja studier. Utifrån de studier som IFAU presenterat så beskriver ungdomarna att de har: låg aktivitetsgrad med en genomsnittstid på 14 timmar i veckan brist på organiserade aktiviteter där man väntar på kartläggning, praktik och eget jobbsök brist på motivation att söka arbeten på egen hand, när de är i aktivitet ökar eget jobbsök brist på individuell handledning och coachning en önskan om att träffa en studie- och yrkesvägledare mer frekvent, då endast 22 % av deltagarna har haft studie- och yrkesvägledning under en månad En annan vanligt förekommande problematik är språkstörning där problematik som självständighet i vardagssituationer, förmåga att skynda sig, vänta utan att bli otålig och förstå och använda sig av en almanacka är några utav de svårigheter en språksvag person innehar. De samlade effekterna utav detta är att allt fler arbetslösa ungdomar är beroende av ett socialt nätverk. De presumtiva deltagarna för Unga i JOBB som har deltagit i olika åtgärder kan ha en brist på ett socialt nätverk där man inte erhåller ett arbete på sina föräldrars arbetsplats eller dylikt. Många av de deltagare som kommer att vara i Unga i JOBB kommer att ha medverkat i arbetsförmedlingens åtgärder och ha ett bagage av misslyckande bakom sig. Oidentifierad problematik som språkstörning och neuropsykiatrisk problematik kan föreligga. Sett ur ett individuellt perspektiv då ungdomar sätts i åtgärd efter åtgärd utan att komma vidare och utan att orsaken har definierats, skapar detta ett mänskligt lidande och ger upphov även till socioekonomiska negativa effekter. Den gemensamma bild som gått att skönja under mobiliseringsfasen är att ungdomar återkommer utan att få en vidare förklaring till varför tidigare åtgärder inte fungerat. Det blir en rigiditet för den enskilde där man varit inskriven på arbetsförmedlingen och kommunens åtgärder utan att komma vidare. De effekter som sedermera yttrar sig hos enskilda individer har arbetsgruppen resonerat kring där vi talat om en målgrupp med: fysisk problematik inte beredd att flytta för att studera eller arbeta på annan ort man vill ha resultat nu och har svårt för att se vinsten längre fram brist på ork och motivation 12 (29)

13 svårt med struktur i vardagen medberoende problematik psykiska begränsningar neuropsykiatriska hinder inte motiverad att studera brist på självförtroende och självkänsla ej fullgjord skolgång bristande socialt nätverk språksvag f.d. eller aktivt missbruk Under de workshops som hållits så har ungdomar beskrivit följande: att de vill ha tydligare besked vid utbildning och kurser hitta utbildningar och hur man söker dem hitta alternativa vägar för arbete och studier fler studie- och yrkesvägledare för vuxna ökad socialkompetens genom övningar Samhörighet mål och mening praktik som inte leder någonvart är meningslöst. Man måste jobba på praktik som matchar ens utbildning och det man vill. Den måste leda till kunskap eller jobbtankar behöver jobba med självkänsla och blyghet få mer information av AF arbetsförmedlingen ska höra av sig oftare kontakta personen i god tid och ha koll på personen rätt attityd bli sedd och känna sig behövd jobbmässor hjälp med CV rutiner den individuella planeringen måste vara motiverande och aktuell för den enskilda individen engagemang och stöd utifrån, gå utanför ramarna och inte dra alla över en kam. Se individen och hennes behov d) Hur har problemanalysen genomförts inför och under mobiliseringsfasen? Under mobiliseringsfasen har projektgruppen anordnat 2 större workshops och träffat ungdomar för samtal. Vi har försökt att skapa en delaktighet redan i mobiliseringsfasen både genom att möta ungdomarna och lyssna till deras behov och erfarenheter och även genom att träffa andra projekt, läsa igenom rapporter och genomföra en omvärldsbevakning bl.a. genom att läsa publikationer. 4 Projektets intressenter a) Vilka är projektets målgrupp, samverkanspartner och andra intressenter? 13 (29)

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 20150331 200 Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 200 i praktiken 12mån-rapport för perioden 2014-02-01 tom 2015-01-31 Projekt för matchning

Läs mer

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Underlag utveckling av samverkansinsatser Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Insatsansvarig Koordinator En väg in Vuxenutbildningen Madeleine Hartman Syfte och

Läs mer

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt Chefer utan högskoleutbildning September 2012 1 Innehåll 1. Projekt Carpe 2... 3 2. Syfte och mål för delprojekt Chefer utan högskoleutbildning...

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet 2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning

Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning Sida: 1 av 6 Sida: 1 av 5 Reviderad 2014-12-04 Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning I Stöd och matchning väljer du som leverantör tillsammans med deltagaren vilka aktiviteter som ska

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D)

Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D) Stockholm 2015-06-10 Arbetsmarknadsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 111 21 Stockholm Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta en särskild

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund

Läs mer

PROJEKTPLAN LINKÖPINGS SAMORDNINGSFÖRBUND. Datum: 2011-12-02 Reviderad 2012-05-28

PROJEKTPLAN LINKÖPINGS SAMORDNINGSFÖRBUND. Datum: 2011-12-02 Reviderad 2012-05-28 LINKÖPINGS SAMORDNINGSFÖRBUND PROJEKTPLAN Datum: 2011-12-02 Reviderad 2012-05-28 Projektbenämning Utveckling och implementering av långsiktigt stöd i arbetslivet Projektägare Linköpings kommun/omsorgskontoret

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Samarbete och utveckling

Samarbete och utveckling Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska

Läs mer

Redovisning NET-rehab 1/12-2007 30/11-2010

Redovisning NET-rehab 1/12-2007 30/11-2010 Redovisning NET-rehab 1/12-2007 30/11-2010 Samverkan och ledning Nätverksträffar Under hela projekttiden har nätverksträffar skett med andra projekt i länet. Samverkanskonferens för hela länet har en gång/år

Läs mer

Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet

Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet Tjänsteskrivelse 1 (5) 2014-09-25 SN 2011.0193 Handläggare: Unni Johansson Socialnämnden Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet Sammanfattning Genom

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Samordningsförbundet

Samordningsförbundet Samordningsförbundet Horisont - upprinnelse Projekt JobbTorg (2009-2010, 1,5 år) - aktiva insatser från dag 1 när ungdom (18-24 år) söker försörjningsstöd Bild: ökat inflöde av unga utan fullständiga betyg

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 5 3 Projektets mål... 5 4 Perspektiv... 5 5 Risker...

Läs mer

Innehåll upplägg och genomförande

Innehåll upplägg och genomförande Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2011 1. Verksamheten

Läs mer

Ordförande har ordet

Ordförande har ordet Ordförande har ordet På FC Rosengård försöker vi utnyttja den positiva kraft som fotboll utgör. Med hjälp av idrotten arbetar vi förebyggande för att undvika att personer hamnar i utanförskap. Vi försöker

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik Vet Kan Är Vill VINNANDE ARENA Vinnande Arena är ett projekt i Vårgårda kommun som tilldelats

Läs mer

Handlingsplan Tillgänglighet

Handlingsplan Tillgänglighet Handlingsplan Tillgänglighet Projekt På väg till jobbet Andersson Marita 2012-04-23 Bakgrund Projekt på väg till jobbet är ett av ESF (Europeiska socialfonden) delfinansierat samverkansprojekt mellan Avesta

Läs mer

Samordningsförbundet. rbundet

Samordningsförbundet. rbundet Samordningsförbundet rbundet SAMSPELET s Futuro Ett samarbetsprojekt i Samordningsförbundet Samspelet Utifrån ett prioriterat område som behöver förstärkas så att fler har möjlighet att få fotfäste på

Läs mer

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen. FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun

Läs mer

FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost

FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost Tillsammans är vi starka Med fokus på samarbete Vi verkar i ett sammanhang som är större än den enskilda kommunen. I Skåne Nordost identifierar

Läs mer

Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt

Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt 1 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Övergripandemål... 4 4. Delmål... 4 Att 15 ungdomar lär känna sina styrkor

Läs mer

Ung resurs. Bakgrund/problemformulering

Ung resurs. Bakgrund/problemformulering Bakgrund/problemformulering Ung resurs I Lycksele finns det idag ett stort antal arbetslösa ungdomar under 25 år som är helt arbetslösa, arbetar deltid eller har tillfälliga anställningar. Ett stort antal

Läs mer

Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs.

Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs. Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs. Det som är gemensamt för partnerna är att de alla utgår från

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

Projektplan VäxtKraft

Projektplan VäxtKraft Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2010-09-30 1(8) Projektplan VäxtKraft Meta Fredriksson - Monfelt Ansvarig tjänsteman 054-296018 070-6909083 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Projektplan

Läs mer

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Dörröppnare - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Syfte med W18-24 Att stärka och förbereda arbetslösa ungdomar för ett kommande inträde på arbetsmarknaden eller fortsatta

Läs mer

Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28

Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28 Samverkande insatser från skola - till arbete - i arbete Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28 ARBETSMARKNAD U N GA V U X N A M ED F U N KTION S HIN D ER s o

Läs mer

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport 0 (16) Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika Division Psykiatri Diarienummer: LK/140474 Anne-Marie Eriksson, socialpedagog och projektledare Maria Unenge Hallerbäck, barnpsykiater och projekthandledare

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Slutrapport för projekt Sambandet i Timrå

Slutrapport för projekt Sambandet i Timrå Timrå 111031 Slutrapport för projekt Sambandet i Timrå Projekttid 2007-09-01-2011-08-31 Bakgrund Under våren 2007 gjorde beredningsgruppen i förbundet en kartläggning av personer tillhörande målgruppen

Läs mer

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): mars 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Vi rustar människor för arbete/studier

Vi rustar människor för arbete/studier Vi rustar människor för arbete/studier 2 Masugnen är Lindesberg kommuns lärcentrum och fungerar som mötesplats, mäklare och motor - för arbetsliv och lärande, där finns vi på Arbetsmarknadsenheten, AME.

Läs mer

Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet - Matchningsanställningar nya vägar till jobb (A:214 D)

Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet - Matchningsanställningar nya vägar till jobb (A:214 D) Tjänsteutlåtande Arbetsmarknad och vuxenutbildningsförvaltningen Utfärdat 2015-05-26 Anders Ednersson Diarienummer 0394/15 Telefon: 031-3683084 e-post: anders.ednersson@arbvux.goteborg.se Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: april 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden En medarbetare från Hallstahammars

Läs mer

Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt

Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt Delrapport juni 2012 Sammanfattning Vägen in är ett kognitivt motiverande förstegsprojekt som vilar på naturunderstödd rehabilitering. Projektet

Läs mer

Med vårt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet. Välkommen du också!

Med vårt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet. Välkommen du också! Med vårt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet Välkommen du också! Välkommen till Misa Behöver du stöd för att ta dig fram i arbetslivet? Kanske är du anhörig till någon som behöver stöd eller handläggare

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): juni 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Kort om Arbetsförmedlingen

Kort om Arbetsförmedlingen Kort om Arbetsförmedlingen foto: Anders Roth (s 1 och 17), Peter Fredriksson (s 5), Magnus Pehrsson (s 6 och 18), Curt Guwallius (s 9) och Julia Sjöberg (s 11). Nyttan med Arbetsförmedlingen......... 04

Läs mer

Grön Rehab natur, samverkan och psykologisk behandling

Grön Rehab natur, samverkan och psykologisk behandling Grön Rehab natur, samverkan och psykologisk behandling Nikodemus Enger, leg. psykolog ArbetsRehab Kompetenscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering Grön Rehab Förberedelse inför arbetslivsinriktad

Läs mer

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31)

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Stockholm 15 oktober 2012 Till Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

Genomförda aktiviteter 2014-02-01 till 2014-04-30

Genomförda aktiviteter 2014-02-01 till 2014-04-30 Samordningsförbundet Utskriftsdatum 2014-04-30 Lägesrapport till Region Värmland Projektnamn: Förstudie Arena Organisation: Samordningsförbundet Samspelet Rekvisitionsperiod: 2014-02-01 till 2014-04-30

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

Mål och programområden

Mål och programområden Mål och programområden Övergripande mål för Socialfonden: Ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning samt ett ökat arbetskraftsutbud. Två programområden: Programområde 1: Kompetensförsörjning Programområde

Läs mer

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Bakgrund Samordningsförbundet Östra Östergötland startade sin verksamhet i januari 2005, då under namnet Norrköpings samordningsförbund. Från start

Läs mer

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011)

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Sammanställning av ASI-data - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Inledning Föreliggande redovisning är ett exempel på vad ASI-data kan användas till. ASI-intervjuerna

Läs mer

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Jens Sandahl, Analysavdelningen jens.sandahl@arbetsformedlingen.se Sammanfattning av budskap Ungdomar är ingen homogen grupp Ungdomsarbetslösheten

Läs mer

Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen och Arbetsförmedlingen.

Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen och Arbetsförmedlingen. IFO/Omvårdnadsförvaltningen Arbetsförmedlingen Filipstad/Storfors/Kristinehamn Samordningsförbundet Samspelet Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen

Läs mer

Aktivitet JobbTorg. Bakgrund

Aktivitet JobbTorg. Bakgrund Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2009-11-24 1(7) Meta Fredriksson - Monfelt Ansvarig tjänsteman 054-29 60 18, 070-6909083 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Aktivitet JobbTorg Bakgrund Styrelsen

Läs mer

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet En redovisning av den verksamhet som bedrivits innan överenskommelsen tecknas. Inledning Inom Arbetsförmedlingen och kommunen finns en rad verksamheter och

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): maj 2011 1. Verksamheten

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): januari 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-05-09 Dnr 72/2008-71 Ann Kristin Hasselsten Socialnämnden 2008-05-21 Åtgärder för arbetslösa bidragstagare Sammanfattning Socialnämnden ska utveckla verksamheten för arbetslösa bidragstagare

Läs mer

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år Många gånger handlar det om okunskap. Om du väl kommer till en intervju och får visa att du är kapabel, och kan förklara att det idag finns hjälpmedel, tror jag att det många gånger kan överkomma oro och

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Kvalitetssäkrade verktyg

Kvalitetssäkrade verktyg Kvalitetssäkrade verktyg Manual för handläggare på Jobbtorg Stockholm och - på väg mot ett Stockholm i världsklass ArbetsförmedlingenP Manualen är framtagen ur de erfarenheter som projektet Etablering

Läs mer

SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0

SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0 Kommunstyrelsens handling nr 14/2015 SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0 : Handläggare: Lena Marie Bärlin 2 (11) Innehållsförteckning Projektsammanfattning 3 Terminologi och förkortningar 4 Utvärdering av utfall

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): oktober 2011 1. Verksamheten

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015 Hur samhället i Sverige arbetar för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att få ett arbete Arbetsförmåga I Sverige så är de personer med funktionsnedsättning som har en arbetsförmåga inskrivna

Läs mer

Ledarutveckling över gränserna

Ledarutveckling över gränserna Handlingsplan för jämställdhet i (ESF projekt 2011-3030037) Bakgrund Vi vill genom olika ledarutvecklingsinsatser ge deltagarna större möjlighet till en framtida karriär som chef. Programmet genomförs

Läs mer

Linköpin kommun linkoping.se. Se kraften och kompetensen. hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN

Linköpin kommun linkoping.se. Se kraften och kompetensen. hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN Linköpin kommun linkoping.se Se kraften och kompetensen hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN Se kraften och kompetensen Det handlar om hur du och jag tänker.

Läs mer

Ett regionalt samarbetsprojekt mellan fem kommuner: Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro

Ett regionalt samarbetsprojekt mellan fem kommuner: Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro Utveckling av nya metoder i arbetet med arbetslösa ungdomar? NUEVO EN NY CHANS FÖR UNGA ARBETSLÖSA Skriv- & implementeringsprocess En man, 21 år, beskriver sin tid före NUEVO En vecka för mig på jobbcentrum

Läs mer

INSPIRATION EGEN- & GRUPPUTVECKLING FÖRELÄSNINGAR SEMINARIER WORKSHOP

INSPIRATION EGEN- & GRUPPUTVECKLING FÖRELÄSNINGAR SEMINARIER WORKSHOP INSPIRATION EGEN- & GRUPPUTVECKLING FÖRELÄSNINGAR SEMINARIER WORKSHOP Längtan och möjligheter självkänsla, självtillit och självförtroende I strävan mot det jag vill, mot nya mål, kan ibland tron på mig

Läs mer

Skola till arbete. Pilotstudie. Flera funktionsnedsättningar. Arvsfonden 2 terminer, 2010-2011 Grupp elever i Kungälv, Linköping.

Skola till arbete. Pilotstudie. Flera funktionsnedsättningar. Arvsfonden 2 terminer, 2010-2011 Grupp elever i Kungälv, Linköping. Skola till arbete Pilotstudie Flera funktionsnedsättningar Arvsfonden 2 terminer, 2010-2011 Grupp elever i Kungälv, Linköping Vägar till arbete Flera funktionsnedsättningar Allmänna arvsfonden 6 terminer

Läs mer

Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014

Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014 Umeåmodellen Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor Elever med hög skolfrånvaro Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014 Dokumentansvarig: Karin Arnqvist specialpedagog och Cecilia

Läs mer

Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer?

Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer? Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer? A Landstinget genom utbildning/praktik, handledning, Alvesta kommun Utbildning men inga rutiner

Läs mer

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER

Läs mer

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta?

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta? Misa Fridhemsplan Med rätt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet. Diagnoser/tillstånd/socialmedicinska arbetshinder: Psykoser, social fobi, schizofreni, personlighetsstörning, bipolära tillstånd,

Läs mer

Jakobsdal HVB, Credere.

Jakobsdal HVB, Credere. Vård & Omsorg Jakobsdal HVB, Credere. i Stenungsunds kommun. Behandlingsverksamheten riktar sig till flickor och pojkar mellan 12-18 år. Upptagningsområde: Hela landet SoL och LVU Foto: Ted Olsson Jakobsdal

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): mars 2011 1. Verksamheten

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-04-01

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-04-01 .~.._o...,.. ~:. SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2014-04-01 s (29) 81 Projekt Sociala företag Dnr 2014/401 ~ 3 INLEDNING De sociala företagen erbjuder möjligheter

Läs mer

Lägesrapport från Slussens IPS projekt 150101 150630

Lägesrapport från Slussens IPS projekt 150101 150630 Lägesrapport från Slussens IPS projekt 150101 150630 Organisation, styrning ledning samt förändringar våren 2014 Styrgruppen startade även 2015 utan representation från Landstinget. Under våren 2015 fick

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

Uppföljning av uppdraget Inga unga i fas 3

Uppföljning av uppdraget Inga unga i fas 3 RAPPORT 1(10) 2014-06-02 AVN 2014/0169-2 Handläggare, titel, telefon Esa Manninen, utredare 011-15 21 38 Eva Jeppson, handläggare 011-15 11 89 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Uppföljning av

Läs mer