FIA 1(12) Karin Rosenberg. Utvärdering av. FIA-projektet. Karin Rosenberg Rosevo AB
|
|
- Eva Ström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FIA 1(12) Utvärdering av FIA-projektet Rosevo AB
2 FIA 2(12) Utvärdering av FIA-projektet Innehåll: 1. Inledning 2. Kort om projektets organisation och arbetssätt 3. Syfte med utvärderingen 4. Arbetssätt för utvärderingen 5. Utvärdering av projektmålen 6. Utvärdering av processen 7. Framgångsfaktorer / checklista
3 FIA 3(12) Utvärdering av projektet Funktionshindrade i arbete (FIA) 1. Inledning FIA är ett EU-projekt som vänder sig till intellektuellt funktionshindrade som har mycket svårt att komma in på arbetsmarknaden i Dalarna. Projektet har bedrivits från 1 augusti 2005 till 30 november Projektet har tre syften/mål: % av deltagarna ska gå vidare i arbete (av de som avslutat sin utbildning i projektet). 2. Ge intellektuellt funktionshindrade ett högre människovärde genom att känna sig behövda på arbetsmarknaden samt att de får en möjlighet att bidra till den gemensamma välfärden. 3. Ge organisationer och myndigheter kunskaper kring funktionshindrades introduktion i arbetslivet. Projektledningen (Per Morelius och Kenneth Dahlström) har tagit del av denna rapport och deras synpunkter har inarbetats i texten. 2. Kort om projektets organisation och arbetssätt 2.1 Projektorganisation Styrgrupp: Kenneth Dahlström, Vuxenutbildningen i Borlänge kommun Lena Nilsson Ordell, Försäkringskassan i Dalarna Karin Paulsson, och sedan 1 mars 2006 Pia Sellström, LAN, Rosevo AB Projektledare: Per Morelius Kursledare: Tre heltidstjänster Företagsledare/handledare: På företagen där den praktiska utbildningen sker engageras företagsledaren och en handledare som har det direkta utbildningsansvaret för den mottagna kursdeltagaren. Extern utvärderare/handledare:, Rosevo AB
4 FIA 4(12) 2.2 Projektfaser Fas 1 omfattar fem veckor (för grupp 1-4) där kursdeltagarna får en grundläggande utbildning/träning som stärker dem inför den företagsförlagda utbildningen. För grupp 5 förlängdes fas 1 till 10 veckor. Fas 1 användes också till att kartlägga deltagarnas starka och svaga sidor. Fas 2 utgörs av en utbildningsperiod på företag. Beslut om en kursdeltagares övergång till fas 2 styrs av projektmedlemmarnas bedömning av deltagarens förmåga att klara en placering på ett företag samt tillgången på en lämplig utbildningsplats. 2.3 Kursdeltagare Deltagare tas in gruppvis i fem omgångar med två till tre månaders mellanrum. 3. Syfte med utvärderingen Syftet med utvärderingsarbetet har varit att: Följa upp om projektets syfte/mål uppnås. Kontinuerligt följa upp hur projektet fortgår. Löpande förmedla utvärderingsresultat till projektledningen. Löpande ge förbättringsförslag på projektets genomförande. 4. Arbetssätt för utvärderingen 4.1 Inledning Följande arbetssätt har jag använt för att samla in uppföljningsinformation: Intervjuer med deltagarna. Intervjuer och möten med personalen. Intervjuer med arbetsgivare. Intervjuer med handläggare på Arbetsförmedlingen (Af), ansvarig på Försäkringskassan (FK) och ansvarig på Länsarbetsnämnden (LAN) Medverkan på styrgruppsmöten Samtal med projektledningen 4.2 Intervjuer / möten med deltagarna Jag har träffat de fem grupperna en gång under den tredje veckan av kursen. Deltagarna fick då utvärdera kursen muntligt i en intervju med mig under ca 20 minuter per deltagare. Efter ett halvår träffade jag en mindre grupp deltagare som fick ge sin syn på projektet. I slutet av projektet har jag intervjuat 10 deltagare, några via telefon och några via besök, om vad kursen givit dem. Utfallet av dessa intervjuer var mycket likartat varför jag valde att inte intervjua fler, för att i stället ägna tiden åt intervjuer med personalen, som kunde reflektera över deltagarnas utveckling.
5 FIA 5(12) 4.3 Intervjuer / möten med personalen Personalen (projektledaren och kurshandledarna) har jag träffat 13 gånger från kursstart. Tätare träffar under första året och sedan cirka två gånger per termin. 4.4 Intervjuer med arbetsgivare Jag har pratat med elva arbetsgivare (chefer/handledare) under och efter praktik- /utbildningsperioden. 4.5 Möten med myndigheter Intervju har gjorts med deltagare i styrgruppen (från Försäkringskassan och Länsarbetsnämnden) i slutet av projektet. Jag har även pratat med två handläggare från Arbetsförmedlingen. 5. Utvärdering av projektmålen Mål 1: 40 % av deltagarna ska gå vidare i arbete (av de som avslutat sin utbildning i projektet). 15 av 19 (som genomgått sin utbildning) har gått vidare till arbete, d.v.s. 79 %. Eftersom projektet fortsätter (7 stycken under andra former och annan finansiering) kan det bli fler deltagare som kommer ut i arbete närmaste månaderna. Mål 2: Ge funktionshindrade ett högre människovärde genom att känna sig behövda på arbetsmarknaden samt att de får en möjlighet att bidra till den gemensamma välfärden. 52 personer har fått möjlighet att pröva och testa sina möjligheter att skaffa sig en utbildning på en arbetsplats. 19 ungdomar har hittills genomfört utbildningen. De deltagare som gått vidare till arbete känner att de har lyckats. I intervjuerna har det framkommit att de som fått arbete är mycket nöjda. De som genomfört utbildning och inte fått arbete, är mer uppgivna. Det verkar som om de inte alltid ser de stora framsteg de gjort. Jag tolkar att flera tycker att de är tillbaka på ruta ett. Gråskalan är inte så stor för en del i gruppen, antingen svart eller vitt. Mål 3: Ge organisationer och myndigheter kunskaper kring funktionshindrades introduktion i arbetslivet. Projektdeltagare och lärare i projektet har fått stora kunskaper kring funktionshindrades möjligheter på arbetsmarknaden. Arbetsgivare, representanter från Länsarbetsnämnden och Försäkringskassan har också fått större kunskap kring detta. En rikskonferens anordnades i november 2007 med cirka 100 deltagare från hela Sverige där erfarenheter från FIA-projektet och andra projekt presenterades. Genom detta har det skett en stor spridning av vunna kunskaper.
6 FIA 6(12) 6. Utvärdering av processen 6.1 Inledning Syftet med att löpande utvärdera arbetsprocessen är att: Kontinuerligt följa upp hur projektet fortgår. Löpande förmedla utvärderingsresultat till projektledningen. Löpande ge förbättringsförslag på projektets genomförande. 6.2 Deltagarnas synpunkter Fas 1 (de första 5 veckorna): Jag träffade alla deltagare, ca 15 minuter per deltagare. Jag hade en ganska fri diskussion där jag frågade dom om vad de tyckte om kursen, vad som var bra, respektive något som kunde vara bättre. Eftersom det var första träffen så ville jag inte ha en så styrd utvärdering utan deltagarna fick ta upp det som kändes aktuellt för dem. De flesta (4 grupper av 5) har varit mycket nöjda med de första 5 veckorna. Jag har träffat 52 deltagare i vecka 3 och då har var och en fritt kunnat berätta hur de har upplevt den första tiden. Gruppen och grupptillhörigheten har varit viktig för motivationen och tryggheten för merparten av deltagarna. De har känt sig respekterade både av gruppen och personalen. De flesta har tyckt att personalen (kursledarna) har varit mycket bra (snälla, hjälper till mm). De flesta har varit positiva till innehållet och kursupplägget. Flera säger att det är bra att få en vardag så att det blir skillnad på vardag och helgdag. Dataundervisningen har av de flesta upplevts positiv. Det har inte varit samma lärare på alla grupperna och undervisningen har därigenom varit av varierande kvalitet. En del av deltagarna har haft så låga förkunskaper att det skulle behövts mer individuell handledning. Vissa deltagare har upplevt att det i slutet av fas 1 har varit jobbigt och nervöst i avvaktan på att kursledningen skulle hitta en utbildningsplats på företag. Fas 2 - Utbildningsperioden på företag: Fas 2 har sett olika ut för deltagarna. En del har klarat av sin utbildning, en del har fått arbete, en del har haft plats men ej klarat utbildningen, några har slutat i förväg, några har slutat innan de fått plats. Mer statistik finns i projektrapporten. En deltagare säger att han tycker han har gjort ett bra jobb men är uppgiven eftersom han inte får någon anställning i affären. En annan deltagare har hoppat av men ser att det berott på hennes egna val. En del som varit ute på en arbetsplats och ej fått ett arbete efteråt, ser det ibland som ett misslyckande Deltagarna har upplevt att det har varit mycket lätt att få kontakt med sina kursledare. Några har uttryckt att de har gillat någon framför den andre.
7 FIA 7(12) 6.3 Personalens synpunkter Fas 1 (de första 5 veckorna): De deltagare som haft en besvärlig social situation, eller stora fysiska / psykiska besvär har inte kommit vidare i detta projekt. Deltagarna hade färre funktionshinder i de första grupperna. I grupp 3 blev det ingen gruppkänsla, det blev aldrig en grupp. Ett par av deltagarna upplevdes av de övriga som påfrestande och det fanns mer funktionshinder än i de andra grupperna vilket har påverkat gruppkänslan och deltagarnas nöjdhet. Det har känts bra för personalen att ha kontinuerliga utvärderingsmöten. De har gett en möjlighet att stanna upp och reflektera. Efter grupp 5 (som var inne 10 veckor istället för 5) gjorde vi en utvärdering i personalgruppen, eftersom detta upplägg var annorlunda. Detta har varit bra i grupp 5: Arbetsmiljöavsnittet har ingått i fas 1, istället för i fas 2. Eleverna har jobbat i sin egen takt. Upplägg med 10 veckor fas 1 gör att personalen hinner leta och förbereda för utbildningsplatsen på företaget. Gruppen får mer tid tillsammans och har haft tid att hantera problem och konflikter, vilket gett ett bra klimat i slutändan. Ämnet bild har varit ett sätt att jobba praktiskt. Asken har varit bra genomförare. Lokalerna har varit bättre efter det att projektet fick egna lokaler med bättre luft mm. Projektgruppen har haft ett bra samarbete samt i högre grad fått personliga ansvarsområden. Flera studiebesök har gjorts med utgångspunkt från deltagarens yrkesönskning. För att hitta rätt plats för respektive deltagare så skulle det behövas mer tid och möjlighet att se dem i aktion och se vad de klarar, innan de går ut på ett företag. Fas 2 - Utbildningsperioden på företag: Kursledarna har jobbat otraditionellt och har försökt hitta en lösning för alla deltagare. Processen med att leta företag och lämpliga utbildningsplatser är en tålamodsprövande del av projektet. Att hitta rätt nisch för respektive individ, att hitta företag, att hitta ansvariga, att få nej, att få vänta på besked, att börja om från början osv. Här har personalen varit ett stöd för varandra. Det har varit viss kontakt med föräldrarna, där det funnits behov. Cirka 6 föräldrar har varit i kontakt med FIA. Ofta har de ringt när aktivitetsstödet håller på och går ut. De föräldrar som inte vill se att deras ungdom har ett funktionshinder, blir ett problem för ungdomen och dess möjligheter att lyckas med arbetet. Å andra sidan har föräldrarna kämpat för att de ska få en diagnos och med detta ett ekonomiskt stöd.
8 FIA 8(12) 6.4 Arbetsgivarnas synpunkter De flesta arbetsgivare har varit positiva till att ta emot deltagare på arbetsplatsen. I vissa fall har det varit mycket krångel med deltagaren (frånvaro mm) som gjort att företaget avslutat platsen. Genom att det är en utbildning på arbetsplatsen så ligger ansvaret på arbetsgivaren att se till att deltagaren får det dom ska ha enligt den gemensamt uppgjorda utbildningsplanen. I maj 2007 gjordes en muntlig och skriftlig utvärdering med 7 arbetsgivare (på en handledarträff). Där framkom att en handledare inte fått information om deltagarens funktionshinder. Alla har upplevt ett mycket bra stöd från kursledarna. De har alla varit mycket tillgängliga och hjälpsamma. De företag som haft kvar deltagaren över längre tid har alla sett hur ungdomen utvecklats i arbetet, blivit mer social, förbättrat arbetstiderna. Många ser att deltagaren blivit mer självständig men ändå alltid kommer att behöva kontinuerlig handledning. Flera av handledarna vittnar om att deltagaren ofta är sjuk. Vissa företag har sagt att personalen har börjat ledsna på att tar mycket tid att handleda. En handledare får frågan: Hur har det varit med XX? Han svarar: Ömsom vin ömsom vatten. Detta beror mycket på att deltagaren varit borta mycket (ca en tredjedel). Det har dock blivit bättre så nu har han fått en anställning. Jag frågar: Varför? Handledaren svarar: Var ska han annars ta vägen? Det finns hos många arbetsgivare ett socialt intresse och vilja till att hjälpa människor till ett arbete. Samtidigt tar det mycket kraft och energi att handleda och stötta ungdomen. Det har varit svårt att få loss arbetsgivare och handledare på företagen till handledarträffar. Kanske skulle det ha prövats fler varianter av handledarträffar? T ex att ha korta möten på 1-2 timmar istället för endagsträffar. Någon handledare har saknat handledarutbildning. Vissa arbetsplatser har behövt någon typ av hjälpmedel för deltagaren. I ett fall dröjde det lång tid innan det kom på plats. 6.5 Myndigheternas synpunkter Deltagarna i styrgruppen är mycket nöjda med FIA-projektet och dess resultat. Handläggare från arbetsförmedlingen har blivit berörda av FIA när det har varit tal om en lönebidragsanställning eller trygghetsanställning (om inte FIA funnits så hade inte dessa deltagare varit aktuella för Arbetsförmedlingen eftersom de inte står till arbetsmarknadens förfogande). Här får projektledaren många lovord genom det förarbete som bedrivits innan arbetsförmedlingen kommer in i diskussionen. Per har förberett allt väl utan att lova något för arbetsgivaren eller deltagaren. Det har varit bra bedömningar som Af fått. En arbetsförmedlare säger att i några fall har arbetsgivaren trott att de skulle få mer i bidrag, när handläggaren från Af skulle slutförhandla lönebidraget. En annan arbetsförmedlare saknar dokumentation på de som inte gick vidare. Genom FIA-projektet har således flera deltagare fått en utredning på hur de klarar ett arbete eller ej. Detta resultat är viktigt att förmedla vidare till respektive myndighet. På frågan om hur Af ska göra framöver med denna målgrupp så vet de inte riktigt, eftersom arbetsmarknadsverket är utsatta för en omorganisation och förändring. Kanske det blir Af Rehab som de kan få hjälp av, säger en av handläggarna.
9 FIA 9(12) Försäkringskassan har inte tidigare haft något att erbjuda denna grupp. Resultatet har fått styrgruppens representant att tänka till kring hur den egna myndigheten arbetar med denna grupp. Det har bra att kombinera FIA med aktivitetsersättning. Kanske ha en arbetslöshetsförsäkring istället eftersom aktivitetsersättningen konserverar läget. Efter det att ungdomen fyllt 30 år så blir det sjukersättning och då finns inget stöd till aktiviteter. Kanske kan halvfartsjobben vara nåt för denna grupp. På försäkringskassan har aktivitetssamordnarna tagits bort under projektets gång och deras uppgifter kommer att ligga på handläggarna framöver. Detta kommer antagligen att bli en försämring för denna målgrupp som tidigare upplevt ett bra stöd från aktivitetssamordnarna. Alla är överens om att denna grupp kräver mycket samverkan mellan de olika aktörerna och att det kräver specialkompetens. Det har funnits en skepsis till projektet från vissa håll. 6.6 Utvärderarens synpunkter Fas 1 (de första 5 veckorna): I fas 1 är det viktigt att bygga upp en förtroendefull relation mellan deltagare och personal. Detta kitt är viktigt för deltagarens fortsatta motivation och lust för fortsätta sin väg mot sin vision och sina mål. För att lyckas med alla typer av projekt så är en framgångsfaktor att ha en bra organisation, ett gott samarbete och ett bra arbetsklimat i personalgruppen, styrgruppen och andra grupper i projektet. Detta goda klimat kommer inte automatiskt utan byggs upp av en struktur och ett förhållningssätt; att vara med så tidigt som möjligt i processen, planeringsmöten, handledning, roliga personalaktiviteter och tydlig ansvarsfördelning. Det är också bra att det finns både kvinnlig och manlig personal. Fas 2 - Utbildningsperioden på företag: I introduktionen är det viktigt att informera både chef och handledare på företaget om upplägget och deltagarens funktionshinder. Det skadar inte att göra det flera gånger eftersom denna information måste gå fram till både chef och handledare. Det finns hos många arbetsgivare ett socialt intresse och vilja till att hjälpa människor till ett arbete. Samtidigt tar det mycket kraft och energi till att handleda och stötta ungdomen. Processen är lång från att utbildningsplatsen startar till att en lösning med en anställning hittas. I några fall krävdes 3 utbildningsplatser innan man hittade en arbetsgivare som ville anställa den funktionshindrade ungdomen. En lång tid hos ett företag skapar en relation mellan handledare och ungdomen vilket bidrar till att företaget vill göra en anställning.
10 FIA 10(12) 7. Framgångsfaktorer / checklista Som en sammanfattning av utvärderingen har jag nedan sammanställt en checklista över framgångsfaktorer för ett projekt av detta slag. Förteckningen upptar de viktigaste aktiviteterna och förutsättningarna utan att i detalj beskriva hur de genomförs. 1. Förberedelserna och rekrytering av deltagare Planering och förankring med berörda myndigheter. Rekrytering av projektledare och kursledare med de personliga egenskaper som krävs (se nedan). Styrgruppen informeras tidigt och görs delaktig i projektet. Tydlig projektbeskrivning och budget som är förankrade i kommunen, länsarbetsnämnden och försäkringskassan. Rekrytering av deltagare med utgångspunkt från beskriven målgrupp. Intervjun med deltagaren för att denne ska få en tydlig bild av utbildningen. Försäkringskassan överlämning (bl.a. information om deltagarens handikapp). 2. Upplägg och innehåll Bygga på gruppen och gruppkänslan i fas 1. De flesta deltagare blir motiverade av finnas med i en grupp. Teori och upplägg som lockar deltagarna, t ex data / IT-lektioner blandat med hälsa, kommunikation och samhällsinslag. En gemensam aktivitetsdag i veckan för de som är på utbildningsplats och de som inte fått någon plats. Väntetiden får inte bli för lång mellan fas 1 och 2. En individuell utbildningsplan som lever och som är känd hos deltagare och företag, och som kan påverkas av alla parter. Individuella lösningar. Se varje individ. Även kunna hjälpa deltagaren med praktiska saker, som t ex utebliven eller omförhandlad aktivitetsersättning, vilket blir ett hinder i processen. Tiden för respektive person bör vara flexibel utifrån handikapp och behov. Trevliga och bra kurslokaler, med bra ventilation och utrymme. Dålig luft och ventilation resulterar i en onödig sänkning av energi och motivation (ofta på ett omedvetet plan). 3. Kursledarnas kompetens och förhållningssätt Försäljarkompetens, d.v.s. personalen i arbetslaget måste vara mycket duktiga på att fixa utbildningsplatser på företag samt att ha en bra kontakt med handledare och arbetsgivare. Kännedom om näringslivet och olika branscher i arbetslaget. Viktigt att alla fungerar tillsammans. Problem kan tas upp på löpande utvärderingsmöten. Att sitta tillsammans lokalmässigt och ha roligt ihop bidrar till det goda arbetsklimatet. Trygga och respektfulla kursledare som stödjer deltagaren. Det är viktigt att kunna vara tyst och lyssna. Kontinuitet i personalgruppen.
11 FIA 11(12) Mix i personalgruppen, olika erfarenheter och kompetenser. En viktig egenskap är att vara optimistiskt lagd. Kunskap kring deltagarnas handikapp och funktionshinder måste ges åt kursledarna. I fas 1 är det viktigt att bygga upp en förtroendefull relation mellan deltagare och personal. Detta kitt är viktigt för deltagarens fortsatta motivation och lust för fortsätta sin väg mot sin vision och sina mål. Tålamod, tålamod och tålamod 4. Resurser och tid Deltagarnas förändringsprocesser tar mycket lång tid, vilket betyder att vissa deltagare skulle behöva 2 år i projektet. Projekt på ett år räcker inte. Tillräcklig personaltäthet. Uppdragsgivarna/finansiärerna måste se satsade pengar som en investering som ger utdelning framöver. 5. Deltagarens engagemang, motivation och hälsa Det är viktigt att deltagaren har förstått och accepterat sitt handikapp. Kursledarna måst samtala med deltagaren om handikappet och dess begränsningar. Ibland tro på deltagarens önskemål och våga pröva, trots att man själv är skeptisk. God kost, sömn och hälsa är ett viktigt för målgruppen. Fysisk och mental träning bör ingå som kursmoment. Hela livssituationen påverkar framgången på utbildningsplatsen. 6. Arbetsplatsförlagda utbildningen Yrkesval/företag är kopplade till deltagarens möjligheter och vilja. Första kontakten (ofta via telefon) med företaget är viktig. Det gäller att få företagets representant nyfiken och villig att pröva en placering och samtidigt förmedla utmaningen i uppdraget. Val av handledare på företaget. Utbildningsplanen ska omfatta lämpliga teoretiska delar och inte bara praktik. Information om handikappet till ges till arbetsplatsen, gärna ihop med deltagaren. Hela personalgruppen på företaget bör bli informerad och involverad. Löpande stöd åt handledare och chef. Anskaffning av hjälpmedel och annan anpassning av arbetet med avseende på deltagarens handikapp. Se och glädjas åt framgångar i utbildningsplanens genomförande. Handledarträffar som läggs upp efter handledarnas behov. 7. Avslutning och efteråt Att sy ihop påsen på slutet, d.v.s. vara en länk mellan företaget och Af i eventuell lönebidragsanställning. Att kunna ge stöd till företaget och deltagaren även när det blivit en anställning. Vägledning och stöd även efter kursen är viktigt. Det är risk att tappa alla investeringar om man släpper stödet till ungdomen direkt efter projektets slut.
12 FIA 12(12) 8. Stöd från myndigheter Engagera samarbetspartners. Tillgång på lönebidrag för att kunna slutföra anställningarna. Beslutsfattare från myndigheterna bör informeras och engageras i projektet för att det ska kunna bli en förändring i rådande system och struktur i framtiden. 9. Kontinuerlig uppföljning och utvärdering Löpande strukturerade projektmöten (projektledaren och utbildningsledarna). Löpande styrgruppsmöten. Löpande utvärderingsmöten gärna med en extern utvärderare/handledare. 10. Konjunkturen på arbetsmarknaden I projektplaneringen och fastställande av projektmål måste hänsyn tas till rådande konjunktur på arbetsmarknaden. Rosevo AB Falun
Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in
Dörröppnare - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Syfte med W18-24 Att stärka och förbereda arbetslösa ungdomar för ett kommande inträde på arbetsmarknaden eller fortsatta
Läs merDörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in
Dörröppnare - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Syfte med W18-24 Att stärka och förbereda arbetslösa ungdomar för ett kommande inträde på arbetsmarknaden eller fortsatta
Läs merPraktikkartläggning. Så här gör vi det bättre för individer och arbetsgivare i samband med praktik eller subventionerad anställning
Praktikkartläggning Så här gör vi det bättre för individer och arbetsgivare i samband med praktik eller subventionerad anställning Projektperiod: 1 februari 2017 30 september 2018 Projektägare: Uppsala
Läs merHållbart arbete. Att nå, få och behålla ett jobb
Hållbart arbete Att nå, få och behålla ett jobb Studie om Supported employment 317 personer som fått stöd, influerat av Supported employment, till arbete. Studien visar att stödet från en stödorganisation
Läs merAnsökan om medel till förlängning av projekt Intensifierad samverkan.
Ansökan om medel till förlängning av projekt Intensifierad samverkan. Intensifierad samverkan unga 19-29 år med aktivitetsersättning beviljades i september 2013 300 000 kronor av styrelsen för Finsam Lekeberg
Läs merUppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Arbetsmarknadsintroduktion
Läs merSlutrapport SATSA Implementeringsprojekt 2011
Slutrapport SATSA Implementeringsprojekt 2011 Inledning Syftet med SATSA-projektet var att utveckla nya samverkansformer mellan Örebro kommun landstinget arbetsförmedlingen och försäkringskassan, så att
Läs merFörstudieprojekt Lika rätt till körkort
Förstudieprojekt Lika rätt till körkort Projektet har genomförts av Branschföreningen Svensk Fordonsanpassning, medfinansiär har varit Länsstyrelsen Projekttid: 2009-10-01 2010-03-31 Projektansvariga företrädare:
Läs merInnehåll upplägg och genomförande
Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt
Läs merFörstudie unga med funktionshinder i Västerbottens län
Förstudie unga med funktionshinder i Västerbottens län Projektansökan till Samordningsförbunden, Umeå, Skellefteå och Lycksele Deltagande parter bakom projektförslag Arbetsförmedlingen rehab Försäkringskassan
Läs merInsatsredovisning, prestationer och nyckeltal
www.finsam.eu Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal Dnr. 2012.0009 Handläggare: Raéd Shaqdih Datum: 2012-02-14 1 (20) Under år 2011 har 174 individer fått arbetslivsinriktad rehabilitering via
Läs merStyrelsemöte den 28 april, Kvarnen, Kristianstad
Processutvärdering av projekt UFFE Unga Funktionsnedsatta För Etablering Styrelsemöte den 28 april, Kvarnen, Kristianstad Ett gott resultat Bekräftelse på det goda resultatet: Personal och tjänstemän (LSS
Läs merArbete med Unga på Arbetsförmedlingen
Arbete med Unga på Arbetsförmedlingen Särskilt uppdrag unga med funktionshinder Arbetsförmedlingen har ett särskilt uppdrag att bedriva verksamhet för vissa unga med funktionsnedsättning: elever som fyllt
Läs merESF-projekt Samstart Skype möte
ESF-projekt Samstart Skype möte 190523 Utlysning med inriktning fast etablering på arbetsmarknaden av unga funktionsnedsatta Bidra till att modeller utarbetas och/eller strukturer utvecklas med syfte att
Läs merGenomförandeprocessen
1 Genomförandeprocessen Utifrån syftet att se hur genomförandet av projektet fungerar: Projektets målgrupp/deltagare Arbetsgivare Samverkansparter: handläggare, kontaktpersoner m fl Sammanlagt 30 intervjuer
Läs merKom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå
Kom Med projektet Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skellefteå kommun och Landstinget Halvårsrapport 2008-02-16 2008-09-16 Rapporten sammanställd av: Anneli Edvinsson,
Läs merAnalys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...
Läs merArbetsförmedlingens arbete. Unga med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga
Arbetsförmedlingens arbete Unga med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Anna Steen Arbetsförmedlingen Huvudkontoret Avdelningen Förmedling och Rehabilitering till arbete Gunilla Berndtsson
Läs merFöräldrastödjare. MOSAIK en blandning av människor och erfarenheter
Föräldrastödjare MOSAIK en blandning av människor och erfarenheter Tanke 1 Behov av personer som kan stötta föräldrar med intellektuella funktionshinder Föräldrar som behöver stöd under lång tid Tanke
Läs merArbetsförmedlingens uppdrag för unga med funktionsnedsättning
Arbetsförmedlingens uppdrag för unga med funktionsnedsättning Göteborgs kranskommuner Orust Tjörn Stenungsund Kungälv Lilla Edet Ale Alingsås Lerum Partille Härryda Mölndal Kungsbacka Vad händer när skolan
Läs merProjektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam
Datum: 110211 Version nr: Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Namn HAMNRINGEN Bakgrund Ungdomsarbetslösheten i länet befinner sig på en hög nivå, i januari 2011 var den 12,4 % (arbetslösa
Läs merYA-delegationens handledarutbildning Upplägg för studiecirkel
Upplägg för studiecirkel YA-delegationens handledarutbildning består av tre fristående delar: Grundutbildning innehållande avsnitten Att vara handledare, Förbereda arbetsplatsen samt Avsluta handledningen
Läs merFörslag på intervjufrågor:
Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka
Läs merHur arbetar Arbetsförmedlingen Samverkan? Marie Brederfält
Hur arbetar Arbetsförmedlingen Samverkan? Marie Brederfält 010-487 12 42 Arbetsförmedlingen i Göteborg 5 stadsdelskontor som ger service till arbetssökande och arbetsgivare inom sitt geografiska område.
Läs merUppdragsavtal angående projektet KOM MED i Skellefteå
Samordningsförbundet Skellefteå 2007-03-08 Stellan Berglund Uppdragsavtal angående projektet KOM MED i Skellefteå 1 Parter Mellan Samordningsförbundet Skellefteå (nedan kallad uppdragsgivaren) å ena sidan
Läs merVad gör de 1 år senare?
Vad gör de år senare? En uppföljning av hur många deltagare som gått vidare till arbete eller studier år efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd. Undersökningsperiod hösten 005 samt våren 006 Ett samarbete
Läs merUtvärdering APL frågor till handledare
Utvärdering APL frågor till handledare Utvärdering för handledare VT 13 Jag har gått den nya handledarutbildningen A. Ja 14 53,8 B. Nej 12 46,2 Jag har endast gått den gamla handledarutbildningen A. Ja
Läs merLeva Livet. Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013. Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp:
Leva Livet Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013 Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp: Målgruppen kännetecknas av att ungdomarna är aktuella på minst en samverkansmyndighet.
Läs merHorisont bygger på att hitta vägar för ungdomar till utbildning och jobb, genom ett projekt där flera myndigheter och organisationer samverkar.
Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2011-08-29 1(5) Projektplan Horisont Pia Andersson Enhetschef 054-540 50 87 Pia.andersson@karlstad.se Projektplan Horisont Vägledning, information, lärande för
Läs merProfessionens medverkan i kunskapsprocessen
Professionens medverkan i kunskapsprocessen Unga till arbete en utvärdering med följeforskningsansats och programteori som utgångspunkt. Karin Alexanderson och Marie Nyman Dalarnas forskningsråd. En definition
Läs merARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET
ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se
Läs merProjektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam
Datum:2010-10-21 Version nr: 1 Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Namn ARBETSGIVARRING SKARPHÄLL DEL 3 Bakgrund Den arbetslivsinriktade rehabiliteringen är ett prioriterat uppdrag
Läs mer2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011
2011:4 Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 Bakgrund Praktiksamordningen i Valdemarsvik startade under år 2009. P.g.a. rekryteringsproblem kom arbetet igång på allvar först under våren
Läs merLinköpin kommun linkoping.se. Se kraften och kompetensen. hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN
Linköpin kommun linkoping.se Se kraften och kompetensen hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN Se kraften och kompetensen Det handlar om hur du och jag tänker.
Läs merSammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009
1(16) 1. Termin 1. Termin 1 20 49 2. Termin 2 0 0 3. Termin 3 8 20 4. Termin 4 12 29 5. Termin 5 1 2 6. Termin 6 0 0 Antal ej angivit svar: 2 av 43 (=4,65%). Antal svarande: 41. 2(16) 2. Möjligheterna
Läs merProjekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden
Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur
Läs merPROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET SOFINT
Ansökan Datum 2015-07-16 Sida 1(1) Individ- och familjeomsorgen Daniel Åhnberg danielo.ahnberg@hellefors.se Mari Grönlund SOFINT c/o Lindesbergs kommun 711 80 Lindesberg PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET
Läs merPersonalenkät 2010 2/2/2011
Personalenkät 2010 1. Jag trivs bra med... helt delvis inte alls min närmaste chef 1386 (52%) 630 (24%) 478 (18%) 125 (5%) 51 (2%) 79,73 mina arbetskamrater 1593 (60%) 703 (26%) 322 (12%) 46 (2%) 6 (0%)
Läs merIndividuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan
Vinnaverkstaden Metodkategori 1 och 4 Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Problemet: Skolan har allt svårare med den
Läs merHANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE
HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen
Läs merAnalys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 2 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion
Läs merSociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se
Sociala arbetskooperativ inte starta eget - men starta vårat Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Att vara behövd Allas rätt till arbete måste betyda att alla har rätt till arbete - och
Läs merLyckat bemötande av personer med neuropsykiatriska svårigheter
Lyckat bemötande av personer med neuropsykiatriska svårigheter Vår historia: - Neuropsykiatriska diagnoser i daglig verksamhet varför kan de inte arbeta? - Vårt sätt att arbeta? - Vårt sätt att bemöta
Läs merPlan för insats. Samverkansteamet 2014 SOFINT. Reviderad Samordningsförbundet i norra Örebro Län
Plan för insats 2014 Reviderad 140423 SOFINT Samordningsförbundet i norra Örebro Län VERKSAMHETSPLAN Innehållsförteckning 1 Insatsbenämning... 1 2 Verksamhetens ägare... 1 3 Bakgrund... 1 4 Syfte och mål...
Läs merDMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015
Hur samhället i Sverige arbetar för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att få ett arbete Arbetsförmåga I Sverige så är de personer med funktionsnedsättning som har en arbetsförmåga inskrivna
Läs merHandlingsplan Tillgänglighet
Handlingsplan Tillgänglighet Projekt På väg till jobbet Andersson Marita 2012-04-23 Bakgrund Projekt på väg till jobbet är ett av ESF (Europeiska socialfonden) delfinansierat samverkansprojekt mellan Avesta
Läs merPersonlig assistans TILLSAMMANS FÖR ATT FRÄMJA HÄLSA OCH INFLYTANDE I VARJE MÖTE. jonkoping.se
Personlig assistans TILLSAMMANS FÖR ATT FRÄMJA HÄLSA OCH INFLYTANDE I VARJE MÖTE jonkoping.se I område personlig assistans i Jönköpings kommun arbetar vi tillsammans med dig för att främja hälsa och inflytande
Läs merUtvärdering Biologdesignern grupp 19
Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.
Läs merStandard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 201406 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer
Läs merPraktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna
den 4 maj 0 Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna Allmänt om enkäten Enkäter skickas till deltagare i FIVE cirka tre veckor efter att de har avslutat sin praktik. Om
Läs merStandard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20140116 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal
Läs merFöljeforskning av En ingång Slutrapport. Lena Strindlund och Christian Ståhl Institutionen för Medicin och Hälsa
Följeforskning av En ingång Slutrapport Lena Strindlund och Christian Ståhl Institutionen för Medicin och Hälsa Uppdraget för följeforskningen av En ingång 1 DECEMBER 2017 2 Övergripande syfte Att genom
Läs merHeta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO
Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa
Läs merFörsta analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Läs merKursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014
FoU Fyrbodal Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014 besvarat av assistenternas chefer. På kursen för personliga assistenter har deltagare kommit från åtta av Fyrbodals 14 kommuner.
Läs merHur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen
Kvalitetsarbete Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen 2014 Förskolor Syd Lek, lärande och omsorg för att Växa och utvecklas Munkedals kommun Erika
Läs merVad kommer du att minnas? Förverkligade drömmar!
Förverkligade drömmar! I våra kontakter med områdena och i intervjuer och deltagarenkäter kommer det fram både stort och smått, som att få rätt medicin och behandling och må bättre, försörja sig själv
Läs merAnsökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun
1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har
Läs merKvalitetsindex. Rapport 2015-06-25. Familjestödsgruppen AB Öppenvård. Öppenvård, handläggare
Kvalitetsindex Öppenvård, handläggare Rapport 20150625 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal Genomförda intervjuer SSIL
Läs merÖvergripande jämförelse
Övergripande jämförelse 10 9 8 7 6 5 3 Trivsel Ledarskap Tid för planering Arbetsplats Verksamhetsmål Utveckling Inflytande Uppskattning Engagemang Energi Information Melleruds Kommun höst 2009 Samtliga
Läs mer[Skriv här] [Skriv här] [Skriv här] Trisam. Metodstöd för Trisam-team
[Skriv här] [Skriv här] [Skriv här] Trisam Metodstöd för Trisam-team 2019-02-19 Processen Trisam Trisam är en förkortning för tidig rehabilitering i samverkan. Trisam-processen är vår gemensamma modell
Läs merTrainee för personer med funktionsnedsättning - 2015
Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet
Läs merVidga vyerna med ny kompetens Vi söker fler arbetsgivare
Vidga vyerna med ny kompetens Vi söker fler arbetsgivare stockholm.se/arbetsgivare Ett erbjudande från Stockholms stad Kompetensen hos personer med funktionsnedsättning behövs i arbetslivet. Framsynta
Läs merLära och utvecklas tillsammans!
Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten
Läs merUppdragsavtal angående SPIRA-projektet i Skellefteå
Samordningsförbundet Skellefteå 2008-02-07 Stellan Berglund Uppdragsavtal angående SPIRA-projektet i Skellefteå 1 Parter Mellan Samordningsförbundet Skellefteå (nedan kallad uppdragsgivaren) å ena sidan
Läs merPersonal- och arbetsgivarutskottet
Personal- och arbetsgivarutskottet Marie Härstedt Personalstrateg 4-675 3 46 Marie.Harstedt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 22--27 Dnr 692 (4) Personal- och arbetsgivarutskottet Studentmedarbetare i Region
Läs merVerksamhetsberättelse Social Rehab 2011
Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter
Läs merFörskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen grundar sig på bestämmelser i 14a kap. skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och och
Läs merFörstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.
Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger
Läs merVälkommen till Enheten för Arbete och Sysselsättning
22 2013 06 08 Beteckning ENHETEN FÖR ARBETE OCH SYSSELSÄTTNING KENNETH NILSSON ENHETSCHEF Kenneth Nilsson Ert datum Er beteckning Välkommen till Enheten för Arbete och Sysselsättning 2014 I slutet på 1990
Läs merSeniorer lär seniorer IT
IT-handledarutbildning Seniorer lär seniorer IT Projektrapport nr 1 30 april 2019 1 Etapp 1, till 2019-04-30 Kartläggning av behov och inventering av existerande utbildningsmaterial 2 Etapp 2, 2019-05-01
Läs merUngdomsteamets vision är att genom samarbete med näringslivet kunna skapa alternativa vägar till arbete
I Haninge kommun finns det c:a 1000 arbetslösa ungdomar, varav ungefär en tredjedel förekommer utanför den officiella statistiken. Den officiella statistiken visar att det finns ca 700 personer registrerade
Läs merAnsökan om ytterligare medel för SATSA implementeringsprojekt för 2012
Ansökan om ytterligare medel för SATSA implementeringsprojekt för 2012 Bakgrund Det övergripande syftet för SATSA implementeringsprojekt har varit att de samverkande myndigheterna gemensamt under 2011
Läs merArbetsplan för Ödenäs skola F-6
151013 Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens
Läs merSamordningsförbundet
Samordningsförbundet Horisont - upprinnelse Projekt JobbTorg (2009-2010, 1,5 år) - aktiva insatser från dag 1 när ungdom (18-24 år) söker försörjningsstöd Bild: ökat inflöde av unga utan fullständiga betyg
Läs merHANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET
HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.
Läs merRedovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III
Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår
Läs merAtt stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad
Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Syfte: att dela erfarenheter kring och skapa bättre förutsättningar för
Läs merNOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN
Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så
Läs merFÖRSTEGET. Delrapport
FÖRSTEGET Delrapport 2016-01-01 2016-06-30 Rapportförfattare: Sara Svensson 2016-06-20 Lägesrapport Projektet Försteget har nu verkat aktivt i 10 månader mot målgruppen unga vuxna som har ett omfattande
Läs merÖppenvård, handläggare
Kvalitetsindex Öppenvård, handläggare Rapport 2014-0-0 Innehåll SSIL Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal - Genomförda intervjuer
Läs merTankar & Tips om vardagsutveckling
Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag
Läs merInsteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet
2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen
Läs merÖppenvård, handläggare
Kvalitetsindex Öppenvård, handläggare Alpklyftan Rapport 2017-07-05 Innehåll SSIL Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal - Genomförda
Läs merSamtliga kategorier. Instämmer. Helt. Nästan helt. Knappast. Inte alls 100% 90% 80% 70% 60% Resultat Betydelse Angelägenhet 40% 30% 20% 10%
Samtliga kategorier 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Trivsel Ledarskap Tid för planering Arbetsplatsutveckling Verksamhetsmål Utveckling Inflytande Uppskattning Engagemang Energi Medarbetarundersökning Höst 2005 Samtliga
Läs merRapport Ekoökningar i skola och omsorg Diarienummer: Projektnummer: 385
Rapport 2011 Ekoökningar i skola och omsorg Diarienummer:19-13902-10 Projektnummer: 385 Ekoökningar i skola och omsorg Diarienummer: 19-13902-10 Projektnummer: 385 Rapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet
Läs merSlutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson
Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen
Läs merPedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare
Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar
Läs merSamordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen
Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 5 3 Projektets mål... 5 4 Perspektiv... 5 5 Risker...
Läs merModell för att rekrytera personer långt från arbetsmarknaden till vård och omsorg
Modell för att rekrytera personer långt från arbetsmarknaden till vård och omsorg 1 Uppdraget Sätt upp mål för hur många individer som ska rekryteras. Kom överens om rollerna mellan projektledare, arbetsförmedlare
Läs merVerksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3)
Verksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3) Samverkan mellan Älmhults kommun och Arbetsförmedlingen i Älmhult Målgruppen unga i åldern 16-24 år som står utanför arbetsmarknaden är varierad med en
Läs merSamtliga kategorier 100% 90% 80% 70% 60% Resultat Betydelse Angelägenhet 50% 40% 30% 20% 10%
10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Samtliga kategorier Verksamhetsmål Utveckling Inflytande Uppskattning Engagemang Återkoppling Samtliga kategorier Arbetsplatsutveckling Tid för planering Ledarskap Trivsel Jag trivs
Läs merPÅ LÄTTLÄST SVENSKA. Extra kraft DET HÄR ÄR SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD
PÅ LÄTTLÄST SVENSKA Extra kraft DET HÄR ÄR SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD 1 Ibland behövs det extra kraft för att rätt person och rätt arbetsgivare ska hitta varandra och komma igång
Läs merHöglandets samordningsförbund Projektbeskrivning Supported Employment (SE) fortsättning
Höglandets samordningsförbund Projektbeskrivning Supported Employment (SE) fortsättning Projektperiod 2018-01-01 2020-12-31 Innehåll 1. Utgångspunkter... 3 2. Bakgrund till fortsatt projekt... 3 3. Syfte
Läs merUtvärdering Projekt Vägen
Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)
Läs merMEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE
Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden
Läs merUtbildningen Service inom äldreomsorg
Sammanfattning av overheadbilder, som jag har använt i samband med föreläsningen: Utbildning i tiden för framtiden.. Jag delar med mig av kunskaper och erfarenheter. Tag gärna kontakt med Karin Gavér,
Läs merKan samverkan bidra till inflytande, självständighet och delaktighet?
Kan samverkan bidra till inflytande, självständighet och delaktighet? En samverkan mellan Förvaltningen för funktionshindrade och Vuxen- och arbetsmarknadsförvaltningen Gunilla Andersson & Bodil Lundvall
Läs merATT SAMMANLÄNKA IPS-MODELLEN MED FONTÄNHUSMODELLEN
En presentation från Lunds Fontänhus som sedan 2012 arbetat med SEd (Supported education) riktat till studenter och sedan 2017 med IPS (individual placement and support) kombinerat med Fontänhusmodellen.
Läs merMedUrs Utvärdering & Följeforskning
MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat
Läs mer