FIA 1(12) Karin Rosenberg. Utvärdering av. FIA-projektet. Karin Rosenberg Rosevo AB

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FIA 1(12) Karin Rosenberg. Utvärdering av. FIA-projektet. Karin Rosenberg Rosevo AB 2007-11-27"

Transkript

1 FIA 1(12) Utvärdering av FIA-projektet Rosevo AB

2 FIA 2(12) Utvärdering av FIA-projektet Innehåll: 1. Inledning 2. Kort om projektets organisation och arbetssätt 3. Syfte med utvärderingen 4. Arbetssätt för utvärderingen 5. Utvärdering av projektmålen 6. Utvärdering av processen 7. Framgångsfaktorer / checklista

3 FIA 3(12) Utvärdering av projektet Funktionshindrade i arbete (FIA) 1. Inledning FIA är ett EU-projekt som vänder sig till intellektuellt funktionshindrade som har mycket svårt att komma in på arbetsmarknaden i Dalarna. Projektet har bedrivits från 1 augusti 2005 till 30 november Projektet har tre syften/mål: % av deltagarna ska gå vidare i arbete (av de som avslutat sin utbildning i projektet). 2. Ge intellektuellt funktionshindrade ett högre människovärde genom att känna sig behövda på arbetsmarknaden samt att de får en möjlighet att bidra till den gemensamma välfärden. 3. Ge organisationer och myndigheter kunskaper kring funktionshindrades introduktion i arbetslivet. Projektledningen (Per Morelius och Kenneth Dahlström) har tagit del av denna rapport och deras synpunkter har inarbetats i texten. 2. Kort om projektets organisation och arbetssätt 2.1 Projektorganisation Styrgrupp: Kenneth Dahlström, Vuxenutbildningen i Borlänge kommun Lena Nilsson Ordell, Försäkringskassan i Dalarna Karin Paulsson, och sedan 1 mars 2006 Pia Sellström, LAN, Rosevo AB Projektledare: Per Morelius Kursledare: Tre heltidstjänster Företagsledare/handledare: På företagen där den praktiska utbildningen sker engageras företagsledaren och en handledare som har det direkta utbildningsansvaret för den mottagna kursdeltagaren. Extern utvärderare/handledare:, Rosevo AB

4 FIA 4(12) 2.2 Projektfaser Fas 1 omfattar fem veckor (för grupp 1-4) där kursdeltagarna får en grundläggande utbildning/träning som stärker dem inför den företagsförlagda utbildningen. För grupp 5 förlängdes fas 1 till 10 veckor. Fas 1 användes också till att kartlägga deltagarnas starka och svaga sidor. Fas 2 utgörs av en utbildningsperiod på företag. Beslut om en kursdeltagares övergång till fas 2 styrs av projektmedlemmarnas bedömning av deltagarens förmåga att klara en placering på ett företag samt tillgången på en lämplig utbildningsplats. 2.3 Kursdeltagare Deltagare tas in gruppvis i fem omgångar med två till tre månaders mellanrum. 3. Syfte med utvärderingen Syftet med utvärderingsarbetet har varit att: Följa upp om projektets syfte/mål uppnås. Kontinuerligt följa upp hur projektet fortgår. Löpande förmedla utvärderingsresultat till projektledningen. Löpande ge förbättringsförslag på projektets genomförande. 4. Arbetssätt för utvärderingen 4.1 Inledning Följande arbetssätt har jag använt för att samla in uppföljningsinformation: Intervjuer med deltagarna. Intervjuer och möten med personalen. Intervjuer med arbetsgivare. Intervjuer med handläggare på Arbetsförmedlingen (Af), ansvarig på Försäkringskassan (FK) och ansvarig på Länsarbetsnämnden (LAN) Medverkan på styrgruppsmöten Samtal med projektledningen 4.2 Intervjuer / möten med deltagarna Jag har träffat de fem grupperna en gång under den tredje veckan av kursen. Deltagarna fick då utvärdera kursen muntligt i en intervju med mig under ca 20 minuter per deltagare. Efter ett halvår träffade jag en mindre grupp deltagare som fick ge sin syn på projektet. I slutet av projektet har jag intervjuat 10 deltagare, några via telefon och några via besök, om vad kursen givit dem. Utfallet av dessa intervjuer var mycket likartat varför jag valde att inte intervjua fler, för att i stället ägna tiden åt intervjuer med personalen, som kunde reflektera över deltagarnas utveckling.

5 FIA 5(12) 4.3 Intervjuer / möten med personalen Personalen (projektledaren och kurshandledarna) har jag träffat 13 gånger från kursstart. Tätare träffar under första året och sedan cirka två gånger per termin. 4.4 Intervjuer med arbetsgivare Jag har pratat med elva arbetsgivare (chefer/handledare) under och efter praktik- /utbildningsperioden. 4.5 Möten med myndigheter Intervju har gjorts med deltagare i styrgruppen (från Försäkringskassan och Länsarbetsnämnden) i slutet av projektet. Jag har även pratat med två handläggare från Arbetsförmedlingen. 5. Utvärdering av projektmålen Mål 1: 40 % av deltagarna ska gå vidare i arbete (av de som avslutat sin utbildning i projektet). 15 av 19 (som genomgått sin utbildning) har gått vidare till arbete, d.v.s. 79 %. Eftersom projektet fortsätter (7 stycken under andra former och annan finansiering) kan det bli fler deltagare som kommer ut i arbete närmaste månaderna. Mål 2: Ge funktionshindrade ett högre människovärde genom att känna sig behövda på arbetsmarknaden samt att de får en möjlighet att bidra till den gemensamma välfärden. 52 personer har fått möjlighet att pröva och testa sina möjligheter att skaffa sig en utbildning på en arbetsplats. 19 ungdomar har hittills genomfört utbildningen. De deltagare som gått vidare till arbete känner att de har lyckats. I intervjuerna har det framkommit att de som fått arbete är mycket nöjda. De som genomfört utbildning och inte fått arbete, är mer uppgivna. Det verkar som om de inte alltid ser de stora framsteg de gjort. Jag tolkar att flera tycker att de är tillbaka på ruta ett. Gråskalan är inte så stor för en del i gruppen, antingen svart eller vitt. Mål 3: Ge organisationer och myndigheter kunskaper kring funktionshindrades introduktion i arbetslivet. Projektdeltagare och lärare i projektet har fått stora kunskaper kring funktionshindrades möjligheter på arbetsmarknaden. Arbetsgivare, representanter från Länsarbetsnämnden och Försäkringskassan har också fått större kunskap kring detta. En rikskonferens anordnades i november 2007 med cirka 100 deltagare från hela Sverige där erfarenheter från FIA-projektet och andra projekt presenterades. Genom detta har det skett en stor spridning av vunna kunskaper.

6 FIA 6(12) 6. Utvärdering av processen 6.1 Inledning Syftet med att löpande utvärdera arbetsprocessen är att: Kontinuerligt följa upp hur projektet fortgår. Löpande förmedla utvärderingsresultat till projektledningen. Löpande ge förbättringsförslag på projektets genomförande. 6.2 Deltagarnas synpunkter Fas 1 (de första 5 veckorna): Jag träffade alla deltagare, ca 15 minuter per deltagare. Jag hade en ganska fri diskussion där jag frågade dom om vad de tyckte om kursen, vad som var bra, respektive något som kunde vara bättre. Eftersom det var första träffen så ville jag inte ha en så styrd utvärdering utan deltagarna fick ta upp det som kändes aktuellt för dem. De flesta (4 grupper av 5) har varit mycket nöjda med de första 5 veckorna. Jag har träffat 52 deltagare i vecka 3 och då har var och en fritt kunnat berätta hur de har upplevt den första tiden. Gruppen och grupptillhörigheten har varit viktig för motivationen och tryggheten för merparten av deltagarna. De har känt sig respekterade både av gruppen och personalen. De flesta har tyckt att personalen (kursledarna) har varit mycket bra (snälla, hjälper till mm). De flesta har varit positiva till innehållet och kursupplägget. Flera säger att det är bra att få en vardag så att det blir skillnad på vardag och helgdag. Dataundervisningen har av de flesta upplevts positiv. Det har inte varit samma lärare på alla grupperna och undervisningen har därigenom varit av varierande kvalitet. En del av deltagarna har haft så låga förkunskaper att det skulle behövts mer individuell handledning. Vissa deltagare har upplevt att det i slutet av fas 1 har varit jobbigt och nervöst i avvaktan på att kursledningen skulle hitta en utbildningsplats på företag. Fas 2 - Utbildningsperioden på företag: Fas 2 har sett olika ut för deltagarna. En del har klarat av sin utbildning, en del har fått arbete, en del har haft plats men ej klarat utbildningen, några har slutat i förväg, några har slutat innan de fått plats. Mer statistik finns i projektrapporten. En deltagare säger att han tycker han har gjort ett bra jobb men är uppgiven eftersom han inte får någon anställning i affären. En annan deltagare har hoppat av men ser att det berott på hennes egna val. En del som varit ute på en arbetsplats och ej fått ett arbete efteråt, ser det ibland som ett misslyckande Deltagarna har upplevt att det har varit mycket lätt att få kontakt med sina kursledare. Några har uttryckt att de har gillat någon framför den andre.

7 FIA 7(12) 6.3 Personalens synpunkter Fas 1 (de första 5 veckorna): De deltagare som haft en besvärlig social situation, eller stora fysiska / psykiska besvär har inte kommit vidare i detta projekt. Deltagarna hade färre funktionshinder i de första grupperna. I grupp 3 blev det ingen gruppkänsla, det blev aldrig en grupp. Ett par av deltagarna upplevdes av de övriga som påfrestande och det fanns mer funktionshinder än i de andra grupperna vilket har påverkat gruppkänslan och deltagarnas nöjdhet. Det har känts bra för personalen att ha kontinuerliga utvärderingsmöten. De har gett en möjlighet att stanna upp och reflektera. Efter grupp 5 (som var inne 10 veckor istället för 5) gjorde vi en utvärdering i personalgruppen, eftersom detta upplägg var annorlunda. Detta har varit bra i grupp 5: Arbetsmiljöavsnittet har ingått i fas 1, istället för i fas 2. Eleverna har jobbat i sin egen takt. Upplägg med 10 veckor fas 1 gör att personalen hinner leta och förbereda för utbildningsplatsen på företaget. Gruppen får mer tid tillsammans och har haft tid att hantera problem och konflikter, vilket gett ett bra klimat i slutändan. Ämnet bild har varit ett sätt att jobba praktiskt. Asken har varit bra genomförare. Lokalerna har varit bättre efter det att projektet fick egna lokaler med bättre luft mm. Projektgruppen har haft ett bra samarbete samt i högre grad fått personliga ansvarsområden. Flera studiebesök har gjorts med utgångspunkt från deltagarens yrkesönskning. För att hitta rätt plats för respektive deltagare så skulle det behövas mer tid och möjlighet att se dem i aktion och se vad de klarar, innan de går ut på ett företag. Fas 2 - Utbildningsperioden på företag: Kursledarna har jobbat otraditionellt och har försökt hitta en lösning för alla deltagare. Processen med att leta företag och lämpliga utbildningsplatser är en tålamodsprövande del av projektet. Att hitta rätt nisch för respektive individ, att hitta företag, att hitta ansvariga, att få nej, att få vänta på besked, att börja om från början osv. Här har personalen varit ett stöd för varandra. Det har varit viss kontakt med föräldrarna, där det funnits behov. Cirka 6 föräldrar har varit i kontakt med FIA. Ofta har de ringt när aktivitetsstödet håller på och går ut. De föräldrar som inte vill se att deras ungdom har ett funktionshinder, blir ett problem för ungdomen och dess möjligheter att lyckas med arbetet. Å andra sidan har föräldrarna kämpat för att de ska få en diagnos och med detta ett ekonomiskt stöd.

8 FIA 8(12) 6.4 Arbetsgivarnas synpunkter De flesta arbetsgivare har varit positiva till att ta emot deltagare på arbetsplatsen. I vissa fall har det varit mycket krångel med deltagaren (frånvaro mm) som gjort att företaget avslutat platsen. Genom att det är en utbildning på arbetsplatsen så ligger ansvaret på arbetsgivaren att se till att deltagaren får det dom ska ha enligt den gemensamt uppgjorda utbildningsplanen. I maj 2007 gjordes en muntlig och skriftlig utvärdering med 7 arbetsgivare (på en handledarträff). Där framkom att en handledare inte fått information om deltagarens funktionshinder. Alla har upplevt ett mycket bra stöd från kursledarna. De har alla varit mycket tillgängliga och hjälpsamma. De företag som haft kvar deltagaren över längre tid har alla sett hur ungdomen utvecklats i arbetet, blivit mer social, förbättrat arbetstiderna. Många ser att deltagaren blivit mer självständig men ändå alltid kommer att behöva kontinuerlig handledning. Flera av handledarna vittnar om att deltagaren ofta är sjuk. Vissa företag har sagt att personalen har börjat ledsna på att tar mycket tid att handleda. En handledare får frågan: Hur har det varit med XX? Han svarar: Ömsom vin ömsom vatten. Detta beror mycket på att deltagaren varit borta mycket (ca en tredjedel). Det har dock blivit bättre så nu har han fått en anställning. Jag frågar: Varför? Handledaren svarar: Var ska han annars ta vägen? Det finns hos många arbetsgivare ett socialt intresse och vilja till att hjälpa människor till ett arbete. Samtidigt tar det mycket kraft och energi att handleda och stötta ungdomen. Det har varit svårt att få loss arbetsgivare och handledare på företagen till handledarträffar. Kanske skulle det ha prövats fler varianter av handledarträffar? T ex att ha korta möten på 1-2 timmar istället för endagsträffar. Någon handledare har saknat handledarutbildning. Vissa arbetsplatser har behövt någon typ av hjälpmedel för deltagaren. I ett fall dröjde det lång tid innan det kom på plats. 6.5 Myndigheternas synpunkter Deltagarna i styrgruppen är mycket nöjda med FIA-projektet och dess resultat. Handläggare från arbetsförmedlingen har blivit berörda av FIA när det har varit tal om en lönebidragsanställning eller trygghetsanställning (om inte FIA funnits så hade inte dessa deltagare varit aktuella för Arbetsförmedlingen eftersom de inte står till arbetsmarknadens förfogande). Här får projektledaren många lovord genom det förarbete som bedrivits innan arbetsförmedlingen kommer in i diskussionen. Per har förberett allt väl utan att lova något för arbetsgivaren eller deltagaren. Det har varit bra bedömningar som Af fått. En arbetsförmedlare säger att i några fall har arbetsgivaren trott att de skulle få mer i bidrag, när handläggaren från Af skulle slutförhandla lönebidraget. En annan arbetsförmedlare saknar dokumentation på de som inte gick vidare. Genom FIA-projektet har således flera deltagare fått en utredning på hur de klarar ett arbete eller ej. Detta resultat är viktigt att förmedla vidare till respektive myndighet. På frågan om hur Af ska göra framöver med denna målgrupp så vet de inte riktigt, eftersom arbetsmarknadsverket är utsatta för en omorganisation och förändring. Kanske det blir Af Rehab som de kan få hjälp av, säger en av handläggarna.

9 FIA 9(12) Försäkringskassan har inte tidigare haft något att erbjuda denna grupp. Resultatet har fått styrgruppens representant att tänka till kring hur den egna myndigheten arbetar med denna grupp. Det har bra att kombinera FIA med aktivitetsersättning. Kanske ha en arbetslöshetsförsäkring istället eftersom aktivitetsersättningen konserverar läget. Efter det att ungdomen fyllt 30 år så blir det sjukersättning och då finns inget stöd till aktiviteter. Kanske kan halvfartsjobben vara nåt för denna grupp. På försäkringskassan har aktivitetssamordnarna tagits bort under projektets gång och deras uppgifter kommer att ligga på handläggarna framöver. Detta kommer antagligen att bli en försämring för denna målgrupp som tidigare upplevt ett bra stöd från aktivitetssamordnarna. Alla är överens om att denna grupp kräver mycket samverkan mellan de olika aktörerna och att det kräver specialkompetens. Det har funnits en skepsis till projektet från vissa håll. 6.6 Utvärderarens synpunkter Fas 1 (de första 5 veckorna): I fas 1 är det viktigt att bygga upp en förtroendefull relation mellan deltagare och personal. Detta kitt är viktigt för deltagarens fortsatta motivation och lust för fortsätta sin väg mot sin vision och sina mål. För att lyckas med alla typer av projekt så är en framgångsfaktor att ha en bra organisation, ett gott samarbete och ett bra arbetsklimat i personalgruppen, styrgruppen och andra grupper i projektet. Detta goda klimat kommer inte automatiskt utan byggs upp av en struktur och ett förhållningssätt; att vara med så tidigt som möjligt i processen, planeringsmöten, handledning, roliga personalaktiviteter och tydlig ansvarsfördelning. Det är också bra att det finns både kvinnlig och manlig personal. Fas 2 - Utbildningsperioden på företag: I introduktionen är det viktigt att informera både chef och handledare på företaget om upplägget och deltagarens funktionshinder. Det skadar inte att göra det flera gånger eftersom denna information måste gå fram till både chef och handledare. Det finns hos många arbetsgivare ett socialt intresse och vilja till att hjälpa människor till ett arbete. Samtidigt tar det mycket kraft och energi till att handleda och stötta ungdomen. Processen är lång från att utbildningsplatsen startar till att en lösning med en anställning hittas. I några fall krävdes 3 utbildningsplatser innan man hittade en arbetsgivare som ville anställa den funktionshindrade ungdomen. En lång tid hos ett företag skapar en relation mellan handledare och ungdomen vilket bidrar till att företaget vill göra en anställning.

10 FIA 10(12) 7. Framgångsfaktorer / checklista Som en sammanfattning av utvärderingen har jag nedan sammanställt en checklista över framgångsfaktorer för ett projekt av detta slag. Förteckningen upptar de viktigaste aktiviteterna och förutsättningarna utan att i detalj beskriva hur de genomförs. 1. Förberedelserna och rekrytering av deltagare Planering och förankring med berörda myndigheter. Rekrytering av projektledare och kursledare med de personliga egenskaper som krävs (se nedan). Styrgruppen informeras tidigt och görs delaktig i projektet. Tydlig projektbeskrivning och budget som är förankrade i kommunen, länsarbetsnämnden och försäkringskassan. Rekrytering av deltagare med utgångspunkt från beskriven målgrupp. Intervjun med deltagaren för att denne ska få en tydlig bild av utbildningen. Försäkringskassan överlämning (bl.a. information om deltagarens handikapp). 2. Upplägg och innehåll Bygga på gruppen och gruppkänslan i fas 1. De flesta deltagare blir motiverade av finnas med i en grupp. Teori och upplägg som lockar deltagarna, t ex data / IT-lektioner blandat med hälsa, kommunikation och samhällsinslag. En gemensam aktivitetsdag i veckan för de som är på utbildningsplats och de som inte fått någon plats. Väntetiden får inte bli för lång mellan fas 1 och 2. En individuell utbildningsplan som lever och som är känd hos deltagare och företag, och som kan påverkas av alla parter. Individuella lösningar. Se varje individ. Även kunna hjälpa deltagaren med praktiska saker, som t ex utebliven eller omförhandlad aktivitetsersättning, vilket blir ett hinder i processen. Tiden för respektive person bör vara flexibel utifrån handikapp och behov. Trevliga och bra kurslokaler, med bra ventilation och utrymme. Dålig luft och ventilation resulterar i en onödig sänkning av energi och motivation (ofta på ett omedvetet plan). 3. Kursledarnas kompetens och förhållningssätt Försäljarkompetens, d.v.s. personalen i arbetslaget måste vara mycket duktiga på att fixa utbildningsplatser på företag samt att ha en bra kontakt med handledare och arbetsgivare. Kännedom om näringslivet och olika branscher i arbetslaget. Viktigt att alla fungerar tillsammans. Problem kan tas upp på löpande utvärderingsmöten. Att sitta tillsammans lokalmässigt och ha roligt ihop bidrar till det goda arbetsklimatet. Trygga och respektfulla kursledare som stödjer deltagaren. Det är viktigt att kunna vara tyst och lyssna. Kontinuitet i personalgruppen.

11 FIA 11(12) Mix i personalgruppen, olika erfarenheter och kompetenser. En viktig egenskap är att vara optimistiskt lagd. Kunskap kring deltagarnas handikapp och funktionshinder måste ges åt kursledarna. I fas 1 är det viktigt att bygga upp en förtroendefull relation mellan deltagare och personal. Detta kitt är viktigt för deltagarens fortsatta motivation och lust för fortsätta sin väg mot sin vision och sina mål. Tålamod, tålamod och tålamod 4. Resurser och tid Deltagarnas förändringsprocesser tar mycket lång tid, vilket betyder att vissa deltagare skulle behöva 2 år i projektet. Projekt på ett år räcker inte. Tillräcklig personaltäthet. Uppdragsgivarna/finansiärerna måste se satsade pengar som en investering som ger utdelning framöver. 5. Deltagarens engagemang, motivation och hälsa Det är viktigt att deltagaren har förstått och accepterat sitt handikapp. Kursledarna måst samtala med deltagaren om handikappet och dess begränsningar. Ibland tro på deltagarens önskemål och våga pröva, trots att man själv är skeptisk. God kost, sömn och hälsa är ett viktigt för målgruppen. Fysisk och mental träning bör ingå som kursmoment. Hela livssituationen påverkar framgången på utbildningsplatsen. 6. Arbetsplatsförlagda utbildningen Yrkesval/företag är kopplade till deltagarens möjligheter och vilja. Första kontakten (ofta via telefon) med företaget är viktig. Det gäller att få företagets representant nyfiken och villig att pröva en placering och samtidigt förmedla utmaningen i uppdraget. Val av handledare på företaget. Utbildningsplanen ska omfatta lämpliga teoretiska delar och inte bara praktik. Information om handikappet till ges till arbetsplatsen, gärna ihop med deltagaren. Hela personalgruppen på företaget bör bli informerad och involverad. Löpande stöd åt handledare och chef. Anskaffning av hjälpmedel och annan anpassning av arbetet med avseende på deltagarens handikapp. Se och glädjas åt framgångar i utbildningsplanens genomförande. Handledarträffar som läggs upp efter handledarnas behov. 7. Avslutning och efteråt Att sy ihop påsen på slutet, d.v.s. vara en länk mellan företaget och Af i eventuell lönebidragsanställning. Att kunna ge stöd till företaget och deltagaren även när det blivit en anställning. Vägledning och stöd även efter kursen är viktigt. Det är risk att tappa alla investeringar om man släpper stödet till ungdomen direkt efter projektets slut.

12 FIA 12(12) 8. Stöd från myndigheter Engagera samarbetspartners. Tillgång på lönebidrag för att kunna slutföra anställningarna. Beslutsfattare från myndigheterna bör informeras och engageras i projektet för att det ska kunna bli en förändring i rådande system och struktur i framtiden. 9. Kontinuerlig uppföljning och utvärdering Löpande strukturerade projektmöten (projektledaren och utbildningsledarna). Löpande styrgruppsmöten. Löpande utvärderingsmöten gärna med en extern utvärderare/handledare. 10. Konjunkturen på arbetsmarknaden I projektplaneringen och fastställande av projektmål måste hänsyn tas till rådande konjunktur på arbetsmarknaden. Rosevo AB Falun

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Dörröppnare - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Syfte med W18-24 Att stärka och förbereda arbetslösa ungdomar för ett kommande inträde på arbetsmarknaden eller fortsatta

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Innehåll upplägg och genomförande

Innehåll upplägg och genomförande Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt

Läs mer

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015 Hur samhället i Sverige arbetar för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att få ett arbete Arbetsförmåga I Sverige så är de personer med funktionsnedsättning som har en arbetsförmåga inskrivna

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet 2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige

EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige Bengt Eklund Arbetsförmedlingen Strategienheten Avdelningen Rehabilitering till arbete Supported Employment på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Handlingsplan Tillgänglighet

Handlingsplan Tillgänglighet Handlingsplan Tillgänglighet Projekt På väg till jobbet Andersson Marita 2012-04-23 Bakgrund Projekt på väg till jobbet är ett av ESF (Europeiska socialfonden) delfinansierat samverkansprojekt mellan Avesta

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Handledning till metoderna som använts i Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande

Läs mer

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Sociala arbetskooperativ inte starta eget - men starta vårat Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Att vara behövd Allas rätt till arbete måste betyda att alla har rätt till arbete - och

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen. FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0

SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0 Kommunstyrelsens handling nr 14/2015 SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0 : Handläggare: Lena Marie Bärlin 2 (11) Innehållsförteckning Projektsammanfattning 3 Terminologi och förkortningar 4 Utvärdering av utfall

Läs mer

GENOMFÖRANDEPLAN. Projektets uppdrag är att driva processen framåt, boka samtliga möten och vara den mobila part som rör sig mellan stadsdelarna.

GENOMFÖRANDEPLAN. Projektets uppdrag är att driva processen framåt, boka samtliga möten och vara den mobila part som rör sig mellan stadsdelarna. BILAGOR: GENOMFÖRANDEPLAN Genomförandeplanen görs inledningsvis med syfte att skapa struktur i arbetet och förtydliga uppdraget inom stadsdelen. Det ger projektet och stadsdelen en gemensam plan att följa.

Läs mer

Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning

Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning Sida: 1 av 6 Sida: 1 av 5 Reviderad 2014-12-04 Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning I Stöd och matchning väljer du som leverantör tillsammans med deltagaren vilka aktiviteter som ska

Läs mer

Till dig som LIA-handledare

Till dig som LIA-handledare Y Till dig som LIA-handledare Grattis! Du har tackat ja till uppgiften att vara handledare för en KY-student på din arbetsplats en uppgift som kan vara både lärorik, stimulerande och ansvarsfull. Inom

Läs mer

Linköpin kommun linkoping.se. Se kraften och kompetensen. hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN

Linköpin kommun linkoping.se. Se kraften och kompetensen. hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN Linköpin kommun linkoping.se Se kraften och kompetensen hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN Se kraften och kompetensen Det handlar om hur du och jag tänker.

Läs mer

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Hållbart arbete. Att nå, få och behålla ett jobb

Hållbart arbete. Att nå, få och behålla ett jobb Hållbart arbete Att nå, få och behålla ett jobb Studie om Supported employment 317 personer som fått stöd, influerat av Supported employment, till arbete. Studien visar att stödet från en stödorganisation

Läs mer

Professionens medverkan i kunskapsprocessen

Professionens medverkan i kunskapsprocessen Professionens medverkan i kunskapsprocessen Unga till arbete en utvärdering med följeforskningsansats och programteori som utgångspunkt. Karin Alexanderson och Marie Nyman Dalarnas forskningsråd. En definition

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

Vad gör de 1 år senare?

Vad gör de 1 år senare? Vad gör de år senare? En uppföljning av hur många deltagare som gått vidare till arbete eller studier år efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd. Undersökningsperiod hösten 005 samt våren 006 Ett samarbete

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se

Läs mer

Föräldrastödjare. MOSAIK en blandning av människor och erfarenheter

Föräldrastödjare. MOSAIK en blandning av människor och erfarenheter Föräldrastödjare MOSAIK en blandning av människor och erfarenheter Tanke 1 Behov av personer som kan stötta föräldrar med intellektuella funktionshinder Föräldrar som behöver stöd under lång tid Tanke

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13

Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 ETT LÄRANDE EXEMPEL FRÅN NORRKÖPINGS KOMMUN Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 1 Förord Förskolan står inför ett

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 5 3 Projektets mål... 5 4 Perspektiv... 5 5 Risker...

Läs mer

PÅ LÄTTLÄST SVENSKA. Extra kraft DET HÄR ÄR SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD

PÅ LÄTTLÄST SVENSKA. Extra kraft DET HÄR ÄR SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD PÅ LÄTTLÄST SVENSKA Extra kraft DET HÄR ÄR SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD 1 Ibland behövs det extra kraft för att rätt person och rätt arbetsgivare ska hitta varandra och komma igång

Läs mer

SLUTRAPPORT PROJEKTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN

SLUTRAPPORT PROJEKTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN Datum:2012-07-18 SLUTRAPPORT PROJEKTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN Socialt företag- en väg till egen försörjning Dnr: 2011/15-SFV Rapportering avser Slutrapport för perioden 2012-01-01-2012-06-30

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

SPRÅNGBRÄDAN PROJEKTLEDARE: SOFIA GUSTAFSSON FRÅN AF: MALIN JOHANNESSON. Västra Göteborg

SPRÅNGBRÄDAN PROJEKTLEDARE: SOFIA GUSTAFSSON FRÅN AF: MALIN JOHANNESSON. Västra Göteborg SPRÅNGBRÄDAN PROJEKTLEDARE: SOFIA GUSTAFSSON FRÅN AF: MALIN JOHANNESSON Västra Göteborg Föredragets upplägg Bakgrunden till Språngbrädan Genomgång av hur verksamheten är upplagd Samverkan med Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning 1 (10) Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning Med arbetsplatsförlagt lärande, apl, avses ett lärande i en utbildning som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan. Detta är möjligt

Läs mer

Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland

Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland - Vår utbildning är riktad till socialt utsatta personer med målet att de ska starta egna sociala företag och få en ny chans på arbetsmarkanden. Resultaten

Läs mer

Samordningsförbundet

Samordningsförbundet Samordningsförbundet Horisont - upprinnelse Projekt JobbTorg (2009-2010, 1,5 år) - aktiva insatser från dag 1 när ungdom (18-24 år) söker försörjningsstöd Bild: ökat inflöde av unga utan fullständiga betyg

Läs mer

1.) Vägen in samt Förståelse öppnar nya dörrar Region Skånes satsning på personer med psykisk funktionsnedsättning.

1.) Vägen in samt Förståelse öppnar nya dörrar Region Skånes satsning på personer med psykisk funktionsnedsättning. 2012-09-13 Johanna Morin 0413-62 697 Minnesanteckningar, Handikappråd När: torsdag 13 september, 2012, kl. 13:00 Var: Medborgarhuset, c-salen Närvarande: Cecilia Lind, Ingemo Hellgren, Wivian Holmberg,

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Bakgrund Samordningsförbundet Östra Östergötland startade sin verksamhet i januari 2005, då under namnet Norrköpings samordningsförbund. Från start

Läs mer

Utvärdering av projektet Gröna Rehab

Utvärdering av projektet Gröna Rehab Utvärdering av projektet Gröna Rehab ISM-häfte nr 3 Eva Sahlin Gunnar Ahlborg jr Institutet för stressmedicin FÖRORD Styrgruppen för Gröna Rehab representerande Västra Götalandsregionens miljönämnd, folkhälsokommitté

Läs mer

Givna frågeställningar; sammanställning av nio grupper 1. Kan man skapa ett antagningsförfarande som leder till en lyckad utbildningsinsats?

Givna frågeställningar; sammanställning av nio grupper 1. Kan man skapa ett antagningsförfarande som leder till en lyckad utbildningsinsats? Givna frågeställningar; sammanställning av nio grupper Utifrån gruppernas anteckningar har vi satt samman samtliga påståenden och tankar kring frågeställningarna. Det är i stort sett en avskrivning av

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 Orrekullens gruppbostad

Verksamhetsplan 2012 Orrekullens gruppbostad Verksamhetsplan 2012 Orrekullens gruppbostad Orrekullens gruppbostads Verksamhetsplan 2012 Orrekullen är ett särskilt boende enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Gruppbostaden

Läs mer

UNGA TILL ARBETE W18 24

UNGA TILL ARBETE W18 24 2010 2014 UNGA TILL ARBETE W18 24 >> Arbetslösheten tärde också på relationen med min pojkvän som jobbade som timvikarie. Till slut separerade vi och jag lämnade lägenheten. När jag började studera märkte

Läs mer

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 2011:4 Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 Bakgrund Praktiksamordningen i Valdemarsvik startade under år 2009. P.g.a. rekryteringsproblem kom arbetet igång på allvar först under våren

Läs mer

Information kring Kulturarvslyftet

Information kring Kulturarvslyftet Faktablad 1/2012 Datum 2012-12-12 Dnr 101-4716-2011 Version 1.4 Avdelning Verkssekretariatet Författare Marianne Lundberg Information kring Kulturarvslyftet deltagande grupper, arbetsuppgifter, ansvarsfördelning

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

PROJEKTPLAN LINKÖPINGS SAMORDNINGSFÖRBUND. Datum: 2011-12-02 Reviderad 2012-05-28

PROJEKTPLAN LINKÖPINGS SAMORDNINGSFÖRBUND. Datum: 2011-12-02 Reviderad 2012-05-28 LINKÖPINGS SAMORDNINGSFÖRBUND PROJEKTPLAN Datum: 2011-12-02 Reviderad 2012-05-28 Projektbenämning Utveckling och implementering av långsiktigt stöd i arbetslivet Projektägare Linköpings kommun/omsorgskontoret

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt

Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt 15 september 2015 Den 15 september 2015 samlades medarbetare från Trelleborgs- och Svedala kommuner, Region Skåne, Arbetsförmedlingen och

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

Förstudieprojekt Lika rätt till körkort

Förstudieprojekt Lika rätt till körkort Förstudieprojekt Lika rätt till körkort Projektet har genomförts av Branschföreningen Svensk Fordonsanpassning, medfinansiär har varit Länsstyrelsen Projekttid: 2009-10-01 2010-03-31 Projektansvariga företrädare:

Läs mer

Hur fungerar SE-nätverket?

Hur fungerar SE-nätverket? Grenverket Södertörn redovisar 2010-1 Hur fungerar SE-nätverket? Utvärdering av Grenverket Södertörns nätverk för Supported Employment-handledare våren 2010 Pernilla Unell Projektsamordnare 2 Utgivare:

Läs mer

RUTINER Trygghets- och utvecklingsanställning

RUTINER Trygghets- och utvecklingsanställning Sid 1 (7) RUTINER Trygghets- och utvecklingsanställning Enligt beslut i Gävle kommuns fullmäktige ska 1,5 % av det totala antalet medarbetare i koncernen utgöras av funktionshindrade. Näringsliv & arbetsmarknad

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Lag 2003:1210 om finansiell samordning

Lag 2003:1210 om finansiell samordning Lag 2003:1210 om finansiell samordning 7 Ett samordningsförbund har till uppgift att: 1. besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen 2. stödja samverkan mellan samverkansparterna 3.

Läs mer

Det här är regeringens plan för sin politik för personer med funktionsnedsättning under år 2011-2016.

Det här är regeringens plan för sin politik för personer med funktionsnedsättning under år 2011-2016. Socialdepartementet Regeringens plan för sin politik för personer med funktionsnedsättning En strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken Intro och sammanfattning Det här är regeringens plan

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Samverkan. Arbetsförmedlingen Mariestad Charlotte Bergström. Kriminalvården VO Mariestad anstalten Rödjan Christer Mann

Samverkan. Arbetsförmedlingen Mariestad Charlotte Bergström. Kriminalvården VO Mariestad anstalten Rödjan Christer Mann Samverkan Arbetsförmedlingen Mariestad Charlotte Bergström Kriminalvården VO Mariestad anstalten Rödjan Christer Mann Kriminalvårdens klienter ska få del av Arbetsförmedlingens tjänster efter behov och

Läs mer

Socialt företag en väg till egen försörjning

Socialt företag en väg till egen försörjning VÄSTERÅS STAD AMA arbetsm arknad Socialt företag en väg till egen försörjning Reidun Andersson & Sm ajo Murguz Socialt företagande En väg till arbetsmarknaden Tillväxtverkets definition av ett arbetsintegrerade

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2013

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2013 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2013 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter

Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter Rapporten är skriven av Emelie Rydberg, projektledare för De Offentliga Arbetsgivarnas

Läs mer

Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer?

Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer? Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer? A Landstinget genom utbildning/praktik, handledning, Alvesta kommun Utbildning men inga rutiner

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Framgångsfaktorer på arbetsmarknaden för personer med nedsatt rörelseförmåga En jämförelse mellan dem som har arbete respektive har haft arbete

Framgångsfaktorer på arbetsmarknaden för personer med nedsatt rörelseförmåga En jämförelse mellan dem som har arbete respektive har haft arbete Framgångsfaktorer på arbetsmarknaden för personer med nedsatt rörelseförmåga En jämförelse mellan dem som har arbete respektive har haft arbete En studie finansierad av Arvsfonden Innehåll Framgångsfaktorer

Läs mer

FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost

FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost Tillsammans är vi starka Med fokus på samarbete Vi verkar i ett sammanhang som är större än den enskilda kommunen. I Skåne Nordost identifierar

Läs mer

Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt

Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt 1 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Övergripandemål... 4 4. Delmål... 4 Att 15 ungdomar lär känna sina styrkor

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Information kring Kulturarvslyftet

Information kring Kulturarvslyftet Faktablad 1/2012 Datum 2012-08-30 Dnr 101-4716-2011 Version 1.3 Avdelning Verkssekretariatet Författare Marianne Lundberg Information kring Kulturarvslyftet deltagande grupper, arbetsuppgifter, ansvarsfördelning

Läs mer

Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans handlingsplan 2008 för stöd till återgång i arbete

Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans handlingsplan 2008 för stöd till återgång i arbete 1(14) Dnr 1.1 2008/12465 Dnr 10504-2009 Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans handlingsplan 2008 för stöd till återgång i arbete Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2008 Försäkringskassan

Läs mer

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan 2014-08-05 Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan Vår vision är att Vi lär med glädje för livet. Vi vill att alla barn, personal och vårdnadshavare inom förskoleverksamheten

Läs mer

Ungdomsteamets vision är att genom samarbete med näringslivet kunna skapa alternativa vägar till arbete

Ungdomsteamets vision är att genom samarbete med näringslivet kunna skapa alternativa vägar till arbete I Haninge kommun finns det c:a 1000 arbetslösa ungdomar, varav ungefär en tredjedel förekommer utanför den officiella statistiken. Den officiella statistiken visar att det finns ca 700 personer registrerade

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Projektbeskrivning Skyddsnät

Projektbeskrivning Skyddsnät Projektbeskrivning Skyddsnät När barn och unga råkar illa ut talar man ofta om att samhällets skyddsnät brister. Genom det gemensamma projektet Skyddsnät vill vi arbeta för att förstärka skyddsnätet runt

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Matchningsanställningen - nya vägar till jobb

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Matchningsanställningen - nya vägar till jobb HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2015-06-22 Dnr.nr: A2015/ 881/A Vår referens: Mikael Klein/ Sofia Karlsson Arbetsmarknadsdepartementet Remissvar: Matchningsanställningen - nya vägar till jobb Handikappförbunden

Läs mer

Länsövergripande regionalt Vård- och Omsorgscollege

Länsövergripande regionalt Vård- och Omsorgscollege MISSIV 2015-02-26 RJL2015/221 Kommunalt forum Länsövergripande regionalt Vård- och Omsorgscollege Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd skrivelse till Kommunalt

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Program för att stödja och utveckla sociala företag!

Program för att stödja och utveckla sociala företag! Program för att stödja och utveckla sociala företag! Detta är SKOOPIs viktigaste krav till myndigheter och politiker på främst riksnivå, men även i kommunerna. De arbetsintegrerande sociala företagen måste

Läs mer

bertil.johansson@s -activa.se febe.agren@s-activa.se

bertil.johansson@s -activa.se febe.agren@s-activa.se bertil.johansson@s -activa.se febe.agren@s-activa.se Actíva bildades 1989 i Örebro Actíva huvudmän är Örebro läns landsting Örebro kommun Actíva i hela Örebro län med kontor i: Örebro, Hallsberg, Karlskoga

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Kompare Diarienummer: 2008-3088845 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt

Läs mer

Verksamhetsplan - 2008 Jobbcentrum

Verksamhetsplan - 2008 Jobbcentrum Handläggare: Eric Andersson, Arbetsmarknadsenheten, AME Socialnämnden Verksamhetsplan - 2008 Jobbcentrum Organisation Jobbcentrum ingår i Socialnämndens Arbetsmarknadsenhet. Arbetsmarknadsenheten hör till

Läs mer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer I slutet av 1999 påbörjade European Agency ett projekt för att undersöka processen för övergången från skola till arbetsliv runt om i Europa.

Läs mer

HANDLEDARUTBILDNING FÖR FÖRETAG TEKNIKCOLLEGE HALLAND

HANDLEDARUTBILDNING FÖR FÖRETAG TEKNIKCOLLEGE HALLAND HANDLEDARUTBILDNING FÖR FÖRETAG TEKNIKCOLLEGE HALLAND STEG 1 Plats: Tid: PROGRAM Kl 08.00 08.30 Syfte, möjligheter och allmän information om Teknikcollege regionalt och lokalt Catarina Carlsson, processledare

Läs mer

VFU utbildning i samverkan

VFU utbildning i samverkan VFU utbildning i samverkan Bli handledare för socionomstudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Morgondagens socionomer längtar efter din kunskap

Läs mer

Verksamhetsplan 2012. för SOLSTENS DAGLIGA VERKSAMHET

Verksamhetsplan 2012. för SOLSTENS DAGLIGA VERKSAMHET Verksamhetsplan 12 för SOLSTENS DAGLIGA VERKSAMHET Februari 12 2(7) DAGLIG VERKSAMHET Områdeschef Enhetschef Enhetschef Gärdesgården Arbetskraften Solstens DV Solhem Inledning Arbetets innehåll har i vårt

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-04-01

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-04-01 .~.._o...,.. ~:. SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2014-04-01 s (29) 81 Projekt Sociala företag Dnr 2014/401 ~ 3 INLEDNING De sociala företagen erbjuder möjligheter

Läs mer

Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28

Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28 Samverkande insatser från skola - till arbete - i arbete Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28 ARBETSMARKNAD U N GA V U X N A M ED F U N KTION S HIN D ER s o

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Att plötsligt förlora jobbet, gå igenom en skilsmässa eller drabbas av någon annan kris kan få vem som helst att helt tappa fotfästet. Hamnar man utanför arbetsmarknaden

Läs mer