LÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING. en metodhandledning utifrån projektet S-VINDEL på Bergkvara skola. av Christian Johansson

Transkript

1 LÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING en metodhandledning utifrån projektet S-VINDEL på Bergkvara skola av Christian Johansson

2 Kontaktinformation: Christian Johansson E-post: Charlotte Gustafsson, projektledare Kumulus E-post: Utvecklingsenheten Kalmar kommun, Box 611, Kalmar

3 Sammanfattning I denna metodhandledning har vi försökt att belysa och ge ett konkret exempel på, hur man kan arbeta med hållbar utveckling i skolan. Arbetsmetoden som beskrivs utgår från projektet S-VINDEL på Bergkvara skola, och är tänkt att fungera som inspirationskälla för andra skolor genom att ge konkreta råd, tips och metoder. Arbetsmetoden bygger på att se unga som en resurs i samhället genom att låta unga skildra sin omvärld. Metoden har flera vinster på olika nivåer, då den främjar: Utvecklingen av ett mer hållbart samhälle. Utvecklingen av nya utbildnings- och undervisningsmetoder i skolan. Utvecklingen av nya kunskaper och erfarenheter samt en uppmuntran till ökad delaktighet och ökat inflytande för den enskilde individen. Hållbar utveckling är ett tämligen nytt begrepp inom skolan och är en vidareutveckling av den traditionella miljöundervisningen. Med hållbar utveckling menas en helhetssyn i all undervisning genom att integrera sociala, ekonomiska och ekologiska dimensioner, vilket i grund och botten handlar om demokrati i lärandeprocessen. Eleven får i detta sammanhang en aktiv roll i undervisningen och stort ansvar och inflytande över dess innehåll, vilken utmanar vår traditionella elev- och lärarroll. Själva arbetsprocessen (från idé till resultat) i projektet S-VINDEL kan i korthet summeras i följande fem faser: 1. Inledande fasen vilken handlar om att ta fram olika uppslag till idéer inom projektet (idéskiss) och att precisera dessa genom utvecklande av problemformulering och projektbeskrivning. 2. Upplevelsefasen vilken handlar om att eleverna prövar sina tankar och funderingar mot den verklighet som de befinner sig i, d v s att gå ut i närmiljön och studera sitt tema. Införande av loggbok som ett redskap för dokumentation genom projektets alla faser. 3. Fördjupningsfasen vilken handlar om att välja ut de frågor och idéer som man vill jobba vidare med och fördjupa sig i. Att börja arbeta mer strukturerat i klassrummet, vilket innebär utvecklande av projektplan och framtagande av huvudrubriker och arbetsmall till Vindkraftsboken. 4. Kunskap genom nya möten vilket handlar om att eleverna söker efter ny och kompletterande kunskap till sitt projekt genom att organisera, genomföra och utvärdera olika studiebesök och seminarier. 5. Resultat och redovisningsform vilket handlar om Vindkraftsboken av barn för barn av klass Solen 4-6, men även det dokumentationsmaterial som klass Solen F-3 tagit fram om vindkraft. 3

4 Förord Psykologen Carl Rogers ( ) har uttryckt följande ord ifråga om lärande i skolan; När man låter barn tänka sig fram till nya upptäckter, så kommer de begrepp de förvärvar, att få större djup, innebörd och varaktighet (Rogers, 1976, sid. 127). Enligt Rogers har skolan följaktligen väldigt mycket att vinna på ett lärande som utgår ifrån att eleverna själva får utforska sin omvärld, och inte bara en inhämtning av kunskap genom läroböcker. Rogers går även ett steg längre i sin teori och säger att det egentligen aldrig går att lära någon annan något, utan människor lär sig själva. Han understryker därmed det personliga växandet i varje elev och dennes inneboende vilja och förmåga att utveckla sitt eget lärande. Denna positiva och humanistiska människosyn genomsyrar innehållet i denna skrift, och sätter samtidigt upp villkoren för att arbeta med hållbar utveckling i skolan. 4

5 Innehållsförteckning INLEDNING 6 BAKGRUND 6 Barn skriver för barn om vindkraft; S-VINDEL 6 Begreppet hållbar utveckling i skolan 7 Vikten av att välja ett tema som betyder något för eleven 8 FRÅN IDÉ TILL RESULTAT 9 1. INLEDANDE FASEN AV PROJEKTET 10 Arbetet med att ge sin idé liv och struktur 10 Checklista UPPLEVELSEFASEN AV PROJEKTET 12 Nya intryck ger dokumentation på plats 12 Checklista FÖRDJUPNINGSFASEN AV PROJEKTET 14 Nya frågor leder till ökad struktur i arbetet 14 Arbetet i klassrummet 16 Checklista KUNSKAP GENOM NYA MÖTEN 20 Organiserade möten ger kontakt med olika yrkesgrupper 20 På studiebesök 21 På seminarier 22 Checklista RESULTAT OCH REDOVISNINGSFORM 23 Dokumentation av klass Solen F-3 23 Vindkraftsboken av klass Solen Checklista 24 Betydelsen av uppföljning 24 Problem att övervinna och möjligheter till vinster 25 AVSLUTNING 26 REFERENSER 27 BILAGOR Bilaga 1 28 Bilaga 2 29 Bilaga 3 30 Bilaga 4 31 Bilaga

6 Inledning Den skrift som du nu håller i din hand är tänkt att fungera som inspirationskälla för dig som är lärare, rektor eller annan personal som jobbar eller vill börja jobba, med hållbar utveckling i skolan. På just er skola arbetar ni kanske redan aktivt med ett nytt spännande miljö- eller jämställdhetsprojekt, eller har svårt att ta första steget till att komma igång. Oavsett var på resan ni befinner er, kan denna metodhandledning ge konkreta råd, tips och metoder för hur man kan arbeta med hållbar utveckling i skolan. Arbetsmetoden som belyses kommer från projektet S-VINDEL med barnkraft, som skolklass Solen (åk 4-6) genomförde på Bergkvara skola i Torsås kommun. Syftet med metodhandledningen är att lyfta fram de vinster (för såväl samhälle, skola och individ) som projektet har, med förhoppning om att den kan utgöra ett gott exempel som sprider ringar på vattnet. Även om metodhandledningen utgår från projektet S-VINDEL, har vi försökt att hålla själva innehållet i ett allmänt format (och inte bara en beskrivning av projektet). Detta mot bakgrund av att skolor på så vis lättare ska kunna ta till sig metoden, hitta inspiration och använda den i sina egna projekt och temaarbeten. I detta syfte bifogas även en checklista längst bak i arbetet med de olika momenten i arbetsprocessen (se bilaga 1). Arbetsmodellen som beskrivs i metodhandledningen har hittat inspiration och allmänna råd och tips från läroboken ABC i projektarbete elevhandbok (Albertsson, 2002). Målgruppen för metodhandledningen är generell, d v s den kan användas i både förskolan, grundskolan, högstadiet och gymnasiet. Projektet S-VINDEL resulterade i den publicerade Vindkraftsboken, och kan i detta sammanhang ses som en metod för hållbar utveckling i praktiken. Bakgrund Den här metodhandledningen har vuxit fram genom ett samarbete mellan Kumulus och Carina Gyllerfelt och Kristina Fransén som är lärare på Bergkvara skola och tillika projektledare för projektet S-VINDEL. Kumulus är en av sex ungdomspolitiska stödjepunkter i landet, och arbetar med att utveckla den lokala och regionala ungdomspolitiken med en tydlig internationell inriktning. Ett mycket viktigt och grundläggande synsätt inom Kumulus är att se unga som en resurs i samhället, vilket projektet S-VINDEL är ett strålande exempel på. Att skildra och tillgodose barn och ungdomars unika tankar och perspektiv på sin omvärld, är på flera sätt nyckeln till ett långsiktigt hållbart samhälle. Mot bakgrund av detta och för att de värdefulla kunskaperna och erfarenheterna av projektet ska kunnas spridas till andra skolor, har denna metodhandledning tagits fram. Barn skriver för barn om vindkraft; S-VINDEL På Bergkvara skola kom år 2000 en elev till sin skolklass Solen F-3 med tidningsartikeln Vindkraften är på antågande. I klassen blev både elever och lärare intresserade av artikeln, och bestämde sig för att under ett år följa vindkraftsutbyggnaden vid hamnen i Bergkvara. Lärarna såg genast möjligheterna att på nära håll kunna göra barnen involverade och delaktiga i arbetet och föra in de olika momenten och aspekterna i vindkraftsutvecklingen i själva undervisningen. Barnens intresse och entusiasm växte allt eftersom projektet pågick. Eleverna bjöd t ex in olika experter inom området till klassen, förberedde frågor och intervjuade, tog foton, ritade teckningar och dokumenterade arbetet. Resultatet av barnens arbete ställdes sedan ut och visades på vindkraftexpo i Bergkvara, där också barnens förslag om att etablera en tillverkningsfabrik för vindkraft i Bergkvara presenterades. 6

7 Vindkraftexpo är en utställningshall och möteslokal för företag och myndigheter som arbetar med vindkraft, dit även allmänheten kan vända sig för att få information om vindkraftsutbyggnaden i Kalmarsund. Utställningen på vindkraftexpo väckte stort intresse från omgivningen för hur barnen och lärarna hade arbetat med vindkraft som tema i skolan, och att detta var något som man vid ett senare tillfälle kunde bygga vidare på. Med initiativ från Regionförbundet i Kalmar län och tillsammans med 18 barn från klasserna 4-6 på Bergkvara skola, genomförde man därför projektet S-VINDEL under läsåret S-VINDEL står för Solen, Vind och El och projektet resulterade i Vindkraftsboken av barn för barn. Boken är utgiven med stöd av Regionförbundet i Kalmar län, Energimyndigheten, Vindkraft i Kalmarsund och Torsås kommun. Projektet S-VINDEL bygger på temaarbete där man avsatt en timme och 20 minuter per vecka parallellt med övrig undervisning, samt en hel avslutande vecka för att färdigställa boken. Vindkraftsboken är gjord av barnen och är framför allt tänkt att fungera som kunskaps- och inspirationskälla för andra barn i åldern 6-9 år (barn skriver för barn), men är på samma gång en bok för alla. Den vill också visa på en utveckling av arbetsmetodik inom ämnen i skolan för en hållbarare utveckling i samhället. Begreppet hållbar utveckling i skolan Utbildning för hållbar utveckling kan sägas vara en vidareutveckling av den långa tradition av faktabaserad och normerande miljöundervisning som har bedrivits i den svenska skolan. Med fakta- eller kunskapsbaserad undervisning menas att miljöproblemen görs till vetenskapliga och teknologiska problem med målet att göra eleven välinformerad om dessa. Med normerande miljöundervisning blir miljöproblematiken till ett livsstilsproblem, vilket bygger på en tro på att det inte bara räcker med kunskap för att förändra människors beteenden. Syftet är istället att utveckla miljövänliga normer och värderingar hos eleven med målet att denne ska stödja samhällets miljöanpassning (Öhman m.fl., 2004). Med begreppet hållbar utveckling i skolan menas en helhetssyn i all undervisning mellan de sociala, ekonomiska och ekologiska dimensionerna, och en strävan efter att integrera dessa. Hållbar utveckling bör därför inte ses som ett nytt ämne, utan snarare som ett integrerat perspektiv som läggs på ett redan befintligt ämnesinnehåll i skolans alla ämnen (ibid., sid. 17). I mångt och mycket handlar detta om demokrati i undervisningen genom att: Eleven får en aktiv roll i undervisningen och stort ansvar och inflytande över dess innehåll. Elevens åsikter och erfarenheter värderas högt. Arbetet sker ämnesöverskridande, blandas med teori och praktik och där saker sätts i sitt sammanhang (där olika delar och nivåer kopplas samman). Eleven får ta del av olika perspektiv och uppfattningar och kritiskt ta ställning och överväga olika alternativ och konsekvenser. Inga givna sanningar presenteras. På detta sätt blir eleven en aktiv medskapare i sin utbildning, d v s en utbildning i vindkraft, snarare än utbildning om vindkraft för att ta projektet S-VINDEL som ett gott exempel. 7

8 Att gå från vanlig miljöundervisning till utbildning i hållbar utveckling kräver därför till viss del en ny elev- och lärarroll, liksom en utvidgning av problematiken av både tid, rum och innehåll. Beträffande den tidsmässiga aspekten är det nödvändigt att man inte bara uppmärksammar dagens problem, utan att våra handlingar även har konsekvenser för framtida generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Den rumsmässiga aspekten handlar om att vi måste vidga vårt synsätt till att inte bara se problematiken på lokal nivå, utan även globalt. Innehållsmässigt måste problematiken inte bara inrymma ett ekologiskt perspektiv, såsom hur vi ska skapa ett varaktigt sätt att använda naturens resurser, utan även se de sociala och ekonomiska effekterna av vårt handlande. Hållbar utveckling handlar således om hela vår livsmiljö och de förutsättningar vi skapar för framtiden för att leva ett gott liv med god livskvalitet och hälsa (ibid.). Vikten av att välja ett tema som betyder något för eleven En viktig utgångspunkt vid val av ämne för sitt projektarbete inom hållbar utveckling, är att bestämma sig för ett tema som är kopplat till elevernas närmiljö och som samtidigt, i största möjliga utsträckning, är påverkbart. Genom att eleverna får arbeta med ett verkligt problem, som betyder någonting för deras egna liv och den verklighet och det samhälle som de lever i, skapas goda möjligheter att få igång intresse och engagemang för uppgiften och få ett gynnsamt slutresultat av projektet. Både närmiljön och lokalsamhället är viktiga inspirationskällor, liksom elevernas livsmiljö i form av arbetsmiljö och frågor som rör vår hälsa (Öhman m.fl., 2004). I projektet S-VINDEL arbetade barnen med vindkraft som tema, vilket är ett högst aktuellt och påtagligt studieobjekt i närmiljön genom utbyggnaden av vindkraftverken i Kalmarsund. På detta sätt kunde barnen själva på nära håll följa, delta och vara aktiva medskapare i projektet. Eftersom det finns stora vinster i att engagera barn och ungdomar i hållbarhetsarbetet, skapades dessutom stora möjligheter att få med kommunen och olika företag och myndigheter i projektet, vilka kunde bidra med ekonomiskt stöd och vara en hjälpande hand under arbetsprocessen. Det kan vara lättare att få igång ett projekt om det finns något konkret att studera i närmiljön, som t ex vindkraft, samtidigt som man kan hitta oändligt många fler uppslag på ämnen och infallsvinklar på dessa. Några kan t ex handla om: 1. Frågor som rör delaktighet och inflytande i skolan. Hur ser t ex jag som barn och ungdom på min situation i skolan och på framtiden? Vad har jag som elev för roll på skolan, och hur ser jag på omvärlden runt omkring mig? Har tjejer och killar i min ålder i andra länder samma uppfattningar och värderingar som jag har? 2. Frågor som rör jämställdhet och mänskliga rättigheter. Hur är det att vara tonåring idag i en allt mer globaliserad och mediefokuserad värld, och hur upplever jag alla de olika ideal som läggs på mig som kille och tjej? Vad har jag som flicka eller pojke på förskolan för tankar om det andra könet? Ett tips när ni söker efter uppslag till projektidéer är att utgå ifrån elevernas tankar, funderingar och erfarenheter. Använd elevernas nyfikenhet och ställ frågor till dem. Finn inspiration från tidningar, television, faktaböcker och Internet. Varje enskild skola har av praktiska skäl många gånger satt upp regler för vad som ska gälla för projektarbete, utifrån sina specifika kursplaner och programmål. Som lärare och elev kan man därmed känna sig begränsad av vad man får göra, och känna sig mer eller mindre tvingad att välja en av skolans godkända projekt. Ingenting brukar dock vara omöjligt om man verkligen brinner för sin idé, och själva huvudtanken med projektarbete är ju att eleven på egen hand ska söka sig fram till ett passande projekt. Så stå på dig du lärare och elev som har en idé som inte finns med på listan över godkända projekt! (Albertsson, 2002) 8

9 Från idé till resultat Denna del syftar till att beskriva hela arbetsprocessen avseende hur man har arbetat med vindkraft som tema på Bergkvara skola d v s från att första idén kläcktes i klassrummet av klass Solen F-3 till den färdiga Vindkraftsboken av klass Solen 4-6. Även om de båda projekten genomfördes vid olika tidpunkter och ser något annorlunda ut i innehåll vad gäller t ex mål, syfte och resultat, följer de samma huvudupplägg i arbetsprocessen varpå de kan beskrivas parallellt i texten. Detta har ett värde i sig genom att du som läsare på så vis får ta del av hela resan och det förarbete som vindkraftsboken bygger på, samtidigt som den visar på två alternativa slutprodukter. Själva arbetsprocessen kan delas in i följande 5 faser: 1. Inledande fasen 2. Upplevelsefasen 3. Fördjupningsfasen 4. Kunskap genom nya möten 5. Resultat och redovisningsform Under respektive fas beskrivs först mycket kort i vilket tidsmässigt stadium projektet befinner sig i. Efter denna inledande text skildras sedan mer ingående de olika momenten i arbetsprocessen. I slutet av varje fas summeras kronologiskt de viktigaste nyckelorden under rubriken checklista. På en del ställen i den löpande texten har vi lagt till något som vi kallar Lärartankar, vilket har till syfte att ge dig som läsare några korta tänkvärda ord på färden. 9

10 1. Inledande fasen av projektet I den här fasen av projektet har arbetet inte riktigt kommit igång, utan vilar på lärarens och elevernas förmåga att kunna skapa och odla ett första intresse för uppgiften. Det finns redan en idé i klassrummet om ett tänkbart tema att arbeta med, vilken kan ha kommit från skolans rektor, lärare eller från någon elev i klassen. Frågan är nu hur man kan göra för att komma vidare och arbeta med sin idé i klassrummet. Arbetet med att ge sin idé liv och struktur För att kunna få igång det första intresset och engagemanget hos eleverna för ett visst ämne, är det viktigt att skapa ett öppet klimat i klassrummet. Detta kännetecknas bl.a. av att varje elev känner att just hon eller han kan yttra sig och göra sin röst hörd, att det inte finns någon bestämd sanning av tankar och åsikter och att vi alla är lika goda experter inom det ämnet som vi diskuterar i klassrummet. För att kunna skapa dessa värderingsfria förutsättningar krävs att läraren är öppen för den mångfald av perspektiv som presenteras och att denne lyssnar på och uppmuntrar eleverna. I den här situationen behöver läraren på förhand inte veta så mycket om det studerade ämnet, utan tanken är snarare att denne lär sig tillsammans med eleverna under processens gång. Får man en fråga från sin elev är det alltså inte fel att som lärare svara: Toppen! Jag vet inte svaret, men låt oss hjälpas åt och ta reda på det tillsammans. Att arbeta med hållbar utveckling i skolan kräver således på många sätt en ny elev- och lärarroll, där lärarens ursprungliga roll av att lära ut och leverera kunskap snarare blir till att agera handledare för eleverna. På motsvarande sätt kommer elevernas roll som mottagare av information att förändras, genom att de nu själva måste skapa sig en relation till undervisningens innehåll. Eleverna får på så vis en utforskande och reflekterande roll, vilken främjar samarbetet mellan eleverna. En mycket enkel och användbar metod för att kunna börja odla en idé i klassrummet, är att som lärare ställa öppna frågor till sina elever. Dessa frågor ger liv och spänning åt sin idé och ger samtidigt så småningom projektet en inriktning om vad det ska handla om. I vindkraftsprojektet kom t ex följande två inledande frågor upp till diskussion: 1. Vad är vindkraft? 2. Vad vet ni om vindkraft? Genom att ställa dessa frågor växte nyfikenheten hos barnen och en mångfald av perspektiv och förslag på ämnet kunde presenteras. Lärarna dokumenterade och skrev ner exakt det som barnen hade tagit upp till diskussion, vilket gjorde att man kunde arbeta fram en s.k. idéskiss. Idéskissen är en grov beskrivning av projektet och ställer frågorna: Vad ska vi arbeta med? Vad har vi för uppslag till innehåll för projektet? I detta läge är det viktigt att inte idéskissen stressas fram utan att man tar tid till reflektion och eftertanke, då denna lägger grunden till ett bra projekt. Om man har en uppdragsgivare för projektet, t ex ett företag eller en myndighet, är det naturligt att denne också deltar i arbetet med att ta fram idéskissen. Alla barnen i arbetsgruppen upplevde att vindkraft var en idé som man kunde tänka sig att jobba vidare med och som var spännande, intressant och meningsfull. Utifrån idéskissen började man därför att mer ingående fundera över vad man ville uppnå med sitt projekt, d v s vilka mål man har för sitt arbete. På så sätt kunde man formulera problem och så småningom även ta fram en projektbeskrivning. 10

11 Projektbeskrivningen har till syfte att tydliggöra det mål som projektet ska sträva mot och tvingar oss att tänka efter hur projektet ska se ut, d v s ger en kick-off för planeringen av projektet. Förutom målbeskrivning ska denna bl.a. innehålla en redogörelse för arbetssätt, resurser, omfattning och redovisningsform (se bilaga 2). I detta tidiga stadium av projektet kan det kännas konstigt att behöva börja fundera på tidsramen, samtidigt som en mycket preliminär deadline kan vara en god hjälp för att se omfattningen av sitt projekt och för att kunna komma vidare med sitt arbete. För klass Solen F-3 innebar projektbeskrivningen i huvudsak att man skulle börja jobba med vindkraft som tema under ett år och ämnesövergripande. På samma sätt formulerade några år senare klass Solen 4-6, sin specifika projektbeskrivning för att ta fram en vindkraftsbok - av barn för barn. Ett namn på projektet togs fram av barnen och vilka deltagare (namn och eventuell klass/program) som skulle utgöra själva projektgruppen. Man bestämde också att de två lärarna i klassen skulle bli projektledare för temaarbetet med vindkraft, samtidigt som dessa även skulle agera handledare. Som projektledare har man det yttersta ansvaret för projektets alla faser och att dessa genomförs, medan en handledare framför allt har till uppgift att coacha sina elever genom att vägleda, stötta och inspirera. En handledare kan också vara en person utanför skolan, som t ex en uppdragsgivare. I projektet S-VINDEL fick man stor hjälp och inspiration av en s.k. vindkraftssamordnare från Regionförbundet i Kalmar län. Efter att idéskissen formulerats och preciserats i klassrummet frågade lärarna sina elever: 1. Hur ska vi gå vidare med våra idéer, hur ska vi göra nu? - Vi går ner till hamnen!, säger någon i klassrummet. - Vi kan ringa någon!, säger en annan. - Vi kan väl bjuda in någon till klassrummet!, säger den tredje. Genom att ställa följdfrågor till barnen kunde de tillsammans komma vidare med sin projektidé, samtidigt som barnen blev stärkta och fyllda av självförtroende genom att det var de själva som formade och styrde projektets innehåll, snarare än lärarna. Detta handlar i grund och botten om ett mänskligt förhållningssätt i undervisningen, genom att eleverna känner sig sedda, behövda och att de själva upplever att de åstadkommer något. Checklista 1. Öppna frågor 2. Idéskiss 3. Problemformulering 4. Preliminär deadline 5. Projektnamn 6. Projektgrupp 7. Projektledare 8. Handledare 9. Uppdragsgivare 10. Färdig projektbeskrivning Lärartankar Att låta barnen få styra innehållet i klassrummet kan vara svårt som lärare, då man tappar en del av kontrollen och att det i stort sätt blir omöjligt att veta hur det hela ska sluta. Men genom att våga släppa taget skapas en enorm kreativitet hos barnen, och man inser att de redan vet och kan så väldigt mycket! 11

12 2. Upplevelsefasen av projektet Nu har barnens idéer uppmärksammats och odlats i klassrummet, och eleverna har en önskan om att vilja ta reda på mer inom ämnet. Nyfikenheten och viljan är stor hos barnen och många frågor behöver prövas mot den verklighet som de befinner sig i. Genom att få komma ut från klassrummet och direkt få uppleva det studerade fenomenet, skapas en ny viktig dimension i arbetet. På så sätt ökar nämligen elevernas möligheter av att kunna skaffa sig en egen uppfattning av ämnet, och att bilda en känslomässig relation till det man studerar. Nya intryck ger dokumentation på plats En viktig och naturlig del i processen med projektet är att så småningom lämna klassrummet för att gå ut och uppleva det studerade ämnet, i syfte att öka elevernas kunskaper, få nya infallsvinklar och vidga deras perspektiv. Syftet kan också vara att bekräfta saker som eleverna redan har kunskap om. I detta moment bestäms inte på förhand vilka kunskaper som barnen ska tillägna sig, vilket genererar ett ökat handlingsutrymme för eleverna. Syftet är snarare att samla på sig så mycket intryck och erfarenheter som det bara är möjligt, och låta barnen få dokumentera sina upplevelser på plats. På detta sätt blir barnen aktiva och ansvariga skapare av sina egna erfarenheter. I projektet S-VINDEL uppmanades barnen att: 1. Teckna sina synliga upplevelser av närmiljön, d v s utbyggnaden av vindkraften. 2. Intervjua och prata med personer som är involverade i vindkraftsutbyggnaden. Dessa intervjuer förbereddes inte, utan frågorna fick komma spontant på plats. 3. Fotografera. Tillbaka i klassrummet satte sig sedan barnen och lärarna ner för att tillsammans dra sig till minnes och prata om alla sina nya iakttagelser från utflykterna. En viktig metod i detta arbete, vilken användes som ett instrument för återkoppling i projektets alla faser, var att allt material samlades ihop och synliggjordes för alla inom projektgruppen. Barnens teckningar, fotografier och allmänna intryck hängdes upp och visades på väggarna i klassrummet, vilket gjorde att eleverna kunde ta del av varandras erfarenheter och lättare få en helhetsbild av arbetsprocessen. Varje barn ombads att kontinuerligt börja föra loggbok över sina upplevelser med tankar, funderingar och olika slags faktauppgifter. På så sätt blev det också lättare för varje elev att hänga med och bli delaktig i projektet. Genom att barnen själva får dokumentera sina upplevelser under alla projektets faser och ta del av verkligheten så som den ser ut för dem, kan de börja sätta saker i sitt sammanhang och därmed lättare förstå hur saker och ting hänger ihop. Detta bidrar också till en känsla av delaktighet för den enskilde eleven, både i själva arbetsprocessen och i samhällsförändringen. Lärarens roll i projektets alla faser är att skapa sådana gynnsamma situationer för eleverna, men också att tydliggöra syftet och ställa frågor till barnen så att de kan komma vidare i lärprocessen. Som lärare är det också viktigt att uppmuntra eleverna till att våga pröva, stötta och inspirera, ge utmaningar, se möjligheter, tipsa om var man kan leta efter fakta och ställa upp hypoteser. Övergripande handlar detta om att se lärandet som något som vi utvecklar tillsammans med barnen och att elevernas egna slutsatser tilldelas samma värde som lärarens. 12

13 Upplevelsefasen kan kännas mindre tydlig om man inte har något konkret att gå ut till och studera i närmiljön, som t ex vindkraft. En upplevelse kan dock bestå i att eleverna får nya tankar och infallsvinklar genom att t ex ringa någon som har en koppling till det studerade ämnet, genom olika samtal och gruppövningar elever emellan, att en film visas eller att en saga eller berättelse läses upp och diskuteras. Det viktigaste med den här fasen är att eleverna själva blir aktiva och att de genom sina olika sinnen får ta intryck av något som väcker nya tankesätt. Arbetet i upplevelsefasen kan fungera som kick-off för projektet, vilken är ett viktigt moment i arbetsprocessen genom att det ger en tydlig signal till eleverna att projektet är på riktigt, att det hela börjar nu och att det är betydelsefullt. En kick-off markerar att något särskilt ska hända och att eleverna har något extra att se fram emot. Redan i detta tidiga stadium av projektet kan det vara gynnsamt att börja fundera på flera tänkbara mål med guldkant, som t ex en särskild utflykt, vilka strategiskt portioneras ut under arbetsprocessen och som kan ge kraft och näring åt projektet. Checklista 1. Teckna 2. Intervjua 3. Fotografera 4. Samla ihop och synliggöra materialet 5. Införande av Loggbok, vilken förs av varje elev som ett verktyg för dokumentation genom projektets alla faser. Lärartankar Det är väldigt viktigt att ge eleverna positiv feedback under hela arbetsprocessen. Om man som lärare säger; Du är toppen! Det där gjorde du bra! Det är fint! så lyfter man fram människan i eleven och skapar stora möjligheter till utveckling på alla plan. Detta handlar i hög grad om att skapa förutsättningar för eleven att utveckla sin självständighet och tillit till den egna förmågan. 13

14 3. Fördjupningsfasen av projektet I denna del av arbetet återvänder eleverna till klassrummet för att summera alla sina nya intryck och upplevelser som de har fått ute på fältet. Syftet är nu att bearbeta all information och bestämma vilka delar som man vill gå vidare med och fördjupa sig i, d v s man gör ett urval i materialet utifrån barnens intressen och önskemål. Lärarna utformar sedan olika övningar och uppgifter för barnen att lösa, vilka på ett eller annat sätt berör de olika traditionella ämnena i skolan. Nya frågor leder till ökad struktur i arbetet Efter att eleverna har varit ute på fältet och skaffat sig nya kunskaper har nya frågor väckts, vilka nu ska summeras, belysas och fördjupas i klassrummet. Att göra ett urval utifrån materialet är ett viktigt moment i arbetsprocessen för att stimulera elevernas lust och motivation till vidare kunskapssökning, och för att få struktur i det fortsatta arbetet i klassrummet. I projektet S-VINDEL ställde lärarna följande frågor till barnen: 1. Vad vet vi nu? 2. Vad ska vi gå vidare och arbeta med? 3. Vad behöver vi nu för kunskap för att komma vidare? Ett viktigt moment under hela arbetsprocessen är att emellanåt stanna upp och fråga sig; Vad vet vi nu? På så sätt blir det lättare för arbetsgruppen att veta var man står just nu och vilken riktning som projektet kan tänkas ta. I den fördjupande fasen gör man också en återkoppling till tidsplanen med ett bestämmande av slutdatum, vilket ger en överblick och som samtidigt kan fungera som pådrivare. För att besluta om vad man ska jobba vidare med och i vilken ordning, arbetade man fram en projektplan. Denna innehåller en veckovis planering över de olika momenten i projektet, d v s en mer detaljerad bild av hur man ska arbeta (själva arbetsmetoden). I projektet S-VINDEL sammanställdes t ex de olika inplanerade studiebesöken och seminarierna, arbetet med projektgruppen (med barnen) och planeringstid för projektledarna (se bilaga 3). Ett tips när ni utformar projektplanen är att utgå ifrån projektbeskrivningen och att låta alla delta i planeringen! En projektplan kan ha lite olika utseenden och vara mer eller mindre detaljerad, även om syftet med den alltid är densamma. Ett alternativt upplägg är att mer ingående beskriva arbetsuppgifterna för varje elev vecka för vecka, där man tydligt ser vem som ansvarar för vad i projektets alla faser (se bilaga 4). En viktig del i projektplanen är att kontinuerligt lägga in tid för utvärdering av de olika momenten i projektet. Tanken med utvärdering är att den ska ge tid för eftertanke och förhoppningsvis kunna generera i nya kunskaper och erfarenheter, vilka kan vara till hjälp och nytta i det fortsatta arbetet. Ett tips är att använda loggboken som ett verktyg för utvärdering, där varje elev skriver ner sina tankar efter olika genomförda aktiviteter och att man sedan för en gemensam diskussion i klassrummet. I de flesta fall får skolprojekt nöja sig med de ekonomiska resurser som redan finns på skolan. Vid framtagandet av t ex en hållbarhetsbok kan man dock behöva mer pengar (sponsring) till faktagranskning, tryckning och andra utgifter längs vägen såsom studiebesök och seminarier. Det kan då vara en god idé att göra upp en plan för pengarna, d v s en projektbudget (se bilaga 5), vilken håller koll på utgifterna och att inkomsterna flyter in. I projektplanen framkommer vilka extra ekonomiska resurser som behövs. 14

15 I projektet S-VINDEL kunde man hitta finansiella resurser genom att vindkraften är en högst påtaglig och angelägen fråga i närmiljön. Torsås kommun, Regionförbudet i Kalmar län, Vindkraft i Kalmarsund och Energimyndigheten kunde dessutom se stora och långsiktiga möjligheter och vinster i att barnen involveras i hållbarhetsarbetet. I projektet ansökte man också om s.k. Klimpbidrag (Klimp= Klimatinvesteringsprogram) från Naturvårdsverket. Fonden finns till för att stimulera kommuner, företag och andra aktörer att göra långsiktiga investeringar som minskar miljöbelastningen, och samtidigt uppmuntra lokalt engagemang och lokala initiativ. En god idé om man vill starta upp ett bokprojekt är därför att ringa till sin hemkommun eller till olika företag och organisationer, vilka kan ha en koppling till det studerade ämnet och som själva kan ha ett intresse av att få vara delaktiga. Använd Vindkraftsboken som ett gott exempel när ni ringer och framhäv vinsterna för alla parter i ett sådant projekt! I den fördjupande fasen kan det vara läge att kontakta media, vilka kan ge god publicitet till projektet och skapa positiva känslor hos eleverna genom att deras arbete på så vis lyfts fram och uppmärksammas. Mediebevakningen ökar dessutom möjligheterna att kunna knyta nya kontakter till projektet som t ex olika företag och organisationer. Ett tips är att ta kontakt med den lokala tidningen och låta dem följa och bevaka hela arbetsprocessen med projektet. I kontakten med media kan det vara roligt för eleverna att symboliskt kunna visa upp sitt projekt och förmedla en känsla av delaktighet och tillhörighet. Ett tips är därför att låta eleverna fritt få skissa över och tillsammans komma överens om att ta fram, en gemensam logotyp för sitt projekt. Varför inte sedan trycka upp denna på varsin T-shirt till eleverna, vilket på ett enkelt sätt och för en billig penning skapar stolthet till projektet och stärker gemenskapen inom arbetsgruppen? 15

16 Arbetet i klassrummet Elevernas arbete blev nu att mer ingående få svar på olika frågetecken inom det studerade ämnet. Detta kunde t ex handla om att: Bevaka nyheter. Söka på Internet. Förstå teknik. Fördjupa bilder. Bearbeta texter. Fundera över hur vi ska nå ut till mottagare. En mycket viktig fråga att ställa sig i den här fasen av projektet är; Hur ska vi nå ut med vårt arbete? Är t ex målet med projektet att ta fram dokumentationsmaterial som ska ställas ut på vindkraftexpo dit olika företag och allmänheten vänder sig? Är syftet med hela projektet att ta fram en Vindkraftsbok för andra barn i åldern 6-9 år? Om inte innehållet anpassas efter val av mottagare riskerar man att resultatet kommer att förlora i värde och att det inte får den spridning som man först kanske hade tänkt sig. Målet med Vindkraftsboken av klass Solen 4-6 (skildrat i projektbeskrivningen) var att ta fram ett läromedel om vindkraft för barn 6-9 år, och att en timme och 20 minuter skulle avsättas varje vecka pararellt med övrig undervisning under 1 år. I slutet av projektet avsattes dessutom en hel vecka åt att färdigställa boken, vilket barnen upplevde som väldigt positivt då de fick extra tid till att kunna koncentrera sig på sina övningar och uppgifter. 16

17 Det allra första steget i arbetet med Vindkraftsboken var att lärarna tog fram huvudrubriker till bokens innehåll, vilka utformades utifrån barnens tankar och funderingar om vindkraft under de två inledande faserna av arbetsprocessen. I detta arbete var även uppdragsgivaren, d v s Regionförbundet i Kalmar län, delaktig. Genom att skapa huvudrubriker bestämdes vilka områden som eleverna skulle fördjupa sig i inom sitt tema. Några av dessa kunde t ex handla om: Varför blåser det? Funktion. Förmågan hos ett vindkraftverk. Tillverkning. Miljöfrågor. Arbetet i klassrummet organiserades vanligtvis i grupper om fyra eller fem personer, vilket stimulerade barnens samarbetsförmåga och känslan av att detta är något som vi gör tillsammans. Man bestämde att varje grupp skulle ansvara för att ta fram nio sidor text och bild till boken. På så sätt hjälptes man åt för att bygga helheten och där var och en av eleverna kunde bidra utifrån sin nivå. För att skapa struktur i arbetet med att ta fram text och bild till boken, arbetade lärarna fram en arbetsmall med olika övningar och uppgifter till barnen. Denna arbetsmall hade följande utformning: Gör en fråga till er text. Vilken är det? Bearbeta texten så att den är anpassad till målgruppen, innehållet är detsamma. Väv in era egna upplevelser i texten, skriver ni t ex om båten Svea, berätta om hur det var när ni åkte med den. Vilken rolig uppgift kan ni komma på till er text? Skriver ni om hur höga vindkraftverken är, kan ni använda flaggstängers höjd. Kom på någon sådan uppgift till just ert avsnitt i boken. Leta efter de digitala bilder som ni ska ha med till er text. Gör egna bilder till texten, bilderna ska förstärka och förtydliga det som står i texten, det kan vara akvarell, collage, teckningar, m.m. Allt detta tillsammans gör att vi kan ge ut en bok, som är rolig, med faktaavsnitt blandad med egna upplevelser och med härliga bilder. Lycka till! I slutprocessen av Vindkraftsboken faktagranskade en grupp med experter själva innehållet. Dessutom inhyrdes en särskild grafisk formgivare för att se till bokens layout, och på samma sätt kontaktades en redaktör/journalist i arbetet med den textmässiga bearbetningen. I arbetet med bokens layout blev barnen delaktiga och ställde frågor, vilket ökade deras kunskaper inom området. Arbetet med Vindkraftsboken gjorde att eleverna kunde få ökade kunskaper inom de olika traditionella ämnena i skolan. I både klass Solen F-3 och 4-6 konstruerade lärarna olika övningar och uppgifter inom respektive ämne. 17

18 Exempel på olika övningar och uppgifter: Geografi Var ligger Östersjön och Kalmarsund? Det ska byggas vindkraftverk vid Utgrunden. Var ligger det? De som jobbar på pråmen kommer från Tyskland, England, Skottland och Kap Verdeöarna. Ta reda på var länderna ligger? Vad heter huvudstäderna? Vilka språk talar man där? Vilka är ländernas största religion? Svenska Hitta på och skriv intervjufrågor och ställ dem muntligt till dem som jobbar med bygget i hamnen. Bjud även in viktiga personer till klassrummet. Renskriv frågor och svar i skolan. Gör dikteringar efter besöken. Ta reda på fakta och forska. Läs upp texterna för klassen. Skriv till bilder, foton m.m. Matematik Det behövs 3 vingar till varje vindkraftverk. Hur många vingar behövs det till de 7 vindkraftverk som ska byggas på Utgrunden? Tornet är 2 m i diameter i toppen. Vad menas med en diameter? Rita. När man bygger ett vindkraftverk till havs slår man ner bottenpålen 19 m i havsbotten. Hammaren slår ner pålen 20 cm för varje slag. Hur många slag får den göra för att pålen ska komma ner 19 m? Ett vindkraftverk på Utgrunden är 105 m högt med vingarna. Hur många flaggstänger behövs ovanpå varandra för att de ska bli lika höga som ett vindkraftverk om flaggstången är 12 m hög? Samhällskunskap Vi bjöd in vårt kommunalråd och ställde frågor om lagar, regler och tillstånd för att bygga en vindkraftsfabrik. Historia Från väderkvarnar till vindkraftverk i framtiden. Vem byggde det första vindkraftverket? Var byggdes det och när? Biologi Hur påverkas miljön runt vindkraftverken? Vilka djur och växter finns där över och under vattnet? Störs fåglarna av vindkraftverken i Kalmarsund? Idrott Promenader till och från hamnen. Klättring på Utblicken. Bild och media Lärare och elever tar foton för dokumentation. Även bandspelare tas med. Papper och penna tas alltid med för att göra skisser och teckningar. Olika tekniker används, såsom collage och individuella bilder och gruppbilder. Uppgiften att rita en planlösning på en vindkraftsfabrik, för att sedan bygga en modell av den. 18

19 En viktig fördel med temaarbete i skolan är att eleverna får tid till att befästa sina kunskaper genom att man hela tiden gör återkopplingar och lägger till en bit i taget. Att få arbeta ämnesöverskridande med en arbetsuppgift i närmiljön, där eleven får ett utforskande och reflekterande roll, gör också att det blir lättare för barnet att förstå sin omvärld och vilken betydelse den erhållna kunskapen har för dennes liv. Detta skapar en känsla av sammanhang för eleven och är inte bara viktig för att skapa motivation och engagemang i projektet, utan även för elevens personliga utveckling och välbefinnande. Checklista 1. Öppna frågor 2. Slutlig deadline 3. Inplanerade aktiviteter 4. Arbetet med projektgruppen 5. Planeringstid för projektledarna 6. Tid för kontinuerlig utvärdering 7. Färdig projektplan 8. Sponsring/uppdragsgivare 9. Projektbudget 10. Mediebevakning 11. Egen logotyp 12. Mottagare 13. Huvudrubriker 14. Arbetsmall 15. Ämnesöverskridande arbete Lärartankar När man arbetar i projekt ges möjligheten för varje elev att arbeta på sin unika nivå och att man kompletterar varandra. Det var och en presterar är lika viktigt för att bygga helheten. Det är viktigt att skapa och förmedla en äkta känsla i gruppen av att just jag duger, att vi behöver varandra i projektet och att vi alla har ett behov av att få känna oss accepterade och behövda. Detta ger eleverna möjlighet att vara och växa! 19

20 4. Kunskap genom nya möten Under det fördjupande arbetet i klassrummet upptäcker eleverna att de måste ta hjälp av olika nyckelpersoner för att få svar på nya frågor som väckts. Det är i dessa möten som mycket av lärandet sker, då eleverna själva måste skapa en relation till undervisningens innehåll och göra kopplingar mellan sina tidigare erfarenheter och den nya kunskapen. Denna arbetsprocess är också viktig genom att eleverna lär sig att lyssna på, respektera och visa hänsyn till andra människors uppfattningar. Organiserade möten ger kontakt med olika yrkesgrupper Två exempel på tillvägagångssätt för att kunna öka kunskaperna inom det studerade ämnet är att åka på studiebesök och anordna seminarier, där eleverna ges stort ansvar för planering, genomförande och utvärdering. I projektet S-VINDEL använde man sig av båda arbetssätten, och lät samtidigt barnen få dokumentera alla sina intryck från dessa möten. Barnen tog foton, bandade och videofilmade dessutom allt som sades. Detta har sedan fungerat som bra hjälpmedel för att komma ihåg alla de fakta som presenterades inom ämnet. Många gånger behövde även barnen ringa tillbaka till de inbjudna experterna, eftersom de nyvunna kunskaperna skapade nya frågor av typen Är det såhär det funkar? Tack vare dessa möten fick barnen kontakt med olika yrkesgrupper, såsom diverse forskare, kulturgeograf, ornitolog, lektor i datavetenskap, marinbiolog, sjökapten, metereolog, konstnär, entreprenör, läromedelsförfattare och redaktör. Träffarna stimulerade barnens nyfikenhet, skapade nya uppslag och infallsvinklar på det studerade ämnet, och genererade värdefulla insikter om hur samhället ser ut och fungerar. Studiebesöken och seminarierna svarade alltså på barnens fråga om: Vad är det vi inte har kunskap om som vi behöver för att slutföra vårt projekt? Den här kunskapen kunde t ex handla om följande ämnen: Miljön. Tekniken. Historia. Hur blir det vindar? Energi vad är det? Högskolan och forskning. Framtiden. 20