Föreläsare/Workshops - Campus Tisdag 28 oktober

Transkript

1 Pass Interdisciplinär kunskap Karin Danielsson Öberg, Universitetslektor vid Informatik, Umeå Universitet Idag väljer många studenter vid högre utbildning att läsa ett utbildningsprogram. Ett program ges ofta inom ett ämne eller inom en fakultet. Hur kan vi som lärare inom grund- och högre utbildning möjliggöra interdisciplinär kunskap för studenter och varför bör vi det? Karin Danielsson Öberg erhöll samhällsvetenskapliga fakulteten, UmU pedagogiska pris 2014, bland annat för hennes samverkan över program- och fakultetsgränserna. Jag mig och hjärnans bandbredd- och hur det påverkar sätt att kommunicera på distans Börje Hansson, Hur kan vår hjärna hantera 10 miljoner bitar information varje sekund när medvetandet bara klarar av 20 bitar (2 miljontedelar)? Hjärnan reducerar denna enorma informationsmängd och låter oss (våra Jag) bli medvetna om en bråkdel. Hur delaktiga är vi (våra Jag) då i alla de beslut vi fattar dagligen? Hur lär vi oss färdigheter som t ex att cykla? Hur fungerar vi i de moderna sätt vi har att kommunicera, utifrån denna omedvetenhet om vad som sker runt oss. Hur hanterar vi nya tekniker för kommunikation på distans? Vad bör vi tänka på vid t ex distansundervisning? Föredraget utgår från boken: Märk världen av Tor Nørretranders Sal G2224 Datasal, biblioteket 18 platser Steget från Google till vetenskapligt sökande Gertrud Ivarsson och Anders Danielsson, bibliotekarier vid universitetsbiblioteket informationssökande och källval och hur biblioteket/lrc stöttar dem på vägen. Skönlitteratur och socionomutbildning en forskningsöversikt Magnus Ottelid, universitetsadjunkt vid avdelningen för socialt arbete, Denna forskningsöversikt behandlar vetenskapligt granskade artiklar i internationella tidskrifter som studerar, diskuterar, rapporterar eller beskriver aktiviteter kring läsande av skönlitteratur i utbildningar i socialt arbete. Vilka pedagogiska moment rapporteras det om och hur argumenterar man för dem? Vilka användningsområden redovisas? Har man studerat resultat av läsning och i så fall hur? Övergång mellan gymnasiet och högskolan ur två studentperspektiv (vanlig sal) Lotta L Olsson och Anette Mårtén, studievägledare på Två studenter, varav en med funktionsnedsättning, beskriver hur det var att komma från gymnasiet och påbörja sin karriär som student. Kan man förbereda sig redan i gymnasiet, och i så fall hur? Hur klarar man omställningen från gymnasievärlden till studentvärlden? Är det möjligt att studera på samma villkor fast man har en funktionsnedsättning?

2 Pass Sal 3251 Samverkan vid krishantering Erna Danielsson, docent risk och krisforskningscentrat, Om en krissituation inträffar är det oftast inte en räddningsorganisation som polis, räddningstjänst eller ambulans som är först på plats, utan någon som larmar. I många fall är det någon ur personalen i den drabbade organisationen som påbörjar räddningsinsatsen. Men vad händer i mötet med räddningsorganisationerna när de kommer till platsen? Hur tolkar olika organisationer händelsen och vilka konsekvenser kan det få för räddningsinsatsen? Så kan en framtida skola byggas Ulrika Danielsson, Universitetslektor Psykologi och Anders Olofsson, Professor Pedagogik Hur vill vi att en framtida skola ska fungera i Sverige framöver? Det är dags att börja fundera på hur en sådan skola skulle kunna se ut säg om 10 år. Det handlar då inte minst att komma med idéer kring hur framtidens skola ska se ut och inte debattera marginella förslag som föga påverkar skolans funktionssätt och roll i samhället. Workshopen bygger på resultat från en aktuell rapport med omfattande samtal och intervjuer med lärare, elever, entreprenörer, företrädare för organisationer samt lokala politiker om vilka idéer de har kring hur en framtida skola skulle kunna byggas. Har ACT något att tillföra skolan? Karin Linder, psykolog Karin Linder presenterar övergripande behandlingsinriktningen ACT och en studie inom fältet som hon planerar genomföra med syfte till ökad förmåga av obehagshantering inom skolan. Denna timme bjuder både på teori och på möjligheten att prova på övningar som används vid behandling. Karin är verksam både inom arbetslivsinriktad rehabilitering av långvarig värk samt som universitetsadjunkt. Att i lust levandegöra teori Torbjörn Nyström och Judith van Weelie Universitetsadjunkter vid avdelningen för utbildningsvetenskap Genom praktiskt arbete ge exempel på hur man kan gestalta ett område inom ett kärnämne för att för kopplingar till andra ämnen.

3 Pass Hjälpande Samtal positiv motivation Hilmar Hilmarsson. Leg psykolog och Leg psykoterapeut Inom ett yrke som lärare möter vi dagligen elever som behöver hjälp att hantera sitt problem eller genomföra sin förändring. Hjälpande Samtal utgår från grundforskning om samtal och visar hur du på ett enkelt och effektivt sätt kan samtala så att du ger hjälp där du skapar motivation för medverkan i åtgärder genom två utgångspunkter: Skapa en god relation. Det gör du genom att själv bli medveten om ditt kroppspråk, röstläge och uppträda trygg, lugnt och vänligt så att du skapar trygghet i ett möte som gör att den du möter blir inriktad på samarbete. Håll en effektiv struktur med grund i forskning om systematisk problemlösning. Inrikta dig på tre steg: Vad är problemet? Vad vill du? Vad kan du göra så att det blir bättre? G2224 Datasal, biblioteket 18 platser Växelvis boende och barns mentala hälsa Åsa Carlslund, Universitetslektor vid avdelningen för omvårdnad vid Tidigare var det ovanligt att barn till separerade föräldrar bodde växelvis hos både mamma och pappa, i dag gör ungefär 35 procent det. Åsa Carlsund, distriktssköterska och lektor vid i Östersund har i sin avhandling studerat barns mentala hälsa och olika familjekonstellationer, med fokus framför allt på växelvis boende. Avhandlingen grundar sig på en undersökning som omfattar barn i åldern år samt en intervjustudie med föräldrar från Jämtlands län. Steget från Google till vetenskapligt sökande Gertrud Ivarsson och Anders Danielsson, bibliotekarier vid universitetsbiblioteket informationssökande och källval och hur biblioteket/lrc stöttar dem på vägen. Linda Eriksson, Doktorand i Pedagogik vid avdelningen för utbildningsvetenskap, hantera skolans samtidiga kunskapsuppdrag och demokratiska uppdrag. Därefter får deltagarna praktik. Appreciative Course Evaluation & Design (ACED): Hur du i praktiken kan skapa större energi, involvering och träffsäkerhet i arbetet med kurs- och programutveckling utifrån elevers positiva lärupplevelser Johan Lilja, Lektor i Kvalitetsteknik ringen i arbetet med kurs- och programutveckling inom skolan. Johan Lilja och Daniel Richardsson har utifrån de självupplevda begränsningarna med traditionella kursvärderingar inom designat och sedan 2010 också tillämpat en mer involverande process där studenter och lärare arbetar tillsammans med att lära av tidigare framgångar. från positiva lärupplevelser, och går sedan vidare via fokuserad idégenerering, till design av nya lösningar. Processen är inspirerad av styrkebaserad utveckling i form av Appreciative Inquiry, och kan appliceras i sin helhet eller i delar under allt från 15 minuter till en tvådagars SUMMIT. Kom och bli inspirerad kring hur du i praktiken kan skapa större energi, involvering och träffsäkerhet i arbetet med kurs- och programutveckling!

4 Pass Intolerans och skolan ( Den globala skolan är medarrangör till föreläsningen) Jonathan Leman, Stiftelsen Expo, Jonathan är programansvarig för Expo Skola och håller utbildningar för ungdomar och pedagoger om hur skolan kan motverka rasism. Han sitter i tidskriften Expos redaktion och har högerextrema ideologier som specialområde. Jonathan mottog 2013 ELSA-priset av Svenska kommittén mot antisemitism. tar avstamp i vi och dom-tänkande och belyser rasismens och intoleransens idé, struktur, organisering och konsekvens. Utbildningen ger en kunskapsöversikt om den organiserade rasism och intolerans som både elever och skolpersonal kommer i kontakt med via internet och på gator och torg. Expos utbildare presenterar strategier för att hantera och förebygga intolerans. Vilka åtgärder fungerar och vilka är kontraproduktiva? Vi ger exempel på hur man kan bemöta fördomar och intolerans men samtidigt undvika att hamna i en konfrontation med låsta positioner. Goda exempel från Härjedalens gymnasium Karin Kers, lärare i samhällskunskap och sociologi, Härjedalens gymnasium Lisa Nilsson, lärare naturkunskap och biologi, Härjedalens gymnasium Två projekt: Läsprojekt som består av två delar än så länge, dels att äldre läser för förskolebarn och dels att gymnasieelever i årskurs tre läser för förskolebarn. Gymnasieeleverna har precis kommit igång med att läsa. Ämnesövergripande samarbete mellan samhällskunskap och naturkunskap eller biologi i årskurs ett. Samarbete runt temat hållbar utveckling. Eleverna undersöker ett eget valt problem och redovisar i form av blogg eller hemsida. Allt från instruktion till redovisning sker i blogg-/hemsideform. läsplattor. Handledning av gymnasiearbetet olika perspektiv Karin Jarnkvist, lektor i sociologi vid avdelningen för samhällsvetenskap, ningen kan också skilja sig åt. Med utgångspunkt i aktuell forskning anlägger föreläsningen olika perspektiv på handledning. Historia på riktigt! Jim Hedlund, Landsarkivet Östersund Arkiven kallas ofta med rätta för vårt minne och är en viktig källa i all forskning. Att vara bekant med arkiv och arkivmaterial är en bra förberedelse för högre studier. Utifrån egna önskemål kan vi skapa arkivlektioner med övningar som bygger på äkta material från våra arkiv. Det kan vara allt från historiebruk, lokalhistoria, släktforskning till olika brottsfall. Det är historia på riktigt! I Gy11 trycker man särskilt på att eleven utifrån arkivmaterial skall arbeta med olika källor och källkritik. Här är arkiven en självklar del i undervisningen! Vårt material är autentiskt och passar utmärkt när det gäller att förstå, tolka och skapa historia.

5 Pass Intolerans och skolan ( Den globala skolan är medarrangör till föreläsningen) Jonathan Leman, Stiftelsen Expo, Jonathan är programansvarig för Expo Skola och håller utbildningar för ungdomar och pedagoger om hur skolan kan motverka rasism. Han sitter i tidskriften Expos redaktion och har högerextrema ideologier som specialområde. Jonathan mottog 2013 ELSA-priset av Svenska kommittén mot antisemitism. tar avstamp i vi och dom-tänkande och belyser rasismens och intoleransens idé, struktur, organisering och konsekvens. Utbildningen ger en kunskapsöversikt om den organiserade rasism och intolerans som både elever och skolpersonal kommer i kontakt med via internet och på gator och torg. Expos utbildare presenterar strategier för att hantera och förebygga intolerans. Vilka åtgärder fungerar och vilka är kontraproduktiva? Vi ger exempel på hur man kan bemöta fördomar och intolerans men samtidigt undvika att hamna i en konfrontation med låsta positioner. Goda exempel från Härjedalens gymnasium Karin Kers, lärare i samhällskunskap och sociologi, Härjedalens gymnasium Lisa Nilsson, lärare naturkunskap och biologi, Härjedalens gymnasium Två projekt: Läsprojekt som består av två delar än så länge, dels att äldre läser för förskolebarn och dels att gymnasieelever i årskurs tre läser för förskolebarn. Gymnasieeleverna har precis kommit igång med att läsa. Ämnesövergripande samarbete mellan samhällskunskap och naturkunskap eller biologi i årskurs ett. Samarbete runt temat hållbar utveckling. Eleverna undersöker ett eget valt problem och redovisar i form av blogg eller hemsida. Allt från instruktion till redovisning sker i blogg-/hemsideform. läsplattor. Så här jobbar vi med gymnasiearbetet! Karin Jarnkvist, lektor i sociologi vid avdelningen för samhällsvetenskap, Passa på att dela erfarenheter, diskutera utmaningar och sprida goda idéer med kollegor om hur du och din skola arbetar med gymnasiearbetet! Sal G1350 Max 20 deltagare Design för alla Anna Fossane, No Gadget Design och Johanna Henriksson, Henriksson Design Design för alla handlar om att skapa produkter som kan användas av så många som möjligt. I denna workshop arbetar vi kreativt med metoder som kan användas vid design av förpackningar ur ett design för alla-perspektiv. Upplägget kan användas för att ge elever ökad förståelse för design och produktutveckling samt för allas, inklusive funktionsnedsattas, inkludering i samhället.