C-UPPSATS. Nyckeltal och kalkylering: Projekteringsfas i investeringsprojekt

Transkript

1 C-UPPSATS 2008:244 Nyckeltal och kalkylering: Projekteringsfas i investeringsprojekt - en fallstudie av LKAB Rickard Paavola Andreas Starenhed Luleå tekniska universitet C-uppsats Företagsekonomi Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Redovisning och styrning 2008:244 - ISSN: ISRN: LTU-CUPP--08/244--SE

2 FÖRORD För möjligheten att studera ett verkligt fall i vårt arbete med denna uppsats, vill vi rikta ett stort tack till LKAB:s Teknik och Anläggningsprojektavdelning. De har på ett vänligt och glatt sätt mottagit oss och hjälpt oss med arbetsplats, transporter och boende med mera. Men framförallt har de hjälpt oss genom att ställa upp på spontana diskussioner och frågor samt medverka vid intervjuer utan några som helst problem. Ett stort tack till Projektcheferna Jan- Christer Gärde och Patrik Hansson, Investeringscontroller Lars-Göran Ejemalm samt Projektoch Projekteringsledare Peder Nensén och Mikael Alldén samt all personal på avdelningen som under kafferaster och luncher deltagit i diskussioner kring vår uppsats. Ett speciellt tack vill vi rikta till vår handledare på LKAB Elias Norojärvi, Verksamhetschef på projektsamordning, som på alla sätt stöttat oss under arbetets gång. Vi vill även rikta ett tack till vår handledare på Luleå Tekniska Universitet, Hans Lundberg som stöttat, diskuterat och kommit med konstruktiv feedback under resans gång. Tack! Andreas Starenhed Rickard Paavola

3 ABSTRACT It is a difficult task developing key ratios to use in investment projects finance control. This paper study how key ratios are used in a Swedish mining corporation. Key ratios calculations in investment project, affects of different factors that is difficult to predict. We have in this paper study these problems and found that it is possible to affect the surroundings, and also show the opportunities to use key ratios calculation, and develop key ratios to use in practice. This study makes the conclusion that it is possible to use these key ratios. And develop these in purpose to use in practice for making cost calculations that reflect the real ex post figures. The paper also shows how a key ratio calculation affects by its surroundings.

4 SAMMANFATTNING Att kunna ta fram nyckeltal för att användas i projekteringsfasen under ett investeringsprojekt är en komplex uppgift. Vi har i denna uppsats studerat hur detta scenario ter sig inom gruvindustrin i Sverige. Kostnadskalkylering med nyckeltal i projekteringsfasen i ett investeringsprojekt, påverkas i stor grad av faktorer som är svåra att ta hänsyn till, men vi har studerat denna problematik, och funnit att, det kan till viss del påverka omgivningen samt visa på möjligheter att använda kostnadskalkyleringen och framtagandet av nyckeltal för att användas i praktiken. Denna studie utmynnar i vilka nyckeltal som är möjliga att använda samt hur dessa ska utformas, för att nå samstämmighet mellan kalkyl och utfall samt till vilken grad dessa påverkas av omgivningen.

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INTRODUKTION Bakgrund Problemdiskussion Syfte och forskningsfrågor Avgränsningar STRATEGI & METOD Forskningsstrategi Litteratursökning Datainsamlingsmetoder Metodproblem TEORETISK REFERENSRAM Ekonomistyrning Investeringsprojekt Investeringskalkyler Kostnadskalkylering i projekteringsfasen Påverkande faktorer vid kostnadskalkylering Analysmodell EMPIRI Ekonomisk dokumentation Intervjuer Kostnadskalkylering i projekteringsfasen Omgivningens påverkande faktorer ANALYS & SLUTSATSER Kostnadskalkylering i projekteringsfasen Omgivningens påverkande faktorer Sammanfattning FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG Förslag på nyckeltalskalkyl Förslag på framtida studier REFERENSER BILAGOR... Bilaga A. Intervjuguide... Bilaga B. Sammanställning: Investeringsprojekt... Bilaga C. Analysmodell... Bilaga D. Intervju respondenter... Bilaga E. Investeringsprocessen... Bilaga F. Förslag till nyckeltalskalkyl...

6 1. INTRODUKTION I detta inledande kapitel belyses bakgrund, problemdiskussion, och studiens syfte med påföljande forskningsfrågor, kapitlet innehåller även studiens avgränsningar. 1.1 Bakgrund De sista åren har mineralpriserna ökat kraftigt i världen, detta har lett till att gruvkoncerner med mineralbrytning som huvudverksamhet har investerat mycket för att bibehålla och utöka produktionen. Många av dessa koncerner genomför i dagsläget stora investeringar för ökad produktion och förbättringar av befintliga anläggningar, och dessa investeringar planeras och genomförs ofta i projektform. I dessa projektarbeten finns i dagsläget ett behov av att kunna på ett bättre och enklare sätt göra mer rättvisande kalkyler vid investeringsprojekt. Denna studie avser att visa på huruvida ekonomi och styrarbete kan förenklas och förbättras initialt i projekteringsfasen. Genom kontakt med en svensk gruvkoncerns anläggningsprojektverksamhet har möjligheter för att genomföra denna studie skapats. Till underlag för att utreda huruvida förenklingar och förbättringar är möjliga, finns det en mängd genomförda investeringar i olika storlekar och av varierande komplexitet. Även ekonomiska utfall, volymer, flöden över olika processer samt övriga nödvändig dokumentation har tillhandahållits oss. 1.2 Problemdiskussion Styrning i företag kan ske på ett flertal sätt, Hallgren (2002) belyser de finansiella och lönsamhetsmässiga styrvariablerna likviditet genom kassaflöde samt Rt, räntabilitet på totalt kapital som möjliga styrvariabler för företag. Detta skall enligt Hallgren (2002) användas utifrån att bryta ner organisationens mål och strategi i mer operativa termer, likt styrverktyg. Löfsten (2002) menar att ekonomistyrning används för styrning av verksamheter med ett gemensamt mål. Löfsten (2002) hänvisar vidare till Frenckners (1983) definition: ekonomistyrning kan delas i tre viktiga komponenter, redovisning, budget och kalkyler. Som en del i kalkyler ingår både produkt och investerings kalkyler. Vikt bör läggas vid att i dessa kalkyler värdera och bedöma nyckeltal (Persson & Nilsson, 2007). Med ekonomistyrning genom produktkalkyler och investeringskalkyler menar Persson och Nilsson (2007) att vilka nyckeltal som väljs att används är av central betydelse för att ansvariga ska kunna styra efter kalkylerna i uppkomna situationer och investeringar. Vidare menar Persson och Nilsson (2007) att vid större och mer komplexa investeringar och investeringsprojekt bör det skapas mer anpassade kalkyler för styrning. Hallgren (2002) menar att styrning av investeringsprojekt är svårt, komplexiteten i styrningen skapas genom att många av aktiviteterna är unika för projektet i fråga. Dessa förhållanden kräver planering och omplanering av styrningen under projektets gång (ibid). Likt styrningen i företag menar Hallgren (2002) att även i ekonomistyrning i investeringsprojekt skall styras av målet för verksamheten. I de specifika beräkningskalkylerna, likt produktkalkyler som används för att arbeta med kostnadskalkylering i investeringsprojekt, grundas dessa generellt på uppskattningar av framtida betalningsflöden (Sandahl & Sjögren, 2005). Vidare nämner även Sandahl och Sjögren (2005) att kostnadskalkyler och kostnadsanalyser blir ett alltmer vanligt sätt att enkelt beräkna grundinvesteringar på. I dessa kalkyler beräknas helt enkelt vad investeringen kostar (ibid). Kostnadskalkylering är enligt Olsson (1998) en fas i 1

7 investeringsprojektets utformningen, Olsson (1998) menar vidare att initialt är det en idé om förbättring som ligger till grund för investeringsprojekt och att kostnadskalkyler kan ses som en del i projekteringsfasen. Dessa är olika till omfattningen beroende på investeringsprojektets art. Kalkyleringen i denna projekteringsfas kan enligt Olsson (1998) ske med en produktkalkyl för kostnadskalkylering. Beroende på omfattning och art finns det handlingsutrymme för att anpassa kalkyler och nyckeltal under projekteringsfasen, för att få en så anpassad modell som möjligt för det specifika investeringsprojektet utifrån tid och kostnader (ibid). Vilka faktorer som påverkar val av nyckeltal i kalkylerna under projekteringsfasen avgörs till stor del av utformningen och omfattningen av investeringsprojektet enligt Olsson (1998). Generellt tas hänsyn till ursprunget av kostnaderna, men det finns andra faktorer som påverkar likt omgivning, prissättning, konkurrenter med fler, och dessa bör påverka val av nyckeltal i kostnadskalkylernas utformning. I kostnadskalkylering är det viktigt att veta vilka kostnadsslag och nyckeltal som kalkylen ska innefatta, tyvärr blir dessa val av nyckeltal inte alltid lyckade i praktiken (Torries, 1998, s 26 ff). Det är även av yttersta vikt vid kalkylering att se till att dataunderlaget är rätt för det specifika ändamålet, det är generellt svårt att jämföra observationer inom branscher för att nyckeltal ofta inte är direkt jämförbara mellan två investeringssituationer (Slade, 2001). Vidare gör dåligt kvalitet på kostnadsinformation det svårt att göra beräkningar på investeringar, vilket är av vikt vid investeringsprojekt (ibid). Denna problematik med val av nyckeltal samt vilka faktorer som bör beaktas, ligger till grund för vårt syfte och forskningsfrågor. 1.3 Syfte och forskningsfrågor Syftet med studien är att beskriva hur LKAB:s anläggningsprojektavdelning arbetar med kalkylering i projekteringsfasen i ett investeringsprojekt, samt att visa på hur kostnadskalkylen och nyckeltal bör utformas för att underlätta detta kalkyleringsarbete. Utifrån detta har vi framställt två forskningsfrågor: Forskningsfråga 1: Hur skall kostnadskalkylen med nyckeltal utformas för att underlätta projekteringsfasen i ett investeringsprojekt? Forskningsfråga 2: Hur påverkar omgivningsfaktorer kostnadskalkylen i projekteringsfasen i ett investeringsprojekt? 2

8 1.4 Avgränsningar Vi kommer att ge exempel på en grundmodell för kostnadskalkylering som specifikt kan anpassas för olika investeringsprojekt. Denna modell kommer att utformas för att kunna användas av LKAB med hänsyn till omgivningsspecifika påverkansfaktorer. Vid insamlandet av sekundär data avgränsas arbetet till avslutade investeringsprojekt med skrivna slutrapporter. Vi plockar ut de branschspecifika faktorer som påverkar investeringsprocessen vilket avgränsat antalet faktorer. Detta på grund av investeringsprojekten påverkansfaktorer varierar stort och skulle leda till en omfattande teori, som inte är relevant för investeringsprojekt inom gruvindustrin. Lönsamhetsberäkningar likt nuvärde och pay - off metoden är ofta med i bedömningen av ett investeringsprojekt, men i detta arbete kommer dessa intäktsberäkningar inte att stå i fokus eller beskrivas i detalj, utan generellt nämnas som en del i investeringsprocessen. Vidare belyses inte heller alla steg i investeringsprocessen, utan innebörden av dessa faser beskrivs mer generellt där vår fokus ligger på projekteringsfasen i processen. 3

9 2. STRATEGI & METOD Strategi och metodkapitlet presenterar tillvägagångssätt och överväganden vid litteratursökning, val av forskningsstrategi och datainsamlingsmetod. Kapitlet belyser även metodproblem där validitet och reliabilitet beskrivs. 2.1 Forskningsstrategi Det finns ett antal olika strategier att välja på i forskningsarbete, survey, fallstudie, experiment, aktionsforskning och etnografi (Denscombe, 2000). Skillnaden i vad som är avsikten att forska kring avgör vilken typ av strategi som är mest lämpad att använda (ibid). Enligt Denscombe (2000, s 9 ff) är fallstudien lämplig då ett objekt skall studeras på djupet och då man vill undersöka relationer och processer i sin naturliga miljö. Vi ansåg att valet av fallstudie som forskningsstrategi är bäst lämpad, även med tanke på att flera sätt av datainsamlingsmetoder kommer att användas i forskningen. Detta genom att syftet med vår studie var att beskriva kostnadskalkylering under projekteringsfasen, detta är en del av en längre investeringsprocess. Denscombe (2000, s 41) framhåller att fallstudien lämpar sig då man vill använda flera källor och metoder vilket vi också ville göra. Fördelen med fallstudie är att undersökaren får en djupare inblick i ett fåtal undersökningsobjektet samt att det blir lättare att identifiera mera djupgående samband (ibid). 2.2 Litteratursökning Vid litteratursökningen använde vi oss av flera tillvägagångssätt för att hitta relevant litteratur till vårt arbete. Vi studerade litteratur och forskning som behandlar kalkylering och investeringar. Vi utgick ifrån Luleå tekniska universitets biblioteksdatabas Lucia, samt sökmotorn Libris för att söka efter böcker och annan litteratur. För att söka efter relevanta vetenskapliga artiklar användes databaserna, Science Direct, Emerald, Artikelsök och Ebsco Host med databaserna Academic Search Elite, Business Source Elite, EconLit, ERIC och Regional Business News. De sökord som har använts är: key ratio, measurement, investments project, business ratio, Investment project, project, ratio, management, key ratio, investment, key accounting och capital budgeting, investment appraisal, performance measurement, financial indicator, assessment, cost accounting samt cost analysis och cost calculation. Dessa sökningar har trunkerats med and för att utökad spännvidden, och alla orden har använts med varandra för att kunna få en så bred sökning av artiklar som är möjligt. 2.3 Datainsamlingsmetoder Artsberg (2005) beskriver att förhållningssätt avseende metod kan ta avstamp ur induktiv och deduktiv metod. I induktiv metod är empirin utgångspunkt med syfte att bygga ny teori, och i deduktiv metod tas avstamp i teorin med syfte att testa denna teori i empirin (ibid). Två aspekter som Artsberg (2005) vidare tar ställning till är förhållningssätten normativ eller deskriptivt synsätt, skillnaderna mellan dessa är att normativt synsätt syftar till ställningstagande om ett fenomen, varav deskriptivt synsätt har ett mer beskrivande synsätt (ibid). I vår studie är synsättet deskriptivt/deduktivt mest lämpat, då syftet är att beskriva en del i en process och ge förslag till lösning på en given problematik med utgångspunkt ur 4

10 teorin. Enligt Artsberg (2005) startar detta i valt syfte, för att bli karakteriserad och resultera ut i en tillämpad lösning. De datainsamlingsmetoder som vi använde var att analysera skriftliga källor, i vårt fall även ekonomisk dokumentation, samt att genomföra semistrukturerade intervjuer. En seminstrukturerad intervju är enligt Denscombe (2000, s 135) att intervjuaren har en färdig lista med ämnen och frågor som ska besvaras, där den intervjuade får svara fritt och utveckla svaren själv. Dokumentationen av intervjun skedde med hjälp av inspelning och förda anteckningar för att fånga det uttryck som bandinspelningar inte får med (Denscombe, 2000, s 145 ff). I vår intervjuguide formulerade vi nitton öppna frågor (se bilaga A). Öppna frågor kan beskrivas som korta frågor med långa svar som respondenten själv formulerar (Denscombe, 2000, s 122). Detta ger en bred information och komplexiteten i respondentens svar blir återspeglande (ibid). Detta ställer dock krav på att intervjuaren är flexibel i intervjusituationen, frågorna ställdes i samma ordning till samtliga respondenter och intervjuerna ägde rum på respondenternas arbetsplats. Valet av respondenter grundades på vilka som varit inblandade i studieobjektets investeringsprojekt. Dessa är projektledare, projektchefer, projekteringsledare, och investeringscontroller, och har praktiskt deltagit i investeringsprojektens kostnadskalkylering. Respondenterna har genom sina befattningar inom LKAB:s projektorganisation god insyn i den projekteringsfas i investeringsprojektet som vi avser att fördjupa oss i. Valet av respondenter till intervjuerna grundas bland annat på rekommendationer från vår handledare, men även projektpersonal som figurerat som författare i de slutrapporter vi granskat. Allt för att generera en bredare och djupare inblick i olika synsätt på kalkylering i investeringsprojekt. Intervjuguiden baserades på materialet i vår teoretiska referensram samt koppling till den ekonomiska dokumentationens innehåll. Den ekonomiska dokumentationen bestod av 76 slutrapporter av tidigare genomförda investeringsprojekt och andra skriftliga dokument med kopplingar till projekteringsfasens kostnadskalkyler. Ur dessa 76 slutrapporter avgränsade vi oss till 28 stycken med liknande karaktär och innehåll. Detta för att genom jämförelser identifiera likheter och skillnader mellan investeringsprojekten, samt att ge en systematisk och detaljerad bild av de historiska värdena som finns (Denscombe, 2000, s 187 ff). Några av dessa dokument har vi sammanställt och lagt in som bilaga B. Enligt Denscombe (2000, s 205) har kvalitativ forskning en tendens av att vara beskrivande. Vår studie som är av kvalitativ karaktär och starkt förknippat med ord och data utmynnade vårt resultat från intervjuerna och materialet från de skriftliga källorna och ekonomiska dokumentationen i ett beskrivande empiriavsnitt. 2.4 Metodproblem Långvarig inblandning kan påverka forskningsobjektet till att ändra beteende vilket kan vara en nackdel med fallstudien som forskningsstrategi (Denscombe, 2000, s 54). I vår fallstudie upplevdes detta inte som ett problem, då respondenterna agerade på ett professionellt sätt genom att skilja på intervju och övriga diskussionstillfällen under datainsamlandet. Vi beaktade de metodproblem som kan tänkas uppstå genom att fel personer kontaktas för intervjuer, det förebyggdes genom en god kontakt med undersökningsobjektet samt att genom 5

11 denna kontakt skapades inga tillträdesproblem till respondenterna som annars kan uppstå enligt Denscombe (2000, s 162 ff). En nackdel med öppna frågor i intervjun är att de råa data som samlas in är mycket tidsödande att analysera, detta metodproblem kunde vi hantera generellt bra genom att mycket data tidigare genererats ur databaser, detta låg även till grund för att säkerställa rätt ekonomisk information för analys (ibid). En nackdel med fallstudier som Denscombe (2000, s 53) framhåller är att trovärdigheten kan ifrågasättas när det gäller de generaliseringar som görs utifrån resultaten. Men detta har vi konfronterats inför och viss generaliserbarhet kan göras inom samma bransch som forskningsobjektet verkar i, med tanke på dess omfång i dagsläget. Validitet definieras enligt Denscombe (2000, s 283) som utsträckningen av datainsamlingens och metodvalens grad av träffsäkerhet. För att uppnå hög validitet har vi anpassat frågorna efter den teori och data vi använt oss av. Detta benämns av Patel och Davidsson (2003, s 99 ff) som innehållsvaliditet. Detta innebär generellt att hög validitet grundar sig, på att den metod och de frågor vi ställt ger oss de svar vi söker (ibid). För att uppnå högre validitet upprepade vi respondenternas svar när vi uppfattande de som otydliga, detta för att kontrollera att svaret uppfattats rätt. Vidare ställde vi alla frågorna i samma ordning till samtliga respondenter att säkerställer att varje respondent haft samma förutsättningar för sina svar. För att skapa en trygg miljö förlades platsen för intervjuerna till respondenternas arbetsplats, vilket minskade yttre påverkan på respondenternas svar. För att uppnå god reliabilitet, enligt Patel och Davidsson (2003, s 100 ff) lika med god tillförlitlighet, gäller det att eliminera osäkerhet gällande de data som samlas in. Det ställs höga krav på intervjuarens analys och observationsförmåga när data ska säkerställas. För att stärka reliabiliteten använde vi oss av ljudinspelningar samt anteckningar för att i efterhand mer noggrant kunna analysera svaren. 6

12 3. TEORETISK REFERENSRAM I den teoretiska referensramen belyses och definieras begrepp. Samband, problematik och praktisk tillämpning blir analyserade och diskuterade med utgångspunkt från tidigare forskning. Här presenteras även analysmodellen vi använt oss av i studien. 3.1 Ekonomistyrning Anthony och Govindarajan (2003, s 7) definierar styrning som ett sätt för chefer att styra medarbetarnas agerande i företaget mot dess mål och strategi. Styrning i företag kan ske på ett flertal sätt, Hallgren (2002) belyser de finansiella och lönsamhetsmässiga styrvariablerna likviditet genom kassaflöde samt R t, räntabilitet på totalt kapital som möjliga styrvariabler för företag. Detta skall enligt Hallgren (2002) användas genom att bryta ner organisationens mål och strategi i mer operativa termer, likt styrverktyg. Anthony och Govindarajan (2007) framhåller att man i samband med utvecklingen av strategier och mål även parallellt skall ta fram styrverktyg. Styrning definierar vi lika som med Anthony och Govindarajan (2003, s 7) som ett sätt för chefer att styra medarbetarnas agerande i företaget mot dess mål och strategi. Löfsten (2002) anser att ekonomistyrning främst skall användas för styrning av verksamheter med ett gemensamt mål, och hänvisar vidare till Frenckners (1983) definition av ekonomistyrning där begreppet delas i tre viktiga komponenter: redovisning, budget och kalkyler. Denna definition anser vi är lämplig i denna studie, när vi i likhet med Löfsten (2002) anser att kalkyler ingår som verktyg i ekonomistyrning. Som en del i kalkyler ingår både produkt och investerings kalkyler, för att inte riskera att värdet av nyckeltalen ska gå förlorad, krävs det förståelse av kalkylerna och innebörden av de nyckeltal som kalkylen är uppbyggd av (Persson & Nilsson, 2007). Nyckeltal komprimerar information i tal med syfte att göra den mer lättillgänglig för en användare (Nationalencyklopedin, no date). Dessa kan användas både internt och externt för jämförelse och utvärdering (ibid). Nyckeltal kan jämställas med kvotvärden som är av stor vikt för jämförelse över tid men även jämförelse direkt mot konkurrenter, viktiga bedömningar grundas ofta på nyckeltal, som då ligger till grund för beslut (Sundberg, 1998). Vilka nyckeltal som ingår i produktkalkyler och investeringskalkyler menar Persson och Nilsson (2007) är av central betydelse för att ansvariga ska kunna styra efter kalkylerna i uppkomna situationer och investeringar. Vidare menar Persson och Nilsson (2007) att vid större och mer komplexa investeringar och investeringsprojekt bör det skapas mer anpassade kalkyler för styrning. En specifik situation att använda ekonomistyrning i är i projekt (Olsson, 1998, s 169). Detta på grund av att projektet kan ta sig uttryck i stort sett hur som helst (ibid) Ekonomistyrning i projekt Projekt definieras som målinriktat, tidsavgränsat, temporärt och resursberoende och är ofta unikt, vilka förutsättningar påminner lite om den dagliga verksamheten (Olsson, 1998, s 169). Dessa förutsättningar kräver dock att deltagare i projektet samarbetar och besitter specifika kunskaper enligt Olsson (1998, s 169 ff). Denna arbetsform i projekt används ofta i framtagningen av nya produkter likt investeringsprojekt, osäkerheten i dessa investeringsprojekt kräver god ekonomistyrning, därför att kalkyler ofta grundas på antaganden (ibid). Ofta uppstår osäkerhet ur de unika förhållanden ett investeringsprojekt har (Hallgren, 2002, s 157). Faktorer som ligger till grund för ett lyckat investeringsprojekt är tid, 7

13 pengar och ledningsresurser (ibid). Målstyrning och inga ordinarie rutiner kräver en stark ledning och styrning i investeringsprojekt, och om detta inte fungerar får det stora konsekvenser (ibid). 3.2 Investeringsprojekt En investering kan definieras som ett förvärv som ökar ett företags bokförda värde av anläggningstillgångar. Dessa delas upp i fyra grupper, kapacitets-, ersättnings-, miljö-, rationaliseringsinvestering samtliga med avsikt att bidra till att öka lönsamheten (Kinnander, 1996, s 13). Investeringar som ofta styrs i projektform, kräver att alla delaktiga i investeringsprojektet är ytterst engagerade (ibid). Wramsby och Österlund (2002, s 1 ff) definierar ett investeringsprojekt som att ett företag, privatpersoner och organisationer avstår utrymmer för konsumtion idag för att i framtiden erhålla ett större konsumtionsutrymme. De nämner att grunden för investeringsbeslutet är en bedömning om hur avkastningen på investeringsprojektet blir i framtiden (ibid). För att samla ihop information på vilket beslutet skall grundas, görs det generellt olika analyser (ibid): Marknadsanalys, här uppskattas framtidens gällande försäljningsvolymer. Lönsamhetsanalyser, blir investeringen lönsam eller ej samt vilka avkastningskrav skall ställas för investeringen. Känslighetsanalys, där genomförs beräkningar om hur förändringar i omvärlden påverkar företagets ekonomiska förehavanden. Dessa analyser sammanställs ofta i en investeringskalkyl, Investeringskalkylen är ofta en del i en större processkedja (Wramsby & Österlund, 2002, s 4 ff). Denna är indelad i olika faser, se figur 3.1. Ide Handlingsalternativ Utvärdering Beslut Uppföljning Figur 3.1 visar på investeringsprocessens olika faser. Efter: Wramsby, G., & Österlund, U. (2002). Investeringskalkylering: metoder och tillämpningar med övningsuppgifter och lösningsförslag. Pixbo: Wramsby/Österlund. I den första fasen utgår företaget från en ide/önskemål dessa följs upp i nästa fas görs en mer specifik formulering av investeringsförslagen (Wramsby & Österlund, 2002, s 4 ff). Under utvärderingsfasen görs det en ekonomisk konsekvensanalys, här ställs en investering mot andra för att se om den är riktig (ibid). Efter detta följer beslutsfasen, det är här det slutgiltiga beslutet tas om investeringsförslaget skall realiseras eller om det skall läggas ned (ibid). Sista fasen utgörs av uppföljning av den gjorda investeringen, här görs en jämförelse av prognos, förkalkyl, utfall och efterkalkyl för att analysera eventuella avvikelser och vad dessa beror av. Risken med att inte genomföra uppföljningen på ett riktigt sätt är att viktig information kring avvikelserna och vad dessa beror av går förlorad, detta kan i längden leda till att kalkyleringen för kommande investeringsprojekt inte har lika stor tillförlitlighet (Wramsby & Österlund, 2002, s 4 ff). Denna studie kommer att lägga fokus på utvärderingsfasen vidare benämns denna som projekteringsfasen. 8

14 Löfsten (2002, s 17) listar upp viktiga punkter att ta i beaktning vid planering och kontroll av investeringsprojekt: Söka och utveckla investeringsprojekt Bestämma olika investeringsobjekt kvalitativa utfall Jämföra alternativ och göra investeringskalkyler Fatta investeringsbeslut Kontrollera genomförandet och utvärdera Investeringsprojekt har tydligt definierade mål och är ofta kopplade till strategier, detta leder till att investeringsprojekt kan ta olika utryck och former, allt från exempelvis, vilken maskin som ska köpas, vilken produktionslinje som ska byggas ut samt vad för utrustning som ska bytas ut (ibid). Wramsby och Österlund (2002, s 5) visar på att det finns flera olika typer av investeringsprojekt, dessa är realinvesteringar, finansiella investeringar, marknadsinvesteringar och personalinvesteringar. En realinvestering innebär att investeringen rör produktionen av varor eller tjänster (ibid). De finansiella investeringarna handlar om att placera i värdepapper likt aktier, obligationer eller andra räntebärande papper för att generera en avkastning (Olsson, 2005, s 184). Marknadsinvesteringar rör i stort investeringsprojekt som är nödvändiga för att lansera eller utveckla nya produkter på nya marknader (ibid). Med personalinvesteringar avser Wramsby och Österlund (2002, s 5) de kostnader som uppkommer vid nyanställning och eller vidareutbildning. Wramsby och Österlund (2002, s 6) anser även att investeringsprojekt kan kategoriseras efter storlek, avsikt, vad investeringen rör och sambandet mellan investeringarna. Storleken på investeringsprojekt har betydelse eftersom hanteringen av små beslut bör gå snabbare och inte uppta lika stor tid i utvärderingsstadiet (ibid). Avsikten och syftet med investeringsprojektet avgör hur det kategoriseras i likhet med det Kinnander (1996, s 13), nämner ovan, ersättnings-, expansions-, rationaliserings-, miljö- och andra typer av investeringsprojekt (ibid). Nästa klassificeringssteg behandlar vilken typ av investeringsobjekt investeringen berör, och här tar författaren upp maskin-, byggnads-, markanläggnings-, lager-, personal- och finansiella investeringar. Löfsten (2002, s 58) tar upp en uppdelning av investeringsprojekt där dessa klassificeras efter samband, uppdelningen är oberoende, beroende och ömsesidigt beroende. När de är oberoende av varandra kan investeringsprojekt ske utan att de andra påverkas (ibid). Är de däremot beroende så måste även de andra genomföras, vid ömsesidigt beroende investeringsprojekt kan inte den ena ske utan att den andra sker och tvärtom (ibid). Detta kan kopplas till elimineringen av existerande flaskhalsar i ett produktionssystem, samt till viss del även i ett expansivt läge där investeringsprojekt sker för att förebygga framtida flaskhalsar, dessa kan benämnas som strategiska investeringsprojekt (Löfsten 2002, s 58) Projekteringsfas i investeringsprojekt Löfsten (2002, s 149) skriver att under projekteringsfasen (nämnd i figur 3:1 som utvärderingsfas) är det inte bara ekonomiska bedömningen som styr om ett beslut går igenom eller ej, det beslutande organet kan värdera in den strategiska betydelsen beslutet får. Om den enskilda investeringen är olönsam kan investeringen vägas mot en inplanerad utökning av verksamheten eller andra omgivningsfaktorer och därmed bli lönsam på längre sikt (ibid). 9

15 Då investeringsprojekten är komplexa processer kan det uppstå problem med styrningen av dessa, då investeringsprojekten enligt Hallgren (2002, s 155 ff) kan anses vara unika och inte är ett led i den dagliga driften. Det är dock av ytterst vikt att ekonomistyrning tillämpas trots svårigheterna då risken som föreligger är förlust av pengar och tid (ibid). Vidare anser Hallgren (2002, s 155 ff) att för att minimera riskerna bör man arbeta med en kontinuerlig uppföljning med avstämningsmöten för att se hur ekonomin i kalkylerna framskrider och vid dessa möten bör det avhandlas hur arbetet fortlöper samt om det överensstämmer med det ursprungliga målet/syftet. Hallgren (2002, s 155 ff) menar att är viktigt att vara öppen för förändringar inom investeringsprojektet och ha möjligheten att pröva och ompröva syftet och genomförandet. Om kalkylproceduren är genomförd på ett riktigt sätt där korrekta data är samlad och tolkad kan kalkylen avslöja problem och styrkor med investeringsprojekt, vilka annars skulle vara betydligt svårare att identifiera (Wramsby & Österlund 2002, s 4 ff) 3.3 Investeringskalkyler Planering för investeringsprojekt handlar till stor del om att identifiera ekonomisk lönsamhet för att rättfärdiga investeringsbeslut (Torries, 1998, s XI). Denna planering kräver ofta mycket arbete och även ett flertal utvärderingar och beräkningar (ibid). Projektets funktion handlar mycket om att sätta företagets vision i verket, och för att bibehålla konkurrenskraft måste investeringsprojekten implementeras och styras effektivt (Dey, 2006). För att detta ska kunna ske måste utvärderingsmetoder användas korrekt (Torries, 1998, s XI). Ett problem är, att ofta används dessa på ett felaktigt sätt varav följderna kan resultera i felaktigt tagna investeringsbeslut (ibid). Kalkylering som hjälpmedel ska användas som ett verktyg för att planera och i efterhand kontrollera verksamheter, likt vad varor och tjänster kostar, men även för att användas internt för ekonomiska beräkningar (Olsson, 1998, s 11). De nyckeltal som ingår i kalkylen måste om de inte är givna, kunna beräknas med god precision för att kunna utgöra ett beslutsunderlag för investeringsprojektet (Sandahl & Sjögren, 2005, s 151). God precision är ett begrepp som i beslut är starkt kopplat till ansvarigas risktagande vid investeringsbeslutet och blir därav subjektivt bedömt (ibid). De mest inflytelserika antaganden inför ett investeringsbeslut grundas oftast på investeringens intäkter följt av diskonterade och operationella kostnadsantaganden (Borgonovo & Peccati, 2005) Lönsamhetskalkyler I de flertal beräkningskalkyler som användas för att göra beräkningar av investeringsprojekt, syftar de flesta till att beräkna den framtida lönsamheten av investeringen (Persson & Nilsson, 2007, s 50). Exempel på kalkyler för lönsamhetsberäkning är nuvärde, internränta annuitet och pay back kalkyler (ibid). Dessa kalkyler syftar till att beräkna diskonterade framtida kassaflöden som investeringsprojektet medför (ibid). Det har även framförts argument för att de är dessa framtida diskonterade kassaflöden som helt bestämmer ifall det är en lönsam investering (Torries, 1998, s 31). Oavsett huruvida detta stämmer, är det av vikt när dessa kassaflöden uppkommer, och att kunna göra antaganden om dess storlek utifrån investeringens livslängd (ibid). Vilka data som är intressant för investeringsprojektet lönsamhet och genomförande styr val av beräkningskalkyl (Olsson, 1998, s 15). De specifika förutsättningarna som finns i investeringsprojekt kan leda till problem om fel kalkylmodell används (Löfsten, 2005, s 56 ff). Beräkningar med vissa kalkyler kan resultera i data som inte är relevanta, som exempelvis beräkningar i nominella eller reala värden (ibid). 10

16 3.3.2 Produktkalkyler och självkostnadskalkyler Produktkalkyler och självkostnadskalkyler är kalkyler som kan används vid investeringsprojekt, detta för att tydliga likheter finns mellan projekt och produkter (Olsson, 1998, s 174). Dessa kalkyler används ofta som beslutsunderlag för att bestämma produktval, prissättning och kostnadskontroll (op cit, s 28). Produktkalkyler som ofta används vid väldigt specifika situationer och omgivningar leder till att ingen standardkalklyl kan användas utan de blir ofta utformade efter rådande omständigheter (Ax, Johansson, & Kullvén, 2005, s 146). Kalkylerna utgår generellt för att beräkna de direkta kostnaderna för produkten eller investeringen, dessa kostnader benämnt ofta som självkostnader (Olsson 1998, s 174). Rent kalkylmässigt fördelas de gemensamma kostnader med ett pålägg för de separata produkterna (op cit, s 16 ff). I mer specifika produktkalkyler struktureras kostnaderna in i grupper, exempelvis rörliga, fasta och långsiktiga kostnader (ibid). Mer generellt kan även dessa produktkalkyler delas in efter aktiviteter, avdelningar och funktioner (ibid). Olsson (1998) menar att ett problem med dessa kalkyler är hur de gemensamma kostnaderna ska fördelas på ett rättvist sätt, när fördelningsnycklar grundas på subjektivitet. En möjlighet att slippa denna problematik är bidragkalkylering, där de gemensamma kostnaderna inte fördelas, och bara de specifika kostnaderna för projektet fördelas ut (ibid). De specifika kostnaderna grundas ofta på erfarenhetsmässiga antaganden, och på grund av påverkan av tidspress, typ av investeringsprojekt och brist på information, kan det kalkylerade utfallet bli helt fel (Torries, 1998, s 16 ff). För att kalkylerna ska stämma mot utfallet kan olika värderingsmetoder användas i kalkylerna, till exempel: marknadspris, styckpris, kvadratmeterpris och tonnagepris (ibid). Att beräkna kostnaderna i ett investeringsprojekt är ett av det viktigaste delmomentet i investeringsprojektets process, kostnadskalkylering med fokus på låga kostnader skapar goda förutsättningar för att genomföra ett lyckat investeringsprojekt med bra lönsamhet (ibid). För att beräkna investeringskostnader upprättas en kostnadskalkyl för att beräkna de direkta utbetalningarna initialt i ett investeringsprojekt (Persson & Nilsson, 2007, s 52 ff). 3.4 Kostnadskalkylering i projekteringsfasen Investeringsbeslut präglas ofta av en stor osäkerhet, bedömningar om kostnader, lönsamhet, tidpunkt för investeringen och investeringens livslängd är faktorer som bör tas i beaktning vid kalkylering (Olsson, 1998, s 187). Syftet med kalkylerna är att underlätta inför beslut av investeringsprojekt (ibid). Denna osäkerhet leder ofta till att investeringsprojekts kostnader inte stämmer överens med det kalkylerade siffrorna (Magnussen & Olsson, 2006). Detta bedömningsproblem med missvisande data kräver mer noggrannhet vid kalkyleringen, och större vikt bör läggas vid detta skede av kostnadskalkyleringen under projekteringsfasen (ibid) Kalkyleringsproblematik Magnussen och Olsson (2006) menar vidare att på senare år har detta problem med felkalkylering hamnat mer i fokus inom större investeringsprojekt, detta för att under ett tidigt stadie kunna förutse projektets totala kostnader. Specifik utformning av hur denna projekteringskalkyl, som används för att beräkna kostnader i projekteringsfasen, ska se ut, har spelat en större roll vid lyckade investeringsprojekt (ibid). Denna specificering har lett till att projekteringens kostnadskalkyler inte ser lika ut mellan företag i samman bransch, mycket av 11

17 skillnaderna beror på att investeringsprojekten beslutsprocess ser olika ut, och detta har resulterat i skillnader av hur detaljerade dessa kalkyler är (Segelod, 1998). Generellt har även utformningen av kostnadskalkylerna förändrats under tid, idag genomförs och utvecklas kostnadskalkylering i projekteringsfasen ute i organisationen, vilket har lett till att kostnadskalkyler har blivit betydligt enklare utformade sedan 60 och 70 talet likt checklistor, specifika manualer och blanketter (Segelod, 1998). Generellt är det projektgruppens önskemål att dessa manualer och checklistor ska hållas enkla, detta för att alla inblandade ska kunna förstå innebörden av kalkylerna, när genomförandet av investeringsprojekten är ute i organisationen (ibid). Detta övergripande scenario med problematiken kring informationen för att skapa kostnadskalkyler i projekteringsfasen i ett investeringsprojekt, ställer krav på branschspecifik kunskap för att lyckas välja rätt bland nyckeltal (Slade, 1997). Dessa kopplingar mellan investeringsprojekt, kostnadskalkylering och styrning visar att det inte är lönsamt att arbeta fram en generell kalkyl för en specifik bransch eller generellt för projekteringsfasen i branschspecifika investeringsprojekt (Segelod, 1997). Det har visat sig bero på skillnader mellan vilka som kostnadsberäknar samt vilka som räknar på lönsamheten i ett investeringsprojekt (ibid). Idag har de flesta stora svenska företag som är beroende av stora investeringar, specifikt inom skog-, stål-, metall- och kraftindustrin, någon modell eller investeringsmall för att göra kostnadskalkyler inom projekteringsfasen (Segelod, 1997). Utformningen av dessa sker genom återkommande revidering, samt utveckling och framtagande av nya kalkyler (ibid). Initialt sker mer noggranna skattningar av kostnaderna, för att på en mer detaljrik nivå mer precist kunna räkna på kostnaderna i investeringsprojektet, detta görs ofta med jämförelser med liknande investeringsprojekt (Löfsten, 2002, s 26). En riskbedömning bör genomföras, huruvida vilka nyckeltal som bör ingå i kostnadskalkylen under projekteringsfasen (steg1 i figur 3.2), och denna bör genomföras av projektorganisationen (Magnusson och Olsson, 2006). Figur3.2 : Figuren visar tre steg i projekteringsfasen. Efter: Magnussen, O.M., & Olsson, N.O.E, (2006). Comparative analysis of cost estimates of major public investment projects. International Journal of Project Management 24 s Riskbedömningen ska spegla en övergripande kostnad för hela investeringsprojektet, och detta sker vanligtvis av en neutral konsult som utvärderar och genomför denna analys som ligger till grund för kostnadskalkylen (steg 2) och vidare skall denna kostnadskalkyl sedan godkännas för investeringsprojektet (steg 3) (ibid). Denna studie kommer att fokusera på det första steget i Magnusson och Olssons (2006) modell över projekteringsfasen, valet av nyckeltal i kostnadskalkylen. 12

18 3.4.2 Kostnadskalkylens nyckeltal Kostnadskalkylering i projekteringsfasen baseras på det Persson och Nilsson (2007, s 52) kallar initial investment (grundinvestering), som beaktar alla kostnader som investeringsprojektet innefattar, likt anskaffande av, och kostnader för: Maskiner, byggnader, inventarier, mark och markanläggningar Ökning av rörelsekapital Marknadsinsatser Utbildning Produkt och process utveckling Dessa faktorer beräknas tills det att investeringen är i full drift (Persson & Nilsson 2007, s 52). I dessa kostnadskalkyler bör nyckeltal och checklistor ingå för att kunna få med alla de väsentliga faktorerna för investeringsprojektet som ska ingår i kostnadskalkylen (ibid). Som ett exempel, bör alla kostnader för byggnad innefatta el, va (vatten och avlopp) och andra installationer för att kunna ge en så rättvisande bild som möjligt av kostnaden för investeringen (ibid). Kostnadskalkyler inom flexibla processystem upplevs idag som bristfälliga, äldre traditionella kalkyler som inte är flexibla används och detta har skapat ett starkt ifrågasättande av traditionella kalkyler (Löfsten, 2005, s 140 ff). Idag ställs andra krav på kostnadskalkyler inom större investeringsprojekt, det ingår att förhålla sig till automatiserade produktionssystem med snabb informationsspridning och ökad standardisering och utveckling (ibid). Detta ställer således högre krav på att planeringen och kostnadskalkyleringen sker på ett mer tillfredställande sätt under projekteringsfasen (ibid). Löfsten (2005, s 142 ff) lägger i sin kostnadskalkyl till driftkostnader till den grundinvestering som i likhet med Persson och Nilson (2007, s 52) står för de grundläggande kostnaderna av maskiner, verktyg, och övrig kringutrustning. I dessa driftkostnader ingår material, operatör, lokal, kapital som påverkas av faktorer som lager och ytor i kostnadskalkylen (ibid). Generellt, kan dessa grundläggande kostnadskalkyler i projekteringsfasen ses som aningen enkla. Forskning pekar på att användandet av ett fåtal specifika nyckeltal som underlag för kostnadskalkylerna kan, om de beräknas och används på ett orealistiskt och felaktigt sätt kan få stora konsekvenser på resultatet av ett investeringsprojekt (Slade, 1997). Det kan även föreligga att specifika och omfattande kalkyler inte behövs, för att beräkna ett investeringsprojekt vara eller inte vara, genom att snabbt kunna göra en kostnadskalkyl kan det direkt avgöras huruvida investeringsprojektet ska fortlöpa (Jorge & de Rus, 2004). Även möjligheten för jämförelse av ett flertal investeringsprojekt får en fördel av kortare och enklare kostnadskalkyler, detta när en större och mer ingående beräkning skulle kunna vara ekonomiskt fördelaktig, istället skapas det möjligheter att med enkla medel genomföra jämförbara kostnadskalkyler mer övergripande av olika investeringsprojekt (ibid). Ett sådant förenklat kostnadskalkylerande kan avsevärt förenkla projekteringsfasen, detta genom att förfarandet blir generellt accepterat och användas av alla inblandade i investeringsprojekt (ibid). Trots att genrealiseringar i kostnadskalkyler inte full ut kan ersätta en fullvärdig kostnadsanalys, finns det ändå ett visst värde i kalkylen i investeringsprojekten (Jorge & de Rus, 2004). Fördelen med en generell kalkyl är att under tidspress, begränsad ekonomi, brist på information och då snabba beslut måste tas angående fortlöpandet av projekteringen av 13

19 nytta då denna verklighet, med att bedöma ett antal investeringsprojekt samtidigt är något många beslutfattare ställs inför idag (ibid). Att göra antaganden i projekteringsfasen är idag av stor vikt för att kunna skapa bra kostnadskalkyler, dessa antaganden som görs påverkas i stor del av ett antal faktorer som inte är direkt anknutna till projekteringen av ett investeringsprojekt (Borgonovo och Peccati, 2005). Kunskapen om dessa faktorer påverkar till stor del bedömning och beslutstagandet i projekteringsfasen, efter hänsynstagande till faktorer som ingår i en övergripande riskbedömning ska ett överblickande ske av ekonomiska, tekniska, finansiella faktorer. Detta tillsammans med riskerna som investeringsprojektet medför (ibid). Det sker även i investeringsprojekt att tillräcklig hänsyn inte tas till omgivningsfaktorer som i högsta grad påverkar nyckeltal i kostnadskalkyler, till exempel med att förutse prisförändring, kostnadsökning, kvantitetsökning och tidsfördröjning under projekteringsfasen inför ett investeringsprojekt (Torries, 1998, s 90). Hänsynstagande till dessa påverkansfaktorer i investeringsprojektets kostnadskalkylering kan i vissa fall vara av större vikt än valet av nyckeltal och kalkyler (ibid). 3.5 Påverkande faktorer vid kostnadskalkylering Det första steget i ett lyckat investeringsprojekt innefattar sökandet efter en lovande idé (Dey, 2006). Detta sökande kräver vissa förutsättningar för att uppnås, fantasi, känslighet för omgivningsförändringar och realistiska antaganden om vad som är möjligt att uppnå i projektet (ibid). SWOT analys (styrkor, svagheter, möjligheter och hot) används för att identifiera möjliga projekt, och utifrån detta kan prioriteringar mellan investeringsprojekt och beslut om genomförande fattas (ibid). Vanligtvis vid planerandet för investeringsprojektet bör hänsyn tas till organisationens övergripande strategi och mål, dessa kan ofta med goda resultat sammankopplas till projektets planerande och genomförande (Löfsten, 2005, s 19). Vidare måste en rad faktorer tas i beaktning förutom de ekonomiska kalkylerna vid beslut om investeringsprojekt, ofta grundas dessa beslut på antaganden varav en del i beslutunderlaget är faktorer av icke ekonomisk karaktär (ibid). Dessa delas upp i indirekta och direkta faktorer Indirekta påverkansfaktorer En icke ekonomisk faktor som påverkar kostnadskalkyleringen är övertilltro till projektet, vilket kan leda till att investeringsprojektet genomförs till varje pris. Det är därför viktigt att se på investeringsprojektet helt objektivt (Torries, 1998, s 86). Sannolikheten för ett genomförande av investeringsprojektet ökar, om idé, projektering och beslut genomförs av samma personer (ibid). Även mängden nedlagd tid på projektet ökar sannolikheten för ett genomförande (ibid). Svängningar i konjunkturen kan påverka ett företag genom att omsättningsmöjligheten av de producerade produkterna ökar eller minskar (Persson & Skult 2005 s 81 ff). För företag som handlar med andra länder är det således inte bara konjunkturläget i det egna landet som påverkar utan även i de länder som de handlar med (ibid). Dessa konjunktursvängningar kan ge stora konsekvenser, exempelvis löne- och prisfluktuationer kan ske vilket kan ge stora effekter för vissa marknader med brist på kompetent arbetskraft (ibid). Inflation är något som i allra högsta grad påverkar en investering då detta kan leda till kostnadsökningar som ligger utanför beräkningen i planeringsfasen, det kan vara mycket svårt att göra en bedömning av en investering i områden som har stora fluktuationer i inflationen 14

20 (Löfsten, 2002, s 85). I en undersökning om inflations påverkan visar det sig att av det 500 mest lönsamma företagen i USA är det endast en handfull som tar hänsyn till inflationspåverkan detta beskriver Mukherjee (1988) i sin undersökning (refererat i Segelod 1997). Ett viktigt steg i bedömningen bör vara att göra en analys hur inflationen påverkar prisbilden på den investeringen men även på den sålda varan (Ljung & Högberg, 2002, s 26). Gällande priser på metaller har fluktuerat, det vill säga förändrats upp och ner över tiden, lika är det med kostnaderna knutna till investeringsprojekten. Dessa är i gruvindustrin kopplat till varandra med starka band, likt kvalitetsskillnader som ökar/minskar förädlingskostnader (Slade, 1997). Vidare har dessa fluktuationer av kostnader inte tagits i beaktning i tidigare forskning, detta på grund av att data har varit svåråtkomlig (ibid) Direkta påverkansfaktorer Berends (2000) behandlar i sin artikel förhållandet mellan projektägare (här avses företaget som projektet utförs för) och entreprenör (den som genomför projektet) och hur risken för kostnadsökningar skall regleras mellan dessa. Artikelförfattaren anser att projektägare är bäst lämpad att bära konsekvensen för risken av kostnadsökningar, vidare anser han att detta bör innebära att det sporrar entreprenören att vara medveten om riskerna för kostnadsökningar. Det är viktigt att moroten/piskan som entreprenören jobbar under är väl avstämd mot projektets mål och syfte för att få den effekt som önskas (ibid). För att skapa dessa incitament för entreprenören är det viktigt att, vid förhandlingen inför projektet, både projektägaren och entreprenören har goda kunskaper om beräkningar av projektets totala kostnader (Berends, 2000). Det finns uppenbara risker med att genomföra investeringar/upphandlingar när endast ett fåtal leverantörer/entreprenörer finns att välja på marknaden (oligopolmarknad), risken är att det står dessa existerande aktörer nästan fritt att sätta priserna (Perloff, 2007, s 419 ff). Att göra upphandlingar på en sådan marknad är således riskfullt, priserna kommer att stiga och företagen samarbetar för att hålla prisnivån uppe (ibid). Det är även viktigt att betrakta längden på färdigställandefasen då detta enligt Segelod (1996) står i direkt förbindelse med kostnadsökningar. Ökar tiden för färdigställandet av ett projekt kommer detta att leda till kraftigt ökade kostnader. Magnussen och Olsson (2006) har i sin undersökning även observerat att projekt som växer ju längre tiden går, riskerar att leda till ytterligare ökade kostnader. Till exempel kan orsaker till ökningen av projektets totalkostnad härledas från prisökningar, statliga åtgärder och strejker med mera. Författarna anser därför att stor vikt bör läggas kring analysering av makromiljön i syfte att på ett bättre förutsäga förändringar i denna och på så sätt skapa stabilitet och tillförlitlighet till kostnadskalkylen. Segelod (1997) har i sin studie visat att företag lägger mindre tid vid förarbetet till investeringar är tidigare, vissa har skapat en modell för beslutandet kring strategiska investeringar och har även en speciell arbetsgång då det gäller investeringar av högre dignitet. En påverkansfaktor som enligt Löfsten (2002, s 69 ff) en stor del i beslutunderlaget är livslängden på investeringen, här skall man ta hänsyn till hur lång livslängden är dels ekonomiskt (hur länge investeringen är optimalt lönsam) men även tekniskt (hur länge investeringen är tekniskt funktionsduglig). Författaren anser att det kan vara lämpligt att inte bara se till en enskild investering i bedömningen om det gäller att denna skall ingå i ett produktionssystem, man bör även ta hänsyn till ersättningsinvesteringar samt hela produktionssystemets livslängd samt ha en strategisk planering. 15