C-UPPSATS. Nyckeltal och kalkylering: Projekteringsfas i investeringsprojekt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "C-UPPSATS. Nyckeltal och kalkylering: Projekteringsfas i investeringsprojekt"

Transkript

1 C-UPPSATS 2008:244 Nyckeltal och kalkylering: Projekteringsfas i investeringsprojekt - en fallstudie av LKAB Rickard Paavola Andreas Starenhed Luleå tekniska universitet C-uppsats Företagsekonomi Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Redovisning och styrning 2008:244 - ISSN: ISRN: LTU-CUPP--08/244--SE

2 FÖRORD För möjligheten att studera ett verkligt fall i vårt arbete med denna uppsats, vill vi rikta ett stort tack till LKAB:s Teknik och Anläggningsprojektavdelning. De har på ett vänligt och glatt sätt mottagit oss och hjälpt oss med arbetsplats, transporter och boende med mera. Men framförallt har de hjälpt oss genom att ställa upp på spontana diskussioner och frågor samt medverka vid intervjuer utan några som helst problem. Ett stort tack till Projektcheferna Jan- Christer Gärde och Patrik Hansson, Investeringscontroller Lars-Göran Ejemalm samt Projektoch Projekteringsledare Peder Nensén och Mikael Alldén samt all personal på avdelningen som under kafferaster och luncher deltagit i diskussioner kring vår uppsats. Ett speciellt tack vill vi rikta till vår handledare på LKAB Elias Norojärvi, Verksamhetschef på projektsamordning, som på alla sätt stöttat oss under arbetets gång. Vi vill även rikta ett tack till vår handledare på Luleå Tekniska Universitet, Hans Lundberg som stöttat, diskuterat och kommit med konstruktiv feedback under resans gång. Tack! Andreas Starenhed Rickard Paavola

3 ABSTRACT It is a difficult task developing key ratios to use in investment projects finance control. This paper study how key ratios are used in a Swedish mining corporation. Key ratios calculations in investment project, affects of different factors that is difficult to predict. We have in this paper study these problems and found that it is possible to affect the surroundings, and also show the opportunities to use key ratios calculation, and develop key ratios to use in practice. This study makes the conclusion that it is possible to use these key ratios. And develop these in purpose to use in practice for making cost calculations that reflect the real ex post figures. The paper also shows how a key ratio calculation affects by its surroundings.

4 SAMMANFATTNING Att kunna ta fram nyckeltal för att användas i projekteringsfasen under ett investeringsprojekt är en komplex uppgift. Vi har i denna uppsats studerat hur detta scenario ter sig inom gruvindustrin i Sverige. Kostnadskalkylering med nyckeltal i projekteringsfasen i ett investeringsprojekt, påverkas i stor grad av faktorer som är svåra att ta hänsyn till, men vi har studerat denna problematik, och funnit att, det kan till viss del påverka omgivningen samt visa på möjligheter att använda kostnadskalkyleringen och framtagandet av nyckeltal för att användas i praktiken. Denna studie utmynnar i vilka nyckeltal som är möjliga att använda samt hur dessa ska utformas, för att nå samstämmighet mellan kalkyl och utfall samt till vilken grad dessa påverkas av omgivningen.

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INTRODUKTION Bakgrund Problemdiskussion Syfte och forskningsfrågor Avgränsningar STRATEGI & METOD Forskningsstrategi Litteratursökning Datainsamlingsmetoder Metodproblem TEORETISK REFERENSRAM Ekonomistyrning Investeringsprojekt Investeringskalkyler Kostnadskalkylering i projekteringsfasen Påverkande faktorer vid kostnadskalkylering Analysmodell EMPIRI Ekonomisk dokumentation Intervjuer Kostnadskalkylering i projekteringsfasen Omgivningens påverkande faktorer ANALYS & SLUTSATSER Kostnadskalkylering i projekteringsfasen Omgivningens påverkande faktorer Sammanfattning FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG Förslag på nyckeltalskalkyl Förslag på framtida studier REFERENSER BILAGOR... Bilaga A. Intervjuguide... Bilaga B. Sammanställning: Investeringsprojekt... Bilaga C. Analysmodell... Bilaga D. Intervju respondenter... Bilaga E. Investeringsprocessen... Bilaga F. Förslag till nyckeltalskalkyl...

6 1. INTRODUKTION I detta inledande kapitel belyses bakgrund, problemdiskussion, och studiens syfte med påföljande forskningsfrågor, kapitlet innehåller även studiens avgränsningar. 1.1 Bakgrund De sista åren har mineralpriserna ökat kraftigt i världen, detta har lett till att gruvkoncerner med mineralbrytning som huvudverksamhet har investerat mycket för att bibehålla och utöka produktionen. Många av dessa koncerner genomför i dagsläget stora investeringar för ökad produktion och förbättringar av befintliga anläggningar, och dessa investeringar planeras och genomförs ofta i projektform. I dessa projektarbeten finns i dagsläget ett behov av att kunna på ett bättre och enklare sätt göra mer rättvisande kalkyler vid investeringsprojekt. Denna studie avser att visa på huruvida ekonomi och styrarbete kan förenklas och förbättras initialt i projekteringsfasen. Genom kontakt med en svensk gruvkoncerns anläggningsprojektverksamhet har möjligheter för att genomföra denna studie skapats. Till underlag för att utreda huruvida förenklingar och förbättringar är möjliga, finns det en mängd genomförda investeringar i olika storlekar och av varierande komplexitet. Även ekonomiska utfall, volymer, flöden över olika processer samt övriga nödvändig dokumentation har tillhandahållits oss. 1.2 Problemdiskussion Styrning i företag kan ske på ett flertal sätt, Hallgren (2002) belyser de finansiella och lönsamhetsmässiga styrvariablerna likviditet genom kassaflöde samt Rt, räntabilitet på totalt kapital som möjliga styrvariabler för företag. Detta skall enligt Hallgren (2002) användas utifrån att bryta ner organisationens mål och strategi i mer operativa termer, likt styrverktyg. Löfsten (2002) menar att ekonomistyrning används för styrning av verksamheter med ett gemensamt mål. Löfsten (2002) hänvisar vidare till Frenckners (1983) definition: ekonomistyrning kan delas i tre viktiga komponenter, redovisning, budget och kalkyler. Som en del i kalkyler ingår både produkt och investerings kalkyler. Vikt bör läggas vid att i dessa kalkyler värdera och bedöma nyckeltal (Persson & Nilsson, 2007). Med ekonomistyrning genom produktkalkyler och investeringskalkyler menar Persson och Nilsson (2007) att vilka nyckeltal som väljs att används är av central betydelse för att ansvariga ska kunna styra efter kalkylerna i uppkomna situationer och investeringar. Vidare menar Persson och Nilsson (2007) att vid större och mer komplexa investeringar och investeringsprojekt bör det skapas mer anpassade kalkyler för styrning. Hallgren (2002) menar att styrning av investeringsprojekt är svårt, komplexiteten i styrningen skapas genom att många av aktiviteterna är unika för projektet i fråga. Dessa förhållanden kräver planering och omplanering av styrningen under projektets gång (ibid). Likt styrningen i företag menar Hallgren (2002) att även i ekonomistyrning i investeringsprojekt skall styras av målet för verksamheten. I de specifika beräkningskalkylerna, likt produktkalkyler som används för att arbeta med kostnadskalkylering i investeringsprojekt, grundas dessa generellt på uppskattningar av framtida betalningsflöden (Sandahl & Sjögren, 2005). Vidare nämner även Sandahl och Sjögren (2005) att kostnadskalkyler och kostnadsanalyser blir ett alltmer vanligt sätt att enkelt beräkna grundinvesteringar på. I dessa kalkyler beräknas helt enkelt vad investeringen kostar (ibid). Kostnadskalkylering är enligt Olsson (1998) en fas i 1

7 investeringsprojektets utformningen, Olsson (1998) menar vidare att initialt är det en idé om förbättring som ligger till grund för investeringsprojekt och att kostnadskalkyler kan ses som en del i projekteringsfasen. Dessa är olika till omfattningen beroende på investeringsprojektets art. Kalkyleringen i denna projekteringsfas kan enligt Olsson (1998) ske med en produktkalkyl för kostnadskalkylering. Beroende på omfattning och art finns det handlingsutrymme för att anpassa kalkyler och nyckeltal under projekteringsfasen, för att få en så anpassad modell som möjligt för det specifika investeringsprojektet utifrån tid och kostnader (ibid). Vilka faktorer som påverkar val av nyckeltal i kalkylerna under projekteringsfasen avgörs till stor del av utformningen och omfattningen av investeringsprojektet enligt Olsson (1998). Generellt tas hänsyn till ursprunget av kostnaderna, men det finns andra faktorer som påverkar likt omgivning, prissättning, konkurrenter med fler, och dessa bör påverka val av nyckeltal i kostnadskalkylernas utformning. I kostnadskalkylering är det viktigt att veta vilka kostnadsslag och nyckeltal som kalkylen ska innefatta, tyvärr blir dessa val av nyckeltal inte alltid lyckade i praktiken (Torries, 1998, s 26 ff). Det är även av yttersta vikt vid kalkylering att se till att dataunderlaget är rätt för det specifika ändamålet, det är generellt svårt att jämföra observationer inom branscher för att nyckeltal ofta inte är direkt jämförbara mellan två investeringssituationer (Slade, 2001). Vidare gör dåligt kvalitet på kostnadsinformation det svårt att göra beräkningar på investeringar, vilket är av vikt vid investeringsprojekt (ibid). Denna problematik med val av nyckeltal samt vilka faktorer som bör beaktas, ligger till grund för vårt syfte och forskningsfrågor. 1.3 Syfte och forskningsfrågor Syftet med studien är att beskriva hur LKAB:s anläggningsprojektavdelning arbetar med kalkylering i projekteringsfasen i ett investeringsprojekt, samt att visa på hur kostnadskalkylen och nyckeltal bör utformas för att underlätta detta kalkyleringsarbete. Utifrån detta har vi framställt två forskningsfrågor: Forskningsfråga 1: Hur skall kostnadskalkylen med nyckeltal utformas för att underlätta projekteringsfasen i ett investeringsprojekt? Forskningsfråga 2: Hur påverkar omgivningsfaktorer kostnadskalkylen i projekteringsfasen i ett investeringsprojekt? 2

8 1.4 Avgränsningar Vi kommer att ge exempel på en grundmodell för kostnadskalkylering som specifikt kan anpassas för olika investeringsprojekt. Denna modell kommer att utformas för att kunna användas av LKAB med hänsyn till omgivningsspecifika påverkansfaktorer. Vid insamlandet av sekundär data avgränsas arbetet till avslutade investeringsprojekt med skrivna slutrapporter. Vi plockar ut de branschspecifika faktorer som påverkar investeringsprocessen vilket avgränsat antalet faktorer. Detta på grund av investeringsprojekten påverkansfaktorer varierar stort och skulle leda till en omfattande teori, som inte är relevant för investeringsprojekt inom gruvindustrin. Lönsamhetsberäkningar likt nuvärde och pay - off metoden är ofta med i bedömningen av ett investeringsprojekt, men i detta arbete kommer dessa intäktsberäkningar inte att stå i fokus eller beskrivas i detalj, utan generellt nämnas som en del i investeringsprocessen. Vidare belyses inte heller alla steg i investeringsprocessen, utan innebörden av dessa faser beskrivs mer generellt där vår fokus ligger på projekteringsfasen i processen. 3

9 2. STRATEGI & METOD Strategi och metodkapitlet presenterar tillvägagångssätt och överväganden vid litteratursökning, val av forskningsstrategi och datainsamlingsmetod. Kapitlet belyser även metodproblem där validitet och reliabilitet beskrivs. 2.1 Forskningsstrategi Det finns ett antal olika strategier att välja på i forskningsarbete, survey, fallstudie, experiment, aktionsforskning och etnografi (Denscombe, 2000). Skillnaden i vad som är avsikten att forska kring avgör vilken typ av strategi som är mest lämpad att använda (ibid). Enligt Denscombe (2000, s 9 ff) är fallstudien lämplig då ett objekt skall studeras på djupet och då man vill undersöka relationer och processer i sin naturliga miljö. Vi ansåg att valet av fallstudie som forskningsstrategi är bäst lämpad, även med tanke på att flera sätt av datainsamlingsmetoder kommer att användas i forskningen. Detta genom att syftet med vår studie var att beskriva kostnadskalkylering under projekteringsfasen, detta är en del av en längre investeringsprocess. Denscombe (2000, s 41) framhåller att fallstudien lämpar sig då man vill använda flera källor och metoder vilket vi också ville göra. Fördelen med fallstudie är att undersökaren får en djupare inblick i ett fåtal undersökningsobjektet samt att det blir lättare att identifiera mera djupgående samband (ibid). 2.2 Litteratursökning Vid litteratursökningen använde vi oss av flera tillvägagångssätt för att hitta relevant litteratur till vårt arbete. Vi studerade litteratur och forskning som behandlar kalkylering och investeringar. Vi utgick ifrån Luleå tekniska universitets biblioteksdatabas Lucia, samt sökmotorn Libris för att söka efter böcker och annan litteratur. För att söka efter relevanta vetenskapliga artiklar användes databaserna, Science Direct, Emerald, Artikelsök och Ebsco Host med databaserna Academic Search Elite, Business Source Elite, EconLit, ERIC och Regional Business News. De sökord som har använts är: key ratio, measurement, investments project, business ratio, Investment project, project, ratio, management, key ratio, investment, key accounting och capital budgeting, investment appraisal, performance measurement, financial indicator, assessment, cost accounting samt cost analysis och cost calculation. Dessa sökningar har trunkerats med and för att utökad spännvidden, och alla orden har använts med varandra för att kunna få en så bred sökning av artiklar som är möjligt. 2.3 Datainsamlingsmetoder Artsberg (2005) beskriver att förhållningssätt avseende metod kan ta avstamp ur induktiv och deduktiv metod. I induktiv metod är empirin utgångspunkt med syfte att bygga ny teori, och i deduktiv metod tas avstamp i teorin med syfte att testa denna teori i empirin (ibid). Två aspekter som Artsberg (2005) vidare tar ställning till är förhållningssätten normativ eller deskriptivt synsätt, skillnaderna mellan dessa är att normativt synsätt syftar till ställningstagande om ett fenomen, varav deskriptivt synsätt har ett mer beskrivande synsätt (ibid). I vår studie är synsättet deskriptivt/deduktivt mest lämpat, då syftet är att beskriva en del i en process och ge förslag till lösning på en given problematik med utgångspunkt ur 4

10 teorin. Enligt Artsberg (2005) startar detta i valt syfte, för att bli karakteriserad och resultera ut i en tillämpad lösning. De datainsamlingsmetoder som vi använde var att analysera skriftliga källor, i vårt fall även ekonomisk dokumentation, samt att genomföra semistrukturerade intervjuer. En seminstrukturerad intervju är enligt Denscombe (2000, s 135) att intervjuaren har en färdig lista med ämnen och frågor som ska besvaras, där den intervjuade får svara fritt och utveckla svaren själv. Dokumentationen av intervjun skedde med hjälp av inspelning och förda anteckningar för att fånga det uttryck som bandinspelningar inte får med (Denscombe, 2000, s 145 ff). I vår intervjuguide formulerade vi nitton öppna frågor (se bilaga A). Öppna frågor kan beskrivas som korta frågor med långa svar som respondenten själv formulerar (Denscombe, 2000, s 122). Detta ger en bred information och komplexiteten i respondentens svar blir återspeglande (ibid). Detta ställer dock krav på att intervjuaren är flexibel i intervjusituationen, frågorna ställdes i samma ordning till samtliga respondenter och intervjuerna ägde rum på respondenternas arbetsplats. Valet av respondenter grundades på vilka som varit inblandade i studieobjektets investeringsprojekt. Dessa är projektledare, projektchefer, projekteringsledare, och investeringscontroller, och har praktiskt deltagit i investeringsprojektens kostnadskalkylering. Respondenterna har genom sina befattningar inom LKAB:s projektorganisation god insyn i den projekteringsfas i investeringsprojektet som vi avser att fördjupa oss i. Valet av respondenter till intervjuerna grundas bland annat på rekommendationer från vår handledare, men även projektpersonal som figurerat som författare i de slutrapporter vi granskat. Allt för att generera en bredare och djupare inblick i olika synsätt på kalkylering i investeringsprojekt. Intervjuguiden baserades på materialet i vår teoretiska referensram samt koppling till den ekonomiska dokumentationens innehåll. Den ekonomiska dokumentationen bestod av 76 slutrapporter av tidigare genomförda investeringsprojekt och andra skriftliga dokument med kopplingar till projekteringsfasens kostnadskalkyler. Ur dessa 76 slutrapporter avgränsade vi oss till 28 stycken med liknande karaktär och innehåll. Detta för att genom jämförelser identifiera likheter och skillnader mellan investeringsprojekten, samt att ge en systematisk och detaljerad bild av de historiska värdena som finns (Denscombe, 2000, s 187 ff). Några av dessa dokument har vi sammanställt och lagt in som bilaga B. Enligt Denscombe (2000, s 205) har kvalitativ forskning en tendens av att vara beskrivande. Vår studie som är av kvalitativ karaktär och starkt förknippat med ord och data utmynnade vårt resultat från intervjuerna och materialet från de skriftliga källorna och ekonomiska dokumentationen i ett beskrivande empiriavsnitt. 2.4 Metodproblem Långvarig inblandning kan påverka forskningsobjektet till att ändra beteende vilket kan vara en nackdel med fallstudien som forskningsstrategi (Denscombe, 2000, s 54). I vår fallstudie upplevdes detta inte som ett problem, då respondenterna agerade på ett professionellt sätt genom att skilja på intervju och övriga diskussionstillfällen under datainsamlandet. Vi beaktade de metodproblem som kan tänkas uppstå genom att fel personer kontaktas för intervjuer, det förebyggdes genom en god kontakt med undersökningsobjektet samt att genom 5

11 denna kontakt skapades inga tillträdesproblem till respondenterna som annars kan uppstå enligt Denscombe (2000, s 162 ff). En nackdel med öppna frågor i intervjun är att de råa data som samlas in är mycket tidsödande att analysera, detta metodproblem kunde vi hantera generellt bra genom att mycket data tidigare genererats ur databaser, detta låg även till grund för att säkerställa rätt ekonomisk information för analys (ibid). En nackdel med fallstudier som Denscombe (2000, s 53) framhåller är att trovärdigheten kan ifrågasättas när det gäller de generaliseringar som görs utifrån resultaten. Men detta har vi konfronterats inför och viss generaliserbarhet kan göras inom samma bransch som forskningsobjektet verkar i, med tanke på dess omfång i dagsläget. Validitet definieras enligt Denscombe (2000, s 283) som utsträckningen av datainsamlingens och metodvalens grad av träffsäkerhet. För att uppnå hög validitet har vi anpassat frågorna efter den teori och data vi använt oss av. Detta benämns av Patel och Davidsson (2003, s 99 ff) som innehållsvaliditet. Detta innebär generellt att hög validitet grundar sig, på att den metod och de frågor vi ställt ger oss de svar vi söker (ibid). För att uppnå högre validitet upprepade vi respondenternas svar när vi uppfattande de som otydliga, detta för att kontrollera att svaret uppfattats rätt. Vidare ställde vi alla frågorna i samma ordning till samtliga respondenter att säkerställer att varje respondent haft samma förutsättningar för sina svar. För att skapa en trygg miljö förlades platsen för intervjuerna till respondenternas arbetsplats, vilket minskade yttre påverkan på respondenternas svar. För att uppnå god reliabilitet, enligt Patel och Davidsson (2003, s 100 ff) lika med god tillförlitlighet, gäller det att eliminera osäkerhet gällande de data som samlas in. Det ställs höga krav på intervjuarens analys och observationsförmåga när data ska säkerställas. För att stärka reliabiliteten använde vi oss av ljudinspelningar samt anteckningar för att i efterhand mer noggrant kunna analysera svaren. 6

12 3. TEORETISK REFERENSRAM I den teoretiska referensramen belyses och definieras begrepp. Samband, problematik och praktisk tillämpning blir analyserade och diskuterade med utgångspunkt från tidigare forskning. Här presenteras även analysmodellen vi använt oss av i studien. 3.1 Ekonomistyrning Anthony och Govindarajan (2003, s 7) definierar styrning som ett sätt för chefer att styra medarbetarnas agerande i företaget mot dess mål och strategi. Styrning i företag kan ske på ett flertal sätt, Hallgren (2002) belyser de finansiella och lönsamhetsmässiga styrvariablerna likviditet genom kassaflöde samt R t, räntabilitet på totalt kapital som möjliga styrvariabler för företag. Detta skall enligt Hallgren (2002) användas genom att bryta ner organisationens mål och strategi i mer operativa termer, likt styrverktyg. Anthony och Govindarajan (2007) framhåller att man i samband med utvecklingen av strategier och mål även parallellt skall ta fram styrverktyg. Styrning definierar vi lika som med Anthony och Govindarajan (2003, s 7) som ett sätt för chefer att styra medarbetarnas agerande i företaget mot dess mål och strategi. Löfsten (2002) anser att ekonomistyrning främst skall användas för styrning av verksamheter med ett gemensamt mål, och hänvisar vidare till Frenckners (1983) definition av ekonomistyrning där begreppet delas i tre viktiga komponenter: redovisning, budget och kalkyler. Denna definition anser vi är lämplig i denna studie, när vi i likhet med Löfsten (2002) anser att kalkyler ingår som verktyg i ekonomistyrning. Som en del i kalkyler ingår både produkt och investerings kalkyler, för att inte riskera att värdet av nyckeltalen ska gå förlorad, krävs det förståelse av kalkylerna och innebörden av de nyckeltal som kalkylen är uppbyggd av (Persson & Nilsson, 2007). Nyckeltal komprimerar information i tal med syfte att göra den mer lättillgänglig för en användare (Nationalencyklopedin, no date). Dessa kan användas både internt och externt för jämförelse och utvärdering (ibid). Nyckeltal kan jämställas med kvotvärden som är av stor vikt för jämförelse över tid men även jämförelse direkt mot konkurrenter, viktiga bedömningar grundas ofta på nyckeltal, som då ligger till grund för beslut (Sundberg, 1998). Vilka nyckeltal som ingår i produktkalkyler och investeringskalkyler menar Persson och Nilsson (2007) är av central betydelse för att ansvariga ska kunna styra efter kalkylerna i uppkomna situationer och investeringar. Vidare menar Persson och Nilsson (2007) att vid större och mer komplexa investeringar och investeringsprojekt bör det skapas mer anpassade kalkyler för styrning. En specifik situation att använda ekonomistyrning i är i projekt (Olsson, 1998, s 169). Detta på grund av att projektet kan ta sig uttryck i stort sett hur som helst (ibid) Ekonomistyrning i projekt Projekt definieras som målinriktat, tidsavgränsat, temporärt och resursberoende och är ofta unikt, vilka förutsättningar påminner lite om den dagliga verksamheten (Olsson, 1998, s 169). Dessa förutsättningar kräver dock att deltagare i projektet samarbetar och besitter specifika kunskaper enligt Olsson (1998, s 169 ff). Denna arbetsform i projekt används ofta i framtagningen av nya produkter likt investeringsprojekt, osäkerheten i dessa investeringsprojekt kräver god ekonomistyrning, därför att kalkyler ofta grundas på antaganden (ibid). Ofta uppstår osäkerhet ur de unika förhållanden ett investeringsprojekt har (Hallgren, 2002, s 157). Faktorer som ligger till grund för ett lyckat investeringsprojekt är tid, 7

13 pengar och ledningsresurser (ibid). Målstyrning och inga ordinarie rutiner kräver en stark ledning och styrning i investeringsprojekt, och om detta inte fungerar får det stora konsekvenser (ibid). 3.2 Investeringsprojekt En investering kan definieras som ett förvärv som ökar ett företags bokförda värde av anläggningstillgångar. Dessa delas upp i fyra grupper, kapacitets-, ersättnings-, miljö-, rationaliseringsinvestering samtliga med avsikt att bidra till att öka lönsamheten (Kinnander, 1996, s 13). Investeringar som ofta styrs i projektform, kräver att alla delaktiga i investeringsprojektet är ytterst engagerade (ibid). Wramsby och Österlund (2002, s 1 ff) definierar ett investeringsprojekt som att ett företag, privatpersoner och organisationer avstår utrymmer för konsumtion idag för att i framtiden erhålla ett större konsumtionsutrymme. De nämner att grunden för investeringsbeslutet är en bedömning om hur avkastningen på investeringsprojektet blir i framtiden (ibid). För att samla ihop information på vilket beslutet skall grundas, görs det generellt olika analyser (ibid): Marknadsanalys, här uppskattas framtidens gällande försäljningsvolymer. Lönsamhetsanalyser, blir investeringen lönsam eller ej samt vilka avkastningskrav skall ställas för investeringen. Känslighetsanalys, där genomförs beräkningar om hur förändringar i omvärlden påverkar företagets ekonomiska förehavanden. Dessa analyser sammanställs ofta i en investeringskalkyl, Investeringskalkylen är ofta en del i en större processkedja (Wramsby & Österlund, 2002, s 4 ff). Denna är indelad i olika faser, se figur 3.1. Ide Handlingsalternativ Utvärdering Beslut Uppföljning Figur 3.1 visar på investeringsprocessens olika faser. Efter: Wramsby, G., & Österlund, U. (2002). Investeringskalkylering: metoder och tillämpningar med övningsuppgifter och lösningsförslag. Pixbo: Wramsby/Österlund. I den första fasen utgår företaget från en ide/önskemål dessa följs upp i nästa fas görs en mer specifik formulering av investeringsförslagen (Wramsby & Österlund, 2002, s 4 ff). Under utvärderingsfasen görs det en ekonomisk konsekvensanalys, här ställs en investering mot andra för att se om den är riktig (ibid). Efter detta följer beslutsfasen, det är här det slutgiltiga beslutet tas om investeringsförslaget skall realiseras eller om det skall läggas ned (ibid). Sista fasen utgörs av uppföljning av den gjorda investeringen, här görs en jämförelse av prognos, förkalkyl, utfall och efterkalkyl för att analysera eventuella avvikelser och vad dessa beror av. Risken med att inte genomföra uppföljningen på ett riktigt sätt är att viktig information kring avvikelserna och vad dessa beror av går förlorad, detta kan i längden leda till att kalkyleringen för kommande investeringsprojekt inte har lika stor tillförlitlighet (Wramsby & Österlund, 2002, s 4 ff). Denna studie kommer att lägga fokus på utvärderingsfasen vidare benämns denna som projekteringsfasen. 8

14 Löfsten (2002, s 17) listar upp viktiga punkter att ta i beaktning vid planering och kontroll av investeringsprojekt: Söka och utveckla investeringsprojekt Bestämma olika investeringsobjekt kvalitativa utfall Jämföra alternativ och göra investeringskalkyler Fatta investeringsbeslut Kontrollera genomförandet och utvärdera Investeringsprojekt har tydligt definierade mål och är ofta kopplade till strategier, detta leder till att investeringsprojekt kan ta olika utryck och former, allt från exempelvis, vilken maskin som ska köpas, vilken produktionslinje som ska byggas ut samt vad för utrustning som ska bytas ut (ibid). Wramsby och Österlund (2002, s 5) visar på att det finns flera olika typer av investeringsprojekt, dessa är realinvesteringar, finansiella investeringar, marknadsinvesteringar och personalinvesteringar. En realinvestering innebär att investeringen rör produktionen av varor eller tjänster (ibid). De finansiella investeringarna handlar om att placera i värdepapper likt aktier, obligationer eller andra räntebärande papper för att generera en avkastning (Olsson, 2005, s 184). Marknadsinvesteringar rör i stort investeringsprojekt som är nödvändiga för att lansera eller utveckla nya produkter på nya marknader (ibid). Med personalinvesteringar avser Wramsby och Österlund (2002, s 5) de kostnader som uppkommer vid nyanställning och eller vidareutbildning. Wramsby och Österlund (2002, s 6) anser även att investeringsprojekt kan kategoriseras efter storlek, avsikt, vad investeringen rör och sambandet mellan investeringarna. Storleken på investeringsprojekt har betydelse eftersom hanteringen av små beslut bör gå snabbare och inte uppta lika stor tid i utvärderingsstadiet (ibid). Avsikten och syftet med investeringsprojektet avgör hur det kategoriseras i likhet med det Kinnander (1996, s 13), nämner ovan, ersättnings-, expansions-, rationaliserings-, miljö- och andra typer av investeringsprojekt (ibid). Nästa klassificeringssteg behandlar vilken typ av investeringsobjekt investeringen berör, och här tar författaren upp maskin-, byggnads-, markanläggnings-, lager-, personal- och finansiella investeringar. Löfsten (2002, s 58) tar upp en uppdelning av investeringsprojekt där dessa klassificeras efter samband, uppdelningen är oberoende, beroende och ömsesidigt beroende. När de är oberoende av varandra kan investeringsprojekt ske utan att de andra påverkas (ibid). Är de däremot beroende så måste även de andra genomföras, vid ömsesidigt beroende investeringsprojekt kan inte den ena ske utan att den andra sker och tvärtom (ibid). Detta kan kopplas till elimineringen av existerande flaskhalsar i ett produktionssystem, samt till viss del även i ett expansivt läge där investeringsprojekt sker för att förebygga framtida flaskhalsar, dessa kan benämnas som strategiska investeringsprojekt (Löfsten 2002, s 58) Projekteringsfas i investeringsprojekt Löfsten (2002, s 149) skriver att under projekteringsfasen (nämnd i figur 3:1 som utvärderingsfas) är det inte bara ekonomiska bedömningen som styr om ett beslut går igenom eller ej, det beslutande organet kan värdera in den strategiska betydelsen beslutet får. Om den enskilda investeringen är olönsam kan investeringen vägas mot en inplanerad utökning av verksamheten eller andra omgivningsfaktorer och därmed bli lönsam på längre sikt (ibid). 9

15 Då investeringsprojekten är komplexa processer kan det uppstå problem med styrningen av dessa, då investeringsprojekten enligt Hallgren (2002, s 155 ff) kan anses vara unika och inte är ett led i den dagliga driften. Det är dock av ytterst vikt att ekonomistyrning tillämpas trots svårigheterna då risken som föreligger är förlust av pengar och tid (ibid). Vidare anser Hallgren (2002, s 155 ff) att för att minimera riskerna bör man arbeta med en kontinuerlig uppföljning med avstämningsmöten för att se hur ekonomin i kalkylerna framskrider och vid dessa möten bör det avhandlas hur arbetet fortlöper samt om det överensstämmer med det ursprungliga målet/syftet. Hallgren (2002, s 155 ff) menar att är viktigt att vara öppen för förändringar inom investeringsprojektet och ha möjligheten att pröva och ompröva syftet och genomförandet. Om kalkylproceduren är genomförd på ett riktigt sätt där korrekta data är samlad och tolkad kan kalkylen avslöja problem och styrkor med investeringsprojekt, vilka annars skulle vara betydligt svårare att identifiera (Wramsby & Österlund 2002, s 4 ff) 3.3 Investeringskalkyler Planering för investeringsprojekt handlar till stor del om att identifiera ekonomisk lönsamhet för att rättfärdiga investeringsbeslut (Torries, 1998, s XI). Denna planering kräver ofta mycket arbete och även ett flertal utvärderingar och beräkningar (ibid). Projektets funktion handlar mycket om att sätta företagets vision i verket, och för att bibehålla konkurrenskraft måste investeringsprojekten implementeras och styras effektivt (Dey, 2006). För att detta ska kunna ske måste utvärderingsmetoder användas korrekt (Torries, 1998, s XI). Ett problem är, att ofta används dessa på ett felaktigt sätt varav följderna kan resultera i felaktigt tagna investeringsbeslut (ibid). Kalkylering som hjälpmedel ska användas som ett verktyg för att planera och i efterhand kontrollera verksamheter, likt vad varor och tjänster kostar, men även för att användas internt för ekonomiska beräkningar (Olsson, 1998, s 11). De nyckeltal som ingår i kalkylen måste om de inte är givna, kunna beräknas med god precision för att kunna utgöra ett beslutsunderlag för investeringsprojektet (Sandahl & Sjögren, 2005, s 151). God precision är ett begrepp som i beslut är starkt kopplat till ansvarigas risktagande vid investeringsbeslutet och blir därav subjektivt bedömt (ibid). De mest inflytelserika antaganden inför ett investeringsbeslut grundas oftast på investeringens intäkter följt av diskonterade och operationella kostnadsantaganden (Borgonovo & Peccati, 2005) Lönsamhetskalkyler I de flertal beräkningskalkyler som användas för att göra beräkningar av investeringsprojekt, syftar de flesta till att beräkna den framtida lönsamheten av investeringen (Persson & Nilsson, 2007, s 50). Exempel på kalkyler för lönsamhetsberäkning är nuvärde, internränta annuitet och pay back kalkyler (ibid). Dessa kalkyler syftar till att beräkna diskonterade framtida kassaflöden som investeringsprojektet medför (ibid). Det har även framförts argument för att de är dessa framtida diskonterade kassaflöden som helt bestämmer ifall det är en lönsam investering (Torries, 1998, s 31). Oavsett huruvida detta stämmer, är det av vikt när dessa kassaflöden uppkommer, och att kunna göra antaganden om dess storlek utifrån investeringens livslängd (ibid). Vilka data som är intressant för investeringsprojektet lönsamhet och genomförande styr val av beräkningskalkyl (Olsson, 1998, s 15). De specifika förutsättningarna som finns i investeringsprojekt kan leda till problem om fel kalkylmodell används (Löfsten, 2005, s 56 ff). Beräkningar med vissa kalkyler kan resultera i data som inte är relevanta, som exempelvis beräkningar i nominella eller reala värden (ibid). 10

16 3.3.2 Produktkalkyler och självkostnadskalkyler Produktkalkyler och självkostnadskalkyler är kalkyler som kan används vid investeringsprojekt, detta för att tydliga likheter finns mellan projekt och produkter (Olsson, 1998, s 174). Dessa kalkyler används ofta som beslutsunderlag för att bestämma produktval, prissättning och kostnadskontroll (op cit, s 28). Produktkalkyler som ofta används vid väldigt specifika situationer och omgivningar leder till att ingen standardkalklyl kan användas utan de blir ofta utformade efter rådande omständigheter (Ax, Johansson, & Kullvén, 2005, s 146). Kalkylerna utgår generellt för att beräkna de direkta kostnaderna för produkten eller investeringen, dessa kostnader benämnt ofta som självkostnader (Olsson 1998, s 174). Rent kalkylmässigt fördelas de gemensamma kostnader med ett pålägg för de separata produkterna (op cit, s 16 ff). I mer specifika produktkalkyler struktureras kostnaderna in i grupper, exempelvis rörliga, fasta och långsiktiga kostnader (ibid). Mer generellt kan även dessa produktkalkyler delas in efter aktiviteter, avdelningar och funktioner (ibid). Olsson (1998) menar att ett problem med dessa kalkyler är hur de gemensamma kostnaderna ska fördelas på ett rättvist sätt, när fördelningsnycklar grundas på subjektivitet. En möjlighet att slippa denna problematik är bidragkalkylering, där de gemensamma kostnaderna inte fördelas, och bara de specifika kostnaderna för projektet fördelas ut (ibid). De specifika kostnaderna grundas ofta på erfarenhetsmässiga antaganden, och på grund av påverkan av tidspress, typ av investeringsprojekt och brist på information, kan det kalkylerade utfallet bli helt fel (Torries, 1998, s 16 ff). För att kalkylerna ska stämma mot utfallet kan olika värderingsmetoder användas i kalkylerna, till exempel: marknadspris, styckpris, kvadratmeterpris och tonnagepris (ibid). Att beräkna kostnaderna i ett investeringsprojekt är ett av det viktigaste delmomentet i investeringsprojektets process, kostnadskalkylering med fokus på låga kostnader skapar goda förutsättningar för att genomföra ett lyckat investeringsprojekt med bra lönsamhet (ibid). För att beräkna investeringskostnader upprättas en kostnadskalkyl för att beräkna de direkta utbetalningarna initialt i ett investeringsprojekt (Persson & Nilsson, 2007, s 52 ff). 3.4 Kostnadskalkylering i projekteringsfasen Investeringsbeslut präglas ofta av en stor osäkerhet, bedömningar om kostnader, lönsamhet, tidpunkt för investeringen och investeringens livslängd är faktorer som bör tas i beaktning vid kalkylering (Olsson, 1998, s 187). Syftet med kalkylerna är att underlätta inför beslut av investeringsprojekt (ibid). Denna osäkerhet leder ofta till att investeringsprojekts kostnader inte stämmer överens med det kalkylerade siffrorna (Magnussen & Olsson, 2006). Detta bedömningsproblem med missvisande data kräver mer noggrannhet vid kalkyleringen, och större vikt bör läggas vid detta skede av kostnadskalkyleringen under projekteringsfasen (ibid) Kalkyleringsproblematik Magnussen och Olsson (2006) menar vidare att på senare år har detta problem med felkalkylering hamnat mer i fokus inom större investeringsprojekt, detta för att under ett tidigt stadie kunna förutse projektets totala kostnader. Specifik utformning av hur denna projekteringskalkyl, som används för att beräkna kostnader i projekteringsfasen, ska se ut, har spelat en större roll vid lyckade investeringsprojekt (ibid). Denna specificering har lett till att projekteringens kostnadskalkyler inte ser lika ut mellan företag i samman bransch, mycket av 11

17 skillnaderna beror på att investeringsprojekten beslutsprocess ser olika ut, och detta har resulterat i skillnader av hur detaljerade dessa kalkyler är (Segelod, 1998). Generellt har även utformningen av kostnadskalkylerna förändrats under tid, idag genomförs och utvecklas kostnadskalkylering i projekteringsfasen ute i organisationen, vilket har lett till att kostnadskalkyler har blivit betydligt enklare utformade sedan 60 och 70 talet likt checklistor, specifika manualer och blanketter (Segelod, 1998). Generellt är det projektgruppens önskemål att dessa manualer och checklistor ska hållas enkla, detta för att alla inblandade ska kunna förstå innebörden av kalkylerna, när genomförandet av investeringsprojekten är ute i organisationen (ibid). Detta övergripande scenario med problematiken kring informationen för att skapa kostnadskalkyler i projekteringsfasen i ett investeringsprojekt, ställer krav på branschspecifik kunskap för att lyckas välja rätt bland nyckeltal (Slade, 1997). Dessa kopplingar mellan investeringsprojekt, kostnadskalkylering och styrning visar att det inte är lönsamt att arbeta fram en generell kalkyl för en specifik bransch eller generellt för projekteringsfasen i branschspecifika investeringsprojekt (Segelod, 1997). Det har visat sig bero på skillnader mellan vilka som kostnadsberäknar samt vilka som räknar på lönsamheten i ett investeringsprojekt (ibid). Idag har de flesta stora svenska företag som är beroende av stora investeringar, specifikt inom skog-, stål-, metall- och kraftindustrin, någon modell eller investeringsmall för att göra kostnadskalkyler inom projekteringsfasen (Segelod, 1997). Utformningen av dessa sker genom återkommande revidering, samt utveckling och framtagande av nya kalkyler (ibid). Initialt sker mer noggranna skattningar av kostnaderna, för att på en mer detaljrik nivå mer precist kunna räkna på kostnaderna i investeringsprojektet, detta görs ofta med jämförelser med liknande investeringsprojekt (Löfsten, 2002, s 26). En riskbedömning bör genomföras, huruvida vilka nyckeltal som bör ingå i kostnadskalkylen under projekteringsfasen (steg1 i figur 3.2), och denna bör genomföras av projektorganisationen (Magnusson och Olsson, 2006). Figur3.2 : Figuren visar tre steg i projekteringsfasen. Efter: Magnussen, O.M., & Olsson, N.O.E, (2006). Comparative analysis of cost estimates of major public investment projects. International Journal of Project Management 24 s Riskbedömningen ska spegla en övergripande kostnad för hela investeringsprojektet, och detta sker vanligtvis av en neutral konsult som utvärderar och genomför denna analys som ligger till grund för kostnadskalkylen (steg 2) och vidare skall denna kostnadskalkyl sedan godkännas för investeringsprojektet (steg 3) (ibid). Denna studie kommer att fokusera på det första steget i Magnusson och Olssons (2006) modell över projekteringsfasen, valet av nyckeltal i kostnadskalkylen. 12

18 3.4.2 Kostnadskalkylens nyckeltal Kostnadskalkylering i projekteringsfasen baseras på det Persson och Nilsson (2007, s 52) kallar initial investment (grundinvestering), som beaktar alla kostnader som investeringsprojektet innefattar, likt anskaffande av, och kostnader för: Maskiner, byggnader, inventarier, mark och markanläggningar Ökning av rörelsekapital Marknadsinsatser Utbildning Produkt och process utveckling Dessa faktorer beräknas tills det att investeringen är i full drift (Persson & Nilsson 2007, s 52). I dessa kostnadskalkyler bör nyckeltal och checklistor ingå för att kunna få med alla de väsentliga faktorerna för investeringsprojektet som ska ingår i kostnadskalkylen (ibid). Som ett exempel, bör alla kostnader för byggnad innefatta el, va (vatten och avlopp) och andra installationer för att kunna ge en så rättvisande bild som möjligt av kostnaden för investeringen (ibid). Kostnadskalkyler inom flexibla processystem upplevs idag som bristfälliga, äldre traditionella kalkyler som inte är flexibla används och detta har skapat ett starkt ifrågasättande av traditionella kalkyler (Löfsten, 2005, s 140 ff). Idag ställs andra krav på kostnadskalkyler inom större investeringsprojekt, det ingår att förhålla sig till automatiserade produktionssystem med snabb informationsspridning och ökad standardisering och utveckling (ibid). Detta ställer således högre krav på att planeringen och kostnadskalkyleringen sker på ett mer tillfredställande sätt under projekteringsfasen (ibid). Löfsten (2005, s 142 ff) lägger i sin kostnadskalkyl till driftkostnader till den grundinvestering som i likhet med Persson och Nilson (2007, s 52) står för de grundläggande kostnaderna av maskiner, verktyg, och övrig kringutrustning. I dessa driftkostnader ingår material, operatör, lokal, kapital som påverkas av faktorer som lager och ytor i kostnadskalkylen (ibid). Generellt, kan dessa grundläggande kostnadskalkyler i projekteringsfasen ses som aningen enkla. Forskning pekar på att användandet av ett fåtal specifika nyckeltal som underlag för kostnadskalkylerna kan, om de beräknas och används på ett orealistiskt och felaktigt sätt kan få stora konsekvenser på resultatet av ett investeringsprojekt (Slade, 1997). Det kan även föreligga att specifika och omfattande kalkyler inte behövs, för att beräkna ett investeringsprojekt vara eller inte vara, genom att snabbt kunna göra en kostnadskalkyl kan det direkt avgöras huruvida investeringsprojektet ska fortlöpa (Jorge & de Rus, 2004). Även möjligheten för jämförelse av ett flertal investeringsprojekt får en fördel av kortare och enklare kostnadskalkyler, detta när en större och mer ingående beräkning skulle kunna vara ekonomiskt fördelaktig, istället skapas det möjligheter att med enkla medel genomföra jämförbara kostnadskalkyler mer övergripande av olika investeringsprojekt (ibid). Ett sådant förenklat kostnadskalkylerande kan avsevärt förenkla projekteringsfasen, detta genom att förfarandet blir generellt accepterat och användas av alla inblandade i investeringsprojekt (ibid). Trots att genrealiseringar i kostnadskalkyler inte full ut kan ersätta en fullvärdig kostnadsanalys, finns det ändå ett visst värde i kalkylen i investeringsprojekten (Jorge & de Rus, 2004). Fördelen med en generell kalkyl är att under tidspress, begränsad ekonomi, brist på information och då snabba beslut måste tas angående fortlöpandet av projekteringen av 13

19 nytta då denna verklighet, med att bedöma ett antal investeringsprojekt samtidigt är något många beslutfattare ställs inför idag (ibid). Att göra antaganden i projekteringsfasen är idag av stor vikt för att kunna skapa bra kostnadskalkyler, dessa antaganden som görs påverkas i stor del av ett antal faktorer som inte är direkt anknutna till projekteringen av ett investeringsprojekt (Borgonovo och Peccati, 2005). Kunskapen om dessa faktorer påverkar till stor del bedömning och beslutstagandet i projekteringsfasen, efter hänsynstagande till faktorer som ingår i en övergripande riskbedömning ska ett överblickande ske av ekonomiska, tekniska, finansiella faktorer. Detta tillsammans med riskerna som investeringsprojektet medför (ibid). Det sker även i investeringsprojekt att tillräcklig hänsyn inte tas till omgivningsfaktorer som i högsta grad påverkar nyckeltal i kostnadskalkyler, till exempel med att förutse prisförändring, kostnadsökning, kvantitetsökning och tidsfördröjning under projekteringsfasen inför ett investeringsprojekt (Torries, 1998, s 90). Hänsynstagande till dessa påverkansfaktorer i investeringsprojektets kostnadskalkylering kan i vissa fall vara av större vikt än valet av nyckeltal och kalkyler (ibid). 3.5 Påverkande faktorer vid kostnadskalkylering Det första steget i ett lyckat investeringsprojekt innefattar sökandet efter en lovande idé (Dey, 2006). Detta sökande kräver vissa förutsättningar för att uppnås, fantasi, känslighet för omgivningsförändringar och realistiska antaganden om vad som är möjligt att uppnå i projektet (ibid). SWOT analys (styrkor, svagheter, möjligheter och hot) används för att identifiera möjliga projekt, och utifrån detta kan prioriteringar mellan investeringsprojekt och beslut om genomförande fattas (ibid). Vanligtvis vid planerandet för investeringsprojektet bör hänsyn tas till organisationens övergripande strategi och mål, dessa kan ofta med goda resultat sammankopplas till projektets planerande och genomförande (Löfsten, 2005, s 19). Vidare måste en rad faktorer tas i beaktning förutom de ekonomiska kalkylerna vid beslut om investeringsprojekt, ofta grundas dessa beslut på antaganden varav en del i beslutunderlaget är faktorer av icke ekonomisk karaktär (ibid). Dessa delas upp i indirekta och direkta faktorer Indirekta påverkansfaktorer En icke ekonomisk faktor som påverkar kostnadskalkyleringen är övertilltro till projektet, vilket kan leda till att investeringsprojektet genomförs till varje pris. Det är därför viktigt att se på investeringsprojektet helt objektivt (Torries, 1998, s 86). Sannolikheten för ett genomförande av investeringsprojektet ökar, om idé, projektering och beslut genomförs av samma personer (ibid). Även mängden nedlagd tid på projektet ökar sannolikheten för ett genomförande (ibid). Svängningar i konjunkturen kan påverka ett företag genom att omsättningsmöjligheten av de producerade produkterna ökar eller minskar (Persson & Skult 2005 s 81 ff). För företag som handlar med andra länder är det således inte bara konjunkturläget i det egna landet som påverkar utan även i de länder som de handlar med (ibid). Dessa konjunktursvängningar kan ge stora konsekvenser, exempelvis löne- och prisfluktuationer kan ske vilket kan ge stora effekter för vissa marknader med brist på kompetent arbetskraft (ibid). Inflation är något som i allra högsta grad påverkar en investering då detta kan leda till kostnadsökningar som ligger utanför beräkningen i planeringsfasen, det kan vara mycket svårt att göra en bedömning av en investering i områden som har stora fluktuationer i inflationen 14

20 (Löfsten, 2002, s 85). I en undersökning om inflations påverkan visar det sig att av det 500 mest lönsamma företagen i USA är det endast en handfull som tar hänsyn till inflationspåverkan detta beskriver Mukherjee (1988) i sin undersökning (refererat i Segelod 1997). Ett viktigt steg i bedömningen bör vara att göra en analys hur inflationen påverkar prisbilden på den investeringen men även på den sålda varan (Ljung & Högberg, 2002, s 26). Gällande priser på metaller har fluktuerat, det vill säga förändrats upp och ner över tiden, lika är det med kostnaderna knutna till investeringsprojekten. Dessa är i gruvindustrin kopplat till varandra med starka band, likt kvalitetsskillnader som ökar/minskar förädlingskostnader (Slade, 1997). Vidare har dessa fluktuationer av kostnader inte tagits i beaktning i tidigare forskning, detta på grund av att data har varit svåråtkomlig (ibid) Direkta påverkansfaktorer Berends (2000) behandlar i sin artikel förhållandet mellan projektägare (här avses företaget som projektet utförs för) och entreprenör (den som genomför projektet) och hur risken för kostnadsökningar skall regleras mellan dessa. Artikelförfattaren anser att projektägare är bäst lämpad att bära konsekvensen för risken av kostnadsökningar, vidare anser han att detta bör innebära att det sporrar entreprenören att vara medveten om riskerna för kostnadsökningar. Det är viktigt att moroten/piskan som entreprenören jobbar under är väl avstämd mot projektets mål och syfte för att få den effekt som önskas (ibid). För att skapa dessa incitament för entreprenören är det viktigt att, vid förhandlingen inför projektet, både projektägaren och entreprenören har goda kunskaper om beräkningar av projektets totala kostnader (Berends, 2000). Det finns uppenbara risker med att genomföra investeringar/upphandlingar när endast ett fåtal leverantörer/entreprenörer finns att välja på marknaden (oligopolmarknad), risken är att det står dessa existerande aktörer nästan fritt att sätta priserna (Perloff, 2007, s 419 ff). Att göra upphandlingar på en sådan marknad är således riskfullt, priserna kommer att stiga och företagen samarbetar för att hålla prisnivån uppe (ibid). Det är även viktigt att betrakta längden på färdigställandefasen då detta enligt Segelod (1996) står i direkt förbindelse med kostnadsökningar. Ökar tiden för färdigställandet av ett projekt kommer detta att leda till kraftigt ökade kostnader. Magnussen och Olsson (2006) har i sin undersökning även observerat att projekt som växer ju längre tiden går, riskerar att leda till ytterligare ökade kostnader. Till exempel kan orsaker till ökningen av projektets totalkostnad härledas från prisökningar, statliga åtgärder och strejker med mera. Författarna anser därför att stor vikt bör läggas kring analysering av makromiljön i syfte att på ett bättre förutsäga förändringar i denna och på så sätt skapa stabilitet och tillförlitlighet till kostnadskalkylen. Segelod (1997) har i sin studie visat att företag lägger mindre tid vid förarbetet till investeringar är tidigare, vissa har skapat en modell för beslutandet kring strategiska investeringar och har även en speciell arbetsgång då det gäller investeringar av högre dignitet. En påverkansfaktor som enligt Löfsten (2002, s 69 ff) en stor del i beslutunderlaget är livslängden på investeringen, här skall man ta hänsyn till hur lång livslängden är dels ekonomiskt (hur länge investeringen är optimalt lönsam) men även tekniskt (hur länge investeringen är tekniskt funktionsduglig). Författaren anser att det kan vara lämpligt att inte bara se till en enskild investering i bedömningen om det gäller att denna skall ingå i ett produktionssystem, man bör även ta hänsyn till ersättningsinvesteringar samt hela produktionssystemets livslängd samt ha en strategisk planering. 15

Ekonomiska grundbegrepp. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten

Ekonomiska grundbegrepp. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten Ekonomiska grundbegrepp HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten Agenda Vad är företagsekonomi? Några grundbegrepp Produktkalkylernas uppbyggnad och vad den här kursen berör Nästa timme inläsning på eftermiddagens

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

» Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering

» Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering » Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering Norrköping 2013-01-29 Magnus Moberg Magnus Moberg 1 FÖ7 Investeringskalkylering» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition» Frågor? Magnus Moberg 2 » Definition

Läs mer

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 Vilka uppgifter behövs om investeringen? Investeringskostnaderna Den ekonomiska livslängden Underhållskostnaderna

Läs mer

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren.

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren. Fråga 1 Förklara nedanstående: a. Kalkylränta b. Förklara skillnaden mellan realränta och nominell ränta. c. Vad menas internräntan och vad innebär internräntemetoden? Vi kan för att avgöra om ett projekt

Läs mer

Investeringskalkylering

Investeringskalkylering Välkommen till Industriell Ekonomi gk Investeringskalkylering Kapitel 20: Investeringskalkylering 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Investeringar Klassificering Materiella investeringar Fastigheter

Läs mer

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice 1(6) School of Management and Economics Course syllabus Course Code FEA330 Reg.No. EHVd 2004:35 Date of decision 2004-09-06 Course title in Swedish Course title in English Företagsekonomi, allmän kurs

Läs mer

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Bakgrund och syfte Riskhantering blir allt viktigare i dagens byggbransch. Snabba förändringar

Läs mer

» Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering. Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg

» Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering. Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg » Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg FÖ4 Investeringskalkylering» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition» Frågor? » Definition Vad är en investering?

Läs mer

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2 Fråga 1 Förklara nedanstående begrepp: a. Man kan prata om tre stycken kostnadsdrivare. Vilka är de och var innebär de? b. Vilka tre internprestationer brukar man identifiera? c. Vad är syftet med internprissättning?

Läs mer

DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN DISPOSITION

DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN DISPOSITION DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN Fredrik Wahlström U.S.B.E. - Handelshögskolan vid Umeå universitet Avdelningen för redovisning och finansiering 901 87 Umeå Fredrik.Wahlstrom@fek.umu.se 090-786 53 84 DISPOSITION

Läs mer

Tentamen 1FE003 Ekonomistyrning och Kalkylering

Tentamen 1FE003 Ekonomistyrning och Kalkylering Tentamen 1FE003 Ekonomistyrning och Kalkylering 7,5 poäng Anders JERRELING Observera att alla svar skall anges i häftet! Inga lösblad! Vid ev. utrymmesbrist skriver Du på baksidan Uppgift 2 (15 poäng)

Läs mer

Investeringskalkyl. Investeringar. Investeringar. Kap 20 Investeringskalkylering. Klassificering Materiella investeringar

Investeringskalkyl. Investeringar. Investeringar. Kap 20 Investeringskalkylering. Klassificering Materiella investeringar Investeringskalkyl Kap 20 Investeringskalkylering ME1002 IndustriellEkonomiGK 2011 Period 4 Thorolf Hedborg 1 Investeringar Klassificering Materiella investeringar Finansiella investeringar Immateriella

Läs mer

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Grupp 6 Ali Abid Kjell Nilsson Patrick Larsson Mälardalens högskola KN3060, Produktutveckling med

Läs mer

Investeringskalkyler och affärsmodeller för långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff

Investeringskalkyler och affärsmodeller för långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff Investeringskalkyler och affärsmodeller för långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Disposition Investeringens förutsättningar Betydande utmaningar

Läs mer

I4 övning. praktikfallsövning. I5 datorlabb. I8 övning. Investeringsbedömning: I1 F (OS) Grundmodeller och begrepp I2 F (OS)

I4 övning. praktikfallsövning. I5 datorlabb. I8 övning. Investeringsbedömning: I1 F (OS) Grundmodeller och begrepp I2 F (OS) Investeringsbedömning: I1 F (OS) I2 F (OS) I3 F (OS) Grundmodeller och begrepp Prisförändringar och inflation Skatt I4 övning I5 datorlabb praktikfallsövning I6 F (OS) I7 F (OS) Uppföljning och tolkning

Läs mer

Företagsvärdering ME2030

Företagsvärdering ME2030 Företagsvärdering ME2030 24/3 Principer för värdering Jens Lusua DCF-valuation Frameworks LAN-ZWB887-20050620-13749-ZWB Model Measure Discount factor Assessment Enterprise DCF Free cash flow Weighted average

Läs mer

Investeringsbedömning. Avdelningen för byggnadsekonomi

Investeringsbedömning. Avdelningen för byggnadsekonomi Investeringsbedömning Investeringar i ett samhällsperspektiv Investeringar TILLVÄXT Dagens välfärd beror på resultatet av tidigare investeringar, morgondagens välfärd beror på dagens investeringar Varför

Läs mer

Uppgift 5.1. Uppgift 5.2 (max 5 poäng) Namn...

Uppgift 5.1. Uppgift 5.2 (max 5 poäng) Namn... 1 Uppgift 5.1 D skönt AB tillverkar avstressningsprylar till överstressade direktörer m fl. Man tänker nu utvidga verksamheten och ska investera antingen i maskinen Karin eller i maskinen Marie. Karin

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet 1 Jan Bergstrand 2009 12 04 Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet Bakgrund Energimarknadsinspektionen arbetar f.n. med en utredning om reglering av intäkterna för elnätsföretag som förvaltar

Läs mer

Läromedelsförteckning

Läromedelsförteckning Dnr EHVd 1999:55 Beslutsdatum 1999-09-27 Kalkyler som beslutsunderlag, Studentlitteratur, 1991 200 Hansson, S Nilsson, S-Å Produktkalkylering, Liber, 1988 246 Redovisning för intern styrning, Studentlitteratur,

Läs mer

1 Fastställande av kalkylräntan för det fasta nätet

1 Fastställande av kalkylräntan för det fasta nätet Datum Vår referens Sida 2011-02-02 Dnr: 10-420/2.1.2 1(5) Konkurrensavdelningen Bengt G Mölleryd 08 678 55 64 bengt.molleryd@pts.se Reviderad 2 februari ersätter publicerat dokument 25 januari 2011 1 Fastställande

Läs mer

Ekonomistyrning och verksamhetsstyrning

Ekonomistyrning och verksamhetsstyrning Ekonomistyrning och verksamhetsstyrning Blueprint Ekonomistyrning - orsak och verkan Traditionell ekonomistyrning tar sin utgångspunkt i en företagsmodell där en viss mängd input ger en viss mängd output.

Läs mer

UPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital 20 000 000 kronor

UPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital 20 000 000 kronor UPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital 20 000 000 kronor Skulder 8 000 000 kronor Från resultaträkningen Rörelsens intäkter 40 000

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Introduktion till projektledning

Introduktion till projektledning Introduktion till projektledning OL108A Fredrik Björk Hur hänger projektledning och SHE ihop? Projekt: förändringsfokus Många SHE- ini?a?v startas med projektstöd Som projektledare oba Ent. Egenskaper

Läs mer

Uppsatsskrivning Rekommendationer från Avdelningen för Industriell Ekonomi.

Uppsatsskrivning Rekommendationer från Avdelningen för Industriell Ekonomi. Uppsatsskrivning Rekommendationer från Avdelningen för Industriell Ekonomi. Att skriva uppsats fordrar planering och struktur! I samband med uppsatsskrivning kan extra energi på tankar och motiv bakom

Läs mer

Affärsutveckling och marknadsföring

Affärsutveckling och marknadsföring Affärsutveckling och marknadsföring Bok 2 Marknadsanalys och marknadsundersökningar HF PROGRESS AB Postadress Telefon Telefax E-mail / webb Bankgiro Postgiro Affärsutveckling Strandgatan 13 B, 1 tr 070-662

Läs mer

Investeringsbedömning. BeBo Räknestuga 12 oktober 2015. Gothia Towers, Göteborg

Investeringsbedömning. BeBo Räknestuga 12 oktober 2015. Gothia Towers, Göteborg BeBo Räknestuga 12 oktober 2015 Gothia Towers, Göteborg 1 Investeringsbedömning Företagens långsiktiga problem är att avgöra vilka nya resurser som skall införskaffas investeringar. Beslutet avgörs av

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

Granskning av kontroller i investeringsprocessen. Trosa kommun

Granskning av kontroller i investeringsprocessen. Trosa kommun Revisionsrapport Granskning av kontroller i investeringsprocessen Matti Leskelä Februari 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Vårt uppdrag 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte 2 2.3 Metod 2 3

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Emmanouel Parasiris INVESTERINGSBEDÖMNING

Emmanouel Parasiris INVESTERINGSBEDÖMNING Emmanouel Parasiris INVESTERINGSBEDÖMNING INVESTERINGSBEDÖMNING VAD MENAS MED INVESTERINGSBEDÖMNING? VILKA METODER? DEFINITION : Hur man ska gå tillväga för att bedöma lönsamheten av ett investeringsbeslut

Läs mer

Företagspresentation

Företagspresentation Företagspresentation delaktighet Medarbetare information kunskap kompetens komplex försäljning enkel försäljning Strategiskt Inköp hälsa vision målbild syfte mål strategi effektivitet lönsamhet Varför

Läs mer

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp 2008 02 21 Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp PM, Seminarie SEM1, 3hp Kapitel 4 Seminariegrupp 7 Författare: Robin Hellsing Robin Jarl Handledare: Rolf Lövgren Sammanfattning

Läs mer

Riktlinjer för exploateringsverksamheten

Riktlinjer för exploateringsverksamheten Riktlinjer för exploateringsverksamheten KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Ansvar... 3 Klassificering... 3 Markanskaffning... 4 Förkalkyl... 4 Tomtpris... 5 Budget...

Läs mer

Nya planer för gården?

Nya planer för gården? Nya planer för gården? Tio steg för att lyckas med ett generationsskifte För ett rikare liv på landet Gör en smidig växling till nästa generation Att genomgå en generationsväxling innebär mycket att tänka

Läs mer

Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng

Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng Kursplan Projektmetodik (2 KY-poäng) ha kunskap om vad ett projekt är och känna till varför och när projekt är en lämplig arbetsform vara medveten om vilka

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Internredovisning. Paradisverkstaden Design AB

Internredovisning. Paradisverkstaden Design AB Internredovisning Paradisverkstaden Design AB Författare: Tobias Berglund Handledare: Petter Boye Program: Fristående kurs Ämne: Företagsekonomi Nivå och termin: C-nivå, VT-09 Handelshögskolan BBS Förord

Läs mer

Presentationen Projektledning i tidiga skeden Hur startar t ett projekt, finns det en formaliserad process? Göran Lindahl Stefan Ziegler.

Presentationen Projektledning i tidiga skeden Hur startar t ett projekt, finns det en formaliserad process? Göran Lindahl Stefan Ziegler. Presentationen Projektledning i tidiga skeden Hur startar t ett projekt, finns det en formaliserad process? Göran Lindahl Stefan Ziegler Göran Lindahl Presentation Docent, Arkitekt, Construction Management,

Läs mer

Sammanfattning och slutsatser 1

Sammanfattning och slutsatser 1 1 Syftet med denna rapport är att ur ett nationalekonomiskt perspektiv analysera hur Sverige bäst utnyttjar sina mineraltillgångar. Fokus ligger på fördelningen av vinsterna mellan staten och privata företag,

Läs mer

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar Att skriva uppsats Det finns många olika sätt att skriva uppsats på. I den här handledningen beskrivs en modell som, i lite olika varianter, är vanlig i språkvetenskapliga uppsatser. Uppsatsens delar Du

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn R0007N Företagsanalys Datum Material Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Uppladdad av Beatrice Beskriva processen med att

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,

Läs mer

Provkod: TEN1 Exam code: TEN1

Provkod: TEN1 Exam code: TEN1 TENTAMEN I TEIE53 INDUSTRIELL EKONOMI IEI, Linköpings Universitet Tid: 14:00-18:00 Sal: SP71 Antal uppgifter: 10 st Antal sidor: 11 st Max poäng: 50 poäng varav 27 p för 3a, 34 p för 4a och 43 p för 5a

Läs mer

Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning

Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning Robert Bjärnemo och Damien Motte Avdelningen för maskinkonstruktion Institutionen för designvetenskaper LTH Inledning Kalkylmetoder Payback-metoden (återbetalningsmetoden)

Läs mer

Granskning av investeringsprocessen. Kommun

Granskning av investeringsprocessen. Kommun Granskning av investeringsprocessen i Jönköpings Kommun Jönköping december 2004 Björn Lindblad (1) 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 3 2.1 Bakgrund... 3 2.2 Syfte... 4 2.3 Metod... 4 2.4 Avgränsning...

Läs mer

Förstudie Förekomsten ändrings

Förstudie Förekomsten ändrings www.pwc.se Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor 30 oktober 2014 Förstudie Förekomsten ändrings och tilläggsarbeten (ÄTA) Kalmar kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund...

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 INTERN FÖRANKRING... 4 EN STOR ELLER MÅNGA SMÅ... 5 TIMING... 6 INFORMATION INFÖR OCH UNDER GENOMFÖRANDET...

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Projektplan. 1 Sammanfattning. 2 Bakgrund, syfte och mål. 3 Kravspecifikation. 2.1 Bakgrundsbeskrivning. 2.2 Syfte. 2.3 Mål.

Projektplan. 1 Sammanfattning. 2 Bakgrund, syfte och mål. 3 Kravspecifikation. 2.1 Bakgrundsbeskrivning. 2.2 Syfte. 2.3 Mål. Projektplan Projektnamn Svensk industris framtida elförsörjning Projektägare Nils Lundgren/Talib Morad Projektledare Tobias Rörstam Projektgrupp 2 1 Sammanfattning Vi har mottagit en beställning från Svenskt

Läs mer

Investeringsprocessen

Investeringsprocessen Investeringsprocessen fastighets- och utrustningsinvesteringar beslutad i landstingsfullmäktige 2014-06-16--17 CK2014-0064 1 INLEDNING... 1 1.1 FÖRUTSÄTTNINGAR... 1 1.1.1 Förutsättningar för prioriteringar...

Läs mer

Granskning av bolagets investeringsprocess.

Granskning av bolagets investeringsprocess. Nacka Energi AB Granskning av bolagets investeringsprocess. Nacka kommun 2013/ 1. Inledning och bakgrund... 3 2. Syfte och avgränsning... 3 3. Metod... 3 4. Inledande iakttagelser... 3 5. Revisionsfrågor...

Läs mer

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Att bedriva effektiv framgångsrik förändring har varit i fokus under lång tid. Förändringstrycket är idag högre än någonsin

Läs mer

Omtentamen i Ekonomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013

Omtentamen i Ekonomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013 Örebro universitet Handelshögskolan Omtentamen i konomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013 atum: 21 augusti 2013 Lärare: Mats ornvik Skriv tentamenskod på samtliga inlämnade ark. ndast en uppgift besvaras per

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

URA 39 REDOVISNING AV UTGIFTER FÖR HEMSIDOR

URA 39 REDOVISNING AV UTGIFTER FÖR HEMSIDOR UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 39 REDOVISNING AV UTGIFTER FÖR HEMSIDOR Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter får ett företags finansiella rapporter inte beskrivas

Läs mer

Att göra examensarbete i Miljö och vattenteknik. Se W:s exjobbssida. http://www.w-program.nu/

Att göra examensarbete i Miljö och vattenteknik. Se W:s exjobbssida. http://www.w-program.nu/ Att göra examensarbete i Miljö och vattenteknik Se W:s exjobbssida http://www.w-program.nu/ Ur kursplanen se http://www.uu.se/utbildning/utbildningar/selma/kursplan/?kkod=1tv962 Mål: Syftet med examensarbetet

Läs mer

AGENDA. Energibesparing Produkt och/eller system? AGENDA AGENDA AGENDA. Hjälpmedel för. .utvärdering av. .energieffektiva produkter/system

AGENDA. Energibesparing Produkt och/eller system? AGENDA AGENDA AGENDA. Hjälpmedel för. .utvärdering av. .energieffektiva produkter/system Hjälpmedel för utvärdering av energieffektiva produkter/system Stockholm 2009-09-24 1.Kort inledning Energibesparing Produkt och/eller system? P 1 (P in ) P hydr P 2 4 2. Tre (3) olika hjälpmedel 1.Kort

Läs mer

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-10-23 Sid 1 (6)

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-10-23 Sid 1 (6) Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-10-23 Sid 1 (6) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovannämnda kurser.

Läs mer

CIBECO Lönsamhetsstyrning

CIBECO Lönsamhetsstyrning CIBECO Lönsamhetsstyrning Lönsamhetsstyrningsprogrammet genomförs i samarbete med ledningsgrupp och nyckelpersoner som ledningen i företaget utser. Målet är att ta fram en handlingsplan med åtgärder som

Läs mer

14 Utvärdering och kvalitetsarbete

14 Utvärdering och kvalitetsarbete 14 Utvärdering och kvalitetsarbete Vad är en utvärdering och vilken nytta har du som distanslärare av en sådan? I Högskoleförordningen 1 kap 14 finns följande text angående kursutvärderingar: 14 Högskolan

Läs mer

Framtidens projektering

Framtidens projektering Framtidens projektering metoder för mer produktionsanpassad projektering Petra Bosch-Sijtsema, Chalmers Kortrapport om forskning 2013: nr 2 1 CMB stödjer managementforskning Inom CMB Centrum för Management

Läs mer

1. Uppdraget. 2. Metod

1. Uppdraget. 2. Metod PM Uppdrag Bedömning av administrativa kostnader för arbetsgivare vid införande av Månadsuppgifter, i enlighet med förslag i SOU 2011:40 Kund Företagarna Datum 2013-02-07 Version 3 Till Från Henrik Sjöholm,

Läs mer

De generella kalkylproblemen

De generella kalkylproblemen De generella kalkylproblemen Urval: Vilka resurser skall tas med i kalkylen? Periodisering: Hur skall kostnaderna för anläggningstillgångar fördelas över tiden? Värdering: Till vilket värde skall resursförbrukningen

Läs mer

Investeringsstrategi

Investeringsstrategi Investeringsstrategi Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Ekonomi och finans 1 1. Bakgrund I beslut om 2011 års budget gav landstingsfullmäktige landstingsstyrelsen i uppdrag att i samband med budget 2012

Läs mer

Företag eftersträvar att ha unika strategier tex till sina kunder. Uppge och förklara de två vanligaste typstrategierna som tas upp i FE100.

Företag eftersträvar att ha unika strategier tex till sina kunder. Uppge och förklara de två vanligaste typstrategierna som tas upp i FE100. Uppgift/Fråga: 1 121101 BEDÖMNINGSMALL a) Fyll i perspektiven på rätt plats i bilden: (6p) Whi sid 9- b) Beskriv kort Whittingtons Klassiska och Evolutionistiska perspektiv. Whi sid 18- ORG Uppgift/Fråga:

Läs mer

Dagens Business Controller vill vara Partner

Dagens Business Controller vill vara Partner En undersökning genomförd av HandelsConsulting på uppdrag av Ekan. 2011 Dagens Business Controller vill vara Partner 2 Det är dags att gå ifrån ord till handling. Det visar vår undersökning. Trots att

Läs mer

Skapa en generell informationsmodell?

Skapa en generell informationsmodell? Sven-Håkan Olsson Konsult, arkitekt och utvecklare Oberoende konsult och teknikentreprenör Skapa en generell informationsmodell? Sven-Håkan Olsson måndag 11 aug 14 TEKNIK En generell, kanonisk informationsmodell

Läs mer

Så arbetar svenska koncerner med Business Intelligence

Så arbetar svenska koncerner med Business Intelligence Så arbetar svenska koncerner med Business Intelligence Affecto är enligt Dataföreningens 20 000 medlemmar det IT-företag som bäst förstår kundernas behov, som tillhandahåller rätt kompetens, till rätt

Läs mer

Remissvar - Vägledning i Nyttorealisering

Remissvar - Vägledning i Nyttorealisering Stockholm 2011-03-05 E-delegationen S-103 33 Stockholm Remissvar - Vägledning i Nyttorealisering För varje svar på en remiss finns en bakgrund hos den svarande, som tolkar remissen utifrån sina erfarenheter

Läs mer

Projekt som arbetsform

Projekt som arbetsform Innehåll Olika slags projekt Projektmodeller Planeringsmodeller 1 En föränderlig värld Människor idag vill vara med och påverka sin situation Delaktighet i verksamheten Ökad konkurrens Osäkerhet på marknaden

Läs mer

Modern kapitalförvaltning kundanpassning med flexibla lösningar

Modern kapitalförvaltning kundanpassning med flexibla lösningar Modern kapitalförvaltning kundanpassning med flexibla lösningar (Från Effektivt Kapital, Vinell m.fl. Norstedts förlag 2005) Ju rikare en finansmarknad är på oberoende tillgångar, desto större är möjligheterna

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok

Läs mer

Investeringsanalys. en web applikation för investeringsanalys / livscykelkostnadsanalys för ekonomisk bedömning av olika lokalutvecklingsalternativ.

Investeringsanalys. en web applikation för investeringsanalys / livscykelkostnadsanalys för ekonomisk bedömning av olika lokalutvecklingsalternativ. Investeringsanalys en web applikation för investeringsanalys / livscykelkostnadsanalys för ekonomisk bedömning av olika lokalutvecklingsalternativ. Maj 2013 1 Innehåll Sida Varför? 3 Resultat 4 Hur? 6

Läs mer

Allmänt. 1. ledamöterna av den verkställande ledningen 2. risktagare, 3. medarbetare med ansvar för kontrollfunktioner, och

Allmänt. 1. ledamöterna av den verkställande ledningen 2. risktagare, 3. medarbetare med ansvar för kontrollfunktioner, och Uppföljning och utvärdering av program för aktiebaserad ersättning, tillämpningen av riktlinjer för ersättning samt gällande ersättningsstruktur och ersättningsnivåer i banken. Allmänt Styrelsen i SEB

Läs mer

Jan Gun Hans Karin Charlotte

Jan Gun Hans Karin Charlotte Tentamen Ekonomistyrning (4 hp) på delkursen Företagets affärer och styrning den 5 juni 2009 Skrivningen är på 7 sidor (inkl försättsblad) och den omfattar 5 uppgifter på sammanlagt 100 poäng. Gränsen

Läs mer

SYFTE Kursens syfte är att ge fördjupade kunskaper inom området extern redovisning

SYFTE Kursens syfte är att ge fördjupade kunskaper inom området extern redovisning KURSPLAN AUKTORISATIONSUTBILDNING STEG 2 EXTERN REDOVISNING MOTSVARANDE 10 HP SYFTE Kursens syfte är att ge fördjupade kunskaper inom området extern redovisning LÄRANDEMÅL efter genomgången kurs ska följande

Läs mer

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009 Nordnet Bank AB Arturo Arques Inledning Riksdagen och arbetsmarknadens parter har i praktiken tvingat alla löntagare att själva ta ansvar för sin pensionsförvaltning

Läs mer

Placeringskod. Blad nr..av ( ) Uppgift/Fråga: 1 (6 poäng)

Placeringskod. Blad nr..av ( ) Uppgift/Fråga: 1 (6 poäng) Uppgift/Fråga: 1 (6 poäng) Diskutera kortfattat skillnaderna mellan eget kapital (aktiekapital) och främmande kapital (lån) (minst 3 relevanta skillnader * 2 poäng/skillnad = 6 poäng) Uppgift/Fråga: 2

Läs mer

Visionen om en Tjänstekatalog

Visionen om en Tjänstekatalog Visionen om en Tjänstekatalog Varför ska vi införa tjänster? Copyright BiTA Service Management/Rolf Norrman 1 IT:s värde för verksamheten tydliggörs i verksamhetens egna termer Organisationens kundfokus

Läs mer

Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014

Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014 Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014 Projektguide - Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling 15 hp I utbildningen ingår att genomföra ett förbättringsprojekt.

Läs mer

Finansinspektionens remissynpunkter på Pensionsmyndighetens Standard för pensionsprognoser

Finansinspektionens remissynpunkter på Pensionsmyndighetens Standard för pensionsprognoser 2013-02-22 R E M I S S V A R Pensionsmyndigheten FI Dnr 12-13389 Box 38190 (Anges alltid vid svar) 100 64 Stockholm Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax

Läs mer

Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: 2010-08-23 Skrivtid: 3 timmar

Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: 2010-08-23 Skrivtid: 3 timmar MITTUNIVERSITETET Institutionen för samhällsvetenskap Företagsekonomiska ämnesenheten i Sundsvall Ola Uhlin Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp Datum: 2010-08-23 Skrivtid:

Läs mer

UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN

UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN KORT OM RAMBÖLL OCH UTVÄRDERING Ca 60 konsulter i Stockholm, totalt 500 i Europa Ca 80 utvärderingar varje år i Sverige Stora utvärderingar,

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ 1(6) Projektnamn: Resultatuppföljning på alla nivåer (delprojekt inom Ett lärande Väsby) Projektledare: Daniel Santesson, Strategisk Controller Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen

Läs mer

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Är finanskrisen ett resultat av bristande kompetens? Det låter spontant som om frågan borde besvaras ja, med tanke på att om det går

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

O B L I G O I N V E S T M E N T M A N A G E M E N T

O B L I G O I N V E S T M E N T M A N A G E M E N T O B L I G O I N V E S T M E N T M A N A G E M E N T US Recovery AB Kvartalsrapport mars 2015 Innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Kursutveckling 5 Drift och förvaltning 5 Portföljöversikt

Läs mer

Redovisningsreglemente

Redovisningsreglemente KARLSTADS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 1989-12-17 Ersätter: Gäller fr o m: Redovisningsreglemente Inledande bestämmelser 1 Kommunens redovisning skall

Läs mer

VÄSENTLIG INFORMATION AVSEENDE BULL-CERTIFIKAT

VÄSENTLIG INFORMATION AVSEENDE BULL-CERTIFIKAT VÄSENTLIG INFORMATION AVSEENDE BULL-CERTIFIKAT Hur ska jag använda detta dokument? Detta dokument förser dig med information om väsentliga egenskaper och risker för en investering i Bull-certifikat (även

Läs mer

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Projektarbete Anvisningar, tips och mallar Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Henrik Andersson, Martina Johansson, Göran Johannesson, Björn Bergfeldt, Per-Erik Eriksson, Franz Kreutzkopf,

Läs mer

LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus.

LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. Författare: Daniel Ryman, Lunds Tekniska Högskola. Fokus på livscykelkostnader Debatten i media om långsiktigt hållbart

Läs mer