STUDIER LIVET FRITID FRITID FAMILJ VÄNNER SKOLA VÄNNER FRAMTID HEM FAMILJ SKOLA FRITID. Rapport
|
|
- Georg Lundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 STUDIER LIVET FRITID VÄNNER SKOLA FRITID FAMILJ HEM VÄNNER FRAMTID FAMILJ SKOLA FRITID Rapport
2 Förord Folkhälsans projekt På Rätt Spår utgick från önskemålet att skapa nya modeller för förebyggande arbete i yrkesutbildningen, speciellt för att nå studerandei riskzonen för att falla utanför både arbetsliv och yrkesutbildning. I Folkhälsans ungdomsverkstad Loket-Veturi hade vi sett behovet av att kunna ingripa tidigare. Vi önskade också komplettera ungdomsverkstädernas arbete och knyta dem närmare utbildningen. Naturligtvis var förväntningen också att under projekttiden konkret kunna erbjuda ungdomar i svåra livssituationer hjälp. Denna rapport är en sammanfattning av de centrala verksamheterna. Rapporteringen utgörs av en dvd och en Tipsbank som ger stöd att arbeta för en hälsofrämjande skola på andra stadiet. Yrkeshögskolan Novia har gjort en utvärderingsrapport över projektet. Under projektets gång har också flera studerande från Novia gjort sina slutarbeten inom projektet. Detta samarbete är vi mycket glada över. Projektet har genomförts i Axxell och vid Yrkesinstitutet Prakticum. Vi vill rikta ett varm tack till lärare och studerandevårdspersonal vid Axxell och Prakticum, i synnerhet till rektorerna Annika Bussman och Harriet Ahlnäs för ett gott samarbete. Folkhälsans omfattande hälsofrämjande arbete i skolor har fokuserat på låg- och högstadier. Projektet På rätt spår gav oss ny kunskap och insikt om arbete inom yrkesutbildningen. Folkhälsans förbund ser skolorna som viktiga samarbetsparter också i framtiden. En hälsofrämjande skola hör till våra viktigaste tyngdpunkter. I en hälsofrämjande skola integreras helhetssynen på hälsa i vardagen. Det märks genom att individerna möter varandra respektfullt och tar eget ansvar för sin närmiljö. Delaktighet uppmuntras och skolan strävar till att individerna ska skapa förändring genom aktivt handlande. Det är viktigt att såväl personalens som studerandens hälsa och arbetsförmåga främjas målmedvetet och att skolan har en fungerande studerandevård. För att fungera bör utvecklingsarbetet ske i dialog vi ser gärna att samarbetsinitiativ i framtiden också kommer från utbildningsarrangörer. Folkhälsan är den instans som koordinerar den 2
3 svenskspråkiga vänelevs- och tutorverksamheten. Under de kommande åren är det just andra stadiet som ägnas större uppmärksamhet. Jag vill rikta ett varmt tack till projektets styrgrupp med verksamhetsledare Peter Rolin från SVEPS som ordförande och som medlemmar Eva Storgårds från Raseborgs stad, Annika Bussman från Axxell, Harriet Ahlnäs från YI Prakticum, Berndt-Johan Lindström från Vanda stad, Eva Juslin från YH Novia, Frank-Ole Hägglund från Raseborgs Arbets- och näringsbyrå, Anne- Maj Paldanius-Rehn från Folkhälsan Syd Ab och Michael Mäkelä från Regionförvaltningsverket i Södra Finland samt deras suppleanter. Vi är tacksamma över finansieringen från Europeiska Socialfonden Hävkraft från EU , utan den skulle projektet inte ha kunnat genomföras. Vi har haft ett kompetent projektteam Maria Leppäkari, Mikaela Nyholm, Rebecca Karlsson, Petteri Pitkänen och Kim Meller där alla medlemmar varit kunniga och mycket engagerade i sitt arbete. De har lyckats bra med balansgången mellan de studerandes, skolpersonalens och Folkhälsans önskemål och förväntningar! Vi är nöjda över att det verkar som om flera av metoderna som utvecklats skulle leva vidare efter projektets slut i skolorna och förhoppningsvis också i kommunernas ungdomsarbete. Helsingfors i mars 2011 Viveca Hagmark Förbundsdirektör Folkhälsans förbund rf 3
4 På rätt spår en inledning Folkhälsans förbunds ESF-projekt På rätt spår (PRS) har varit ett regionalt utvecklingsprojekt ( ) med fokus på unga som studerar vid yrkesinstitut. Projektet har finansierats med medel från Europeiska Socialfonden. Inom projektet har vi försökt åtgärda samhälleliga problem gällande utanförskap och marginalisering bland ungdomar genom att sätta in extra stöd på ett mycket konkret plan. Projektarbetet har i praktiken handlat om projektanställda coachers förebyggande insatser vid Yrkesinstitutet Prakticum och Axxell. Coachernas arbete har strävat efter att stärka studerandes identitet, höja medvetenheten om den egna studie- eller livssituationen och främja ett aktivt medborgarskap. På den medföljande dvd:n och i Tipsbanken presenteras projektets konkreta interventioner och innehåll mer detaljerat. I denna broschyr presenteras kort fakta om projektet och projektresultaten. Kartläggningsarbete som utgångspunkt för coa Samarbetet med yrkesinstituten inleddes med en omfattande kartläggning av studiehandlednings- och studerandevårdsprocesserna samt existerande stödnätverk i regionerna. Med utgångspunkt i kartläggningsarbetet och den i projektplanen uttalade målet att arbeta förebyggande utkristalliserades olika verksamhetsmöjligheter för coacharbetet. Verksamheterna baserade sig på intervjuer med personalen och på projektteamets reflektioner kring begrepp som förebyggande arbete, hälsofrämjande arbete, utanförskap, socialt samspel, aktiv studievardag och känsla av sammanhang. 4
5 Projektcoacher I pilotprojektet har fyra heltidsanställda coacher arbetat konkret på gräsrotsnivå vid yrkesinstituten Axxell i Raseborg (Karis och Ekenäs) och Prakticum i Helsingfors (inkl. Borgå). Projektteamet har betonat det utifrånperspektiv som vi genom hela projekttiden har kunnat bidra med.vi har varit verksamma vid yrkesinstituten dels genom att fysiskt finnas på plats för studerandena och dels genom att intensivt arbeta tillsammans med skolpersonalen och med dem dela vardagens bekymmer och glädjeämnen. ör coachernas arbetsbild PRS-coachernas arbetsuppgifter har varit mångfacetterade och varierande. Det viktiga har emellertid alltid varit att verksamheten är välplanerad och motiverad, att tillvägagångs sätten dokumenteras och att resultaten evalueras. Varje verksamhet har utmynnat i en beskrivning så att organisationen eller allmänheten i fortsättningen kan använda de arbetssätt och den information PRS-projektet bidragit med. För att åskådliggöra coachernas arbetsuppgifter utarbetades bilden på följande sida: 5
6 Folkhälsan Sammanträdanden information Facebook? Virtuellt Fysisk Plattform för tankeutbyte Planering av hälsofrämjande skolmiljö Stöd för tutorverksamhet Stöd för studerandekårsverksamhet Aktivt medborgarskap Hänga i korridoren Coachen i skolan Spontana möten Organiserade möten I bilden redogörs för fyra huvudkategorier i coachernas arbetsbild: Lyssnar l Aktivt medborgarskap syftar på arbete för att förstärka studerandes känsla av sammanhang och medvetenhet om sina påverkningsmöjligheter l Fritid handlar om arbete för att förstärka samarbetet mellan skolan och instanser som erbjuder fritidsaktiviteter 6
7 Tipsbank för socialt stöd Förstärka nätverkssamarbete i regionen Tipsbank för arbetsmetoder Tipsbank för fritidsaktiviteter Litteratur Konsertbesök Kan vara Musik Konst Filmkvällar information Kultur Excursioner Teaterbesök Coacherna Fritid Tjej- och pojkgrupper Coachen i klassen Diskussion kring teman Lugna ner genom närvaro i verkstad / klassen Övningar i gruppdynamik Idrott Bekanta sig med idrottsgrenar Kan vara Resor till olika idrottsevenemang Spelkvällar Delta i olika turneringar och evenemang Faktabank om hälsa och motion l Coachen i klassen/coachen i skolan berör coachernas konkreta närvaro i studiemiljön l Information innebär kontinuerlig rapportering och sammanställning Bilden av coachernas tänkbara arbetsuppgifter är ett resultat av kartläggningsarbetet våren 2009 och blev en utgångspunkt för verksamheten under projekttiden. Coachning som metod har varit en viktig utgångspunkt för arbetet i skolorna. 7
8 Foto: Lasse Tallqvist Coachning En av projektets initiativtagare, avdelningschef Per-Erik Weckström vid Folkhälsans förbund rf, övervägde tillsammans med projektledaren Maria Leppäkari vilken titel de anställda skulle ha. De fyra heltidsanställda, två kvinnor och två män, fick gå under namnet coach. I valet av arbetsbenämning utgicks från det förhållningssätt till arbete med unga som projektet hade som utgångspunkt. Under projekttiden har arbetsbilden vidareutvecklats utgående från utbildningsanordnarnas behov. Coachning som metod handlar om processer för att frigöra och möjliggöra människors potential. Nyckelorden är vilja, handling och förändring. Genom övningar, aktivt lyssnande och uppmuntran stöder coachen till handling. Ordet coach (eng.) började användas under 1500 talet och beskrev något som fraktade människor från ett ställe där de var till ett ställe dit de ville komma. Ordet kan alltså ses som en metafor för något/någon som för människor till en önskad plats. På 1970-talet började några idrottstränare fundera på begreppet och tog till sin uppgift att frakta idrottare från en lägre prestationsnivå till en högre prestationsnivå. Bland dem är den mest kända Timothy Gallwey, som i sin bok The Inner Game of Tennis (1975) reflekterade över 8
9 coachning som verktyg. Boken riktade sig främst till tennisspelare, men visade sig senare vara en framgång även utanför tennisbanan. Hans grundprincip löd: Strunta i utvärdering och bedömning, skapa mentala bilder i huvudet där du ser dig själv lyckas och låt det hela ske av sig själv! Coachningen har vunnit fotfäste inom olika discipliner och är effektiv för att uppnå bättre självkännedom. Inom projektet har vi integrerat coachningen i våra hälsofrämjande insatser vid yrkesinstituten. I Tipsbanken redogör vi mera detaljerat för vad vi avser med coachning som hälsofrämjande metod. Interventionernas teoretiska bakgrund Projektet har varit förebyggande och hälsofrämjande till sin natur. Med förebyggande arbetsinsatser avser vi verksamhetsformer som uppmuntrar och stöder människor till en hälsosam livsstil genom att skapa fysiska och sociala miljöer som stöder hälsa och livskvalitet. Begreppet hälsofrämjande är mångfacetterat. Med detta syftar vi, i enlighet med Folkhälsans gängse principer, på det salutogena förhållningssätt med hjälp av vilket vi strävat efter att skapa delaktighet och känsla av sammanhang. Vårt holistiska perspektiv bygger på tanken om att se individen som en psykofysisk helhet som lever i socialt samspel med sin omgivning (Lindström, B & Eriksson, M The Hitchhiker s Guide to Salutogenesis 2010). Vi har tillämpat A. Antonovskys teoretiska perspektiv SOC (även känd som KASAM, eng. sense of coherence) som betonar känsla av sammanhang som skapas genom begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. I praktiken har detta betytt att vi aktivt försökt engagera ungdomarna i sina egna liv med hjälp av coachning som metod. På ett mera allmänt plan har vi strävat efter att lyfta fram SOC-perspektivet vid skolorna och på de samarbets- och nätverksarenor där vi varit verksamma under projekttiden. Våra verktyg har granskats inom ramen för Folkhälsans internutbildning Hälsofrämjande skola under ledning av professor Bengt Lindström och HvD Monica Eriksson vid Folkhälsans center för hälsofrämjande forskning & IUHPE (International Union for Health Promotion and Education). Utgångspunkten för vårt arbete har varit att, i enlighet med projektplanen, sätta in extra stöd för unga som studerar vid yrkesinstitut. Det har konkret handlat om att stärka studerandenas sociala resurser bl.a. genom social träning och sociala evenemang (se Tipsbanken). Våra ambitioner har varit att utveckla metoder som underlättar övergången från den grundläggande utbildningen till andra stadiets yrkesutbildning samt att stöda studerande vid YI i samarbete med utbildningsenheten. Det har handlat om grupp- och individuell coachning, evenemang och annat stöd som utarbetas i samråd med skolans personal och regionala aktörer. 9
10 Foto: Johanna Wikgren-Roelofs Projektsamarbete och nätverk Arbetsglädje och samarbete är nödvändigt för att ett projekt ska bli lyckat. I början av projektet initierade fyra finlandssvenska projekt med ESF-finansiering OptiMera 2, StudieFlex, Ungdomslotsen och På rätt spår en gemensam sektoröverskridande agenda där vi kunde stöda varandra i likartade projektprocesser. Samarbetet har varit konkret och innehållit idéutbyte, gemensamma seminarier och en gemensam agenda för utveckling av det uppsökande arbetet på svenska som getts vidare till Nätverket ULA (Ungdomar/Lärande/Arbete). Samarbetet visualiserades med hjälp av en gemensam tryckt broschyr (se s. 11). Samarbetet har genomgående ägt rum vid yrkesinstituten Prakticum och Axxell där coacherna har varit verksamma och kunnat medverka i vardagen. Konkreta resultat av samarbetet med aktörerna i regionerna presenteras närmare på projektresultat-dvd:n med Tipsbanken och i projekt styrgruppens framtidsscenarier nedan. 10
11 OptiMera2 Arbetsplatsförlagd handledning och konsultationer. Stöd för utarbetande av lokala handlingsplaner och -modeller. Föreläsningar även i samarbete med andra. Utbilda 25 arbetskonsulenter. Riktar sig till hela Svenskfinland. samarbete Konkreta verktyg livskompetens StudieFlex Arbetssätt i skolan som ger aktiva studerande. Elektronisk personlig studieplan. Tydliga handlingsstrukturer i skolan och i skolans kontaktnätverk. Skolan och utbildningen ska vara tillgänglig. samarbete Ungdomslots livskompetens Studerande med färdigheter för yrkeslivet livskompetens På rätt spår samarbete Samarbete med grundskolorna och myndigheter kring ungdomar och deras sysselsättning. Följ upp elevintagningen för att kunna hjälpa elever som inte fått en studieplats efter grundskolan. Uppsökande verksamhet. Förebyggande motivationsarbete. motivation Hälsofrämjande arbete vid yrkesinriktad utbildning på andra stadiet. Förebyggande arbetsinsatser i skolmiljön för ungdomar. Utveckling av coachande arbetsmodeller och -processer. Befrämja samarbetsnätverk. Coachning samarbete Bild på samarbetet mellan de finlandssvenska ESF-projekten. Vi har kunnat identifiera och bestyrka argumentet att stöd för yrkesstuderande ungdomar behövs på flera olika plan. Ungdomarna står inför mångfacetterade utmaningar och ett förebyggande av de problem utmaningarna kan medföra kräver, från vårt perspektiv sett, ett mångprofessionellt nätverk. Detta är centralt för att undvika att den unga slinker igenom det stödnätverk som finns. 11
12 Projektresultat och framtid Pilotprojektet har utvärderats externt under hela projektperioden av Yrkeshögskolan Novias personal och studerande vid utbildningsprogrammet för vård och det sociala området. Projektets styrgrupp utsåg en arbetsgrupp som sammanfattat gemensamma visioner för hur På rätt spårs projektinsatser kan leva vidare. Visionerna för framtiden och projektets fortlevnad har sammanfattats i tre scenarier: förebyggande ungdomsarbete vid yrkesinstitut; kommunalt uppsökande och nya projekt. Framtidsscenarier & förverkligande FÖREBYGGANDE UNGDOMSARBETE VID YI Integrering av projektpraxis Ungdomspedagog - tjänst vid Practicum Fördjupat samarbete Loket & SVEPS Nätverk & ungdomssamarbete i skolan KOMMUNALT UPPSÖKANDE Ansvarsperson enl. nya ungdomslagen i Raseborg Behov av stödpersoner för ungdomar? FiSve ESF projektsamarbete NYA PROJEKT Lärocoachning vid Practicum Yrkesstart i utveckling / YA FH tutorskolningspaket Hangö högstadiums kuratormodell FH Ungdomsforum i Raseborg Styrgruppens framtidsscenarier och hur de förverkligats. 12
13 SCENARIE 1 FÖREBYGGANDE UNGDOMSARBETE VID YRKESINSTITUT är en integrering av projektpraxis. YI-personal integrerar coacharbetet och samarbetsresultaten i sin ordinarie verksamhet, t.ex. som tutorverksamhet vid Axxell Raseborg inkl. Folkhälsans utveckling av tutorarbete på andra stadiet, klassäldste, internat- och fritidsverksamhet i mån av möjligheter, satsningar på första och sista årets studerande samt framtidsdiskussioner. Man vidareutvecklar kontakterna med det uppsökande ungdomsarbetet i regionerna och för in hälsofrämjande (resursförstärkande) arbetsmetoder som stöd i ungdomsutbildningen m.m. Förslag, processbeskrivningar och annat material har satts in på Axxells intranät Fronter. För mera detaljer, se Tipsbanken. I scenariot ingår integrerat samarbete med kommunalt ungdoms arbete. Se dvdintervjun med Berit Dahlin om det nya samarbetet med Helsingfors svenska ungdomsarbetsenhet (Sandels) och Prakticum som projektet varit initiativtagare till. Inspirerade av På rätt spår-samarbetet har Prakticum skapat en ny tjänst och anställt en ungdoms pedagog som är med och utvecklar studerandevårdens/studiebyråns verksamheter och trivseln i skolan (se intervjun med Harriet Ahlnäs på dvd:n). Den grundläggande utbildningen har också uttalat intresse för en coach i grundskolan. Att ha en specialungdomsarbetare som coach i skolan har väckt intresse och utreds vidare vid Helsingfors svenska enhet för ungdomsarbete. Scenariet har också diskuterats i Raseborg och även Vanda har uttryckt intresse. SCENARIE 2 KOMMUNALT UPPSÖKANDE är förankrat i det kommunala uppsökande arbetet. Under projekttiden trädde den nya ungdomslagen i kraft, där kommunens centrala roll i arbetet med ungdomar som löper risk för marginalisering blivit tydligare. I Raseborg har projektet medverkat i processerna för att en uppsökande ansvarsperson i Raseborg skulle utses och kommunen möter nu exemplariskt den nya ungdomslagens utmaningar. Det ger möjligheter till fördjupat samarbete mellan kommunen, utbildningsenheterna och ungdomsverkstäderna Loket-Veturi och Fyren samt SVEPS i Helsingfors. Under projekttiden har vi stött på utvecklingsutmaningar i kommunerna bl.a. när det gäller stödpersoner för ungdomar. Det samarbete som startat mellan de Finlandssvenska ESFprojekten utvecklas på nationell nivå vidare vid Regionförvaltningsverken och samarbete kring uppsökande frågor utvecklas vidare genom det nationella ULA-nätverket. 13
14 SCENARIE 3 NYA PROJEKT är de projektinitiativ som genererats från nätverks- och annat samarbete. Nya samarbets- och projektmöjligheter finns när det finns en gemensam vilja. Det är därmed fritt fram för alla att låta sig inspireras av de scenarier som vi lyft fram inom projektet. Som exempel kan nämnas projektet Lärarcoachning vid YI Prakticum fr.o.m. maj 2011 med På rätt spår-coachen Mikaela Nyholm. Andra synergieffekter som kan ses är Yrkesakademins nya coachning-inspirerade projekt Yrkesstart i utveckling i Vasa. En eventuell vidareutvecklingstanke med potential i regionerna är svenskspråkig yrkesstart i form av en startverkstad. Folkhälsans förbund rf vidareutvecklar konceptet hälsofrämjande coachning, bl.a. i form av internutbildning och andra stadiets tutorarbete. Styrgruppen poängterade vikten av preventivt arbete generellt och speciellt coping för föräldrar med ungdomar (jfr Folkhälsans familjeverksamhet). Vi ser det som allt viktigare med förebyggande studerande- och föräldraarbete. Här vill vi lyfta fram att bl.a. Hangö-kuratorn Eija Salo i samarbete med PRS har arbetat fram en förebyggande socialpedagogisk modell (inkl. Föräldrakraft, Framtidsdialog) i sitt examensarbete för socionom YH vid Yrkeshögskolan Novia som vi rekommenderar för tillämpning och vidare utveckling. Sofia Wickström har som praktikant inom projektet och som examensarbetsskribent i samråd med PRS skapat en konkret Tipsbank med lämpliga övningar som vi också rekommenderar. För mera info, se länkarna till examensarbeten vid yrkeshögskolornas webbibliotek Thesus.fi på dvd:n under Tipsbanken. I examensarbetena finns fler goda tips på hur studerandevården och arbetet med ungdomar i allmänhet kunde utvecklas. En idé om yrkesfaddrar eller s.k. yrkesmentorer lades fram men utvecklades inte vidare. Styrgruppen hade projekterfarenheter från Axxell (inte så bra resultat) medan Prakticum vidareutvecklar konceptet inom ramen för vuxenstudier. Pensionärer upplevs för gamla, unga alumni är eventuellt ett alternativ (jfr t.ex.med YH Novias studerandekår Noviums mentorprojekt och Åbo Akademis alumnimentorprojekt KarriärKontakt). Ett förslag som lades fram var att skapa en plattform där allas röster blir likvärdigt hörda i frågor som berör ungdomar, t.ex. en fortsättning på PRS regionala Ungdomsforum i Raseborg med Folkhälsan i regionen som sammankallare. Möjligheter utreds. Också vidareutveckling av konkreta handlingsmodeller för stöd i förebyggande syfte efterlystes, t.ex. en utveckling av metoden Framtidsdialogen utomstående samtalsledare som för ett coachande samtal med fokus på framtiden. Metoden kunde vidareutvecklas i samband med att studerandevården utvecklas. Utvecklingspotential finns också i virtuella mentorer som t.ex. Sluta panta, Fråga nu, ungdomars samtalsjour m.m. 14
15 Finansiärer Styrgruppens medlemmar Regionförvaltningsverket i Södra Finland Europeiska Socialfonden Hävkraft från EU Folkhälsans Förbund rf Kommunerna i västra Nyland: Raseborg, Hangö, Ingå Kommunerna i huvudstadsregionen: Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Kyrkslätt, Sibbo Peter Rolin (ordf., SVEPS), suppleant Anita Silfverberg Maria Leppäkari, På rätt spår-projektledare (sekr.) Viveca Hagmark (Folkhälsans Förbund r.f.), suppleant Anne Pärnänen Eva Storgårds (Raseborgs stad), suppleant Kerstin Johansson-Juup Annika Bussman (Axxell), suppleant Lena Johansson Harriet Ahlnäs (YI Prakticum), suppleant Merja Björkman Berndt-Johan Lindström (Vanda stad), suppleant Niclas Rönnholm Eva Juslin (YH Novia), suppleant Johanna Wikgren-Roelofs Frank-Ole Hägglund (Raseborg Arbetsoch näringsbyrå), suppleant Majvor Lindstedt Anne-Maj Paldanius-Rehn (Folkhälsan Syd Ab/Loket-Veturi) Michael Mäkelä (Regionförvaltningsverket i Södra Finland) Projektets mål och förverkligande Projektets kvalitativa mål har varit att utveckla hälsofrämjande arbetsmodeller med olika instrument för hur man i arbetet med ungdomar i ett förebyggande syfte kan stöda och motivera dem att fullfölja sina yrkesstudier och därmed förbättra deras möjligheter att finna sin plats i samhället. Detta kan bidra till att skapa en socialt och kulturellt hållbar grund för de unga att stå på. 15
16 Ett kvalitativt mål med projektet var också att göra övergången från grundskola till andra stadiet så friktionsfri som möjlig. Projektet har skapat arbetsverktyg som kan vara till hjälp för att minska studieavbrotten och därmed motverka utanförskap och utslagning. Till projektets kvalitativa mål har också hört att främja jämlikhet i skolan. Att mäta förebyggande arbete kvantitativt är närmast en omöjlighet. Trots detta gjordes i projektplanen den kvantitativa uppskattningen att projektet skulle nå 60 individer i den primära målgruppen. Mätningen är omöjlig att göra i praktiken, eftersom projektinsatserna varat i endast dryga två år. I faktarutan presenteras dock vissa kvantitativa data. Projektarbetet inleddes med en kartläggning med hjälp av vilken vi kunde bekanta oss med samarbetsparterna och tillsammans med yrkesinstitutens personal göra upp riktlinjerna för projektinterventionerna enligt rådande behov. Under projekttiden har processerna och metoderna konkretiserats och utkristalliserats till en övergripande helhet som vi presenterar på dvd:n. Faktaruta Personer som har deltagit i projektets informationstillfällen 1149 personer YI-studerande ungdomar som deltagit i projektet 1314 studerande (551 kvinnor, 763 män) Studerandegrupper 87 studerandegrupper Sammanlagda gruppträffar 3780 studerande På förhand bestämda träffar med individuella studerande 34 studerande Antal projektstyrgruppsmöten 7 Projektets faser Liksom alla projekt, kan även På rätt spår delas in i faser. För att åskådliggöra hur faserna sett ut, delar vi in dem i följande faser: definitionsfasen (då ramarna för projektet byggdes upp), planeringsfasen (då projektet mera konkret planerades), genomförandefasen (då verksamheten pågick) och reflektionsfasen (då projektmaterial och dylikt sammanställdes). Bilden på sida 17 visar hur de olika faserna i projektet har sett ut. 16
17 Verksamhet Definitionsfasen Våren 2008 Hösten 2008 Våren 2009 Hösten 2009 Våren 2010 Hösten 2010 Våren 2011 Ramarna för projektet utarbetas och ramarna skrivs Projektledare anställs Projektcoacher anställs Planeringsfasen Kartläggningsarbetet vid yrkesinstituten genomförs Arbetsbilden presenteras för projektets styrgrupp Konkreta planer för coachernas verksamhet skapas Genomförandefasen Arbete för aktivt medborgaskap Coachen i skolan/klassen Arbete för trivsel och fritid Skapa material Extern utvärdering Projektrapportering Presentation av projektet vid olika sammanhang Reflektionsfasen Kontinuerlig reflektion kring coachernas verksamhet Sammanställning av projektrapport Slutseminarium
18 Framtida utmaningar Förebyggande processer och hälsofrämjande arbete är en konstant utmaning i reaktiva miljöer. Relevanta frågeställningar i vårt arbete har därför genomgående varit: a) Hur når vi studerande som verkligen behöver vår hjälp? b) Vilka metoder använder coacherna sig av för att närma sig olika teman för att faktiskt möjliggöra empowerment? c) Vad betyder coachning i vår kontext? Att besvara dessa frågor har i praktiken visat sig vara mycket svårt. Vi återknyter här till en av den hälsofrämjande teorins klassiska resonemang om känsla av sammanhang (SOC), A. Antonovsky och Bengt Lindströms metafor om att simma i livsfloden, med hjälp av vilken det hälsofrämjande arbetet ofta beskrivs. Genom att återknyta till våra projekterfarenheter och förankra dem i våra teoretiska ansatser, vill vi lyfta fram följande iakttagelser. För hälsofrämjande insatser räcker det inte med att enbart förebygga stress eller bygga broar för att människan inte ska falla i livsfloden och drunkna. Det är mycket viktigare att människan själv lär sig att simma. På detta sätt kan hon undvika att drunkna eller att gå i fördärv. Livsfloden illustreras med hjälp av Bengt Lindströms bild (s. 19). I metaforen föreställs livet som en flod med sjukdom, stenar, som simmaren kan slå sig på och skada sig på samt ett vattenfall som leder till förintelse och slutligen hennes död. Samhället och stödnätverk kan skydda människan som simmar i denna flod genom att bygga hinder för vassa stenar, bygga dammar och nät för att hindra människan att gå över stupet och slutligen drunkna, men dessa är i grunden protektiva åtgärder. I ett hälsofrämjande arbetssätt strävar vi efter att människor lär sig simma i livsfloden. Att nå de studerande som verkligen behöver hjälp med att lära sig simma i livets flod har visat sig mycket svårt. Detta speciellt då yrkesinstitutets krav på simkunnighet i regel i hög grad baserar sig på studerandes förmåga att prestera studieveckor inom utsatt tid. Studieprestationerna, eller närmare bestämt avsaknaden av dessa, har de facto inte för oss i projektet varit 18
19 Bild på livsfloden av Bengt Lindström. något absolut mått på hälsa, utanförskap eller marginalisering. För att uttrycka det annorlunda: för att nå de ungdomar som är i behov av stödande insatser för att klara sig framåt i livets flod är den i projektplanen formulerade utgångspunkten för en coach vid YI kanske inte den bästa tänkbara. För en fungerande coachmodell krävs ytterligare kritisk granskning av processerna. Coachning-arbetssättet är ingalunda ett mirakelrecept på förändring här handlar det mera om att reflektera över våra förutfattade meningar och inställningar till vårt arbete med unga. Ta en titt på vår dvd och bekanta dig med vår Tipsbank för att se hur vi resonerar. Tillsammans kanske vi finner ytterligare sätt att hjälpa ungdomar att simma i livsfloden. 19
20 STUDIER LIVET FRITID VÄNNER SKOLA FRITID FAMILJ HEM VÄNNER FRAMTID FAMILJ SKOLA FRITID Faktaruta Projektets helhetsbudget för projekttiden = ,00 euro 75 % av kostnaderna, euro, från Europeiska socialfonden ( ,00 euro) och statsfinansiering ( ,00 euro) från Regionförvaltningsverket 15 % av kostnaderna, euro, från kommunala samarbetsparter i huvudstadsregionen och västra Nyland 10 % av kostnaderna, euro, från Folkhälsans förbund rf
PROTOKOLL 1/ STYRGRUPPSMÖTE STORA KOMET. Plats : Regionförvaltningsverket, Bangårdsvägen 9, H:fors Mötesrum: Vene
Sida 1(5) PROTOKOLL 1/ 24.8.2016 STYRGRUPPSMÖTE STORA KOMET Plats : Regionförvaltningsverket, Bangårdsvägen 9, H:fors Mötesrum: Vene Tid: 24.8.2016 kl. 9.30-10.53 Ordförande : Mäkelä Michael Sekreterare:
Läs merProjektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM)
Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM) Innehåll 1. Bakgrund och behov 2. Målsättningar och målgrupp 3. Samarbetsorganisationer och samarbetsparter 4. Projektets resultat
Läs merSTUDIER LIVET FRITID SKOLA VÄNNER SKOLA
STUDIER LIVET FRITID VÄNNER SKOLA FRITID FAMILJ HEM VÄNNER FRAMTID FAMILJ SKOLA FRITID Innehåll INLEDNING TILL TIPSBANKEN Projektet På rätt spår har varit ett regionalt utvecklingsprojekt med yrkesinstitutstuderande
Läs merFokus på framtiden Resurscentret Föregångarna.
Fokus på framtiden BAKGRUND En arbets-/ungdomsverkstad, som grundades i Vasa år 2000. 3:e sektorn, Svenska studiecentralen / SFV Föregångarna hjälper personer att hitta sin plats i tillvaron vad gäller
Läs merTeman i presentationen
Teman i presentationen Allmänt om DelSam och dess målsättning Ur ungas synvinkel granskas de framkomna element och mekanismer som antingen stöder delaktighet eller ökar risk för marginalisering Ur professionellas
Läs merAnn Backman. Projektresultat från DelSam i Österbotten
Ann Backman Projektresultat från DelSam i Österbotten FSKC ARBETSPAPPER 5/2015 Projektresultat från DelSam i Österbotten Ann Backman: Projektresultat från DelSam i Österbotten FSKC Arbetspapper 5/2015
Läs merFokus på framtiden. Elevvårdsdagar i Vasa Resurscentret Föregångarna
Fokus på framtiden Elevvårdsdagar 2-3.11.2011 i Vasa BAKGRUND En arbets-/ungdomsverkstad, som grundades i Vasa år 2000. 3:e sektorn, Svenska studiecentralen / SFV Föregångarna hjälper personer att hitta
Läs merFörnamn. Efternamn. E-post. Telefonnummer
Förnamn Efternamn E-post Telefonnummer Välkommen med i vänelevsverksamheten du har ett viktigt uppdrag! Som vänelev bryr du dig om hur andra har det, delar med dig av dina erfarenheter, är med och skapar
Läs merVi hjälper dig hitta nya vägar.
Vi hjälper dig hitta nya vägar. En enda handling kan göra hela skillnaden i en människas liv. En enda medmänsklig gärning kan betyda allt. En så stor makt över en annan människas liv kan vi ha. (Stefan
Läs merProjekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun. En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande.
23 maj 2014 ESF: Europeiska Socialfonden Programområde 2 Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande Lärande utvärdering
Läs merSABIR- en samarbetsmodell som stöd för personalen när oro uppstår. 8.5.2012 Eivor Söderström, Helsingfors stad
SABIR- en samarbetsmodell som stöd för personalen när oro uppstår 8.5.2012 Eivor Söderström, Helsingfors stad Sektorbaserat servicesystem och människans vardag Sektor A Sektor B Sektor C Enhet A1 Enhet
Läs merPROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT
PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då
Läs merBoost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!
Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra
Läs merStöd för unga i risk för marginalisering
Stöd för unga i risk för marginalisering Finlands Svenska Socialförbund rf:s kongress 14.4.2014 Sabina Öhman Uppsökande ungdomsarbete Sveps Marginaliserad? Syrjäytyneiksi luokitellaan sellaiset työ- voiman
Läs merKjell Herberts Kristinestad den 20 maj 2011
* Kjell Herberts Kristinestad den 20 maj 2011 * *... skulle den samlade lokala, regionala och nationella informationen om svenska aktiviteter vara mindre synlig och betydligt mera fragmentarisk och spretig
Läs merFörslag Inom ramen för EDU-vuxenprojektet föreslås pilotering av vuxenutbildningsvägledare 2-3 dagar/vecka på Luckan.
VUXENUTBILDNINGSSERVICE PÅ LUCKAN I HELSINGFORS Förslag Inom ramen för EDU-vuxenprojektet föreslås pilotering av vuxenutbildningsvägledare 2-3 dagar/vecka på Luckan. Bakgrund EDU-vuxen projektet (2009-2012)
Läs merKRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen
KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs mermitt mitt LIV LIV En kurs för kvinnor som vill skapa balans i sitt liv.
mitt LIV För mer information, kontakta: Eva Hellgren, telefon 031-12 89 77. E-post 128977@telia.com Katarina Modig, telefon 0709-40 08 40. E-post katarina.modig@powerpartner.se mitt LIV En kurs för kvinnor
Läs merFrågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Frågor att diskutera Hälsofrämjande arbete Inledning Nätverket för hälsofrämjande förskole- och skolutveckling i Halland 1 har sammanställt ett diskussionsunderlag som
Läs merUngdomsarbete & skola
Ungdomsarbete & skola Helsingfors svenska ungdomsarbetsenhet anordnar årligen olika former av skolsamarbete. I Ungdomscentralens spetsprojekt är utvecklande av det svenskspråkiga ungdomsarbetet ett fortlöpande
Läs merKORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN
KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN INNEHÅLL 1 Så här använder du diskussionskorten 2 Vad är dialog? 3 Förbättra din förmåga att lyssna 4 Förberedelser inför att föra en diskussion 5 Exempel ur manuset för
Läs merVINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill
VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik Vet Kan Är Vill VINNANDE ARENA Vinnande Arena är ett projekt i Vårgårda kommun som tilldelats
Läs merFörnamn. Efternamn. E-post. Telefonnummer
Förnamn Efternamn E-post Telefonnummer Respektfull Kamratskap Uppskattning Väns ppskattning Vänskap Respekt Roligt Stöda Vän Förtroende Bästa tutorhandledare, Tack för att du också som tutorhandledare
Läs merDialogduk utskriftsanvisningar
Folkhälsans dialogduk för skolpersonal erbjuder skolans kollegium en möjlighet att föra ett bra samtal om värderingarna i skolan. Att arbeta med dialogduken är en metod som skapar stora möjligheter till
Läs merUtprövning och vidareutveckling av förebyggande elevvårdsmodell
Utprövning och vidareutveckling av förebyggande elevvårdsmodell Projektgrupp: HVD, docent Lisbet Lindholm FD, docent Pia Nyman-Kurkiala PeD, docent Kristina Ström PM Rasmus Isomaa HVM Gun Jungerstam Åbo
Läs merMiL PERSONLIGT LEDARSKAP
MiL PERSONLIGT LEDARSKAP träningsläger i personligt ledarskap MiL Personligt Ledarskap är en utmanande, intensiv och rolig process. Du får genom upplevelsebaserad träning, coachning, feedback och reflektion
Läs merKORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN
KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN INNEHÅLL 1 Så här använder du diskussionskorten 2 Vad är dialog? 3 Förbättra din förmåga att lyssna 4 Förberedelser inför att föra en diskussion 5 Exempel ur manuset för
Läs merSocial Impact Report 2014
Social Impact Report 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1. Inledning... 2. Verksamhetsåret 2014... 3. Förändringsteorikarta och vision...... 3.1 Vision 4. Resultat och måluppfyllelse... 4.1 Effektmålet...
Läs merDelaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten
Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Presentation av Delaktighetsmodellen 1 Delaktighet, integrerat tänkande Delaktighetsmodellen är ett av flera arbetssätt för att främja brukares
Läs merTitel: Själv eller tillsammans? Författare: Fehmi Duraku Nyckelord: studieplaner, eget arbete, grupparbete, barnperspektiv, pedagogperspektiv.
M a l m ö h ö g s k o l a L ä r a r u t b i l d n i n g e n K S 1 0 3 F Tr e d i m e n s i o n e l l t h a n t v e r k / s l ö j d F e h m i D u r a k u S KRIVUPPGIFT Titel: Själv eller tillsammans? Författare:
Läs merDelaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten
Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Presentation av Delaktighetsmodellen Stockholm 31 januari 2014 FoU Välfärd KF Skåne 1 Delaktighet, integrerat tänkande Delaktighetsmodellen
Läs merVad är En skola för alla?
En skola för alla Vad är En skola för alla? Fyra parter som kraftsamlar: - Skaraborgs kommunalförbund (projektägare) - Fyrbodals kommunalförbund - Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund - Samordningsförbundet
Läs merhälsofrämjande skolutveckling
hälsofrämjande skolutveckling I de nationella målen för folkhälsa och i den halländska folkhälsopolicyn lyfts förskolan och skolan fram som en viktig arena för folkhälsoarbete. Som arbetsplats med över
Läs merSEMINARIUM FÖR DET SVENSKA NÄTVERKET FYREN Utbildningsstyrelsen
SEMINARIUM FÖR DET SVENSKA NÄTVERKET FYREN 7.9.2017 Utbildningsstyrelsen Vad är Fyren? Fyren nätverket för skolutveckling Fyren nätverket för skolutveckling är ett samarbetsnätverk för skolor inom den
Läs merOrdförande har ordet
Ordförande har ordet På FC Rosengård försöker vi utnyttja den positiva kraft som fotboll utgör. Med hjälp av idrotten arbetar vi förebyggande för att undvika att personer hamnar i utanförskap. Vi försöker
Läs merFacebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016
En välmående skola www.ops-tyokalupakki.fi/vasa En välmående skola Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola helhetssyn på lärandet 15.4.2015 Helsingfors 16.4.2015 Åbo
Läs merUngdomsverkstäder och Uppsökande ungdomsarbete i Finland. SVEPS Ungdomsverkstad (Svenska Produktionsskolan) Verksamhetsledare Peter Rolin
Ungdomsverkstäder och Uppsökande ungdomsarbete i Finland SVEPS Ungdomsverkstad (Svenska Produktionsskolan) Verksamhetsledare Peter Rolin Undervisnings-och kulturministeriet om verkstäder Vi placerar oss
Läs merB A C K A S K O L A N S P E D A G O G I S K A P L A T T F O R M
B A C K A S K O L A N S P E D A G O G I S K A P L A T T F O R M Du läser just nu Backaskolans pedagogiska plattform - vår skolas vision och verksamhetsidé. I denna text berättar vi vad vi vill ska utmärka
Läs merAlla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun
Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun Åtta enkla, konkreta och varsamma verktyg som bygger broar mellan människor i och utan funktionssvårigheter Det ska vara lätt att leva i Lund för alla
Läs merProcesser inom sysselsättning i socialt arbete med ungdomar och unga vuxna - inom Korsholms kommun
Processer inom sysselsättning i socialt arbete med ungdomar och unga vuxna - inom Korsholms kommun 1 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Vägen till socialbyrån... 3 3. AN- byrån (Arbets- och näringsbyrån)...
Läs merRapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund
Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på
Läs merJämställdhet behövs. Malin Gustavsson, Folkhälsans förbund Ingeborg Rask, Utbildningsstyrelsen
Jämställdhet behövs Malin Gustavsson, Folkhälsans förbund Ingeborg Rask, Utbildningsstyrelsen Bakgrund INTRESSE Forskning, intresse och offentliga diskussioner kring ojämställdhet och utbildning har ökat
Läs merAnvisning till slutrapport för projektstöd
Anvisning till slutrapport för projektstöd När du har avslutat ditt projekt ska du skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten
Läs merTio punkter för en lärande arbetsplats
Tio punkter för en lärande arbetsplats Arbetsplatslärande är ett begrepp som får allt större utrymme i samhällsdebatten. Ordet används bland annat inom gymnasieskolan, på yrkesutbildningar, vid internutbildningar,
Läs merFrågor för reflektion och diskussion
Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller
Läs merBoksammanfattning. Konsten att få andra att prestera
Boksammanfattning Konsten att få andra att prestera Konsten att få andra att prestera är framför allt ett användbart verktyg för dig som vill utveckla dig själv och dem du leder. Med hjälp av både skisser
Läs merFINLANDSSVENSKA VÄGLEDARDAGAR I HELSINGFORS
FINLANDSSVENSKA VÄGLEDARDAGAR I HELSINGFORS 29-30.10.2014 Ett nationellt och finlandssvenskt perspektiv. Hur jobbar man konkret på olika håll i Svenskfinland med uppsökande ungdomsarbete? Varför/hur ska
Läs merBORGÅ STAD BESKRIVNING AV TJÄNSTER 1.8.2014 Psykolog- och kuratorstjänster för andra stadiet läsåret 2014 2015
BORGÅ STAD BESKRIVNING AV TJÄNSTER 1.8.2014 Psykolog- och kuratorstjänster för andra stadiet läsåret 2014 2015 Med psykolog- och kuratorstjänster avses att elevhälsans psykolog och kurator ger stöd och
Läs merMåldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun
Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun Om fritidshemmet Fritidshemmet erbjuder omsorg för elever i förskoleklass till och med årskurs 6, fritidshemmet har också ett särskilt
Läs merMentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap
Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder
Läs merVasa övningsskola. Inspiration för det lokala läroplansarbetet
Vasa övningsskola Inspiration för det lokala läroplansarbetet Inspiration för den lokala läroplansprocessen VAD ÄR LPstöd 2016 ger inspiration för den lokala läroplansprocessen. är en utbildningshelhet
Läs merStrategi för Agenda 2030 i Väst,
Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och
Läs merPM STYRGRUPPEN FÖR UTVECKLINGSENHETEN FÖR VÄLFÄRD I BARNDOMEN I VÄSTRA OCH MELLERSTA NYLAND
PM STYRGRUPPEN FÖR UTVECKLINGSENHETEN FÖR VÄLFÄRD I BARNDOMEN I VÄSTRA OCH MELLERSTA NYLAND Tid: Tisdag 26.2.2008 kl. 12.30-15.30 Plats: Järvenpää talo (Hallintokatu 4), mötesrum 3 Närvarande: Olli Laiho
Läs merAnordnarna av gymnasieutbildning 37/520/2010
Datum 26.5.2010 Anordnarna av gymnasieutbildning Dnr 37/520/2010 Ärende ANSÖKAN TILL PILOTPROJEKTET FÖR STUDIEHANDLEDNING I GYMNASIET OCH FINANSIERING SOM HÄNFÖR SIG TILL DEN Undervisnings- och kulturministeriet
Läs merFrågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR FÖRSKOLAN Frågor att diskutera Hälsofrämjande arbete Inledning Nätverket för hälsofrämjande förskole- och skolutveckling i Halland 1 har sammanställt ett diskussionsunderlag som
Läs merInnehåll upplägg och genomförande
Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt
Läs merHällevadsholms förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Hällevadsholms förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Läs merVerksamhetsplan 2010
BAKGRUND Föreningen Åbo Kringlan r.f. har sedan 2002 verkat i Åbo som ett resurscentrum med syfte att skapa bättre förutsättningar för svenskspråkiga personer i behov av socialt, fysiskt och psykiskt stöd.
Läs merProtokoll fört vid styrgruppsmötet för Stora Komet
Protokoll fört vid styrgruppsmötet för Stora Komet 16.11.2016 Plats: Vene, Regionförvalntningsverket, Helsingfors Närvarande var: Michael Mäkelä (ordförande) Dana Björkström-Jung Yvonne Bergholm Peter
Läs merSTRATEGISKA ARBETE MOT 2025
SVENSK SIMIDROTTS STRATEGISKA ARBETE MOT 2025 1 SVENSK SIMIDROTTS STRATEGISKA ARBETE MOT 2025 2 SVENSK SIMIDROTTS STRATEGISKA ARBETE MOT 2025 INNEHÅLL 3 INLEDNING 4 BÖRJA MED EN NULÄGESANALYS 6 SÄTT DET
Läs merHandlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år
Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år 2014 2019 Fritidsgårdsverksamheten i Västerås är en verksamhet att vara stolt över. Varje vecka besöker tusentals ungdomar våra fritidsgårdar, för
Läs merMålmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg
Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete
Läs merFÖR SAMARBETSPARTNERS. Motivationslyftet
FÖR SAMARBETSPARTNERS Motivationslyftet En metod i fem steg som syftar till att öka individers motivation och självledarskap samt förmåga till reflektion kring sig själv och sin omgivning. Jag siktar mot
Läs merNationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning
Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning Vilka slags medborgare behöver Finland i framtiden? Aktiva och innovativa Kreativa och skickliga i att tillämpa sina färdigheter Mångkunniga
Läs merDiskussionsmaterialet i workshoppen består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet
Syftet med workshopen är att deltagarna ska få göra hela resan som ligger bakom inriktningen Socialdemokraterna framtidspartiet. De ska också få möjlighet att reflektera kring vad den innebär för dem själva
Läs merStrategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete
Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor
Läs merFakta om ungdomsgarantin
9.4.2014 Fakta om ungdomsgarantin Slutrapporten över det forskningsinriktade stödet för ungdomsgarantin publicerades den 1 april 2014. Nedan presenterade fakta bygger till stora delar på nämnda rapport.
Läs merÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN I GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA, KAPITEL 4.3 STUDERANDEVÅRD
BILAGA 6/011/2014 ÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN I GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA, KAPITEL 4.3 STUDERANDEVÅRD 4.3 Studerandevård Målet med studerandevården i gymnasiet är att främja de studerandes lärande,
Läs merDelaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten
Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Presentation av Delaktighetsmodellen Avslutningskonferensen den 19 november 2015 Delaktighet, integrerat tänkande Delaktighetsmodellen är ett
Läs merBAKKE-MODELLEN Barn Aktör Kultur Kreativitet projekt
BAKKE-MODELLEN Barn Aktör Kultur Kreativitet projekt En modell för hur barnet i projektarbete skapar sin egen kultur som aktiv aktör 1 Inledning Denna handbok är en produkt från examensarbetet Konst(igt)
Läs merESF- projektet OptiMax Utbildningsstyrelsen som finansiär 01.02.2011-31.12.2014
ESF- projektet OptiMax Utbildningsstyrelsen som finansiär 01.02.2011-31.12.2014 Sammanfattning av slutrapporten enligt rubrikerna i rapporteringssystemet EURA 2007 A-K Sundqvist, projektledare Projektledarens
Läs merSida 1 av 5 Projektplan bilaga till ansökan projektstöd Leader Folkungaland Ver: 2009 03 05
Projektets namn: Sida 1 av 5 Projektplan bilaga till ansökan projektstöd Ver: 2009 03 05 1. ALLMÄNNA UPPGIFTER Datum för projektstart: 2009 09 14 Datum för projektslut: 2010 02 01 Totalt sökt belopp kr:
Läs merKommunikation. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun
Kommunikation Utmaning Sammanhang Motivation Förväntningar är grunden för vår pedagogiska plattform. Varje utvalt ord i vår plattform vilar på vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet. Läs mer om detta
Läs merskola och arbetsliv i samverkan
skola och arbetsliv i samverkan Transfer - skola och arbetsliv i samverkan Transfer är Sveriges största organisation för förmedling av föreläsare och förebilder från arbetslivet till skolan. Syftet är
Läs merSkolplan Aspero Friskolor AB
Skolplan Aspero Friskolor AB 2017-2020 Antagen av skolstyrelsen 2017-01-27 Skolplanens syfte Skolplanen är Asperos styrdokument för den dagliga verksamheten för samtliga, elever och personal, vid Asperos
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merDe svenska gymnasierna i Huvudstadsregionen Ole Norrback. Gymnasiekonferensen Kommunernas hus
De svenska gymnasierna i Huvudstadsregionen Ole Norrback Gymnasiekonferensen 24.5.2012 Kommunernas hus De svenska gymnasierna enligt antalet studerande Nio gymnasier med ca 2450 studerande Över 500: Mattlidens
Läs merResultatbedömning av utbildningarna genom extern granskning av examensarbeten projektplan
Sida 1 (6) - 2010-01-27 Resultatbedömning av utbildningarna genom extern granskning av examensarbeten projektplan Sammanfattning Syftet med projektet är att utveckla resultatbedömningar av utbildningarna
Läs merFörskolan Lejonkulans pedagogiska planering
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer
Läs merAnn Backman och Eivor Söderström. Möjliga utvecklings- och samarbetsområden mellan Optima och ungdomsverkstad
Ann Backman och Eivor Söderström Möjliga utvecklings- och samarbetsområden mellan Optima och ungdomsverkstad FSKC ARBETSPAPPER 5/2014 Möjliga utvecklings- och samarbetsområden mellan Optima och ungdomsverkstad
Läs merPROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm
PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara
Läs merSOCIALTJÄNSTER FÖR BARN OCH (VESPA)-PROJEKTET UNGA PÅ NÄTET. Projektplanerare Heli Parikka Utvecklings socialarbetare Merja Saukko
SOCIALTJÄNSTER FÖR BARN OCH UNGA PÅ NÄTET (VESPA)-PROJEKTET Projektplanerare Heli Parikka Utvecklings socialarbetare Merja Saukko SOCIALTJÄNSTER FÖR BARN OCH UNGA PÅ NÄTET (VESPA Socialarbetaren arbetar
Läs merKortfattad slutsummering, arbetsgrupp Kollegial Mötesplats Konkreta förslag på verksamhet, service och tjänster, kompetens och nyckeltal
FÖRUTSÄTTNINGAR Arbetsgruppen har nedan identifierat ett antal förutsättningar för att föreslagna aktiviteterna och struktur ska kunna genomföras och svara upp mot kvalitetskriterierna: Avstämning av medlemmens
Läs merVernissage. 17 december 2012 kl. 13.00 16.00. Sensus Möte Plan 9, Klara Södra Kyrkogata 1, Stockholm
Vernissage 17 december 2012 kl. 13.00 16.00 Sensus Möte Plan 9, Klara Södra Kyrkogata 1, Stockholm Det pågår en strukturförändring inom svensk vård och social omsorg. För att svara upp mot de ökade krav
Läs merUtvecklingsdialog med regionala ordföranden och samordnare inom VO-College! En utvecklingsresa pågår
Utvecklingsdialog med regionala ordföranden och samordnare inom VO-College! En utvecklingsresa pågår Statsbidrag för att utveckla regionala stödfunktioner mellan skola och arbetsliv om yrkesutbildning
Läs merPLUGGA KLART ESF-projekt i Dalarna
PLUGGA KLART ESF-projekt i Dalarna Att minska studieavbrotten är en av de allra viktigaste uppgifterna för skolan idag Åke Sandberg Förbundschef Västerbergslagens utbildningscentrum EUROPEISKA UNIONEN
Läs merProjektplan Projekt Oberoende 2012 2014
Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation
Läs mer- En lokal utvecklingsorganisation till ert förfogande!
- En lokal utvecklingsorganisation till ert förfogande! Pomoväst rf En stark del av det Västnyländska utvecklingsarbetet redan från år 1997! Verksamhetsområde Hangö, Raseborg, Ingå, Sjundeå och Kyrkslätt
Läs merBarn- och elevhälsoplan
Barn- och elevhälsoplan Fastställt av Barn- och utbildningsnämnden Datum för fastställande 2016-03-23, 32 Giltighetstid Tills vidare + årlig översyn Revidering beslutas av skoldirektör. Ansvarig funktion
Läs merTidig insats- ett utvecklingsprojekt för de yngsta barnen
Tidig insats- ett utvecklingsprojekt för de yngsta barnen Ett socialt investeringsprojekt med plattform på familjecentralen i Klockaretorpet, Norrköping. Samverkan mellan social- och utbildningskontoret
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Ansvariga för planen Sarianne Segersten och Titti Karlsson Förskolechef Lejla Sultanic Vår vision Arbetet
Läs merKartläggande undersökning bland ungdomar hösten 2016
Kartläggande undersökning bland ungdomar hösten 2016 Kartläggande undersökning bland ungdomar hösten 2016 Barnavårdsföreningen har under år 2016 kört igång ett nytt skolprojekt för att stöda unga och hjälpa
Läs merKvibergsskolan F-3. Grundskolan Göteborgs Stad. Att välja förskoleklass och skola
Kvibergsskolan F-3 Grundskolan Göteborgs Stad Att välja förskoleklass och skola Kvibergsskolans vision Kvibergsskolan rustar eleverna med kunskaper och förmågor för att kunna leva hållbart och i balans.
Läs merLIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses
Läs merForskning och utveckling En del av vardagen vid yrkeshögskolan Mångprofessionell social- och hälsovård resursförstärkande arbetssätt
Forskning och utveckling En del av vardagen vid yrkeshögskolan Mångprofessionell social- och hälsovård resursförstärkande arbetssätt Åbo, 30.10-1.11.2012 Överlärare Pia Liljeroth PD, barnmorska Innehåll
Läs merSKOLPSYKOLOGERNAS OCH SKOLKURATORERNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014-2015. Sammanfattning
1 SKOLPSYKOLOGERNAS OCH SKOLKURATORERNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Sammanfattning Skolpsykologernas och skolkuratorernas arbete har bl.a. bestått av samarbete med skolpersonal och av klientarbete med elever
Läs merÖppna universitetet vid Åbo Akademi. Åbo Akademi Domkyrkotorget Åbo
Öppna universitetet vid Åbo Akademi 11.5.2018 1 Grundades 1918 Åbo Akademi kort information om universitetet 5500 grundexamensstuderande och 780 forskarstuderande Examina under 2017 500 magistrar och 66
Läs merELEVERS. Skolintroduktion. på sent anlända. villkor
Skolintroduktion på sent anlända ELEVERS villkor R e s u r s e n h e t e n f ö r I n t r o d u k t i o n a v n y a n l ä n d a B a r n, R I B, G ö t e b o r g s S t a d Skolintroduktion på sent anlända
Läs mer