STUDIER LIVET FRITID FRITID FAMILJ VÄNNER SKOLA VÄNNER FRAMTID HEM FAMILJ SKOLA FRITID. Rapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "STUDIER LIVET FRITID FRITID FAMILJ VÄNNER SKOLA VÄNNER FRAMTID HEM FAMILJ SKOLA FRITID. Rapport"

Transkript

1 STUDIER LIVET FRITID VÄNNER SKOLA FRITID FAMILJ HEM VÄNNER FRAMTID FAMILJ SKOLA FRITID Rapport

2 Förord Folkhälsans projekt På Rätt Spår utgick från önskemålet att skapa nya modeller för förebyggande arbete i yrkesutbildningen, speciellt för att nå studerandei riskzonen för att falla utanför både arbetsliv och yrkesutbildning. I Folkhälsans ungdomsverkstad Loket-Veturi hade vi sett behovet av att kunna ingripa tidigare. Vi önskade också komplettera ungdomsverkstädernas arbete och knyta dem närmare utbildningen. Naturligtvis var förväntningen också att under projekttiden konkret kunna erbjuda ungdomar i svåra livssituationer hjälp. Denna rapport är en sammanfattning av de centrala verksamheterna. Rapporteringen utgörs av en dvd och en Tipsbank som ger stöd att arbeta för en hälsofrämjande skola på andra stadiet. Yrkeshögskolan Novia har gjort en utvärderingsrapport över projektet. Under projektets gång har också flera studerande från Novia gjort sina slutarbeten inom projektet. Detta samarbete är vi mycket glada över. Projektet har genomförts i Axxell och vid Yrkesinstitutet Prakticum. Vi vill rikta ett varm tack till lärare och studerandevårdspersonal vid Axxell och Prakticum, i synnerhet till rektorerna Annika Bussman och Harriet Ahlnäs för ett gott samarbete. Folkhälsans omfattande hälsofrämjande arbete i skolor har fokuserat på låg- och högstadier. Projektet På rätt spår gav oss ny kunskap och insikt om arbete inom yrkesutbildningen. Folkhälsans förbund ser skolorna som viktiga samarbetsparter också i framtiden. En hälsofrämjande skola hör till våra viktigaste tyngdpunkter. I en hälsofrämjande skola integreras helhetssynen på hälsa i vardagen. Det märks genom att individerna möter varandra respektfullt och tar eget ansvar för sin närmiljö. Delaktighet uppmuntras och skolan strävar till att individerna ska skapa förändring genom aktivt handlande. Det är viktigt att såväl personalens som studerandens hälsa och arbetsförmåga främjas målmedvetet och att skolan har en fungerande studerandevård. För att fungera bör utvecklingsarbetet ske i dialog vi ser gärna att samarbetsinitiativ i framtiden också kommer från utbildningsarrangörer. Folkhälsan är den instans som koordinerar den 2

3 svenskspråkiga vänelevs- och tutorverksamheten. Under de kommande åren är det just andra stadiet som ägnas större uppmärksamhet. Jag vill rikta ett varmt tack till projektets styrgrupp med verksamhetsledare Peter Rolin från SVEPS som ordförande och som medlemmar Eva Storgårds från Raseborgs stad, Annika Bussman från Axxell, Harriet Ahlnäs från YI Prakticum, Berndt-Johan Lindström från Vanda stad, Eva Juslin från YH Novia, Frank-Ole Hägglund från Raseborgs Arbets- och näringsbyrå, Anne- Maj Paldanius-Rehn från Folkhälsan Syd Ab och Michael Mäkelä från Regionförvaltningsverket i Södra Finland samt deras suppleanter. Vi är tacksamma över finansieringen från Europeiska Socialfonden Hävkraft från EU , utan den skulle projektet inte ha kunnat genomföras. Vi har haft ett kompetent projektteam Maria Leppäkari, Mikaela Nyholm, Rebecca Karlsson, Petteri Pitkänen och Kim Meller där alla medlemmar varit kunniga och mycket engagerade i sitt arbete. De har lyckats bra med balansgången mellan de studerandes, skolpersonalens och Folkhälsans önskemål och förväntningar! Vi är nöjda över att det verkar som om flera av metoderna som utvecklats skulle leva vidare efter projektets slut i skolorna och förhoppningsvis också i kommunernas ungdomsarbete. Helsingfors i mars 2011 Viveca Hagmark Förbundsdirektör Folkhälsans förbund rf 3

4 På rätt spår en inledning Folkhälsans förbunds ESF-projekt På rätt spår (PRS) har varit ett regionalt utvecklingsprojekt ( ) med fokus på unga som studerar vid yrkesinstitut. Projektet har finansierats med medel från Europeiska Socialfonden. Inom projektet har vi försökt åtgärda samhälleliga problem gällande utanförskap och marginalisering bland ungdomar genom att sätta in extra stöd på ett mycket konkret plan. Projektarbetet har i praktiken handlat om projektanställda coachers förebyggande insatser vid Yrkesinstitutet Prakticum och Axxell. Coachernas arbete har strävat efter att stärka studerandes identitet, höja medvetenheten om den egna studie- eller livssituationen och främja ett aktivt medborgarskap. På den medföljande dvd:n och i Tipsbanken presenteras projektets konkreta interventioner och innehåll mer detaljerat. I denna broschyr presenteras kort fakta om projektet och projektresultaten. Kartläggningsarbete som utgångspunkt för coa Samarbetet med yrkesinstituten inleddes med en omfattande kartläggning av studiehandlednings- och studerandevårdsprocesserna samt existerande stödnätverk i regionerna. Med utgångspunkt i kartläggningsarbetet och den i projektplanen uttalade målet att arbeta förebyggande utkristalliserades olika verksamhetsmöjligheter för coacharbetet. Verksamheterna baserade sig på intervjuer med personalen och på projektteamets reflektioner kring begrepp som förebyggande arbete, hälsofrämjande arbete, utanförskap, socialt samspel, aktiv studievardag och känsla av sammanhang. 4

5 Projektcoacher I pilotprojektet har fyra heltidsanställda coacher arbetat konkret på gräsrotsnivå vid yrkesinstituten Axxell i Raseborg (Karis och Ekenäs) och Prakticum i Helsingfors (inkl. Borgå). Projektteamet har betonat det utifrånperspektiv som vi genom hela projekttiden har kunnat bidra med.vi har varit verksamma vid yrkesinstituten dels genom att fysiskt finnas på plats för studerandena och dels genom att intensivt arbeta tillsammans med skolpersonalen och med dem dela vardagens bekymmer och glädjeämnen. ör coachernas arbetsbild PRS-coachernas arbetsuppgifter har varit mångfacetterade och varierande. Det viktiga har emellertid alltid varit att verksamheten är välplanerad och motiverad, att tillvägagångs sätten dokumenteras och att resultaten evalueras. Varje verksamhet har utmynnat i en beskrivning så att organisationen eller allmänheten i fortsättningen kan använda de arbetssätt och den information PRS-projektet bidragit med. För att åskådliggöra coachernas arbetsuppgifter utarbetades bilden på följande sida: 5

6 Folkhälsan Sammanträdanden information Facebook? Virtuellt Fysisk Plattform för tankeutbyte Planering av hälsofrämjande skolmiljö Stöd för tutorverksamhet Stöd för studerandekårsverksamhet Aktivt medborgarskap Hänga i korridoren Coachen i skolan Spontana möten Organiserade möten I bilden redogörs för fyra huvudkategorier i coachernas arbetsbild: Lyssnar l Aktivt medborgarskap syftar på arbete för att förstärka studerandes känsla av sammanhang och medvetenhet om sina påverkningsmöjligheter l Fritid handlar om arbete för att förstärka samarbetet mellan skolan och instanser som erbjuder fritidsaktiviteter 6

7 Tipsbank för socialt stöd Förstärka nätverkssamarbete i regionen Tipsbank för arbetsmetoder Tipsbank för fritidsaktiviteter Litteratur Konsertbesök Kan vara Musik Konst Filmkvällar information Kultur Excursioner Teaterbesök Coacherna Fritid Tjej- och pojkgrupper Coachen i klassen Diskussion kring teman Lugna ner genom närvaro i verkstad / klassen Övningar i gruppdynamik Idrott Bekanta sig med idrottsgrenar Kan vara Resor till olika idrottsevenemang Spelkvällar Delta i olika turneringar och evenemang Faktabank om hälsa och motion l Coachen i klassen/coachen i skolan berör coachernas konkreta närvaro i studiemiljön l Information innebär kontinuerlig rapportering och sammanställning Bilden av coachernas tänkbara arbetsuppgifter är ett resultat av kartläggningsarbetet våren 2009 och blev en utgångspunkt för verksamheten under projekttiden. Coachning som metod har varit en viktig utgångspunkt för arbetet i skolorna. 7

8 Foto: Lasse Tallqvist Coachning En av projektets initiativtagare, avdelningschef Per-Erik Weckström vid Folkhälsans förbund rf, övervägde tillsammans med projektledaren Maria Leppäkari vilken titel de anställda skulle ha. De fyra heltidsanställda, två kvinnor och två män, fick gå under namnet coach. I valet av arbetsbenämning utgicks från det förhållningssätt till arbete med unga som projektet hade som utgångspunkt. Under projekttiden har arbetsbilden vidareutvecklats utgående från utbildningsanordnarnas behov. Coachning som metod handlar om processer för att frigöra och möjliggöra människors potential. Nyckelorden är vilja, handling och förändring. Genom övningar, aktivt lyssnande och uppmuntran stöder coachen till handling. Ordet coach (eng.) började användas under 1500 talet och beskrev något som fraktade människor från ett ställe där de var till ett ställe dit de ville komma. Ordet kan alltså ses som en metafor för något/någon som för människor till en önskad plats. På 1970-talet började några idrottstränare fundera på begreppet och tog till sin uppgift att frakta idrottare från en lägre prestationsnivå till en högre prestationsnivå. Bland dem är den mest kända Timothy Gallwey, som i sin bok The Inner Game of Tennis (1975) reflekterade över 8

9 coachning som verktyg. Boken riktade sig främst till tennisspelare, men visade sig senare vara en framgång även utanför tennisbanan. Hans grundprincip löd: Strunta i utvärdering och bedömning, skapa mentala bilder i huvudet där du ser dig själv lyckas och låt det hela ske av sig själv! Coachningen har vunnit fotfäste inom olika discipliner och är effektiv för att uppnå bättre självkännedom. Inom projektet har vi integrerat coachningen i våra hälsofrämjande insatser vid yrkesinstituten. I Tipsbanken redogör vi mera detaljerat för vad vi avser med coachning som hälsofrämjande metod. Interventionernas teoretiska bakgrund Projektet har varit förebyggande och hälsofrämjande till sin natur. Med förebyggande arbetsinsatser avser vi verksamhetsformer som uppmuntrar och stöder människor till en hälsosam livsstil genom att skapa fysiska och sociala miljöer som stöder hälsa och livskvalitet. Begreppet hälsofrämjande är mångfacetterat. Med detta syftar vi, i enlighet med Folkhälsans gängse principer, på det salutogena förhållningssätt med hjälp av vilket vi strävat efter att skapa delaktighet och känsla av sammanhang. Vårt holistiska perspektiv bygger på tanken om att se individen som en psykofysisk helhet som lever i socialt samspel med sin omgivning (Lindström, B & Eriksson, M The Hitchhiker s Guide to Salutogenesis 2010). Vi har tillämpat A. Antonovskys teoretiska perspektiv SOC (även känd som KASAM, eng. sense of coherence) som betonar känsla av sammanhang som skapas genom begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. I praktiken har detta betytt att vi aktivt försökt engagera ungdomarna i sina egna liv med hjälp av coachning som metod. På ett mera allmänt plan har vi strävat efter att lyfta fram SOC-perspektivet vid skolorna och på de samarbets- och nätverksarenor där vi varit verksamma under projekttiden. Våra verktyg har granskats inom ramen för Folkhälsans internutbildning Hälsofrämjande skola under ledning av professor Bengt Lindström och HvD Monica Eriksson vid Folkhälsans center för hälsofrämjande forskning & IUHPE (International Union for Health Promotion and Education). Utgångspunkten för vårt arbete har varit att, i enlighet med projektplanen, sätta in extra stöd för unga som studerar vid yrkesinstitut. Det har konkret handlat om att stärka studerandenas sociala resurser bl.a. genom social träning och sociala evenemang (se Tipsbanken). Våra ambitioner har varit att utveckla metoder som underlättar övergången från den grundläggande utbildningen till andra stadiets yrkesutbildning samt att stöda studerande vid YI i samarbete med utbildningsenheten. Det har handlat om grupp- och individuell coachning, evenemang och annat stöd som utarbetas i samråd med skolans personal och regionala aktörer. 9

10 Foto: Johanna Wikgren-Roelofs Projektsamarbete och nätverk Arbetsglädje och samarbete är nödvändigt för att ett projekt ska bli lyckat. I början av projektet initierade fyra finlandssvenska projekt med ESF-finansiering OptiMera 2, StudieFlex, Ungdomslotsen och På rätt spår en gemensam sektoröverskridande agenda där vi kunde stöda varandra i likartade projektprocesser. Samarbetet har varit konkret och innehållit idéutbyte, gemensamma seminarier och en gemensam agenda för utveckling av det uppsökande arbetet på svenska som getts vidare till Nätverket ULA (Ungdomar/Lärande/Arbete). Samarbetet visualiserades med hjälp av en gemensam tryckt broschyr (se s. 11). Samarbetet har genomgående ägt rum vid yrkesinstituten Prakticum och Axxell där coacherna har varit verksamma och kunnat medverka i vardagen. Konkreta resultat av samarbetet med aktörerna i regionerna presenteras närmare på projektresultat-dvd:n med Tipsbanken och i projekt styrgruppens framtidsscenarier nedan. 10

11 OptiMera2 Arbetsplatsförlagd handledning och konsultationer. Stöd för utarbetande av lokala handlingsplaner och -modeller. Föreläsningar även i samarbete med andra. Utbilda 25 arbetskonsulenter. Riktar sig till hela Svenskfinland. samarbete Konkreta verktyg livskompetens StudieFlex Arbetssätt i skolan som ger aktiva studerande. Elektronisk personlig studieplan. Tydliga handlingsstrukturer i skolan och i skolans kontaktnätverk. Skolan och utbildningen ska vara tillgänglig. samarbete Ungdomslots livskompetens Studerande med färdigheter för yrkeslivet livskompetens På rätt spår samarbete Samarbete med grundskolorna och myndigheter kring ungdomar och deras sysselsättning. Följ upp elevintagningen för att kunna hjälpa elever som inte fått en studieplats efter grundskolan. Uppsökande verksamhet. Förebyggande motivationsarbete. motivation Hälsofrämjande arbete vid yrkesinriktad utbildning på andra stadiet. Förebyggande arbetsinsatser i skolmiljön för ungdomar. Utveckling av coachande arbetsmodeller och -processer. Befrämja samarbetsnätverk. Coachning samarbete Bild på samarbetet mellan de finlandssvenska ESF-projekten. Vi har kunnat identifiera och bestyrka argumentet att stöd för yrkesstuderande ungdomar behövs på flera olika plan. Ungdomarna står inför mångfacetterade utmaningar och ett förebyggande av de problem utmaningarna kan medföra kräver, från vårt perspektiv sett, ett mångprofessionellt nätverk. Detta är centralt för att undvika att den unga slinker igenom det stödnätverk som finns. 11

12 Projektresultat och framtid Pilotprojektet har utvärderats externt under hela projektperioden av Yrkeshögskolan Novias personal och studerande vid utbildningsprogrammet för vård och det sociala området. Projektets styrgrupp utsåg en arbetsgrupp som sammanfattat gemensamma visioner för hur På rätt spårs projektinsatser kan leva vidare. Visionerna för framtiden och projektets fortlevnad har sammanfattats i tre scenarier: förebyggande ungdomsarbete vid yrkesinstitut; kommunalt uppsökande och nya projekt. Framtidsscenarier & förverkligande FÖREBYGGANDE UNGDOMSARBETE VID YI Integrering av projektpraxis Ungdomspedagog - tjänst vid Practicum Fördjupat samarbete Loket & SVEPS Nätverk & ungdomssamarbete i skolan KOMMUNALT UPPSÖKANDE Ansvarsperson enl. nya ungdomslagen i Raseborg Behov av stödpersoner för ungdomar? FiSve ESF projektsamarbete NYA PROJEKT Lärocoachning vid Practicum Yrkesstart i utveckling / YA FH tutorskolningspaket Hangö högstadiums kuratormodell FH Ungdomsforum i Raseborg Styrgruppens framtidsscenarier och hur de förverkligats. 12

13 SCENARIE 1 FÖREBYGGANDE UNGDOMSARBETE VID YRKESINSTITUT är en integrering av projektpraxis. YI-personal integrerar coacharbetet och samarbetsresultaten i sin ordinarie verksamhet, t.ex. som tutorverksamhet vid Axxell Raseborg inkl. Folkhälsans utveckling av tutorarbete på andra stadiet, klassäldste, internat- och fritidsverksamhet i mån av möjligheter, satsningar på första och sista årets studerande samt framtidsdiskussioner. Man vidareutvecklar kontakterna med det uppsökande ungdomsarbetet i regionerna och för in hälsofrämjande (resursförstärkande) arbetsmetoder som stöd i ungdomsutbildningen m.m. Förslag, processbeskrivningar och annat material har satts in på Axxells intranät Fronter. För mera detaljer, se Tipsbanken. I scenariot ingår integrerat samarbete med kommunalt ungdoms arbete. Se dvdintervjun med Berit Dahlin om det nya samarbetet med Helsingfors svenska ungdomsarbetsenhet (Sandels) och Prakticum som projektet varit initiativtagare till. Inspirerade av På rätt spår-samarbetet har Prakticum skapat en ny tjänst och anställt en ungdoms pedagog som är med och utvecklar studerandevårdens/studiebyråns verksamheter och trivseln i skolan (se intervjun med Harriet Ahlnäs på dvd:n). Den grundläggande utbildningen har också uttalat intresse för en coach i grundskolan. Att ha en specialungdomsarbetare som coach i skolan har väckt intresse och utreds vidare vid Helsingfors svenska enhet för ungdomsarbete. Scenariet har också diskuterats i Raseborg och även Vanda har uttryckt intresse. SCENARIE 2 KOMMUNALT UPPSÖKANDE är förankrat i det kommunala uppsökande arbetet. Under projekttiden trädde den nya ungdomslagen i kraft, där kommunens centrala roll i arbetet med ungdomar som löper risk för marginalisering blivit tydligare. I Raseborg har projektet medverkat i processerna för att en uppsökande ansvarsperson i Raseborg skulle utses och kommunen möter nu exemplariskt den nya ungdomslagens utmaningar. Det ger möjligheter till fördjupat samarbete mellan kommunen, utbildningsenheterna och ungdomsverkstäderna Loket-Veturi och Fyren samt SVEPS i Helsingfors. Under projekttiden har vi stött på utvecklingsutmaningar i kommunerna bl.a. när det gäller stödpersoner för ungdomar. Det samarbete som startat mellan de Finlandssvenska ESFprojekten utvecklas på nationell nivå vidare vid Regionförvaltningsverken och samarbete kring uppsökande frågor utvecklas vidare genom det nationella ULA-nätverket. 13

14 SCENARIE 3 NYA PROJEKT är de projektinitiativ som genererats från nätverks- och annat samarbete. Nya samarbets- och projektmöjligheter finns när det finns en gemensam vilja. Det är därmed fritt fram för alla att låta sig inspireras av de scenarier som vi lyft fram inom projektet. Som exempel kan nämnas projektet Lärarcoachning vid YI Prakticum fr.o.m. maj 2011 med På rätt spår-coachen Mikaela Nyholm. Andra synergieffekter som kan ses är Yrkesakademins nya coachning-inspirerade projekt Yrkesstart i utveckling i Vasa. En eventuell vidareutvecklingstanke med potential i regionerna är svenskspråkig yrkesstart i form av en startverkstad. Folkhälsans förbund rf vidareutvecklar konceptet hälsofrämjande coachning, bl.a. i form av internutbildning och andra stadiets tutorarbete. Styrgruppen poängterade vikten av preventivt arbete generellt och speciellt coping för föräldrar med ungdomar (jfr Folkhälsans familjeverksamhet). Vi ser det som allt viktigare med förebyggande studerande- och föräldraarbete. Här vill vi lyfta fram att bl.a. Hangö-kuratorn Eija Salo i samarbete med PRS har arbetat fram en förebyggande socialpedagogisk modell (inkl. Föräldrakraft, Framtidsdialog) i sitt examensarbete för socionom YH vid Yrkeshögskolan Novia som vi rekommenderar för tillämpning och vidare utveckling. Sofia Wickström har som praktikant inom projektet och som examensarbetsskribent i samråd med PRS skapat en konkret Tipsbank med lämpliga övningar som vi också rekommenderar. För mera info, se länkarna till examensarbeten vid yrkeshögskolornas webbibliotek Thesus.fi på dvd:n under Tipsbanken. I examensarbetena finns fler goda tips på hur studerandevården och arbetet med ungdomar i allmänhet kunde utvecklas. En idé om yrkesfaddrar eller s.k. yrkesmentorer lades fram men utvecklades inte vidare. Styrgruppen hade projekterfarenheter från Axxell (inte så bra resultat) medan Prakticum vidareutvecklar konceptet inom ramen för vuxenstudier. Pensionärer upplevs för gamla, unga alumni är eventuellt ett alternativ (jfr t.ex.med YH Novias studerandekår Noviums mentorprojekt och Åbo Akademis alumnimentorprojekt KarriärKontakt). Ett förslag som lades fram var att skapa en plattform där allas röster blir likvärdigt hörda i frågor som berör ungdomar, t.ex. en fortsättning på PRS regionala Ungdomsforum i Raseborg med Folkhälsan i regionen som sammankallare. Möjligheter utreds. Också vidareutveckling av konkreta handlingsmodeller för stöd i förebyggande syfte efterlystes, t.ex. en utveckling av metoden Framtidsdialogen utomstående samtalsledare som för ett coachande samtal med fokus på framtiden. Metoden kunde vidareutvecklas i samband med att studerandevården utvecklas. Utvecklingspotential finns också i virtuella mentorer som t.ex. Sluta panta, Fråga nu, ungdomars samtalsjour m.m. 14

15 Finansiärer Styrgruppens medlemmar Regionförvaltningsverket i Södra Finland Europeiska Socialfonden Hävkraft från EU Folkhälsans Förbund rf Kommunerna i västra Nyland: Raseborg, Hangö, Ingå Kommunerna i huvudstadsregionen: Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Kyrkslätt, Sibbo Peter Rolin (ordf., SVEPS), suppleant Anita Silfverberg Maria Leppäkari, På rätt spår-projektledare (sekr.) Viveca Hagmark (Folkhälsans Förbund r.f.), suppleant Anne Pärnänen Eva Storgårds (Raseborgs stad), suppleant Kerstin Johansson-Juup Annika Bussman (Axxell), suppleant Lena Johansson Harriet Ahlnäs (YI Prakticum), suppleant Merja Björkman Berndt-Johan Lindström (Vanda stad), suppleant Niclas Rönnholm Eva Juslin (YH Novia), suppleant Johanna Wikgren-Roelofs Frank-Ole Hägglund (Raseborg Arbetsoch näringsbyrå), suppleant Majvor Lindstedt Anne-Maj Paldanius-Rehn (Folkhälsan Syd Ab/Loket-Veturi) Michael Mäkelä (Regionförvaltningsverket i Södra Finland) Projektets mål och förverkligande Projektets kvalitativa mål har varit att utveckla hälsofrämjande arbetsmodeller med olika instrument för hur man i arbetet med ungdomar i ett förebyggande syfte kan stöda och motivera dem att fullfölja sina yrkesstudier och därmed förbättra deras möjligheter att finna sin plats i samhället. Detta kan bidra till att skapa en socialt och kulturellt hållbar grund för de unga att stå på. 15

16 Ett kvalitativt mål med projektet var också att göra övergången från grundskola till andra stadiet så friktionsfri som möjlig. Projektet har skapat arbetsverktyg som kan vara till hjälp för att minska studieavbrotten och därmed motverka utanförskap och utslagning. Till projektets kvalitativa mål har också hört att främja jämlikhet i skolan. Att mäta förebyggande arbete kvantitativt är närmast en omöjlighet. Trots detta gjordes i projektplanen den kvantitativa uppskattningen att projektet skulle nå 60 individer i den primära målgruppen. Mätningen är omöjlig att göra i praktiken, eftersom projektinsatserna varat i endast dryga två år. I faktarutan presenteras dock vissa kvantitativa data. Projektarbetet inleddes med en kartläggning med hjälp av vilken vi kunde bekanta oss med samarbetsparterna och tillsammans med yrkesinstitutens personal göra upp riktlinjerna för projektinterventionerna enligt rådande behov. Under projekttiden har processerna och metoderna konkretiserats och utkristalliserats till en övergripande helhet som vi presenterar på dvd:n. Faktaruta Personer som har deltagit i projektets informationstillfällen 1149 personer YI-studerande ungdomar som deltagit i projektet 1314 studerande (551 kvinnor, 763 män) Studerandegrupper 87 studerandegrupper Sammanlagda gruppträffar 3780 studerande På förhand bestämda träffar med individuella studerande 34 studerande Antal projektstyrgruppsmöten 7 Projektets faser Liksom alla projekt, kan även På rätt spår delas in i faser. För att åskådliggöra hur faserna sett ut, delar vi in dem i följande faser: definitionsfasen (då ramarna för projektet byggdes upp), planeringsfasen (då projektet mera konkret planerades), genomförandefasen (då verksamheten pågick) och reflektionsfasen (då projektmaterial och dylikt sammanställdes). Bilden på sida 17 visar hur de olika faserna i projektet har sett ut. 16

17 Verksamhet Definitionsfasen Våren 2008 Hösten 2008 Våren 2009 Hösten 2009 Våren 2010 Hösten 2010 Våren 2011 Ramarna för projektet utarbetas och ramarna skrivs Projektledare anställs Projektcoacher anställs Planeringsfasen Kartläggningsarbetet vid yrkesinstituten genomförs Arbetsbilden presenteras för projektets styrgrupp Konkreta planer för coachernas verksamhet skapas Genomförandefasen Arbete för aktivt medborgaskap Coachen i skolan/klassen Arbete för trivsel och fritid Skapa material Extern utvärdering Projektrapportering Presentation av projektet vid olika sammanhang Reflektionsfasen Kontinuerlig reflektion kring coachernas verksamhet Sammanställning av projektrapport Slutseminarium

18 Framtida utmaningar Förebyggande processer och hälsofrämjande arbete är en konstant utmaning i reaktiva miljöer. Relevanta frågeställningar i vårt arbete har därför genomgående varit: a) Hur når vi studerande som verkligen behöver vår hjälp? b) Vilka metoder använder coacherna sig av för att närma sig olika teman för att faktiskt möjliggöra empowerment? c) Vad betyder coachning i vår kontext? Att besvara dessa frågor har i praktiken visat sig vara mycket svårt. Vi återknyter här till en av den hälsofrämjande teorins klassiska resonemang om känsla av sammanhang (SOC), A. Antonovsky och Bengt Lindströms metafor om att simma i livsfloden, med hjälp av vilken det hälsofrämjande arbetet ofta beskrivs. Genom att återknyta till våra projekterfarenheter och förankra dem i våra teoretiska ansatser, vill vi lyfta fram följande iakttagelser. För hälsofrämjande insatser räcker det inte med att enbart förebygga stress eller bygga broar för att människan inte ska falla i livsfloden och drunkna. Det är mycket viktigare att människan själv lär sig att simma. På detta sätt kan hon undvika att drunkna eller att gå i fördärv. Livsfloden illustreras med hjälp av Bengt Lindströms bild (s. 19). I metaforen föreställs livet som en flod med sjukdom, stenar, som simmaren kan slå sig på och skada sig på samt ett vattenfall som leder till förintelse och slutligen hennes död. Samhället och stödnätverk kan skydda människan som simmar i denna flod genom att bygga hinder för vassa stenar, bygga dammar och nät för att hindra människan att gå över stupet och slutligen drunkna, men dessa är i grunden protektiva åtgärder. I ett hälsofrämjande arbetssätt strävar vi efter att människor lär sig simma i livsfloden. Att nå de studerande som verkligen behöver hjälp med att lära sig simma i livets flod har visat sig mycket svårt. Detta speciellt då yrkesinstitutets krav på simkunnighet i regel i hög grad baserar sig på studerandes förmåga att prestera studieveckor inom utsatt tid. Studieprestationerna, eller närmare bestämt avsaknaden av dessa, har de facto inte för oss i projektet varit 18

19 Bild på livsfloden av Bengt Lindström. något absolut mått på hälsa, utanförskap eller marginalisering. För att uttrycka det annorlunda: för att nå de ungdomar som är i behov av stödande insatser för att klara sig framåt i livets flod är den i projektplanen formulerade utgångspunkten för en coach vid YI kanske inte den bästa tänkbara. För en fungerande coachmodell krävs ytterligare kritisk granskning av processerna. Coachning-arbetssättet är ingalunda ett mirakelrecept på förändring här handlar det mera om att reflektera över våra förutfattade meningar och inställningar till vårt arbete med unga. Ta en titt på vår dvd och bekanta dig med vår Tipsbank för att se hur vi resonerar. Tillsammans kanske vi finner ytterligare sätt att hjälpa ungdomar att simma i livsfloden. 19

20 STUDIER LIVET FRITID VÄNNER SKOLA FRITID FAMILJ HEM VÄNNER FRAMTID FAMILJ SKOLA FRITID Faktaruta Projektets helhetsbudget för projekttiden = ,00 euro 75 % av kostnaderna, euro, från Europeiska socialfonden ( ,00 euro) och statsfinansiering ( ,00 euro) från Regionförvaltningsverket 15 % av kostnaderna, euro, från kommunala samarbetsparter i huvudstadsregionen och västra Nyland 10 % av kostnaderna, euro, från Folkhälsans förbund rf

Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM)

Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM) Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM) Innehåll 1. Bakgrund och behov 2. Målsättningar och målgrupp 3. Samarbetsorganisationer och samarbetsparter 4. Projektets resultat

Läs mer

PROTOKOLL 1/ STYRGRUPPSMÖTE STORA KOMET. Plats : Regionförvaltningsverket, Bangårdsvägen 9, H:fors Mötesrum: Vene

PROTOKOLL 1/ STYRGRUPPSMÖTE STORA KOMET. Plats : Regionförvaltningsverket, Bangårdsvägen 9, H:fors Mötesrum: Vene Sida 1(5) PROTOKOLL 1/ 24.8.2016 STYRGRUPPSMÖTE STORA KOMET Plats : Regionförvaltningsverket, Bangårdsvägen 9, H:fors Mötesrum: Vene Tid: 24.8.2016 kl. 9.30-10.53 Ordförande : Mäkelä Michael Sekreterare:

Läs mer

Teman i presentationen

Teman i presentationen Teman i presentationen Allmänt om DelSam och dess målsättning Ur ungas synvinkel granskas de framkomna element och mekanismer som antingen stöder delaktighet eller ökar risk för marginalisering Ur professionellas

Läs mer

Fokus på framtiden Resurscentret Föregångarna.

Fokus på framtiden Resurscentret Föregångarna. Fokus på framtiden BAKGRUND En arbets-/ungdomsverkstad, som grundades i Vasa år 2000. 3:e sektorn, Svenska studiecentralen / SFV Föregångarna hjälper personer att hitta sin plats i tillvaron vad gäller

Läs mer

STUDIER LIVET FRITID SKOLA VÄNNER SKOLA

STUDIER LIVET FRITID SKOLA VÄNNER SKOLA STUDIER LIVET FRITID VÄNNER SKOLA FRITID FAMILJ HEM VÄNNER FRAMTID FAMILJ SKOLA FRITID Innehåll INLEDNING TILL TIPSBANKEN Projektet På rätt spår har varit ett regionalt utvecklingsprojekt med yrkesinstitutstuderande

Läs mer

Förnamn. Efternamn. E-post. Telefonnummer

Förnamn. Efternamn. E-post. Telefonnummer Förnamn Efternamn E-post Telefonnummer Välkommen med i vänelevsverksamheten du har ett viktigt uppdrag! Som vänelev bryr du dig om hur andra har det, delar med dig av dina erfarenheter, är med och skapar

Läs mer

Ann Backman. Projektresultat från DelSam i Österbotten

Ann Backman. Projektresultat från DelSam i Österbotten Ann Backman Projektresultat från DelSam i Österbotten FSKC ARBETSPAPPER 5/2015 Projektresultat från DelSam i Österbotten Ann Backman: Projektresultat från DelSam i Österbotten FSKC Arbetspapper 5/2015

Läs mer

Fokus på framtiden. Elevvårdsdagar i Vasa Resurscentret Föregångarna

Fokus på framtiden. Elevvårdsdagar i Vasa Resurscentret Föregångarna Fokus på framtiden Elevvårdsdagar 2-3.11.2011 i Vasa BAKGRUND En arbets-/ungdomsverkstad, som grundades i Vasa år 2000. 3:e sektorn, Svenska studiecentralen / SFV Föregångarna hjälper personer att hitta

Läs mer

Vi hjälper dig hitta nya vägar.

Vi hjälper dig hitta nya vägar. Vi hjälper dig hitta nya vägar. En enda handling kan göra hela skillnaden i en människas liv. En enda medmänsklig gärning kan betyda allt. En så stor makt över en annan människas liv kan vi ha. (Stefan

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

Stöd för unga i risk för marginalisering

Stöd för unga i risk för marginalisering Stöd för unga i risk för marginalisering Finlands Svenska Socialförbund rf:s kongress 14.4.2014 Sabina Öhman Uppsökande ungdomsarbete Sveps Marginaliserad? Syrjäytyneiksi luokitellaan sellaiset työ- voiman

Läs mer

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Presentation av Delaktighetsmodellen 1 Delaktighet, integrerat tänkande Delaktighetsmodellen är ett av flera arbetssätt för att främja brukares

Läs mer

Förslag Inom ramen för EDU-vuxenprojektet föreslås pilotering av vuxenutbildningsvägledare 2-3 dagar/vecka på Luckan.

Förslag Inom ramen för EDU-vuxenprojektet föreslås pilotering av vuxenutbildningsvägledare 2-3 dagar/vecka på Luckan. VUXENUTBILDNINGSSERVICE PÅ LUCKAN I HELSINGFORS Förslag Inom ramen för EDU-vuxenprojektet föreslås pilotering av vuxenutbildningsvägledare 2-3 dagar/vecka på Luckan. Bakgrund EDU-vuxen projektet (2009-2012)

Läs mer

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Presentation av Delaktighetsmodellen Stockholm 31 januari 2014 FoU Välfärd KF Skåne 1 Delaktighet, integrerat tänkande Delaktighetsmodellen

Läs mer

SABIR- en samarbetsmodell som stöd för personalen när oro uppstår. 8.5.2012 Eivor Söderström, Helsingfors stad

SABIR- en samarbetsmodell som stöd för personalen när oro uppstår. 8.5.2012 Eivor Söderström, Helsingfors stad SABIR- en samarbetsmodell som stöd för personalen när oro uppstår 8.5.2012 Eivor Söderström, Helsingfors stad Sektorbaserat servicesystem och människans vardag Sektor A Sektor B Sektor C Enhet A1 Enhet

Läs mer

hälsofrämjande skolutveckling

hälsofrämjande skolutveckling hälsofrämjande skolutveckling I de nationella målen för folkhälsa och i den halländska folkhälsopolicyn lyfts förskolan och skolan fram som en viktig arena för folkhälsoarbete. Som arbetsplats med över

Läs mer

Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun. En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande.

Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun. En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande. 23 maj 2014 ESF: Europeiska Socialfonden Programområde 2 Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande Lärande utvärdering

Läs mer

Förnamn. Efternamn. E-post. Telefonnummer

Förnamn. Efternamn. E-post. Telefonnummer Förnamn Efternamn E-post Telefonnummer Respektfull Kamratskap Uppskattning Väns ppskattning Vänskap Respekt Roligt Stöda Vän Förtroende Bästa tutorhandledare, Tack för att du också som tutorhandledare

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Social Impact Report 2014

Social Impact Report 2014 Social Impact Report 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1. Inledning... 2. Verksamhetsåret 2014... 3. Förändringsteorikarta och vision...... 3.1 Vision 4. Resultat och måluppfyllelse... 4.1 Effektmålet...

Läs mer

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Frågor att diskutera Hälsofrämjande arbete Inledning Nätverket för hälsofrämjande förskole- och skolutveckling i Halland 1 har sammanställt ett diskussionsunderlag som

Läs mer

PM STYRGRUPPEN FÖR UTVECKLINGSENHETEN FÖR VÄLFÄRD I BARNDOMEN I VÄSTRA OCH MELLERSTA NYLAND

PM STYRGRUPPEN FÖR UTVECKLINGSENHETEN FÖR VÄLFÄRD I BARNDOMEN I VÄSTRA OCH MELLERSTA NYLAND PM STYRGRUPPEN FÖR UTVECKLINGSENHETEN FÖR VÄLFÄRD I BARNDOMEN I VÄSTRA OCH MELLERSTA NYLAND Tid: Tisdag 26.2.2008 kl. 12.30-15.30 Plats: Järvenpää talo (Hallintokatu 4), mötesrum 3 Närvarande: Olli Laiho

Läs mer

Vasa övningsskola. Inspiration för det lokala läroplansarbetet

Vasa övningsskola. Inspiration för det lokala läroplansarbetet Vasa övningsskola Inspiration för det lokala läroplansarbetet Inspiration för den lokala läroplansprocessen VAD ÄR LPstöd 2016 ger inspiration för den lokala läroplansprocessen. är en utbildningshelhet

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Utprövning och vidareutveckling av förebyggande elevvårdsmodell

Utprövning och vidareutveckling av förebyggande elevvårdsmodell Utprövning och vidareutveckling av förebyggande elevvårdsmodell Projektgrupp: HVD, docent Lisbet Lindholm FD, docent Pia Nyman-Kurkiala PeD, docent Kristina Ström PM Rasmus Isomaa HVM Gun Jungerstam Åbo

Läs mer

Processer inom sysselsättning i socialt arbete med ungdomar och unga vuxna - inom Korsholms kommun

Processer inom sysselsättning i socialt arbete med ungdomar och unga vuxna - inom Korsholms kommun Processer inom sysselsättning i socialt arbete med ungdomar och unga vuxna - inom Korsholms kommun 1 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Vägen till socialbyrån... 3 3. AN- byrån (Arbets- och näringsbyrån)...

Läs mer

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP MiL PERSONLIGT LEDARSKAP träningsläger i personligt ledarskap MiL Personligt Ledarskap är en utmanande, intensiv och rolig process. Du får genom upplevelsebaserad träning, coachning, feedback och reflektion

Läs mer

FINLANDSSVENSKA VÄGLEDARDAGAR I HELSINGFORS

FINLANDSSVENSKA VÄGLEDARDAGAR I HELSINGFORS FINLANDSSVENSKA VÄGLEDARDAGAR I HELSINGFORS 29-30.10.2014 Ett nationellt och finlandssvenskt perspektiv. Hur jobbar man konkret på olika håll i Svenskfinland med uppsökande ungdomsarbete? Varför/hur ska

Läs mer

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Presentation av Delaktighetsmodellen Avslutningskonferensen den 19 november 2015 Delaktighet, integrerat tänkande Delaktighetsmodellen är ett

Läs mer

Ungdomsverkstäder och Uppsökande ungdomsarbete i Finland. SVEPS Ungdomsverkstad (Svenska Produktionsskolan) Verksamhetsledare Peter Rolin

Ungdomsverkstäder och Uppsökande ungdomsarbete i Finland. SVEPS Ungdomsverkstad (Svenska Produktionsskolan) Verksamhetsledare Peter Rolin Ungdomsverkstäder och Uppsökande ungdomsarbete i Finland SVEPS Ungdomsverkstad (Svenska Produktionsskolan) Verksamhetsledare Peter Rolin Undervisnings-och kulturministeriet om verkstäder Vi placerar oss

Läs mer

Ordförande har ordet

Ordförande har ordet Ordförande har ordet På FC Rosengård försöker vi utnyttja den positiva kraft som fotboll utgör. Med hjälp av idrotten arbetar vi förebyggande för att undvika att personer hamnar i utanförskap. Vi försöker

Läs mer

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola www.ops-tyokalupakki.fi/vasa En välmående skola Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola helhetssyn på lärandet 15.4.2015 Helsingfors 16.4.2015 Åbo

Läs mer

Jämställdhet behövs. Malin Gustavsson, Folkhälsans förbund Ingeborg Rask, Utbildningsstyrelsen

Jämställdhet behövs. Malin Gustavsson, Folkhälsans förbund Ingeborg Rask, Utbildningsstyrelsen Jämställdhet behövs Malin Gustavsson, Folkhälsans förbund Ingeborg Rask, Utbildningsstyrelsen Bakgrund INTRESSE Forskning, intresse och offentliga diskussioner kring ojämställdhet och utbildning har ökat

Läs mer

Anvisning till slutrapport för projektstöd

Anvisning till slutrapport för projektstöd Anvisning till slutrapport för projektstöd När du har avslutat ditt projekt ska du skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten

Läs mer

Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning

Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning Vilka slags medborgare behöver Finland i framtiden? Aktiva och innovativa Kreativa och skickliga i att tillämpa sina färdigheter Mångkunniga

Läs mer

hälsofrämjande förskoleutveckling

hälsofrämjande förskoleutveckling hälsofrämjande förskoleutveckling I de nationella målen för folkhälsa och i den halländska folkhälsopolicyn lyfts förskolan och skolan fram som en viktig arena för folkhälsoarbete. Som arbetsplats med

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

STRATEGISKA ARBETE MOT 2025

STRATEGISKA ARBETE MOT 2025 SVENSK SIMIDROTTS STRATEGISKA ARBETE MOT 2025 1 SVENSK SIMIDROTTS STRATEGISKA ARBETE MOT 2025 2 SVENSK SIMIDROTTS STRATEGISKA ARBETE MOT 2025 INNEHÅLL 3 INLEDNING 4 BÖRJA MED EN NULÄGESANALYS 6 SÄTT DET

Läs mer

Tio punkter för en lärande arbetsplats

Tio punkter för en lärande arbetsplats Tio punkter för en lärande arbetsplats Arbetsplatslärande är ett begrepp som får allt större utrymme i samhällsdebatten. Ordet används bland annat inom gymnasieskolan, på yrkesutbildningar, vid internutbildningar,

Läs mer

REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN. Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna

REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN. Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna 1 UTBILDNINGSSTYRELSEN REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN OCH DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna 31.1.2013

Läs mer

Verksamhetsplan 2010

Verksamhetsplan 2010 BAKGRUND Föreningen Åbo Kringlan r.f. har sedan 2002 verkat i Åbo som ett resurscentrum med syfte att skapa bättre förutsättningar för svenskspråkiga personer i behov av socialt, fysiskt och psykiskt stöd.

Läs mer

Titel: Själv eller tillsammans? Författare: Fehmi Duraku Nyckelord: studieplaner, eget arbete, grupparbete, barnperspektiv, pedagogperspektiv.

Titel: Själv eller tillsammans? Författare: Fehmi Duraku Nyckelord: studieplaner, eget arbete, grupparbete, barnperspektiv, pedagogperspektiv. M a l m ö h ö g s k o l a L ä r a r u t b i l d n i n g e n K S 1 0 3 F Tr e d i m e n s i o n e l l t h a n t v e r k / s l ö j d F e h m i D u r a k u S KRIVUPPGIFT Titel: Själv eller tillsammans? Författare:

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik Vet Kan Är Vill VINNANDE ARENA Vinnande Arena är ett projekt i Vårgårda kommun som tilldelats

Läs mer

Fakta om ungdomsgarantin

Fakta om ungdomsgarantin 9.4.2014 Fakta om ungdomsgarantin Slutrapporten över det forskningsinriktade stödet för ungdomsgarantin publicerades den 1 april 2014. Nedan presenterade fakta bygger till stora delar på nämnda rapport.

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen 5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt

Läs mer

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR FÖRSKOLAN Frågor att diskutera Hälsofrämjande arbete Inledning Nätverket för hälsofrämjande förskole- och skolutveckling i Halland 1 har sammanställt ett diskussionsunderlag som

Läs mer

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Utbildningsprogrammet för det sociala området Kompetenser för Socionom (YH) examen

Utbildningsprogrammet för det sociala området Kompetenser för Socionom (YH) examen Sosiaalialan AMK -verkosto Utbildningsprogrammet för det Kompetenser för Socionom (YH) examen Socionom (YH) kompetenserna är indelade enligt följande: - - - Etisk kompetens inom det Översättning: Susanne

Läs mer

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara

Läs mer

Kartläggande undersökning bland ungdomar hösten 2016

Kartläggande undersökning bland ungdomar hösten 2016 Kartläggande undersökning bland ungdomar hösten 2016 Kartläggande undersökning bland ungdomar hösten 2016 Barnavårdsföreningen har under år 2016 kört igång ett nytt skolprojekt för att stöda unga och hjälpa

Läs mer

- En lokal utvecklingsorganisation till ert förfogande!

- En lokal utvecklingsorganisation till ert förfogande! - En lokal utvecklingsorganisation till ert förfogande! Pomoväst rf En stark del av det Västnyländska utvecklingsarbetet redan från år 1997! Verksamhetsområde Hangö, Raseborg, Ingå, Sjundeå och Kyrkslätt

Läs mer

Hällevadsholms förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hällevadsholms förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hällevadsholms förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Vår förskola. Fylld av tillit och växtkraft

Vår förskola. Fylld av tillit och växtkraft Vår förskola Fylld av tillit och växtkraft Tillit känna sitt eget värde våga lita på andra Växtkraft våga vara sig själv ta ansvar ha inflytande erövra kunskaper växa genom utmaningar och erfarenheter

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Anordnarna av gymnasieutbildning 37/520/2010

Anordnarna av gymnasieutbildning 37/520/2010 Datum 26.5.2010 Anordnarna av gymnasieutbildning Dnr 37/520/2010 Ärende ANSÖKAN TILL PILOTPROJEKTET FÖR STUDIEHANDLEDNING I GYMNASIET OCH FINANSIERING SOM HÄNFÖR SIG TILL DEN Undervisnings- och kulturministeriet

Läs mer

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun Om fritidshemmet Fritidshemmet erbjuder omsorg för elever i förskoleklass till och med årskurs 6, fritidshemmet har också ett särskilt

Läs mer

Måste man först tappa bort dem? Matti Rimpelä, docent Tamperen Yliopisto Resurscentret Föregångarna

Måste man först tappa bort dem? Matti Rimpelä, docent Tamperen Yliopisto Resurscentret Föregångarna Måste man först tappa bort dem? Matti Rimpelä, docent Tamperen Yliopisto UPPDRAG & SYFTE Minska mängden arbetslösa, svårsysselsatta, långtidsarbetslösa Motverka utslagning och marginalisering Finna lösningar

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Ansvariga för planen Sarianne Segersten och Titti Karlsson Förskolechef Lejla Sultanic Vår vision Arbetet

Läs mer

Policy för socialt företagande

Policy för socialt företagande Policy för socialt företagande Antagen av kommunfullmäktige 2015-02-25 3 Policy Socialt företagande Innehållsförteckning Inledning... 1 Definition sociala företag... 1 Policy... 1 Syfte... 2 Möjligheter

Läs mer

mitt mitt LIV LIV En kurs för kvinnor som vill skapa balans i sitt liv.

mitt mitt LIV LIV En kurs för kvinnor som vill skapa balans i sitt liv. mitt LIV För mer information, kontakta: Eva Hellgren, telefon 031-12 89 77. E-post 128977@telia.com Katarina Modig, telefon 0709-40 08 40. E-post katarina.modig@powerpartner.se mitt LIV En kurs för kvinnor

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Utvecklingsdialog med regionala ordföranden och samordnare inom VO-College! En utvecklingsresa pågår

Utvecklingsdialog med regionala ordföranden och samordnare inom VO-College! En utvecklingsresa pågår Utvecklingsdialog med regionala ordföranden och samordnare inom VO-College! En utvecklingsresa pågår Statsbidrag för att utveckla regionala stödfunktioner mellan skola och arbetsliv om yrkesutbildning

Läs mer

Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun

Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun Åtta enkla, konkreta och varsamma verktyg som bygger broar mellan människor i och utan funktionssvårigheter Det ska vara lätt att leva i Lund för alla

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

Protokoll fört vid styrgruppsmötet för Stora Komet

Protokoll fört vid styrgruppsmötet för Stora Komet Protokoll fört vid styrgruppsmötet för Stora Komet 16.11.2016 Plats: Vene, Regionförvalntningsverket, Helsingfors Närvarande var: Michael Mäkelä (ordförande) Dana Björkström-Jung Yvonne Bergholm Peter

Läs mer

Vilken fråga gällande elev- och studerandevård skulle du vilja ha svar på idag? För kunskap och bildning

Vilken fråga gällande elev- och studerandevård skulle du vilja ha svar på idag? För kunskap och bildning Vilken fråga gällande elev- och studerandevård skulle du vilja ha svar på idag? ELEVHÄLSA GENOM SAMARBETE OCH DELAKTIGHET Lag om elev- och studerandevård 1287/2013 Nationella dagar för elev- och studerandevård

Läs mer

SOCIALTJÄNSTER FÖR BARN OCH (VESPA)-PROJEKTET UNGA PÅ NÄTET. Projektplanerare Heli Parikka Utvecklings socialarbetare Merja Saukko

SOCIALTJÄNSTER FÖR BARN OCH (VESPA)-PROJEKTET UNGA PÅ NÄTET. Projektplanerare Heli Parikka Utvecklings socialarbetare Merja Saukko SOCIALTJÄNSTER FÖR BARN OCH UNGA PÅ NÄTET (VESPA)-PROJEKTET Projektplanerare Heli Parikka Utvecklings socialarbetare Merja Saukko SOCIALTJÄNSTER FÖR BARN OCH UNGA PÅ NÄTET (VESPA Socialarbetaren arbetar

Läs mer

Kortfattad slutsummering, arbetsgrupp Kollegial Mötesplats Konkreta förslag på verksamhet, service och tjänster, kompetens och nyckeltal

Kortfattad slutsummering, arbetsgrupp Kollegial Mötesplats Konkreta förslag på verksamhet, service och tjänster, kompetens och nyckeltal FÖRUTSÄTTNINGAR Arbetsgruppen har nedan identifierat ett antal förutsättningar för att föreslagna aktiviteterna och struktur ska kunna genomföras och svara upp mot kvalitetskriterierna: Avstämning av medlemmens

Läs mer

Sida 1 av 5 Projektplan bilaga till ansökan projektstöd Leader Folkungaland Ver: 2009 03 05

Sida 1 av 5 Projektplan bilaga till ansökan projektstöd Leader Folkungaland Ver: 2009 03 05 Projektets namn: Sida 1 av 5 Projektplan bilaga till ansökan projektstöd Ver: 2009 03 05 1. ALLMÄNNA UPPGIFTER Datum för projektstart: 2009 09 14 Datum för projektslut: 2010 02 01 Totalt sökt belopp kr:

Läs mer

BORGÅ STAD BESKRIVNING AV TJÄNSTER 1.8.2014 Psykolog- och kuratorstjänster för andra stadiet läsåret 2014 2015

BORGÅ STAD BESKRIVNING AV TJÄNSTER 1.8.2014 Psykolog- och kuratorstjänster för andra stadiet läsåret 2014 2015 BORGÅ STAD BESKRIVNING AV TJÄNSTER 1.8.2014 Psykolog- och kuratorstjänster för andra stadiet läsåret 2014 2015 Med psykolog- och kuratorstjänster avses att elevhälsans psykolog och kurator ger stöd och

Läs mer

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland STRATEGI 2007 2017 För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland Innehåll 1 Mission...2 2 Vision...2 3 Strategiska verksamhetslinjer 2007-2017...3 3.1 Delta i utvecklandet

Läs mer

UNGDOMSPOLITISK STRATEGI

UNGDOMSPOLITISK STRATEGI UNGDOMSPOLITISK STRATEGI Smedjebackens kommun I den bästa av världar har alla barn och unga rätt att leva och utvecklas i ett säkert och tryggt Samhälle. Det innebär en uppväxtmiljö där hänsyn tas till

Läs mer

Innehåll upplägg och genomförande

Innehåll upplägg och genomförande Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt

Läs mer

Grafisk form: Maria Pålsén 2013 Foto omslag: Amanda Sveed/Bildarkivet Foto: Pedagoger på Bockstenskolans frtidshem

Grafisk form: Maria Pålsén 2013 Foto omslag: Amanda Sveed/Bildarkivet Foto: Pedagoger på Bockstenskolans frtidshem FRITIDSHEM -DEN LÄRANDE LEKEN Måldokument för fritidshem i Varbergs kommun Arbetsgrupp Madelene Eriksson, fritidspedagog Eva-Lotta Bjärne, fritidspedagog Lovisa Sandberg Ronan, utredare Mikael Sili, rektor

Läs mer

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund.

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund. BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Skolplan 2012-2015 Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund. VISION 2020: Ljusnarsbergs kommun verkar aktivt för en attraktiv livsmiljö

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Forskning och utveckling En del av vardagen vid yrkeshögskolan Mångprofessionell social- och hälsovård resursförstärkande arbetssätt

Forskning och utveckling En del av vardagen vid yrkeshögskolan Mångprofessionell social- och hälsovård resursförstärkande arbetssätt Forskning och utveckling En del av vardagen vid yrkeshögskolan Mångprofessionell social- och hälsovård resursförstärkande arbetssätt Åbo, 30.10-1.11.2012 Överlärare Pia Liljeroth PD, barnmorska Innehåll

Läs mer

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn.

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Tjänsteskrivelse 2015-05-20 Handläggare: FHN 2014.0050 Folkhälsonämnden Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Sammanfattning Den 7 januari beslutade kommunstyrelsen att uppdra

Läs mer

Information och kriskommunikation

Information och kriskommunikation Information och kriskommunikation Ett utvecklingsprojekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen Projektdirektiv och projektplan Aktörer SOS Alarm Trafikverket Länsstyrelsen Polismyndigheten

Läs mer

Resultatbedömning av utbildningarna genom extern granskning av examensarbeten projektplan

Resultatbedömning av utbildningarna genom extern granskning av examensarbeten projektplan Sida 1 (6) - 2010-01-27 Resultatbedömning av utbildningarna genom extern granskning av examensarbeten projektplan Sammanfattning Syftet med projektet är att utveckla resultatbedömningar av utbildningarna

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan

Barn- och elevhälsoplan Barn- och elevhälsoplan Fastställt av Barn- och utbildningsnämnden Datum för fastställande 2016-03-23, 32 Giltighetstid Tills vidare + årlig översyn Revidering beslutas av skoldirektör. Ansvarig funktion

Läs mer

ESF- projektet OptiMax Utbildningsstyrelsen som finansiär 01.02.2011-31.12.2014

ESF- projektet OptiMax Utbildningsstyrelsen som finansiär 01.02.2011-31.12.2014 ESF- projektet OptiMax Utbildningsstyrelsen som finansiär 01.02.2011-31.12.2014 Sammanfattning av slutrapporten enligt rubrikerna i rapporteringssystemet EURA 2007 A-K Sundqvist, projektledare Projektledarens

Läs mer

Ann Backman och Eivor Söderström. Möjliga utvecklings- och samarbetsområden mellan Optima och ungdomsverkstad

Ann Backman och Eivor Söderström. Möjliga utvecklings- och samarbetsområden mellan Optima och ungdomsverkstad Ann Backman och Eivor Söderström Möjliga utvecklings- och samarbetsområden mellan Optima och ungdomsverkstad FSKC ARBETSPAPPER 5/2014 Möjliga utvecklings- och samarbetsområden mellan Optima och ungdomsverkstad

Läs mer

Att utveckla en hälsofrämjande

Att utveckla en hälsofrämjande Foto: Medicinsk bild Karolinska Universitetssjukhuset Att utveckla en hälsofrämjande arbetsplats Ett verktyg för att främja hälsa på arbetsplatsen 1 Den hälsofrämjande arbetsplatsen Definition Hälsofrämjande

Läs mer

Kommunikation. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun

Kommunikation. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun Kommunikation Utmaning Sammanhang Motivation Förväntningar är grunden för vår pedagogiska plattform. Varje utvalt ord i vår plattform vilar på vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet. Läs mer om detta

Läs mer

Kort om Kårkulla Verksamheten inleddes Upprätthålls av alla 33 svensk- och tvåspråkiga kommuner i Finland (utom Åland). Vår primära uppgift

Kort om Kårkulla Verksamheten inleddes Upprätthålls av alla 33 svensk- och tvåspråkiga kommuner i Finland (utom Åland). Vår primära uppgift KÅRKULLA SAMKOMMUN Kort om Kårkulla Verksamheten inleddes 20.8.1960. Upprätthålls av alla 33 svensk- och tvåspråkiga kommuner i Finland (utom Åland). Vår primära uppgift är att ordna svenskspråkig omsorg

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE BRYSSEL Denna verksamhetsplan presenterar verksamhetsinriktning, arbetsmetod och prioriteringar under 2014-.2015 för Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation.

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap

Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovet 4FH17 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2016-05-10 Sid 2 (6) 1. Basdata 1.1. Programkod 4FH17 1.2.

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Kronan F-6 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING

Läs mer

Bakgrund EU 2020 strategin Nationell och regional tillväxt

Bakgrund EU 2020 strategin Nationell och regional tillväxt Bakgrund EU 2020 strategin Smart och hållbar tillväxt för alla. Den andel ungdomar som slutar skolan i förtid ska minskas till under tio procent och minst 40 procent av den yngre generationen (30 34-åringar)

Läs mer

OPH Valtionavustukset ammatillisen peruskoulutuksen kehittämiseen

OPH Valtionavustukset ammatillisen peruskoulutuksen kehittämiseen Opetushallitus, PL 380, 00531 Helsinki OPH Valtionavustukset ammatillisen peruskoulutuksen kehittämiseen Sökandeorganisation Sökandeorganisationens namn * Svenska Österbottens Förbund för utbildning och

Läs mer

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget Verksamhetsplan & budget 2016 Innehåll 1. Förbundets ändamål och uppgifter... 2 2. Verksamhetsidé & Mål... 3 3. Organisation... 5 4. Verksamhetsplan 2016... 6 5. Budget 2016... 8 www.samordningtrelleborg.se

Läs mer