STUDIER LIVET FRITID FRITID FAMILJ VÄNNER SKOLA VÄNNER FRAMTID HEM FAMILJ SKOLA FRITID. Rapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "STUDIER LIVET FRITID FRITID FAMILJ VÄNNER SKOLA VÄNNER FRAMTID HEM FAMILJ SKOLA FRITID. Rapport"

Transkript

1 STUDIER LIVET FRITID VÄNNER SKOLA FRITID FAMILJ HEM VÄNNER FRAMTID FAMILJ SKOLA FRITID Rapport

2 Förord Folkhälsans projekt På Rätt Spår utgick från önskemålet att skapa nya modeller för förebyggande arbete i yrkesutbildningen, speciellt för att nå studerandei riskzonen för att falla utanför både arbetsliv och yrkesutbildning. I Folkhälsans ungdomsverkstad Loket-Veturi hade vi sett behovet av att kunna ingripa tidigare. Vi önskade också komplettera ungdomsverkstädernas arbete och knyta dem närmare utbildningen. Naturligtvis var förväntningen också att under projekttiden konkret kunna erbjuda ungdomar i svåra livssituationer hjälp. Denna rapport är en sammanfattning av de centrala verksamheterna. Rapporteringen utgörs av en dvd och en Tipsbank som ger stöd att arbeta för en hälsofrämjande skola på andra stadiet. Yrkeshögskolan Novia har gjort en utvärderingsrapport över projektet. Under projektets gång har också flera studerande från Novia gjort sina slutarbeten inom projektet. Detta samarbete är vi mycket glada över. Projektet har genomförts i Axxell och vid Yrkesinstitutet Prakticum. Vi vill rikta ett varm tack till lärare och studerandevårdspersonal vid Axxell och Prakticum, i synnerhet till rektorerna Annika Bussman och Harriet Ahlnäs för ett gott samarbete. Folkhälsans omfattande hälsofrämjande arbete i skolor har fokuserat på låg- och högstadier. Projektet På rätt spår gav oss ny kunskap och insikt om arbete inom yrkesutbildningen. Folkhälsans förbund ser skolorna som viktiga samarbetsparter också i framtiden. En hälsofrämjande skola hör till våra viktigaste tyngdpunkter. I en hälsofrämjande skola integreras helhetssynen på hälsa i vardagen. Det märks genom att individerna möter varandra respektfullt och tar eget ansvar för sin närmiljö. Delaktighet uppmuntras och skolan strävar till att individerna ska skapa förändring genom aktivt handlande. Det är viktigt att såväl personalens som studerandens hälsa och arbetsförmåga främjas målmedvetet och att skolan har en fungerande studerandevård. För att fungera bör utvecklingsarbetet ske i dialog vi ser gärna att samarbetsinitiativ i framtiden också kommer från utbildningsarrangörer. Folkhälsan är den instans som koordinerar den 2

3 svenskspråkiga vänelevs- och tutorverksamheten. Under de kommande åren är det just andra stadiet som ägnas större uppmärksamhet. Jag vill rikta ett varmt tack till projektets styrgrupp med verksamhetsledare Peter Rolin från SVEPS som ordförande och som medlemmar Eva Storgårds från Raseborgs stad, Annika Bussman från Axxell, Harriet Ahlnäs från YI Prakticum, Berndt-Johan Lindström från Vanda stad, Eva Juslin från YH Novia, Frank-Ole Hägglund från Raseborgs Arbets- och näringsbyrå, Anne- Maj Paldanius-Rehn från Folkhälsan Syd Ab och Michael Mäkelä från Regionförvaltningsverket i Södra Finland samt deras suppleanter. Vi är tacksamma över finansieringen från Europeiska Socialfonden Hävkraft från EU , utan den skulle projektet inte ha kunnat genomföras. Vi har haft ett kompetent projektteam Maria Leppäkari, Mikaela Nyholm, Rebecca Karlsson, Petteri Pitkänen och Kim Meller där alla medlemmar varit kunniga och mycket engagerade i sitt arbete. De har lyckats bra med balansgången mellan de studerandes, skolpersonalens och Folkhälsans önskemål och förväntningar! Vi är nöjda över att det verkar som om flera av metoderna som utvecklats skulle leva vidare efter projektets slut i skolorna och förhoppningsvis också i kommunernas ungdomsarbete. Helsingfors i mars 2011 Viveca Hagmark Förbundsdirektör Folkhälsans förbund rf 3

4 På rätt spår en inledning Folkhälsans förbunds ESF-projekt På rätt spår (PRS) har varit ett regionalt utvecklingsprojekt ( ) med fokus på unga som studerar vid yrkesinstitut. Projektet har finansierats med medel från Europeiska Socialfonden. Inom projektet har vi försökt åtgärda samhälleliga problem gällande utanförskap och marginalisering bland ungdomar genom att sätta in extra stöd på ett mycket konkret plan. Projektarbetet har i praktiken handlat om projektanställda coachers förebyggande insatser vid Yrkesinstitutet Prakticum och Axxell. Coachernas arbete har strävat efter att stärka studerandes identitet, höja medvetenheten om den egna studie- eller livssituationen och främja ett aktivt medborgarskap. På den medföljande dvd:n och i Tipsbanken presenteras projektets konkreta interventioner och innehåll mer detaljerat. I denna broschyr presenteras kort fakta om projektet och projektresultaten. Kartläggningsarbete som utgångspunkt för coa Samarbetet med yrkesinstituten inleddes med en omfattande kartläggning av studiehandlednings- och studerandevårdsprocesserna samt existerande stödnätverk i regionerna. Med utgångspunkt i kartläggningsarbetet och den i projektplanen uttalade målet att arbeta förebyggande utkristalliserades olika verksamhetsmöjligheter för coacharbetet. Verksamheterna baserade sig på intervjuer med personalen och på projektteamets reflektioner kring begrepp som förebyggande arbete, hälsofrämjande arbete, utanförskap, socialt samspel, aktiv studievardag och känsla av sammanhang. 4

5 Projektcoacher I pilotprojektet har fyra heltidsanställda coacher arbetat konkret på gräsrotsnivå vid yrkesinstituten Axxell i Raseborg (Karis och Ekenäs) och Prakticum i Helsingfors (inkl. Borgå). Projektteamet har betonat det utifrånperspektiv som vi genom hela projekttiden har kunnat bidra med.vi har varit verksamma vid yrkesinstituten dels genom att fysiskt finnas på plats för studerandena och dels genom att intensivt arbeta tillsammans med skolpersonalen och med dem dela vardagens bekymmer och glädjeämnen. ör coachernas arbetsbild PRS-coachernas arbetsuppgifter har varit mångfacetterade och varierande. Det viktiga har emellertid alltid varit att verksamheten är välplanerad och motiverad, att tillvägagångs sätten dokumenteras och att resultaten evalueras. Varje verksamhet har utmynnat i en beskrivning så att organisationen eller allmänheten i fortsättningen kan använda de arbetssätt och den information PRS-projektet bidragit med. För att åskådliggöra coachernas arbetsuppgifter utarbetades bilden på följande sida: 5

6 Folkhälsan Sammanträdanden information Facebook? Virtuellt Fysisk Plattform för tankeutbyte Planering av hälsofrämjande skolmiljö Stöd för tutorverksamhet Stöd för studerandekårsverksamhet Aktivt medborgarskap Hänga i korridoren Coachen i skolan Spontana möten Organiserade möten I bilden redogörs för fyra huvudkategorier i coachernas arbetsbild: Lyssnar l Aktivt medborgarskap syftar på arbete för att förstärka studerandes känsla av sammanhang och medvetenhet om sina påverkningsmöjligheter l Fritid handlar om arbete för att förstärka samarbetet mellan skolan och instanser som erbjuder fritidsaktiviteter 6

7 Tipsbank för socialt stöd Förstärka nätverkssamarbete i regionen Tipsbank för arbetsmetoder Tipsbank för fritidsaktiviteter Litteratur Konsertbesök Kan vara Musik Konst Filmkvällar information Kultur Excursioner Teaterbesök Coacherna Fritid Tjej- och pojkgrupper Coachen i klassen Diskussion kring teman Lugna ner genom närvaro i verkstad / klassen Övningar i gruppdynamik Idrott Bekanta sig med idrottsgrenar Kan vara Resor till olika idrottsevenemang Spelkvällar Delta i olika turneringar och evenemang Faktabank om hälsa och motion l Coachen i klassen/coachen i skolan berör coachernas konkreta närvaro i studiemiljön l Information innebär kontinuerlig rapportering och sammanställning Bilden av coachernas tänkbara arbetsuppgifter är ett resultat av kartläggningsarbetet våren 2009 och blev en utgångspunkt för verksamheten under projekttiden. Coachning som metod har varit en viktig utgångspunkt för arbetet i skolorna. 7

8 Foto: Lasse Tallqvist Coachning En av projektets initiativtagare, avdelningschef Per-Erik Weckström vid Folkhälsans förbund rf, övervägde tillsammans med projektledaren Maria Leppäkari vilken titel de anställda skulle ha. De fyra heltidsanställda, två kvinnor och två män, fick gå under namnet coach. I valet av arbetsbenämning utgicks från det förhållningssätt till arbete med unga som projektet hade som utgångspunkt. Under projekttiden har arbetsbilden vidareutvecklats utgående från utbildningsanordnarnas behov. Coachning som metod handlar om processer för att frigöra och möjliggöra människors potential. Nyckelorden är vilja, handling och förändring. Genom övningar, aktivt lyssnande och uppmuntran stöder coachen till handling. Ordet coach (eng.) började användas under 1500 talet och beskrev något som fraktade människor från ett ställe där de var till ett ställe dit de ville komma. Ordet kan alltså ses som en metafor för något/någon som för människor till en önskad plats. På 1970-talet började några idrottstränare fundera på begreppet och tog till sin uppgift att frakta idrottare från en lägre prestationsnivå till en högre prestationsnivå. Bland dem är den mest kända Timothy Gallwey, som i sin bok The Inner Game of Tennis (1975) reflekterade över 8

9 coachning som verktyg. Boken riktade sig främst till tennisspelare, men visade sig senare vara en framgång även utanför tennisbanan. Hans grundprincip löd: Strunta i utvärdering och bedömning, skapa mentala bilder i huvudet där du ser dig själv lyckas och låt det hela ske av sig själv! Coachningen har vunnit fotfäste inom olika discipliner och är effektiv för att uppnå bättre självkännedom. Inom projektet har vi integrerat coachningen i våra hälsofrämjande insatser vid yrkesinstituten. I Tipsbanken redogör vi mera detaljerat för vad vi avser med coachning som hälsofrämjande metod. Interventionernas teoretiska bakgrund Projektet har varit förebyggande och hälsofrämjande till sin natur. Med förebyggande arbetsinsatser avser vi verksamhetsformer som uppmuntrar och stöder människor till en hälsosam livsstil genom att skapa fysiska och sociala miljöer som stöder hälsa och livskvalitet. Begreppet hälsofrämjande är mångfacetterat. Med detta syftar vi, i enlighet med Folkhälsans gängse principer, på det salutogena förhållningssätt med hjälp av vilket vi strävat efter att skapa delaktighet och känsla av sammanhang. Vårt holistiska perspektiv bygger på tanken om att se individen som en psykofysisk helhet som lever i socialt samspel med sin omgivning (Lindström, B & Eriksson, M The Hitchhiker s Guide to Salutogenesis 2010). Vi har tillämpat A. Antonovskys teoretiska perspektiv SOC (även känd som KASAM, eng. sense of coherence) som betonar känsla av sammanhang som skapas genom begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. I praktiken har detta betytt att vi aktivt försökt engagera ungdomarna i sina egna liv med hjälp av coachning som metod. På ett mera allmänt plan har vi strävat efter att lyfta fram SOC-perspektivet vid skolorna och på de samarbets- och nätverksarenor där vi varit verksamma under projekttiden. Våra verktyg har granskats inom ramen för Folkhälsans internutbildning Hälsofrämjande skola under ledning av professor Bengt Lindström och HvD Monica Eriksson vid Folkhälsans center för hälsofrämjande forskning & IUHPE (International Union for Health Promotion and Education). Utgångspunkten för vårt arbete har varit att, i enlighet med projektplanen, sätta in extra stöd för unga som studerar vid yrkesinstitut. Det har konkret handlat om att stärka studerandenas sociala resurser bl.a. genom social träning och sociala evenemang (se Tipsbanken). Våra ambitioner har varit att utveckla metoder som underlättar övergången från den grundläggande utbildningen till andra stadiets yrkesutbildning samt att stöda studerande vid YI i samarbete med utbildningsenheten. Det har handlat om grupp- och individuell coachning, evenemang och annat stöd som utarbetas i samråd med skolans personal och regionala aktörer. 9

10 Foto: Johanna Wikgren-Roelofs Projektsamarbete och nätverk Arbetsglädje och samarbete är nödvändigt för att ett projekt ska bli lyckat. I början av projektet initierade fyra finlandssvenska projekt med ESF-finansiering OptiMera 2, StudieFlex, Ungdomslotsen och På rätt spår en gemensam sektoröverskridande agenda där vi kunde stöda varandra i likartade projektprocesser. Samarbetet har varit konkret och innehållit idéutbyte, gemensamma seminarier och en gemensam agenda för utveckling av det uppsökande arbetet på svenska som getts vidare till Nätverket ULA (Ungdomar/Lärande/Arbete). Samarbetet visualiserades med hjälp av en gemensam tryckt broschyr (se s. 11). Samarbetet har genomgående ägt rum vid yrkesinstituten Prakticum och Axxell där coacherna har varit verksamma och kunnat medverka i vardagen. Konkreta resultat av samarbetet med aktörerna i regionerna presenteras närmare på projektresultat-dvd:n med Tipsbanken och i projekt styrgruppens framtidsscenarier nedan. 10

11 OptiMera2 Arbetsplatsförlagd handledning och konsultationer. Stöd för utarbetande av lokala handlingsplaner och -modeller. Föreläsningar även i samarbete med andra. Utbilda 25 arbetskonsulenter. Riktar sig till hela Svenskfinland. samarbete Konkreta verktyg livskompetens StudieFlex Arbetssätt i skolan som ger aktiva studerande. Elektronisk personlig studieplan. Tydliga handlingsstrukturer i skolan och i skolans kontaktnätverk. Skolan och utbildningen ska vara tillgänglig. samarbete Ungdomslots livskompetens Studerande med färdigheter för yrkeslivet livskompetens På rätt spår samarbete Samarbete med grundskolorna och myndigheter kring ungdomar och deras sysselsättning. Följ upp elevintagningen för att kunna hjälpa elever som inte fått en studieplats efter grundskolan. Uppsökande verksamhet. Förebyggande motivationsarbete. motivation Hälsofrämjande arbete vid yrkesinriktad utbildning på andra stadiet. Förebyggande arbetsinsatser i skolmiljön för ungdomar. Utveckling av coachande arbetsmodeller och -processer. Befrämja samarbetsnätverk. Coachning samarbete Bild på samarbetet mellan de finlandssvenska ESF-projekten. Vi har kunnat identifiera och bestyrka argumentet att stöd för yrkesstuderande ungdomar behövs på flera olika plan. Ungdomarna står inför mångfacetterade utmaningar och ett förebyggande av de problem utmaningarna kan medföra kräver, från vårt perspektiv sett, ett mångprofessionellt nätverk. Detta är centralt för att undvika att den unga slinker igenom det stödnätverk som finns. 11

12 Projektresultat och framtid Pilotprojektet har utvärderats externt under hela projektperioden av Yrkeshögskolan Novias personal och studerande vid utbildningsprogrammet för vård och det sociala området. Projektets styrgrupp utsåg en arbetsgrupp som sammanfattat gemensamma visioner för hur På rätt spårs projektinsatser kan leva vidare. Visionerna för framtiden och projektets fortlevnad har sammanfattats i tre scenarier: förebyggande ungdomsarbete vid yrkesinstitut; kommunalt uppsökande och nya projekt. Framtidsscenarier & förverkligande FÖREBYGGANDE UNGDOMSARBETE VID YI Integrering av projektpraxis Ungdomspedagog - tjänst vid Practicum Fördjupat samarbete Loket & SVEPS Nätverk & ungdomssamarbete i skolan KOMMUNALT UPPSÖKANDE Ansvarsperson enl. nya ungdomslagen i Raseborg Behov av stödpersoner för ungdomar? FiSve ESF projektsamarbete NYA PROJEKT Lärocoachning vid Practicum Yrkesstart i utveckling / YA FH tutorskolningspaket Hangö högstadiums kuratormodell FH Ungdomsforum i Raseborg Styrgruppens framtidsscenarier och hur de förverkligats. 12

13 SCENARIE 1 FÖREBYGGANDE UNGDOMSARBETE VID YRKESINSTITUT är en integrering av projektpraxis. YI-personal integrerar coacharbetet och samarbetsresultaten i sin ordinarie verksamhet, t.ex. som tutorverksamhet vid Axxell Raseborg inkl. Folkhälsans utveckling av tutorarbete på andra stadiet, klassäldste, internat- och fritidsverksamhet i mån av möjligheter, satsningar på första och sista årets studerande samt framtidsdiskussioner. Man vidareutvecklar kontakterna med det uppsökande ungdomsarbetet i regionerna och för in hälsofrämjande (resursförstärkande) arbetsmetoder som stöd i ungdomsutbildningen m.m. Förslag, processbeskrivningar och annat material har satts in på Axxells intranät Fronter. För mera detaljer, se Tipsbanken. I scenariot ingår integrerat samarbete med kommunalt ungdoms arbete. Se dvdintervjun med Berit Dahlin om det nya samarbetet med Helsingfors svenska ungdomsarbetsenhet (Sandels) och Prakticum som projektet varit initiativtagare till. Inspirerade av På rätt spår-samarbetet har Prakticum skapat en ny tjänst och anställt en ungdoms pedagog som är med och utvecklar studerandevårdens/studiebyråns verksamheter och trivseln i skolan (se intervjun med Harriet Ahlnäs på dvd:n). Den grundläggande utbildningen har också uttalat intresse för en coach i grundskolan. Att ha en specialungdomsarbetare som coach i skolan har väckt intresse och utreds vidare vid Helsingfors svenska enhet för ungdomsarbete. Scenariet har också diskuterats i Raseborg och även Vanda har uttryckt intresse. SCENARIE 2 KOMMUNALT UPPSÖKANDE är förankrat i det kommunala uppsökande arbetet. Under projekttiden trädde den nya ungdomslagen i kraft, där kommunens centrala roll i arbetet med ungdomar som löper risk för marginalisering blivit tydligare. I Raseborg har projektet medverkat i processerna för att en uppsökande ansvarsperson i Raseborg skulle utses och kommunen möter nu exemplariskt den nya ungdomslagens utmaningar. Det ger möjligheter till fördjupat samarbete mellan kommunen, utbildningsenheterna och ungdomsverkstäderna Loket-Veturi och Fyren samt SVEPS i Helsingfors. Under projekttiden har vi stött på utvecklingsutmaningar i kommunerna bl.a. när det gäller stödpersoner för ungdomar. Det samarbete som startat mellan de Finlandssvenska ESFprojekten utvecklas på nationell nivå vidare vid Regionförvaltningsverken och samarbete kring uppsökande frågor utvecklas vidare genom det nationella ULA-nätverket. 13

14 SCENARIE 3 NYA PROJEKT är de projektinitiativ som genererats från nätverks- och annat samarbete. Nya samarbets- och projektmöjligheter finns när det finns en gemensam vilja. Det är därmed fritt fram för alla att låta sig inspireras av de scenarier som vi lyft fram inom projektet. Som exempel kan nämnas projektet Lärarcoachning vid YI Prakticum fr.o.m. maj 2011 med På rätt spår-coachen Mikaela Nyholm. Andra synergieffekter som kan ses är Yrkesakademins nya coachning-inspirerade projekt Yrkesstart i utveckling i Vasa. En eventuell vidareutvecklingstanke med potential i regionerna är svenskspråkig yrkesstart i form av en startverkstad. Folkhälsans förbund rf vidareutvecklar konceptet hälsofrämjande coachning, bl.a. i form av internutbildning och andra stadiets tutorarbete. Styrgruppen poängterade vikten av preventivt arbete generellt och speciellt coping för föräldrar med ungdomar (jfr Folkhälsans familjeverksamhet). Vi ser det som allt viktigare med förebyggande studerande- och föräldraarbete. Här vill vi lyfta fram att bl.a. Hangö-kuratorn Eija Salo i samarbete med PRS har arbetat fram en förebyggande socialpedagogisk modell (inkl. Föräldrakraft, Framtidsdialog) i sitt examensarbete för socionom YH vid Yrkeshögskolan Novia som vi rekommenderar för tillämpning och vidare utveckling. Sofia Wickström har som praktikant inom projektet och som examensarbetsskribent i samråd med PRS skapat en konkret Tipsbank med lämpliga övningar som vi också rekommenderar. För mera info, se länkarna till examensarbeten vid yrkeshögskolornas webbibliotek Thesus.fi på dvd:n under Tipsbanken. I examensarbetena finns fler goda tips på hur studerandevården och arbetet med ungdomar i allmänhet kunde utvecklas. En idé om yrkesfaddrar eller s.k. yrkesmentorer lades fram men utvecklades inte vidare. Styrgruppen hade projekterfarenheter från Axxell (inte så bra resultat) medan Prakticum vidareutvecklar konceptet inom ramen för vuxenstudier. Pensionärer upplevs för gamla, unga alumni är eventuellt ett alternativ (jfr t.ex.med YH Novias studerandekår Noviums mentorprojekt och Åbo Akademis alumnimentorprojekt KarriärKontakt). Ett förslag som lades fram var att skapa en plattform där allas röster blir likvärdigt hörda i frågor som berör ungdomar, t.ex. en fortsättning på PRS regionala Ungdomsforum i Raseborg med Folkhälsan i regionen som sammankallare. Möjligheter utreds. Också vidareutveckling av konkreta handlingsmodeller för stöd i förebyggande syfte efterlystes, t.ex. en utveckling av metoden Framtidsdialogen utomstående samtalsledare som för ett coachande samtal med fokus på framtiden. Metoden kunde vidareutvecklas i samband med att studerandevården utvecklas. Utvecklingspotential finns också i virtuella mentorer som t.ex. Sluta panta, Fråga nu, ungdomars samtalsjour m.m. 14

15 Finansiärer Styrgruppens medlemmar Regionförvaltningsverket i Södra Finland Europeiska Socialfonden Hävkraft från EU Folkhälsans Förbund rf Kommunerna i västra Nyland: Raseborg, Hangö, Ingå Kommunerna i huvudstadsregionen: Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Kyrkslätt, Sibbo Peter Rolin (ordf., SVEPS), suppleant Anita Silfverberg Maria Leppäkari, På rätt spår-projektledare (sekr.) Viveca Hagmark (Folkhälsans Förbund r.f.), suppleant Anne Pärnänen Eva Storgårds (Raseborgs stad), suppleant Kerstin Johansson-Juup Annika Bussman (Axxell), suppleant Lena Johansson Harriet Ahlnäs (YI Prakticum), suppleant Merja Björkman Berndt-Johan Lindström (Vanda stad), suppleant Niclas Rönnholm Eva Juslin (YH Novia), suppleant Johanna Wikgren-Roelofs Frank-Ole Hägglund (Raseborg Arbetsoch näringsbyrå), suppleant Majvor Lindstedt Anne-Maj Paldanius-Rehn (Folkhälsan Syd Ab/Loket-Veturi) Michael Mäkelä (Regionförvaltningsverket i Södra Finland) Projektets mål och förverkligande Projektets kvalitativa mål har varit att utveckla hälsofrämjande arbetsmodeller med olika instrument för hur man i arbetet med ungdomar i ett förebyggande syfte kan stöda och motivera dem att fullfölja sina yrkesstudier och därmed förbättra deras möjligheter att finna sin plats i samhället. Detta kan bidra till att skapa en socialt och kulturellt hållbar grund för de unga att stå på. 15

16 Ett kvalitativt mål med projektet var också att göra övergången från grundskola till andra stadiet så friktionsfri som möjlig. Projektet har skapat arbetsverktyg som kan vara till hjälp för att minska studieavbrotten och därmed motverka utanförskap och utslagning. Till projektets kvalitativa mål har också hört att främja jämlikhet i skolan. Att mäta förebyggande arbete kvantitativt är närmast en omöjlighet. Trots detta gjordes i projektplanen den kvantitativa uppskattningen att projektet skulle nå 60 individer i den primära målgruppen. Mätningen är omöjlig att göra i praktiken, eftersom projektinsatserna varat i endast dryga två år. I faktarutan presenteras dock vissa kvantitativa data. Projektarbetet inleddes med en kartläggning med hjälp av vilken vi kunde bekanta oss med samarbetsparterna och tillsammans med yrkesinstitutens personal göra upp riktlinjerna för projektinterventionerna enligt rådande behov. Under projekttiden har processerna och metoderna konkretiserats och utkristalliserats till en övergripande helhet som vi presenterar på dvd:n. Faktaruta Personer som har deltagit i projektets informationstillfällen 1149 personer YI-studerande ungdomar som deltagit i projektet 1314 studerande (551 kvinnor, 763 män) Studerandegrupper 87 studerandegrupper Sammanlagda gruppträffar 3780 studerande På förhand bestämda träffar med individuella studerande 34 studerande Antal projektstyrgruppsmöten 7 Projektets faser Liksom alla projekt, kan även På rätt spår delas in i faser. För att åskådliggöra hur faserna sett ut, delar vi in dem i följande faser: definitionsfasen (då ramarna för projektet byggdes upp), planeringsfasen (då projektet mera konkret planerades), genomförandefasen (då verksamheten pågick) och reflektionsfasen (då projektmaterial och dylikt sammanställdes). Bilden på sida 17 visar hur de olika faserna i projektet har sett ut. 16

17 Verksamhet Definitionsfasen Våren 2008 Hösten 2008 Våren 2009 Hösten 2009 Våren 2010 Hösten 2010 Våren 2011 Ramarna för projektet utarbetas och ramarna skrivs Projektledare anställs Projektcoacher anställs Planeringsfasen Kartläggningsarbetet vid yrkesinstituten genomförs Arbetsbilden presenteras för projektets styrgrupp Konkreta planer för coachernas verksamhet skapas Genomförandefasen Arbete för aktivt medborgaskap Coachen i skolan/klassen Arbete för trivsel och fritid Skapa material Extern utvärdering Projektrapportering Presentation av projektet vid olika sammanhang Reflektionsfasen Kontinuerlig reflektion kring coachernas verksamhet Sammanställning av projektrapport Slutseminarium

18 Framtida utmaningar Förebyggande processer och hälsofrämjande arbete är en konstant utmaning i reaktiva miljöer. Relevanta frågeställningar i vårt arbete har därför genomgående varit: a) Hur når vi studerande som verkligen behöver vår hjälp? b) Vilka metoder använder coacherna sig av för att närma sig olika teman för att faktiskt möjliggöra empowerment? c) Vad betyder coachning i vår kontext? Att besvara dessa frågor har i praktiken visat sig vara mycket svårt. Vi återknyter här till en av den hälsofrämjande teorins klassiska resonemang om känsla av sammanhang (SOC), A. Antonovsky och Bengt Lindströms metafor om att simma i livsfloden, med hjälp av vilken det hälsofrämjande arbetet ofta beskrivs. Genom att återknyta till våra projekterfarenheter och förankra dem i våra teoretiska ansatser, vill vi lyfta fram följande iakttagelser. För hälsofrämjande insatser räcker det inte med att enbart förebygga stress eller bygga broar för att människan inte ska falla i livsfloden och drunkna. Det är mycket viktigare att människan själv lär sig att simma. På detta sätt kan hon undvika att drunkna eller att gå i fördärv. Livsfloden illustreras med hjälp av Bengt Lindströms bild (s. 19). I metaforen föreställs livet som en flod med sjukdom, stenar, som simmaren kan slå sig på och skada sig på samt ett vattenfall som leder till förintelse och slutligen hennes död. Samhället och stödnätverk kan skydda människan som simmar i denna flod genom att bygga hinder för vassa stenar, bygga dammar och nät för att hindra människan att gå över stupet och slutligen drunkna, men dessa är i grunden protektiva åtgärder. I ett hälsofrämjande arbetssätt strävar vi efter att människor lär sig simma i livsfloden. Att nå de studerande som verkligen behöver hjälp med att lära sig simma i livets flod har visat sig mycket svårt. Detta speciellt då yrkesinstitutets krav på simkunnighet i regel i hög grad baserar sig på studerandes förmåga att prestera studieveckor inom utsatt tid. Studieprestationerna, eller närmare bestämt avsaknaden av dessa, har de facto inte för oss i projektet varit 18

19 Bild på livsfloden av Bengt Lindström. något absolut mått på hälsa, utanförskap eller marginalisering. För att uttrycka det annorlunda: för att nå de ungdomar som är i behov av stödande insatser för att klara sig framåt i livets flod är den i projektplanen formulerade utgångspunkten för en coach vid YI kanske inte den bästa tänkbara. För en fungerande coachmodell krävs ytterligare kritisk granskning av processerna. Coachning-arbetssättet är ingalunda ett mirakelrecept på förändring här handlar det mera om att reflektera över våra förutfattade meningar och inställningar till vårt arbete med unga. Ta en titt på vår dvd och bekanta dig med vår Tipsbank för att se hur vi resonerar. Tillsammans kanske vi finner ytterligare sätt att hjälpa ungdomar att simma i livsfloden. 19

20 STUDIER LIVET FRITID VÄNNER SKOLA FRITID FAMILJ HEM VÄNNER FRAMTID FAMILJ SKOLA FRITID Faktaruta Projektets helhetsbudget för projekttiden = ,00 euro 75 % av kostnaderna, euro, från Europeiska socialfonden ( ,00 euro) och statsfinansiering ( ,00 euro) från Regionförvaltningsverket 15 % av kostnaderna, euro, från kommunala samarbetsparter i huvudstadsregionen och västra Nyland 10 % av kostnaderna, euro, från Folkhälsans förbund rf

Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM)

Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM) Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM) Innehåll 1. Bakgrund och behov 2. Målsättningar och målgrupp 3. Samarbetsorganisationer och samarbetsparter 4. Projektets resultat

Läs mer

Ungdomsverkstäder och Uppsökande ungdomsarbete i Finland. SVEPS Ungdomsverkstad (Svenska Produktionsskolan) Verksamhetsledare Peter Rolin

Ungdomsverkstäder och Uppsökande ungdomsarbete i Finland. SVEPS Ungdomsverkstad (Svenska Produktionsskolan) Verksamhetsledare Peter Rolin Ungdomsverkstäder och Uppsökande ungdomsarbete i Finland SVEPS Ungdomsverkstad (Svenska Produktionsskolan) Verksamhetsledare Peter Rolin Undervisnings-och kulturministeriet om verkstäder Vi placerar oss

Läs mer

4. Ungdomsverkstaden Sveps tjänster och service. 5. Sektorövergripande samarbete och nätverkande

4. Ungdomsverkstaden Sveps tjänster och service. 5. Sektorövergripande samarbete och nätverkande Årsberättelse 2014 1 2 Innehåll 1. Ungdomsverkstaden Sveps 2. Syfte och mål 3. Riktlinjer 4. Ungdomsverkstaden Sveps tjänster och service 5. Sektorövergripande samarbete och nätverkande 6. Sveps finansiärer

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP MiL PERSONLIGT LEDARSKAP träningsläger i personligt ledarskap MiL Personligt Ledarskap är en utmanande, intensiv och rolig process. Du får genom upplevelsebaserad träning, coachning, feedback och reflektion

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Forskning och utveckling En del av vardagen vid yrkeshögskolan Mångprofessionell social- och hälsovård resursförstärkande arbetssätt

Forskning och utveckling En del av vardagen vid yrkeshögskolan Mångprofessionell social- och hälsovård resursförstärkande arbetssätt Forskning och utveckling En del av vardagen vid yrkeshögskolan Mångprofessionell social- och hälsovård resursförstärkande arbetssätt Åbo, 30.10-1.11.2012 Överlärare Pia Liljeroth PD, barnmorska Innehåll

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård

BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård 8 Elevvård Med elevvård avses främjande och upprätthållande av elevens goda lärande, goda fysiska och

Läs mer

Förbundet Finlands Svenska Synskadade

Förbundet Finlands Svenska Synskadade Förbundet Finlands Svenska Synskadade Vad är FSS? Förbundet Finlands Svenska Synskadade rf. (FSS) är en intresse- och serviceorganisation av svenskspråkiga synskadade i Finland. Av landets omkring 80 000

Läs mer

Social Impact Report 2014

Social Impact Report 2014 Social Impact Report 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1. Inledning... 2. Verksamhetsåret 2014... 3. Förändringsteorikarta och vision...... 3.1 Vision 4. Resultat och måluppfyllelse... 4.1 Effektmålet...

Läs mer

PM STYRGRUPPEN FÖR UTVECKLINGSENHETEN FÖR VÄLFÄRD I BARNDOMEN I VÄSTRA OCH MELLERSTA NYLAND

PM STYRGRUPPEN FÖR UTVECKLINGSENHETEN FÖR VÄLFÄRD I BARNDOMEN I VÄSTRA OCH MELLERSTA NYLAND PM STYRGRUPPEN FÖR UTVECKLINGSENHETEN FÖR VÄLFÄRD I BARNDOMEN I VÄSTRA OCH MELLERSTA NYLAND Tid: Tisdag 26.2.2008 kl. 12.30-15.30 Plats: Järvenpää talo (Hallintokatu 4), mötesrum 3 Närvarande: Olli Laiho

Läs mer

UNGDOMSGARANTIN STÅR PÅ DEN UNGAS SIDA! www.nuorisotakuu.fi 1

UNGDOMSGARANTIN STÅR PÅ DEN UNGAS SIDA! www.nuorisotakuu.fi 1 UNGDOMSGARANTIN STÅR PÅ DEN UNGAS SIDA! www.nuorisotakuu.fi 1 Innehåll Vad då ungdomsgaranti? Varför ungdomsgaranti? Mål och budskap med ungdomsgarantin Vem genomför ungdomsgarantin? Resultat av ungdomsgarantin

Läs mer

Presentation. - Utbildningskommun Nordanstig -

Presentation. - Utbildningskommun Nordanstig - November 2013 januari 2014 Projektmedarbetare Jonas Johansson & Jessika Dahl Gidlund Uppdragsgivare: Eva Fors utbildningschef Nordanstig kommun Presentation - Utbildningskommun Nordanstig - Samverkan mellan

Läs mer

hälsofrämjande skolutveckling

hälsofrämjande skolutveckling hälsofrämjande skolutveckling I de nationella målen för folkhälsa och i den halländska folkhälsopolicyn lyfts förskolan och skolan fram som en viktig arena för folkhälsoarbete. Som arbetsplats med över

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

SOCIALTJÄNSTER FÖR BARN OCH (VESPA)-PROJEKTET UNGA PÅ NÄTET. Projektplanerare Heli Parikka Utvecklings socialarbetare Merja Saukko

SOCIALTJÄNSTER FÖR BARN OCH (VESPA)-PROJEKTET UNGA PÅ NÄTET. Projektplanerare Heli Parikka Utvecklings socialarbetare Merja Saukko SOCIALTJÄNSTER FÖR BARN OCH UNGA PÅ NÄTET (VESPA)-PROJEKTET Projektplanerare Heli Parikka Utvecklings socialarbetare Merja Saukko SOCIALTJÄNSTER FÖR BARN OCH UNGA PÅ NÄTET (VESPA Socialarbetaren arbetar

Läs mer

Lupp enkätundersökning (lokal uppföljning av ungdomspolitik)

Lupp enkätundersökning (lokal uppföljning av ungdomspolitik) Datum 2012-11-05 Projektplan Lupp enkätundersökning (lokal uppföljning av ungdomspolitik) 2012 2 Projektplan Lupp 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 1. Uppdragsgivare och uppdragstagare 3 2. Inledning och

Läs mer

Samarbete och utveckling

Samarbete och utveckling Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar Sammanfattning av resultat I detta dokument sammanfattas de resultat som framkommit i utvärderingsrapporten av SkolKlar, En förebyggande skolinsats riktad till familjehemsplacerade barn. Redovisningen

Läs mer

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara

Läs mer

BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård

BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård Studerandevård Studerandevården är en allt viktigare del av gymnasiets grundverksamhet. Med studerandevård avses främjande

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

Vasa övningsskola. Inspiration för det lokala läroplansarbetet

Vasa övningsskola. Inspiration för det lokala läroplansarbetet Vasa övningsskola Inspiration för det lokala läroplansarbetet Inspiration för den lokala läroplansprocessen VAD ÄR LPstöd 2016 ger inspiration för den lokala läroplansprocessen. är en utbildningshelhet

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

SABIR- en samarbetsmodell som stöd för personalen när oro uppstår. 8.5.2012 Eivor Söderström, Helsingfors stad

SABIR- en samarbetsmodell som stöd för personalen när oro uppstår. 8.5.2012 Eivor Söderström, Helsingfors stad SABIR- en samarbetsmodell som stöd för personalen när oro uppstår 8.5.2012 Eivor Söderström, Helsingfors stad Sektorbaserat servicesystem och människans vardag Sektor A Sektor B Sektor C Enhet A1 Enhet

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen

Läs mer

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Slutrapport genomförande Sammanfattning Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01 2012-08-31 genomfört ett genomförandeprojekt Öka andelen långtidsfriska. Det

Läs mer

Del 1. Personaltillgången. Sammanställd av: Agneta Eriksson Heidi af Heurlin

Del 1. Personaltillgången. Sammanställd av: Agneta Eriksson Heidi af Heurlin Sydkustens landskapsförbunds kartläggning av personaltillgången och behörigheten, språkförhållanden samt kvalitetsaspekter inom den svenska dagvården i medlemskommunerna hösten 2011. Del 1. Personaltillgången

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

Att göra ett bra jobb

Att göra ett bra jobb Att göra ett bra jobb kort sammanfattning Kartläggningsstöd för att ta fram kompetensutvecklingsbehovet inför ENTRIS 2.0 Att göra ett bra jobb kort sammanfattning bygger på häftet Att göra ett bra jobb

Läs mer

Kortfattad slutsummering, arbetsgrupp Kollegial Mötesplats Konkreta förslag på verksamhet, service och tjänster, kompetens och nyckeltal

Kortfattad slutsummering, arbetsgrupp Kollegial Mötesplats Konkreta förslag på verksamhet, service och tjänster, kompetens och nyckeltal FÖRUTSÄTTNINGAR Arbetsgruppen har nedan identifierat ett antal förutsättningar för att föreslagna aktiviteterna och struktur ska kunna genomföras och svara upp mot kvalitetskriterierna: Avstämning av medlemmens

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik Vet Kan Är Vill VINNANDE ARENA Vinnande Arena är ett projekt i Vårgårda kommun som tilldelats

Läs mer

Boksammanfattning. Konsten att få andra att prestera

Boksammanfattning. Konsten att få andra att prestera Boksammanfattning Konsten att få andra att prestera Konsten att få andra att prestera är framför allt ett användbart verktyg för dig som vill utveckla dig själv och dem du leder. Med hjälp av både skisser

Läs mer

pigg och effektiv personal

pigg och effektiv personal Skapa en framgångsrik arbetsplats. pigg och effektiv personal Hälsofrämjande och framgångsrik arbetsplats Vår målsättning är att hjälpa och inspirera människor att bli det bästa de kan bli! Hur jobbar

Läs mer

Ordförande har ordet

Ordförande har ordet Ordförande har ordet På FC Rosengård försöker vi utnyttja den positiva kraft som fotboll utgör. Med hjälp av idrotten arbetar vi förebyggande för att undvika att personer hamnar i utanförskap. Vi försöker

Läs mer

Skogsutbildningen i Finland Jämförelser med Sverige

Skogsutbildningen i Finland Jämförelser med Sverige Skogsutbildningen i Finland Jämförelser med Sverige Yrkeshögskolan Novia Jakobstad Nykarleby Vasa Novia är resultatet av att Yrkeshögskolan Sydväst och Svenska yrkeshögskolan gick samman 1.8.2008 Yrkeshögskolan

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Sex och samlevnad i en modern skola

Sex och samlevnad i en modern skola Processbeskrivning Sex och samlevnad i en modern skola Januari 2004 Per Blanck och Eva Annerås Sex och samlevnad i en modern skola processbeskrivning Inledning Detta är en kortfattad redogörelse för arbetsprocessen

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

Projektet Skriv Till 2007-2008. Mellanrapport

Projektet Skriv Till 2007-2008. Mellanrapport Projektet Skriv Till 2007-2008 Mellanrapport Utgivare: Svenska hörselförbundet rf Utgivet: På förbundsmötet 25.04.2008 Finns även att hämtas från www.horsel.fi/skrivtill Skriv Till 2007 Skriv Till startade

Läs mer

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn.

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Tjänsteskrivelse 2015-05-20 Handläggare: FHN 2014.0050 Folkhälsonämnden Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Sammanfattning Den 7 januari beslutade kommunstyrelsen att uppdra

Läs mer

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan 2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan Elevhälsoplan 2012/2013 2013-04-03 2 (8) Inledning Elevhälsoarbetet på Herrestorp är betydelsefullt för att lyckas med uppdraget att ge varje barn/elev ledning och stimulans

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se

Läs mer

Förslag på samarbete mellan Optima och After Eight

Förslag på samarbete mellan Optima och After Eight Förslag på samarbete mellan Optima och After Eight DelSam III Rapport 2.4.2015 Ann Backman Eivor Söderström 1 Introduktion och bakgrund Denna rapport är skriven inom DelSam- projektet (Ungas delaktighet

Läs mer

ATT TÄNKA OCH ARBETA SALUTOGENT - HÄLSOFRÄMJANDE

ATT TÄNKA OCH ARBETA SALUTOGENT - HÄLSOFRÄMJANDE ATT TÄNKA OCH ARBETA SALUTOGENT - HÄLSOFRÄMJANDE Monica Eriksson PD, Lektor, Föreståndare Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur HÄLSANS BESTÄMNINGSFAKTORER Peltonen & Kannas,

Läs mer

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt Chefer utan högskoleutbildning September 2012 1 Innehåll 1. Projekt Carpe 2... 3 2. Syfte och mål för delprojekt Chefer utan högskoleutbildning...

Läs mer

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Förslag om UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Projekt för utvecklad samverkan kring unga vuxna med allvarlig psykisk ohälsa i Göteborg 2015-02-10 2015-02-06 Styrgruppen för projektet Ordförande Lena Säljö, Göteborgs

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Bilaga 1. Projektplan Platsorganisation Åhus. Projektidé. Bakgrund

Bilaga 1. Projektplan Platsorganisation Åhus. Projektidé. Bakgrund Bilaga 1 Projektplan Platsorganisation Åhus Projektidé Projektidén är att samla ett brett spektrum av lokala krafter föreningar, företag och boende i en nybildad förening som blir ett forum för att stärka

Läs mer

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (6) Projektnamn Öka andelen långtidsfriska Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Nya vindar inom omsorgen

Nya vindar inom omsorgen Nya vindar inom omsorgen Handikappservicen i Svenskfinland en förundersökning ur kommunens synvinkel Ann-Marie Lindqvist politices licentiat Vad? En förundersökning om handikappservice på svenska för personer

Läs mer

Ljustern en tillgång

Ljustern en tillgång Ljustern en tillgång Projektet har lett till fler besökare och ökad användning av området. Foto: Jonas Lindgren Projektägare: Södra Dalarnas Utveckling, ekonomisk förening Projektledare: Sofie Jutner Kommun:

Läs mer

Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun

Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun Åtta enkla, konkreta och varsamma verktyg som bygger broar mellan människor i och utan funktionssvårigheter Det ska vara lätt att leva i Lund för alla

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

FORTBILDNING HÖSTEN 2015. Svenska skolan för synskadade. www.speres.fi www.blindskolan.fi

FORTBILDNING HÖSTEN 2015. Svenska skolan för synskadade. www.speres.fi www.blindskolan.fi www.speres.fi www.blindskolan.fi FORTBILDNING HÖSTEN 2015 SPERES I 040 809 17 53 Svenska skolan för synskadade I 040 809 17 54 Parisgränden 2 A 2, 00560 Helsingfors Svenska skolan för synskadade PRAKTISK

Läs mer

Innehåll upplägg och genomförande

Innehåll upplägg och genomförande Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt

Läs mer

Information och kriskommunikation

Information och kriskommunikation Information och kriskommunikation Ett utvecklingsprojekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen Projektdirektiv och projektplan Aktörer SOS Alarm Trafikverket Länsstyrelsen Polismyndigheten

Läs mer

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till en hållbar värld (Vision) I visionen betonas vikten av individens ansvar för sin

Läs mer

Strategisk plan 2013-2016

Strategisk plan 2013-2016 Strategisk plan 2013-2016 1 Förord Detta är IKSU:s strategiska plan för perioden 2013-2016. Planen är IKSU:s överordnade och styrande dokument. Den är antagen av IKSU:s styrelse. Alla i beslutande och

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? Kritisk granskning av verksamhetens innehåll och utformning utifrån vetenskaplig grund Se saker ur olika synvinklar Bakgrund Lärande organisation

Läs mer

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA PROJEKTMALL Inledning Detta är ett stöddokument för er som ska skriva en projektansökan. I en projektansökan så ska ni oftast fylla i en ansökan och därefter skicka med en projektplan detta är lite tips

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Toppkompetens genom professionellt samarbete

Toppkompetens genom professionellt samarbete PROJEKTPLAN 16.11.2012 Toppkompetens genom professionellt samarbete Utbildningsstyrelsens verksamhetsenhet för svenskspråkig utbildning Utbildningsstyrelsens projekt Toppkompetens är ett samordningsprojekt

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR Förberedande och orienterande utbildningar Med hjälp av förberedande utbildningar kan de studerande förbättra sina studiefärdigheter och förbereda sig för en

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

20 nov. i Umeå a Pihl Self Management Stefan Hyttfors m N m u E tid är dåtidf!ramtdienä? u d r Ä! r ä h r

20 nov. i Umeå a Pihl Self Management Stefan Hyttfors m N m u E tid är dåtidf!ramtdienä? u d r Ä! r ä h r 20 nov. i Umeå Emma Pihl Self Management Stefan Hyttfors Nutid är dåtid! Framtiden är här! Är du? När ledarskapet och HR-arbetet behöver inspireras Ibland gör den sig påmind idétorkan. Plötsligt sinar

Läs mer

Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1

Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1 Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1 CENTRET FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia CLL 20.1.2012 2 CLL:s

Läs mer

Redovisning NET-rehab 1/12-2007 30/11-2010

Redovisning NET-rehab 1/12-2007 30/11-2010 Redovisning NET-rehab 1/12-2007 30/11-2010 Samverkan och ledning Nätverksträffar Under hela projekttiden har nätverksträffar skett med andra projekt i länet. Samverkanskonferens för hela länet har en gång/år

Läs mer

YH Novia - En föregångare för mångprofessionell kompetensutveckling inom social- och hälsovården

YH Novia - En föregångare för mångprofessionell kompetensutveckling inom social- och hälsovården YH Novia - En föregångare för mångprofessionell kompetensutveckling inom social- och hälsovården Mångprofessionell social- och hälsovård resursförstärkande arbetssätt Åbo, 30.10-1.11.2012 Eva Juslin, Pia

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte IDROTT OCH HÄLSA Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt

Läs mer

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat:

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat: Utbildningsfolder: Bakgrund Gävle kommun har beslutat att ta ett helhetsgrepp kring likabehandling och jämställd idrott. Syftet är att arbetet som sker föreningsvis ska stärka idrottsföreningarna genom

Läs mer

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Organisation Grimslövs folkhögskola Projektledare Sofie Sjöstrand e-postadress sofie.sjostrand@natverketsip.se Telefon 0470-223 40 Syfte och deltagare 2. Projektets

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Förslag till Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Utvärdering av förra programperioden Goda resultat på deltagarnivå - Långt fler deltagare än programmålen Mindre goda resultat

Läs mer

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv

Läs mer

LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING Fastställda 6.4.2011 för försöksperioden 2011-2015 ÅLR 2011/2564 Grunder för förberedande utbildning för grundläggande

Läs mer

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet Mars 2014 INLEDNING Universitetsdirektörerna vid universiteten i Uppsala,

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

Information om ledarskapskursen. Ledarskap för att motivera grupper

Information om ledarskapskursen. Ledarskap för att motivera grupper 2014-05-13 Information om ledarskapskursen Ledarskap för att motivera grupper VÄLKOMMEN Varmt välkommen till kursen Ledarskap för motivera grupper! I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer

Läs mer

Resultat genom kvalitet. Vilket samband har en bra arbetslivskvalitet med en framgångsrik arbetsgemenskap och ett gott ekonomiskt resultat?

Resultat genom kvalitet. Vilket samband har en bra arbetslivskvalitet med en framgångsrik arbetsgemenskap och ett gott ekonomiskt resultat? AR BETSLIVETS KV ALITET Resultat genom kvalitet Vilket samband har en bra arbetslivskvalitet med en framgångsrik arbetsgemenskap och ett gott ekonomiskt resultat? Låt oss tala om morgondagen och lite om

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Led dig själv med visioner

Led dig själv med visioner Var är du i livet Söker du färdigheter r och verktyg för att kunna Led dig själv med visioner en kurs i personligt ledarskap och effektivitet hantera förändringar? Är du intresserad av personlig utveckling

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING

PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING 1 PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING Praktiken ingår som en central del i studierna för pedagogie magisterexamen vid Enheten för pedagogik och vuxenpedagogik. Dessa studier har historiskt byggts upp kring

Läs mer

Brinner du för idrott och vill hjälpa andra att nå toppen genom individuell träning och personlig coachning?

Brinner du för idrott och vill hjälpa andra att nå toppen genom individuell träning och personlig coachning? Brinner du för idrott och vill hjälpa andra att nå toppen genom individuell träning och personlig coachning? Management Då är det här rätt utbildning för dig... 40 sp CENTRET FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE VID

Läs mer

-Projektplan Fri:JA 130418- Projektplan Fri:JA

-Projektplan Fri:JA 130418- Projektplan Fri:JA Ingela Bernholtz/Lovisa Gentz Ahl Projektplan Fri:JA Bakgrund Fri:JA projektet startade i augusti 2012 med anledning av att samtliga IM elever i Kristianstads kommun samlades på Österängsgymnasiet. Eftersom

Läs mer

Förbundet De Utvecklingsstördas Väl

Förbundet De Utvecklingsstördas Väl Förbundet De Utvecklingsstördas Väl FDUV r.f. Tölögatan 27 A 15 00260 Helsingfors tel +358 (0)9 43 42 36 0 fax +358 (0)9 40 77 48 e-post: fduv(a)fduv.fi hemsida: www.fduv.fi Bilder: Patrik Lindström Solveig

Läs mer

Praktisk föreningsekonomi

Praktisk föreningsekonomi Lärgruppsplan Praktisk föreningsekonomi Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Praktisk föreningsekonomi.

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer