Sida: 1 av 38. Innehåll

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sida: 1 av 38. Innehåll"

Transkript

1 UngKOMP Bilaga 1, Förnyelseresan Bilaga 2, Implementeringsmodell UngKOMP Bilaga 3, Etableringsschema UngKOMP Bilaga 4, Riskanalys UngKOMP Bilaga 5, Studiespåret UngKOMP Bilaga 6, Förfrågningsunderlag Utvärdering UngKOMP Bilaga 7, Tidplan och form för avrapportering/utvärdering UngKOMP Bilaga 8, Tematisk fördjupning UngKOMP Bilaga 9, Hållbarhet UngKOMP

2 Sida: 1 av 38 Innehåll Beskriv bakgrund till projektidén... 2 Beskriv projektets problemanalys kopplad till de regionala/nationella utmaningar som finns i utlysningen... 4 Vilka relevanta erfarenheter/kunskaper finns det inom området?... 8 Beskriv analys, planering och genomförande samt projektets syfte och mål i de olika faserna?... 9 Beskriv målgrupp, samverkanspartner och intressenter och hur projektet kommer att involvera dessa i analys- och planeringsfas och genomförandefas Riskanalys I utlysningen finns angivet vilka förväntade effekter projekten ska uppnå. Vilka resultat, det vill säga förändring på individ-, organisation och projektnivå krävs för att uppnå effekterna? Beskriv hur projektets verksamhet och metod kommer att leda till förväntade resultat och effekter. Vilka är mottagare av projektresultat? Beskriv hur ni kommer att följa upp projektets resultat och effekter Beskriv hur ni kommer att utvärdera projektets resultat och effekter. Ange tidplan och form för avrapportering Transnationellt samarbete Vilka aktiviteter i projektet ska finansieras enligt bestämmelserna för Europeiska Regionalfonden? Vilka resurser krävs för att utföra projektets verksamhet och aktiviteter? Beskriv projektpersonalens kompetens för att genomföra och administrera projektet? Hur säkerställer projektet att utvärderaren har jämställdhets- samt tillgänglighetskompetens så att dessa perspektiv finns med i utvärderingens alla delar? Vilka resurser i projektet är kopplade till projektets verksamhet som finansieras enligt bestämmelserna för Europeiska Regionalfonden? Vilka kompetenser kommer att upphandlas externt? Hur säkerställer projektet att jämställdhets- samt tillgänglighetskompetens finns hos projektpersonalen och samverkanspartner? Vilka resurser behövs för uppföljning och utvärdering? Sammanfattning av projektet på svenska Sammanfattning av projektet på engelska... 38

3 Sida: 2 av 38 Beskriv bakgrund till projektidén Arbetsförmedlingen har under åren bedrivit det nationella projektet Unga in på fem orter, i syfte att tillsammans med berörda kommuner ta ett krafttag kring den växande problematiken med unga i utanförskap. Projektet var socialfondsfinansierat och vände sig till ungdomar i åldern år som befann sig långt från arbetsmarknaden. För att delta i projektet skulle den arbetslöse inte studera, inte vara inskriven vid Arbetsförmedlingen eller ha pågående sysselsättning genom kommunen. Unga in startades mot bakgrund av att andelen ungdomar i åldern år som varken arbetade eller studerade under hela år 2011 uppgick till nio procent, vilket motsvarar personer 1. E n tredjedel av ungdomarna saknade känd aktivitet, vilket innebar att de under ett helt kalenderår inte hade kontakt med aktörer som främjar arbetsmarknadsetablering, så som kommun eller Arbetsförmedling. En rapport från Arbetsförmedlingen från 2013 visar på liknande förhållanden för gruppen unga 2. Mer än 60 procent av deltagarna 3 som lämnade Unga in började arbeta eller studera. Det vardagliga nära samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna i multikompetenta team 4 visade sig avgörande för de goda resultaten. En annan viktig framgångsfaktor var förhållningssättet som anpassades efter målgruppens behov och förutsättningar 5. En socioekonomisk beräkning påvisade att det framtagna konceptet sannolikt är lönsamt för samhället 6. 1 Temagruppen Unga i Arbetslivet, 2013:3). Unga på och utanför arbetsmarknaden fokus på ungdomar som varken arbetar eller studerar, Arbetsförmedlingen Unga på och utanför arbetsmarknaden fokus på ungdomar som varken arbetar eller studerar, Arbetsförmedlingen Drygt 70 procent av deltagarna i Unga in hade högst 9-årig fullföljd grundskoleutbildning. 4 Multikompetent team bestående av olika yrkesfunktioner från Arbetsförmedlingen och kommuner som dagligen delar arbetsplats. 5 Förtroendet för Arbetsförmedlingen är lågt och förtroendehöjning fokuseras i Arbetsförmedlingens pågående förnyelsearbete, bilaga 1 Förnyelseresan. 6 Beräkningen i form av en så kallad break-evenanalys visade att om Unga in tidigarelade deltagarnas arbetsmarknadsinträde med 11,5 månader, var insatsen lönsam. Andel avslutade deltagare som övergick till arbete och utbildning efter ca sju månaders projekttid, uppgick till ca 60 procent, varav de allra flesta hade kvar denna sysselsättning tre månader senare.

4 Sida: 3 av 38 I Arbetsförmedlingens reguljära verksamhet finns tonvikt på matchning och arbetsmarknadsrelaterade insatser, typ praktik eller förberedande utbildning. Ungdomar i utanförskap med komplex och omfattande behovsbild har oftast svårt att ta till sig insatserna. En framträdande framgångsfaktor har varit ett holistiskt, inkluderande förhållningssätt med individen i centrum, runt vilka olika samarbetande aktörer, främst Arbetsförmedlingen och kommunen, samlats för att stödja ungdomen. Utvecklingsarbete i en verksamhet tolkas ofta som synonymt med metodutveckling. Det finns i praktiken dock få oupptäckta mirakelmetoder. Projektet Unga in har visat att det är möjligt att använda sig av Arbetsförmedlingens och kommunens ordinarie insatsutbud och samtidigt utveckla det sammantagna erbjudandet till ungdomarna genom att i första hand arbeta med processer, arbetssätt, organisation och förhållningssätt. Projektet visar hur de samlade aktörernas resurser i ökad utsträckning kan tillvaratas genom fördjupat samarbete kring individen där informationsöverföring och hänvisningar inte räcker för att möta den unges behov. Genom projektets multikompetenta team med personal från Arbetsförmedlingen och kommunen, men även genom det nära samarbetet med en bredare grupp av aktörer så som skola, vård med flera, har ungdomen kunnat erbjudas ett sammanhållet och individualiserat stöd. Genom att tillvarata kommunernas kompetens har unga fått del av t ex skräddarsydda vuxenutbildningar, adekvata sociala insatser så som bostadsanskaffning och försörjning. Parallella insatser från Arbetsförmedlingen och kommunen har bidragit till att korta ledtiderna när den unges behov och förutsättningar tillgodoses. Ovanstående beskrivning manifesterar att ingen myndighet ensam klarar regeringens målsättning: Ingen ung ska gå långtidsarbetslös 7. Projekt Unga in har arbetat fram ett arbetssätt för att identifiera och skapa förtroende i arbetet med unga som väljer bort kontakter med myndigheter. Unga med liknande bakgrund som målgruppen anställdes i teamet för att arbeta med uppsökande verksamhet och bidra med kunskaper för att anpassa förhållningssättet så att det appellerar till målgruppens behov och förutsättningar. De unga anställda marknadsförarna 8 har även bidragit med kunskaper om orättvisor baserat på diskriminering när det gäller kön, ålder och etnicitet. Unga in arbetade aktivt med att öka verksamhetens tillgänglighet. Många ungdomar drar sig för att söka hjälp till dess att ärendet blivit akut. Det har därför varit viktigt att kunna erbjuda tider för spontana möten. För att skapa en förtroendeingivande och 7 Citat, Ylva Johansson, arbetsmarknadsminister, 19 november Unga anställda kundresurser år.

5 Sida: 4 av 38 välkomnande miljö har projektet också undvikit en kontorsmiljö och i stället inrett lokalerna så att den myndighetsmässiga utformningen minimerats. Regeringen har inrättat en delegation 9 med uppdrag att verka för att arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet ska få större genomslag på lokal nivå. Delegationen ska bedriva sitt arbete i nära dialog med Arbetsförmedlingen och främja statlig och kommunal samverkan och utveckling av nya samverkansformer. Arbetet ska utgå från både befintliga arbetsmarknadspolitiska insatser och tillkommande initiativ inom arbetsmarknadspolitiken 10. Arbets- och förhållningssättet som tagits fram i Unga in främjar samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och kommuner för ungdomars etablering på arbetsmarknaden. UngKOMP är ett implementeringsprojekt för att tillvarata och utöka konceptet som utvecklats inom ramen för Unga in. Arbetsförmedlingens och kommunernas ordinarie verktyg har anpassats och paketerats i Unga in, och erbjuds i UngKOMP i ett samlat koncept som appellerar till individens behov. Verksamheten bör, i likhet med Unga in, inte inriktas mot att utveckla nya insatser, utan huvudsakligen fokusera på att använda befintliga resurser på ett mer ändamålsenligt sätt. Arbetet inriktas istället på att utveckla strukturerna för att tillsammans bättre tillvarata Arbetsförmedlingens och kommunens resurser i enlighet med regeringens intentioner 11. Projektidén är att successivt överföra konceptet Unga in till Arbetsförmedlingens linjeorganisation. Målgruppen i UngKOMP förändras jämfört med Unga in och omfattar vid Arbetsförmedlingen inskrivna unga med etableringssvårigheter på arbetsmarknaden, företrädesvis i åldersspannet år. För att anpassa servicen till den enskildes förutsättningar 12 inrättas snabbspår där kommunernas förebyggande arbete med unga inkorporeras i UngKOMP i enlighet med regeringens intentioner. Beskriv projektets problemanalys kopplad till de regionala/nationella utmaningar som finns i utlysningen För målgruppen i UngKOMP, dvs strukturarbetslösa unga, krävs en helt annan samarbetsstruktur mellan myndigheter, än den som föreligger idag. Fördjupat 9 DUA, Delegation för unga till arbete. 10 Kommittédirektiv, Dir 2014: Ibid. 12 Förordning (2007:1030) instruktion för Arbetsförmedlingen.

6 Sida: 5 av 38 samarbete bygger ofta på trepartssamtal, en modell som är ineffektiv i de fall ungdomen väljer att inte komma till mötet, vilket inte är helt ovanligt när det gäller den aktuella målgruppen. Uteblivna trepartssamtal innebär produktionsbortfall, ökade ledtider, återkallande av program. Gränssnitten mellan myndigheterna är otydliga för den unge, vilket innebär dubbelarbete och effektivitetsförluster för individ, organisation och samhälle. Strukturerna för samarbete med individen i fokus är inte tillräckligt utbyggda. Det saknas kunddrivna kunskapsplattformar för att ändra arbetssättet med unga. Problemet med otillräckligt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna har förtydligats politiskt genom bl a nationella dialoger och inrättande av DUA. UngKOMPs målsättning med systematiserat samarbete ligger i linje med regeringens intentioner, att genom formaliserade överenskommelser mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna säkerställa att resurserna för arbetslösa ungdomar används parallellt. IFAU visar i en rapport 13 på otillräcklig kunskap om vilka konsekvenser metoder som arbetsförmedlarna använder har. Med UngKOMP som kunskapsplattform ska ett evidensbaserat kostnadseffektivt arbetssätt etableras och spridas. UngKOMP är ett implementeringsprojekt för att skala upp samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och kommunen för unga i syfte att påverka strukturerna i arbetssättet. Det görs genom att tillvarata beprövad erfarenhet från avslutat ESFprojekt Unga in, där samarbetet i multikompetenta myndighetsöverskridande team var etablerat. Forskning visar att implementering i stor utsträckning är beroende av den organisatoriska kontexten, och att implementeringen av en insats i sig kräver ett förändringsarbete i en stor och komplex myndighet som Arbetsförmedlingen. OECD konstaterar i en studie 14 om arbetet med att reformera offentlig sektor på Irland att implementering är en mycket komplex och utmanande process och att misslyckanden ofta beror på att denna komplexitet underskattas. För att implementeringen ska bli framgångsrik krävs med andra ord en aktiv styrning och ledning samt en process som tillåts ta tid. En viktig förutsättning är att det finns resurser i form av kompetens och ekonomiska medel för att kunna bedriva den nya verksamheten. UngKOMP tar höjd för implementering och utvärdering med fokus på att skala upp samarbetet mellan myndigheterna enligt regeringens intentioner. Genom åren har Arbetsförmedlingen likt andra myndigheter framgångsrikt bedrivit en stor mängd arbetsmarknadsprojekt. Enligt Myndigheten för ungdoms- 13 Bilaga 6, Förfrågningsunderlag Utvärdering UngKOMP. 14 Mental Health Commission (2009) Fr o m vision to action? Analysis of the implementation of A vision to change.

7 Sida: 6 av 38 och civilsamhällesfrågor 15 har de flesta ESF-finansierade arbetsmarknadsprojekten i mycket begränsad omfattning utvärderat resultat och effekter som främjar generaliserbar kunskap. Det saknas i de flesta fall egentliga beskrivningar av arbetsmetoderna och vilka överväganden som ligger bakom valet av dessa. Resultaten har huvudsakligen kommit projektdeltagarna till del och nyttan har haft väsentlig påverkan på projektnivå. Det har dock varit svårt att analysera olika metoder och arbetssätt och vilka effekter dessa får på aggregerbar kunskapsnivå. UngKOMP syftar till att evidensbasera ett beprövat samarbetsfokuserat arbetssätt som successivt implementeras och skalas upp på 20 orter Antalet unga i åldern år som varken arbetar eller studerar uppgick under de senaste fyra kvartalen 16 till i genomsnitt personer, motsvarande sju procent av befolkningen i åldersgruppen 17. I Arbetsförmedlingens prognos för åren framträder ett tydligt utvecklingsbehov för att säkerställa matchningen mellan arbetsgivare och arbetssökande. Arbetskraftsdeltagandet skulle framförallt kunna öka för två grupper som idag har ett betydligt lägre arbetskraftsdeltagande än befolkningen i genomsnitt. Det är personer med förgymnasial utbildning och utomeuropeiskt födda kvinnor 18. Sverige står inför en demografisk utmaning eftersom andelen äldre i befolkningen ökar. Utmaningen kan delvis mötas genom att fler unga inklusive de unga som idag står långt från arbetsmarknaden rustas för arbete och studier. Arbetslöshetens struktur år 2014 skiljer sig markant från tidigare jämförbara konjunkturlägen. Det finns god tillgång på arbetslösa med kort utbildning eller med yrkeskompetens som efterfrågas i mindre omfattning. Tillväxten av jobb sker framförallt inom yrken där det krävs en kunskapsnivå som motsvarar minst gymnasieutbildning och i många fall eftergymnasial utbildning 19. Andelen unga kvinnor och män som fullföljer gymnasiet inom fyra år har minskat sedan Störst är minskningen för elever med utländsk bakgrund, särskilt bland männen. En liten minskning finns för män med svensk bakgrund, för motsvarande grupp kvinnor finns ingen minskning 20. En betydande andel ungdomar omfattas av ohälsa och andra svårigheter, vilket medför att etableringsmöjligheterna på arbetsmarknaden starkt begränsas. 15 MUCF ( f d Ungdomsstyrelsen),Temagruppen unga i arbetslivet, Lärdomar från arbetsmarknadsprojekt för unga , Lärdomar från arbetsmarknadsprojekt för unga Fjärde kvartalet 2013 till tredje kvartalet Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014, prognos för , Arbetsförmedlings rapport. 18 Ibid. 19 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014, prognos för , Arbetsförmedlings rapport. 20 Källa: SCB 2014, På tal om kvinnor och män.

8 Sida: 7 av 38 Brist på fullföljd grund- och gymnasieutbildning är kännetecknande för målgruppen både i det avslutade projektet Unga in och i det nya projektet UngKOMP. Forskning visar att de ungdomar som inte har slutfört gymnasieskolan har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden och med det följer ofta en låg självbild där tidigare misslyckanden och känsla av svek från samhället är framträdande 21. Exempel på unga som inte svarar upp till arbetsmarknadens krav är de med högst förgymnasial utbildning och unga med lång inskrivningstid vid Arbetsförmedlingen. Ytterligare exempel är unga som är arbetslösa och går ur och i Arbetsförmedlingens system, så kallad jo-jo-effekt, vilket bland annat medför ökade ledtider och minskad effektivitet för såväl samhället som för unga enskilda. Det finns många utmaningar i arbetet med ungdomar som står långt från arbetsmarknaden. Ungdomarna upplever ofta en stor misstro till myndigheter vilket minskar verksamhetens möjligheter att möta och stödja ungdomen. Vidare har ungdomen ofta en komplex problembild och villkoren för unga män och kvinnor är ojämlika. Sammantaget ställer det särskilt stora krav på individuella lösningar, där kompetens och resurser från flera olika aktörer behöver samordnas. Forskning visar att ett fördröjt arbetsmarknadsinträde för ungdomar kan ge en så kallad scarringeffekt, vilket innebär att avsaknaden av ett arbete i unga år påverkar sannolikheten att få ett arbete långt senare 22. Att ungdomar ges förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden och i samhället är således centralt från såväl ett individ- som samhällsperspektiv. Det fördröjda arbetsmarknadsinträdet ser olika ut för unga män och kvinnor. Det är något vanligare att männen är arbetslösa och långtidsarbetslösa. Kvinnorna etablerar sig senare i arbetslivet och arbetar i högre grad deltid 23. Den svenska arbetsmarknaden är segregerad och flerdimensionell. Den vanligaste formen är den horisontella könssegregeringen dvs. att kvinnor och män har olika yrken, arbetsgivare eller är verksamma i olika branscher. Den andra dimensionen kallas vertikal könssegregering och handlar om att kvinnor och män på ett systematiskt sätt inte når lika långt i sina respektive karriärer. Kvinnor avancerar sällan inom yrket på samma sätt som män, och det gäller generellt för de flesta yrken och branscher. Utöver dessa två dimensioner finns en tredje som kallas intern könssegregering. Kvinnor och män med samma yrke och ibland samma arbetsplats och arbetsgivare tilldelas olika arbetsuppgifter eller har valt olika specialiteter och inriktning i sitt arbete. I de trettio vanligaste yrkena finns 58 procent av alla anställda kvinnor och 39 procent av alla anställda män i åldern orsaker till avhopp, Skrifter från Temagruppen Unga i Arbetslivet 2013:2. 22 American Economic Review: Vol. 104 No. 3, March Ungdomsstyrelsens skrifter 2013:4, Fokus 13 unga och jämställdhet.

9 Sida: 8 av år. Endast tre av de vanligaste yrkena har en jämn könsfördelning. Det är kockar och kokerskor, läkare och universitets-och högskolelärare 24. Vilka relevanta erfarenheter/kunskaper finns det inom området? Erfarenheter från Unga in visar på den komplexa problematik som målgruppen har. Ett erbjudande om arbete är inte tillräckligt, utan hela personens situation behöver hanteras. Om många sociala pusselbitar saknas krävs nästan alltid parallella insatser. Det är oftast inte tillräckligt med att anvisa en praktik eller arbetsträning. Andra basala behov, så som boende och försörjning måste också falla på plats för att individen ska få full nytta av insatsen. Samverkan mellan myndigheter är framträdande i regeringens arbetsmarknadspolitik mot ungdomsarbetslöshet. Utmaningen är att genom beprövat arbetssätt 25 för implementering successivt skala upp konceptet till flera orter för övergång i ordinarie verksamhet efter avslutad projekttid En viktig utgångspunkt för implementeringsarbetet är att hitta balans mellan lokala utvecklingsinitiativ och trohet mot Unga in-konceptet. Det ställer i sin tur stora krav på samordning av lokal och nationell styrning. En alltför decentraliserad styrning, där ansvaret för implementeringen lämnas över till marknadsorganisationen, riskerar att leda till stora variationer i tillämpningen av Unga in-konceptet, vilket kan påverka både likvärdighet och måluppfyllelse negativt. En alltför detaljerad styrning från nationell nivå riskerar i sin tur att leda till bristande förankring och sviktande lokal anpassning. En viktig lärdom från Unga in är betydelsen av att skapa förutsättningar för lokal anpassning. Samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna varierade vad gäller inriktning på målgrupp. I Skellefteå fokuserades det kommunala informationsansvaret 26 och i Gävle var det Socialtjänsten som var i fokus för samarbetet. Skillnaderna mellan stora och små orter var betydande när det gällde den uppsökande verksamheten. I Skellefteå rekryterades deltagare företrädesvis genom skolan och andra samarbetspartners medan Malmö till största delen letade upp deltagare via Unga in:s uppsökande verksamhet. Fler unga män (60 procent) än unga kvinnor (40 procent) deltog i projektet, trots upparbetade arbetssätt för att hantera just detta. 24 Källa: SCB 2014, På tal om kvinnor och män. 25 Meyers 2012, Fixsen Nuvarande Aktivitetsansvaret.

10 Sida: 9 av 38 Den övergripande nyttan för kommunerna var att unga kommunmedborgare i riskzon för permanent utanförskap fick del av projektets erbjudanden. Kommunernas medverkan i Unga in var avgörande för resultatet. Samarbetet och samlokaliseringen bidrog starkt till att svårigheter som förekommer i ordinarie verksamhet, eliminerades, t ex olikheter i regelverk. Både Arbetsförmedlingens och kommunernas personal vittnar om värdet av en ökad förståelse för varandras verksamheter och vikten av en samsyn. För att förstärka kommunernas inflytande planeras att tillsammans med SKL skapa nya forum för påverkan. En viktig lärdom från Unga in är att ta vara på kommunernas kompetens, engagemang och erfarenhet redan i planeringsfasen. Detta gäller inte minst möjligheterna inom vuxenutbildning. För att ytterligare förstärka effekterna av samarbetet är ambitionen att fr o m 2016 utöka kommunens medverkan i projektet och också arbeta för att kommunen erhåller medfinansiering från ESF. En jämnare fördelning mellan myndigheterna främjar implementeringen. Arbetsförmedlingen ska aktivt främja jämställdhet på arbetsmarknaden. Unga kvinnor och män ska få samma tillgång till det multikompetenta teamet och det utökade stödet som UngKOMP erbjuder. På detta sätt stöds samverkan och ungdomars etablering på arbetsmarknaden. Beskriv analys, planering och genomförande samt projektets syfte och mål i de olika faserna? Analysfas Analysarbetet som har föregått ansökan baseras till stor del på slutsatser från Unga in och lärdomarna i samband med etableringen av Jobbgaraget (Jobbgarage var en pilotsatsning för att implementera Unga in-konceptet i ordinarie verksamhet vid Arbetsförmedlingen Spånga/Tensta). Analysen har också utgått från de politiska intentionerna om förstärkt samarbete, som tydliggjorts ytterligare i och med tillsättningen av Delegationen för unga till arbete. I analysfasen fastställs mål och indikatorer för genomförande och uppföljning. Upphandlad utvärderare och Arbetsförmedlingens enhet för forskning och utvärdering bistår projektet med expertkunskap. Individresultat, samarbete och implementering kommer särskilt att beaktas. I utformningen av projektansökan har Arbetsförmedlingens marknadsområden och olika sak- och expertavdelningar varit delaktiga, bl a genom remissförfarande. Dialoger har förts med såväl lokala Arbetsförmedlingar som kommuner.

11 Sida: 10 av 38 Planeringsfas Unga in ägdes av Arbetsförmedlingens huvudkontor (HK), där det operativa arbetet inom de fem delprojekten bedrevs i ett annat organisatoriskt gränssnitt än ordinarie verksamhet. HK ansvarade då för styrningen av verksamheten samt budget medan berörda marknadsområden ansvarade för personalledning. Denna organisationsmodell var ändamålsenlig under projekttiden. Vid en utrullning av UngKOMP är det dock centralt att marknadsorganisationen successivt tar ansvaret, för att säkerställa att konceptet på sikt blir en del av ordinarie verksamhet. Vikten av att förankra konceptet och processen hos marknadsorganisationen och kommunen har inte minst tydliggjorts genom Jobbgarage där flera viktiga erfarenheter gjorts. Jobbgarage var en pilotstudie för att implementera framgångsfaktorerna i Unga in i ordinarie verksamhet i Tensta Stockholm. Nationell projektledning har en viktig roll genom att tillhandahålla stöd och uppföljning för implementeringen. Ett ramverk för detta tas fram som samordnar, stödjer och driver processen. Metodstyrningen ska vara dialogbaserad med fokus på förutsättningar, verksamhetsramar och utfall snarare än detaljer. Övergripande syftar styrning och uppföljning till att säkerställa att de framgångsfaktorer som drivit de goda resultaten i Unga in-projektet bibehålls i implementeringen av konceptet. En utmaning i etableringen av UngKOMP är att hitta balans i att införa ett nationellt koncept utifrån lokala förutsättningar. Indikatorer för måluppfyllelse kommer att fastställas senare. Nedanstående indikatorer ska ses som exempel. UngKOMP ska bidra till att förhindra och minska lång tid i arbetslöshet hos unga i projektet och samtidigt bidra till att Arbetsförmedlingen får ökat förtroende och ökad effektivitet med fokus på samordning, samlokalisering och samarbete mellan Arbetsförmedlingen och kommunen. - Av samtliga deltagare ska minst 60 procent övergå till arbete och utbildning när de avslutat sitt deltagande i projektet. Av de som inte lämnar projektet för arbete och utbildning ska majoriteten vara i annan adekvat insats. - Under 2015 beräknas projektet kunna starta med deltagare. - Deltagarnas förtroende för Arbetsförmedlingen har ökat, vilket förväntas ge spinoffeffekter hos andra grupper unga samt samverkanspartners och allmänhet. - Jämlikhet mellan unga män och kvinnor i projektet har förbättrats hos deltagarna Projektets syfte är att implementera och skala upp konceptet Unga in under namnet UngKOMP som en del i Arbetsförmedlingens förnyelsearbete och samtidigt bidra till att förhindra och minska långvarig

12 Sida: 11 av 38 arbetslöshet hos unga i målgruppen. UngKOMP ska också ses som en strategisk utvecklingsplattform i förnyelsearbetet för unga som har etableringssvårigheter på arbetsmarknaden och som finns inskrivna vid Arbetsförmedlingen. - Förtroende och effektivitet kommer att mätas på individnivå och indikatorer fastställs senare. UngKOMP 2015 är en pilotstudie för implementering av konceptet Unga in. Utbyggnaden pågår 2015 till 2018 och beslut tas ett år i taget. Implementeringen påbörjas 2015 och erfarenheterna används om fortsatt uppskalning/implementering aktualiseras, dvs. om erforderliga beslut fattas. Vid ingången av 2015 finns fem UngKOMP-team på fem orter (Stockholm, Göteborg, Malmö, Gävle och Skellefteå). Vid utgången av 2015 ska det finnas totalt tio UngKOMP etablerade över landet. Under den planerade projektperioden kommer ytterligare tio UngKOMP-team startas och utfasning (övergång till linjeorganisationen) sker i enlighet med implementeringsplan är ambitionen att ytterligare skala upp kommunernas medverkan i projektet och samtidigt verka för att även kommunerna omfattas av medfinansiering från ESF. För att uppskalningen ska bli framgångsrik är det viktigt att konceptet integreras i linjeorganisationens verksamhet och organisation med bibehållna kärnvärden. - Indikatorer för utbyggnadens funktion och effekt fastställs senare. En särskild modell för att säkerställa implementeringen enligt aktuell forskning på området 27. För samtliga UngKOMP ska överenskommelser göras med respektive Arbetsförmedling och kommun i syfte att säkerställa konceptet och tillvarata lokala utvecklingsinitiativ. Under planerings-och genomförandefas kommer dialoger att föras med samverkanspartner för att säkerställa lokal förankring i genomförandet. Ett exempel på det är samarbetet med kommunerna inom ramen för det kommunala aktivitetsansvaret. Marknadsorganisationen ansvarar för att säkerställa att kommunal representation finns på plats i den inledande planeringen. För att öka kvaliteten i övergångarna till arbete ytterligare behöver samarbetet med arbetsgivare förstärkas genom att systematisera avtal om praktik- och prövningsplatser där handledarutbildning ingår. Även studie- och yrkesvägledningen för unga är ett angeläget utvecklingsområde, som särskilt 27 Fixsen D et. Al (2005) Implementation research. Meyers D 2012The Quality Implementation Framework.

13 Sida: 12 av 38 kommer att beaktas i UngKOMP genom bl a att ett nytt vägledningsverktyg som i samverkan med Jobcentre på Irland och Stockholms stad har utprovats i Unga in. Ambitionen är att etablera verktyget i hela ordinarie verksamhet. UngKOMP kommer i enlighet med regeringens intentioner för samarbete i ungdomsarbetet, att stärka och utveckla samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och kommuner på orter där UngKOMP etableras. UngKOMP ska öka anställningsbarheten i målgruppen genom att utveckla och stärka samverkan mellan myndigheter, offentliga aktörer, den idéburna sektorn och näringslivet. - Indikatorer för att mäta samverkans kvalitet fastställs senare. UngKOMP bidrar till att tillvarata arbetskraftsreserven som finns hos målgruppen. - Ett år efter att UngKOMP har införts på en ort ska samtlig personal, exklusive kundresurser, vara utbildade och tillämpa vägledningsverktyget E-guide. - Senast 2018 är ambitionen att implementeringen av E-guide vara påbörjad i ordinarie verksamhet. Mål i planeringen är att säkerställa implementeringsmodell 28 liksom mottagarkapaciteten i samband med implementeringen. Implementeringen och uppskalningen av det koncept som utvecklats inom Unga in innebär ökad samverkan mellan myndigheter och andra samhällsaktörer, vilket leder till ökat förtroende. Erfarenheter av implementeringen kommer att ge kunskap och rutiner inför framtida förändringar inom myndigheterna. Genomförandefas Genomförandet är baserat på planeringsfasen där implementeringsmodellen tillämpas och samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och kommunen manifesteras. Uppföljning enligt ramverket genomförs. Nationella projektledarteamet följer upp framgångar, utvecklingsområden samt avvikelser från kärnvärdena och rapporterar till styrgruppen. Genom gemensamma (lokal ledning och nationell projektledning) kontinuerliga ledningsmöten och genom gemensamma lokala uppföljningsdialoger ges möjlighet att stödja måluppfyllelse, vilket också inkluderar strategiskt jämställdhet- och tillgänglighetsarbete. Syftet är också att identifiera utvecklingsområden, eventuella behov av justeringar och träffa 28 Bilaga 2, Implementeringsmodell UngKOMP.

14 Sida: 13 av 38 överenskommelser. Dialogerna strävar efter att stärka gruppen och individerna och samtidigt öka insikten om den egna utvecklingen kopplat till självledarskapet. Alla orter där UngKOMP etableras omfattas inte av medfinansiering från ESF. Utfasning av väl etablerad UngKOMP-verksamhet görs med stöd av en certifieringsmodell som utvecklas successivt under genomförandefasen 29. Inflödet av deltagare regleras mellan Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet och UngKOMP. Ett snabbspår etableras i ordinarie verksamhet för att säkerställa att unga som kommunerna har identifierat som aktuella bereds en plats i UngKOMP utan fördröjning. För att underlätta för lokala Arbetsförmedlingar och kommuner tydliggörs ett gränssnitt mellan projekten UngKOMP och Ung framtid. Den genomsnittliga deltagartiden i UngKOMP uppskattas till sex månader baserat på beprövad erfarenhet från Unga in. Antal deltagare per arbetsförmedlare uppgår i genomsnitt till UngKOMP arbetar systematiskt med att bygga upp ett nätverk för ungdomar och inriktar främst arbetet mot arbetsgivare och branscher som inte kräver gymnasieutbildning. Avsikten är att göra överenskommelser med arbetsgivare om att få tillgång till platser på företag där unga ges tillfälle att prova på ett arbete. Andra former är studiebesök, jobbskuggning och rekryteringsträffar. Handledarutbildning erbjuds arbetsgivare. För att tydliggöra ansvarsfördelningen kommer UngKOMP att ägas och successivt styras av marknadscheferna i chefslinjen vid Arbetsförmedlingen. Marknadsledningen ansvarar för att säkerställa kvaliteten i uppskalning, införande och uppföljning. För att underlätta och kvalitetssäkra implementeringsarbetet samordnar huvudkontoret nationella stödinsatser till marknadsområdena. Det innebär att metodstyrning inklusive uppföljning i en övergångsperiod genomförs av ansvarig lokal chef tillsammans med nationell projektledning. Beskriv målgrupp, samverkanspartner och intressenter och hur projektet kommer att involvera dessa i analys- och planeringsfas och genomförandefas Under åren skalas UngKOMP upp och implementeras på totalt 20 orter, varav 15 nya. Vid ingången av 2015 finns fem UngKOMP-team på fem orter (Stockholm, Göteborg, Malmö, Gävle respektive Skellefteå), vilket är en övergång från Unga in. Beslut 29 Bilaga 3, Etableringsschema UngKOMP.

15 Sida: 14 av 38 tas ett år i taget och finns för Implementeringen påbörjas 2015 och erfarenheterna kan användas om fortsatt uppskalning och implementering aktualiseras, dvs. om erforderliga beslut fattas för resterande period 30. Totalt ska personal arbeta i ett multikompetent team, inkl. kommunal personal som uppgår till 1-2 personer. Beräknat på 20 team kommer det att finnas totalt ca 325 personal från Arbetsförmedlingen och ca 40 från kommunen som arbetar operativt. Varje arbetsförmedlare ansvarar för i genomsnitt deltagare samtidigt. I ett UngKOMP ska samtliga yrkesfunktioner finnas (heltidstjänster) och antal kundresurser balanseras i relation till antal arbetsförmedlare. Specialister vid Arbetsförmedlingen och kommuner rapporterar till sina respektive chefer. I ett UngKOMP-team ingår följande funktioner: - 1 sektionschef/teamledare arbetsförmedlare - 1 SIUS/arbetsförmedlare med kompetens i supported employment - 1 psykolog - 1 socialkonsulent alt arbetsterapeut kundresurser personal från kommunen i form av studie- och yrkesvägledare och annan kommunal arbetsmarknad- och/eller social funktion. Personal på nya orter ska påbörja arbetet 1 juli Deltagarstart i projektet sker under september, datum fastställs lokalt. Högst 30 procent av arbetsförmedlarna och 50 procent av specialisterna får vara nyrekryteringar. Det är önskvärt att minimera nyrekryteringarna för att säkerställa att målnivåerna kan uppfyllas. Nationellt implementeringsteam tillsätts med personal som har operativ och strategisk erfarenhet av konceptet. Teamet bidrar med stöd, uppföljning och återkoppling såväl inför som under etablering av UngKOMP på nya orter. Enheten Utbildningsproduktion vid Arbetsförmedlingen bistår med pedagogiskt stöd i samband med implementeringen. Personal med erfarenhet av konceptet är delaktiga i analys, planering och genomförandefas. Operativ projektpersonal medverkar i utformningen och genomförandet av implementeringen, där kompetensöverföring, mentorskap, analysarbete och planering av ESF-ansökan ingår. Arbetsförmedlingschefer med ansvar för UngKOMP och ledningsrepresentanter för kommuner deltar i förankringsarbetet inför start av UngKOMP. 30 Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen, Enheten Statistik, underlag för målgruppens tid i arbetslöshet ortsvis.

16 Sida: 15 av 38 Lokal ledningspersonal för projektet medverkar vid de kommundialoger som genomförs av Arbetsförmedlingen på uppdrag av DUA. Ett av kärnvärdena inom UngKOMP är samarbete eftersom det är helt avgörande för konceptets resultat. UngKOMP kommer att jobba med samarbete under alla projektets faser med tyngdpunkt på kommunal medverkan i det multikompetenta teamet. Samarbete sker internt och externt på såväl operativ som strategisk nivå. Utökad samverkan mellan myndigheter och andra samhällsaktörer kommer att öka deltagarnas förtroende. Erfarenheter av implementeringen i UngKOMP kommer att ge kunskap och rutiner inför framtida utvecklingsarbeten inom myndigheterna. En nationell styrgrupp tillsätts förslagsvis med representanter från arbetsförmedlingens ledning, DUA, SKL 31 och nationella projektledningen. Projektledningen ansvarar för att säkerställa att erforderlig kunskap om jämställdhet och jämställdhetsintegrering finns i styrgruppen. Som rådgivande instans bildas en nationell referensgrupp som fastställs av den nationella styrgruppen. Lokalt inrättas referensgrupper där tillsättningen sker efter lokala behov. I den nationella referensgruppen medverkar förslagsvis representanter för arbetsgivare, utbildningsanordnare, vården, andra myndigheter, arbetstagarorganisationer, intresseorganisationer, ungdomar, jämställdhet/tillgänglighet och MUCF. Arbetsgivararbetet intensifieras i UngKOMP. Ett proaktivt förhållningssätt utmärker samarbetet där utöver sedvanlig ackvirering av platser även avtalsplatser kommer att tas fram. En modell för handledarutbildning till avtalsplatserna utformas tillsammans med representanter för arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer. Målgruppen deltagare består av vid Arbetsförmedlingen inskrivna unga som riskerar eller har lång tid i arbetslöshet: år med mer är 12 månaders inskrivningstid, alternativt mer än 6 månaders inskrivningstid år utan fullständig gymnasieutbildning år som bedöms vara i behov av förstärkt insats (tidiga insatser), t ex öppet arbetslösa unga som upprepat går ur och i inskrivning vid Arbetsförmedlingen utan arbets- eller utbildningsrelaterad orsak Andra unga år som bedöms ha behov av UngKOMP kan aktualiseras i mån av plats. Målgruppen projektdeltagare är delaktiga i utformningen genom kontinuerlig uppföljning 31 Sveriges Kommuner och Landsting.

17 Sida: 16 av 38 och processutvärdering där fokusgrupper, intervjuer och enkäter är verktyg. Spridning av resultat och arbetssätt till moderorganisationerna vid Arbetsförmedlingen och kommuner och andra intressenter utformas i samråd med Arbetsförmedlingens Kommunikationsavdelning och en kommunikationsplan tas fram. I syfte att medvetandegöra samtliga målgrupper och intressenter om vikten av genderperspektivet i samtliga projektfaser, uppmärksammas följande: Genom genderuppdelad statistik synliggöra skillnader mellan unga kvinnor och män Synliggöra, medvetandegöra och utmana genderstereotypa förhållningssätt Eftersträvan av jämnare genderfördelning genomsyrar hela verksamheten i UngKOMP, exempelvis vid resursfördelning och val av aktiviteter Motverka och utmana stereotypt studie- och yrkesval hos deltagarna i UngKOMP Främja positiv särbehandling t ex vid studiebesök och andra insatser vid arbetsplatser som ses som gendertypiska. Könsmönster UngKOMPs målgrupp är ungdomar i åldern år som riskerar eller har lång tid i arbetslöshet. Arbetsförmedlingen bedömer i samband med inskrivningen på Arbetsförmedlingen om personen riskerar att bli arbetslös under lång tid. I januari handlade det om personer i landet varav 38 procent unga kvinnor och 62 procent unga män. Av de unga männen hade 66 procent en funktionsnedsättning och 34 procent av kvinnorna. Ett villkor för att man ska ingå i gruppen är avsaknad av gymnasieutbildning. Arbetsförmedlingens månadsstatistik för januari 2015 visar att det finns unga som har varit öppet arbetslösa och i program mer än 12 månader. Av dessa var 40 procent unga kvinnor och 60 procent unga män. En tredjedel (4 506) av de unga som varit inskrivna mer än 12 månader har en registerad funktionsnedsättning varav 38 procent unga kvinnor och 62 procent unga män. Drygt en tredjedel (5 304) har ingen registerad gymnasieutbildning fördelat på 41 procent unga kvinnor och 59 procent unga män. I Arbetsförmedlingens register ser det ut som om också bland de unga som är inskrivna mer än 12 månader är fördelningen mellan unga män och unga kvinnor ungefär 60 till 40 på flera parametrar. Arbetslösheten har minskat bland ungdomar under det senaste året men för gruppen utrikesfödda med en inskrivningstid på mer än 12 månader har den ökat för unga kvinnor med 9 procent och för unga män med 12 procent. Även här är förhållandet ungefär 40 procent för unga kvinnor och 60 procent för unga män. Den svenska arbetsmarknaden är fortfarande segregerad med stora löneskillnader och kvinnors politiska underrepresentation vittnar om att reell jämställdhet ännu inte uppnåtts.

18 Sida: 17 av 38 Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att kunna forma villkoren för beslutfattandet att vara aktiva samhällsmedborgare och att bidra till samhällsutvecklingen. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Jämställdhet är kopplat till makt. Några kan ha mer makt i form av utrymme, resurser och tolkningsföreträde, på bekostnad av andra som har mindre makt. Jämställdhetsbegreppets fokus på relationen mellan kvinnor och män har problematiserats från queerteoretiskt håll 32. När definitionen av jämställdhet bygger på två könskategorier omöjliggör det gränsöverskridande identifikationer. Men kategoriseringen kan också osynliggöra skillnader inom och mellan grupperna, såväl som personer som faller utanför könsnormerna. Utifrån ett queerteoretiskt perspektiv är kön inte något statistiskt som finns, utan något som ständigt görs genom upprepningar av språkliga och kroppsliga handlingar. Våra identiteter som antingen män eller kvinnor ses som konstruerade av de handlingar som vi utför. I stället för att se olika handlingar som ett uttryck för att en individ är en man, är det handlingarna som skapar en man. Jämställdhetsbegreppets språkliga upprepning av kategorierna kvinnor och män blir då en del i själva skapandet och upprätthållandet av dessa kategorier 33. Det är något av en jämställdhetens paradox grupperna kvinnor och män måste definieras och jämföras för att förändring ska bli möjlig, samtidigt som definieringen är en genusskapande process. Jämställdhet bidrar alltså till att forma våra föreställningar om kön. Utbildning och lärande Utbildning är för de unga viktigt, inte minst eftersom många arbetsgivare uttrycker att gymnasieutbildning är lägsta nivå för att vara aktuell för anställning. Att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning ingår i jämställdhetens delmål om ekonomisk jämställdhet. Det finns skillnader och särskilt utmärkande är de könsbundna studievalen, att killar generellt har sämre resultat än tjejer inom skolsystemets alla delar och en ökande stress bland unga kvinnor. I UngKOMP finns ett etablerat arbetssätt som är speciellt anpassat för målgruppen, passar unga kvinnor och unga män lika bra, påverkar och motiverar till medvetna val och att undvika könsstereotypa beteende. Målet är att minst 30 procent av deltagarna ska lämna projektet och börja studera, lika många unga kvinnor som unga män. Val av utbildning får konsekvenser för det framtida yrkesvalet. Arbete och försörjning Målet att alla unga ska ha verklig tillgång till välfärd och inflytande har en stark koppling till arbete och försörjning. Området är också centralt i jämställdhetspolitiken och berör särskilt jämn fördelning av makt och inflytande, ekonomisk jämställdhet och en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. 32 Dahl Butler Statistiska Centralbyrån.

19 Sida: 18 av 38 Unga kvinnor etablerar sig senare i arbetslivet, arbetar i högre grad deltid och uppger att familjebildning påverkar yrkeslivet i större utsträckning än unga män. Det är något vanligare att unga män är arbetslösa och långtidsarbetslösa jämfört med unga kvinnor. Frågan om löneskillnader bland unga är viktig då det finns risk att denna ojämlikhet består, och förstärks, under arbetslivet. Målgruppen i UngKOMP kan inte ta till sig nyttan av matchning utan behöver ett helt annat stöd för att kunna få arbete. Det ger också medarbetarna i UngKOMP möjlighet att påverka och utmana de unga när det gäller yrkesval. Minst 30 procent av de unga som lämnar projektet ska börja arbeta. När det gäller att bryta de traditionella valen tycks det vara mer belönande, också statusmässigt, för unga kvinnor att bryta mönstret än för unga män. Fler skillnader mellan könen: Etableringsåldern låg 2012 på 28 år för unga kvinnor och på 26 år för unga män Bland sysselsatta i åldern år arbetade över 50 procent av unga kvinnor deltid 2012, medan motsvarande andel bland killarna i samma åldersgrupp var 26 procent. Andelen som arbetar deltid är lägre bland både kvinnor och män i äldre åldersgrupper, men skillnaden mellan könen är ännu större bland dem I åldern år och år uppger 15 procent av unga män att de någon gång har varit ofrivilligt arbetslösa i mer än sex månader, jämfört med 10 procent av unga kvinnor (2013) Löneskillnaden mellan könen är större bland äldre än bland yngre, men även bland unga i åldern år har killar en högre lön än tjejer om vi ser till medellön. Löneskillnader kan, förutom kön, bero på en rad andra orsaker Det finns en tydlig könssegregation bland unga på arbetsmarknaden, vilket återspeglar den uppdelning vi ser inom utbildningsväsendet Endast tre av de trettio vanligaste yrkena har en jämn könsfördelning. Det är kockar och kokerskor, läkare samt universitets- och högskolelärare. För alla sysselsatta i åldern år återfinns mer än 50 procent av kvinnorna inom områden som utbildning, vård och omsorg, medan mer än 50 procent av männen finns inom byggnadsarbete, teknik, data och programmering, företagssäljare samt fordons- och transportområdet. Det mest kvinnodominerande yrket är undersköterska med 93 procent kvinnor och 7 procent män. Det mest mansdominerande yrket är motorfordonsmekaniker och motorfordonsreparatörer med 98 procent män och 2 procent kvinnor 34.. De ungas inställning till jämställdhet har varit relativt stabil mellan 2000 och Runt 55 procent av killarna och drygt 65 procent av tjejerna tycker att det är mycket viktigt att satsa på ett samhälle där kvinnor och män delar lika på ansvar för hem och barn. Jämställdhet lyfts fram som en av de tre viktigaste samhällsfrågorna, 19 procent av unga kvinnor och 11 procent av unga män i åldern år (2013). I gruppen år är andelarna endast 7 34 Statistiska Centralbyrån: På tal om kvinnor och män 2012.

20 Sida: 19 av 38 procent av kvinnorna och 5 procent av männen 35. Arbetsförmedlingen ger olika stöd En intervjustudie med 18 unga, åtta tjejer och tio killar samt åtta arbetsförmedlare visade att Arbetsförmedlingens bemötande av unga inte var likvärdigt. Tjejer förväntades exempelvis vara mer flexibla än killar och anpassa sig till rådande villkor på arbetsmarknaden. Det kunde gälla exempelvis typ av yrke, geografisk rörlighet eller deltidsarbete. Killar fick större möjlighet att förhandla med Arbetsförmedlingens handläggare om att välja bort jobb de inte ville ha. Killar fick även i större utsträckning hjälp i sitt sökande av Arbetsförmedlingen, till exempel med att hitta möjliga jobb och ta kontakt med arbetsgivare. Tjejer förväntades och uppmanades i högre utsträckning att lösa arbetslösheten på egen hand 36. Det fanns en tendens att tjejer redan innan de var etablerade på arbetsmarknaden såg kombinationen familj och yrkesarbete som ett problem. Tjejer tog i större utsträckning än killar hänsyn till partner och familj i sitt jobbsökande, vilket arbetsförmedlarna ansåg vara problematiskt. Däremot synliggjordes inte killar, av sig själva eller arbetsförmedlarna, som partner eller pappor 37. Det framkom även att unga kvinnor i större utsträckning förväntades förändra den könssegregerade arbetsmarknaden genom att närma sig mansdominerade yrken, medan färre krav ställdes på att unga män närmar sig kvinnodominerade yrken. Det fanns en föreställning både hos de arbetssökande och bland arbetsförmedlarna om att vissa arbeten inte var riktigt lämpliga för män 38. Sedan dess har alla anställda på Arbetsförmedlingen under 2013 och 2014 utbildats kring diskriminering, normer och mänskliga rättigheter. Intervjustudien visar på vikten av att öka självinsikten om de egna föreställningarna, öka kunskapen om jämnställdhetsintegration och utvärdera det egna och gemensamma arbetet. Om medarbetaren i projektet har skilda förväntningar riskerar det att förstärka skillnader. Det finns inte några genvägar till jämställdhet. Först måste alla inom verksamheten lära sig om hur ojämställdheten ser ut och fungerar. Kunskapen måste kopplas till hur vi ser på oss själva och varandra och hur vi själva kan råka göra ojämställdhet. Sedan går det att börja göra skillnad. Detta måste få ta tid, systematiseras och integreras i verksamheten. Det fungerar således inte med något quick fix. Jämställdhet uppnås genom medvetet, envist och långsiktigt arbete. 35 Ungdomsstyrelsen 2013:4, Focus 2013 Unga och jämnställdhet. 36 Rantakeisu Ibid. 38 Ibid.

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

Syfte Att genom samverkan och med gemensamma insatser, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.

Syfte Att genom samverkan och med gemensamma insatser, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet. 1 Parter Älvkarleby kommun 21200-0258 Arbetsförmedling Norra Uppland 202100-2114 Syfte Att genom samverkan och med gemensamma insatser, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.

Läs mer

Verksamhet i samverkan

Verksamhet i samverkan Bilaga 3 till lokal överenskommelse mellan Eskilstuna Kommun och Arbetsförmedlingen i Eskilstuna Verksamhet i samverkan Eskilstuna kommun och Arbetsförmedlingen i Eskilstuna har identifierat samverkansområden

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

Delegationen för unga till arbete. (Dua)

Delegationen för unga till arbete. (Dua) (Dua) Beslutades av regeringen december 2014 Arbetande ordförande Övriga i delegationen ännu inte på plats Kansliet bemannas under våren Treårigt uppdrag Varför en delegation? Budgetpropositionen 2015:

Läs mer

Kommittédirektiv. Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå. Dir. 2014:157

Kommittédirektiv. Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå. Dir. 2014:157 Kommittédirektiv Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå Dir. 2014:157 Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2014 Sammanfattning En kommitté

Läs mer

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Organisera för en jämställd arbetsmiljö från ord till handling En vitbok från Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag Kvinnors arbetsmiljö 2011-2016. Innehåll

Läs mer

Nationell samling för unga utanför

Nationell samling för unga utanför 2015-05-01 Nationell samling för unga utanför Ungdomsarbetslösheten i Sverige Ungdomsarbetslösheten har stigit och Sverige har idag en högre ungdomsarbetslöshet än jämförbara länder. År 2014 uppgick arbetslösheten

Läs mer

Dokumenten kommer under maj att läggas ut på Dua:s hemsida (www.dua.se).

Dokumenten kommer under maj att läggas ut på Dua:s hemsida (www.dua.se). Promemoria Diarienummer 2015-05-04 A2014:06/2015/12 Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Information om avsiktsförklaringar, lokala överenskommelser och utlysning av samverkansmedel Bakgrund Regeringen

Läs mer

Jämställdhetsintegrering av styrdokument

Jämställdhetsintegrering av styrdokument Jämställdhetsintegrering av styrdokument Jämställdhetsintegrering förbättrar verksamheters resultat Jämställdhetsintegrering är en strategi för jämställdhetsarbete som syftar till att förbättra verksamheters

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

Vård- och omsorgscollege 10 april 2015

Vård- och omsorgscollege 10 april 2015 Vård- och omsorgscollege 10 april 2015 Vård- och omsorgscollege i socialfonden Nationell, regional och lokal satsning kopplat till kommande Socialfondsutlysning Tre huvudinriktningar i utvecklingsarbetet

Läs mer

Dialogkonferens om samverkan Hur ska vi jobba tillsammans för att minska ungdomsarbetslösheten?

Dialogkonferens om samverkan Hur ska vi jobba tillsammans för att minska ungdomsarbetslösheten? Dialogkonferens om samverkan Hur ska vi jobba tillsammans för att minska ungdomsarbetslösheten? Välkommen till en dag om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten! 10.00-10.45 Inledning 10.45 12.00

Läs mer

Stockholm 2 september 2015 Diarienummer: A2014:06/2015/12

Stockholm 2 september 2015 Diarienummer: A2014:06/2015/12 Stockholm 2 september 2015 Diarienummer: A2014:06/2015/12 ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedling om samverkan

Läs mer

Gemensamma taget, GT

Gemensamma taget, GT Gemensamma taget, GT Bakgrund/Problemformulering I Lycksele finns det ca: 80 helt arbetslösa ungdomar under 25 år och ytterligare 200 till som har deltid, eller tillfälliga anställningar. Ett flertal ungdomar

Läs mer

Stockholm 16 juni 2015 Diarienummer: A2014:06/2015/12

Stockholm 16 juni 2015 Diarienummer: A2014:06/2015/12 Stockholm 16 juni 2015 Diarienummer: A2014:06/2015/12 ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedling om samverkan

Läs mer

Silvie Jalmsell, sektionschef unga vuxna Arlandaregionen Arbetsförmedlingen

Silvie Jalmsell, sektionschef unga vuxna Arlandaregionen Arbetsförmedlingen KONTAKTUPPGIFTER Hanna Bäck Enhetschef Vägval Ungdom 08-590 973 39 Hanna.back@upplandsvasby.se BEHÖRIGA FÖRETRÄDARE Upplands Väsby, 2015-12-31 Mathias Bohman, Kommunstyrelsens ordförande Upplands Väsby

Läs mer

Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun. En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande.

Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun. En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande. 23 maj 2014 ESF: Europeiska Socialfonden Programområde 2 Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande Lärande utvärdering

Läs mer

Jämställdhetsintegrering

Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering Illustration: Nina Hemmingsson ESF Jämt ESF Jämt är ett av de processtöd som finns knutna till socialfonden ESF Jämt tillhandahåller kostnadsfritt stöd till potentiella och beviljade

Läs mer

Processtöd jämställdhetsintegrering

Processtöd jämställdhetsintegrering Processtöd jämställdhetsintegrering i nationella och regionala Socialfondsprojekt Anna-Elvira Cederholm Före ansökan (ide -fas) Förberedelser Mobilisering Genomförande o avslutande Efter projektet Tillgängligt

Läs mer

Utlysning för Sydsverige

Utlysning för Sydsverige 1 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning för Sydsverige Nu kan ni söka stöd för projekt inom Programområde 3 Sysselsättningsinitiativet

Läs mer

I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN

I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN SKRIFTER FRÅN TEMAGRUPPEN UNGA I ARBETSLIVET 2011:4 2011 ÅRS UPPFÖLJNING AV UNGA SOM VARKEN ARBETAR ELLER STUDERAR I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN ALLMÄN INFORMATION Temagruppen@ungdomsstyrelsen.se MEDIA

Läs mer

Bilaga 3. Verksamhet som ska bedrivas i samverkan

Bilaga 3. Verksamhet som ska bedrivas i samverkan Bilaga 3. Verksamhet som ska bedrivas i samverkan En beskrivning av hur samverkan inom överenskommelsen organiseras utifrån de behov som identifierats. Inklusive de resurser som respektive aktör bidrar

Läs mer

Lokal överenskommelse för unga till arbete. Att genom samverkan, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.

Lokal överenskommelse för unga till arbete. Att genom samverkan, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet. Lokal överenskommelse för unga till arbete Att genom samverkan, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet. Uppdrag Delegation för unga till arbete (Dua) har i uppdrag att

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader.

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. Varför har kvinnor lägre lön än män? 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Vision fortsätter

Läs mer

Workshop om det nya Socialfondsprogrammet. Svenska ESF-rådet

Workshop om det nya Socialfondsprogrammet. Svenska ESF-rådet Workshop om det nya Socialfondsprogrammet Svenska ESF-rådet Utgångspunkter för det nya Socialfondsprogrammet Bygga vidare på struktur, erfarenhet och resultat från 2007-2013 Stärkt fokus på resultat och

Läs mer

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Presentation av s betänkande 1 december 2015 Lenita Freidenvall Särskild utredare Cecilia Schelin Seidegård landshövding Länsstyrelsen

Läs mer

Handlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete

Handlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete Handlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete Ett av Järfälla kommuns mål är att alla Järfällabor ska ges samma möjlighet att påverka sin livssituation, och känna att de bidrar till och är en del av

Läs mer

Arbetsmarknadsläget. Ylva Johansson Arbetsmarknads- och etableringsminister 3 februari Arbetsmarknadsdepartementet

Arbetsmarknadsläget. Ylva Johansson Arbetsmarknads- och etableringsminister 3 februari Arbetsmarknadsdepartementet Arbetsmarknadsläget Ylva Johansson Arbetsmarknads- och etableringsminister 3 februari 217 Arbetsmarknadsdepartementet 1 Inriktningen på jobbpolitiken 216 Investeringar för jobb och tillväxt Bostadbyggande

Läs mer

2012 ISSN 1651-2855 ISBN

2012 ISSN 1651-2855 ISBN Temagruppen Unga i arbetslivet Temagruppen Unga i arbetslivet ska verka för att erfarenheter och kunskaper från projekt med finansiering från Europeiska socialfonden tas till vara. I temagruppen samarbetar

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte Sthlm 2014-08-29 Förslag ur Socialdemokraternas valmanifest: Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte socialdemokraterna.se 2 (7) Regeringen har misslyckats med Arbetsförmedlingen: Arbetslösheten

Läs mer

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Processtöd jämställdhetsintegrering ESF Jämt * Är ett av de processtöd som finns knutna till Europeiska socialfonden * Tillhandahåller kostnadsfritt

Läs mer

Översikt Socialfondsprogrammet 2014-2020 samt indikativ fördelning av ESF-stöd exklusive resultatreserven

Översikt Socialfondsprogrammet 2014-2020 samt indikativ fördelning av ESF-stöd exklusive resultatreserven Översikt Socialfondsprogrammet 2014-2020 samt indikativ fördelning av ESF-stöd exklusive resultatreserven ESF10feb/ E Ramel Tematiska mål Mål 10 Investera i yrkesutbildning och livslångt lärande 1626 Mål

Läs mer

Medarbetarpolicy för Samhall AB. Beslutad av styrelsen

Medarbetarpolicy för Samhall AB. Beslutad av styrelsen Medarbetarpolicy för Samhall AB Beslutad av styrelsen 2016-12-15 Medarbetarpolicyn beskriver hur det ska vara att arbeta i Samhall och vad som förväntas av medarbetare och chefer i företaget. Arbetet styrs

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun

Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun 101 av 106 Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun Bakgrund Inom Nacka kommun har Arbets- och företagsnämnden via arbets- och företagsenheten ansvar för kundval

Läs mer

Projektplan Porten. Bakgrund. Målgrupp. Syfte

Projektplan Porten. Bakgrund. Målgrupp. Syfte Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2013-04-16 1(5) Projektplan Porten Bakgrund Bland de unga finns idag en stor grupp som är arbetslösa. Bland dem finns en eftersatt grupp ungdomar som har en

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Riktlinjer för Arbetsmarknadsenhetens insatser

Riktlinjer för Arbetsmarknadsenhetens insatser Riktlinjer för Arbetsmarknadsenhetens insatser i Nordanstigs kommun Dokumentnamn Riktlinjer för arbetsmarknadsenhetens insatser Reviderad datum Dokumentansvarig Verksamhetschef Social omsorg Fastställd

Läs mer

Plan för insats. Samverkansteamet 2014 SOFINT. Reviderad Samordningsförbundet i norra Örebro Län

Plan för insats. Samverkansteamet 2014 SOFINT. Reviderad Samordningsförbundet i norra Örebro Län Plan för insats 2014 Reviderad 140423 SOFINT Samordningsförbundet i norra Örebro Län VERKSAMHETSPLAN Innehållsförteckning 1 Insatsbenämning... 1 2 Verksamhetens ägare... 1 3 Bakgrund... 1 4 Syfte och mål...

Läs mer

Dialog med Kommunförbundet Skåne 14 maj

Dialog med Kommunförbundet Skåne 14 maj Dialog med Kommunförbundet Skåne 14 maj Samverkan mellan kommun och Arbetsförmedlingen i Skåne Paul Andersson Arbetsförmedlingens grunduppdraginstruktionen för Arbetsförmedlingen Förordning (2007:1030)

Läs mer

Bilaga 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan. Norsjö och Skellefteå, 2015-10-28

Bilaga 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan. Norsjö och Skellefteå, 2015-10-28 Bilaga 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan Norsjö och Skellefteå, 2015-10-28 Här redovisas hur den gemensamma verksamheten ska se ut och genomföras för att vi ska uppnå målen. Med vi avses parterna

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 I detta dokument beskrivs aktiviteter där vi ska kunna följa processer med arbetet med de horisontella skallkraven från ESF inom Plug

Läs mer

Varför checklista och för vem?

Varför checklista och för vem? Varför checklista och för vem? Som förtroendevald i kommun eller landsting har du ansvar för de verksamheter som bedrivs, på övergripande nivå eller med ett specifikt områdesansvar. Du har fått medborgarnas

Läs mer

Jämställdhetsplan för Värmdö kommun

Jämställdhetsplan för Värmdö kommun Jämställdhetsplan för Värmdö kommun 1 Inledning Värmdö kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare med jämställda arbetsplatser och gott medarbetarskap där vi möter varandra med respekt och öppenhet. Ett

Läs mer

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Jens Sandahl, Analysavdelningen jens.sandahl@arbetsformedlingen.se Sammanfattning av budskap Ungdomar är ingen homogen grupp Ungdomsarbetslösheten

Läs mer

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet 2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Nätverk Etablering av nyanlända

Nätverk Etablering av nyanlända Nätverk Etablering av nyanlända Högbo torsdag 5 november Johan Tegnhed Biträdande chef Marknadsområde Södra Norrland Dagordning - Arbetsförmedlingens uppdrag nu och återblick - Etableringsuppdragets förutsättningar

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun VOK AB Delrapport ESF-Socialfonden, programområde 2 Ökat arbetskraftutbud Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun Mars 2010 VOK AB Nygatan 24 52330 Ulricehamn Tel: 0321 12105 www.vok.se

Läs mer

Implementering av verksamhet 3.4.4

Implementering av verksamhet 3.4.4 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-05-27 Rev 2013-06-04 Diarienummer UAN-2013-0313 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Implementering av verksamhet 3.4.4 Förslag

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län, juli 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län, juli 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län, juli 2016 Arbetsmarknadsläget i Skånes län har förbättras under sommaren. Juli

Läs mer

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18 Promemoria Datum: 2015-05-18 Kontaktperson: Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se Telefon: 019-16 54 82 Årsplanering 2016 Bakgrund Årsplanen 2016 ska bidra till att stärka samverkan och

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Fördelas mellan regionala potter och en nationell pott

Fördelas mellan regionala potter och en nationell pott Fördelas mellan regionala potter och en nationell pott Europeiska socialfonden EU:s viktigaste finansiella instrument för att stödja sysselsättningen i medlemsstaterna och främja den ekonomiska och sociala

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(7) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Kompare Diarienummer: 2008-3080045 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning):juni juli 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor

Läs mer

Målkatalog för projekt ArbetSam

Målkatalog för projekt ArbetSam Målkatalog för projekt ArbetSam Slutversion efter möte med styrgruppen den 5.9 2011 A Övergripande mål på individnivå De anställda som deltar i utbildningen ska få sådant stöd i sin språk- och omsorgskunskap

Läs mer

Verksamhetsplan 2016

Verksamhetsplan 2016 Sida: 1 av 8 Dnr: Af-2015/256004 Version: 1.0 Beslutad: 2016-01-15 Verksamhetsplan 2016 Arbetsförmedlingen Sida: 2 av 8 Innehåll 1. Arbetsförmedlingens vision och uppdrag... 3 2. Mål och utgångspunkter...

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun STYRDOKUMENT DATUM 2016-07-07 1 (5) Handlingsplan för jämställdhetsintegrering Älvsbyns Kommun 2016-2020 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Handlingsplan för

Läs mer

s- )>--' s46 Aktivitetsansvar 2015 (UN 2015.078) 1. Tjänsteskrivelse, eor5-o9-15, Alitivitetsansvar 2015 2. Aktivitetsansvar2ols VALLENTUNA KOMMUN

s- )>--' s46 Aktivitetsansvar 2015 (UN 2015.078) 1. Tjänsteskrivelse, eor5-o9-15, Alitivitetsansvar 2015 2. Aktivitetsansvar2ols VALLENTUNA KOMMUN VALLENTUNA KOMMUN Utbild n i ngsnä m ndens a rbetsutskott Sa m ma nträdesprotokol I 2015-09-30 6 (1s) s46 Aktivitetsansvar 2015 (UN 2015.078) Beslut Arbetsutskottet noterar informationen. Ärendebeskrivning

Läs mer

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade Norra Västmanlands Samordningsförbund Norbergsvägen 19 737 80 Fagersta Telefon: 0223-442 55 Mobil: 0736-498 499 Fagersta 12 04 2012 www.samordningnv.se http://samordningnv.blogspot.com/ www.facebook.com/norravastmanlandssamordningsforbund

Läs mer

Robertsfors kommun. Robertsfors kommuns jämställdhetsplan

Robertsfors kommun. Robertsfors kommuns jämställdhetsplan Robertsfors kommun Robertsfors kommuns jämställdhetsplan Perioden 2017-2019 Robertsfors kommuns jämställdhetsplan 2017-2019 1. Inledning Robertsfors kommuns definition av jämställdhet är att kvinnor och

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

SKTFs rapport. Slut på rean i kommuner och landsting. dags för en jämställdhetskommission

SKTFs rapport. Slut på rean i kommuner och landsting. dags för en jämställdhetskommission SKTFs rapport Slut på rean i kommuner och landsting dags för en jämställdhetskommission Mars 2011 Inledning SKTF fortsätter sitt arbete med att påvisa hur ojämställd den svenska arbetsmarknaden är och

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning 1(6) Sammanfattning Förstudien i projektet SpråkSam har, som tidigare rapporterats förlängts genom att Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum har finansierat vissa aktiviteter som projektets parter sett

Läs mer

Normkritisk och genusmedveten kompetensförsörjning. Peter Kempinsky och Åsa Trotzig 2015-04-14

Normkritisk och genusmedveten kompetensförsörjning. Peter Kempinsky och Åsa Trotzig 2015-04-14 Normkritisk och genusmedveten kompetensförsörjning Peter Kempinsky och Åsa Trotzig 2015-04-14 Uppdraget: genus och jämställdhet i Kompetensforum Utbildning Workshop 1 Workshop 2 Genomförande Utifrån branschanalys

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Medarbetarpolicy för Samhall AB

Medarbetarpolicy för Samhall AB Medarbetarpolicy för Samhall AB Medarbetarpolicyn beskriver hur det ska vara att arbeta i Samhall och vad som förväntas av medarbetare och chefer i företaget. Arbetet styrs genom riktlinjer, förhållningssätt,

Läs mer

KIRUNA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida KOMMUNSTYRELSEN

KIRUNA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida KOMMUNSTYRELSEN KOMMUNSTYRELSEN 2012-08-27 16 211 2012.0043 750 INFORMATIONS- OCH UPPFÖLJNINGSANSVAR FÖR UNGDOMAR 16-20 ÅR Au 120312 Föreligger skrivelse 2012-03-06 från kommunkontoret av vilket framgår att med anledning

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. i Hägersten- Liljeholmens stadsdelsförvaltning stockholm.se

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. i Hägersten- Liljeholmens stadsdelsförvaltning stockholm.se Handlingsplan för jämställdhetsintegrering i Hägersten- Liljeholmens 2016-2018 stockholm.se Handlingsplan för jämställdhetsarbete 2016-2018 3 (9) Innehåll Kommunfullmäktiges mål... 4 Nämndmål... 4 Syftet

Läs mer

Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt

Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt 1(6) Dnr 2007-00467 Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt Socialfondsprojekt ska enligt det operativa programmet 1 jämställdhetsintegreras. Denna vägledning har tagits fram som ett stöd

Läs mer

Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2013

Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2013 Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2013 Sida: 2 av 21 2 Sida: 3 av 21 Dnr: Af-2012/445712,

Läs mer

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund 2015-10-07 Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund Bakgrund Regeringen har de senaste åren gjort omfattande satsningar för att belysa och åstadkomma förbättringar

Läs mer

Vägledning på Arbetsförmedlingen på 2010-talet. Vägledarkonferens 10 juni 2010. Kristina E Andréasson

Vägledning på Arbetsförmedlingen på 2010-talet. Vägledarkonferens 10 juni 2010. Kristina E Andréasson Vägledning på Arbetsförmedlingen på 2010-talet Vägledarkonferens 10 juni 2010 Kristina E Andréasson Utgångspunkter Vägledning en framgångsfaktor för omsättningsmålen V1-V5 Ett upplevt behov av att lyfta

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 w BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM för Skövde kommun 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 Arbetet med att ta fram barn- och ungdomspolitiskt program har skett under 2014 2015

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen

Läs mer

Målgruppen. Bilaga 1 2015-10-22 DNR:2015-141. Bilaga till Lokal överenskommelse kring ungas arbetslöshet arbetslöshet

Målgruppen. Bilaga 1 2015-10-22 DNR:2015-141. Bilaga till Lokal överenskommelse kring ungas arbetslöshet arbetslöshet Bilaga 1 2015-10-22 DNR:2015-141 Bilaga till Lokal överenskommelse kring ungas arbetslöshet arbetslöshet Målgruppen En kartläggning har gjorts avseende målgruppen unga mellan 16 och 24 år som befinner

Läs mer

Likabehandlingspolicy för Region Skåne

Likabehandlingspolicy för Region Skåne Likabehandlingspolicy för Region Skåne Ingen är vaccinerad mot diskriminering. Att reagera på det faktum att någon är annorlunda är naturligt. Det är när man börjar agera utifrån en rädsla för det som

Läs mer

Ungas fritid. Oscar Svensson oscar.svensson@ungdomsstyrelsen.se

Ungas fritid. Oscar Svensson oscar.svensson@ungdomsstyrelsen.se Ungas fritid Oscar Svensson oscar.svensson@ungdomsstyrelsen.se Den nationella ungdomspolitiken Övergripande mål Alla unga ska ha verklig tillgång till välfärd Alla unga ska ha verklig tillgång till inflytande

Läs mer

Yttrande från Sveriges Kvinnolobby över Ds 2016:35 - Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet

Yttrande från Sveriges Kvinnolobby över Ds 2016:35 - Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande från Sveriges Kvinnolobby över Ds 2016:35 - Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet Diarienummer A2016/01883/I

Läs mer

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86. Sammanfattning av de viktigaste slutsatserna i utredningen

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86. Sammanfattning av de viktigaste slutsatserna i utredningen 1 (5) Vårt datum 2016-01-26 Ert datum 2015-11-03 Vårt Dnr: 99.15 Ert Dnr: 99.15 SACO Box 2206 103 15 Stockholm Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Sammanfattning

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Syfte: att dela erfarenheter kring och skapa bättre förutsättningar för

Läs mer

Trainee Steget in i yrkeslivet. Utvärderingsrapport

Trainee Steget in i yrkeslivet. Utvärderingsrapport sida 1 av 10 Trainee Steget in i yrkeslivet Utvärderingsrapport Joel Hedlund, European Minds Innehållsförteckning sida 2 av 10 Sammanfattning av projektet 3 Metod/sammanställning av utvärderarens metod

Läs mer

Tema Ungdomsarbetslöshet

Tema Ungdomsarbetslöshet Tema Ungdomsarbetslöshet Arbetslösheten ökade bland ungdomar Under första kvartalet 2009 var 142 000 ungdomar i åldern 15-24 år arbetslösa, vilket motsvarar en relativ arbetslöshet på 24,4 procent. Här

Läs mer

UNGA IN SLUTUTVÄRDERING

UNGA IN SLUTUTVÄRDERING Avsedd för Arbetsförmedlingen Dokumenttyp Slutrapport Datum Juni 2014 UNGA IN SLUTUTVÄRDERING INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 1. Inledning 3 1.1 Slututvärderingens syfte och genomförande 3 1.1.1

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 206 Ett hundratal färre fick arbete i september Under september månad erhöll 437

Läs mer

Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma

Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma 1 (6) Datum 2015-05-20 Dnr Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma 2 (6) Förslag till ny FINSAM - Aktivitet Bakgrund Under hösten 2014 genomfördes aktiviteten Samverkanskartan idag

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

ETABLERING VIA ARBETE (EVA)

ETABLERING VIA ARBETE (EVA) ETABLERING VIA ARBETE (EVA) Mari Carmen Alcántara Velázquez Studie- och yrkesvägledare maricarmen.alcantara-velazquez@arbetsformedlingen.se Arbetsförmedlingen Angered Göteborg EVA Ett EU-finansierat samverkansprojekt

Läs mer

Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning

Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning Foto: Mikael Almén Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionalitet Sexualitet Ålder

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

Företagarna. DUA delegationen för unga till arbete ett regeringsuppdrag

Företagarna. DUA delegationen för unga till arbete ett regeringsuppdrag DUA delegationen för unga till arbete ett regeringsuppdrag Varför finns DUA? Många unga är arbetslösa (17 % Västernorrland 12 % riket). En stor del av gruppen har inte fullständig gymnasieutbildning (24%

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 12 maj 2016 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län april 2016: 54 139 (6,7%) 23 670 kvinnor

Läs mer

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY HSB Skåne 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Övergripande mål 3. Definition av begrepp 3 2 Rekrytering 4 3 Löner 4 4 Utbildning och kompetensutveckling 5 5 Arbetsmiljö och arbetsförhållanden

Läs mer