Ett år kvar till valet

Transkript

1 Ett år kvar till valet Rapport från majoriteten i Landstinget i Uppsala län September 2005

2 Uppsala september 2005 Ett år kvar till valet Efter att ha haft majoriteten i landstingsfullmäktige under åren 1999 till 2002 fick socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet tillsammans ökat stöd i valet Vi kom därför överens om att tillsammans fortsätta ta ansvar för landstingets verksamhet. I september 2005 är det ett år kvar till nästa val. I den här rapporten har vi sammanställt vad vi har uppnått under de tre år som har gått av den nuvarande mandatperioden. Vi har granskat de beslut som har fattats, och jämfört våra resultat med de ambitioner och mål som vi ställde upp i vårt gemensamma program. Utgångspunkten för vårt samarbete är den politik som vi förde under mandatperioden mellan 1999 och 2002, och de program som våra tre partier gick till val på I dessa finns en betydande samstämmighet i synen på den generella välfärden. Vi vill vara ett värn för solidaritet och mot social nedrustning. Det svenska sjukvårdssystemet med skattefinansiering, lika tillgång till vård efter behov och en demokratisk styrning slår vi vakt om. Hälso- och sjukvården i Uppsala län har en hög kvalitet. Den vill vi fortsätta att utveckla. Patientens ställning ska stärkas. Vi ser också att landstinget har en betydelsefull roll i den regionala utvecklingen. Det gäller både inom länet, i Mälardalen och i sjukvårdsregionen. I oktober 2002 enades vi kring ett omfattande och konkret majoritetsprogram, med sju övergripande åtaganden: - En förbättrad folkhälsa. - Ökad tillgänglighet i vården. - Personalen i centrum! - Inom landstinget ska alla vara delaktiga i utvecklingen. - Akademiska sjukhuset ska fortsätta vara ett av landets bästa universitetssjukhus. - Landstingets ekonomi ska vara i balans. - Landstinget ska spela en aktiv roll i den regionala utvecklingen. Vårt samarbete har fungerat bra. Tillsammans har vi tagit debatten i landstingsfullmäktige och drivit igenom satsningar på folkhälsa. Uppsala län är redan bäst i landet på tandhälsa, nu har vi lagt grunden för att få fler att sluta röka, minska missbruket av alkohol och droger och underlätta för människor att skaffa sig sunda levnadsvanor. Vi har gjort vården mer tillgänglig genom resurser till en länsövergripande, dygnet-runt öppen sjukvårdsrådgivning. Antalet hembesök har ökat. Vi har förbättrat jämställdheten genom att höja lönerna för sex kvinnodominerade yrkesgrupper. Sjukskrivningarna har minskat. Samverkan med andra landsting i vår region har lett fram till ett avtal om högspecialiserad vård som säkrar 900 arbetstillfällen och vårdvolymer värda drygt 400 miljoner kronor på Akademiska sjukhuset. Vi har tagit ett gemensamt ansvar för landstingets ekonomi. 1

3 Ett målmedvetet miljöarbete gör att all verksamhet vid Landstinget i Uppsala län kommer att miljöcertifieras vid årsskiftet. Bara ett annat landsting i landet har hittills klarat att göra sin verksamhet så hållbar. Satsningar på bättre kommunikationer stärker utvecklingen i länet. Nästa år förlängs Upptåget till Gävle och Upplandspendeln börjar rulla mellan Upplands Väsby och Uppsala. Ett år innan valet har vi anledning att vara stolta över mycket. Samtidigt måste vi konstatera att många svåra utmaningar återstår. Resultaten från landstingets omfattande Liv & hälsaundersökningar visar att det behövs ytterligare resurser till folkhälsoarbetet för att möta ökande alkoholmissbruk och övervikt. Många människor upplever fortfarande att det är svårt att nå sin husläkare eller vårdcentral, och väntetiden till en del behandlingar och operationer är onödigt långa. Det finns inga enkla lösningar. Det förändringsarbete som har börjat ge resultat måste fortsätta. Jämställdheten har ökat, men det förekommer fortfarande osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Landstinget måste vara en bra arbetsgivare för att klara vården i framtiden. Upplands tillväxt och utveckling kräver ytterligare investeringar i länets kommunikationer. Med ett år kvar till landstingsvalet 2006 har alternativen klarnat i sjukvårdspolitiken. Det är bra. Valet kommer att stå mellan en fortsatt behovsstyrd, solidarisk sjukvård eller en högerledd marknadsorientering av sjukvården. Valet kommer att stå mellan en hälso- och sjukvård som satsar på förebyggande insatser och folkhälsa eller en högerledd sjukvård som ser hälsan som enbart en privatsak. Valet kommer att stå mellan en rödgrön majoritet som värnar vårdens resurser och utveckling eller en moderatstyrd pakt som söker makten utan att redovisa hur den ska användas. Mats O Karlsson, socialdemokraterna Sören Bergkvist, vänsterpartiet Lena Rönnberg, socialdemokraterna Johan Edstav, miljöpartiet 2

4 Innehåll Folkhälsan har prioriterats...4 men ny statistik oroar...5 Tillgängligheten har ökat...7 men väntetiderna måste förkortas ytterligare...9 Arbetsmiljön har förbättrats och sjukskrivningarna har minskat...10 men risken för personalbrist i framtiden är inte avvärjd...12 Delaktigheten har ökat...13 men fler måste få möjlighet att diskutera vårdens svåra val...13 Akademiska sjukhuset är i världsklass...14 men samverkan med andra delar av vården måste förbättras Landstingets ekonomi är god...16 men det finns inget utrymme för skattesänkningar...17 Uppsala län har utvecklats...19 men resurser behövs till bättre kommunikationer och stärkt miljöarbete

5 Ett hälsofrämjande synsätt ska prägla hela landstingets verksamhet. Det är alltid bättre att förebygga ohälsa och sjukdom. Helhetssyn på människans livsmiljö och behov ska gälla inom landstinget och i samverkan med andra aktörer i folkhälsoarbetet. Ur Majoritetsprogrammet från oktober 2002 Folkhälsan har prioriterats I Uppsala län är rökning tre gånger vanligare bland lågutbildade än bland de med högre utbildning. Kvinnor med låga inkomster är de som är värst drabbade av psykisk ohälsa. En bra hälsa är kanske det viktigaste i livet. Det är inte acceptabelt att det finns så stora skillnader i hälsa mellan olika grupper. Särskilt som det går att göra något åt det. Det är utgångspunkten i vårt arbete för att förbättra folkhälsan i Uppsala län. Socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet har tagit fram en omfattande folkhälsoplan för Landstinget i Uppsala län för åren 2004 till Folkhälsoplanen antogs av lanstingsfullmäktige i februari De konkreta målen handlar bland annat om att få fler att sluta röka, minska missbruket av alkohol och droger och underlätta för människor att skaffa sig sunda levnadsvanor. Folkhälsoarbetet tillförs också ökande resurser. De politiska länsdelsberedningarna har i samverkan med länets kommuner påbörjat arbetet med att ta fram lokala folkhälsoplaner, och har fördelat resurser till såväl kommuner som föreningar för att stödja projekt för en bättre folkhälsa. Landstingets sjuksköterskor, terapeuter och läkare möter stora delar av befolkningen i Uppsala län. De har nu fått i uppgift att prata om hälsa och livsstil med sina patienter. Undersökningar visar att en enkel fråga kan vara avgörande: Behöver du hjälp med att sluta röka? Dricker du för mycket? Ett exempel är Drick mindre -projektet på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Ett nytt, mer folkhälsoanknutet idrottspolitiskt program har tagits fram för åren 2004 till Lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset i Uppsala är med i nätverket för Hälsofrämjande sjukhus. I april 2005 var Akademiska sjukhuset värd för en stor nationell konferens om hälsofrämjande sjukhus. Våra tre partier är öppna för komplementär medicin och alternativmedicin. Arbete med att inrätta ett centrum för icke-medikamentell behandling pågår. Forskningsresultat visar att friluftsliv och rörelse har positiva effekter på hälsan. Det finns bevis för att kontakt med naturen gör sjuka människor friskare snabbare. Landstinget har därför startat en förstudie vars mål är att se hur gröna terapier och behandlingsmetoder kan få en ökad användning. 4

6 Landstingets lokaler har blivit helt rökfria, och all arbetstid på landstinget är rökfri och 2004 genomförde vi Liv & hälsa, en omfattande undersökning om vuxna människors hälsa i Uppsala län personer i Uppsala län har svarat på frågor om livsstil och levnadsvillkor samt upplevelse av vården. Resultaten från Liv & hälsa-undersökningarna är ett viktigt underlag för folkhälsoarbetet. Folkhälsoarbetet har särskilt inriktats på att förbättra barns och ungdomars hälsa och 2005 genomfördes Liv o hälsa Ung, i form av en enkät till elever i årskurserna sju, nio och gymnasiets årskurs två. Ett åtgärdsprogram mot övervikt och fetma bland barn och ungdomar har tagits fram. Hälsoäventyret, ett projekt för att öka ungdomars kunskaper om kropp och hälsa har permanentats öppnades ett lokalt Hälsoäventyr i Älvkarleby. Primärvården har fått i uppdrag att utveckla förebyggande och tidiga insatser för att förbättra barns och ungdomars hälsa, t.ex. inom barnhälsovården och på familjecentralerna. Den första familjecentralen öppnade i Sävja Ett särskilt vårdprogram om psykisk ohälsa hos barn och ungdomar har antagits. Det har lett till förbättrade och ökade insatser mot psykisk ohälsa hos barn. Bland annat har projektet Trappan som riktar sig till barn med psykiskt sjuka föräldrar permanentats. Vits-projektet har hjälpt uppemot tusen barn med neuropsykiatriska funktionshinder (t.ex. koncentrationsstörningar) och deras familjer genom att satsa på vardagsnära insatser och involvera hela barnets nätverk. Folkhälsoarbetet bedrivs i samarbete med en mängd andra aktörer. Bland annat har Hushållningssällskapet fått stöd för sitt projekt Smarta matval som syftar till att öka kunskapen hos småbarnsföräldrar och förskolepersonal om val av livsmedel för barn. Upplandsstiftelsen har fått stöd för projektet Skolklasser på vandring, som innehåller framtagande av undervisningsmaterial som gör det möjligt att förlägga mer undervisning utomhus. men ny statistik oroar Resultaten från Liv & hälsa-undersökningarna innehåller många utmaningar. Skadorna från alkohol ökar, framförallt bland kvinnor. Allt fler barn och unga blir sjuka av övervikt och fetma. Den psykiska ohälsan ökar. Ändå är Folkhälsoarbetet omstritt: den moderata gruppen i landstingsfullmäktige reserverade sig mot den folkhälsoplan som antogs av landstingsfullmäktige i februari I fullmäktigedebatten beskrev moderaterna folkhälsa som enbart den enskildes ansvar. Från talarstolen hävdade flera moderata talare att eftersom rika är friskare än fattiga så är skattesänkningar den bästa åtgärden för att förbättra folkhälsan. 5

7 Om detta är utslag av naivitet eller cynism spelar egentligen ingen roll. Hälsopolitiskt är den moderata linjen förödande. Den reducerar landstingens och sjukvårdens uppgift till att passivt ta hand om de redan sjuka och skadade. Detta i en tid då vi vet att så många av sjukdomarna och så mycket ohälsa beror på hur vi som individer lever. Vilket socialt nätverk vi har, vad vi äter, hur vi motionerar, om vi röker och hur vi umgås med alkohol. Moderaterna har också motsatt sig att landstinget ska ha ett idrottspolitiskt program. I ett gott samhälle är det allas gemensamma ansvar att alla människor ges goda förutsättningar att forma sitt liv och vårda sin hälsa. Eget ansvar är viktigt, men med ett bra stöd i familj, skola, vården, arbetsliv och samhälle behövs också. Arbetet med att förbättra folkhälsan kommer att vara fortsatt prioriterat av våra tre partier. 6

8 Huvuddelen av sjukvården är av akut karaktär då tillgången till vård är omedelbar. Inom primärvården och den planerade vården finns idag vissa väntetider. Dessa vill vi minska genom effektiviseringar och genom att öka resurserna. Ur Majoritetsprogrammet från oktober 2002 Tillgängligheten har ökat Enligt patientenkäter är 95 procent av alla patienter nöjda med den vård de fått av sin husläkare eller på sin vårdcentral i Uppsala län. Nationella kvalitetsregister visar att de behandlingar och operationer som utförs på Akademiska sjukhuset i Uppsala och vid Lasarettet i Enköping håller hög kvalitet. Men många länsinvånare upplever att det är svårt att nå sin vårdcentral eller husläkare, och att de får vänta alltför länge på en planerad operation eller behandling. Vi har prioriterat arbetet med att förbättra tillgängligheten till vården i Uppsala län. Det har gett tydliga resultat. Från och med september 2005 kan alla invånare i Uppsala län ringa sjukvårdsrådgivningen dygnet runt. De som svarar i telefonen är erfarna sjuksköterskor. De ger kvalificerade råd och hjälper människor att få vård på rätt nivå. Sjukvårdsrådgivningens resultat när det gäller att ha så korta telefontider som möjligt och hög kvalitet på de råd som ges har gjort att Landstinget i Uppsala län blir det första landsting som förutom pilotlandstingen går in i den nationella sjukvårdsrådgivningen (telefonnummer 1177) som startar våren De som hellre mejlar än ringer kan numera nå alla vårdcentraler med e-post. Alla delar av landstinget finns på Internet med talande websidor för synskadade. Särskilda informationscenter har inrättats på Akademiska sjukhuset (Blå rummet) och vid Lasarettet i Enköping. Det går att boka tid och förnya läkemedelsrecept på landstingets hemsida Arbetet på husläkarmottagningar och vårdcentraler håller på att omorganiseras i basteam. När personalen jobbar i lag går det att bättre ta tillvara på alla yrkesgruppers kompetens. På vårdcentralerna i Uppsala län arbetar förutom läkare, sjuksköterskor och undersköterskor också sjukgymnaster, dietister och kuratorer. Någon som söker för onda axlar kan få bättre hjälp av en sjukgymnast, en patient med högt blodtryck kan få bra behandling av en dietist. På så sätt avlastas läkarna och väntetiderna minskar. Särskilda husläkarmottagningar har inrättats för hemlösa i Uppsala och Enköping. Det är gratis för de hemlösa att besöka och få hjälp där. 7

9 Sjukvårdsrådgivningen tar emot samtal varje månad. De gör dem till en ovärderlig kunskapsbank. Det är viktigt att sjukvårdsrådgivningen finns kvar i landstingets regi. Den kunskap och de erfarenheter som samlas in av sjukvårdsrådgivningens personal ska komma hela hälso- och sjukvården till del. Förbättringarna av tillgängligheten gäller inte minst äldre människor. Landstinget i Uppsala län var först i landet med att införa mobila husläkare. De mobila husläkarna jobbar tillsammans med kommunens distriktssköterskor för att ge vård åt äldre i hemmet. De är mycket uppskattade i Uppsala och Enköping. Beslut har fattats om att anställa en mobil läkare också i Norduppland. Vi har fattat beslut om en särskild äldrevårdsenhet i Uppsala. Den blir unik i Sverige. Den nya äldrevårdsenheten kommer att bemannas med ett tiotal läkare som specialiserar sig på vård till äldre. Enhetens läkare kommer att kunna ge vård där patienten bor, hemma i den egna bostaden, på servicehuset eller sjukhemmet. Läkarna kommer också att fungera som dirigenter, och förbättra tillgängligheten genom att de hjälper till att lotsa patienterna till vård på till exempel Akademiska sjukhuset. Landstinget och Enköpings kommun har gemensamt efter en projektperiod etablerat den särskilda avdelningen Westerlunds Rehab. Där kan äldre på väg hem från sjukhuset efter t.ex. stroke eller höftledsoperation få några veckors träning och rehabilitering. Hemmaboende sjuka äldre kan också på Westerlunds Rehab få en tids rehabilitering. Genom ett samarbete med Hemläkarjouren AB kan landstinget erbjuda ett komplement till den mobile doktorn. Medan den mobile doktorn finns till hands dagtid på vardagar, kan Hemläkarjouren AB göra hembesök alla kvällar i veckan. Besöken bokas via sjukvårdsupplysningen, vårdcentraler och kommunala distriktssköterskor. I första hand är det äldre människor, barn och funktionshindrade som får hembesök. En uppföljning som gjordes 2004 visade att antalet hembesök och hemsjukvårdsbesök av läkare inom primärvården mer än fördubblats, från besök år 2000 till besök år Inom projektet Kompass äldre arbetar företrädare för Primärvården, Akademiska sjukhuset och Uppsala kommun med att identifiera ytterligare områden som behöver förbättras i vården av äldre. Tre områden kommer att prioriteras: utökning av den mobila verksamheten för vård och behandling av multisjuka äldre, bättre samverkan mellan sjukvårdsrådgivningen, husläkarakuten, kommunal trygghetsjour samt kvälls- och nattsjukvård, och ökad kompetensutveckling för personalen. Ett liknande projekt har startats i Norduppland. Den medicinska utvecklingen vidgar hela tiden gränsen för vad som är möjligt att behandla. Förväntningarna och förhoppningarna växer med framstegen. Ju fler patienter som kan erbjudas behandling, desto fler kräver med all rätt att få del av medicinens nya möjligheter. I alla länder där den enskildes ekonomi inte är ett avgörande hinder för att söka vård, präglas sjukvården av denna paradox. 8

10 Köer och väntetider blir en spegel av sjukvårdens växande möjligheter. I ett marknadsstyrt system uppstår inga köer: de som har råd att betala får vård direkt, och de som inte har råd får vara utan. En effektivare organisation och en ökning av resurserna till vården har förkortat väntetiden till många vanliga operationer. Enligt Akademiska sjukhusets statistik har antalet gråstarroperationer fördubblats sedan majoritetsskiftet 1994 (från 786 operationer år 1994 till 1416 år 2004), och antalet hörselförbättrande operationer har tredubblats (från 95 operationer 1994 till 330 operationer 2004). Samtidigt har antalet höftleds- och knäledsoperationer ökat med mer än 100 procent. men väntetiderna måste förkortas ytterligare Utan att försämra kvalitén på vården vill vi förkorta väntetiderna ytterligare. 80 procent av dem som söker vård på landstingets sjukhus och vårdcentraler får vård direkt. Vårt mål är att de som inte är akut sjuka, men behöver hjälp eller råd av en läkare ska få det inom högst en vecka. Enligt de nationella mätningarna som genomförs två gånger om året så har tillgängligheten i Uppsala län förbättrats avsevärt under de senaste åren. I mars 2004 fick 67 procent träffa en husläkare inom sju dagar, i oktober 2004 var det 71 procent, och i mars 2005 hade siffran ökat till 74 procent. Men genomsnittet i landet är 85 procent, så arbetet med att förbättra tillgängligheten fortsätter att vara högprioriterat. Den 1 november 2005 införs en nationell vårdgaranti. Vårdgarantin följer regeln. Regeln innebär att alla ska kunna komma i kontakt med sin vårdcentral samma dag och att man vid behov ska få träffa en läkare inom sju dagar. Om man behöver träffa en specialist ska man inte behöva vänta mer än 90 dagar. Sedan beslut har fattats om behandling ska den ges inom 90 dagar. Den som behöver vård akut får givetvis behandling direkt. Primärvården får ökade resurser under hösten 2005 för att kunna uppfylla vårdgarantin, och Akademiska sjukhuset har inlett ett omfattande förberedelsearbete. Landstinget har tecknat avtal med bl.a. Elisabetsjukhuset för att korta köerna inom ortopedi och kirurgi. De patienter som inte kan få sin operation eller behandling utförd i landstinget i Uppsala län inom 90 dagar kommer att erbjudas vård i ett annat landsting. 9

11 Det ställs höga krav på personalen i hälso- och sjukvården. Personalbrist hotar. Åtgärder måste vidtas för att minska sjukskrivningarna, förbättra arbetsmiljön och återge vårdens arbetare framtidstro. Då blir också vården bättre för patienterna. Ur Majoritetsprogrammet från oktober 2002 Arbetsmiljön har förbättrats och sjukskrivningarna har minskat Landstinget i Uppsala län har medarbetare. När de inte mår bra mår inte landstinget bra. Därför har socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet prioriterat arbetet med att förbättra personalens hälsa och minska antalet sjukskrivningar. Landstingsplanen och budgeten för sätter upp målet att sjukfrånvaron minst ska halveras mellan 2004 och Antal sjukdagar per anställd ökade i genomsnitt med en dag mellan 2001 och Nu minskar sjukfrånvaron. Sjukfrånvaron för landstinget som helhet har minskat med 0,6 procent mellan 2003 och Också långtidssjukskrivningarna, räknat som sjukfrånvaro i mer än 60 dagar i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid, minskade med 0,5 procent. Den totala sjukfrånvaron i relation till sammanlagd ordinarie arbetstid har minskat från 8,6 procent 2003 till 8 procent Under första halvåret 2005 minskade sjukskrivningarna ytterligare till 7,5 procent. Ansträngningarna att få sjukskrivna tillbaka i arbete har resulterat i att andelen heltidssjukskrivningar minskar. Sjukfrånvarons omfattning rapporteras till landstingets styrelse varje månad och landstingets årsredovisningar innehåller ett särskilt hälsobokslut. Sjukfrånvaron har minskat, men målet om att halvera sjukfrånvaron är ännu inte nått. En mängd projekt har startats för att förhindra att landstingets personal drabbas av ohälsa. År 2003 statade projektet hälsocyklare. Sedan dess har årligen ca 100 medarbetare börjat cykla till jobbet. En utvärdering av projektet har visat att cyklisterna upplever att de mår bättre och har bättre kondition är tidigare. Sjukfrånvaron har minskat kraftigt bland cyklisterna. Landstinget som arbetsgivare har ett ansvar för att sjukskrivna behåller kontakten med sin arbetsplats och att ett rehabiliteringsarbete snabbt påbörjas. Möjligheterna att få tillbaka sjukskrivna i arbete så snart som möjligt har förbättrats. En manual för tidig återgång har utarbetats. 10

12 Landstingets chefer spelar en nyckelroll. Socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet har arbetat för ett förnyat och stärkt ledarskap för landstingets olika verksamheter. Cheferna på alla nivåer har fått ett tydligt ansvar för personalfrågor och arbetsmiljö. Vi har uppmuntrat chefsutbildningar för såväl blivande, nya som gamla chefer. Primärvården har ett introduktionsprogram för nya chefer, och på Akademiska sjukhuset deltog 2004 samtliga chefer i ett chefshandledningsprogram utsågs Folktandvården vid Liljeforstorg i Uppsala till Sveriges näst bästa arbetsplats i Arbetsmiljöforum och Du&Jobbets tävling Stora arbetsmiljöpriset. Det är viktigt att personalen har arbetstider med tid för återhämtning. Folktandvården och förvaltningen med ansvar för habilitering och hjälpmedel har genomfört försök med nya arbetstidsmodeller. Vårt mål är att alla anställda ska ha rätt till heltidsanställning, med möjlighet att välja deltid. Under en period har sjuksköterskor, biomedicinska analytiker, undersköterskor, skötare, läkarsekreterare och läkare getts rätt att få en heltidstjänst (med möjlighet att sedan begära tjänstledigt). Jämställdhet är en viktig del av en bra arbetsmiljö. Löneskillnader orsakade av kön ska inte förekoma. Jämställdhetsombudsmannen JÄMO uppmärksammade 2003 att Akademiska sjukhuset inte kunde förklara löneskillnaderna mellan manliga och kvinnliga överläkare. JÄMO begärde därför att landstinget skulle genomföra en lönekartläggning och ta fram en handlingsplan för hela landstinget. En arbetsvärdering genomfördes Med arbetsvärderingen som grund har felaktigheter i lönestrukturen rättats till för telefonister, barnskötare, undersköterskor, skötare, arbetsterapeuter och grundutbildade sjuksköterskor med början Landstinget har avsatt tolv miljoner kronor per år i tre år för att höja lönerna för dessa kvinnodominerande yrkesgrupper. Akademiska sjukhuset har vidtagit åtgärder för att osakliga löneskillnader mellan kvinnliga och manliga överläkare ska kunna avskaffas helt under Under nuvarande majoritetens tid har kvinnlig landstingsdirektör, informationsdirektör, primärvårdsdirektör och biträdande sjukhusdirektör för Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping rekryterats. Innan varje styrelse- eller landstingsfullmäktigemöte granskas besluten av landstingets jämställdhetskommitté. En jämställdhetsplan för landstingets verksamhet har antagits i år. År 2002 var verksamheten vid Rikskvinnocentrum på Akademiska sjukhuset hotad. Nu har regeringen och samarbetspartierna beslutat att 2006 avsätta 135 miljoner kronor i ökat stöd till kvinnojourerna och Rikskvinnocentrum. 11

13 År 2006 ombildas Rikskvinnocentrum till ett nationellt kunskapscentrum. Rikskvinnocentrum är en ovärderlig resurs för det svenska jämställdhetsarbetet, och vi är stolta över att det finns i vårt landsting. men risken för personalbrist i framtiden är inte avvärjd Vi står inför stora utmaningar med en allt äldre befolkning och fler som drabbas av välfärdssjukdomar samtidigt som utvecklingen av vården leder till att vi kan behandla och vårda allt fler. Detta ökar behovet av en kompetent och rationell hälso- och sjukvård med tillräckligt med resurser för sitt uppdrag. Samtidigt behöver vi behålla och utveckla all den kompetens som landstingets anställda har och ge dem goda arbetsvillkor så att de kan och vill arbeta fram till ålderspension. Vi är beredda att ta ett tydligt politiskt ansvar som arbetsgivare. Detta ansvar kan inte läggas ut på entreprenad. Offentliga arbetsgivare ska föregå med gott exempel. Vi behöver fullfölja den påbörjade chefsutvecklingen med ett tydligt personalansvar i kombination med ökad kunskap och bättre förutsättningar att vara chef. Vi ska fullfölja vårt arbete med jämställda löner och arbetsvillkor. För att klara effektiviseringar och förbättringsarbeten behövs ett sytematiskt arbetssätt där personalen har stor delaktighet. 12

14 Vi politiker, förvaltningsledningar och chefer ska bättre än hittills göra alla anställda delaktiga i den verksamhet där de arbetar. Landstinget ska styras och ledas genom en öppen dialog. Ur Majoritetsprogrammet från oktober 2002 Delaktigheten har ökat De medicinska vårdprogrammen som landstinget tar fram gör många delaktiga i utformningen av vården. I arbetet med att skriva ett program deltar såväl medicinskt ansvariga läkare och annan personal från sjukhusen och primärvården som förtroendevalda och representanter för anhörigföreningar och patienter. Kommunerna finns också representerade. Programmen hanterar svåra prioriteringar på ett öppet sätt. Vilka insatser är mest effektiva? Vilka behandlingsformer har visat sig ge bäst resultat? Hur ska det förebyggande arbetet utformas? Programmens prioriteringar antas av landstingsfullmäktige. De första programmen handlade om psykisk ohälsa. Numera finns också program om bland annat hjärt- och kärlsjukdomar, stroke och diabetes. Kommande program kommer bland annat att behandla demenssjukdomar och cancervård. Landstingets verksamhet berikas av samarbete med patientföreningar och andra organisationer som arbetar med hälso- och sjukvårdsfrågor. De kan bidra med värdefulla synpunkter och förslag, och det är viktigt att de är delaktiga i utvecklingen av landstingets verksamhet. De större organisationerna, däribland Handikappförbundens samarbetsorgan har under mandatperioden fått möjlighet att söka fleråriga bidrag. Det ger dem möjlighet att arbeta mer långsiktigt. men fler måste få möjlighet att diskutera vårdens svåra val Det är viktigt att människors förtroende för den offentliga vården bevaras. Om människor inte upplever av vården motsvarar deras behov, kommer de som har ekonomiska möjligheter att söka andra lösningar. Solidariteten bryts och vi får en tudelad vård- en för rika och en för fattiga. Hälso- och sjukvården måste balansera flera olika, ofta svårförenliga mål. Det handlar om att ge hela befolkningen vård efter behov och på lika villkor, att utveckla högsta möjliga vårdkvalitet och bästa möjliga hälsoeffekter. Samtidigt måste kostnaderna för hälso- och sjukvården vägas mot behoven inom andra välfärdsområden. Det är svåra val, som måste avgöras demokratiskt och i samråd med dem som berörs. Under våren 2005 tog socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet initiativ till en serie medborgardialoger. På en lättillgänglig plats träffar vi medborgare för förutsättningslösa samtal om hur vården kan bli bättre. Medborgardialogerna fortsätter under hösten

15 Sjukhusets direkta och indirekta roll i Uppsala och regionen gör det särskilt ansvarsfullt för landstinget som ägare att värna dess utveckling och tätposition. Ur Majoritetsprogrammet från oktober 2002 Akademiska sjukhuset är i världsklass Samverkan i regionen och långsiktiga avtal med de stora köparlandstingen i Fyrklövern är strategiskt viktigt för Akademiska sjukhuset. Vi har deltagit aktivt i den samverkansnämnd som leder Uppsala-Örebro regionens sju landsting. Genom att fördjupa vårt samarbete kan vi säkra patientunderlag för Akademiska sjukhusets högspecialiserade vård. I oktober 2004 slöt Akademiska sjukhuset tillsammans med Universitetssjukhuset i Örebro ett avtal med landstingen i Sörmland och Västmanland. Avtalet som är en stor framgång för Landstinget i Uppsala län säkrar 900 arbetstillfällen och vårdvolymer värda drygt 400 miljoner kronor på Akademiska sjukhuset. Regeringen och samarbetspartierna har under året lagt fram ett lagförslag som skyddar universitetssjukhusen från privatiseringar. Det är avgörande för hälso- och sjukvården i Uppsala län att vi får behålla den kunskapsutveckling och specialistkompetens som Akademiska sjukhuset bidrar med. Lagen om driftsformer i vården innehåller också bestämmelser om att det måste finnas minst ett offentligt ägt sjukhus i varje landsting. Medborgarna ska kunna välja den gemensamma sektorn, och inte vara utelämnade till privata bolag. Två enkla regler ställs upp för sjukhus som drivs i privat regi. De ska drivas utan vinstintresse: skattepengar som avsatts för sjukvård ska inte gå till aktieutdelning. Den andra regeln är att det inte ska finnas några gräddfiler: ingen ska kunna köpa sig vård på bekostnad av någon som har större medicinskt behov av vård. Landstinget miljöcertifierar just nu all sin verksamhet. För Akademiska sjukhuset innebär miljöcertifieringen en konkurrensfördel vid kommande sjukvårdsupphandlingar. För att Akademiska sjukhuset ska kunna behålla sin internationella spetskompetens är det viktigt att landstinget utvecklar sin samverkan med Uppsala universitet och att landstinget har egna resurser att satsa på forskning och utveckling. Tillsammans med Uppsala universitet har landstinget stött projektet SPTC Svenskt Proton Terapi Centrum, som syftar till att etablera ett nationellt centrum i Uppsala. 14

16 men samverkan med andra delar av vården måste förbättras Akademiska sjukhuset är en oerhörd tillgång för hälso- och sjukvården i Uppsala län. Samtidigt är det lätt att ett så stort sjukhus skuggar behoven inom andra delar av vården. Socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet vill att vården ska ha en sammanhållen organisation, där Akademiska sjukhuset samverkar med Primärvården på ett effektivt sätt. Det är viktigt att Akademiska sjukhuset har möjlighet att profilera sig, och utveckla sitt varumärke. Men för att människor i vårt län ska få bästa möjliga vård måste vården hänga ihop. 15

17 Kostnaderna får inte överstiga intäkterna. Hälso- och sjukvårdens andel i samhällsekonomin måste dock vara så stor att angelägna behov kan tillgodoses. Detta kommer vi att bevaka gentemot den riksdagsmajoritet som våra tre partier utgör. Ur Majoritetsprogrammet från oktober 2002 Landstingets ekonomi är god Vi har tagit ansvar för landstingets ekonomi. Enligt den senaste årsredovisningen tog landstingets läkare, sjuksköterskor och specialister emot fler patienter och genomförde fler undersökningar och behandlingar än året innan. Samtidigt sänktes statsbidragen och arbetslösheten gjorde att skatteintäkterna blev lägre än beräknat Trots detta lyckades vi uppnå ett positivt ekonomiskt resultat. Kostnaderna ökade 2004, men kostnadsökningstakten är den lägsta sedan En anledning till att kostnaderna har ökat är att lönerna har stigit, bland annat på grund av majoritetens beslut att höja lönerna för kvinnor i några underbetalda yrkesgrupper satsade regeringen och samarbetspartierna nio miljarder kronor för att utveckla primärvården, äldrevården och psykiatrin. Detta har kommit också Landstinget i Uppsala län till del. Bland annat har vi tillsammans med Uppsala kommun kunnat genomföra projektet Samverkan unga vuxna för unga vuxna med psykisk ohälsa och missbrukarproblem, och bygga ut verksamheten vid Cosmos, en särskild hälsomottagning för asylsökande. Akademiska sjukhusets ekonomiska underskott har länge tyngt landstingets ekonomi. Vi ser nu ett trendbrott års resultat för Akademiska sjukhuset blev 50 miljoner kr bättre än föregående år. Kostnadsökningstakten har minskat från 7,5 procent 2003 till 3,6 procent Antalet årsarbetare minskar för första gången. Akademiska sjukhuset genomgick en omfattande omorganisation till sju divisioner Vi börjar nu se resultatet av de samordnings- och effektivitetsvinster som omorganisationen för med sig. Varje skattekrona måste användas så effektivt som möjligt, och ge största möjliga hälsoeffekt. Landstingets hälsoekonomiska kompetens har utökats. Nya ekonomiska styrmetoder som främjar produktivitet och ökad tillgänglighet har prövats. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har låtit två oberoende forskare genomföra en utvärdering av det nuvarande interna ersättningssystemet. 16

18 Sju mottagningar på Akademiska sjukhuset har deltagit i satsningen Bra flyt på Akademiska. Genom att gå igenom rutiner och arbetsmetoder har effektiviteten och patienternas tillgänglighet ökat. Primärvården utvecklar ett teambaserat arbetssätt. Syftet är att alla personalkategorier på en vårdcentral eller husläkarmottagning ska arbeta tillsammans. Alla patienter behöver inte träffa en läkare. En del kan få bättre hjälp av en sjukgymnast eller kurator. Ett teambaserat arbetssätt avlastar läkarna. Kostnader och kostnadsansvar för läkemedel lades ut på landstingets förvaltningar I år minskar läkemedelskostnaderna mest i hela landet i Uppsala län. Kostnaderna sjönk med 2,5 procent i Uppsala län, jämfört med 0,7 procent i landet som helhet. Ett viktigt trendbrott. Vi har drivit på för att utveckla olika behandlingsmetoder som inte kräver läkemedel. Bland annat handlar det om fysisk aktivitet på recept som skrivs ut allt mer av husläkarna. Den offentliga sjukvården är under stor press från kommersiella intressen. Multinationella läkemedelsbolag har stora vinstintressen i vården. Vi har satt upp nya, strängare regler för läkares möjlighet att ta emot bjudluncher och andra förmåner eller gåvor från läkemedelsföretag. Vi har också genomfört en satsning på producentobunden information och utbildning. Nästan alla verksamhetschefer för husläkarmottagningarna har genomgått utbildningen Läkemedel hot eller möjlighet? under Detta har haft positiva effekter på kostnadsutvecklingen. För socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet är det avgörande att vården fördelas efter behov inte efter betalningsförmåga. Patientavgifterna måste hållas låga, och högkostnadsskyddet för patienter som behöver mycket vård ska vara effektivt. Idag behöver ingen patient under ett år betala mer än 900 kr för sjukvård, kr för sjukresor och 900 kr för hjälpmedel. Vi har prioriterat att ge barn och ungdomar upp till 20 år tillgång till vård helt utan avgifter. Sjukresor med taxi betalas av landstinget, med undantag för en egenavgift på 60 kronor (en höjning om 10 kronor per resa genomfördes 2005). Resor med sjukresebuss är helt gratis. men det finns inget utrymme för skattesänkningar Vårt mål är att landstingets ekonomi ska vara i balans. Under mandatperioden har vi närmat oss målet. Men det medvetna förändringsarbete som tar tillvara ny kunskap och kompetens och ser till att skattebetalarna får mer och bättre vård för varje skattekrona måste fortsätta. Resurserna till vården har ökat från 8,2 till 9,2 procent av BNP sedan regeringsskiftet Vi är övertygade om att hälso- och sjukvården kommer att kräva mer av våra gemensamma resurser i framtiden. En anledning är att människors förväntningar på vården med rätta stiger när forskning och utveckling av nya metoder gör att möjligheterna till behandlingar och operationer hela tiden ökar. 17

19 En annan anledning är att vi blir allt äldre. Det är en utmaning som är något av en paradox. En lyckad välfärdspolitik har medfört att allt fler svenskar blir allt äldre. Många kan idag leva länge med en hög livskvalitet. Men när fler blir äldre drabbas fler av de sjukdomar som hör åldrandet till. Dessa kommer successivt att ta en allt större del av hälso- och sjukvården i anspråk. Den demografiska utvecklingen är ingen bomb som raserar hela välfärdssamhället. Men den innebär en omfattande samhällsförändring som kräver förutseende och ett långsiktigt ansvarstagande. Enligt Statistiska centralbyrån kommer antalet personer över 65 år att stiga med mellan 2002 och Om hälsan hos befolkningen och ambitionen hos hälso- och sjukvården är oförändrade innebär det att hälso- och sjukvården kommer att kosta 7 procent mer 2012 och ungefär 30 procent mer Hälso- och sjukvården kommer inte att kunna motsvara medborgarnas förväntningar om den inte så småningom får tillgång till mer resurser. De ideologiska skiljelinjerna blir tydliga när diskussionen om var resurserna ska tas diskuteras. Ska de ökande kostnaderna betalas privat av var och en i form av patientavgifter och inbetalningar till privata sjukvårdsförsäkringar, eller ska de betalas efter bärkraft via den gemensamma skatten? 18

20 Inom länet ska landstinget samverka med kommunerna, länsstyrelsen, universiteten och andra aktörer. Landstinget ska ha en hög miljöprofil i all sin verksamhet. Kulturfrågorna är viktiga för hälsa och livskvalitet. Ur Majoritetsprogrammet från oktober 2002 Uppsala län har utvecklats Landstingets bidrag till länets och regionens utveckling beskrivs ibland som något onödigt. Landstinget borde koncentrera sig på sin kärnverksamhet menar skattesänkarna i moderaterna. 94 procent av landstingets utgifter går till hälso- och sjukvården. Men landstingsskatten går också till bland annat kollektivtrafik och kultur. Är det onödigt? För tio år sedan fanns inte Upptåget. Tågtrafiken i hela Mälardalen har utvecklats enormt det senaste årtiondet. Snart går Upptåget ända till Gävle och en Upplandspendel förbinder Uppsala med Stockholms norra förorter. Det hade inte varit möjligt om inte landstinget hade arbetat aktivt för att förbättra kollektivtrafiken. Hundratals konserter, teaterföreställningar och dansframträdanden som berikar kulturlivet i Uppland varje år hade inte kunnat genomföras utan stöd från landstinget. Ett aktivt regionalt samarbete har präglat majoritetens arbete under mandatperioden. Upplandspendeln, pendeltågstrafik mellan Upplands Väsby och Uppsala, är ett konkret resultat av samarbetet med Stockholms län. Regeringen har i år gett klartecken för regional kollektivtrafik över länsgränsen. Målet är trafikstart för Upplandspendeln hösten 2006 på sträckan Uppsala - Upplands Väsby, med uppehåll på nya stationer i Bergsbrunna och Alsike samt Knivsta och Arlanda. I en andra etapp planeras SL:s pendeltåg förlängas från Märsta till Knivsta. UL:s samarbete med SL och satsningen på Upplandspendeln gör också att trafiken på Arlanda blir tätare. Upptåget förlängs till Gävle under Två nya stationer i Älvkarleby och Furuvik står redan klara. Upptågets förlängning innebär stora möjligheter för utvecklingen i Norduppland. Landstinget har ett stort ansvar att bidra till en bra miljö i Uppsala län genom att se till att landstingets egen verksamhet är miljömässigt hållbar. I år blir Landstinget i Uppsala län första landsting efter Jämtland att bli miljöcertifierade enligt miljöstandarden ISO Från den 1 september har landstingets medarbetare tillgång till internettjänsten svensk samåkning. Tjänsten gör det lätt komma i kontakt med bilister att samåka med. Om fler samåker minskar utsläppen, dessutom minskar behovet av parkeringsplatser. Vi är väl medvetna om att alla inte kan samåka, tjänsten är just ett erbjudande, och inget krav. 19