Idrottslyftet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Idrottslyftet"

Transkript

1 Beslutad av Riksidrottsstyrelsen Idrottslyftet

2 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 SYFTE OCH MÅL... 4 IDROTTSLYFTETS ÅLDERSMÄSSIGA MÅLGRUPP... 5 PRIORITERADE OMRÅDEN Behålla ungdomar i föreningsverksamhet Rekrytera barn och ungdomar till föreningsverksamhet Utveckla verksamheten så att idrotten gör som Idrotten vill Öka tillgängligheten till anläggningar och idrottsmiljöer... 8 FÖRDELNING AV MEDEL Föreningsstöd Behålla ungdomar i föreningsverksamhet Rekrytera barn och ungdomar till föreningsverksamhet Utveckla verksamheten så att idrotten gör som Idrotten vill Öka tillgängligheten till anläggningar och idrottsmiljöer Utvecklingsstöd SF, DF och SISU-distrikt SF:s utvecklingsstöd DF:s utvecklingsstöd SISU-distriktens utvecklingsstöd Riksidrottsförbundets medel SAMVERKAN MELLAN SF, DF OCH SISU-DISTRIKT SAMVERKAN MED ANDRA ORGANISATIONER UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH FORSKNING IDROTTSLYFTSAPPLIKATIONEN IDROTTSLYFTETS SYMBOL TIDPLANEN INFÖR IDROTTSLYFTETS START 1 JANUARI Bilaga 1: Så har vi tidigare arbetat med Idrottslyftet Bilaga 2: Idrottslyftets externa utvärdering Bilaga 3: Att ha ett barnrättsperspektiv vad innebär det?

3 INLEDNING Processen kring utformandet av det nya Idrottslyftet startade i december Under våren 2012 genomfördes ett antal träffar, se nedan, för att fånga upp tankar kring hur Idrottslyftet ska utformas från 1 januari Resultaten från träffarna tillsammans med de externa utvärderingarna och interna diskussioner formade därefter ett remissförslag. Remissförslaget skickades ut till samtliga förbund SF, DF och SISU-distrikt i början av maj. Svar på remissen har inkommit från samtliga DF och SISU-distrikt. Blekinge och Halland har skickat in separata svar för respektive organisation, medan övriga distrikt har skickat in gemensamt. 45 SF har besvarat remissen, därutöver har 9 SF meddelat att de inte har något direkt att påpeka. Samtliga remissvar har bearbetats och förslaget har omarbetats något i samråd med Rådet för Idrottslyftet. Riksidrottsstyrelsen fastställde därefter utformningen på sitt möte den 28 augusti Genomförda träffar: 1 december 2011: En tjänstemannagrupp på Riksidrottens kansli träffades för att ventilera tankar och idéer. 25 januari 2012: Samtliga SF var inbjudna att delta på en träff med max 3 personer/förbund. 26 januari 2012: Samtliga DF- och SISU-distrikt var inbjudna att delta på en träff med totalt max 4 personer/distrikt 16 februari 2012: Tjänstemannagruppen träffades på nytt. 12 mars 2012: Träff med lärosätena och Ramböll Management om den externa utvärderingen 13 mars 2012: Rådet för Idrottslyftet träffades för att bearbeta det som uppkom på träffarna i januari. Den nya utformningen kommer att gälla under en treårsperiod ( ) istället för den tidigare fyraårsprincipen. Skälet till detta är att idrottsrörelsens långsiktiga mål i övrigt sträcker sig fram till Denna tidsperiod passar också bra i förhållande till riksdagsvalet Det är rimligt att tro att förändringar som en eventuellt ny regering vill göra ska vara omsatta i handling med start Mer information om Idrottslyftets tidigare utformning och den externa utvärderingens resultat finns att läsa i bilaga 1 och 2. 3

4 SYFTE OCH MÅL Det övergripande syftet med Idrottslyftet tar sin utgångspunkt i idéprogrammet Idrotten vill och följer därmed idrottsrörelsens verksamhetsidé, vision och värdegrund enligt 1 kap. RF:s stadgar. Syftet formuleras på följande sätt: Idrottslyftet ska stärka och utveckla världens bästa barn- och ungdomsidrott så att fler flickor och pojkar väljer att idrotta i föreningar där verksamheten bedrivs utifrån Idrotten vill Idrotten Vill I Idrotten vill anges att idrotten följer FN:s konvention om barnets rättigheter. Därmed betonas vikten av att de satsningar som genomförs ska ha ett barnrättsperspektiv. Vad det innebär att arbeta utifrån ett barnrättsperspektiv beskrivs i bilaga 3. En verksamhet som bedrivs utifrån Idrotten vill ska dessutom ta hänsyn till folkhälsomålen. Idrottsrörelsen fokuserar extra på folkhälsomål nummer 1 om delaktighet och inflytande i samhället samt folkhälsomål nummer 9 om ökad fysisk aktivitet. Vidare inryms idrottens värdegrund som bygger på fyra hörnstenar: Glädje och gemenskap, demokrati och delaktighet, allas rätt att vara med samt rent spel. Samtliga fyra områden är därmed viktiga att beakta i Idrottslyftets olika satsningar. I huvudfokus står dock allas rätt att vara med, vilket i idrottens värdegrund beskrivs på följande sätt: Allas rätt att vara med innebär att alla som vill ska kunna vara med utifrån sina förutsättningar. Alla som vill, oavsett nationalitet, etniskt ursprung, religion, ålder, kön eller sexuell läggning samt fysiska och psykiska förutsättningar, får vara med i föreningsdriven idrottsverksamhet. Under hösten 2012/våren 2013 kommer samtliga förbund (SF, DF och SISU-distrikt) att få göra en analys av sin verksamhet för att bland annat ta reda på vilka grupper som idag inte deltar i verksamheten alternativt väljer att sluta och vad det beror på. Idrottslyftets resurser ska därefter användas för att förändra denna bild, så att ökad mångfald uppnås. Generellt sett vet vi till exempel redan nu att flickor med utländsk bakgrund är underrepresenterade i idrotten och att även andra insatser på olika nivåer behöver genomföras i segregerade bostadsområden. Mål Samtliga förbund bör sträva mot samma mål för att idrottsrörelsen på en aggregerad nivå ska uppnå positiva resultat. Av de mål som idrottsrörelsen gemensamt beslutade om på Riksidrottsmötet 2011 harmonierar främst följande med Idrottslyftets intentioner: 4

5 Idrottsrörelsen ska ha ökat i antalet aktiviteter och utövare. Alla SF och IF ska ha erbjudits stöd och support för att omsätta och anpassa intentioner och ambitioner i Idrotten vill utifrån sina respektive förutsättningar. Tillgången till anläggningar och idrottsmiljöer ska ha ökat. IDROTTSLYFTETS ÅLDERSMÄSSIGA MÅLGRUPP Genom Idrottslyftet ska vi utveckla verksamheten för barn och ungdomar i åldern 7 25 år, vilket överensstämmer med förordning (1999:1177) om statsbidrag till idrottsverksamhet. Då Idrottslyftet föreslås få ett ökat behållaperspektiv kommer åldersgruppen år att stå i fokus. Om den åldersgrupp som anges i förordningen förändras kommer även Idrottslyftets målgrupp att korrigeras på motsvarande sätt. Idrottslyftets åldersintervall gäller för samtliga målgrupper, vilket betyder att det inte (till skillnad från i LOK-stödet) görs några undantag för personer med funktionshinder. Idrottslyftets åldersmässiga målgrupp möjliggör för förbunden att arbeta med barn och ungdomar i spannet 7 25 år. Varje förbund kan dock utifrån sina behov/sin analys välja att fokusera på ett snävare intervall. PRIORITERADE OMRÅDEN För att uppnå Idrottslyftets mål har RF utifrån tidigare erfarenheter och genomförda utvärderingar valt att prioritera fyra områden. Ambitionen är också att bidra till att skapa en tydlig rollfördelning mellan SF, DF och SISU-distrikt. Varje SF har ett stort ansvar för att utveckla sin verksamhet och på så sätt skapa goda förutsättningar för sina föreningar. Specialidrottsförbundens utvecklingsarbete kompletteras på lokal/regional nivå av distriktsidrottsförbundens och SISU-distriktens idrottsövergripande arbete. Inledningsvis kommer samtliga förbund att få i uppdrag att kartlägga och analysera sin barnoch ungdomsverksamhet, för att få en bild av hur de bäst bör använda sina resurser. Det är viktigt att samtliga förbund har ett mångfaldsperspektiv, för att säkerställa allas rätt att vara med. När det gäller fördelningen mellan fria projekt och paketlösningar visar den externa utvärderingen att det finns för- och nackdelar med båda varianterna. RF:s bedömning är därför att idrotten uppnår störst effekt om samtliga förbund erbjuder både och. De områden som kommer att prioriteras i nya Idrottslyftet är: 5

6 1. Behålla ungdomar i föreningsverksamhet SF ansvarar för att fördela medel till föreningarna, för att göra insatser som leder till att ungdomarna vill vara kvar i verksamheten. SF ska årligen avsätta minst 50 % av sitt föreningsstöd till detta område. Varför har RF valt att prioritera detta område? Idrottslyftet år 1 5 har haft som mål att såväl rekrytera som behålla barn och ungdomar. RF:s uppfattning är att en övervägande del av aktiviteterna har fokuserat på rekrytering, därför bör behållaperspektivet få ökat utrymme i den nya satsningen. SF:s rekryteringsinsatser är dock fortfarande viktiga, liksom deras arbete med föreningsutveckling utifrån Idrotten vill samt området anläggningar/idrottsmiljöer. Med denna satsning vill vi bidra till att ungdomar väljer att fortsätta sitt idrottande, genom att den verksamhet de möter i föreningarna tillgodoser deras önskemål/ förväntningar. Vi tror också att behovet handlar om en annan typ av verksamhet än den som traditionellt erbjuds. Detta område ska bidra till att vi når målet om att idrottsrörelsen ska ha ökat i antal aktiviteter och utövare. Hur vet vi om vi har lyckats? RF kommer att följa LOK-stödets utveckling i förhållande till befolkning samt det som framkommer i undersökningen Svenska folkets idrotts- och motionsvanor. 2. Rekrytera barn och ungdomar till föreningsverksamhet SF har alltid ett ansvar för att arbeta med rekrytering till sin idrott och har genom Idrottslyftet möjlighet att förstärka detta arbete. För att nå ut ännu bredare får även DF i uppdrag att fördela medel till rekryteringsaktiviteter, vilka alltså blir ett komplement till de insatser SF genomför. För att särskilja SF:s och DF:s arbete med rekrytering kan följande distinktion göras: Föreningar ansöker om medel hos SF om de vill arbeta med idrottsspecifik rekrytering på egen hand. DF har ett ansvar för att skapa samverkan över idrottsgränserna och beviljar därför medel till föreningar som vill samverka med andra föreningar och organisationer/skolor för att gemensamt uppvisa det aktivitetsutbud som finns. Dessa insatser går troligtvis hand i hand och det är därför viktigt med dialog mellan SF och DF. Nedan följer ytterligare några tankar kring DF:s arbete med rekrytering. I DF:s arbete ska alltid föreningarna utgöra navet i verksamheten. För att skapa en hållbar verksamhet är det viktigt att DF tillsammans med föreningarna skapar lokala nätverk, där andra aktörer som också bedriver arbete för att främja fysisk aktivitet och goda motionsvanor ingår. Detta område innebär att DF får ett större handlingsutrymme än tidigare, då allt fokus låg på skolsamverkan. Skolsamverkan har varit ett bra verktyg för att visa upp idrottsrörelsens rika utbud och för att nå de barn och ungdomar som inte självmant kommer till föreningarnas aktiviteter. Det är också ett sätt att säkerställa att många 6

7 barn och ungdomar blir fysiskt aktiva vid minst ett extra tillfälle under veckan. Därför ska fortsatt minst 50 % av de medel DF tilldelas användas till föreningssatsningar i samverkan med skolan. Varför har RF valt att prioritera detta område? De rekryteringsaktiviteter som genomförts under Idrottslyftet år 1 5 har oftast lyckats rekrytera de barn och ungdomar som har haft en låg tröskel att kliva över för att komma in i föreningarnas verksamhet. I nya Idrottslyftet vill vi lyckas nå ännu fler målgrupper på ett bättre sätt. Vi har också noterat att en del barn och ungdomar väljer att avsluta sitt idrottande, då den verksamhet de möter i föreningarna inte tillgodoser deras önskemål/förväntningar. Dessa barn och ungdomar hoppas vi genom den nya satsningen på nytt kunna locka till idrottsrörelsen. Att satsningen utvidgas till fler aktiviteter än enbart skolsamverkan beror dels på utvärderingens resultat, men även på DF:s egna erfarenheter. Vid träffen den 26 januari framförde flera att Idrottslyftets mål bättre skulle kunna nås med ett ökat helhetstänk. Detta område ska alltså bidra till att vi når målet om att idrottsrörelsen ska ha ökat i antal aktiviteter och utövare. Hur vet vi om vi har lyckats? RF kommer att följa LOK-stödets utveckling i förhållande till befolkning samt det som framkommer i undersökningen Svenska folkets idrotts- och motionsvanor. 3. Utveckla verksamheten så att idrotten gör som Idrotten vill SISU Idrottsutbildarnas distrikt får i uppgift att genomföra utvecklingsprocesser i föreningarna för att de än bättre ska kunna införliva de intentioner som finns i Idrotten vill i sin verksamhet. De föreningar som genomför en utvecklingsprocess kommer också att ha möjlighet att få fortsatt stöd, för att kunna utveckla de eventuella brister som identifieras under processen. Det kan t ex handla om utbildning av tränare, ledare, förtroendevalda och aktiva inom områden som förebyggande arbete kring kränkande behandling, säkra anläggningar och transporter, delaktighet och demokrati mm. Det arbete som SISU Idrottsutbildarna genomför inom detta område kompletteras med SF:s egna insatser. Förutom att satsa egna Idrottslyftsmedel på området har SF möjlighet att söka stöd för att arbeta med Idrotten vill via det ordinarie SF-stödet. Det är viktigt att SF och SISU Idrottsutbildarna samverkar och har insyn i varandras arbete med Idrotten vill. SISU Idrottsutbildarnas distrikt ska ta hänsyn till SF:s arbete/ önskemål i sina föreningskontakter. Varför har RF valt att prioritera detta område? Idrottsrörelsens idédokument Idrotten vill, som antogs vid Riksidrottsmötet i Umeå 1995, innehåller bland annat riktlinjer för hur barn- och ungdomsidrott ska bedrivas. Barnombudsmannen har konstaterat att det som står i Idrotten vill överensstämmer med innehållet i FN:s konvention om barnets rättigheter. Flera forskare har också 7

8 uttalat att om idrotten gör som Idrotten vill kommer vi att kunna eliminera de problem som idag finns på vissa håll. Detta område ska bidra till att vi når målet om att alla SF och IF ska ha erbjudits stöd och support för att omsätta och anpassa intentioner och ambitioner i Idrotten vill utifrån sina respektive förutsättningar. Hur vet vi om vi har lyckats? RF kommer att initiera undersökningar som belyser kännedomen om Idrotten vill och FN:s konvention om barnets rättigheter i föreningarna. Vidare kommer barn och ungdomar att få bedöma den verksamhet som de deltar i (medlemsnöjdhet). 4. Öka tillgängligheten till anläggningar och idrottsmiljöer Då RF vill arbeta på ett liknande sätt som under Idrottslyftet år 1 5 med detta område innebär det att DF fortsatt får ansvar för att handlägga dessa ärenden. Arbetet med anläggningsfrågor förutsätter ofta kommunala kontakter och där har DF i regel en naturlig ingång. I planeringsarbetet kommer DF att få kartlägga vilka idrotter/föreningar i distriktet som är i störst behov av nya eller omgjorda anläggningar/idrottsmiljöer. I detta arbete ska hänsyn även tas till de fakta som SF lämnat i anläggningsenkäten våren Regelverket har justerats över tid och de senaste regeländringarna trädde i kraft den 1 maj RF:s förslag är att detta regelverk ska användas även från 1 januari 2013, med några justeringar för att i ännu större utsträckning säkerställa att beviljade objekt bidrar till att uppfylla Idrottslyftets övergripande syfte. Det innebär bland annat att en barnkonsekvensanalys ska bifogas i samtliga ansökningar (exklusive de som enbart berör energi- och klimatanpassningar). Mer information om barnkonsekvensanalyser finns i bilaga 3. För att ta del av nuvarande riktlinjer för området klicka på följande länk: Under Idrottslyftet år 5 introducerades även en central pott, som administreras direkt av RF, för mer innovativ utveckling av anläggningar och idrottsmiljöer. Även detta arbete behålls under nya Idrottslyftet. Varför har RF valt att prioritera detta område? Detta område har funnits med ända sedan Handslaget. Arbetet omfattade då endast tre storstadsområden (Stockholm, Göteborg, Malmö). När Idrottslyftet inleddes fick föreningar i hela landet denna möjlighet, då ökad tillgänglighet till anläggningar och idrottsmiljöer ansågs vara en av de viktigaste nycklarna för att uppnå satsningens mål. Behovet av fler och bättre anpassade anläggningar och idrottsmiljöer för barn och ungdomar kvarstår fortfarande och det känns därför angeläget att kunna arbeta vidare. De medel vi satsat inom detta område har också visat sig vara ett viktigt idrottspolitiskt verktyg och uppväxlingen från andra intressenter (ffa kommun) har varit hög. Detta område ska bidra till att vi når idrottsrörelsens olika mål om tillgången till anläggningar och idrottsmiljöer. 8

9 Hur vet vi om vi har lyckats? RF kommer i den årliga kommunundersökningen att lyfta in uppgifter som handlar om anläggningsutnyttjande per capita samt initiera kvalitativa studier. FÖRDELNING AV MEDEL För att på bästa sätt uppnå Idrottslyftets syfte och mål fördelas de medel som ställs till förfogande på nedanstående sätt. Vi inleder med en beskrivning av de största förändringarna jämfört med Idrottslyftet år 1 5 och åskådliggör därefter detta i en tabell. Vi avslutar sedan med en beskrivning av fördelningsnyckeln för respektive del. De största förändringarna jämfört med Idrottslyftet år 1 5 är: En nästan procentuell fördubbling av de resurser som fördelas till området ökad tillgänglighet till anläggningar och idrottsmiljöer genomförs, framförallt med anledning av att många förbund uttryckt att detta är ett nyckelområde för att idrotten ska kunna växa. En ytterligare anledning är också att de 20 MSEK som tidigare fördelats till föreningsägda anläggningar omfördelats och nu inryms i Idrottslyftets ram. Utökningen av anläggningsområdet innebär att SF, DF (området rekrytera, tidigare skolsamverkan) och SISU-d får något mindre föreningsstöd än tidigare att fördela. DF:s och SF:s förbunds- och verksamhetsutvecklingsstöd har tidigare fördelats i två poster med olika beräkningsgrund, dessa slås nu ihop under begreppet utvecklingsstöd. Det administrativa stöd som SISU-distrikten tidigare tilldelats benämns också fortsättningsvis utvecklingsstöd. Procentuell fördelning av Idrottslyftsmedel Tidigare procentuell fördelning av Idrottslyftsmedel Föreningsstöd Via SF 37 % 40 % Via DF (skolsamverkan) - 16 % Via DF (rekrytera) 12 % - Via DF (anläggningar) 17,1 % (inkl. adm.stöd till DF) 9,2 % Via SISU-d (ledarförsörjning) - 5 % Via SISU-d (unga ledare) - 0,8 % Via SISU-d (Idrotten vill) 5 % - Totalt 71,1 % 71 % Utvecklingsstöd förbund SF (verksamhetsutvecklingsstöd) - 6,6 % DF (verksamhetsutvecklingsstöd) - 1,4 % SF (förbundsutvecklingsstöd) 21,6 % 15 % DF (förbundsutvecklingsstöd) 2,8% 1,4 % SISU-d (utvecklingsstöd) 0,8 % - Totalt 25,2 % 24,4 % 9

10 Administrativt stöd DF (anläggningar) - 0,1 % SISU-d (ledarförsörjning) - 0,8 % Totalt 0 % 0,9 % Riksidrottsförbundet Administration, utvärdering mm 1,6 % 1,6 % Projekt 1 % 1 % Anläggningar 0,9 % 0,7 % Ledarförsörjning + unga ledare - 0,4 % Stöd i förbundens analysarbete 0,2 % - Totalt 3,7 % 3,7 % Slutsumma 100 % 100 % 1. Föreningsstöd Då de prioriterade områdena har olika karaktär används olika fördelningsnycklar, som är anpassade till målgrupp/mål för respektive område. Nedan följer en beskrivning område för område. RF vill också göra er uppmärksamma på att precis som tidigare år kommer föreningsstödet att utbetalas direkt från RF till föreningen. Behålla ungdomar i föreningsverksamhet Fördelningsnyckel: 50 % fördelas utifrån den procentuella andelen av SF-stödet samt 50 % utifrån den procentuella andelen av LOK-stödet. Motiv till vald fördelningsnyckel: SF-stödet är en gemensamt beslutad modell för hur SF ska tilldelas medel. Därmed känns det rimligt att den också utgör grund i Idrottslyftet. Då området syftar till att behålla ungdomar kompletteras SF-stödet med LOK-stödet, som blir ett storleksmått på hur omfattande verksamhet förbundets föreningar har. Rekrytera barn och ungdomar till föreningsverksamhet Fördelningsnyckel: Fördelningen sker utifrån den procentuella andelen av befolkningsmängden i åldersintervallet 7 25 år. Motiv till vald fördelningsnyckel: Eftersom DF (via föreningarna) ska arbeta för att få med de barn och ungdomar som idag inte är aktiva i föreningslivet känns det rimligt att utgå från den totala befolkningsmängden. LOK-stödet är ju ett mått på de som redan finns hos oss. Utveckla verksamheten så att idrotten gör som Idrotten vill Fördelningsnyckel: Fördelningen sker utifrån den procentuella andelen av statsbidraget (33 %), LOK-stödet (33 %) och LOK-stödsföreningar (33 %). 10

11 Motiv till vald fördelningsnyckel: Den målgrupp SISU-distrikten ska vända sig till är alla föreningar med barn- och ungdomsverksamhet, därför är antal LOKstödsföreningar ett bra mått. Desto mer omfattande barn- och ungdomsverksamheten är ju mer arbete kan krävas. Därför har vi även valt att ta med den procentuella andelen av LOK-stödet. Därutöver har vi valt att även ta med statsbidraget, då det blir ett mått på den verksamhet distriktet genomför. Öka tillgängligheten till anläggningar och idrottsmiljöer Fördelningsnyckel: Resurserna fördelas utifrån den procentuella andelen av DF-stödet (40 %), den procentuella andelen av LOK-stödet (40 %) och den procentuella andelen av befolkningsmängden i åldersintervallet 7 25 år (20 %). Av tilldelat föreningsstöd får max 1,5 % avsättas till distriktets administrativa arbete med ansökningar/ redovisningar etc. Motiv till vald fördelningsnyckel: Det finns ett grundbehov i hela landet av fler anläggningar/idrottsmiljöer, därför utgör DF-stöd och LOK-stöd beräkningsgrund. Vi vet samtidigt, bl.a. genom SF-enkäten om anläggningar, att behovet är större i vissa delar av landet och då framförallt i storstadsområdena. För att bättre anpassa fördelningen till detta lägger vi till den procentuella andelen av befolkningsmängden i åldersintervallet 7 25 år som en parameter. 2. Utvecklingsstöd SF, DF och SISU-distrikt För att kunna arbeta med strategiska frågor som leder till att Idrottslyftets syfte uppnås får varje förbund egna resurser. Varje förbund kommer i planeringsskedet att få beskriva hur de har för avsikt att använda dessa medel. Samtliga förbund ska använda delar av sitt utvecklingsstöd till följande insatser: Genomföra en analys av sin barn- och ungdomsverksamhet (DF och SISU-d genomför detta gemensamt) Information till förbundets föreningar om Idrottslyftets möjligheter. Vara ett stöd till föreningar i ansöknings- och utvärderingsprocessen. Genomföra kontinuerlig uppföljning av beviljade projekt. Delta på RF:s två årliga Idrottslyftsträffar. Rapportera in önskade uppgifter till RF. Inga särskilda medel kommer att avsättas till SDF eller liknande regionala organ. Ser SF/DF detta organisationsled som en viktig aktör i arbetet med Idrottslyftet måste således medel från utvecklingsstödet prioriteras till detta område. SF:s utvecklingsstöd Fördelningsnyckel: Alla förbund tilldelas ett grundbidrag på kr, resterande medel fördelas utifrån den procentuella andelen av SF-stödet (75 %), LOK-stödet (12,5 %) och LOK-stödsföreningar (12,5 %). Motiv till vald fördelningsnyckel: Det finns ett antal uppgifter som alla förbund måste säkerställa i sitt Idrottslyftsarbete, därför tilldelas alla ett grundbidrag. Hur omfattande 11

12 detta arbete blir beror i viss utsträckning på hur många föreningar förbundet har och omfattningen på föreningarnas verksamhet. Därför används även LOK-stödet och LOK-stödsföreningar som beräkningsgrund. Därutöver ska utvecklingsstödet ge varje förbund möjlighet att utveckla sin egen verksamhet, för att i än större utsträckning kunna vara draglok till föreningarna. Denna del sätts i relation till det gemensamt beslutade SF-stödet. DF:s utvecklingsstöd Fördelningsnyckel: Alla förbund tilldelas ett grundbidrag på kr, resterande medel fördelas utifrån den procentuella andelen av DF-stödet (33 %), LOK-stödet (33 %) och LOK-stödsföreningar (33 %). Motiv till vald fördelningsnyckel: Det finns ett antal uppgifter som alla förbund måste säkerställa i sitt Idrottslyftsarbete, därför tilldelas alla ett grundbidrag. Hur omfattande detta arbete blir beror i viss utsträckning på hur många föreningar förbundet har och omfattningen på föreningarnas verksamhet. Därför används även LOK-stödet och LOK-stödsföreningar som beräkningsgrund. Därutöver ska utvecklingsstödet ge varje förbund möjlighet att utveckla sin egen verksamhet, för att i än större utsträckning kunna vara draglok till föreningarna. Denna del sätts i relation till DF-stödet. Eftersom DF inte på samma sätt som SF behöver utveckla sin egen barn- och ungdomsverksamhet har vi för DF:s del valt att ge DF-stöd, LOK-stöd och LOKstödsföreningar samma tyngd i beräkningen. SISU-distriktens utvecklingsstöd Fördelningsnyckel: Alla distrikt tilldelas ett grundbidrag på kr, resterande medel fördelas utifrån den procentuella andelen av statsbidraget (33 %), LOK-stödet (33 %) och LOK-stödsföreningar (33 %). Motiv till vald fördelningsnyckel: Grundbidrag ges för att alla distrikt ska komma upp i en viss nivå. Resterande medel styrs framförallt utifrån den målgrupp som distriktet ska arbeta mot (föreningar med barn- och ungdomsverksamhet). 3. Riksidrottsförbundets medel På central nivå behöver Riksidrottsförbundet resurser för samordning och utvärdering av satsningen, processledning i förbundens analysarbete, genomförande av gemensamma mötesplatser och utveckling av Idrottslyftsapplikationen. Riksidrottsförbundet har tidigare haft en central projektpott att fördela. Potten har använts till olika ändamål beroende på vilka områden som varit i behov av stimulans/förstärkning. Denna möjlighet kommer fortfarande att finnas kvar. Som nämnts under området Ökad tillgång till anläggningar och idrottsmiljöer kommer RF även fortsatt att arbeta vidare med den centrala potten för utveckling av anläggningar och idrottsmiljöer. 12

13 SAMVERKAN MELLAN SF, DF OCH SISU-DISTRIKT För att Idrottslyftet ska få så stor effekt som möjligt är det viktigt att vi samarbetar mellan förbunden. För att få ökad insikt i varandras arbete och stimulera till ökad samverkan kommer RF årligen att bjuda in till två träffar, där representanter från SF, DF och SISU-distrikt möts. På regional nivå förfogar DF och SISU-distrikt tillsammans över tre av föreningsstödets fyra potter. I planeringsskedet kommer därför DF och SISU-distrikt att få beskriva hur man har för avsikt att samordna dessa resurser. Även mellan SF och DF/SISU-distrikt bör det finnas stor öppenhet för samråd av olika slag och gemensam finansiering av föreningsprojekt. SAMVERKAN MED ANDRA ORGANISATIONER Inom området Rekrytera barn och ungdomar till föreningsverksamhet är det uttalat att samverkan ska ske med andra organisationer för att uppnå hållbar verksamhet. Även inom Idrottslyftets övriga områden är det viktigt att förbunden bidrar till att föreningarna initierar samverkan med andra. Från och med finns det inskrivet i förordningen att statsbidrag ska stödja verksamhet som utvecklar samverkan mellan organisationer som arbetar med idrottsverksamhet, skolan och andra som bedriver arbete för att främja fysisk aktivitet och goda motionsvanor. I detta sammanhang är det viktigt att tydliggöra att Idrottslyftets medel endast kan utbetalas till förbund/föreningar som tillhör RF-familjen. UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH FORSKNING Under respektive prioriterat område beskrivs hur RF kommer att följa upp arbetet. Formerna för detta kommer att utvecklas ytterligare under hösten Målet är att få fram så användbara uppgifter som möjligt, men samtidigt minimera förbundens och föreningarnas administration. Det är redan fastställt att RF precis som tidigare årligen kommer att samla in uppgifter från genomförda satsningar. Det betyder att det åligger respektive förbund att samla in underlag från föreningarna. Utvärderingen av Idrottslyftet år 1 4 visar att förbunden mestadels har haft kontakt med föreningarna i samband med ansökan och återrapportering. För att bättre kvalitetssäkra satsningarna och samtidigt öka lärandet får förbunden i uppdrag att i samråd med RF hitta former även för en kontinuerlig uppföljning under projekttiden. Vidare kommer medel att avsättas för fortsatt forskning inom barn- och ungdomsidrotten. 13

14 IDROTTSLYFTSAPPLIKATIONEN Idrottslyftsapplikationen kommer att utvecklas under hösten 2012 för att anpassas till de nya prioriterade områdena för SF och DF (rekrytera). Samtliga SF och DF måste använda denna kanal för att hantera ansökningar/återrapporter. Ambitionen är att även DF anläggning och SISU-d ska kunna ta emot ansökningar i applikationen från 1 januari Mer information kommer under hösten IDROTTSLYFTETS SYMBOL Symbolen för Idrottslyftet kommer att finnas kvar och bör användas tillsammans med föreningsmärket och/eller förbundslogotypen. Det är en symbol som hela idrottsrörelsen kan samlas kring, och som vi tillsammans arbetar hårt för att fylla med positiva associationer. Genom att använda symbolen i tidningar, på hemsidor, inbjudningar och broschyrer kan vi visa omvärlden alla positiva saker idrotten gör för de pengar regeringen valt att satsa. Symbolen blir därigenom ett viktigt verktyg i det opinionsbildande arbetet för att visa att varje krona ger mångfalt igen. Symbolen går att ladda hem från vilket de föreningar som beviljas medel ska göras uppmärksamma på. För att tydliggöra att en förändring av Idrottslyftet har genomförts överväger RF att förändra symbolens undertext mer och fler till något annat och beslut fattas under hösten TIDPLANEN INFÖR IDROTTSLYFTETS START 1 JANUARI 2013 Senast 15 september RF skickar ut riktlinjer för förbundens planerings- och analysarbete. 24 september Idrottslyftets forskningsdag genomförs för SF, DF och SISU-d. Forskarnas resultat är viktiga att ha med i kommande planeringsarbete. Oktober RS beslutar om preliminär fördelning av Idrottslyftets medel (i kronor). 15 november Sista dag för förbunden att skicka in kortfattade planer för kommande arbete. Senast 15 december Samtliga förbund ska ha fått återkoppling på sina planer. 14

15 Slutet av december RF inväntar regleringsbrevet och kommunicerar därefter definitiv fördelning av Idrottslyftets medel till samtliga förbund för januari 2013 Arbetet startar. Idrottslyftsapplikationen kan börja användas för att ta emot ansökningar. 30 juni 2013 En rapport om förbundets analysarbete ska vara RF tillhanda. Analysen kan eventuellt föranleda förändringar i förbundets arbete med Idrottslyftet 15

16 Bilaga 1 SÅ HAR VI TIDIGARE ARBETAT MED IDROTTSLYFTET Nedan följer en kort sammanfattning av hur arbetet med Idrottslyftet år 1 5 varit utformat. Den som är intresserad av att veta ännu mer om detta arbete hittar information på RF:s hemsida (www.rf.se/idrottslyftet) och på Idrottsinfo (http://www.rf.se/arbetsrum/idrottsinfo/service/idrottslyftet/, inloggning krävs) Under Idrottslyftet år 1 4 var det övergripande syftet att öppna dörrarna till idrotten för fler barn och ungdomar och att utveckla verksamheten så de väljer att idrotta längre upp i åldrarna. Allt arbete skulle utgå från ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv och genomsyras av riktlinjerna i Idrotten vill. Inför år 5 gjordes några mindre justeringar i Idrottslyftets övergripande syfte. Det vi under innevarande år arbetar för är att rekrytera och behålla fler medlemmar i idrottsföreningarna. Riktlinjerna i Idrotten vill ska vara vägledande och satsningen ska genomsyras av ett inkluderande perspektiv för olika grupper i samhället. All verksamhet ska utformas så att villkoren blir lika för flickor och pojkar. För att uppnå det övergripande syftet för såväl år 1 4 som år 5 har RF:s uppfattning varit att verksamheten måste utvecklas till både form och innehåll, vilket skulle ske genom att resurser satsades på att: Utveckla förbund och föreningar Öka tillgängligheten till anläggningar och idrottsmiljöer Rekrytera och utveckla ledare Samverka med skolan och andra organisationer t ex friluftsorganisationer och andra föreningar utanför idrotten. Enda skillnaden mellan Idrottslyftet år 1 4 och år 5 är att området samverkan med skolan under år 5 breddades för att möjliggöra utökad samverkan även med andra organisationer. Idrottslyftets primära målgrupp är barn och ungdomar 7 20 år. Då flera förbund framfört önskemål om en åldershöjning har det under år 5 varit möjligt att i begränsad omfattning och efter godkännande av RF bevilja medel till satsningar som vänder sig till åldersgruppen år. För att uppnå Idrottslyftets mål har RF haft 500 MSEK till förfogande årligen. Dessa har fördelats enligt samma fördelningsnyckel under hela perioden. Fördelningen har procentuellt utformats på följande sätt: 16

17 17

18 Bilaga 2 IDROTTSLYFTETS EXTERNA UTVÄRDERING Den externa utvärderingen av Idrottslyftet år 1 4 har varit en viktig byggsten när förslaget på det nya upplägget har utformats. Sex lärosäten har utvärderat hur arbetet med Idrottslyftet har genomförts och vilka effekter det har resulterat i hos totalt 24 SF samt RF. Konsultföretaget Ramböll har haft i uppdrag att titta på DF:s arbete med skolsamverkan och ökad tillgänglighet till anläggningar och idrottsmiljöer. För att hitta gemensamma nämnare i utvärderingsrapporterna anlitades Eva Nordström från Egenmakt AB som överläsare. Utöver utvärderingsrapporterna har även ett antal forskningsrapporter författats. Samtliga rapporter finns att läsa i sin helhet på följande länk: Nedan redovisas några av de punkter i den externa utvärderingen som RF tagit hänsyn till vid utformningen av nya Idrottslyftet och på vilket sätt vi har valt att göra det: Det saknas en gemensam tolkning kring grunduppdraget för Idrottslyftet. RF har valt att omformulera syftet och också försökt skapa en tydligare gemensam målbild. När det gäller jämställdhet och jämlikhet kan man konstatera att det varken genomsyrar utvecklingsplanerna, målen eller de genomförda projekten. Samtliga förbund kommer att få genomföra en analys av sin verksamhet och utifrån analysens resultat forma sin Idrottslyftsverksamhet. Därigenom bör jämställdhets- och jämlikhetsperspektivet framträda tydligare. Idrottslyftet har bidragit till att vi gjort mer av samma sak, verksamheten skulle alltså kunna beskrivas som business as usual. Förändringar krävs om Idrottslyftet ska göra skillnad! Den analys av sin verksamhet som samtliga förbund får i uppdrag att genomföra kommer att vara ett viktigt verktyg i förändringsarbetet. Det känns också som att förändringar är nödvändiga för att motverka att Idrottslyftets medel betraktas som en del av ordinarie verksamhet. Hur kan fortsatt kreativitet och innovation stimuleras? Hur motverkas slentrian? Genom att i viss utsträckning förändra Idrottslyftets prioriterade områden och målbild måste såväl förbund som föreningar tänka nytt. Det finns många goda exempel inom Idrottslyftet, men på en aggregerad nivå är det svårare att utläsa vilka resultat/effekter Idrottslyftet bidragit till. För att motverka detta skapas en tydligare gemensam målbild. I det fortsatta planeringsarbetet ska RF också se över om några nollmätningar behöver göras för att vi sedan lättare ska kunna bedöma Idrottslyftets resultat. 18

19 Komplettera det decentraliserade arbetssättet med ett tydligare krav på löpande utvärdering av projekten. Samtliga förbund får i uppdrag att kontinuerligt följa upp beviljade projekt. Brist på kunskap om Idrotten vill på föreningsnivå. Ett av nya Idrottslyftets fyra prioriterade områden blir Utveckla verksamheten så att idrotten gör som Idrotten vill. Våga ta en diskussion om fördelningen av medel i framtida Idrottslyft. Hur används resurserna optimalt? För att använda resurserna på ett bättre sätt har de prioriterade områdena i viss utsträckning förändrats. Därutöver har vissa beräkningsgrunder ändrats. Fundera på riskerna och fördelarna med paketlösningar respektive egna projektidéer. Eftersom att utvärderingarna uppvisar fördelar/nackdelar med såväl paketlösningar som egna projektidéer är det ett måste för varje förbund att arbeta med båda delarna. Stimulera samverkan över gränserna mellan distriktsidrottsförbund, specialidrottsförbund och föreningar. För att öka samverkan på förbundsnivå kommer två gemensamma konferenser årligen att genomföras. Detta ger förhoppningsvis avtryck även på föreningsnivå. 19

20 Bilaga 3 ATT HA ETT BARNRÄTTSPERSPEKTIV VAD INNEBÄR DET? För att förstå vad ett barnrättsperspektiv är måste vi inom idrotten kunna tolka FN:s konvention om barnets rättigheter. Konventionen har funnits sedan 1989 och definierar vilka rättigheter som borde gälla för alla barn t o m 18 års ålder. Barnkonventionen ska först och främst inte ses som en uppsättning regler utan som ett förhållningssätt som vi vuxna måste anpassa oss till. Det är centralt att förstå att barnkonventionen har sin utgångspunkt i följande: Barndomen har ett värde i sig själv. Barnen är inte bara blivande senioridrottare och framtida medaljörer utan det är dagens aktivitet som är i centrum. Barn behöver ett särskilt skydd. Vi vuxna måste säkerställa detta oavsett på vilken arena barnen befinner sig. Vidare bygger konventionen på fyra stycken huvudprinciper Barnets rätt till likvärdiga villkor. Barnets bästa Barnets rätt till liv och utveckling Barnets rätt att komma till tals Att följa konventionen är således att ha ett perspektiv på verksamheten som utgår ifrån barnets egen rätt till idrott och rätt i idrott, ett barnrättsperspektiv. Att ha detta perspektiv är att betrakta barnen som sin uppdragsgivare och i varje beslut eller åtgärd som involverar barn säkerställa barnets rättigheter. En verksamhet genomsyras av barnrättsperspektivet när: barnets fulla människovärde och integritet respekteras barnets utveckling samt rätt till liv och hälsa beaktas barnet inte diskrimineras på grund av härkomst, kön, religion, funktionshinder eller andra liknande skäl barnets bästa, både på lång och kort sikt, uppmärksammas och övervägs i alla beslut som berör dem direkt eller indirekt barnet får möjlighet att säga sin mening och får den respekterad tillräckliga resurser avsätts för att främja barnets rättigheter barn och vuxna har god kunskap om barnets rättigheter Det innebär bland annat att ett tydligt jämlikhets - och jämställdhetsfokus finns insprängt i konventionen. Liksom ambitionen att göra varje verksamhet tillgänglig för alla barn som vill, oavsett nationalitet, etniskt ursprung, religion, ålder, kön eller sexuell läggning samt fysiska och psykiska förutsättningar. För ett SF, DF, eller SISU-d och i förlängningen de IF som deltar i Idrottslyftet måste således dessa organisationer ha kunskap om barnets rättigheter och låta de beslut som fattas vara 20

21 påverkade. Nedan syns frågor som är lämpliga att ställa vid beslut som rör barn och unga (ex på mer precisa frågor) Får beslutet konsekvenser för barn? (Prioriterar vi seniorverksamhet som går ut över barn och ungdomar?) Får det olika konsekvenser för olika barn? (Ligger föreningens turnering på en islamsk högtid?) Har vi tänkt på barnets bästa, sätts barnets bästa först? (Bygger vi anläggningen utifrån ett enda A-lag eller utifrån de 25 pojk- och flicklagen som nyttjar anläggningen mest?) Blir beslutet bättre för barns utveckling, gynnar vi det? (Måste barnen byta träningsgrupp?) Har vi lyssnat på barn och ungdomar? (har vi ställt frågan om vad barnen tycker om att byta träningsgrupp?) Väger vi in deras åsikter i beslutet? (Om vi inhämtar synpunkter, har barnen möjlighet att påverka valet av träningsgrupp?) Berättar vi för barn och ungdomar hur det blev? (Vilka får först veta vilken turnering som barnen ska åka på?) Slutligen finns det inget facit i hur man implementerar ett barnrättsperspektiv på en verksamhet, men chanserna ökar om vi vuxna vågar ställa dessa frågor och blir mer orienterade i hur barn och ungdomar tänker och resonerar. För oavsett vad svaren är på frågorna och oavsett hur vi vuxna beslutar efter inhämtad information så leder den ökade medvetenheten till bättre villkor för barn och ungdomar. Det leder till större möjligheter att göra både Idrotten Vill och barnkonventionen till verklighet. Idrotten vill Idrotten vill är vår gemensamma ledstjärna i Idrottslyftsarbetet, vilket uttrycks i såväl syfte som målformulering. RF har tillsammans med barnombudsmannen (BO) jämfört Idrotten vill och FN:s konvention om barnets rättigheter och kommit fram till att överensstämmelsen mellan dessa dokument är god. I Idrotten vill står det uttryckt hur bra barn- och ungdomsidrott ska utformas. Det kan sammanfattas i följande mening, där den blå texten utgör riktlinjer direkt hämtade ur Idrotten vill: Idrott för barn och ungdomar ska vara lekfull, allsidig och ta hänsyn till individens utvecklingstakt, den ska bedrivas i en kamratlig och trygg social miljö och med hjälp av utövarnas synpunkter och erfarenheter på tränings- och tävlingsverksamheten stimulera till kvalitativ och långsiktig utveckling för varje individ vilket bidrar till ett livslångt intresse för idrott. 21

22 Barnkonsekvensanalys ett sätt att säkra barnrättsperspektivet Ett sätt att efterleva barnkonventionen och tillförsäkra beslut ett barnrättsperspektiv är att systematiskt följa upp och konsekvensbeskriva olika beslut som tas för barn och ungdomar. FN:s Barnkommitté resonerade redan 1997 så här: "Konsekvenserna för barn av varje tänkt åtgärd måste analyseras." 1 Ett sätt att göra detta på och som barnkommittén rekommenderar alla konventionsstater att göra är att genomföra barnkonsekvensanalyser (Child Impact Assessments eller Child Impact Analyses) vid alla beslut som rör barn. En analys som är "en viktig metod för att följa upp att barnets bästa beaktas vid alla åtgärder som rör barn." 2 En barnkonsekvensanalys kan se ut på olika sätt och påminner starkt om andra vanliga analysmetoder med den enda skillnaden att fokus ligger på att tillvarata barnens särintresse i det som ska beslutas. Bland myndigheter som använder detta återfinns bland annat Trafikverket som förutom en grundlig analys av markförhållande, ekonomi, nuvarande trafiksituation bifogar en separat barnkonsekvensanalys vid vägbyggen som berör barn och unga. Det kan exempelvis handla om överfarter vid skolor, farthinder i bostadsområden. För idrotten generellt och för Idrottslyftet specifikt handlar det om att tillförsäkra att de behov som barn och ungdomar har av anläggningar belyses genom en barnkonsekvensanalys. Det innebär att föreningar som söker stöd via Idrottslyftet för anläggande av idrottsytor exempelvis ska kunna besvara: På vilket sätt, direkt eller indirekt, berörs barn och ungdomar av denna fråga? Kan barn och ungdomars åsikter tas tillvara i denna fråga? Barnkonsekvensanalysen blir således ett sätt att få oss vuxna att fundera över om anläggningen är anpassad för barn och ungdomar, om beslutet får andra konsekvenser för barn och ungdomar (blir det fler aktivitetsytor eller läggs en yta ner för att en annan uppstår?) och om de har haft möjlighet att påverka sin egen anläggning och därmed beslutet. Till syvende och sist är det dock vi vuxna som ska fatta beslutet och barnkonsekvensanalysen skall därmed ses som ett ökat stöd och ett än mer kraftfullt underlag för att fatta rätt beslut för föreningens och barnens bästa. 1 SOU 1997:116. Barnets bästa i främsta rummet. FN:s konvention om barnets rättigheter förverkligas i Sverige." Barnkommitténs huvudbetänkande. Socialdepartementet 2 Prop 1997/98:182. Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige. Sid

Idrottslyftet

Idrottslyftet Idrottslyftet 2016-2019 Idrottslyftet 2016 2019 Inledning/Bakgrund Riksidrottsstyrelsen (RS) beslutade i augusti 2014 att ta fram ett förslag till nya riktlinjer för Idrottslyftet. Arbetet med att forma

Läs mer

IDROTTSLYFTET MER OCH FLER. Ta chansen att utveckla föreningens barn- och ungdomsverksamhet!

IDROTTSLYFTET MER OCH FLER. Ta chansen att utveckla föreningens barn- och ungdomsverksamhet! IDROTTSLYFTET MER OCH FLER Ta chansen att utveckla föreningens barn- och ungdomsverksamhet! VAR MED OCH UTVECKLA VÄRLDENS BÄSTA BARN- OCH UNGDOMSIDROTT! I de flesta idrottsföreningar finns goda idéer

Läs mer

IDROTTSLYFTET. MER OCH FLER Ta chansen att utveckla föreningens barn- och ungdomsverksamhet!

IDROTTSLYFTET. MER OCH FLER Ta chansen att utveckla föreningens barn- och ungdomsverksamhet! IDROTTSLYFTET MER OCH FLER Ta chansen att utveckla föreningens barn- och ungdomsverksamhet! ÖPPNA DÖRRARNA FÖR FLER OCH BEHÅLL FLER LÄNGRE Vi vill att barn och ungdomar ska utvecklas, trivas och må bra

Läs mer

Utvecklingsplan för Idrottslyftet 2013-2015 Svenska Castingförbundet (SCF)

Utvecklingsplan för Idrottslyftet 2013-2015 Svenska Castingförbundet (SCF) Utvecklingsplan för Idrottslyftet 2013-2015 (SCF) Denna utvecklingsplan är ett levande dokument som kan göra förändringar i om så krävs för att Idrottslyftets mål i ännu högre utsträckning ska uppnås.

Läs mer

Idrottens strategiarbete och förslag på verksamhetsinriktning

Idrottens strategiarbete och förslag på verksamhetsinriktning Idrottens strategiarbete och förslag på verksamhetsinriktning Strategiarbetet Uppdraget RF-stämman 2013 beslutade att uppdra till RS: att genomföra ett strategiarbete om Svensk idrotts framtid att ge förslag

Läs mer

Sida 1 av 8. Idrottslyftet 2013. - SISU Idrottsutbildarnas vägval

Sida 1 av 8. Idrottslyftet 2013. - SISU Idrottsutbildarnas vägval Sida 1 av 8 Idrottslyftet 2013 - SISU Idrottsutbildarnas vägval Sida 2 av 8 Ett Idrottslyft med föreningen i fokus Vi står inför ett uppdrag i Idrottslyftet som till stora delar är nytt, sker på nya sätt

Läs mer

IDROTT PÅ BARNS VILLKOR

IDROTT PÅ BARNS VILLKOR IDROTT PÅ BARNS VILLKOR Barnkonventionen ATT HA ETT BARNRÄTTSPERSPEKTIV - VAD INNEBÄR DET? För att förstå vad ett barnrättsperspektiv är måste vi inom idrotten kunna tolka FN:s konvention om barnets rättigheter.

Läs mer

Idrottens organisation

Idrottens organisation Idrottens organisation Riksidrottsstyrelsen, RS Riksidrottsförbundet RF Förbundsstyrelsen, FS SISU Idrottsutbildarna SOK:s styrelse Sveriges Olympiska Kommitté SOK 71 Specialidrottsförbund SF Styrelser

Läs mer

Nu lyfter vi ridsporten!

Nu lyfter vi ridsporten! Nu lyfter vi ridsporten! Fakta om ridsporten och Idrottslyftet år 5 MER RIDSPORT FÖR FLER Mer idrott för fler. Det är tanken bakom Idrottslyftet som nu går in på sitt femte verksamhetsår. Och öppnar nya

Läs mer

Idrottslyftet. år 6. Svenska Fotbollförbundet

Idrottslyftet. år 6. Svenska Fotbollförbundet Idrottslyftet år 6 Svenska Fotbollförbundet Välkommen till Idrottslyftet år 6! 1/1 2013 31/12 2013 Så många som möjligt, så länge som möjligt, så bra som möjligt! Idrottslyftet handlar om att svensk fotboll

Läs mer

Idrottslyftet

Idrottslyftet Syfte Idrottslyftets syfte är att utveckla verksamheten så att barn och unga i åldern 7-25 år väljer att idrotta i förening och stimuleras till ett livslångt idrottande i föreningsidrotten Idrottslyftet

Läs mer

idrottslyftet Svenska Fotbollförbundet

idrottslyftet Svenska Fotbollförbundet idrottslyftet 2017 Svenska Fotbollförbundet Idrottslyftet utvecklar svensk fotboll 1 januari 2017 31 december 2017 Så många som möjligt, så länge som möjligt, så bra som möjligt! Svensk barn- och ungdomsfotboll

Läs mer

Jämtland/Härjedalens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna. Verksamhetsinriktning

Jämtland/Härjedalens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna. Verksamhetsinriktning Jämtland/Härjedalens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna Verksamhetsinriktning 2016-2017 Jämtland Härjedalens Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna Box 384, Sollidenvägen 62 B 831 25 Östersund Tel:

Läs mer

Bidrar vår förening till mångfald?

Bidrar vår förening till mångfald? Bidrar vår förening till mångfald? Ett analysverktyg om mångfaldsarbete SISU Idrottsutbildarna Verktyg för mångfaldsanalys av idrottsföreningen Allas rätt att vara med är en av byggstenarna i svensk idrotts

Läs mer

Idrottslyftets ABC Förhållningssätt och kompletterande riktlinjer för SF, DF och SISU-distrikt

Idrottslyftets ABC Förhållningssätt och kompletterande riktlinjer för SF, DF och SISU-distrikt Version 2013-12-20 Idrottslyftets ABC Förhållningssätt och kompletterande riktlinjer för SF, DF och SISU-distrikt Innehållsförteckning Inledning... 3 Idrottslyftets ABC... 3 Arkivering... 3 Försäkrings-

Läs mer

Välkommen till SDF konferens. 22-23 november 2013

Välkommen till SDF konferens. 22-23 november 2013 Välkommen till SDF konferens 22-23 november 2013 Grattis Värmlands Orienteringsförbund, Värmland och Arvika! PROGRAM 22 november 12.00 Lunch 13.00 Föreläsning, Peter Eriksson barn och ungdomsansvarig

Läs mer

Idrottslyftets ABC 2016 och framåt Förhållningssätt och kompletterande riktlinjer för SF, DF och SISU-distrikt

Idrottslyftets ABC 2016 och framåt Förhållningssätt och kompletterande riktlinjer för SF, DF och SISU-distrikt Version 2015-09-03 Idrottslyftets ABC 2016 och framåt Förhållningssätt och kompletterande riktlinjer för SF, DF och SISU-distrikt Innehållsförteckning Inledning... 3 Ansvar och avgränsningar... 4 Arkivering...

Läs mer

IDROTTS LYFTET. Svenska Dragkampförbudets utvecklingsplan för idrottslyftet år 1-4. År ett 2007-0701- 2008-06-30

IDROTTS LYFTET. Svenska Dragkampförbudets utvecklingsplan för idrottslyftet år 1-4. År ett 2007-0701- 2008-06-30 IDROTTS LYFTET Svenska Dragkampförbudets utvecklingsplan för idrottslyftet år 1-4 År ett 2007-0701- 2008-06-30 Svenska Dragkampförbundet vill bli ett tydligt förbund Inriktning på idrottslyftet Öppna dörrarna

Läs mer

Idrottslyftet. Svenska Fotbollförbundet

Idrottslyftet. Svenska Fotbollförbundet Idrottslyftet 2014 Svenska Fotbollförbundet Idrottslyftet år 2014! 1/1 2014 31/12 2014 Så många som möjligt, så länge som möjligt, så bra som möjligt! Alla som vill ska få vara med och spela fotboll så

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna 2014 2015 SISU Idrottsutbildarna Foto: Bildbyrån Grafisk form: Mu ab September 2013 Verksamhetsinriktning 2014-2015 För förbundsstyrelsens (FS) ledning av verksamheten

Läs mer

BARNKONSEKVENS- ANALYS

BARNKONSEKVENS- ANALYS BARNKONSEKVENS- ANALYS RF:s bidrag till anläggningar och idrottsmiljöer Barnkonsekvensanalys Varför barnkonsekvensanalyser Riksidrottsförbundet ställer krav på att en barnkonsekvensanalys ska göras och

Läs mer

Idrottslyftet mer och fler - regler och principer för Stockholms Idrottsförbunds skolsamverkan

Idrottslyftet mer och fler - regler och principer för Stockholms Idrottsförbunds skolsamverkan 2009-02-01 Idrottslyftet mer och fler - regler och principer för Stockholms Idrottsförbunds skolsamverkan Bakgrund Stockholms Idrottsförbunds fick 1 juli 2007 i uppdrag att ge idrottsföreningar möjligheten

Läs mer

Tveksamma projektansökningar

Tveksamma projektansökningar Tveksamma projektansökningar Idrottslyftets syfte Idrottslyftet ska stärka och utveckla världens bästa barn- och ungdomsidrott så att fler flickor och pojkar väljer att idrotta i föreningar där verksamheten

Läs mer

Uppföljning och utvärdering Idrottslyftet

Uppföljning och utvärdering Idrottslyftet Uppföljning och utvärdering Idrottslyftet Jonnie Nordensky - Riksidrottsförbundet Olov Wolf-Watz - Strategirådet Sofia Pettersson - Ramböll Dagens pass RF:s uppföljning av Idrottslyftet Vad görs och varför

Läs mer

Verksamhetsinriktning. Riksidrottsförbundet 2012 2013

Verksamhetsinriktning. Riksidrottsförbundet 2012 2013 Verksamhetsinriktning Riksidrottsförbundet 2012 2013 STOCKHOLM AUGUSTI 2011 ANDRÈN & HOLM BILD: Bilbbyrån & Helena Björck För riksidrottsstyrelsens (RS) ledning av verksamheten fattar RF-stämman beslut

Läs mer

Mellansvenska Handbollförbundet

Mellansvenska Handbollförbundet Mellansvenska Handbollförbundet - Utvecklingskoncept mot Vision 2017 Av: Johan Johansson Uffe Nyström Bakgrund Som välbekant så strävar Svensk handboll att uppnå Vision 2017 som vilar på 5 olika fokusområden:

Läs mer

Svenska Skidförbundets anvisningar för barn- och ungdomsverksamhet

Svenska Skidförbundets anvisningar för barn- och ungdomsverksamhet Svenska Skidförbundets anvisningar för barn- och ungdomsverksamhet Svenska Skidförbundets riktlinjer bygger på Riksidrottsförbundets anvisningar för barn- och ungdomsidrott. All idrottsverksamhet för barn

Läs mer

Verksamhetsinriktning 2014-2015

Verksamhetsinriktning 2014-2015 Verksamhetsinriktning 2014-2015 2 Verksamhetsinriktning 2014-2015 Verksamhetsinriktning 2014-2015 3 Vårt uppdrag Norrbottens Idrottsförbund är en samlande kraft för länets idrott. Vi stöder föreningar

Läs mer

Riksidrottsförbundets anvisningar för barnoch ungdomsidrott

Riksidrottsförbundets anvisningar för barnoch ungdomsidrott Riksidrottsförbundets anvisningar för barnoch ungdomsidrott Ambitionen är att anvisningarna ska hjälpa förbund och föreningar till ökad medvetenhet om vad man håller på med och varför. Alla barn och ungdomar

Läs mer

Idrottslyftets syfte och mål Riksidrottsstyrelsen beslutade i juni 2015 att Idrottslyftet ska ha följande syfte och mål under perioden :

Idrottslyftets syfte och mål Riksidrottsstyrelsen beslutade i juni 2015 att Idrottslyftet ska ha följande syfte och mål under perioden : Idrottslyftet 2017 Bakgrund Riksidrottsförbundet (RF) gav (SBF) och alla andra specialidrottsförbund i uppdrag att under 2016 genomföra en kartläggning och en analys av verksamheten för barn och unga 7

Läs mer

Verksamhetsinriktning 2014-2015

Verksamhetsinriktning 2014-2015 VERKSAMHETSINRIKTNING BLEKINGE IDROTTSFÖRBUND 2014-2015 Verksamhetsinriktning 2014-2015 För Riksidrottsstyrelsens (RS) ledning av verksamheten fattar RF-stämman beslut om en tvåårig verksamhetsinriktning

Läs mer

Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2014-2015

Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2014-2015 VERKSAMHETSINRIKTNING 2014-2015 Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2014-2015 OM SISU IDROTTSUTBILDARNA SISU Idrottsutbildarna är idrottens eget studieförbund skapat av medlemmarna,

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 w BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM för Skövde kommun 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 Arbetet med att ta fram barn- och ungdomspolitiskt program har skett under 2014 2015

Läs mer

Vi finns till för idrotten!

Vi finns till för idrotten! Vi kan idrott! Vi finns till för idrotten! Norrbottens Idrottsförbund Banar väg för Norrbottens idrott RF:s förlängda arm Stipendier o utmärkelser Anläggningsfrågor Försäkringsfrågor Idrottsjuridik o föreningskunskap

Läs mer

SKATTNING och ANALYS av din förening och nuvarande BARN- och UNGDOMSVERKSAMHET Föreningens namn:

SKATTNING och ANALYS av din förening och nuvarande BARN- och UNGDOMSVERKSAMHET Föreningens namn: SKATTNING och ANALYS av din förening och nuvarande BARN- och UNGDOMSVERKSAMHET namn: SKATTNING och ANALYS av din förening och nuvarande BARN- och UNGDOMSVERKSAMHET Detta är ett arbetsunderlag som ska vara

Läs mer

Verksamhetsinriktning Västerbottens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna Västerbotten

Verksamhetsinriktning Västerbottens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna Västerbotten Verksamhetsinriktning 2016-2017 Västerbottens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna Västerbotten Verksamhetsinriktning 2016-2017 Västerbottens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna Västerbotten

Läs mer

idrottslyftet Svenska Fotbollförbundet

idrottslyftet Svenska Fotbollförbundet idrottslyftet 2015 Svenska Fotbollförbundet Idrottslyftet utvecklar svensk fotboll 1 januari 31 december 2015 Så många som möjligt, så länge som möjligt, så bra som möjligt! Svensk barn- och ungdomsfotboll

Läs mer

BLI EN UTMÄRKT FÖRENING

BLI EN UTMÄRKT FÖRENING BLI EN UTMÄRKT FÖRENING CERTIFIERA FÖRENINGENS BARN OCH UNGDOMSVERKSAMHET DIN FÖRENING - EN VIKTIG DEL I VÅRT ARBETE Alla föreningar, oavsett om ni sysslar med idrott, kultur eller någonting annat, bedriver

Läs mer

Glädje och gemenskap Demokrati och delaktighet Allas rätt att vara med Rent spel

Glädje och gemenskap Demokrati och delaktighet Allas rätt att vara med Rent spel VI UTBILDAR OCH UTVECKLAR IDROTTEN! Hälsinglands Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna Hälsingland har som uppgift att utveckla, inspirera och stödja all idrott i distriktet. En stödjande organisation

Läs mer

Likabehandlingsplan Majornas Boxningsklubb

Likabehandlingsplan Majornas Boxningsklubb Likabehandlingsplan Majornas Boxningsklubb 1 Förklaringar I följande likabehandlingsplan kommer vi utgå ifrån fyra aktörer på föreningen enligt följande; Organisationsledare, Tränare och funktionär, Aktiv

Läs mer

Fritids- plan 2009-2013. Landskrona stad

Fritids- plan 2009-2013. Landskrona stad Fritids- 2009-2013 plan Landskrona stad Plan för idrott och friluftsliv i Landskrons stad 2009-2013 BAKGRUND Idrotten i samhället Statens stöd till idrotten Målet med den nationella idrottspolitiken är:

Läs mer

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande

Läs mer

1. Ange i vilken utsträckning du gillar respektive förslag till vision för Svenska Seglarförbundet?

1. Ange i vilken utsträckning du gillar respektive förslag till vision för Svenska Seglarförbundet? Ta ställning! - hjälp oss att bygga Svensk Seglings framtid. 0.0.0 :9 Sammanställning av enkät I följande frågeställningar används skalan - där motsvarar Gillar mycket och motsvarar Gillar inte alls motsvarar

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Idrottspolitiskt program för Sundbybergs stad

Idrottspolitiskt program för Sundbybergs stad Idrottspolitiskt program för Sundbybergs stad Inledning Den svenska idrottsrörelsen, som är landets största folkrörelse är en unik kraft inte minst genom sitt arbete med verksamhet för barn och ungdomar.

Läs mer

Statligt stöd till våra 70 idrotter

Statligt stöd till våra 70 idrotter Att samarbeta med Statligt stöd till våra 70 idrotter Basbidrag Storleksbidrag (antalet medlemmar) Verksamhetsbidrag - LOK stöd - Utbildning, SF + SISU Idrottsutbildarna - Elitstödet Stödorganisationer

Läs mer

SKATTNINGSVERKTYG FÖRENINGSNAMN

SKATTNINGSVERKTYG FÖRENINGSNAMN SKATTNINGSVERKTYG FÖRENINGSNAMN SKATTNINGSVERKTYG Hur nöjda är ni med läget just nu inom de olika områdena? Läs igenom utgångspunkterna på sid 4-6 innan ni påbörjar skattningen. Tänk på! Det är viktigt

Läs mer

Rutiner för barnkonsekvensanalys KS-2014/282

Rutiner för barnkonsekvensanalys KS-2014/282 Sida 1 av 2 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Stina Desroses Datum KS-2014/282 2014-02-20 Kommunstyrelsen Rutiner för barnkonsekvensanalys KS-2014/282 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

Svensk orientering Världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Verksamhetsinriktning för Svensk orientering

Svensk orientering Världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Verksamhetsinriktning för Svensk orientering Svensk orientering Världens bästa Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Verksamhetsinriktning för Svensk orientering Svensk orienterings vision dit vill vi Svensk orientering vill vara

Läs mer

Riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser

Riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser 1/8 Beslutad när: 2017-05-29 119 Beslutad av Diarienummer: Ersätter: - Gäller för: Kommunfullmäktige KS/2016:374-003 Gäller fr o m: 2017-06-08 Gäller t o m: - Dokumentansvarig: Uppföljning: Alla nämnder

Läs mer

SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS MÅNGFALDS- OCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN

SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS MÅNGFALDS- OCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS MÅNGFALDS- OCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN INLEDNING Svenska Basketbollförbundet vill att anställda, föreningsaktiva, eller inhyrd personal ska känna att de har lika värde, oavsett kön,

Läs mer

IdrottOnline klubb Sök Idrottslyftet 111101

IdrottOnline klubb Sök Idrottslyftet 111101 IdrottOnline klubb Sök Idrottslyftet 111101 Inledning IdrottOnline är idrottens verktyg för kommunikation och administration. IdrottOnline ägs och utvecklas av Riksidrottsförbundet, RF. Hemsidan baseras

Läs mer

SVENSKA BASEBOLL OCH SOFTBOLL FÖRBUNDET

SVENSKA BASEBOLL OCH SOFTBOLL FÖRBUNDET SVENSKA BASEBOLL OCH SOFTBOLL FÖRBUNDET VERKSAMHETSPLAN 2016-2019 SVENSKA BASEBOLL OCH SOFTBOLL FÖRBUNDET IDROTTEN VILL Idrottsrörelsens Verksamhetsidé Idrott är fysisk aktivitet som vi utför för att kunna

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Mellansvenska Handbollförbundet - Utvecklingskoncept mot Vision 2017 år 2

Mellansvenska Handbollförbundet - Utvecklingskoncept mot Vision 2017 år 2 Mellansvenska Handbollförbundet - Utvecklingskoncept mot Vision 2017 år 2 Av: Johan Johansson Bakgrund Som välbekant så strävar Svensk handboll att uppnå Vision 2017 som vilar på 5 olika fokusområden:

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Klubbledarpärm. 21. Bidragsinformation. 1. LOKstöd 2. SISU. 3. RF anläggningsbidrag. 4. Idrottslyftet. 5. SISU Kulturarrangemang. 6.

Klubbledarpärm. 21. Bidragsinformation. 1. LOKstöd 2. SISU. 3. RF anläggningsbidrag. 4. Idrottslyftet. 5. SISU Kulturarrangemang. 6. 21. Bidragsinformation 1. LOKstöd 2. SISU 3. RF anläggningsbidrag 4. Idrottslyftet 5. SISU Kulturarrangemang 6. Kommunala bidrag 7. Arvsfonden 8. Svenska Spel 9. RF avtal 1 1. LOKstöd Förkortningen LOK

Läs mer

Styrelsen har beslutat sig för att föreslå följande vision för svensk fäktning:

Styrelsen har beslutat sig för att föreslå följande vision för svensk fäktning: Farsta i november 2003 Till föreningar och SDF För tre månader sedan skrev jag ett brev till föreningarna och berättade om resultatet av rådslaget Fäktningen inför framtiden som föreningar, SDF och några

Läs mer

Fritidsnämndens riktlinjer för barn- och ungdomsverksamhet

Fritidsnämndens riktlinjer för barn- och ungdomsverksamhet PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Fritidsnämndens riktlinjer för barn- och ungdomsverksamhet Örebro kommun 2016-09-20 Ft 264/2016 orebro.se 2 PROGRAM Uttrycker värdegrund och önskvärd utveckling

Läs mer

Innehåll. Idrotten Vill. SvFFs mål och strategidokument Samverkansprojekt SöFF SISU. SöFFs utvecklingsplan Hjälp för utveckling

Innehåll. Idrotten Vill. SvFFs mål och strategidokument Samverkansprojekt SöFF SISU. SöFFs utvecklingsplan Hjälp för utveckling Presentation Innehåll Idrotten Vill SvFFs mål och strategidokument 2013-2017 Samverkansprojekt SöFF SISU SöFFs utvecklingsplan 2013-2017 Hjälp för utveckling Skattning av din förening Filmklipp Svensk

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Behållning och rekrytering av ledare. Köping 2010

Behållning och rekrytering av ledare. Köping 2010 Behållning och rekrytering av ledare Köping 2010 Är ungas oberäkneliga livssituation ett argument för att inte välja in dom i styrelser? Det är ungas eget ansvar att ta initiativ till att vara med och

Läs mer

Verksamhetsplan & Budget

Verksamhetsplan & Budget Verksamhetsplan & Budget 2015-2016 Malmö Idrottsföreningars Samorganisation MISO Idrott åt alla MISO stöder Idrottens värdegrund och dess fyra grundpelare Glädje och gemenskap Demokrati och delaktighet

Läs mer

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie, bildnings- och utbildningsorganisation. SISU Idrottsutbildarna består av specialidrottsförbund (SF) samt övriga medlemsorganisationer

Läs mer

Idrottspolitiskt program Mariestads kommun

Idrottspolitiskt program Mariestads kommun Idrottspolitiskt program Mariestads kommun Antaget av kommunfullmäktige Mariestad 2015-05-25 Sida: 2 (7) Idrottspolitiskt program för Mariestads kommun Kommunfullmäktiges beslut 90/15 Syftet med det idrottspolitiska

Läs mer

Strategi för Riksidrottsförbundets internationella arbete

Strategi för Riksidrottsförbundets internationella arbete Strategi för Riksidrottsförbundets internationella arbete RS 2013-04-08--09 Bilaga A till RS-prot nr 16/11-13 Strategi fö r Riksidröttsfö rbundets internatiönella arbete 2013-2017 Inledning Idrotten är

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Utveckla verksamheten genom jämställdhet!

Utveckla verksamheten genom jämställdhet! Utveckla verksamheten genom jämställdhet! Ett analysverktyg om jämställdhet SISU Idrottsutbildarna Verktyg för jämställdhetsanalys av idrottsföreningen Varför jämställdhet i idrotten? Målen med jämställdhet

Läs mer

Idrottslyftets ABC 2016 och framåt Förhållningssätt och kompletterande riktlinjer för SF, DF och SISU-distrikt

Idrottslyftets ABC 2016 och framåt Förhållningssätt och kompletterande riktlinjer för SF, DF och SISU-distrikt Version 2015-12-30 Idrottslyftets ABC 2016 och framåt Förhållningssätt och kompletterande riktlinjer för SF, DF och SISU-distrikt Innehållsförteckning Inledning... 3 Ansvar och avgränsningar... 3 Arkivering...

Läs mer

Verksamhetsinriktning 2016 för Svensk Bowling

Verksamhetsinriktning 2016 för Svensk Bowling Verksamhetsinriktning 2016 för Svensk Bowling Verksamhetsidé Vision Bowlingsporten ska vara framgångsrik, kul, socialt engagerande och tillgänglig för alla. Bowling en sport för alla En idrott alla kan

Läs mer

Lärgruppsplan. för filmen. Svensk idrott världens bästa

Lärgruppsplan. för filmen. Svensk idrott världens bästa Lärgruppsplan för filmen Svensk idrott världens bästa Inom svensk idrott fi nns det i runda tal 600 000 idrottsledare som har olika typer av ledaruppdrag. Du är säkert en av dom. Många av er fi nns inom

Läs mer

Svenska Skidförbundets anvisningar för barn- och ungdomsverksamhet

Svenska Skidförbundets anvisningar för barn- och ungdomsverksamhet 2016-05-03 Svenska Skidförbundets anvisningar för barn- och ungdomsverksamhet Tommy Eliasson Winter, alpint Karin Ersson, längd Joar Båtelson, skicross Olle Danielsson, snowboard och freeskiing Katarina

Läs mer

Den moderna föreningen engagerar!

Den moderna föreningen engagerar! Den moderna föreningen engagerar! Ekonomi, antal medlemmar, var i landet finns de, storstad/landsbygd, åldersstrukturer osv. Hur ser er medelförening ut? Vilka variationer finns? Föreningsmiljön dit vi

Läs mer

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum Välkomna Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum 2013-02-20 1 Spelregler Vi tar ansvar för helheten Den som

Läs mer

Idrottslyftet år 2 samt år 3

Idrottslyftet år 2 samt år 3 Örebro 2009-04-16 Till Distriktets föreningar Idrottslyftet år 2 samt år 3 Idrottslyftet År 2 Observera att År 2 går ut den 30 juni 2009, vilket innebär att de erhållna medlen för Idrottslyftet År 2 inte

Läs mer

Jämställdhetsplan 2009

Jämställdhetsplan 2009 Jämställdhetsplan 2009 INNEHÅLL Inledning... 3 Bakgrund... 4 SSDF jämställdhetspolicy... 5 SSDF jämställdhetsplan... 5 Koppling mot RF och SISU... 5 Kopplingar i övrigt... 5 Ansvar... 5 Uppföljning, revidering

Läs mer

Verksamhetsinriktning Riksidrottsförbundet 2014-2015

Verksamhetsinriktning Riksidrottsförbundet 2014-2015 Verksamhetsinriktning Riksidrottsförbundet 2014-2015 Verksamhetsinriktning 2014-2015 För riksidrottsstyrelsens (RS) ledning av verksamheten fattar RF-stämman beslut om en tvåårig verksamhetsinriktning

Läs mer

IDROTTSLYFTET ÅR 1. En förening i varje by fotboll för alla. Svenska Fotbollförbundet

IDROTTSLYFTET ÅR 1. En förening i varje by fotboll för alla. Svenska Fotbollförbundet IDROTTSLYFTET ÅR 1 En förening i varje by fotboll för alla Svenska Fotbollförbundet Välkommen till Idrottslyftet år 1! 1/7 2007-30/6 2008 Huvudinriktningen är att öppna dörrarna till fotbollen för fler

Läs mer

Idrottslyftet Utvecklingsplan

Idrottslyftet Utvecklingsplan Idrottslyftet 2016 2019 Utvecklingsplan SF: Utvecklingsplan Idrottslyftet Syfte och mål Syftet med Idrottslyftet 2016 2019 är att utveckla verksamheten så att barn och unga i åldern 7 25 år väljer att

Läs mer

Dalarnas Idrottsförbund. SISU Idrottsutbildarna

Dalarnas Idrottsförbund. SISU Idrottsutbildarna Verksamhetsinriktning 2014-2015 1 2 Dalarnas Idrottsförbund & SISU Idrottsutbildarna gemensam verksamhetsinriktning 2014-2015 Sidan Dalaidrottens verksamhetsidé 4 Vi utvecklar idrotten i Dalarna 4 Dalaidrottens

Läs mer

Svensk orientering Världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Strategisk plan för Svensk orientering

Svensk orientering Världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Strategisk plan för Svensk orientering Svensk orientering Världens bästa Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Strategisk plan för Svensk orientering Svensk orienterings vision Dit vill vi! Svensk orientering, världens bästa!

Läs mer

Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015

Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015 Riksidrottsförbundet Idrottens Hus 114 73 STOCKHOLM Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015 Idrottsrörelsen detta stolta slagskepp i moder Sveas i övrigt sjunkande folkrörelseflotta

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Västergötlands Golfförbunds Jämställdhetsplan

Västergötlands Golfförbunds Jämställdhetsplan Västergötlands Golfförbunds Jämställdhetsplan I idrottsrörelsens verksamhetsidé står idrotten ska utformas så : Alla som vill, oavsett nationallitet, etniskt ursprung, religion, ålder, kön eller sexuell

Läs mer

Jämställdhetsintegrering hur når vi målen?

Jämställdhetsintegrering hur når vi målen? Jämställdhetsintegrering hur når vi målen? Vad är jämställdhet? Lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för kvinnor och män vad gäller; makt och inflytande ekonomiskt oberoende arbete, utbildning

Läs mer

Verksamhetsplan & Budget

Verksamhetsplan & Budget Verksamhetsplan & Budget 2014-2015 Malmö Idrottsföreningars Samorganisation 40 år den 16 oktober 2014 MISO Idrott åt alla MISO stöder Idrottens värdegrund och dess fyra grundpelare Glädje och gemenskap

Läs mer

Ett sammanfattande citat från fotboll

Ett sammanfattande citat från fotboll Idrottslyftet 2013 Ett sammanfattande citat från fotboll Efter att i dagarna tagit in goda exempel från alla distrikt för att framöver åka ut och göra reportage så är jag oerhört imponerad av allt bra

Läs mer

Remiss: Internationella riktlinjer

Remiss: Internationella riktlinjer Remiss: Internationella riktlinjer Remiss: Remissinstanser: Riksidrottsstyrelsen (RS) har, utan eget ställningstagande, beslutat att revideringen av de internationella riktlinjerna ska skickas på remiss

Läs mer

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-30, 230 Dnr: KS 2015/429 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

Förslag till verksamhetsplan 2012-2013

Förslag till verksamhetsplan 2012-2013 Förslag till verksamhetsplan 2012-2013 Idrottens framtida finansiering är säkrad Fortsatt verka för ett starkt och ökat samhällsstöd till svensk(skånsk) idrott på såväl nationell som regional och kommunnal

Läs mer

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Riktlinjer för integration av nya svenskar Dokumentet har skapats i samverkan med förvaltningar och bolag i Alingsås kommun samt med Arbetsförmedlingen

Läs mer

BARN OCH UNGDOMSIDROTT VÄRDEGRUNDER

BARN OCH UNGDOMSIDROTT VÄRDEGRUNDER BARN OCH UNGDOMSIDROTT VÄRDEGRUNDER BARN TOM 12 ÅR UNGDOM 13-20 ÅR BAKGRUND Varför har RF skärpt riktlinjerna för barn och ungdomsidrotten? Riktlinjer - Idrott för barn Idrott för barn ska bedrivas ur

Läs mer

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Upprättad: 2013-11-21 Antagen av: kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-02-24, 6 Kontaktperson: Susanna Ward Jonsson Innehåll 1. Inledning... 3 2. Värdegrund...

Läs mer

Svenska Boxningsförbundets LIKABEHANDLING

Svenska Boxningsförbundets LIKABEHANDLING 1 Svenska Boxningsförbundets LIKABEHANDLING 2 Svenska Boxningsförbundets värdegrund All verksamhet sker utifrån ett utövarperspektiv All verksamhet inom Svenska Boxningsförbundet sker med utövarens bästa

Läs mer

Idrottspolitiskt program 2013 2020. kommunfullmäktige 11 november 2013

Idrottspolitiskt program 2013 2020. kommunfullmäktige 11 november 2013 Idrottspolitiskt program 2013 2020 kommunfullmäktige 11 november 2013 Innehållsförteckning Vår vision 5 Folkhälsa 6 Barn- och ungdomsidrott 7 Mångfald 8 Idrottspolitiskt program 2013 2020 kommunfullmäktige

Läs mer

Barn- och ungdomsplan

Barn- och ungdomsplan Barn- och ungdomsplan 1 Inledning Bjuvs kommuns fullmäktige tog i februari 2010 ett beslut om att en övergripande barn- och ungdomsplan skulle tas fram med utgångspunkt i FN s konvention om barnets rättigheter.

Läs mer

Idrottslyftet. år 5. En förening i varje by fotboll för alla. Svenska Fotbollförbundet

Idrottslyftet. år 5. En förening i varje by fotboll för alla. Svenska Fotbollförbundet Idrottslyftet år 5 En förening i varje by fotboll för alla Svenska Fotbollförbundet Välkommen till Idrottslyftet år 5! 1/7 2011 31/12 2012 (18 månader) Regeringens direktiv till Idrotten; Folkhälsomålen

Läs mer

Utvecklingsplan för Sörmländsk fotboll version

Utvecklingsplan för Sörmländsk fotboll version Utvecklingsplan för Sörmländsk fotboll 2013-2017 version 2014-02-13 Innehållsförteckning 1. Vad vill vi?... 2 2. Vilka områden ska vi arbeta inom?... 3 3. Hur ska vi arbeta?... 3 4. Stöd för utveckling...

Läs mer

Strategiska områden med övergripande mål Verksamhetsinriktning

Strategiska områden med övergripande mål Verksamhetsinriktning Strategiska områden med övergripande mål 2025 1 Verksamhetsinriktning med ekonomiska planer 2016-2017 2 Strategiska områden med övergripande mål 2025 Strategiska områden med övergripande mål 2025 3 Verksamhetsinriktning

Läs mer