Remissyttrande. Europeiska kommissionens förslag till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, KOM(2011) 121 slutlig

Transkript

1 Vår referens: Skatte- och tullavdelningen Dnr 97/2011 Finansdepartementet Er referens: Stockholm Fi2011/2247 Stockholm, Remissyttrande Europeiska kommissionens förslag till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, KOM(2011) 121 slutlig Inställning Föreningen Svenskt Näringsliv lämnar följande synpunkter på kommissionens förslag till nytt direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas. Svenskt Näringsliv välkomnar Kommissionens initiativ. Förslaget utgör en påtaglig förändring av bolagsbeskattningen inom EU med förutsättningar att skapa betydande förbättringar för företag med gränsöverskridande verksamhet och därmed uppnåendet av en effektivare inre marknad inom EU. För att vara intressant för näringslivet krävs att en gemensam konsoliderad skattebas, såsom också föreslås i direktivförslaget, uppfyller fyra grundkrav: 1. Anslutning till CCCTB måste vara frivilligt för företagen. 2. Systemet måste möjliggöra konsolidering av vinster och förluster redan från början. 3. CCCTB måste möjliggöra förenklingar genom att endast en deklaration behöver lämnas för hela koncernen, s.k. one-stop-shop. 4. Medlemsländerna måste själva bestämma över skattesatserna.

2 Allmänt Skapandet av en gemensam inre marknad utgör kärnan i Fördraget. Skattehinder för gränsöverskridande affärstransaktioner leder till betydande hinder för tillväxt och sysselsättning. Dessa måste tas bort för att säkerställa ett konkurrenskraftigt Europa. Förslaget om CCCTB ska ses i ljuset av detta. Avsaknaden av gränsöverskridande vinst- och förlustutjämning inom EU utgör en extra kostnad för många företag och är ett hinder mot en effektiv inre marknad. Europeiska kommissionen har sedan länge uppmärksammat betydelsen av förlustutjämning och konstaterat att det finns ett behov av regler som möjliggör resultatutjämning såväl över tiden som över nationsgränser. Begränsningarna medför att förtjänsterna med en inre marknad inte kan tillvaratas fullt ut. Det direktivförslag om gränsöverskridande förlustutjämning som presenterades innebar att ett moderbolag i en medlemsstat skulle ha möjlighet att göra ett temporärt avdrag för förluster uppkomna i ett dotterbolag i en annan medlemsstat. Avdraget skulle sedan återläggas då dotterbolaget började gå med vinst. Tyvärr stötte direktivförslaget på alltför stort motstånd i Rådet och drogs därför tillbaka EU-kommissionen har därefter i ett meddelande uppmanat medlemsländerna att se över och koordinera sitt förhållningssätt vad gäller gränsöverskridande förlustutjämning. I avvaktan på ett antagande av en gemensam konsoliderad skattebas föreslog Kommissionen tre alternativa metoder för förlustutjämning. Dessvärre har inte heller detta initiativ rönt någon framgång. Förutom avsaknaden av ett system för förlustutjämning, leder otaliga tvister om internprissättning i Europa ofta till att företag under längre perioder drabbas av internationell dubbelbeskattning. För ett stort antal europeiska företag blir denna dubbelbeskattning permanent. Att dubbelbeskattningen utgör ett stort problem inom EU bekräftas också av den enkätundersökning som Kommissionen lät utföra under Av den rapport som publicerades i januari framkom att tvister angående internprissättning, vilket framgår av diagrammet nedan, står för en mycket stor andel av de fall som utmynnar i dubbelbeskattning. 1 COM(90) 595 final. 2 COM(2007) 824 final. 3 Summary Report, Commission s Consultation on Double Taxation Conventions and the Internal Market: Factual Examples of Double Taxation Cases, Directorate-General for Taxation and Customs Union, January 2011.

3 Svenskt Näringsliv ställer sig positivt till Europeiska kommissionens ansträngningar för att skapa lika och bättre villkor för europeiska företag. De direktiv som idag finns på området direkt skatt (moder/dotter, ränta/royalty, fusion/fission) utgör viktiga pusselbitar i detta avseende. Genom det nu presenterade förslaget om en frivillig gemensam konsoliderad bolagsskattebas (CCCTB) lanseras dock för första gången en övergripande strategi för att angripa de hinder som uppstår i samspelet mellan 27 olika bolagsskattesystem. Direktivförslaget om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas bör ses i detta perspektiv. Utformningen av förslaget Att ena 27 länder kring ett gemensamt bolagsskattesystem är onekligen en stor utmaning såväl politiskt som tekniskt. Inte oväntat har det presenterade direktivförslaget svagheter. Detta gäller såväl den tekniska utformningen av regelverket som delar av konsekvensanalysen.

4 Svenskt Näringsliv har dock viss förståelse för att förslaget i dess nuvarande form uppvisar oklarheter och brister. Företrädare för Kommissionen har också i olika sammanhang uttalat att det inte är meningsfullt att i detta skede presentera ett alltför komplext och detaljreglerat direktivförslag. Det finns alltid en risk att medlemsländerna önskar se särregler införda för att främja nationella intressen. Det har emellertid varit Kommissionens uttalade ambition att utforma ett renodlat förslag med bred skattebas för att möjliggöra en låg skattesats. Ett problem är dock självfallet att det är svårt för företagen att i närmare detalj beräkna de ekonomiska konsekvenserna av en anslutning till CCCTB. Dessvärre har flertalet svenska företagen ännu inte haft möjlighet att mer ingående analysera förslaget i sin helhet. I slutändan är det självfallet fråga om en avvägning mellan en rad faktorer som kommer att fälla avgörandet om en anslutning till CCCTB är att föredra framför att stanna kvar i de nationella systemen. För att utvärdera om en koncern ska låta sig beskattas enligt CCCTB måste jämförelsen avse inte bara de svenska reglerna utan reglerna i alla för koncernen relevanta länder som kan tänkas införa CCCTB. Det innebär bland annat att de tusentals olika sätt att skriva av tillgångar som finns inom EU kan ersättas med ett enda system, liknande det som redan finns i Sverige. Svenskt Näringsliv har full förståelse för att flertalet svenska företag ännu inte haft möjlighet att göra en sådan utvärdering. Eftersom förslaget är frivilligt för företagen kommer dock en sådan utvärdering eller marknadstest att ske. I den ena vågskålen ligger möjligheten till förlustutjämning över gränserna, minskade fullgörandekostnader inte minst ifråga om internprissättning, endast en uppsättning skatteregler och en kontaktpunkt med en enda skatteförvaltning. I den andra vågskålen ligger bl.a. hanteringen av övergången till ett nytt skatteredovisningssystem samt konsekvenserna av att immateriella och finansiella tillgångar inte beaktas vid fördelning av den konsoliderade skattebasen. Förslaget kan för vissa företag också komma att innebära vissa försämringar vad gäller avskrivning av tillgångar och avräkning av utländsk skatt. Fördelning av den konsoliderade skattebasen Den största utmaningen ligger dock sannolikt i att utforma en fördelningsnyckel som alla medlemsländer kan acceptera. Det är viktigt att det blir en enda formel så att inte dubbelbeskattning åter uppstår genom formeln. Svenskt Näringsliv ser vissa brister med fördelningsnyckeln. Kommissionen har i ett tidigt skede uttalat att fördelningsnyckeln för CCCTB bör var enkel att tillämpa, svår att manipulera samt leda till en rättvis fördelning av skattebasen. För att uppnå detta föreslås en formel för fördelning av den konsoliderade skattebasen som innefattar tre likvärdigt viktade faktorer (arbetskraft, tillgångar och försäljning). Faktorn arbetskraft beräknas enligt förslaget på grundval av lönekostnader och antalet anställda varvid respektive post får lika viktning. Svenskt Näringsliv anser att

5 utformningen av denna faktor är acceptabel även om en beräkning enbart på basis av lönekostnader hade varit att föredra då vi anser att kopplingen mellan ett företags produktivitet och antalet anställda kan ifrågasättas. Utformningen får emellertid ses i ljuset av att ge de nya medlemsländerna goda förutsättningar för att ansluta sig. Faktorn tillgångar utgörs av samtliga materiella anläggningstillgångar. Immateriella och finansiella tillgångar är emellertid exkluderade på grund av att de anses lätta att flytta och följaktligen skulle kunna användas för att kringgå systemet. Även svårigheten att värdera immateriella tillgångar (särskilt egenupparbetade) har i tidigare skede anförts som ett argument mot att helt exkludera immateriella tillgångar. Även om Svenskt Näringsliv i viss mån sympatiserar med Kommissionens syn på svårigheterna med att ha ta med immateriella och finansiella tillgångar i fördelningsnyckeln så bör farhågorna beträffande deras mobilitet och problemen med värdering inte överskattas. Mot bakgrund av att denna typ av tillgångar genererar betydande vinster för företagen och följaktligen har stor betydelse i allokeringssammanhang bör frågan utredas närmare innan dessa tillgångar avfärdas från fördelningsnyckeln. Eftersom förvärvade immateriella tillgångar i regel relativt enkelt kan värderas genom utgångspunkt i förvärvspriset, borde dessa kunna inkluderas i tillgångsfaktorn. För att inte missgynna företag med egenupparbetade immateriella tillgångar kunde möjligen dessa tillåtas en högre viktning i arbetsfaktorn för vissa FoU-tunga tjänster. Den tredje faktorn ser dock ut att vara den som kan skapa mest problem. Att allokera vinster på basis av försäljning innebär ett väsentligt avsteg från nuvarande system som baseras på källstatens rätt att beskatta. Källstatsprincipen har också en mycket stark konceptuell ställning inom EU och har också länge betraktats som en hörnsten i OECD:s arbete med att ta fram internationella skatterättsliga riktlinjer. Även om försäljning endast utgör en tredjedel av fördelningsnyckeln är det tveksamt om en faktor baserad på försäljning enligt destinationsorten kan anses utmynna i en rättvis fördelning av skattebasen då den starkt synes gynna länder med stora marknader. För ett land som Sverige, med liten hemmamarknad och stort handelsöverskott, framstår en fördelning av skattebasen baserad på försäljning enligt destinationsort som ofördelaktig. Dessutom är en försäljningsfaktor baserad på destinationsort enkel att manipulera. Genom att låta försäljningen av varorna till ett medlemsland gå via en oberoende mellanhand i tredjeland kan regelverket kringgås. Att öppna upp för enkla skatteplaneringsmöjligheter underminerar legitimiteten i fördelningsnyckeln och kan dessutom leda till införandet av onödigt komplicerade skatteflyktsbestämmelser. Ytterligare en komplikation är att det ofta kan vara svårt, för att inte säga omöjligt, för säljare att utröna destinationsorten för en försåld produkt. Om försäljningen t.ex. sker med leveransvillkoret Ex Works är det köparen som ansvarar för transport av varan från säljarens lager/fabrik. Säljaren är endast skyldig att dokumentera att varan har lämnat landet och kan inte med säkerhet känna till den slutliga destinationsorten. Samma sak gäller i fråga om en mängd andra leveransvillkor där säljaren inte

6 ansvarar för transporten av varan, t.ex. FCA (free carrier), FOB (free on board), CFR (cost and freight), CIF (cost, insurance, freight) m.fl. Inte heller en försäljningsfaktor baserad på ursprungslandet är att rekommendera eftersom även en sådan kan manipuleras genom användandet av leverans via tredjeland. Sammanfattningsvis anser Svenskt Näringsliv att den svenska regeringen bör verka för en fördelningsnyckel baserad enbart på arbetskraft och tillgångar. Svenskt Näringsliv ifrågasätter i detta sammanhang Kommissionens uttalande i konsekvensanalysen att en förändring av viktningen i fördelningsfaktorerna skulle ha liten inverkan på den relativa fördelningen av skattebasen mellan länderna. Om det ändå skulle förhålla sig så, borde ett borttagande av försäljningskomponenten definitivt vara möjlig. Avslutning Det av Kommissionen presenterade direktivförslaget bör betraktas som ett principiellt dokument. Man måste förvänta sig att medlemsländerna väljer att gå vidare med ändringsförslag. Det är av största vikt att Sverige deltar i den processen med konkreta och framåtriktade förslag. För att vara av intresse för näringslivet, måste, enligt Svenskt Näringsliv, en gemensam konsoliderad bolagsskattebas även fortsättningsvis uppfylla följande fyra grundkrav: 1. Anslutning till CCCTB måste vara frivilligt för företagen. Det är av avgörande betydelse att systemet med en gemensam konsoliderad bolagsskattebas bygger på frivillighet. Syftet med CCCTB är att skapa ett konkurrenskraftigt skattesystem som gagnar gränsöverskridande verksamhet och stärker den europeiska ekonomin. För många bolag skulle införandet av CCCTB med stor sannolikhet lösa många av dagens problem med internprissättning, förlustutjämning och dubbelbeskattning. Om ett bolag däremot anser det vara mer effektivt att använda sig av de nuvarande skattesystemen ska det stå dem fritt att göra så. Det är viktigt att tillåta institutionell konkurrens och därför måste även rent inhemska företag få möjlighet att välja att låta sig behandlas enligt gemensamma europeiska regler. Därmed uppnås dessutom konkurrensneutralitet mellan dessa företag och internationellt verksamma företag. Denna fråga är speciellt viktig för SME-företagen. Oavsett hur konkurrenskraftigt ett nytt system än må vara är det oundvikligen så att en övergång från nationella regler till ett gemensamt europeiskt system innebär betydande kostnader. Detta gäller inte minst för små- och medelstora företag som enbart verkar nationellt. För dylika bolag kan kostnaden överstiga fördelarna med ett nytt system. Att påtvinga en övergång till CCCTB kan därför i själva verket motverka målsättningen med att uppnå ökad tillväxt och konkurrenskraft. Det kan dessutom tilläggas att i slutändan kommer CCCTB att utvärderas på basis av hur många bolag som är beredda att ansluta sig. Genom att göra systemet frivilligt ökar också trycket att utforma CCCTB på ett sådant sätt att det verkligen blir konkurrenskraftigt så att Europas konkurrenskraft stärkes.

7 2. Systemet måste möjliggöra konsolidering av vinster och förluster redan från början Många länder har regler som under vissa omständigheter medger avdrag för förluster inom en koncern i just det landet. Motsvarande regler för förluster i dotterbolag i andra länder saknas dock ofta eller är mycket restriktiva. Avsaknaden av regler som möjliggör förlustutjämning över gränserna och kostnaderna för att efterleva skattereglerna i 27 länder utgör ett stort hinder mot gränsöverskridande verksamhet och därmed att uppnå en effektiv inre marknad inom EU. Ungefär 50 % av de icke-finansiella företagen och 17 % av de finansiella internationellt verksamma företagen skulle kunna få en förbättrad situation om omedelbar förlustutjämning möjliggjordes. Ett europeiskt system baserat på en gemensam bolagsskattebas utan rätt till konsolidering skulle vara av lite värde för näringslivet. För att komma tillrätta med de skatteproblem som uppkommer vid gränsöverskridande transaktioner krävs att koncerninterna transaktioner inte beaktas vid beskattningen. Följaktligen måste konsolidering tillåtas från början. 3. CCCTB måste möjliggöra förenklingar genom att endast en deklaration behöver lämnas för hela koncernen, s.k. one-stop-shop För att uppnå ett konkurrenskraftigt europeiskt skatteklimat som främjar gränsöverskridande handel krävs administrativa förenklingar. En koncern med bolag som väljer att omfattas av CCCTB och som har verksamhet i flera medlemsländer ska bara behöva lämna en deklaration för hela koncernen, företrädesvis där moderbolaget är hemmahörande. Ett system med gemensamt beräkningssätt för beskattningsbar vinst är inte bara mindre betungande administrativt utan säkerställer också likabehandling, till skillnad från ett system baserat på ett antal nationella regler där risken för olikartad tolkning och tillämpning av regelverken är uppenbar. Ett system där bolagen bara behöver ha kontakt med en enda skatteförvaltning skulle sannolikt också leda till bättre samarbete och informationsutbyte mellan de nationella skattemyndigheterna eftersom detta är en förutsättning för att ett dylikt system ska kunna fungera. Ett sådant fördjupat samarbete mellan skattemyndigheterna skulle även underlätta vid hantering av andra skatter, såsom momsen. Det skulle sannolikt även skapa incitament att öka servicenivån på skattemyndigheterna i syfte att locka till sig huvudkontor. 4. Systemet med CCCTB får inte innebära beslut om skattesatser Syftet med CCCTB är att skapa ett effektivare skattesystem för alla bolag men framförallt för de internationellt verksamma bolagen. Införandet av CCCTB får dock inte leda till en harmonisering av skattesatserna i Europa. CCCTB ska därför inte innehålla några regler om bolagsskattesatser, eller ge upphov till minimiskattesatser.

8 Varje regering måste ha rätt att på nationell basis fastställa egna skattesatser, även inom ramen för en gemensam konsoliderad bolagsskattebas. Detta är viktigt från ett budgetperspektiv, inte minst för länder som ingår i en gemensam valutaunion. Det innebär att den bolagsskattesats som ska vara tillämplig på den del av vinsten som beskattas i det enskilda landet ska bestämmas av parlamentet i det landet. Det kommer således att finnas två bolagsskattesatser i varje land. Olika skattesatser kan i själva verket främja en sund konkurrens och på så sätt stimulera effektivitet och ökad europeisk konkurrenskraft. Sammanfattningsvis kan Svenskt Näringsliv konstatera att förslaget från EUkommissionen i dess nuvarande lydelse uppfyller ovan nämnda grundkrav. Eftersom systemet är frivilligt för företagen, och ingen kan förlora på en option, bör man kunna förvänta sig brett stöd från det europeiska näringslivet. Om CCCTB kommer att bli tillräckligt attraktivt för att företagen i slutändan ska välja att låta sig beskattas enligt gemensamma europeiska regler återstår dock att se. Näringslivet hoppas på en fortsatt konstruktiv dialog med EU-kommissionen och med den svenska regeringen för att se till att denna lagstiftning och dess genomförande verkligen kommer att leda till ökad konkurrenskraft för svenska och europeiska företag. Samtidigt vill Svenskt Näringsliv understryka behovet av att förbättra skatteregler för svenska företag som beskattas med nuvarande regler. Det är angeläget att utsträcka möjligheterna i vårt interna regelverk till att omfatta effektiv förlustutjämning över gränsen och till att undanröja internationell dubbelbeskattning. Arbetet med att åter få ett ändamålsenligt konkurrenskraftigt skatteavtalsnät och erhållande av s.k. APA måste ha hög prioritet. SVENSKT NÄRINGSLIV Krister Andersson