Samhället i övrigt Brukare/anhöriga Riksdag/regering Anders Åkesson Karin Olsson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samhället i övrigt Brukare/anhöriga Riksdag/regering Anders Åkesson Karin Olsson"

Transkript

1 Referat från konferens Situationen för de som drabbats av allvarlig psykisk sjukdom/funktionsnedsättning och deras anhöriga tiden fram mot Bilaga 1 Program för konferensen. Bilaga 2: Överdödlighet, fattigdom och hemlöshet ökar band dem som drabbats av schizofreni eller liknande psykoser och ett alltför stort ansvar har lagts på de anhöriga. Underlag till konferens den12 april Harald Wilhelmsson påminde inledningsvis om att det nu är 17 år sedan riksdagen beslöt att institutionstänkandet för den aktuella gruppen skulle brytas och ersättas med samhällsintegration på lika villkor och att de skulle leva som alla andra i samhället. Under den tid som gått har det inträffat ganska marginella förbättringar och i många fall allvaliga försämringar av levnadsförhållandena vilket framgår av underlaget till konferensen. Referat från föredrag och diskussion på konferensen. Nedan redovisas ett försök att referera de många förslag som framfördes på konferensen Föreläsningar Lars Jacobsson Psykiatrin -Specialenheter för psykosvård -Optimera LPT-vården -Tidig upptäckt/intervention Socialtjänsten -Boende/hemlöshet -Arbete/sysselsättning -Socialt stöd/ekonomi 1

2 Samhället i övrigt -Arbetsmarknadens parter; en social tredje sektor -Försäkringskassan/ speciella handläggare för allvarligt psykiskt sjuka -Stigma?? Brukare/anhöriga -Ställ realistiska krav på behandling! -Slut fred med psykiatrin/sök samarbete! Riksdag/regering -LPT/LRV -LSS -Socialförsäkringen -Ekonomi/god man, förvaltare -Resurser till psykiatrin/ej projektmedel -Strategisk plan för psykiatrin i Skåne inkluderat rehabilitering -Ökad produktion/ökad tillgänglighet Behov av fortsatt uppdragsutveckling/uppföljningsbara mål, kvalitet. -Systematiskt upplägg i fortsatt fördjupning. -Strävan efter samsyn uppdragsutveckling /uppföljningsbara mål för privat och offentlig vård. -Nya aktörer - nya utmaningar - nya krav på samverkan. -Skånegemensamma riktlinjer och kvalitetsutveckling. -Psykisk ohälsa hos vuxna och Psykisk ohälsa hos barn och unga vuxna - fokusområde Läkemedelsassisterad behandling av opiatmissbruk: Målet är att vi tillsammans med kommunerna skall kunna bygga upp en gemensam vårdgaranti om 30 dagar som inkluderar boende, rehabilitering avgiftning och behandling. -Det ska finnas en Skånegemensam syn på beroendevården inom ramen för SIKTA. Det skall ske inom ramen för samverkan med kommunerna. -Inom allmänpsykiatrin ska minst 95% av patienterna kunna erbjudas tid för nybesök inom 60 dagar. -Allmänpsykiatrin ska registrera antalet utförda samordnade vård- och omsorgsplaner i samverkan (VOPS) för att vi skall kunna få till samverkan med kommunerna. Karin Olsson Fortsatt satsning på utbildning personer i återhämtningsinriktat arbete, supported employment och case mannagement. Vi har nu utbildat personer i supported employment och case mannagement. -Att vi fortsätter att verka i samförstånd mellan huvudmän och med de som har egen erfarenhet av psykisk ohälsa. -Att alla verksamheter inbjuder till och utvecklar inflytande för bruka- 2

3 re/närstående. -Att hitta alternativa lösningar och möjligheter till arbete/sysselsättning. T ex Sociala kooperativ. -Hälsa och livsstilsfrågor ges en större plats i verksamheterna och rutinerna för att uppmärksamma och följa den fysiska hälsan utvecklas. -Att det återhämtningsinriktade förhållningssättet och arbetssättet fortsätter att utvecklas. -Studiecirklar i hälso- och livsstilsfrågor och där ägnar vi oss också åt matprat. Här kommer vi in på det fysiska välbefinnandet. Ystad och Simrishamn är särskilda nationella modellområden för barn och unga. -Barn och ungas psykiska hälsa ska mötas med en helhet att barn och unga samt deras närstående får den hjälp de behöver, när de behöver den. -Varje modellområde arbetar utifrån sina lokala förutsättningar. -Barns och ungdomars psykiska hälsa ska mötas med en helhet. -Rätt insats på rätt vårdnivå, främjande av tidig upptäckt och tidiga insatser samt samverkan/synkronisering av stöd och insatser. -Familjen och den unge ska kunna påverka sin situation. (inflytande och delaktighet) Vi skall nu utbilda 1000 förskolepedagoger för att ge dem en kunskap om hur man tidigt upptäcker problem hos barnen. Rakel Lundgren Personer med schizofreni och liknande psykossjukdomar skall bemötas med respekt och att de skall ha samma rättigheter och skyldigheter som alla andra i samhället. 1 Särskilda dispensärer för allvarligt psykiskt sjuka. Inrätta dispensärer för intensiv behandling. Undvik återfall till varje pris. Det borde vara en stor uppgift för dispensärerna. Varje återfall innebär en försämring av tidigare funktion och det kan även öka risken för behandlingsresistens. 2 Depåmedicinering När det gäller depåmedicinering tror jag att vi år 2020 har slopat piller och istället har vi depåmedicinering av en ny sort med nya läkemedel. Moderator Harald Wilhelmsson lämnade följande förslag: Inom Schizofreniföreningarna i Skåne har vi uppfattningen att all frivillig vård är frivillig så även för psykiskt sjuka. Medicinering för psykiskt sjuka är lika som för alla andra. Den är frivillig eller så är det medicinering med tvång. Frivillig medicinering skall ske efter utförlig information om verkan, vilka biverkningar som finns och vilka olika alternativ som finns och skall åtföljas av ett informerat samtycke. Patienten bör därför signera samtycke till sin medicinering/behandling i journalen. 3

4 Anders Nilsson/Carina Lindkvist Malmö stad satsar mycket på samordning av olika resurser och utbildning av personal och på brukar- och anhörigmedverkan i vården. -Öka förståelsen för de svårigheter som psykisk ohälsa medför. -Motverka fördomar och stigmatisering. -Fortsatt brukar- och anhörigmedverkan. -Utbyggnad av boendeformer samt utveckling av boendestöd. -Sysselsättning/starta sociala företag. -Fler träffpunktsverksamheter. -Fortsatt kompetensutveckling hos personal. -Starta ACT-team (Assertative Community Treatment). -Träffar, nätverk internt och externt. Jimmie Trevett Det nya honnörsordet för RSMH är återhämtning. RSMH bedriver utbildningar i bemötande och återhämtningsinriktat arbete. Får det genomslag i Sverige så tror jag att vi är på rätt väg. Vad betyder det? Jo den kunskapen som patienter själva har om sitt eget liv, sina erfarenheter av vård och insatser i kommuner och anhörigas och närstående erfarenheters skall användas. Om det tas tillvara och väger lika tungt som den objektiva kunskapen man får genom man får genom att läsa böcker, delta i utbildning och arbete. Tillåts denna subjektiva kunskap att väga lika tungt och ibland kanske tyngre som vid medicinering så kan det vara så att då når man bättre resultat. RSMH har testat är något som vi kallar svikthus. Vi har drivit ett försök och det har utvärderats med mycket goda resultat. Det finns flera kommuner som visat intresse. De som insjuknar i unga år och som härigenom får en dålig ekonomi borde få en liten ekonomisk stimulans om de stiger upp och deltar i något. I New York gav man unga vuxna några dollar om dagen som de fick göra vad de ville med. Eftersom de har en så dålig ekonomisk grund gjorde detta att man mådde bättre och behövde mindre sjukvård. Nu skall vi testa och se om detta även gäller i Stockholm. Jag tycker att det är viktigt att öka samarbetet med vården och förslaget om informerat samtycke till behandlig i frivillig vård låter bra. Jag brukar även tala om vårdöverenskommelser. Om man är en känd patient inom psykiatrin så skulle man kunna skriva en vårdöverenskommelse med vårdgivare och närstående om hur man vill bli bemött och behandlad nästa gång man insjuknar. 4

5 Alla kan inte botas/bli bättre med KBT. Jag tycker att man måste individanpassa behandlingsinsatserna. RSMH arbetar mycket med att få till stånd olika alternativ för olika individer. Jag tycker att en årlig somatisk undersökning borde var en självklarhet och det har vi stridit för i många år. För den gruppen som mår allra sämst och som inte tar sig till läkaren eller där man inte orkar eller vågar se att den psykiska hälsan sätter ner den fysiska hälsan. På något sätt borde man kunna ha en obligatorisk årlig hälsoundersökning på ett bra sätt för en grupp som har det väldigt svårt. Tandhälsan försämras ju också av många mediciner och många låter det gå länge innan man tar tag i de problemen. De bör i ökande utsträckning få hjälp med tandhälsan. Vår inställning till mediciner är ju att man gett mediciner till för många, för mycket och alltför länge. Jag tror att det står fel i FASS om vilka biverkningar som finns. Jag tror inte att man frågar patienterna i tillräckligt stor utsträckning och då blir de ju inte rapporterade. Siffrorna i FASS är förmodligen fel. Om man rapporterar biverkningar på det sättet att patienten fyller i ett papper och anger sina biverkningar också så kan bilden bli en annan. Det bästa sättet att förändra attityder och bemötande är arbete. Om det sen heter lönearbete eller lönebidrag är ovidkommande. Lönebidrag är för övrigt en bra form för att stödja personer med psykiska funktionsnedsättningar att komma i arbete. Vi inom RSMH tycker att man skall skilja mellan att tvångsomhänderta och tvångsbehandling. Tvångsomhändertagande bör inte automatiskt innebära tvångsbehandling. Vi tycker att man skall ställa upp krav som måste tillgodoses innan man tar till tvångsbehandling. När det gäller anhöriga och närstående är det i de allra flesta fall vettigt att de finns med på banan oavsett ålder. Jag är förvånad varför jag inte har fått berätta för vården varför jag fick en psykos på åttiotalet. Vad orsakerna var. Man konstaterade psykos och den skulle medicineras. Ann-Sofie här från Lund har talat mycket om psykosbearbetning. På samma sätt som man bearbetar ett trauma vid t ex tvångsomhändertagande så måste man få bearbeta sin psykos. Avslutande diskussion 1 Avveckla användningen av HVB-hem. 5

6 Lars Jacobsson Jag är förvånad att det finns så många på HVB-hem i Skåne. Här finns det ett systemfel. Norr om dalälven tror jag inte att det finns några. I Västerbotten la vi ner det sista någon gång i början av 1970-talet. Här har vi en situation där de här hemmen drivs privat och jag är som folkpartist inte emot privat verksamhet. Här finns ett jätteproblem som ni behöver fundera över. Det finns ju ett starkt ekonomiskt intresse att behålla de här institutionerna. Ju snällare och lättare fallen är desto lättare är det att ha kvar dem. Det finns en stor problematik inbyggd med mycket pengar. Det kostar också mycket pengar för kommunerna som kan alternativanvändas. Jag förstår faktiskt inte varför ni inte avvecklar dem. Jimmie Trevett Jag tror att reformen med personliga ombud skulle kunna vara till stor hjälp för dem som finns på HVB-hem. Även hemlösa kan ha nytta av stöd från personliga ombud. Sen håller jag fullt och fast med dig i att återhämtning sker bäst i den miljö som man känner till och förvaring på HVB-hem under längre tid är inte alltid gynnsam. Lars Jacobsson Jag tänker emellertid på HVB-hemmen där det finns en storgrupp människor som det finns all anledning att vara försiktig med. Men min fråga är hur skall ni göra för att lägga upp en plan för att avveckla dem. De bör avvecklas. Kommunerna har stora summor inlåsta som skulle kunna användas alternativ till t ex sysselsättning. Lägg upp en plan för en långsam och försiktig avveckling. Man skall inte göra om misstaget när man alltför snabbt stängde mentalsjukhusen. Om jag vore härnere skulle jag försöka få tillstånd en plan för avveckling av HVB-hemmen och arbeta för en alternativanvändning av resurserna. 2 Rutin för bistånd enligt SOL. Moderator Harald Wilhelmsson Jag har ett konkret exempel som jag gärna vill ha en dialog med Malmö om. Allvarligt psykiskt sjuka som nu får lämna sjukförsäkringen ställs inför att söka bistånd enligt socialtjänstlagen. Detta skall ske på blå blankett en gång i månaden. Efter några månader säger många att de vet ju redan allt om mig. Varför skall jag ansöka varje månad och så låter de bli. Två månader senare är de hemlösa. Är det möjligt att ändra rutinen och att anpassa rutinen till deras möjligheter och förutsättningar? Deras möjligheter och förutsättningar är inte att lämna in en ansökan om bistånd en gång i månaden livet ut på blå blankett. Du behöver inte svara på det nu. Lars Jacobsson Det är inte bara en blå blankett som skall lämnas utan det är uppgift om att man har betalt hyran och ett kontoutdrag från banken. Det måste gå att hitta en annan rutin för det här. Sen får man ju gå på riksdag och regering för att ändra förutsättningarna. I avvaktan på detta så får vi ändra rutinerna. 6

7 3 Sysselsättningen. Rakel Lundgren/Lars Jacobsson Sysselsättningen är ju en av de saker som vi misslyckats under de här 17 åren. Vi kräver att näringslivet skall ställa upp med arbete men inom den offentliga sektorn är det sämre. Offentliga sektorn är ju en jättearbetsgivare. I mitt område har ICA anställt några som är mina patienter. Varför skall det vara så omöjligt i offentlig sektor att skapa utrymme för arbete åt psykiskt funktionsnedsatta. På de gamla mentalsjukhusen fanns det ju en massa arbetsuppgifter som var viktiga. De skötte utearbete som trädgård och snöskottning, verkstäder, kök, skogsarbetslag som åkte ut och röjde skog. Allt detta är fortfarande möjligt att göra. Nu är det ju kommunens ansvar. Offentlig sektor har ett ansvar och även en möjlighet. Jag delar din uppfattning att den offentliga sektorn också måste göra den här typen av insatser. Det blir svårt att föra ett resonemang med den privata sektorn om man inte har sopat sin egen gata. Dam från publiken. Jag vill ta upp sysselsättning. Jag vill ta upp det här med sociala företag som vi jobbar med i Malmö stad. Du sa att det här med sysselsättning är en kommunal verksamhet men om vi ser på det här med IPS så är ju ett nära samarbete med det psykiatriska teamet en viktig del. Det kanske vore bra att diskutera som ett samarbete mellan psykiatrin och kommunen. Mycket handlar ju om vem som skall betala. 4 Stigmatisering och bemötande. Person från Socialpsykiatrin Ängelholm men även politiker. Jag vill framhålla att vi nu har 44 attitydambassadörer i Skåne själverfarna som fått utbildning i att tala om sina erfarenheter. Här vill jag att alla kommuner i Skåne anlitar dem för att lyssna till deras erfarenheter. Lyssna på hur det är att vara i deras situation. Det ökar förståelsen. Jag önskar att vi skulle kunna föra ut det inom skola från tidig ålder och uppåt. Det finns möjligheter att bjuda in. Ring David Ershammar på Regionen. Birgitta Gelin Intresseföreningen för schizofreni i Lund Kunskaperna om psykiatri är alldeles för låg i samhället. Var skall vi då börja. Jo i skolåldrarna för att stigmatiseringen av psykiskt sjuka skall kunna minskas. Vi borde göra en film om psykoser som visas för alla i skolorna. Jimmie Trevette Jag håller med dig att det är viktigt att vi inom RSMH och IFS kommer fram med budskap. Det är ingen dum ide att göra en film för skolan som vi kanske kan komma vidare med. Rakel Lundgren Vårt förbund ha tre filmer som brukar användas inom skolan. Lärarna verkar ha svårt att hantera frågor om psykiska sjukdomar och därför har vi gjort en lärar- 7

8 handledning. Kampanjen Hjärnkoll har gjort flera filmer och en har gått som reklam i TV. 5 Nya lokaler för psykiatrin i Lund. Erlandsson regionpolitiker. Nu förekommer det rykten att man skall skicka iväg psykiatrin till Baravägen i Lund så att man blir av med dem från sjukhusområdet. Professionen sätter sig kraftig emot. Personligen tycker jag att det är en vansinnig ide. Man borde istället närma somatik och psykiatri till varandra. Beslutet kommer att stå kvar men det innebär ombyggnad och även en tillbyggnad för att skapa de miljöer som Jimmie talade om med enkelrum etc. Jag tror att detta kommer att vara till gagn för många inom Mellersta Skåne. Karin från publiken När du säger att personalen är väldigt kritisk till planerna på att lokalisera psykiatrin i mellersta Skåne till Baravägen så gäller det en grupp läkare. Det gäller inte omvårdnadspersonal. Det finns många som är positiva till den. Det finns många fördelar med flytt också. Tack så mycket Anders. Det är inte ett beslut som jag har fattat själv. Det finns en stor politisk enighet i denna fråga över blockgränserna också. Beslutet fattades under förra mandatperioden. Glädjande att det finns de som tycker att flytten blir bra. 6 Vårdprogram för psykiatrisk vård. Sven Olsson Västmanlands intresseförening för psykotiskt sjuka. Finns det sådana här vårdprogram inom Region Skåne och finns det vårdprogram där även kommuner och andra deltagit i arbetet? Vi har inte nått tillräckligt långt i de frågor Du ställer. Gränssnittet mellan psykiatri och primärvård är inte heller klart. Vårdprogram är ju en av de bästa verktyg vi har för att förändra och skapa en mera jämlik och likvärdig vård i landskapet. Det bygger ju på att man kommer överens inom specialiteten och det är inte alltid lätt. Rakel Lundgren Även Gävleborgs län håller på med vårdprogram men det tar evigheter. Det är väldigt trögt överallt. Var beror det på? Det finns ju förebilder från Stockholms län. Är det konflikter inom psykiatrin som bromsar. Det verkar vara svårt att bli överens om vad man skall skriva ner. Moderator Harald Wilhelmsson Vi har i Skåne efterlyst vårdprogram som ett medel att utjämna skillnaderna inom länet. Vi har stora skillnader i viken behandling som man kan få i olika delar av länet. Här har vi stött på stora svårigheter då det visat sig saknas kompetens inom viktiga områden. Det är ett lapptäcke av brister på kompetens. Vi 8

9 behöver också en kompetensutvecklingsplan och det har vi aktualiserat för Anders Åkesson på den politiska nivån och vi har fått förståelse för detta. 7 Samverkan mellan psykiatri och socialtjänst m fl Moderator Harald Wilhelmsson Samverkan är inte lätt. När man kallar till vårdplanering så kommer det fortfarande personer och alla ingår i en budget under en arbetsledare och under en förvaltning och ofta i skilda politiska system och alla har anspråk. Olika yrkeskategorier har anspråk på sin yrkesroll. Vi har uppfattningen att det inte går att lösa samverkan denna vägen. Det måste bli ett par eller tre personer som i samarbete med den enskilde kommer överens om vad som skall göras. Sen får man ta budgetfrågorna i bakgrunden. Man kan inte exponera en stackars person som drabbats av schizofreni för personer med egna intressen och tro att den får något inflytande. Det är nonsens. Det får inte bara bli små öar. Vi måste bygga system som är likvärdiga inom hela Skåne. Sen kan vi hitta kommuner som vill gå före också men förutsättningen är ju att det skall bli likvärdighet. Jag tar med mig det här med IPS. Lars Jacobsson Jimmie tog upp psykosbearbetning och det tror jag är ett försummat område. Här skulle vi kunna göra betydligt mer. Vi behöver nog inte så mycket mera kunskap men vi har nog inte förstått betydelsen av psykosbearbetning. Harald Wilhelmsson avslutar konferensen. Om vi skall bryta individens ensamhet, sysslolöshet, isolering och känslan för utanförskap så måste vi möta en individ och se till den individens problem och lyssna till den individen. Individerna har egen förmåga och vilja och om vi inte mobiliserar den viljan och den förmågan så kommer vi aldrig att lyckas. Vi kan inte sköta allt med professionell personal. Individen kan och vill ta ansvar för sitt eget liv. En del behöver särskilda uthålliga stödinsatser som måste riktas direkt till individen. Personligt ombud är en sådan insats som är mycket effektiv. Det finns andra som t e x supported employment som också riktas direkt till en individ och som ger effekt. Kamratstöd inom t ex RSMH, Fontänhusen och Schizofreniförbundet är andra exempel. Det finns även andra men vi skall inte ta upp tiden här med att gå igenom dem. Vi kommer inte i framtiden att ha råd att bete oss som vi gör idag och det är min erfarenhet efter mer än femtio år i offentlig tjänst. Vi måste kunna möta en individ och ta ett samtal. Vad vill du med ditt liv? Vad är det du behöver? Vi kan inte komma ett tjugotal personer spridda på olika förvaltningar, politiska system och ansvarsområden till ett vårdplaneringsmöte. Denna tid är förbi. Detta bete- 9

10 ende kommer vi inte att ha råd med. Lyckas vi inte med att närma oss individen, lyssna på individen och att närma oss i nya konstellationer så kommer vi om tio år kunna konstatera att det tyvärr inte har blivit så mycket bättre, tvärtom har det blivit försämringar inom en del områden. Sen måste de allvarligt psykiskt sjukas situation upp på politikernas dagordning i kommunerna annars kommer vi heller inte att lyckas

tiskt tillsammans kan förändra en hel det fram till 2020. Men då måste vi acceptera att våra kunskaper verkligen kommer fram. Vi måste också från

tiskt tillsammans kan förändra en hel det fram till 2020. Men då måste vi acceptera att våra kunskaper verkligen kommer fram. Vi måste också från Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Jimmie Trevett, andre vice ordförande RSMH. Det har varit många goda ord

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Föredrag vid The 11th Community Mental Health (CMH)Conference Lund 3-4 juni Harald Wilhelmsson Ordförande Schizofreniföreningen i Skåne.

Föredrag vid The 11th Community Mental Health (CMH)Conference Lund 3-4 juni Harald Wilhelmsson Ordförande Schizofreniföreningen i Skåne. Föredrag vid The 11th Community Mental Health (CMH)Conference Lund 3-4 juni 2013. Harald Wilhelmsson Ordförande Schizofreniföreningen i Skåne. . Några viktiga beslut av Sveriges Riksdag för allvarligt

Läs mer

Folkhälsoenkät Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor.

Folkhälsoenkät Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor. Folkhälsoenkät 2008 Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor. Den högsta andelen ses bland unga kvinnor i åldern 18-34 år.. Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer,

Läs mer

Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad

Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad Samverkan i sydöstra Skåne SÖSK Hur det hela började. När vi tog våra första steg Miltonprojekt SÖSK 2006-2008 Kartläggning av vuxna med psykiska funktionshinder

Läs mer

Till Moderaterna Folkpartiet Centerpartiet Kristdemokraterna Socialdemokraterna Miljöpartiet Vänsterpartiet Sverigedemokraterna

Till Moderaterna Folkpartiet Centerpartiet Kristdemokraterna Socialdemokraterna Miljöpartiet Vänsterpartiet Sverigedemokraterna Till Moderaterna Folkpartiet Centerpartiet Kristdemokraterna Socialdemokraterna Miljöpartiet Vänsterpartiet Sverigedemokraterna Inledning av Schizofreniförbundets elektroniska valstuga 2014. Lite information

Läs mer

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med respektive lokal förening.

Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med respektive lokal förening. Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med respektive lokal förening. Inventering (Husesyn) rörande situationen för de allvarligt psykiskt sjuka/funktionshindrade och deras anhöriga i respektive kommun.

Läs mer

Stigma vid schizofreni och andra psykossjukdomar

Stigma vid schizofreni och andra psykossjukdomar Stigma vid schizofreni och andra psykossjukdomar SOPHIAHEMMETS HÖGSKOLA, STOCKHOLM 14 OKTOBER 2015 Stigma Att vara annorlunda Kroppsligt funktionsnedsättning Missbruk Att tillhöra en annan grupp är majoriteten

Läs mer

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er

Läs mer

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Intressepolitiskt Program Antaget av ÅSS Förbundstyrelse i februari 2013 Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Inledning Förbundet ÅSS är en rikstäckande organisation. Medlemmar är lokalföreningar

Läs mer

Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser. Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen

Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser. Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan 2012-2016 The 11th Community Mental Health (CMH) conference, Lund 3-4 juni 2013 Mikael Malm, handläggare SKL 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 1 Långsiktig och

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

Så vill vi, som anhöriga, att (kontakten med) psykiatrin ska fungera!

Så vill vi, som anhöriga, att (kontakten med) psykiatrin ska fungera! Så vill vi, som anhöriga, att (kontakten med) psykiatrin ska fungera! Örebro län i november 2010 Inledning Vi är en grupp anhöriga till personer med IPS, individuell personlighetsstörning, eller tidigare

Läs mer

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd

Läs mer

Slutkommentar till inläggen på Schizofreniförbundets valblogg inför valet 2014.

Slutkommentar till inläggen på Schizofreniförbundets valblogg inför valet 2014. Slutkommentar till inläggen på Schizofreniförbundets valblogg inför valet 2014. Inför förra valet (2010) uppmärksammade vi den allvarliga situationen för de allvarligt psykiskt sjuka i en debattartikel

Läs mer

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd Region Gotland Samverkan kring (äldre?) personer i behov av samordnat stöd Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) ska

Läs mer

Samordnad individuell plan, SIP

Samordnad individuell plan, SIP Samordnad individuell plan, SIP Viveca Axelsson Processledare Uppdrag Psykisk Hälsa SKL- Sveriges kommuner och Landsting Sollentuna kommun viveca.axelsson@sollentuna.se 073-9151048 Innehåll Syfte med SIP

Läs mer

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän För vem? Barn och unga 0-25 år som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa och sjukdom Personer

Läs mer

PRIO psykisk ohälsa. Regeringens satsning på psykiatrin - vad händer med miljarderna? Kerstin Evelius, ämnessakkunnig, PRIO. Socialdepartementet

PRIO psykisk ohälsa. Regeringens satsning på psykiatrin - vad händer med miljarderna? Kerstin Evelius, ämnessakkunnig, PRIO. Socialdepartementet PRIO psykisk ohälsa Regeringens satsning på psykiatrin - vad händer med miljarderna? Kerstin Evelius, ämnessakkunnig, PRIO Målsättning 2007-2011 Barn, vuxna och äldre med psykisk sjukdom eller psykisk

Läs mer

uidenpsykiatriguidenp

uidenpsykiatriguidenp sykiatriguidenpsykiatri uidenpsykiatriguidenp ykiatriguidenpsykiatrig idenpsykiatriguidenpsy iatriguidenpsykiatrigui enpsykiatriguidenpsyki Psykiatriguiden Denna broschyr är till för dig som är psykiskt

Läs mer

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar 2013 2015 1 1. Inledning Socialstyrelsen har gett ut föreskriften Bedömning av om en hälso- och

Läs mer

Stort 30-års jubileum 1983-2013

Stort 30-års jubileum 1983-2013 RSMH Mittpunkten Malmö RIKSFÖRBUNDET FÖR SOCIAL OCH MENTAL HÄLSA Stort 30-års jubileum 1983-2013 Vi är alla människor, ej bara diagnoser Inflytande - Återhämtning - Självbestämmande Välkomna på konferens,

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen).

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen). Bilaga 2 Lokal överenskommelse rörande samverkan kring personer under 18 år med psykisk funktionsnedsättning/psykisk sjukdom eller riskerar utveckla psykisk ohälsa. Region Skåne har tecknat ramöverenskommelse

Läs mer

Boka en ambassadör från (H)järnkoll

Boka en ambassadör från (H)järnkoll Boka en ambassadör från (H)järnkoll Ambassadörerna har egna erfarenheter av psykisk ohälsa och berättar gärna om hur det är. Boka din egen ambassadör och slå hål på fördomar och öka dina kunskaper. Du

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Behandling vid samsjuklighet

Behandling vid samsjuklighet Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2011 Publicerades 3 februari Vad är riktlinjerna? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd GAP-analys 2012-01-20 för att identifiera och åtgärda gapet mellan befintlig och önskad situation Rekommendationer

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Insatser enligt Socialtjänstlagen

Insatser enligt Socialtjänstlagen SOCIAL- OCH OMSORGSKONTORET Myndigheten för personer med funktionsnedsättning Insatser enligt Socialtjänstlagen - för personer med funktionsnedsättning under 65 år Vem vänder sig insatserna till?... 3

Läs mer

Närsjukvårdsberedningen

Närsjukvårdsberedningen Närsjukvårdsberedningen Bim Soerich Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 27 bim.soerich@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-10-13 Dnr 1402153 1 (5) Närsjukvårdsberedningen Delaktighet, inflytande och

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Samverkansavtalet i Halland 14:00 Paus 14:15 Samordnade planer hur går det till?

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen Närståendepolicy Policy för närståendes delaktighet i vuxenpsykiatrisk vård Psykiatrin antar utmaningen Under de senaste tjugofem åren har det pågått ett målmedvetet arbete med att minska den psykiatriska

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Flera lagar som styr O Socialtjänstlagen - SoL O Hälso- och sjukvårdslagen- HSL O Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Välkomna. Vi ska sprida kunskap om en lag som kom den första januari 2010. Det handlar om a< samordna insatser.

Välkomna. Vi ska sprida kunskap om en lag som kom den första januari 2010. Det handlar om a< samordna insatser. Välkomna. Vi ska sprida kunskap om en lag som kom den första januari 2010. Det handlar om a< samordna insatser. 1 Välkomna. Vi ska sprida kunskap om en lag som kom den första januari 2010. Det handlar

Läs mer

NSPH Nationell Samverkan för f Psykisk HälsaH www.nsph.se. NSPHiG Lokalt nätverkn www.nsphig.se

NSPH Nationell Samverkan för f Psykisk HälsaH www.nsph.se. NSPHiG Lokalt nätverkn www.nsphig.se NSPH Nationell Samverkan för f Psykisk HälsaH www.nsph.se NSPHiG Lokalt nätverkn www.nsphig.se Medlemsorganisationer Riksförbundet Attention Riksförbundet för hjälp åt narkotika och läkemedelsberoende

Läs mer

Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt

Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt Basutbildning riskbruk, missbruk och beroende 20131112 Rosensalen Jönköping Katarina Landin CM-coach och FoU-ledare Undersköterska och

Läs mer

Program för stöd till anhöriga

Program för stöd till anhöriga Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera

Läs mer

Lagarbetet inom styrelsen. LIBRA i Skåne maj 2014

Lagarbetet inom styrelsen. LIBRA i Skåne maj 2014 Lagarbetet inom styrelsen LIBRA i Skåne maj 2014 Syfte och mål med styrelsearbetet Målgrupp: personer med affektiva sjukdomar (egentlig depression och bipolär sjukdom), deras närstående samt övriga intresserade

Läs mer

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Stockholms län Samverkan i missbrukar- och beroendevården

Läs mer

ACT-teamet i Malmö. Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet

ACT-teamet i Malmö. Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet ACT-teamet i Malmö Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet Bakgrund Samordningsbehov Stor andel med psykossjukdomar bland hemlösa Personer med omfattande behov av behandling och stöd Arbetsgrupp:

Läs mer

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun Lena Bergman, 0573-142 89 lena.bergman@arjang.se HANDLINGSPLAN/POLICY Antagen av Stöd och omsorgsnämnden Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun 2(5) Bakgrund Handlingsplan/policyn för

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

Psykisk funktionsnedsättning

Psykisk funktionsnedsättning Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar

Läs mer

Agneta Ahlström Beatrice Larsson Carl-Johan Bexell Hösten 2009

Agneta Ahlström Beatrice Larsson Carl-Johan Bexell Hösten 2009 Agneta Ahlström Beatrice Larsson Carl-Johan Bexell Hösten 2009 Din nya granne Två bostäder med särskild service för personer med psykisk funktionsnedsättning Mentalsjukhus 1826 skapades det första Mentalsjukhuset

Läs mer

Får personer med psykiska funktionshinder ett bra stöd? LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR

Får personer med psykiska funktionshinder ett bra stöd? LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Får personer med psykiska funktionshinder ett bra stöd? Kartläggning och granskning av kommunernas verksamhet för personer med psykiska funktionshinder i Kalmar län

Läs mer

Fem fokusområden fem år framåt

Fem fokusområden fem år framåt REGERINGENS STRATEGI INOM OMRÅDET PSYKISK HÄLSA 2016 2020 Fem fokusområden fem år framåt Nationell samordnare inom området psykisk hälsa Fem fokusområden Regeringen har beslutat om en ny strategi för statens

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i. HSL (8b) och SoL (5a.9a)

Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i. HSL (8b) och SoL (5a.9a) Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i HSL (8b) och SoL (5a.9a) Målgrupper 1. Föräldrar/gravida med missbruk/beroende samt deras barn (inkl. det väntade barnet) 2. Ungdomar

Läs mer

Riktlinje för Anhörigstöd Vård- och omsorgsförvaltningen

Riktlinje för Anhörigstöd Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje för Anhörigstöd Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Inledning Den 1 juli 2009 infördes en lagskärpning

Läs mer

SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv.

SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv. SUPPORTED EMPLOYMENT IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv. Innehåll i dagens presentation: Varför fokusera på arbete, kan och vill alla arbeta? Koppling mellan

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.

Läs mer

Guide för personer med psykiska funktionshinder

Guide för personer med psykiska funktionshinder Guide för personer med psykiska funktionshinder Information och vägledning till Dig som bor i Orsa kommun. Informationsansvarig: Åsa Lundin Reviderad: 2013-06-17 E-post: asa.lundin@orsa.se Innehållsförteckning

Läs mer

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och

Läs mer

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p 1. Introduktion, (2 poäng) - redogöra för utbildningens uppläggning, innehåll, genomförande, - kunna tillämpa problembaserat lärande

Läs mer

Socialtjänstens insatser för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid

Socialtjänstens insatser för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2013-05-08 Handläggare: Malin Torberger Telefon: 08 508 12 25 416 Till Socialnämnden Socialtjänstens insatser

Läs mer

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2015 Version: 1.0 Fastställd: SN 2013-02-21 Uppdateras: 1:a kvartalet 2014 Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Bestämmelser

Läs mer

Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland. Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott. Frances Hagelbäck Hansson

Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland. Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott. Frances Hagelbäck Hansson Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott Frances Hagelbäck Hansson Bakgrund 1998 2004 omfattande utredning om rättspsykiatri

Läs mer

Samordnad individuell plan

Samordnad individuell plan Version 2014-04-10 Samordnad individuell plan Gemensamma riktlinjer för samverkan mellan kommunerna och landstinget avseende vuxna personer från 18 år som är i behov av insatser från båda huvudmännen samtidigt

Läs mer

DOKUMENTTYP Riktlinje PUBLICERAD

DOKUMENTTYP Riktlinje PUBLICERAD UPPRÄTTAD: 2015-04-29 UTGÅVA: 1 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Ledningssystem DOKUMENTNAMN Samordnad individuell plan (SIP) ORGANISATION VÅRD OCH OMSORGSNÄMNDEN HANDLÄGGARE Kvalitetshandläggare DOKUMENTTYP Riktlinje

Läs mer

PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen

PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen 2012-2016 PRIO är regeringens satsning för att förbättra livssituationen för personer med psykisk ohälsa. De prioriterade målgrupperna är

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 för IFS, Intresseföreningen för Schizofreni i Lund organisationsnummer 845 002-0105 Redovisad vid årsmötet den 26 februari 2013 Vårt verksamhetsområde omfattar följande kommuner:

Läs mer

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning

Läs mer

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa

Läs mer

Rundabordssamtal. i samband med ADHES Janssen. Janssen-Cilag AB

Rundabordssamtal. i samband med ADHES Janssen. Janssen-Cilag AB Rundabordssamtal i samband med ADHES Janssen Janssen-Cilag AB Vad är schizofreni? Schizofreni är en svårt funktionsnedsättande psykisk sjukdom som drabbar en av hundra människor någon gång under livet.

Läs mer

Inventering av samlade behov för personer med psykisk funktionsnedsättning, 2013.

Inventering av samlade behov för personer med psykisk funktionsnedsättning, 2013. Inventering av samlade behov för personer med psykisk funktionsnedsättning, 2013. - PRIO (Plan för riktade insatser inom området psykisk hälsa. - Målgrupp: Vuxna med diagnos om psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Samverkansrutin i Östra Östergötland Del 1 Den överenskomna processen Del 2 Flödesschema Del 3 Författningen

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Lotta Persson, socialchef i Botkyrka, vice ordf i prioriteringsgruppen Vad är riktlinjerna till

Läs mer

Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning

Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning Datum Nämnd, förvaltning 2016-02-29 Socialnämnden Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning Beslutad av socialnämnden 2010-06-22 Reviderad 2014-05-20, 55 Reviderad

Läs mer

Med vårt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet. Välkommen du också!

Med vårt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet. Välkommen du också! Med vårt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet Välkommen du också! Välkommen till Misa Behöver du stöd för att ta dig fram i arbetslivet? Kanske är du anhörig till någon som behöver stöd eller handläggare

Läs mer

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Höörs Kommuns Socialtjänst Vision Vi är den naturliga kunskapsparten inom samhällsplaneringen. Vi säkerställer en god kvalitet genom en aktiv medborgardialog och

Läs mer

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på

Läs mer

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin Antagen av Simbas ledninggrupp maj 2009, reviderad 2011 Lokal handlingsplan för missbruks- och

Läs mer

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras

Läs mer

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting Dokumentnamn: Rutin för samverkan vid egenvård. Överrenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Västmanlands län Dok.nr/Ref.nr/Diarienr: Version: Klicka här för att ange text. 1. Datum: VKL:s diarienummer:

Läs mer

Samordnad vårdplanering för patient som vårdas inom psykiatrisk slutenvård

Samordnad vårdplanering för patient som vårdas inom psykiatrisk slutenvård Samordnad vårdplanering för patient som vårdas inom psykiatrisk slutenvård samt Tilläggsblankett i samband med Samordnad vårdplanering inför ansökan om öppen psykiatrisk tvångsvård respektive öppen rättspsykiatrisk

Läs mer

Socialnämndens anvisning för anhörigkontakter gällande personer med långvarig sjukdom eller funktionshinder

Socialnämndens anvisning för anhörigkontakter gällande personer med långvarig sjukdom eller funktionshinder Socialnämndens anvisning för anhörigkontakter gällande personer med långvarig sjukdom eller funktionshinder SOCIALFÖRVALTNINGEN Innehåll I anhöriganvisningen ingår... 3 Inledning... 4 Kompetens... 5 Information

Läs mer

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Rutin för samordnad individuell plan (SIP) Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37.

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37. Hemtjänst i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden erbjuder stöd, omsorg och omvårdnad i livets olika skeden. I vård-

Läs mer

Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus

Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus Gemensam strategi för framtidens stöd och vård till personer med psykisk funktionsnedsättning 2016-05-25 Maria Andersson

Läs mer

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-07-27 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Alla Fastställt av: Beredningsgrupp (TLK) Egenvård,

Läs mer

Nämnden för Folkhälsa och sjukvård 76-87

Nämnden för Folkhälsa och sjukvård 76-87 PROTOKOLL UTDRAG Nämnden för Folkhälsa och sjukvård 76-87 Tid: 2015-09-08, kl 13:00-16:15 Plats: 80 RJL 2015/ 1135 Sal A, Regionens hus Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län om samarbete kring

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer