Analys ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Analys ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2013"

Transkript

1 Analys ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2013 Landstinget i Jönköpings län

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Sammanfattande bedömning Resultat Övergripande indikatorer Dödlighet, undvikbar slutenvård med mera Läkemedelsbehandling Förtroende och patienterfarenheter Tillgänglighet Kostnader Områdesvisa indikatorer Graviditet, förlossning och nyföddhetsvård Kvinnosjukvård Rörelseorganens sjukdomar Diabetesvård Hjärtsjukvård Stokesjukvård Cancersjukvård Psykiatrisk behandling Kirurgisk behandling Intensivvård Ögonsjukvård Jämförelse av helheten Kontaktpersoner

3 1 Inledning För åttonde året i rad publicerar Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Rapporten innehåller totalt 162 indikatorer. 62 procent av indikatorerna redovisar resultat för både män och kvinnor. Femton indikatorer är aktuella enbart för kvinnor och två indikatorer enbart för män. Avsikten är framförallt att jämföra 21 landsting, men i många fall visas även utvecklingen för riket över tid. Ett flertal indikatorer redovisas även på sjukhus- eller kliniknivå. Landstinget i Jönköpings län har ett antal kontaktpersoner som framförallt består av ordförande och sekreterare i berörda medicinska programgrupper, läkemedelskommitté eller berörda verksamheterchefer med flera. Dessa kontaktpersoner har fått möjlighet att kommentera resultaten och i denna rapport och analys av årets Öppna Jämförelser finns dessa kommenterar med. Frågorna som kontaktpersonerna har besvarat är utifrån bedömning av resultaten men även komplettera med några av de förbättringsarbeten som pågår. Denna rapport är en övergripande analys av resultaten av Öppna jämförelse i landstinget i Jönköping. innehåller en redovisning inom varje område, men också några diagram som visar utvecklingen över tid inom aktuell indikator. Då visas även jämförelse med snittet i riket. 2 Sammanfattande bedömning Landstinget har som övergripande mål att resultaten i öppna jämförelser ska förbättras i minst 60 procent av indikatorerna för medicinska resultat. Det faktiska resultatet har förbättrats i 58 procent av de indikatorer som är möjliga att jämföra med förra året. För enbart de medicinska resultaten har 61 procent förbättrats. Målet är därför uppnått. Bild 1. I jämförelse med föregående år har andel indikatorer som är gröna ökat och andel röda minskat. Några indikatorer kommer i denna rapport visas som index. Dessa index ger ett sammanfattande värde av indikatorerna i Öppna jämförelser. Jämförelserna ska dock göras med försiktighet och mer ses som en signal om var en djupare analys av skillnader är mest angelägen än som en slutlig bedömning av kvalitet och resultat. Indexen är hämtade ur rapporten Öppna jämförelser i indexform. 3

4 Totalindexet visar en sammanvägning av indextalen medicinska indikatorer (60 %), tillgänglighet (20 %) och patienterfarenhet (20 %). Indexresultaten visar att Landstinget i Jönköpings län fortfarande ligger i toppen (4:e plats) jämfört med riket, även om man i årets resultat sjunkit en placering Halland Kronoberg Kalmar Jönköping Östergötland Gotland Västmanland Västernorrland Stockholm Örebro Västra Götaland Västerbotten Värmland Norrbotten Gävleborg Blekinge Sörmland Jämtland Dalarna Uppsala Region Skåne Av de övriga sammanvägda indexen inom olika områden kan vi se att landstinget som tidigare år ligger högt när det gäller tillgänglighet (2:a plats) och förtroende och patienterfarenheter (5:e plats). Även inom flera av de medicinska resultaten ligger landstinget bra till. Se hela listan med sammanvägda index i slutet av rapporten. Intensivvården i länet ligger på en 2:a plats. 3 Resultat 3.1 Övergripande indikatorer I årets rapport är 38 indikatorer samlade i avsnittet för övergripande indikatorer. Indikatorerna är samlade här för att de som regeln inte avser specifika sjukdomsgrupper eller behandlingar. I det sammanvägda indexet för samtliga övergripande indikatorer ligger landstinget på 3:e plats Dödlighet, undvikbar slutenvård med mera Som vanligt ligger landstinget i topp eller klart över riksgenomsnittet när det gäller återstående medellivslängd, samt hälsopolitisk åtgärdbar- och sjukvårdsrelaterad åtgärdbar 4

5 dödlighet (bild 2). Däremot har resultaten för män sjunkit när det gäller hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet. Det samma gäller för självmord i befolkningen, med först plats för kvinnor (bild 3). Bild 2 Hälsopolitisk åtgärdbardödlighet Bild 3 Självmord i befolkning Responstid för ambulans är i stort sett oförändrad sedan förra mätningen med en mediantid på 14,1 minuter från larm till ambulans är på plats(mot rikets 14,8 minuter). Landstinget ligger även i år bäst i landet på följsamheten av basala hygienrutiner och klädregler, och i den övre halvan (runt 7 procent) när det gäller vårdrelaterade infektioner (VRI). En tydlig förbättring sedan förra året, men vi kommer nog inte längre med att minska på VRI med hjälp av hygienrutiner. En bättre analys av VRI krävs för detta och det kan vi göra när infektionsverktyget är infört nästa år. En ny indikator för året är andel patienter med trycksår i sluten vården. Vid mätningen, som genomförs två gånger per år, observeras förekomsten av trycksår på samtliga inneliggande patienter över 18 år. Landstinget ligger på fjärdeplats, med 10,5 procent. Snittat i riket är 15,3 procent Läkemedelsbehandling I Landstinget i Jönköpings län (liksom i Uppsala och VGR) har vi fortsatt stora problem med polyfarmaci och olämpliga läkemedel till äldre. Under 2012 och 2013 har en extra satsning 5

6 gjorts på detta. En specialinsats har under senaste året gjorts av läkemedelsstrateg och sjuksköterska riktad till förskrivare inom primärvård. Specialinsatsen har genomförts främst mot bakgrund av regeringens äldre satsning om olämpliga läkemedel. Bra resultat har uppnåtts utom vad gäller antipsykotiska läkemedel i ApoDos. På grund av indikatorns konstruktion har vi inte förbättrat oss där, men antalet patienter på ApoDos har sjunkit med över 1100 vilket på sikt torde minska polyfarmaci och annan potentiell olämplig medicinsk behandling av gamla. Den nya författningen om obligatoriska läkemedelsgenomgångar och läkemedelsberättelser är på väg att få genomslag, det kan också lösa en del kvalitetsproblem. Ett fortsatt stort problem i sammanhanget är den bristfälliga kontrollen över ApoDos. Det är via ApoDos som många gamla har många och olämpliga läkemedel. Situationen förvärras genom den bristfälliga funktionen av Pascal. En omfattande riskanalys, som visar på multipla kvalitetsbrister, är utförd i landstinget och har skickats till myndigheter och SKL. Läkemedelskommittén föreslår att ett förbättringsarbete startas kring polyfarmaci. Några patienter behöver många läkemedel pga sjukdomar och symtom men genom rätt prioritering och ett samlat ansvar för läkemedelslistan kan skadlig polyfarmaci förebyggas. Landstinget har minskat mest i landet med antalet förskrivna recept för antibiotika. Ett mer strukturerat arbete mot primärvården har genomförts under det gångna året och detta har bidragit till det goda resultatet. Landstinget använder också mer smalspektrumantibiotika till luftvägarna och även till urinvägarna, vilket betyder en bättre följsamhet till riktlinjer. Inom sluten vården finns fortfarande behov av förbättring av användningen av smalspektrumantibiotika Förtroende och patienterfarenheter Vår befolkning bedömer att de har tillgång till den sjukvård de behöver (näst högst i landet) och även stort förtroende för vården, särskilt gäller det vårdcentralerna i länet där vi också ligger näst högst i landet Tillgänglighet Landstinget i Jönköpings län har en god tillgänglighet till primärvården 95 procent fick komma på läkarbesök inom sju dagar och när det gäller telefontillgängligheten till vårdcentraler ligger vi på topplacering i landet med 99 procent besvarade telefonsamtal. Även beträffande patienter som väntat på besök till specialiserad vård är resultatet gott i relation till den lagstadgade vårdgarantin. Resultatet för väntande till operationer är något sämre men fortfarande en bit över riksgenomsnittet Kostnader Landstinget har sjunkit i resultatet avseende strukturjusterad kostnad per invånare. Från 5 plats 2012 till 15 plats i år. 3.2 Områdesvisa indikatorer Vid ett genomsnittligt indextal för samtliga medicinska indikatorer ligger landstinget på 5 plats. 6

7 Kronoberg Östergötland Halland Västerbotten Jönköping Sörmland Västmanland Uppsala Jämtland Blekinge Stockholm Dalarna Gävleborg Region Skåne Örebro Norrbotten Värmland Västernorrland Kalmar Västra Götaland Gotland Graviditet, förlossning och nyföddhetsvård Rökning är den enskilt största förebyggbara riskfaktorn för sjukdom och för tidig död. Rökning ökar riskerna för missfall, för tidig förlossning, minskad fostertillväxt, moderkaksavlossning, fosterdöd under graviditeten och plötslig spädbarnsdöd. Omfattningen av rökningen står i direkt proportion till riskerna för fostret. Så fort kvinnan slutar röka så kommer det fostret tillgodo. Vid hälsosamtal i tidig graviditet tillfrågas kvinnan om rökning vilket följs upp graviditetsvecka De gravida som röker/snusar i tidig graviditet ges med Motiverande Samtal stöd i tobaksavvänjning. I Landstinget i Jönköpings län är det knappt 6 procent av de gravida som röker eller snusar i graviditetsvecka Detta är i storts sett oförändrat jämfört med föregående års mätning. 34 procent av de som rökte/snusade vid inskrivningen på kvinnohälsovården hade dock slutat röka eller snusa till graviditetsvecka I Jönköpings län har 90 procent av de gravida kvinnorna screenats för riskbruk av alkohol under graviditet. Jämfört med föregående års siffror är detta en förbättring och länets siffror är bättre än rikets. Avseende antal dödfödda barn ligger Jönköpings län fortsatt högre än riket i övrigt jämfört med Analyser i länet genomförs årligen men någon förklaring har hittills inte framkommit. Då det gäller neonatal dödlighet (död inom 28 dagar från födelsen) har under perioden en minskning skett. Det är dock fortfarande över rikets nivå. Även inom denna grupp sker analyser i länet men någon enskild faktor till den jämförelsevis höga 7

8 andelen av neonatalt döda barn har inte kunnat identifieras. Det är små tal men vi kan konstatera att en förbättring skett. Landstinget ligger som snittet i riket för kejsarsnitt vid fullgången tid för förstföderskor med spontan förlossningsstart. Målet är dock att sänka denna andel. Landstinget ligger bäst till i riket i variabeln bristningar i ändtarmens slutmuskel hos förstföderskor som genomgår vaginal förlossning. Inom detta område sker det kontinuerliga utbildningsinsatser Kvinnosjukvård Patienternas nöjdhet efter operation av livmoderframfall är jämförbart med rikets resultat. Landstinget har tredje bästa resultatet i riket när det gäller andel kvinnor som ett år efter operationen inte längre har problem med urininkontinens. Detta är en förbättring jämfört med föregående år Rörelseorganens sjukdomar Inom området rörelseorganens sjukdomar har landstinget förbättrat sig i 62 procent av indikatorerna. Ett satsningsområde senaste åren har varit att förbättra följsamheten till nationella riktlinjer och minska antalet artorskopier i knäled vid artros eller meniskskada. Här ses nu en tydlig förbättring och landstinget ligger nu klart bättre än rikssnittet (bild 4). Bild 4 Antal artroskopier i knäled vid artros eller meniskskada per invånare. Resultaten för biologiska läkemedel vid reumatoid artrit är extremt varierande i landet och har diskuterats mycket i media. Det pågår en ständig dialog om vad resultatet innebär. Sannolikt är indikationsställningen i landet olika kring när behandlingen med biologiska läkemedel kan hjälpa patienten mer än den klassiska behandlingen. Reumatologen har fått extra medel för att finansiera en ökad användning Diabetesvård Diabetsvården i landstinget har totalt förbättrats i 84 procent av indikatorerna. Resultaten för som presenteras i Öppna jämförelser är hämtade från Nationella diabetesregistret Landstinget har en hög täckning (ca 90 procent) varför det bedöms som representativt. 8

9 Resultaten av blodsockervärden och blodtrycksvärden i primärvården är i nivå med övriga landsting. Kolesterolvärdena har förbättrats senaste två åren från att ha varit sämre än genomsnitt till att bli bättre än genomsnittet. I riktlinjer betonas individuella målvärden för blodsocker vilket gör att medelvärden blir svåra att tolka. Vid egna analyser av blodsockerkontroll för särskilda grupper så är Jönköpings resultat bättre än riksgenomsnitt. Andel patienter med typ 1-diabetes som når målet för blodsockervärdet HbA1c< 52 mmol/mol är hos oss 11,5 procent jämfört med 14,5 procent i riket. Landstinget har ett medelvärde HbA1c på 66,8 mmol/l jämfört med rikssnittet på 65,3 mmol/l. Spannet i landet är smalt, 63,4 68,2 mmol/mol. Således får man inte övertolka resultaten. Ett större bekymmer är den nedåtgående trenden i låga HbA1c-nivåer generellt i hela landet under senare år, vilket är lite svårförklarligt när vi har förbättrade insuliner, fler pumpar mm. Det finns ett tidssamband mellan byte av HbA1c-metod. Vi måste kanske ompröva våra arbetsmetoder, och nya arbetsredskap har utarbetas via Socialstyrelsen/SKL. Mer individanpassad diabetes vård är av stort värde. Förbättringsarbeten har startat med extra focus på yngre patienter med typ 1 diabetes: extremt viktigt med gott diabetesläge under de första 5-10 åren. Målet är att öka antalet patienter med HbA1c< 52, samt patienter med höga blodsockervärden HbA1c >75. Ett värde på minskar komplikationsfrekvensen påtagligt och medelvärdet av HbA1c sjunker rejält. Utbildningskvällar och Diabetesskola dagtid för dessa patienter planeras under Glädjande ligger Jönköpings län bäst till i Sverige gällande blodtryckontroll för diabetiker typ 1 (bild 5). Andel patienter som når blodtrycksmålet (< 130/80) är hos oss 54,2 procent jämfört med rikssnittet på 47,1 procent. Landstinget har under senare år fokuserat på en tightare BTkontroll, ökad farmakologisk kombinationsbehandling, fler 24 h -blodtrycksmätningar och hemblodtrycksmätningar. Bild 5 Andel patienter med typ 1 diabetes som når mål för blodtryck. God blodtryckkontroll är av nästan lika stor vikt som god HbA1c-kontroll och bra blodlipider i den förebyggande behandlingen av diabetessjukdomens senkomplikationer. 9

10 Det finns utrymme för ytterligare förbättrad riskfaktorkontroll. Vid vårmötet i maj 2013 fokuserades särskilt på riskfaktorkontroll med inbjuden föreläsare från Östergötland som är ett föredöme på detta område. Ett projekt pågår med benchmarking mellan vårdcentralerna med öppna jämförelser av utvalda parametrar för riskfaktorkontroll. Rapporten framgångsfaktorer i diabetesvården framhålls öppna jämförelser av resultat som en faktor som påverkar vården Hjärtsjukvård Andel överlevande 30 dagar efter hjärtstopp med påbörjad hjärtlungräddning har förbättrats påtagligt i landstinget i Jönköpings län (bild 6). I landstinget överlever nästan 15 procent jämfört med riket som ligger på knappt 10,7 procent. Landstinget ligger på en 4.e plats och bäst i riket ligger Örebro på 15,7 procent. Det kan dock finnas regionala skillnader i hur registrering sker i hjärtstoppsregistret. Vi kan ändå ana effekterna av ett långsiktigt kvalitetsarbete och en god samverkan med kommunal räddningstjänst som åker på så kallade IVPA larm (I Väntan På Ambulans) där insatstiderna genom detta arbetssätt kan kortas vid hjärtstopp. Bild 6 Andel överlevande 30 dagar efter hjärtstopp med påbörjad hjärtlungräddning Exempel på ytterligare aktiviter som genomförts är: placering av "hjärtstartare" på allmän plats. information om vikten av tidigt insatt HLR kontinuerlig och prioriterad utbildning av ambulanspersonal i HLR. kontinuerligt arbete för att förbättra ambulansernas responstid ytterligare Trend mot förbättrad överlevnad efter hjärtinfarkt har förbättrats under jmf , och resultatet för landstinget ligger på riksnivå. Variationer mellan landsting kan bero på olika bakgrundsfaktorer/sjuklighet i studerad grupp samt variation i diagnossättning. Förbättringsåtgärder pågår kring ledtider och samverkan i organisationen vid akut och icke akut kranskärlsröntgen. Tiden till kranskärlsröntgen för högriskpatienter med icke ST höjning infarkt har förbättrats. Följsamheten gentemot SWEDEHEART:s kvalitetsregister är viktig och följs upp fortlöpande i verksamheten. 10

11 Jönköpings landsting ligger sämst i landet i indikatorn ny infarkt eller död i ischemisk hjärtsjukdom efter 1 år, med 16,6 procent avlidna/ny infarkt, vilket är sämre än föregående år (15 procent). Jämförelser mellan sjukhus är svår p g a olika patientsammansättningar. Eftersom en viss andel av patienterna dör utanför sjukhus och ej obduceras finns det också en osäkerhet avseende egentlig dödsorsak i gruppen. Åtgärder som kan förbättra överlevnaden efter hjärtinfarkt är en ökad följsamhet till livsstilsförändringar samt insatt medicinsk behandling eller andra åtgärder som by pass kirurgi eller ballongvidgning. Den sekundärpreventiva uppföljningen är också av största vikt. För närvarande initierar landstinget extra sjuksköterskebesök halvårsvis vilket bidrar till att motivera patienten att nå sekundärpreventiva mål i enlighet med SWEDEHEART registret (blodfetter, blodtryck mm). Dessutom pågår forskningsprojekt för bättre patientmedverkan och monitorering av riskfaktorer bl a genom användandet av appar i patientens smartphones. Landstinget ligger på 3,7 procent i indikatorn dödligheten 1 år efter PCI behandling vid instabil kranskärlsjukdom, vilket är bättre än riksgenomsnittet. Även förra året låg landstinget över riksgenomsnittet. Detta kan tyda på bra långsiktig kvalitet i omhändetagandet både under den akuta behandlingen men också i det sekundärpreventiva arbetet. I indikatorn återförträngning i kranskärl 1 år efter PCI ligger landstinget i nivå med riksgenomsnittet och har stora konfidensintervall. Under 2011 rörde det sig om 22 stycken återförträngningar av 602 patienter om man endast analyserar patienter som fick stent (ballongvidgning utan stent kan också ingå). Jämfört med föregående år ses en försämring av resultatet av komplikation inom 1 år efter pacemakerbehandling med 8,7 procent komplikationer (5,5 procent 2011 och 9,1procent 2010). Över tiden finns viss variation i komplikationsfrekvens. Det finns ingen kontrollfunktion i registret som värderar hur mycket komplikationer som inte registreras, vilket i kombination med stora konfidensintervall bidrar till att det är svårt att jämföra resultatet mellan olika landsting. Möjligen kan en ökande reoperationsfrekvens bero på hårda krav på bra tröskelvärden efter första ingreppet. En fördjupad analys pågår förnärvarande Stokesjukvård Andel stroke patienten som vårdades på strokeenhet år 2012 ligger högt i Landstinget 95 procent, vilket är en andra plats i Sverige efter Västernorrland. Andel trombolysbehandlade patienter efter stroke ligger på 11,7 procent. Viss variation ses mellan sjukhusen i landstinget. Resultatet ligger nära riksgenomsnittet som är på 11,9 procent. Motsvarande siffra för år 2011 var ca 6 procent, således betydligt bättre Mediantid till trombolysbehandlingen på sjukhuset s.k. Dörr-till-nål tid är 50 minuter. Detta är också en förbättring jämfört med 2011 då tiden var 70 minuter. Andel patienter och anhöriga som yttrade sig vara nöjda eller mycket nöjda med sjukhusvård vid stroke är 97,9 procent (bild 7). Detta är högsta siffran i Sverige. 11

12 Bild 7 Andel strokepatienter som vad nöjda eller mycket nöjda med vården under sjukhusvistelsen. Dödlighet inom 28 dagar efter sjukhusvård för åren ligger nära rikets genomsnitt. Återinsjuknandet i stroke ligger kring 9,5 procent i vårt Landsting. Det är en något högre siffra än rikets 9,0 procent. Återinskrivning för stroke kan vara något överskattat i Patientregistret eftersom visa planerade vårdtillfällen med strokediagnos som bakgrund kan ha klassificerats som stroke som huvuddiagnos. Dessutom är det inte ovanligt att patienter med resttillstånd efter stroke får en akut strokediagnos i rutinsjukvård. Blodförtunnande behandling vid förmaksflimmer ges i för liten omfattning. Området har starkt fokus. Identifiering av patienter med förmaksflimmer utökas och de nya blodförtunnande läkemedlen som kan ersätta warfarin kommer att öka kvoten av patienter med förmaksflimmer som får profylax. Socialstyrelsen beräknas komma med nya riktlinjer före nyåret, då blir det sannolikt enklare att välja vilka läkemedel som kan prioriteras. Resultaten om bromsmedicin vid MS är osäkra och svårtolkade. Vid genomgång av MS registret är, i princip, alla behandlade patienter på Ryhov med i registret. Vid genomgång av data i registret har 78 procent av patienterna med Skov-MS behandling. I de fall där behandling inte är registrerad, eller där man registrerat att patienten inte har behandling, har stickprovskontroller gjorts med genomläsning av journal. I en del fall har aktiv behandling inte registrerats. Ingen patient som inte har behandling borde haft behandling. De patienter som inte har behandling är bl a patienter med godartad MS (mångårig skovfrihet), patienter som inte velat ha behandling och det finns även ett flertal patienter som övergått i sekundär progressiv fas, där man inte ändrat diagnosen i registret. Det är ju också ett kvalitetsmått att inte behandla patienter med sekundär progressiv MS, eftersom behandlingen då är verkningslös. Tittar man på hur många patienter som är registrerade i registret vid respektive sjukhus, ser man att Värnamo bara registrerat drygt 40 patienter, vilket inte stämmer med antalet patienter de sköter. I en stor andel av Värnamo patienterna har man enbart registrerat personnummer och skov MS, och inte registrerat in behandling över huvud taget. När man sedan dubbelkollar i journalen har de behandling. Således finns det en hel del felkällor i materialet som gör att siffrorna inte stämmer med verkligt antal behandlade patienter. 12

13 Ett nytt biologisk läkemedel vid MS kommer att fokusera mera på indikationen för dessa läkemedel. Landstinget deltar aktivt i att utveckla och implementera piloten i nationella projektet OtIS Cancersjukvård Cancersjukvården är ett område som landstinget tillsammans med övriga län i regionen ligger i den nedre delen. Här finns resultat som landstinget inte är nöjd med. Under året har det därför startats upp många förbättringsarbeten exempelvis när det gäller multidisciplinära konferenser inom alla områden. Omoperationerna och tidig mortalitet är också bekymmer som analyseras noga. Bröstcancer Ett problem inom bröstcancerkirurgin är att vi har en större andel än andra vad gäller mastektomier (ej bröstbevarande). Antal bröstcancerpatienter som diskuteras på multidisciplinära konferenser är också lågt jämfört med andra. Därför har ett multidisciplinärt förbättringsarbete i bröstcancerprocessen påbörjats under Tjock- och ändtarmscancer Landstinget som helhet ligger i årets redovisning inom den statistiska felmarginalen i samtliga parametrar för tjock- och ändtarmscancer. Kohorten som analyserats avseende överlevnad är handlagd mellan vilket innebär att patienterna behandlats inom ett i stora dela annorlunda system. Vi är inte nöjda med resultaten avseende omoperation och dödlighet efter 30 och 90 dagar framförallt för rektalcancer. Nyligen har ett stort regionalt förbättringsprojekt genomförts avseende koloncancer. Även ett strukturerat perioperativt omhändertagande har införts på våra tre kirurgkliniker (ERAS) som förhoppningsvis kommer att ge förbättrade resultat på sikt. Eftersom resultaten avseende 30/90-dagarsmortalitet vid akut koloncancerkirurgi inte är tillfredställande pågår just nu en detaljanalys av samtliga fall. Genom införandet av en landstingsövergripande tarmkirurgisektion är förhoppningen att ett ökat samarbete mellan våra tre kirurgkliniker på sikt ska leda till en likriktning och förbättring av vården av våra patienter. Titthålskirurgi införs på bred front på våra tre sjukhus vilket också kommer att kunna förbättra de kortsiktiga resultaten. Även en diskussion om en koncentration av den lågfrekventa komplicerade bäckenkirurgin vid rektalcancer pågår. Prostatacancer Omhändertagandet av män med prostatacancer i Jönköpings län ligger på samma nivå som medianen för övriga Sverige. Dessa väntetider är inte acceptabla och därför har vi sedan ett år initierat ett åtgärdsprogram som kommer att vara genomfört i dec Prostatacancerprocessen är kartlagd och det finns nu tydliga riktlinjer för hur dessa män skall omhändertas för att erbjudas snabbare omhändertagande och med högre kvalitet i alla sjukdoms stadier. 13

14 Vårdprogrammet/processen för prostatacancer kommer att vara fullt implementerad i Jönköpings län i december 2013 och vi bedömer att väntetiderna kommer att sjukna samt att resultaten för de övriga indikatorerna därmed också kommer att förbättras avsevärt under Lungcancer Landstinget ligger bättre än riksgenomsnittet när det gäller överlevnad vid lungcancer, och en stor förbättring har skett sedan tidigare mätning. En hög andel av patienterna, drygt 70 procent, föredras på multidisciplinär konferens, vilket är högre än rikssnittet. Även här har en stor förbättring skett. En förklaring till resultaten är ett mycket målmedvetet arbetat med noggranna utredningar som leder till att varje patient får den mest optimala behandlingen. Landstinget har en hög andel patienter som kan opereras, samt en hög andel av palliativa patienter som aktivt behandlas med palliativ cytostatikabehandling enligt senaste riktlinjer. Utöver detta används de modernaste läkemedlen. Anledningen till att multidisciplinära konferenser kraftigt ökat senaste åren beror på ett målmedvetet arbetat med en strategi där i princip alla patienter med diagnostiserad lungcancer ska föredras i en multidisciplinär konferens för att få ett tvärprofessionellt synsätt på patienterna. I konferenserna deltar onkolog, lungläkare, palliativläkare och sjuksköterska. Däremot är tiden till behandlingsbeslut längre än rikssnittet, vilket gäller för hela sydöstra regionen. Problemen är både lokala och regionala. Ett ledtidsprojekt pågår där en första analys har skett under våren 2013 och utvärdering av andra pågår just nu Den längre väntetiden förefaller dock inte påverka överlevnaden, åtminstone inte negativt. Väntetiderna har enligt senaste INCA-rapport från 2011 minskat lokalt i Jönköping vilket torde vara en effekt av att det sedan 2009 har tillskapats en utredningsmottagning med en koordinatorsjuksköterska. Fortsatt utveckling av detta arbete pågår Psykiatrisk behandling Inom det psykiatriska området har 63 procent av indikatorerna förbättrats. I toppen ligger tillgängligheten både till barn- och vuxenpsykiatri. Samtidigt finns det områden som behöver förbättrats. Ett av dessa områden är somatisk ohälsa hos personer med psykiatrisk diagnos. Detta har landstinget valt som ett fokusområde för En genomgång har startat under 2013 av gruppen som konsumerar mycket slutenvård psykiatrisk vård, en arbetsgrupp och gruppledare är tillsatt och arbetet kommer fortsätta under Här handlar det också om samverkan med kommunerna eftersom patientgruppen ofta har insatser även från kommunpsykiatrin. En förbättring har också skett för patienter inom rättspsykiatrisk vård med BMI över 30. Landstingets rättspsykiatriska vårdavdelning har sedan ett par år arbetat för en hälsosammare livsstil. Detta arbete kommer fortsätta. 14

15 3.2.9 Kirurgisk behandling Landstinget ligger bäst till i landet när det gäller tid till operation vid förträngning av halspulsåder. 100 procent opereras inom 14 dagar vid symtomgivande förträngning av halspulsådern. Mediantiden till operation är 5 dagar. Landstinget ligger också mycket bra till i indikatorn som beskriver andel döda inom 90 dagar efter planerad operation för aortaaneurysm. En stor del av patienterna 92,3 procent följs upp 1 år efter obesitaskirurgi. Av dessa patienter är det också en stor del 82,9 procent som minskat sin övervikt. I övrigt finns det flera förbättringsområden inom området kirurgisk behandling. Exempelvis är det fortfarande en stor andel ljumskbråckoperationer som inte utförs i dagkirurgi. Landstinget opererar drygt 70 procent i dagkirurgi, vilket är näst sist. Bäst i landet ligger Västernorrland som opererar över 90 procent i dagkirurgi. Samtidigt behöver några fler ljumskbråckopererade i landstinget omopereras inom fem år. En analys och handlingsplan kommer att tas fram under våren 2014 för de områden som behöver förbättras Intensivvård Landstinget visar mycket bra resultat inom intensivvården även i år. Resultaten är dock inte helt jämförbara med tidigare år eftersom Höglandssjukhusets resultat inte finns med för 2012 på grund av införandet av ett nytt datasystem Ögonsjukvård Landstinget ligger bra till i samtliga indikatorer som rör ögonsjukvården och en förbättring har skett. Självskattad nytta av kataraktoperation visar stigande värde, men mest glädjande är förbättringen efter behandling vid åldersförändringar i gula fläcken. 3.3 Jämförelse av helheten Vid jämförelse av hur många av indikatorernas resultat som har förbättrat alternativt försämrats så visas en tydlig förbättring inom i stort sett alla områden. Däremot tar denna inte hänsyn till hur stor en förändring eller försämring är för en enskild indikator. Totalt har vi förbättrat oss i 58 procent av indikatorerna och försämrat oss i 37 procent. Övriga är oförändrade sedan tidigare mätning. Tittar vi enbart inom området medicinsk kvalitet så har vi förbättrat oss i 61 procent. Område Antal indikatorer* Andel indikatorer med förbättrat mätvärde (%) Andel indikatorer med försämrat mätvärde (%) Dödlighet, undvikbar % 39 % slutenvård mm Läkemedelsbehandling % 35 % Tillgänglighet 4 50 % 50 % Kostnader 3 33 % 33 % Medicinsk kvalitet: Graviditet, förlossning och 8 38 % 25 % nyföddhetsvård Kvinnosjukvård 8 63 % 37 % Rörelseorganens sjukdomar % 38 % 15

16 Diabetesvård % 16 % Hjärtsjukvård % 37 % Strokesjukvård % 25 % Cancersjukvård % 37 % Psykiatrisk vård % 37 % Kirurgisk behandling % 65 % Intensivvård** 9 33 % 33 % Ögonsjukvård 9 67 % 33 % Totalt: % 37 % * Antalet indikatorer där värden finns att jämföra från tidigare år. Kan innefatta både kvinnor, män och totalt. ** Intensivvårdens värden inte helt jämförbara med tidigare år eftersom inte Höglandssjukhusets värden finns med 2012 på grund av införande av Metavision. Den sammanslagna bilden av landstingets index och på vilken plats landstinget hamnar Intensivvård Tillgänglighet Övergripande Förtroende Diabetes Kvinnosjukvård Psykiatri Rörelseorganens sjukdomar Stroke Hjärtsjukvård Läkemedel Kirurgi Graviditet och förlossning Cancer

17 4 Kontaktpersoner Landstingets kontaktpersoner med flera för olika indikatorer i Öppna Jämförelse och som bidragit till analys av årets resultat: Mats Bojestig Peters Iveroth, Smittskydd/vårdhygien Terje Blomstrand, Akuten och Ambulanssjukvård Daniel Lilja, Akuten och Ambulanssjukvård Sören Hansen, Läkemedel Lars Abrahamsson Mårten Lindström Eivor Blomqvist, Förtroende och patienterfarenheter, tillgänglighet Stefan Schoultz Birgitta Gustavsson Borg, Graviditet, förlossnings- och nyföddhetsvård samt Kvinnosjukvård Therese Rostedt David Wärnsberg, Rörelseorganens sjukdomar Marie Gustavsson Agneta Ståhl, Diabetes, hjärtsjukvård, lungcancer, läkemedel Susanne Almers Anders Tengblad, Diabetes Jenny Nilsson, primärvård Staffan Ekedahl, primärvård Ulrika Stefansson Strokesjukvård Ewa Timén Freddi Lewin, Cancer Therese Eklöv, Cancer Christina Karlsson, Psykiatrisk vård Signe Axelsson, Psykiatrisk vård Ann-Marie Schaffrath, Kirurgi, Cancer Niklas Zar, Kirurgi, Cancer Erik Wellander, Kirurgi, Cancer Bruno Larsson, Kirurgi, Cancer David Robinsson, Kirurgi, Cancer Christer Andersson, Ögonsjukvård Ola Sunnergren, Öron, näs och hals Helena Håkansson Magnus Trofast, Intensivvård Tomas Wibble, Intensivvård Sammaställt av: Anette Peterson 17

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Landstinget har goda resultat inom områdena hälsoinriktad vård, intensivvård, ortopedisk sjukvård samt tillgänglighet. I ett flertal indikatorer ligger

Läs mer

Övergripande indikatorer. Områdesvisa indikatorer

Övergripande indikatorer. Områdesvisa indikatorer Övergripande indikatorer Hälsotillstånd, dödlighet med mera 1 Återstående medellivslängd. Kv. + 82,9 + 83,2 + 83,4 82,3 + 82,7 + 83,2 83,5 + 82,8 + 82,8 + 83,0 + 83,0 + 83,9 + 83,0 + 82,4 + 82,8 + 82,6

Läs mer

Öppna jämförelser 2011. Pressinformation 2011-11-28

Öppna jämförelser 2011. Pressinformation 2011-11-28 Öppna jämförelser 2011 Pressinformation 2011-11-28 Medverkande Svante Lönnbark, landstingsdirektör Stefan Back, medicinsk rådgivare Patrik Bergman, utredare Samhällsmedicin Katarina Wijk, chef Samhällsmedicin

Läs mer

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen 26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m

Läs mer

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Socialstyrelsens Utvärdering Vård vid rörelseorganens sjukdomar - Nya indikatorer Artros A1 Artrosskola före höftprotesoperation*

Läs mer

Indikatorer. A Medicinska resultat. B Patienterfarenheter. C Tillgänglighet. D Kostnader

Indikatorer. A Medicinska resultat. B Patienterfarenheter. C Tillgänglighet. D Kostnader Indikatorer A Medicinska resultat allmänna indikatorer läkemedelsbehandling intensivvård cancersjukvård mödrahälso-, förlossnings- och nyföddhetsvård diabetesvård psykiatrisk vård strokesjukvård hjärtsjukvård

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

Öppna jämförelser 2009. Pressinformation 091123

Öppna jämförelser 2009. Pressinformation 091123 Öppna jämförelser 2009 Pressinformation 091123 Medverkande Svante Lönnbark Stefan Back Ola Westin Anna Sörebö Inger Malmesjö För mer information: Gunnar Gustafsson hjärtsjukvård Ulf Öhrvall kirurgi Sven-Erik

Läs mer

RESULTAT. Graviditets- och förlossningsvård. 1. Övervikt och fetma vid inskrivning till mödrahälsovård

RESULTAT. Graviditets- och förlossningsvård. 1. Övervikt och fetma vid inskrivning till mödrahälsovård RESULTAT Graviditets- och förlossningsvård 1. Övervikt och fetma vid inskrivning till mödrahälsovård Övervikt och fetma vid inskrivning på MVC speglar det aktuella hälsoläget i befolkningen. Norrbotten

Läs mer

Landstingsprofiler resultat per landsting i alla jämförelser

Landstingsprofiler resultat per landsting i alla jämförelser Bilaga 2 19 juni 2006 Landstingsprofiler resultat per landsting i alla jämförelser I huvudrapporten Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet jämförelser mellan landsting 2006

Läs mer

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar I många av indikatorerna inom psykiatrin har landstinget resultat i nivå med riket samt inom områdena; typ-1 diabetes, ortopedi, RA samt delvis inom hjärtsjukvård.

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Innehållsförteckning. 2 Uppbyggnad av nationell rapport... 14 2.1 Bakgrund... 14 2.1.1 Diagram... 14

Innehållsförteckning. 2 Uppbyggnad av nationell rapport... 14 2.1 Bakgrund... 14 2.1.1 Diagram... 14 Analys Öppna jämförelser 2012 L a n ds t i n g e t i K a l m a r l ä n Sida: 2 (14) Innehållsförteckning 1 Resultat... 3 1.1 Inledning...3 1.2 Sammanfattande analys... 3 1.3 Övergripande resultat... 4

Läs mer

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren Patientsäkerhet Barometern 9 nov 2012 Trycksår 2008: Landstingets första trycksårsmätning - var femte patient har trycksår 2009-2012:

Läs mer

Indikatorer för jämställd hälsa och vård

Indikatorer för jämställd hälsa och vård Indikatorer för jämställd hälsa och vård 17 indikatorer inom hälso- och sjukvården Författare: Anke Samulowitz Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård, KJV Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Patienter i specialiserad vård 2007

Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar

Läs mer

Öppna jämförelser Hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet och Cancer 2014. En första bild av utfallet för Gävleborg

Öppna jämförelser Hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet och Cancer 2014. En första bild av utfallet för Gävleborg Öppna jämförelser Hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet och Cancer 2014 En första bild av utfallet för Gävleborg Angående årets rapport(er) Årets rapport 9:e rapporten i serien om hälso- och

Läs mer

Likvärdig tillgång till behandling efter alla jämförelser har sjukvården blivit mera jämlik?

Likvärdig tillgång till behandling efter alla jämförelser har sjukvården blivit mera jämlik? Likvärdig tillgång till behandling efter alla jämförelser har sjukvården blivit mera jämlik? Prioriteringskonferensen 2013 22 oktober Gävle Fredrik Westander Presentation Landstingserfarenhet från Värmland

Läs mer

Öppna jämförelser i överblick 2014

Öppna jämförelser i överblick 2014 ÖPPNA JÄMFÖRELSER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Öppna jämförelser i överblick 2014 INDEXBERÄKNINGAR AV ÖPPNA JÄMFÖRELSER AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Öppna jämförelser i överblick 2014 1 Inledning och bakgrund Öppna

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall

Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall 2012-11-09 Dnr 5.2-42980/2012 1(6) Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall Bakgrund Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har träffat en överenskommelse, Patientsäkerhetssatsning

Läs mer

Öppna jämförelser av hälso-och sjukvårdens kvalitet 2013

Öppna jämförelser av hälso-och sjukvårdens kvalitet 2013 december 2013 Öppna jämförelser av hälso-och sjukvårdens kvalitet 2013 - ett östgötaperspektiv www.lio.se Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 STRATEGISK ÖVERBLICK... 3 RAPPORTENS

Läs mer

Öppna jämförelser i överblick

Öppna jämförelser i överblick Öppna jämförelser i överblick INDEX FÖR ÖPPNA JÄMFÖRELSER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2012 Öppna jämförelser i överblick 1 Innehåll Förord... 3 Syfte och metod... 4 Syfte... 4 Indikatorerna... 5 Indexberäkning...

Läs mer

Trender och variation mellan landsting

Trender och variation mellan landsting Trender och variation mellan landsting Öppna jämförelser 2014. Hälso- och sjukvård: Del 1. Övergripande indikatorer Del 2. Indikatorer om sjukdomar och behandlingar Cancersjukvård 2015-04-14 Inledning

Läs mer

Sydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2013

Sydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2013 Sydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2013 RSL 11 dec 2013 Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland Öppna jämförelser 2013 SKL/Socialstyrelsen

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering Diabetesvård. Landstingsprofiler Bilaga 3

Nationella riktlinjer Utvärdering Diabetesvård. Landstingsprofiler Bilaga 3 Nationella riktlinjer Utvärdering 2015 Diabetesvård Landstingsprofiler Bilaga 3 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om

Läs mer

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012. Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012. Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012 Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret 1973 2010 Innehåll Graviditet Tabell 1. Mödrarnas ålder fördelat på paritet, 1973-2010

Läs mer

Att mäta effektivitet i vård och omsorg

Att mäta effektivitet i vård och omsorg Att mäta effektivitet i vård och omsorg Kristina Stig Enheten för öppna jämförelser 1 2015-05-07 Modellen för effektivitetsanalys God vård och omsorg t 2015-05-07 Effektivitetsanalyser 3 Modell för effektivitet

Läs mer

Individuell löneutveckling landsting

Individuell löneutveckling landsting Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt

Läs mer

Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen

Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen 16 mars 2016 Uppsala Science Park, MTC Dag Hammarskjölds väg 14B 752 37 UPPSALA http://www.ucr.uu.se 1 UNDERBEHANDLING MED... INNEHÅLL

Läs mer

Diabetesvård i Västerbotten

Diabetesvård i Västerbotten Diabetesvård i Västerbotten Herbert Sandström Distr. Läk. Doc Allmänmedicin Enheten för Allmänmedicin. VLL/Umeå Universitet Hur kan ÖJ bidra till att utveckla och förbättra diabetesvården? Exempel från

Läs mer

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen Anders Jacobsson Lisbeth Serdén Olafr Steinum www.socialstyrelsen.se/epc Patientregistret Kodningskvalitet i Patientregistret Slutenvård 2007 Lisbeth

Läs mer

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting

Läs mer

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Anders Jacobsson www.socialstyrelsen.se/epc Hälsodataregister Cancerregistret 1958 Psykiatrisk vård 1962 Missbildningsregistret 1964 Antal födda per 1000 16 15,5

Läs mer

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi

Läs mer

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting

Läs mer

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009 Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009 Lars Weinehall Professor i allmänmedicin och epidemiologi Till och med 2008 8000 7367 N=119 963 6000 5478 6410 6666 6946 6280

Läs mer

Vård vid rörelseorganens sjukdomar 2014

Vård vid rörelseorganens sjukdomar 2014 Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid rörelseorganens sjukdomar 2014 Diagrambilaga Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i Landstinget i Kalmar Län

Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i Landstinget i Kalmar Län Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i Landstinget i Kalmar Län Landstingsstyrelsen 2012-02-08 Arbetsplats X, 2011-07-04, Namn Efternamn, www.ltkalmar.se Svensk sjukvård i världsklass Svensk sjukvård

Läs mer

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare AKADEMISK SPECIALISTTJÄNSTGÖRING FÖR SJUKSKÖTERSKOR I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare 2015-02-26 Lisbeth Löpare Johansson Sandra Zetterman Innehållsförteckning 1 Brist på specialist... 3

Läs mer

Resultat från Strokevården i Stockholms län

Resultat från Strokevården i Stockholms län Resultat från Strokevården i Stockholms län Faktafolder maj 2011 HSN-förvaltningen Box 69 09 102 39 Stockolm Tfn 08-123 132 00 Stroke är en av de stora folksjukdomarna och ca 3700 länsinvånare drabbas

Läs mer

PPM-BHK. Punktprevalensmätning av Basala hygienrutiner och klädregler. Landstingens resultat VT 12

PPM-BHK. Punktprevalensmätning av Basala hygienrutiner och klädregler. Landstingens resultat VT 12 PPM-BHK Punktprevalensmätning av Basala hygienrutiner och klädregler Landstingens resultat VT 12 PPM-BHK 2010-2012 PPM-BHK HT10 VT11 HT11 VT12 Antal observationer 14024 24832 24042 27019 Sjuksköterska/barnmorska

Läs mer

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland

Läs mer

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård Bakgrund Ungefär 0,5 procent (cirka 40 000 personer) av befolkningen i riket har typ 1-diabetes Cirka 5 procent av kvinnorna och 7

Läs mer

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013 Inledning Varje division i Skånevård Kryh har utarbetat ett måldokument med en tillhörande aktivitetsplan. I aktivitetsplanerna beskrivs bland annat åtgärder för att nå målen och vem som är ansvarig. Samtliga

Läs mer

Vårdgarantins effekter

Vårdgarantins effekter Vårdgarantins effekter Uppföljningsrapport 9 Del 1 Huvudrapport 2007-12-14 Vårdgarantin två år efter införandet en splittrad nationell bild Vårdgarantins effekter Uppföljningsrapport 9:1 2007-12-14 1 Rapportens

Läs mer

Landstingens och SKL:s nationella patientenkät

Landstingens och SKL:s nationella patientenkät Landstingens och SKL:s nationella patientenkät Resultat från Institutet för kvalitetsindikatorer Patientupplevd kvalitet läkar- och sjuksköterskebesök vid vårdcentraler Resultat för privata och offentliga

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården 1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och

Läs mer

Ordförandekonferens 111124. Ann Söderström

Ordförandekonferens 111124. Ann Söderström Ordförandekonferens 111124 Ann Söderström Uppdrag i och med de nya vårdöverenskommelserna (1) Samverkan med kommunerna Gränssnitt och vårdnivåer inom vår egen organisation nivåstrukturering Minska inflödet

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

Temperaturen på den svenska vården RESULTAT I KORTHET FRÅN ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2013

Temperaturen på den svenska vården RESULTAT I KORTHET FRÅN ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2013 Temperaturen på den svenska vården RESULTAT I KORTHET FRÅN ÖPPNA JÄMFÖRELSER 213 Hur mår svensk hälso- och sjukvård? Vill du veta hur det står till med den svenska sjukvården? Här presenterar vi kortfattat

Läs mer

Öppna jämförelser av hälso och sjukvårdens kvalitet 2013 ett östgötaperspektiv Landstingets ledningsstab, 2 dec 2014

Öppna jämförelser av hälso och sjukvårdens kvalitet 2013 ett östgötaperspektiv Landstingets ledningsstab, 2 dec 2014 1 Öppna jämförelser av hälso och sjukvårdens kvalitet 2013 ett östgötaperspektiv Landstingets ledningsstab, 2 dec 2014 Ansvariga för rapporten: Martin Magnusson, e post: martin.magnusson@lio.se (fr. 1

Läs mer

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Kvinnors andel av sjukpenningtalet Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3

Läs mer

Gotland i NYSAM Hur lever Gotlänningen? Rolf Forsman

Gotland i NYSAM Hur lever Gotlänningen? Rolf Forsman Hur lever Gotlänningen? övervikt män övervikt kvinnor höftfraktur Kvinnor Män Blekinge Dalarna Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Sörmland Uppsala Värmland Västerbotten Västmanland Västra Götaland Örebro

Läs mer

Denna östgötarapport baseras på följande publikationer:

Denna östgötarapport baseras på följande publikationer: 1 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet 2013 ett östgötaperspektiv Landstingets ledningsstab, 2 dec 2014 Ansvariga för rapporten: Martin Magnusson, e-post: martin.magnusson@lio.se (fr. 1

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella

Läs mer

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård 8 oktober 2007 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Pressmeddelande Betyg åt den gotländska hälso och sjukvården Enligt Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsens nya öppna jämförelser av den svenska

Läs mer

BUSA. Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD

BUSA. Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD BUSA Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD VAD ÄR BUSA? 2004 påbörjade BUSA sin datainsamling. ca130 enheter som är anslutna till registret. BUSA innefattar behandlingsuppföljning

Läs mer

Folkhälsoenkät Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor.

Folkhälsoenkät Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor. Folkhälsoenkät 2008 Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor. Den högsta andelen ses bland unga kvinnor i åldern 18-34 år.. Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer,

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Årsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier

Årsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier 2014-04-04 1(11) Årsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier 1. Utvecklingstendenser Hälsan i befolkningen i sydöstra sjukvårdsregionen har, som i resten av Sverige,

Läs mer

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 2016

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 2016 Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 216 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att

Läs mer

Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet

Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet Per-Åke Jarnheimer, överläkare Smittskydd och Vårdhygien Thomas Neumark, disktriktsläkare/forskare Ola Nordqvist, apotekare och Stramakoordinator

Läs mer

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi Statistik över NOAK (nya orala antikoagulantia) t o m februari 213. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos vuxna

Läs mer

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län?

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län? LEDNINGSKRAFT Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län? EMA Social dept LOK K K K K K K Landstinget i Jönköpings Län K K K K K K K 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Norrbottens

Läs mer

Landstingsstyrelsen 31 mars 2015

Landstingsstyrelsen 31 mars 2015 Landstingsstyrelsen 31 mars 2015 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ragnhild Holmberg 2014-03-31 Landstingsstyrelsen 1 Faktisk väntetid inom 60 dagar HSF HSF Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov

Läs mer

Områdeskommentarer Öppna jämförelser 2013

Områdeskommentarer Öppna jämförelser 2013 Områdeskommentarer Öppna jämförelser 2013 Områdeskommentarer av Landstinget i Kalmar län med beskrivningar av vilka förbättringsåtgärder som pågår och hur handlingsplanen för förbättring ser ut. Klicka

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svensk sjukvård i världsklass Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Hur ofta inträffar vårdskador? USA 3,2 5,4% Australien 10,6

Läs mer

Resultat oktober 2013 Hur går vi vidare?

Resultat oktober 2013 Hur går vi vidare? Resultat oktober 2013 Hur går vi vidare? Innehåll Resultat Norrbotten Bättre liv för sjuka äldre Förstärkt utskrivning från sjukhus Förstärkt samverkan i öppenvård Framgångsfaktorer Hur går vi vidare 2014?

Läs mer

Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen jämförelser mellan landsting

Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen jämförelser mellan landsting 10 oktober 2007 Bilaga till huvudrapport Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2007 Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen

Läs mer

Resultatrapport - Värdekompass. RMPG ortopedi

Resultatrapport - Värdekompass. RMPG ortopedi Resultatrapport - Värdekompass RMPG ortopedi 2013 sydöstra sjukvårdsregionen Öppna jämförelser 2013 rörelseorganens sjukdomar Sydöstra sjukvårdsregionen Placering 1 7 Placering 8-14 Placering 15-21 Kommentar:

Läs mer

ÅRSRAPPORT. RMPG Neurosjukdomar

ÅRSRAPPORT. RMPG Neurosjukdomar ÅRSRAPPORT RMPG Neurosjukdomar 2014 Innehåll ÅRSRAPPORT... 1 RMPG Neurosjukdomar... 1 2014... 1 Utvecklingstendenser... 3 Stroke... 3 Mb Parkinson... 3 Epilepsi... 3 Multipel skleros (MS)... 3 Sällsynta

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Vänteläget juli Uppföljning Kömiljard (inom 60 dagar) Övergripande per förvaltning eller motsvarande Problemområde

Vänteläget juli Uppföljning Kömiljard (inom 60 dagar) Övergripande per förvaltning eller motsvarande Problemområde Vänteläget juli 2011 Uppföljning Kömiljard (inom 60 dagar) Övergripande per förvaltning eller motsvarande Problemområde Väntande till besök per landsting/region, juli 2011, sorterat på Andel inom 60 dgr,

Läs mer

Jämlik vård och hälsa i Västmanland. Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör

Jämlik vård och hälsa i Västmanland. Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Jämlik vård och hälsa i Västmanland Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Varför fokus på jämlik vård? Det finns stora ojämlikheter inom vård och hälsa nationellt och i Västmanland Skillnaderna

Läs mer

Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014

Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014 Bilaga 1 Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014 Uppdraget och material Enligt lag (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m. ska nämnderna senast den sista februari varje år lämna

Läs mer

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2016

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2016 Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 216 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Patientnämnden. Region Östergötland

Patientnämnden. Region Östergötland Patientnämnden Patientnämnden Enligt lag om patientnämndsverksamhet m.m. (1998:1656) ska varje landsting/region och kommun ha en eller flera patientnämnder med uppgift att stödja och hjälpa patienter.

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret. Johan Herlitz. Professor i prehospital akutsjukvård

Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret. Johan Herlitz. Professor i prehospital akutsjukvård Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret Johan Herlitz Professor i prehospital akutsjukvård Västa Götalands Center för utveckling av prehospital akutsjukvård Högskolan i Borås och Sahlgrenska

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015 Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland

Läs mer

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting Lönestatistik Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är

Läs mer

Kömiljarden resultatet. Socialdepartementet

Kömiljarden resultatet. Socialdepartementet Kömiljarden 2009 - resultatet Kömiljarden 2009 - bakgrund Lanserades i Budgetpropositionen i september 2008 450 miljoner att dela på för de landsting som klarar att erbjuda 80 procent av patienterna besök

Läs mer

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index.

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index. Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2013 och 2012 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården. Kvalitetsindexet, som Hjärt-Lungfonden

Läs mer

Aktivitet och status Röd text = prioriterat O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status Röd text = prioriterat O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 121001 Resultat för åldersgruppen

Läs mer

Landstinget Blekinge och Landstinget Kronoberg Granskning av landstingens användning av Öppna jämförelser i hälso- och sjukvården

Landstinget Blekinge och Landstinget Kronoberg Granskning av landstingens användning av Öppna jämförelser i hälso- och sjukvården Revisionsrapport 2009-01-02 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Landstinget Kronoberg och Landstinget Blekinge Landstinget Blekinge och Landstinget Kronoberg Granskning av landstingens

Läs mer

Sjukvårdens utveckling över tid nationella trender och variationer mellan landstingen komplement till Öppna jämförelser hälso- och sjukvård 2013

Sjukvårdens utveckling över tid nationella trender och variationer mellan landstingen komplement till Öppna jämförelser hälso- och sjukvård 2013 Sjukvårdens utveckling över tid nationella trender och variationer mellan landstingen komplement till Öppna jämförelser hälso- och sjukvård 2013 2014-02-19 Inledning Här får du översiktlig bild av sjukvårdens

Läs mer

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post: Andel som känner sig mycket eller ganska stressad inför julen. Andel som får lite eller mycket sämre humör i julruschen Gotland 22 Stockholm 30 Stockholm 21 Södermanland 30 Uppsala 21 Västernorrland 30

Läs mer

Svensk Förening för Vårdhygien Dag Ström - 090421

Svensk Förening för Vårdhygien Dag Ström - 090421 Svensk Förening för Vårdhygien Dag Ström - 090421 Världen förändras och vi med den Svensk sjukvård i världsklass i avseendet medicinska resultat Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Världen förändras

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer