KAPADE TIDERNA. Halland VAD GÖR DU NÄR MEDIA KOMMER? Hallstahammar FULLTRÄFFEN I VÄSTMANLAND. Lars Arvidsson TURBO I LEDNINGEN DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KAPADE TIDERNA. Halland VAD GÖR DU NÄR MEDIA KOMMER? Hallstahammar FULLTRÄFFEN I VÄSTMANLAND. Lars Arvidsson TURBO I LEDNINGEN DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING"

Transkript

1 Hallstahammar FULLTRÄFFEN I VÄSTMANLAND DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING # 3 10 MARS 2005 TIDNINGEN FÖR DIG I FÖRSÄKRINGSKASSAN VAD GÖR DU NÄR MEDIA KOMMER? Lars Arvidsson TURBO I LEDNINGEN Halland KAPADE TIDERNA

2 10... har mycket goda resultat när det gäller återgång till arbetet! Rygginstitutet har mer än 40 års erfarenhet av arbetslivsinriktad rehabilitering och funktionsutredningar. Här presenterar vi resultatet av vår rehabilitering för Whiplashskadade Aktivitetsgraden har ökat med 61% vid uppföljningen för våra whiplashelever!!! Mer information hittar du på vår hemsida... Idag har vi korta väntetider på alla våra tjänster. Så tveka inte att ta kontakt för att få en snabbt och effektiv rehabilitering. Alla landets Försäkringskassor har avtal med oss. Rygginstitutet - Luleå Håkan Blom Tel: , Fax: Rygginstitutet - Sundsvall Helmut Kerschbaumer Tel: , Fax: Rygginstitutet samarbetar med Stiftelsen Centralfonden (CFS) Rygginstitutet - Stockholm Kjell Hedenus Tel: , Fax: Rygginstitutet - Växjö Kerstin Karlsson Tel: , Fax: Rygginstituet har kvalitetsäkrat sin verksamhet enligt ISO 9001:2000 sedan flera år. I tidigare nummer av tidningen Dagens Socialförsäkring, har Rygginstitutet presenterat dokumenterat bra resultatet av sin rehabilitering av personer med rygg- och nackbesvär stressrelaterade besvär whiplashskador Rygginstitutet/CFS - Marbella, Spanien Inga-Lill Åström Tel: , Fax: Apartado 192, ES Marbella Tel: Fax: www rygginstitutet se

3 # 3 Detta är sista numret till gamla prenumeranter KAN MAN FÅ Dagens Socialförsäkring skickad till sin hemadress? Detta är en av många olika frågor som jag har fått från er läsare sedan det första numret av Dagens Socialförsäkring kom ut i januari i år. Jag tänkte passa på att svara här på ett par av de vanligaste frågorna jag fått. Först detta med hemadressen. Tidningen skickas till alla som arbetar eller är förtroendevalda inom Försäkringskassan. Det innebär att den delas ut i postfacken till alla anställda medan de förtroendevalda får den skickad hem. Anställda som är sjuka eller föräldralediga ska få tidningen skickad hem. Detta sköts inom varje län. De första tre numren av DS har vi också skickat till alla som prenumererade på någon av de gamla tidningarna rfv.se och Social Försäkring. Men detta är alltså det sista numret som kommer automatiskt, från och med nu får den som vill ha tidningen prenumerera på den. En annan vanlig fråga gäller vårt intranät Fia och hur man kan komma åt den informationen. Redaktionen publicerar många nyheter på Fia och vi hänvisar också ibland här i tidningen till information som finns där. Tyvärr är Fia bara tillgängligt för den som sitter vid en dator som finns i Försäkringskassans nät i dag. Men de flesta rapporter och liknande dokument som vi hänvisar till finns tillgängliga på Försäkringskassans webbplats forsakringskassan.se AKTUELLT Förändringarna konkretiseras 4 Bättre rehabilitering kräver omställning 5 RFV 2004 för mycket prioriterades 6 SÅ GJORDE VI Halland kapade handläggningstiderna Hallstahammar träffade mitt i prick PROBLEMLÖSARNA Vad ska jag göra när media kommer? 18 Ängel eller häxa? Måste jag välja? 20 INTERVJU Lars Arvidsson, Boråsaren som ska vara motorn i förändringsarbetet FOKUS Sjukvården främjar långa sjukskrivningar 26 Förtidspensioner ökar i många länder 28 ÅSIKTER Landstingen måste ta större ansvar 31 Red ut missförstånden om Försäkringskassans roll 32 Politik inte bara att bestämma? 33 NÄST SIST Våga vårda värdeorden 34 PS Generaldirektör Curt Malmborg får sista ordet 36 ANDERS MALMSTEN REDAKTÖR DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING MARS

4 AKTUELLT 5MINUTER MED: FÖRÄNDRINGSARBETET DRAR IGÅNG Catharina Byström, Rationaliseringar ska ge nyutnämnd chefredaktör för Dagens Socialförsäkring. Byter mjölk mot socialförsäkringar Från kossan till kassan. Det steget tar Catharina Byström när hon i april lämnar Arla Foods för att bli chefredaktör för denna tidning. Vad fick dig intresserad av att börja jobba på Försäkringskassan? Jag gillar att jobba med frågor som berör många människor och socialförsäkringarna är onekligen något som berör alla. Det är också mycket spännande att få vara med om de stora förändringar som Försäkringskassan står inför. Men sedan tyckte jag att tidningen var väldigt bra och proffsig och det var lockande att få jobba med den. Varför är det lockande med förändringar? Det ger så stora förutsättningar till förbättring. På Arla jag var med om sammanslagningen med de danska mejerierna och såg att det gav stora möjligheter att höja kvaliteten när man såg över sitt arbetssätt. Vad har du gjort på Arla Foods? Jag har varit redaktör på informationsavdelningen. Senast var jag chefredaktör för personaltidningen men jag har även varit redaktör för intranätet. Hur länge har du jobbat på Arla Foods? Jag har nästan jobbat där i 12 år. Innan jag började på Arla jobbade jag på helt vanliga tidningar som Östgöta Correspondenten och Veckans Affärer. Redaktionen som du ska leda ansvarar både för nyheterna på intranätet Fia och för tidningen Dagens Socialförsäkring. Behövs verkligen båda medierna? Intranätets styrka är snabbheten att nå ut till alla med nyheter. Men en tidning har helt andra fördelar, man kan ta med sig den och läsa där man vill och den kan ge en fördjupning kring svårare frågor. Några av aktiviteterna Bättre och fler självbetjäningstjänster, internet och telefon Skapa gemensamma arbetssätt och enhetlig rättstillämpning Enklare regelverk Bättre stöd till handläggare Gemensam personalpolitik Långsiktig kompetensförsörjning Ett viktigt steg i Försäkringskassans förändringsarbete är att bedöma vilka rationaliseringar som är möjliga. Men inte för att banta utan för att omfördela, säger Curt Malmborg. Vision och målbild har nu lagts fast. Nu gäller det att bryta ner i etappmål och aktiviteter. Divisionerna och staberna inom Försäkringskassan lämnade i slutet av februari in förslag på aktiviteter. Aktivitetsplanerna innehåller allt ifrån gemensamt telefonnummer för hela landet till strategier för samverkan med andra myndigheter. De föreslagna aktiviteterna utgör grunden i förändringsarbetet och ska ge förutsättningar för att nå målbilden Det går att rationalisera Jag är övertygad om att det är möjligt att göra rationaliseringar som stärker kärnverksamhetens angelägna områden, framförallt i kontakten med de försäkrade. Det är jätteviktigt att trycka på när vi lämnar förändringsplanen till regeringen den 3 juni, säger Curt Malmborg. Än återstår dock mycket arbete och för att tidplanen ska hållas krävs att förändringsarbetet blir mer konkret. Curt Malmborg kommer därför att lägga en generell beställning till länskontoren och huvudkontoret, det vill säga ange Vårdcentralerna har inte tillräckliga resurser att ta hand om patienter med komplexa och långvariga problem. Det framgår av den tillsyn som Socialstyrelsen har gjort vid 200 vårdcentraler i landet. Många läkare anser att de har små möjligheter att påverka sjukskrivningarna. Det är svårt att bedöma patienternas arbetsförmåga och ofta är det patienten själv som avgör hur stor arbetsförmågan är. Bara 20 procent av vårdcentralerna har dokumenterade rutiner för hur långtidssjukskrivning ska i procent hur stor del av verksamheten som kan rationaliseras. Curt Malmborg betonar att Försäkringskassans förändringsarbete inte handlar om att banta organisationen utan om att omfördela resurser. Och att rationalisering både handlar om att skapa effektivare handläggning och om hur verksamheten ska bemannas. Vi talar om 20 procent Hur stora rationaliseringarna som är möjliga kan variera från område till område. Generellt talar vi om 20 procent, men på vissa områden kan vi ställa större krav. En viktig fråga blir att utreda huvudkontorets roll. Det uppdraget kommer att läggas på en utomstående utredare. Det är viktigt att vi blir mer precisa när det gäller vem som ska göra vad, till exempel arbetsfördelningen mellan försäkrings- och produktionsdivisionerna. I dag har vi en provisorisk lösning efter de riktlinjer som Georg-utredningen tog fram, säger Curt Malmborg. CHRISTER JÄRILD Läkare har svårt att bedöma ar hanteras och endast sex procent uppger att det finns kända skriftliga riktlinjer från cent ralt håll. Försäkringskassan är den part som vårdcentralerna samverkar mest med. 60 procent av vårdcentralerna har regelbundna möten med Försäkringskassan och de flesta övriga har det vid behov. Hälften har gemensamma riktlinjer med Försäkringskassan om samverkan kring långtidssjukskrivna. Synpunkterna går isär Synpunkterna på Försäkringskassan går isär. De flesta negativa synpunkterna handlar om att Försäkringskassan är dålig 4 DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING MARS 2005

5 AKTUELLT mer resurser ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING: Krav på bättre stöd FOTO: DENNY LORENTZEN - Generellt talar vi om 20 procents rationalisering. men på vissa områden kan vi ställa större krav, säger generaldirektör Curt Malmborg. betsförmåga på återkoppling och kontakt. En del anser att handläggningstiderna är för långa och att Försäkringskassan är för passiv. Men många beskriver också ett bra samarbete med korta och snabba kontaktvägar samt väl fungerande möten. Riktlinjer bör finnas Socialstyrelsen föreslår bland annat att det bör finnas riktlinjer för vårdcentralerna när det gäller sjukskrivning samt för hur de och andra aktörer ska samarbeta i enskilda patientärenden. Rapporten heter Sjukskrivningsprocessen i primärvården. EVA LINDÉN Läs mer om sjukvården och sjukskrivningarna på sidan 26. De nya metoderna har givit bra resultat i pilotområdena. Men det är bara början på arbetet med att införa ny metodik i ohälsoarbetet. Det kommer att krävas mycket tid, liksom en organisation och ett ledarskap som stöttar. Hittills har svårigheterna underskattats. Det framgår av Försäkringskassans slutrapport om regeringsuppdragen att utveckla den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Resultaten från uppdrag 1 att utveckla och pröva metoder för bedömning i sjukfallen, visar på bättre och tidigare insatser. I uppdrag två redovisas de metoder för handläggning av sjukfall och rehabiliteringsärenden som tagits fram av försäkringskassorna och RFV under senare år, och som nu håller på att införas i landet. Här redovisas också den utbildning som samtliga handläggare och berörda chefer på ohälsoområdet har fått. Utbildningen har mottagits mycket positivt på försäkringskassorna. Även det tredje uppdraget Faros att utveckla en gemensam organisation mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har varit framgångsrikt. I de fem pilotområden som prövat metoder för tidig bedömning har handläggare från Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen arbetat tillsammans. Man har format en arbetsprocess för hur arbetslösa sjukskrivna med flera ska få bra stöd från myndigheternas sida. När projektet upphörde i december var 28 procent av deltagarna i arbete eller yrkesutbildning. Såväl handläggare som deltagare är mycket nöjda med verksamheten. Men att det nu finns gemensamma metoder och strävan efter ett gemensamt förhållningssätt betyder inte att allt är klappat och klart. Arbetet är komplext. Det hela handlar om en långsiktig förändringsprocess. Viktiga slutsatser Fokus i ohälsoområdet har flyttats från rehabilitering till att omfatta alla åtgärder som görs för att förkorta ett sjukfall. Det komplexa utredningsarbetet har uppvärderats. Det behövs tid för metoddiskussioner och erfarenhetsutbyten. Metoderna måste vidareutvecklas, förfinas och införas i det dagliga arbetet. Det finns en uppenbar risk att de många långa sjukfallen äter upp den tid som behövs för nyorienteringen. Det krävs en organisation och ett ledarskap som stöder arbetssättet. Erfarenheterna av Faros tas nu tillvara i den samverkan som redan finns ute i alla län. EVA LINDÉN Vad innebär regeringsuppdragen? Arbetet har skett i tre deluppdrag som handlar om metoder för handläggning av sjukfall och rehabilitering (uppdrag 2), till exempel för tidig, fördjupad bedömning av arbetsförmåga och rehabiliteringsbehov (uppdrag 1). Dessutom har Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen prövat en gemensam organisation för framför allt arbetslösa sjukskrivna (uppdrag 3). Uppdrag 1 och 3 har genomförts i fem pilotområden: Haparanda-Övertorneå, Norrköping, Västerås, Västra Frölunda samt Blekinge. Arbetet har bedrivits under , och är en fortsättning på Prohälsa, det vill säga det utvecklingsarbete som försäkringskassorna och RFV startade DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING MARS

6 AKTUELLT Årsredovisningen visar bättre res Socialförsäkringen Årsredovisning för budgetåret 2004 På de flesta områden visade socialförsäkringsadministrationen bättre resultat 2004 än Men möjligen spändes bågen för högt, skriver RFVs generaldirektör och styrelseordförande Anna Hedborg i RFV:s sista årsredovisning. Alltför mycket prioriterades vilket har gjort att organisationen inte riktigt orkat gå i mål med allt. Det totala resultatet bedöms som acceptabelt. Områdena ekonomisk familjepolitik, ekonomisk äldrepolitik och hälso- och sjukvårdspolitik får Nu minskar 2-årsfallen Under hösten skedde ett trendbrott och antalet sjukfall är nu lägre än för ett år sedan. Staplarna anger skillnaden mellan värdet i år och värdet för samma månad förra året. Mörkgrönt anger minskning. För första gången sedan 1997 minskar ohälsotalet och för första gången sedan 1998 minskar sjukfallen över två år. Regeringens mål att antal sjukfall över ett år ska minska med tio procent kommer troligen att nås. Däremot ökar antalet personer med sjuk-och aktivitetsersättning kraftigt. Minskningen av sjukpenningdagarna har hittills följt planen för en halvering till Det är dock osäkert om dagarna även i fortsättningen kommer att kunna minska i takt med planen. Det är rimligt att tro att det är de mest okomplicerade fallen som har prioriterats hittills. När det gäller sjukersättning är ökningen oroande men samtidigt väntad. Särskilt oroande är att många yngre får ersättning. Om målet ska nås, det vill säga att det genomsnittliga antalet nybeviljade sjukersättningar per år fram till 2008 inte är större än antalet 2002, så måste nybeviljandet nu minska. Det som väcker mest oro när det gäller utvecklingen av sjukfrånvaron är att så många permanent slås ut. Alldeles för få kommer tillbaka till arbete efter långtidssjukskrivning eller sjukersättning. Sammantaget har resultaten på ohälsoområdet blivit bättre. Administrationens arbete har bidragit bland annat genom gemensamma metoder, attitydpåverkan och samverkan med andra aktörer. Alla län har kommit igång med sitt Tillsyn och länsrättsbeslut tyder på god rättssäkerhet ÖVERKLAGANDEN kom in till länsrätten förra året. Det är en kraftig ökning jämfört med 2002 och Ärenden om sjukpenning och bostadsbidrag samt mål om arbetsskadeförsäkring och sjukersättning hör till dem som ökat kraftigast. Men med tanke på hur många beslut som Försäkringskassan fattar varje år är antalet överklaganden mycket få. En orsak till ökningen tror man kan vara den mer strikta tillämpningen inom ohälsoområdet samt lagändringar. Länsrätten ändrade Försäkringskassans beslut i 15 procent av fallen vilket var samma andel som året innan. Även de flesta tillsynsinsatser under året visar att tillämpningen kan betraktas som likformig och rättssäker. Resultatet är en förbättring jämfört med Helhetsintrycket dras dock ner av de allvarliga bristerna på sjukförsäkringsområdet, bland annat när det gäller att följa lagstiftningen VI SER TILL HELA MÄNNISKAN! Resultaten talar för Mösseberg! Vill du se resultat förbättrad arbetsförmåga, kompletta utredningar och fullständig dokumentation räcker det att du lägger Mösseberg RehabCenter på minnet. Ohälsotalets utveckling Våra kvalitetssäkrade över tid program följer sjustegsmodellen och SASSAM och ger bästa tänkbara förutsättningar för framgång, med kundbetyget 9,8 av 10 möjliga. 43,2 FMU 42,4 ARU med neuropsykologisk testning Arbetslivsinriktad rehabilitering stress, smärta... För bokning/mer info ring ! 39 Mösseberg RehabCenter Box 733, Falköping Telefon DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING MARS 2005

7 ultat 2001 men mycket återstår Förklarande text när det behövs kan se ut så här betyget bra. Men det sammanfattande omdömet dras ner av resultaten på området ersättning för arbetsoförmåga och handikappolitiken där resultaten bedöms som acceptabla. Det övergripande 0 målet för administrationen är att socialförsäkringen ska skötas rättssäkert och effektivt samt lika för kvinnor och män så att tilltron bevaras och stärks. RFV bedömer att man kommit något närmare målet men att mycket återstår att göra. förändringsarbete. Men arbetet kommer att behöva pågå under flera år. I årsredovisningen konstateras att det nya arbetssättet är mer tidskrävande. Anna Hedborg skriver att det riskerar att till en början öka spridningen av resultaten. Några län går snabbt fram. För andra tar det litet längre tid. Några resultat: 68 procent hade fått ökad arbetsförmåga ett halvår efter avslutad samordnad rehabilitering vilket är samma andel som Försäkringskassorna köpte arbetslivsinriktad rehabilitering för 971 miljoner vilket innebär att hela den anslagna summan användes. Troligt är att fler personer än året innan har fått insatser. Fler dagar med rehabiliteringspenning betalades ut. 70 procent av de som varit sjukskrivna längre än 60 dagar fick besked om vem som är deras kontaktperson på Försäkringskassan, ett bättre resultat än 2003 då andelen var 55 procent. Avstämningsmöten genomfördes oftare men fortfarande för sällan. De deltidssjukskrivna svarade för 34 procent av antal ersatta dagar en ökning med 3 procentenheter. Utredningar om förutsättningar för att efter ett år byta ut sjukpenning mot sjukersättning gjordes i alldeles för få ärenden. EVA LINDÉN Ohälsotalets utveckling över tid 43,2 Sedan januari 2004 minskar ohälsotalet. Den totala minskningen motsvarar på årsbasis drygt 4,5 miljoner ersatta dagar. Ohälsotalet är ett mått på de samlade utbetalningarna för sjukfrånvaro. 42, Flera pappadagar och bättre kunskap om pensionerna Kunderna nöjdare KUNDUNDERSÖKNINGEN VISAR ett trendbrott. På samtliga sex områden var betygen bättre än För bemötande och information är betygen de bästa sedan undersökningen startade I befolkningen som helhet minskar dock tilltron, ett öde som Försäkringskassan delar med samtliga organisationer i image-undersökningen. Försäkringskassans image har dock försämrats mer än de övriga organisationernas med ett undantag, Arbetsförmedlingen. Papporna tar ut en större andel av föräldrapenningen. Underhåll regleras i ökad utsträckning direkt mellan föräldrarna. Tillgängligheten för och bemötandet av personer med funktionshinder har delvis förbättrats. Här finns brister men också kunskaper och verktyg. Kundbetygen var något högre än Minskade genomströmningstider har ökat tillgängligheten till tandvård för äldre. Tillgänglighet till internationell vård Effektiviteten ökar EFFEKTIVITET ÄR ett komplicerat mått som vägs samman av kvalitet och produktivitet. De flesta kvalitetsmått har utvecklats positivt. Det gäller genomströmningstider, kundbetyg och antal långa sjukfall. Däremot sjunker produktiviteten totalt sett, men det beror främst på ökad satsning på kvalitet inom ohälsoområdet. På övriga områden är produktiviteten oförändrad. Detta är en besvikelse eftersom ÄHS (ärendehanteringsstödet) hittills inte har givit de förväntade rationaliseringseffekterna. har ökat bland annat genom det europeiska sjukförsäkringskortet. Sverige är det land som, tillsammans med Norge, har lyckats bäst med att lansera kortet. 1,7 miljoner svenskar har beställt det. Fler människor har kunskap om ålderspensionssystemet. Kortare genomströmningstider GENOMSTRÖMNINGSTIDERNA har minskat för de flesta ärendeslag där mätningar görs, till exempel de som beslutas av socialförsäkringsnämnd. Dessutom har spridningen mellan länen blivit mindre. Resultaten beror på ett målmedvetet arbete av försäkringskassorna. Dock ökar den redan långa genomströmningstiden för arbetsskadelivränta. Tiden för sjukpenning var densamma 2004 som Nya Försäkringskassan Inrättandet av den nya Försäkringskassan en av de största organisationsförändringar som gjorts inom svensk statsförvaltning kan möjligen ha en uppbromsande effekt på resultatutvecklingen. Men på lite längre sikt bör den nya sammanhållna myndigheten innebära att olika utvecklingsinsatser får snabbare genomslag än hittills. DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING MARS

8 Verksamheten vid Alfta Rehab Center är fokuserad på arbetslivsinriktad rehabilitering. Vi vill bidra till att minska antalet långtidssjukskrivningar och sjuk- och förtidspensioneringar, vilka idag utgör betydande påfrestningar för såväl individer som för försäkrings- och pensionssystemen. ATT PRODUCERA arbetslivsinriktad rehabilitering Det operativa arbetet vid Alfta Rehab Center bedrivs i team: läkare, sjukgymnast, sjuksköterska, friskvårdare, psykolog/kurator, bildterapeut och yrkesvägledare, vilka arbetar tätt samman i vältrimmade arbetslag. En central person i teamens verksamhet är BIRGITTA ARONSSON, som arbetat här i snart tre decennier. Birgittas funktion är att samordna rehab/utredningsarbetet så att detta blir optimalt för alla parter arbetsgivare, försäkringskassa och den försäkrade. Birgitta ser även till att allt "flyter bra", både för uppdragsgivaren och Alfta Rehab Centers multiprofessionella team. ALFTA REHAB CENTER BOX ALFTA TELEFON TELEFAX

9 FÖRSÄKRINGSKASSAN I KALMAR: Delar av verksamheten flyttas till vårdcentralerna Samtidigt som Försäkringskassans länsorganisation i Kalmar koncentrerar verksamheten till tre orter, föreslås att delar av verksamheten placeras på vårdcentralerna. Bakgrunden är den omorganisation som planeras i länet. Huvuddragen i förslaget går ut på att koncentrera försäkringsverksamheten i länet till kuststäderna Kalmar, Västervik och Oskarshamn. För att behålla närheten till medborgarna föreslås samtidigt att delar av verksamheten samlokaliseras med vårdcentraler i de orter som berörs av koncentrationen. På sikt planeras samlokalisering även på övriga orter i länet. Enligt förslaget ska tjänstemän bemanna vårdcentralerna efter behov och efterfrågan, det ska inte vara någon permanent placering. Förutom kundtjänstpersonal kommer även utredare och samordnare att finnas på vårdcentralerna. Försäkringsslag som berörs är sjukförmåner och familj, handikapp och äldreförmåner. Förslaget på koncentrering av verksamheten till tre orter har fått kritik från vissa kommuner för försämrad tillgänglighet. Men Hans Körge, som är projektledare för omorganisationen, tycker tvärtom att förslaget tillgodoser både behovet av närhet och behovet av ökad samverkan med andra aktörer. Jag tror att vi kan effektivisera handläggningen och ändå ha kvar anknytningen till de mindre orterna. När det gäller sjukförmåner är det en komplex handläggning som är beroende av att samverkan fungerar. Den kommer att gynnas av att närheten till vården blir bättre. Förslaget är nu ute på remiss och vecka 10 ska ett första beslut om bemanning och inre organisering vara klar. CHRISTER JÄRILD Kalmar Västervik Oskarshamn Koncentrerat. Handläggningen koncentreras till tre kuststäder medan övrig verksamhet samlokaliseras med vårdcentraler. PÅ GÅNG... RIKSDAG OCH DEPARTEMENT AKTUELLT 15/3 Socialförsäkringssystemen i framtiden Socialförsäkringsutskottet håller seminarium. 16/3 Proposition Vissa socialförsäkringsfrågor. 23/3 Proposition Ändrade regler för underhållsstöd. 23/3 Proposition Ett reformerat bostadsbidragssystem. 29/3 Barnfamiljernas ekonomi Föräldraförsäkringsutredningen håller seminarium. FÖRSÄKRINGSKASSANS UPPDRAG 15/3 Förutsättningarna att införa ett könsneutralt barnbidrag. 31/3 Utvecklingen av familjeförmåner enligt EG-bestämmelser. Gemensamma tag mot fusk i Dalarna/Gävleborg 31/3 Preliminär bedömning av effekter av elektroniskt informationsutbyte. ETT NYBILDAT SAMVERKANSORGAN på länsnivå i Dalarna och Gävleborg ska bekämpa ekonomisk brottslighet. I år prioriteras bland annat bedrägerier inom socialförsäkringen. I samverkansgruppen ingår landshövdingarna, länspolischeferna, länsåklagarna samt cheferna för Försäkringskassan, Skatteverket och Kronofogdemyndigheten i de båda länen. Det känns väldigt bra att bedrägerier mot socialförsäkringen lyfts fram, säger Stefan Paavo, länsdirektör vid Försäkringskassan i Dalarna. Vi har haft problem med att våra polisanmälningar om misstänkta bedrägerier lagts ned av åklagaren. Stefan Paavo är redan överens med chefsåklagaren om att gemensamt gå igenom fjolårets 14 anmälningar från Försäkringskassan för att se varför de blev nedlagda. Chefsåklagaren hoppas också kunna utse en speciell åklagare som tar hand om alla våra anmälningar. SVEN-ERIK JOHANSSON Samverkar. Stefan Paavo i Dalarna jobbar över länsgränserna. I FÖRSÄKRINGSKASSAN 15/3 Chefsmöte i Försäkringskassan Förändringssekretariatet har bjudit in 300 chefer på strategisk och operativ nivå till dialog om förändringsarbetet. 16/3 Medborgaren i fokus Konferens om erfarenheter av finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. Arrangör är Försäkringskassan tillsammans med AMS och Sveriges Kommuner och Landsting. Övergång från socialbidrag till arbete ska utredas STURE KORPI, generaldirektör för Statens institutionsstyrelse, SiS, ska utreda hur övergången från socialbidrag till arbete kan underlättas för personer i arbetsför ålder. Han ska bland annat kartlägga och analysera det stöd dessa personer får från Försäkringskassan, arbetsförmedlingen och socialkontoren så att allas kompetens tas till vara. Han ska även se över de olika typer av samverkan kring dessa personer som finns inom och mellan stat och kommun. Utredningen ska vara klar den 1 november Myndigheter kan slås samman i Norge UNDER VÅREN KOMMER den norska regeringen att överlämna en proposition till stortinget om att slå ihop den norska försäkringskassan (trygdeetaten) med arbetsmarknadsmyndigheten (A-etat) till en ny statlig arbets- och socialförsäkringsmyndighet. Det aviserade arbets- och socialminister Dagfinn Høybråten i samband med trygdeetatens dag nyligen /3 Regional konferens i Västerås för försäkringsdelegationer /3 Regional konferens på Sigtunahöjden för försäkringsdelegationer. 5/4 Familjepolitik för 2000-talets familjer Försäkringschefskonferens i Stockholm. 13/4 Försäkringskassans styrelse sammanträder. DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING MARS

10 Vändningen i Halland: Ärendehögar per vecka tillfällig föräldrapenning Halland: Vi var sämst i landet på tillfällig föräldrapenning och var tvungna att göra någonting, säger Eva Laid Sebelius vid kundtjänsten i Halmstad. Kicki Ehn vid kundtjänsten i Varberg håller med: Det blev bara värre och värre. När det var som värst var det väldigt frustrerande. Hur mycket vi än jobbade märktes inget resultat. Idag är läget radikalt annorlunda. Handläggarna inom kundtjänsten hinner inte bara med den tillfälliga föräldrapenningen, de får även mer tid över för de övriga ärendeslagen. Framgången bygger på extra insatser i form av övertid, mer direkthandläggning, kortare bevakningstid, tydligare prioritering och höjd status för ärendeslaget. När vi vände utvecklingen jobbade vi övertid, säger Eva Laid Sebelius, en av 17 handläggare vid kundtjänsten i Halmstad. De som kunde handlägga tillfällig föräldrapenning fick sedan jobba med det två hela dagar i veckan. Plus att någon arbetade med det på heltid hela veckan. Innan dess hade vi börjat försöka få föräldrar att använda föräldratjänsten, säger Sirje Petersson, även hon vid kundtjänsten i Halmstad. Vi plockade ut de ärenden som kom från Internet och snabbehandlade dem. Så att det skulle löna sig att gå den vägen. Eva Laid Sebelius berättar att de tidigare tog de kompletta ärendena först, därefter de som fått förtur efter att ha ringt DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING MARS 2005

11 Efter en lång tid med problem med långa handläggningstider för tillfällig föräldrapenning har Försäkringskassan i Halland lyckats vända trenden och hitta en stabil lösning. Idag får drygt 90 procent sin ersättning inom 30 dagar. I somras var motsvarande andel endast strax över 30 procent. Tidigare låg man sämst till, nu ligger man bland de främsta. TE XT: SVEN-ERIK JOHANSSON FOTO: KATRIN SVENSSON Från sämst till bäst Kicki Ehn och Susanne Rickardsson, kundoch klagat, och slutligen äldsta ärendet först enligt rättviseprincipen. Det gjorde att högarna bara växte eftersom de äldsta ärendena ofta var krångligast. Gjorde man 50 ärenden så märktes det inte i korgen, säger Sirje Petersson. Dessutom ringde folk hela tiden. De var irriterade och undrade varför inte pengarna kom. I dag tar handläggarna fortfarande de kompletta ärendena först, men därefter försöker de komplettera ofullständiga ärenden direkt eller under bevakningsperioden på 14 dagar. Några förturer finns inte. Vi har också lärt oss att stå ut med att tillfälligt se högarna växa i de andra ärendeslagen, säger Eva Laid Sebelius. Vi vet att vi kommer att hinna ta itu med dem också. Meningen är att varje handläggare ska kunna tre till fyra ärendeslag. Men just tillfällig föräldrapenning ska alla kunna eftersom det är ett så stort ärendeslag. I dag kan en vecka för Eva Laid Sebelius se ut så här: tillfällig föräldrapenning måndag-tisdag, aktivitetsstöd onsdag, bostadsbidrag torsdag och föräldrapenning fredag. Anitha Johansson. Hoppas på bra rutiner framöver. Så att alla ärendeslag betas av varje vecka. Det hindrar inte att handläggarna ibland kraftsamlar kring tillfällig föräldrapenning liksom kring bostadstillägg till pensionärer. Det gäller också vid vågen av bostadsbidrag i slutet av året. Även aktivitetsstödet har en topp varje månad när stödet ska betalas ut. Alla ärendeslag måste hållas under kontroll, säger Sirje Petersson. Fortsättning på nästa sida 2004 DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING MARS

12 Nu har vi fått tid även för andra Fortsättning från föregående sida tjänsten i Varberg, bekräftar det usla utgångsläget innan arbetet med tillfällig föräldrapenning började vända. Hur hopplöst och frustrerande det kunde vara att aldrig få se ärendehögarna minska. Det var lätt att motivationen tröt, säger Susanne Rickardsson. Det märktes inte att man gjorde ett ärende. Hon tycker ändå att det var en utmaning att få jobba bort ärendehögarna. Det var nästan som om luf- ten gick ur en när de var borta, säger hon. Samtidigt var det en seger att vi hade fixat det, fyller Kicki Ehn i. Det var skönt att se att övertiden på lördagarna under hösten gav resultat. I Varberg grep man sig an ärendehögarna genom att några under en period tog de allra äldsta ärendena och några de yngsta. Började med lätta ärenden Vi följde ett schema ingen jobbade med att enbart beta av de äldsta ärendena eftersom de ofta var svårare och tog längre tid, säger Kicki Ehn. För att snabbare minska högarna tog handläggarna de lätta ärendena först och lade tillfälligt tillbaka de som behövde kompletteras. Det var även vissa grupper av handläggare som bara arbetade med tillfällig föräldrapenning utan att behöva svara i telefon. Vi använde också en utbildning om sjukpenninggrundande inkomst till att handlägga gamla ärenden, berättar Susanne Rickardsson. Idag är lättnaden stor bland de 14 handläggarna i Varberg över att situationen vänt till det bättre. Arbetet i kundtjänsten är inte längre så tungrott. Vi känner att vi fått tid över även för de andra ärendeslagen, säger Kicki Ehn. Men samtidigt finns det en groende oro för att det ska bli nya brandkårsutryckningar och mer övertid. Ska det hålla måste vi slå vakt om bemanningen, säger Susanne Rickardsson. Sirje Petersson. Försöker styra föräldrarna till internet. Goda resultat har uppnåtts Förändringsarbetet med den tillfälliga föräldrapenningen har lett till flera goda resultat: Ärendehögarna har fortsatt att vara låga efter att de betats av. De senaste årens trend med växande ärendehögar under vintermånaderna har brutits. Genomströmningstiderna har minskat drastiskt. Från 108 dagar i augusti förra året till 29 dagar i december. Förbättringen märks. Susanna Olsen, chef för telefonkundtjänsten, märker direkt när handläggningen förbättras. Andelen tillfällig föräldrapenning som avslutats inom 30 dagar har ökat från 32 procent i februari förra året till 95 procent i december. ÄHS-enkäten i januari i år visar en markant förbättring av arbetsbelastningen. Även handläggningstiderna för de andra ärendeslagen i kundtjänsten har avsevärt förbättrats. Förbättringen avspeglas i telefonkundtjänsten DEN SNABBARE HANDLÄGGNINGEN av tillfällig föräldrapenning har fått ett tydligt genomslag i telefonkundtjänsten. Väntetiderna för att komma fram har blivit kortare, säger Susanna Olsen, chef för telefonkundtjänsten i Halland. Även antalet samtal som rör försenade utbetalningar har blivit färre. Vi slipper också irriterade kunder som inte fått sina pengar. Tidigare blev det en ond cirkel. När handläggningen av tillfällig föräldrapenning tog för lång tid ringde de försäkrade och undrade när de skulle få 100% Nu når Halland målet Tillfällig föräldrapenning beslutad inom 30 dagar, 2004 Hallands län Samtliga januari 2004 december sina pengar. När det sackar i ett ärendeslag på det sättet så påverkas vårt totala inflöde av samtal direkt, säger Susanna Olsen. Det drabbade inte bara kundtjänsten i Halland utan även de övriga fyra län som ingår i den samverkande telefonkundtjänsten Kust-till-kust. Tidigare låg vi klart sämre till än de andra länen, säger Susanna Olsen. 12 DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING MARS 2005

13 ärendeslag Annars riskerar vi att falla ned igen. Anitha Johansson är chef för kundtjänsten i Varberg. Hon tycker att det viktigaste nu är att hålla alla ärendeslag på en rimlig nivå. Tidigare hade vi dålig struktur på handläggningen och vi chefer var dåliga på att ge di- rektiv. Handläggarna sprang mellan ärendehögarna och oroade sig för de andra ärendeslagen. Det var inte riktigt fokus på tillfällig föräldrapenning. Anitha Johansson tycker att en hel del har uppnåtts. Effektiviteten har Fortsättning på nästa sida Så här gjordes förändringen DE VIKTIGASTE FRAMGÅNGSFAKTORERNA I ARBETET MED TILLFÄLLIG FÖRÄLDRAPENNING: 1 Ärendehögarna betades av Fortsatt prioritering av tillfällig föräldrapenning. Direkthandläggning. Kompletta ärenden avgörs inom en vecka. Uppgifter som saknas begärs in omgående. Bevakningstiden vid komplettering av handlingar kortades från en månad till 14 dagar. De som handlägger tillfällig föräldrapenning fick arbeta telefonfritt i största möjliga mån. Bemanningen gjordes utifrån beräknat inflöde av ärenden. Vid veckovisa produktionsmöten följdes förra veckans produktion upp i relation till målen. För att inte hamna i brandkårsutryckning satsades på förebyggande åtgärder. En tydlig prioriteringsordning infördes för varje ärendeslag i kundtjänsten. Eva Laid Sedelius. Har lärt sig stå ut med växande högar. För att öka motivationen hos handläggarna arrangerades korgstrukturen i ärendehanteringsstödet så att volymerna kunde påverkas och handläggaren se resultatet av sin insats. Vändning frigör resurser Det svåra är att göra vändningen, att både direkthandlägga nya ärenden och jobba i bakvattnet med de gamla. Det säger Åsa Ohlsson-Drangel (bilden), chef för kundtjänsten i Halland. Hon började på Försäkringskassan i september förra året. Första uppgiften blev att få ordning på den tillfälliga föräldrapenningen. Vi klarade inte de uppsatta målen för handläggningen, säger Åsa Ohlsson-Drangel. Det ledde till att många missnöjda kunder som inte fick sin utbetalning i tid i stället besökte eller ringde till kundtjänsten för att fråga om sitt ärende. På så sätt ökade arbetsbelastningen. De som hörde av sig fick förtur vilket ledde till att de började ringa oftare. Ärendena tog allt längre tid. Vi hamnade i en ond cirkel. När inflödet sedan ökade växte ärendehögarna eftersom tillfällig föräldrapenning inte prioriterades i förhållande till de andra ärendeslagen. Punktinsatser i form av övertid och särskilda TFP-grupper sattes in. Men när handläggarna väl fått ned volymen gick kraften ur och de orkade inte hålla fokus, säger Åsa Ohlsson-Drangel. Högarna växte igen, till som mest ärenden. En del var redan gjort när hon började sitt arbete. Högarna hade minskat till en rimlig nivå och arbetet med att prioritera mellan ärendeslagen skulle inledas. Det fanns till en början en oro hos handläggarna i kundtjänsten att för mycket resurser till tillfällig föräldrapenning skulle gå ut över de andra ärendeslagen. Men i stället har det visat sig att satsningen frigjort resurser även för övriga ärendeslag. Det är den viktigaste framgången att vi med lika bemanning kunnat förkorta handläggningstiderna inom samtliga ärendeslag inom kundtjänsten, säger Åsa Ohlsson-Drangel. Arbetssättet i kundtjänsten förändrades så att vissa dagar gick alla in och handlade tillfällig föräldrapenning. Bemanningen gjordes flexibel efter inflödet av olika ärenden. Till exempel arbetar fler med tillfällig föräldrapenning när vinterkräksjukan slår till, säger Åsa Ohlsson-Drangel. Antalet ärenden är påverkbart Som mest har kundtjänsten idag 2000 ärenden för tillfällig föräldrapenning på en vecka. I det läget försöker hon anpassa bemanningen utifrån inflödet. Resultatet ses direkt i inkommandekorgen i ärendehanteringsstödet. Vi har en korg för varje kontor så att antalet ärenden blir påverkbart. En annan sak var att försöka komma åt tidstjuvar genom att minimera antalet gånger ett ärende öppnas. Nu får man inte öppna ett ärende utan åtgärd. Tidigare kunde det hamna i olika vänta-högar. Så ska det vara men det finns säkert mer att göra. Jag tror att vi nått procent av hur vi kan jobba optimalt, säger Åsa Ohlsson-Drangel. Det svåra framöver anser hon vara att upprätthålla den höga nivån och ligga kvar på minst 90 procents andel handlagda ärenden inom 30 dagar. Det var därför med viss lättnad hon ringde några dagar efter DS besök i Halmstad och rapporterade att de färska januarisiffrorna hamnat på 92,76 procent, vilket placerar Halland på en tredjeplats bland länen. DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING MARS

14 Fortsättning från föregående sida höjts och likformigheten har ökat, bland annat genom kompetensutveckling, där medarbetarna fått sitta i grupper med en som kan litet mer, till exempel om sjukpenninggrundande inkomst. Framöver hoppas hon på bra rutiner och hjälpmedel. Till exempel nya mallbrev. Hon ser också fram emot det nya ärendehanteringsstödet som kommer i april. Har vi ett uppdrag ska vi klara det, slår hon fast. Det är inte kul att bli utmålad som sämst. Kicki Ehn: Vi har burit bördorna ihop. 1. Så här gör vi idag Kicki Ehn och Susanne Rickardsson, kundtjänsten i Varberg beskriver hur de idag handlägger tillfällig föräldrapenning: På morgonen går de in i bevakningskorgen i det datorbaserade ärendehanteringsstödet (ÄHS) och går igenom de ärenden som markerats med röda klockor. Det är ärenden där bevakningstiden gått ut utan att kompletterande handlingar kommit in. Vi ringer en gång till den försäkrade eller arbetsgivaren för att få in handlingar. Eller så skickar vi ett brev. Vi ligger på litet mer helt enkelt. Sedan kan vi sätta en ny bevakning på en vecka. 2. Sedan går de till korgen för inkomna handlingar och kompletterar de ärenden som går att komplettera. De tittar även efter om det kommit in nya journalanteckningar (någon kan ha ringt in en uppgift eller meddelat något i ceptionen). Därefter är det dags för kor- re- 3. gen med inkommande nya ärenden. De ärenden som inte behöver kompletteras handläggs direkt. De andra går till bevakningskorgen som ofärgade klockor. Bevakningstiden är 14 dagar. Vi har också en korg där vi kan lägga svårare utrednings- ärenden, till exempel med komplicerad utredning av sjukpenninggrundande inkomst. Dessa ärenden tar en specialist hand om. Åttio handläggare i kundtjänsten Kundtjänsten i Halland finns i Halmstad, Hylte, Laholm, Falkenberg, Varberg och Kungsbacka. Totalt arbetar 80 personer inom kundtjänsten, inklusive telefonkundtjänsten. De handlägger flera olika ärendeslag: tillfällig föräldrapenning och aktivitetsstöd fullt ut, bostadstillägg till pensionärer till 90 procent, bostadsbidrag till 70 procent och föräldrapenning till 10 procent (enstaka dagar). Susanne Rickardsson: TIdigare var det mycket fram och tillbaka. 14 DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING MARS 2005

15 HALLSTAHAMMAR träffar mitt i prick FOTO: CONNY SILLÉN Vi har otrolig koll på läget. Det säger Lars-Göran Tjärnhell, områdeschef på Försäkringskassan i Hallstahammar i Västmanland, när han försöker förklara varför de har så bra resultat. Hallstahammarkontoret toppar nämligen klart tabellen i Västmanland. Den tabell som blir resultatet när poängen i Måltavlan, länets resultattävling, läggs samman. Hur höjer man kvaliteten i arbetet? Hur ökas produktiviteten? Det är frågor som alla organisationer och företag brottas med. Försäkringskassan i Västmanland tar hjälp av den tävlingsinstinkt som vi alla, mer eller mindre, har inom oss. Medlet är Måltavlan, en lika enkel som snillrik konstruktion. Vilka målen är och hur de värderas kan variera en aning, diskussion pågår kontinuerligt. Sista kvartalet förra året var det elva mål som spänner över hela verksamhetsfältet. Sammanlagt gav de 135 poäng och pengar, diplom och ära. Måltavlan har länet arbetat med sedan mitten av 1990-talet. Det blir gärna så att man fortsätter att vara bra på det man redan är bra på, säger Robert Granath, länsdirektör. Systemet med riksmål, som vi hade tidigare, understödde det. Men en av tankarna bakom Måltavlan är att det ska vara lönsamt att lägga kraften där bristerna finns. Når man målet ska man satsa på något annat. Därigenom styr Måltavlan resursfördelningen. Styrkortet fungerar i detta avseende på liknande sätt som riksmålen, menar Robert Granath. Det är bra och finns med som grund för Måltavlan men är för abstrakt för att fungera för handläggaren i det dagliga arbetet. Även egna länsmål Måltavlan följer inte bara riksmålen eller styrkortet. Vi formulerar också egna länsmål. Det gör att vi lättare kan målsätta även annat än ohälsomålen. Och så jämför man med övriga Sverige vars resultat poängsätts enligt den egna modellen. En titt i tabellen visar att Västmanland står sig mycket väl i konkurrensen. Men de andra länen har ju inte fått vara med och diskutera poängsyste- Fortsättning på nästa sida DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING MARS

16 Länet har fått en förändringskultur Fortsättning från föregående sida I Topp. Vi kan inte komma högre, men vi satsar på att ligga kvar i topp, säger Lars-Göran Tjärnhell. met, säger Robert Granath som svar på en möjlig invändning. Nu spelar det inte så stor roll. Måltavlan fungerar inom länet och är en del i det ständiga arbetet med att förbättra sig. Göran Wictorin är utvecklingschef på länskontoret i Västerås. Han lyfter fram vikten av resultatkultur och resultatdialog. Resultatdialogen började vi med Den påminner om den dialog som Riksförsäkringsverket fört med kassorna. Vi upprättar en form av kontrakt med de kontor som visat svaga resultat på något område där de förbinder sig att arbeta på ett visst sätt. Men vi försöker också formulera kontrakt där framgångsrika kontor åtar sig att sprida sina erfarenheter. Det här har drivit fram en stark resultatkultur i länet, säger Göran Wictorin. Ingemar Meurke, också utvecklingschef, betonar framgångsfaktorerna. 10 poäng innebär fullträff Sista kvartalet förra året omfattade Måltavlan 11 olika mål: Mäns andel av föräldrapenningdagarna, genomströmningstider för socialförsäkringsnämndsärenden (utom livräntor), samma för livräntorna, genomströmningstid för LASS-ärenden, korrekta beslutsunderlag, sjukfall över 2 år, antalet nettodagar i sjukförsäkringen, andelen dagar med partiell ersättning, stycktider (en rad olika ärendeslag), personalens sjukfrånvaro, och personalens frisknärvaro. Toppresultat ger tio poäng. I några fall kan man få några bonuspoäng. Ohälsomålen ger 30 poäng jämfört med till exempel pappamålet som ger 10, säger Ingemar Meurke, utvecklingschef på länskontoret, som förklaring till hur viktningen fungerar. Ohälsan får fler mål och blir därmed tyngre i sammanräkningen. Så här kan ett mål utformas: Mål 5: Genomströmningstiden för LASS-ärenden ska understiga 140 dagar. Poäng Dagar Vi har börjat tala mer om det som är bra istället för det dåliga. De som har bra resultat och bra erfarenheter får berätta hur de gör. Det gör också att vi i ledningen blir mer involverade i verksamheten. Vad gör då ledningen när något kontor tappar fart? Jo, man ser till exempel till att ge extra resurser eller ökat stöd från centralt placerade konsulter. Eller, vilket har hänt och åter är aktuellt, slår man ihop kontor. Det är det som kommer att ske med Köping som sladdar rejält. En orsak är den snabba personalomsättningen för några år sedan och den nedåtgående spiral som följde. Och eftersom Försäkringskassan i Västmanland lika lite som någon annan har något överflöd av resurser att spela med blir en sammanslagning med Arboga lösningen. Därigenom minskar sårbarheten och en ny grund läggs för arbetet för att få nya diplom på väggen. Bra underlag för utvecklingssamtal Resultaten i Måltavlan blir naturligtvis ett underlag i direktörens utvecklingssamtal med områdescheferna. Det är bra och positivt att ha med sig, säger Robert Granath, men det gäller att inte bara titta nedåt. Det blir lätt destruktivt. För det är klart att det är tungt att ligga i botten. Men det går att jobba sig uppåt. L a r s - G ö r a n Tjärnhell är områdeschef i Hallstahammar. Han vet att det går att ta sig upp. Det är inte alla år som Hallstahammar haft de närmast enastående resultat som de uppvisar i senaste mätningen. Han håller med om att det är tungt att ha dåliga resultat. Förändringen för oss startade när vi slog ihop Hallstahammar och Surahammar (idag finns bara service, ingen handläggning, i Surahammar). Lars-Göran Tjärnhell konstaterar att det inte rört sig om några dramatiska förändringar. De jobbar på det hela taget i dag som de gjorde tidigare. Personalen, de som vet bäst, har stort inflytande över arbetet. Tar tid innan resultaten kommer Ofta har man inte tillräckligt med is i magen vid förändringar. Det tar ett tag innan resultaten infinner sig, innan man får en ketchupeffekt. Men varför är resultaten så bra i Hallstahammar? Är ni fler? Har ni mer resurser? Är personalen bättre utbildad? Nej, svarar Lars-Göran Tjärnhell. Men vi har låg personalomsättning och vi har lyckats få en bra mix, allt från 25-åringar till 60-plussare. Och vi har, med tanke på hur det ser ut inom Försäkringskassan, en hygglig blandning av män och kvinnor. Åtta av de 40 anställda är män. Vi är ett rätt så normalt försäkringskontor, ett tiotal har akademisk utbildning men de flesta är långvägare. Beror det på dig? Jag är väl en liten pusselbit. Men vi har koll på läget, säger han. Det gör att vi snabbt kan gripa in och parera om vi ser att det uppstår en svacka någonstans. Det gäller att ha koll. Inget händer av sig självt. När vi slog ihop kontoren blev vi inte fler men vi blev mer flexibla och mindre sårbara. Vi hade också gott om tid. Vi visste ett halvår i förväg att vi skulle slås samman och vi gjorde klart att det inte skulle bli ett nytt men större kontor utan ett nytt med det bästa från de båda kontoren. Fokusera på det kontoret var bra på Vändningen kom genom att inledningsvis fokusera på det kontoret var bra på och sedan låta det positiva dra med sig det mindre bra. 16 DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING MARS 2005

17 På väg upp. I Sala är resultaten på väg åt rätt håll, menar Susanne Norlin, områdeschef Hur gör man nu när man ligger i topp? Vi kan kanske inte bli mycket bättre, men vi kan satsa på att ligga kvar i topp. Och det blir alltid nya mål. Vi har fått blodad tand. Lars-Göran Tjärnhell har arbetat i Hallstahammar sedan Tidigare har han bland annat arbetat på Försäkringskassan i Enköping. Vad händer när ett kontor blir framgångsrikt? Kastar de andra områdescheferna lystna blickar efter resurserna? Blir länsledningen klåfingrig och vill flytta resurser för hela länets bästa? Nej, inget sådant. Däremot väcks andra kontors nyfikenhet på hur de burit sig åt. Men man hjälps förstås åt i länet. Så har till exempel Hallstahammar ställt upp och svarat för utbildning för nyanställda i Sala och Lars-Göran Tjärnhell vikarierade på deltid en period i Sala innan Susanne Norlin i september flyttade från Arbogakontoret till Sala som områdeschef. Lars-Göran Tjärnhell fungerade som hennes mentor. Visst är det svårare när man är därnere. Men då gäller det att förstärka det positiva som ändå alltid finns. Det där känner man till i Sala. Ett kontor som har haft det tungt i några år men där vändningen nu kommit. Det är fortfarande långt till Hallstahammars imponerande poängskörd men när resultaten för det sista kvartalet 2004 summerades visade det sig att Sala hade haft den bästa resultatutvecklingen. Och därmed ett nytt diplom att sätta på väggen, det var ett tag sedan sist det hände. Glädjen var tydlig hos personalen, berättar Susanne Hallstahammar långt över snittet Hallstahammar toppar med 114 poäng av 135 möjliga. Genomsnittet för samtliga kontor i länet blev 68. Bättre än genomsnittet i landet som ligger på 50 poäng. 50 Kontoren Hallstahammar Riket Norlin. Äntligen, det går att vända en dålig utveckling. Vi försöker fokusera på det som faktiskt fungerar. Det är jobbigt att vara sist. Personalen känner att de aldrig får någon uppskattning för det de gör, för att de jobbar och sliter. Men nu går utvecklingen åt rätt håll. Sala ligger i topp när det gäller pappamålet. Kontoret ligger bra till med de partiella ersättningarna och stocken av sjukskrivna krymper. Det betyder dock inte att allt Aktuellt är frid och fröjd. Åtminstone en del av orsaken till de senaste årens dåliga resultat ligger i den dåliga ekonomin. Länets sämsta. Det ledde till att man fick minska Aperso- nalen och kontoret kom in i en trist nedåtgående spiral. Att tre kontor med olika kulturer för några år sedan slogs ihop bidrog säkert också, åtminstone under B en tid, till den svaga resultatutvecklingen. Personalomsättningen har också varit stor. Hur det blir i år är ännu oklart. D Säkert är dock att Sala liksom Försäkringskassan i sin helhet står inför ekonomiskt snåla tider. Personalstyrkan kommer att krympa igen. N Omorgarniserar arbetet Det går aldrig att slå sig till ro, konstaterar Susanne Norlin. Sala kommer nu att omorganisera sitt arbete eftersom man nu blir färre. Vi måste vara medvetna om, M och acceptera, att vi kommer att få en liten svacka, att produktionen går ner under en tid. Men det är lättare nu när vi är inne i en positiv spiral. H Men, säger Susanne Norlin, Salakontoret är känt för att vara en trevlig arbetsplats. De anställda trivs här även F när det är tungt. Och det är ju onekligen en framgångsfaktor att ta till vara. ANDERS LJUNGBERG Så gjorde vi N Åsikter L Vinsterna I M Bästa resultat ger kronor till kontoret. För Västeråskontoret blir summan av storleksskäl Bästa resultatförbättring ger kronor. N Västeråskontoret får kronor. Och så diplom samt det viktigaste äran! Avslutat ärende I G O M DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING MARS Fokus

18 PROBLEMLÖSARNA Under vinjetten PROBLEM- LÖSARNA publicerar vi varje månad frågor som vi fått från personal i Försäringskassan. Frågorna kan komma från en person men de kan också vara flera personers berättelser som vävts samman till en frågeställning. Oavsett bakgrunden så ändrar redaktionen alltid detaljer för att det inte ska vara möjligt att identifiera de inblandade personerna. Varje fråga besvaras av två olika experter på området. SKRIV TILL OSS om ditt problem! Ta kontakt med oss på redaktionen om du har ett problem du tycker vi ska ta upp. Redaktionen Dagens Socialförsäkring Stockholm - ringskassan.se Trycket från medierna på Försäkringskassan är stort. Det går inte en dag utan att vi kan läsa, se eller höra om Försäkringskassan i såväl lokalpress som rikspress, i radio och television. Kontakten med medier kan gälla allt från statistikuppgifter till hårdhänt granskning av Försäkringskassans verksamhet. Men hur är det då att svara på frågor från journalister? Karin är ganska ny som chef och har på kort tid haft många kontakter med media. SAMMANSTÄLLT AV CHRISTER JÄRILD Illustration: MAGDALENA WENNBERG LAVEBRATT När media knackar p Karin berättar: Mediekontakter är inte alltid ett problem, det är samtidigt spännande och ger en extra kick i vardagsrutinerna. Men det finns delar som är svåra att hantera. Ett generellt problem är hur man får ut sitt budskap och hur man enkelt förklarar komplicerade ämnen. Tidspressen Journalisterna har ju oftast vinkeln klar, det är den lilla människan mot den elaka myndigheten. Hur kan man vända på situationen och istället få bra press i svåra ämnen? Ett annat problem är tidspressen, det är svårt att alltid leva upp till mediernas krav på snabbhet. Därför tycker jag själv att det är viktigt att ur den första kontakten få så mycket information som möjligt. Jag har flera gånger begärt att få se frågorna eller åtminstone veta frågeställningen. Men oftast möter jag ett hårdnackat motstånd, i alla fall på begäran att få se frågorna. Själv tycker jag att det borde underlätta för journalisterna eftersom vi kan ge snabbare service. Vid ett tillfälle när ett tv-team var här fick jag lite övergripande veta vad ämnet skulle vara. Ställde helt andra frågor Jag förberedde mig noga, men när teamet var här och kamerorna påslagna, ställdes det helt andra frågor. Att man inte vet hur det man säger vinklas eller klipps in är ett stort osäkerhetsmoment. Om det gäller tv kommer jag nog i fortsättningen avböja intervju på plats och be att få svara på frågor i direktsändning. Risken blir väl då å andra sidan att det i programmet framstår som om jag helt vägrat ställa upp. Lätt bli provocerad Det är också osäkert när man kan delegera frågorna till andra personer. Vi har mycket kunnigt folk här, men jag kan inse att en del inte är lämpliga på grund av att de lätt blir provocerade och går i försvar. Ska jag undvika att hänvisa till dessa personer? Bör man istället ha kontaktpersoner för media? 18 DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING MARS 2005

19 Presschefen: Målet är korrekt rapportering Frågan hur vi kan få bra press återkommer ofta till mig. Frågan är bara vad som är bra press. I vår mediepolicy heter det att vi ska se till att medierna får möjlighet till korrekt rapportering om socialförsäkringen och Försäkringskassan. Men mediekontakterna syftar också till att stödja våra verksamhetsmål. Våra kunder och andra runt försäkringen är ju också mediekonsumenter. å dörren Bra relationer med medierna uppstår inte över en dag. Det är ett arbete som kräver öppenhet och respekt för mediernas roll i samhället. Till exempel måste vi ha förståelse för att medierna arbetar med nyheter och därför har en tidspress. Medierna ska granska vår verksamhet, det är bra för oss. Det stärker förtroendet för Försäkringskassan. Som skattefinansierad verksamhet har vi en skyldighet att genom medierna redovisa hur vi använder de medel som vi beslutar om. Medierna vill vara självständiga, de vill inte gå i någons ledband. Det handlar om att deras läsare och tittare ska ha förtroende för dem. Det är ett av skälen till att de inte vill visa frågor i förväg. Däremot bör man alltid få veta vad frågorna ska handla om i stort. Förberedelse är ett av nyckelorden när man ska möta journalister. Man ska aldrig ta en intervju oförberedd. Vid en första kontakt med journalister bör man därför ta reda på vad det ska handla om. Om kontakten är på telefon ber man att få återkomma om man inte är helt säker på hur man vill svara. Innan man återkommer bör man gå igenom vad man faktiskt vill säga alltså det Karin kallar för budskap. När det är dags för intervjun ska man se till att få säga det man vill. Man bör också tillsammans med den som arbetar med presskontakter gå igenom vilka frågor som kan komma och försöka ta fram svar på dem. I mötet med journalister är det viktigt att komma in på det som är mest väsentligt. Man kan inte vänta på att rätt fråga kommer. Om det gäller TV eller radio är det viktigt att säga det man vill få fram tidigt i intervjun. Kan man dessutom säga det med en slående formulering ökar chansen för att det kommer med. En teknik för att klara det är att bygga broar. Till exempel svara: Jo, men det väsentliga är eller och det kan vara på sin plats att tillägga och på det sättet komma in på det man vill säga. Jag tycker inte att Försäkringskassan ska ha särskilda talesmän eller taleskvinnor. Journalisterna vill tala med experter som kan försäkringen eller med beslutsfattare. Kontaktpersoner som hjälper medierna hitta rätt, är däremot en annan sak. Robin Lapidus är presschef på Försäkringskassan. Han har även lång erfarenhet av journalistyrket, bland annat från tidningen Kommunaktuellt. Informationschefen: Nyckeln är att vara öppen och tillgänglig Länsorganisationen Uppsala arbetar aktivt med att bygga goda relationer med lokala massmedia. Det gör vi genom att vara så tillgängliga och öppna som möjligt. Har man en bra dialog är det sällan problem att få korrigera felaktiga uppgifter eller citat. Det har till och med hänt att vi fått igenom ändringsförslag på rubriker och inte så sällan blir det ingenting alls efter att journalisten fått prata med rätt person och fått förklarat för sig hur en viss fråga ligger till. Detta hände senast efter programmet Uppdrag granskning då UNT, Uppsala nya tidning ville veta om vi hade eller hade haft bonussystem. Då vi fått förklara vad den i programmet kallade bonusen handlade om och att vi inte betalar ut ersättningar i form av engångsbelopp för övertidsarbete i dagsläget, ströks artikeln i tidningen. Genom medieträning och diskussioner i organisationen försöker vi skapa ett förhållningssätt gentemot media så att vi agerar på ett professionellt sätt vid mediekontakter. Jag är noga med att alltid be att få läsa citat och kontrollera faktauppgifter och försöker sprida det till alla som blir kontaktade av media. I de flesta fall får jag information då någon blivit kontaktad av media och jag har då möjlighet att reagera om någonting är på väg att bli tokigt. Jag har också en ambition att ingen medarbetare ska få veta någonting nytt om organisationen direkt via media. Detta kan jag då ofta åtgärda genom att lägga ut information på intranätet innan artikeln/intervjun trycks/sänds. Anette von Troil, informationschef och pressansvarig vid Försäkringskassans länsorganisation i Uppsala DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING MARS

20 PROBLEMLÖSARNA Från god fe till ond häxa Ibland känns det jättejobbigt när man måste neka någon ersättning, säger Maria, utredare på Försäkringskassan. Som att gå från att vara god fe till ond häxa. Den klassiska rollkonflikten att å ena sidan skapa en bra och stödjande relation till den person man ska hjälpa och å den andra fatta beslut som ibland går personen emot det är något som många handläggare inom Försäkringskassan känner av då och då, inte minst de som arbetar inom sjukförsäkringen. Möjligen kan man säga att det kanske mer handlar om två sidor av samma roll. Men oavsett hur man väljer att beskriva det, kan det upplevas som ett problem. Maria är utredare och har jobbat på Försäkringskassan i sex år. Hon och hennes kollegor tycker att den här konflikten har blivit mer påtaglig under senare år. Försäkringskassan ska mer noggrant pröva rätten till ersättning. Strävar efter bra relation Man strävar alltid efter en bra relation med den försäkrade, att skapa förtroende och få personen att känna att man vill göra det bästa möjliga av situationen. Men ibland kan det bli tydligt att personen inte längre har rätt till ersättning. Att hon faktiskt har en arbetsförmåga, antingen i sitt eget jobb eller mer allmänt. I vissa fall kan detta bli jobbigt, det känns som om man sviker. Särskilt om det är en något äldre person som förmodligen kommer att få svårt att få nytt arbete. Agneta, som har arbetat med sjukförsäkringen i många år, både utredning och samordning, tycker framför allt att det kan kännas problematiskt när hon får ta över sjukfall som redan pågått länge och hon upptäcker att tidigare handläggaren gjort alltför generösa bedömningar. Och kanske dessutom att den försäkrade inte har klart för sig vad som gäller. Lätt känna sig som en okänslig byråkrat Finns det redan planerade eller pågående åtgärder i sjukfallet gäller det att inte dundra på utan styra varsamt i rätt riktning. Men ändå kan man känna sig som en okänslig byråkrat. Hon är själv noga med att redan från början informera om vad som gäller, men det hjälper inte alltid. När reglerna slår orimligt hårt mot någon, men jag ändå inte tycker att jag kan göra annorlunda då kan jag må riktigt dåligt. Och särskilt om jag inser att personen inte har förstått att detta skulle kunna hända. Särskilt påfrestande är det när man inte är säker på om man gjort rätt. ILLUSTRATION: MAGDALENA WENNBERG LAVEBRATT Då är det lätt att älta och undra, att ta med sig bekymren hem. Även om man har diskuterat ärendet med försäkringsläkare och kollegor. Maria säger att en del av hennes kollegor till och med undrar om de ska orka jobba kvar. Visserligen har det blivit tydligare vad som gäller under senare tid. Lagar och allmänna råd har ju alltid funnits, men nu har vi till exempel haft seminarier om lika tillämpning och det finns metodstöd. Så på så sätt har det blivit bättre. Men det räcker inte. Hur man än vrider och vänder på det ska vi göra bedömningar. Och bedömningar kan alltid ifrågasättas. EVA LINDÉN Dubbelt. Att vara handläggare kan kännas som att växla mellan ängel och häxa. Försäkringsexperten: Det professionella förhållningssättet är grunden För att undvika situationer som är känslomässigt påfrestande är det viktigt att ha ett professionellt förhållningssätt. Det innebär att förstå vilken roll man har och att vara tydlig och rak när man pratar med den försäkrade. Handläggarna har en svår roll många gånger, menar Kristina Hylén Bengtsson. Det gäller att lyssna men inte låta sig dras med i den försäkrades problem. Om man blir alltför känslomässigt engagerad riskerar man att lova saker man sedan inte kan stå för. Att ha en viss distans är viktigt för att kunna vara till hjälp för den försäkrade och se möjligheter och inte bara hinder. Det är också viktigt för att orka med arbetet år efter år. Att från första början ge tydlig information om regler och hur Försäkringskassan arbetar är A och O, till exempel att rätten till sjukpenning inte är en gång för alla given under en sjukperiod utan gäller under vissa förutsättningar. Då blir det mindre svårt både för den försäkrade och för handläggaren om rätten till ersättning måste ifrågasättas. I det professionella förhållningssättet är det viktigt att ha försäkringen som utgångspunkt. Det låter självklart men förtjänar att upprepas. Först när kraven för rätten till sjukpenning är uppfyllda kan annat diskuteras. Till exempel vad som kan behöva göras för att någon ska kunna gå tillbaka till arbetet. Kristina Hylén Bengtsson, är projektledare på avdelningen för sjukförmåner vid Försäkringskassans huvudkontor 20 DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING MARS 2005

Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005

Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005 Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005 INLEDNING... 1 METOD... 1 ATT ARBETA MED METODSAMLINGEN... 1 ÖVERGRIPANDE FRÅGOR...

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Implementering av verksamhet 3.4.4

Implementering av verksamhet 3.4.4 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-05-27 Rev 2013-06-04 Diarienummer UAN-2013-0313 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Implementering av verksamhet 3.4.4 Förslag

Läs mer

Försäkringskassans verksamhetsstrategi

Försäkringskassans verksamhetsstrategi Strategi 1 (12) Försäkringskassans verksamhetsstrategi Inledning Socialförsäkringarna är samhällets grundläggande ekonomiska trygghetssystem. Försäkringskassans roll är att rättssäkert och effektivt administrera

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012

Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Punkt 3 Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012 Svar på regleringsbrevsuppdrag Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm

Läs mer

Felaktiga utbetalningar och brott mot socialförsäkringen

Felaktiga utbetalningar och brott mot socialförsäkringen SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Felaktiga utbetalningar och brott mot socialförsäkringen Uppdraget Försäkringskassan ska enligt regleringsbrev 2009 redovisa en bedömning

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Välkommen! Informationsmöten Regeländringar i sjukförsäkringen Arbetsgivare. PDF created with pdffactory trial version

Välkommen! Informationsmöten Regeländringar i sjukförsäkringen Arbetsgivare. PDF created with pdffactory trial version Välkommen! Dagens möte Regeländringar i sjukförsäkringen hur påverkar det dig som arbetsgivare Nya effektiva samverkansformer mellan Försäkringskassan och dig som är arbetsgivare presentation av nya kontaktvägar

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Slutbetänkandet Försäkringskassan - den nya myndigheten (SOU 2003:106)

Slutbetänkandet Försäkringskassan - den nya myndigheten (SOU 2003:106) REMISSYTTRANDE 1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Slutbetänkandet Försäkringskassan - den nya myndigheten (SOU 2003:106) Inledning Riksförsäkringsverket ställer sig bakom utredningens förslag att

Läs mer

Uppdraget ska följa projektbeskrivningen i ansökan till uppdragsgivaren. Se bilaga 1.

Uppdraget ska följa projektbeskrivningen i ansökan till uppdragsgivaren. Se bilaga 1. Samordningsförbundet Skellefteå 2007-03-13 Stellan Berglund Uppdragsavtal angående projektet Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och

Läs mer

Frukostmöte Försäkringskassan 9 oktober 2014. Välkomna!

Frukostmöte Försäkringskassan 9 oktober 2014. Välkomna! Välkomna! Försäkringskassan i Sverige Försäkringskassans uppdragsgivare är regeringen Myndigheten leds av en generaldirektör (GD) Uppdraget Medborgarna Ska snabbt och rättssäkert få beslut om det ekonomiska

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar uppföljning av första kvartalet 2011

Försäkringskassans kontrollutredningar uppföljning av första kvartalet 2011 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (9) Försäkringskassans kontrollutredningar uppföljning av första kvartalet 2011 Inledning Välfärdssystemen finansieras solidariskt med skattemedel. För att upprätthålla legitimiteten

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (11) Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 Inledning Försäkringskassan ska verka för en lagenlig och enhetlig rättstillämpning av socialförsäkringen och andra förmåner

Läs mer

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen? 2016-12-16 1 (5) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 2 Funktion för koordinering 1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

Läs mer

Om Försäkringskassan Juni 2010 Sida 1

Om Försäkringskassan Juni 2010 Sida 1 Om Försäkringskassan Juni 2010 Sida 1 Välkommen till Försäkringskassan Försäkringskassan informerar om och hanterar Sveriges viktigaste trygghetspaket socialförsäkringen. Den innehåller totalt närmare

Läs mer

Från socialbidrag till arbete

Från socialbidrag till arbete Från socialbidrag till arbete Lättläst Sammanfattning Betänkande av Utredningen från socialbidrag till arbete Stockholm 2007 SOU 2007:2 Människor med ekonomiskt bistånd ska kunna få arbete Det här är en

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18

Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18 2011-06-30 Dnr Af-2011/145023 Sida: 1 av 8 Socialdepartementet cc Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18 Arbetsförmedlingens yttrande begränsas

Läs mer

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete Foto: Mattias Ahlm Effektiv väg tillbaka till arbete Våra socialförsäkringssystem ska handla om att rätt ersättning ska gå till rätt person. De ska vara robusta och hålla in i framtiden och de ska sätta

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Nordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen

Nordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen Den glömda försäkringen Arbetsskadeförsäkringen är den glömda socialförsäkringen. Allmänhetens och politikernas uppmärksamhet riktas till andra delar av det allmänna försäkringssystemet; ålderspensionsförsäkringen,

Läs mer

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Få ihop text och bild Regeringens åtgärdsprogram Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Försäkringskassans uppdrag och roll Information arbetsgivarverket 1 hösten 2016 Att förebygga sjukfrånvaro Sjukpenningtalet

Läs mer

Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid

Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid 1 (10) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Punkt 2 Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid Postadress Besöksadress

Läs mer

Uppdragsavtal angående Inflytandeprojekt inom Föreningarnas Hus i Skellefteå

Uppdragsavtal angående Inflytandeprojekt inom Föreningarnas Hus i Skellefteå Samordningsförbundet Skellefteå 2008-06-11 Stellan Berglund Uppdragsavtal angående Inflytandeprojekt inom Föreningarnas Hus i Skellefteå 1 Parter Mellan Samordningsförbundet Skellefteå (nedan kallad uppdragsgivaren)

Läs mer

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2490 av Johan Forssell m.fl. (M) Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Inledning Tillväxt och välfärd är kommunicerande kärl. Tillväxt skapar förutsättningar för en utbyggd välfärd och en möjlighet

Läs mer

Svar på ISF:s rapport 2014:1 Effekterna av handläggarnas attityder på sjukskrivningstiderna

Svar på ISF:s rapport 2014:1 Effekterna av handläggarnas attityder på sjukskrivningstiderna 1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Svar på ISF:s rapport 2014:1 Effekterna av handläggarnas attityder på sjukskrivningstiderna ISF har som del av ett egeninitierat projekt studerat betydelsen av

Läs mer

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM Försäkringskassan IKEM Sid 1 November 2016 IKEM Regeringen har gett Försäkringskassan uppdraget att bidra till att nå ett sjukpenningtal på högst nio dagar vid utgången av år 2020 bidra till att sjukskrivningarna

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år

Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år Träder i kraft den 1 juli 2008 respektive den 1 jan 2009 Jan Regeringen vill effektivisera sjuk-skrivningsprocessen och öka möjligheterna för sjukskrivna

Läs mer

Tillfällig. föräldrapenningen. vid vård av barn som fyllt 12 men inte 16 år. Vem kan få tillfällig föräldrapenning?

Tillfällig. föräldrapenningen. vid vård av barn som fyllt 12 men inte 16 år. Vem kan få tillfällig föräldrapenning? Tillfällig föräldrapenning vid vård av barn som fyllt 12 men inte 16 år FK 4089-B_Fa I vissa fall kan du få tillfällig föräldrapenning för ett barn som fyllt tolv år. Det gäller om barnet har en sjukdom

Läs mer

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 1 Verksamhetsplan & budget Finsam Karlskoga/ Degerfors för Perioden 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom Degerfors och

Läs mer

Arbetslöshetskassorna som administratör av aktivitetsstöd

Arbetslöshetskassorna som administratör av aktivitetsstöd 2012-02-21 registrator@finance.ministry.se registrator@employment.ministry.se Skrivelse med anledning av slutrapport Samverkansuppdrag om utveckling av metoder för redovisning av resultat av arbetet mot

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Myndighetsranking 2010

Myndighetsranking 2010 Myndighetsranking 2010 Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag Rapport från Företagarna december 2010 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Så gjordes undersökningen...

Läs mer

Svar på begäran om yttrande om vissa ändringar i sjukförsäkringen

Svar på begäran om yttrande om vissa ändringar i sjukförsäkringen 1(5) Datum Diarienummer 2011-06-16 2011-99 Er referens 120-2867-2010/11 Enhetschef Dan Ljungberg 08-58 00 15 21 dan.ljungberg@inspsf.se Socialförsäkringsutskottet Sveriges riksdag 100 12 Stockholm Svar

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Nej till sjukpenning Vad hände sen?

Nej till sjukpenning Vad hände sen? Social Insurance Report Nej till sjukpenning Vad hände sen? ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Christina Olsson Bohlin 08-786 95 83 christina.olsson.bohlin@forsakringskassan.se

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05

Läs mer

Time Cares tjänsteerbjudande

Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Care tjänsteerbjudande Hur utbildar och stöttar vi våra chefer att leda verksamheter där varje krona har en berättelse och varje minut ett

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål.

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål. Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Vår beteckning (anges vid kontakt med oss) Er beteckning 2015-04-02 CJ Ju2014/7269/DOM Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen (SOU 2015:46)

Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen (SOU 2015:46) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-06-30 S2015/3232/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011 Uppdaterade

Läs mer

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson Information ST-läkare 29 September 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Uppföljning av bl.a. Migrationsverkets långa handläggningstider i tillståndsärenden

Uppföljning av bl.a. Migrationsverkets långa handläggningstider i tillståndsärenden Justitieombudsmannen Cecilia Renfors BESLUT Datum 2016-06-23 Dnr 2132-2015 Sid 1 (7) Uppföljning av bl.a. Migrationsverkets långa handläggningstider i tillståndsärenden Beslutet i korthet: Sedan flera

Läs mer

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson Information AT-läkare 24 Augusti 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun RAPPORT Vård och omsorg, Staffanstorps kommun Datum: 2014-09-15 Susanne Bäckström, enhetschef Alexandra Emanuelsson, kvalitetsutvecklare Gustav Blohm, kvalitetsutvecklare 2(13) Intervjuer med boende Genomförande

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinje 2005-03-09 Riktlinje för rehabilitering KS-193/2005 026 Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinjen anger hur Norrköpings kommun som arbetsgivare ska arbeta med arbetslivsinriktad

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning?

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Lättläst. Om du har en funktionsnedsättning

Lättläst. Om du har en funktionsnedsättning Lättläst Om du har en funktionsnedsättning Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

Vägledning för sjukskrivning

Vägledning för sjukskrivning Vägledning för sjukskrivning för tydligare och säkrare sjukskrivningar Artikelnr 2007-114-83 Redaktör David Svärd Sättning Edita Västra Aros AB Foto Framsida: Staffan Larsson/KI Sidan 4: Matton Images

Läs mer

SAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten

SAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten SAMS Umeå Projektförslag Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten 1. BAKGRUND Gruppen som saknar sjukpenninggrundad inkomst (SG1) har historiskt

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-22 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Sydsverige Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans medicinska underlag

Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans medicinska underlag Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans Intygstjänster 2014-2015 Sid 1/22 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Revisionshistorik... 2 1. Inledning... 3 2. FK AF1 - Skapa medicinskt vid

Läs mer

Systemskifte pågår 2007-12-17

Systemskifte pågår 2007-12-17 2007-12-17 Systemskifte pågår En rapport som belyser konsekvenserna av den borgerliga regeringens försämringar i trygghetssystemen. Rapporten behandlar den första delen i det systemskifte i socialförsäkringarna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i april 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i april 2011 Blekinge, 13 maj 2011 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i april 2011 Antalet nyanmälda platser ökar kraftigt Under den senaste månaden nyanmäldes 670 1 lediga platser till länets arbetsförmedlingar,

Läs mer

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal Presentationstitel Månad 200X Sida 1 Gemensam kartläggning Gemensam kartläggning är

Läs mer

* Skatteverket. Skatteverkets Kanalstrategi

* Skatteverket. Skatteverkets Kanalstrategi * Skatteverket Skatteverkets Kanalstrategi Framtagen av Charlotte Rylander 2010 * Skatteverket 2(8) Kanalstrategi 1 INLEDNING Skatteverkets långsiktiga mål är att medborgare och företag har förtroende

Läs mer

Sjukfrånvarons utveckling

Sjukfrånvarons utveckling Dialogmöte den 16 november 2015 Hallands, Jönköpings och Västra Götalands län Sjukfrånvarons utveckling Peje Bengtsson, analytiker vid avdelningen för analys och prognos Sid 1 16 november 2015 Dialogmöte

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan Rutin för ansökan om medel från Samordningsförbundet i Halland (se även bilagan till denna blankett) Den 1 januari 2004 infördes en permanent möjlighet till finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet

Läs mer

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Sjukförsäkringsreformen: så blev det Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Fackförbundet ST 2010. Referens: Roger Syrén, utredare: 070 600 51 24 roger.syren@st.org

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter Processledarutbildning Dag 1

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter Processledarutbildning Dag 1 Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter Processledarutbildning Dag 1 Bakgrunden - sammanfattad i fem punkter De kommunala arbetsmarknadsenheterna står inför stora utmaningar och

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 13 oktober 2011 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011

Läs mer

Tidig och samordnad rehabilitering Årsrapport 2009

Tidig och samordnad rehabilitering Årsrapport 2009 Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Tidig och samordnad rehabilitering Årsrapport 2009 1. VERKSAMHETENS UPPDRAG

Läs mer

Sjukskrivningsprocessen

Sjukskrivningsprocessen Sjukskrivningsprocessen - en process med många aktörer Emma Eriksson Lokalt samverkansansvarig emma.m.eriksson@forsakringskassan.se FÖRSÄKRINGSKASSAN Förmåner inom socialförsäkringen exklusive pension

Läs mer

MYNDIGHETSRANKING Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag

MYNDIGHETSRANKING Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag MYNDIGHETSRANKING 2013 Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag Rapport Oktober 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Så gjordes undersökningen... 4 Vilka myndigheter

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Processtyrningsmodell FAROS

Processtyrningsmodell FAROS Processtyrningsmodell FAROS P R E - S A M V E R K A N SAMVER KAN 1 Behovsbedömning Rehab. utredning Ärende förbereds för samverkan 2 Beredning AF-FK gemensam bedömning av AR 3 Behovsanalys 4 Introduktion

Läs mer

ANALYSERAR 2005:23. Försäkringskassans metodundersökning 2004 En sammanfattning av åtta studier

ANALYSERAR 2005:23. Försäkringskassans metodundersökning 2004 En sammanfattning av åtta studier ANALYSERAR 2005:23 Försäkringskassans metodundersökning 2004 En sammanfattning av åtta studier Utgivare Upplysningar Beställning Försäkringsdivisionen Enheten för forskning och utveckling Pernilla Tollin

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar - Andra tertialen 2014

Försäkringskassans kontrollutredningar - Andra tertialen 2014 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (10) Försäkringskassans kontrollutredningar - Andra tertialen 2014 Inledning En av Försäkringskassans grundläggande uppgifter är att säkerställa att felaktiga utbetalningar inte görs

Läs mer

Sjukskrivningsmiljarden

Sjukskrivningsmiljarden Sjukskrivningsmiljarden 2010 11 Nya miljarder under två år ska fortsätta utveckla arbetet med sjukskrivningar Den så kallade sjukskrivningsmiljarden kom till för att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

Effektiv vård SOU 2016:2

Effektiv vård SOU 2016:2 ISF1007, v1.3, 2015-11-19 REMISSVAR 1 (5) Datum 2016-05-23 Kompetensområde medicin Malin Josephson malin.josephson@inspsf.se Effektiv vård SOU 2016:2 Sammanfattning ISF avstyrker förslaget att kraven på

Läs mer

Sänkta trösklar högt i tak

Sänkta trösklar högt i tak Sänkta trösklar högt i tak Arbete, utveckling, trygghet Lättläst Lättläst version av FunkA-utredningen Stockholm 2012 SOU 2012:31 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av

Läs mer

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna?...1 Kontakt med vården...1 Första kontakten...1 Om vi blir förkylda...2 Norrbottningarnas betyg

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Anna Pettersson Westerberg Innehåll Sjukförsäkringen på kort och lång sikt kort sikt: översynen av sjukförsäkringsreformen lång sikt: socialförsäkringsutredningen

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Metodstöd. Avstämningsmöte. Projektet Rätt förmån - Rätt ersättning

Metodstöd. Avstämningsmöte. Projektet Rätt förmån - Rätt ersättning Metodstöd Avstämningsmöte Projektet Rätt förmån - Rätt ersättning 2006-05-04 Projektledare: Kristina Hylén Bengtsson Dokument id: 1.1 Metodstöd Avstämningsmöte Datum: 2006-05-04 2(13) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Lättläst. Socialförsäkringen

Lättläst. Socialförsäkringen Lättläst Socialförsäkringen Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige.

Läs mer

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands Lättläst Om du bor eller arbetar utomlands Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

2007:1. Kundmätning 2007. En mätning av spontana kundmöten i telefon- och besökskundtjänst ISSN 1652-9863

2007:1. Kundmätning 2007. En mätning av spontana kundmöten i telefon- och besökskundtjänst ISSN 1652-9863 2007:1 Kundmätning 2007 En mätning av spontana kundmöten i telefon- och besökskundtjänst ISSN 1652-9863 Statistikrapport administrationsstatistik Kundmätning 2007 En mätning av spontana kundmöten i telefon-

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Ekobrottsmyndighetens inriktning för verksamheten Juni 2014 Reviderad juni 2016

Ekobrottsmyndighetens inriktning för verksamheten Juni 2014 Reviderad juni 2016 Ekobrottsmyndighetens inriktning för verksamheten 2015-2017 Juni 2014 Reviderad juni 2016 Datum 2014-06-27 2016-06-30 (uppdaterat) Ert datum Sida EKOBROTTSMYNDIGHETENS INRIKTNING 2015-2017 För att konkretisera

Läs mer

Introduktion till regeringsuppdraget. automatiserad ärendehantering

Introduktion till regeringsuppdraget. automatiserad ärendehantering Introduktion till regeringsuppdraget automatiserad ärendehantering Innehåll 1. Inledning 1 Bakgrund 2 Syfte 3 2. Förberedelser 4 Intervjuer 5 Planera för processanalyser 6 Anlita seminarieledare 6 Rapportera

Läs mer

Kartläggning socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum:

Kartläggning socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: Kartläggning socialsekreterare 2016 Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 2016-03- 31 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet SSR:s

Läs mer