KAPADE TIDERNA. Halland VAD GÖR DU NÄR MEDIA KOMMER? Hallstahammar FULLTRÄFFEN I VÄSTMANLAND. Lars Arvidsson TURBO I LEDNINGEN DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KAPADE TIDERNA. Halland VAD GÖR DU NÄR MEDIA KOMMER? Hallstahammar FULLTRÄFFEN I VÄSTMANLAND. Lars Arvidsson TURBO I LEDNINGEN DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING"

Transkript

1 Hallstahammar FULLTRÄFFEN I VÄSTMANLAND DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING # 3 10 MARS 2005 TIDNINGEN FÖR DIG I FÖRSÄKRINGSKASSAN VAD GÖR DU NÄR MEDIA KOMMER? Lars Arvidsson TURBO I LEDNINGEN Halland KAPADE TIDERNA

2 10... har mycket goda resultat när det gäller återgång till arbetet! Rygginstitutet har mer än 40 års erfarenhet av arbetslivsinriktad rehabilitering och funktionsutredningar. Här presenterar vi resultatet av vår rehabilitering för Whiplashskadade Aktivitetsgraden har ökat med 61% vid uppföljningen för våra whiplashelever!!! Mer information hittar du på vår hemsida... Idag har vi korta väntetider på alla våra tjänster. Så tveka inte att ta kontakt för att få en snabbt och effektiv rehabilitering. Alla landets Försäkringskassor har avtal med oss. Rygginstitutet - Luleå Håkan Blom Tel: , Fax: Rygginstitutet - Sundsvall Helmut Kerschbaumer Tel: , Fax: Rygginstitutet samarbetar med Stiftelsen Centralfonden (CFS) Rygginstitutet - Stockholm Kjell Hedenus Tel: , Fax: Rygginstitutet - Växjö Kerstin Karlsson Tel: , Fax: Rygginstituet har kvalitetsäkrat sin verksamhet enligt ISO 9001:2000 sedan flera år. I tidigare nummer av tidningen Dagens Socialförsäkring, har Rygginstitutet presenterat dokumenterat bra resultatet av sin rehabilitering av personer med rygg- och nackbesvär stressrelaterade besvär whiplashskador Rygginstitutet/CFS - Marbella, Spanien Inga-Lill Åström Tel: , Fax: Apartado 192, ES Marbella Tel: Fax: www rygginstitutet se

3 # 3 Detta är sista numret till gamla prenumeranter KAN MAN FÅ Dagens Socialförsäkring skickad till sin hemadress? Detta är en av många olika frågor som jag har fått från er läsare sedan det första numret av Dagens Socialförsäkring kom ut i januari i år. Jag tänkte passa på att svara här på ett par av de vanligaste frågorna jag fått. Först detta med hemadressen. Tidningen skickas till alla som arbetar eller är förtroendevalda inom Försäkringskassan. Det innebär att den delas ut i postfacken till alla anställda medan de förtroendevalda får den skickad hem. Anställda som är sjuka eller föräldralediga ska få tidningen skickad hem. Detta sköts inom varje län. De första tre numren av DS har vi också skickat till alla som prenumererade på någon av de gamla tidningarna rfv.se och Social Försäkring. Men detta är alltså det sista numret som kommer automatiskt, från och med nu får den som vill ha tidningen prenumerera på den. En annan vanlig fråga gäller vårt intranät Fia och hur man kan komma åt den informationen. Redaktionen publicerar många nyheter på Fia och vi hänvisar också ibland här i tidningen till information som finns där. Tyvärr är Fia bara tillgängligt för den som sitter vid en dator som finns i Försäkringskassans nät i dag. Men de flesta rapporter och liknande dokument som vi hänvisar till finns tillgängliga på Försäkringskassans webbplats forsakringskassan.se AKTUELLT Förändringarna konkretiseras 4 Bättre rehabilitering kräver omställning 5 RFV 2004 för mycket prioriterades 6 SÅ GJORDE VI Halland kapade handläggningstiderna Hallstahammar träffade mitt i prick PROBLEMLÖSARNA Vad ska jag göra när media kommer? 18 Ängel eller häxa? Måste jag välja? 20 INTERVJU Lars Arvidsson, Boråsaren som ska vara motorn i förändringsarbetet FOKUS Sjukvården främjar långa sjukskrivningar 26 Förtidspensioner ökar i många länder 28 ÅSIKTER Landstingen måste ta större ansvar 31 Red ut missförstånden om Försäkringskassans roll 32 Politik inte bara att bestämma? 33 NÄST SIST Våga vårda värdeorden 34 PS Generaldirektör Curt Malmborg får sista ordet 36 ANDERS MALMSTEN REDAKTÖR DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING MARS

4 AKTUELLT 5MINUTER MED: FÖRÄNDRINGSARBETET DRAR IGÅNG Catharina Byström, Rationaliseringar ska ge nyutnämnd chefredaktör för Dagens Socialförsäkring. Byter mjölk mot socialförsäkringar Från kossan till kassan. Det steget tar Catharina Byström när hon i april lämnar Arla Foods för att bli chefredaktör för denna tidning. Vad fick dig intresserad av att börja jobba på Försäkringskassan? Jag gillar att jobba med frågor som berör många människor och socialförsäkringarna är onekligen något som berör alla. Det är också mycket spännande att få vara med om de stora förändringar som Försäkringskassan står inför. Men sedan tyckte jag att tidningen var väldigt bra och proffsig och det var lockande att få jobba med den. Varför är det lockande med förändringar? Det ger så stora förutsättningar till förbättring. På Arla jag var med om sammanslagningen med de danska mejerierna och såg att det gav stora möjligheter att höja kvaliteten när man såg över sitt arbetssätt. Vad har du gjort på Arla Foods? Jag har varit redaktör på informationsavdelningen. Senast var jag chefredaktör för personaltidningen men jag har även varit redaktör för intranätet. Hur länge har du jobbat på Arla Foods? Jag har nästan jobbat där i 12 år. Innan jag började på Arla jobbade jag på helt vanliga tidningar som Östgöta Correspondenten och Veckans Affärer. Redaktionen som du ska leda ansvarar både för nyheterna på intranätet Fia och för tidningen Dagens Socialförsäkring. Behövs verkligen båda medierna? Intranätets styrka är snabbheten att nå ut till alla med nyheter. Men en tidning har helt andra fördelar, man kan ta med sig den och läsa där man vill och den kan ge en fördjupning kring svårare frågor. Några av aktiviteterna Bättre och fler självbetjäningstjänster, internet och telefon Skapa gemensamma arbetssätt och enhetlig rättstillämpning Enklare regelverk Bättre stöd till handläggare Gemensam personalpolitik Långsiktig kompetensförsörjning Ett viktigt steg i Försäkringskassans förändringsarbete är att bedöma vilka rationaliseringar som är möjliga. Men inte för att banta utan för att omfördela, säger Curt Malmborg. Vision och målbild har nu lagts fast. Nu gäller det att bryta ner i etappmål och aktiviteter. Divisionerna och staberna inom Försäkringskassan lämnade i slutet av februari in förslag på aktiviteter. Aktivitetsplanerna innehåller allt ifrån gemensamt telefonnummer för hela landet till strategier för samverkan med andra myndigheter. De föreslagna aktiviteterna utgör grunden i förändringsarbetet och ska ge förutsättningar för att nå målbilden Det går att rationalisera Jag är övertygad om att det är möjligt att göra rationaliseringar som stärker kärnverksamhetens angelägna områden, framförallt i kontakten med de försäkrade. Det är jätteviktigt att trycka på när vi lämnar förändringsplanen till regeringen den 3 juni, säger Curt Malmborg. Än återstår dock mycket arbete och för att tidplanen ska hållas krävs att förändringsarbetet blir mer konkret. Curt Malmborg kommer därför att lägga en generell beställning till länskontoren och huvudkontoret, det vill säga ange Vårdcentralerna har inte tillräckliga resurser att ta hand om patienter med komplexa och långvariga problem. Det framgår av den tillsyn som Socialstyrelsen har gjort vid 200 vårdcentraler i landet. Många läkare anser att de har små möjligheter att påverka sjukskrivningarna. Det är svårt att bedöma patienternas arbetsförmåga och ofta är det patienten själv som avgör hur stor arbetsförmågan är. Bara 20 procent av vårdcentralerna har dokumenterade rutiner för hur långtidssjukskrivning ska i procent hur stor del av verksamheten som kan rationaliseras. Curt Malmborg betonar att Försäkringskassans förändringsarbete inte handlar om att banta organisationen utan om att omfördela resurser. Och att rationalisering både handlar om att skapa effektivare handläggning och om hur verksamheten ska bemannas. Vi talar om 20 procent Hur stora rationaliseringarna som är möjliga kan variera från område till område. Generellt talar vi om 20 procent, men på vissa områden kan vi ställa större krav. En viktig fråga blir att utreda huvudkontorets roll. Det uppdraget kommer att läggas på en utomstående utredare. Det är viktigt att vi blir mer precisa när det gäller vem som ska göra vad, till exempel arbetsfördelningen mellan försäkrings- och produktionsdivisionerna. I dag har vi en provisorisk lösning efter de riktlinjer som Georg-utredningen tog fram, säger Curt Malmborg. CHRISTER JÄRILD Läkare har svårt att bedöma ar hanteras och endast sex procent uppger att det finns kända skriftliga riktlinjer från cent ralt håll. Försäkringskassan är den part som vårdcentralerna samverkar mest med. 60 procent av vårdcentralerna har regelbundna möten med Försäkringskassan och de flesta övriga har det vid behov. Hälften har gemensamma riktlinjer med Försäkringskassan om samverkan kring långtidssjukskrivna. Synpunkterna går isär Synpunkterna på Försäkringskassan går isär. De flesta negativa synpunkterna handlar om att Försäkringskassan är dålig 4 DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING MARS 2005

5 AKTUELLT mer resurser ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING: Krav på bättre stöd FOTO: DENNY LORENTZEN - Generellt talar vi om 20 procents rationalisering. men på vissa områden kan vi ställa större krav, säger generaldirektör Curt Malmborg. betsförmåga på återkoppling och kontakt. En del anser att handläggningstiderna är för långa och att Försäkringskassan är för passiv. Men många beskriver också ett bra samarbete med korta och snabba kontaktvägar samt väl fungerande möten. Riktlinjer bör finnas Socialstyrelsen föreslår bland annat att det bör finnas riktlinjer för vårdcentralerna när det gäller sjukskrivning samt för hur de och andra aktörer ska samarbeta i enskilda patientärenden. Rapporten heter Sjukskrivningsprocessen i primärvården. EVA LINDÉN Läs mer om sjukvården och sjukskrivningarna på sidan 26. De nya metoderna har givit bra resultat i pilotområdena. Men det är bara början på arbetet med att införa ny metodik i ohälsoarbetet. Det kommer att krävas mycket tid, liksom en organisation och ett ledarskap som stöttar. Hittills har svårigheterna underskattats. Det framgår av Försäkringskassans slutrapport om regeringsuppdragen att utveckla den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Resultaten från uppdrag 1 att utveckla och pröva metoder för bedömning i sjukfallen, visar på bättre och tidigare insatser. I uppdrag två redovisas de metoder för handläggning av sjukfall och rehabiliteringsärenden som tagits fram av försäkringskassorna och RFV under senare år, och som nu håller på att införas i landet. Här redovisas också den utbildning som samtliga handläggare och berörda chefer på ohälsoområdet har fått. Utbildningen har mottagits mycket positivt på försäkringskassorna. Även det tredje uppdraget Faros att utveckla en gemensam organisation mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har varit framgångsrikt. I de fem pilotområden som prövat metoder för tidig bedömning har handläggare från Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen arbetat tillsammans. Man har format en arbetsprocess för hur arbetslösa sjukskrivna med flera ska få bra stöd från myndigheternas sida. När projektet upphörde i december var 28 procent av deltagarna i arbete eller yrkesutbildning. Såväl handläggare som deltagare är mycket nöjda med verksamheten. Men att det nu finns gemensamma metoder och strävan efter ett gemensamt förhållningssätt betyder inte att allt är klappat och klart. Arbetet är komplext. Det hela handlar om en långsiktig förändringsprocess. Viktiga slutsatser Fokus i ohälsoområdet har flyttats från rehabilitering till att omfatta alla åtgärder som görs för att förkorta ett sjukfall. Det komplexa utredningsarbetet har uppvärderats. Det behövs tid för metoddiskussioner och erfarenhetsutbyten. Metoderna måste vidareutvecklas, förfinas och införas i det dagliga arbetet. Det finns en uppenbar risk att de många långa sjukfallen äter upp den tid som behövs för nyorienteringen. Det krävs en organisation och ett ledarskap som stöder arbetssättet. Erfarenheterna av Faros tas nu tillvara i den samverkan som redan finns ute i alla län. EVA LINDÉN Vad innebär regeringsuppdragen? Arbetet har skett i tre deluppdrag som handlar om metoder för handläggning av sjukfall och rehabilitering (uppdrag 2), till exempel för tidig, fördjupad bedömning av arbetsförmåga och rehabiliteringsbehov (uppdrag 1). Dessutom har Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen prövat en gemensam organisation för framför allt arbetslösa sjukskrivna (uppdrag 3). Uppdrag 1 och 3 har genomförts i fem pilotområden: Haparanda-Övertorneå, Norrköping, Västerås, Västra Frölunda samt Blekinge. Arbetet har bedrivits under , och är en fortsättning på Prohälsa, det vill säga det utvecklingsarbete som försäkringskassorna och RFV startade DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING MARS

6 AKTUELLT Årsredovisningen visar bättre res Socialförsäkringen Årsredovisning för budgetåret 2004 På de flesta områden visade socialförsäkringsadministrationen bättre resultat 2004 än Men möjligen spändes bågen för högt, skriver RFVs generaldirektör och styrelseordförande Anna Hedborg i RFV:s sista årsredovisning. Alltför mycket prioriterades vilket har gjort att organisationen inte riktigt orkat gå i mål med allt. Det totala resultatet bedöms som acceptabelt. Områdena ekonomisk familjepolitik, ekonomisk äldrepolitik och hälso- och sjukvårdspolitik får Nu minskar 2-årsfallen Under hösten skedde ett trendbrott och antalet sjukfall är nu lägre än för ett år sedan. Staplarna anger skillnaden mellan värdet i år och värdet för samma månad förra året. Mörkgrönt anger minskning. För första gången sedan 1997 minskar ohälsotalet och för första gången sedan 1998 minskar sjukfallen över två år. Regeringens mål att antal sjukfall över ett år ska minska med tio procent kommer troligen att nås. Däremot ökar antalet personer med sjuk-och aktivitetsersättning kraftigt. Minskningen av sjukpenningdagarna har hittills följt planen för en halvering till Det är dock osäkert om dagarna även i fortsättningen kommer att kunna minska i takt med planen. Det är rimligt att tro att det är de mest okomplicerade fallen som har prioriterats hittills. När det gäller sjukersättning är ökningen oroande men samtidigt väntad. Särskilt oroande är att många yngre får ersättning. Om målet ska nås, det vill säga att det genomsnittliga antalet nybeviljade sjukersättningar per år fram till 2008 inte är större än antalet 2002, så måste nybeviljandet nu minska. Det som väcker mest oro när det gäller utvecklingen av sjukfrånvaron är att så många permanent slås ut. Alldeles för få kommer tillbaka till arbete efter långtidssjukskrivning eller sjukersättning. Sammantaget har resultaten på ohälsoområdet blivit bättre. Administrationens arbete har bidragit bland annat genom gemensamma metoder, attitydpåverkan och samverkan med andra aktörer. Alla län har kommit igång med sitt Tillsyn och länsrättsbeslut tyder på god rättssäkerhet ÖVERKLAGANDEN kom in till länsrätten förra året. Det är en kraftig ökning jämfört med 2002 och Ärenden om sjukpenning och bostadsbidrag samt mål om arbetsskadeförsäkring och sjukersättning hör till dem som ökat kraftigast. Men med tanke på hur många beslut som Försäkringskassan fattar varje år är antalet överklaganden mycket få. En orsak till ökningen tror man kan vara den mer strikta tillämpningen inom ohälsoområdet samt lagändringar. Länsrätten ändrade Försäkringskassans beslut i 15 procent av fallen vilket var samma andel som året innan. Även de flesta tillsynsinsatser under året visar att tillämpningen kan betraktas som likformig och rättssäker. Resultatet är en förbättring jämfört med Helhetsintrycket dras dock ner av de allvarliga bristerna på sjukförsäkringsområdet, bland annat när det gäller att följa lagstiftningen VI SER TILL HELA MÄNNISKAN! Resultaten talar för Mösseberg! Vill du se resultat förbättrad arbetsförmåga, kompletta utredningar och fullständig dokumentation räcker det att du lägger Mösseberg RehabCenter på minnet. Ohälsotalets utveckling Våra kvalitetssäkrade över tid program följer sjustegsmodellen och SASSAM och ger bästa tänkbara förutsättningar för framgång, med kundbetyget 9,8 av 10 möjliga. 43,2 FMU 42,4 ARU med neuropsykologisk testning Arbetslivsinriktad rehabilitering stress, smärta... För bokning/mer info ring ! 39 Mösseberg RehabCenter Box 733, Falköping Telefon DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING MARS 2005

7 ultat 2001 men mycket återstår Förklarande text när det behövs kan se ut så här betyget bra. Men det sammanfattande omdömet dras ner av resultaten på området ersättning för arbetsoförmåga och handikappolitiken där resultaten bedöms som acceptabla. Det övergripande 0 målet för administrationen är att socialförsäkringen ska skötas rättssäkert och effektivt samt lika för kvinnor och män så att tilltron bevaras och stärks. RFV bedömer att man kommit något närmare målet men att mycket återstår att göra. förändringsarbete. Men arbetet kommer att behöva pågå under flera år. I årsredovisningen konstateras att det nya arbetssättet är mer tidskrävande. Anna Hedborg skriver att det riskerar att till en början öka spridningen av resultaten. Några län går snabbt fram. För andra tar det litet längre tid. Några resultat: 68 procent hade fått ökad arbetsförmåga ett halvår efter avslutad samordnad rehabilitering vilket är samma andel som Försäkringskassorna köpte arbetslivsinriktad rehabilitering för 971 miljoner vilket innebär att hela den anslagna summan användes. Troligt är att fler personer än året innan har fått insatser. Fler dagar med rehabiliteringspenning betalades ut. 70 procent av de som varit sjukskrivna längre än 60 dagar fick besked om vem som är deras kontaktperson på Försäkringskassan, ett bättre resultat än 2003 då andelen var 55 procent. Avstämningsmöten genomfördes oftare men fortfarande för sällan. De deltidssjukskrivna svarade för 34 procent av antal ersatta dagar en ökning med 3 procentenheter. Utredningar om förutsättningar för att efter ett år byta ut sjukpenning mot sjukersättning gjordes i alldeles för få ärenden. EVA LINDÉN Ohälsotalets utveckling över tid 43,2 Sedan januari 2004 minskar ohälsotalet. Den totala minskningen motsvarar på årsbasis drygt 4,5 miljoner ersatta dagar. Ohälsotalet är ett mått på de samlade utbetalningarna för sjukfrånvaro. 42, Flera pappadagar och bättre kunskap om pensionerna Kunderna nöjdare KUNDUNDERSÖKNINGEN VISAR ett trendbrott. På samtliga sex områden var betygen bättre än För bemötande och information är betygen de bästa sedan undersökningen startade I befolkningen som helhet minskar dock tilltron, ett öde som Försäkringskassan delar med samtliga organisationer i image-undersökningen. Försäkringskassans image har dock försämrats mer än de övriga organisationernas med ett undantag, Arbetsförmedlingen. Papporna tar ut en större andel av föräldrapenningen. Underhåll regleras i ökad utsträckning direkt mellan föräldrarna. Tillgängligheten för och bemötandet av personer med funktionshinder har delvis förbättrats. Här finns brister men också kunskaper och verktyg. Kundbetygen var något högre än Minskade genomströmningstider har ökat tillgängligheten till tandvård för äldre. Tillgänglighet till internationell vård Effektiviteten ökar EFFEKTIVITET ÄR ett komplicerat mått som vägs samman av kvalitet och produktivitet. De flesta kvalitetsmått har utvecklats positivt. Det gäller genomströmningstider, kundbetyg och antal långa sjukfall. Däremot sjunker produktiviteten totalt sett, men det beror främst på ökad satsning på kvalitet inom ohälsoområdet. På övriga områden är produktiviteten oförändrad. Detta är en besvikelse eftersom ÄHS (ärendehanteringsstödet) hittills inte har givit de förväntade rationaliseringseffekterna. har ökat bland annat genom det europeiska sjukförsäkringskortet. Sverige är det land som, tillsammans med Norge, har lyckats bäst med att lansera kortet. 1,7 miljoner svenskar har beställt det. Fler människor har kunskap om ålderspensionssystemet. Kortare genomströmningstider GENOMSTRÖMNINGSTIDERNA har minskat för de flesta ärendeslag där mätningar görs, till exempel de som beslutas av socialförsäkringsnämnd. Dessutom har spridningen mellan länen blivit mindre. Resultaten beror på ett målmedvetet arbete av försäkringskassorna. Dock ökar den redan långa genomströmningstiden för arbetsskadelivränta. Tiden för sjukpenning var densamma 2004 som Nya Försäkringskassan Inrättandet av den nya Försäkringskassan en av de största organisationsförändringar som gjorts inom svensk statsförvaltning kan möjligen ha en uppbromsande effekt på resultatutvecklingen. Men på lite längre sikt bör den nya sammanhållna myndigheten innebära att olika utvecklingsinsatser får snabbare genomslag än hittills. DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING MARS

8 Verksamheten vid Alfta Rehab Center är fokuserad på arbetslivsinriktad rehabilitering. Vi vill bidra till att minska antalet långtidssjukskrivningar och sjuk- och förtidspensioneringar, vilka idag utgör betydande påfrestningar för såväl individer som för försäkrings- och pensionssystemen. ATT PRODUCERA arbetslivsinriktad rehabilitering Det operativa arbetet vid Alfta Rehab Center bedrivs i team: läkare, sjukgymnast, sjuksköterska, friskvårdare, psykolog/kurator, bildterapeut och yrkesvägledare, vilka arbetar tätt samman i vältrimmade arbetslag. En central person i teamens verksamhet är BIRGITTA ARONSSON, som arbetat här i snart tre decennier. Birgittas funktion är att samordna rehab/utredningsarbetet så att detta blir optimalt för alla parter arbetsgivare, försäkringskassa och den försäkrade. Birgitta ser även till att allt "flyter bra", både för uppdragsgivaren och Alfta Rehab Centers multiprofessionella team. ALFTA REHAB CENTER BOX ALFTA TELEFON TELEFAX

9 FÖRSÄKRINGSKASSAN I KALMAR: Delar av verksamheten flyttas till vårdcentralerna Samtidigt som Försäkringskassans länsorganisation i Kalmar koncentrerar verksamheten till tre orter, föreslås att delar av verksamheten placeras på vårdcentralerna. Bakgrunden är den omorganisation som planeras i länet. Huvuddragen i förslaget går ut på att koncentrera försäkringsverksamheten i länet till kuststäderna Kalmar, Västervik och Oskarshamn. För att behålla närheten till medborgarna föreslås samtidigt att delar av verksamheten samlokaliseras med vårdcentraler i de orter som berörs av koncentrationen. På sikt planeras samlokalisering även på övriga orter i länet. Enligt förslaget ska tjänstemän bemanna vårdcentralerna efter behov och efterfrågan, det ska inte vara någon permanent placering. Förutom kundtjänstpersonal kommer även utredare och samordnare att finnas på vårdcentralerna. Försäkringsslag som berörs är sjukförmåner och familj, handikapp och äldreförmåner. Förslaget på koncentrering av verksamheten till tre orter har fått kritik från vissa kommuner för försämrad tillgänglighet. Men Hans Körge, som är projektledare för omorganisationen, tycker tvärtom att förslaget tillgodoser både behovet av närhet och behovet av ökad samverkan med andra aktörer. Jag tror att vi kan effektivisera handläggningen och ändå ha kvar anknytningen till de mindre orterna. När det gäller sjukförmåner är det en komplex handläggning som är beroende av att samverkan fungerar. Den kommer att gynnas av att närheten till vården blir bättre. Förslaget är nu ute på remiss och vecka 10 ska ett första beslut om bemanning och inre organisering vara klar. CHRISTER JÄRILD Kalmar Västervik Oskarshamn Koncentrerat. Handläggningen koncentreras till tre kuststäder medan övrig verksamhet samlokaliseras med vårdcentraler. PÅ GÅNG... RIKSDAG OCH DEPARTEMENT AKTUELLT 15/3 Socialförsäkringssystemen i framtiden Socialförsäkringsutskottet håller seminarium. 16/3 Proposition Vissa socialförsäkringsfrågor. 23/3 Proposition Ändrade regler för underhållsstöd. 23/3 Proposition Ett reformerat bostadsbidragssystem. 29/3 Barnfamiljernas ekonomi Föräldraförsäkringsutredningen håller seminarium. FÖRSÄKRINGSKASSANS UPPDRAG 15/3 Förutsättningarna att införa ett könsneutralt barnbidrag. 31/3 Utvecklingen av familjeförmåner enligt EG-bestämmelser. Gemensamma tag mot fusk i Dalarna/Gävleborg 31/3 Preliminär bedömning av effekter av elektroniskt informationsutbyte. ETT NYBILDAT SAMVERKANSORGAN på länsnivå i Dalarna och Gävleborg ska bekämpa ekonomisk brottslighet. I år prioriteras bland annat bedrägerier inom socialförsäkringen. I samverkansgruppen ingår landshövdingarna, länspolischeferna, länsåklagarna samt cheferna för Försäkringskassan, Skatteverket och Kronofogdemyndigheten i de båda länen. Det känns väldigt bra att bedrägerier mot socialförsäkringen lyfts fram, säger Stefan Paavo, länsdirektör vid Försäkringskassan i Dalarna. Vi har haft problem med att våra polisanmälningar om misstänkta bedrägerier lagts ned av åklagaren. Stefan Paavo är redan överens med chefsåklagaren om att gemensamt gå igenom fjolårets 14 anmälningar från Försäkringskassan för att se varför de blev nedlagda. Chefsåklagaren hoppas också kunna utse en speciell åklagare som tar hand om alla våra anmälningar. SVEN-ERIK JOHANSSON Samverkar. Stefan Paavo i Dalarna jobbar över länsgränserna. I FÖRSÄKRINGSKASSAN 15/3 Chefsmöte i Försäkringskassan Förändringssekretariatet har bjudit in 300 chefer på strategisk och operativ nivå till dialog om förändringsarbetet. 16/3 Medborgaren i fokus Konferens om erfarenheter av finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. Arrangör är Försäkringskassan tillsammans med AMS och Sveriges Kommuner och Landsting. Övergång från socialbidrag till arbete ska utredas STURE KORPI, generaldirektör för Statens institutionsstyrelse, SiS, ska utreda hur övergången från socialbidrag till arbete kan underlättas för personer i arbetsför ålder. Han ska bland annat kartlägga och analysera det stöd dessa personer får från Försäkringskassan, arbetsförmedlingen och socialkontoren så att allas kompetens tas till vara. Han ska även se över de olika typer av samverkan kring dessa personer som finns inom och mellan stat och kommun. Utredningen ska vara klar den 1 november Myndigheter kan slås samman i Norge UNDER VÅREN KOMMER den norska regeringen att överlämna en proposition till stortinget om att slå ihop den norska försäkringskassan (trygdeetaten) med arbetsmarknadsmyndigheten (A-etat) till en ny statlig arbets- och socialförsäkringsmyndighet. Det aviserade arbets- och socialminister Dagfinn Høybråten i samband med trygdeetatens dag nyligen /3 Regional konferens i Västerås för försäkringsdelegationer /3 Regional konferens på Sigtunahöjden för försäkringsdelegationer. 5/4 Familjepolitik för 2000-talets familjer Försäkringschefskonferens i Stockholm. 13/4 Försäkringskassans styrelse sammanträder. DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING MARS

10 Vändningen i Halland: Ärendehögar per vecka tillfällig föräldrapenning Halland: Vi var sämst i landet på tillfällig föräldrapenning och var tvungna att göra någonting, säger Eva Laid Sebelius vid kundtjänsten i Halmstad. Kicki Ehn vid kundtjänsten i Varberg håller med: Det blev bara värre och värre. När det var som värst var det väldigt frustrerande. Hur mycket vi än jobbade märktes inget resultat. Idag är läget radikalt annorlunda. Handläggarna inom kundtjänsten hinner inte bara med den tillfälliga föräldrapenningen, de får även mer tid över för de övriga ärendeslagen. Framgången bygger på extra insatser i form av övertid, mer direkthandläggning, kortare bevakningstid, tydligare prioritering och höjd status för ärendeslaget. När vi vände utvecklingen jobbade vi övertid, säger Eva Laid Sebelius, en av 17 handläggare vid kundtjänsten i Halmstad. De som kunde handlägga tillfällig föräldrapenning fick sedan jobba med det två hela dagar i veckan. Plus att någon arbetade med det på heltid hela veckan. Innan dess hade vi börjat försöka få föräldrar att använda föräldratjänsten, säger Sirje Petersson, även hon vid kundtjänsten i Halmstad. Vi plockade ut de ärenden som kom från Internet och snabbehandlade dem. Så att det skulle löna sig att gå den vägen. Eva Laid Sebelius berättar att de tidigare tog de kompletta ärendena först, därefter de som fått förtur efter att ha ringt DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING MARS 2005

11 Efter en lång tid med problem med långa handläggningstider för tillfällig föräldrapenning har Försäkringskassan i Halland lyckats vända trenden och hitta en stabil lösning. Idag får drygt 90 procent sin ersättning inom 30 dagar. I somras var motsvarande andel endast strax över 30 procent. Tidigare låg man sämst till, nu ligger man bland de främsta. TE XT: SVEN-ERIK JOHANSSON FOTO: KATRIN SVENSSON Från sämst till bäst Kicki Ehn och Susanne Rickardsson, kundoch klagat, och slutligen äldsta ärendet först enligt rättviseprincipen. Det gjorde att högarna bara växte eftersom de äldsta ärendena ofta var krångligast. Gjorde man 50 ärenden så märktes det inte i korgen, säger Sirje Petersson. Dessutom ringde folk hela tiden. De var irriterade och undrade varför inte pengarna kom. I dag tar handläggarna fortfarande de kompletta ärendena först, men därefter försöker de komplettera ofullständiga ärenden direkt eller under bevakningsperioden på 14 dagar. Några förturer finns inte. Vi har också lärt oss att stå ut med att tillfälligt se högarna växa i de andra ärendeslagen, säger Eva Laid Sebelius. Vi vet att vi kommer att hinna ta itu med dem också. Meningen är att varje handläggare ska kunna tre till fyra ärendeslag. Men just tillfällig föräldrapenning ska alla kunna eftersom det är ett så stort ärendeslag. I dag kan en vecka för Eva Laid Sebelius se ut så här: tillfällig föräldrapenning måndag-tisdag, aktivitetsstöd onsdag, bostadsbidrag torsdag och föräldrapenning fredag. Anitha Johansson. Hoppas på bra rutiner framöver. Så att alla ärendeslag betas av varje vecka. Det hindrar inte att handläggarna ibland kraftsamlar kring tillfällig föräldrapenning liksom kring bostadstillägg till pensionärer. Det gäller också vid vågen av bostadsbidrag i slutet av året. Även aktivitetsstödet har en topp varje månad när stödet ska betalas ut. Alla ärendeslag måste hållas under kontroll, säger Sirje Petersson. Fortsättning på nästa sida 2004 DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING MARS

Försäkringskassans verksamhetsstrategi

Försäkringskassans verksamhetsstrategi Strategi 1 (12) Försäkringskassans verksamhetsstrategi Inledning Socialförsäkringarna är samhällets grundläggande ekonomiska trygghetssystem. Försäkringskassans roll är att rättssäkert och effektivt administrera

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (11) Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 Inledning Försäkringskassan ska verka för en lagenlig och enhetlig rättstillämpning av socialförsäkringen och andra förmåner

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

Systemskifte pågår 2007-12-17

Systemskifte pågår 2007-12-17 2007-12-17 Systemskifte pågår En rapport som belyser konsekvenserna av den borgerliga regeringens försämringar i trygghetssystemen. Rapporten behandlar den första delen i det systemskifte i socialförsäkringarna

Läs mer

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-06-26 Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) DIK har tagit del av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). DIK är akademikerfacket för kultur och kommunikation.

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål.

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål. Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Vår beteckning (anges vid kontakt med oss) Er beteckning 2015-04-02 CJ Ju2014/7269/DOM Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen

Läs mer

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Lättläst. Om du har en funktionsnedsättning

Lättläst. Om du har en funktionsnedsättning Lättläst Om du har en funktionsnedsättning Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

2007:1. Kundmätning 2007. En mätning av spontana kundmöten i telefon- och besökskundtjänst ISSN 1652-9863

2007:1. Kundmätning 2007. En mätning av spontana kundmöten i telefon- och besökskundtjänst ISSN 1652-9863 2007:1 Kundmätning 2007 En mätning av spontana kundmöten i telefon- och besökskundtjänst ISSN 1652-9863 Statistikrapport administrationsstatistik Kundmätning 2007 En mätning av spontana kundmöten i telefon-

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2015-09-24 nr I:1 Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro 2 Innehåll Bakgrund... 3 Mål för att bryta den nuvarande uppgången

Läs mer

Nej till sjukpenning Vad hände sen?

Nej till sjukpenning Vad hände sen? Social Insurance Report Nej till sjukpenning Vad hände sen? ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Christina Olsson Bohlin 08-786 95 83 christina.olsson.bohlin@forsakringskassan.se

Läs mer

Myndighetsranking 2010

Myndighetsranking 2010 Myndighetsranking 2010 Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag Rapport från Företagarna december 2010 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Så gjordes undersökningen...

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning?

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning REMISSYTTRANDE 1 (7) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning Finansdepartementets diarienummer Fi2009/1049.

Läs mer

Ohälsotalet för män och kvinnor i åldern 16-64 år, 2007 Adress Telefon e-post USK Telefax Webb.plats

Ohälsotalet för män och kvinnor i åldern 16-64 år, 2007 Adress Telefon e-post USK Telefax Webb.plats STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-067X SOCIALA FÖRHÅLLANDEN S 2008:15 Ohälsotal i Stockholm 2007 Ohälsotalet fortsätter att minska Pernilla Melin 2008-12-17 Tel: 508 35 043 Ohälsotalet fortsätter

Läs mer

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Anna Pettersson Westerberg Innehåll Sjukförsäkringen på kort och lång sikt kort sikt: översynen av sjukförsäkringsreformen lång sikt: socialförsäkringsutredningen

Läs mer

Rehabilitering och Prevention Rättighet eller skyldighet?

Rehabilitering och Prevention Rättighet eller skyldighet? NFT 4/2006 Rehabilitering och Prevention Rättighet eller skyldighet? av Gunnel Blomberg Svenska Försäkringsföreningen anordnade den den 5 december 2006 ett heldagsseminarium över ämnet Rehabilitering och

Läs mer

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet Vi bygger en bro till ett friskare liv Utmaningarna för några år sedan! Långa passiva sjukskrivningar Ingen rehabilitering Långa väntetider i hälso- och sjukvården Mer än 200 000 människor var sjukfrånvarande

Läs mer

RiR 2005:14. Förtidspension utan återvändo

RiR 2005:14. Förtidspension utan återvändo RiR 2005:14 Förtidspension utan återvändo ISBN 91 7086 047 5 RiR 2005:14 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2005 Till Regeringen Socialdepartementet Datum 2005-06-15 Dnr 31-2004-1020 Förtidspension utan

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext

Läs mer

Vad fick Annika och hennes arbetsgivare för hjälp från Trygg-Hansa?

Vad fick Annika och hennes arbetsgivare för hjälp från Trygg-Hansa? Rehab Sidan 2 Läkaren säger att jag är utbränd och att det kan ta lång tid att komma tillbaka. Annika låter trött och lite skamsen när hon ringer och berättar för sin chef Birgitta om det läkarutlåtande

Läs mer

Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Socialtjänst i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen

Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Socialtjänst i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen 1 2007-02-16 Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Socialtjänst i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen Projektansökan till Samordningsförbundet Deltagande parter bakom projektförslag

Läs mer

Vägledning för sjukskrivning

Vägledning för sjukskrivning Vägledning för sjukskrivning för tydligare och säkrare sjukskrivningar Artikelnr 2007-114-83 Redaktör David Svärd Sättning Edita Västra Aros AB Foto Framsida: Staffan Larsson/KI Sidan 4: Matton Images

Läs mer

Från socialbidrag till arbete

Från socialbidrag till arbete Från socialbidrag till arbete Lättläst Sammanfattning Betänkande av Utredningen från socialbidrag till arbete Stockholm 2007 SOU 2007:2 Människor med ekonomiskt bistånd ska kunna få arbete Det här är en

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om åtgärder för all minska sjukfrånvaron

Överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om åtgärder för all minska sjukfrånvaron 1 Sveriges Kommuner och Landsting O~ d' ~'\\_"l, f-j ~ 1 1",,- ;..(" (;:"v~v Ek.-...J.STYRELSENS BESLUT NR 17 2008 12-12 Vårt cnr 0810184 Avd lör vård och omsorg Anna Ostbom Landst ingsstyrelsema/regionstyreiscrna

Läs mer

Lättläst. Socialförsäkringen

Lättläst. Socialförsäkringen Lättläst Socialförsäkringen Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige.

Läs mer

Budgetpropositionen för 2012

Budgetpropositionen för 2012 Budgetpropositionen för 2012 Budgetpropositionen för 2012 - förslagen på socialförsäkringsområdet Anna Pettersson Westerberg Innehåll Översynen av sjukförsäkringsreformen Förtroendet för socialförsäkringen

Läs mer

Sjukersättning. Hur går det till att få sjukersättning? Vem kan få sjukersättning? Hur mycket får man i sjukersättning?

Sjukersättning. Hur går det till att få sjukersättning? Vem kan få sjukersättning? Hur mycket får man i sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn

AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn 1 AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn Mottagare Lokala Ledningsgruppen i Stenungsund PROJEKTETS NAMN: Stenungsunds Teamet Insatser

Läs mer

Företagshälsovården. Yvonne Palm : JAG ÄR EN SÄLJANDE REVISORSSJÄL. Så gjorde Skatteverket JAGADE BORT FEL ATTITYD DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING

Företagshälsovården. Yvonne Palm : JAG ÄR EN SÄLJANDE REVISORSSJÄL. Så gjorde Skatteverket JAGADE BORT FEL ATTITYD DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING # 9 november 2006 tidningen för dig i Försäkringskassan Yvonne Palm : JAG ÄR EN SÄLJANDE REVISORSSJÄL Så gjorde Skatteverket JAGADE BORT FEL ATTITYD Företagshälsovården därför lyckas

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt Samarbete och ökat förtroende SAMARBETE OCH ÖKAT FÖRTROENDE MARIE FRIDOLF Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt proble matik så att de återfår arbetsförmågan (Andersson

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-22 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Sydsverige Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter.

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter. December 2011 Kundorientering @ Självbetjäning via Internet Nationellt försäkringscenter Kund Lokalkontor Personliga handläggare Kundcenter Lokalt försäkringscenter December 2011 Förmåner inom socialförsäkringen

Läs mer

Starka tillsammans. Om undersökningen

Starka tillsammans. Om undersökningen Om undersökningen Fältperiod: 19-25 februari 2009 4126 riksrepresentativa svar från Kommunals medlemspanel Svarsfrekvens: 68,6% Datainsamling: Webbenkät med en påminnelse Viktning: Resultaten har viktats

Läs mer

Försörjningsmåttet 3 kv 2013 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng

Försörjningsmåttet 3 kv 2013 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng Försörjningsmåttet 3 kv 213 i Bengtsfors, DalsEd, Åmål, Säffle Årjäng Ulrica Sandzen 531526929 Försörjningsmåttet 3 kv 213 i Bengtsfors, DalsEd, Åmål, Säffle Årjäng Försörjningsmåttet Samordningsförbundet

Läs mer

Sjukskrivningskoordinatorns roll

Sjukskrivningskoordinatorns roll Rapport till Landstinget i Kalmar län Sjukskrivningskoordinatorns roll Patientens perspektiv Lisa Ericson ehälsoinstitutet 2014-05-27 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod

Läs mer

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 1 Verksamhetsplan & budget Finsam Karlskoga/ Degerfors för Perioden 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom Degerfors och

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

UPPDRAG GRANSKNING. Statskontoret på. Kristin Ritter KÖR DUBBEL- KOMMANDO I TVÅ LÄN. Fokus ALLTFÖR FÅ SJUKFALL UTREDS I TID DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING

UPPDRAG GRANSKNING. Statskontoret på. Kristin Ritter KÖR DUBBEL- KOMMANDO I TVÅ LÄN. Fokus ALLTFÖR FÅ SJUKFALL UTREDS I TID DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING #6 14 juni 2006 tidningen för dig i Försäkringskassan Kristin Ritter KÖR DUBBEL- KOMMANDO I TVÅ LÄN Fokus ALLTFÖR FÅ SJUKFALL UTREDS I TID Statskontoret på UPPDRAG GRANSKNING Rygginstitutet

Läs mer

Remissyttrande över Ettårsgräns för sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning. Promemoria S2007/11088/SF. Socialdepartementet

Remissyttrande över Ettårsgräns för sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning. Promemoria S2007/11088/SF. Socialdepartementet 2008-02-07 Dnr 2008-0011 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Ettårsgräns för sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning. Promemoria S2007/11088/SF. Socialdepartementet De Handikappades

Läs mer

Kalmar City konsekvenser av ändrade löneutbetalningsdagar för kommunens medarbetare

Kalmar City konsekvenser av ändrade löneutbetalningsdagar för kommunens medarbetare TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Per-Olof Johansson 2014-06-04 KS 2014/0079 50445 Kommunstyrelsens planutskott Kalmar City konsekvenser av ändrade löneutbetalningsdagar för kommunens

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 24 maj 2011 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 6 juli 2010 i mål

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Sjukförsäkringsreformen: så blev det Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Fackförbundet ST 2010. Referens: Roger Syrén, utredare: 070 600 51 24 roger.syren@st.org

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Bilstöd. Vem har rätt till bilstöd? Vad är bilstöd?

Bilstöd. Vem har rätt till bilstöd? Vad är bilstöd? Bilstöd Du som har en funktionsnedsättning som ger dig stora svårigheter att förflytta dig på egen hand eller att använda allmänna kommunikationer kan få bilstöd. Även du som har barn med funktionsnedsättning

Läs mer

Försäkringskassans personregister

Försäkringskassans personregister Försäkringskassans personregister Din rätt till information Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller för alla som

Läs mer

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare Lättläst Till dig som är arbetsgivare Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

Lag 2003:1210 om finansiell samordning

Lag 2003:1210 om finansiell samordning Lag 2003:1210 om finansiell samordning 7 Ett samordningsförbund har till uppgift att: 1. besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen 2. stödja samverkan mellan samverkansparterna 3.

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar 2013

Försäkringskassans kontrollutredningar 2013 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (11) Försäkringskassans kontrollutredningar 2013 Inledning I rapporten beskrivs vårt arbete för att säkerställa att felaktiga utbetalningar inte görs och för att motverka bidragsbrott.

Läs mer

Tema: Trygghetssystemen i staten

Tema: Trygghetssystemen i staten Tema: Trygghetssystemen i staten Andelen individer i så kallat utanförskap har minskat det senaste tre åren även om andelen fortfarande är hög, motsvarande drygt 25 procent av befolkningen mellan 2 och

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Time Cares tjänsteerbjudande

Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Care tjänsteerbjudande Hur utbildar och stöttar vi våra chefer att leda verksamheter där varje krona har en berättelse och varje minut ett

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17). BESLUTSUNDERLAG 1/2 2015-05-15 Dnr: RS 2015-354 Regionstyrelsen Remissvar För kvalitet Med gemensamt ansvar har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Gustaf Hallqvist Utredare 044-309 31 65 gustaf.hallqvist@skane.se YTTRANDE Datum 2015-05-11 Dnr 1501164 1 (6) Remiss - Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) har beretts

Läs mer

SALO. Sveriges Anställningslösas Landsorganisation. Arbete Livskvalitet - Miljö

SALO. Sveriges Anställningslösas Landsorganisation. Arbete Livskvalitet - Miljö SALO Sveriges Anställningslösas Landsorganisation Arbete Livskvalitet - Miljö Det här är SALO SALO (Sveriges Anställningslösas Landsorganisation) grundades för att det inte fanns några organisationer som

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 Landstingskontoret Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 1 Landstingskontoret 2002-05-17 Avd för Arbetsgivarfrågor Jannike Wenke, tfn 08-737 51 54 Mats Perming, tfn

Läs mer

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2015-04-23 AMN-2015-0233 Arbetsmarknadsnämnden Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Tillfällig. föräldrapenningen. vid vård av barn som fyllt 12 men inte 16 år. Vem kan få tillfällig föräldrapenning?

Tillfällig. föräldrapenningen. vid vård av barn som fyllt 12 men inte 16 år. Vem kan få tillfällig föräldrapenning? Tillfällig föräldrapenning vid vård av barn som fyllt 12 men inte 16 år FK 4089-B_Fa I vissa fall kan du få tillfällig föräldrapenning för ett barn som fyllt tolv år. Det gäller om barnet har en sjukdom

Läs mer

Hänt i veckan - aktivitetsrapport från avdelningsstyrelsen till sektionerna

Hänt i veckan - aktivitetsrapport från avdelningsstyrelsen till sektionerna Hänt i veckan - aktivitetsrapport från avdelningsstyrelsen till sektionerna Nr: 40/2011 Omfattar perioden den 31 okt - 4 nov 2011 samt en komplettering från den 24 oktober Komplettering från den 24 oktober

Läs mer

Försäkringskassans vision

Försäkringskassans vision Försäkringskassans vision Våra kundlöften Du känner alltid att vi möter dig med respekt och förståelse Du känner alltid att vi gör din vardag tryggare Du känner alltid att vi gör det enkelt för dig Kundlöftena

Läs mer

välkomna till nya jobben

välkomna till nya jobben Mikael Strömbäck TIDSOPTIMIST MED ONT OM TID DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING # 43 15 xx mars 2006 tidningen för dig i Försäkringskassan i BUS HELA VÄGEN Charlotte och Elin välkomna till nya jobben Korta väntetider......

Läs mer

Promemorian Från sjukförsäkring till arbete (S2008/1245/SF)

Promemorian Från sjukförsäkring till arbete (S2008/1245/SF) REMISSYTTRANDE 1 (6) Datum Dnr 2008-04-14 AdmD-68-2008 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Promemorian Från sjukförsäkring till arbete (S2008/1245/SF) Sammanfattning Kammarrätten har anmodats att yttra

Läs mer

Noteringar från hjälpmedelsnämndens (HNH) möte med Region Hallands revisorer

Noteringar från hjälpmedelsnämndens (HNH) möte med Region Hallands revisorer 1(1) Noteringar från hjälpmedelsnämndens (HNH) möte med Region Hallands revisorer Tid: Kl. 13-15 Plats: Böcklingen, Regionens hus Närvarande: Kristina Karlsson, ordf. HNH Rose-Marie Henriksson, vice ordf.

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

Hänt i veckan - aktivitetsrapport från avdelningsstyrelsen till sektionerna

Hänt i veckan - aktivitetsrapport från avdelningsstyrelsen till sektionerna Hänt i veckan - aktivitetsrapport från avdelningsstyrelsen till sektionerna Nr: 19/2013 Omfattar perioden 3 september 9 september --------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2 FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2 Unga vuxna... 2 Ungdomsteam Kortedala/Bergsjön... 2 Samordnare Ungdomscentrum Angered...

Läs mer

Rapporten kan beställas från Inspektionen för socialförsäkringen. Beställningsadress: Inspektionen för socialförsäkringen Box 202 101 24 Stockholm

Rapporten kan beställas från Inspektionen för socialförsäkringen. Beställningsadress: Inspektionen för socialförsäkringen Box 202 101 24 Stockholm Rapporten kan beställas från Inspektionen för socialförsäkringen. Beställningsadress: Inspektionen för socialförsäkringen Box 202 101 24 Stockholm Telefon: 08-58 00 15 00 E-post: registrator@inspsf.se

Läs mer

Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en mer rättssäker hantering av assistansersättningen

Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en mer rättssäker hantering av assistansersättningen Regeringsbeslut II:1 2014-01-16 S2013/3515/FST S2014/398/FST (delvis) Socialdepartementet Försäkringskassan 103 51 Stockholm Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

Riktlinjer för översättningar i Försäkringskassan

Riktlinjer för översättningar i Försäkringskassan 1 (7) Riktlinjer för översättningar i Försäkringskassan 2 (7) Förord Riktlinjerna för översättningar syftar till att alla som tillhör den svenska socialförsäkringen ska förstå sina rättigheter och skyldigheter.

Läs mer

Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn

Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn Lättläst om Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen

Läs mer

Rapport Oktober 2013 HALLAND

Rapport Oktober 2013 HALLAND Rapport Oktober 2013 HALLAND Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling... 5 Länsutveckling... 7

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer