Den Attraktiva Regionen regional samverkan för ett transportsystem som bidrar till regional utveckling, miljöeffektiv rörlighet och social hållbarhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den Attraktiva Regionen regional samverkan för ett transportsystem som bidrar till regional utveckling, miljöeffektiv rörlighet och social hållbarhet"

Transkript

1 Den Attraktiva Regionen regional samverkan för ett transportsystem som bidrar till regional utveckling, miljöeffektiv rörlighet och social hållbarhet Bakgrund Trafikverket har rest frågan om hur regionala utvecklingsfrågor ska kunna få stöd att utvecklas på samma sätt som i projektet Den Goda Staden *. Projektet under arbetsnamnet Den Attraktiva Regionen ska fokusera på planeringsprocessen att framgångsrikt gå från ord till handling. Skälen att nu gå vidare med ett regional inriktat projekt är flera: ändrad nationell process för investeringsplaneringen öppnar för en fördjupad dialog och samverkan mellan staten och kommunala och regionala parter. Åtgärdsval och fyrstegsprincip är konkreta uttryck för detta, medfinansiering av infrastrukturinvesteringar har fått en sådan omfattning att detta måste ses som en etablerad del av processen såväl nationellt som regionalt, många regelförändringar har genomförts t.ex. JvL, VägL, PBL och ny kollektivtrafiklag tillsammans med en avslutad avreglering av järnvägssystemet. Det kräver att fler parter medverkar tidigt i planeringsprocessen, framgångsrika regioner kännetecknas av en alltmer djupgående integration av arbetsmarknaden inom pendlingsavstånd. Det betyder att ingen enskild kommun kan bedriva utvecklingsplanering utan nära kontakt med grannkommuner och regionala företrädare, de mindre orternas roll och möjligheter att vara både boende, service och verksamhetsorter behöver utvecklas. Hur kan det ske om dessa ligger i små kommuner med begränsad kapacitet att medverka i komplexa planerings och förhandlingsprocesser. tillväxtfrågor har fått en tydlig rumslig dimension som ännu är svår att hantera både på regional och lokal nivå. * Den Goda Staden organiserades som ett gemensamt projekt mellan Trafikverket, Boverket, SKL och tre kommuner (Jönköping, Norrköping, Uppsala). Det pågick i sex år och utvärderades av följeforskare från KTH. Årliga konferenser och en kvalificerad processledarutbildning är utfall ur projektet vid sidan om en omfattande dokumentation (se Trafikverkets hemsida).

2 2 Kraven på nya förhållningssätt accentueras ytterligare av en rad andra trender och företeelser. Dit hör kapacitetsutredningen, som visar på behovet av ändrat fokus från stora nyinvesteringar till effektivisering av systemet, mot ett förbättrat samspel bebyggelsestruktur och transporter men också med steg på väg mot en system och stråksyn på infrastrukturen klimathoten och kraven på ett miljö och energieffektivt transportsystem, de allt starkare skillnader i regional utveckling mellan olika regioner i Sverige regionförstoringen, som dels ökar behovet av arbetspendling i ett hela resan perspektiv, dels ändrar förutsättningarna för orts och servicestrukturen i funktionella regioner en åldrande befolkning med förändrade servicebehov och därmed ändrade resbehov och transportsätt. de yngre befolkningsgruppernas syn på att bo kvar eller återvända efter högre utbildning är bl.a. avhängig möjligheterna att skapa attraktiva livsmiljöer utanför de större städerna. Sammantaget betyder det att planeringsprocessen måste utvecklas metodmässigt och transparent samt att institutionella roller och ansvar behöver prövas och klarläggas praktiskt. Syfte och mål Projektets syfte är att utveckla samspelet kring ett transportsystem som bidrar till regional utveckling, miljöeffektiv rörlighet och social hållbarhet. Samspelet mellan rumslig utveckling och transportplanering är ett huvudtema. Samspelet mellan regionala och kommunala aktörer behöver utvecklas så att de talar med en röst i förhållande till statliga företrädare. Samspelet måste även innefatta regionala trafikmyndigheter och transportoperatörer. Företrädarskap och samsyn kräver väl utvecklade processer om de ska leda till bred enighet kring prioriteringar, hantering av konflikter och åtgärdsval inklusive en säkrad finansiering. Mål för det samlade projektet är att utveckla en djupare förståelse för hur rumsliga struktur och infrasystem kan samspela för att ge attraktiva regionala utvecklingsförutsättningar samt bidra till ett miljöeffektivt transportsystem och social hållbarhet att utveckla metodik för att hantera intressekonflikter inom transportplaneringen mot bakgrund av de rumsliga intressekonflikter som följer av olika befolknings, näringsoch naturresursmässiga förutsättningarna i respektive berörd region. att skapa kompetenshöjning hos berörda aktörer (från policyskapare och regelutformare till planupprättare och projektansvariga) Det nationella perspektivet på dessa utmaningar är att tydliggöra hur institutionella planeringsprocesser som t.ex. RUP/RUS, ÅVS, ÖP ska inkludera relevanta omvärldsfaktorer

3 3 samt belysa målkonflikter och konsekvenser så att prioriteringar kan göras mot en bredare kunskap än för närvarande. Det regionala perspektivet är dels att uppmärksamma de mindre orternas möjligheter att integreras i de funktionella arbetsmarknader och servicemarknader i vilka de ingår, dels att involvera de aktörer som krävs för att nå genomförbara resultat. Det kommunala perspektivet på ovanstående utmaningar är att belysa utvecklings och hållbarhetsfaktorer så att kommunala beslut beaktar regionala samband och konsekvenser. Upplägg Projektets huvudaktörer är regionala företrädare för ett antal pilotprojekt. Projekten ska vara sådana att de ändå ska tas fram och således är en del i regionens framtida utvecklingsinsatser. Från försöks och pilotprojektperspektiv ställs stora krav på de enskilda projekten och på samspelet mellan dem. Projekten ska ha nytta av varandra och ingå i en gemensam lärprocess utöver att vara väl förankrade i regionen. I varje pilotprojekt finns någon/ra aktiva kommuner. Vidare finns fler aktörer på regional nivå som behöver följa och även i vissa fall direkt delta i delprojekten om dessa inte ska uppfattas som torrsim dvs. utan att målinriktade förberedelser vidtas för att genomföra projekten. Det gäller t.ex. länsstyrelser, trafikoperatörer och företrädare för regionens näringsliv. I fall där godsfrågor blir viktiga behöver företrädare för transportbranschen medverka. Övriga berörda kommuner i regionen behöver också kunna följa projekten även om de inte ingår i det inre arbetet. Projekten byggs upp kring två fokusområden: hur det regionala företrädarskapet kan skapa legitimitet hos kommunerna för en gemensam regional strategi som hanterar prioriteringar och effektiviseringar inom och mellan transportslagen (kollektivtrafik, person och godstrafik) inom ramen för ett samlat regionalt utvecklingsprogram, samt anpassa orter omvandlings och utvecklingsmässigt så att de blir integrerade i en flerkärnig regional struktur. hur den framvuxna regionala samsynen kan möta och mötas av ett nationellt perspektiv att effektivt utnyttja den samlade transportinfrastrukturen (t.ex. fjärrtåg kontra regionaltåg, nationella godskorridorer kontra persontrafik, väg/järnväg/sjötransporter). Mötet mellan Trafikverkets nationella uppdrag och regionens utvecklingsperspektiv ska m.a.o. komma till uttryck i alla berörda regioner. Det regionala utvecklingsperspektivet ska vidare inkludera konkreta förhållningssätt till arbetsmarknad och ekonomisk tillväxt, bostadsmarknadens funktion, hushållning med naturresurser och energi samt påverkan på social hållbarhet.

4 4 Fem processledande regioner Fem regionala företrädare har i nära kontakt med ett antal kommuner utvecklat koncept som bildar grund för projektet. De är Regionförbunden i Gävleborg, Kalmar län och ÖSTSAM, Region Skåne samt Länsstyrelsen i Västmanland. I enskilda projekt medverkar även angränsande regional företrädare i Kronoberg, Västernorrland, Örebro, Dalarna och Sörmland. Respektive projekt presenteras närmare i bilaga 1. Huvudfrågeställningar Mot bakgrund av ovanstående således ett antal sakfrågor. Deras inbördes beroenden ska bringas till konkreta ställningstaganden. Lika centralt är att antal processfrågor. De ska hanteras i ett förvaltningsperspektiv och bidra till utveckling av roller och institutionella förutsättningar. De sakfrågor som blir tunga i delprojekten är följande: Sakfrågor Ortsstruktur i regional och storregional skala. Vilka orter växer, vid sidan av huvudorten, i en funktionell region? Vad gör att de växer? Vad spelar arbetsmarknad, arbetspendling, servicetillgänglighet för roll? Hur kan orterna komplettera varandra? Finns förutsättningar för branschspecialisering genom orter i nätverk och inte bara i storstadsregioner? Och hur kan de påverkas genom tillgänglighetsåtgärder och smartare kollektivtrafik? Frågorna har stor betydelse för hur ungdomar ser på sitt framtida boende, hur kvinnor kan arbeta och var företag vill etablera sig. Boendet och bostadsmarknadens utveckling har således en väsentlig roll i den regionala utvecklingen och är samtidigt ett ansvarsområde som i stor utsträckning ligger inom den kommunala samhällsplaneringen delvis som en konkurrensfråga. Delprojekt av denna typ spänner från övergripande strategier för orternas samspel och utveckling till konkreta åtgärder för att förbättra samspelet mellan trafikslag i ett hela resan perspektiv både vad gäller tidsmässigt samspel mellan regionala och lokala transporter och utformning av attraktiva bytespunkter. Utvecklingsbara projekt i detta perspektiv kan hämtas från Östergötland och Skåne. Den befintliga infrastrukturens nyttjande i ett nationellt transportperspektiv (person, gods). Infrastrukturen spelar roll i både det nationella perspektivet och i det regionala men de olika nivåernas syn ger olika prioritet åt åtgärder. Utvecklingsbara projekt i detta perspektiv kan hämtas från Skåne, Kalmar och Västmanland. Mötet mellan nivåerna kan illustreras i nedanstående figur:

5 5 Det delregionala nätverket visar orters samspel inom en (del av) en funktionell arbetsmarknad. Samspelet RUP ÖP kan här vara en nyckelprocess. De regionala länkarna binder samman angränsande funktionella regioner till en framväxande utvidgad arbetsmarknad (t.ex. Norrköping Stockholm eller Ö vik Umeå). Det storregionala samspelet kan här använda systemanalyser eller motsvarande som motor i processen. De nationella stråken utgör transportkorridorer genom landet. Nya instrument behövs för denna typ av stråkanalys och för samspelet med en eller flera berörda regionala organ utvecklingsprojekt pågår bl.a i det s.k. Västkuststråket och Göta Älvstråket. De tre nivåerna utnyttjar samma infrastruktur i samspel och i konkurrens. Det är inte enbart en transportvalsfråga utan också en regional utvecklingsfråga där möjligheter till regional integration sammanhänger med om närbelägna orter kan bilda effektiva nätverk. Energi, miljö och sociala konsekvenser av samspelet mellan trafik och bebyggelseutvecklingen är uppenbart viktiga aspekter liksom samband och konflikter i landskapet med dess resurser. Prioritering och samspel måste m.a.o. bestämmas i samspel mellan alla nivåer och där åtgärder för effektivisering, kapacitetsförstärkning utgör konflikt och koordineringsfrågor som ska sättas in i en gemensam berättelse. Sammanfattningsvis behöver de skilda nivåernas beakta Regionförstoringens uttryck i skilda regioner och dess betydelse för arbetsmarknadens dynamik och tillväxt samt hur social och miljömässig hållbarhet kan hanteras. De olika tätorternas betydelse för tillväxt nationellt och för hållbar utveckling i samspel med sitt funktionella omland, samt hur detta kan översättas i strategier för tätortsutveckling och regionala transportformer. I ett nationellt perspektiv handlar det om Sveriges konkurrenskraft i ett globalt perspektiv samt hur nationella prioriteringar kan samspela med regionala utvecklingssatsningar.

6 6 Processfrågor De processfrågor som behandlas i projekten är de institutionella förutsättningar och ramar som den svenska regionala röran för med sig och som delvis förändrats genom förändrade regelverk. Följande processfrågor bör aktualiseras i delprojekten: metoder för konflikthantering, förhandling och konsensusbyggande lärandeprocesser och gemensamt kunskapsbyggande former för intern samordning former för horisontell samordning former för vertikal samordning förutsättningar för värdeskapande processer Statens samlade dialogkapacitet prövas mot berörd regions förmåga att samlas kring utvecklingsmål och prioriteringar. I processerna testas vilka frågor som kan läggas in i ett och samma förhandlingsupplägg för att nå överenskommelser mellan berörda aktörer. Detta arbete med processutveckling ska ge inspiration att utveckla metoder och verktyg för planerings och förhandlingsprocesser och väcka intresse även i andra regioner när framgångsfaktorer och hinder belysts, men också leda till policyförändringar och förhoppningsvis förtydligade roller och ansvar. Sammanfattningsvis ska således lokalt viktiga frågor sättas i sitt regionala sammanhang, prioriteras utifrån regional nytta samt bygga på specifika näringslivsförutsättningar som i sin tur är starkt kopplade till regionens rumsliga egenskaper, vilket måste hanteras i en samlad planeringsprocess. Närmare arbetsupplägg Resurser Projektet beräknas pågå från våren 2013 till hösten Berörda centrala och regionala parter satsar utöver egen arbetstid och expenser som reskostnader medel i projektet. Uppskattningsvis behöver projektet c:a 3 miljoner kr per år i tre år i fria medel för att kunna fullföljas. Varje region och övriga centrala parter ska ställa kr i fria medel till förfogande (utöver tid och resurser som projekten i sig bedöms kräva för att kunna fullföljas). De tre miljonerna fördelas i grova drag enligt följande 30 procent för information, central samordning, konferenser och seminarier, 30 procent för fördjupade studier kring specifika problem i enskilda pilotprojekt (av ett principiellt eller metodmässigt intresse), samt 40 procent för följeforskning, medverkan i konferenser och workshops samt coaching till central och regionala arbets /projektgrupper. Nyckelaktörer En arbetsgrupp ska kontinuerligt driva projektet framåt, stå för sammanhållande

7 7 administration, samt för idéutveckling och utåtriktad information mot omvärlden och nyckelgrupper. Förslag på sammansättning och arbetssätt: TrVs projektledare och sekreterare, SKL s representant, Boverkets representant, den sammanhållande projektledaren i resp. region, KTH en representant. Gruppen bör arbeta med fast representation dvs. utan ersättare. Gruppen kan vid sina möten bjuda in ytterligare deltagare för speciella syften. Varje region inrättar en fast projektgrupp som är ansvarig för att projektet i sina olika delar drivs framåt samt förankrar arbetet i regionens vidare kretsar. Förslag på sammansättning och arbetssätt: Gruppen leds av en projektledare från det regionala organ som initierat projektet, de aktiva kommunerna har en huvudkontaktperson i projektgruppen, TrV s regionala organisation och trafikhuvudmannen har representant. KTH har en följeforskare som har möjlighet att närvara. Gruppen arbetar med fast representation. Gruppen kan vid sina möten bjuda in ytterligare deltagare för att projektet ska drivas framåt. Beslutsaktörer En projektägargrupp ska på hög nivå följa projektet policymässigt och fatta de principiella besluten samt medverka vid årliga konferenser. Förslag på sammansättning och arbetssätt: Gruppen leds av TrV s GD eller motsv. i övrigt ingår direktör från SKL, högnivåchef från Boverket samt regiondirektör (motsvarande) från berörd region. Till gruppen adjungeras DAR s arbetsgrupp. I varje region bildas en styrgrupp som tar nödvändiga beslut och som binder upp respektive aktörs organisation till projektets resultat och därmed till de åtgärder som till följd av projektet ska genomföras. Förslag på sammansättning och arbetssätt: Gruppen leds av regiondirektör (motsv), varje aktiv kommun har med två politiskt ansvariga (majoritets + oppositionsföreträdare), TrV är representerade av regiondirektör. Medaktörer På central nivå följs projektet i en referensgrupp med ytterligare representation från de aktiva parterna samt med representanter från Energimyndighet, ev. Tillväxtverket samt SK och motsvarande branschorgan. Referensgruppsmöten ordnas två gånger per år och ska kännetecknas av ett kunskapsutvecklingsperspektiv. Till referensgruppen kan knytas forskare och branschorganisationsföreträdare inom t.ex. näringslivet. På regional nivå följs delprojekten i projektseminarier dit respektive regions samtliga kommuner inbjuds liksom regionala aktörer som trafikoperatörer, handelskammare etc. Seminarierna kan ordnas i anslutning till eller vara del av redan etablerade samverkansformer kring regional utveckling i regionen.

8 8 Följeforskare KTH medverkar som följeforskare i efter hand utvalda pilotprojekt, i central arbetsgrupp med löpande synpunkter samt med inspel till seminarier på central och regional nivå. Processupplägg 2013 Kvartal 1 Delprojekten konkretiseras och berörda aktörer i de regionala projekten fattar beslut om medverkan och medfinansiering. I varje region ordnas efter klartecken från centralt håll (TrV) ett kick off möte som har till syfte att förankra projektet brett både i de aktiva parternas organisationer och bland dem som mer kommer att följa och lära av projektet. Det centrala projektet startar och arbetsgruppen etableras. Kvartal 2 Delprojekten detaljplanerar sina respektive projekt och stämmer av delrapporter gentemot den centrala arbetsgruppen. Den centrala nivån ordnar en första workshop mellan alla delprojektgrupperna i respektive region. Syftet är att få en gemensam överblick över utvecklingen i projektet samt för att skapa nätverkskontakter mellan delprojekten så att de kan dra nytta av varandra. En första projektägargrupp konfirmerar projektets övergripande syfte, inriktning och arbetsupplägg samt resultatmål för de kommande halvårens arbete (höst 2013 och vår 2014) Kvartal 3 Delprojekten arbetar utifrån egna arbetsprogram. Kvartal 4 Den centrala nivån ordnar en första höstkonferens i början av december, i anslutning till projektägarmöte nr 2. Huvudmålgrupp för konferensen är alla berörda aktörer men konferensen bör vara öppen för alla intresserade Delprojekten drivs i fastlagda former med tydliga avrapporteringskrav och med löpande koppling till varandra och till följeforskningen. Varje halvår innehåller ett samlat projektmöte för alla delprojekt, ett gemensamt idéseminarium på tema som fastställs av arbetsgruppen på förslag av KTH samt projektseminarier i varje region för att hålla kreativiteten uppe och för att motverka att business as usual agerande tar över. Projektägargruppen möts 4 ggr per år. Varje höst har en utåtriktad konferens där erfarenheter förmedlas till övriga aktörer och till omvärlden.

9 9 Projektet avslutas till hösten 2015 med en slutkonferens. Enligt uppdrag Stockholm den 18 februari 2013 Göran Cars Carl Johan Engström

10 10 BILAGA 1 Pilotprojekt och fallstudier Fallstudier i Kalmar och Kalmar Växjö funktionella regioner Kontaktperson: Iréne Tallhage Lönn, Bakgrund Kalmar län består av tolv kommuner med ca invånare. Befolkningen har stadigt legat på nivån invånare men utvecklingen har under 00 talet börjat vika av nedåt. Areella näringar och tillverkningsindustri har en högre andel sysselsatta jämfört med riket medan tjänstenäringar har en lägre andel. Kalmarregionens utmaningar En stor utmaning för hela regionen är att öka sin attraktionskraft för att locka ungdomar, studenter och välutbildade människor att vilja bosätta sig här (OECD territoriel review Småland, Öland och Blekinge) Förbättrad tillgänglighet i regionen är avgörande för utvecklingen av regionens potential, menar OECD. Förbindelserna och transportinfrastrukturen behöver förbättras, både till storstadsområdena och internt mellan de största städerna men också mellan städerna och den omgivande landsbygden. Två mål att utgå från (RUS 2012 för Kalmar län) Ett av regionens mål är att antalet arbetsmarknadsregioner i länet ska minska till två från dagens fyra. För att nå dit behövs snabb kollektivtrafik; bra järnväg med snabb tågtrafik eller där järnväg saknas köra buss som tåg, dvs snabbussar som kör genaste vägen med få stopp. Ett annat mål är att i Kalmar län ska andelen kunskapsintensiva tjänsteföretag öka. Universiteten spelar då en nyckelroll. En god samverkan mellan näringslivet och universiteten och andra högre utbildningar är en del av strategin för att förverkliga målet. Två pilotprojekt Pilotprojekt Linnéstråket Linnéuniversitetet är sannolikt något av de allra viktigaste som hänt för regionens utveckling på mycket lång tid. Projektets utgångspunkt är att Linnéuniversitetet kommer att medverka till en positiv i och kring universitetsstäderna Kalmar och Växjö men även i hela regionen.

11 11 Med pilotprojekt Linnéstråket avses utvecklingsfrågor i universitetets två lokaliseringar i Kalmar och Växjö samt de orter och kommuner som ligger på stråket mellan och runt de två universitetsstäderna. I pilotprojektet vill vi studera vad universitet betyder för utvecklingen i hela regionen, men främst de två universitetsstäderna, kommunikationsstråket mellan dem samt omgivande tätorter, byar och landsbygd. Vilka möjligheter och vilka spridningseffekter skapar Linnéuniversitet med sin speciella geografi; lokaliserat till två orter på 10 mils avstånd, förbundna med järnväg och väg samt med ett pärlband av tätorter längs sträckan? Linnéstråket sträcker sig över två län, Kronoberg och Kalmar län, med två regionförbund, Regionförbundet Södra Småland och Regionförbundet i Kalmar län. De kommuner som berörs är Växjö, Lessebo, Emmaboda, Nybro och Kalmar. Kalmar (ca inv) I översiktsplanen framhålls Linnéuniversitetet som en central framgångsfaktor och som ett viktigt steg i utvecklingen av Kalmar som kunskapsstad. Kalmar kommun har också gjort en förstudie för att besvara frågan om hur kommunen bäst tar till vara på de möjligheter som följer av att man nu är universitetsstad. Kan det som Kalmar kommer fram till skalas upp och bli användbart för hela Linnéstråket? Nybro(ca inv) Nybro planerar för att förtäta staden för närhet, max 500 meter, till järnvägsstationen och Kust till kustjärnvägen. Kommunen menar att man redan ser effekter av kontakten med universitetet i Kalmar och Växjö när nya företag etablerar sig i kommunen. Emmaboda (ca 9000 inv) Emmaboda är kommunen mitt emellan tre residensstäder, tillika universitets /högskolestäder, med ca 5 mil till vardera. Hur ser framgångsfaktorerna ut för orter mitt emellan? Är det en fördel eller en nackdel att ha bra infrastruktur för pendling? Lika lätt att åka till som att lämna? Växjö (ca inv) kompletteras Lessebo (ca 8100 inv) kompletteras Projektet avser analysera hur de två universitetsstäderna och de kommuner som ligger mellan dem kan samverka kring kommunikationer, utbildning och arbetsmarknad. Fokus i studierna: Vilka krav på utveckling i respektive stad ställs av universitetet? på kollektivtrafik mellan polera? på bostäder och deras lokalisering? Vilka möjligheter och vilka spridningseffekter skapar Linnéuniversitet med sin speciella geografi? och vad kräver det i orterna längs 10 milastråket? krävs speciella överenskommelser kring noder och bebyggelseutveckling i dem? Hur hanteras en utvecklingsstrategi för två regionförbund?

12 12 Fallstudiens parter: Regionförbundet i Kalmar län, Regionförbundet Södra Småland samt kommunerna Växjö, Emmaboda och Kalmar, Trafikverket. Följeparter: Lessebo, Nybro, trafikmyndigheterna i resp region, tågoperatörer Pilotprojekt Mer Kalmarsund De tre kommunerna Oskarshamn, Mönsterås och Kalmar har, i sina respektive förslag till översiktsplan, diskuterat behovet av samarbete över kommungränserna för att utveckla en gemensam identitet kallad Mer Kalmarsund. Den största pendlingsrelationen i länet är mellan Oskarshamn och Kalmar. Strävan är att de tre kommunerna ska ingå i samma arbetsmarknadsregion. Oskarshamns och Mönsterås näringsliv består av en stor andel tillverkningsindustri med dominerad av storindustrier som Scania och Södra samt kärnkraftsindustrin. För dem är tillgången till kompetent arbetskraft en viktig fråga. I Kalmar finns många utbildningar, bland annat på Linnéuniversitetet. I Oskarshamns förslag till fördjupad översiktsplan för staden skriver man Genom att förbättra väg och järnvägsnätet kan arbetsmarknadsregionen och pendlingen tillgodose behovet av kompetens inom näringslivet. De tre orterna binds samman av E22 som är länets viktigaste nord sydliga stråk med stark sammanhållande funktion för utvecklingen längs hela kusten. E22 är väsentlig för godstransporter till och från tillverkningsindustrierna samt hamnarna i Oskarshamn, Mönsterås och Kalmar. E22 är också den snabba förbindelsen till länets flygplats i Kalmar. Förbindelserna och transportinfrastrukturen behöver förbättras både utåt t.ex. till storstadsområdena och inåt mellan de största städerna och mellan städerna och den omgivande landsbygden. Projektet bör analysera hur förbättrad kollektivtrafik i form av expressbussar kan bidra till att utveckla området mot en mer välfungerande arbetsmarknad. Kan regionen genom bättre matchning på arbetsmarknaden öka sin konkurrenskraft och ta steget mot mer kunskapsintensiv produktion, som OECD efterlyser? OECD konstaterar att anpassningsförmågan hos regionen är avhängigt förmågan att locka, behålla och integrera välutbildade människor, i synnerhet ungdomar. Hur kan ökad samverkan och bättre kommunikationer mellan de tre kommunerna åstadkomma det? Fallstudiens parter: Regionförbundet i Kalmar län, kommunerna Oskarshamn, Mönsterås och Kalmar, Landstinget (KLT) och Trafikverket.

13 13 Fallstudie Östergötland Kontaktperson Mats Helander, Bakgrund Östergötland hade invånare. Befolkningen är koncentrerad kring det centrala stråket genom region, i slättbygden och längs stambanan. Regionen har en stadig befolkningstillväxt som emellertid är lägre de tre storstadsregionernas. Areella näringar och tillverkningsindustri har en högre andel sysselsatta jämfört med riket medan tjänstenäringar har en lägre andel. Tillverkningsindustrin har en stor andel högteknologiska företag. Såväl Linköping som Norrköping har ett stort bruttoutbyte av boende med omgivande orter och kommuner. Dynamiken på boendemarknaden är större än på arbetsmarknaden. En slutsats av detta är att man utifrån ett brett perspektiv bör betrakta en orts attraktivitet även som en del av företagens produktionsmiljö. Regionförbundet har tillsammans med Internationella handelshögskolan i Jönköping (IHH) startat ett projekt benämnt TTP, Tillväxt, Tillgänglighet och Planering. Utgångspunkten är att bedöma de dynamiska effekterna av stora infrastrukturinvesteringar och att inte minst i den fysiska planeringen använda denna utvecklingspotential på ett genomtänkt sätt i syfte att kombinerat gynna ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. ÖSTSAMS utmaningar I det regionala utvecklingsarbetet kommer regional funktionell integration att vara en grundsten. När detta resonemang har etablerats bland regionala aktörer är det möjligt att ytterligare kvalificera arbete på olika sätt. En komponent i flerkärnighet är komplementaritet. För Östergötland betyder detta bl.a. att olika orter bör ta fasta på och utveckla de styrkor och kvaliteter de har på ett sätt så att de bidrar till regionens samlade kvaliteter och dess attraktivitet. Att det ömsesidiga beroendet mellan orterna och den regionala rollen för varje enskild ort förtydligas och utvecklas är en del i ambitionerna med kommande regionala utvecklingsarbete. I Östergötland finns en mognad och även en lokal efterfrågan att börja utveckla en regional fysisk planering. I det nyantagna Regionala utvecklingsprogrammet finns en tydlig skrivning i form av en rekommendation att utarbeta en regional strukturplan. Strukturplanen ska vara vägledande för fysisk planering av frågor som bör hanteras i en större geografi än de kommunala översiktsplanerna.

14 14 Pilotprojekt Västra Östergötland ÖSTSAM har förutsättningar genom erfarenheter av pågående arbeten att arbeta med en direkt handlingsinriktad studie med orter av olika karaktär i regionen, med utgångspunkt i Linköpings omland och med Linköping som studieområdets ekonomiska motor. Hur samspelar omlandskommunernas arbetskraftsutbud med utvecklingsförutsättningarna i delregionen? Kan mindre orter med förbättrade pendlingsmöjligheter till regionkärnan spela en utökad och kompletterande roll? Hur kopplas orter som saknar spår tillräckligt attraktivt och effektivt till huvudorten? Spelar ortens attraktivitet någorlunda objektivt bedömd någon roll? Det närmare upplägget är att delar av de pågående utvecklingsarbetena som sker i Motala och Linköping samt ev. några mindre orter i västra Östergötland lyfts fram och fördjupas som pilotprojekt. Hur kan utvecklade bussystem ges en sådan attraktivitet och trovärdighet i sträckning och utformning att de framstår som fullgoda pendlingsalternativ och inte bara komplement till bilen? Hur kan devisen tänk spår kör buss tillämpas i mindre orter? Framförallt små orter i Mjölby och Motala kommuner är relevanta att ta med. För Motalas del kan också planeringen av de centrala delarna av tätorten stråket mellan stationen och torget var ett objekt som studeras närmare. För Linköping är arbetet med utformning av nya resecentrum av stort intresse. Hur integreras de mindre orterna i ett sådant prestigeprojekt? Fokus i pilotprojektet blir därmed: - utveckling av en integrerad flerkärnig region - förstärkt utveckling av den regionala kollektivtrafiken - kollektivtrafikens betydelse för ekologisk hållbarhet - insatser för social hållbarhet - utveckling av en regional rumslig planering. Förväntat resultat: strategier för att förstärka den regionala attraktiviteten där olika orter kan erbjuda komplementära kvaliteter. Parter: ÖSTSAM, Linköping och Motala kommuner, regiontrafiken, Trafikverket Följeparter: Mjölby och Vadstena kommuner.

15 15 Fallstudie Hudiksvallsregionen Kontaktperson Göran Unger, Bakgrund Gävleborgs län består av tio kommuner med c:a invånare. Länet består av de två landskapen Gästrikland och Hälsingland. Länet har fyra arbetsmarknadsregioner. Gästrikland samt Hälsingland uppdelad i tre FA regioner. Gävle är den dominerande kommunen med sina ca invånare. Befolkningen är koncentrerad till kustzonen. Länet, som i grunden domineras av basnäringarna inom stål och skog, har påverkas stort av de pågående strukturförändringarna på arbetsmarknaden. Arbetslösheten är betydligt högre än rikssnittet, särskilt bland ungdomar. Behovet av förnyelse och att knyta ihop länets arbetsmarknader är stort. Samtidigt är det nödvändigt att sammanbinda och utveckla fungerande arbetsmarknader över länsgränserna. Förbättrad infrastruktur och kommunikationer är en avgörande drivkraft i detta sammanhang. Hudiksvalls kommun har c:a invånare. Invånarantalet har minskat med 1,4 procent den senaste tioårsperioden. Kommunen har ett nettoinflöde av arbetspendling. Hudiksvalls kommun ingår tillsammans med Nordanstig i Hudiksvalls arbetsmarknadsregion. Olika statliga utredningar och studier har förutspått att Ljusdals arbetsmarknadsregion kommer att uppgå i Hudiksvalls FA region till år En sådan arbetsmarknadsregion skulle få c:a invånare. Hudiksvalls kommun samarbetar även med Sundsvallsregionen som är ett frivilligt samarbetsorgan mellan Hudiksvall, Härnösand, Nordanstig, Sundsvall, Timrå och Ånge kommuner. Hudiksvall är en nod för sjukvården i länet med akutsjukhus där samverkan är särskilt viktig med sjukhuset i Gävle. Mittuniversitetet i Sundsvall och Högskolan i Gävle är de närmaste orterna för högskoleutbildning. Pilotprojekt FA region Hudiksvall Det pågår ett samordnat planeringsarbete för dubbelspår på Ostkustbanan från Gävle till Sundsvall där målet är att alla berörda kommuner ska ha en aktuell översiktsplan som omfattar järnvägen samt därtill ett samlat planeringsdokument för hela den regionala sträckningen. Ett dubbelspår på Ostkustbanan öppnar för andra, mer intensiva pendlingsmönster där betydligt större marknader för arbete, studier och bostäder blir tillgängliga genom goda pendlingsförhållanden. Kuststråket med två större regionala centra Gävle respektive Sundsvall samt befolkningskoncentrationen kring tätorter längs järnvägsstråket öppnar för ett stort utbud av pendlare.

16 16 I Trafikverkets förstudie över dubbelspåret finns olika förslag på järnvägsdragning genom Hudiksvalls kommun vilket påverkar även spårdragningen vid Iggesund. De olika alternativen har olika lösningar för lokalisering av tågstationen. En viktig frågeställning är därför hur olika spårdragningar med tillhörande stationslägen kan påverka ekonomisk, social och ekologisk utveckling på lokal och regional nivå. Därtill kommer det nationella intresset av persontransporter mellan Norrland och Stockholmsregionen samt godstransporter söderut. Hur kan dessa intressen hanteras i den fördjupad process efter att förstudien avlämnats? Hur kopplas orter som saknar spår ihop med huvudorten? Hur påverkar stationsläget och den närmare utformningen av området kring ett resecentrum resmönster och integration mellan regionkärnan och omkringliggande tätorter? Hur kan ett skifte av stationslägen (förstudien pekar på att Iggesund kan komma att ersättas av Enånger) mellan två orter påverka utvecklingen i FA regionen särskilt den ekonomiska utvecklingen? Studien tar också sikte på att analysera utvecklingen i ett större regionperspektiv som inkluderar Gävleborg och åtminstone delar av Västernorrlands län. Stationslägets betydelse för den långsiktiga tätortsutvecklingen och de krav detta ställer på den kommunala planeringen kan ev. belysas också belysas i den fortsatta utvecklingen i Söderhamns kommun. De mest intressanta stråkalternativen utifrån en konservativ respektive en fri dragning vidareutvecklas utifrån gjorda studier och utvärderas utifrån hur de möter nationella, regionala och också kommunala mål. Processen inriktas på att undersöka hur vinnare och förlorare på olika dragningar kan hitta en förhandlingszon som gör att förlorare kan hitta andra vinster och på så sätt få motiv att medverka fullt ut. Samtidigt utgör de nationella motiven för dubbelspår en viktig grund för statens engagemang vilket vidgar förhandlingszonen och gör den mer komplex. Parter: Trafikverket, Region Gävleborg och Hudiksvalls kommun. Följeparter: Söderhamn, Gävle, Sundsvalls och Nordanstigs kommuner, X Trafik/Landstinget Gävleborg, Länsstyrelsen i Västernorrland. Fallstudier Skåne Kontaktperson Therese Andersson, Bakgrund Skåne består av 33 kommuner och har en sammanlagd befolkning av 1,2 miljoner invånare. Regionen och framförallt det sydvästra hörnet kännetecknas av snabb tillväxt, inte minst

17 17 beroende på närheten till Köpenhamnsregionen och kontinentaleuropa. Befolkningstillväxten i regionen som helhet är cirka 1 procent per år. I Region Skånes regi drivs sedan länge ett arbete med att ta fram en rumslig strategi för utveckling av länet, Strukturbild Skåne. En insikt i detta arbete är att regional utveckling förutsätter kommunal samverkan och acceptans. I enskilda sakfrågor kan kommunerna ha olika intressen och förespråka skilda lösningar. En poäng i det pågående arbetet med Strukturbild Skåne är att strategier för regional utvecklings måste paketeras på ett sådant sätt att alla berörda kommuner ser sig som vinnare, även om de måste göra eftergifter i frågor som är viktiga för regionens utveckling. Idag driver regionen ett arbete kring en möjlig paketlösning för infrastrukturutveckling som också inkluderar nya modeller för finansiering. I strukturbildsarbetets förslag till strategier, Den flerkärniga miljonstaden (2012) finns en ambition att utveckla en flerkärnig struktur där kärnan fungerar som en motor för utvecklingen också omlandet. Sju regionala kärnor har identifierats; Malmö, Lund, Helsingborg, Landskrona, Kristianstad, Hässleholm och Ystad. Arbetet med att stärka Skånes flerkärnighet ska enligt förslaget öka samarbetet mellan kärnorna och omlandet. Särskilt angeläget är att stärka Hässleholm och Kristianstad så att de tillsammans kan fungera som tillväxtmotor. Detta arbete kommer att handla mycket om tillgängligheten till och mellan kärnorna. Det fortsatta strukturbildsarbetet kan sålunda tydliggöra kringliggande kommuners önskemål på noden för att kunna dra full nytta av den och omvänt nodens möjligheter dra nytta av omlandet. Vi ser framför oss ett antal åtgärder kring missing links, förstärkt kollektivtrafik, omvandling av bytespunkter till attraktiva knutpunkter samt olika former för att påskynda genomförandet genom överenskommelser om samfinansiering, bebyggelseutveckling/omvandling som kan stärka stråk och knutpunkter också i avseendet att göra dem attraktiva för näringslivsetableringar. Den infrastrukturella utvecklingen har en avgörande roll för framtida bebyggelse och arbetsmarknadsutveckling men kan genom strukturbildsprocessen tillföras fördjupade underlag, finansiering och långsiktiga vinster i form av robustare lokala arbetsmarknader. Samtidigt är en effektivisering av arbetspendlingsförutsättningarna inte i första hand (undantag finns främst i Malmö/Lundregionen) en fråga om tunga investeringar utan om att effektivisera trafikering, utforma goda bytespunkter, ordna hög framkomlighet för regiontrafiken in till tätorternas kärnor, således mindre investeringar som främst ankommer på region och kommun att göra själva. Det är vidare fråga om att kommunerna själva med väl förankrade processer förmår stödja de förbättrade kollektivtrafiksystemen med nya tillägg av bebyggelse.

18 18 Pilotprojekt Hässleholm Kristianstad I denna fallstudie är fokus förutsättningarna att utveckla en regional kärna. Projektet ska dels belysa infrastrukturens betydelse, men samtidigt analysera behovet av samspel mellan infrastrukturinvesteringar och andra åtgärder i såväl bebyggelse som trafikering. Särskilt tittar vi på om medfinansiering öppnar möjligheter att koppla stadsutvecklingsprojekt och infrastrukturbyggande. Grundfrågan är hur ny infrastruktur kan kopplas till kommunal fysisk planering med ambitionen att skapa stadsutveckling och stadsattraktivitet och ett hållbart resande. Överenskommelser behöver inte alltid handla om konkret medfinansiering utan kan också vara av typen: om infrastruktur A tillkommer så prioriterar kommunen utbyggnad av följande områden i anslutning till A. Ett focus kommer också att riktas mot samspelet med kärnan och omgivande kommuner, liksom samspelet med andra kärnor. Parter: Trafikverket, Kristianstad och Hässleholms kommuner, Region Skåne, kollektivtrafikmyndigheten Pilotprojekt Helsingborg Medfinansiering öppnar möjligheter att på ett tydligt sätt koppla stadsutvecklingsprojekt och infrastrukturbyggande. Grundfrågan som fokuseras i detta pilotprojekt är hur ny infrastruktur kan kopplas till kommunal fysisk planering med ambitionen att skapa stadsutveckling och stadsattraktivitet och ett hållbart resande. Utvecklingen av Knutpunkten och omvandlingen av stadens centrala delar är fokus i detta delprojekt. Frågor rörande roll och ansvarsfördelning i planering, finansiering och beslutsfattande står i fokus Parter: Trafikverket, Helsingborgs kommun och Region Skåne Fallstudie Västmanland Kontaktperson Ulrika Nilsson, Bakgrund Västmanland är ett län som har starka industritraditioner med företag som ABB, Volvo och Bombardier. Västmanland består av tio kommuner med totalt invånare. Västerås är residensstad och dominerande I storlek med sina invånare. Folkmängden i länets kommuner, med undantag för Västerås har sjunkit under senare år. Genom byggandet av Mälarbanan så har Västmanland knutits till Stockholms arbetsmarknad. En uttalad ambition i länet är att genom utvecklad infrastruktur förbättra tillgängligheten till orter som Stockholm, Uppsala, Örebro och Eskilstuna.

19 19 En ny möjlighet inom arbetsmarknaden öppnar sig i länet. Gruvnäringen undersöker möjligheterna för nyetablering av gruvor i nordvästra Västmanland runt För att näringslivet ska vara beredda att satsa på gruvorna krävs förutom infrastruktur som klarar av att transportera malmen även välutbildad arbetskraft, goda pendlingsmöjligheter och bostäder. I Västmanland finns gott om befintliga och fina boendemiljöer. Med väl utvecklad infrastruktur för arbetspendling är det möjligt att bo på många platser i Västmanland och pendla till arbeten inom gruvnäringen. Pilotprojekt Utveckling av infrastruktur för etablering av nya arbetstillfällen I Västmanland finns möjlighet till etablering av nya arbetsmarknader inom gruvnäringen. Det finns också en potential i att förstärka och utveckla befintliga arbetsmarknader. En förutsättning är dock att infrastrukturen för gods och persontransporter utvecklas. Kärnfrågan i detta delprojekt är: hur kan samspelet mellan berörda kommuner, Trafikverket, länsstyrelsen och näringslivet utvecklas för att realisera infrastruktur som kan möjliggöra ekonomisk utveckling? I pilotprojektet ligger också uppgiften att redovisa hur samarbetet med omgivande län kan utvecklas. Fokus är hur tankbar väg eller järnvägslänkar skulle kunna bidra till näringslivsutveckling kring Bergslagens nya gruvmöjligheter. Parter: Trafikverket, Länsstyrelsen samt Västerås, Fagersta, Nora och Sala kommuner Följeparter: Regionförbunden Dalarna och Sörmland. Pilotprojekt Länsplan & affärsplan Västmanland I ett pågående arbete med Länsplan och Affärsplan Västmanland är ambitionen att föra samman samhällsplanering, infrastruktur och bostadsbyggande med näringslivsutveckling. Utmaningen är att skapa och utveckla effektiva former för samverkan mellan Trafikverket, länsstyrelsen, länets kommuner och landstinget i syfte att gemensamt utveckla strategier för regional utveckling. Inte minst handlar det om konkreta åtgärder för att realisera den potential som ligger i att delar av länet genom uppgraderad och ny infrastruktur kommit att ingå i arbetsmarknadsregioner som man tidigare var utestängd från. Men det handlar också om att koppla och integrera länet till arbetsmarknader i andra län. Fokus är att undersöka hur att genom utvecklad infrastruktur förbättra tillgängligheten, förutom till Stockholm, även till orter som Uppsala, Örebro och Eskilstuna. Parter: Trafikverket, Länsstyrelsen samt tre kommuner

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet

Läs mer

Strukturbild för Skåne - strategier för Det flerkärniga Skåne

Strukturbild för Skåne - strategier för Det flerkärniga Skåne Strukturbild för Skåne - strategier för Det flerkärniga Skåne Strukturbild för Skåne överbrygga glappet mellan det regionala utvecklingsprogrammet och den kommunala översiktsplaneringen för att skapa hållbara

Läs mer

STRUKTURBILD FÖR SKÅNE. Anna Liljehov Regional utveckling, Region Skåne

STRUKTURBILD FÖR SKÅNE. Anna Liljehov Regional utveckling, Region Skåne STRUKTURBILD FÖR SKÅNE Anna Liljehov Regional utveckling, Region Skåne Att använda kunskapsunderlag i politiska beslutsprocesser Hur vi enats om strategiska inriktningar? Hur vi förankrat resultat? Hur

Läs mer

Strukturbild för Skåne. Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne

Strukturbild för Skåne. Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne Strukturbild för Skåne Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne Region Skåne har ansvar för Hälso- och sjukvård samt tandvård Kollektivtrafik - Skånetrafiken Regional utveckling inklusive näringslivsutveckling,

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen yttrande över samrådsversionen

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen yttrande över samrådsversionen Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen yttrande över samrådsversionen har beretts tillfälle att avge yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010) samrådsförslag. Yttrandet

Läs mer

Goda utsikter för ett livskraftigt Gävleborg

Goda utsikter för ett livskraftigt Gävleborg Goda utsikter för ett livskraftigt Gävleborg Gävleborg i ett större funktionellt perspektiv utmaningar och möjligheter En urbaniserad värld från landbygd till megastäder En osäkrare värld krig, fattigdom,

Läs mer

DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE

DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE MANIFEST FÖR ETT SAMVERKANDE SKÅNE Skåne är år 2030 en attraktiv och livskraftig region med flera starka tillväxtmotorer och en mångfald av livsmiljöer. Skåne har dragit

Läs mer

Remissvar Översiktsplan för landsbygden Norrköpings översiktsplan del 3

Remissvar Översiktsplan för landsbygden Norrköpings översiktsplan del 3 BESLUTSUNDERLAG 1/2 Ledningsstaben 2016-03-17 Dnr: TSN 2016-22 Trafik- och samhällsplaneringsnämnden Remissvar Översiktsplan för landsbygden Norrköpings översiktsplan del 3 Region Östergötland har beretts

Läs mer

Region Östergötland Större kraft att växa tillsammans

Region Östergötland Större kraft att växa tillsammans Region Östergötland Större kraft att växa tillsammans 1 Bakgrund Juni 2012 ansöker landstingsfullmäktige om att få bilda region i Östergötland Maj 2013 startar Utveckling Östergötland arbetet med att:

Läs mer

xstockholms läns landsting i (4)

xstockholms läns landsting i (4) xstockholms läns landsting i (4) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Anders Wilandson Tillväxt- och regionplanenämnden Förslag till ny översiktsplan och innerstadsstrategi

Läs mer

Järnvägsforum, Sundsvall Samordnad Planering= Effektivare Planering! Kenth Nilsson Strateg Godstransporter

Järnvägsforum, Sundsvall Samordnad Planering= Effektivare Planering! Kenth Nilsson Strateg Godstransporter Järnvägsforum, Sundsvall 2015-02-20 Samordnad Planering= Effektivare Planering! Kenth Nilsson Strateg Godstransporter Syfte och mål med dragningen att bidra till kunskapsspridning om den nya planläggningsprocessen

Läs mer

ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE

ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE POSITIONSPAPPER INFRASTRUKTUR & TRANSPORT 2016 1 ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE Vi sex regioner i Sydsverige; Jönköping, Kronoberg, Kalmar,

Läs mer

Diskussionsunderlag Utmaningar och förslag till samarbeten

Diskussionsunderlag Utmaningar och förslag till samarbeten Diskussionsunderlag Utmaningar och förslag till samarbeten Vad säger OECD territorial reviews Vilket fokus har regionerna i pågående infrastrukturplanering Motiv och svårigheter vid utvecklad samverkan

Läs mer

Region Skånes arbete med. Fysisk planering/strukturbild för Skåne Bostadsfrågor/Skånskt Bostadsnätverk

Region Skånes arbete med. Fysisk planering/strukturbild för Skåne Bostadsfrågor/Skånskt Bostadsnätverk Region Skånes arbete med Fysisk planering/strukturbild för Skåne Bostadsfrågor/Skånskt Bostadsnätverk Flerkärnig ortstruktur Sysselsättningsgrad 2010 Strukturbild för Skåne sedan 2005 Arena för dialogen

Läs mer

Lokal samverkan för regional utveckling

Lokal samverkan för regional utveckling Syfte: Att utveckla en samhällsplanering där transportsystemet bidrar till regional utveckling, miljöeffektiv rörlighet och social hållbarhet. Fokus på ett förbättrat samspel mellan de olika parterna i

Läs mer

VARMT VÄLKOMMEN TILL SEMINARIUM VÄRDESKAPANDE FÖRHANDLINGAR

VARMT VÄLKOMMEN TILL SEMINARIUM VÄRDESKAPANDE FÖRHANDLINGAR Värdeskapande förhandlingar Hur skapar vi förutsättningar att genomföra stora investeringar i infrastruktur och andra betydelsefulla samhällsinvesteringar Hur får vi igång byggandet? INBJUDAN Seminarium

Läs mer

Lokal näringslivsutveckling

Lokal näringslivsutveckling Lokal näringslivsutveckling Insatser för lokalt utvecklingsarbete Åsa Bjelkeby Enhetschef Regionala miljöer 1 Kort om Tillväxtverket 370 medarbetare på 9 orter Arjeplog, Gävle, Göteborg, Jönköping, Luleå,

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland 1 (9) 1 BAKGRUND 1.1 Förordningen om regionalt tillväxtarbete Detta dokument beskriver hur den framtida regionkommunen i Västmanland kan hantera det styrande strategidokumentet Regionalt utvecklingsprogram

Läs mer

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 Det är 30 % fler som arbetar i Malmö/Lund än som bor där - effektiv pendling med kollektivtrafik är nödvändig! kåne är en region med 1,3 miljoner invånare,

Läs mer

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL En sammanfattning av Nätverket Höghastighetsbanans analys av urvalskriterier och beslutsunderlag för vägvalet genom Småland SAMMANFATTNING Den 1 februari 2016 presenterade

Läs mer

Regional planering nya förutsättningar

Regional planering nya förutsättningar Regional planering nya förutsättningar framgångsfaktorer och hinder Carl-Johan Engström KTH REGLAB 3 juni 2014 Nya förutsättningar 1. ny rumslig verklighet 2. ny maktbalans à nya planeringsformer 1. rummets

Läs mer

Strukturbild för Skåne: En möjlig väg till att skapa attraktiva och hållbara samhällen?

Strukturbild för Skåne: En möjlig väg till att skapa attraktiva och hållbara samhällen? Strukturbild för Skåne: En möjlig väg till att skapa attraktiva och hållbara samhällen? Region Skåne Joakim Lloyd Raboff Claus Pedersen claus.pedersen@skane.se Inledning RUS och det regionala utvecklingsuppdraget

Läs mer

Remissvar- Regional indelning tre nya län, SOU 2016:48

Remissvar- Regional indelning tre nya län, SOU 2016:48 Region Jönköpings län Remissvar- Regional indelning tre nya län, SOU 2016:48 Region Jönköpings län (RJL) har getts möjlighet att yttra sig över remissen Regional indelning tre nya län. Regionen har tagit

Läs mer

Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur. Strukturbild för Skåne

Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur. Strukturbild för Skåne Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur Strukturbild för Skåne Strukturbild för Skåne överbrygga glappet mellan det regionala utvecklingsprogrammet och den kommunala översiktsplaneringen

Läs mer

Näringsliv och arbetsmarknad

Näringsliv och arbetsmarknad Turism 35 Genom Höga Kusten skapa en hög attraktionskraft som ger en långsiktig, konkurrenskraftig besöksnäring som bidrar till ökad tillväxt och social hållbarhet. (Härnösand Översiktsplan) 36 Turistnäringen

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Regionsamverkan Sydsverige

Regionsamverkan Sydsverige 2016-01-11 RJL2015/2745 Nämnd för trafik, infrastruktur och miljö Regionsamverkan Sydsverige Förslag till beslut Nämnden för trafik, infrastruktur och miljö föreslås besluta Godkänna bilagt förslag till

Läs mer

Räta Linjen-gruppen. Projektstöd, WSP Sverige

Räta Linjen-gruppen. Projektstöd, WSP Sverige Räta Linjen-gruppen Räta Linjen-gruppen består av följande intressenter: Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsstyrelsen i Gävleborgs län Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Uppsala län Region Gävleborg

Läs mer

Lista över ärenden till kommunstyrelsens arbetsutskott onsdag den 13 augusti 2014

Lista över ärenden till kommunstyrelsens arbetsutskott onsdag den 13 augusti 2014 Lista över ärenden till kommunstyrelsens arbetsutskott onsdag den 13 augusti 2014 1 Ärende 2 Dnr 2014/000174 Målbildsarbete: Den attraktiva regionen Linnéstråket Sammanfattning Under arbetsutskottet kommer

Läs mer

Strukturbild för Skåne. - dialog om Skånes utveckling kopplat till fysisk planering

Strukturbild för Skåne. - dialog om Skånes utveckling kopplat till fysisk planering Strukturbild för Skåne - dialog om Skånes utveckling kopplat till fysisk planering Region Skåne har ansvar för Hälso- och sjukvård samt tandvård Kollektivtrafik - Skånetrafiken Regional utveckling inklusive

Läs mer

RS Förslag till yttrande regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050

RS Förslag till yttrande regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050 1 (5) Stockholms läns landsting, Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Box 22550 104 22 Stockholm RS Förslag till yttrande regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050 Region Örebro län

Läs mer

Reflektion från seminarieserien

Reflektion från seminarieserien Reflektion från seminarieserien Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Erfarenheter från GOS projektets 6 seminarier Sammanhängande fysisk struktur Integration av marknader beror helt på hur systemet

Läs mer

En Bättre Sits gemensamma syn och reflektioner på förslag till Nationell plan för transportsystemet 2014-2025

En Bättre Sits gemensamma syn och reflektioner på förslag till Nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Möte med infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd 13 november 2013 En Bättre Sits gemensamma syn och reflektioner på förslag till Nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Upplägg presentation

Läs mer

En Bättre Sits (EBS) gemensam syn och reflektioner angående inriktning för transportinfrastrukturplanering

En Bättre Sits (EBS) gemensam syn och reflektioner angående inriktning för transportinfrastrukturplanering En Bättre Sits (EBS) gemensam syn och reflektioner angående inriktning för transportinfrastrukturplanering 2018-2029 SJU LÄN: STOCKHOLM, UPPSALA, VÄSTMANLAND, ÖREBRO, SÖRMLAND, ÖSTERGÖTLAND OCH GOTLAND

Läs mer

RUFS 2050 Resan mot den mest attraktiva storstadsregionen i Europa. Tillväxt- och regionplaneförvaltningen

RUFS 2050 Resan mot den mest attraktiva storstadsregionen i Europa. Tillväxt- och regionplaneförvaltningen RUFS 2050 Resan mot den mest attraktiva storstadsregionen i Europa Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Samrådsförslag RUFS 2050 en del i en större planprocess RUFS 2010 Aktualitetsarbetet Program ny

Läs mer

Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK

Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK Öresundsregionens kvalitet och attraktivitet består till stor del av dess ortstruktur, där ett nätverk av städer och tätorter av olika storlek och med olika kvaliteter

Läs mer

Välkomna till workshop LÄNSPLAN FÖR VÄSTMANLAND

Välkomna till workshop LÄNSPLAN FÖR VÄSTMANLAND Välkomna till workshop LÄNSPLAN FÖR VÄSTMANLAND 2012-02-16 PRESENTATION! Program Inledning och syfte med dagen 9.00-9.15 Lägesrapporter från delprojekt 9.15-10.15 Paus med kaffe och frukt 10.15-10.30 Genomgång

Läs mer

Dokumentation workshop Reglab Fysisk planering 26 oktober 2016

Dokumentation workshop Reglab Fysisk planering 26 oktober 2016 Dokumentation workshop Reglab Fysisk planering 26 oktober 2016 REGLAB = Regional utveckling Lärande, analys, benchmarking Vi möts Vi lär Vi gör Medlemmarnas behov styr! Reglabs medlemmar Region Dalarna

Läs mer

Remiss kapacitetsutredning Trafikverket

Remiss kapacitetsutredning Trafikverket Handläggare Datum Diarienummer Anna Ekman 2012-03-22 KS 2012/0261 0480-45 01 24 Kommunstyrelsens arbetsutskott Remiss kapacitetsutredning Trafikverket Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

www.skane.se/strukturbild

www.skane.se/strukturbild Projektansvarig: Therese Andersson, Avdelningen för samhällsplanering, Region Skåne. Text: Therese Andersson, Moa Åhnberg, Inger Sellers, Johanna Hellsten, Veronika Sörvik, Tine Utzon-Frank, Avdelningen

Läs mer

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet INriktningsmål 2014 Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål för

Läs mer

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11 Näringslivspolicy för Vallentuna kommun Näringslivspolicy Innehåll Näringslivspolicy... 1 1. Inledning... 1 2. Syfte... 1 3. Övergripande planer

Läs mer

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland Länsplan för Västmanland ska säkra en långsiktigt hållbar tillväxt för hela länet - satsningar utifrån gemensamma mål och prioriteringar ger

Läs mer

Blekinge i Sverigeförhandlingen

Blekinge i Sverigeförhandlingen Blekinge i Sverigeförhandlingen Redovisning av nyttoberäkningar Vi vill vara med om att utveckla Sveriges järnvägssystem, men då måste vi få rätt förutsättningar att delta. Bild från långfilmen Gäst hos

Läs mer

Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt

Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt Arena för Tillväxt En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige

Läs mer

RUFS 2010 - aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost

RUFS 2010 - aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost 2013-12-06 Handläggare: Mikael Engström Stockholms läns landsting tel. dir: 076 643 96 70 registrator.lsf@sll.se Shula Gladnikoff Diarienummer LS 1304-0578 tel. dir. 076 643 96 73 RUFS 2010 - aktualitet

Läs mer

Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN. Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN. Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar UPPSALA VÄSTERÅS KARLSTAD ÖREBRO ESKILSTUNA STOCKHOLM SÖDERTÄLJE JÄRNA TROLLHÄTTAN

Läs mer

Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 YTTRANDE N2013/2942/TE 1 (6) Ulrika Nilsson Telefon 010-224 93 19 ulrika.u.nilsson@lansstyrelsen.se Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet

Läs mer

Verksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket. Einar Schuch Regionchef Region Öst. Trafikverket startade den 1 april 2010

Verksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket. Einar Schuch Regionchef Region Öst. Trafikverket startade den 1 april 2010 Verksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket Einar Schuch Regionchef Region Öst Varför bildades Trafikverket? Framtidens samhällsutvecklare Ett trafikslagsövergripande synsätt planerar för alla trafikslag

Läs mer

Revidering och förankring av Regionalt utvecklingsprogram

Revidering och förankring av Regionalt utvecklingsprogram 2015-05-27 1(6) Revidering och förankring av Regionalt utvecklingsprogram 1. Sammanfattning Region Örebro län bildades 1 januari 2015. Regionbildningen syftar till att skapa en samlad demokratisk organisation

Läs mer

ÅVS stråken Kalmar-Linköping Västervik- Linköping. Peter Linnskog

ÅVS stråken Kalmar-Linköping Västervik- Linköping. Peter Linnskog ÅVS stråken Kalmar-Linköping Västervik- Linköping. Peter Linnskog 2 2014-05-13 Stråken Låg standard på Stångådalsbanan Tjustbanan Behoven längs stråken är lågt prioriterade av Trafikverket Sträckningen

Läs mer

Svarsmall för remissinstansernas önskemål och prioriteringar Gemensamma prioriteringar i Arlandaregionen Ökad kapacitet på Ostkustbanan

Svarsmall för remissinstansernas önskemål och prioriteringar Gemensamma prioriteringar i Arlandaregionen Ökad kapacitet på Ostkustbanan Gemensamt yttrande från Arlandaregionen över - Ny länsplan för transportinfrastrukturen 2018-2029. Förfrågan om prioriterade åtgärder samt avgränsningssamråd för miljökonsekvensbeskrivning Bakgrund Under

Läs mer

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen NTF 2 oktober 2007 Regiondirektör Magnus Persson Regionförbundet Örebro Länets tolv kommuner och landstinget Start 1 jan 2006 1 jan 2007 övertog samordningsansvaret

Läs mer

16 Positionspapper för Sydsveriges infrastruktur RS150336

16 Positionspapper för Sydsveriges infrastruktur RS150336 16 Positionspapper för Sydsveriges infrastruktur RS150336 Ärende Inom ramen för samarbetet Regionsamverkan Sydsverige har ett gemensamt positionspapper för Sydsveriges infrastruktur tagits fram. Region

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Stina Nilsson Projektledare 040-675 32 58 Stina.J.Nilsson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-03-18 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss.

Läs mer

Koncernkontoret Området för samhällsplanering

Koncernkontoret Området för samhällsplanering Området för samhällsplanering Datum 2015-11-06 Dnr 1500321 1 (6) Sverigeförhandlingen Förtydligande avseende s nyttoanalys till Sverigeförhandlingen Sverigeförhandlingen har den 23 oktober 2015 skickat

Läs mer

Reflektion från seminarium 2. Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet

Reflektion från seminarium 2. Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Reflektion från seminarium 2 Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Region Skånes arbete med tillgänglighet och tillväxt -Stina Nilsson, Region Skåne Processen bakom strukturbild Skåne: - Ett långvarigt

Läs mer

En Bättre Sits Storregional systemanalys i korthet

En Bättre Sits Storregional systemanalys i korthet En Bättre Sits Storregional systemanalys i korthet Gemensamma prioriteringar för transportinfrastrukturen i sju län: Stockholm, Uppsala, Västmanland, Örebro, Sörmland, Östergötland och Gotland. Stockholm-Mälarregionen

Läs mer

Tillväxt, miljö och regionplanering

Tillväxt, miljö och regionplanering Tillväxt, miljö och regionplanering Tillväxt, miljö och regionplanering Stockholmsregionen och östra Mellansverige! Möjligheter och utmaningar när vi växer och blir 1,4 miljoner fler till 2050 Befolkning

Läs mer

Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen , ert dnr N2015/4305/TIF

Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen , ert dnr N2015/4305/TIF YTTRANDE 1(6) Regionledningskontoret Näringsdepartementet, 103 33 STOCKHOLM n.registrator@regeringskansliet.se Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029, ert dnr

Läs mer

Att göra. Handlingsplan Transportinfrastruktur

Att göra. Handlingsplan Transportinfrastruktur Att göra. Handlingsplan Transportinfrastruktur Diarienummer: 342-7226-2015 Tryck:, Härnösand 2015 Denna handlingsplan går att få i alternativt format. Förord Den regionala utvecklingsstrategin, RUS, för

Läs mer

5 KOMMUNER EN GEMENSAM STRUKTURBILD

5 KOMMUNER EN GEMENSAM STRUKTURBILD 5 KOMMUNER EN GEMENSAM STRUKTURBILD 2 samarbete ger kraft Strukturplan/överenskommelse avseende användning av mark och vatten kopplat till Kustzonsplanering och landsbygdsutveckling i norra Bohuslän 3

Läs mer

Vad är stadsattraktivitet och hur kan den byggas?

Vad är stadsattraktivitet och hur kan den byggas? Vad är stadsattraktivitet och hur kan den byggas? Kiruna den 9 juni 2014 Göran Cars Kiruna kommun & KTH Samhällsplanering och miljö 1 Vad skapar attraktivitet konkurrenskraft? Arbetsmarknad och infrastruktur

Läs mer

Einar Schuch och Christer Agerback

Einar Schuch och Christer Agerback Trafikverket startar den 1 april 2010 Einar Schuch och Christer Agerback Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv förenklar för operatörer, trafikanter

Läs mer

Arena för Tillväxt. En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige

Arena för Tillväxt. En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige Arena för Tillväxt En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige Primär målgrupp: lokala och regionala beslutsfattare inom privat och offentlig sektor Vad gör vi? Omvärldsbevakning

Läs mer

Remissammanställning: Regionbildning i Stockholms län

Remissammanställning: Regionbildning i Stockholms län 2016-08-16 1 (8) Remissammanställning: Regionbildning i Stockholms län Kommunerna i Stockholms län har fått möjlighet att yttra sig över Stockholms läns landstings intention att skicka in en ansökan om

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Uppdrag och struktur. Samverkansformer och Överenskommelser. Avtal och finansieringsprinciper

Uppdrag och struktur. Samverkansformer och Överenskommelser. Avtal och finansieringsprinciper Uppdrag och struktur Samverkansformer och Överenskommelser Avtal och finansieringsprinciper Sverigeförhandlingens roll och betydelse för finansieringsfrågor Vårt övergripande uppdrag Fyra transportslag

Läs mer

Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) stråket Stockholm Oslo

Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) stråket Stockholm Oslo TMALL 0141 Presentation v 1.0 Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) stråket Stockholm Oslo Jan Lindgren 2017-05-23 Var är vi? Åtgärdsvalsstudie - vad är det? Syftet med en åtgärdsvalsstudie är att med 4-stegsprincipen

Läs mer

Kunskapsstråket. En unik position

Kunskapsstråket. En unik position Visionsbild för Kunskapsstråket, SBK Lund och visualisering Arrow Kunskapsstråket En unik position Global trend, lokal vision Omvandlingen från industri- till kunskapssamhälle har skapat en efterfrågan

Läs mer

Därför behöver vi Götalandsbanan

Därför behöver vi Götalandsbanan Därför behöver vi Götalandsbanan Mindre tid till resan. Mer tid till annat. De nya höghastighetsjärnvägarna kretsar mycket kring tid: 320 km/h, 45 minuter dit, en timme hit, Stockholm Göteborg inom loppet

Läs mer

SYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland

SYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland SYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland Ett samarbete Regionförbundet Uppsala län Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Örebro Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Västmanlands län

Läs mer

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010. Katarina Fehler, Börje Wredén. Tillväxt, miljö och regionplanering. Reglab 10 november 2011

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010. Katarina Fehler, Börje Wredén. Tillväxt, miljö och regionplanering. Reglab 10 november 2011 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Katarina Fehler, Börje Wredén Tillväxt, miljö och regionplanering Reglab 10 november 2011 RUFS 2 RUFS en skvader? RUFS är i första hand en fysisk

Läs mer

Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden

Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden Jan Lindgren, Trafikverket 1 2015-02-24 Åtgärdsval vad, varför? När ett problem i transportsystemet identifierats påbörjas ett åtgärdsval. Åtgärdsval

Läs mer

Landsbygdsutveckling i ÖP

Landsbygdsutveckling i ÖP Översiktsplan Sundsvall 2021 Landsbygdsutveckling i ÖP 1. Riktlinjer på olika nivåer 2. Tankar med planeringen 3. Utpekade områden 4. Nästa steg Ulrika Edlund, 2015-09-04 Mål och prioriteringar Attraktiva

Läs mer

Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014

Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 2013-09-19 Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 1. Inledning Mellan 2011-2013 pågår projekt Nya Ostkustbanan. Projektets övergripande syfte är att uppnå en

Läs mer

Remiss: Förslag till Handlingsprogram för regionala stadskärnor

Remiss: Förslag till Handlingsprogram för regionala stadskärnor 19, KS 2013-01-21 15:30 KS: 213/2012 2012-12-27 Dnr: KS213/2012 Handläggare Remiss: Förslag till Handlingsprogram för regionala stadskärnor Sammanfattning Stockholms läns landstings Tillväxt- och planeringsutskott

Läs mer

Klimatfrågorna i fokus. Magnus Jacobsson

Klimatfrågorna i fokus. Magnus Jacobsson Klimatfrågorna i fokus Magnus Jacobsson Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? 2014-04-07 Sida 2 Megatrender Hantera växande stadsregioner Skapa en hållbar

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Promemoria 2007-01-18 Näringsdepartementet Enheten för regional utveckling och turism Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Bakgrund Den europeiska

Läs mer

Inkomna remissynpunkter Landstinget och länets kommuner

Inkomna remissynpunkter Landstinget och länets kommuner Inkomna remissynpunkter och länets kommuner Som helhet har den regionala infrastrukturplanen för Västmanlands län tagits emot väl av länets kommuner och avseende struktur, upplägg och innehåll. Inkomna

Läs mer

Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (7) Yttrande. Datum 2016-04-06. Adress August Palms Plats 1. Till. Diarienummer

Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (7) Yttrande. Datum 2016-04-06. Adress August Palms Plats 1. Till. Diarienummer Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (7) Datum 2016-04-06 Adress August Palms Plats 1 Diarienummer STK-2016-82 Yttrande Till Näringsdepartementet Remiss från Näringsdepartementet - Delrapport från Sverigeförhandlingen:

Läs mer

Remissvar Örebro län

Remissvar Örebro län Remissvar Örebro län Fakta 17 remissinstanser; Regionförbundet, Länsstyrelsen, Landstinget, USÖ Örebro universitet, Örebro, Lekeberg, Karlskoga, Degerfors Hallsberg, Kumla, Laxå, Askersund, Nora, Lindesberg,

Läs mer

Sveriges nationella strategi ur ett regionalt perspektiv

Sveriges nationella strategi ur ett regionalt perspektiv Sveriges nationella strategi ur ett regionalt perspektiv Håkan Brynielsson Regiondirektör Regionförbundet i Kalmar län Regionala handlingsplaner Färdig RUS Länsuppdraget Löpande utvärdering OECD-rapport

Läs mer

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion Umeå LA + Ö-vik LA = Botniaregionen? (o) sant Båda städerna är idag självständiga centra i var sin arbetsmarknadsregion De måste bli mer beroende av

Läs mer

Målbild 2020 SKNO. Fokusering sker på - arbetsmarknad - utbildning - infrastruktur

Målbild 2020 SKNO. Fokusering sker på - arbetsmarknad - utbildning - infrastruktur Målbild 2020 SKNO Fokus för Skåne Nordost är att fler, främst ungdomar, har arbete. Målsättningen är att alla mellan 16-29 har arbete, studieplats eller praktik. Fokusering sker på - arbetsmarknad - utbildning

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

En ny ekonomisk geografi ett regionalt perspektiv på en global förändring i Östra Mellansverige

En ny ekonomisk geografi ett regionalt perspektiv på en global förändring i Östra Mellansverige En ny ekonomisk geografi ett regionalt perspektiv på en global förändring i Östra Mellansverige En ny värld växer fram Vad driver tillväxten? Vad kan det tänkas betyda för er? En ny karta och en ny terräng?

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSEN Plats och tid Stadshuset, Avesta, klockan 10:00-10.15 Beslutande Lars Isacsson (S), ordförande Patrik Engström (S) Johan Thomasson (M) Lis Linnberg (FP) Anita Tärneborg

Läs mer

Mark för Näringslivet

Mark för Näringslivet Mark för Näringslivet Beskrivning av uppdraget och nuläge Arbetsgruppen föreslår pilotstudie Metodik, datainsamling, förväntade resultat Fortsatt arbete Utgångspunkter Bakgrundsmaterial Vi vill tillsammans

Läs mer

Inledning 2012-03-23. Trafikverket Ärendemottagningen Kapacitetsutredningen Box 810 781 28 Borlänge

Inledning 2012-03-23. Trafikverket Ärendemottagningen Kapacitetsutredningen Box 810 781 28 Borlänge Trafikverket Ärendemottagningen Kapacitetsutredningen Box 810 781 28 Borlänge Yttrande över Trafikverkets rapporter Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder - förslag på lösningar fram till

Läs mer

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra nordligaste länen. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten

Läs mer

Kommunledningskontoret

Kommunledningskontoret Om Sverigeförhandlingen FAH oktober 2016 Uppdraget Framtidens järnvägsnät för fler bostäder, bättre arbetsmarknad och för ett hållbart resande En tolkning av uppdraget Den nya stambanan ska dras där den

Läs mer

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge Kort sammanfattning av läget i Småland och Blekinge, utgångspunkter för en positiv utveckling och tillväxt samt rekommendationer från OECD. OECD Territorial

Läs mer