Insatser som gör skillnad. business

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Insatser som gör skillnad. business"

Transkript

1 business no Insatser som gör skillnad vägar ur missbruket / 24 timmar på stadsmissionens center laurent leksell om företagens ansvar / crossroads stödjer över gränserna sommarkollo frizon från tuff vardag mission business

2 medarbetare välkommen Albin Wiberg skribent Mångsysslaren Albin Wiberg bor i Malmö och livnär sig som frilansjournalist sedan 15 år. När han inte skriver målar han stort och expressivt på stora dukar i sitt gamla missionshus i Blackstad utanför Västervik. Samhällsklimatet är något som engagerar honom starkt och han värnar alltid om de mest utsatta. Olivia Krantz skribent Göteborgaren Olivia är frilansjournalisten som gillar att hitta svar på knepiga frågor samt att resa till platser där det regnar mindre än hemma. För henne representerar Stadsmissionens arbete en av de sista och viktigaste utposterna i vårt samhälle. Vi kan alla en dag behöva deras hjälp, menar hon. Caroline Engvall journalist och författare Caroline Engvall är journalist och författare till böckerna 14 år till salu och Skamfläck, om unga som använder sex som självskadebeteende. Alla de kontakter med de trasigaste och tystaste av våra unga, de som drivs av skam, skuld och ångest, gör att hon ser verkligheten i vitögat varje arbetsdag. Marika Markovits, direktor, Stockholms Stadsmisson En mänskligare stad en god affär Varför hjälper investmentbolaget Ratos kvinnor i utsatthet med en frizon på Klaragården? Varför installerar Cisco nätverk i Stockholms Stadsmissions verksamheter? Och varför hjälper en bank som Citi unga i jakten på sysselsättning? Svaret är enkelt: för att det lönar sig. Att se på CSR som en ren imageförbättrare är gammalmodigt och begränsat. I dag är det självklart att socialt ansvarstagande är en förutsättning för långsiktig lönsamhet. Samhällsinsatser i anknytning till den egna verksamheten blir allt viktigare. Det är ett sätt att engagera medarbetare och kunder i något mer än bara den dagliga verksamheten. Simon Paulin fotograf Den Stockholmsbaserade gotländska frilansfotografen Simon Paulin har fotograferat Stadsmissionens Center under en dag. Han är utbildad vid Nordens Fotoskola och innan dess gick han den hårda skolan som assistent i New York. Att bidra och arbeta som volontär är någonting som han alltid och ofta prioriterar. Markus Wilhelmson frilansjournalist Markus har alltid har varit avundsjuk på andra yrkesgrupper som konkret kan bidra. Ordet väger oftast lätt jämfört med till exempel en läkares eller advokats insatser, säger han. När en artikel kan bidra med något litet för att fler ska förstå att vi alla behöver hjälpa till för ett varmare samhälle så är han tacksam. ett samarbete mellan: Nils-Erik Larson fotograf Nils-Erik är en före detta utredare på Eskilstuna kommun som numera är pensionär och frilansar som fotograf, hans stora intresse sedan många år. Ideella initiativ som Stockholms stadsmission är mycket viktiga för samhället, och självklart någonting som han vill stödja genom att medverka med sina bilder. för många är det svårt att förstå att de sociala utmaningarna i Stockholm är så omfattande. Att det finns mammor som inte kan mätta sina barn. Att det finns 13-åringar som kastas ut på gatan och in i prostitution. Att de män och kvinnor som lever i hemlöshet inte kan få tag på vatten eller förvara sina ägodelar. Stockholms Stadsmission har möten varje år med individer som lever i utsatthet i Sverige. Vi tänker varje dag på hur vi kan maximera våra insatser, hur vi kan öka insamlade medel och hålla nere kostnader. Och vår tillväxt ger upphov till sociala vinster. När fler personer som halkat utanför kan komma tillbaka till samhället med god hälsa, bostad, utbildning och arbete så påverkar det samhällsekonomin positivt. i dagsläget står näringslivet för 12 procent av Stockholms Stadsmissions insamlade medel. Vi hoppas kunna öka den andelen. Med den här tidningen vänder vi oss till företag som är intresserade av hållbar samhällsutveckling och som vill göra skillnad lokalt, här och nu. Vi ser en oerhörd styrka i att ha ett tätt samarbete med näringslivet. Vi finns på samma gata som dina medarbetare och kunder. Det vi gör syns och gör skillnad. Som ideell aktör har Stockholms Stadsmission möjlighet att snabbt svara på stadens behov. Vi kan ha en helt ny verksamhet igång på ett par månader som förändrar och förbättrar människors liv. Vi vet vad som behövs. Ni vet vilka frågor som engagerar er. Låt oss mötas och prata om hur vi tillsammans kan göra Stockholm till en mänskligare stad.»i dag är det självklart att socialt ansvarstagande är en förutsättning för långsiktig lönsamhet. «2 mission business mission business

3 innehåll utsikt Engagemang 8 Missbruk i det dolda Alla som missbrukar är inte utslagna. En fasad som socialt välfungerande kan dölja många olika missbruk under långa perioder. 25 Nya krafter Möt tre personer vars liv har fått en positiv vändning sedan de kom i kontakt med Stockholms Stadsmission. 12 Den kritiska visionären Laurent Leksell ser det sociala ansvarstagandet som näringslivets allra viktigaste åtagande. 28 Kul på kollo Donationer från företag ger barn som lever i utsatthet en fristad på sommarlovet. Häng med till Vännebo. business no Utsatthet på resa Plötsligt började hemlösa förflytta sig mellan länder i Europa. Projektet Crossroads var snabbt i gång för att stötta över gränserna. ja nej 34 Duellen Ska gåvor till ideella organisationer skattebefrias? Anders Lago och Henrik von Sydow debatterar en het fråga. 18 Natt & Dag Ännu en natt utan tak över huvudet, ännu en dag utan mat. Följ det viktiga arbetet på Stadsmissionens Center under ett dygn. 36 Samverkan leder till resultat Tove Lifvendahl uppmanar alla företag att samverka med de ideella och de offentliga nätverken. Sunda värderingar ger en bra grund det började med en telefonsluss för tjugo år sedan. Antonia Ax:son Johnson engagerade sig ideellt och kände direkt att hon ville göra ännu mer, nu även som företagare. Hon kontaktade Stockholms Stadsmission och blev efter en tid ordförande, en post som hon hade i tio år. Jag minns så många givande möten med människor från den här tiden. Samtal som jag fört med utsatta och hemlösa, gamla och unga. Samtalen har lärt mig hur viktigt det är att vara här och nu, i stunden, berättar Antonia Ax:son Johnson. Stockholms Stadsmission har, precis som Antonias eget familjeföretag Axel Johnson, en lång historia. Hon tror att uthålligheten handlar om sunda värderingar och tron på alla människors lika värde. Under 160 år har otroligt många människor fått hjälp att skapa en värdig vardag. I den perfekta av världar skulle ju ideella organisationer inte behöva finnas, men så ser tyvärr inte verkligheten ut. Antonia Ax:son Johnson är huvudägare i koncernen Axel Johnson till Terapicenter foto: peter cererling Under idrottsevangemanget Kings of tennis anordnades en välgörenhetsakution till förmån för Stadsmissionens Terapicenter. Resultatet blev välkomna kronor. Terapicenter låg närmast hjärtat, det kändes självklart att satsa på ungdomars själsliga hälsa, berättar Per Hjertquist, som står bakom Kings of Tennis. Under 2013 flyttar Stadsmissionens Terapicenter, ungdomsmottagning och mottagningen för unga män till samma adress på Fleminggatan och blir då Hälsans Hus. Verksamheterna kommer att samordnas för ännu bättre resultat. På så vis kommer vi kunna jobba mer tvärprofessionellt med rätt typ av redskap och kunskap kan man göra skillnad, säger Sussa Johnsen, enhetschef för Stockholm Stadsmissions Terapicenter, mottagning för unga män och ungdomsmottagning.»du måste vara förändringen som du önskar se i världen.«mahatma Gandhi the sky is the limit Förra året frågade BT vad tjejerna som besöker Unga Stations tjejverksamhet skulle göra om de fick en summa pengar. Svaret blev: bestiga Kebnekaise. Och det blev genast ett nytt projekt på BT, som i sin CSR-strategi bland annat anordnat auktioner till förmån för sociala projekt där föremålen som säljs är ting som anställda skänkt eller samlat in. Totalt samlade vi in kronor till tjejverksamheten. Det kändes viktigt att ge tjejerna möjlighet att förverkliga något de inte provat förut. Det blev väldigt stärkande för dem som individer, berättar Mattias Alvan på BT. Mission Business ges ut av Stockholm Stadsmission. Det är ett magasin om insatser som gör skillnad. Adress: Stortorget 3, Box 2266, Stockholm Hemsida: Ansvarig utgivare: Marika Markovits Kontaktperson: Merete Forssberg Madshus, Produktion: Spoon, Tryck: Trydells Samtliga medarbetare i denna tidskrift har bidragit ideellt med sitt arbete. Stockholms Stadsmission genom tiderna 1853 Stockholms Stadsmission bildas den 9 december talet Stockholm är en stad i förändring. Det bor cirka hundra tusen personer i staden, men på några årtionden ska invånarantalet fördubblas Stadsmissionen öppnar skolor för utsatta barn Stadsmissionen öppnar sitt första barnhem för pojkar talet Stadsmissionen är med och startar arbetshem på Kungsholmen, med syftet att återanpassa fångar till ett liv utanför murarna Café riktat till nödställda hemlösa män öppnar. 4 mission business mission business

4 utsikt 1910-talet Stockholms Stadsmission öppnar inackorderingshem för män, vid Mosebacke. Krafttag mot barnfattigdom drygt var tionde barn i Sverige lever i dag i fattigdom. Under tre års tid har projektet Barnablick varit en del av Stadsmissionens arbete för att bryta utanförskapet. I dagens Sverige är det många som känner ett utanförskap, säger Kerstin Stenberg, styrelseledamot för Jerringfonden som har finansierat projektet. För barnfamiljer som lever under knappa ekonomiska och psykosociala förhållanden kan snabba insatser vara avgörande. Leksaker kan tyckas självklart. Men de flesta barn som Stadsmissionen möter har inga hyllor med leksakslådor. Boktips Fattigdom utan gränser av Lena Engelmark och Hans Swärd Fattigdom utan gränser är en bok som betraktar fattigdomens historia, nutid och framtid. Syftet med boken är att överskrida traditionella gränser för vad man anser vara fattigdom och att vidga blickfånget på sociala problem Platsförmedlingen startas som en del i Stockholms Stadsmissions långsiktiga arbete för utsatta. Inte bara yta Företagen spelar en avgörande roll för att främja hållbar utveckling och solidariska åtaganden i samhället, menar Bertrand Fohly, Managing Director L Oréal Sverige. Sedan 2009 har de haft ett nära samarbete med Stockholms Stadsmission. Bland annat genom att stötta Stadsmissionens skola. Utbildning är en av de hörnstenar företaget har varmt om hjärtat Tar över driften av konvalescenthemmet Ribbingebäck i Uppland. Utanförskap blir som en tickande bomb. När vi arbetar för att fler utsatta barn och familjer ska känna en gemenskap, betyder det att vi hjälper till att desarmera den tickande bomben. Vi får ett mer harmoniskt samhälle. Jerringfonden och Stockholms Stadsmissionen har samarbetat i tre år. Vår förhoppning är att vi ska bli fler bidragsgivare som vill satsa på fortsatt utveckling av Barnablick det är ett behjärtansvärt projekt, säger Kerstin Stenberg. En annan del som L Oréal har bidragit med är skönhetsworkshopar med unga mammor. Vi ville skapa en extra guldkantad dag för de unga mammor och singelmammor som träffas på Unga station och sällan har möjlighet att kosta på sig något extra. Det blev en mycket uppskattad aktivitet och de fick alla med sig en påse med skönhetsprodukter hem Tar över Sociala råd- och hjälpbyrån vid centralstationen från Svenska kyrkans diakonistyrelse. Stockholms Stadsmission driver den till avvecklingen våren Bertrand Fohly, Managing Director L Oréal Sverige öppnas en nykterhetsvårdsbyrå Öppnas den fjärde första ungdomsmottagningen i Sverige av Stockholms Stadsmission. Hallå där Håkan Wiclander Verksamhetschef för utbildning vid Stockholms Stadsmission Varför planerar Stockholms Stadsmission att starta en grundskola? För att alla ska kunna gå i skolan där de bor. Skolverksamhet är något som Stockholm Stadsmission arbetat med från allra första början. Vi samarbetar med Jones Lang LaSalle för att att hitta lokaler. Vad vill ni uppnå? Vår grundmodell är den kunskapsgalleria vi redan har i Liljeholmen, med gymnasium, gymnasiesärskola, komvux, yrkesskola, folkhögskola vi vill på samma sätt skapa ett studiecenter i nordvästra Stockholm. Ni kallar insatsen social mobilisering vad innebär det? Vi vill frigöra de krafter som finns i vad många andra ser som resurssvaga områden. Framför allt i Rinkeby och Tensta finns det en stark skolsegregation. Resursstarka familjer sätter sina barn i skolor i andra områden kvar blir de resurssvaga. För att förändra ett resurssvagt område och skapa kraft behöver man flytta dit verksamhet, inte ta bort den Öppnar Stockholms Stadsmission två dagcenter och två natthärbärgen för hemlösa män och kvinnor: Stadsmissionsgården, Klaragården, Nattugglan och Nattis för kvinnor. Integration Genväg till det svenska en främmande kultur kan vara svår att förstå. I Fisksätra söder om Stockholm finns Källan, ett råd- och stödcentrum som vänder sig till människor som behöver stöd för att komma in i det svenska samhället. Här får deltagarna samtalsstöd och praktisk hjälp i kontakten med myndigheter och andra organisationer. Verksamheten erbjuder också kostnadsfria kurser i bland annat svenska, kreativt skapande och personlig utveckling. Projektet är ett samarbete mellan Stockholms Stadsmission, Svenska kyrkan, Muslimernas förening och S:t Konrads katolska församling i Nacka. Fastighetsägaren Stena har stöttat projektet finansiellt. Det är en viktig del av Stenas förvaltning. Förvaltning är inte bara hus, ledningar och tapeter. De som bor i husen är viktigast för oss. Vi kallar det relationsförvaltning och det är en del i vår affärsstrategi, säger Anna Dybeck, verksamhetsutvecklingschef Första annonskampanjen för arbetet med hemlösa Öppnar eget hus för hemlösa, Bostället. TAKE ACTION ON CSR CSR har blivit en allt viktigare fråga i Sverige, men trots detta når vi inte ens tio-i-topp-listan i världen. Därför arbetar nu Svenska Exportrådet med projektet Take action on CSR ett projekt som hjälper svenska företag att arbeta med CSR-frågor på den internationella marknaden. Med en steg-för-stegguide till CSR samt en strategisk plattform i projektet Swedish Sustainable Business får företagen arbeta praktiskt för att öka sitt CSR-engagemang. Läs mer på Öppnas kollektivboende för män med dubbeldiagnos, kallat Basen. Att få prata med någon som kan förklara den svenska kulturen betyder mycket Öppnar Terapicenter för Unga Satsar Stockholms Stadsmission på en mottagning för unga män, MUM, med enbart manliga terapeuter. Foto: Evelina Carborn 2010 Startar Stockholms Stadsmission Unga Station, som bland annat har förskola för unga föräldrar. 36 I en undersökning som Stockholms Stadsmission genomfört tillsammans med Ipsos visade det sig att 36 procent av företagen i Stockholmsregionen samarbetar med en eller flera organisationer. Om företag måste prioritera väljer de flesta lokala ändamål. Ungefär 80 procent av företagen väljer att bidra med pengar, men många vill bidra med produkter, tjänster eller volontärarbete. Undersökningen visade även att Stockholms Stadsmission har stort förtroende som hjälporganisation bland de tillfrågade.»vi har alla ett gemensamt ansvar för att skapa en långsiktig och hållbar framtid.«handelsminister Ewa Björling 2012 Projektet Blixtjobb inleds för att ge hemlösa arbete för dagen. 6 mission business mission business

5 insikt Missbruk slår demokratiskt, genom alla samhällsklasser. Det är något som kan drabba oss alla. En tuff barndom eller kriser i vuxenlivet såväl som tusen andra orsaker kan utlösa missbruk. Vägen tillbaka är lång, men inte omöjlig. an beräknar att cirka en halv miljon svenskar i dag är fast i ett missbruk, men att bara en av fem är känd av myndigheterna. Säkert är att de personer med missbruk som syns socialt utslagna personer på parkbänkar är den lilla gruppen. Den stora gruppen missbrukare är personer som är socialt välfungerande. Personer som har jobb och familj men som utvecklar problem, säger Kristina Berglund, forskare vid psykologiska institutionen på Göteborgs universitet. Hon forskar om psykologiska faktorer vid alkoholberoende och menar att det är farligt att tro att det bara finns en anledning till att man utvecklar ett missbruk. Det är multifaktoriellt. Men forskare har upptäckt att det finns en genetisk sårbarhet, en genvariant som ökar risken för att utveckla ett missbruk. Men det beror också på vad man befinner sig i för livssituation. Livskriser ökar risken, text: olivia krantz 8 mission business mission business

6 insikt Kristina Berglund, forskare vid psykologiska institutionen på Göteborgs universitet.»den stora gruppen missbrukare är personer som är socialt välfungerande. Personer som har jobb och familj men som utvecklar problem.«men även psykisk ohälsa, ångest eller depressioner, säger Kristina Berglund. Det kan också röra sig om stress eller sömnsvårigheter. Man vet att personer som har vuxit upp med föräldrar som missbrukar eller lider av psykisk ohälsa själva blir mer sårbara. bengt birgersson arbetar som enhetschef på Bostället i Stockholm, ett trappstegsboende för människor som lever i hemlöshet. Personligen tror jag att missbruk är en sjukdom. Det kan drabba vem som helst, vad som helst kan utlösa ett missbruk, säger Bengt Birgersson. Han har själv en bakgrund som missbrukare, och har arbetat inom Stockholms Stadsmission i sju år. Hans erfarenhet är att det svåra inte är att bli drogfri det svåra är att inte plocka upp drogerna igen. Det är jätteviktigt att man kommer i ett sammanhang där man får möta likasinnade. Beroendet är en djup sak, man behöver någon som förstår vad man pratar om, säger Bengt Birgersson. I sin forskning har Kristina Berglund intervjuat hundratals människor om deras missbruk. Det hon har sett är att det absolut viktigaste för att kunna ta sig ur missbruket är den egna drivkraften. Det kan vara att man själv kommer till insikt om att det går åt fel håll, men ofta är det påtryckningar från familjen. En annan vanlig faktor är att jobbet påverkas och att arbetsgivaren tvingar en att börja på någon typ av behandling, säger Kristina Berglund. Tolvstegsprogrammet, KBT och motiverande samtal är alla behandlingar som visat sig effektiva för att ta sig ur missbruk. Men nu pratar vi om välfungerande personer. Det är skillnad för personer som lider av psykisk ohälsa, är hemlösa och har missbrukat i flera år. De har ett annat hjälpbehov. Det är naivt att tro att en människa som har knarkat i 35 år, som aldrig har jobbat och som lider av schizofreni, ska kunna bli helt drogfri och sköta ett jobb. I stället ska man satsa på att personen får ett bra boende, så att han eller hon kan minska sitt missbruk och få ett drägligt liv. Olika människor ska ha olika hjälp, säger Kristina Berglund. bengt birgersson håller med Kristina Berglund om att boende är första steget för att hjälpa någon att ta sig ur ett tungt missbruk. Och han menar att motivationen att bli fri från missbruket finns hos alla, även om den kan sitta långt inne. Jag har ännu inte träffat en enda aktiv beroende som när det kommer till kritan tycker det är kul. Man vet att man gör sina närmaste illa och att man gör våld på sin egen moral dag efter dag. Uppvaknandet Camilla Kuylenstierna hade en blomstrande karriär och var en omtyckt partytjej i Stockholms nattliv. Men bakom den välputsade fasaden levde hon i ett destruktivt alkoholmissbruk. Tills det vände.»en morgon vaknade jag upp och kände vad håller jag på med?«text: olivia krantz Trots att Camilla Kuylenstierna växte upp med två gravt alkoholiserade föräldrar tänkte hon aldrig själv att hon inte skulle börja dricka. Fast hon tålde alkohol dåligt och kräktes varje gång hon drack blev hon i unga år den roliga partytjejen som aldrig tackade nej till en fest. Samtidigt som det gick allt bättre på jobbet föll Camilla djupare ner i missbruket. Snart drack hon ensam hemma och när det var som värst kunde hon dricka sig till minnesluckor på folköl för att sedan gå upp och gå till jobbet som vanligt dagen efter. Men så gick två av Camillas närmaste vänner och deras barn bort i tsunamikatastrofen. Camilla använde sorgen som ursäkt för att dricka ännu mer. Några månader senare åkte hon för att hälsa på en av sina bästa vänner i USA. På plats upptäckte hon att vännen gått ner sig totalt i piller och alkohol. Hon hade helt bytt personlighet. Då gick det upp för mig: det är så jag kan bli. väl hemma igen fortsatte hon att dricka i tre veckor. Men den 28 augusti 2005 kom vändpunkten. Jag vaknade upp och kände: vad håller jag på med? Mina två bästa vänner och deras barn har dött och här sitter jag med hela livet intakt. Ändå ger jag fingret åt hela världen och fortsätter? Jag tänkte att nu får det fan vara nog, säger hon. Hon bestämde för att börja på 90/90/90-möten, en metod där man går på 90 tolvstegsmöten under 90 dagar. På kvällen gick hon på sitt första möte. Jag kom dit och bara grät. Jag orkade inte längre. Det var mitt första möte. Jag gick på mina»det var inte alkoholen som var det svåra, det var alla känslor jag hade marinerat.«möten och jobbade samtidigt, jag hade bestämt mig för att jag skulle fixa det. Efteråt insåg jag att det inte var alkoholen som var det svåra, det var alla känslor jag hade marinerat, allt som bor kvar i kroppen om man inte har sörjt. i dag är det sju år sedan Camilla bestämde sig för att sluta. Sedan dess har hon varit ren äter inte ens tiramisu men vägen har varit lång. Att tillfriskna är en tuff process. Det svåraste för mig när jag blev nykter var att mina egentliga värderingar började utkristallisera sig. Jag upptäckte till exempel att jag hade nära vänner som var smygrasister eller hade konstiga värderingar, människor som hade stöttat mig under alla år. Vad hade jag för rätt att säga att de inte dög som vänner längre? Det var jätteknepigt emotionellt. i dag har hon skrivit boken Ansvarsfull om sitt missbruk ur ett ansvarsperspektiv. Vid sidan av jobbet som marknadskonsult arbetar hon deltid på egna bolaget Calmintervention, där hon hjälper anhöriga och familjer med missbruk. Camilla Kuylenstierna Ålder: 45 Gör: Arbetar bland annat med rådgivning och föreläsningar kring alkohol och alkoholrelaterade problem. Aktuell: Har skrivit boken AnsvarsFULL som bland annat handlar om hennes egen livshistoria. Camilla blev utsedd till Årets ögonöppnare 2012 av Veckans Affärer. 10 mission business mission business

7 eldsjäl Företag måste ta sitt ansvar för dem som lever i utsatthet. Och den offentliga, privata och ideella sektorn måste samverka. Laurent Larry Leksell konstaterar sorgset att välfärdssamhället sakta krackelerar. text: josefin lundin foto: evelina carborn Näringslivets dolda kraft Höst i Stockholm. Daggen får trädens löv att skimra i solen. Gula, röda och bruna löv ligger orörda på marken, frostbitna i kanten. Än har den kalla årstiden inte riktigt tagit sitt grepp om staden, och den visar sig från sin bästa sida. Solen gnistrar i fönstren på Kungstensgatan och kastar solkatter längs med husväggarna. Inne i ett ljust styrelserum fläktar det från ett öppet fönster. Vinden tar med sig stadens ljud in i det strikta styrelserummet. Med raka röda ryggar i läder står stolar på rad, nötta i kanten av stora och små beslut. Livet på gatan utanför gör rummet mänskligare, inte lika avskärmat från omvärlden. Jag älskar Stockholm. Det är en väldigt vacker stad, utanpå. Inuti där finns en annan bild. Mannen mittemot bekräftar känslan av att det finns två världar. Här inne i det ombonade rummet är en därute en annan. Sedan jag började mitt uppdrag för Stockholms Stadsmission har jag sett hur staden ser ut inuti, på riktigt. laurent larry leksell blev 2006 styrelseordförande för Stockholms Stadsmission. Han är sedan länge företagsledare inom medicinbranschen och engagerad i Konsthögskolans verksamhet och i olika handelskamrar. Genom sitt yrke har han fått se mycket social misär, inte minst i utvecklingsländer, och han har träffat många 12 mission business mission business

8 eldsjäl Laurent tipsar: Så blir du en bättre företagsledare»den offentliga sektorn är på väg att krackelera, sprickorna blir allt mer synliga.«ge dina anställda tid. Låt dem vara engagerade utanför arbetet, de kommer att utvecklas och växa som individer. Bidra. Stötta sociala projekt i din närmiljö genom att göra det du är bäst på ge ekonomisk rådgivning, låna ut lokaler, bidra med ekonomiska medel, projektledning, utbildning och så vidare. Omfördela. Försök tänka om kring vinstbegreppet och fundera på om en del av avkastningen kan användas till något gott ändamål i din närhet Samarbeta. Ingå partnerskap med ideella aktörer! Då kan företaget påverka ändamål och effekten av era gåvor och ert engagemang. Företaget kan också bättre mäta resultatet av er och era medarbetares insats. människor som farit illa på grund av att samhället inte vill eller kan ställa upp. För honom har det nära engagemanget blivit allt viktigare. Jag har lärt mig mycket om min stad genom Stockholms Stadsmission, och stundtals har jag blivit väldigt förskräckt. Vi stockholmare måste mobilisera oss nu, det här kan vi bara göra tillsammans. Och där tycker jag att näringslivet har ett väldigt stort ansvar tillsammans med de ideella krafter som finns att tillgå. Vad är det för ansvar näringslivet har på vilket sätt är det viktigt att företag arbetar med CSR? Jag skulle hellre vilja prata om hållbarhet än om CSR. CSR är ofta ett element i ett företags verksamhet och dess hållbarhet handlar om att manifestera socialt ansvar, öka medarbetarnas mervärde och för att påverka omgivningen. Tidigare litade man helt och hållet på det offentliga att staten skulle tillgodose arbetskraft med hjälp av rätt utbildning, att medarbetarna skulle få omsorg och må väl tack vare en fungerande och rättvis vård. Det kan man inte göra i dag. Och när det offentliga brister, då måste företagen själva skapa sin egen kontext, och säkra sin hållbarhet. Vad menar du med att företagen själva måste skapa sin egen kontext? I vilken kontext och sammanhang ett företag verkar avgör hur hållbar deras verksamhet är. Företaget måste ta eget ansvar. Om företaget stöttar något ur den ideella sektorn som hör ihop med bolagets värdegrund blir engagemanget ett mer strategiskt vägval och kan bidra till en ökad vinst. För att säkerställa kontexten måste företaget fundera över hur de kan se till att de egna intressena prioriteras och vinner mark genom till exempel sociala insatser, utbildning eller miljö. Man gör en egennyttig oegennytta. Du pratar om det ideella engagemanget som en tredje sektor: vilken roll har den i framtidens samhälle? I dag är den ideella sektorn resurssvag. Men den har potential till att bli stark. Den är individorienterad och har oftast en lokal förankring som ser behov på mikronivå i stället för på makronivå. De flesta ideella aktörer i dag fungerar som, eller bör fungera som, utmanare till det offentliga och privata, eller som komplement och ersättare inom de områden där samhället knakar i fogarna. Har samhället blivit hårdare? Vi har i dag helt andra problem än när Myrdal, Wigforss och Elander försökte reformera om Sverige. I dag finns det till exempel en mycket större mångfald med ensamkommande flyktingbarn, asylsökande, EU-migranter, utsatta ungdomar med växande utanförskap, arbetslöshet och hög psykisk ohälsa. Det finns en strukturell odemokratisk orättvisa i samhället, till exempel inom vården. Som patient har man bristande valmöjlighet och det kan ibland vara dubbelt så stor risk att dö av en sjukdom om man bor på fel plats i landet. På så vis skulle jag vilja säga att samhället blivit hårdare. Nu har landstinget dessutom börjat skicka sina patienter till Stockholms Stadsmissions Terapicenter för att de inte kan ta hand om dem vilket för mig är en klar indikation på att något inte står rätt till. Vilka utmaningar tror du väntar oss? Om företagen inte engagerar sig kommer det att leda till att de riskerar sin egen hållbarhet. Vi har kommit till en punkt där det inte bara går att lita på det offentliga. Den offentliga sektorn är på väg att krackelera, sprickorna blir allt mer synliga. Vi måste börja tänka mer strategiskt, skapa en bättre samverkan mellan det privata, offentliga och det ideella. Först då kan vi bygga upp ett starkt civilsamhälle. Vilka är de största problemen som Stockholms Stadsmission möter i dag? Det är viktigt att vi börjar fundera på vår närmiljö. Vi har exempelvis nyfattigdom bland Stockholms unga. 50 procent av de unga i många av Stockholms mest utsatta förorter är i dag arbetslösa och vi pratar om den ekonomiska krisen i Europa Det är lätt att glömma bort vår egen tröskel och vad vi behöver göra för att hålla den ren och städad. Det finns cirka hemlösa i Sverige, varav över är akut hemlösa. Vi har också hemlösa barn som inte registrerats. De är mantalsskrivna någonstans men har egentligen inget hem och ingen ser. Vem tar hand om dem, kan man fråga sig? Laurent Larry Leksell Ålder: 59 Familj: Hustru Marianne, fyra barn Utbildning: Civilekonom, ekonomie doktor Sysselsättning: Grundare och arbetande styrelseledamot i Elekta. Engagemang: Styrelseordförande Stockholms Stadsmission, engagerad i Konsthögskolan och olika handelskamrar. Dold talang: Har väldigt lätt till skratt, jag kan även se humor i situationer med doom and gloom, jag kan se helheten och inte bara fokusera på det negativa eller detaljer. Favoritcitat: Opportunities always knocks on your door, some people complain about the noise. 14 mission business mission business

9 guiden Arto Moksunen är enhetschef på Crossroads. DRÖMMEN som sprack Arbetskraftsmigreringen har ökat i Europa. Den globala finanskrisen driver människor mellan länder i hopp om att få jobb. I stället hamnar de i hemlöshet och utsatthet. Projektet Crossroads startades snabbt när behovet av hjälp uppstod År 2008 bröt den globala finanskrisen ut. Sedan dess har det ekonomiska läget varit oroligt i världen. Många människor har förlorat sina arbeten och tvingats att flytta i hopp om att finna en bättre tillvaro och framtid Idén till Crossroads föddes i början av Migranter från EU fortsatte att komma till Sverige, och den gruppen hemlösa ökade allra snabbast i Stockholm. Det behövdes ett center dit de kunde vända sig. Medfinansiärer till Crossroads är Europeiska socialfonden, Stockholms Stad och Frälsningsarmén Crossroads har varit i kontakt med ungefär personer sedan starten. Dagligen kommer cirka 120 personer till centret där de får mat, stöd och råd. Crossroads har cirka 190 volontärer och man talar totalt 14 språk i personalgruppen. Det gör att migranterna kan få service på sitt eget språk. text: jonathan kärre 2009 Under 2009 märkte Stockholms Stadsmission att fler arbetskraftsmigranter kom till Stockholm för att söka arbete. Men eftersom det saknades en plats för dem att vända sig, fick de gå till samma platser som personer med missbruksproblem och psykiska sjukdomar. Det ökade kraftigt risken för migranterna att värvas till kriminalitet och missbruk Ansökningarna skickades in i juni Ett par månader senare beviljades de och arbetet med att hitta rätt lokal och personal kunde börja. I mars 2011 slogs portarna till Crossroads upp på Maria Prästgårdsgata. Verksamheten flyttade till nya lokaler i Stadshagen. projektet i SIFFROR 55 procent av arbetskraftsmigranterna kommer från EU, och 45 procent är tredjelandsmedborgare. 93 procent är män. 7 procent kvinnor. I sina hemländer var 8 procent av Crossroads målgrupp hemlösa medan 70 procent lever i hemlöshet i Sverige. SPANIEN 5% POLEN 11% Migranternas vanligaste hemländer det här är crossroads Crossroads är Nordens första center som organiserat ger råd och stöd till utländska EU-migranter. Syfte: Crossroads syfte är att motverka social och ekonomisk utestängning för utländska EU-medborgare som befinner sig i Sverige. Verksamheten erbjuder basbehovsstöd som dusch, tvättmöjligheter samt frukost och lunch men också råd om det svenska samhället, kontakt med olika myndigheter och arbetsgivare samt kompetensstärkande insatser. Drivs av: Crossroads drivs och finansieras av Stockholms Stadsmission i samarbete med Arbetsförmedlingen, Europeiska Socialfonden, Frälsningsarmén och Stockholms stad. Citykyrkan, Läkare i världen, Ny Gemenskap, Röda Korset och S:ta Clara kyrka samarbetar också med projektet. Rumänien 29% Varför söker sig så många till Sverige? Det finns en drömbild av Sverige. Många tror att det är lätt att komma hit och få jobb och bostad, men riktigt så enkelt är det inte. Problemet är att i övriga Europa finns varken jobb eller hjälp och det är ingen idé att stanna, medan det i Sverige ändå finns en liten chans till ett bättre liv. Marocko 10% Vill du veta mer eller engagera dig? Besök stockholmcrossroads.se eller mejla 16 mission business mission business

10 natt & dag Medborgarplatsen och de närliggande parkerna tillhör de mest utsatta områdena i Stockholm. Här sker mycket droghandel, vilket lockar till sig missbrukare. Stadsmissionen arbetar uppsökande och försöker att finnas där när samhället inte räcker till. Samtidigt i Stockholm En dag och en natt. Tid som försvinner obemärkt för den som har tak över huvudet och mat på bordet. Men för andra, som saknar trygghet, kan tiden gå långsamt. Mission Business har följt arbetet på Stadsmissionens Center under ett dygn. foto: simon paulin text: sofia lundberg 18 mission business mission business

11 natt & dag De kallar sig Elvis-Janne och Svt-Berra. Vännerna besöker ofta Stadsmissionen Center. Musiken förde dem samman, de har ett rockband ihop och övar ibland. Hirmani Rachid jobbar i köket och förbereder dagens mål mat. Stadsmissionens Center finansieras av bland andra GodEl, Stiftelsen Bertil Strömberg och Svenska PostkodLotteriet. Sodexo bidrar med rabatterade priser på maten. Simon Karlsson och Maria Sandin tar emot i dörren. Om det är en person som kommer för första gången har de även ett lite djupare samtal för att bedöma situationen. Alla deltagare samlas i ett register, men många uppger bara ett förnamn eller ett smeknamn. Kyla som kryper in i märgen. Folk som stirrar eller tittar bort på gatan. En mage som svider av hunger. Ännu en natt utan tak över huvudet. Det är verklighet för många av dem som kommer till Stadsmissionens Center den här morgonen. Natten har varit kall och lång. Simon Karlsson och Maria Sandin möter leende upp i dörren och hälsar på alla som kommer. De pratar en stund, tar reda på vad som har hänt sedan sist eller bildar sig en uppfattning om en deltagare som kommer för första gången. Alla checkas in. Vissa bara med förnamn eller smeknamn, men det är viktigt för att hålla koll på vem som blivit erbjuden möten. Vi möter många som är i kris, en kris som kanske är så djup att de inte är mottagliga för socialtjänstens hjälp. Många frågar sig varför Stadsmissionen behövs, och svaret på den frågan är att välfärden inte räcker till. Den sociala välfärd som vi har haft finns inte längre. I dag har en socialsekreterare i Stockholm klienter och ett möte varar i 15 minuter. En människa i kris klarar inte det, berättar Liselott Fält som jobbar som tf enhetschef. på stadsmissionens center finns det personal som kan ge stöd när det behövs, och där får deltagarna sina basbehov tillgodosedda. Ett varmt mål mat, möjlighet att duscha och tvätta kläder. Men också tillgång till telefon, hjälp att ordna plats på härbärge till den kommande natten, någon som motiverar och stöttar och grupper som jobbar kring teman som sysselsättning, data och film. Det kan stundvis vara ett tufft klimat men vi erbjuder en frizon från droger och hårda miljöer. Vi arbetar med våra deltagare, inte för dem, och försöker skapa motivation och stötta. Så att han eller hon på sikt kan gå över till ett mer långsiktigt boende och få ett bättre liv. stadsmissionens center ligger på Kungsholmen, och härifrån utgår också Nattjouren som arbetar uppsökande under natten. Bilen de kör är sponsrad av Toyota. Vi rör oss i Stockholms gatumiljö, i parker och i tunnelbanan och hjälper till med information, stöd, hjälp att söka vård eller komma in på ett natthärbärge. Eller kanske bara ett stöttande samtal över en smörgås och en kopp kaffe. Behovet är skrämmande stort och det finns alltid mer att göra för dem som är allra mest utsatta i samhället. Vårt mål är att få 25 personer att flytta till ett eget boende under ett år. Det kan jämföras med Stockholms stad som för ett par år sedan fick in 98 personer i eget boende. Under 2012 lyckades vi nå vårt mål med råge. Vi märker att vårt arbete gör skillnad, vi bygger relationer med deltagarna och skapar på så sätt motivation. 20 mission business mission business

12 Nattjouren arbetar uppsökande och letar ständigt efter personer som behöver stöd eller bara någon att prata med. De försöker också få personer att söka sig till härbärgen i stället för att sova ute. I den mån de kan antecknar de namn på personerna de möter. Nattjouren finansieras bland andra av Wallenstam, Brandkontoret, Toyota Center Metro Auto och Fastighetsägarna Stockholm. 22 mission business mission business

13 natt & dag En man är hungrig. Han sitter på en parkbänk med ett liggunderlag i famnen. Katarina Lif och Anja Björk Rudberg hämtar pengar från handkassan och köper en korv och lite varmt kaffe till honom. 3 röster I en hård stadsmiljö är det många som lever i utsatthet och behöver stöd. Mission Business har träffat tre personer med varsin unik historia. när livet vänder elsa, 22 ung förälder unga station, det är en fristad. Man kan vara sig själv, träffa vänner och ta med sina små barn, fika, skratta, prata, ibland gråta. Man känner sig trygg det är en plats med värme, berättar Elsa som besöker Unga Stations öppna förskola minst en gång i veckan. Hon har över en timmes restid för att ta sig dit, men det är en resa hon gärna gör då hon fått ut så mycket av att vara där. Jag ger mig ut i snöstorm, i regn, ja i vad som helst bara för att få komma hit. Det är värt det. Bara att få hitta en plats där ingen dömer, där alla är i samma situation, det betyder mycket för mig. text och foto: josefin lundin Nattjourens orange jackor syns tydligt i Stockholmsnatten. Centralen är en viktig plats dit många söker sig för att få lite värme. I kväll är det lugnt, men det finns alltid några som uppskattar att få prata en stund. elsa är i dag 22 år, universitetsstudent och mamma till två barn. Hon fick sitt första barn när hon var 20 år. Det finns en tendens bland äldre föräldrar att se ner på en bara för att man är ung. Här på Unga Station är vi alla unga föräldrar, alla fattar hur det är. På Unga Station finns det förutom öppen förskola tre dagar i veckan bland annat samtalsstöd, sociala aktiviteter och ekonomisk rådgivning. Ett problem i samhället i dag är att unga föräldrar räknas som ett ohälsotal precis som alkoholister. Men att vara ung förälder är ju inget problem egentligen. En av tre unga mammor är ensamstående men det betyder ju att två av tre unga inte är det, säger Daniel Söderberg, som arbetar på Unga Station. Den största utmaningen som ung förälder är ekonomin, berättar Elsa. Det är svårt för mig och min sambo att få det att gå ihop som studenter när vi dessutom har två barn att ta hand om kan det bli lite knapert. Men annars ser jag bara fördelar med att vara en ung mamma. Mitt schema är mycket mer flexibelt. Unga Station Unga Station är Stockholms Stadsmissions insats för att stötta unga människor och barn. Verksamheten bedrivs i en hemlik miljö, är kostnadsfri och erbjuder en rad aktiviteter för unga och familjer. Unga Station arbetar även aktivt med opinionsbildning. I framtiden hoppas Unga Station till exempel på att reglerna för studiestödet ändras så att unga föräldrar som är omyndiga får bättre skydd av samhället och att fler får möjlighet till att slutföra sin utbildning. Verksamheten finansieras av bland andra Svenska PostkodLotteriet och Lindorff. 24 mission business mission business

14 3 röster 3 röster Kenneth, 56 äntligen drogfri text och foto: linda fagerlind när man har varit missbrukare i 36 år och bor i tält är det svårt att få ett jobb. Genom Blixtjobb har jag fått en verklig chans, säger Kenneth, som tack vare Stockholms Stadsmissions projekt Blixtjobb fått en anställning som arbetsledare. Kenneth är 56 år. Större delen av sitt liv har han missbrukat droger av olika slag. Men för tre år sedan bröt han upp från den stad i norra Sverige där han växt upp och åkte till Stockholm, där hans son är bosatt. Sedan dess är jag drogfri. Flytten blev en brytpunkt för mig och jag fick en chans att börja om, säger Kenneth. Trots att han för tillfället bor i ett tält på en campingplats i Stockholmsområdet har han numera ett jobb. Han är arbetsledare för Blixtjobb, ett projekt som drivs av Stockholms Stadsmission. Anställningen, som är en en OSA-anställning (offentligt skyddat arbete) betalas av Huddinge kommun. text: nathalie borgman peters foto: evelina carborn Kenneth har fått en ny chans tack vare Blixtjobb. Än så länge bor han i tält, men han hoppas på att snart ha en egen bostad. som arbetsledare är han ansvarig för en grupp med Blixtjobbare och ser till att arbetet utförs på ett bra sätt. Det går lätt att rycka upp sig om man har bra folk runt sig, och det har jag här, säger Kenneth. Linda Hallin, som är projektledare för Blixtjobb, är den som anställt Kenneth och som ser till att jobben i Blixtjobb fördelas bland dem som anmält intresse för att jobba just den dagen. Företag kan anlita oss för enklare uppdrag som till exempel städning, fönsterputsning, flytt, enklare målningsuppdrag, klippning av gräs, trädgårdsskötsel, skottning eller ilägg av reklamblad. Just nu söker Stockholms Stadsmission efter fler företag, organisationer eller privatpersoner som vill hjälpa till genom att anlita Blixtjobbs arbetskraft. Anlitar man oss gör man skillnad både för individen och för staden, vilket gör att man får så mycket mer för sina pengar, säger hon och tillägger: Föregångaren till det här projektet finns i Oslo, och där har det fungerat väldigt bra och gjort stor skillnad för många människor. Det finns ingen anledning till att det inte skulle gå lika bra här i Stockholm, säger Linda Hallin. Blixtjobb Blixtjobb är ett projekt som finansieras av Stockholms Stadsmission. Målet är att ge tillfälliga jobb till personer som lever i utsatthet och/eller missbruk och är utestängda från arbetsmarknaden. Arbetsgivare är Stockholms Stadsmission. Blixtjobb baseras på enklare och tillfälliga arbeten där lön utbetalas direkt efter dagens slut. Är du ett företag, organisation eller en privatperson som vill anlita Blixtjobb? Kontakta projektledare Linda Hallin på telefon ulla, 77 fri från hemlöshet det är förskräckligt att du som är så gammal inte har någonstans att bo. Ulla träffade för första gången någon som lyssnade. Och det var inte socialtjänsten. Det var en kvinna som sålde Situation Sthlm. För mig var det ofattbart. Någon såg mig. Hundratals människor passerade mig varje dag utan att lyfta blicken, berättar hon. Året var 2009, det var tidig vår och Ulla hade varit hemlös i ett år. hennes tillfälliga adress var en blå Volvo som hon köpt för att slippa fler nätter på bussar eller tåg. Det var nära slutet nu, det kände Ulla. Hon orkade inte driva runt, orkade inte frysa till sömns, orkade inte försvara sig mot rånare. Kvinnan tog henne till Klaragården, Stockholms Stadsmissions lågtröskelverksamhet för kvinnor. Den värme jag kände när jag klev över trösken var fantastisk. På Klaragården fick jag rena kläder, en dusch och något att äta. Men det finaste jag fick var Klaragården Drivs av Stadsmissionen och vänder sig till kvinnor som lever i hemlöshet, missbrukar eller behöver socialt stöd. Det är en dagverksamhet som erbjuder kvinnorna mat, dusch- och tvättmöjligheter samt möjlighet att delta i olika aktiviteter. På gården finns även personal som kan hjälpa till i kontakten med myndigheter. Målsättningen är att ge kvinnorna mod och möjlighet att själva förändra sina livssituationer. Klaragården finansieras av bland andra Ratos och Svenska PostkodLotteriet. På Klaragården har Ulla fått möjlighet att uttrycka sin kreativitet. Hon målar tavlor och ska snart ha sin första utställning. en gnutta medmänsklighet. Någon som brydde sig. Före hemlösheten bodde Ulla i sin styvdotters lägenhet i 14 år. När hyresvärden upptäckte att Ulla inte stod på kontraktet ställde han henne på gatan och bytte lås. Hon blev vräkt över en natt. Socialen gav henne ett nummer till närmaste härbärge och erbjöd henne att låna en telefon. Mer stöd än så fick hon inte. när ulla slutligen nådde Klaragården fick hon för första gången prata om sina problem. Tillsammans jobbade de fram en lösning och hon fick plats på ett stödboende. I dag är Stockholm fyllt av affischer med Ulla. De visar en gråtande kvinna och texten Soundtracket till mitt liv. Det är Folkoperans nya föreställning Carmina Burana, där sju äldre kvinnor berättar sina livshistorier. Ulla är en av dem. Inför 600 personer talar hon om hemlöshet, hopplöshet och utanförskap. Biljetterna tog slut redan före premiären. 26 mission business mission business

15 reportaget Dagarna på kollo är en välkommen fristad för många barn som lever i fattigdom eller med föräldrar som brister. Verksamheten på Vännebo är möjlig tack vare bidrag från företag. text: linus ljunggren foto: nils-erik larson Samverkan som funkar 28 mission business mission business

16 reportaget»man tänker inför varje period att det här ska bli den bästa perioden någonsin.«jag minns den så väl, känslan när bussen krånglade sig in på grusvägar. Då visste man att det inte var långt kvar. Stockholms Stadsmission skänker den upplevelsen varje sommar till massor av barn som annars skulle gå miste om den. Upplevelsen att få vara på kollo. Förväntansfulla stojar barnen omkring på fotbollsplanen som är belägen mellan Vännebo kollos röda villa, vackert omgärdad av träddungar och nyklippt gräs, och kollots brygga som letar sig igenom den höga vassen ut i Mälaren. Det vankas fotbollsturnering och det går inte att ta miste på barnens engagemang. Eftersom inga ledare syns till är spekulationerna om vilka som ska dela lag i full gång. Kan inte du, jag och Mattias spela i samma lag?, Jag vill spela med Wille, han hejar också på Real Madrid. Vi är Djurgården i vårt lag!. Uppe i den röda villans undervåning har ett fönster öppnats på vid gavel och ur en gigantisk bergsprängare brakar det välbekanta introt till När vi gräver guld i USA i gång. Barnen blir knäpptysta och tittar med stora ögon upp mot det huset. i full fotbollsmundering, iklädda landslagströjor och klubbtröjor från hela världen, kommer ledarna dansande på rad ner från huset till GES sköna toner. Scenen påminner om den där sköna kvällen i Rålambshovsparken i Stockholm, då Ravelli och kompani dansade inför hundratusentals människor. Barnen, som hela tiden trott att de ska spela mot varandra, blir euforiska och skriker och pekar. Det är ledarna vi ska spela mot! Senare får jag förklarat för mig hur ledarna orkar upprätthålla en sådan sprudlande energi genom alla de aktiviteter som de anordnar för barnen under de tio dagar som varje period pågår. Vi ger allt vi har, vi har väl aldrig varit så trötta i hela våra liv när en period är slut. Men man får så 30 mission business mission business

17 sommarkollo Scenen är en plats för alla, och här har publiken lockats till skratt många gånger genom åren. Alla deltar entusiastiskt i fotbollsmatchen där ledarna möter barnen. Resultatet blir oavgjort. Den här dagen. Ledarna försöker bjuda lite extra på sig själva och vara de trygga vuxna förebilder som många av barnen så väl behöver.»unga människor är framtiden, därför passar det bra att stödja just den här verksamheten.«otroligt mycket tillbaka från barnen, både verbalt, vad de säger det till en, och hur de kramar en på morgonen, säger Anna Haraldsson, som för fjärde året är ledare. Linda Berntsson, utbildad socionom och ledare sedan två år, fyller i: Man tänker inför varje period att det här ska bli den bästa perioden någonsin. Vi satsar stenhårt, och även om vi har spelat brännboll 600 gånger så gör vi det fortfarande med samma glädje och entusiasm eftersom de här barnen kanske inte har spelat brännboll förut. under flera somrar har det varit många fler sökande än de 18 platser som finns tillgängliga under var och en av de tre perioder som kollot anordnar för barn 9 13 år. Vännebo är till för barn som inte har möjlighet att åka på kommunala kollon på grund av ekonomiska eller sociala hinder. Stadsmissionen ger barn som behöver komma ut från staden och byta miljö, en chans att göra det. Det blir en välkommen paus från vardagen, säger Linda Berntsson. Fotbollsmatchen är i full gång, och till skillnad från skolgympan, då hälften av klassen försökte sig på undanflykter för att slippa byta om, deltar alla barn entusiastiskt, alla utom Stina som linkar av planen efter en krock, och kompisen Alexandra som följer efter för att trösta sin nyfunna vän. Tjejerna är på kollo för första gången och de är väldigt nöjda med sin superroliga tid på Vännebo. Det roligaste var när vi hajkade på en öde ö och lekte påven bannlyser, säger Alexandra. Visst var det, bryter Stina in och verkar glömma bort att hon bara för ett ögonblick sedan hade så ont i handen att hon grät. En ledare har en ficklampa och räknar till 100. Under tiden springer alla och gömmer sig i skogen och när ledaren hittar en och lyser på en med ficklampan, då är man ute. Men Pelle (en av ledarna), som också gömde sig, var borta jättelänge. Till slut hittade vi honom bakom en sten, han hade somnat, berättar Stina skrattande. Och även om tjejerna börjar längta hem med bara en dag kvar, så är de båda överrens om att försöka få en plats även nästa år. Kostnaden för en kollovistelse på Vännebo är symbolisk, vilket är möjligt tack vare de donationer Stadsmissionen tar emot från företag. Donationerna består förutom av pengar, även av mat, och andra saker som kommer väl till användning. En av de årliga bidragsgivarna är Royal Bank of Scotland. Att hjälpa till och bidra i samhället är en av våra uttalade ambitioner. Unga människor är framtiden, därför passar det bra att stödja just den här verksamheten, säger Anna Törnerud, kommunikationsoch marknadsansvarig på Royal Bank of Scotland. matchen är slut och barnen protesterar högljutt. Vi måste skjuta straffar!, Hur ska vi veta vilka som vann?, Dom vågar inte, fegisar!. Barnen har kvitterat med bara sekunder kvar, och vill få till en avgörande straffsparkstävling. Men ledarna låter sig inte bevekas, ett oavgjort resultat är passande. På väg upp till stugan diskuteras matchen livligt. Det var tack vare min räddning som vi kunde göra mål. Men det var ju jag som passade fram bollen! Målskytten själv konstaterar bara kort: Jag gjorde mål med högern fast jag är vänsterfotad. Glädjen av att vara på kollo syns och hörs överallt. Det har gått upp för barnen att jag skriver för en tidning och de tävlar om att få min uppmärksamhet. Kommer du skriva om oss i tidningen?, Kan du inte skriva om mig? Om ni talar om för mig vad som är det bästa med att vara på kollo så skriver jag det. Alla nya kompisar!, Catch the flag., Talangjakten i kväll, vi har tränat massor på en afrikansk dans. Avslutningsdiscot! Buden är många och åsikterna vitt skilda, men det står helt klart att vistelsen på Vännebo är sommarens höjdpunkt. Gräs under fötterna och ett välkommet avbrott från livet i en betydligt tuffare miljö. Barnen i texten heter egentligen något annat. Så funkar Vännebo Bakgrund Stockholms Stadsmission fick 2003 ett hus av skogsindustrierna med syfte att användas till kolloverksamhet för barn och familjer med särskilda behov. Huset placerades på Stockholms Stadsmissions egendom Stenfasta nära Stallarholmen utanför Strängnäs. Finansiering Flera privata givare och företag stödjer kolloverksamheten anonymt med stora summor varje år. Under 2011 var det 43 företag som finansierade kolloverksamheten. Bland företagen finns Gålöstiftelsen, Swedbank, Henkel, Royal Bank of Scotland, SEB Enskilda och Lindorff. Verksamheten Barngrupperna består av cirka 20 barn, 9 13 år. Kostnad 500 kronor, eller 250 kronor för syskon som också går på kollot. Upplägget är traditionellt kollo. Under de tre perioderna jobbar nio ledare och en föreståndare. 32 mission business mission business

18 duellen ja nej } bör gåvor till ideella organisationer skattebefrias? Sverige är det enda landet i EU som inte tillåter företag att göra skatteavdrag för gåvor till ideella organisationer. Frågan har diskuterats i riksdagen med jämna mellanrum under mer än 50 år, men när den nya gåvoskatte reformen drevs igenom vid årsskiftet så gällde den inte företag. Vi lät Anders Lago (s), tidigare kommunalråd i Södertälje, och Henrik von Sydow (m), ordförande i Skatteutskottet, debattera frågan. ja nej»skattereduktion skulle stimulera utvecklingenlagstiftningen skulle bli alltför komplex«det blir skevt när företag som köper reklamplats på en fotbollsarena får göra avdrag för kostnaden, men inte när de skänker pengar till välgörande ändamål. anders lago, socialdemokrat, ordförande för HSB:s Riksförbund och styrelseledamot i Stockholms Stadsmission, har sin grundinställning klar. Samhället ska stå för omsorg och stöd till människor i behov. Men när de insatserna inte räcker så har frivilligorganisationer en viktig uppgift att fylla. Därför tycker han att det behövs en förändring av lagstiftningen, så att företag som vill skänka pengar till ideella organisationer får göra avdrag för detta. Det blir skevt när företag som köper reklamplats på en fotbollsarena får göra avdrag för kostnaden, men inte när de skänker pengar till välgörande ändamål, konstaterar han. Likaså får företag göra avdrag för gåvor till sina anställda, men inte till hjälporganisationer. Rädda Barnen uppmärksammade det orimliga i detta för några år sedan då organisationen sålde pepparkaksburkar till företag för kronor styck, en kostnad som företagen sedan enkelt kunde dra av. anders lago menar att tiden nu är inne för en förändring. Han ser hur företagens intresse för att stödja ideella verksamheter växer, i takt med att hållbarhetsfrågor och CSR Corporate Social Anders Lago är ordförande i HSB:s riksförbund och styrelseledamot i Stockholms Stadsmission. Responsibility får en allt mer framskjuten plats i företagen. Att aktivt arbeta med välgörenhet stärker företagens image, skapar stolthet bland medarbetare och ökar lojaliteten. Att införa skattereduktion i det här läget skulle ytterligare stimulera den utvecklingen. Vi har ingen stark tradition av företagsgåvor i Sverige, jämfört med exempelvis USA där gåvor till universitet och forskarvärlden, är starkt etablerade. Det är inte den modell vi ska sträva efter i Sverige, men att följa den utveckling som vi ser i andra länder inom EU skulle vara mycket välkommet, säger Anders Lago. den gåvoskattereform som infördes i Sverige från den 1 januari i år som innebär att privatpersoner får göra avdrag på upp till kronor per år borde bara vara ett första steg, enligt Anders Lago. Regeringen visade i alla fall ett visst intresse för frågan, men förändringen av lagstiftningen var alldeles för marginell. Nästa steg måste naturligtvis vara att även företag omfattas av avdragsrätten, säger Anders Lago. henrik von sydow, moderat ordförande i Skatteutskottet, är tveksam till förslaget om skattereduktion för företag som vill skänka pengar till ideella organisationer. Anledningen till att företag och juridiska personer inte inkluderades i gåvoskattereformen som infördes vid årsskiftet är att lagstiftningen skulle bli alltför komplex, säger han. Henrik von Sydow hänvisar till erfarenheter som har gjorts inom OECD, den internationella organisation som arbetar för samarbete mellan industriella länder med demokrati och marknadsekonomi. OECD framhåller i en rapport risken för olika former av missbruk, som skatteundandragande och penningtvätt. En sådan utveckling urholkar legitimiteten för gåvoskatteavdraget. Det är dessa lärdomar som gör att jag är tveksam till en vidgning av gåvoskatteavdraget, säger von Sydow. regeringsalliansen skrev i sitt gemensamma valmanifest inför förra riksdagsvalet att Vi vill stimulera Henrik von Sydow är moderat ordförande i Skatteutskottet. donationer från privatpersoner och företag till ideella organisationer och forskning. Därför vill vi pröva möjligheten till avdragsrätt för detta. Regeringen genomförde också en utredning om en möjlig ändring av lagstiftningen. Men efter en remiss hos 108 ideella organisationer infördes alltså gåvoskattereformen utan att inkludera företag. Som ordförande i riksdagens skatteutskott så handlar arbetet också om att prioritera. Det viktigaste just nu är inte ett utökat gåvoskatteavdrag utan att utanförskapet bekämpas och att fler människor får behålla mer i plånboken, säger Henrik von Sydow. Förstår du de kritiker som menar att det kan tyckas märkligt att företag får göra avdrag för att köpa reklam på en fotbollsarena, men inte för att skänka pengar till en ideell organisation? Jag gillar en bredare givarkultur i Sverige, mer gåvor och att fler kan ge mer. Men jag tror snarare på att underlätta genom att svenska folket får behålla mer av sina inkomster än specifika skattelättnader för företag. Vi vill sänka skatten för låg- och medelinkomsttagare, och det kan i sin tur stärka givarkulturen. Det viktigaste just nu är inte ett utökat gåvoskatteavdrag utan att utanförskapet bekämpas och att fler människor får behålla mer i plånboken. 34 mission business mission business

19 perspektiv Alltför många människor lever i social utsatthet, och som samhällsdebattör ser Tove Lifvendahl en av lösningarna.»vi behöver hitta en bättre balans mellan civilsamhället, det offentliga och marknaden«. Världen har kommit närmare. Tränger sig nära, pockar på uppmärksamhet. Tack vare internet och snabba medier ser vi inte bara tiggaren vid hörnet där vi bor, vi ser också krigsdrabbade i Syrien, Afghanistan, Irak varje dag. Det har stärkt vår solidaritet, anser samhällsdebattören och författaren Tove Lifvendahl. Visst finns det en risk att vi blir avtrubbade när folkmord och flyktingströmmar är vardagsmat på tv, men internetrevolutionen för oss också närmare varandra. Ju mer vi exponeras för varandra, desto större solidaritet känner vi. Vi-et utvidgas, säger hon. Tove Lifvendahl har sett och mött utsatthet både i Sverige och globalt. Det gör vi alla. De utsatta finns överallt, man avgör själv om det ska vara ett möte eller inte. Har man tagit ögonkontakt och sagt hej blir det ett möte. Några av mina mest starka minnen kommer från tiden som volontär i Stockholms Stadsmission, när jag var ute i verksamheten och också fick tid att lära känna personer genom längre samtal. Flera av dem kommer jag att minnas för resten av livet. Det är livsöden och personliga erfarenheter som både är sorg och lidande men också jämnmod och glädje. Perfekt värld? Det finns inte, enligt Tove Lifvendahl, och det är också farligt att önska sig. Det sätter för stor press på människan, att jaga lycka. text: caroline engvall foto: oskar kullander Kriser i världen stärker solidariteten För en del av dem som i dag lever på gatan kan det ha varit en omkullkastande händelse som startade kedjan som ledde dem dit: arbetslöshet, sjukdom, skilsmässa, dödsfall i familjen... Det är sådant som händer, och vi gör oss själva en otjänst om vi försöker göra livet till något det inte är. Däremot ska vi försöka bygga vårt samhälle så att den som hamnar i en sådan utsatt situation, kan få ett stöd från sin omgivning, som verkligen utgör ett skyddsnät. tove lifvendahl önskar sig en bättre fungerande dialog mellan alla som möter en enskild människa som behöver hjälp och en stark skola som fungerar som en social språngbräda för alla som inte haft med sig förutsättningar hemifrån. På kort sikt. På lång sikt vill hon se ett samhälle där vi är beroende av varandra och inte litar blint på en omhändertagande stat. Det går inte att bygga system som ansiktslöst ska kunna utgöra ett fungerande skyddsnät. Vi är inte materiella varelser, utan sociala. Vi behöver beroendebanden och relationerna till andra för att vara hela människor. I dag har vi ett samhälle där de frivilliga gemenskaperna är alldeles för små och det offentliga ansvarsområdet är alldeles för»de utsatta finns överallt, man avgör själv om det ska vara ett möte eller inte.«tove Lifvendahl Ålder: 38 år. Bor: Uppsala. Yrke: Författare och samhällsdebattör. Senior Fellow vid den gröna liberala tankesmedjan Fores. Familj: Man och två söner. 36 mission business mission business

20 perspektiv 7 frågor stort, ineffektivt - och därmed otryggt. Vi behöver hitta en bättre balans mellan civilsamhälle, det offentliga och marknaden. tove är aktuell med boken Att ge samtal med svenska filantroper, där tio förmögna personer som själva har jobbat ihop sina pengar och valt att ge bort dem till bättre behövande berättar om varför de valde att göra det. Boken berättar något väldigt viktigt, nämligen att vi människor mår bra när vi kan göra något gott för andra. Ett bra samhälle låter oss bejaka den drivkraften, och försöker se till att den kommer till sin rätt. Vi har varit livrädda för olikhet, och trott att vi gör varandra lyckliga om alla gör lika. Men vi är inte lika, utan lika mycket värda. Det är skilda saker. I samma stund som du tvingar en konstnärligt lagd människa att bli statistisker, och en statistiker att uttrycka sig på blomsterspråk, begår vi våld på dem båda. Men om konstnären kan få skapa, och statistikern räkna, kan de båda känna sig respekterade, framgångsrika och dessutom tydligt se att de kan ha nytta av varandra.»om konstnären kan få skapa, och statistikern räkna, kan de båda känna sig respekterade.«vinn Toves nya bok! Mission Business lottar ut fem exemplar av Tove Lifvendahls Att ge samtal med svenska filantroper. Mejla til merete. och förklara med 20 ord varför du är bra på att ge. Glöm inte att skriva din adress. Susanna Campbell, vd Ratos»Det handlar om att skapa ett engagemang«susanna Campbell är sedan i våras verkställande direktör för det börsnoterade företaget Ratos, och Veckans Affärer rankar henne som svenskt näringslivs mäktigaste kvinna. Förutom att försöka leva upp till marknadens finansiella förväntningar har Susanna företagets och sitt eget stora samhällsengagemang att förvalta. 1 På vilket sätt bidrar du till ett mänskligare samhälle? Vi på Ratos försöker generellt att göra bra affärer, men på ett ansvarsfullt sätt. Vi verkar för att vi både som medarbetare och som organisation agerar etiskt och följer den etiska kompass som företaget har. 2 Är det viktigt att ta ett socialt ansvar i dagens hårda näringslivsklimat? Vi har en stark kultur när det gäller samhällsengagemang, och ett starkt arv att förvalta. Visst, vi är ett riskkapitalbolag, men vi skiljer oss från de flesta andra i vår bransch. Våra två huvudägare är två stiftelser som tillhör Sveriges största icke statliga anslagsgivare till bland annat forskning och utbildning. I fjol gav Söderbergs stiftelser sammanlagt anslag på omkring 260 miljoner kronor, så det är ganska betydande belopp. 3 Vad betyder det för Ratos image? Pengarna tas från utdelningen från Ratos, så det utgör en viktig del av vår identitet. Vi är ett gammalt företag, ända sedan familjen Söderberg grundade företaget har det tagit ställning i sociala frågor. 4 Hur såg engagemanget ut konkret? Företaget var bland annat tidigt med att erbjuda sina anställda sociala förmåner som tandvård, läkarvård och barnbidrag. text: albin wiberg 5 Vad har du för tips till företag som vill ta ett större socialt ansvar? Det går inte att bara välja ut en enda fråga, utan det handlar om att skapa ett engagemang i företaget inifrån och ut. Att både ta hand om anställda och jobba med organisationer som tar hand om den närmiljö man verkar i, som i vårt fall bland annat med Klaragården, där vi är med och sponsrar Stockholms Stadsmissions verksamhet för hemlösa kvinnor. 6 Finns det några krasst ekonomiska skäl för ett företag att satsa på hållbarhet? Det tycker jag absolut att det finns. Det beror förstås lite på vad för typ av företag det handlar om, men säljer du exempelvis konsumentprodukter tror jag att det i många fall är ett måste att adressera frågan, för det finns otroligt många medvetna konsumenter. Är du ett producerande företag måste du väga in både miljöaspekten och det sociala ansvaret. Att kunna erbjuda miljövänliga alternativ blir allt viktigare eftersom många kunder väger in det och CSR vid val av leverantör. 7 Kan det rentav ge konkurrensfördelar? Ja, så är faktiskt fallet för flera av våra företag. HL Display till exempel, som gör displayutrustning i plast för detaljhandeln, är global marknadsledare i sin nisch och har valt att lägga resurser på att ta fram miljövänliga alternativ. Detta har i sin tur gett företaget goodwill, fler kunder och lett till att man befäst sin position på marknaden. Susanna Campbell Ålder: 39 år. Familj: Man och två barn. Yrke: Vd Ratos. Motto: Försök att bara göra saker som du sedan kan stå för. 38 mission business mission business

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

STADSMISSIONENS JULPAKET

STADSMISSIONENS JULPAKET STADSMISSIONENS JULPAKET Stockholms Stadsmission arbetar varje dag och natt för människor som lever i hemlöshet och social utsatthet. Det gör vi både genom akuta och långsiktiga insatser. Vi ger tak över

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding 2014 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript 2014 Board of Studies, Teaching and Educational Standards NSW Section 1, Part A Text 1 Angelica, om vi vill

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson FOTOGRAFiSKA intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson Text: Erica Hjertqvist och Julia Hörnell Foto: Julia Hörnell Layout: Erica Hjertqvist och julia hörnell

Läs mer

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ 1 Jag vill ju inte ha sex, men jag låter dem hålla på. Det är ju ändå inte mig de har sex med, det är bara min kropp. Lisa 17 2 Ve m? 3 25 % av tjejerna i gymnasiet

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda?

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda? Kommunikation Vi människor kommunicerar på många olika sätt. Vi ringer, mejlar och pratar med varandra. Men vi använder också kroppen väldigt mycket. När personer kommunicerar är all kommunikation inte

Läs mer

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Intervjuerna utförda under hösten 2009 av Lena Jonsson Det är just det att jag inser, att även om jag skulle vinna alla pengar

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

KEA FIRAR LIVET D et var en spänd stämning i skolan den där dagen när resgruppen skulle utses. De hade jobbat så länge med projektet, och nu skulle till slut resan bli av. Fyra elever i fyran och två lärare,

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Jag blev frisk av kärlek. Cecilia Johansson

Jag blev frisk av kärlek. Cecilia Johansson Jag blev frisk av kärlek Cecilia Johansson 1 Jag blev frisk av kärlek Copyright 2012, Cecilia Johansson Ansvarig utgivare: Cecilia Johansson Framställt på vulkan.se ISBN 978-91-637-1519-8 2 Räddningen

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

Ali & Eva KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE

Ali & Eva KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE Rätt eller fel? rätt fel det kan man inte veta 1. har bytt till en annan förskola. 2. Emmas föräldrar tror att har mycket kontakt med Malin. 3. s pappa är ingenjör. 4. trivs bra

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Gå vidare Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Förutom smärtan och sjukhuset så känns det rätt konstigt. Hela min familj sitter runt mig, tittar på mig och är bara tysta. Mitt namn är Lyra Locker och jag

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

enkelt superläskigt. Jag ska, Publicerat med tillstånd Fråga chans Text Marie Oskarsson Bild Helena Bergendahl Bonnier Carlsen 2011

enkelt superläskigt. Jag ska, Publicerat med tillstånd Fråga chans Text Marie Oskarsson Bild Helena Bergendahl Bonnier Carlsen 2011 Kapitel 1 Det var alldeles tyst i klass 2 B. Jack satt med blicken envist fäst i skrivboken framför sig. Veckans Ord var ju så roligt Han behövde inte kolla för att veta var i klassrummet Emilia satt.

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

Latte i lådan Mette Vedsø

Latte i lådan Mette Vedsø Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Kamal vill gärna ha ett eget marsvin, men hans mamma tycker inte att man ska ha djur i bur. Nu ska Kamal ta hand om Klaras marsvin, Lotto. Han är jätteglad för det.

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

Hjälp oss skapa framtidstro för barn och unga i Sverige stöd Polstjärna

Hjälp oss skapa framtidstro för barn och unga i Sverige stöd Polstjärna Polstjärna Hjälp oss skapa framtidstro för barn och unga i Sverige stöd Polstjärna Vi stödjer eldsjälar som brinner för ett medmänskligare samhälle Allt för många svenska barn och ungdomar växer upp i

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN

VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN HEM OM FILMEN VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN "Jag ville vara med i filmen för att jag vill visa, hjälpa och förändra läget kring barn och ungdomar

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Det är dags att försöka hitta lösningar och förmedla hopp istället för att fokusera på problemen I Newo Drom har deltagarna hittat nya

Läs mer

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar 2014 Är du man eller kvinna? 13% 11% Man Kvinna 76% Ålder? 11% 6% 11% 26% 20-30 31-45 40-60 Över 61 46% Hur hittade ni AHA (Anhöriga Hjälper Anhöriga)? 11% 3% 8% 22%

Läs mer

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott.

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott. Hej! Hej! Jag heter Peter och jag är tio år. Jag går på Tallbergskolan. Det finns många snälla på våran skola, men våran vaktmästare är jag väldigt rädd för. Han ser sur ut. Jag har en bästis som heter

Läs mer

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2013

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2013 EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE Projekt Norrsken - Summering 2010 2013 PROJEKT NORRSKEN FAKTA PROJEKT NORRSKEN DELTAGARES RESA FAKTA NÅGRA DELTAGARES RESA I PROJEKTET PROJEKTTID: 1 september

Läs mer

cannabisstudien Röster från Fyra berättelser

cannabisstudien Röster från Fyra berättelser cannabisstudien Röster från Fyra berättelser Under åren 2012-2014 intervjuade forskaren Russell Turner personer som sökte hjälp på Behandlingsgruppen för drogproblems mottagningar. Alla som intervjuades

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

HÄLSA SOM STRATEGI. Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell. Mars 2011

HÄLSA SOM STRATEGI. Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell. Mars 2011 HÄLSA SOM STRATEGI Mars 2011 Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell Inom ramen för hälsofrämjande skolutveckling anordnas varje år en inspirationsdag för förskolor och skolor i Laholm som arbetar med

Läs mer

Vänskap. xx Inspiration

Vänskap. xx Inspiration xx Inspiration Vänskap mot alla odds xx Vänskap i en segregerad stad det är vad kontaktnätet Flyktingguide Göteborg vill främja. Hanna från Sverige och Zakia från Somalia har blivit kompisar tack vare

Läs mer

Vad betyder ett eget hem för dig? Är det lätt eller svårt att få en egen bostad där du bor?

Vad betyder ett eget hem för dig? Är det lätt eller svårt att få en egen bostad där du bor? Denna lektion är hämtad ur Ord och lästräning av Lena Sundberg Holmberg och Kristina Asker. Ord och lästräning består av fyra häften som övar och repeterar ord tematiskt inför det nationella provet i sfi.

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.1 OCH Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.2 EXT. I SKOGEN/ÅN DAG SCEN 1 (10 år) - en söt liten flicka med en röd luva

Läs mer

Ny Gästfrihet 1. Ämnet här i dag är Ny gästfrihet

Ny Gästfrihet 1. Ämnet här i dag är Ny gästfrihet Ny Gästfrihet 1 En del tycker att det är bra när alla i församlingen känner alla. Vi har en så bra gemeskap. Alla känner alla. Men egentligen är ju det en brist. Församlingens uppdrag handlar ju om att

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

VAD SKULLE DU GÖRA OM DU SKULLE DÖ? Projektbeskrivning 2003-10-07

VAD SKULLE DU GÖRA OM DU SKULLE DÖ? Projektbeskrivning 2003-10-07 VAD SKULLE DU GÖRA OM DU SKULLE DÖ? Projektbeskrivning 2003-10-07 Mattias Sandström Öregrundsgatan 11/004 11559 Stockholm mattias@beauty.se 073-9344500 Vad skulle du göra om du skulle dö? Det är frågan

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR This is a document containing all the grammar exercises and answers from the website www.svenska.digital ADJEKTIV ÖVNINGAR: Alla mina (fin) saker Jag har många

Läs mer

Hörmanus till elevboken (sfi D)

Hörmanus till elevboken (sfi D) 1 Nyheter Lyssna på nyheterna. Vilka påståenden stämmer med nyheterna. Det blir fyra bokstäver över. 1 Elever som byter gymnasieskola eller program får räkna med att de ibland måste studera fyra till fem

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

Den kidnappade hunden

Den kidnappade hunden Den kidnappade hunden Lisa, Milly och Kajsa gick ner på stan med Lisas hund Blixten. Blixten var det finaste och bästa Lisa ägde och visste om. När de var på stan gick de in i en klädaffär för att kolla

Läs mer

NYANS FILM 2015-04-26. EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv. Tredje versionen. Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36

NYANS FILM 2015-04-26. EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv. Tredje versionen. Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36 NYANS FILM 2015-04-26 EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv Tredje versionen Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36 1. EXT. BALKONGEN- DAG, 70 år, står på balkongen, rökandes

Läs mer

Mod, är det att hoppa

Mod, är det att hoppa Utmana rädslan Mod är årets tema på Allt för hälsan-mässan. Utan mod fastnar du lätt i livet och kan bli överkörd av andra. Ta din rädsla i hand, våga mer och du kommer att må bättre. text Maria Gerolfson

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013 Kapitel 1 Det är tisdag kväll och som vanligt har ABK:s lag träning. I små grupper dribblar man runt koner, tränar inkast, skjuter på mål eller övar väggpass. Bra! skriker Hanna när Yalam lyckas dribbla

Läs mer

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2014

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2014 EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE Projekt Norrsken - Summering 2010 2014 PROJEKT NORRSKEN FAKTA FAKTA PROJEKTTID: 1 september 2010 31 augusti 2014 Vänder sig till kvinnor och män i Piteå och Arvidsjaur

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

Samlade systrar 70 Inblick

Samlade systrar 70 Inblick 70 Inblick Samlade systrar Text: Sara Brinkberg Foto: Maria Macri xx Det händer att tjejer tar hissen upp till åttonde våningen i Fryshuset i Stockholm för att knacka på. Eller att föräldrar och skolkuratorer

Läs mer

- om barn till missbrukare. Verksamhetsberättelse

- om barn till missbrukare. Verksamhetsberättelse - om barn till missbrukare Verksamhetsberättelse 2 0 1 1 innehåll 1. Bakgrund 2. om De hemliga barnen 3. Om Våga Börja Prata 4. året som gått 2011 5. året som kommer 2012 6. finansiärer 7. Resultaträkning

Läs mer

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne.

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Verksamhetsidé: Skåne Stadsmission arbetar på människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vi arbetar lyhört och proaktivt med

Läs mer

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Lotta Malm Projektledare Projekt BRA-grupper

Läs mer

Det är %!# % inte okej!

Det är %!# % inte okej! Det är %!# % inte okej! - diskussionsmaterial för olika tillfällen Just nu läser du ett material som är väldigt bra att ha med på läger och på kurser både för gamla och nya medlemmar och för lägerledare.

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

Mats Karlsson 2008 04 25

Mats Karlsson 2008 04 25 Akademin för hälsa, vård och välfärd, HVV 10 veckor på Åland Utvärderingsrapport från praktikperiod på Stiftelsen Hemmet, Åland Mats Karlsson 2008 04 25 Denna rapport beskriver praktiktiden 21 januari

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Nyhetsbrev oktober/november 2012

Nyhetsbrev oktober/november 2012 Nyhetsbrev oktober/november 2012 Detta nyhetsbrev skickas regelbundet till partners och andra vänner till helpforchildren.se Utökat nyhetsbrev med senaste nytt från Indien! 17 24 oktober besökte Linus

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

KS 23 5 FEBRUARI 2014

KS 23 5 FEBRUARI 2014 KS 23 5 FEBRUARI 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lagerkvist Monika Datum 2014-02-04 Diarienummer KSN-2014-0127 Kommunstyrelsen Ansökan om samverkansmedel till planering av Cross-Road i Uppsala

Läs mer

HEJ! Vi är mycket glada över att du och din skolklass vill uppleva Om vi kunde gå hem till mig.

HEJ! Vi är mycket glada över att du och din skolklass vill uppleva Om vi kunde gå hem till mig. HEJ! Vi är mycket glada över att du och din skolklass vill uppleva Om vi kunde gå hem till mig. Här följer lite information om föreställningen, samt några tankar kring hur pjäsens frågor skulle kunna integreras

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Varför långtidsuppföljning?

Varför långtidsuppföljning? Ungdomar, som placerades inom 12 vården i Stockholms län i början av 1990 talet, på grund av antisocialt beteende Jerzy Sarnecki Varför långtidsuppföljning? Teoretiska utgångspunkter Kausalitet Policy

Läs mer

SVENSKA Inplaceringstest A

SVENSKA Inplaceringstest A SVENSKA Inplaceringstest A Välj ett ord som passar i meningen. Använd bara ordet en gång. Exempel: Smöret står i kylskåpet. Det ringer på dörren. Han fick ett brev från mamma. De pratar om vädret. om /

Läs mer

AD/HD självskattningsskala för flickor

AD/HD självskattningsskala för flickor AD/HD självskattningsskala för flickor Använd för varje påstående någon av siffrorna nedan för att visa hur väl den känslan eller det beteendet stämmer in på dig. 0 = det är inte alls som jag; det händer

Läs mer

Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6

Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6 Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6 Rudolf Nu ska jag berätta om Rudolf Rudenstam. Rudolf är 38 är

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

1. Låt mej bli riktigt bra

1. Låt mej bli riktigt bra 1. Låt mej bli riktigt bra Rosa, hur ser en vanlig dag i ditt liv ut? Det är många som är nyfikna på hur en världsstjärna har det i vardagen. Det börjar med att min betjänt kommer in med frukost på sängen.

Läs mer

DITT AVTRYCK I VÄRLDEN. Om att testamentera till Hoppets Stjärna

DITT AVTRYCK I VÄRLDEN. Om att testamentera till Hoppets Stjärna DITT AVTRYCK I VÄRLDEN Om att testamentera till Hoppets Stjärna Ditt avtryck i världen Det vi gör i våra liv lämnar ett avtryck. För de flesta av oss handlar det kanske inte om historiska saker som nobelpris

Läs mer

KS 25 5 FEBRUARI 2014

KS 25 5 FEBRUARI 2014 KS 25 5 FEBRUARI 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lagerkvist Monika Datum 2014-02-04 Diarienummer KSN-2014-0126 Kommunstyrelsen Ansökan om samarbetsprojekt angående tillfälligt natthärbärge för

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Att skänka liv. En liten men viktig trycksak om testamenten

Att skänka liv. En liten men viktig trycksak om testamenten Att skänka liv En liten men viktig trycksak om testamenten Dina medmänniskor är framtiden Det arbete vi gör har som mål att hjälpa människor till ett menings fullt liv och en framtid. Varje dag möter vi

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

Sophia höll på ute i köket. Det var antagligen bäst att ta samtalet med Madde nu, det hade ju visat sig att det bara blev värre av att inte svara

Sophia höll på ute i köket. Det var antagligen bäst att ta samtalet med Madde nu, det hade ju visat sig att det bara blev värre av att inte svara Anders Han gick in i hennes vardagsrum och slog sig ner i soffan. De skulle ta kaffe och efterrätt hemma hos Sophia. Hon fixade just nu med en överraskning ute i köket. Han såg sig omkring. Det var ett

Läs mer

Sigtuna projektet Ekilaskolan

Sigtuna projektet Ekilaskolan Sigtuna projektet Ekilaskolan Tre stenar och några träd. En kör längst bak i rummet. Några människor söker efter föda. För länge sedan Innan vi hade internet Och människan trodde Att solen var gud. Då

Läs mer

EXEMPELTEXTER SKRIVA D

EXEMPELTEXTER SKRIVA D EXEMPELTEXTER SKRIVA D Beskriv Må bra (s. 13) En god hälsa är viktig. Om man vill ha ett långt och bra liv, måste man ta hand om både kropp och själ. Jag försöker äta rätt för att må bra. Jag väljer ofta

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

ABC klubben. Historiestund med mormor Asta. Av Edvin Bucht. Djuptjärnsskolan Kalix

ABC klubben. Historiestund med mormor Asta. Av Edvin Bucht. Djuptjärnsskolan Kalix ABC klubben Historiestund med mormor Asta Av Edvin Bucht 3a Djuptjärnsskolan Kalix Nu är Lea, Jacob och Dennis på väg till sin mormor, Asta som hon heter. Dom körde från orten Kalix, till deras mormor,

Läs mer